Budget Ekonomisk planering

Transkript

1 Budget 2013 Ekonomisk planering Kommunfullmäktige 18 juni 2012

2 Fotograf är Jan Magnusson om inget annan anges. 2 Budget 2013 och ekonomisk planering

3 Innehållsförteckning Budget Budgetdokumentets funktion 6 Kalmar Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöpolicy 8 Prioriterade områden med mål, uppdrag och uttalanden 10 Resurser: Ekonomi Ekonomisk omvärldsanalys 20 Kommunalekonomiskt regelverk 22 Förutsättningar för ekonomisk planering Finansiell analys och nyckeltal 27 Resultatbudget 30 Balansbudget 30 Finansieringsbudget 31 Investeringar 32 Not 1 Verksamhetens nettokostnader 33 Not 2 Skatter och kommunal utjämning 34 Not 3 Finansnetto 35 Finansiering 36 Principer för ekonomistyrning 38 Femårsöversikt 40 Kommunkoncernens organisation 41 Personal 42 Omvärld 49 Budget per nämnd 53 Kommunstyrelsen 53 Kalmarsunds gymnasieförbund 53 Kommunens revisorer 54 Samhällsbyggnadsnämnden 54 Servicenämnden 54 Kultur- och fritidsnämnden 55 Barn- och ungdomsnämnden 56 Omsorgsnämnden 56 Socialnämnden 57 Södermöre kommundelsnämnd 57 Kommunägda företag 59 Ordlista 60 Bilaga 1 - Sammandrag driftskostnadsförändring Bilaga 2 - Specifikation över driftskostnadsförändringar Bilaga 3 - Sammandrag investeringar Bilaga 4 - Specifikation över investeringar Budget 2013 och ekonomisk planering

4 Politikens förord Socialdemokraterna och Vänsterpartiet presenterar härmed sin budget för Vi gör det med vetskapen att den ekonomiska situationen är tuff. Landets kommuner har det kämpigt. I drygt en tredjedel av dem beslutas under den närmaste tiden om stora besparingar och skattehöjningar. Vi påverkas av vår omvärld på ett sätt som var otänkbart för bara en generation sedan. Den ekonomiska krisen vi sett och fortfarande ser i Grekland, Spanien, Portugal och Italien påverkar även Kalmar. Med detta utgångsläge är vi glada och stolta över att kunna presentera en budget utan vare sig besparingar eller skattehöjning. Vi har en utbyggd kommunal verksamhet med hög kvalité och god ordning och reda i ekonomin. Vår vision är en kommun som präglas av demokrati, solidaritet och rättvisa villkor. Det är en vision som grundar sig på miljötänkande, jämställdhet och en stark framtidsoptimism. Vi vill ha ett växande, integrerat och framgångsrikt Kalmar som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Vi kan konstatera att Kalmar ständigt utvecklas. I den budget vi nu presenterar ingår investeringar under de kommande åren på nästan en miljard kronor. Allt fler barn föds. Därför inviger vi nu under 2013 fyra nya förskoleavdelningar i Rockneby. En centralt belägen förskola kommer att stå klar med fyra nya avdelningar under året. Vi bygger ut skolorna i Trekanten och Rinkabyholm. Till 2015 görs en stor satsning på att skapa en anpassad särskola i Falkenbergsskolan. Även inom kultur- och fritidsområde görs stora satsningar. Rockneby allaktivitetshus kommer nu stå klart Det blir en ny idrottshall på Södra utmarken under nästa år och ett Kulturcentrum på Tullslätten etableras i etapper. I Södermöre avsätter vi pengar till ny konstgräsplan och sporthall i Ljungbyholm med målet att vara klart En multiarena anläggs i Berga vid Funkaboskolan. Vi har under de senaste åren arbetat aktivt för att utveckla Evenemangsstaden Kalmar. Idag är Kalmar en av Sveriges mest populära semesterstäder. Tidigare evenemang som teater i Krusenstiernska, musik på Larmtorget, Kalmar marknad och Stadsfesten finns givetvis kvar. Vi går vidare. Redan i år arrangeras Iron Man, världens hårdaste idrottstävling i Kalmar. Nästa år kommer ytterligare idrottsevenemang och vi står också som en av värdarna då fotbolls-em för damer spelas på Guldfågeln Arena. Kalmar ska också vara upplevelsernas stad. Redan i tidigare budgetar har vi lagt in medel för bryggor och strandpromenader. Under nästa år planerar vi en lång brygga i Kalmarsundsparken och en bro från Kattrumpan till Labratorieholmen. Vi har bedrivit ett framgångsrikt arbete med jämställdhet och fått flera nationella priser. Nu fortsätter arbetet med att jämställdhetssäkra all kommunal verksamhet. Kalmar har sedan ett antal år tillbaka en väl inarbetad resursfördelningsmodell. Den innebär att förskolan, skolan och äldreomsorgen kompenseras för varje nytt barn eller äldre som får plats i verksamheten. Det är glädjande att vi kan behålla denna modell även i ekonomiskt tuffa tider. Idrotts- och kulturlivet gör fantastiska insatser för Kalmars barn och unga. I budgeten kompenseras kultur- och fritidsnämnden för ökade lokalkostnader och bidrag till föreningslivet. Allt för att fortsätta upprätthålla en mycket god kvalitet. Som vanligt står socialnämnden inför mycket stora utmaningar. För många människor är de den sista utvägen. Därför ökar vi ramen för att bland annat täcka upp ökade kostnader inom LSS och ekonomiskt bistånd. Etableringen av Linnéuniversitetet är bland det allra viktigaste som hänt i Kalmar under modern tid. Universitetet är en spjutspets som ger Kalmar ett stort försteg gentemot flertalet kommuner av vår storlek. För närvarande pågår ett arbete kring placering av ett nytt, fräsch och stadsintegrerat universitet. Ingvar Kamprads donation till universitetet ger oss möjligheter vi aldrig haft tidigare. Ett av de stora hindren för Kalmars fortsatta utveckling är bristen på bostäder. Vi har redan tidigare gjort en rejäl satsning på kommunens del av bostadsproduktionen, nämligen genom att kraftigt öka resurserna för att få fram fler detaljplaner. Idag finns det i princip klara planer för över 1000 nya bostäder. I denna budget tar vi bland annat fram Kvalitetsprogram Fredriksskans om hur vi vill se nya bostäder med högsta miljökrav på ett attraktivt område. Bristen på parkeringsplatser har länge och livligt diskuterats. Nu gör vi en ordentlig uppryckning. Ett nytt parkeringsdäck byggs på Kvarnholmen. Detta innebär att antalet parkeringsplatser ökar från dagens 700 till cirka Samtidigt fortsätter vi satsningen på Kalmar som cykelstad och en väl utbyggd kollektivtrafik. Kännetecknande för vårt arbete har varit att Hela Kalmar ska leva! Vårt Kalmar handlar inte om stad eller land utan stad och land. Därför fortsätter vi det framgångsrika arbetet med utvecklingsdialoger i våra tätorter. Vi kommer också fortsätta göra ortsanalyser, stödja närbutiker och övrig service i hela Kalmar kommun. Kalmar ska också vara en tillgänglig och öppen kommun. Som invånare ska du veta var du kan vända dig när du har några frågor. Från och med 2012 startar vi ett Kontaktcenter. Detta kommer innebära att det blir en lätt och enkel ingång för kommunens invånare. Miljöarbetet fortsätter för att Kalmar ska vara en fossilbränslefri kommun år Genom ett omfattande energieffektiviseringsprogram ska vi minska kommunens energianvändning med 20 procent till Kalmar ska även i 4 Budget 2013 och ekonomisk planering

5 fortsättningen vara ledande i att använda ekologiska och närodlade livsmedel. I budgeten för höjer vi målet ytterligare. Totalt ska 45, respektive 50 procent av den mat som äts i våra skolor och på våra äldreboende vara ekologisk eller närodlad. Arbetslösheten i Kalmar låg under många år över riksgenomsnittet och betydligt högre än i exempelvis Växjö och Karlskorna. Sedan några år tillbaka har det skett ett stort trendbrott på detta område. Arbetslösheten är något lägre i Kalmar än i riket. Vi ligger dessutom bäst till av våra jämförelsekommuner. Vi har nått detta genom kraftiga satsningar på arbetsmarknadspolitiken. Kalmar kommun har tagit ett ansvar som vida överstiger den moderatledda regeringens. Vi kommer fortsätta en aktiv arbetsmarknadspolitik och satsar 40 miljoner kronor på detta. Att låta människor få utföra ett arbete är alltid betydligt bättre än att passivt tvingas leva på bidrag. En fortsatt god samverkan med vårt näringsliv är grunden för att kunna skapa fler jobb. Ordning och reda i ekonomin är avgörande för hur vi ska lyckas utveckla Kalmar. En misskött ekonomi slår direkt och skoningslöst mot de människor som är i störst behov av de tjänster kommuner erbjuder. Kalmar ska ha en god ekonomisk hushållning och varje skattekrona ska användas effektivt. Skulle världsekonomin än en gång drabbas av ett rejält bakslag kommer majoriteten precis som tidigare ta sitt ansvar. Vi har också alltid eftersträvat breda samförståndslösningar. Detta av den enkla anledningen av att vi är övertygade om att det bästa för Kalmar och kalmarborna är om de stora besluten kan tas i stort samförstånd över parti- och blockgränser. För oss är det självklart att alltid sätta Kalmar och dess invånare främst. Johan Persson (S) Anette Lingmerth (S) Bertil Dahl (V) Budget 2013 och ekonomisk planering

6 Budgetdokumentets funktion Utifrån Kalmar 2020 och våra prioriteringar har vi formulerat mätbara mål, konkreta uppdrag och resurser i budgeten. Kalmar 2020 och de prioriterade områdena ska ligga till grund för allt planerings- och genomförandearbete i kommunens nämnder och styrelser, där man inom de ekonomiska ramarna gör sina egna prioriteringar i internbudgetarbetet och utarbetar egna detaljerade mål. Med hjälp av vårt verksamhetsledningssystem ska avstämning och uppföljning ske genom årsredovisning och delårsrapporter. Från och med 2011 har vi dessutom ett nytt systemstöd för uppföljning av mål. Kalmar 2020 Sid 7 PRIORITERADE OMRÅDEN Attraktiva Kalmar Socialt hållbar kommun Ekologiskt hållbar kommun Ekonomiskt hållbar kommun Mål, uppdrag och uttalanden Sid 10 RESURSER Ekonomi Sid 20 Organisation Sid 41 Personal Sid 42 Omvärld Sid 49 6 Budget 2013 och ekonomisk planering

7 Kalmar 2020 OBS! Beslut om Kalmar 2020 tas i kommunfullmäktige den 28 maj Varför Kalmar 2020? Kalmar står inför stora utmaningar. Mycket sannolikt kommer vår roll som residensstad förändras, samtidigt som strukturomvandling i näringslivet, Linnéuniversitetets fortsatta etablering, urbanisering och globalisering kontinuerligt påverkar våra villkor. Mot den bakgrunden tog kommunfullmäktige i juni 2011 beslut att under 2012 ta fram en ny vision för Kalmar. Medborgarna liksom kommunfullmäktiges partier har haft möjlighet att delta i processen. Ambitionen med visionen är att ge uttryck för vår önskade färdriktning. Den ligger till grund för såväl budget som organisatoriska förändringar de kommande åren. Samtidigt är Kalmar 2020 som titeln antyder endast ett steg på en lång väg. Delar av visionen kommer att vara lika giltig även efter Mycket kommer att vara uppnått, men utvecklingen liksom ambitionen att bygga vidare på Kalmar kommer aldrig att upphöra. Framtidstro Kalmar är ett attraktivt centrum i en region präglad av framtidstro. Med Linnéuniversitetet som motor utvecklas vi i ett kunskapsdrivet kluster av universitetsstäder runt södra Östersjön. Kalmar är en populär kommun att växa upp, bo och åldras i. I kombinationen av den stora stadens möjligheter och den lilla stadens charm skapar vi en livsmiljö präglad av trygghet, tillgänglighet, kvalitet, mångfald, öppenhet och nyfikenhet. Optimism och framtidstro är signum för ett Kalmar där vi söker lösningar. Hållbart och tillåtande Kalmar är en del av Kalmarsundsregionen som erbjuder hög livskvalitet. I vår roll som regionalt centrum utövar vi ett ödmjukt ledarskap i samspel med andra aktörer inom akademi, näringsliv och samhälle. Genom målmedvetenhet, tydlig målstyrning och hållbar bostadsproduktion är Kalmar mer attraktivt och expansivt. Hos oss erbjuds människor, i såväl stad som land och oavsett etnicitet, kön eller sexuell orientering, goda möjligheter att uppnå livsmål och förverkliga drömmar. Vår strävan efter kulturell och mänsklig mångfald bidrar till attraktivitet liksom jämlikhet och jämställdhet. Vi möter människor med en genuint välkomnande och tillåtande attityd. Vi är en av de ledande kommunerna i arbetet för en friskare Östersjö och arbetar aktivt mot målet att vara en helt fossilbränslefri region år Allt detta innebär att vi år 2020 är invånare i kommunen. av landets bästa skolkommuner och är stolta över att vara kända för kreativet och entreprenörskap. En förutsättning för detta har varit vår nära samverkan mellan samhälle, akademi och näringsliv. Expansiv arbetsmarknadsregion Kalmar är en motor i en gemensam arbetsmarknadsregion där också Växjö, Oskarshamn och Karlskrona ingår. Genom utbyggd kollektivtrafik, bra pendlingsmöjligheter och ett utbyggt bredbandsnät inom hela Sydost kan människor bo och arbeta var de vill. Näringslivet betraktar Kalmars företagsklimat som ett av de bästa i landet. Detta tack vare nära och djup samverkan med Kalmars näringsliv och dess tydliga kluster. Linnéuniversitetet fortsätter att vara grogrund för innovationer, forskning och nya företag, inte minst tack vare familjen Kamprads forskningsstiftelse. Kalmar flygplats fortsätter ge näringslivet goda möjligheter att utvecklas genom flygförbindelser med såväl Stockholm som Europa. Ständiga förbättringar I Kalmar utövas ett öppet politiskt ledarskap som välkomnar medborgarnas insyn och delaktighet. Den kommunala verksamheten utvecklas under ständiga förbättringar med bästa möjliga service till invånarna som främsta ledmotiv. All skattefinansierad verksamhet bedrivs i ekonomiskt hållbara former med kompromisslös respekt för medborgarnas krav på kostnadseffektivitet och kvalitet. Nyfikenhet och upplevelser Kalmar har gott om platser där naturliga, spontana möten bidrar till att fylla kulturlivet med nyfikenhet och experimentlusta. I det stadsintegrerade universitet och vårt nya Kulturcentrum möts studenter och andra kalmarbor i ett brett utbud av aktiviteter och upplevelser. Besöksnäringen utvecklas väl i hela Kalmarsundsregionen och bidrar inte bara med arbetstillfällen, utan även till regionens marknadsföring mot nya potentiella invånare. Tack vare våra satsningar på att lyfta fram Kalmars unika historia och kulturbebyggelse, vår vackra landsbygd samt idrotts- och kulturevenemang har vi utvecklats till ett av landets mest frekventa besöksmål. Detta har också bidragit till att stimulera det lokala idrotts- och kulturlivet. Kunskap, lärande och entreprenörskap I Kalmarsundsregionen är vi stolta över att leva i en miljö som hela vägen från förskola till universitet sätter fokus på kunskap och livslångt lärande. Vi gläds åt att vara en Budget 2013 och ekonomisk planering

8 Kvalitetspolicy Vi möter dig med respekt och engagemang. Vi finns här för dig. Miljöpolicy Vi arbetar målmedvetet för att nå ett hållbart samhälle ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Arbetsmiljöpolicy Vi eftersträvar en trygg arbetsmiljö där människor trivs, utvecklas och känner sig delaktiga. 8 Budget 2013 och ekonomisk planering

9 Budget 2013 och ekonomisk planering

10 Prioriterade områden med mål, uppdrag och uttalanden Attraktiva Kalmar 1. Fler invånare och nya bostäder I Kalmar ska bostadspolitiken vara offensiv. Alla invånare ska kunna bo i bra bostäder till rimliga kostnader. Under de senaste åren har vi gjort en kraftig satsning på kommunens del av bostadsbyggandet, nämligen på planarbetet. Dessa resurser är nödvändiga för att få fart på bostadsbyggandet i hela kommunen, såväl i centrala Kalmar som i de mindre orterna på landsbygden. Kalmars fantastiska boendemiljöer är ett av våra främsta argument för att locka hit fler invånare. De nya bostadsområdena som växer fram ska vara miljövänliga, barnanpassade och bidra till ett varierat bestånd. Vi värnar hyresrätten och kommer särskilt prioritera privata aktörer som vill bygga hyresrätter. I Kalmar ska var och en hitta just den bostad som passar hans eller hennes behov. Vårt kommunala bostadsbolag Kalmarhem är en central aktör på hyresrättsområdet. Det är kommunens ansvar att planera för att alla invånare ges förutsättningar att bo i bra bostäder. Det är dock i huvudsak privata aktörer som ska stå för byggandet och ägandet av bostäderna. Byggandet sker på marknadens villkor men kommunen ger genom ansvaret för planeringen förutsättningar för att marknaden ska fungera. Alla invånare som behöver byta bostad ska givetvis kunna finna det som passar ens behov. Lika självklart är att människor som vill flytta till Kalmar ska kunna finna sin bostad. Det är brist på relativt billiga bostäder för en eller två personer. Kalmar behöver också fler hyresrätter. Vi behöver bygga bostäder både för unga och studenter men också frigöra passande bostäder som idag är upptagna. Genom att bygga attraktiva hyres- och bostadsrätter för äldre som vill flytta från sin villa eller otillgängliga lägenhet skapas flyttkedjor som gynnar exempelvis yngre och barnfamiljer. Kalmar ska också planera för minst 150 platser i vård- och omsorgsboende för äldre fram till Det måste också vara möjligt att bo och leva i en stadsdel under flera olika skeenden i livet. En blandning av olika bostäder och verksamheter bidrar till att skapa levande delar av hela Kalmar. Ny bebyggelse ska hänga ihop med omgivningen och alla nya bostäder ska vara fysiskt tillgängliga. Oavsett om bostäder planeras vid Kalmarsund eller inte ska man känna att havet är nära. 2. Kvalitetsprogram Fredriksskans Fredriksskans är en viktig del av Kalmars stadskärna. Området ska bidra till ett rikt stadsliv och samtidigt vara en del av ett attraktivt rekreationsstråk kring Malmfjärden. Framtida byggnader ska vara certifierade enligt Miljöbyggnad och nå nivå guld. 3. Besöksnäring och attraktion Kalmar är idag ett av Sveriges mest populära semestermål. Teaterföreställningarna i Krusenstiernska, musik på Larmtorget och stadsvandringar på Kvarnholmen är bara några exempel på sådan som lockat människor från hela Sverige att besöka vår stad. För att ytterligare förstärka Kalmars attraktionskraft har vi under de senaste åren tillsammans med Statens Fastighetsverk utvecklat Kalmar slott. En hiss finns numera på slottet och en ny restaurang kommer förverkligas under Arbetet med att utveckla Kalmar slott går vidare. Slottet är Kalmars kanske mest kända varumärke. Kalmar slott är folkets slott med en särskild inriktning kring Gustav Vasas och hans söner och döttrar. Slottet ska fokusera än mer på utställningar, gästabud och vara barnens slott. Vi kommer fortsätta utveckla Kalmar till bryggornas och strandpromenadernas stad. Förutom att detta stärker Kalmars ställning som turiststad innebär detta arbete naturligtvis att invånarna känner att de bor och lever i en attraktiv stad. Kalmar kommer i samråd med handeln och fastighetssägare fortsätta arbetet med att göra Kvarnholmen levande och attraktivt. Nettoökningen av parkeringsplatser på norra Kvarnholmen är en del i detta arbete. Evenemang som Kalmarmilen, drottning Margareta loppet och under 2013 planeras dessutom för en halvmara. Från 2012 ersätts triathlon av Iron Man. Detta är viktigt och sätter Kalmar på kartan. År 2013 arrangerar Sverige fotbolls- EM för damer, där Kalmar är en av arrangörsstäderna. Detta för att stärka evenemangsstaden Kalmar ytterligare. Mål Andelen gästnätter ska öka jämfört med riket och med länet. Uttalanden - Fotbolls-EM för damer Förslag till beslut om utökade medel för fotbolls-em för damer tas efter sommaren Mål Kalmar kommuns befolkning ska öka med 1 procent per år. (I de ekonomiska beräkningarna används dock befolkningsprognosen som underlag och innebär en ökning med ca 300 invånare eller 0,5 procent per år.) Kalmar ska växa med 300 bostäder varav 100 villor per år. För att ha en god planberedskap ska kommunen ta fram 40 detaljplaner Uppdrag - Kulturcentrum Under flera år har kulturcentrum diskuterats och olika idéer har prövats. Det senaste beslutet är att ett samlat kulturcentrum ska bildas på Tullslätten. Kommunen utreder också en ny placering av Byteatern eftersom de nuvarande lokalerna inte är ändamålsenliga och olämpligt placerade både ur Byteaterns och ur Hamnens perspektiv. Både kultur- och fritidsförvaltningen och Byteatern har uttryckt önskemål om att kunna samverka bättre i framtiden. En utredning har genomförts och redovisats. 10 Budget 2013 och ekonomisk planering

11 Bildandet av ett kulturcentrum tillsammans med Byteatern, Linnéuniversitetet, Kalmarsunds Gymnasieförbund med flera aktörer har prövats. Linnéuniversitetet uttrycker här önskemål om studieplatser. I övrigt är det kultur- och fritidsförvaltningen samt Byteatern som fortfarande önskar samverka i ett kulturcentrum. En etappvis indelning av projektet bör prövas där den första etappen omfattar iordningsställande av lokaler för kultur- och fritidsförvaltningens verksamhet. I en andra etapp planeras för flytt av Byteatern till ändamålsenliga lokaler i anslutning till Tullslätten. 4. Universitet, arbetsmarknadsregion, företagsklimat och sysselsättning Kalmar ska ha ett gott företagsklimat. Vi kommer fortsätta ha en tät och givande dialog med vårt näringsliv. Detta arbete har varit framgångsrikt och givit många nya företag till kommunen. Arbetet har också givit frukt då arbetslösheten de senaste åren varit lägre i Kalmar än i riket vilket är ett stort trendbrott. En god dialog mellan kommun och näringsliv är avgörande för att Kalmar ska fortsätta den positiva utvecklingen. I de undersökningar som mäter företagsklimatet ska Kalmar klättra till allt högre placeringar. Kommunen ska vara aktiva i arbetet med att dels få nya företag att etablera sig dels underlätta för de företag som redan finns här. Den lokala arbetsmarknadspolitiken ska användas aktivt för att bland annat ge ungdomar möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Valet att själv kunna bestämma om man vill bo kvar i Kalmar eller flytta någon annanstans måste vara en självklarhet. Utgångsläget för detta är gott då vi i dagsläget har lägre ungdomsarbetslöshet än våra jämförelsekommuner. En väl utbyggd gymnasieskola är viktig för att ge våra ungdomar en bra grund att stå på. Därför kommer Kalmar även i fortsättningen erbjuda många och kvalitativa utbildningar på gymnasienivå. För de flesta ungdomar är sommarjobbet den första kontakten med arbetslivet. Kalmar kommun har tidigare satsat på att erbjuda arbetstillfällen under sommaren till kommunens ungdomar. Denna satsning fortsätter även under Linnéuniversitetet är en spjutspets. Inte bara för Kalmar utan för hela regionen. Att Kalmar sedan 2010 är universitetsstad är bland det viktigaste som hänt i kommunens historia. Vi måste ta tillvara de möjligheter det innebär att vara en universitetsstad. Detta är en fantastisk möjlighet för Kalmar att bryta den långvariga negativa trenden och istället ta rejäla kliv framåt. Det pågår för närvarande en utredning kring en ny placering för Linnéuniversitetet. Denna syftar till att skapa ett stadsintegrerat universitet i Kalmar. Ingvar Kamprads donation kommer betyda oerhört mycket för utvecklingen av universitetet, Kalmar och hela vår region. Genom denna kommer Linnéuniversitetet på allvar kunna konkurrera med de stora universiteten i Sverige. Att Kalmar blivit universitetsstad ger oss fantastiska möjligheter vi måste utnyttja. Kalmar måste i än högre grad arbeta för att kunskapsintensiv innovation och forskning utvecklas i vår region. Under de senaste åren har Kalmar Science Park byggts upp. Detta har lett till fler företag, fler arbetstillfällen och bättre möjligheter för studenter att stanna kvar i regionen efter avslutad utbildning. De gröna näringarna har varit och är viktiga för vår kommun och region. LRF bedriver ett arbete att vända livsmedelsproduktionen i Sverige. Vi vill genom god samverkan med dessa aktörer att Kalmar ska öka livsmedelsproduktionen och ta andelar i vår del av landet. Mål Arbetslösheten ska vara lägre än riksgenomsnittet och lägre än i liknande kommuner. Kalmar kommun ska 2014 vara bland de 100 bästa i undersökningar som mäter företagsklimatet och särskilt vad gäller bemötande. Restiden med kollektiva färdmedel till Karlskrona, Växjö och Oskarshamn ska förkortas. För att dessa högt uppsatta mål ska kunna nås är det avgörande att vi utvidgar vår arbetsmarknadsregion. Vi har sett vad detta lett till i exempelvis Skåne, Mälardalen och Västra Götaland. Flera stora infrastruktursatsningar kommer också att genomföras under perioden. Kalmar kommun förskotterar byggandet av E22-förbifart Rinkabyholm så att denna kan bli verklighet flera år tidigare än vad annars hade varit fallet. En kraftig upprustning av Stångådalsbanan kommer också att ske. Landstinget har köpt in pendeltåg och kommunen är med och finansierar mötesstationer på Kust- till kustbanan. Dessa åtgärder innebär att vi nu kan komma ner i en timmes restid mellan Kalmar, Karlskrona och Växjö. Potentialen i den växande handels- och tjänstesektorn ska tas tillvara. Kalmar är idag den ledande handelsstaden i sydöstra Sverige. Denna position ska stärkas ytterligare. I samarbete med Regionförbundet och länets övriga kommuner ska vi stimulera högre tillväxt, sysselsättning och regional utveckling. Andelen nystartade företag ska vara högre än riksgenomsnittet. Uppdrag - Näringslivsprogram Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med näringslivsrådet ta fram ett näringslivsprogram. Uppdraget ska redovisas före årsskiftet Uppdrag - Stiftelse för att stödja utvecklingen inom kommunen Kommunstyrelsen får i uppdrag att undersöka möjligheten att skapa en stiftelse/ändra stadgar för vilande Graningestiftelsen, som har som mål att stödja utvecklingen inom kommunen, såsom universitetet och vår infrastruktur. Budget 2013 och ekonomisk planering

12 5. Bo och leva i hela Kalmar kommun I Kalmar värderas hela kommunen lika högt. Det upprättade välfärdsbokslutet ger värdefull information och vad som ska göras för att öka trygghet och välmående i olika delar av Kalmar. Otrygghet och orättvisor ökar risken för kriminalitet, missbruk och andra sociala problem. Den fysiska samhällsplaneringen ska alltid beakta trygghetsperspektivet. Vårt brottsförebyggande arbete, ofta i samverkan med andra organisationer, ska vidareutvecklas och stödjas. Arbetet med såväl utvecklingsdialoger som ortsanalyser ska fortsätta och vidareutvecklas. De syftar till att ge en total genomgång av förutsättningarna för varje tätort och där deras respektive styrkor tas tillvara på bästa sätt. I Kalmar är det inte stad mot land utan stad och land. Vi ska för varje område åstadkomma ett handslag för utveckling och förbättringar. Vi ska också främja landsbygdsutveckling genom insatser som underlättar för fler jobb, företagande och nya bostäder. Särskilt ska vi planlägga fler villatomter i ytterområdena och stödja service i alla våra tätorter. Vi ska främja landsbygdsutveckling genom insatser som underlättar för jobb, företagande och nya bostäder. Vi kommer fortsätta använda de möjligheter som finns genom EU:s Leaderprojekt. Ett särskilt fokus ska tidigt läggas på att stödja de orter som riskerar en negativ utveckling. Kalmar kommun har från och med 2013 och de kommande åren ansökt medel och fått beviljat en särskild tjänst som arbeta med Hela Kalmar ska leva. De gröna näringarna präglar både landsbygden och staden. Dessa vill vi utveckla än mer och göra dem ännu tydligare. Varje invånare ska känna att det är möjligt att påverka och förändra. De förtroendevaldas samspel med kommunens invånare ska därför stärkas ännu mer. Det ideella föreningslivet är en viktig resurs i arbetet för ett ökat brukarinflytande. Mål Kalmar deltar i Statistiska Centralbyråns Medborgarundersökning och indexet för hur invånarna upplever hur det är att bo och leva i kommunen ska ligga i den övre tredjedelen av de deltagande kommunerna. Uppdrag - Utvecklingsdialoger Med stor framgång har Kalmar kommun genomfört utvecklingsdialoger med samtliga tätorter. Det har varit en del i arbetet som syftar till att Hela Kalmar ska leva. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder och styrelser fortsätta arbetet med utvecklingsdialoger under 2012 och Uppdraget ska redovisas löpande genom skriftliga rapporter från respektive utvecklingsdialog. 6. Kvalitet i verksamheten och attraktiv arbetsgivare Den service kommunen erbjuder ska vara av hög kvalitet. Alla kommuninvånare ska känna sig trygga med de tjänster de tar del av. Kommunens verksamheter ska vara effektiva, attraktiva, öppna och utvecklande. Kalmar kommun är den första kommun i Sverige där hela kommunen certifierats enligt ISO 9001 och Vi arbetar systematiskt både med förbättringar och klagomål. För att ytterligare förbättra tillgängligheten inom Kalmar kommun startas under 2013 ett kontaktcenter dit kommuninvånarna kan vända sig. Vårt mål är att utveckla kommunen inom alla områden. Vi ska efterfråga och välkomna synpunkter på oss och vår verksamhet för att bli ännu bättre. Vår kvalitetspolicy Vi möter dig med respekt och engagemang. Vi finns här för dig! ska vara väl känd bland våra medarbetare. Bemötande, tillgänglighet och service ska vara områden som prioriteras av alla. Kommunen ska vara ett föredöme som arbetsgivare. Inom den kommunala verksamheten finns viktiga, ansvarsfulla och intressanta arbetsuppgifter som har mycket stor betydelse för kommuninvånarnas livsmiljö och livskvalitet. Vi ska utbilda ledare på alla nivåer, förebygga ohälsa och tillsammans med facken utveckla samverkansformer som ger personalen större inflytande över det egna arbetet. Vi ska anställa fler med utländsk bakgrund. Kalmar kommun ska inte erbjuda lägre sysselsättningsgrader än 75 procent. Alla verksamheter har en skyldighet att i möjligaste mån erbjuda anställda som arbetar deltid och önskar högre sysselsättningsgrad detta. Senaste 31 december 2013 ska alla förvaltningar tillämpa önskad sysselsättningsgrad fullt ut. Införandet av detta ska ske inom befintliga budgetramar. Mål Kalmar kommun deltar i Statistiska Centralbyråns Medborgarundersökning, Kommunens Kvalitet i Korthet och Öppna Jämförelser. Kalmar kommuns index för hur invånarnas syn är på kommunens verksamheter ska ligga i den övre tredjedelen av de deltagande kommunerna i Medborgarundersökningen. Kalmar kommun ska ligga över medel vid mätningar av bemötande och tillgänglighet i Kommunens Kvalitet i Korthet. Kalmar kommun ska vara topp tre bland liknande kommuner i Öppna jämförelsers olika undersökningar. Liknande kommuner är Östersund, Skövde, Växjö, Varberg, Karlskrona, Karlshamn, Karlstad och Luleå. Uppdrag - Kommunala appar Kommunstyrelsen får i uppdrag att utforma Riktlinjer för utveckling av appar och mobil anpassning av kalmar.se Uttalanden - Beläggning kommunala och enskilda vägar Förslag till beslut om utökade medel för förbättringar av beläggningen på kommunala och enskilda vägar tas efter sommaren Uppdraget ska redovisas senast april Budget 2013 och ekonomisk planering

13 Socialt hållbar kommun Om välfärdsbokslutet Välfärdsbokslutet som upprättas en gång per mandatperiod ger en överblick över och mäter hur människors tillgång på välfärd har utvecklats. Den ska också visa om den kommunala verksamheten får de resultat som uttrycks i kommunens budget. I välfärdsbokslutet finns dessutom rekommendationer på framtida satsningar. Självklart ska detta upprättade dokument användas som vägledning då kommunens resurser fördelas. I årsredovisningen ska varje nämnd redovisa hur man använder Välfärdsbokslutet i verksamheten. 1. Jämställdhet Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. Variationer i graden av makt, delaktighet och inflytande ska inte bero på kön. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt/obetalt arbete. Att få service och omsorg samt tillgång till fritidsaktiviteter på lika villkor oavsett kön ska vara en självklar rättighet i Kalmar kommun. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Detta innebär att kommunens verksamhet varje dag, på alla nivåer och inom alla områden, ska vara jämställdhetssäkrad. Det förutsätter i sin tur ett aktivt arbete från kommunens sida direkt i den egna verksamheten vid t.ex. lönesättning, rekrytering och resursfördelning men också i långsiktig opinionsbildning både på egen hand och i samverkan med andra aktörer som bidrar till samhällsutvecklingen. Mål Kalmar kommuns verksamheter ska vara jämställdhetssäkrade. Detta gäller nämnder och bolag, den interna verksamheten i rollen som arbetsgivare och för den utåtriktade verksamheten mot medborgarna. Uppdrag - Jämställd verksamhet Under ska vi särskilt inrikta våra resurser på att säkra hållbarheten i den satsning som genomfördes Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder och styrelser utveckla en modell för jämställdhetsintegrerad budget, utveckla beslutsstöd och uppföljningssystem för jämställdhetsintegrering. I uppdraget ingår även att se över och utvärdera aktuellt resursfördelningssystem inom skolan, kartlägga och analysera försörjningsstödet, fritidsgårdsverksamheten och hemtjänsten. Uppdraget ska löpande redovisas under mandatperioden. Uppdrag - Jämställd kommun Kalmar kommuns jämställdhetsprogram anger att jämställdheten ska öka i hela Kalmar kommun, även utanför den kommunala ansvarsområdet. Kommunstyrelsen får därför i uppdrag att ta fram ett antal parametrar för mätning av denna del av jämställdhetsarbetet. Uppdraget ska delredovisas oktober 2012 och april Ett mångkulturellt Kalmar Vi lär oss och utvecklas genom att olikheter möts. Genom lärandet skapas grunden för nya idéer och initiativ. Ett mångkulturellt samhälle är därför en förutsättning för social och ekonomisk tillväxt. En positiv och välkomnande attityd till invandring är både självklar och nödvändig då invandringen i hög grad bidrar till en positiv samhälls- och befolkningsutveckling. Kommunen måste arbeta aktivt för att människor med varierande kulturell och social bakgrund ska kunna leva, utvecklas och arbeta tillsammans. Det integrationspolitiska arbetet ska särskilt inriktas på att så snabbt som möjligt ge förutsättningar för individers egen försörjning och delaktighet i samhället. Det svenska språket är ett av de allra viktigaste verktygen i arbetet. Vi ska även ta till vara den kompetens och erfarenhet som våra nya invånare har med sig. Vi ska i alla samhällets delar förebygga och motverka segregation, diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Mål Arbetslösheten för utrikes födda ska vara lägre än riksgenomsnittet och lägre än i liknande kommuner. Kalmar kommun ska erbjuda 150 praktikplatser 2013 för de som studerar svenska för invandrare (SFI) och/eller förmedlas via Invandrarservice. 3. Barn och ungdomar Barn och elever ska utvecklas allsidigt, såväl socialt och emotionellt som kunskapsmässigt. Varje barns och varje elevs unika utveckling ska stödjas och stärkas genom varierade arbetssätt, exempelvis genom utvecklade estetiska arbetsformer och hög grad av delaktighet och inflytande. Förskolor och skolor som drivs av Kalmar kommun ska hålla en erkänt hög kvalitet med hög måluppfyllelse och skapa en god grund för barns och ungdomars fortsatta aktiva liv i alla bemärkelser. I den antagna Utbildningspolitiska visionen framhålls att alla barn och elever har rätt att få de bästa förutsättningarna att nå sin absoluta förmåga. Förskolan, skolan och fritidshemmen ska fånga alla barns och elevers lust att lära sig och utmana varje individ att vilja utvecklas. Unga människor ska se en framtid med så goda möjligheter till utbildning, arbete och bostad att man väljer att bo kvar i kommunen. Varje ung människa ska känna sig värdefull. Den fattigdom som drabbar barn ska med alla tillgängliga medel speciellt bekämpas. Inget barn i Kalmar ska behöva vara utanför gemenskap och aktiviteter på grund av dålig ekonomi i hemmiljön. Att kunna påverka sitt eget liv och sina egna livsvillkor är avgörande för tilliten till samhället och medmänniskorna och det är också i hög grad avgörande för hur man trivs. Barnkonventionen ska därför genomsyra allt beslutsfattande. Kommunen ska informera allmänheten om Barnkonventionens innehåll och vad den innebär. Politiker och anställda ska utbildas med fokus på huvudprinciper och implementeringsartiklar. Barn och ungdomar ska vara del- Budget 2013 och ekonomisk planering

14 aktiga i kommunens arbete med att implementera Barnkonventionen. Mål Andelen elever som har godkänt i samtliga ämnen ska öka och Kalmar kommun ska vara bäst bland liknande kommuner. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka och Kalmar ska vara bäst bland liknande kommuner. Barnfattigdomen (Rädda Barnens mätning) ska minska. Samtlig personal som arbetar med eller i nära anslutning till barn och ungdomar ska under åren nås av utbildning kring Barnkonventionen. Alla barn och ungdomar ska känna att de är delaktiga i kommunens arbete med Barnkonventionen. speciellt fokus ska riktas på förebyggande insatser bland barn och ungdomar. Samhällets alla aktörer, myndigheter, ideella organisationer och enskilda behöver mobiliseras om vi ska nå resultat i kampen mot droger. Drogfria alternativ ska vara en självklarhet. Mål BMI hos barn och unga ska minska Andelen dagligrökare ska minska År 2014 ska andelen rökande medarbetare i Kalmar kommun ha minskat till 13 procent. Den totala alkoholkonsumtionen ska minska Användandet av narkotika ska minska Antalet fallolyckor bland äldre (över 75 år) ska minska. Uppdrag - Fritidsgårdarna Kultur- och fritidsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd får i uppdrag att i samråd med övriga nämnder göra en genomlysning av fritidsgårdarnas uppdrag, verksamhet och organisation med syftet att forma en verksamhet med hög kvalitet och hög grad av flexibilitet som kan möta nutida och framtida utmaningar. Uppdraget ska redovisas april Uppdrag - PRIO-projekt Barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd får i uppdrag att arbeta för att skolor i kommunen ska delta i Sveriges Kommuners och Landstings PRIOprojekt, ett projekt som leder till ökad elevtid, effektivare mötestider för lärare och kompetensutveckling. 4. Folkhälsa Alla kommuninvånare ska ges lika möjligheter till god hälsa och god livskvalitet. Den allra viktigaste grogrunden för god folkhälsa är en rättvis fördelning av resurserna i samhället. Välfärdsbokslutet ger värdefull information om vilka kommundelar som ska prioriteras och vilka åtgärder som behöver sättas in för att alla boende i Kalmar kommun ska kunna uppnå god hälsa och god livskvalitet. Möjligheterna till inflytande, meningsfull fritid, god fysisk miljö och sunda kost- och levnadsvanor är viktiga förutsättningar för en god folkhälsa i alla åldrar. Vi vet att ohälsa uppträder ojämlikt fördelat. Det handlar bland annat om att kvinnor, äldre samt människor med funktionsnedsättningar och med utländskt ursprung har ett sämre utgångsläge. Särskilt fokus bör därför ligga på att motverka sådana ojämlikheter beroende på samhälleliga förutsättningar. Kommunen ska också speciellt uppmärksamma betydelsen av fallpreventiva åtgärder hos äldre. Bruket av droger ska aktivt bekämpas på alla nivåer men Uttalanden - Familjecentral i Lindsdal I kommande detaljplanearbete för Lindsdals centrum ska möjliggöras plats för familjecentral. 5. Trygg omsorg I Kalmar ska allas liv präglas av trygghet, kvalitet, tillgänglighet och delaktighet oavsett om man bor i eget boende eller behöver stöd och omsorg av olika slag. Var och en ska kunna ha ett rikt liv, åldras med bibehållet oberoende och värdighet, bemötas med respekt, ges reella möjligheter till inflytande över den egna boendesituationen samt ha tillgång till god omsorg med hög grad av socialt innehåll. Strävan ska vara att öka personkontinuitet och bemötandekvalitet så att omsorgstagarna och deras anhöriga upplever att de får god kontakt med den personal som de möter. Kommunen ska erbjuda en mångfald av boende- och omsorgsformer. Utbudet av särskilda boendeplatser ska öka. Äldres inflytande ska aktivt stödjas genom pensionärsrådet och genom riktat stöd till pensionärsorganisationer. På samma sätt ska inflytandet för personer med olika former av funktionsnedsättning säkras genom tillgänglighetsrådet och stöd till handikapporganisationer. Behovet av kultur- och fritidsaktiviteter ska speciellt uppmärksammas. Kalmar kommun arbetar aktivt med att eliminera hinder i lokaler och allmänna miljöer så att ingen ska gå miste om möjligheten att delta i aktiviteter på grund av bristande tillgänglighet. Mål Kalmar kommun ska i Kvalitetsbarometerns mätningar kring personalkontinuitet och bemötande ha god eller mycket god kvalitet. Det sociala innehållet på kommunens äldreboenden ska vidareutvecklas. Genomförda brukarundersökningar ska visa att brukarna blir mer nöjda med de sociala aktiviteterna jämfört med tidigare mätningar. 14 Budget 2013 och ekonomisk planering

15 Uppdrag - Frivilligarbete Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda form och organisation för frivilligarbetet. Uppdraget ska redovisas senast oktober Demokrati Kalmar är en kommun som ska karakteriseras av demokrati, solidaritet och rättvisa. Varje kommuninvånare ska ha god insyn i beslutsfattandet och känna att hon/han har möjlighet att påverka sin vardag och sina livsvillkor. Det finns idag en rad olika sätt att göra detta. Vi har ungdomsråd, pensionärsråd och tillgänglighetsråd där föreningar och kommuninvånare kan göra sin röst hörd. De utvecklingsdialoger som varit framgångsrika kommer vi att fortsätta arbeta med. Vi vill i samverkan med föreningar och organisationer utveckla demokratin i kommunen. Vårt ideella föreningsliv gör mycket och är en viktig resurs i arbetet för att nå detta. De kommunala verksamheterna, exempelvis medborgarkontor i olika former, ska uppmuntra till ett växande ansvarstagande där kommunens invånare känner sig delaktiga i beslutsprocessen. Utvecklingsarbetet i Berga centrum ska ses som ett medel att öka våra invånares möjlighet att engagera sig och därmed påverka närmiljön. Mål Kalmar kommun deltar i Statistiska Centralbyråns Medborgarundersökning och indexet för hur invånarna ser på möjligheterna till inflytande på kommunens verksamheter och beslut ska ligga i den övre tredjedelen av de deltagande kommunerna. 7. Socialt ansvarstagande en just kommun Kalmar är idag en Fairtrade City, vi har anslutit oss till FN:s Global Compact och ställer omfattande krav i vår verksamhet. Kalmar kommun är en stor upphandlare av varor och tjänster från privat företag. Vi är också en av regionens största arbetsplatser. Vi ska ta ett socialt och etiskt ansvar för hur verksamheten bedrivs och hur vi samspelar med omvärlden. Vi ska vara ett föredöme som arbetsgivare i vår roll som arbetsgivare. Vi kan också påverka genom att ställa krav på de villkor som ska gälla för produktionen och transporter av varor och tjänster som vi upphandlar. Det kan exempelvis handla om krav på kollektivavtal, arbetsrätt, meddelarfrihet för personal, inget barnarbete, inga skatteparadis och hur djur behandlas i produktionen. Kalmar kommuns ska vara en aktiv och medveten beställare av varor och tjänster. Vi ska öka vår kunskap om och skapa bättre rutiner för hur vi tar större socialt och etiskt ansvar i vår verksamhet. Det är viktigt att vi arbetar tillsammans med våra leverantörer, myndigheter och organisationer som arbetar inom området socialt och etiskt ansvarstagande. Vi ska även markera våra ställningstagande i vår marknadsföring. Uppdrag Socialt och etiskt ansvarstagande Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med servicenämnden och andra berörda nämnder öka kunskapen om socialt och etiskt ansvar i verksamheten, skapa bättre rutiner för uppföljning av våra krav och föreslå eventuella förbättringar av dagens krav. Uppdraget ska redovisas april Budget 2013 och ekonomisk planering

16 Ekologiskt hållbar kommun 1. Bäst på klimat och varsamma transporter Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun år Därför ska vi göra konkreta och offensiva satsningar för att nå klimatmålen. Genom effektivt energiutnyttjande, teknik för miljöriktigt byggande, plan för hållbara transporter och förbättrad mätning av vår klimatpåverkan ska vi tillhöra toppskiktet i det svenska klimatarbetet. I Kalmar ska vi utveckla transportsystem som är långsiktigt hållbara, snabba, miljövänliga och effektiva. Vi ska hitta former för en samexistens mellan trafikslagen där vart och ett fyller sin uppgift på sin plats. I den lokala trafikplaneringen ska cykel- och gångtrafik ha högsta prioritet liksom spårburen kollektivtrafik som ska gynnas i den regionala planeringen. Genom den planerade samlastningscentralen i Kalmar, vars främsta syfte är att minska den tunga motortrafiken i stadens centrala delar, ökas också framkomligheten för cykel- och gångtrafikanter. Genom åtgärderna i cykelstrategin ska Kalmar Cykelstad förverkligas. I all trafikplanering ska barnens behov beaktas. Trafiken ska vara säker med låga hastigheter i bostadsområdena. I regional samverkan ska vi åstadkomma hållbara transporter och en samhällsplanering som ger god tillgänglighet och minskat transportbehov. Uppdrag - Kommunala tjänsteresor Kommunstyrelsen tillsammans med berörda nämnder och bolag får fortsatt uppdrag att arbeta med att ta fram en övergripande strategi för hur målet ska nås och hur det ska brytas ned till detaljerade mål. I uppdraget ingår även att utreda införandet av klimatkompensation för kommunala tjänsteresor, förutsättningarna för ruttoptimering och möjligheterna till att öka användandet av virtuella möten. Dessutom ge förslag på hur befintlig fordonspark kan utnyttjas effektivare och utreda förutsättningarna till att använda kommersiell bilpool. Tillsammans med Kalmar cykelstad ska man även föreslå stödjande insatser för att göra det enklare att välja cykeln och i samband med cykelbokslutet redovisa hur vårt tjänstecyklande och tjänstecykelsystem i sig utvecklas över åren. Uppdraget ska redovisas under Uppdrag - Klimat- och energistrategi Kommunstyrelsen får i uppdrag att förnya klimat- och energistrategi för fossilbränslefri kommun 2030, inklusive klimatanpassningsplan. Strategin ska utformas så att den uppfyller kraven i Borgmästaravtalet. Uppdraget ska redovisas under Mål Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun år År 2015 har utsläppen av fossil koldioxid minskat med 30 procent jämfört med år År 2020 är motsvarande siffra 50 procent. År 2015 är energiförbrukningen per bruttoregionkrona (mätt som fast penningvärde) 10 procent lägre än år År 2020 är motsvarande siffra 20 procent. CO2-utsläppen från tjänsteresor ska minska med minst 15 procent under genom effektivare resor. Kalmar kommun ska öka resandet med kollektivtrafiken. Cykeltrafiken i Kalmar stad ska 2015 ha ökat med 15 procent jämfört med 2012 års siffror. Kalmar kommun ska främja energieffektiv och hållbar om- och nybyggnation. Uppdrag - Kalmar cykelstad Arbetet med att utveckla Kalmar cykelstad fortsätter. Kommunstyrelsen, service- och samhällsbyggnadsnämnden får fortsatt uppdrag, att mäta cykeltrafiken, skapa fler cykelvägar, ta bort missing links, skapa säker cykelparkering, säkra cykelvägar till våra skolor, cykelhuvudleder m.m. 2. Energianvändning och energiproduktion Kalmars ekonomiska utveckling ska gå hand i hand med minskad miljöbelastning. Vi ska hushålla med våra naturresurser och minska vår energianvändning genom att effektivisera den. Vi ser över samtliga kommunala verksamhetslokaler och ser till att energiförsörjning, isolering och styrning av inomhusklimat och belysning är den bästa möjliga. En total översyn på fastighetsbeståndet kommer att öka energieffektiviseringen. I Kalmar planeras många byggprojekt, både i kommunal och privat regi och det är viktigt att det som byggs nytt följer kretsloppsprinciper och är klimatsmarta. Ju mindre energi en bostad förbrukar desto bättre är det för både miljön och plånboken. Minimal energikonsumtion och användning av fasader och takytor till energiproduktion ska vara det normala då nya bostäder och lokaler byggs. En stor del av kommunens egen elkonsumtion kan produceras med egna vindkraftverk på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt. I inköpspolicyn finns krav på att öka användningen av biogas i den kommunala fordonsparken. Vi deltar i regionalt samarbete för att optimera biogasproduktionen. För att kunna bedöma hur arbetet går med att uppfylla målet om fossilbränslefri region 2030 ska vi beräkna hur stor vår egen fossilbränslefria energiproduktion vid olika anläggningar är och kan bli. Uppdraget ska delredovisas våren 2013 och våren Budget 2013 och ekonomisk planering

17 Mål Med bakgrund av de satsningar som görs i investeringar i energieffektivisering ska den totala energianvändningen i kommunägda byggnader minska med 20 procent 2013 jämfört med Investeringarna är räntabla, d.v.s. minskade driftkostnader på el, värme m.m. ska betala de ökade kapitaltjänstkostnaderna. Uppdrag - Energieffektivisering Servicenämnden och kommunstyrelsen fick i Budget 2012 och ekonomisk planering i uppdrag att upphandla en tjänst för att energieffektivisera kommunens fastighetsbestånd för att sänka energiförbrukningen. Detta är gjort och projektet att energieffektivisera kommunens fastigheter pågår. I uppdraget ingår också att sprida kunskap till övriga fastighetsägare. Uppdraget ska redovisas löpande. Uppdrag - Energieffektivisering De kommunägda bolagen ska utifrån sina handlingsplaner i energieffektiviseringsstrategin genomföra planerade åtgärder och årligen redovisa dessa i den löpande uppföljningen. De berörda nämnderna och bolagen ska i samverkan med hyresgästerna ta fram handlingsplaner för att minska verksamhetens energiförbrukning. Uppdraget ska redovisas i april Mål Vi ska öka andelen ekologisk eller närproducerad mat till minst 45 procent 2013 och minst 50 procent Minst 25 procent ska vara ekologiskt odlat. Uppdrag - Ekologiska eller närproducerade livsmedel Servicenämnden tillsammans med kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att på kort och lång sikt, nå målen om andelen ekologiska och närproducerade livsmedel, samt livsmedel som uppfyller etiska krav, som t.ex. Fairtrade. Handlingsplanen ska redovisas i april Uppdrag - Samlastningscentral En egen varudistribution kan på kort sikt bidra till ett minskat antal fordonsrörelser som ger en mindre miljöpåverkan, möjliggöra för mindre livsmedelsproducenter att kunna bli leverantör till kommunen genom att bryta ner upphandlingar i mindre segment och förbättra säkerheten runt skolor med färre leveranser. På längre sikt skulle även privata företag kunna utnyttja en samlastningscentral. Servicenämnden får i uppdrag att utreda och utvärdera möjligheterna att etablera en samlastningscentral för varudistribution inom Kalmar kommun. Uppdraget ska delredovisas under 2012 och slutredovisas i april Ekologisk och närproducerad mat I Kalmar ska kommunen vara aktiv och medveten som beställare. Vi ska fortsätta att ligga i frontlinjen när det gäller att ställa miljökrav vid upphandling. Vi ska öka användningen av ekologiska, etiskt godtagbara och närproducerade varor i den egna verksamheten. När det gäller kött och ägg ska kommunen ställa krav på att produktionen sker i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning. Nivåerna i målen för andelen ekologisk och närproducerad mat kommer gradvis att höjas fram till 2020 till 70 procent ekologisk och/eller närproducerad mat. Med delade upphandlingar där mindre enheter upphandlas, fördelat över tid, ska vi förbättra de lokala producenternas möjligheter att delta. Genom att inrätta en samlastningscentral i Kalmar kan också dessa producenters möjligheter att leverera på ett effektivt sätt underlättas. Genom medvetna val kan vår regionala marknad stärkas och den lokala självförsörjningsgraden öka. Våra åtaganden enligt FN:s Global Compact - som gäller miljö, arbetsmiljö, mänskliga rättigheter och anti-korruption - samt åtaganden enligt Fair Trade City - rättvisemärkt - ska framhävas och användas i vår verksamhet och i vår marknadsföring. 4. Nationellt föredöme för kustmiljöarbete HELCOMs Baltic Sea Action Plan är ett internationellt program för att återställa den marina miljön i Östersjön till god ekologisk status till Kalmar har inom regionala samarbetet Kalmarsundskommissionen åtagit sig att ta vår del i åtgärdsprogrammet. Vår del innebär 60 respektive 30 procent av det mänskliga utsläppet av kväve och fosfor. Minskningen av tillförseln av närsalter kan förverkligas genom förbättrade avloppssystem, anläggande av våtmarker, musselodlingar m.m. Kalmars arbete har ett tydligt underifrånperspektiv och det finns en stor styrka i det lokala ideella engagemang från de nyetablerade vattenråden och kustmiljögrupper. I vattenrådens och kustmiljögruppernas nätverk hittas sedan lokalisering för olika typer av åtgärder genom aktiva markägare och andra aktörer inom ex.vis. jordbruksnäringen vilket snabbt leder till konkreta insatser. Åtgärderna baseras på kunskap från universitet, länsstyrelse och andra experter och utvärderas också av sakkunniga. Detta arbete, som fått erkännande som nationellt föredöme stärks och fortsätter med full kraft. Enligt vattenvårdsdirektivet kanaliseras arbetet nu i olika vattenråd där engagemanget delas upp inom olika vattenavrinningsområden. I Kalmar finns tre avrinningsområden Hagbyåns, Ljungbyåns och Snärjebäckens. Det är viktigt att stödja och underlätta vattenrådens arbete. Budget 2013 och ekonomisk planering

18 Mål Kalmar kommuns grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten ska ha god vattenkvalitet. Kalmar kommun ska ta vår del av HELCOM:s Baltic Sea Action Plan. Detta innebär att Kalmars utsläpp av kväve respektive fosfor, till år 2016, ska minska med 30 procent respektive 60 procent. Perioden används som utgångsår. Uppdrag - Kustmiljögrupper Kalmars arbete med kustmiljön har och har haft ett tydligt underifrånperspektiv. Kommunstyrelsen och berörda nämnder/styrelser får därför i uppdrag att stödja och underlätta för det lokala ideella engagemanget från vattenråden och kustmiljögrupper. Uppdraget ska löpande redovisas. Uppdrag Kalmarsundskommissionen Kommunstyrelsen får i samverkan med berörda nämnder och bolag fortsatt uppdrag att medverka i Kalmarsundskommissionens arbete. Uppdraget ska löpande redovisas. Ekonomiskt hållbar kommun 1. Välskött ekonomi I Kalmar ska den offentliga ekonomin även i fortsättningen vara välskött. Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning där verksamheten är finansierad och varje skattekrona används effektivt. Givetvis ska medborgarna vara nöjda med den service kommunen erbjuder. Kommunala förvaltningar och bolag ska ta vara på möjligheterna till kompetensutveckling och finansiellt stöd som ges via olika EU-program och andra externa finansieringskällor och samverkansprogram. Ordning och reda i kommunens ekonomi är den helt avgörande faktorn för att vi ska lyckas fortsätta utveckla Kalmar. Mål Kalmar kommun ska för att ha god ekonomisk hushållning: begränsa nettokostnaderna till högst 98 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning över en rullande femårsperiod. självfinansiera investeringarna till 100 procent över en rullande femårsperiod. Uppdrag - Borgensavgifter Kommunstyrelsen/ekonomienheten får i uppdrag att, tillsammans med Kalmar kommunbolag AB, ta fram en modell för att löpande fastställa borgensavgiften per lån. Uppdraget ska redovisas senast oktober Uppdrag - Resultatutjämningsfonden Kommunstyrelsen/ekonomienheten får i uppdrag att, tillsammans med ekonomgruppen, se över systemet med resultatutjämningsfond. Uppdraget ska redovisas senast oktober Uppdrag - Budgetansvar för lokal- och städkostnader Kommunstyrelsen/ekonomienheten får i uppdrag att, tillsammans med ekonomgruppen, redovisa styrkor och svagheter (SWOT) med en modell där servicenämnden ges fullt budgetansvar för lokal- och städkostnader. Uppdraget ska redovisas senast oktober Uppdrag - Koppling fysisk planering/investeringsplan Kommunstyrelsen/ekonomienheten får i uppdrag att, tillsammans med ekonomgruppen, lämna förslag på hur kopplingen mellan den fysiska planeringen och den långsiktiga investeringsplaneringen kan utvecklas och tydliggöras. Uppdraget ska redovisas senast oktober Budget 2013 och ekonomisk planering

19 Budget 2013 och ekonomisk planering

20 Ekonomi Ekonomisk omvärldsanalys Konjukturbedömning Sedan finanskrisen har den finansiella marknaden varit turbulent. I början av 2011 trodde man att krisen var över och att det skulle börja ljusna. Men under sommaren och i början av hösten 2011 började orosmolnen åter igen visa sig. Denna gång i form av kriser i stater som Grekland, Spanien, Italien m.fl. Nu har läget dock stabiliserats och prognoserna börjar åter igen att bli mer positiva. Trots att Sverige inte haft finansiella problem så har avmattningen i ekonomin även påverkat oss. Det har varit både återhållsamhet i hushållens efterfrågan och fallande efterfråga i exportsektorn. Världsekonomin har fortfarande det besvärligt då både hushåll och stater ska återbetala stora skulder som varit följden av de senaste årtiondens ökade krediter, recessioner och därpå följande krishantering. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör bedömningen i Ekonomirapporten april 2012 att Sveriges ekonomi kommer att öka med 0,6 procent 2012 (kalenderkorrigerat 1,0 procent) och med 2,6 procent De menar att Sverige är ett av de industriländer som har starkast offentliga finanser och att det finns utrymme för finanspolitiska stimulanser om det skulle krävas. Sparkvoten hos de svenska hushållen är också hög i en internationell jämförelse, vilket innebär att hushållen kan öka sin konsumtion. Detta sammantaget gör att det är mer optimistiskt för Sveriges del. Sverige har också en starkare underliggande tillväxtkraft än de flesta andra mogna europeiska länderna. Det är de reformer som växt fram som troligtvis har inneburit att vår tillväxtpotential är högre. I övriga Europa finns fortfarande en hel del kvar att göra i form av strukturreformer. Fullt resursutnyttjande tror dock SKL inte kommer att ske förrän 2016, men att det blir en hyfsad tillväxt de kommande åren. Detta beror på att tillväxttalen i BNP leder till en måttlig förstärkning av arbetsmarknaden. SKL räknar med oförändrad sysselsättning i form av arbetade timmar under 2012 och Åren därpå är prognosen 1 procent i ökning per år och att BNP ökar med drygt 3 procent per år. Skatteunderlaget växer relativt bra under 2012 trots att arbetsmarknaden inte rör sig. Det är pensionerna och arbetsmarknadsersättningarna som ökar kraftigt. Även nästa år ökar pensionerna. Det reala skatteunderlaget beräknas öka med cirka 1,5 procent i år och nästa år. När ekonomin är på väg mot balans så kommer de arbetade timmarna att öka och därmed ökar även löneökningstakten. Den största effekten har förhållandet att priserna på kommunernas och landstingens utgifter ökar med 2,5 procent per år medan timlönerna ökar med 3,7 procent per år. Skatteunderlaget kommer därmed att växa snabbare , både realt och nominellt, än genomsnittet under En vanlig frågeställning är: Hur påverkas de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och landsting om BNP höjs med en procentenhet? Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) beräkningar visar att en produktivitetsdriven tillväxt har positiva effekter för den offentliga sektorn, men att det framförallt är staten som får den stora nettoförstärkningen. För kommuner och landsting är det långt viktigare att sysselsättningen, den kommunala skattebasen, kan växa. Nedan visas olika prognoser över tillväxten av BNP. Prognos tillväxt (% ökning av BNP) Konjunkturinstitutet (KI) kalenderkorrigerad, mars ,0 0,8 2,5 2,9 2,7 Regeringen, vårpropositionen (kalenderkorrigerad) 4,0 0,7 3,3 3,9 3,4 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), cirkulär 12:15 april 2012 (kalenderkorrigerad) 4,0 1,0 2,6 3,5 3,7 Inflationen under 2011 uppgick till 3,0 procent, men uppbromsningen i ekonomin under 2012 gör att inflationstrycket hålls tillbaka och SKL gör bedömningen om 1,3 procent. Även åren framöver är inflationen låg, se tabellen nedan. Skillnaderna i bedömningarna av inflationen mellan SKL, regeringen och Konjunkturinstitutet är inte så stora. SKL ligger lite lägre i bedömningen än Konjunkturinstitutet. Prognos KPI, %-förändring KI mars ,0 1,5 1,4 1,9 2,4 Regeringen, vårprop. 3,0 1,2 1,3 1,6 2,5 SKL, cirkulär 12:15 3,0 1,3 1,1 1,8 2,2 Arbetsmarknad och lönebildning Även på arbetsmarknaden har en återhämtning skett sedan finanskrisen 2008 och sysselsättningen har i stort återhämtat sig. Inbromsningen av ekonomin hösten 2011 har först i början på 2012 visat sig på sysselsättningen. SKL gör dock bedömningen att det inte kommer att bli någon påtaglig nedgång. Tillväxten i år och i början på nästa år är dessvärre inte tillräckligt stark för att lyfta sysselsättningen. Bedömningen är att sysselsättningen är oförändrad 2012 och 2013 jämfört med året innan. Statistiska Centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU) från mars 2012 visar att personer (säsongsrensat) var sysselsatta i åldern år. Detta är en ökning med personer jämfört med samma period förra året. Antalet arbetslösa var (säsongsrensat), i procent 7,3. Sysselsättningsgraden för män var 68,1 procent och för 20 Budget 2013 och ekonomisk planering

21 kvinnor 63,9 procent, totalt 66,0 procent. Sysselsättningen för kvinnorna ökade både i antal och i andel, medan den minskade för männen. Arbetslösheten för männen var 7,7 procent och för kvinnorna 6,9 procent. Det totala antalet arbetade timmar var 154,9 miljoner i mars En ökning med 2,3 procent jämfört mars ,4 miljoner timmar utfördes av männen och 66,5 miljoner av kvinnorna. 1,8 miljoner timmar utfördes av personer som var folkbokförda i Sverige men sysselsatta utomlands. 29,1 procent av befolkningen står utanför arbetskraften ( personer). Pensionären ökade med medan antalet personer som var sjuka minskade med jämfört med mars Arbetslöshet (i % av arbetskraften år) (KI) mars ,5 7,7 7,7 7,3 6,7 Regeringen, vårprop. 7,5 7,8 7,7 6,9 5,7 SKL, cirkulär 12:15 7,6 7,8 7,9 7,3 6,7 Det kommunala skatteunderlaget Under 2011 ökade både antalet timmar och det reala skatteunderlaget mycket starkt. Även i år är bedömningen att skatteunderlaget kommer att växa relativt snabbt. Detta trots att arbetsmarknaden är mer stillastående. Förklaringen är att stabiliseringen av pensionssystemet som skedde 2010 nu bidrar till höjda pensioner och att arbetsmarknadsersättningarna också ökar på grund av ökad arbetslöshet. Den svaga arbetsmarknaden nästa år motverkas även då av höjda pensioner. Det reala skatteunderlaget växer relativt bra under 2012 och 2013 enligt SKL:s bedömning. Utvecklingen åren därefter bedöms som goda och skatteunderlaget växer både realt och nominellt snabbare än genomsnittet Under en period av konjunkturell återhämtning brukar skatteunderlaget växa relativt snabbt. Så skedde under åren och så beräknas ske fram till Skatteunderlagsutveckling exkl regelförändringar Regeringen, vårpropositionen 3,5 3,4 3,8 4,3 4,9 19,9 SKL, cirkulär 12:15 3,2 3,7 3,8 3,7 4,3 18,7 Ekonomistyrningsverket, mars ,4 3,7 3,7 4,1 4,7 19,6 Regeringens bedömning över skatteunderlaget är lägre för 2012, men högre de kommande åren än både SKL och Ekonomistyrningsverkets. Regeringen räknar på större pensionsinkomster 2011 och minskade arbetade timmar för År 2013 ser regeringen mer optimistiskt på tillväxten och sysselsättningen varför ökningstakten är högre. Att sysselsättningsökningen främst uppstår i den offentliga sektorn är inte lika gynnsamt för ekonomin i kommuner och landsting som om sysselsättningsuppgången kommit i privata näringslivet. För att skatteunderlaget ska öka realt krävs fler arbetade timmar i den privata sektorn. Löneinkomsterna svarar för ungefär ¾ av det kommunala skatteunderlaget. Det största bidraget till skatteunderlagets årliga ökning kommer därför från timlönehöjningar. Ökade skatteintäkter till följd av löneökningar i ekonomin ger dock endast utrymme för marginella ökningar av verksamheten i kommuner och landsting. Det beror på att löner också är den dominerande kostnaden för verksamheten. Om lönehöjningarna är ungefär lika stora i kommunen som i resten av ekonomin räcker ökningen av skatteintäkterna som följer av höjda löner till att betala lönehöjningen för kommunens personal. Löneökningstakten i samhället är således av stor betydelse för skatteunderlagets nominella tillväxt men har liten real effekt på ekonomin i kommuner och landsting. Timlön, %-förändring KI, mars ,8 3,4 2,9 3,0 3,2 Regeringen, vårprop. 2,4 3,2 3,1 3,3 3,7 SKL, cirkulär 12:15 2,5 3,2 2,9 3,1 3,7 Timlönerna ovan är enligt konjunkturlönestatistiken och ökningen skiljer sig något åt mellan de olika prognoserna, men 2012 och framåt stiger de från 3 procent och uppåt fram till SKL gör bedömningen att timlönerna inklusive löneglidning kommer att öka med 3,2 procent i år. För 2013 är bedömningen 2,9 procent, 3,1 procent för 2014 och 3,7 procent för Kommunernas ekonomiska läge I Ekonomirapporten från april 2012 från Sveriges Kommuner och Landsting beskrivs den samhällsekonomiska utvecklingen, samt landstingens och kommunernas ekonomiska nuläge och framtidsutsikter. Kommunernas ekonomi de senaste åren har varit god tack vare återhållsam kostnadsutveckling och god ordning på ekonomin. Men det tillfälliga konjunkturstödet och successivt förbättrad utveckling av skatteunderlaget har bidragit till att kommunerna kunnat uppfylla kravet på god ekonomisk hushållning. Däremot ser det värre ut från I år 2012 kommer det tillfälligt att bli ett bra resultat, vilket beror på högre skatteintäkter än beräknat och engångsintäkt i form av återbetalning av AFA-premier. Åren därefter beräknar man att resultaten blir sämre på grund av ökade demografiska behov, minskade statsbidrag och stora investeringsplaner. De kommuner som hade underskott 2011 anger att det berodde på svårigheter inom utbildningsverksamheten och socialtjänsten. Även inom grundskolans verksamhet har det funnits svårigheter och där handlar det om att man haft svårt att anpassa bland annat lokalerna till allt färre elever. Budget 2013 och ekonomisk planering

22 Detta har även skett inom gymnasieskolan och där har även minskade intäkter på grund av gymnasiereformen påverkat negativt. Ökade volymer inom äldreomsorgen är ett växande problem, likväl som placeringar utanför hemmet inom individ- och familjeomsorgen. Många kommuner har också stora underhållsbehov av sina fastigheter. Utjämningskommittén.08. lämnade sitt betänkande Likvärdiga förutsättningar översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39) i april För enskilda kommuner innebär betänkandet stora ekonomiska omfördelningseffekter men regeringen har ännu inte lagt någon proposition till riksdagen. Den största enskilda orsaken till förändringarna är ändringar i barnomsorgsmodellen. I nuvarande modell antar man att det föreligger stora skillnader i efterfrågan på barnomsorg mellan olika kommuner. Tidigare innan de olika reformerna inom barnomsorgen var skillnaderna i inskrivningsgraden stor, men nu är den ungefär lika stor i alla kommuner. Så systemet utjämnar för skillnader som ej finns längre. Många av kommunernas fastigheter och anläggningar byggdes på och 1970-talet och är i stort behov av reinvesteringar nu. En ökad investeringsvolym innebär ökade avskrivningar och räntekostnader som tar ett allt större utrymme av driftbudgeten. Även medfinansieringen av statlig infrastruktur tar en allt större del. Kommunernas långfristiga skulder ökade under 2011 med 30 miljarder kronor, en ökning på 20 procent. En del i detta är ökad utlåning till kommunala bostadsbolag som också investerar. Enligt SKL kommer den ökade planerade investeringsvolymen att föranleda ökad upplåning. Det ökade antalet invånare i Sverige gör också att behovet av kommunala tjänster ökar och därmed också ökat behov av investeringar i förskolor, skolor och äldreboenden. Energieffektiviseringar är också en del som innebär nya investeringar. De lokaler som byggdes på och 1970-talet har inte den standard och de krav på energieffektivitet som krävs idag. Aktuella frågor I en del kommuner är utmaningen att anpassa sig till befolkningsminskning, ökat antal äldre och minskat antal elever både i grund- och gymnasieskolan. Andra har problem med de finansiella delarna med minskade finansiella intäkter på grund av nedskrivningar av finansiella tillgångar. Men för de flesta kommunerna är utmaningen att anpassa verksamheten till förändringarna inom befolkningsstrukturen den största. Kostnadsutvecklingen för äldre och funktionshindrade har varit 8 procent respektive 36 procent. Behoven beräknade utifrån demografin beräknas till 13 procent. Detta medför att resurserna till äldreomsorgen har ökat men inte utifrån det demografiska behovet. En förklaring menar SKL kan vara den kraftiga ökningen av LSS. Den totala volymökningen för kommunerna har varit drygt 12 procent och den demografiska behovstillväxten 5 procent. Införandet av den nya gymnasiereformen och därmed de minskade statsbidragen tillsammans med elevminskningen är ytterligare en utmatning som kommunerna måste hantera åren framöver. Antalet gymnasieelever antas öka först 2016 igen och då måste medel åter igen skjutas till som motsvarar ökningen. Statsbidragen minskar varje år fram till Kommunerna har hanterat minskningen av statsbidraget på olika sätt. En del skjuter till medel från annan verksamhet, medan andra tar ut besparingen fullt ut på gymnasieskolan. Anledningen till att vissa kommuner inte tar ut besparingen på gymnasieskolan är att de inte tror att de kan realisera de statligt beräknade vinsterna samtidigt som antalet elever minskar. Kommunalekonomiskt regelverk God ekonomisk hushållning (Balanskravet) God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting innebär ett rimligt överskott både i den budgeterade resultaträkningen och i bokslutet. Reglerna om återställande av uppkomna underskott och så kallade synnerliga skäl benämns ofta som balanskrav. Balanskravet är det resultatmässiga golv som inte får underskridas om man ska efterleva lagstiftningen. Jämfört med tidigare lagstiftning gäller nu regler som i högre grad inriktas på politiska åtgärder vid negativa resultatutfall snarare än på strikta budgetregler. Det lokala ansvaret för att tolka och efterleva lagstiftningen är tydligare än tidigare. Om det finns synnerliga skäl kan den budgeterade resultaträkningen undantagsvis underbalanseras. Kommuner och landsting ska även anta verksamhetsmål och finansiella mål. Dessa mål ska följas upp och utvärderas i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Revisionen har en direkt utpekad roll att uttala sig om efterlevnaden av denna lagstiftning. Även den lagstyrda delårsrapporten ska behandlas av fullmäktige. Den ska också innehålla en avstämning av fastställda mål och av balanskravet. Mål och riktlinjer Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen ska skattesatsen och anslagen anges. Av planen ska också framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. Kommuner och landsting ska för verksamheten ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret ska alltid vara periodens första år. Det är viktigt att mål och riktlinjer uttrycker realism och handlingsberedskap samt att de kontinuerligt utvärderas 22 Budget 2013 och ekonomisk planering

23 och omprövas. Det måste också finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Det kräver också en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Utformning och innehåll i de finansiella målen I planen ska anges en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen. Exempel på vad som kan ingå i den finansiella målsättningen är resultatkrav med anledning av framtida kapacitetsbehov med nuvarande service. Resultatkravet bör ligga på en nivå som konsoliderar ekonomin. Andra exempel på mål är skuldsättningen på kort och lång sikt, soliditet samt hur investeringar och pensioner ska finansieras. Nivån på betalningsberedskapen nämns också som exempel på mål. Risker och osäkerhetsfaktorer bör vägas in i målen, till exempel för borgensåtaganden för egna bolag. Risken för att behöva gå in och täcka förluster i företagen bör kalkyleras och ingå i den finansiella målsättningen. Återställningstid Tidsfristen för att återställa ett negativt resultat är tre år. Kravet på återställande har stärkts genom att fullmäktige ska anta en åtgärdsplan som ska täcka hela underskottet. Beslut om en reglering av underskottet ska tas senast i budget det tredje året efter det år då underskottet uppkom. Synnerliga skäl Om det föreligger synnerliga skäl finns det en möjlighet att upprätta en budget i obalans. Det innebär att synnerliga skäl omfattar både budget och utfall. Åtgärdsplan Om negativt resultat konstateras ska en åtgärdsplan tas fram. Enligt regelverket ska en kommun/landsting återställa ett negativt balanskravsresultat inom tre år. Ett underskott 2011 skall vara återställt senast vid utgången av Om ett balanskravsunderskott konstateras i bokslut 2011 ska fullmäktige anta en särskild åtgärdsplan för hur återställandet skall ske. Planen ska innehålla genomtänkta och genomförbara åtgärder för att täcka hela det belopp som ska regleras och det skall framgå när åtgärderna genomförs. Fullmäktigebeslut bör fattas snarast efter det att det negativa resultatet konstaterats, dock senast vid det fullmäktigesammanträde som följer efter det sammanträde som behandlat den lagreglerade delårsrapporten för Åtgärdsplanen ska följas upp kontinuerligt och återrapportering skall ske till fullmäktige om planen inte hålls. Om ett negativt resultat konstateras innan bokslut finns det inget som hindrar att arbetet med åtgärdsplan påbörjas så snart som möjligt. Delårsrapport I gällande lag om kommunal redovisning anges att kommuner och landsting minst en gång under räkenskapsåret ska upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en rapport ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. I praktiken innebär detta att en delårsrapport ska avse mellan sex och åtta månader av räkenskapsåret och ska behandlas av fullmäktige. Det finns dock inget krav på att fullmäktige formellt ska godkänna rapporten. Delårsrapportens behandling i fullmäktige syftar bland annat på att ange åtgärder för att balansera intäkter och kostnader. Revision Revisorerna ska göra skriftliga bedömningar om resultaten i delårsrapporten och årsbokslutet är förenliga med de mål fullmäktige beslutat om i budget och plan. Dessa ska biläggas delårsrapport och årsredovisning. Laglighetsprövning Laglighetsprövning av en kommuns/landstings budgetbeslut eller ett beslut att inte återställa ett negativt resultat kan inte ske. Dessa beslut ska prövas i det politiska systemet. Detta beror på att kommuner/landsting ges vissa möjligheter att undantagsvis anföra synnerliga skäl för att budgetera med negativa resultat. Synnerliga skäl anses inte vara lämpade för laglighetsprövning. Därmed gäller samma regelverk både för beslut om budget och för beslut om årsredovisning. Kommunalekonomisk utjämning Inom ramen för kommunalekonomisk utjämning finns ett delsystem för kommuner och ett delsystem för landsting. I systemet ingår en modell för inkomstutjämning, en kostnadsutjämning samt strukturbidrag, införandebidrag och regleringspost. Syftet med utjämningen är att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet. Kommuner och landsting garanteras genom ett inkomstutjämningsbidrag 115 respektive 110 procent av en uppräknad medelskattekraft. Kommuner och landsting som har en skattekraft över respektive nivå betalar en inkomstutjämningsavgift till staten. Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet skall däremot inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. Kostnadsutjämningen för kommuner består av nio delmodeller, nämligen förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg, barn och ungdomar med utländsk bakgrund, äldreomsorg, befolkningsförändringar, bebyggelsestruktur samt lönestruktur. I kostnadsutjämningen för landsting görs beräkningar avseende hälso- och sjukvård. Därtill kommer delmodellen kollektivtrafik som är gemensam för kommuner och landsting. För varje delmodell beräknas en standardkostnad. Standardkostnaderna summeras till en strukturkostnad för varje kommun och landsting. Kommuner och landsting som har en lägre strukturkostnad än genomsnittet för kommuner Budget 2013 och ekonomisk planering

24 respektive landsting får betala en kostnadsutjämningsavgift och de kommuner och landsting som har en högre strukturkostnad får ett kostnadsutjämningsbidrag. Summan av avgifterna skall i stort motsvara summan av bidragen. Kommuner och landsting kan få ett strukturbidrag som beräknas i kronor per invånare och skall utgå årligen och tills vidare. Bidraget ges till kommuner som i tidigare kostnadsutjämning fick bidrag för näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder (=hög/högre arbetslöshet) och svagt befolkningsunderlag. Införandebidraget ska mildra den bidragsminskning som vissa kommuner och landsting fick när systemet infördes. Nettot av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och införandebidrag jämförs med statens anslag för kommuner respektive landsting för aktuellt utjämningsår. Om bidragsinkomsterna för kommunerna eller landstingen överstiger anslaget för delsektorn skall en regleringsavgift erläggas. Om bidragsinkomsterna för kommunerna eller landstingen uppgår till ett belopp som är mindre än anslaget till delsektorn utgår ett regleringsbidrag. Bidraget eller avgiften beräknas för kommuner och landsting på totalnivå och var för sig som ett enhetligt belopp i kronor per invånare för respektive delsektor. Hösten 2008 tillsatte regeringen en kommitté med uppdrag att utvärdera och utreda utjämningssystemet. Uppdraget var att se över alla delarna i utjämningssystemet. Kommittén har redovisat sitt arbete och gett förslag på justeringar och uppdateringar av delsystemen. I kostnadsutjämningen sker de stora förändringarna i delmodellerna för förskola och skolbarnomsorg, individ- och familjeomsorg samt hälso- och sjukvård. Delmodellen för befolkningsförändringar föreslås att utökas med kompensation för nya föreskolelokaler. Modellen för kollektivtrafiken kommer också att uppdateras. Skillnaderna i lönekostnaderna som hittills har kompenserats till hälften föreslås kompenseras fullt ut. Inkomstutjämningen skapar inte tillväxthämmande faktorer och kvarstår i sin nuvarande form. En justering kommer dock att ske mellan kommunernas och landstingens inkomstutjämning med en gemensam garanterad skattekraft på 115 procent av medelskattekraften. Preliminära beräkningar för Kalmar kommun innebär för 2013 ökad utjämning med ca 25 mnkr. Dessa är ej medräknade i liggande budget då förslaget ännu ej är beslutat av regeringen. Det finns dessutom sedan 2008 en kommunal fastighetsavgift. För 2008 var denna intäkt neutral då motsvarande belopp minskades i den kommunala utjämningen. Avgiften som fastighetsägarna får betala räknas upp med inkomstbasbeloppets förändring och dessutom kommer troligen avgiften öka genom att taxeringsvärdena på fastigheterna ökar. Detta innebär för kommunernas del en uppräkning av intäkterna med en eftersläpning på två år. Fastighetsavgiften för Kalmar kommun 2012 uppgår till 101 mnkr. Beräkningar inom ramen för den kommunalekonomiska utjämningen skall under året före utjämningsåret genomföras två gånger, en gång i september och en gång i december. Syftet med beräkningen i september är att förse kommuner och landsting med ett preliminärt underlag för budgetarbetet. SCB:s decemberberäkning utgör underlag för Skatteverkets preliminära beslut om vilka bidrag och avgifter som skall utgå under utjämningsåret. Skatteverket skall senast den 15 april fatta slutliga beslut om vilka bidrag och avgifter som skall utgå under samma år. Tabellen nedan visar den preliminära beräkningen för Kalmar kommun för den kommunalekonomiska utjämningen för 2012 som gjordes i december Kommunalekonomisk utjämning 2012 (kr) Kalmar 1. Folkmängd i Kalmar per 1 nov Kalmars bidrag i kr per invånare Därav: Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Strukturbidrag 0 Införandebidrag 0 Regleringsbidrag Utfall kr (1 x 2) Källa: SCB Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner LSS, Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, tillkom 1993 i samband med den handikappreform som då genomfördes. Syftet med reformen var i första hand att ge personer med omfattande funktionshinder en starkare ställning i samhället med hjälp av insatser anpassade till den funktionshindrades individuella behov. Från och med 2004 infördes ett nationellt kostnadsutjämningssystem avseende kommunernas LSS-kostnader. Utjämningssystemet för LSS-kostnader innebär att den enskilda kommunens standardkostnad relateras till den genomsnittliga standardkostnaden i landet. Beräkningen baseras på verksamhetsstatistik och verksamhetskostnader året innan avgifts- eller bidragsåret. Uppgifterna hämtas från Socialstyrelsen och Räkenskapssammandraget. Beroende på avvikelse lämnas ett bidrag eller betalas en avgift. Beräkningar inom ramen för LSS-utjämningen skall under året före bidrags- och avgiftsåret genomföras två gånger, en gång i september och en gång i december. Syftet med septemberberäkningen är att förse kommunerna med ett preliminärt underlag för budgetarbetet. SCB:s decemberberäkning utgör underlag för Skatteverkets preliminära beslut om vilka bidrag och avgifter som skall utgå under året. Senast den 15 april fattar Skatteverket sina slutliga beslut om vilka bidrag och avgifter som skall utgå under samma år. LSS-bidraget för Kalmar kommun 2012 uppgår 124,1 mnkr. 24 Budget 2013 och ekonomisk planering

25 Förutsättningar för ekonomisk planering Befolkning Beräkningen av kommunens skatteintäkter och kommunal utjämning, se not 2 i resultaträkningen, baseras på den senaste prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (cirkulär 12:xx). I beräkningen har antagits att kommunens befolkning kommer att öka med 337 personer mellan 2012 och 2013, med 319 personer mellan 2013 och 2014 och med 302 personer mellan 2014 och År 2011 ökade befolkningen i kommunen med 240 personer. Skattesats Utdebiteringen i Kalmar kommun uppgår 2012 till 32,68, varav kommunalskatten uppgår till 21,81 och landstingsskatten 10,87. Enligt Statistiska centralbyrån är total kommunal medelskattesats 31,60 procent Den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen i riket uppgår 2012 till 20,59 procent och landstingsskatten till 11,01 procent. I Kalmar län uppgår den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen till 21,59 procent. Med total skattesats avses den procentuella andel av den beskattningsbara inkomsten som en skattskyldig påförs i kommunal inkomstskatt. Genomsnittliga skattesatser, medelskattesatser, är beräknade som vägda medelvärden, varvid det kommunala skatteunderlaget används som vikter. Från och med år 2000 ingår inte längre någon församlingsskatt i den kommunala skattesatsen, eftersom församlingarna inom Svenska kyrkan inte längre är kommuner. Medelskattekraften utgörs av det kommunala skatteunderlaget i kronor per invånare vid taxeringsårets ingång. (SCB) Budget 2013 och den ekonomiska planeringen baseras på en oförändrad kommunalskatt, det vill säga en utdebitering på 21,81. Skatteintäkter Skatteintäkterna för grundas på skatteunderlaget enligt 2011 års taxering. Skatteunderlaget räknas upp till det aktuella budgetåret med uppräkningsfaktorer som innehåller prognoser för den ekonomiska utvecklingen. Verksamhetens nettokostnader Som underlag till budget 2013 ligger 2012 års budget. Nämndernas anslag respektive år är angivna i 2011 års lönenivå. Under finansförvaltningen har kostnadsökningar beräknats för års lönerevisioner. I samband med att respektive års lönerevision är avslutad kommer de skattefinansierade nämnderna/förvaltningarna att kompenseras för den genomsnittliga lönesummeutvecklingen. Detta görs för de budgeterade tjänsterna inom respektive fackgrupp. År 2012 uppgår arbetsgivaravgifterna, inklusive kalkyle- rade PO-pålägg för avtalspensioner, till 38,46 procent. De beslutade arbetsgivareavgifterna för 2011 var 38,98, men dessa reviderades i slutet av 2011 till 38,46 procent. Det var förändringar inom avtalsförsäkringarna som föranledde revideringen. I majoritetens förslag till budget för 2013 och ekonomisk planering för har inte någon uppräkning/nedräkning av nämndernas budgetramar gjorts med hänsyn till inflation/deflation. Däremot ska nämnderna bedöma kostnadsutvecklingen för olika typer av varor och tjänster och beakta detta i sina detaljbudgetar. Driftkostnadsförändringar De senare åren har det skett och kommer det att ske stora omfördelningar av resurser mellan nämnderna. Till största delen beror omfördelningen på volymförändringar som orsakas av demografiska förändringar. De största förändringarna sker för socialnämnden, barn- och ungdomsnämnden och Kalmarsunds gymnasieförbund. Driftkostnadsförändringar jämfört med budget 2012 (tkr) Kommunstyrelsen -Kommunledningskontoret Exploateringsverksamheten Gymnasieförbundet Kommunens revisorer Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Omsorgsnämnden Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnd TOTALT Finansnetto Kommunfullmäktige beslutade i december 1995 att kommunen ska vara delägare av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Kommunen avsatte 50 mnkr för förvaltning av KLP år Värdeförändringen följer i stort utvecklingen på börsen minskade värdet på placeringen, medan utvecklingen var positiv Under 2007 och 2008 sjönk åter igen marknadsvärdet, medan det ökade 2009 och Vid 2011 års bokslut uppgick marknadsvärdet till 69,9 mnkr, en sänkning jämfört med För planeringsperioden beräknas kommunens borgensåtaganden för helägda företag till 3,0 mdkr. Borgensavgiften uppgår till 0,3 procent under planeringsperioden, vilket Budget 2013 och ekonomisk planering

26 motsvarar 9,0 mnkr i intäkt respektive år. För aktieutdelningar från kommunägda bolag har beräknats 975 tkr för respektive år , vilket avser Kalmar Kommunbolag AB. Denna utdelning är dock beroende på om det finns utdelningsbara medel i kommunbolaget. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat om nyupplåning till högst 1 022,2 mnkr. För närvarande uppgår låneskulden till 587,2 mnkr. Räntekostnader för långfristig upplåning och förskottering till satsningar i infrastrukturen har upptagits med 26,9 mnkr 2013, med 31,3 mnkr 2014 och med 33,9 mnkr Standardkostnader Standardkostnaden är den teoretiskt beräknade kostnaden för en kommun och används i kostnadsutjämningen. Kostnadsutjämningen är till för att utjämna strukturella behovsoch kostnadsskillnader. Den utjämnar däremot ej för skillnader i ambitionsnivå, effektivitet eller avgifter. Standardkostnaden kan också sägas vara den kostnad som kommunen ska ha om verksamheten bedrevs på en genomsnittlig avgifts-, ambitions-, och effektivitetsnivå och där hänsyn tagits till de strukturella faktorerna. Strukturella faktorer är exempelvis åldersstruktur, medborgarnas sociala bakgrund, geografisk struktur m.m. Skillnaden mellan standardkostnaden och Kalmars redovisade kostnad kr per invånare 2010 framgår av tabellen nedan: Standardkostnad Redovisad kostnad Skillnad kr/inv Skillnad mnkr Skillnad procent Barnomsorg ,8 5,4 Grundskola ,1-8,8 Gymnasieskola ,2 5,5 Äldreomsorg ,6 14,4 Individ och familjeomsorg ,7 3,7 Totalt ,2 4,1 Investeringar I bilaga 3 och 4 redovisas investeringsplan för åren Totalbeloppet för respektive investering är fördelat under den period den beräknas kunna genomföras. Sammantaget för åren uppgår investeringarna till 866 mnkr. Av dessa investeringar är 90 mnkr räntabla. Pensionerna idag och i framtiden Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensioner redovisas efter den så kallade blandmodellen. Detta innebär att pensionsförmåner intjänade från och med 1998 ska redovisas som en avsättning i balansräkningen. Pensioner intjänade före 1998 ska redovisas som en ansvarsförbindelse. Med dagens system för redovisning av pensioner visar de flesta kommuner egentligen ett resultat som är bättre än om den faktiska kostnaden tagits upp i resultaträkningen. En del kommuner och landsting har valt att redovisa alla sina pensionskostnader i resultat- och balansräkningen, så kallad fullfonderingsmodell. Skillnaden är att ta kostnaden idag istället för att skjuta den på framtiden. Eftersom blandmodellen innebär att vissa kostnader inte redovisas i resultatet, måste istället resultatet vara så bra att ett positivt resultat täcker in dessa kostnader. Detta kan göras genom reservering av överskott i resultatet. Om de finansiella målen sätts på en rimlig nivå spelar vald redovisningsmodell av pensioner ingen roll för ekonomin. Det viktigaste är att det långsiktiga perspektivet finns med i planeringen. Kommunens pensionsavtal, KAP-KL är i den förmånsbestämda ålderspensionen kopplad till inkomstbasbeloppet. Den förmånsbestämda pensionen beräknas på inkomster över kr, dvs inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp (2010 års prisnivå). I den avgiftsbestämda ålderspensionen avsätts 4,5 procent av lönen. Det är kostnaderna för all nyintjänad pension som nu begränsas i och med KAP-KL. Den stora pensionsskuld som har byggts upp under gångna årtionden beror på det tidigare systemet som fanns. Pensionsutbetalningarna för kommunen kommer att vara som högst kring år Nettoutbetalningarna för pensioner var 2011 ca 79,8 mnkr. Räknat i fasta priser kommer utbetalningarna att öka, vilket betyder att andra kostnader måste reduceras för att kommunen ska kunna bibehålla önskad resultatnivå. Kostnaden för samtliga verksamheter förutom grundskola är högre än standardkostnaden. Totalt är kostnaden 75,2 mnkr högre än vad den teoretiska kostnaden skulle kunna vara. 26 Budget 2013 och ekonomisk planering

27 Finansiell analys och nyckeltal Modell för finansiell analys För att beskriva kommunens finansiella situation används den så kallade RK-modellen. Modellen belyser fyra aspekter som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv. Dessa fyra aspekter är: Resultat vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk föreligger någon risk som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Syftet med analysen är att redovisa var kommunen befinner sig finansiellt och hur utvecklingen ser ut över tid. Då Kalmar kommun använder sig av analysmodellen dels i jämförelser med andra kommuner, dels över tid, är det en naturlig koppling att även den ekonomiska planeringen är uppbyggd kring modellen. Årets resultat Ett sätt att belysa god ekonomisk hushållning är att studera det löpande resultatet. Balans mellan löpande intäkter och kostnader är en grundförutsättning för god ekonomi i kommunen. God ekonomisk hushållning innebär att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte förbruka den förmögenhet som tidigare generationer byggt upp. Resultatet måste därför vara tillräckligt högt för att dels värdesäkra det egna kapitalet och dels täcka kommande ökade pensionsutbetalningar. Det bör också finnas en marginal som klarar oförutsedda händelser och risker, till exempel negativ skatteutveckling, eventuellt infriande av borgensåtaganden och oväntade kostnadsökningar. Årets resultat Bokslut Budget Prognos Budget (mnkr) Årets resultat -87,3 17,6 17,6 41,5 23,5 34,2 I juni 2011 beslutade kommunfullmäktige om budget för Årets resultat budgeterades till 43,9 mnkr. Efter avstämning i november är resultatet 17,6 mnkr. För åren budgeteras positiva resultat. För 2013 budgeteras ett resultat på 41,5 mnkr. För beräknas ett resultat på 23,5 mnkr respektive 34,2 mnkr. Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan intäkter och kostnader. Intäkterna måste överstiga kostnaderna så att utrymme skapas, dels för att skap en rimlig nivå för egenfinansierade investeringar och dels för att möta förändrade ekonomiska förutsättningar. Ett sätt att belysa detta är att analysera hur stor andel nettokostnaden tar i anspråk av skatteintäkter och kommunal utjämning. Över en rullande femårsperiod bör inte nettokostnaden ta mer än 98 procent av skatteintäkter och utjämning. Kommunens nettokostnadsandel för 2011 var 102,9 procent och för den rullande femårsperioden 98,0 procent. I bokslut 2011 avsattes 100 mnkr för sluttäckning av deponi i Moskogen och som definieras som jämförelsestörande kostnad. Förändringen av RIPS-räntan, 11,5 mnkr, har också definierats som jämförelsestörande kostnad. Justeras för de jämförelstörande kostnaderna blir nettokostnadsandelen 99,2 procent för Enligt planeringen kommer nettokostnadsandelen att vara 98,7 procent 2013, 99,3 procent 2014 och 99,0 procent Över en rullande femårsperiod, med 2015 som utgångspunkt, beräknas nettokostnadsandelen till 99,8 procent. Med utgångspunkt 2014 beräknas nettokostnadsandelen till 99,5 procent och med utgångspunkt 2013 till 99,1 procent. Målet om 98 procent i nettokostnadsandel över en rullande femårsperiod uppnås inte över perioden. Budget Budget % Nettokostnadsandel Bokslut Prognos Verksamhetens nettokostnader 95,0 95,5 97,1 95,3 95,1 94,8 Jämf. poster 3,7-1,0-2,1-1,0-0,3-0,3 Avskrivningar 3,8 4,3 4,0 3,8 3,8 3,8 Finansnetto 0,4 0,7 0,5 0,5 0,7 0,7 Summa 102,9 99,4 99,4 98,7 99,3 99,0 Rullande femårsperiod 99,1 99,5 99,8 Budget 2013 och ekonomisk planering

28 Självfinansieringsgrad När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkter och kommunal utjämning så att större delen av investeringarna ska kunna finansieras med egna medel. Summan av årets resultat, avskrivningar och förändringen av avsättningar utgör det finansiella utrymmet för investeringar som kommunen kan göra utan att ta upp nya lån eller minska befintlig likviditet. Detta nyckeltal benämns självfinansieringsgrad. Budget Investeringar, mnkr 339,4 455,7 278,2 238,2 238,2 238,2 Självfinansieringsgrad Bokslut Budget Prognos Självfinansieringsgrad, % 34,1 28,9 47,7 45,7 65,0 63,7 Rullande femårsperiod 53,8 46,7 44,6 Kommunens självfinansieringsgrad för 2011 var 34,1 procent och över en rullande femårsperiod 85,2 procent. Enligt planeringen kommer självfinansieringsgraden att vara 45,7 procent 2013, 65,0 procent 2014 och 63,7 procent Över en rullande femårsperiod, med 2015 som utgångspunkt, beräknas självfinansieringsgraden till 44,6 procent. Med utgångspunkt 2014 beräknas självfinansieringsgraden till 46,7 procent och med utgångspunkt 2013 till 53,8 procent. Målet om 100 procent självfinansieringsgrad uppnås ej under perioden varken för det enskilda året eller över en rullande femårsperiod. Soliditet Soliditet (eget kapital/totala tillgångar) är ett viktigt nyckeltal när kapaciteten ska analyseras. Soliditeten mäter kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Soliditet Bokslut Budget Prognos Budget % Exkl pensionsskuld intjänad före ,2 45,7 46,5 45,3 44,3 42,0 Inkl pensionsskuld -0,5 6,7-2,7-0,7 0,5 2,0 Kommunens långfristiga skulder beräknas uppgå till 1 022,2 mnkr Kommunens samlade pensionsförpliktelser uppgår i bokslutet 2011 till 1 491,7 mnkr, varav 140,1 mnkr redovisas som avsättning i balansräkningen och 1 351,6 mnkr som ansvarsförbindelse. Detta betyder att ungefär 91 procent ligger utanför balansräkningen. Net- toutbetalningarna för pensioner uppgår till ca 79,8 mnkr inkl. löneskatt. Dessa utbetalningar som belastar resultaträkningen, kommer successivt att öka fram till toppnoteringen runt Kassalikviditet Kassalikviditet (likvida medel+kortfristiga fordringar/ kortfristiga skulder) är ett mått på hur god kommunens betalningsförmåga är och 100 procent anges som ett riktvärde. Då täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel och kortfristiga fordringar. Kassalikviditet Bokslut Budget Prognos Budget % ,7 42,0 62,4 62,7 51,8 40,6 Kassalikviditeten har förbättrats med 12,1 procentenheter från 50,6 procent 2010 till 62,7 procent Det beror på att fordringar, placeringar och kassa/bank minskat relativt kortfristiga skulder. En stor del av den kortfristiga skulden (119,1 mnkr) utgörs av semesterlöneskuld som inte kommer att omsättas under det närmaste året. För åren framåt beräknas kassalikviditeten att minska jämfört med 2011 för att uppgå till 40,6 procent Främst beror detta på att förskotteringen av infrastrukturen kortsiktigt belastar koncernkontokrediten. Budgetföljsamhet En viktig del för att nå och bibehålla en god ekonomisk hushållning är att det finns en god budgetföljsamhet i kommunen. Genom att nämnderna håller sina budgetar bidrar de till att de övergripande ekonomiska målen uppnås. Budgetföljsamhet, mnkr Budgetavvikelse årets resultat 8,0 35,4 59,9-145,2 Budgetavvikelse nämnderna -19,7 6,0 22,6-48,6 Budgetavvikelsen för årets resultat har varit positiv för hela perioden förutom för 2011 som var negativ. Nämnderna redovisade negativ avvikelse för 2008 och 2011 medan de redovisade positiv avvikelse för för 2009 och Att nämnderna fortsättningsvis kan hålla sina budgetramar är av stor betydelse för kommunens strävan mot en starkare finansiell ställning. 28 Budget 2013 och ekonomisk planering

29 Borgensåtaganden Kommunens borgensåtagande i bokslutet 2011 uppgår till 2 853,4 mnkr, kr per invånare. Borgensåtaganden till helägda bolag uppgår till 2 593,0 mnkr, 154,8 mnkr till delägda bolag och 7,0 mnkr till egnahem och småhus med bostadsrätt samt byggnadskreditiv. Under 2011 tecknades borgen för Kalmar FF Fastigheter AB på 98,6 mnkr avsseende finansiering av fotbollsarenan. Ny lagstiftning innebär att borgensavgift måste vara marknadsmässig för att inte snedvrida konkurrensen. Bedömningen är att borgensavgiften behöver höjas från nuvarande 0,25 procent till 0,30 procent. Under hösten kommer ett förslag till beräkningsmodell för kommande borgensåtaganden att redovisas. Då kommunfullmäktige beslutat om borgen för enskilda objekt härrör sig den totala borgenssumman från flera beslut över tiden. Långivare har framfört synpunkter på denna beslutsordning då det finns risk att enskilt borgensbeslut kan bli för gammalt och därmed preskriberas (10 år). För att undvika detta föreslås att kommunfullmäktige varje år fastställer ett total högsta lånebelopp, för respektive bolag, som kommunen borgar för. Detta högsta lånebelopp utgör summan av samtliga enskilda tidigare borgensbeslut. För kommunens helägda företag har kommunfullmäktige beslutat om borgen för respektive bolag enligt nedan: Bolag Borgensbelopp, mnkr Låneskuld , mnkr Kalmar Kommunbolag AB 230,0 230,0 Industriparken AB 77,0 58,1 Kalmarhem AB 1 588, ,8 KIFAB i Kalmar AB 768,2 679,4 HB Telemarken 192,0 152,2 Kalmar Familjebad KB 33,7 33,0 Kalmar Vatten AB 350,0 262,0 Kalmar Airport AB 30,0 0,0 Sammanfattning Syftet med analysen är att belysa var kommunen befinner sig finansiellt och hur utvecklingen över tiden ser ut. Genom analys av de fyra perspektiven resultat, kapacitet, risk och kontroll identifieras finansiella problem och visar om kommunen har god ekonomisk hushållning eller inte. I detta innefattas att kommunen i ett kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Nettokostnadsandelen kommer enligt planeringen att minska med 3,9 procentenheter, från 102,9 procent 2011 till 99,0 procent Sett till andelen verksamhetens nettokostnader kommer den att minska med 0,2 procentenheter, från 95,0 procent 2011 till 94,8 procent Med anledning av att investeringarna under perioden inte självfinansieras i tillräcklig omfattning kommer andelen avskrivningar och finansnetto att ta en större del av skatteintäkter och kommunal utjämning - en ökning med 0,3 procentenheter, från 4,2 procent 2011 till 4,5 procent Detta innebär försämrade möjligheter att möta ökade åtaganden, inom ramen för de finansiella målen. Det genomsnittliga budgeterade resultatet för perioden planeras uppgå till 33,1 mnkr. Resultatet enligt det finansiella målet (98 procent nettokostnadsandel) skulle beräknas till 64,6 mnkr. Resultatet för perioden måste bedömas utifrån att ekonomin fortfarande inte har återhämtat sig helt efter den finansiella krisen. Bedömningen är att kommunen med nuvarande verksamhetsvolym har förutsättningar att ha balans i ekonomin. Detta kräver dock att verksamheterna anpassar och ställer om utifrån demografiska förändringar. Samtidigt får inte verksamheterna utökas med mer än vad demografin föranleder. Budget 2013 och ekonomisk planering

30 Resultatbudget Bokslut Budget Prognos Budget Planering Mnkr Nämndernas nettokostnader , , , , , ,2 Finansförvaltning -62,6 9,3 21,7-70,4-175,0-267,1 -varav pensionskostnader och specialregler -37,7-51,7-75,0-51,2-51,1-52,2 -varav löneökn, semesterlöneskuld, kost.ökn. vid ny- o ombyggn. och energieffektivisering 0,0-55,0-60,0-151,2-244,0-339,9 -varav internränta 86,6 85,0 93,0 100,0 110,0 115,0 -varav reavinster/förluster och jämförelsestörande intäkter/kostnader -111,5 31,0 63,7 32,0 10,0 10,0 Verksamhetens nettokostnader Not , , , , , ,3 Kommunalskatteintäkter Not , , , , , ,6 Kommunal utjämning Not 2 568,7 548,3 539,7 564,7 573,2 574,5 Finansiella intäkter Not 3 8,3 8,7 8,7 10,2 10,2 10,2 Finansiella kostnader Not 3-20,4-28,4-23,4-26,9-31,3-33,9 Resultat före extraordinära poster -87,3 17,6 17,6 41,5 23,5 34,2 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat -87,3 17,6 17,6 41,5 23,5 34,2 Balansbudget IB Budget Prognos Budget Planering Mnkr Anläggningstillgångar 2 339, , , , , ,8 -materiella anläggningstillgångar 2 167, , , , , ,4 -finansiell leasing 16,0 19,0 19,2 22,4 25,6 28,8 -finansiella anläggningstillgångar 141,8 141,7 141,8 141,8 141,8 141,8 -långfristiga fordringar 13,7 11,5 13,7 13,7 13,7 13,7 -förskottering infrastruktur 0,0 30,3 15,0 67,0 85,0 225,0 Omsättningstillgångar 419,1 416,2 441,5 431,3 412,9 409,5 -förråd, lager, exploatering och tomträtter 91,8 101,6 91,8 91,8 91,8 91,8 -fordringar 262,2 253,8 262,2 262,2 262,2 262,2 -placerade pensionsmedel KLP 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 -kassa, bank 15,0 10,8 37,4 27,2 8,9 5,4 Summa tillgångar 2 758, , , , , ,2 Eget kapital 1 357, , , , , ,2 -varav årets resultat -87,3 43,9 17,6 41,5 23,5 34,2 Avsättningar 270,0 228,9 265,0 212,4 220,7 212,3 -varav pensioner 140,1 124,5 140,1 149,5 157,8 166,4 -varav Moskogen 129,9 104,4 124,9 62,9 62,9 45,9 -varav Arenan 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skulder 1 130, , , , , ,8 -varav långfristiga skulder 587,2 722,2 737,2 937,2 952, ,2 -varav finansiell leasing 17,8 14,2 17,8 17,8 17,8 17,8 -varav övriga långfristiga skulder 0,0 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 -varav kortfristiga skulder 525,8 642,6 533,8 541,8 549,8 557,8 -varav koncernkontokredit 0,0 106,7 27,0 0,0 70,0 225,0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 758, , , , , ,2 30 Budget 2013 och ekonomisk planering

31 Finansieringsbudget Bokslut Budget Prognos Budget Planering Mnkr Den löpande verksamheten Årets resultat -87,3 17,6 17,6 41,5 23,5 34,2 Justering för av- och nedskrivningar 112,4 129,0 120,0 120,0 123,0 126,0 Justering för gjorda avsättningar 120,5 0,8 0,0 9,4 8,3 8,6 Justering för ianspråktagna avsättningar -28,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för ianspråktagna avsättningar, Moskogen 0,0-15,5-5,0-62,0 0,0-17,0 Justering för övriga ej likvidpåverkande 0,4-2,0-2,0-10,0-10,0-10,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 117,3 129,9 130,6 98,9 144,8 141,7 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar -8,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+)förråd och lager 9,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder -100,8 61,0 35,0-19,0 78,0 163,0 -varav semesterlöneskuld 0,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 -varav koncernkontokredit 0,0 53,0 27,0-27,0 70,0 155,0 -varav övrigt 0,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 17,9 190,9 165,6 80,0 222,8 304,7 Investeringsverksamheten Investering i materiella anl.tillgångar -342,0-457,5-280,0-255,0-255,0-255,0 Försäljning av materiella anl.tillgångar 10,3 5,0 5,0 20,0 20,0 20,0 Investering i finansiella anl.tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anl.tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoinvestering i finansiella leasing -4,7-3,2-3,2-3,2-3,2-3,2 Pågående projekt -3,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -339,4-455,7-278,2-238,2-238,2-238,2 Finansieringsverksamheten Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder 324,6 260,0 150,0 200,0 15,0 70,0 Ökning (+)/minskning (-) övriga långfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (+)/minskning (-) finansiell leasing 3,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar -2,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+) förskottering, infrastruktur 0,0-25,3-15,0-52,0-18,0-140,0 Övriga finansiella poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 326,0 234,7 135,0 148,0-3,0-70,0 Årets kassaflöde 4,4-30,1 22,4-10,2-18,4-3,5 Budget 2013 och ekonomisk planering

32 Investeringar Tkr (netto) Bokslut Budget Budget Planering Nämnd/förvaltning Kommunstyrelsen -Kommunledningskontoret Hamnverksamheten Exploateringsverksamhet Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Omsorgsnämnden Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnd Övriga investeringar - finansiell leasing och pågående projekt NETTOINVESTERINGAR Budget 2013 och ekonomisk planering

33 Noter 1 Verksamhetens nettokostnader Tkr (netto) Respektive års prisnivå Bokslut Budget Prognos Budget Förändring Nämnd/förvaltning Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Exploateringsverksamhet Gymnasieförbundet Kommunens revisorer Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Omsorgsnämnden Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnd Nämndernas nettokostnader Driftkostnadsförändringar Nämndernas nettokostnader Kommunstyrelsen - Finansiering Verksamhetens nettokostnader (resp års prisnivå) Nettokostnadsfördelning budget 2013 Södermöre kommundelsnämnd 6% Kommunledningskontoret 6% Gymnasieförbundet 9% Socialnämnden 21% Samhällsbyggnadsnämnden 2% Servicenämnden 5% Kultur- och fritidsnämnden 5% Omsorgsnämnden 20% Barn- och ungdomsnämnden 26% Budget 2013 och ekonomisk planering

34 2 Skatter och kommunal utjämning Tkr Bokslut Budget Prognos Budget Planering Kommunalskatteintäkter allmän kommunalskatt skatteavräkning S:a kommunalskatteintäkter Kommunal utjämning inkomstutjämning kostnadsutjämning regleringsbidrag/-avgift kommunal fastighetsavgift mellankommunal utjämning mellankommunal utjämning LSS-utjämning S:a kommunal utjämning SUMMA Följande förutsättningar har använts vid beräkningarna: Total kommunalskatt 32,68 32,68 32,68 32,68 varav Kalmar kommun 21,81 21,81 21,81 21,81 Folkmängd 1/11 året innan Uppräkning av folkmängd enligt riksprognos 0,67% 0,66% 0,63% Uppräknat eget skatteunderlag Fastställd uppräkningsfaktor 3,30 Uppräkningsfaktor prognos, SKL 12:15 3,70 3,80 3,70 4,30 Nettokostnads- och skatteintäktsökning, i procent 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% 3,2% 3,6% 3,8% 3,3% 3,7% 4,3% 0,2% 8,6% 3,1% 6,0% 5,5% ,4% Skatteintäktsökning Nettokostnadsökning OBS! bokslut och budget 34 Budget 2013 och ekonomisk planering

35 3 Finansnetto Bokslut Budget Prognos Budget Planering Tkr FINANSIELLA INTÄKTER Ränteintäkter, kortfristiga fordringar Ränteintäkter långfristiga fordringar Utdelning aktier o andelar Borgensavgifter SUMMA FINANSIELLA KOSTNADER Räntekostnader, lång- och kortfristiga skulder Räntekostnader, förskottering infrastruktur Övriga finansiella kostnader SUMMA FINANSNETTO Specifikation: Aktieutdelning (tkr) Kalmar Kommunbolag AB Borgensavgift Borgensåtaganden helägda bolag (mdkr) 2,8 3,0 3,0 3,0 3,0 Borgensavgift, tkr (0,25% och 0,30%) Räntekostnaderna beräknade på låneskuld, halvårseffekt Använd räntesats i procent 3,5 3,0 3,0 3,0 Budget 2013 och ekonomisk planering

36 Finansiering Tkr Bokslut Budget Budget Planering PENSIONSKOSTNADER Förändring pensionsavsättning Löneskatt på pensionsavsättning Förvaltningsavgifter pensioner Pensionsutbetalningar Individuell del Löneskatt PO-pålägg SUMMA Specialregler arbetsgivaravgift Återbetalning AGS-KL Energieffektiviseringsprojekt OFÖRDELADE KOSTNADSÖKNINGAR Kostnadsökningar vid om- och nybyggnation Ökning semesterlöneskuld Lokal lönebildning Personalkostnader SUMMA KAPITALKOSTNADER Internränta SUMMA JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Jämförelsestörande intäkter Realisationsvinster Jämförelsestörande kostnader Realisationsförluster SUMMA S:A FINANS Pensioner I kommunal redovisningslag (1997:614) regleras hur pensionskostnad/skuld ska redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Denna innebär att pensionsförmåner intjänade före 1998 endast redovisas som ansvarsförbindelse, och inte som en kostnad respektive skuld i resultat- och balansräkningen. Nya pensionsförmåner, intjänade från och med 1998, redovisas dock fullständigt via resultat- och balansräkning. Av kommunens pensionsavsättningar ska minst 1,1 procent av lönesumman betalas årsvis i efterskott till de försäkringsbolag som de anställda har anvisat. För planeringsperioden har förutsatts att hela pensionsavgiften ska utgöra den så kallade individuella delen. På pensionsavsättningarna och pensionsutbetalningarna har även budgeterats en särskild löneskatt på 24,26 procent. För att finansiera pensionskostnaderna ingår för hel- och deltidsanställda enligt kommunala avtal en andel av POpålägget på 5,5 procent. För finansiering av särskild löneskatt ingår ytterligare ett pålägg på 1,33 procent. Kommunen betalar lagstadgade och avtalsenliga arbetsgivaravgifter. Dessutom betalas särskild löneskatt på pensionsavsättningar och utbetalningar. För dessa kostnader betalar förvaltningarna internt till finansförvaltningen ett personalomkostnadspålägg på alla löneutbetalningar. För 2012 är PO-pålägget följande: 38,46 procent för hel-, deltids-, och timanställda enligt kommunala avtal. 31,42 procent för förtroendevalda och uppdragstagare. 36 Budget 2013 och ekonomisk planering

37 Personalkostnader Under finansiering finns en central pott för löneökningar, dels för nivåökning föregående år och dels årets löneökning. Denna pott uppgår till 116,2 mnkr för 2013, till 187,0 mnkr för 2014 och till 260,0 mnkr för Den lönekartläggning som genomförts för att ta fram osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män revideras årligen. För att genomföra de åtgärder som kan bli aktuella upptas 1,5 mnkr För en eventuell ökning av semesterlöneskuld och okompenserad övertid har 3 mnkr årligen tagits upp. I samband med respektive års bokslut kommer de skattefinansierade nämndernas budget att justeras i förhållande till den verkliga förändringen. För planeringsperioden har det beräknats en internränta på 4 procent enligt den tidigare rekommendationen från SKL. En justering av internräntan för 2012 görs inte, däremot ska denna göras för Justeringen av internräntan görs i samband med avstämningen av budgeten i november/ december. Realisationsvinst För realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar har under planeringsperioden upptagits 10 mnkr respektive år. Kostnadsökningar vid om- och nybyggnation, m.m. För ökade kostnader i samband med om- och nybyggnad av lokaler och anläggningar m.m. upptas 39 mnkr för 2013, 62 mnkr för 2014 och 86 mnkr för Budgeten för de förvaltningar som brukar anläggningen kommer att justeras efter iordningsställandet av dessa objekt. Kapitalkostnader För de skattefinansierade nämnderna har budgeten för kapitalkostnader beräknats utifrån följande princip och antaganden: Kapitalkostnaden har beräknats med halvårseffekt första året om man antar att inköpen fördelar sig jämt över året. Internränta på 4 procent*. Ekonomisk livslängd (avskrivning) utifrån anläggningstyp. Rak nominell avskrivning tillämpas, dvs. lika stort avskrivningsbelopp per år. Detta innebär vidare att avskrivning sker av investeringens anskaffningsvärde och ränta beräknas på restvärdet. Metoden ger nominellt minskande kapitalkostnader, eftersom räntan räknas på ett successivt mindre restvärde. Ökningar av kapitalkostnaderna jämfört med den beräknade budgetramen kompenseras inte utan ska täckas inom given budgetram. Eventuellt utrymme som uppstår vid minskning av kapitalkostnaderna får behållas av nämnden. *) I december 2011 kom Sveriges Kommuner och Landsting med en ny rekommendation över internräntan. För år 2012 och 2013 rekommenderas 2,9 procent, vilket är i linje över prognosen på den långa statsobligationsräntan. Budget 2013 och ekonomisk planering

38 Principer för ekonomistyrning Budgetprocess Kommunens budgetprocess innebär att tyngdpunkten i det centrala budgetarbetet ligger på våren. Kommunfullmäktige i juni tar inte enbart beslut om ramar för den kommande treårsperioden, utan fastställer budgeten som helhet, inklusive skattesatsen. Höstens interna budgetarbete koncentreras till verksamhetsplanering och avstämning av eventuella förändrade förutsättningar. Anslag i budgeten anvisas direkt till nämnderna som totala nettoanslag i driftbudgeten. För ombudgeteringar av anslag gäller: Nämnd får inte fatta beslut om ombudgeteringar som medför väsentliga ändringar av servicenivå, berör frågor av principiell art eller annars är av särskild vikt. Sådana förslag ska överlämnas till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige för beslut. I övriga fall kan nämnd besluta om ombudgeteringar inom sitt verksamhetsområde. Nämnd får uppdra åt sin ordförande och vice ordförande eller åt förvaltningschefen att fatta beslut om rutinmässiga ombudgeteringar. Kommunstyrelsen får fatta beslut om sådana ombudgeteringar mellan nämnder som inte medför ändringar av servicenivå, berör frågor av principiell art eller annars är av särskild vikt. Övriga förslag ska överlämnas till kommunfullmäktige för beslut. Nämnderna formulerar under hösten mål och riktlinjer samt gör prioriteringar för den egna verksamheten. Respektive facknämnd beslutar om detaljbudget och verksamhetsplaner senast den 30 november. I november/december lämnas en budgetrapport till kommunstyrelsen. Denna omfattar beräknade skatteintäkter, statsbidrag, utfall av löneavtal och liknande poster jämfört med den i juni fastställda budgeten. Vid betydande avvikelser ska finansieringsförslag diskuteras och eventuella förslag till budgetjusteringar beslutas i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen får rätt att besluta om senareläggning av planerade investeringar i budgeten, om det riskerar att bli avvikelser mot fastställd budget som begränsar kommunens finansiella handlingsutrymme. Justering av budgetramar I Kalmar kommun tillämpas en resursfördelningsmodell där hänsyn tas till befolkningsförändringar i olika åldersgrupper. Detta innebär att budgetramarna för grundskola, gymnasieskola och barnomsorg räknas fram utifrån antal elever/barn som beräknas finnas i verksamheterna för det aktuella budgetåret. Det finns även en modell för att ta hänsyn till befolkningsförändringar inom äldreomsorgen (särskilt och ordinärt boende). Följande regler gäller för justering av budgetramar till följd av förändringar i olika åldersgrupper: I samband med budgetavstämningen i november/ december ska budgetramarna för grundskola, barn omsorg och äldreomsorg (ordinarie boende) justeras. Den senaste befolkningsprognosen ska ligga till grund för en sådan justering. För äldreomsorg särskilt boende sker justering vid fler eller färre antal platser på boendena. Löpande under året justeras budgetramarna för grundskola, barnomsorg och äldreomsorg för verklig befolkningsförändring. Resursfördelningsmodell finns även för ökade/minskade kostnader till följd av förändring av väg- och parkytor. Justering av detta sker i samband med beslut av budget i juni och avstämningen i december. Investeringsmodell Serviceförvaltningens förvaltningschef ansvarar för att samla in beslutsunderlag och sammanställa förslagen av investeringar i lokaler och infrastruktur. Nämnderna beskriver i sina årsrapporter lokalbehovet och även behov av övriga investeringar i ett längre perspektiv, upp till 10 år. Servicenämnden hanterar investeringar i infrastruktur på samma sätt. Förvaltningscheferna gemensamt lämnar tillsammans med sina ekonomiansvariga ett samlat förslag till majoriteten. Incitament till att hålla nere investeringarnas omfattning uppnås via det gemensamma ansvaret hos förvaltningscheferna. Majoriteten behandlar förslaget till prioritering och sätter sitt förslag till investeringsramar. Blanketterna Investering lokaler, bygga nytt/bygga om och Investering infrastruktur används för alla större investeringar. Bl.a. beskrivs om det finns alternativ till investeringen. I beslutsunderlaget vid nybyggnation av lokaler ingår verksamhetens behov ställt mot lokalnorm, kalkyler på investering och hyra, andra lediga lokaler i området, m.m. Ramen för samlingsanslag innehåller nämndernas investeringar för inventarier. Nämnden ska i sina årsrapporter redovisa vilka investeringar som planeras. Nämndernas beredning av investeringsbudgeten betraktas på samma sätt som driftsbudgeten. Kommunfullmäktige fördelar ramarna för investeringar till servicenämnden, förutom inventarieanslagen samt vissa övriga anslag som fördelas till respektive nämnd. Investeringar i lokaler Kommunfullmäktige beslutar om lokalnormer för verksamheterna. Idag finns lokalnormer för kontor, förskolor och skolor. Lokaldelen har lyfts ur från resursfördelningsmodellen. På 38 Budget 2013 och ekonomisk planering

39 detta sätt undviks en dubbel kompensation för hyra både via lokalnorm och via anslag till hyreskostnaden. Kompensation för lokaler tilldelas i ram med full kompensation för hyra vid om- och nybyggnad samt för hyrda lokaler. Detta gäller alla verksamheter även de utan lokalnorm. Lokalnormen gäller för nybyggnation. Många projekt rör ombyggnation/renovering och här saknas en modell. Kostnaden fördelas mellan fastighetsunderhåll och nya pengar som ger ökad hyra. Bedömningen är att behovet av modell inte finns i dessa fall. Servicenämnden ges rätt att inom sin tilldelade investeringsram hantera ökade kostnader upp till 10 procent för ett investeringsprojekt. Kostnadsökningarna ska dokumenteras. Uppstår ökade driftkostnader till följd av ökade investeringskostnader så ska servicenämnden få godkännande av ansvarig nämnd. I budgeten skrivs också in att alla driftkostnader utöver vad som tilldelats i budget för respektive investeringsprojekt ska bäras av ansvarig nämnd. För en smidig hantering föreslås att ansvariga nämnder respektive servicenämnden delegerar denna hantering till förvaltningscheferna. Servicenämnen ges vidare rätt att flytta investeringsobjekt mellan åren inom planperioden så länge den årliga ramen hålls. Helt nya objekt kan enbart växlas mot att ett tidigare beslutat investeringsobjekt tas bort. Sådana beslut ska rapporteras i budgetuppföljningarna. Investeringar i infrastruktur Serviceförvaltningen bereder investeringar i infrastruktur genom samråd med samhällsbyggnadskontoret samt mark- och planeringsenheten. Översiktsplaneringens idéer kopplas till investeringsramen för infrastruktur genom mark- och planeringsenhetens medverkan i beredningen. Princip för resultatöverföring i samband med bokslut Överskott eller underskott mot driftbudget regleras mot resultatutjämningsfonden. Kommunfullmäktige kan senast i samband med fastställande av årsredovisning justera det belopp som ska regleras mot resultatutjämningsfonden. Nämnd kan föreslå disponering av medel från resultatutjämningsfonden. Förslaget får inte innebära utökad verksamhet på längre sikt. Resultatutjämningsfonden kan också användas till investeringar. Ett sådant förslag ska lämnas senast den 30 november och som behandlas av kommunfullmäktige i samband med avstämning av budget för kommande år. Ekonomi- och verksamhetsuppföljning En fungerande ekonomistyrning förutsätter att det finns en utvecklad ekonomi- och verksamhetsuppföljning. Ekonomistyrningens främsta uppgift är att signalera avvikelser så att organisationen så snabbt som möjligt ska kunna göra förändringar i verksamheten. Respektive nämnd ansvarar för uppföljning av verksamhet och ekonomi inom sitt verksamhetsområde. Uppföljning ska ske på alla nivåer som tilldelats ett verksamhets- och ekonomiskt ansvar. Varje förvaltning ansvarar för att kontinuerlig avrapportering sker till nämnden vid fastställda tidpunkter. Rapporteringen till nämnden utgör i sammanfattad form även underlag för avrapportering till central nivå. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att följa hur verksamhet och ekonomi utvecklas för hela kommunkoncernen. Nämnds åtgärder vid konstaterad/befarad budgetavvikelse Med budgetavvikelse avses både verksamhets- och beloppsavvikelse från fastställd årsbudget eller särskilt budgetbeslut (tilläggsbudget). Så snart avvikelse befaras eller har konstaterats är nämnd skyldig att vidta åtgärder så att anslaget kan hållas. I de fall nämnden planerar eller har vidtagit åtgärder för att hålla budgeten ska dessa också redovisas i den löpande uppföljningen. Åtgärder som innebär väsentliga avsteg från de av kommunfullmäktige antagna målen får inte vidtas utan kommunfullmäktiges beslut. Vid konflikt mellan anslag och verksamhetsvolym gäller anslag. Ekonomin utgör alltså gräns för verksamhetens omfattning. Uppföljning av ekonomi och verksamhet Delårsrapportens och årsredovisningens utformning och omfattning regleras i den kommunala redovisningslagen (1997:614).Uppföljning ska ske i form av: Delårsrapport per den siste augusti och årsredovisning per den siste december till kommunfullmäktige. Budgetuppföljning per den siste april till kommunstyrelsen. Ekonomirapport per den siste februari, juni och oktober till kommunstyrelsen. Ekonomirapporten tas fram av ekonomienheten för att få en snabb rapportering av det ekonomiska läget. När ett underskott regleras mot resultatutjämningsfonden ska det täckas med motsvarande överskott de närmast två följande åren. Nämnden ska löpande i årsrapport, delårsbokslut och budgetuppföljningar redovisa vilka åtgärder som kommer att vidtas för att återställa resultatutjämningsfonden. Målen följs upp i budgetuppföljning per den siste april, i delårsrapporten och i årsredovisningen. Olika kvalitetsmätningar, jämförelser m.m. redovisas i den uppföljning som kommer närmast efter publicering av resultaten. Budget 2013 och ekonomisk planering

40 Femårsöversikt Tkr Bokslut Budget Budget Planering (löpande priser) Allmänt Antal invånare 1/ Kommunal utdebitering, kr 32,43 32,68 32,68 32,68 32,68 - varav kommunalskatt 22,22 21,81 21,81 21,81 21,81 Budgetomslutning Verksamhetens nettokostnader, mnkr 3 064, , , , ,3 Nettoinvesteringar, mnkr 339,4 455,9 436,8 255,1 174,1 Resultat Årets resultat, mnkr -87,3 17,6 41,5 23,5 34,2 Finansiering Skatteintäkter, mnkr 2 420, , , , ,6 Kommunal utjämning, mnkr 568,7 548,3 564,7 573,2 574,5 Tillgångar, skulder och eget kapital Tillgångar, mnkr 2 758, , , , ,2 Tillgångar, per invånare tkr 43,9 50,0 49,3 51,0 54,8 Avsättningar och skulder, mnkr 1 400, , , , ,0 Avsättningar och skulder, per invånare tkr 22,3 27,2 27,0 28,4 31,8 Eget kapital, mnkr 1 357, , , , ,2 Eget kapital, per invånare tkr 21,6 22,8 22,3 22,6 23,0 Långfristig låneskuld, mnkr 587,2 722,2 937,2 952, ,2 Långfristig låneskuld, per invånare tkr 9,3 11,5 14,8 14,9 16,0 Nyckeltal Nettokostnadsandel (%) 102,9 99,4 98,7 99,3 99,0 Självfinansieringsgrad (%) 34,1 28,9 45,7 65,0 63,7 Soliditet (%) 49,2 45,7 45,3 44,3 42,0 Soliditet inkl pensionsskuld (%) -0,5 6,7-0,7 0,5 2,0 Likviditet (%) 62,7 42,0 62,7 51,8 40,6 40 Budget 2013 och ekonomisk planering

41 Kommunkoncernens organisation Kommunfullmäktige Revisionen Valnämnd Kalmarsunds Gymnasieförbund 67,2 % Överförmyndarnämnd Kalmarsundsregionens Renhållare 61 % Kommunstyrelse Kommunledningskontor Kalmar Kommunbolag AB Kalmarhem AB Kalmar Vatten AB KIFAB AB Kalmar Hamn AB Kalmar Airport AB Destination Kalmar AB Kalmar Familjebad KB och AB Industriparken i Kalmar AB Kalmar Biogas AB Kalmar Science Park AB 92,5 % Kalmar Energi Holding AB 50 % Samhällsbyggnadsnämnd Servicenämnd Kultur- och fritidsnämnd Barn- och ungdomsnämnd Omsorgsnämnd Socialnämnd Södermöre kommundelsnämnd Samhällsbyggnadskontor Serviceförvaltning Kultur- och fritidsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltning Omsorgsförvaltning Socialförvaltning Södermöre kommundelsförvaltning Budget 2013 och ekonomisk planering

42 Personal Tillsvidareanställda Antalet tillsvidareanställda ökade under 2011 med 98 personer (2,0 procent) och uppgår nu till (3 919 kvinnor och män). Antalet årsarbetare (omräknade heltider) ökade med 2,1 procent. De största förändringarna skedde på barn- och ungdomsförvaltningen som ökade med 40 personer och socialförvaltningen som ökade med 42 personer. Procentuellt ökade socialförvaltningen mest med 4,3 procent följt av serviceförvaltningen med 3,2 procent. Tillsvidareanställda den 31 dec. Personer och årsarbetare*) Förändring Förvaltningar Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Barn- och ungdomsförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Serviceförvaltningen Socialförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Totalt ***) *) Årsarbetare (omräknade heltider) **) Förvaltningarna ska inte summeras då vissa personer har anställningar på fler förvaltningar. Antalet tillsvidareanställda har i genomsnitt ökat med 1,5 procent per år under den senaste 10-årsperioden. Antalet kvinnor har ökat med i genomsnitt 1,2 procent per år och männen med 2,3 procent. I diagrammet redovisas hur utvecklingen sett ut för de senaste 10 åren. Tillsvidareanställda per personalgrupp Kommunen har en mängd olika yrkesbenämningar och all tillsvidareanställd personal att delas upp i 12 olika personalgrupper grupperade efter AID 1 - kodningens huvudgrupper Antalet tillsvidareanställda per den 31 december fördelat mellan de olika personalgrupperna ser ut på följande sätt för AID står för arbetsidentifikation för personal inom kommuner och landsting. Grupperna grupperas efter arbetsuppgifter. 42 Budget 2013 och ekonomisk planering

43 Tillsvidareanställda 31 dec Antal Procent Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ledningsarbete Handläggar- och administratörsarbete Vård- och omsorgsarbete m.m Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Totalt Könsfördelning Merparten av Kalmar kommuns tillsvidareanställda är kvinnor (79 procent). De mest kvinnodominerande förvaltningarna är omsorgsförvaltningen, Södermöre kom- mundelsförvaltning och barn- och ungdomsförvaltningen. Det omvända förhållandet råder på serviceförvaltningen. Tillsvidareanställda 31 dec. Procentuell fördelning Förvaltningar Kvinnor Män Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Serviceförvaltningen Socialförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Totalt Åldersfördelning De tillsvidareanställdas medelålder är idag 45,7 år. Kvinnornas medelålder är 45,6 år och männens 45,9 år. Utvecklingen under senare år ser ut på följande sätt. Medelåldern för de tillsvidareanställda varierar på förvaltningarna. Högst medelålder har kultur- och fritidsförvaltningen (49,2) och lägst har socialförvaltningen (43,8). Tillsvidareanställda 31 dec Medelålder Förvaltningar Kvinnor Män Totalt Barn- och ungdomsförvaltningen 46,5 47,5 46,7 Kommunledningskontoret 49,1 48,5 48,8 Kultur- och fritidsförvaltningen 50,7 47,0 49,2 Omsorgsförvaltningen 45,0 43,3 44,9 Samhällsbyggnadskontoret 45,6 46,7 46,1 Serviceförvaltningen 47,7 48,1 48,0 Socialförvaltningen 44,0 43,0 43,8 Södermöre kommundelsförvaltning 46,8 46,8 46,8 Totalt 45,6 45,9 45,7 Budget 2013 och ekonomisk planering

44 Sysselsättningsgrader De tillsvidareanställdas genomsnittliga sysselsättningsgrad är 91,0 procent. Kvinnornas sysselsättningsgrad är 89,7 procent och männens 95,6 procent. Jämfört med år 2010 har kvinnornas sysselsättningsgrad ökat med 0,2 procentenheter och männens har minskat med 0,2 procentenheter. Tillsvidareanställda 31 dec Sysselsättningsgrad Genomsnittliga Förändring sysselsättningsgrader i % Förvaltningar Kvinnor Män Totalt Barn- och ungdomsförvaltningen 94,7 96,3 95,0 0 Kommunledningskontoret 98,5 99,6 99,0 0,7 Kultur- och fritidsförvaltningen 92,3 95,6 93,6-0,2 Omsorgsförvaltningen 83,7 89,7 84,2-0,3 Samhällsbyggnadskontoret 98,3 100,0 99,1 0 Serviceförvaltningen 91,5 98,8 96,0 1,0 Socialförvaltningen 91,5 93,5 92,0 0,3 Södermöre kommundelsförvaltning 86,4 94,6 87,4 0,4 Totalt 89,7 95,6 91,0 0,2 61 procent av Kalmar kommuns tillsvidaretjänster är heltidstjänster. Männen arbetar i en klart större utsträckning heltid (80 procent) jämfört med vad kvinnorna gör (56 procent). Ingen förändring sedan Sjukfrånvaron totalt Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetad tid uppgick under 2011 till 5,1 procent vilket är oförändrat jämfört med Kvinnornas sjukfrånvaro var 5,6 procent och männens var 3,6 procent. Nedanstående diagram visar att sjukfrånvaron både historiskt och idag är högre bland kvinnorna men att skillnaden har minskat. Diagrammet visar också att sjukfrånvaron har minskat stadigt under ett par år för att nu börja plana ut. 44 Budget 2013 och ekonomisk planering

45 Utrikes födda I ett mångfaldsperspektiv kan det vara intressant att granska vilket födelseland kommunens anställda har. SKL har samkört uppgifter från kommunens lönesystem med statistik från SCB för att därigenom göra det möjligt att granska personalens födelseland. Begreppet utrikes födda innebär anställd som är född i annat land och antingen har utländskt medborgarskap eller svenskt medborgarskap. Av Kalmar kommuns månadsavlönade var 7,2 procent utrikes födda år 2010 vilket är en liten ökning jämfört med tidigare år. Kalmar kommun har en lägre andel månadsavlönade som är utrikes födda än rikets kommuner där andelen var 11,8 procent. Det bör samtidigt noteras att Kalmar kommun har en lägre andel invånare som är utrikes födda än riket som helhet. Födelseland för månadsavlönad personal i % Födelseland Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Sverige 93,0 92,8 93,0 92,7 93,0 92,8 Övriga Norden 1,2 1,3 1,2 1,2 1,2 1,2 EU exkl. Norden 3,4 3,6 3,4 3,4 3,4 3,4 Övr. världen 2,3 2,3 2,3 2,6 2,4 2,6 Uppgift saknas 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Störst andel personal som är utrikes födda finns i gruppen städ, tvätt och renhållningsarbete 29,1 procent. Lägst andel finns bland personal inom administratörsarbete 1,9 procent. Ett antal yrkesgrupper har så få utrikes födda att det inte redovisas. Personalomsättning Personalomsättningen räknas som antalet tillsvidareanställda som slutat sin anställning på egen begäran (exkl. pension) och med extern avgångsväg satt i relation till antalet snittanställda under perioden. Med extern avgångsväg menas att den anställde inte tillträtt någon ny månadsanställning inom Kalmar kommun direkt efter avslutad tjänst. Under 2011 slutade 84 tillsvidareanställda på egen begäran vilket var 12 färre jämfört med Detta ger en personalomsättningen på 1,7 procent under året (kvinnor 1,6 procent och män 2,2 procent). Under de senaste tre åren har personalomsättningen varit högst på samhällsbyggnadskontoret. Under 2011 var omsättningen högst på samhällsbyggnadskontoret. Vi har en låg personalomsättning i Kalmar kommun. Men det finns några varningstecken - personalomsättningen är som högst i åldersgruppen år. Där når den upp till 3,2 procent. Allra högst är personalomsättningen på samhällsbyggnadskontoret där den var 8,8 procent. Om Kalmar kommun ska klara sin personalförsörjning för framtiden måste vi behålla en större andel av de yngre medarbetarna. Inom de tekniska yrkena var personalomsättningen 9,3 procent. Det är ett bekymmer om vi tar i beaktande att de yrkesgrupperna är bland de som är svårast att rekrytera samt att de så väl behövs hos oss om vi ska kunna leva upp till målet med nya bostäder. Personalomsättningen på de olika förvaltningarna de senaste tre åren ser ut på följande sätt. Personalomsättning (externa avgångar exkl. pension), procentuellt Förvaltningar Snitt Barn- och ungdomsförvaltningen 1,2 2,1 1,2 1,5 Kommunledningskontoret 1,6 2,3 2,9 2,2 Kultur- och fritidsförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0 Omsorgsförvaltningen 1,6 1,4 1,3 1,5 Samhällsbyggnadskontoret 3,8 2,3 8,8 5,0 Serviceförvaltningen 0,3 0,6 0,9 0,6 Socialförvaltningen 2,5 3,1 2,4 2,7 Södermöre kommundelsförvaltning 1,8 2,3 2,5 2,2 Totalt 1,6 2,0 1,7 1,8 Budget 2013 och ekonomisk planering

46 Störst personalomsättning under 2011 hade personal inom teknikarbete (9,3 procent) följt av personal inom rehab och förebyggande arbete (6,4 procent). Personalomsättningen i de olika personalgrupperna såg ut på följande sätt. Tillsvidareanställda Personalgrupper Slutat Personalegen begäran omsättning i % Ledningsarbete 7 3,3 Handläggar - och administratörsarbete 3 1,1 Vård- och omsorgsarbete m.m. 28 1,3 Rehab och förebyggande arbete 3 6,4 Socialt och kurativt arbete 7 3,7 Skol- och barnomsorgsarbete 19 1,4 Kultur-, turism- och fritidsarbete 1 0,9 Teknikarbete 12 9,3 Hantverkare m.m. 0 0,0 Räddningstjänstarbete 0 0,0 Köks- och måltidsarbete 2 1,2 Städ, tvätt och renhållningsarbete 2 1,6 Totalt 84 1,7 Två avgångsorsaker som är exkluderande från personalomsättningen som redovisades ovan är när anställda avgår med tjänstepension och sjukersättning. Under 2011 slutade 111 personer med tjänstepension och 6 personer med sjukersättning. Pensionsavgångarna har däremot ökat under de senaste åren och en bidragande orsak förutom ålderssammansättningen var att Kalmar kommun införde ett omställningspaket under åren vilket gav personal en möjlighet att sluta med särskild avtalspension. En tydlig trend under senare år är att allt färre avslutas p.g.a. sjukersättning. 46 Budget 2013 och ekonomisk planering

47 Förväntade pensionsavgångar För kommunen totalt kan vi prognostisera de förväntade pensionsavgångarna de närmsta åren. Prognosen baseras på antalet anställda den 1 januari 2012 och när dessa personer uppnår 65 år. Genom att pensionsåldern numera är rörlig där den anställde kan välja att gå i pension from 61 år så råder därför en viss osäkerhet 1. Nedanstående diagram visar antalet förväntade pensionsavgångar för åren utifrån angivna förutsättningar 2. 1 Brandmän har rätt at avgå med särskild avtalspension fr.o.m. 58 år års prognossiffror baseras på personal som fyller 65 år under året plus de som är över 65 år. Budget 2013 och ekonomisk planering