Samordnad måltidsorganisation

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Datum Diarienummer KLK 2019/283 Handläggare Kanslichef Elisabeth Aidemark Kansliavdelningen Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Samordnad måltidsorganisation Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen följande beslut: 1. En styrgrupp utses som består av förvaltningscheferna för omsorgsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen och tekniska förvaltningen samt kommundirektören eller den/de personer kommundirektören utser. Ordförande i styrgruppen utses av kommundirektören. Till sin hjälp utser styrgruppen lämpliga medarbetare till arbetsgrupper. Presidiet i kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden samt omsorgsnämnden utgör referensgrupp. 2. Styrgruppen ges i uppdrag att ta att ta fram ett konkret beslutsförslag avseende en samordnad kommungemensam kostorganisation som kan säkerställa en mer kvalitativ och kostnadseffektiv kost- och måltidsproduktion jämfört med nuvarande kostorganisation. Utredningen ska presentera två till tre alternativa förslag som belyser aspekter såsom organisation, möjligheter till samverkan, ekonomi, investeringstakt, kvalitet (näring, smak, upplevelse osv), arbetsmiljö, hållbarhet och kompetensförsörjning. 3. Beslutsförslaget ska redovisas till kommunstyrelsen senast den 20 november 2019 för beslut i kommunfullmäktige senast den 9 december Kommunledningsförvaltningen / Kansliavdelningen Postadress: Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningsforvaltningen@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

2 2 (4) Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade att ge kommunchefen, eller den han utser, i uppdrag att bilda en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från kommunledningskontoret, barn- och utbildningsförvaltningen, omsorgsförvaltningen samt tekniska förvaltningen för att se över de måltidsutredningar som är genomförda och utifrån dem återkomma med förslag på ny måltidsorganisation. Arbetsgruppen gick igenom genomförda utredningar och genomförde en nulägesanalys utifrån vilken arbetsgruppen förslog kommunstyrelsen besluta följande: 1. Kostverksamheten samordnas i en projektorganisation i egen regi med mandat att förbereda en samordnad framtida gemensam kostfunktion. 2. Kommunchefen ges i uppdrag att utse en projektledare för uppdraget. 3. En styrgrupp utses bestående av ledamöter i arbetsutskotten i kommunstyrelsen, barn-och utbildningsnämnden och omsorgsnämnden samt förvaltningscheferna i berörda förvaltningar. Ordförande för styrgruppen är kommunstyrelsens ordförande. Kommunstyrelsen beslutade att avslå ärendet varvid detta avslutades. Frågan om en samordning av kostverksamheten inom Hässleholms kommun har åter aktualiserats. Nuläge I arbetsgruppens underlag från 2018 presenterades följande nulägesbild: Ansvaret för kostverksamheten inom Hässleholms kommun är uppdelad på omsorgsnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Det saknas en gemensam koncernövergripande målbild kring kostverksamheterna inom Hässleholms kommun. Det finns en gemensam måltidspolicy, antagen av kommunfullmäktige år Antalet kök för tillagning och mottagning är mycket stort, med varierande storlek och verksamheten är utspridd över hela kommunen. (Bilaga 2 med antal kök, portioner, kostnader investeringsbehov mm) Flertalet kök tillagar varm mat. Många av köken har stora renoveringsbehov. Olika myndighetskrav/ miljökrav innebär också att det krävs stora investeringar. Det går till exempel inte att uppfylla temperaturkraven på varm mat som distribueras i hemtjänsten. Sannolikt är redovisade kostnader för köken för låga, när investeringsbehoven beaktas. Se också bilaga 2 JAV

3 3 (4) Nya tillverknings- och distributionsmetoder (kyld och fryst mat) ger möjligheter till mer flexibla lösningar kring logistik och samordning. Öppnar också för lägre pris med bibehållen eller bättre kvalitet. I avsaknad av koncerngemensam strategi/funktion fattar facknämnderna egna beslut kring kosten. Det är ur ett koncernperspektiv mycket tveksamt om besluten är rationella och kostnadseffektiva lösningarna. Inom skolan är det rektor som leder måltidsverksamheten. Det finns ett behov av att frigöra tid för att skolledare ska kunna ägna sig mer åt det pedagogiska ledarskapet. Möjligheterna till samverkan med externa aktörer är inte kartlagda. Mot bakgrund av ovanstående konstaterade arbetsgruppen att det behövs hållbara och kostnadseffektiva måltidslösningar som möter framtida behov och nya utmaningar. Framtiden Kostverksamheten har genom åren varit föremål för ett stort antal utredningar. Ingen av dessa har lett fram till att kommunen fattat beslut utifrån ett långsiktigt helhetsperspektiv. Flertalet av tidigare utredningar har varit övergripande till sin karaktär, och lämnat många viktiga frågor kring ett faktiskt genomförande obesvarade. För att kunna nå fram till en hållbar och kostnadseffektiv måltidsorganisation bedöms konkreta förslag på genomförande behöva tas fram som man politiskt kan ta ställning till. Mot denna bakgrund föreslås en styrgrupp utses som består av förvaltningscheferna för omsorgsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen och tekniska förvaltningen samt kommundirektören eller den/de personer kommundirektören utser som sin ersättare. Till sin hjälp utser styrgruppen lämpliga medarbetare, såsom exempelvis kostchefer, fastighetsstrateg, ekonomer, till arbetsgrupper. Presidiet i kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden samt omsorgsnämnden utgör referensgrupp. Styrgruppen föreslås ges i uppdrag att ta att ta fram ett konkret beslutsförslag avseende en samordnad kommungemensam kostorganisation som kan säkerställa en mer kvalitativ och kostnadseffektiv kost- och måltidsproduktion jämfört med nuvarande kostorganisation. För att få ett allsidigt underlag för beslut bör utredningen presentera två till tre alternativa förslag som belyser aspekter såsom organisation, möjlighet till samverkan, ekonomi, investeringstakt, kvalitet (ex. kyld mat vs varm mat, näring, smak, upplevelse osv), arbetsmiljö, hållbarhet och kompetensförsörjning. Beslutsförslaget föreslås redovisas till kommunstyrelsen senast den 20 november 2019 för beslut i kommunfullmäktige senast den 9 december JAV

4 4 (4) Förslagets konsekvenser för verksamhetens brukare Syftet med utredningen är att klargöra hur ett samlat ansvar för kommunens kostverksamhet på ett bättre sätt kan säkerställa en kvalitativ och effektiv kost- och måltidsproduktion jämfört med hur den är organiserad idag. Barnperspektivet Se ovan (förslagets konsekvenser för verksamhetens brukare). Miljökonsekvenser I utredningen föreslås hållbarhetsaspekten belysas. Facklig samverkan Innan ett slutligt beslut i frågan måste facklig samverkan ske. Ekonomiska konsekvenser Berörda förvaltningar förväntas bistå med medarbetarnas tid. I övrigt väntas utredningen kunna ske inom ramen för befintlig budget. Bilagor PM inklusive 2 bilagor KS , 113 Sändlista: Omsorgsnämnden BUN Tekniska nämnden Kommundirektör Kansliavdelningen Elisabeth Aidemark Kanslichef JAV

5 PM 1(8) Datum Rev Diarienummer 2017/468 Handläggare Bitr förvaltningschef Charlotte Nygren-Bonnier Kommunledningskontoret Uppdrag - Översyn av måltidsorganisation Uppdrag: Kommunstyrelsen beslutade att ge kommunchefen, eller den han utser, i uppdrag att bilda en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från kommunledningskontoret, barn- och utbildningsförvaltningen, omsorgsförvaltningen samt tekniska förvaltningen för att se över de måltidsutredningar som är genomförda och utifrån dem återkomma med förslag på ny måltidsorganisation. Förslag på måltidsorganisation ska presenteras för kommunfullmäktige senast i december 2017 och en delredovisning ska göras till kommunstyrelsen i augusti En politisk beredningsgrupp bestående av kommunstyrelsens arbetsutskott utses. Bakgrund/Nuläge: Kostverksamheten har genom åren varit föremål för ett stort antal utredningar (se bilaga 1). Utredningarna har dock inte inneburit att kommunen fattat beslut utifrån ett långsiktigt helhetsperspektiv. Ansvaret för kostverksamheten inom Hässleholms kommun är uppdelad på omsorgsnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Nuläget kan sammanfattas i följande punkter: Det saknas en gemensam koncernövergripande målbild kring kostverksamheterna inom Hässleholms kommun. Det finns en gemensam måltidspolicy, antagen av kommunfullmäktige år Antalet kök för tillagning och mottagning är mycket stort, med varierande storlek och verksamheten är utspridd över hela kommunen. (Bilaga 2 med antal kök, portioner, kostnader investeringsbehov mm) Flertalet kök tillagar varm mat. Många av köken har stora renoveringsbehov. Olika myndighetskrav/ miljökrav innebär också att det krävs stora investeringar. Det går till exempel inte att uppfylla temperaturkraven på varm mat som distribueras i Kommunledningskontoret Postadress:, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

6 2(8) hemtjänsten. Sannolikt är redovisade kostnader för köken för låga, när investeringsbehoven beaktas. Se också bilaga 2 Nya tillverknings- och distributionsmetoder (kyld och fryst mat) ger möjligheter till mer flexibla lösningar kring logistik och samordning. Öppnar också för lägre pris med bibehållen eller bättre kvalitet. I avsaknad av koncerngemensam strategi/funktion fattar facknämnderna egna beslut kring kosten. Det är ur ett koncernperspektiv mycket tveksamt om besluten är rationella och kostnadseffektiva lösningarna. Inom skolan är det rektor som leder måltidsverksamheten. Det finns ett behov av att frigöra tid för att skolledare ska kunna ägna sig mer åt det pedagogiska ledarskapet. Möjligheterna till samverkan med externa aktörer är inte kartlagda. Kvalitet Mat och måltider har stor betydelse för en god hälsa hos äldre såväl som för eleverna i skolan. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning hos äldre för att undvika sjukdom och återvinna eller bibehålla en god hälsa. För äldre såväl som för skolans elever gäller också att maten skall var god! Då blir maten uppäten och de äldre håller sig friska längre och eleverna får energi för att klara hela skoldagen. Men det behöver inte betyda att maten behöver lagas där personerna bor eller får utbildning så länge maten har ett gott näringsinnehåll och är anpassad utifrån brukarnas och elevernas behov. Omsorgsnämnden och Barn- och utbildningsnämnden har ansvar för att det serveras mat samt för att kosten har rätt kvalitet inom äldreboenden, för brukare i ordinärt boende som inte själva kan laga sin mat, förskola samt för skolelevernas lunch. Det finns dock inga krav på att nämnderna måste ha tillagningsorganisationer i egen regi. Attendo som vill bygga ett nytt särskilt boende i kommunen väljer att inte bygga ett eget kök. Istället köper man kyld mat för att klara kraven och för att kunna erbjuda en näringsrik mat. Potentialen med kyld eller fryst mat är betydande. Med bibehållen eller bättre kvalitet kan kostnaderna för tillagning och distribution bli väsentligt lägre jämfört med dagens produktion av varm mat. Kyld eller fryst mat öppnar också för nya möjligheter kring stordrift och alternativa driftsformer. Eftersom det inte finns någon koncernövergripande samordning av kostfunktionerna så agerar respektive nämnd enligt eget gottfinnande utifrån sina förutsättningar. Sålunda har Omsorgsnämnden, som ett led i saneringen av ekonomin, beslutat att upphandla tillredning och leverans av matdistribution istället för i egen regi. Detta innebär b la att tillagning av lunch minskar med ca 360 portioner dagligen inom omsorgen. Vidare beslutade omsorgsnämnden att

7 3(8) avveckla Skansenhemmets kök och under försöksperiod om 6 månader prova att anlita en extern leverantör för lunch och kvällsmat till de boende på Skansehemmet för att se om det finns alternativ som ökar de boendes inflytande över när och vad de ska äta och därmed vara ett alternativ till framtida storkök. För redovisning av samtliga beslut och utredningar hänvisas till bilaga 1. Förslag: Inrätta en ny projektorganisation Mot bakgrund av ovanstående konstateras att det behövs hållbara och kostnadseffektiva måltidslösningar som möter framtida behov och nya utmaningar. Arbetsgruppen föreslår som ett första steg att kostverksamheten samordnas i en projektorganisation i egen regi med mandat att förbereda en samordnad framtida gemensam kostfunktion. Det innebär också att facknämnderna går från att vara utförare till att bli beställare och ska i första hand värna verksamhetens behov utifrån kundernas behov. En förutsättning är att fokusera på kvalitet och effektiv logistik istället för på var och hur maten tillagas och serveras. Uppdraget till projektorganisationen bör innefatta att: Bedriva den operativa verksamheten under projekttiden Tydliggöra investeringsbehov Identifiera samordningsvinster Kartlägga och införa nya metoder Identifiera möjligheter till samverkan med externa aktörer Tydliggöra ekonomiska konsekvenser Ta fram resursfördelning/ersättningsmodell Verkställa politiska beslut utifrån ovanstående Styrgrupp: KSAU, ONAu och BUNAu + KC och FC Projektledare/Funktionschef: Extern rekrytering Projektgrupp: Kostchefer, i övrigt behöver det diskuteras! Kommunledningskontoret Charlotte Nygren-Bonnier

8 4(8) Bilaga 1 Översiktlig redovisning av tidigare utredningar och beslut Beslut: Kommunfullmäktige beslutade , att en omorganisation och ombyggnad av köken i Bjärnum skulle genomföras med Lyckåsa som centralkök. Det betyder att sedan 2009 är all tillagning av mat till förskola, skola och äldreomsorg för Bjärnumsområdet samordnat på Lyckåsa. Det har först diskussioner om förändringar av samtliga kök inom Hässleholms kommun. Kommunstyrelsen gav dåvarande HTAB att utreda en gemensam måltidsorganisation i Hässleholms kommun. Beslutet var bla att Hässleholms kommun ska ha en samlad måltidsorganisation samt att den skulle organiseras i ett av kommunens helägda bolag. Förvaltningscheferna vid barn- och utbildningsförvaltningen och omsorgsförvaltningen tog på sig ansvaret att ta fram ett förslag på en gemensam måltidsorganisation inom Hässleholms kommun. Kommunstyrelsen beslutade att återremittera ärendet och därefter har inga beslut i frågan om organisation tagits. I avvaktan på vidare uppdrag kring organisationsutredning gavs ett uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott att utarbeta en kommungemensam måltidspolicy i samverkan berörda nämnder och förvaltningar (främst Barn- och utbildningsförvaltningen, Omsorgsförvaltningen). Kommunfullmäktige beslutade att anta en gemensam måltidspolicy för Hässleholms kommun. I en rapport till kommunstyrelsen (juni 2016) avseende genomlysning av samtliga nämnder (exkl omsorgsnämnden) skriver kommunchefen att en översyn av måltidsorganisationen bör ske omgående. Omsorgsnämnden beslutade att upphandla tillredning och leverans av matdistribution istället för i egen regi. Detta innebär bla att tillagning av lunch minskar med ca 360 portioner dagligen inom omsorgen. Omsorgsnämnden beslutade att avveckla Skansenhemmets kök och under försöksperiod om 6 månader prova att anlita en extern leverantör för lunch och kvällsmat till de boende på Skansehemmet för att se om det finns alternativ som ökar de boendes inflytande över när och vad de ska äta och därmed vara ett alternativ till framtida storkök. Omsorgsnämnden beslutade att föreslå kommunstyrelsen att nuvarande samordning av måltidsorganisationen inom Bjärnumsområdet ska utvärderas och att en utredning kring en gemensam måltidsorganisation inom Hässleholms kommun ska genomföras. Kommunstyrelsen avslog

9 5(8) 113 framställan angående utvärdering av måltidsorganisationen inom Bjärnumsområdet och att en utredning kring en gemensam måltidsorganisation inom Hässleholms kommun ska genomföras. Kommunstyrelsen beslutade i samma paragraf att ge kommunchefen, eller den han utser, i uppdrag att bilda en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från kommunledningskontoret, barn- och utbildningsförvaltningen, omsorgsförvaltningen samt tekniska förvaltningen för att se över de måltidsutredningar som är genomförda och utifrån dem återkomma med förslag på ny måltidsorganisation. Förslag på måltidsorganisation ska presenteras för kommunfullmäktige senast i december 2017 och en delredovisning ska göras till kommunstyrelsen i augusti En politisk beredningsgrupp bestående av kommunstyrelsens arbetsutskott utses. Genomförda utredningar: Det har genomförts ett antal utredningar kring kost/måltidsorganisation inom Hässleholms kommun under perioden Måltidsutredning, genomförd av tekniska kontoret. Utredningen utgick på att samla all måltidsverksamhet under en huvudman samt att måltidens huvudkomponent tillagas i ett centralkök och sedan i nedkyld form, transporteras till alla mottagningskök. Ärendet redovisades i kommunstyrelsens arbetsutskott som ett rent informationsärende. Efter det har det genomförts en remissrunda och synpunkter har inkommit från både partier, nämnder och fackliga organisationer där majoriteteten är emot ett storkök. Omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen i beslut att en översyn av köksorganisationen ska ses n över för att uppnå högre kvalité och effektivitet genom förbättrad kvalitetskontroll och kompetensutveckling. Avslutat utan åtgärd Kök i Bjärnum, Tekniska kontoret och Storköksplanerarna Lundqvist och Andersson. Utredningsuppdraget var att ta fram förslag på ett gemensamt tillagningskök för skola, förskola och servicehus (äldreboende). Övriga kök blir då mottagningskök eller serveringskök. Utredningen avslutades i kommunfullmäktige att en omorganisation och ombyggnad av köken i Bjärnum ska genomföras med Lyckåsa som centralkök Översyn kostorganisation (omsorgsnämnden) Dining Development. Analys och förslag till förändring. Uppdraget vara att genomföra en översyn och utredning av måltidsverksamheten inom äldre- och handikappomsorgen inom omsorgsförvaltningen. En utvärdering av Bjärnumsprojektet har även ingått i utredningsarbetet. Förslag på två organisationsmodeller föreslås i utredningen. Båda förslagen har utformats för att skapa förutsättningar i effektiv verksamhetsstyrning och stödja en måltidsverksamhet som kännetecknas av hög effektivitet, kvalité och miljömedvetenhet. Förslagen innehåller även strategier för effektivisering av produktion och resursanvändning i köken.

10 6(8) 1: Områdesvis samlad organisation typ Bjärnumsmodellen Omsorgsnämnden och barn- och utbildningsnämnden i samverkan där kostenheten organiseras i linjär organisation underordnad omsorgsnämnden. 2: Samlad organisation med Barn- och utbildningsförvaltningen, där samtliga måltider organiseras inom en och samma förvaltning, kallad Måltid Hässleholm Etapp 1, Förstudie för översyn av kostorganisation (HTAB) Etapp 2, Organisationsförslag (HTAB) PwC Kommunstyrelsen beslutade att kommunchefen fick i uppdrag att utreda om det fanns förutsättningar för att bilda en gemensam kostorganisationen inom kommunen. Bakgrunden till beslutet var att samordningen av måltidsorganisationen i Bjärnum mellan bun och on. Erfarenheterna från Bjärnumsmodellen var underutvärdering vid detta tillfälle men både bun och on ansåg redan då att kommunen bör arbeta vidare med att ta fram förslag om ytterligare samverkan avseende förvaltningarnas måltidsverksamhet. Utredningen gav förslag på att måltidsverksamheten skulle organiseras som en enhet inom dåvarande teknikbolaget HTAB. Ekonomiavdelningen fick i uppdrag av kommunchefen att ta fram en tidplan för genomförandet av måltidsorganisation. Ekonomiavdelningens bedömning efter att ha läst och sammanfatta vad PwC kommit fram till i sin förstudie (etapp 1) och i sitt organisationsförslag (etapp 2), är att det inte ges en förklaring till hur syftet och målet ska uppnås samt att de inte belyser verksamheten utifrån de parametrar som finns med i ks förutsättningar. Som en följd därav har diverse synpunkter och frågeställningar presenterats. Ekonomiavdelningen skriver vidare att när synpunkter och frågeställningar är besvarade och utredda finner de det möjligt att fullfölja uppdraget med att ta fram en tidplan för genomförandet av måltidsorganisation. Ärendet avstannar Förslag att ON/BUN får uppdrag till gemensam måltidsorganisation. Kommunstyrelsen beslutade att återremittera ärendet och därefter har inga beslut i frågan om organisation tagits Förslag till samlad måltidsorganisation inom buf (barn- och utbildningsnämnden). Enligt uppdrag från förvaltningschef för Barn- och utbildningsförvaltningen har förslag till en samlad måltidsorganisation tagits fram. Förslaget utökas enligt uppdrag från BUN:s arbetsutskott med en ekonomisk konsekvens av en gemensam kostorganisation och med exempel på kostorganisationer från omvärlden. Två förslag till organisation av måltidsverksamheten har tagits fram. Skillnaden mellan förslagen är att i förslag 1 delas måltidsverksamheten upp i åtta geografiska område med en teamledare som kombinerar arbete i produktion med administrativa arbetsuppgifter. I förslag 1 arbetar en kostutvecklare på förvaltningsövergripande nivå med specifika gemensamma arbetsuppgifter. I förslag 2 delas måltidsverksamheten i fyra geografiska områden med en områdesansvarig som arbetar heltid med administrativa arbetsuppgifter, samt med olika specifika uppgifter som är gemensamma för organisationen. Båda förslagen

11 7(8) innebär att en heltidstjänst som måltidschef/verksamhetschef har det övergripande ansvaret och leder, styr och följer upp måltidsverksamheten. Uppdraget redovisades på bun au Arbetsutskottet beslutade att de tagit del av utredningen och lade den till handlingarna Gemensam måltidspolicy Kommunfullmäktige antar Gemensam måltidspolicy för Hässleholms kommun 2016 Inventering av storkök; centrumkök (omsorgsnämnden). Kreativa storkök Kreativa storkök har på uppdrag av omsorgschefen utrett möjligheterna för en samlokalisering av köken på Högalid, Bokeberg och Erhenborg. Utredningen visar att köken generellt är gamla och slitna och utredaren påpekar bland annat att viss utrustning och inredning i köken är bytta, men det finns stort behov av att byta fler maskiner. Likaså är ventilationen i köken mycket bristfällig. Utifrån utredningen bedömer Kreativa storkök att Bokebergs kök är det kök, som efter en tillbyggnad skulle fungera bäst för att samlokalisera. En kostnadsberäkning för om- och tillbyggnad ger en ungefärlig summa av 16 mkr vilket ska jämföras med att bygga ett nytt storkök för omkring 20 mkr. I omsorgschefens tjänsteskrivelse framgår det av den utredning som Kreativa storkök genomfört att det inte av ekonomiska skäl går att motivera en samlokalisering på Bokeberg. Alternativet är att bygga ett nytt storkök i anslutning till det nya äldreboendet som planeras i centrala Hässleholm. Samtidigt finns det idag intressanta alternativ med fryst mat som gör att beslut om ett nytt storkök bör övervägas.

12 8(8) Bilaga 2 Kostverksamheten i siffror Omsorgsnämnden har idag 8 tillagningskök med varierande tillagningsvolymer. Renoveringsbehoven är stora i 6 av köken och fastighetsavdelningen har tidigare uppskattat investeringskostnaderna till omkring 7-8 mkr per kök, men fastighetsförvaltningen anser nu att detta är alldeles för lågt räknat. När matdistributionen är upphandlad (ON ) blir den återstående volymen för liten vid flera av tillagningsköken. Med nuvarande organisation kommer dygnsportionspriset öka med 25 kr. Barn- och utbildningsnämnden har idag 45 tillagningskök samt 18 mottagningskök. Renoveringsbehoven är av varierande storlek och kommunfullmäktige beslutade att anslå projektbudget om 18 mkr för ombyggnad av köket på Vittsjös skola. Specifikation för respektive kök/restaurang/serveringskök ska tas fram enligt nedanstående förslag: Namn Adress Antal portioner inkl uppdelning per kund/fackförvaltning Årsarbetare Ev anställda hos fackförvaltning kopplade till kostverksamheten Bruttokostnad Intäkter Kostnad per portion Investeringsbehov Beräknade driftkostnader efter investering

13

14

15

16