Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Fredag den 28 oktober 2016

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fredag den 28 oktober 2016

2 1 (3) Föredragningslista Sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset den 28 oktober 2016 Plats: Röda rummet, Bruna stråket 21, 3 vån, Sahlgrenska sjukhuset Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Val av justerare Godkännande av föredragningslista Informationsärenden 1. Patientsäkerhet och avvikelser Chefläkare 2. Rapporter från styrelsens ledamöter Kaffe Patientnämnden Kommentarer till aktuella händelser Lars Rydhede 5. Ögonverksamheten Anders Hyltander och Robert Olbe Lunch Presentation av ny områdeschef, område 2, Boel Mörck Information om förslag flytt av Psykiatrimottagning Bilaga Västra Frölunda, Psykiatri Affektiva Boel Mörck, Tobias Nordin och Eva Hellquist 8. Akutmottagningarna Boel Mörck och Tobias Carlsson 9. Barnsjukvården lägesrapport Lars Rydhede Kaffe Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

3 2 (3) Föredragningslista från styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Beslutsärenden 10. Vårdöverenskommelse Bilaga Synnöve Helander Diarienummer: SU Informationsärenden 11. Åtgärdsplaner för ekonomi i balans Synnöve Helander Beslutsärenden 12. Avvikelserapport september Bilaga Synnöve Helander Diarienummer: SU TU: Rättelse av uppgift i delårsrapport augusti Bilaga Synnöve Helander Diarienummer: SU Kort bensträckare Informationsärenden 14. Genomförande av riskanalys avseende styrelsens samlade uppdrag Synnöve Helander och Anita Brnic Beslutsärenden 15. TU: Beslut om tidigarelagd flytt av förlossningsverksamheten, Bilaga Mölndals sjukhus Corinne Pedroletti, Anneli Falk och Rolf Väänänen Diarienummer: SU TU: Nominering av strategiska utrustningsinvesteringar Bilaga Rolf Väänänen Diarienummer: SU TU: Nominering och genomförandebeslut ombyggnad Bilaga för ortopedadministration, Mölndals sjukhus Rolf Väänänen Diarienummer: SU 18. TU: Yttrande avseende motion av Jim Aleberg (S) och Bilaga Ann-Christine Andersson (S) om åtgärder mot benskörhet Lars Grip Diarienummer: SU

4 3 (3) Föredragningslista från styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset TU: Remissvar avseende riktlinje om korruption, mutor och jäv Bilaga (Ärendet bordlades vid sammanträdet den 12 oktober 2016) Claire Melin Diarienummer: SU Delegeringsärenden Bilaga Diarienummer SU Anmälningsärenden inkomna skrivelser Bilaga Diarienummer SU Övriga frågor Johnny Bröndt (M) Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

5 Punkt Förslag angående flytt av Psykiatrimottagning Västra Frölunda, Psykiatri Affektiva, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Bakgrund Psykiatrimottagning Västra Frölunda (PMV) vänder sig i första hand till personer boende i stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo, Västra Göteborg, Västra Hisingen och Lundby. Enheten behandlar patienter med svåra depressioner, ångestsjukdomar, personlighetsstörningar och neuropsykiatriska tillstånd. Via remiss från vårdcentral, annan mottagning eller egenremiss, kan man efter bedömning få sin behandling på mottagningen. Vårdvolymen är ca besök per år och ungefär 1500 patienter går i behandling samtidigt. Mottagningens lokalisering har under en lång rad år varit problematisk. Dels p.g.a. läget, dels p.g.a. arbetsmiljöfaktorer. Eftersom den är belägen i ett industriområde som avfolkas kvälls- och nattetid, förekommer frekventa inbrott och stölder av datorer och annan utrustning. Tidigare planering var att flytta in i ett Närsjukvårdscentrum vid Frölunda Torg. Detta projekt förverkligades tyvärr inte och frågan om flytt av mottagningen kvarstår därför. Under 2012 organiserades den psykiatriska öppenvården om mot ökad specialisering, vilket medförde en delning av Psykiatrimottagning Hisingen och därmed flytt av personal därifrån till Psykiatrimottagning Västra Frölunda och Centrum. Ett tiotal medarbetare tillkom och därefter har bemanningen ökat ytterligare genom de regionala satsningarna. Detta har medfört en ansträngd arbetsmiljö beträffande lokalerna. Förutom att lokalerna är otillräckliga i antalet behandlingsrum, har tillkommande fuktproblem i byggnaden omöjliggjort ombyggnad av befintliga lokaler. Förslag Vi önskar lämna lokalerna på Lergöksgatan 12 och flytta till lokaler som är mer ändamålsenliga och mer gynnsamt geografiskt placerade för patienter inom hela betjäningsområdet. Ett sådant alternativ kan erbjudas på Första Långgatan 26. Frågeställningar för samråd Hur påverkas patienternas tillgänglighet till vård? Den föreslagna lokaliseringen innebär att mottagningen förläggs centralt i betjäningsområdet. För boende i västra stadsdelarna blir resvägarna något längre, medan boende på Hisingen kommer att få fler linjer att välja på och kortare resvägar. Hur påverkas samverkan med vårdgrannar? Redan upparbetade kontakter med vårdgrannar bibehålls och flytten påverkar inte samverkan. Hur påverkas kontinuiteten för patienten? Inga förändringar avseende behandlingskontakterna. Hur påverkas kvalitet och patientsäkerhet i vården? Mer ändamålsenliga lokaler för behandlingsinsatser. Det geografiska läget medför en säkrare omgivning. Tobias Nordin Verksamhetschef Psykiatri Affektiva Sahlgrenska Universitetssjukhuset Område 2

6 Punkt 10 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handläggare: Synnöve Helander Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdöverenskommelse 2017 Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen beslutar att godkänna överenskommelse om sjukhusvård 2017 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, Västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Sahlgrenska Universitetssjukhuset under förutsättning att likalydande beslut fattas av Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Sammanfattning av ärendet Företrädare för Sahlgrenska Universitetssjukhuset och koncernstab hälso- och sjukvård i Göteborg har tillsammans utformat ett förslag till vårdöverenskommelse för Överenskommelsen avser ett år, år Förslag på överenskommelse och tillhörande uppföljningsplan framgår av bilagor. Dessutom bifogas en sammanfattande beskrivning av förslag till överenskommelse. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Ann-Marie Wennberg Sjukhusdirektör Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Sammanfattning - Vårdöverenskommelse 2017 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, Västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förslag till överenskommelse om sjukhusvård 2017 mellan Göteborgs hälsooch sjukvårdsnämnd, Västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Expedieras Koncernstab hälso- och sjukvård Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

7 Bilaga Vårdöverenskommelse 2017 mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och HSN Göteborg respektive Väster sammanfattning Ärendet avser förslag till beslut om vårdöverenskommelse mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd respektive Västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Vårdöverenskommelsen är ettårig. Vårdöverenskommelsens disposition Företrädare för koncernstab hälso- och sjukvård i Göteborg och SU har tillsammans utformat ett förslag till vårdöverenskommelse (VÖK) för Förslag på vårdöverenskommelse och en uppföljningsplan för densamma framgår av bilaga. Kapitel 1-3 följer en fastställd mall för alla sjukhus i VGR. För bilagorna gäller rubrikerna för alla sjukhus i VGR men innehållet kan variera mellan sjukhusen. Vårdöverenskommelsens består av följande delar: 1. Beskrivning av allmänna förutsättningar för överenskommelsen. 2. Sjukhusets uppdrag. 3. Förändrade förutsättningar. Bilagor: 1. Precisering av vårduppdraget 2. Ersättningsbilagor 3. Förändringar Uppföljning 5. Basvolymer och tillgänglighetssatsningar, egen regi samt finansiering av regiongemensamma uppdrag Uppdrag till SU att bedriva rättspsykiatrisk vård SUs beskrivna behov 2017 och konsekvensbeskrivning Förändringar 2017 Nedan följer en sammanställning av förändringar jämfört med Förändringar med ekonomisk påverkan framgår av bilaga 3 a (region- och rikssjukvård) och bilaga 3 b (länssjukvård). Förändringar av texter Bilaga 1 Precisering av vårduppdraget Precisering av basuppdrag Vårdöverenskommelsen reglerar följande vård vid SU till invånarna i Västra Götaland: Akutsjukvård Planerad vård o Imperativ vård (måste utföras i närtid för att patienten inte ska ta skada eller avlida) o Annan planerad vård (avser vård som ges utifrån fastställda basvolymer och regionala tillgänglighetssatsningar enligt bilaga 5)

8 2 (5) Fortsättning beskrivning planerad vård: Inom närområdet finns ett antal vårdgivare med enbart volymuppdrag för planerad länssjukvård samt ett akutsjukhus som inte har alla medicinska specialiteter. Detta kan innebära ett ökat, oplanerat inflöde till SU och därmed påverkan på kösituationen. Utöver ovanstående kan förändringar i vårdutbud och regionalt finansierade tillgänglighetssatsningar påverka SUs möjligheter att klara vårdgarantin. Valfrihet SU ska ge adekvat information till den patient som önskar utnyttja valfriheten. Sjukhuset har administrativt och ekonomiskt ansvar för valfrihetsvården. Regionstyrelsen har för 2017 beslutat om en utökad finansiering avseende det riktade uppdraget för valfrihetsvården. Det totala riktade uppdraget till SU för valfrihetsvården framgår av bilaga 2. Uppföljning av valfrihetsvården sker per delår och dialog förs om utvecklingen. Dialogen syftar bland annat till att verka för ett undvikande av negativa konsekvenser som utvecklingen av valfrihetsvården kan ha på den egna utförda vården inom SU. I bokslutsberedningen tas hänsyn till sjukhusets kostnader för köpt vård avseende valfrihet och vårdgaranti. Precisering av övriga uppdrag Under 2017 kommer en omställning av hälso- och sjukvården att inledas. Omställningsarbetet delas in i tre områden som kallas Den nära vården, Koncentration av vård och Digitala vårdformer och tjänster. Omställningsarbetet kan komma att innebära tilläggsöverenskommelser under De ingående parterna behöver aktivt delta/bidra i arbetet så att nödvändiga förändringar kan genomföras. Beslut har också fattats att se över modeller för ersättning av hälso- och sjukvård. Inom detta uppdrag kommer nya modeller för ersättning att testas som piloter under Val av modeller har sin utgångspunkt kring styrprinciper för omställning av vården. En av piloterna innebär att ersättning kommer att utgå för digitala kontakter med ljud och bild. Ett annat pilotområde kommer att vara försök med värdebaserad ersättning inom obesitaskirurgi, ryggkirurgi och höft- och knäoperationer. Sistnämnda innebär en värdebaserad ersättning. Piloterna kommer att preciseras i en tilläggsöverenskommelse. Ändrad finansiering SUs ersättningsutrymme utökas för de läkemedel och metoder som varit föremål för beslut om ordnat införande och där introduktionsfinansieringen från hälso- och sjukvårdsstyrelsen upphör 2017, 109,7 mnkr. Fria läkemedel för barn och unga finansieras från 2017 i vårdöverenskommelsen, 9,0 mnkr. För 2016 finns en tilläggsöverenskommelse för ASIH Mölndal. Denna arbetas in i vårdöverenskommelse 2017, 4,8 mnkr.

9 3 (5) Rättspsykiatri har tidigare finansierats av HSS men övergår till VÖK finansiering från 2017, 223,3 mnkr (före index). Verksamheten har samma grunduppdrag. Verksamheten finansieras i sin helhet med 90 % fast ersättning och 10 % rörlig ersättning. Uppdrag för verksamheten beskrivs i bilaga 6. Köpt rättspsykiatrisk vård hanteras av HSN. Ny finansiering Sedan 2014 har SU uppdrag att successivt öka volymen för hyposensibilisering (allergivaccination). Under 2017 slutförs satsningen. I enlighet med Regionenens budget görs satsning på jämställda löner (24,7 mnkr för SU, ökat friskvårdsbidrag (1,6 mnkr för SU) och regional tobaksavvänjare vid SU (0,6 mnkr). SU har upprättat en plan för satsningar inom barnsjukvård respektive cancersjukvård med inriktning högspecialiserad vård. Satsningarna utgörs av ökad kapacitet vid cancergenetisk mottagning, protonstrålning vid Skandionkliniken i Uppsala för att förhindra skador på andra organ vid strålbehandling samt material till onkologisk behandling/kirurgi. Utökningen gäller också förskrivning av insulinpumpar och sensorer för barn med diabetes. Sammantaget innebär ovanstående kostnadsökningar på 27 mnkr. HSN Göteborg tillför för ovanstående 20 mnkr i vårdöverenskommelsen. Resterande finansiering förväntas komma från HSS. Satsningen på barn- och cancersjukvården innebär också att under 2017 starta förberedelse för att förstärka barnonkologin genom fler vårdplatser samt uppstart av intermediärvårdplatser inom barnmedicin och cancervård vid Östra respektive Sahlgrenska. Ytterligare kostnadsökningar kan tillkomma under Planen innebär ett ökat resursbehov från SU får ekonomisk kompensation för fattade ägarbeslut med 23,6 mnkr och dessutom ökad ersättning för det riktade uppdraget för valfrihetsvården med 42,7 mnkr. I vårdöverenskommelsen finns också beskrivet att Regionstyrelsen har fattat beslut om att HSN får ett ökat ersättningsutrymme på sammanlagt 250 mnkr för att ersätta sjukhusen för produktion utöver de i överenskommelsen fastställda volymerna, s.k. brutet tak. Den extra ersättningen kommer att specificeras i en tilläggsöverenskommelse. Sjukhuset får också utökad ersättning för övertagande av ansvar för reumatologisk rehabilitering. I Vårdöverenskommelsen finns upptaget 4 mnkr men uppdraget gäller utan fastställt ersättningstak. Indexuppräkning följer anvisning i Regionstyrelsens beslut om Regiongemensamma riktlinjer för detaljbudgetarbete Förändringar i övrigt Barntransplantationer En särskild ersättningsmodell tillämpas sedan flera år för transplantationer för VGR patienter. Den innebär att basvolym och schablonersättning fastställs per organ. Sjukhuset har fått tillskott eller avdrag på ersättning beroende på antal utförda transplantationer i

10 4 (5) förhållande till basvolymer. En utveckling av modellen sker från 2017 för barntransplantationer. Modellen innebär att sjukhuset får ersättning för faktiska patientspecifika kostnader för varje transplantation och basvolymerna tas bort. Transplantationer för vuxensjukvården ersätts enligt tidigare modell. Telefonbesök vuxenpsykiatri Ett pilotprojekt inom VGR genomförs vid SUs allmänpsykiatriska enheter. Det innebär att telefonkontakter och andra digitala kontakter kan utföras istället för fysiska besök. Telefonbesöken ersätts som ett vanligt besök. Justering mellan vårdnivåer I vårdöverenskommelsen görs justeringar av prestationer och ersättning för verksamhet som har bytt vårdform (exempelvis övergång från sluten- till öppenvård). Uppföljning 2017 Som en del av vårdöverenskommelsen finns en uppföljningsplan (bilaga 4). Planen preciserar områden som ska följas upp och hur det skall ske under året. Uppföljning av vårdvolymer, förlossningssjukvården och hälsoundersökningar med mammografi görs på samma sätt som Transplantationer följs upp enligt ersättningsmodell Valfrihetsvården följs upp avseende volymer och kostnader per delårsbokslut och bokslut. Särskilda uppföljningsområden o Dialogmöte om ASIH Mölndal och avancerad sjukvård i hemmet där även primärvården medverkar. o Palliativt centrum beskriver sitt arbete. o Utveckla telefonbesök och digitala besök. o Personcentrerad vård. o Möjligheter till direktinläggningar och öppen retur. o Genomförandeplan för att skapa intermediärvårdplatser för vuxna med cancer. o Satsningen på cancer- och barnsjukvården (27 mnkr) samt intermediärvårdplatser för barnmedicin och vårdplatser barnonkologi. o Dialogmöte om samverkan med primärvården avseende psykiatri och kopplat till första linjens ansvar. o Beskrivning av omsorgskoordinatorernas arbete. Uppföljning av Regionfullmäktiges mål görs enligt regionens anvisningar.

11 5 (5) SUs behovs- och konsekvensbeskrivning SU har inför vårdöverenskommelsen aviserat behov i vården som inte är omhändertagna i VÖK, se bilaga 7. Av samma bilaga framgår SUs konsekvensbeskrivning av vårdöverenskommelse 2017.

12 Bilaga 2 Dnr HSNG HSNV SU Vårdöverenskommelse om sjukhusvård 2017 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Sahlgrenska Universitetssjukhuset

13 Vårdöverenskommelse år 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Innehåll 1. Allmänna förutsättningar... 4 Parter... 4 Giltighetstid... 4 Utgångspunkter Uppdrag... 4 Ekonomisk ersättning... 5 Förändringar jämfört med föregående vårdöverenskommelse... 5 Uppföljning Förändrade förutsättningar Undertecknande parter... 6 Bilaga 1 Precisering av vårduppdraget... 7 Precisering av basuppdrag... 7 Precisering av övriga uppdrag... 9 Vårdnivåer Bilaga 2 Ersättningsbilagor Sammanställning av ersättning länssjukvård Sammanställning av ersättning region- och rikssjukvård Vårdvolymer länssjukvård Vårdvolymer regionsjukvård och rikssjukvård Principer för ersättning till utföraren Fast ersättning och prestationsersättning Patientavgifter Riktade uppdrag Särskilda ersättningsmodeller Bilaga 3 Förändringar jämfört med föregående vårdöverenskommelse Bilaga 4 Uppföljning Regionfullmäktiges mål och fokusområden Hälso- och sjukvårdsnämndens/-ernas mål och fokusområden Vårddata Kvalitetsregister och regionala kvalitetsindikatorer Bilaga 5 Basvolymer och tillgänglighetssatsningar i egen regi 34 Bilaga 5a Finansiering regiongemensamma uppdrag Bilaga 6 Uppdrag till Sahlgrenska Universitetssjukhuset att bedriva rättspsykiatrisk vård Bilaga 7 SUs beskrivna behov 2017 och SUs konsekvensbeskrivning 40 3

14 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1. Allmänna förutsättningar Parter Denna vårdöverenskommelse är tecknad mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, västra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Giltighetstid Överenskommelsen gäller för perioden Utgångspunkter Vårdöverenskommelsen beskriver utförarens uppdrag och reglerar inriktning, volymer, ersättning och uppföljning för överenskommelseperioden. Viktiga underlag för denna vårdöverenskommelse är: Föregående års vårdöverenskommelse Gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter, regionala riktlinjer samt regionala vård- och handlingsprogram och beslut som berör utförarens verksamhetsområde. Regionfullmäktiges budget och regionstyrelsens Regiongemensamma riktlinjer för detaljbudgetarbete 2017 (RS ). Mål- och inriktningsdokument för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Strategiska frågeställningar från utförarens styrelse. Regionfullmäktiges budget är Västra Götalandsregionens överordnade styrdokument. Vid en målkonflikt mellan andra regionala styrdokument och budgeten gäller den senast antagna budgeten. Vid flerårig överenskommelse ska justeringar göras mellan åren, i enlighet med de förutsättningar som anges i regionens budget och regionstyrelsens Regiongemensamma riktlinjer för detaljbudgetarbete 2017 (RS ). Det gäller också de förändringar som uppdatering av resursfördelningsmodellen kan komma att innebära. 2. Uppdrag SUs uppdrag är att bedriva hälso- och sjukvård i enlighet med precisering i bilaga 1. Hälso- och sjukvården ska ges med högsta möjliga medicinska säkerhet och kvalitet grundad på evidens samt följa regionalt gjorda prioriteringar. Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för systemiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska vara vägledande i detta arbete. Vården ska vara likvärdig och patientanpassad där diagnostisering och behandling sker på jämlika villkor. En jämlik hälso- och sjukvård innebär att vård och behandling ges på lika villkor, och med gott bemötande, till alla, oavsett bostadsort, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Inom ramen för uppdraget ska utföraren samverka med andra vårdgivare, kommuner och myndigheter. Samverkan syftar till att på ett strategiskt plan nyttja varandras kunskaper och 4

15 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset bygga upp gemensamma rutiner för att säkerställa vårdens kvalitet utifrån kunskap och patientens perspektiv. Syftet är att använda de sammantagna resurserna på bästa sätt för att nå uppsatta mål. SU ska arbeta systematiskt med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder och integrera dessa i hälso- och sjukvården. Utföraren ska ingå i det regionala Nätverket för hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) och ska fortsätta att utveckla och följa upp arbetet i enlighet med intentionerna för HFS, Socialstyrelsens riktlinjer och regionuppdrag (RS ). Befintliga utbudspunkter där SU idag bedriver verksamhet är basen för denna vårdöverenskommelse. Vid förändring ska samråd ske mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och SU enligt gällande reglemente. Beställaren ska löpande informera om kända förändringar i vårdutbud hos övriga vårdgivare som kan komma att påverka utföraren. Ekonomisk ersättning Omfattning, villkor och ersättning för uppdraget framgår av bilaga 2. Den ekonomiska ersättningen baseras på de förutsättningar som anges i Västra Götalandsregionens budget och Regiongemensamma riktlinjer för detaljbudgetarbete 2017 (RS ). Förändringar jämfört med föregående vårdöverenskommelse I bilaga 3 specificeras de förändringar som gjorts gentemot föregående vårdöverenskommelse. Specifikationen omfattar förändringar i uppdrag, volymer och ersättning. Uppföljning Uppföljning av uppdraget, inklusive omfattning och periodicitet, specificeras i bilaga 4. Grunden för uppföljning är Regionfullmäktiges mål och fokusområden, regionala indikatorer samt hälso- och sjukvårdsnämndens mål- och inriktningsdokument. Koncernkontoret ska samordna den uppföljning som begärs in från utföraren i syfte att undvika dubbelrapportering. 3. Förändrade förutsättningar Om det under överenskommelseperioden uppstår väsentligt förändrade förutsättningar har respektive part rätt att begära överläggningar. Om förändringarna är på grund av oförutsägbar händelse som ingen av parterna kan råda över, finns ett gemensamt ansvar att hantera den uppkomna situationen. Eventuella förändringar ska regleras i tilläggsöverenskommelse alternativt översyn av hela överenskommelsen. Om parterna inte är överens avgör regionstyrelsens ägarutskott hur ärendet ska hanteras. 5

16 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 4. Undertecknande parter Västra Götaland oktober 2016 Johan Fält Ordförande Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Johnny Bröndt Ordförande styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Nicklas Attefjord Ordförande västra hälso- och sjukvårdsnämnden Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Ann-Marie Wennberg Sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset Leena Ekberg Ansvarig tjänsteman Västra hälso- och sjukvårdsnämnden 6

17 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Bilaga 1 Precisering av vårduppdraget Precisering av basuppdrag Vårdöverenskommelsen reglerar följande vård vid SU till invånarna i Västra Götaland: Akutsjukvård Planerad vård Vid planering och genomförande av vården ska medicinsk prioritering tillämpas, vilket följer gängse principer; akut sjuka patienter tas omhand först, patienter med imperativa vårdbehov 1 därnäst och patienter med behov av elektiv sjukvård därefter. Uppdrag akutsjukvård SU har ett helhetsansvar för verksamheten dygnet runt inom sjukhusets alla specialiteter. För att tillgodose det medicinska omhändertagandet som krävs vid livshotande tillstånd eller akut allvarligt insjuknande/skada ska specialiserad akutsjukvård bedrivas dygnet runt inom sjukhuset. Tillgängligheten vid akutmottagningarna ska vara god och sjukhuset ska verka för att väntetiderna kortas. Patienter som söker på akutmottagningen men som inte bedöms vara i behov av vård på länssjukvårdsnivå ska hänvisas till rätt vårdnivå men inte avvisas. Uppdrag planerad vård Den planerade vården innehåller imperativ vård och annan planerad vård. Imperativ vård avser planerad vård som behöver genomföras i närtid för att patienten inte ska ta skada eller avlida, till exempel cancersjukvård. Med annan planerad vård avses den vård som ges utifrån fastställda basvolymer och regionala tillgänglighetssatsningar, bilaga 5. SU ska delta i det regiongemensamma arbetet för att optimera kapacitetsutnyttjandet vid regionens samtliga sjukhus. Den planerade vården ska kännetecknas av god tillgänglighet. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) reglerar patientens rättigheter. Utöver lagen finns inom regionen regler och riktlinjer för vårdgaranti (Dnr RSK ). SU har under de senaste åren fokuserat på sina processer för att förbättra tillgängligheten. Under 2017 fortsätter SU arbetet med utveckling av processer för att långsiktigt förbättra tillgängligheten till vård. Sjukhuset har fortsatta svårigheter att med ekonomiska ramar enligt denna överenskommelse klara både den medicinskt prioriterade vården (som innebär att de svårast sjuka tas om hand först) och att uppfylla vårdgarantin. Inom närområdet finns ett antal vårdgivare med enbart volymuppdrag för planerad länssjukvård samt ett akutsjukhus som inte har alla medicinska specialiteter. Detta kan innebära ett ökat, oplanerat inflöde till SU och därmed påverkan på kösituationen. Utöver ovanstående kan förändringar i vårdutbud och regionalt finansierade tillgänglighetssatsningar påverka SUs möjligheter att klara vårdgarantin. SU ska ge adekvat information till den patient som önskar utnyttja valfriheten. Sjukhuset har administrativt och ekonomiskt ansvar för valfrihetsvården. Regionstyrelsen har för Imperativ vård avser planerad vård som behöver genomföras i närtid för att patienten inte ska ta skada eller avlida, till exempel cancersjukvård 7

18 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutat om en utökad finansiering avseende det riktade uppdraget för valfrihetsvården. Det totala riktade uppdraget till SU för valfrihetsvården framgår av bilaga 2. Uppföljning av valfrihetsvården sker per delår och dialog förs om utvecklingen. Dialogen syftar bland annat till att verka för ett undvikande av negativa konsekvenser som utvecklingen av valfrihetsvården kan ha på den egna utförda vården inom SU. I bokslutsberedningen tas hänsyn till sjukhusets kostnader för köpt vård avseende valfrihet och vårdgaranti. Sjukhuset har inför vårdöverenskommelsen aviserat behov i vården som inte är omhändertagna i VÖK. Behoven beskrivs i bilaga 7. Konsekvenserna av de ej omhändertagna behoven finns också beskrivna i denna bilaga. Konsekvensbeskrivningen är framtagen av SU. Därutöver omfattar basuppdraget: Vård till invånare i Region Halland enligt samverkansavtal Vård i enlighet med tillämpningsanvisningar Valfrihet i vården (HS ) Rikssjukvård enligt uppdrag till invånare i Sverige Sista utposten 2 FoU-uppdrag 1 Utbildningsuppdrag 1 Uppdraget som universitetssjukhus regleras i en särskild överenskommelse mellan HSS och SU vilken grundar sig på Ägaruppdrag högspecialiserad vård (dnr RSK ). SU är regionsjukhus i VGR vilket innebär att sjukhuset ska ge region- och rikssjukvård till invånarna i regionen. Sjukhuset bedriver också rikssjukvård enligt särskilda uppdrag från Rikssjukvårdsnämnden. I uppdraget som universitetssjukhus ingår ett särskilt ansvar för forskning, utveckling och utbildning. Sjukhuset ska på vetenskaplig grund bedriva utbildning och vidareutbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Sjukhuset har också ett särskilt ansvar att utveckla medicinska metoder som kan användas av andra sjukvårdsenheter inom VGR. I uppdraget som universitetssjukhus ingår också en sista utposten-funktion i regionens hälsooch sjukvård. Det innebär att SU ska bistå sjukvårdsenheter utanför SU i särskilt komplicerade och utsatta behandlingssituationer, till exempel vid stora olyckor och katastrofer samt då mer specialiserad kompetens behövs. Varje sjukhus har ansvar för att klara sitt grunduppdrag. I regionens budget för 2017 finns särskilda medel för SUs uppdrag som universitetssjukhus. För utbildningsuppdraget tillhandahåller staten ett särskilt bidrag (ALF-medel) som uppgår till cirka 50 procent/440 mnkr av regionbidraget. En förutsättning för bidraget är att regionen motfinansierar samma belopp. Reserverade medel enligt budget används för detta ändamål. För uppdraget att utveckla medicinska metoder finns särskilda medel avsatta. SU har också betydande kostnader för primär- och bakjourslinjer och kompetensinsatser för att kunna svara upp mot kravet på sista utposten-funktionen. Från 2017 ska även viss ersättning för Regionalt bild- och interventionscentrum (BOIC) ingå i överenskommelsen mellan HSS och SU. 2 Regleras i särskild överenskommelse med HSS (dnr HS ) 8

19 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Precisering av övriga uppdrag Basvolymer och tillgänglighetssatsningar i egen regi framgår av bilaga 5. SU har även uppdrag finansierade via Regionfullmäktiges budget, Regionstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Information om dessa uppdrag och ersättning för dessa finns i sammanställning i bilaga 2d. Under 2017 kommer en omställning av hälso- och sjukvården att inledas. Syftet med omställningen är att skapa ökat värde för patienterna såsom ökad kvalitet, en högre patientsäkerhet, korta väntetider, ett gott bemötande och god omvårdnad före, under och efter behandling. Förändringen ska även medföra att patienterna involveras i högre utsträckning i sin behandling och att vården ska se helheten runt patienternas hälsa och sjukdom. Omställningen ska ske utifrån styrprincipen att vården ska skapa största möjliga värde för patienterna och invånarna, givet de tillgängliga resurserna. Styrprincipen ska vara vägledande för alla åtgärder som vidtas. Omställningsarbetet delas in i tre områden som kallas Den nära vården, Koncentration av vård och Digitala vårdformer och tjänster. Omställningsarbetet kan komma att innebära tilläggsöverenskommelser under De ingående parterna behöver aktivt delta/bidra i arbetet så att nödvändiga förändringar kan genomföras. Under 2015 formulerade den politiska ledningen i Västra Götalandsregionen ett uppdrag att se över modeller för ersättning av hälso- och sjukvård. Inom detta uppdrag kommer nya modeller för ersättning att testas som piloter under Val av modeller har sin utgångspunkt kring styrprinciper för omställning av vården. En av piloterna innebär att ersättning kommer att utgå för digitala kontakter med ljud och bild. Ett annat pilotområde kommer att vara försök med värdebaserad ersättning inom obesitaskirurgi, ryggkirurgi och höft- och knäoperationer. För SU innebär det en värdebaserad ersättning av obesitaskirurgi, ryggkirurgi och höft- och knäartoplastik. Piloterna kommer att preciseras i en tilläggsöverenskommelse. Narkos vid tandvård Ett arbete har påbörjats för att skapa förutsättningar för en jämlik tandvård för patienter som behandlas under narkos inom Folktandvårdens specialisttandvård. En del i detta är att, vid behov, tillse att medel för narkos växlas. Med växling avses att medel flyttas från sjukhusen till Folktandvården och att Folktandvården faktureras för narkoskostnaderna. För SU område 5 görs ingen växling Parterna är eniga om att här finns ett stort inslag av delat ansvar för patienterna vilket gör växlingen olämplig. För område 2 och 3 har växling skett tidigare. 9

20 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vid de sjukhus där medel redan växlats och nu finns hos Folktandvården får sjukhusen endast höja priset med 2 procent under 2017 för tillgång till narkos. Volymer ska också vara oförändrade. Priser skiljer sig mellan sjukhusen. Under 2017 ska en översyn av priserna ske och möjligheten till harmonisering övervägas inför Uppdrag till SU att bedriva rättspsykiatrisk vård enligt bilaga 6. HSN G tillför 2017 medel för barn- och cancersjukvården. SU har upprättat en plan för satsningar inom dessa vårdområden som utgörs av; ökad kapacitet vid cancergenetisk mottagning, protonstrålning vid Skandionkliniken i Uppsala för att förhindra skador på andra organ vid strålbehandling samt material till onkologisk behandling- /kirurgi. Utökningen gäller också förskrivning av insulinpumpar och sensorer för barn med diabetes. Sammantaget innebär ovanstående kostnadsökningar på 27 mnkr och SU planerarar genomförande av denna plan under HSN tillför 20 mnkr i vårdöverenskommelsen. Resterande finansiering förväntas komma från HSS. Satsningen innebär också att under 2017 starta förberedelse för att förstärka barnonkologin genom fler vårdplatser samt uppstart av intermediärvårdplatser inom barnmedicin och cancervård vid Östra respektive Sahlgrenska. Ytterligare kostnadsökningar kan tillkomma under Planen innebär ett ökat resursbehov från I Göteborgsområdet pågår ett arbete med att införa ett sammanhållet närsjukvårdssystem med bland annat två nya specialistsjukhus i Frihamnen och i Högsbo. I samband med det pågående utvecklingsarbetet är en välfungerande dialog och kommunikation med befolkning och patienter angelägen. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ansvar för att föra dialog med Göteborgs stad och befolkningsdialoger. Dialogen syftar till att patienterna ska kunna vara med och påverka utformningen av sjukvården i Göteborg. Vårdgivarna har inget huvudsakligt kommunikationsansvar om projektet men vidarebefordrar informationsmaterial, förmedlar synpunkter och förslag från patienter till projektet samt hänvisar patienter med frågor till projektet. Vårdnivåer Vårduppdrag definieras och utförs på följande vårdnivå/-er: Länssjukvård Regionsjukvård Rikssjukvård Länssjukvård Med länssjukvård avses specialiserad öppen och sluten vård som kräver medicinska och tekniska resurser eller annan kompetens som inte omfattas av uppdrag inom primärvårdsnivån. Regionsjukvård Regionsjukvård definieras som den vård som samordnas med Västra Götalandsregionen som upptagningsområden. 10

21 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rikssjukvård Rikssjukvård enligt Socialstyrelsens beslut och vård av rikssjukvårdskaraktär definieras i denna överenskommelse som vård med hela Sverige som upptagningsområde. Region- och rikssjukvård samt vård av rikssjukvårdskaraktär sammanfattas ofta i begreppet högspecialiserad vård. Ansvarsfördelning mellan SU och övriga sjukhus inom regionen Vårdansvaret för högspecialiserad vård definieras genom Ägaruppdrag högspecialiserad vård (dnr RSK ) och genom regiondirektörens verkställighetsbeslut (dnr RS ). Den del av överenskommelsen som avser region- och rikssjukvård är en samverkansprocess mellan ägare, beställare och utförare. Regionstyrelsen samordnar processen. Beslut fattas av Sahlgrenska Universitetssjukhusets styrelse och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Västra Götalandsregionens fem hälso- och sjukvårdsnämnder ska samverka före beslut. 11

22 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Bilaga 2 Ersättningsbilagor Den ekonomiska ersättningen baseras på de förutsättningar som anges i Västra Götalandsregionens budget och Regiongemensamma riktlinjer för detaljbudgetarbete 2017 (RS ) samt nämndernas bedömningar/prioriteringar. Utbetalning sker i enlighet med Regionfullmäktiges beslut om ersättningsmodell för sjukhusvård (RS /RSK ). Belopp nedan innefattar indexuppräkning enligt planeringsdirektiv. Tillkommande beslut ägartillskott RS Regionstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde att inför 2017 tillföra hälso- och sjukvårdsnämnderna riktat ägartillskott om totalt 150 mnkr. Tillskottet sker dels genom 50 mnkr som kompensation för fattade ägarbeslut eller tecknade nya avtal. Denna ersättning till sjukhusen ska arbetas in som prisökning i vårdöverenskommelserna. Därutöver tillförs hälsooch sjukvårdsnämnderna 100 mnkr som förstärkt ersättning till sjukhusen för det riktade uppdraget om valfrihetsvård. SU får för ,6 mnkr som arbetas in som prisökning i vårdöverenskommelsen samt en ökad ersättning för riktat uppdrag om valfrihetsvård om 42,7 mnkr. Regionstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde också att hälso- och sjukvårdsnämnderna får disponera ett utökat utrymme om totalt 250 mnkr för att ersätta sjukhusen för produktion utöver de i överenskommelserna fastställda taken, så kallat brutet tak. Samtidigt beslutade Regionstyrelsen att ge i uppdrag till regiondirektören att utforma en modell för denna ersättning som stimulerar till ökad produktivitet. Modellen ska utformas så att den ökade ersättningen utöver taknivån maximalt kan utgå med 250 mnkr för Den extra ersättningen till sjukhusen får hanteras för 2017 genom tilläggsöverenskommelser. 2 a Sammanställning av ersättning region- och rikssjukvård Fast ersättning (tkr) Rörlig ersättning (tkr) Total ersättning (tkr) Sluten somatisk vård Rikssjukvård Nord DRG O Öppen somatisk vård Medicinsk rehab och thorax eftervård Riktade uppdrag (inkl receptläkemedel) Totalt ersättningstak

23 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2 b Sammanställning av ersättning länssjukvård Fast ersättning (tkr) Rörlig ersättning (tkr) Total ersättning (tkr) Sluten somatisk vård Nord DRG O Öppen somatisk vård Medicinsk rehab och thorax eftervård Sluten psykiatrisk vård (vuxna) Öppen psykiatrisk vård (vuxna) Sluten rättspsykiatrisk vård Sluten psykiatrisk vård (barn) Öppen psykiatrisk vård (barn) Riktade uppdrag (inkl receptläkemedel) Särskild framställan Totalt ersättningstak

24 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2 c Vårdvolymer regionsjukvård och rikssjukvård Volym Ersättning (tkr) Genomsnittlig ersättning (kr) Andel oplanerad/ planerad vård 3 Somatisk vård (exklusive DRGersatt öppenvård) Sjukhusvårdtillfällen 22/78 - DRG poäng, regionvård /76 - Ytterfall Sjukhusvårdtillfällen, rikssjukvård DRG poäng, rikssjukvård Besök /99 DRG-ersatt öppenvård Besök /100 - Poäng /100 Medicinsk rehab Vårddagar Riktade uppdrag (se beskrivning nedan) Totalt ersättningstak Beskrivning av riktade uppdrag region- och rikssjukvård Enheten för arbetsmedicin och arbetshälsa samt miljömedicinskt centrum, tkr Arbets- och miljömedicins uppgift är att utreda och förebygga ohälsa förorsakad av faktorer i arbetsoch omgivningsmiljön. Verksamheten bedrivs genom patientutredningar, forskning, information och utbildning. Servicen vänder sig till myndigheter och organisationer i hela VGR. Arbets- och miljömedicin består av fyra enheter: Arbetshälsa Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) års siffror från Data och analysenheten. 14

25 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbetsmedicin Arbets- och miljömedicinska laboratoriet. FOU, Regionhabilitering, 824 tkr Forsknings- och utvecklingsinsatser inom barnhabilitering och rehabilitering. Inga prestationsersatta patientkontakter. Regiondagar, regionhabilitering, tkr Utbildning av personal vid habiliteringsenheter i VGR. Kompetenscentrum neuropsykiatri, tkr Kompetenscentrum för patienter med neuropsykiatriska funktionshinder som debuterat i barndomen såsom exempelvis ADHD, autism. Uppgifterna är att bistå andra sjukvårdsenheter i regionen med rådgivning och konsultation beträffande utredning och behandling av dessa patienter samt en planerad kunskapsöverföring till andra sjukvårdsenheter i regionen och att efter remiss utreda patienter med neuropsykiatriska funktionshinder. Obesitasverksamhet barn, tkr Sjukhuset ska bedriva förebyggande verksamhet genom att förmedla kompetens i hela VGR till BVC, skolhälsovård, allmänläkare och barnläkare. SU ska även bedriva forskningsverksamhet och utreda patienter med de största behoven. Hörhjälpmedel, 874 tkr Utbytesprocessorer Cochleaimplantat. Klinisk genetik, tkr Ersättning ges för laboratorieverksamhet, mottagnings- och konsultverksamhet, utbildnings- och kompetensutveckling samt kliniskt utvecklingsarbete i hela VGR. Utöver att bedriva genetisk vägledning genom mottagningsverksamhet, brevkonsultationer och telefonkonsultationer har Klinisk genetik ett uppdrag som innefattar spridning av kunskap om genetiska sjukdomar och genetiska medicinska och psykologiska effekter. Klinisk farmakologi, tkr Kliniskt och farmakologiskt och farmaceutiskt stöd till utförare i hela VGR. Medverkar i läkemedelskommittéer och ger läkemedelsupplysningar. Fosterdiagnostik region-, rikssjukvård, tkr Sjukhuset är remissinstans i regionen vad gäller värdering av misstänkta missbildningar och avvikande svar vid kromosomundersökning. Anslaget används till resurser för third opinion (specialistkonsultation), kvalitetsuppföljning och utbildning på regionkliniken för att genomföra gällande riktlinjer. Regional enhet öppenvård funktionshinder, tkr Ett regionalt kompetenscentrum som bistår andra sjukvårdsenheter i regionen avseende vård av patienter med medfödda kognitiva funktionshinder och samtidig psykisk sjukdom. I uppdraget ingår att handleda, vägleda och utbilda i frågor gällande patientkategorin för allmänpsykiatri, primärvård 15

26 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset och särskilda boenden i hela regionen. De konsultativa insatserna avser såväl medicinska frågor som frågor kring omvårdnad. Biobank och Simulatorcentrum, tkr Avser medicinska metoder som tidigare har finansierats av anslaget för rikssjukvård, utbildning och spridning av medicinska metoder. Metoderna har övergått från utveckling till ordinarie sjukvård. Nya riktade uppdrag 2017 Utökat ersättningsutrymme barn- och cancersjukvård, tkr HSN G tillför 2017 medel för barn- och cancersjukvården. SU har upprättat en plan för satsningar inom dessa vårdområden som utgörs av; ökad kapacitet vid cancergenetisk mottagning, protonstrålning vid Skandionkliniken i Uppsala för att förhindra skador på andra organ vid strålbehandling samt material till onkologisk behandling/kirurgi. Utökningen gäller också förskrivning av insulinpumpar och sensorer för barn med diabetes. Satsningen innebär också att under 2017 starta förberedelse för att förstärka barnonkologin genom fler vårdplatser samt uppstart av intermediärvårdplatser inom barnmedicin och cancervård vid Östra respektive Sahlgrenska. ECP, Extracorporeal Photopheresis, tkr ECP är en form av immunmodulerande behandling. Genom hämning av vissa delar av immunsystemet kan det ha effekt vid svåra avstötningsreaktioner, efter allogena stamcellstransplantationer. Det har också effekt vid vissa typer av hudlymfom. Maskinperfusion av njurar, tkr Utrustning för spolning av njurar inför transplantation. Regional medicinsk riktlinje för kardiogenetisk diagnostik, tkr Fortsatt implementering av regional riktlinje. Regional riktlinje för inflammatorisk utlöst ryggsmärta, tkr Fortsatt implementering av regional riktlinje. Elektrokemoterapi för behandling av ytligt belägna metastaser vid malignt melanom, 589 tkr Elektrokemoterapi är en metod för palliativ lokal behandling av symptomgivande (smärta, blödning, ulcerering) ytliga metastaser i första hand från melanom och bröstcancer. Endoskopisk övervakning och behandling av dysplastisk slemhinna i matstrupen, tkr. Den nya metoden innebär en samlad endoskopisk övervakning och behandling. Syftet med övervakningen är att identifiera de patienter som behöver behandling för att förebygga utveckling av allvarligare cellförändringar och cancer i matstrupen. Benförankrad protes, tkr genom ortopedisk osseointegration vid amputation. Metoden innebär att ett titanimplantat operas in i det kvarvarande skelettet. 16

27 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Frenikusstimulering, tkr Innebär att en nervstimulator inopereras på ventilatorberoende patienter. Nervstimulatorer opereras in på frenikusnerverna och därmed aktiveras diafragman. Patienterna kan på detta sätt återfå diafragmaandning. Hemikraniektomi strokesjukvård, tkr I enlighet med Ägaruppdrag för strokesjukvården har sjukhusets uppdrag utökats inom strokesjukvården åren (Dnr RSK ). Utökningen 2010 avser hemikraniektomi, som är en åtgärd för att minska det intrakraniella trycket vid stroke. Den del av ägaruppdraget som avser hemikraniektomi är riktat uppdrag i VÖK. Hipec (bröst, prostata, ändtarm mm), tkr Finansiering för operation i bukhålan och samtidig cytostaticabehandling RMR Thyrodeacancer, 900 tkr Behandling efter cancerkirurgi. Riktlinjen utgår från nationellt vårdprogram. 17

28 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2 d Vårdvolymer länssjukvård Volym Ersättning (tkr) Genomsnittlig ersättning (kr) Andel oplanerad/ planerad vård 4 Somatisk vård (exklusive DRG-ersatt öppenvård) Sjukhusvårdtillfällen /20 - DRG poäng /27 - Ytterfall /9 - Besök /72 DRG-ersatt öppenvård Besök /89 - Poäng /96 Psykiatrisk vård (vuxna) Vårdtillfällen Ingen uppgift - Vårddagar Ingen uppgift - Besök Ingen uppgift Rättspsykiatri slutenvård Vårddagar /0 Psykiatrisk vård (barn) Vårddagar Ingen uppgift - Besök Ingen uppgift Medicinsk rehab Vårddagar års siffror från Data och analysenheten. 18

29 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förlossningsvård - Planeringstal Riktade uppdrag (se beskrivning nedan) Riktade uppdrag Receptläkemedel Akutmottagning Särskild framställan (se beskrivning nedan) ASIH Mölndal Reumarehabilitering Totalt ersättningstak Beskrivning av riktade uppdrag Länssjukvård Övrig köpt psykiatrisk vård, tkr Köpt psykiatrisk specialistsjukvård. Vård av enskilda patienter med speciellt vårdbehov där SU inte bedriver denna typ av vård. Köpt somatisk specialistsjukvård, tkr Patientgrupper som sänds/remitteras till andra sjukhus för vård är patienter i behov av brännskadevård, viss lungsjukvård för barn (ECMO). Andra mindre grupper finns och förändringar sker framförallt beroende på kompetenssituation inom SU och vårdande sjukhus. Köpt vård barnrehabilitering, tkr Köpt vård vid vissa speciella sjukdomsbilder där SU inte har kompetensen. Köpt vård, rehabiliteringsvistelse, tkr Köpt rehabiliteringsvård, såväl inom som utom landet, inom område som SU inte bedriver. Uppdraget avser flera patientgrupper, men med tonvikt på hudsjukvård och patienter med neurologiska och reumatologiska sjukdomar. Administreras för övriga nämnder vilka direktfaktureras av leverantören. Andningshjälpmedel vuxen, tkr Allvarlig och moderat sömnapné behandlas med CPAP (Continuous Positive Airway Pressure). Ortopedtekniska hjälpmedel, tkr Finansiering av hjälpmedlet, inklusive tillverkning och anpassning av ortoser, proteser, ortopediska skor och fotbäddar. 19

30 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hjälpmedel barn, 794 tkr Andningshjälpmedel och nutrition. Synhjälpmedel barn, tkr Ögonproteser och ögonlinser. Klinisk nutrition, tkr Konsultverksamhet inom klinisk nutrition och forskning och utveckling kring frågor om sambandet mellan nutrition och sjukdom. Strokeforum, tkr Kunskaps- och resurscentrum för strokedrabbade och deras anhöriga efter avslutad vård och initial rehabilitering samt utbildning och samverkan med sjukvård och kommun. Akutmottagningsverksamhet, tkr SU har uppdraget att bedriva akutmottagningsverksamhet på såväl läns- som regionsjukvårdsnivå. Sjukhuset har såsom regionsjukhus att stå för akut regionsjukvård samt att ge rådgivning till övriga sjukvårdsenheter. Detta innebär också att kompetensmässigt vara sista utposten i regionen. Tillgängligheten vid sjukhusets akutmottagningar ska vara god och sjukhuset ska verka för att väntetiderna kortas. Det riktade uppdraget omfattar de besök som inte direkt leder till sluten vård. Sjukhuset ska ta emot alla akuta primärvårdspatienter nattetid inom sjukhusets befintliga akutmottagningar. Med nattetid avses kl I uppdraget ingår inte att ta hand om sådana patienter som reellt och med adekvat vårdkvalitet kan tas om hand på annat sätt; inte heller sådan sjukvårdsrådgivning och sjukvårdsupplysning som kan skötas av Sjukvårdsrådgivningen och primärvårdens mottagningar. För patienter som hör till ovan nämnda kategorier men ändå söker vård på akutmottagning tillämpas hänvisning men ej avvisning. I det riktade uppdraget ingår två bedömningsbilar som koordineras av ambulanssjukvården. Bilarna används för att avlasta akutmottagningar och styra patienter till rätt vårdnivå. Ambulanssjukvård, tkr Uppdrag avseende all ambulanssjukvård i Storgöteborg, både i entreprenad och i egen regi. Ambulanssjukvård vidaretransporter, tkr Ambulanstransporter från annan vårdinrättning än SU, exempelvis från vård- och jourcentraler inom primärvården. Ambulanssjukvård administration, tkr Ersättning för strategisk och operativ ledning, medicinskt ansvar, forskning/utveckling samt utbildning inom ambulanssjukvården. Liggande transporter, tkr Transporter med lägsta medicinska prioritet mellan sjukhus och hemmet alternativ annan vårdinrättning, dock ej annan enhet inom SU. 20

31 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ambulansdirigering, tkr Tjänst för bedömning, prioritering och dirigering avseende ambulanssjukvård. Bedömningsbil, tkr Bedömningsbilen, specialenhet inom ambulanssjukvården som främst är inriktad mot lägre prioriterade uppdrag där SOS har svårt att värdera inringarens uppgifter och det inte direkt framgår behov av ambulansens resurser. BUP Kungshöjd, tkr Uppdraget syftar till att bedriva utvecklingsarbete där bland annat erfarenheter från andra BUPenheter kan tas tillvara och vidareutvecklas. Verksamheten utvecklar också metoder och arbetssätt för att nå barn och ungdomar som inte kommer till mottagningen trots att vårdbehov finns. Barnens Hus, tkr I Barnens hus samverkar Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS) med socialtjänst, polis och åklagarmyndighet. Verksamheten riktar sig till barn som utsatts för fysisk misshandel, sexuella övergrepp eller könsstympning. Västbus, tkr Samverkan med kommunala myndigheter och övrig sjukvård kring patienter som också behöver stöd i boendet, skolan, socialtjänst och habilitering. Hygiensjuksköterska Göteborgs Stad, 996 tkr Hygiensjuksköterska riktad till särskilda boenden inom Göteborgs Stad. Flyktingbarnteam, tkr Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) bedriver i samverkan med barn- och ungdomsmedicin (BUM) ett Flyktingbarnteam knutet till Resursenheten för flyktingar. Teamet ska i första hand tillföra barnkompetens och säkra barnperspektivet vid Resursenheten för flyktingar och dessutom utgöra en samlad kompetens kring medicinska och psykosociala aspekter av flyktingproblematik. Psykiatrisk vård inom Öckerö kommun, tkr Aktivt delta i den socialpsykiatriska vård/stödmodell som startat på Öckerö samt delta i det lokala närvårdsarbetet i enlighet med närvårdsplanen Den Nära Vården på Öckerö. Palliativt centrum, tkr Palliativt centrum utvecklar, bedriver rådgivning och kompetensuppbyggnad för den palliativa vården. Valfrihetsvård tkr Köpt utomregional vård. SU ska ge adekvat information till den patient som önskar utnyttja valfriheten. Sjukhuset har administrativt och ekonomiskt ansvar för valfrihetsvården. Regionstyrelsen har för 2017 beslutat om en utökad finansiering avseende det riktade uppdraget för valfrihetsvården. Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), tkr SU har uppdraget att tillhandahålla läkarinsatser för Sjukhusanknuten hemsjukvård inklusive palliativ vård för invånarna i Göteborgs Stad. Utöver att tillförsäkra denna patientgrupp läkarkompetens syftar 21

32 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset uppdraget till att på sikt utveckla vården för dessa patienter och säkerställa kompetensstöd dels till primärvårdens läkare, dels till sjukvårdspersonal i kommunal hemsjukvård. SU har också uppdraget att tillhandahålla dietist och kurator motsvarande en heltidsbefattning inom den del som är regionens ansvar. Utöver ersättningen kan sjukhuset ersättas med ytterligare medel för receptläkemedel efter särskild framställan. Uppdraget inkluderar även läkarinsatser vid speciella Hospice-enheter i Göteborg. Neuropsykiatrisk verksamhet Öckerö, tkr Neuropsykiatriska utredningar för barn upp till 18 år boende inom Öckerö kommun. Mobilt fältteam, tkr Mobila Fältteamet är ett uppsökarteam för personer med psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning med eller utan missbruksproblematik inom LGS-området och som bedöms ha behov av insatser från psykiatri och/eller kommun. Teamet arbetar uppsökande och utgör en första linjens specialistfunktion med uppdraget att göra behovsbedömningar på fältet och initiera behandling och stöd för den enskilde från rätt psykiatrisk och/eller kommunal verksamhet. Teamet har snabb handläggningstid och har även möjlighet till akuta insatser. Vårdhygien, tkr Hälso- och sjukvårdsdirektören har fastställt regionalt direktiv angående vårdhygienisk verksamhet (RSK ). Direktivet innebär för SU:s del viss utökning av sjukhusets åtagande. Utökat ersättningsutrymme, tkr SU tillfördes 90 mnkr i budget 2015 för att täcka ekonomiska obalanser. Ersättningen medför inte något ökat prestationskrav. Sjukhuset ersätts genom ett riktat uppdrag. Regionuppdrag schizofreni, tkr Delfinansiering av regionuppdrag avseende genomförande av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreni liknande tillstånd. Nya riktade uppdrag 2017 Regionuppdrag rörelseorganens sjukdomar, RÖS, fortsatt kompetensförsörjning, tkr Avser fortsatt implementering av nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Ersättningen avser kompetensförstärkning och tillkommande kostnader för läkemedel. Regionuppdrag för lungcancervården, tkr Fortsatt implementering av nationella riktlinjer. Regionuppdrag bröst- prostata-, tjock- och ändtarmscancer tkr Fortsatt implementering av nationella riktlinjer. Botoxbehandling, tkr Görs för patienter med stora besvär av svettningar där andra metoder inte har hjälpt. Endometrios, 200 tkr 22

33 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Regional medicinsk riktlinje avseende gynekologiskt ingrepp. Sjukhuset får ersättning för kompetensförstärkning inom multidisciplinära team (MDT) samt utbildningsinsatser. Osteoporosrelaterade frakturer, tkr Avser finansiering för bentäthetsmätningar (DXA) och frakturkedjekoordinator inom fastställd regional vårdprocess. RMR Malignt Melanom, tkr Ersättning för biopsi, kontaktsjuksköterskor utbildningsinsatser. Riktlinjen utgår från nationellt vårdprogram. VP Palliativ vård, tkr Vårdprogrammet baseras på nationellt vårdprogram och kunskapsstöd. Team av sjuksköterskor och kuratorer ger avlastning och stöd till vårdavdelningar vid palliativ vård. Beskrivning av Särskild framställan Länssjukvård ASIH Mölndal, tkr Uppdraget innebär att tillhandahålla läkarinsatser för sjukhusanknuten hemsjukvård samt palliativ vård för invånarna i Mölndals kommun. Utöver att tillförsäkra denna patientgrupp läkarkompetens syftar uppdraget till att på sikt utveckla vården för dessa patienter och säkerställa kompetensstöd, dels till primärvårdens läkare, dels till sjukvårdspersonal i kommunal hemsjukvård. SU har också uppdraget att tillhandahålla dietist och kurator inom del som är regionens ansvar. Reumarehabilitering, tkr SU utfärdar betalningsförbindelser för patienter som har beviljats rehabilitering. För reumarehabilitering tillämpas särskild framställan. Beloppet för 2017 är 4 mnkr men utan fast tak. Avstämning sker inför delår och regleras utifrån faktiska kostnader. Om kostnaderna kraftigt överstiger beloppet för särskild framställan måste orsakerna till detta analyseras. 2 e Principer för ersättning till utföraren Ersättningen är fördelad mellan abonnemang (= verksamhetsanslag), prestationsersättning, samt särskild framställan. Den totala ersättningen utgör det så kallade ersättningstaket. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till angivet tak. Utöver ersättningstaket kan sjukhuset inte påräkna någon ersättning såvida inte annat avtalats eller beslutats i särskild ordning. Fast ersättning och Prestationsersättning Sjukhuset ersätts dels med en rörlig ersättning som motsvarar 50 procent av fullt pris per prestation, dels en fast andel för återstående 50 procent av den prestationsrelaterade vården. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till angivet tak. Därutöver ersätts sjukhuset med anslag för särskilda riktade uppdrag se nedan. Sluten somatisk vård ersätts med ett sjukhusspecifikt DRG-pris per poäng. Sjukhuset ersätts för ett sammanhängande vårdtillfälle inom sjukhuset och utifrån en regiongemensam 23

34 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset diagnosgruppsrelaterad viktlista. För särskilt kostsamma vårdtillfällen, så kallade kostnadsytterfall, får sjukhuset utöver DRG-priset en särskild ersättning. Inomregional sluten rikssjukvård ersätts med fullkostnadstäckande patientspecifik debitering. För att vården av en viss patient ska anses vara av rikssjukvårdskaraktär ska något av följande krav vara uppfyllt: SU finns upptagen som vårdgivare i Socialstyrelsens Vårdkatalog Vården uppfyller i övrigt Socialstyrelsens kriterier för rikssjukvård enligt Vårdkatalog Ersättning för dagkirurgisk verksamhet och viss annan öppen vård sker på basis av regiongemensam åtgärdsrelaterad viktlista (Nord DRG-O) och sjukhusspecifika priser per DRG-poäng. För övrig öppen vård sker ersättning för läkarbesök och behandlingar med specifika priser för olika typer av besök. För vuxenpsykiatrisk slutenvård samt rättspsykiatrisk slutenvård ersätts sjukhuset med 90 procent fast och 10 procent rörlig ersättning. Den rörliga delen för vuxenpsykiatrin ersätts utifrån prestationer där vårddagar motsvarar 90 procent av den rörliga ersättningen och vårdtillfällen 10 procent medan den rörliga delen för rättspsykiatrin ersätts utifrån till 100 procent utifrån vårddagar. Öppenvården inom vuxenpsykiatrin ersätts med 50 procent fast ersättning och 50 procent rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen betalas ut efter specifika priser för olika typer av besök. Barn- och ungdomspsykiatrin ersätts med 50 procent fast och 50 procent rörlig ersättning. Sistnämnda baseras på vårddagar i slutenvården respektive besök i öppenvården. Riktade uppdrag Ersättning avseende riktat uppdrag kan enligt regionens ersättningsmodell utbetalas för uppdrag som inte har direkt samband med den patientrelaterade hälso- och sjukvården, som forskning och utveckling men också för uppdrag som är svårt eller olämpligt att prestationsersätta så som till exempel ambulansverksamhet och receptläkemedel samt nystartad verksamhet. Riktade uppdrag betalas ut med en tolftedel per månad. Alla riktade uppdrag finns beskrivna i ovan i bilaga 2. Särskild framställan Uppdrag som initialt kan vara svårbedömda avseende starttidpunkt och/eller volym ersätts efter särskild avstämning. Särskilda ersättningsmodeller Förlossning För förlossningsvården tillämpas en särskild ersättningsmodell som gäller patienter hemmahörande i VGR. För varje verksamhetsår fastställs en nivå avseende planerat antal förlossningar. Upp till denna nivå ersätts sjukhuset enligt sedvanlig ersättningsmodell, 50 procent fast ersättning och 50 procent rörlig DRG-ersättning. Denna ersättning ingår i det samtalet ersättningstaket för sjukhuset. Vid volymer utöver planerat antal förlossningar utgår 24

35 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset ersättning med 75 procent av gällande fullpris för DRG. Vid färre antal förlossningar i jämförelse med planeringsnivå sker reglering mot det samlade ersättningstaket för sjukhuset enligt gällande ersättningsmodell. Transplantationer Separat ersättning tillämpas för transplantationer inom VGR. Anledningen är att verksamheten styrs av tillgången på organ och inte av ekonomiska förutsättningar. Inom barnsjukvården utförs ytterst få transplantationer och det finns inte samma basorganisation som inom vuxensjukvården. Det innebär att när tillgång till organ finns behöver verksamheten ställas om för att kunna utföra transplantationen. Det kan innebära behov av dyra lösningar eller extraordinära insatser. Nuvarande ersättningsmodell är inte applicerbar på de förhållandevis små volymer som görs inom barnsjukvården. Därför sker en vidareutveckling av nuvarande ersättningsmodell för barntransplantationer. Sistnämnda innebär att sjukhuset ersätts för faktiska särkostnader (patientspecifika kostnader) för varje transplantation och att basvolymerna tas bort. Sjukhuset ersätts också för grundkostnaden (vårddagskostnaden) via ordinarie fakturering. Inom vuxensjukvården tillämpas tidigare ersättningsmodell. Det innebär följande. En basvolym är fastställd per organ. Upp till denna volym ersätts sjukhuset enligt sedvanlig ersättningsmodell. För de transplantationer som överstiger basvolymen ersätts sjukhuset med en procentandel av den genomsnittliga särkostnaden för respektive organsort, se nedan. Minskar volymen i förhållande till basvolymen görs motsvarande avdrag på ersättningen. Basvolym för vuxna: Organ Antal Ersättning/åtgärd (tkr), vuxna Hjärta Lunga Lever Njure Flerorgan Summa 131 Reumarehabilitering För reumarehabilitering tillämpas särskild framställan se ovan. Beloppet för 2017 är 4 mnkr men utan fast tak. Avstämning sker inför delår och regleras utifrån faktiska kostnader. Om kostnaderna kraftigt överstiger beloppet för särskild framställan måste orsakerna till detta analyseras. Telefonbesök psykiatri Nya vårdformer som idag inte räknas med i produktionsutfallet ökar. Ett exempel på nya vårdformer är telefonkontakter samt övriga digitala kontakter som ersätter ett fysiskt besök (besökstyp TB). Telefonbesöken har möjliggjort en mer frekvent vårduppföljning och även sparat tid för vissa behandlingsformer. Vidare har det inneburit färre resor och ökad flexibilitet för patienten. TB är ett exempel på hur verksamheten mött de årliga kraven på effektiviseringar. 25

36 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Enligt de regionala registreringsreglerna från 2016 definieras TB: Befattningshavaren gör en medicinsk bedömning och fattar beslut om behandling eller ytterligare utredning. Samtalet ska journalföras. Gäller även när kontakten sker med person som juridiskt företräder patient I vårdöverenskommelsen 2017 införs ett pilotprojekt inom allmänpsykiatri i syfte att tillmötesgå och synliggöra denna önskvärda utveckling. Telefonbesöken kommer att ersättas som vanliga besök Uppdraget justeras enligt nedanstående tabell. ALLMÄNPSYKIATRI 2016 Förändring 2017 Läk besök Övr besök Telefonbesök läk besök Telefonbesök övr besök Totalt besök Pilotprojektet kommer att följas separat under 2017 för att säkra att TB utförs enligt definition samt att totalt antal besök sker enligt tabell. Uppföljning görs vid delårsboksluten och bokslut. Utvärdering kommer att göras inför vårdöverenskommelsen Övrigt Sjukhuset ersätts i särskild ordning för hälsoundersökningar med mammografi, för förskrivna inkontinenshjälpmedel, för läkemedel ASIH där sjukhuset efter särskild framställan kan erhålla medel utöver fastlagd basnivå. Kostnader för transsexuell kirurgi ersätts efter redovisade kostnader i samband med bokslutsberedning. SU och Angereds Närsjukhus (ANS) Den samverkan som SU och ANS har påbörjat ska fortsätta och utvecklas. Den kirurgiska verksamheten vid ANS består av tre operationssalar. Under 2017 har SU fortsatt möjlighet att utan kostnad, men med egen operatör, utnyttja en av operationssalarna för att minska sin vårdkö. Produktionen i denna sal räknas som SUs. Patientavgifter Sjukhuset debiterar patientavgifter enligt de regler som fastställts av Västra Götalandsregionen. Vid beslut om förändring av patientavgiftens storlek justeras det samlade ersättningsutrymmet så att förändringen blir ersättningsneutral för sjukhuset. Patientavgifterna behålls av sjukhuset. 2 f Information om tillkommande ersättning från Regionfullmäktige (RF) och Regionstyrelsen (RS) samt Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) 2017 Bifogas senare 26

37 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Bilaga 3a Förändringar jämfört med föregående vårdöverenskommelse Region- och rikssjukvård Beskrivning av uppdrag och förändring Totalt ersättningstak föregående år Vårdvolymer (om så är aktuellt/möjligt) Ersättning (tkr) Ersättningsform Ordnat införande läkemedel Etapp Ordnat införande Tafinlar Ordnat införande metoder Medicinsk rehab, justering från länssjukvård till regionoch rikssjukvård Barnrehab slutenvård till dagvård +/ Från SF till receptläkemedel/in i priser, index tillkommer +/ Från SF till receptläkemedel, index tillkommer +/ Från SF till RU, index tillkommer vårddagar Prestationsersättning, justering mellan vårdnivåer vårddagar till +/ Justering mellan läkarbesök vårdformer Indexuppräkning Ägartillskott indexuppräkning 5 Jämställda löner Prestationsersättning Ökat friskvårdsbidrag 421 Prestationsersättning Regional tobakssamordnare Prestationsersättning Ordnat införande läkemedel Etapp Receptläkemedel/in i priser Ordnat införande läkemedel Receptläkemedel Etapp Ordnat införande läkemedel Receptläkemedel Etapp Ordnat införande metoder Riktat uppdrag Utökat ersättningsutrymme Riktat uppdrag Barn- och cancersjukvård 7 Justering lika DRG-pris ÖV Justering vårdnivå Totalt ersättningstak Ägartillskott - se bilaga 2 6 Regional tobakssamordnare Uppdraget syftar till att samordna det tobakspreventiva arbetet inom hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Dels genom att stimulera till ett aktivt arbete ute i regionens verksamheter och dels genom att erbjuda ett kvalificerat stöd för lokala tobaksavvänjare i metoden samt vid specifika patientfall. Den regionala tobakssamordnaren ska vara placerad vid SU, specialistmottagningen för tobaksavvänjning i Västra Götalandsregionen. 7 Utökat ersättningsutrymme Barn- och cancersjukvård -se bilaga 2 Riktade uppdrag Region- och rikssjukvård 27

38 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Bilaga 3b Förändringar jämfört med föregående vårdöverenskommelse - Länssjukvård Beskrivning av uppdrag och förändring Totalt ersättningstak föregående år Vårdvolymer (om så är aktuellt/möjligt) Ersättning (tkr) Ersättningsform Ätstörningsvård TNE (TillNyktringsEnhet) 8 Ordnat införande läkemedel Etapp Ordnat införande läkemedel Etapp Ordnat införande metoder Fria läkemedel barn & unga ASIH Mölndal Rättspsykiatri egen regi 9 Medicinsk rehab, justering från länssjukvård till regionoch rikssjukvård vårdtillfällen samt vårddagar Justering Ögonsjukvård Minskning läkarbesök och övriga besök Justering Urologi, ÖNH SV till ÖV Justering VUP telefonbesök 10 +/ Från RU (valfrihetsvård) till prestationsersättning, index tillkommer +/ Från RU till prestationsersättning, index tillkommer +/ Från SF till receptläkemedel/ in i priser, index tillkommer +/ Från SF till receptläkemedel/in i priser, index tillkommer +/ Från SF till RU, index tillkommer Receptläkemedel Särskild framställan Prestationsersättning vårddagar samt besök vårddagar Prestationsersättning, justering mellan vårdnivåer Minskning DRG-poäng SV, ökning 730 DRGpoäng ÖV. Flytt från vanliga besök till telefonbesök: läk besök, övr besök Indexuppräkning Justering vårdform Justering mellan vårdformer Justering mellan vårdformer 8 Tillnyktringsenheten (TNE) Hyresavtalet för verksamheten löper ut under Avtalet för hyresnivån ska omförhandlas vilket kan innebära en hyreshöjning from Detta behöver beaktas i VÖK Rättspsykiatri - se bilaga 6 10 Telefonbesök psykiatri se bilaga 2 Principer för ersättning 28

39 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ägartillskott indexuppräkning 11 Justering RU Utökat ersättningsutrymme +/ Från RU och in i priser. Hyposensibilisering 600 besök Prestationsersättning Jämställda löner Prestationsersättning Ökat friskvårdsbidrag Prestationsersättning Regional tobakssamordnare Prestationsersättning Ordnat införande läkemedel Etapp Receptläkemedel/in i priser Ordnat införande läkemedel Etapp Receptläkemedel/in i priser Ordnat införande läkemedel etapp Receptläkemedel/in i priser Ordnat införande metoder Riktat uppdrag Fria läkemedel barn & unga Receptläkemedel Reumarehabilitering Särskild framställan Ägartillskott valfrihetsvård Riktat uppdrag Justering lika DRG-pris ÖV Justering vårdnivå Totalt ersättningstak Ägartillskott - se bilaga 2 12 Regional tobakssamordnare Se beskrivning fotnot 2 13 Se fotnot 4. 29

40 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Bilaga 4 Uppföljning Uppföljning av volymer Uppföljningsområde Innehåll Tidpunkt Vårdvolymer Förlossningsvård Hälsoundersökningar med mammografi Antal viktade prestationer för VG-patienter Antal förlossningar i förhållande till överenskommen basvolym samt prognosticerat antal för helt år. Enligt gemensam uppföljningsmall Transplantationssjukvård Volymer enligt ersättningsmodell Delår 1 och 2 samt årsredovisning Delår 1 och 2 samt årsredovisning Volymer delår 1 och 2. Uppföljningsmall årsredovisning. Delår 1 och 2 samt årsredovisning Valfrihetsvård Volymer och kostnader Delår 1 och 2 samt årsredovisning Regionfullmäktiges mål och fokusområden Uppföljning av regionfullmäktiges mål och fokusområden rapporterar utföraren i delårsrapport mars, delårsrapport augusti samt årsredovisningen. Inrapportering sker via de ordinarie rapporteringssystem i enlighet med de riktlinjer som anges av Västra Götalandsregionen. Uppföljning av indikatorer kopplade till regionfullmäktiges mål och fokusområden sker i ordinarie rapporteringssystem, i enlighet med de riktlinjer som anges av Västra Götalandsregionen. Prioriterat mål Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Patientens ställning inom hälso- och sjukvård ska stärkas Fokusområde Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Genomföra de regionala psykiatriplanerna Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Uppfylla vårdgarantin Utveckla ett personcentrerat arbetssätt Förbättra akutvårdskedjan 30

41 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Samtliga verksamheteter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Beställaren hämtar utförarens inrapportering i systemen. Båda parter kan, vid ordinarie dialogmöten, initiera ytterligare dialog vid eventuella avvikelser eller annat behov av information/fördjupning. Hälso- och sjukvårdsnämndernas mål och fokusområden Hälso- och sjukvårdsnämndernas mål, som är specifikt riktade till vårdgivaren, följs upp i samband med dialogmöten eller i annan särskild ordning mellan parterna exempelvis genom att utföraren redovisar resultat ifrån aktuella regionala indikatorer (diarienummer HS ). Dialogmöte innebär att utförare och beställare träffas, både på politisk- och tjänstemannanivå, för uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndernas mål. På dialogmötena kan även andra aktuella frågor gällande vården hanteras, exempelvis från brukarråd och medborgardialog genomförda av hälso- och sjukvårdsnämnden. Även andra möten mellan HSN och SUs styrelse kan anordnas regelbundet. 31

42 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Prioriterat mål HSN G och V: Den nära vården ska utvecklas och förbättras Nämnden vill eftersträva den nära vården Aktivitet SU ASIH Mölndal igång 2017 Utveckla telefonbesök Utveckla digitala besök, t ex teledermatoskopi Dialogmöte om avancerad sjukvård i hemmet, ihop med PV Palliativt centrum och vårdenheten beskriver sitt arbete HSN G: Livslängden ska öka för alla, speciellt för de grupper som har den kortaste livslängden Dialogmöte om personcentrerad vård Möjligheter till direkt-inläggning och öppen retur Ta fram genomförandeplan för att tillskapa intermediärvårdplatser för vuxna Cancervård: Koppling till aktiviteter inom 20 mnkr-listan Cancersjukvården ska tillförsäkras resurser för att möta det ökade behovet: - protonstrålning Skandionkliniken - cancergenetisk mottagning - stentar kolorektalcancer - mekaniskt kompressions-material vid onkologisk cancer Barnsjukvård: Koppling till aktiviteter inom 20 mnkr-listan. Bättre samordnad sjukvård för barn med funktionsvarianter: - insulinpumpar och sensorer för barn med diabetes Barnsjukvården ska prioriteras och säkras: - ta fram genomförandeplan för att tillskapa intermediärvårdplatser barnmedicin och barnonkologi börjar planeras under 2017 HSN V: Utveckla vårdsamverkan Samverkan med PV avseende psykiatri kopplat till första linjens ansvar dialogform Beskrivning av omsorgskoordinatorernas arbete 32

43 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Dialogmöte innebär att utförare och beställare träffas, både på politisk- och tjänstemannanivå, för uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndernas mål. På dialogmötena kan även andra aktuella frågor gällande vården hanteras, exempelvis från brukarråd och medborgardialog genomförda av hälso- och sjukvårdsnämnden. Vårddata Uppföljning av vårddata görs av beställaren genom data som utföraren rapporterar till Koncernkontoret via Vega. Vid eventuella avvikelser eller annat behov av information- /fördjupning kan båda parter initiera en dialog i samband med ordinarie dialogmöten. Kvalitetsregister och regionala kvalitetsindikatorer Vårdgivaren ska delta i för verksamheten relevanta kvalitetsregister (diarienummer HS ). De kvalitetsmått och målnivåer som framgår av uppföljningsverktyget Kvartalen ingår i utförarens uppdrag och omfattar de regionala kvalitetsindikatorerna med regionala måltal (diarienummer HS ). Beställarna hämtar uppgifter från Kvartalen 33

44 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Bilaga 5 Basvolymer och tillgänglighetssatsningar i egen regi Bilagan är ett utdrag ur beslutsunderlag från Koncernledningsgruppen Hälso- och sjukvård. Slutlig fördelning av vissa produktionsvolymer i egen regi 2017 Under 2017 kommer Västra Götalandsregionen fortsatt följa upp planerad produktion inom de diagnosområden som utgör PK. Inom dessa diagnoser har Västra Götalandsregionen störst problem med tillgängligheten; 80 % av patienter som väntar på första besök och behandling finns här. Koncernledningsgrupp hälso- och sjukvård har beslutat om basvolymer och tilläggsuppdrag för 2017 i enlighet med denna bilaga. Produktionsvolymer för 2017 utgår från de volymer som har funnits under 2016 om inte förändringar i VÖK medför ändrade volymer. Utöver basvolymer som finansieras inom VÖK finns sedan tidigare tilläggsuppdrag som finansieras mot avrop enligt särskild ordning. Därutöver tillkommer 2017 ytterligare tillgänglighetssatsningar som finansieras med de medel för utökad tillgänglighet som ställts till Hälso- och sjukvårdsstyrelsens (HSS) förfogande i budget för Västra Götalandsregionen Överenskomna volymer biläggs berörda hälso- och sjukvårdsnämnders och sjukhusstyrelsers VÖK 2017 som informationsbilaga. Framtagna produktionsvolymer kommer att följas inom PK I bilaga 5a återfinns gällande priser för tillgänglighetsuppdrag som avropas. Ersättningen för uppdrag inom ryggkirurgi, höft- och knäproteskirurgi samt obesitaskirurgi kan komma att påverkas av piloter inom översynen av ersättningsmodeller inom hälso- och sjukvård. Ekonomisk uppföljning av tilläggsuppdrag sker enligt särskild rutin på samma sätt som 2016 (se bilaga 5a). De volymer som nu beslutas kan under året behöva justeras t.ex. beroende på förändringar i sjukhusens förmåga att uppfyllda sina åtaganden. I de fall där tilläggsuppdrag ska ske ur ett Regiongemensamt perspektiv kommer koncernkontoret att återkomma med besked hur strömmar mellan förvaltningarna ska ske utifrån de rutiner som tidigare etablerats. Inom ryggkirurgi och höft-knäproteser är volymer justerade 2017 som del i arbetet med Målbild Bas- och tilläggsvolymer för SU framgår av nedanstående tabell. 34

45 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Besök/ Behandling Område Totalt Bas Tillägg Utökat tillägg Besök Ortopedi Hud Ögon ÖNH Gynekologi Urologi Allmän kirurgi Handkirurgi Plastikkirurgi Behandling Rygg Gynekologi Övrig ortopedi Allmän kirurgi ÖNH Plastikkirurgi Övriga ögon Handkirurgi Urologi Protes Katarakt Obesitas Utöver de externa avtal och tilläggsuppdrag som beskrivs ovan följer Koncernkontoret produktionen av obesitasoperationer som ersätts mot avrop enligt särskild rutin i bilaga 5a. Enligt preliminär plan kommer Västra Götalandsregionen under 2017 att utföra obesitas operationer preliminärt fördelade mellan sjukhusen. Koloskopier 2010 fattade HSU beslut om särskild finansiering av satsning inom koloskopier för att säkra tillgängligheten till dessa undersökningar som kommit att ersätta radiologisk diagnostik av sjukdomar i tjocktarmen. Satsningen fortsätter under 2017 och ersätts enligt särskild ordning som tidigare. 35

46 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Externa produktionsuppdrag Under 2016 har Västra Götalandsregionen i enlighet med beslut i regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ingått nya avtal med externa leverantörer inom kataraktkirurgi; dessa avtal trädde i kraft Avtal inom ryggkirurgi finns på plats sen Upphandling genomförs inom hudsjukdomar, övrig ögonsjukvård, allmänkirurgi och urologi. Dessa avtal finansieras av de ovan nämnda tillgänglighetssatsningarna från HSS. Ambitionen är att dessas avtal ska finnas på plats senast första kvartalet Vidare kommer sen tidigare befintliga avtal inom övrig ortopedi nyttjas i tillgänglighetssatsningarna Upphandlade volymer inom regiongemensamma avtal fördelas på förslag av Koncernkontoret i samverkan med förvaltningarna mellan sjukhusen på ett sätt som bäst tillgodoser det samlade behovet inom Västra Götalandsregionen. 36

47 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 5a Finansiering regiongemensamma uppdrag 2017 Sedan tidigare finns ett regiongemensamt DRG-pris framtaget för tillgänglighetsuppdrag, ortopediplan och obesitas. Modellen har använts 2014, 2015 och Arbetet har beretts av en arbetsgrupp med representanter från koncernkontoret 14 och representanter från sjukhusförvaltningarna 15. Inför 2017 har en uppräkning skett med 2 % i enlighet med anvisningar i Västra Götalandsregionens budget för Regiongemensamt DRG pris är 2017: kr för DRG 1,0 Regiongemensamt pris för öppenvårdsbesök: kr Vid uppbokning av tilläggsuppdrag prognosticeras DRG vikt genom att snitt DRG vikter från föregående år, justerad med aktuell viktlista, används. Det regiongemensamma DRG priset används, produktion över bas följs i PK. Vid bokslut sker fakturering enligt faktisk DRG vikt. Bokning = fast drg pris*prognosticerad drg vikt * produktion över bas Fakturering = fast drg pris* faktisk drg vikt * produktion över bas Ersättningen för uppdrag inom ryggkirurgi, höft- och knäproteskirurgi samt obesitaskirurgi kan komma att påverkas av piloter inom översynen av ersättningsmodeller inom hälso- och sjukvård. 14 Koncernstab hälso- och sjukvård, avdelning kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal; koncernstab utförarstyrning och samordning; koncernavdelning data och analys; koncernstab verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp, avdelning ekonomi koncernkontoret 15 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Kungälvs Sjukhus 37

48 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Bilaga 6 Uppdrag till Sahlgrenska Universitetssjukhuset att bedriva rättspsykiatrisk vård 2017 Uppdraget Sahlgrenska Universitetssjukhuset har i uppdrag att ge öppen och sluten rättspsykiatrisk vård vid rättspsykiatrisk klinik till invånare i Västra Götaland och övriga som av domstol har överlämnats till sådan vård. För 2017 avser uppdraget en vårdvolym motsvarande vårddagar, besök och omfattar 96 vårdplatser. I detta ingår 12 akutvårdsplatser, för patienter från hela regionen, för rehabilitering där det krävs särskilt hög säkerhet, vård vid återinläggningar från boenden och rättspsykiatriskt öppenvård, och vård i väntan på att dom ska vinna laga kraft. Om sjukhuset inte har lediga vårdplatser eller om särskilda omständigheter motiverar det ska i första hand patient placeras vid någon av de två andra rättspsykiatriska klinikerna i Västra Götalandsregionen. I andra hand kan vårdinrättning utanför länet anlitas. Den regionala samrådsgruppen för rättspsykiatri ska minst två gånger per år gå igenom åtgärdsplaner för hur patienterna placerade utanför länet ska tas hem. Åtgärdsplanerna ska redovisas till ansvarig handläggare på Koncernkontoret. Vid köp av vård utanför Västra Götaland ska regionens rutiner för köp av utomregional vård följas. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har ekonomiskt ansvar för köpt rättspsykiatrisk vård för invånarna i Västra Götaland. Sjukhuset ska delta i det regionala samarbetet och bidra till fortsatt utveckling avseende både vårdinnehåll och verksamhet. Inom ramen för sjukhusets övergripande uppdrag ingår, att för den rättspsykiatriska vården, bedriva forskning, utveckling och undervisning. Vårdens inriktning Rättspsykiatrisk vård ska bedrivas i överenstämmelse med lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) och därtill hörande författningar. Vården ska anpassas efter kvinnor och mäns olika förutsättningar och behov. Vården ska beakta såväl medicinska, sociala som psykologiska aspekter och syfta till en ökad funktionsförmåga i samhället. Patienter som är föräldrar skall erbjudas en vård som så långt det är möjligt tillgodoser barnens behov av information och delaktighet. Behandling av psykiatriska tillstånd och missbruk ska ske parallellt. Kontinuitet i insatser mellan vårdformer, vårdinrättningar och huvudmannagränser är viktig. En aktiv psykiatrisk rehabilitering ska ske för att understödja en god prognos. Sjukhuset ska samarbeta med kommunerna för att behoven av boende och sysselsättning ska kunna tillgodoses i samband med permission, utskrivning och rättspsykiatrisk öppenvård. Kvalitetsutveckling Sjukhuset ska delta i samtliga relevanta nationella och regionala kvalitetsregister. Fastställda regionala vårdprogram som är relevanta för verksamheten ska implementeras. 38

49 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ledningssystem, uppgifter om uppnådd kvalitet och annan dokumentation som belyser verksamhetens kvalitet ska vara tillgänglig för uppdragsgivaren. Ersättning För att genomföra uppdraget ersätts sjukhuset med kr, för vård till invånarna i Västra Götaland. Sjukhuset ersätts för den rättspsykiatriska verksamheten månadsvis med 90 % fast ersättning och 10 % rörlig ersättning per vårddag. En slutreglering av beloppet görs i bokslutet 2017 efter gemensam bedömning av uppdragets fullföljande. SU ska genomföra investering i förstärkt inpasseringskontroll. Detta medför ökade driftskostnader som under 2017 uppgår till 150 tkr, vilka regleras i bokslutsberedningen. Från 2018 uppgår driftskostnaden till tkr i 2016 års prisnivå. Detta beaktas i överenskommelsearbetet Uppföljning Sjukhuset ska månadsvis leverera uppgifter om den utförda rättspsykiatriska vårdens omfattning till regionens vårddatabas enligt gällande regler och praxis. Uppföljning av uppdragets genomförande sker regelbundet och gemensamt mellan uppdragsgivare och vårdgivare enligt bifogad uppföljningsplan. Uppdragsgivaren ska ha full insyn i den rättspsykiatriska vården inom sjukhuset. 39

50 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Bilaga 7 SUs beskrivna behov

51 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 41

52 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 42

53 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kroniskt sjuka Kommentar Patienter med långvarig smärta, ökat inflöde från VGR Ett ökat remissinflöde konstateras från hela regionen för patienter med kronisk smärta och där sedvanlig behandling inte ger tillräcklig symtomlindring. Avser även cancersmärta. 3,2 Belopp 2017 mnkr Ökade kostnader läkemedel för multipel skleros (MS) Volymökning konstateras för patienter med Multipel Skleros (MS) och där patientgruppen behöver effektiva läkemedel mot sjukdomen. 56,0 Insatser inom ögonsjukvården Ytterligare satsningar behövs för patienter med åldersförändringar i gula fläcken och patienter med hornhinnesjukdomar. 16,2 Ökad efterfrågan inom hjärtsjukvård, hematologi, gastroenterologi och AK verksamhet, centralvenös administrationsväg Utökade uppdrag behövs för att möta ökad efterfrågan. 5,6 Diabetesvård, vuxensjukvård Hjälpmedel behövs för kontinuerlig mätning av blodsocker för att undvika komplikationer av sjukdomen. 10,0 Fler barn diagnostiseras för ärftliga metabola sjukdomar. Volymökningen ställer ökade krav på sjukhusets resurser inom Metabola sjukdomar vuxensjukvården. 7,5 Delsumma Kroniskt sjuka 98,5 43

54 Tillgänglighet Kommentarer Ökade uppdrag för ambulanssjukvården Volymökningar Hög beläggningsgrad på ambulanserna påverkar tillgänglighet och syns i form av måluppfyllnad på prio 1 uppdrag och ökad väntetid på prio 2 uppdrag. En heldygnsbil behövs. 7,2 Ökad volym och ökade behov av behandlingsinsatser behövs för kateterburen aortaklaff, stora kärl, sömnapné och diagnostik. Dessutom behövs utökad kapacitet vid tryckkkammaren och ytterligare insatser för transsexuella patienter. 24,0 Ökat remissinflöde och undanträgningseffekter för vård med lägre medicinsk prioritet har medfört en kösituation. Ytterligare resurser behövs för att åtgärda kösituationen. 49,7 Vårdområden med lägre medicinsk prioritet Ökad förekomst av multiresistenta bakterier, motsvarande Resurser behövs för fler vårdplatser i isoleringsrum och infektionskonsulter. 9,6 Akutbesök Antalet besök vid somatiska akutmottagningar har ökat och det medför ökade kostnader. 16,0 Kvinnosjukvård Ökade kostnader för engångsinstrument då behandlingar utförs på mottagningen. 1,9 Patienternas behov av nya funktioner inom hjälpmedel har medfört ökade Ortopedteknik kostnader för verksamheten 0,8 Sjukhuset har ett regionalt uppdrag för axelproteskirurgi. Ersättningen täcker inte Ortopedi kostnaderna för verksamheten. 4,5 Delsumma Tillgänglighet 113,7 Belopp 2017 mnkr Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 44

55 Kompetensinsatser Kommentar Ytterligare kompetenssatsningar för biomedicinska analytiker, IVA, och operation. Dessutom satsningar på utlandsrekrytering av läkare 24,3 Riktade kompetenssatsningar Delsumma Kompetensinsatser 24,3 Belopp 2017 mnkr Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 45

56 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 46

57 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Bilaga 7, forts Konsekvensbeskrivning av vårdöverenskommelse Sahlgrenska Universitetssjukhuset Bakgrund Inför vårdöverenskommelsen 2017 och även inför 2015 och 2016 har SU redovisat följande områden som särskilt angelägna: cancersjukvården, psykiatrin, vården av kroniskt sjuka och barnsjukvården. Det avser förbättrad tillgänglighet och nödvändiga kvalitetsförbättringar. Därtill äskades medel för att skapa ökad tillgänglighet även inom andra områden, för konsekvenser av myndighetskrav/beslut/riktlinjer och kompetenshöjande insatser. Närmare specifikation framgår av SUs behovslista inför 2017, se ovan. Det uppskattade behovet baserades främst på; den ökande befolkningen i närområdet liksom en ökning inom andra delar av Västra Götalandsregionen med fler sökande till sjukhusets akutmottagningar och ökat remissinflöde till sjukhuset som följd samt ökning av antalet nya cancerfall liksom en förlängd överlevnad för denna patientgrupp vilket innebär behandling och uppföljning under flera år. Konsekvensbeskrivningen baseras på följande: HSN Göteborg tillför under 2017 medel för barn- och cancersjukvården. SU har upprättat en plan för dessa satsningar som innebär ökad kapacitet vid cancergenetisk mottagning, protonstrålning vid Skandionkliniken i Uppsala för att förhindra skador på andra organ vid strålbehandling samt material till onkologisk behandling/kirurgi. Utökningen gäller också förskrivning av insulinpumpar och sensorer för barn med diabetes. Sammantaget innebär detta kostnadsökningar på 27 mnkr. SU planerar för genomförande av ovanstående under HSN tillför 20 mnkr i vårdöverenskommelsen. Resterande finansiering förväntas komma från HSS. Satsningen innebär också att under 2017 starta förberedelse för att förstärka barnonkologin genom fler vårdplatser samt uppstart av intermediärvårdplatser inom barnmedicin och cancervård vid Östra respektive Sahlgrenska. Ytterligare kostnadsökningar kan tillkomma under 2017 för dessa åtgärder. Planen innebär ett ökat resursbehov från Generell indexökning för nya uppdrag med 23,5 mnkr. Regionstyrelsen har för 2017 beslutat om en utökad finansiering avseende det riktade uppdraget för valfrihetsvården med 42,7 mnkr. Finansiering sker för kompetensförsörjning inom ramen för nytt beslut om standardiserade vårdförlopp, 12,5 mnkr. Eventuella ytterligare ekonomiska resurser till sjukhuset i form av statsbidrag (motsvarande) kommer att innebära viss reduktion av effekter. SUs uppdrag Sjukhusets uppdrag är att 47

58 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utföra vård inom läns-, region- och rikssjukvård. Bedriva forskning, utveckling och utbildning. Vara sista utposten i regionens hälso- och sjukvård. Vid planering och genomförande av vården tillämpas medicinska prioriteringar vilka följer gängse principer: 1. Akut sjuka patienter 2. patienter som måste erbjudas vård i närtid, exempelvis cancer (imperativ vård) 3. patienter med behov av övrig planerad vård (elektiv). Vårdvolymer, tillgänglighet och ekonomi Sjukhuset har under perioden januari-september 2016 en vårdproduktion för VGR patienter som överstiger uppdraget med 1,3 %. För helår 2016 beräknas produktion utöver vårdöverenskommelsen uppgå till 1,5 procent. Sjukhuset har t o m september månad 2016 en budgetavvikelse på -49 mnkr. Det avser främst ökade kostnader för läkemedel som bland annat är kopplat till ovanstående överproduktion. Sjukhuset har också haft betydande kostnader utöver budget för köpt vård. Denna del är inte kopplad till ökad produktion. Sjukhuset konstaterar ett ökat remissinflöde till sjukhuset. Andelen väntande som har väntat mer än 60 respektive 90 dagar till första besök till läkare på mottagning har ökat med 14 procentenheter vid jämförelse mellan augusti 2015 och motsvarande tid Även antal väntande till operation/behandling ökar i jämförelse med motsvarande tid föregående år. Sjukhuset har under en följd av år reducerat kostnaderna för att bedriva vård bland annat som en följd att direkt vårdrelaterade kostnader har ökat. Fortsatta åtgärder inom sjukhuset 2017 Sjukhusets bedömning är att vissa åtgärder i behovslistan måste genomföras under Det avser Satsningar inom cancersjukvården i form av rekonstruktiv kirurgi efter cancerbehandling. Glukosmätare för vuxna med diabetes måste fortsätta att förskrivas. Den ökade volymen MS patienter måste tas omhand. Kompetenssatsningar måste göras för sjuksköterskor inom operation och IVA måste genomföras för att säkra kapaciteten inom dessa verksamheter. Hepatit C måste finansieras fullt ut. Sammantaget innebär ovanstående ökade kostnader på 110 mnkr under Sjukhuset måste dessutom arbeta med den ekonomiska differensen för ytterligare läkemedelskostnader utöver ovanstående, kostnader utöver tilldelat anslag för BOIC och kostnader för VGR beslut som inte täcks av den generella indexuppräkningen enligt ovan. Sjukhuset måste dessutom ta hänsyn till effekter av prissättning inom diagnostikområdet. Inför 2017 har sjukhuset lagt ut effektiviseringskrav mot områdena motsvarade 94 mnkr för att finansiera tvingande kostnadsökningar där finansiering inte tillförs SU. Sjukhuset kommer under 2017 arbeta för att säkra produktionskapaciteten för anestesi/operation/iva bland annat med ovanstående kompetenssatsningar. Samarbetet med Angereds sjukhus och Frölunda specialistsjukhus fortsätter under

59 Vårdöverenskommelse 2017 mellan HSN G och V och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Regionstyrelsen har beslutat om åtgärder för en ökad produktion vid akutsjukhusen Det innebär att sjukhusen stimuleras till ökad produktion genom ersättning utöver fastställda volymer i vårdöverenskommelsen. HSN har för denna del tilldelats ett betalutrymme på maximalt 250 mnkr som har fördelats till HSN enligt resursfördelningsmodellen. Den ökade produktionen kan användas till att åtgärda vissa punkter på behovslistan. Sammanfattning Trots effektiviseringskrav och kompetenssatsningar vid sjukhuset kommer ovanstående innebära att omfattande omprioriteringar måste göras inom sjukhuset under Detta kommer att medföra ytterligare längre köer för den lägst medicinskt prioriterade vården med fördröjningar i behandlingar som följd. Vårdgarantin kommer inte att klaras för ett antal vårdområden. 49

60 Punkt 12 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU Förvaltning/enhet Handläggare: Synnöve Helander Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Avvikelserapport september 2016 Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen fastställer avvikelserapport september 2016 i enlighet med förslag. Inflöde Antalet inkomna remisser till och med september har ökat med 1,4 % jämfört med samma period föregående år. Remisser från övriga regioner och landsting har minskat med 10,9 %. Hittills i år har patienter besökt någon av SUs akutmottagningar, en ökning mot föregående år med besökare. Akutmottagningarna hade i genomsnitt 568 besök per dag, en ökning med 4 % fler jämfört med september Prestationer 2,5 % högre vårdproduktion än budget varav 1,3 % högre vårdproduktion mot uppdrag i VÖK. 0,5 % lägre produktion av vård än samma period föregående år. Den oplanerade slutenvården var 7,8 % lägre än föregående år. Den oplanerade öppenvården ökade med 7,7 %, vilket motsvarar besök. Telefonkontakter och övriga digitala kontakter (som ersätter fysiskt besök) ökade med 26 %, motsvarande besök jämfört med september Tillgänglighet Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök var i september 62 % (i augusti 69 %). Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar till operation/åtgärd var 65 % (i augusti 73 %). Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

61 Datum (2) Diarienummer SU Nettoårsarbetare Antalet nettoårsarbetare var i september vilket är 58 fler än samma månad föregående år. Finansierad ökning av nettoårsarbetare motsvarar 203 medarbetare. En minskad användning av bemanningsföretag har inneburit rekrytering motsvarande cirka 46 nettoårsarbetare. Jämfört med föregående månad har antalet nettoårsarbetare minskat med 253. Minskningen är en naturlig del av volymutvecklingen över året, med en uppgång av volymen under sommaren för att täcka bemanningen under semesterperioden. Ekonomiskt utfall Sjukhuset redovisar ett resultat t.o.m. september på -59 mnkr vilket motsvarar en budgetavvikelse på -49 mnkr mot ett årsresultat på 0 mnkr men mot den godkända avvikelsen på -75 mnkr var resultatet positivt med 8 mnkr. Med en beräknad produktionskostnad på 50 % motsvarar överproduktionen 92 mnkr i produktionskostnader som SU inte fått ersättning för. Totala intäkter överstiger budget och består av ökade både externa och interna intäkter. Personalkostnaderna understiger budget. Kostnader för köpt vård och för läkemedel överstiger kraftigt budgeterade nivåer. SUs prognos är fortsatt samma som godkänd budgetavvikelse vid årets slut, dvs. -75 mnkr. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Ann-Marie Wennberg Sjukhusdirektör Bilaga Avvikelserapport september 2016

62 Dnr SU Avvikelserapport september 2016 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 (19)

63 Dnr SU Innehåll Verksamhet... 3 Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål Inflöde... 3 Prestationer... 4 Beläggning... 7 Tillgänglighet... 8 Personal Personalvolym Ekonomi Ekonomiskt resultat Periodens intäktsutveckling Periodens kostnadsutveckling Åtgärder vid ekonomisk obalans Följsamhet till beslutade åtgärdsplaner Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Prestationsredovisning Ledtider akutmottagningarna Volymökning nettoårsarbetare 2 (19)

64 Dnr SU Verksamhet Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål 2016 Långsiktiga mål och mätetal September 2016 Målvärde 2016 Vi har akutsjukvård i toppklass Total genomloppstid på akutmottagningen 07:54 tim 5,5 tim Andel patienter som är nöjda med bemötandet vid akutbesöket 84 % (juli) 95 % Tid från beslut om inläggning till slutenvårdsplats 02:44 1 tim Andel akuta patienter som opereras inom fastställd tid 66 % 80 % Vi skapar värde för patienten Andel patienter med samhällsförvärvad lunginflammation som fått 31 % 40 % förstahands antibiotikaval Andel patienter med urinvägsinfektion som fått förstahands antibiotikaval 68 % 70 % Antal väntande patienter som väntat mer än 60 dagar till operation/åtgärd, exklusive psykiatrin Antal vårddagar för utskrivningsklara patienter med vårdplan, exklusive psykiatrin, Antal startade värdebaserad vårdgrupper 21 (juli) 25 Resultat, jämfört med budget, i miljoner kronor Vi är landets ledande universitetssjukhus Rankning i Öppna jämförelser Årsredovisning 2 gentemot andra universitetssjukhus Antal vetenskapliga publikationer 896 (juli) > Antal citeringar Relevanta siffror saknas > Antal patienter per månad från andra regioner, exklusive Halland, samt från 341 (juli) 350 andra länder Resultat i Kvartalen* 12 gröna, 2 gula, 4 röda (mars) Grön Inflöde Söktrycket för samtliga akutmottagningar har varit högt under året. Akutmottagningarna har haft vårdkontakter till och med september, vilket motsvarar ett genomsnittligt besökstal på 568 per dag, vilket är en ökning med 4 % jämfört med föregående år. Den totala ökningen av antalet patienter som söker akut vård har ökat belastningen på flera verksamheter, i både sluten och öppen vård. För att möta detta söktryck har akutverksamheten utvecklat nya arbetssätt. Till exempel har barnakuten upprättat en ny sjuksköterskemottagning där patienter som inte är i direkt behov av läkarkontakt har kunnat behandlas av sjuksköterskor. Även övriga akutmottagningar arbetar med att bygga upp kompetens och bemanning av sjuksköterskor i samma syfte. 3 (19)

65 Dnr SU Källa: Elvis Den ökande tillströmningen av asylsökande och individer utan giltiga papper påverkar sjukvården, då många är i behov av vård. Allra störst har tillströmningen varit inom barnsjukvården. Källa: Cognos RDB Sjukhus Remissinflöde Inkomna remisser har ökat med (1,4 %) i förhållande till samma period föregående år, varav remisser från SUs upptagningsområde (2,5 %). Remisser från övriga regioner och landsting har minskat med -895 (-10,9 %). Prestationer Totalt för perioden januari-september 2016 var SUs utförda vård 2,5 % högre än budget och 0,5 % lägre än 2015 års utfall mätt enligt VGRs sammanvägda prestationstal. SUs prestationsredovisning 2016, avser VGR och icke-vgr patienter Perioden Kategori totalt Förändring utfall fg år Differens budget Patienter Utfall Budget Utfall Antal % Antal % VGR ,1 % ,3 % EJ VGR ,6 % ,0 % SU TOTALT ,5 % ,5 % Källa: VEGA/Cognos RDB Sjukhus NOT: För mer detaljerad information, se prestationsbilagorna. 4 (19)

66 Dnr SU Den utförda vården för Västra Götalands patienter har varit över överenskomna uppdrag med 1,3 % samt för övriga patienter högt över planerade nivåer. Det minskade produktionsutfallet i jämförelse med föregående år är en planerad effekt utifrån beslutade åtgärdsplaner för en ekonomi i balans. Ökningen kan till stor del hänföras till öppen vård, där bland annat antalet inkommande patienter till akutmottagningarna har varit högt. Procentuell förändring sammanvägt poäng jämfört budget för somatisk och psykiatrisk sluten respektive öppen vård Diagrammet nedan visar att sammanvägda prestationer har haft en positiv budgetavvikelse på 2,5 %. Budgetavvikelsen varierar mellan olika vårdområden. Antal slutenvårdstillfällen är färre men tyngre enligt DRG/CMI (genomsnittligt DRG per kontakt), totalt 9 % högre än budget. Även dagsjukvården visar på ett högre CMI, 17 % högre än budget. Vuxenpsykiatrisk slutenvård har varit i nivå med budget medan avvikelsen inom öppen vård till stor del kan förklaras av att telefonkontakter som ersätter besök ökar kraftigt. Inom Barnpsykiatrin (BUP) har produktionen överstigit budget både inom sluten och öppen vård. Källa: VEGA/Cognos RDB Sjukhus Öppen vård Besöken har ökat i jämförelse med föregående år. Det är främst inom den oplanerade vården som ökningen kan ses med besök (+7,7 %). Till följd av det höga antalet patienter som söker akut vård har behovet av uppföljningsbesök blivit större, vilket påverkar förstabesök, tillgänglighet och vårdgaranti. Källa: Cognos RDB Sjukhus 5 (19)

67 Dnr SU Det är mest sjukvårdande behandlingar som ökat mot föregående år. Antal läkarbesök är i samma nivå. Denna ökning har skett generellt över sjukhuset som en medveten riktning i verksamheternas utveckling av vården. För att begränsa påverkan på kapaciteten arbetar sjukhuset med att växla arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier där syftet är att hitta smartare lösningar för att bättre kunna nyttja den befintliga personalen till patientnära arbete och samtidigt skapa en bättre arbetsmiljö. Dessutom ökar nya vårdformer som ännu inte räknas med i produktionsutfallet. Telefonkontakter samt övriga digitala kontakter som ersätter ett fysiskt besök (besökstyp TB) ökar i snabb takt. Under januari-september har sjukhuset haft sådana kontakter mot föregående års , en ökning med besök (26 %). Några exempel på denna vård kan vara hemmonitorering av pacemakers, dialys som sker i hemmet, mätning och justering av behandling inom diabetssjukvården, digital bildgranskning samt uppföljningsbesök inom vuxenpsykiatrin. Källa: Cognos RDB Sjukhus Sluten vård Den oplanerade slutenvården har minskat med 7,8 % och den planerade slutenvården har minskat med 6,4 %. Källa: Cognos RDB Sjukhus Minskningen kompenseras till viss del av ökad öppenvårdsverksamhet. Under perioden januariseptember har det varit 141 färre disponibla vårdplatser mot samma period föregående år. 6 (19)

68 Dnr SU Förändringen beror till del av planerade åtgärder men största orsaken till de stängda vårdplatserna är kompetensförsörjningsproblem, främst av specialistsjuksköterskor och operationssjuksköterskor. Många avdelningar har inte kunnat öppna sina fastställda vårdplatser fullt ut efter sommaren. Detta kan medföra risker såsom utlokaliserade patienter, överbeläggningar och lång väntan på akutmottagningarna innan patienten får tillgång till vårdplats. Konsekvensen har också blivit en begränsad operationskapacitet vilket gjort att vissa planerade operationer har fått ställas in för att ge plats till de mest akuta operationerna. Rekryteringsplaner är upprättade för att säkra den specialistkompetens som behövs. Antalet medicinskt utskrivningsklara patienter som genererar vårddygn har liksom föregående år varit höga. Till och med september i år har det varit vårddagar (varav psykiatri), vilket motsvarar i genomsnitt 112 vårdplatser. Av dessa var cirka 9 psykiatriska vårdplatser. I förhållande till föregående år ses en minskning med dagar (-8 %). Ett resultat av ett ökat samarbete med kommunerna. Under aktuell period utfördes 219 transplantationer, mot 260 föregående år. Det är främst njursamt hjärttransplantationer som har minskat. Däremot har både transplantationer på lever och lungor ökat. Den totala minskningen är en del av en naturlig variation och utfallet är avhängigt av tillgången på organ. Obesitas - Förändrad ersättningsmodell/finansiering Enligt beslut i regionstyrelsen (RS) december 2013 samlas all volym och ersättning kopplat till obesitasvård till RS. Planen för 2016 är att sjukhusen inom Västra Götalandsregionen ska utföra 765 obesitas- operationer. Sjukhusen prestationsersätts för utförd produktion. SU har en planerad volym på 325 operationer som utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi vilken för SU var 285 operationer samt ytterligare 40 operationer från en omföring av kirurgisk vård mellan FSS och SU, reglerat i TÖK december Under januari till september 2016 har SU utfört 188 obesitasoperationer, vilket innebär drygt 58 % av helårsplanen. Utfallet 2015 var 179 operationer. Beläggning Efter en topp under sommaren finns inom somatiken en fortsatt positiv utveckling med allt lägre andel överbeläggningar. I september var andelen 3,9 % jämfört med 5,3 i augusti. Inom psykiatrin har den positiva trenden brutits och i september var andelen överbeläggningar 1,6 % jämfört med 0,8 % i augusti. 7 (19)

69 Dnr SU Andelen utlokaliserade patienter (endast aktuellt inom somatiken) har också fortsatt att minska och var i september 0,9 % jämfört med 1,4 % i augusti. Den positiva utvecklingen inom somatiken beror troligen främst på att ett antal vårdplatser öppnats efter sommaren. Jämfört med 2015 är dock såväl andelen överbeläggningar som utlokaliserade patienter generellt högre i år. Främst beror detta på att ett antal vårdplatser på grund av bemanningsproblem inte kunnat öppnas som planerat. Ett aktivt arbete pågår inom sjukhuset för att kunna öppna samtliga de vårdplatser som ska vara tillgängliga. Tillgänglighet Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök till läkare och operation/behandling. Vårdutbudet avser det som rapporteras till SKL. Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med motsvarande period 2015 Sep Sep Utfall Antal /2015 Förstabesök Operation/ Behandling Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med föregående månad Sep Aug Utfall Antal sep/aug Förstabesök Operation/ Behandling Tillgänglighet förstabesök Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök till läkare väntade 76 % på förstabesök inom hud- och könssjukvård, ögonsjukvård, ortopedi och urologi. 8 (19)

70 Dnr SU Antal väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till förstabesök på mottagning till läkare, sep 2015-sep Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till förstabesök på mottagning till läkare, sep 2015-sep Antal genomförda förstabesök under 2016 jämfört med föregående år, för det vårdutbud som rapporteras till SKL. Första besök Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Ackumulerat under perioden Tillgänglighet operation/behandling - Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling väntade 45 % på operation inom handkirurgi, plastikkirurgi, öron- näs- och halssjukvård och allmänkirurgi. 9 (19)

71 Dnr SU Antal väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till operation/behandling, sep 2015 sep Målvärdet för 60 dagar, enligt Utvecklingsplan för SU 2016, markeras i diagrammet. Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till operation/behandling, sep 2015 sep Antal genomförda operation/behandling under 2016 jämfört med föregående år, för det vårdutbud som rapporteras till SKL. Operation/ Ackumulerat Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Behandling under perioden Tillgänglighet undersökningar - koloskopi/gastroskopi Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med motsvarande period Sep 2016 Sep 2015 Utfall Antal 2016/2015 Andel sep 2016 Andel sep 2015 Koloskopi % 31 % Gastroskopi % 18 % Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med föregående månad. Sep 2016 Aug 2016 Utfall Antal Sep/Aug Andel Sep 2016 Andel Aug 2016 Koloskopi % 49 % Gastroskopi % 33 % 10 (19)

72 Dnr SU Koloskopier Utökad regional tillgänglighetssatsning fattade HSU beslut om särskild finansiering av satsning inom koloskopier för att säkra tillgängligheten till dessa undersökningar som kommit att ersätta radiologisk diagnostik av sjukdomar i tjocktarmen. SU har tilldelats en tillgänglighetssatsning om koloskopier för Basvolym är fastställd sedan tidigare till och utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi. SU ersätts per extra utförd koloskopi. SU har successivt sedan start ökat produktionen och för perioden januariseptember 2016 har SU utfört koloskopier, vilket är något över periodiserad plan (79 % av satsningen). Behovet av koloskopier bedöms öka stadigt i regionen, bland annat i och med standardiserade vårdförlopp (cancer) och utifrån koloncancerscreening för personer över 60 år. För att kunna producera fler koloskopier kommer en ny koloskopisal att färdigställas i höst. Gastroskopier För att möta det ökade behovet har SU sedan 2014 en intern tillgänglighetssatsning. Sammantaget har SU utfört undersökningar, vilket var något lägre än föregående år (4 391 undersökningar). Cancergaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Cancergarantin innebär att patienten, vid välgrundad misstanke om cancer, ska erbjudas läkarbesök inom 14 kalenderdagar från ankomstdagen för remissen. Antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid och andel läkarbesök som skett inom garantitiden. Specialitet Totalt antal patienter med Andel patienter som fått välgrundad misstanke om läkarbesök inom cancer som fått besökstid garantitiden Aug Sep Aug Sep Allmän kirurgi % 96 % Gynekologi % 100 % Hudsjukvård % 100 % Lungmedicin % 100 % Ortopedi % 100 % Urologi % 75 % Öron-näs-halssjukvård % 98 % Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU genom telefonkonsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning varför ingen patient hade väntat mer än två dagar. Verksamhetsområde Urologi hade 13 patienter som väntat längre än 14 dagar på grund av tillgänglighetsproblem för att cirka 500 patienter med prostatacancer inte fått sina återbesök i tid och av medicinska skäl prioriterades dessa återbesök. 11 (19)

73 Dnr SU Personal Personalvolym Antal anställda och nettoårsarbetare i jämförelse med föregående månad samt motsvarande månad föregående år (antal och %) Typ indikator Sep 2016 Sep 2016/ Aug 2016 Differens Sep 2015 Utfall 2016/ Utfall 2015 Differens Antal Utfall 2016/ Utfall 2015 Differens % Månadsanställda ,4 Nettoårsarbetare ,4 Not: Definition av Nettoårsarbetare: Nettoårsarbetare baseras på en omräkning av sysselsättningsgraden för anställda samt justering för frånvaro som omfattar en månad eller mer. Semester innebär inte någon justering. För timanställda beräknas antalet genom att arbetade timmar divideras med 165. Antalet månadsanställda var i september 62 fler jämfört med motsvarande månad Antalet nettoårsarbetare var i september 58 fler jämfört med motsvarande månad Jämfört med föregående månad har antalet nettoårsarbetare minskat med 253. Minskningen är en naturlig del av volymutvecklingen över året, med en uppgång av volymen under sommaren för att täcka bemanningen under semesterperioden. Antal nettoårsarbetare. Utfall 2016 och 2015 samt budgeterat utrymme 2016 Not: Budgeterat utrymme 2016 är den beräknade möjliga personalvolymen utifrån ekonomiskt utrymme för löner och sociala avgifter. Värdet är baserat på personalvolym, personalmix samt den ackumulerade budgetavvikelsen för löner och sociala avgifter. Värdet är ett ackumulerat medelvärde. Störst ökning av nettoårsarbetare jämfört med motsvarande månad föregående år återfinns inom kategorierna administration (+75) samt undersköterskor m.fl. (+59). Ökningen i gruppen administration är till största delen biträdande vårdenhetschefer och enhetschefer (+28) samt assistenter (+18). Ökningen av antalet chefer är till del ett resultat av sjukhusets arbete med normtalet. Ökningen av assistenter återfinns till största delen på läkemedelsenheten och avser dataadministration i ett forskningsprojekt. Volymökningen av undersköterskor med flera är till del kopplad till workshifting och är en del av sjukhusets kompetensförsörjningsstrategi. Kategorin sjuksköterskor, barnmorskor har jämfört med motsvarande månad föregående år minskat med -127 nettoårsarbetare. 12 (19)

74 Dnr SU Ökningen av nettoårsarbetare, sett till alla kategorier, återfinns i huvudsak inom Kardiologi (+27), Sterilteknik (+24) samt Psykiatri Affektiva (+23). Volymökningen inom Kardiologi är till största delen ett resultat av högre närvaro jämfört med motsvarande månad föregående år. Ökningen inom Sterilteknik är enligt plan och är ett resultat av öppnande av en sterilcentral på Sahlgrenska sjukhuset. Ökningen inom Psykiatri Affektiva har huvudsakligen skett till följd av öppnande av ny avdelning för anorexi och bulimi. För vidare sammanställning av volymökningar hänvisas till bilaga 3. Arbetade timmar Arbetad tid aktuell period (januari-september) jämfört med motsvarande period förgående år uttryckt i heltidsekvivalenter (medelvärde). Typ indikator Period 2016 Period 2015 Utfall 2016/ Utfall 2015 Differens Antal Arbetade timmar i heltidsekvivalenter (faktiska) Arbetade timmar i heltidsekvivalenter (justerade) Utfall 2016/ Utfall 2015 Differens % , ,4 Not: Definition av Heltidsekvivalenter: Heltidsekvivalenter baseras på att antalet arbetade timmar under perioden dividerat med 165 * antalet månader i perioden. Justerade timmar avser justering med anledning av fler arbetsdagar 2016 jämfört med var antalet arbetsdagar 1 mer jämfört med Redovisas för jämförbarhet mellan perioderna. Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter ökade med 81 jämfört med motsvarande period Justerat för antalet arbetsdagar är förändringen en ökning med 47 heltidsekvivalenter. Arbete utfört av timanställda under perioden motsvarade 362 heltider vilket var -5 (1,4 %) mindre än motsvarande period Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr. Ackumulerat utfall per typ av tjänst. Period 2016 Period 2015 Prognos 2016 Dec 2015 Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt För perioden januari till september var de läkarspecialiteter som huvudsakligen hyrdes in genom bemanningsföretag radiologer inom område 4 samt ögonläkare inom område 3. Inom kategorin sjuksköterskor har inhyrning skett på BarnIVA och Barnkardiologi. Kategorin övriga är inhyrning av medicinska sekreterare. Mängden köpta bemanningsläkare motsvarar cirka 7 årsarbetare eller en andel i förhållande till det totala antalet läkare på 0,3 %. Mängden köpta bemanningssjuksköterskor motsvarar cirka 1 årsarbetare eller en andel i förhållande till det totala antalet sjuksköterskor på 0,03 %. 13 (19)

75 Dnr SU Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid för 2016 och 2015, ackumulerat Jämfört med motsvarande period föregående år har den ackumulerade sjukfrånvaron ökat med 0,2 procentenheter. För aktuell månad är sjukfrånvaron lägre i år jämfört med motsvarande månad föregående år. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid; särredovisning av sjukfrånvaro per typ och kön; ackumulerat. Period 2016 Period 2015 Differens 2016/2015 Kvinnor 7,8 7,5 0,3 Män 3,9 3,8 0,1 Kort (under 60 dagar) 3,6 3,6 0,0 Lång (över 60 dagar) 3,4 3,2 0,2 Totalt 7,0 6,8 0,2 Ökningen, jämfört med föregående år, återfinns huvudsakligen i den långa sjukfrånvaron och inom gruppen kvinnor. Arbetet med att minska sjukfrånvaron följer den övergripande handlingsplanen med åtgärder som tagits fram i linje med Västra Götalandsregionens styrdokument. Sjukhuset arbetar med hälsofrämjande, förebyggande och återskapande åtgärder. Som en del i det hälsofrämjande arbetet ingår förbättrade förutsättningar i chefsrollen genom normtal för antal anställda per chef. Genom det löpande systematiska arbetsmiljöarbetet möjliggörs ett förebyggande hälsoarbete och att chefen agerar vid tidiga signaler på ohälsa. Utbildningsinsatser pågår för chefer och skyddsombud med koppling till föreskriften organisatorisk och social arbetsmiljö. Ekonomi Ekonomiskt resultat Sjukhuset redovisar ett resultat tom september på -59 mnkr vilket motsvarar en budgetavvikelse på -49 mnkr mot ett årsresultat på 0 mnkr men mot den godkända avvikelsen på -75 mnkr var resultatet positivt med 8 mnkr. Fakturerade prestationer för VGR-patienter översteg budgeterad 14 (19)

76 Dnr SU nivå i vårdöverenskommelsen med 1,3 %. Med en beräknad marginalkostnad på 50 % motsvarar överproduktionen 92 mnkr i produktionskostnader som SU inte fått ersättning för. SUs prognos är fortsatt samma som godkänd budgetavvikelse vid årets slut, dvs. -75 mnkr. Prognosen är baserad på en bedömning av Kostnadsutvecklingen över lag och specifikt den höga kostnadsutvecklingen för köpt vård och läkemedel Kända förändringar såsom till exempel kommunals nya avtal och SOS-avtalet Nettoeffekten av ny finansiering av förlossning, flyktingmedel, psykiatrimedel mm Regional finansiering av dyra läkemedel för länssjukvård av patienter utanför SUs upptagningsområde Uppskattning av tillkommande finansiering Resultaträkning (mnkr) Rapportrad Utfall mån Budget mån Avv mån Utfall ack Budget ack Avv ack Utfall ack fg år Avv ack jfr fg år Budget helår Prognos Vårdintäkter VGR Vårdintäkter övriga Patientavgifter ALF-medel Övriga intäkter Intäkter Löner och arvoden Sociala avgifter Övriga personalkostnader Inhyrd personal Personalkostnader Köpt vård Läkemedel Lokalhyror Material, varor, tjänster mm Avskrivningar Övriga kostnader Finansiella intäkter kostnader Kostnader Resultat Källa: Cognos rapport 6010 Periodens intäktsutveckling Den positiva budgetavvikelsen för VGR vårdintäkter inklusive regionbidrag uppgick till drygt 86 mnkr (motsvarande ett överskott på 1 % för årets nio första månader), vilket huvudsakligen kunde 15 (19)

77 Dnr SU hänföras till asyl och patienter som vistas i Sverige utan tillstånd (+44 mnkr), ersättning för volymavtal och övrig ortopedi (+25 mnkr) och extraersättning garantivård (+9 mnkr). Den positiva budgetavvikelsen för övriga vårdintäkter berodde främst på högre intäkter inom bland annat barnkardiologin (+23 mnkr) och onkologin (+18 mnkr) än budgeterat för perioden. Barnkardiologins avvikelse var huvudsakligen hänförlig till två patienter med komplicerade hjärtfel som vårdats en längre tid på intensivvårdsavdelningen. ALF-medlens negativa budgetavvikelse berodde på att verksamheten inte bedrivits i den omfattning som budgeterats och att intäkterna neutraliserats mot kostnaderna. Den positiva budgetavvikelsen per september för övriga intäkter uppgick till knappt 75 mnkr och berodde främst på obudgeterade statsbidrag för förlossningar (+21 mnkr), ersättning för ökade flyktingströmmar (+17 mnkr) och ej budgeterad ersättning för dyra läkemedel och ordnat införande (+36 mnkr). Periodens kostnadsutveckling Personalkostnader Personalkostnaderna totalt var för perioden 17 mnkr lägre än budget. Kostnader för löner och arvoden var 11 mnkr högre än budget. Satsningar på undersköterskor i kommunals nya löneavtal innebär att kostnaderna för löneöversynen kommer bli ungefär 11 mnkr högre i år än budgeterat. Den positiva budgetavvikelsen avseende sociala avgifter (29 mnkr) kan hänföras till den ungdomsrabatt som gällde under perioden januari-maj för anställda födda 1991 eller senare. Från och med juni månad gäller samma nivå på arbetsgivaravgifter (44,10 %) för alla anställda som är födda 1951 eller senare. Budgeten är dock jämt periodiserad med en genomsnittskostnad för sociala avgifter. Från och med juni månad stämmer relationen mellan utfall för löner och arvoden och sociala avgifter bättre med budgeterad procentsats. Kostnaden för inhyrd personal var för perioden cirka 18 mnkr, och det är cirka 43 mnkr lägre än för motsvarande period föregående år. Detta är en följd av beslutet som togs under 2015 om att inte hyra in sjuksköterskor. Köpt vård Kostnaderna för den köpta vården uppgick till och med september till 192 mnkr, vilket var 111 mnkr högre än budget och drygt 15 mnkr (9 %) högre jämfört med utfallet motsvarande period föregående år. Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Budget Avvikelse Budget % Utfall 2015 Förändring 2016/2015 % Köpt % % vårdgarantivård Övrig köpt vård % 64-5 % Köpt % % valfrihetsvård Summa kostnader % % Intäkter köpt 25 garantivård Nettoavvikelse (19)

78 Dnr SU Budgetavvikelsen på -111 mnkr berodde på att köpt garantivård i princip inte är budgeterad (men kompenseras till delar på intäktssidan) och att valfrihetsvården visade på kraftigt ökade kostnader. Detta kan hänföras dels till den patientlag som trädde i kraft 2015 dels till att regionens rutiner avseende registrering och debitering successivt ställts om i enlighet med en upprättad regional matris, vilket SU inte erhållit kompensation för. Budgetavvikelsen inom den övrigt köpta vården berodde främst på köp av ecmo- och brännskadevård samt köp av vård på grund av platsbrist. Läkemedelskostnader Kostnader för läkemedel för januari-september 2016 jämfört med budget och med föregående år (mnkr) Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse budget Avvikelse budget % Utfall 2015 sep Förändring 2016/2015 % Recept % % Rekvisition % % Total % % Exkl. Ordnat införande % % Läkemedelskostnaderna för årets första nio månader avviker negativt mot budget med 117 mnkr. Under perioden har det inkommit läkemedelsrabatter på 12,0 mnkr som ingår i summeringen ovan. Jämfört med utfall 2015 innebär resultatet en kostnadsökning med 5 %. Kostnadsökningstakten på läkemedel har minskat något jämfört med första halvåret och det är främst inom rekvisitionsläkemedel som ökningstakten minskar. Verksamheter med ökade läkemedelskostnader Störst avvikelser återfinns inom neurologi, medicin, transplantation, urologi, AnOpIva, infektion (hepatit-c), reumatologi, ögon, barnneurologi och barnmedicin. Inom neurologi har kostnaderna ökat med cirka 16 % per år de senaste åren. Avvikelsen avser främst läkemedel för behandling av MS. De senaste åren har många nya preparat introducerats som innebär att fler patienter kan behandlas för sin sjukdom. Kostnaderna är till del finansierade av ordnat införande. Inom medicin finns kostnadsökningen till stor del inom hematologi och kan knytas till behandling av olika cancerformer. Inom Urologi avser avvikelsen behandling av prostatacancer. Inom Transplantation finns obudgeterade kostnader för läkemedlet Soliris för en diagnos som inte täcks av solidarisk finansiering. Inom ögonsjukvården beror avvikelsen främst på injektionsläkemedlet Eylea. Det pågår en HTA-analys för att se om Avastin delvis kan ersätta Eylea och Lucentis. Kostnaderna inom ögonsjukvården skulle då minska väsentligt. Inom barnmedicin består ökningen av kostnader kopplade till behandling av patienter med Wilsons syndrom. Även barnmedicin har en patient som behandlas med Soliris utanför solidarisk finansiering. Barnneurologi, barnpsykiatri och barnhabilitering har ökade läkemedelskostnader som dels beror på ökade kostnader för fria läkemedel till barn och ökade volymer. Kostnader för fria läkemedel till barn ersätts till stor del av statsbidrag. 17 (19)

79 Dnr SU Ordnat införande läkemedel Utfallet på Ordnat införande av läkemedel ligger något under beslutat anslag. Främst beror det på att det ordnade införande som ingår i etapp inte har kommit igång fullt ut. Hepatit-C läkemedel däremot ligger 3,5 mnkr över periodiserad budget. Avvikelsen beror på att fler behandlingar än budgeterat har startats under januari-september. Kostnaden för hepatit-c läkemedel täcks till 90 % av intäkter. För läkemedel för RÖS har 100 % av beslutat ordnade införandet förbrukats. SU kommer att få fortsätta avropa intäkter motsvarande 50 % av kostnader för RÖS som överstiger taket på 17,8 mnkr. Särskild ersättning Särskild ersättning Årsanslag Anslag jan-sep Ersättning jan-sep Avvikelse anslag ersättning Ordnat införande Ordnat införande, hepatit C Rörelseorganens sjukdomar VÖK-ordnat införande Regionalt solidariska Total I SUs budget för läkemedel ingår ovanstående med 246 mnkr. Därefter har HSS fattat beslut om ersättning för etapp där SU får ytterligare 53 mnkr, vilka ingår i tabellen ovan. Lokalhyror Lokalhyrorna hade en positiv budgetavvikelse för perioden med drygt 11 mnkr. Avvikelsen bestod av 8 mnkr avseende externa hyror respektive 3 mnkr avseende interna hyror (Västfastigheter). Material, varor, tjänster mm Resultatraden material, varor och tjänster hade en negativ budgetavvikelse på -52 mnkr. Inom raden var det lägre kostnader för tjänster än budgeterat medan det var högre kostnader för material och övriga kostnader än budgeterat. Framförallt kostnader för diabeteshjälpmedel avvek negativt mot budget (-25 mnkr). En förklaring till avvikelsen totalt sett för resultatraden var en högre produktion än budgeterat under årets nio första månader. Avskrivningar Den positiva budgetavvikelsen på beror på att alla investeringar som avser Bild- och Interventionscentrum (BoIC) ännu inte har tagits i bruk. En del av investeringarna aktiverades under augusti och resterade aktiveras under senare delen av hösten. Avskrivningskostnaderna är budgeterade i 12-delar. Det blev därför ett överskott i början av året som planar ut under året allteftersom investeringarna tas i bruk. Åtgärder vid ekonomisk obalans Styrelsen tog i oktober förra året beslut om åtgärder som värderades till cirka 280 mnkr. Dessa är inarbetade i områdenas budgetar för Månatliga uppföljningsmöten genomförs med samtliga områden för att säkerställa framdriften av områdenas åtgärdsplaner. Alla planerade och 18 (19)

80 Dnr SU budgeterade åtgärder går inte att genomföra, en ny prognos för totala åtgärder beräknas per september uppgå till cirka 204 mnkr. Största avvikelserna finns inom område 1 (kvinnosjukvården och barnmedicin), område 3 (ögonsjukvård och medicin) samt område 6 (ambulans och beräknad effekt på stängda vårdplatser som uteblivit). Följsamhet till beslutade åtgärdsplaner Senaste prognos för sjukhusets sammanlagda åtgärdsplaner uppgår till totalt 204 mnkr och 78 % av prognosticerade åtgärder är genomförda. 19 (19)

81 Bilaga 1 Tabell Prestationer Totalt Januari - september Perioden totalt Förändring utfall Differens budget Budget Vårdkategori Utfall Utfall 2015 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård ,0% ,1% Rikssjukvård Region ,2% 528 3,0% Rikssjukvård Nationell ,2% ,2% SU TOTALT DRG-poäng ,5% ,8% Vårdtillfällen Länssjukvård ,0% ,4% Rikssjukvård Region ,3% ,8% varav antal ytterfall L o R ,7% -89-2,9% Rikssjukvård Nationell ,3% ,4% SU TOTALT Vårdtillfällen ,3% ,4% Vårddagar Länssjukvård ,0% ,0% Rikssjukvård Region ,7% ,6% Rikssjukvård Nationell ,7% ,1% SU TOTALT Vårddagar ,5% ,2% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng ,9% ,2% Läkarbesök ,9% ,5% Övriga besök ,6% ,0% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng ,2% 189 6,7% Läkarbesök ,0% ,8% Övriga besök ,2% ,1% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen ,7% ,7% Vårddagar ,9% 653 0,7% Läkarbesök ,7% ,4% Övriga besök ,3% ,6% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen ,7% ,2% Vårddagar ,5% 396 9,2% Läkarbesök ,5% ,7% Övriga besök ,6% ,3% Övrig vård Rehabilitering DRG-poäng ,4% 59 22,5% Rehabilitering Vårdtillfällen ,8% 64 34,6% Rehabilitering Vårddagar ,0% ,0% Utskrivningsklara dagar 2) ,6% ,3% Viktat produktionstal 1) ,5% ,5% Antal digitala kontakter somatik Antal digitala kontakter psykiatri Motsvarar viktat produktionstal OBS! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2016 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.

82 Bilaga 1 Tabell Prestationer Västra Götaland Januari - september Vårdkategori Utfall 2016 Perioden totalt Förändring utfall Differens budget Budget 2016 Utfall 2015 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård ,6% ,8% Rikssjukvård Region ,7% 300 2,0% Rikssjukvård Nationell ,3% ,1% SU TOTALT DRG-poäng ,4% ,2% Vårdtillfällen Länssjukvård ,3% ,9% Rikssjukvård Region ,7% ,8% varav antal ytterfall L o R ,2% -84-2,9% Rikssjukvård Nationell ,1% ,5% SU TOTALT Vårdtillfällen ,9% ,2% Vårddagar Länssjukvård ,9% ,3% Rikssjukvård Region ,0% ,7% Rikssjukvård Nationell ,3% ,4% SU TOTALT Vårddagar ,5% ,7% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng ,9% ,8% Läkarbesök ,7% ,7% Övriga besök ,9% ,0% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng ,1% 203 7,6% Läkarbesök ,6% ,5% Övriga besök ,4% ,1% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen ,4% ,4% Vårddagar ,3% ,2% Läkarbesök ,1% ,0% Övriga besök ,6% ,1% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen ,7% 76 61,4% Vårddagar ,4% 202 4,7% Läkarbesök ,4% ,6% Övriga besök ,2% ,4% Övrig vård Rehabilitering DRG-poäng ,9% 25 9,9% Rehabilitering Vårdtillfällen ,9% 43 24,1% Rehabilitering Vårddagar ,7% ,8% Utskrivningsklara dagar 2) Viktat produktionstal 1) ,1% ,3% Antal digitala kontakter somatik Antal digitala kontakter psykiatri Motsvarar viktat produktionstal OBS! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2016 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.

83 Bilaga 1 Tabell Prestationer Övriga Januari - september Vårdkategori Utfall 2016 Perioden totalt Förändring utfall Differens budget Budget 2016 Utfall 2015 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård ,7% ,1% Rikssjukvård Region ,5% ,3% Rikssjukvård Nationell ,8% ,2% SU TOTALT DRG-poäng ,5% ,4% Vårdtillfällen Länssjukvård ,6% 6 0,2% Rikssjukvård Region ,7% 51 4,2% varav antal ytterfall L o R ,8% -4-2,6% Rikssjukvård Nationell ,2% 0 0,0% SU TOTALT Vårdtillfällen ,9% 57 1,0% Vårddagar Länssjukvård ,4% 75 0,8% Rikssjukvård Region ,4% 78 1,4% Rikssjukvård Nationell ,3% ,4% SU TOTALT Vårddagar ,6% -98-0,4% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng ,6% ,7% Läkarbesök ,5% ,9% Övriga besök ,6% 92 2,1% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng ,0% -14-8,3% Läkarbesök ,9% ,8% Övriga besök ,9% ,8% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen ,4% ,4% Vårddagar ,8% ,6% Läkarbesök ,9% ,7% Övriga besök ,7% ,2% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen ,8% ,2% Vårddagar ,2% ,0% Läkarbesök ,0% ,1% Övriga besök ,6% ,4% Övrig vård Rehabilitering DRG-poäng ,7% ,3% Rehabilitering Vårdtillfällen ,7% ,1% Rehabilitering Vårddagar ,6% ,0% Utskrivningsklara dagar 2) ,6% ,3% Viktat produktionstal 1) ,6% ,0% Antal digitala kontakter somatik Antal digitala kontakter psykiatri Motsvarar viktat produktionstal OBS! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2016 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.

84 Bilaga 1 Tabell Inkomna remisser Ekonomiska betalningsförbindelser (BF) samt konsultremisser (KO) exkluderade Januari - september 2016 och 2015 Antal remisser Förändring Förändring procent Sahlgrenska Universitetssjukhuset % Egen vårdbegäran % BVC % MVC % Skolhälsovård % Företagshälsovård % Privatläkarmott. Se även under PL % Husläkargrupper. Se även under HL % Optiker % Kriminalvårdsanstalt % Övrig sjukvård % Vårdcentraler % Okänt kliniknummer - ifylles manuellt % AL - Allmänläkare % HL - Husläkare % Nya VC (6 siffriga) % PL - Privatläkare % Övriga Irk nummer - inkl. Sjukhus och Vårdcentraler % Inremitterande Klinik inklusive internremisser ,4% Remisser exklusive internremisser ,7% Antal remisser (internremisser exkluderade) Förändring Förändring procent 01 - Stockholms län ,5% 03 - Uppsala Län ,0% 04 - Södermanlands län ,4% 05 - Östergötlands län ,0% 06 - Jönköpings län ,2% 07 - Kronobergs län ,8% 08 - Kalmar län ,3% 09 - Gotlands län ,8% 10 - Blekinge län ,0% 12 - Skåne län ,2% 13 - Hallands län ,8% 14 - Västra Götalands län ,9% 17 - Värmlands län ,7% 18 - Örebro län ,6% 19 - Västmanlands län ,0% 20 - Dalarnas län ,3% 21 - Gävleborgs län ,5% 22 - Västernorrlands län ,1% 23 - Jämtlands län ,4% 24 - Västerbottens län ,7% 25 - Norrbottens län ,0% Övriga ,4% Totalt ,7% Övriga regioner och landsting ,9% VG ,5% Antal remisser Förändring Förändring % 20 - Vidarebefodrad ,7% 10 - Bokade + Obokade ,9% Totalt remisser ,7%

85 Bilaga 2 Ledtider på SUs akutmottagningar Nedan redovisas väntetider till akutmottagningarna på SU. Resultat för Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS), Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus eller Sahlgrenska sjukhuset särredovisas. I det totala resultatet ingår inte akutmottagningarna inom gynekologi, psykiatri och infektion, för vilka resultaten mäts separat. Antalet sökande på akutmottagningarna för dessa mottagningar är mer konstant över tid. Infektionsakuten har sedan införandet av remisstvång ett lägre antal sökande. Antal besökande vid SUs akutmottagningar i jämförelse med motsvarande period förgående år. Utfall ackumulerat för perioden. Ackumulerade antal Ackumulerat 2016 jan-sep Ackumulerat 2015 jan-sep 2016/2015 Differens (antal) 2016/2015 Differens (%) Östra % DSBUS % Mölndal % Sahlgrenska % Totalt % Hittills i år har patienter besökt någon av akutmottagningarna. Det är 5484 fler besökande, jämfört med samma period Under september 2016 besökte personer någon av akutmottagningarna. Ledtider vid akutmottagningarna i jämförelse med motsvarande månad förgående år. Avser 90:e percentilen av de sökande 2016 september 2015 september 2016/2015 Differens (antal) TTT 39 min 47 min -8 min TTL 309 min 326 min -17 min TGT 07:54 07:58 00:04 Not: Mål 2016 för 90:e percentilen är TTT: 10 minuter; TGT 4 timmar och 60 % av patienterna TTL. Vad gäller tiden till triage (TTT) redovisas en spridning på minuter mellan akutmottagningarna. Kortast var väntetiden på akutmottagningen Östra (17 minuter) och längst på akutmottagningen på Sahlgrenska (52 minuter). Kortast var väntetiden till läkare (TTL) på DSBUS med 231 minuter och längst väntade patienterna på Sahlgrenska med 402 minuter. Kortaste totala genomloppstiden (TGT) hade DSBUS (5 h 15 min) och akutmottagningen på Sahlgrenska var längst (10 h 31 min). Redovisning per indikator per typ av patient (grön- och gultriagerade), över tid Nedan redovisas mer detaljerad information om väntetider avseende akutmottagning. Tid till läkare (TTL) och total genomloppstid (TGT) redovisas på två sätt: inklusive respektive exklusive patienter som har bedömts ha ett sjukdomstillstånd som kan vänta utan risk (så kallade grönoch blåtriagerade). Om man exkluderar de grön-/ blåtriagerade patienterna vid beräkning av tid till läkare blev väntetiden 2 minuter längre och den totala genomloppstiden 16 minuter längre. Andelen grön-/blåtriagerade patienter motsvarade 26 % av de triagerade akutsökande. 1 (4)

86 Bilaga 2 Tid till triage I genomsnitt väntade patienterna 15 minuter på en första bedömning (median 8 minuter). Andelen patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter var 57 %. Tid till triage. SUs akutmottagningar. Avser 90:e percentilen Not: Resultat för Tid till triage redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. Andel patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter vid SUs akutmottagningar Not: Resultat för första bedömningen redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. Det regionala målvärdet är 10 minuter även (4)

87 Bilaga 2 Tid till läkare I genomsnitt väntade patienterna 137 minuter på att få träffa läkare (median 99 minuter). Andelen patienter som hade träffat läkare inom 60 minuter var 34 %. Tid till läkare. SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen, Andelen patienter som träffade en läkare inom 60 minuter vid SUs akutmottagningar Målet för 2016 är att 60 % av patienterna ska träffa läkare inom 60 minuter. Not: Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 60 minuter för samtliga år I realiteten var målet tid till läkare 120 minuter 2009, 90 minuter 2010 och 60 minuter Andel gultriagerade patienter som träffade läkare inom 120 minuter (4)

88 Bilaga 2 Total genomloppstid I genomsnitt var den totala genomloppstiden 3 timmar och 55 minuter (median 3 timmar och 17 minuter). Andelen patienter som hade lämnat akutmottagningen inom 4 timmar var 80 %. Total genomloppstid för patienter som besökt SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen av patienterna Not: Regionala målvärden: 2009: 6 timmar; 2010: 5 timmar; timmar Andel patienter som lämnade SUs akutmottagningar i jämförelse med det regionala målvärdet för akutmottagningar Not: Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 4 timmar för samtliga år I realiteten var målet för total genomloppstid 6 timmar 2009, 5 timmar 2010 och 4 timmar (4)

89 Bilaga 3 Volymökning nettoårsarbetare finansierad enligt redovisning. Minskad användningen av bemanningsföretag har inneburit rekrytering av nya medarbetare motsvarande cirka 46 nettoårsarbetare. Sahlgrenska Universitetssjukhuset HR-Strategiska avdelningen Torggatan 1 A, Mölndal Telefon (vxl)

90 Punkt 13 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kansli och juridik Handläggare: Claire Melin Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rättelse av uppgift i delårsrapport augusti 2016 Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen beslutar att rätta avsnitt med rubrik Finansiering av Bild- och Interventionscentrum (BoIC) , sidan i delårsrapport augusti Styrelsen godkänner att hela stycket byts ut för att innehålla senare framkomna uppgifter samt rättade uppgifter som överensstämmer både i tabell och text, enligt bilaga 1 till detta tjänsteutlåtande. Sammanfattning av ärendet Vid framställande av delårsrapport augusti 2016 kom den slutligen upprättade rapporten att innehålla felaktiga uppgifter under avsnittet om finansiering av Bildoch Interventionscentrum (BoIC) Felaktigheterna bestod i att det blev olika uppgifter i tabellen och i texten. Felet kom sig av ett misstag vid versionshanteringen vid upprättandet av delårsrapporten. Efter fastställandet har dessutom nya uppgifter tillkommit varför den ekonomiska beräkningen ser annorlunda ut än i det ursprungliga beslutet. Det finns inget juridiskt skäl att besluta om ändringen beroende på senare framkomna uppgifter i särskild ordning utan dessa kan formellt justeras i beslutet om rättning. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Ann-Marie Wennberg Sjukhusdirektör Bilaga Bilaga 1: Förslag till ny text under rubriken Finansiering av Bild- och Interventionscentrum (BoIC) , s i delårsrapport augusti Bilaga 2: Ursprunglig delårsrapport, s 51-52, beslutad Beslutet skickas till Regionstyrelsen Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

91 Bilaga 1 NY TEXT GENOM RÄTTELSE Finansiering av Bild- och Interventionscentrum (BoIC) Budget för BOIC 2016 är 120 mnkr. Budgeten är 16 mnkr lägre än de behov SU initialt budgeterat och har åstadkommits genom senareläggning av regionalt kompetenscentrum för bild och funktionsmedicin och traumacentrum (6 mnkr) och genom att trombektomibehandling vid stroke (10 mnkr) fått annan regional finansiering. Utfall per augusti 2016 uppgår till 59,5 mnkr. Helårsbedömningen för 2016 är att hela budgeten på 120 mnkr kommer att förbrukas. Eftersom verksamheten startade i maj kommer en större andel av kostnaderna att falla ut under andra halvåret jämfört med det första. Till BOIC-huset är det också förlagt mycket på SU befintlig verksamhet, den delen berörs inte i denna skrivelse kommer de verksamheter, som finansieras via BOIC projektet och startat under 2016, att komma upp i helårsdrift till en kostnad av cirka 140 mnkr. Utöver detta pågår etapp 3 som fortfarande är i projektfas. Tilldelad budget 2017 på 140 mnkr täcker sannolikt endast kostnaderna för helårseffekt av de verksamheter som redan har startat 2016, men inte mer. Utöver att tilldelade medel för 2017 är lägre än kalkylerat har kostnaderna för städning, transporter m.m. samt hyra, blivit högre än den ursprungliga kalkylen från Regionservice och Västfastigheter och täcks därmed inte av den budget som togs fram av SU Nya förutsättningar i form av en budget som är lägre än äskat, i kombination med tillkommande, av SU icke påverkbara kostnader, innebär att det för helårsdrift 2017 saknas cirka 68 mkr. Den nu pågående etappen 3 kommer att tas i bruk i två deletapper. Tidsplanen för etapp 3 anger i nuläget maj 2017 respektive kvartal , definitiv tidplan väntas inom kort. Hela BOIC-huset kommer alltså att vara i drift vid utgången av En reviderad kalkyl med etappvis inflyttning 2017 innebär att finansieringsbehovet uppgår till 170,1 mnkr, vilket innebär att tilldelade medel på 140 mnkr understiger beräknade kostnader för ny verksamhet 2017 med 30 mnkr. Utöver förskjutning i tidplanen har kalkylen även kunnat revideras utifrån att diskussioner förs om annan regional finansiering av Traumacentrum. Denna post utgår därför från BOIC. Då BOIC är ett regionalt projekt och för att kunna lägga en budget som matchar anslaget från HSS har SU fört en dialog med Koncernkontoret för att gemensamt värdera möjligheterna att sätta igång etableringen av etapp 3 som planerat under I dialogen har även företrädare för Regionservice och Västfastigheter inkluderats för att ta fram nya kalkyler för service- och hyreskostnader som matchar den förskjutna tidplanen. Dessa diskussioner har inneburit en möjlighet att sänka kostnaderna för serviceverksamheter med 10 mnkr vilket är inkluderat i den nya kalkylen. För full drift av alla etapper 2018 innebär det ett behov av en budget på 190 mnkr, dvs ett tillskott på ytterligare 50 mnkr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

92 Bilaga ursprunglig 2017 reviderad Ej patientrelaterad verksamhet Hyra för ny verksamhet 16,5 22,4 20,9 Dubbel hyra stegvis inflyttning 7,0 3,0 3,0 Regionservice 8,0 25,9 18,2 Avskrivning/ränta ny utrustning 25,7 52,6 46,7 Projektledning 10,0 7,5 7,0 IT-kostnader 2,0 2,0 Kompetensförsörjning 24,2 26,0 22,1 Delsumma ej patientrelaterad verksamhet 91,4 139,4 119,9 Patientrelaterad verksamhet Radiofarmaka inklusive cyklotron 8,2 17,5 11,5 Hybrid och intervention 16,9 21,8 20,7 Regionalt kompetenscentrum bild & 10,0 8,5 funktionsmedicin Traumacentrum 10,0 0,0 PET/CT 3,2 5,5 5,5 Kärlkirurgi 4,0 4,0 Delsumma patientrelaterad verksamhet 28,3 68,8 50,2 Summa kostnader BOIC 119,7 208,2 170,1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

93 Bilaga Pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt Övriga fordringar, externt Totalt Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar Totalt Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner Totalt Avser återföring av föregående års resultat enligt beslut i Regionfullmäktige, RF Långfristiga skulder Långfristig skuld, investeringsbidrag Övriga långfristiga skulder, internt Övriga långfristiga skulder, externt 0 0 Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt Felaktig text som ska rättas! Tillkommande rapportering Regionalt Bild- och interventionscentrum, BoIC Finansiering av Bild- och Interventionscentrum (BoIC) Budget för BoIC 2016 är 120 mnkr. Budgeten är 16 mnkr lägre än de behov SU initialt budgeterat och har åstadkommits genom senareläggning av regionalt kompetenscentrum för bild och funktionsmedicin och traumacentrum (6 mnkr) och genom att trombektomibehandling vid stroke (10 mnkr) fått annan regional finansiering. Utfall per augusti 2016 uppgår till 59,5 mnkr. Helårsbedömningen för 2016 är att hela budgeten på 120 mnkr kommer att förbrukas. Eftersom verksamheten startade i maj kommer en större

94 Dnr SU 2016/ andel av kostnaderna att falla ut under andra halvåret jämfört med det första. Till BoIC-huset är det också förlagt mycket på SU befintlig verksamhet, den delen berörs inte i denna skrivelse kommer de verksamheter, som finansieras via BoIC projektet och startat under 2016, att komma upp i helårsdrift till en kostnad av cirka 140 mnkr. Utöver detta pågår etapp 3 som fortfarande är i projektfas. Tilldelad budget 2017 på 140 mnkr täcker sannolikt endast kostnaderna för helårseffekt av de verksamheter som redan har startat 2016, men inte mer. Utöver att tilldelade medel för 2017 är lägre än kalkylerat har kostnaderna för städning, transporter m.m. samt hyra, blivit högre än den ursprungliga kalkylen från Regionservice och Västfastigheter och täcks därmed inte av den budget som togs fram av SU Nya förutsättningar i form av en budget som är lägre än äskat, i kombination med tillkommande, av SU icke påverkbara kostnader, innebär att det för helårsdrift 2017 saknas cirka 68 mkr. Den nu pågående etappen 3 kommer att tas i bruk i två deletapper. Tidsplanen för etapp 3 anger i nuläget maj 2017 respektive kvartal , definitiv tidplan väntas inom kort. Hela BoIC-huset kommer alltså att vara i drift vid utgången av En reviderad kalkyl med etappvis inflyttning 2017 ger att tilldelade medel på 140 mnkr understiger beräknade kostnader för ny verksamhet 2017 med 48 mnkr. Då BoIC är ett regionalt projekt och för att kunna lägga en budget som matchar anslaget från HSS behöver SU därför snarast ha en dialog med Koncernkontoret för att gemensamt värdera möjligheterna att sätta igång etableringen av etapp 3 som planerat under Denna diskussion måste även innefatta och synkroniseras med de faktureringsrutiner som tillämpas av Regionservice och Västfastigheter. För full drift av alla etapper 2018 innebär det ett behov av en budget på 200 mnkr, dvs. ett tillskott på ytterligare 60 mnkr ursprunglig 2017 reviderad Ej patientrelaterad verksamhet Hyra för ny verksamhet 16,5 22,4 20,4 Dubbel hyra stegvis inflyttning 7,0 3,0 3,0 Regionservice 8,0 25,9 15,9 Avskrivning/ränta ny utrustning 25,7 52,6 46,7 Projektledning 10,0 7,5 7,0 IT-kostnader 2,0 2,0 Kompetensförsörjning 24,2 26,0 13,6 Delsumma ej patientrelaterad verksamhet 91,4 139,4 108,6 Patientrelaterad verksamhet Radiofarmaka inklusive cyklotron 8,2 17,5 11,5 Hybrid och intervention 16,9 21,8 15,0 Regionalt kompetenscentrum bild & funktionsmedicin 10,0 8,5 Traumacentrum 10,0 0,0 PET/CT 3,2 5,5 5,5 Kärlkirurgi 4,0 0,0 Delsumma patientrelaterad verksamhet 28,3 68,8 40,5 Summa kostnader BoIC 119,7 208,2 149,1 2 (2)

95 Punkt 15 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handläggare: Ian Milsom Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Beslut om tidigarelagd flytt av förlossningsverksamhet på Mölndals sjukhus till Östra sjukhuset Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen beslutar att godkänna tidigarelagd flytt av förlossningsverksamheten på Mölndals sjukhus. 2. Styrelsen uppdrar åt sjukhusdirektören att verkställa flytten. Sammanfattning av ärendet Idag bedrivs förlossningsverksamhet inom såväl Östra sjukhuset som Mölndals sjukhus. Den 27 november 2015 tog styrelsen ett inriktningsbeslut att samla all kvinnosjukvård till Östra sjukhuset, med undantag av gynekologisk tumörkirurgi. Underlaget för beslut föregicks av två utredningar Konceptstudie Kvinnosjukvård daterad mars 2015 samt Slutrapport Tomtprofilering Kvinnosjukvård daterad oktober Verksamheten presenterade, på uppdrag av styrelsen, en genomförandeplan vid styrelsemöte den 31 mars Styrelsen fattade då beslut om att flytta gynekologins och reproduktionsmedicins verksamhet när nya lokaler står färdiga på Östra sjukhus Beslut fattades även om att tidigarelägga en flytt av förlossningsverksamheten på Mölndals sjukhus under första halvåret Det är av flera anledningar angeläget att genomföra flytten tidigare än vad som planerats, det vill säga en flytt våren 2017 i stället för 2018, bland annat beroende på att man funnit asbest i befintliga lokaler på Mölndals sjukhus, de riskfyllda transporterna av nyfödda samt också möjlighet att ha färre jourlinjer. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Ann-Marie Wennberg Sjukhusdirektör Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

96 Punkt 16 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU Förvaltning/enhet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handläggare: Göran Matejka, Rolf Väänänen Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Nominering av strategiska utrustningsinvesteringar 2017 Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar att till regionstyrelsen nominera strategiska utrustningsinvesteringar 2017 till en beräknad investeringsutgift på totalt 50,3 mnkr. 2. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar också att informera regionstyrelsen om att: sjukhusets planerade behov av att införskaffa linjäracceleratorer för 125 mnkr under komplettera behov av en PET-CT för 25 mnkr komplettera behov av CT till strålbehandlingen på Sahlgrenska sjukhuset och i Borås för 9 mnkr ersätta fyra instrument av äldre modell för Sangersekvensering, en referensmetod i klinisk genetisk diagnostik, till en kostnad av 8 mnkr Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen beslutade 2008 om en ny berednings- och beslutsprocess avseende strategiska utrustningsinvesteringar. Strategiska utrustningsinvesteringar i detta sammanhang definieras som nyinvestering i medicinsk utrustning som uppfyller ett eller flera av följande kriterier: 1. Investeringar i ny utrustning av strategisk karaktär avser etablering av ny teknik eller nya behandlingsmetoder som inte finns i nuläget inom regionen. Dessa nomineras av respektive sjukhus och bereds ur verksamhetssynpunkt av Programoch prioriteringsrådet (PPR). Även i de fall sjukhusen använder sitt eget grundinvesteringsutrymme till investeringar i ny teknik m.m. av strategisk karaktär enligt punkt 1 ovan ska PPR yttra sig över och godkänna dessa investeringar. 2. Investeringar som påverkar sjukvårdens struktur. Exempelvis investeringar som i väsentlig omfattning påverkar patientströmmar och kompetensförsörjning. Dessa nomineras av respektive sjukhus. 3. Investeringar som innebär en högre kapacitet. Detta avser utökad kapacitet avseende strategisk utrustning som redan finns vid sjukhuset. Exempel på detta kan vara att vid ett sjukhus utöka kapaciteten från en till två MR-kameror. Dessutom ska det gemensamma utrymmet användas till nyanskaffning av strategisk utrustning (som finns idag inom regionen). Exempelvis anskaffning av MR-kamera till ett sjukhus som inte har sådan utrustning. Dessa nomineras av respektive sjukhus. Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

97 Datum (2) Diarienummer SU Det gemensamma utrymmet ska avse investeringar av väsentlig omfattning. Sjukhuset ska under oktober månad nominera behov av strategiska utrustningsinvesteringar. Förslag För nominering av strategiska utrustningsinvesteringar 2017 har Sahlgrenska Universitetssjukhuset under våren, genomfört en beredningsprocess under ledning av styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning, där bl. a. samplaneringsgrupperna varit engagerade. Förvaltningen föreslår att styrelsen nominerar utrustningen till ett anskaffningsvärde av 50,3 mnkr för Utrustningen består av davinci Xi operationsrobot till urologen för kirurgi vid prostatacancer (23,6 mkr), kompletterande kapacitetshöjande komponenter till linjäracceleratorer (5 mnkr), utrustning till Skandionkliniken (2 mnkr), dosplaneringstationer till strålbehandlingsverksamhet (1,2 mnkr), högupplösande masspektrometri i klinisk diagnostik (10 mnkr), SPECT/CT till klinisk fysiologi (6 mnkr), laserutrustning för behandling av kärlförträngningar (1,5 mnkr) och laserutrustning för metataskirurgi på lungor (1 mnkr). Från åren 2018 till 2020 finns behov att byta ut fem linjäracceleratorer (4 st på Sahlgrenska respektive 1 st i Borås). Anskaffningskostnad för fem linjäracceleratorer uppgår till 125 mnkr. Enligt bedömning från diagnostikrådet finns behov av en PET-CT under till en anskaffningskostnad om 25 mnkr. Den skall installeras i ett förberett rum i Regionalt Bildoch InterventionsCentrum. För strålbehandlingsverksamheten på Sahlgrenska sjukhuset och i Borås finns behov att komplettera verksamheten med 2 CT till en anskaffningskostnad om 9 mnkr. Utrustning för sangersekvensering används som referensmetod i klinisk genetisk diagnostik och används vid validering av nya genetiska analyser. Anskaffningskostnaden uppgår till 8 mnkr. Ekonomi Ökade kostnader för avskrivning och räntor finansieras genom sjukhusgemensam avsättning i respektive årsbudget. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Ann-Marie Wennberg Sjukhusdirektör Bilagor: Bilaga 1 Beskrivning strategiska utrustningsinvesteringar 2017 och kommande år, dat Bilaga 2 Strategiska utrustningsinvesteringar, objekt dat Beslutet skickas till: regionstyrelsen@vgregion.se

98 Bilaga Beskrivning strategiska utrustningsinvesteringar 2017 och kommande år Beredning av ärendet har skett i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning efter avstämning med berörda samplaneringsordföranden. davinci Xi operationsrobot för kirurgi vid prostatacancer Vetenskapliga studier har visat att resultaten efter prostatacancerkirurgi blir bättre om ingreppet utförs av ett fåtal kirurger som gör många operationer, vid större enheter. En nivåstrukturering inom VGR har därför gjorts för att koncentrera prostatacancerkirurgin. Ett resultat av detta är att under 2016 kommer närmare 300 av regionens totalt ca 450 ingrepp att utföras av 3 kirurger på Sahlgrenska (SU) och antalet patienter som remitteras till SU från regionen ökar. Sedan 2008 utförs ingreppet med robotassisterad teknik, vilket innebär titthålskirurgi m h a en operationsrobot. Det är en väl etablerad metod med goda resultat. Robotkirurgi vid prostatacancer innebär fördelar jmf med sk öppen teknik; bl a mindre blödning, kortare vårdtid (1,2 dygn i medel jmf ca 3 dygn tidigare) och kortare sjukskrivningstid och är därför att föredra. Sedan 2015 har metoden med robotassisterad teknik övergått till ordinarie sjukvård enligt vårdöverenskommelse. Nuvarande robot är sliten och livslängden börjar närma sig sitt slut och vid fortsatta funktionsbortfall riskeras patientsäkerheten både på kort och lång sikt. Nuvarande underhållsavtal går dessutom inte att förlänga efter Det är därför mycket angeläget att byta ut befintlig maskin på Sahlgrenska. Utan ny operationsrobot kommer inte prostatacancerkirurgin att kunna utföras med bibehållen kvalitet eller dagens korta vårdtider. Investeringen har beräknats till 23,6 mnkr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Resursplaneringsenheten Bruna stråket 19, Göteborg TELEFON växel , direkt

99 Sida 2 av 7 Strålbehandling Kompletterande kapacitetshöjande komponenter till linjäracceleratorer Under 2017 kommer drygt 4000 patienter att strålbehandlas med för utrustningen för extern strålterapi på Sahlgrenska Universitetssjukhusets strålbehandlingsenheter i Göteborg och Borås. Under 2017 kommer dessutom ca 200 patienter att behandlas med brachyterapi. Strålbehandlingsutrustningen innehåller många komponenter med en livslängd som överstiger 3 år och som var och en kostar betydligt mer än ½ basbelopp. Strålbehandlingsavdelningarna har dessutom en mängd kringutrustning som behöver ersättas efterhand som de slits ut. Eftersom livslängden varierar är det svårt att ange investeringsbehovet. Summan är därför uppskattad och bygger på erfarenheter från tidigare år samt utrustningens ålder. Utrustningarna behöver ytterligare optimeras och effektiviseras för modern strålbehandling. Investeringen har beräknats till 5 mnkr. Utrustning till Skandionkliniken Skandionkliniken i Uppsala definierar till viss del den utrustning som måste finansieras och anskaffas av respektive region för att kunna delta i det nationella protonprojektet Skandion. Utrustningen är ännu inte helt specificerad och därför kan inte en detaljansökan lämnas i dagsläget. Behoven innefattar patientfixationssystem, protonmodul till det oberoende kontrollsystemet samt CT-fantom anpassat till protoner. Detaljansökan inlämnas så snart behoven identifierats och Skandionorganisationen har fattat beslut om kraven på den utrustning som respektive universitetssjukhus måste upphandla. Skandionkliniken har påbörjat vissa patientbehandlingar och en ansökan bör kunna lämnas in inom kort. Investeringen har beräknats till 2 mnkr. Två dosplaneringsstationer till strålbehandlingsverksamhet Nya och förbättrade behandlingstekniker kräver nya dosplaneringsmetoder. Behovet av nya och kraftiga datorer för dosplanering och beräkning ökar ständigt. Utrustningen kommer att komplettera befintliga dosplaneringsstationer och möjliggör ett ökat patientflöde och införande av nya tekniker. Kraftigare datorer och nya beräkningsmoduler ger snabbare beräkningar. Investeringen har beräknats till 1,2 mnkr.

100 Sida 3 av 7 Höguppplösande masspektrometri (HMRS) i klinisk diagnostik Sedan masspektrometrins introduktion i klinisk diagnostik i slutet på 70-talet har tekniken utvecklats kontinuerligt och är idag ett oumbärligt verktyg på en rad olika områden, t.ex. monitorering av terapeutiska läkemedel, kvantifiering av steroidhormoner, verifiering av droganalyser, screening för metabola sjukdomar hos barn m.m. Styrkan i tekniken är dess höga selektivitet/specificitet, förmågan att särskilja kemiska föreningar med likartad uppbyggnad och struktur. Av den anledningen har masspektrometri som analysteknik mer och mer ersatt äldre tekniker som ofta är behäftade med problem där analyssignalen kan påverkas av yttre faktorer t.ex. om patienten vaccinerats och/eller patientens läkemedelsbehandling. Under de senaste åren har teknikutvecklingen tagit fart och högupplösande (HR, High Resolution) masspektrometrar med hög känslighet och hög massupplösning (förmåga att separera molekyler med närliggande massor) finns nu på marknaden. Den ökade massupplösningen gör att kemiska störningar minskar avsevärt, den analytiska säkerheten ökar och därmed kan mer komplexa frågeställningar utredas med hjälp av denna teknik. HRMS ger även möjlighet att analysera många substanser vid ett analystillfälle vilket leder till betydligt effektivare analysflöden och kostnadsbesparingar. En unik egenskap hos HRMS tekniken är möjligheten att identifiera tidigare okända metaboliter och substanser. Det är av stor vikt att HRMS-baserad diagnostik etableras vid SU för att inom VGR möjliggöra och förbättra diagnostiken inom olika delar av sjukvården. Nedan ges exempel på övergripande områden där HRMS tekniken kommer till användning. Nya psykoaktiva substanser (NPSer, även kallade internetdroger) har ökat från att sporadiskt förekomma till att bli en betydande del av drogmarknaden. Med nuvarande metodik har vi ingen möjlighet att identifiera dessa substanser, HRMS möjliggör identifiering av de i provet förekommande substanserna i en enda analys. NPSer är en grupp av substanser som på grund av sin tillgänglighet via internet och sitt relativt låga pris främst lockar ungdomar. Det är av yttersta vikt att fånga upp dessa ungdomar tidigt innan de riskerar att hamna i tyngre missbruk. Vid diagnostik av medfödda metabola rubbningar ökar HRMS möjligheten att förutsättningslöst i en analys identifiera okända metaboliter som ger information om sjukdomens bakomliggande mekanism. Sahlgrenska är idag ett av två nationella centra för diagnostik av ärftliga metabola sjukdomar. Det är av stor vikt att HRMS-baserad diagnostik etableras vid SU för att inom VGR förbättra diagnostiken och vidmakthålla en ledande position inom området. Införande av HRMS-tekniken medför stora initiala kostnader för utrustning och kräver resursförstärkning i form av personal med kompetens inom området för etablering av tekniken samt upplärning/kompetensöverföring till befintlig personal. Laboratoriet för klinisk kemi har inom klinikens investeringsram medel för inköp av ett första HRMS instrument som skall utnyttjas för kvantifiering av kända missbrukssubstanser. Införandet av HRMS inom klinisk diagnostik innebär ett paradigmskifte där breda screen-paket ger snabbare svar och ersätter fåkomponents-analyser. Teknikskiftet förväntas i förlängningen innebära en betydande rationaliseringsvinst.

101 Sida 4 av 7 HRMS-tekniken har implementerats inom rättsmedicin nationellt och internationellt och börjar få tillämpningar inom klinisk diagnostik internationellt. Komplettering av befintlig utrustning med HRMS instrumentering skulle etablera Sahlgrenska Universitetssjukhuset som nationellt ledande och ge möjlighet att följa den internationella utvecklingen. Investeringen har beräknats till 10 mnkr. SPECT/CT till klinisk fysiologi SPECT/CT är en nuklearmedicinsk s.k hybridutrustning, som består av en kombinerad gammakamera och datortomograf. Denna nya teknik innebär en stor diagnostisk förbättring då man med hjälp av samtidig datortomografiundersökning mycket säkrare kan lokalisera upptag vid gammakamera-undersökning rent anatomiskt. Man kan mycket säkrare avgöra i vilken struktur eller organ ett upptag är beläget. Detta innebär en säkrare diagnostik och mindre behov av kompletterande radiologisk undersökningar. Vid Klinisk fysiologi på Östra sjukhuset finns en gammal gammakamera från 2003 som nu måste ersättas. För bättre diagnostik bör den ersättas med den senaste tekniken i form av en SPECT/CT. Utrustningen behövs för att kunna svara upp mot en ökad efterfrågan av skelettscintigrafier som är en följd av nya behandlingar för prostatacancer. I ordnat införande för Xtandi och Zytiga, ökar behovet av skelettscintigrafier på SU med ca 750 undersökningar per år. För att klara detta är denna investering nödvändig. Beräknad kostnad 6 mnkr Laserutrustning för behandling av kärlförträngningar, kärlkirurgi och kardiologisk intervention Excimer laser" är en laserutrustning för behandling av komplexa, kroniska och svåra förträngningar i hjärtats kranskärl och kärl i benen. "Excimer laser" applicerar energi på ett kontrollerat sätt och genom fotokemiska, fototermiska och fotomekaniska effekter som laser inducerar i vävnaden, så att man kan behandla svårbehandlade förträngningar i kärl. För behandling av mycket komplexa, kroniska och svårbehandlade kärlförträngningar kan man idag med framgång använda laser som en värdefull tilläggsmetod till existerande metoder. Beräknad kostnad 1,5 mnkr.

102 Sida 5 av 7 Laserutrustning för metastaskirugi på lungor, thorax kirurgi Utrustningen är till för de patienter som har en eller flera dottersvulster i lungorna, dvs de patienter som har en avancerad cancersjukdom. En del av dem, framför allt de med flera dottersvulster, kan inte opereras med konventionell kirurgi, pga att man skär bort för mycket lungvävnad, och därmed försämrar lungfunktionen. Med laserutrustning kan man ta bort dottersvulsterna med bättre precision, bevara lungvävnaden, och på så sätt kan fler patienter komma ifråga för behandling och man kan förlänga deras överlevnad. Tekniken ger också möjlighet att göra ingreppet flera gånger. Dessa patienter kan idag skickas till Uppsala eller Lund där man har tekniken. I år har en av våra patienter vårdats i Uppsala till en kostnad av 650 tkr. Engångskostnaden vid den här typen av laserkirurgi är lägre än vid konventionell lungkirurgi. Beräknad kostnad 1 mnkr. Kommande strategiska utrustningsinvesteringar Strålbehandling, linjäracceleratorer Utbytet av linjäracceleratorerna behöver fortsätta under perioden så att ytterligare 5 utrusningar kan ersättas (4 st på Sahlgrenska resp 1 st i Borås) under såväl 2018, 2019 och Då maskinparken är ålderstigen erfordras ett planerat och ordnat utbyte av utrustningarna för att kostnaden för underhåll och service skall kunna reduceras samt patientbehandlingar kunna genomföras med bibehållen kapacitet. Investeringen för perioden uppgår till 125 mnkr. PET/CT till Regionalt Bild- och InterventionsCentrum Efterfrågan på PET/CT-undersökningar ökar i regionen med 10-15% per år, framförallt inom cancerdiagnostik. Idag finns endast 2 PET/CT-kameror i regionen, placerade i Regionalt Bildoch InterventionsCentrum (BoIC). I BoIC installeras en cyklotron vilket dels möjliggör egen produktion av FDG, men också produktion av andra mer kortlivade tracers, för diagnostik inom andra cancerområden, men också inom t ex hjärt- och demensdiagnostik. Nya tracers innebär också ökade möjligheter till forskningsundersökningar. Sammantaget innebär det att efterfrågan på PET/CT undersökningar kommer öka snabbare fr o m På uppdrag av diagnostikrådet har en utredning gjorts vad gäller det förväntade behovet av PET/CT i regionen Bedömningen är att en 3:e PET/CT behöver installeras i regionen under 2018 och i rapporten föreslås att den installeras i förberett rum i BoIC. Nedanstående bild är hämtad från rapporten.

103 Sida 6 av 7 Historisk och förväntad efterfrågan av PET/CT i VGR med angivelse av när ytterligare PET/CT-kameror behöver tas i drift för att klara efterfrågan och när beslut om dessa investeringar behöver tas. Investeringen uppgår till 25 mnkr. CT till Strålbehandlingen Sahlgrenska och Borås Strålbehandlingsenhetens befintliga CT är installerade 2009 resp och upphandling för nya CT behöver startas inom kort. Alla patienter får CT-undersökningar före sin strålbehandling vilket innebär att hög tillgänglighet till CT-undersökningar är avgörande för bibehållet patientflöde. En havererad CT har omedelbar negativ inverkan på väntetiderna. Investeringen för 2 stycken CT beräknas till 9 mnkr. Sangersekvensering, referens metod i klinisk genetisk diagnostik inom samtliga laboratoriemedicinska områden Genetiska analyser utgör en allt viktigare del av den kliniska diagnostiken inom sjukvården. Inom Laboratoriemedicin, Område 4, SU utförs genetisk diagnostik inom samtliga verksamheter (Klinisk patologi och genetik, Klinisk kemi, Klinisk mikrobiologi och Klinisk immunologi och transfusionsmedicin) av olika inriktning och omfattning. Diagnostiken inom klinisk genetik, klinisk kemi och klinik patologi omfattar påvisning av gener och genförändringar samt kromosomundersökningar för att påvisa ärftliga eller förvärvade genetiska förändringar såväl i blodprov som annat vävnadsmaterial. Genetisk analys av mikroorganismer upptar en allt större del av den kliniska bakteriologiska och virologiska diagnostiken. Antalet genetiska analyser som utförs per år kan uppskattas till ca fördelat

104 Sida 7 av 7 på de fyra olika verksamheterna som är ackrediterade inom ett gemensamt kvalitetssystem (ISO IEC 15189). Sangersekvensering används för specifik diagnostik vid flera olika tillämpningar samt utgör också referensmetod eller kompletterande metod vid majoriteten av de genetiska analyser som utförs, se nedan för exempel. I nuläget finns flera olika instrument för Sangersekvensering inom Laboratoriemedicin, Område 4. Fyra instrument av äldre modell inom Laboratoriemedicin behöver ersättas då service och reservdelar inte garanteras efter år I samband med detta bör ersättning ske så att de olika instrumenten kan verka som varandras back-up som också medger en utökad kapacitet. Vi äskar därmed medel för fyra instrument (3500XL) instrument om 1,96 miljoner styck. I samband med uppköp av dessa bör också serviceavtal m.m inom hela Laboratoriemedicin ses över för att minska kostnaderna. Investeringen beräknas till 8 mnkr. Styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning Göran Matejka Ordförande, Styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning Rolf Väänänen Planeringschef

105 Bilaga Strategiska utrustningsinvesteringar 2017 Utrustning * Mnkr davinci Xi operationsrobot för kirurgi vid prostatacancer 23,6 Dosplaneringstationer till strålbehandlingsverksamhet 1,2 Högupplösande masspektrometri i klinisk diagnostik 10 Kompletterande kapacitetshöjande komponenter till linjäracceleratorer 5 Laserutrustning för behandling av kärlförträngningar 1,5 Laserutrustning för metastaskirurgi på lungor 1 Skandionkliniken, utrustning 2 SPECT/CT till klinisk fysiologi 6 Totalt ,3 * utan inbördes rangordning Strategiska utrustningsinvesteringar Utrustning Mnkr Linjäracceleratorer (1 st på Sahlgrenska, 1 st i Borås 2018) 50 Linjäracceleratorer (3st på Sahlgrenska under ) 75 PET-CT 25 CT till strålbehandlingen Sahlgrenska 4,5 CT till strålbehandlingen SÄS 4,5 Sangersekvensering i klinisk genetisk diagnostik 8

106 Punkt 17 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU Förvaltning/enhet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handläggare: Rolf Väänänen Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Nominering och genomförandebeslut Ombyggnad för Ortopedadministration, Mölndals sjukhus Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen beslutar att till regionstyrelsen, som mindre verksamhetsdriven fastighetsinvestering om 20 mnkr, nominera ombyggnad för Ortopedadministration i byggnad 442, Mölndals sjukhus. 2. Under förutsättning av regionstyrelsens beslut anhåller styrelsen om ett genomförandebeslut gällande ombyggnad för Ortopedadministration i byggnad 442, Mölndals sjukhus. 3. Under förutsättning av regionstyrelsens beslut, ger styrelsen sjukhusdirektören i uppdrag att genomföra investeringen. Sammanfattning av ärendet I den programhandling som togs fram för Nytt Hus R i maj 2011 ingick förslag som omfattade ombyggnad och förtätning av ortopediska arbetsplatser för läkare och administrativ personal i befintligt hus T, plan 4. Inför beslut om finansiering i VGRs investeringsplan lyftes den så kallade T-husetappen ut ur projektet Nytt R-hus. Hus R var ett strategiskt projekt och T-huset ett verksamhetsprojekt. I sammanhanget infördes 2013 en ny investeringsmodell i regionen. Nominering avser att erhålla finansieringen om 20 mnkr för T-husetappen enligt bilaga som verksamhetsdriven fastighetsinvestering enligt hyres- och investeringsmodellen. Ekonomi Verksamhetsdriven fastighetsinvestering beräknas nu till 20 mnkr och medför en preliminär förhöjd hyra om 0,5 mnkr/år som bevakas i kommande budgetarbete. Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

107 Datum (2) Diarienummer SU Beredning Ärendet har beretts med de fackliga organisationerna, i Styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning och i sjukhusledningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Ann-Marie Wennberg Sjukhusdirektör Bilaga Ombyggnad MS/By 442 för Ortopedadministration-Program och systemhandling maj 2016 Beslutet skickas till: Regionstyrelsen

108 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Ombyggnad MS/By 442 för Ortopedadministration Program och systemhandling maj 2016 Mölndals sjukhus Hus T Ombyggnad Ortopedadministration

109 2 Innehåll 1. Sammanfattning och bakgrund Förslag Fastighet Tidplan Genomförande och projektkostnad Ekonomi Handlingsalternativ... 5 Mölndals sjukhus Hus T Ombyggnad Ortopedadministration

110 3 1. Sammanfattning och bakgrund Hus R som nu byggs på Mölndals sjukhus kommer att innehålla både specialiserade forsknings- och laboratorielokaler och mer allmänt tillgängliga forsknings- undervisnings- och konferensytor. Dessutom kommer huset att rymma delar av ortopedens administrativa lokaler. Målet är en mötesplats för forskare, studenter och medarbetare. Ortopeden har behov av cirka 110 arbetsplatser för läkare och administrativ personal. Omkring 60 av dess kommer att inrymmas på plan 04 i hus R. De återstående 50 arbetsplatserna ska finnas i anslutning det vill säga på plan 04 i hus T. En förbindelsegång knyter ihop de båda husen för att möjliggöra ett fungerande flöde inom arbetsplatsen. Man samlar därmed den ortopediska administrationen i hus R och i hus T. Läget är fördelaktigt också när det gäller närheten till T och S-huset där verksamhetens vårdavdelningar och operationsavdelning finns. För att kunna rymma de 50 arbetsplatserna i hus T krävs att lokalerna förtätas. I den programhandling som togs fram för Hus R (maj 2011) ingick förslag som omfattade ombyggnad och förtätning av ortopediska arbetsplatser i hus T plan 4. Inför beslut om finansiering lyftes den så kallade T-husetappen ut ur R-husprojeket. Hus R var ett strategiskt projekt och T-huset ett verksamhetsprojekt. Dessutom infördes en ny investeringsmodell i regionen. 2. Förslag Ortopedens administration (läkare och administrativ personal) har sedan flytten till Mölndals sjukhus 2006 varit spridd i olika lokaler. Splittringen är ogynnsam både vad gäller resursutnyttjande och arbetsgemenskap. Ambitionen har därför varit att samla arbetsplatserna till en yta. Idag finns ortopedins administration i flera lokaler på sjukhustomten. Personalen finns i kontorspaviljonger, hus T plan 4 samt i hus U1. Dessutom kommer verksamheter från Sahlgrenska sjukhuset att flytta in i hus R med sin del av administration. För att möjliggöra en avveckling av befintliga kontorspaviljonger och att lämna hus U1 krävs en effektivisering av lokalerna på plan 04 i hus T. Förslaget i programhandlingen innebär ett tillskapande av cirka 50 arbetsplatser genom förtätning. Ombyggnaden i Hus T kommer att resultera i en arbetsmiljö av samma standard som den som byggs i hus R och samlar på ett kraftfullt sätt den ortopediska administrationen på ett ställe då hus R och hus T sammanlänkas med en glasgång mellan fastigheterna. Närheten till övriga T- och S-huset är också betydelsefullt för ett väl fungerande flöde. Mölndals sjukhus Hus T Ombyggnad Ortopedadministration

111 4 Hus T plan 4 förslag efter ombyggnad 3. Fastighet Ombyggnadsytan för plan 4 i hus T omfattar ca 950 m2. Ombyggnaden av hus T utförs inom ramen för befintliga byggnadsförutsättningar men med samma grundläggande programförutsättningar som för nybyggnaden av hus R. Ett kontorsrum blir därmed ca 10 m2 och därmed likt den standard man valt för R-huset. Ombyggnaden omfattar nya ytskikt, golv och undertak, nya vägg- och dörrpartier, nya brandglaspartier, där det behövs samt nya installationer. Utifrån en anpassning till byggnadens förutsättningar skall den nya arbetsmiljön motsvara den som byggs i hus R. 4. Tidplan Efter att projektet fått ett genomförandebeslut att fortsätta planering enligt förslaget i denna program- och systemhandling ser tidplanen ut enligt följande (bedömt utifrån vad vi känner till idag). Förankring av program- och systemhandling i Fastighetsnämnd och SU-styrelse: 4-6 månader Upphandling av entreprenör: ca 3 månader Detaljprojektering: ca 4 månader Byggtid: ca 5 månader 5. Genomförande och projektkostnad Projektet kommer att genomföras när hus R är klart. Administrationen på plan 4 i hus T flyttar då in i hus R s nybyggda lokaler. Därmed tomställs lokalerna och kan byggas om. När dessa är klara flyttar ortopedins administration in från de tillfälligt uppställda paviljongerna som då kan flyttas bort från tomten. Detta är en förutsättning för den planerade utbyggnaden av operation 1 i hus S som nu planeras. Evakueringskostnad Inga kända evakueringskostnader i detta projekt. Mölndals sjukhus Hus T Ombyggnad Ortopedadministration

112 5 Byggprojektkostnad Kostnaderna för byggprojektet från arbetet med Förstudie 2013 till färdigställda lokaler är bedömda till ca 20 miljoner kr (Mkr). Dessa kostnader fördelar sig över tid enligt nedan: Mkr 0,5 Mkr 10,5Mkr 7 Mkr Kostnader för utrustning Vid förtätning av lokalerna krävs anpassade möbler för att få fungerande arbetsplatser. Kostnaden beräknas till 4 mnkr baserat på 50 arbetsplatser, pausrum, 2 mötesrum för ca 12 personer och två mindre för 4 personer samt kostnader för datanät/datauttag. Detta bekostas av Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 6. Ekonomi Hus T, plan 4: Nuvarande hyra: kr/år Ny hyra: kr/år Projektet är verksamhetsdrivet och läggs på hyran enligt internhyresmodellen. 7. Handlingsalternativ Redan tidigt i processen med hus R stod det klart att den personal som man avser att samla inte får plats i det nybyggda huset. Inte heller kompletterat med T-huskorridoren i sin nuvarande utformning räcker lokalerna till för att täcka behovet. Inga disponibla lokaler inom tomten fanns tillgängliga så det enda möjliga alternativet var att behålla en av paviljongerna där delar av administrationen finns för närvarande. Det blir ändå en tillfällig lösning. Förslaget övergavs omgående eftersom det är ett dyrt alternativ och att verksamheten skulle vara fortsatt utspridd. Dessutom ser man idag att paviljongen hindrar utoch ombyggnad av operation 1. En upprustning och förtätning av T-huskorridoren blev det naturliga och hållbara alternativet vilket innebär en sammanhållen enhet med närhet och förbindelse både till hus R och till avdelningar och andra verksamheter i hus T och S. Mölndals sjukhus Hus T Ombyggnad Ortopedadministration

113 6 Pågående byggnadsarbete ned förbindelsegång mellan hus R och T, april Bilagor: Arkitekt Ritningar dat Beskrivningar dat El Ritningar dat Beskrivningar dat VVS Ritning dat Beskrivningar dat Brand Teknisk beskrivning dat Energi Beskrivning bilaga 3 dat Säkerhet Teknisk beskrivning dat Mölndals sjukhus Hus T Ombyggnad Ortopedadministration

114 Punkt 18 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU Förvaltning/enhet Handläggare: Lars Grip Telefon: E-post: lars.grip@vgregion.se Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Yttrande avseende motion av Jim Aleberg (S) och Ann-Christine Andersson (S) om åtgärder mot benskörhet (dnr RS ) Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen ställer sig positiv till förslagen och tillstyrker att regionfullmäktige bifaller motionen. Sammanfattning av ärendet I Västra Götaland har en regional vårdprocess införts, genom beslut i HSU 2013 och införande med introduktionsfinansiering , för att skapa vårdkedjor för äldre patienter med osteoporosfraktur vid sjukhusen i regionen. Osteoporosfrakturer är benbrott på grund av benskörhet. Implementeringen har fungerat väl vid Skaraborgs sjukhus och vid Sahlgrenska universitetssjukhuset men sämre vid övriga sjukhus. Vårdprocessens målgrupp är dock patienter som drabbas av fraktur. Andra patienter med längre tid sedan fraktur, hög ålder eller med sjukdomar som ofta leder till sekundär osteoporos (till exempel reumatoid artrit, malabsorptionssjukdomar, KOL, bröst- och prostatacancer med hormonhämmande behandling) fångas inte upp av vårdprocessen. Andelen av dessa patienter som utreds och erhåller behandling med avseende på osteoporos är generellt sett låg och varierar stort mellan olika vårdenheter, inom såväl sluten som öppen vård. Således är osteoporos en underdiagnostiserad och underbehandlad sjukdom i regionen. Motionen föreslår att hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska få i uppdrag att genomföra en analys av hur diagnosticering och behandling i Västra Götalandsregionen ska kunna öka. Synpunkter på motionen Den nuvarande situationen för osteoporosvården beskrivs i stora drag korrekt, det vill säga att antalet patienter som utreds och behandlas med Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

115 Datum (2) Diarienummer SU avseende på osteoporos och frakturrisk är generellt sett låg i primärvården i Västra Götalandsregionen och kan förbättras markant. Det är också en korrekt beskrivning att ojämlikheterna vad gäller utredning och behandling är mycket stora mellan till exempel Göteborgsområdet och norra sjukvårdsområdet (andelen som får behandling efter fraktur är cirka tre gånger större i Göteborgsområdet). Vi håller med om att det behövs indikatorer för att se hur ofta patienter med hög risk (äldre, patienter med tidigare frakturer och sjukdomar som leder till osteoporos) genomgår riskbedömning med frakturriskverktyget FRAX. Det behövs även indikatorer som kopplas till ekonomisk ersättning i primärvården (för utredning och behandling) för att öka utrednings- och behandlingsgraden där. Enligt SUs mening, behövs förbättrad ekonomisk styrning som underlättar för vårdgivare att utreda och behandla. Kostnaderna för osteoporosbehandling är låga jämfört med andra sjukdomar och den hälsoekonomiska vinsten är mycket stor om andelen riskpatienter med behandling kan öka, då kostnadsbesparingar väntas i form av färre frakturer. Trots ekonomiska stimulansmedel (till vårdprocessen för osteoporos) har andelen behandlade inte ökat nämnvärt vid flera sjukhus i Västra Götalandsregionen och ökningen vid en stor del av primärvårdsenheterna i regionen har uteblivit. Det behövs dessutom kunskapsstöd för att primärvårdsenheterna ska kunna förbättra diagnostik och behandling av osteoporospatienter. Samtliga sjukhus som behandlar frakturpatienter måste ha en enhet med kompetens om osteoporos och frakturprevention för att kunna utbilda och vägleda primärvården. Osteoporosenheter saknas idag vid flera av regionens sjukhus. För att öka behandlingsgraden med intravenösa osteoporosläkemedel, behövs stödfunktioner, så som infusionsenheter eller ambulerande osteoporossköterskor, i primärvården. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Ann-Marie Wennberg Sjukhusdirektör Beslutet skickas till Regionstyrelsen

116

117

118

119 Punkt 19 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU Förvaltning/enhet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handläggare: Claire Melin Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Svar på remiss avseende riktlinjer mot korruption, mutor och jäv (RS ) Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen beslutar att godkänna detta tjänsteutlåtande daterat den 4 oktober 2016 att utgöra svar från Sahlgrenska Universitetssjukhuset på remiss avseende riktlinjer mot korruption, mutor och jäv. Sammanfattning av ärendet Koncernkontoret, enhet säkerhet, har tagit fram ett förslag till riktlinjer mot korruption, mutor och jäv. Koncernkontoret har särskilt velat ha svar på fyra frågor vilka besvaras nedan: 1. Vad är remissinstansernas generella reflektioner om riktlinjerna? Riktlinjerna inleds med en välformulerad text om allas, såväl förtroendevaldas som medarbetarnas, ansvar att arbeta för demokrati, rättssäkerhet och effektivitet och däri bekämpa mutor och korruption. Det är bra och viktigt på alla sätt. Riktlinjerna är lättlästa och enkla att ta till sig. 2. Är riktlinjerna tillräckligt tydliga och väl formulerade? Sista meningen, sista punkter under kapitel 4 bör förtydligas på vilket sätt juridik och etik ska samverka. Vidare under kapitel 5 regleras att medarbetare och förtroendevalda ska rapportera misstanke om brott, överträdelse och avvikelser från reglerna. Det må vara tydligt men enskilda medarbetare (med undantag för chefer) kan knappast juridiskt hållas ansvariga för att inte ha rapporterat vilket kanske behöver förtydligas. 3. Saknas något inom området som är viktigt att ha med? Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har tolkat riktlinjerna som att de kommer att behöva tolkas och till viss del utökas i lokala rutiner, t.ex. inom sjukvården med stöd av den överenskommelse som slutits mellan Sveriges Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

120 Datum (2) Diarienummer SU kommuner och landsting (SKL) och branschföreningarna inom läkemedelsindustrin, MedTech och LabTech. Det bör därför framgå tydligare i riktlinjen att lokala rutiner måste upprättas för att täcka in lokala förhållanden. En vanlig fråga inom alla verksamheter som har brukare är hur man ska agera vid tackgåvor, alltifrån tårta, till kaffepengar, till större trivselgåvor. Det bör kanske riktlinjerna kompletteras med. Detsamma gäller frågor kring testamentsgåvor etc. från brukare. Vidare finns sannolikt anledning att påminna om meddelarfrihet och förbud mot efterforskningar och repressalier i detta sammanhang. Det har förekommit fall av förbud mot efterforskning i andra organisationer i anledning av anmälan om misstankar av oegentligheter. 4. Finns invändningar mot någon del? Vad gäller kapitel 5.1, regleringen om hur förtroendevald eller medarbetare ska rapportera missförhållanden och misstanke om oegentligheter, bör det mycket tydligare framgå att det är ett förslag till möjligheter för anmälan. Det bör ges fler alternativ till anmälan till chef eller koncernsäkerhetschef. Till exempel bör man upplysa om möjligheterna att lämna anonyma tips genom inlämnande av allmän handling till myndighetens diarium, revisionsenhet, möjligheten till meddelarfrihet, möjligheten för var och en att göra en polisanmälan etc. för att säkerställa att inte riktlinjen upplevs som ett försök att hindra medarbetarna för det fall de inte känner förtroende för att påtala oegentligheter inom organisationen. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Ann-Marie Wennberg Sjukhusdirektör Beslutet skickas till Regionstyrelsen

121 Koncernkontoret Enhet säkerhet Dokumenttyp Riktlinje Dokumentansvarig Valter Lindström, koncernsäkerhetschef Beslutad av??? Övergripande dokument??? Kontaktperson Maria Björn, regionutvecklare Giltig från 20XX-XX-XX Version 0.0 Dnr RS XX-2016 Ersätter RIKTLINJER MOT KORRUPTION, MUTOR OCH JÄV