Mälardalsrådet. en presentation av det storregionala samarbetet

Transkript

1 Mälardalsrådet en presentation av det storregionala samarbetet 1

2 Stockholm-Mälarregionen i världen, ett ömsesidigt beroende Stockholm-Mälarregionen utvecklades tidigt - för över 1000 år sedan - till en internationell handels- och mötesplats. God råvarutillgång i kombination med entreprenörskap bidrog till detta. Grunden för den svenska industrialiseringen lades här, inte mist med många internationellt verksamma företag som resultat. Internationaliseringen har fortsatt, inte minst genom regionens starka universitet och högskolor. Stockholm-Mälarregionen kännetecknas av sin närhet till vatten, och vattnet har alltid bundit människor och platser samman. Trots sitt perifera läge kunde regionen - då framkomligheten på vägarna var dålig - utveckla nära förbindelser och handel med omvärlden. Vattenvägarna gjorde regionen rörlig något som fortfarande idag är ett kännetecken även om det tar sig andra uttryck. Dagens Stockholm-Mälarregion är ett resultat av tidigare investeringar, skickliga entreprenörer och framgångsrik integration på världsmarknaden. Idag liksom tillbaka i historien är innovativitet en viktig faktor för att vi ska fortsätta att utvecklas. Här spelar regionens attraktionskraft en stor roll, hur väl vi lyckas att locka till oss företag, idéer, kapital och människor. Stockholm-Mälarregionen har många styrkor. Men givetvis finns det också utmaningar inte minst i form av den globala konkurrensen. Vi behöver även i framtiden vara en internationell, rörlig och innovativ region! 2

3 3

4 Det här visste du inte om regionen: Av landets ca öar, är bebodda. Av dessa ligger 430 i Stockholm-Mälarregionen och 94 stycken i Värmdö kommun. (SCB, 2008) Av Sveriges 29 nationalparker finns fem helt eller delvis i Stockholm-Mälarregionen: Färnebofjärden, Garphyttan, Tiveden, Tyresta och Ängsö. Dessutom har vi Sveriges enda och världens första nationalstadspark i Stockholm, Ekoparken. Räknar man till ytan är nationalparkerna små och utgör endast lite drygt 1 procent av den totala ytan av Sveriges nationalparker. (SCB, 2009) Av Sveriges ca jägare finns ungefär i Stockholm-Mälarregionen. Under 2009 fällde de cirka älgar och flest fälldes i Örebro län, ca I Stockholm fälldes lite drygt 300, vilket var lägst. (Viltdata, 2009) Av svenskarna är det ca 15 procent som tar sig ett bloss dagligen och på den punkten skiljer sig inte mälardalingen. Örebroaren är dock minst benägen att röka dagligen, och södermanlänningen mest i Stockholm- Mälarregionen. (SCB, 2006) Stockholm-Mälarregionen i korthet 4 Stockholm -Mälarregionen Sverige Geografisk yta (landareal) km km 2 Befolkning 1 november Befolkningsandel av riket 1 nov ,1% Bruttoregionalprodukt miljarder kronor miljarder kronor Bruttoregionalprodukt andel riket ,0% Förvärvsfrekvens år ,4% 64,9% Andel förvärvsarbetande år med minst 26,9% 22,8% 3-årig högskoleutbildning 2008 Antal högskolestuderande vid regionens högre lärosäten VT Antal nystartade företag per 1000 invånare ,8 10,0 Antal bostäder Medianinkomst i 1000-tals kronor ,9 260,7 Andel regionbefolkning som pendlar över kommungräns ,2% 32,1% Kollektivtrafikandel ,7% 17,5% CO2-utsläpp per invånare (ton) ,13 6,91

5 5

6 År 2009 gjorde Mälardalsrådet en genomlysning av de fem länens regionala utvecklingsstrategier och Stockholms Stads vision Genomlysningen visade att det finns en samsyn i regionen om vilka utmaningar regionen har och vilka utvecklingsområden man måste arbeta vidare med. En gemensam målbild för Stockholm-Mälarregionen Aktörerna som ska bidra till att förverkliga denna målbild är många, ingen äger ensam alla frågor. I korthet säger den gemensamma målbilden att fem områden bör prioriteras: Infrastruktur och transporter den tillgängliga regionen Utbildningssystemet den kunskapsintensiva regionen Företagandet den entreprenöriella och innovativa regionen Effektivt resursutnyttjande och hållbarhet den klimatsmarta regionen Och inte minst en region som är attraktiv för människor att komma till och att leva i en region som präglas av god livskvalitet och mångfald. Vid Mälartinget 2009 antogs ett gemensamt ställningstagande för Stockholm-Mälarregionens attraktionskraft Mälardalen allt inom en timme. Två områden lyftes fram som särskilt prioriterade infrastruktur och kommunikationer samt utbildning, kompetens försörjning och innovativa miljöer. 6

7 7

8 Styrkor och utmaningar är ofta två sidor av samma mynt. Här ger Mälardalsrådets presidieledamöter sin syn på några av de större frågorna som regionen har att brottas med framöver. Regionens styrkor och utmaningar Ingela Nylund-Watz, (S), ordförande Mälardalsrådet: Stockholm-Mälarregionen står sig förhållandevis bra i den internationella konkurrensen idag, men det går aldrig att luta sig tillbaka. Utvecklingen går oerhört snabbt och vi måste fortsätta vara innovativa och bygga vidare på det systemtänkande som i decennier varit en svensk paradgren. Christer G Wennerholm (M), Stockholms läns landsting: Flera steg har nu tagits för att förbättra infrastrukturen i regionen, men ännu mer måste göras för att till exempel arbetspendlingen ska underlättas och den regionala arbetsmarknaden fungera optimalt. 8

9 Erik Weiman (M), Landstinget i Uppsala län: Vår region hamnar högt på internationella unversitetsrankingar vilket attraherar studenter, lärare och forskare, och vi har flera spets företag inom Life science. Men vi måste bli ännu bättre på att samspela inom regionen för att fortsätta att utvecklas som kunskapsregion. Hans Ekström (S), Eskilstuna kommun: Prognoser visar att regionens befolkning kommer att öka med runt personer till Det är ett viktigt tillskott av arbetskraft för regionen, men hur ska vi möta den växande befolkningen vad gäller t ex bostäder och transporter och samtidigt bibehålla livskvaliteten? Samtidigt minskar befokningen på sina håll i regionen, vilket kräver lösningar det med. Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), Örebro läns landsting: Regionen har många starka företag, både stora och små företag där vissa är världsledande i sina branscher. Det här är viktigt, för det sätter verkligen regionen på den internationella kartan. Men entreprenörskapet måste samtidigt stimuleras inte bara runt de större tätorterna och samarbetet mellan skola och arbetsliv behöver utvecklas regionen kan inte slå sig till ro! 9

10 Mälardalsrådet en mötesplats för att utveckla Stockholm-Mälarregionen Mälardalsrådet är en mötesplats för politiken och för möten mellan politik, näringsliv och akademi i storregionala utvecklingsfrågor. För att möta framtidens utmaningar är det bra att det nu görs en översyn av rådets arbetsformer, en översyn som ska vara klar i maj Anna Lundgren, generalsekreterare, Mälardalsrådet Mälardalsrådet startade år 1992 och är en ideell förening. Syftet är att främja utvecklingen av Stockholm-Mälarregionen till en framtidsregion i ett integrerat Europa. 56 kommuner och fem landsting i de fem länen Stockholms län, Uppsala län, Sörmlands län, Västmanlands län och Örebro län är medlemmar i rådet. Mälardalsrådet har initierat och driver processerna En bättre sits infrastruktur och kommunikationer Stjärnbildning kunskaps- och kompetensförsörjning och Benchmarking Regions internationell konkurrrens- och attraktionskraft En politiskt styrd organisation Rådet består av drygt 300 ledamöter, utsedda av de fem landstingen och de 56 medlemskommunerna. Rådet samlas en gång per år till rådsmöte. Mälardalsrådets verksamhet styrs av styrelsen, som utser utskott, projekt- och arbetsgrupper samt beslutar om verksamhetsplan och budget. Styrelsen består av 18 ledamöter och 18 suppleanter, och väljs för en mandatperiod om fyra år. Styrelsens och rådets sammansättning avspeglar valresultatet i kommuner och landsting i det senaste valet. Styrelsens arbete leds av ett presidium. Det finns för närvarande fyra utskott: ett kulturutskott, näringslivs- och FoU-utskott, miljöutskott och ett planerings- och trafikutskott. För den löpande verksamheten finns ett kansli med sex anställda som leds av en generalsekreterare. Kansliet ligger på Hantverkargatan 3H i centrala Stockholm. 10

11 11

12 Mälartinget årets viktigaste händelse i maj varje år samlas företrädare för Mälardalsrådets medlemmar och andra aktörer som arbetar med regional utveckling på Mälarting. Det är, förutom att vara Mälardalsrådets rådsmöte, ett tillfälle för framförallt regionens politiker att träffas och diskutera gemensamma utmaningar för det storregionala samarbetet. Ca 300 personer deltar på Mälartinget som hålls på olika platser runtom i regionen. Mälartinget 2011 hålls den maj i Västerås. Mälartinget 2012 hålls den 31 maj-1 juni i Stockholm. Då firar Mälardalsrådet 20 år. De senaste Mälartingen och dess teman: 2006 OECD Territorial review Stockholm-Mälarregionen 2007 En bättre sits 2008 Storytelling: Internationell rörlig och innovativ 2009 Stockholm-Mälarregionen i framtiden: Attraktiv för vem? 2010 Vårt gemensamma vatten. Regionen talar med gemensam röst Vid ett flertal tillfällen har Mälartingen enats om ett gemensamt ställningstagande. Det betonar vikten av en fråga eller visar en ambition att åstadkomma något tillsammans kom Mälardalen allt inom en timme och 2010 Vårt gemensamma vatten. 12

13 13

14 Mälardalsrådet kommer även fortsättningsvis koordinera och vara pådrivande i arbetet med regionens infrastrukturplanering. I samverkan med regionens aktörer utvidgas nu processen till att gälla även trafikeringsfrågor. Maria Nimvik Stern, processledare En bättre sits En bättre sits en unik process för infrastrukturplanering i regionen 2005 startade En bättre sits en gemensam storregional satsning med många aktörer inblandade för att skapa samsyn och systemsyn i i infrastrukturfrågor i regionen, och lägga grunden för ett sammanhållet kollektivtrafiksystem. Tillsammans med en rad personer, organisationer och aktörer från hela Stockholm-Mälarregionen lyckades man komma överens om en gemensam lista för vilka spår- och vägprojekt som ska prioriteras i regionen. Listan lämnades över till svenska regeringen Processen var unik i sitt länsöverskridande och trafikslagsövergripande synsätt, och i att fem län kunde enas om så omfattande åtgärder. Aktörerna som deltog valde att se till hela regionen och inte bara till sitt eget närområde. 14

15 15

16 Mycket av arbetet med att skapa en kunskaps- och kompetensförsörjningstrategi som också ska ha förutsättningar att kunna genomföras, handlar om att få många aktörer att träffas och å ena sidan förstå sin specifika roll i helheten och å andra sidan vilja samarbeta med de andra delarna. Nicke Grundberg, processledare Stjärnbildning Stjärnbildning för en kunskapsregion i världsklass Stockholm-Mälarregionen har ambitionen att fortsätta att vara en framgångsrik kunskapsregion. Mälardalsrådet genomförde en kartläggning för att se vilka utmaningarna är. Den mest framträdande utmaningen handlar om att regionen måste bli bättre på samarbete, såväl inom som mellan kunskapsregionens olika delar. I september 2010 beslutade Mälardalsrådets styrelse att arbeta för att ta fram en storregional strategi för kunskaps- och kompetensförsörjning. Målet är att bidra till en systemsyn och en brett förankrad samsyn i kompetensförsörjningsfrågor, och att mobilisera regionen i ett gemensamt arbete för att utveckla Stockholm-Mälarregionen som kunskapsregion. Arbetet med strategin kommer inledningsvis att fokusera på samverkan och att hitta lösningar på de särskilda utmaningar som har identifierats under kartläggningsarbetet. Dessutom omfattar Stjärnbildning en medveten strävan efter att ta tillvara best practice för regionalt samarbete kring utbildning. 16

17 17

18 Stockholm-Mälarregionen är i flera avseende en av världens mest framgångsrika storstadsregioner. Men konkurrensen ökar. Vill vi undvika att bli omsprungen gäller det att ha koll och ständigt jämföra sig med de bästa. Oavsett var de befinner sig på jorden. Roland Engkvist, processledare Benchmarking Regions Benchmarking genom att lära om andra lär vi oss om oss själva En metod för att möta de utmaningar som regionen står inför är benchmarking. Att kontinuerligt mäta och jämföra oss med andra storstadsregioner för att få grepp om våra styrkor och svagheter är något Mälardalsrådet gjort under en lång tid. Den globala konkurrensen handlar om konkurrenskraft och om attraktionskraft, och det gäller att ha koll på hur vi står oss i den globala konkurrensen och se vad andra gör för att vara attraktiva på den globala arenan. Mälardalsrådet arbetar med Benchmarking på två sätt Vi tar fram Stockholm Report, en årlig sammanställning av internationella rankinglistor, för att bedöma hur vi ligger till i förhållande till andra regioner. Vi genomför benchmarkingresor tillsammans med ledande representanter för näringsliv, politik och akademi i regionen genomfördes Benchmarking Seattle, 2007 Benchmarking Dublin & Ireland och Benchmarking Singapore & Kuala Lumpur genomfördes Benchmarking Helsinki. Genom att spegla vår egen storstadsregion i andra, påbörjar vi dialogen om hur vi gör Stockholm-Mälarregionen ännu bättre! 18

19 19

20 Besöksadress: Hantverkargatan 3H Postadress: Mälardalsrådet, Stockholm Telefon: Fax: E-post: Våra webbplatser: