Vinäs. Utredning om utvecklingsmöjligheter Vinäs, Västra Eds socken, Västervik kommun, Kalmar län, Småland. Linda Liljeberg och Mattias Lunn

Transkript

1 Vinäs Utredning om utvecklingsmöjligheter Vinäs, Västra Eds socken, Västervik kommun, Kalmar län, Småland Linda Liljeberg och Mattias Lunn KALMAR LÄNS MUSEUM Utredning om utvecklingsmöjligheter 2013

2

3 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Vinäs Utredning om utvecklingsmöjligheter Vinäs, Västra Eds socken, Västervik kommun, Kalmar län, Småland Författare Foto Granskad av Layout Utgivare Kartor Linda Liljeberg och Mattias Lunn där inte annat anges Författarna, Björn Olsson och Stefan Siverud m fl/ Kalmar läns museum där inte annat anges Örjan Molander Stefan Siverud Kalmar läns museum Publicerade i enlighet med tillstånd från Lantmäteriverket

4

5 Innehåll Inledning...7 Bakgrund...8 Utredningen och dess syfte... 8 Tillvägagångssätt...8 Historisk översikt...10 Det historiska ägandet...10 Ombyggnaderna...11 Några historiska nedslag och berättelser...12 Historiska funderingar Jakten på sanningen...14 Omgivningarna...15 Nuläge...17 Omvärldsanalys...18 Vad kan vi göra med Vinäs?...19 Kan vi göra något liknande i Uknadalen?...19 Utvecklingsområden Kunskapsutveckling Turism Digital information Skolan Företag Föreningar/Kyrka Lokalbefolkningens förslag...32 Platsens förutsättningar...34 Kulturmiljölagen...34 Samverkan...34 Jämförelseprojekt...36 Förslag på utveckling och organisation...38 Finansieringsmöjligheter...41 Källförteckning...42 Bilagor...43

6 Skala 1: Karta över Kalmar län med undersökningsområdet markerat med gul-svart cirkel. 6

7 Inledning Regnet öste ner. Erik hade ridit länge nu, i flera dagar. Han var trött och blöt och han kände hur hungern rev i magen. Nu kunde han se Storsjöns vatten glittra i månskenet, han var snart framme med sin värdefulla last. Vinäs låg tyst och mörkt när han klev av hästen. Han tog av sadelväskorna och smög försiktigt in i källarvalvet där en fackla brann och gav tillräckligt med ljus. Allt hade skett väldigt fort, Greve Lewenhaupt hade först fått skulden för det misslyckade kriget sedan snabbt dömts till döden genom halshuggning. Men Erik hade klarat sitt uppdrag, den värdefulla lasten var hemma nu. Bara en snabb titt Han öppnade försiktigt sadelväskan i det svaga ljuset och sträckte ner handen. Han tog ett fast grepp och drog försiktigt upp sin värdefulla last i ljuset. Han stelnade till, en ilning gick längs ryggraden. Det huvud han höll i sin hand var inte Greve Lewenhaupts, det var Von Buddenbrocks Hur kunde han ha grävt upp fel huvud? Erik hade blivit lovad torpet Busken vid Helgenäs om han lyckades med uppdraget. Han hade misslyckats, vad ska Grevinnan säga nu? Han sjönk långsamt ihop, huvudet rullade bort mot den murade väggen och han började sakta gråta. Berättelser som denna, som bygger på en skröna från 1743, visar att Vinäs rymmer många gåtor och spännande historier. Gåtor och historier som väntar på att lösas och berättas. Vinäs har varit en viktig plats under lång tid. Med sitt centrala läge i Storsjön, har Vinäs varit en strategisk punkt mitt i den viktiga vattenvägen till Linköping, vilket inte minst de båda fornborgarna vittnar om. I dag finns en ruin kvar med grunden i tidigt 1400-tal som är om-/tillbyggd ett otal gånger. Den mystiska Ekholmen ligger precis intill med sina stora ekar och märkliga formationer i marken. Arkeologiska utgrävningar och arkivforskning kan ge oss många svar och samtidigt fånga upp de livsöden och spännande berättelser som väntar på att föras upp i ljuset. Ytterligare bebyggelsehistoriska utredningar kan lösa gåtorna inne i byggnaden, där de otaliga ombyggnationerna som gjorts inte är fullständigt kartlagda. Den nya kunskap som kommer fram måste sedan göras tillgänglig och spännande. Detta ramas in av den vackra Uknadalen med sin fantastiska natur och möjlighter till friluftsliv. Potentialen att kombinera natur, kultur och historia finns och borde utnyttjas. Denna utredning vill visa på möjliga vägar till att återigen göra Vinäs till en betydelsefull plats, fylld av mening och spännande upplevelser både för ortsbor och turister. 7

8 Bakgrund Det som i dag är Vinäs slottsruin har varit en viktig plats för många människor under lång tid. Platsen har haft strategisk betydelse i och med sitt läge i Storsjön mitt i en viktig vattenled. Vinäs har även haft en politisk betydelse, inte minst genom de inflytelserika adelsätter som har bott här genom historien. Den offentliga kulturmiljövården har engagerats i Vinäs framtid under 90 års tid. Intresset och resultatet har under årens lopp varit varierande. I grunden har det hela tiden funnits en medvetenhet om att Vinäs representerar stora kulturhistoriska värden som bättre bör kunna tas tillvara och utvecklas. Detta ligger helt i linje med den ambitionsnivå som anges i Regionförbundets strategidokument (RUS 2012) där det beskrivs att länets kulturarv, kultur och naturmiljö ska bevaras, användas och utvecklas. Detta anges också i den liggande kulturplanen och sammanfaller med de uppsatta nationella politiska målen. Att Vinäs är en betydelsefull och spännande plats är nog de flesta överens om. Kalmar läns museum och Länsstyrelsen har under flera år gjort riktade insatser för bevarande och utveckling av kulturmiljön vid Vinäs. I dag finns en gemensam vilja att återigen göra platsen levande. Det är mot denna bakgrund som förstudien kommit till. Utredningen och dess syfte Länsstyrelsen, Kalmar läns museum och ägarfamiljen vill tillsammans utveckla Vinäs som besöksmål. Även möjligheterna till ökad kunskapsuppbyggnad skall belysas, vilket hänger intimt samman med utvecklingstanken i projektet. Utredningen genomförs av Kalmar läns museum. Länsmuseet bedömer att ett flerårigt projekt är nödvändigt för att långsiktigt bevara och utveckla platsens kulturvärden. Projektet bör inbegripa ett flertal olika parter och präglas av en stark lokal medverkan. Förstudien ska ses som ett underlag för att uttrycka en målsättning, engagera aktörer, undersöka finansiering samt formulera fortsatta åtgärder. Tillvägagångssätt Utgångspunkten för förstudien har varit att få en bred bild över möjligheterna, men även begränsningarna på och omkring Vinäs. Förstudien bygger på information från flera olika håll. För att få in många olika synpunkter kring platsen, har utredarna varit i kontakt med flera olika målgrupper. De inkomna synpunkterna har sedan bearbetats och sammanställts i den här rapporten. Möten har hållits med ägarfamiljen Malminger, kommunen representerad av lands- 8

9 Representanter från Västerviks museum, Kalmar läns museum, Västerviks kommun samt ägaren träffas på Vinäs. Från vänster: Veronica Palm, Örjan Molander, Lottie Jilsmo, Mats Malminger och Ingalill Malminger. bygdsutvecklaren, Västerviks museum och Västra Eds hembygdsförening. Samhällsföreningen har sökts men utan resultat. Via telefon har utredarna varit i kontakt med den närliggande Ringeltaubska skolans rektor och man har samlat in skolpersonalens tankar. Skolelever i skolan har även fått ge sina synpunkter om platsens möjligheter. Under en kväll fick allmänheten möjlighet att komma in i huset och diskutera förslag på åt- gärder och aktiviteter. Inbjudan skickades ut till intressenter och sattes upp på biblioteket och på museet i Västervik samt på Konsum i Edsbruk. Utredarna har också rådgjort med byggnadsvårdare och arkeologer för att ge sina synpunkter på platsens utvecklingspotential. Via hemsidor har några regionala och nationella jämförelseprojekt undersökts. Här har man tittat på hur andra använt ruiner i publika och turistiska syften. 9

10 Historisk översikt Det historiska ägandet Vinäs har en lång och bitvis oviss historia. Första gången vi möter Vinäs i text är enligt DMS, det medeltida Sverige, en kartläggning av Sveriges medeltida bebyggelse, år 1369 då med stavningen Wyænæs. Samma text nämner också att Magnus Karlsson (Stjärna) hade åtm från 1320-talet(?) V som sätesgård. I en del källor dyker också årtalet 1347 upp som första omnämnandet av Vinäs. År 1379 köper Bo Jonsson (Grip) slottet från släktingar till Magnus Karlsson. Varför Magnus Karlssons släktingar säljer Vinäs framgår inte av texten. Samma släktingar gör ett stort jordskifte med Bo Jonsson år Här skiftar man jord i flera socknar runt om i Tjust. Om Bo Jonsson (Grip) själv bor på Vinäs är ovisst, det finns inga skriftliga belägg på att han skrivit sig till gården Tjust. Däremot daterar hans son Knut Bosson (Grip) år 1405 ett brev på Vinäs och enligt traditionen är det Knut Bosson som bygger slottet på den plats där ruinen står i dag. År 1409 daterar Knut Bossons änka Ermegård Johansdotter också ett brev på Vinäs. En vanlig uppfattning är att det medeltida Vinäs låg på Ekholmen, något som kräver en arkeologisk undersökning för att bekräfta. Vi vet inte heller exakt när stengrunden för dagens Vinäs byggs, men från mitten av 1400-talet blir gården mer stadigt bebodd. Det mesta lutar åt att grunden läggs på 1400-talet och att man redan på 1500-talet påbörjar den första av många ombyggnader. Gården stannar inom släkten Grip fram till år 1616 då den går över till släkten Lewenhaupt. Sidonia Grip, dotter till Mauritz Birgersson (Grip) och Edla Stensdotter Leijonhufvud (Lewenhaupt), gifter sig med sin kusin Johan Casimir (Lewenhaupt). Efter detta stannar Vinäs inom släkten Lewenhaupt fram till år Många av de Lewenhauptar som äger Vinäs är rikets mest inflytelserika. Bland annat bär Charles Emil ( ) Gustav IV Adolf till dopet och blir sedan utnämnd av Gustav III till en av rikets herrar. År 1826 ärver Karoline Lewenhaupt (f. 1815) Vinäs efter sin farmor (som också heter Karoline), Karolines syster Sophie har fått ärva en annan lika värderad del. Flickorna är eftersträvade partier och Karolin gifter sig med ryttmästare Kasimir Sparre. Av okänd anledning säljer Karoline och Kasimir, år 1844, Vinäs till Johan Nordenfalk. Huset tycks inte ha varit bebott efter detta, även om man vid flera tillfällen påbörjat omfattande ombyggnader, följt av diskussioner om hur och i vilken omfattning byggnaden ska bevaras vilket lett till att slottet förfallit. Efter Nordenfalk övergår Vinäs till Baltzar de Maré, ägare till Ankarsrums järnbruk. Enligt Ada Rydström som skrivit mycket om Vinäs i början av 1900-talet, låter han Vinäs förfalla och satsar istället på andra gårdar. År 1898 ärvs Vinäs av sondottern Ottonie, gift med Karl Gripenstedt. Även dessa planerar att rusta upp slottet men säljer år 1917 till godsägare K G Gustavsson. Under 1930-talet byter gården ägare två gånger. Först tar Ernst Milton över Vinäs och år 1935 säljs det till Seth Carlsson. Det är släktningar till Seth Carlsson som äger Vinäs i dag. 10

11 Första kända avbildningen av Vinäs är från Från Nationalmuseum. Ombyggnaderna Grunden till Vinäs är som tidigare nämnts troligen från 1400-talet och har sedan byggts om i flera omgångar. Den första ombyggnaden tycks ha genomförts redan på 1500-talet med en ändrad planlösning i källarvåningen. År 1683 består herrgården av två stenhus med många rum, två träbyggnader och fyra källare. Godset består vid samma tid av mer än 100 gårdar och lägenheter. De två stenbyggnaderna är sannolikt de två byggnader som i dag står på Slottsholmen. En stor ombyggnation som det fortfarande finns rester av i dag, är den som gjordes på 1770-talet. Genom dendrokronologiska undersökningar har man kunnat se att huset fått nytt vindsbjälklag och ett nytt modernt helvalmat, troligtvis spånklätt, tak. Det finns inga skriftliga belägg över hur huset har sett ut tidigare och den första bilden som finns är en teckning från 1806 där det är 1770-talsutseendet vi ser. In på 1800-talet görs nya ombyggnader. Karolin Lewenhaupt f. 1814, var ett eftersträvat parti. Hon blir som 15 åring bortgift med den 21 år äldre ryttmästare Kasimir Sparre och de bosätter sig då på Vinäs. De får tio barn på slottet och lever ett muntert liv med ständiga fester och gör en mycket omfattande ombyggnad, dendrologiskt daterad till omkring Väggarna höjs och taket får en ny, enligt 1800-talets ideal, modern takkonstruktion med ett förhållandevis platt sadeltak. Det byggs en fronton, en triangulär gavel, mot söder och ett utbyggt stort trapphus mot norr. Man gör om hela fasaden i empirstil, och troligtvis är det nu man flyttar köket från östra sidan av huset till den västra pochen med ny tjänstetrappa. När Nils Månsson Mandelgren besöker Vinäs 20 juni 1858 gör han endast kortfattade anteckningar om godset. 11

12 Odaterad och osignerad ritning, troligen inför ombyggnationen i mitten av 1800-talet. Från Riksarkivet. Ytterliggare en ombyggnad verkar påbörjas under 1880-talet, delvis styrkt av dendrologiska dateringar. I början på 1900-talet planeras nya ombyggnader. Nu ska huset bli ett slott i stilen Vasarenässans. På Arkitektur- och designcenter finns en stor mängd ritningar inför ombyggnaden som påbörjas men som aldrig avslutas. Inuti slottet finns fortfarande oanvänt byggmaterial från den här ombyggnaden. Härefter har den offentliga kulturmiljövården engagerats i en lång rad ärenden kring hur och i vilken omfattning Vinäs ska restaureras. År gav en stor exteriör renovering än en gång huset ett helt yttre, men inuti är huset i dag en ruin. Till Vinäs ska inte den yttre holmen, Ekholmen, glömmas bort. Denna har också genomgått förändringar. På medeltiden ska, enligt traditionen, Vinäs ha legat här uppe för att sedan flyttas ner till Slottsholmen under 1400-talet. Senare har Ekholmen förändrats till en park. Ännu in på 1900-talet gick det grusade gångar runt holmen. I dag används Ekholmen som fårhage. Några historiska nedslag och berättelser Från Vinäs finns många berättelser om personer och händelser som vi vet mer eller mindre om. Vid flera tillfällen är det några av rikets mest inflytelserika män och kvinnor som bor på slottet. Här kommer några av dessa berättelser att presenteras. Bo Jonsson Grip var Sveriges genom tiderna största privata jordägare och därmed rikaste man. Efter digerdödens genomfart i Europa på 1350-talet, blir arbetskraften en bristvara. Då blir lågfrälset, som inte har ekonomiska möjligheter att ta ökade kostnader, de stora förlorarna. Högfrälset däremot kan utnyttja situationen genom att köpa upp billiga jordar från lågfrälset, och utnyttja sina kontakter med kungamakten för att få ännu mer mark. Det är i detta samhälle Bo Jonsson lägger stora delar av Tjust under sig under talen. Bo Jonsson köper Vinäs 1379 och denna gård låg enligt traditionen ute på Ekholmen där det finns lämningar som kan vara efter en medeltida gård. För att bekräfta detta krävs dock en arkeologisk undersökning. 12

13 Som nämnts tidigare går gården från familjen Grip till familjen Lewenhaupt genom giftermål. Att de båda släkterna har satt sin prägel på bygden är inte egendomligt. I Ada Rydströms bok skriver hon (om den gamla kyrkan i Ed) att Vigius d.y. ska ha skrivit följande i prostaboken in summa hvarje prydnad och egendom här i kyrkan lärer merendels vara kommen från Vinäs, fasten de saliga herrar pastores förgätit det med mera att uppteckna. Både familjen Grip och Lewenhaupt skänker mycket till kyrkan. Man kan också läsa om grevinnorna, till exempel Sidorna Grip och Anna Maria Cruus, som med manligt förstånd och allvarlig ordning styr Vinäs och andra gods, både i männens frånvaro och sedan de blivit änkor. Anna Maria Cruus överlever sin man med 50 år och driver troligen Vinäs ända fram till sin död År 1735 säljer Mauritz Lewenhaupt, troligen i brist på arvingar, gården till sin brorson Charles Emil ( ). Charles Emils far, och Maurits bror, Carl Gustaf Lewenhaupt, var gift med Amalia Köningsmarck sedan Carl Gustaf är militär och tjänstgör mycket i Tyskland i slutet på 1600-talet. Under denna period tillbringar Amalia Köningsmarck och hennes syster Aurora mycket tid på Vinäs tillsammans med sin svärmor, troligen därför att de båda blev föräldralösa 1691 och bosättningen på Vinäs är en praktisk lösning. Här ska de ha sytt de sex berömda Königsmarckska tapeterna (broderade tapeter) som i dag förvaras på Östergötlands länsmuseum. Det osäkra i den här historien är att uppgifter säger att tapeterna gjordes på äldre dagar, men systrarna var bara i 30-årsåldern när de befann sig på Vinäs. Även Charles Emil själv har satt spår i Vinäs historia. Han utbildas i Hamburg och Paris och blir så småningom officer i den svenska armén. Där är han med Karl XII vid Stralsund 1714 och är med kungen fram till dennes död i Norge Han är nära vän med drottning Ulrika Eleonora och Kung Fredrik. Karriären går uppåt, Charles Emil blir överste, lantmarskalk och mer eller mindre ledare för hattpartiet. När han blir general i kriget mot Ryssland, som slutar i katastrof 1741, går det sämre för Charles Emil. Han fångas, rymmer, fångas igen och halshuggs till slut i Stockholm 4 augusti Det berättas att kroppen begravs på avrättningsplatsen men på natten gräver en trogen tjänare upp huvudet och smugglar det till Vinäs. För besväret är tjänaren lovad torpet Busken. Tjänaren ska dock ha fått med sig fel huvud. Senare ska man ha fått tillstånd att hämta hem rätt huvud och begrava det i familjegraven i Öveds Klosters kyrkas gravkor. 13

14 Historiska funderingar Jakten på sanningen Vinäs har med åren blivit en gåtfull plats med många historier och det är ibland svårt att bekräfta historierna med källmaterial. Mycket är myter och spekulationer vilket triggar fantasin. Några av dem har upprepats så många gånger att det i dag ses som sanning. Hur påverkar det platsen om det, genom en arkeologisk undersökning, visar sig att de, enligt myten, medeltida lämningarna efter Bo Jonssons (Grip) medeltida borg på Ekholmen inte alls visar sig vara från medeltiden? På en plats med så lång historia kan det också vara svårt att välja vad som ska uppmärksammas, och ifrån vilket perspektiv. Är det de höga herrarna och damerna som bott på Vinäs som är det intressanta eller är det allt tjänstefolk, de torpare, drängar och andra som på olika sätt varit i beroendeställning till Vinäs? I Vinäs fall bör man ta väl vara på all mystik kring platsen och ge sägnerna utrymme, men det är oerhört viktigt att vara tydlig med vad som är sanning och vad som är myt. Platsen kan också ge en unik inblick i arkitekturhistorien. En annan sak att utnyttja är det faktum att Vinäsruinen är autentisk. Ruinen är på riktigt och visar delar från en lång period av vår svenska historia. Det finns möjlighet att visa på både kontinuitet och förändring. Vad gäller utvecklingspotentitalen återkommer detta senare i rapporten. 14

15 Omgivningarna Uknadalen är en sprickdalgång med branta sidor som är formad av en istida smältvattenflod. Dalen är till största delen uppodlad, med gammal bebyggelse koncentrerad till dalsidorna och höjdområdena. Genom sin skärgårdskust, de väl avgränsade dalgångarna och de omgivande moränområdena, har Tjust i topografiskt avseende stora likheter med delar av Mälarlandskapen och östra Götaland. Detta förhållande avspeglas även i fornlämningsbilden. I området finns talrika fornlämningar i form av gravfält och enstaka rösen och stensättningar samt två fornborgar. Här fanns en tidigmedeltida maktsfär och två kyrkoruiner finns kvar från medeltid, Eds och Ukna medeltida kyrkoruiner samt Vinäs slottsruin. Kulturlandskapet har ålderdomliga inslag och här finns välbevarade radbyar som Kolsebro och Blidstena. I Edsbruk finns en välbevarad bruksherrgård och arbetarkaserner i tjustempir samt masugnsgrund och smedja. I Edsbruk finns också en villabebyggelse, som till stor del behållit sin ursprungliga karaktär. Uknadalen är i dag en kulturmiljö klassad som ett riksintresse. Riksantikvarieämbetets beskrivning av Vinäs slott och omkringliggande byggnader talar om en slottsmiljö bestående av en delvis förfallen huvudbyggnad och ett tiotal övriga byggnader varav en statarlänga och två spannmålsmagasin är de intressantaste. Den antikvariska bedömningen är att det är en övrig kulturhistorisk lämning. Slottet på Vinäs är inte skyddat som fornminne. Lämningarna på Ekholmen beskrivs som en borgruin. Den antikvariska bedömningen klassar platsen som en fast fornlämning. Husgrun- Uknadalen är ett riksintresse för kulturmiljö, markerat i rosa. (Västervik kommun 2013, s. 47) Vinäs på Fornsök, RAÄ. 15

16 Vy mot nordväst över Storsjön från vägen som leder till Vinäs slottsruin. den på holmen är fornminne enl. Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML). Nordöst om sjön Rammen finns ett naturreservat som är ett skyddat habitat enligt nätverket Natura Nätverket omfattar värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. Naturreservatet är en sammansättning av olika naturtyper. Den varierade miljön erbjuder många olika livsmiljöer för växter och djur. Här finns det enligt Länsstyrelsen planer på att anlägga en strövstig i reservatet. Uknadalen som helhet beskrivs ha ett mycket högt naturvärde och klassas som ett riksintresse. Odlingslandskapet i Uknadalen finns även det med i ett regionalt bevarandeprogram. Mellan Ukna och Vinäs ligger Stenebo järnmalmsgruvor, de benämns ibland Ukna eller Nömåsa gruvor. Dessa består av 12 stycken gruvor och skärpningar. Malmen inmutades troligen första gången omkring 1650 och gruvorna bröts i olika omgångar under och 1800-talen. Flera av regionens järnbruk har brutit i eller haft egna gruvor i området: Tofvehult, Eds bruk, Ankarsrum och Överum. Den största malmproduktionen ägde rum på och 1870-talen. Ett stort ras inträffade i Storgruvan 1875, som då var 90 meter djup, varefter gruvorna lades ned. I dag är gruvområdet ett besöksmål inom Ekomuseum Åtvidabergs Bruksbygd. 16

17 Nuläge Det finns en skylt från Uknavägen som visar vägen ner till Vinäs, om än i en väldigt liten dimension. Informationsskyltar, uppsatta 2009, finns på platsen och på Ekholmen. Dock är skyltarnas fundament otillräckligt nedgrävda och skylten på Ekholmen låg omkullvält vid tillfället när vi besökte platsen. Länsstyrelsen har tagit fram en broschyr om Vinäs slottsruin men den är enligt ägarfamiljen inte distribuerad. Den ska exempelvis inte finnas på turistbyrån i Västervik. Det finns ingen el eller vatten dragen ut till slottet eller Ekholmen, inte heller några toaletter. Provisorisk parkering med plats för ett fåtal bilar finns. Ägarfamiljen har uttryckt en önskan att utveckla platsen. De ser ett samarbete med övriga intressenter som lokalbefolkning, ideella föreningar, museum, kommun och länsstyrelse som en nödvändig väg framåt. Ägarfamiljen har varit mycket aktiva med förslag och idéer och dessa ligger med under förbättringar och lokalbefolkningens förslag i rapporten. Även ägarfamiljens son var med under kvällen vilket visar på ett intresse och förhoppningsvis en långsiktighet i utvecklingsambitionen. Familjen driver i dag en fisketurismanläggning med stuguthyrning med många utländska gäster. Man uppskattar att Vinäs besöks av cirka 1000 personer per år. Då är ändå platsen dåligt skyltad och inte marknadsförd. Det finns även en geocashpunkt på Ekholmen som drar en del folk ( Länsstyrelsen och Kalmar läns museum har varit inblandade i olika restaureringsuppdrag för att hålla Vinäs i någorlunda skick. För att komma in i huset i dagsläget krävs hjälm. Ägaren visar ibland mindre grupper och även Länsmuseet har anordnat guidade turer för specialgrupper. Men för en intresserad allmänhet finns i dag ingen möjlighet att komma in i huset. Det råder oklarhet i ansvarsfördelningen i samband med att grupper befinner sig i huset. Detta är ytterligare ett hinder för gruppbesök. Vinäs ligger 46 kilometer från Västervik och 26 kilometer från Gamleby. Från E22 till Vinäs är det cirka sju kilometer med en körtid på åtta minuter. 17

18 Omvärldsanalys Västervik ligger i Smålands och Kalmar läns nordöstra hörn på gränsen till Östergötland i norr och havet med skärgården i öster. Kommunen är till ytan en av de största i södra Sverige (1 871 km²). Befolkningen i Västerviks kommun är ungefär , varav ca 60 procent av innevånarna bor i Västerviks stad. Västerviks kommun ser i dag Tjust skärgård med sina 5000 öar som sin största tillgång för att locka turister. Kommunen satsar också hårt på evenemang av olika slag ofta med Västervik som bas, exempelvis Visfestivalen. Uknadalen får i dag anses vara en till stora delar outnyttjad resurs. Trots de stora natur- och kulturmiljövärden som finns och som kommunen tydligt identifierat i sin översiktsplan, så finns det ingen strategi för hur dessa ska användas för att locka besökare. Hela Västerviks kommuns kust är i dag ett riksintresse för rörligt friluftsliv (Västervik kommun 2013, s. 45) men inte Uknadalen, trots sina höga värden inom natur och kulturmiljö. Det finns i dag inga kanotleder, vandringleder eller cykelleder genom Uknadalen. Däremot finns det en vandringsled som kommer norrifrån och slutar/ börjar i Ukna. Det finns även en vandringsled söder om Edsbruk. Genom att endast upprätta vandringsleder och skylta upp fornlämningsområden når man inte målet om ett ökat besöksantal. Man måste också satsa på aktiviteter. Evenemang är viktiga för besöksmålet och bidrar till ökade intäkter för företagen inom besöksmålet. Turismen är en av de snabbast växande näringsgrenarna i dag. Trenden går mot en upplevelsebetonad aktiv turism. Det traditionella sättet att beskriva turism är att dela in den i fyra eller fem delar; resa, bo, äta, göra och handla. I den så kallade göra-delen finns olika former av aktiviteter och attraktioner som lockar till sig både lokala invånare och turister. Det är oftast aktiviteterna eller attraktionerna, till exempel evenemang, museer, djurparker, nationalparker etc., som utgör katalysatorn till att fenomenet turism uppkommer. År gjordes på uppdrag av Västerviks kommun en förundersökning om att utveckla bronsålderslandskapet i kommunen som besöksmål. Förstudien utfördes av Kalmar läns museum och projektledare för studien var Veronica Palm. I studien Bronsålderskust poängterar man mycket samverkan mellan olika aktörer för att nå ett långsiktigt resultat. Även samverkan kultur-natur tas upp. Exemplen som beskrivs är bronsålderslämningarna i Lofta- Utrike, Herrmanstorp och Casimirsborg. Ett nätverk bildades 2009, Uknadalen.se, där man skulle samarbeta kring turism i Uknadalen. Enligt Västervikstidningen skyltades det upp en del, men i dag ligger hemsidan nere (oktober 2013) och hur det är med verksamheten är oklart. Enligt landsbygdsutvecklare Lottie Jilsmo på Västerviks kommun, är aktiviteten störst i Västra Eds intresse och idrottsförening samt i Ukna intresseförening. Utredarna har fått uppfattningen att samarbeten mellan olika aktörer inom Uknadalen inte är något som är självklart. Besöker man Västerviks turistbyrås hemsida och söker på sevärdheter i Västerviks kommun får man 24 träffar (oktober 2013). Ingen av dessa träffar handlar om någon sevärdhet eller evenemang kring Uknadalen. 18

19 för en levande landsbygd i Västerviks kommun Vad kan vi göra med Vinäs? Första gången som Vinäs omnämnes i hävderna är 1347 då Magnus Carlsson Stjärna skrev sig som herre till Vinäs. En dotterdotter till honom sålde godset till Bo Jonsson Grip ett par årtionden senare. Bo Jonsson blev som bekant genom gifte, arv och förläningar en av de största jordägare som Sverige någonsin haft. (hämtat från släkten Lewenhaupts hemsida) För någon vecka sedan blev jag inbjuden av Länsmuseet att delta på en vandring på Vinäs. Jag fick inbjudan eftersom att Länsmuseet avsatt pengar till en satsning på Vinäs. Vad pengarna ska användas till är inte klart än, men självklart finns en del tankar. Huvudanledningen till länsmuseets besök i Edsbruk var att man på kvällen bjudit in allmänheten för att tänka till om platsens utveckling. Därför fick jag träffa en engagerad och kunnig grupp från länsmuseet, en från vårt eget museum Kulbacken, och så ägarna paret Malminger. Mina tankar hamnade direkt i Kronobäck. En liten klosterruin utanför Mönsterås, det allmänna intresset kring ruinen har skapat ett besöksmål av en plats (som enligt mig) inte alls når upp emot historien om Vinäs. Kring ruinens historia har det skapats studiecirklar som sökt reda på mer om platsen. Berättelserna har sedan omvandlats till teaterspel och man har skrivit manus för guidningar på platsen. Arbetet har engagerat många olika personer, och oavsett om man gillar att snickra, forska eller berätta så har projektet haft en plats. Personer som annars inte träffats har samarbetat och gemensamt lyft bygden. Kan vi göra något liknande i Uknadalen? Vägen mellan Åtvidabergskorset och E22:an, via Falerum, Ukna, Vinäs och Edsbruk är redan en av kommunens absolut vackraste och om vi kan lyfta historien om Vinäs så kan hela sträckan tjäna på det. Jag kan se många vinster på ett projekt kring Vinäs. Det direkta är ett intressant besöksmål i kommunens norra delar. En annan logisk effekt är ökad försäljning av fika, mat och drivmedel i Uknadalen (besökarna behöver äta/dricka/tanka). Bygdens barn kan engageras i historien och lektionerna kan göras mer levande. Och så ytterligare en effekt projektet kommer förmodligen locka nya personer, de som inte idag känner varandra kommer träffas, prata, dricka kaffe och nya nätverk byggs. Det blir både lite trevligare och kommer säkert märkas i hela bygden.. Så: Vem var Bo Jonsson? Bodde han någonsin på Vinäs? Vilka andra spännande personer vistades där? Hur levde man i ett slott på 1400-talet? Landsbygdsutvecklaren i Västervik kommun, Lotti Jilsmos tankar efter ett besök på Vinäs. 19

20 Utvecklingsområden 1. Kunskapsutveckling a. Arkeologi vid Vinäs Veronica Palm Vinäs har som tidigare nämnts en lång historia. I arkiven börjar denna under 1300-talets första hälft då Vinäs nämns för första gången. År 1379 innefattas Vinäs i Bo Jonsson Grips omfattande godsinnehav. Enligt sägen skall mangårdsbyggnaden till det medeltida Vinäs då ha legat på Ekholmen. Denna uppgift är inte belagd. Att det finns någon form av lämning ute på Ekholmen står klart. I fornminnesregistret benämns den som borglämning RAÄ Västra Ed 201 och beskrivs som en borgruin 29 x 22 m stor (NV-SÖ) och 0,5-0,9 m hög, bestående av en övertorvad rektangulär platå på vilken enstaka stenar sticker upp. Utanför platån finns ett dike och en vall. Ytan är i dag röjd och skyltad. Huruvida denna fornlämning härrör från medeltida aktiviteter och byggnationer eller tidigare eller senare aktiviteter, något som möjligen antyds av namnet -vi, är alltså oklart. Namnformen -vi kan ha forntida anor. Platsen utgör en i dag outforskad kunskapskälla. Så även Slottsholmen, platsen för den befintliga byggnaden Vinäs. I dag arbetar man utifrån att grunden och källarvåningen skall ha uppförts under 1400-talet, men detta är alltså ännu inte belagt genom den fysiska lämningen. Några arkeologiska insatser har aldrig gjorts vid Vinäs, varken på Ekholmen eller vid den befintliga byggnaden. Här finns alltså en god potential och källa för ny kunskap som kan komplettera arkivmaterialet och belägga tiden för Vinäs på Fornsök, RAÄ. 20

21 Fördjupningen kan vara rester av det medeltida Vinäs. det medeltida Vinäs anläggande, kanske även förflytta Vinäs historia ännu längre tillbaka i tiden. Genom arkeologiska undersökningar på Ekholmen och Slottsholmen kan man inte bara få kunskap om platsernas nyttjande i tid utan även få information om rummet och verksamheternas och bebyggelsens utseende och förändring. Genom arkeologiska undersökningar kan man ytterligare bygga upp den kunskapsbank som i dag finns om Vinäs historia. Resultaten kan sedan användas i förmedling. Arkeologi behöver inte alltid vara ett förberedande steg inför fortsatt utveckling av en plats så som är fallet i exploateringsarkeologi, utan kan integreras i verksamheter på platsen. Genom riktade forskningsundersökningar kan arkeologin, samtidigt som den ger ny färsk kunskap, skapa en samhörighet och ett deltagande bland ortsbefolkning och intressenter när det gäller utvecklandet av en plats som besöksmål. Det kan också ingå i ett besöksmåls aktivitetsutbud riktat till en bredare allmänhet. I länet finns flera exempel på liknande projekt som bedrivits i studiecirkelform de senaste åren, exempelvis vid utvecklandet av besöksmålet Kronobäck i Mönsterås kommun, Målerås glasbruk i Nybro kommun och Bronsålderscentrum vid Casimirsborg i Västerviks kommun. För exemplet Kronobäck har insatserna gjort att platsen ses som en värdefull lokal kulturmiljö genom att kunskapen och tillgängligheten ökade. Kunskapen om Kronobäcks historia har ökat markant i kommunen och den lokala identiteten har stärkts. Tillsammans med arkeologer och pedagoger kan amatörer, elever och studenter delta i arkeologiska undersökningar vid riktade forskningsprojekt. På detta sätt skapas fantastiska tillfällen att vara med och ta fram sin egen historia. Undersökningar kan på så sätt fördjupa våra kunskaper om livsvillkoren under äldre tid. Riktade fortbildningar kan hållas för skola, föreningar, företag och föreningsliv. Kurser kan exempelvis anordnas i samarbete med studieförbund, den lokala folkhögskolan eller Linnéuniversitetet, något som tidigare genomförts inom kommunen bl.a. i Blankaholm och Casimirsborg. Arkeologiska undersökningar involverande föreningar, amatörer och intresserad allmänhet har också genomförts på andra håll i länet på platser som 21

22 inte utpekas som egentliga besöksmål så som Krönsborg och Ivarsudde i Södra Vi socken, i Blankaholm och Solstad i Hjorted och Misterhult socken för att bara nämna några exempel. Just nu pågår också planeringen för ett liknande projekt gällande fornborgar i Västerviks kommun, då i Västerviks Museums och Tjustbygdens Kulturhistoriska Förenings regi. Projektskiss För Vinäs del bör arkeologin inte enbart syfta till att ta fram ny kunskap genom väl formulerade frågeställningar och mål, utan skall även ses som en del av utvecklingen av besöksmålet, genom att erbjuda amatörarkeologer och privatpersoner del i projektet. Man skall också erbjudas att besöka grävningen och få guidningar i omgivningen. Om man vill integrera arkeologi på detta sätt är det en absolut grundförutsättning att sådana insatser och projekt sker i nära samverkan med forskare och antikvarier. Tillsammans med andra aktörer har de ett grundläggande ansvar för att ta fram ny kunskap och att kommunicera den på ett sätt där fornlämningarnas och det omgivande landskapets integritet och autenticitet kan bevaras och utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. Förutom en kompetent projektledning bör det också tillsättas en referensgrupp med adekvat kunskap och erfarenhet av liknande lämningar. Man bör också sträva efter att skapa en lokal förankring i projektet, något som visat sig oerhört värdefullt på andra håll. I Kronobäck gjordes undersökningarna tillsammans med Kontaktnät Kronobäck och föreningen Klosterruinen Kronobäcks Vänner i samarbete med Kalmar läns museum och Syddansk universitet och i Målerås genom ett samarbete mellan KLM och föreningen Glasbyn Målerås. För Vinäs del kan man tänka sig ett samarbete mellan Kalmar läns museum, Västerviks Museum, Tjustbygdens Kulturhistoriska Förening, Västra Ed och Ukna hembygdsföreningar, lokala studieförbund och/eller Gamleby Folkhögskola. De senare var t.ex. utbildningssamordnare för de arkeologikurser som genomfördes vid Casimirsborg En publik arkeologisk undersökning bör delas upp i flera delar så att deltagarna får en introduktion i kulturmiljölagstiftningen, i arkeologisk metodik, i fornlämningslandskapet och relevanta jämförelseobjekt som grund inför det egentliga fältdeltagandet. Fältarbetet kan dels bestå av detaljkartering av Ekholmen och Slottsholmen, geotekniska undersökningar och traditionell undersökningsmetodik. Efter fältarbetet kan deltagarna få vara med i efterarbetet gällande hantering av fynd och dokumentation. Resultatet skall sedan kunna användas i övrigt material och förmedlingsarbete. De lämningar som påträffas och undersöks ska således bli en del av besöksmålet Vinäs. Man kan också erbjuda skolorna i regionen att delta i vissa delar. Riktade arkeologiska insatser i kursform kan med fördel förläggas över flera säsonger, vilket ger ytterligare kraft till besöksmålet. Besökare, såväl lokala som tillresta turister, får ytterligare en anledning att återkomma. Under ettap 1 (2014) undersöks de ekonomiska möjligheterna för en arkeologisk undersökning tillsammans med ideella krafter. 22

23 Slottets förstuga Det finns önskemål om att rummen innanför entréporten och rakt genom byggnaden, rum 101, 102 och 107, här kallade förstugan, ska kunna hållas öppna för spontanbesökare och kanske innehålla någon form av information om de som levt i byggnaden. Det finns även tankar att man från förstugan ska kunna kika in i angränsande rum på bottenvåningen. I dessa angränsande rum kan enstaka föremål eller möbler placeras för att förstärka upplevelsen kombinerat med en audiovisuell projicering. Att tänka på är att de tre rummen måste vara helt avskärmade från resten av byggnaden med hjälp av gallergrindar eller dörrar till trappan samt rum 103 och 108. Täta grindar behövs för att skydda mot att djur tar sig upp i byggnaden. Utformningen av dessa är en utmanande uppb. Byggnadsvård Vinäs en vision Richard Edlund Byggnaderna Huvudbyggnaden på Vinäs består av ett skyddande skal i form av yttertak och fasader men också med ett innehåll som är lager på lager av genomförda och halvt genomförda ombyggnader. Stora planer som gick i stå och ändrade förutsättningar kombinerat med ett förfall gör att interiören i dag är svårtolkad, men denna gåtfullhet är en stor del i byggnadens attraktion. De undre medeltida delarna är på och ombyggda i ojämna mellanrum där de ståtliga planerna på förändring slutar så sent som på 1900-talet. Genom att berätta om de personer som stod bakom tankarna om förändringar och vilka visionerna var kan besökaren börja skapa sig en rikare och djupare bild av Vinäs. Det skyddande skalet Fasaderna och taket behöver en kontinuerlig översyn. Tiotalet tegelpannor mot gården behöver bytas. En del av de provisoriska fönstren och luckorna kan behöva ersättas med en mer varaktig konstruktion som är tåligare och rent estetiskt passar bättre in i miljön. Det har nyli- gen påträffats döda fåglar i byggnaden och det är därför viktigt att lokalisera var dessa tagit sig in. Det kan vara så att fåglarna tagit sig in genom någon av de trasiga rutorna i några av fönstren. BOTTENPLAN R101 R103 R102 R108 R109 R105 R105 R104 R107 R112 R111 Utsnitt ur ritningen för orientering. Se även bilaga 7. 23

24 Inuti huvudbyggnaden kan man se lager på lager av genomförda och halvt genomförda ombyggnader. gift. Genomsiktlighet med möjlighet att kika igenom för lång så väl som för kort, kombinerat med en tyngd och värdighet i formspråket kan kanske vara ledord för hur gallergrindar/dörrar bör utformas. En värdig entré för samtliga besökare skapas genom att en ramp byggs utanför entréporten för att bemästra de tre trappstegen. Även inne i förstugan krävs någon form av tillägg i form av en liten ramp. Entrédörren ligger cm högre än förstugan. Rampen utanför byggnaden skall överbrygga tre trappstegs höjd. Ett rum för sammankomster i huvudbyggnaden Det har framkommit önskemål om att man på enklaste sätt ska iordningställa ett rum på bottenvåningen där man ska kunna sitta ned och kanske lyssna på ett föredrag eller liknande. Det rum som nämns i detta sammanhang är rum 111 i hörnet av bottenvåningen. Till detta rum Tak och golv måste göras säkra utan att förvanska den starka upplevelsen av förfall som finns där i dag. kommer man från förstugan och sen genom två ytterligare rum. Rum 111 har fönster och ett gammalt skurgolv. Fönster, tak och golv behöver få en översyn. För att slippa drag bör enkla täta bräddörrar placeras i de tre dörröppningarna. För att skapa värme och trevnad i rummet skulle det vara önskvärt om det gick att elda i den öppna spisen. Vid den senaste stora renoveringen synades även skorstenarna som i princip ska vara brukbara. En skorstensfejarmästare kan specificera vad som krävs för att göra spisen brukbar. Traditionellt sett renoverades rökkanalen med en glidgjutning om den var för otät och i dag används även insatsrör. Den öppna spisen kan inte värma med någon större effekt, en byggfläkt vara ett alternativ eller komplement. Byggfläkten drivs först och främst med el, men det finns även varianter som drivs med diesel som är mycket effektiva och som snabbt kan värma ett rum. En elbyggfläkt kräver att el dras ut till huvudbyggnaden. 24

25 Idag är det hjälm som gäller vid visningar. Att uppleva interiören Det vore bra om de fyra våningarna kunde visas för grupper. För att en rundtur med tänkta stopp ska vara möjlig behöver tak och golvytor inspekteras för att göra det säkert för besökarna. Det är en grannlaga uppgift att inte förvanska den starka upplevelsen av förfall och historiens vingslag som finns där i dag. Målet kan vara att varje besökare ska uppleva sig som den förste som får komma in i byggnaden. Det som bör undvikas är rigida klumpiga avspärrningar samt utplacerande av skyltar eftersom båda dessa företeelser naggar på den stora upplevelse som ett besök i dag erbjuder. Endast bottenvåningen är tänkt att till en del vara tillgänglig för rullstolsburna. Stallet På den inre holme som Vinäs ligger på i Storsjön återfinns också en stenbyggnad i en och en halv våning under brutet tak som kallas Stallet. Byggnaden fick sitt nuvarande utseende på 1770-talet men den kan innehålla delar som är från 1600-talet. För ca 20 år sedan togs en stor port upp i fasaden som vetter mot huvudbyggnaden. Delar av bottenvåningen har ett cementgolv och byggnaden används till förvaring av lantbruksmaskiner. Stallet har stora kvalitéer som byggnad men är också förändrad och ombyggd på bottenvåningen vilket gör den utvecklingsbar. Innanför den stora porten finns möjligheter att på sikt skapa en lokal med ett varierat och behovsstyrt nyttjande. Genom att ersätta porten med en mer genomsiktlig vägg med utsikt mot huvudbyggnaden skapas ett intressant förhållande mellan de två byggnaderna. Från stallet kan man se och uppleva huvudbyggnaden på lagom håll. Stallet kan på sikt bli en stor resurs för Vinäs och avlasta huvudbyggnaden från ett nyttjande som kräver stora ingrepp i byggnadskroppen. Stallet kan på sikt med fördel delvis inredas för uthyrning men även inrymma servering och toaletter om det finns önskemål för detta. 25

26 c. Historisk forskning Den äldsta avbildningen av Vinäs som vi känner till är från Innan dess får vi förlita oss på skriftliga källor, dendrologiska dateringar, arkeologi och liknande uppgifter. Det finns många sätt att ta sig an en kunskapsutveckling på Vinäs. I dag finns medeltida skriftliga källor samlade i Det medeltida Sverige - Tjust. Här kan man även följa släkten Grip genom jordskiften och arv runt om i hela Tjust. Vad gäller 1800-talets andra hälft finns Eds burks arkiv, tillsynes komplett, från 1799 på landsarkivet i Vadstena. Eftersom de Maré äger både Eds bruk och Vinäs från 1846 bör det finnas en hel del material om Vinäs. En författare som skrivit mycket om Tjust och Vinäs i början av 1900-talet är Ada Rydström ( ). Ada Rydström skrev Boken om Tjust som kom ut i sju delar. I böckerna beskriver hon människorna på herrgårdarna och hur de umgicks och var besläktade med varandra och självfallet handlar det också om Vinäs. Ada skrev dessa berättelser på ett sätt som väckte stor uppskattning i samtiden. I dag framförs det ibland kritik för att det är svårt att källgranska texterna. Hon hade dock hjälp av en amanuens Irfors på Vadstena landsarkiv som plockade fram användbart material ur arkivet. Ada berör sociala relationer och skriver på ett sätt som senare kom att förminskas möjligen enbart för sättet hon skrev på men också för att hon var kvinna. Utöver detta finns artiklar om Vinäs i många olika böcker och det finns mycket obearbetat material av olika slag på landsarkivet i Vadstena. Genom Vinäs långa historia kan arbetsfältet anpassas efter intresse och många olika intressen kan samverka kring historien om Vinäs. Ett första projekt att arbeta kring skulle kunna vara att sammanställa de bearbetade material som finns i olika böcker för att få en samlad bild av informationsläget om Vinäs. Sedan skulle man kunna fördjupa detta genom att arbeta sig in i det obearbetade materialet. Några frågor som är intressanta att söka svar på är: För många av ombyggnationerna finns det fortfarande stora frågetecken kring vem som faktiskt genomförde dessa och exakt när? Hur påverkade Vinäs och personerna som bodde där den omgivande landsbygden? Går det att ta reda på information om bönder och torpare under Vinäs? Kan vi hitta material om tjänstefolket? Man kan också ställa mer generella frågor kring: Slott och borgar i Sverige Det svenska frälset Arkitekturhistoria från medeltiden till i dag Ett alternativ är att inledningsvis bjuda in till olika aktiviteter som lokalbefolkningen intresserar sig för och sedan starta ett mer långsiktigt amatörforskningsprojekt där intressenter tillsammans tar fram ny fakta om Vinäs utifrån sina egna frågeställningar. Ett arbetssätt skulle kunna vara genom studiecirklar. Förslag på aktiviteter och uppgifter att arbeta med: Föreläsningsserie om slott och borgar i allmänhet och ämnen som på andra sätt knyter an till Vinäs som ett sätt att skapa intresse för vidare forskning i bygden. Mer gedigen sammanställning av befintlig fakta Studier av arkivmaterial i Vadstena Kartstudier av området Insamlande/studier av sägner kring slottsmiljön och omliggande område. Ex. folklivsarkivet Studier av släkterna Grip och Lewenhaupt Studier av kyrkböckerna Studiebesök till liknande platser, för förslag se nedan under jämförelseprojekt. 26

27 2. Turism Under 2012 ökade turismens totala omsättning i Sverige med 4,8 procent till 275,5 miljarder kronor, varav svenska fritidsresenärer svarade för drygt 44 procent, svenska affärsresenärer för drygt 17 procent och resenärer från utlandet för nästan 39 procent. Turismens exportvärde, mätt som utländska besökares konsumtion i Sverige, ökade med 7,5 procent till 106,5 miljarder kronor under 2012, vilket var nästan tre gånger så mycket som värdet av den svenska personbilsexporten (37,6 mdkr) var ett rekordår för besöksnäringen i Kalmar län. Branschen omsatte 4.2 miljarder vilket var en 25 procentig ökning från föregående år. Branschen sysselsatte 4220 personer Ökningen av turismen totalt beräknas enligt Tillväxtverkets långtidsprognos att växa med tre procent årligen till 2030 (Tillväxtverket 2013). Det går att urskilja två tydliga trender inom besöksnäringen: Vi kräver i dag som turist större innehåll i resan, mer att göra. Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet. Dessa båda trender kan påverka Vinäs både positivt och negativt. Om platsen tillsammans med Uknadalen utvecklas och används i större utsträckning än i dag kommer detta öka utbudet av saker att göra. Fler attraktiva turistmål i kommunen leder förhoppningsvis till fler turistbesök, vilket är positivt. Samtidigt kan avståndet från Västervik och skärgården skapa en tröskeleffekt, det blir för omständligt och besvärligt att ta sig upp till Vinäs. Ett möjligt sätt att överbrygga detta är att ordna bussturer från Västervik till Vinäs som ett natur-kulturpaket som kan bokas och köpas från exempelvis turistbyrån. Så gör man exempelvis på Kastellholms slott på Åland. Omsättningen för kulturturismen under 2012 var 16,5 miljarder (Tillväxtverket 2013). Det är en av de minsta turistsektorerna men en av de snabbast växande. Enligt Tillväxtverket är natur- och kulturturism en starkt bidragande faktor till den attraktionskraft som driver turistresandet och därmed övrig turism. I begreppet naturturism ligger förutom det uppenbara att ströva i och uppleva naturen även begreppen äventyrsturism och friluftsliv. Vi vill i dag i större utsträckning vara aktiva, röra på oss och uppleva saker. Gränsdragningen mellan kultur och naturturism är mycket flytande och det ena går ofta in i det andra. Vinäs och Uknadalen är miljöer där dessa blandas. I Uknadalen finns fantastiska möjligheter till en utvecklad naturturism. Naturreservaten och den skyddade kulturmiljön visar att det finns värden att skydda men också att det finns en grund att bygga en utvecklad natur och kulturturism på. Exempelvis kanotpaddling, dykningar, bergsklättring, gruvutforskning, vandringsleder med mera. Uknadalen med sin fantastiska natur och kulturmiljö ramar in Vinäs som med sin gåtfulla historia och spännande berättelser bildar en unik miljö som bör kunna utvecklas och synliggöras bättre. Samtidigt är det viktigt att inte skada känslan man får vid Vinäs genom för stora ingrepp uppe vid ruinen. 27

28 Förbättringar för besöksmålet För att platsen ska kunna ta emot fler turister så behövs vissa förbättringar. Bättre och tydligare skyltning från vägen (både E22 och Uknavägen). Fler och bättre parkeringar. El och eventuellt vattendragning ut till platsen, vilket är en förutsättning för många av de arrangemang som lokalbefolkningen vill genomföra. Toaletter och soptunnor behövs om arrangemang skall kunna hållas på platsen. Den fysiska tillgängligheten bör förbättras med anlagda gångar, tydliga och lättlästa informationstavlor samt ramper till trappor och trösklar. Ett första steg är att ta bort enkelt avhjälpta hinder. Möjligtvis kan den gamla landsvägen som fanns innan 1930-talet användas till vandrings och cykelleder. Det vore önskvärt med bord och bänkar uppe vid ruinen. Kanske kan dessa utformas för att på ett bra sätt passa in i miljön. Dessa borde stå på båda sidor om slottet och eventuellt även ute på Ekholmen. Sommartid skulle möjligheten kunna undersökas för att på specifika tider släppa in mindre grupper på guidad tur genom huset av sommarjobbare/frivilliga/lokala guider. Man skulle också kunna få en virtuell tur i byggnaden genom så kallad VR-fotografering. Se mer info nedan. Då kan man genom mobilen eller läsplattar navigera sig runt i huset. Det finns flera olika varianter att på digital väg titta in i huset. De förslag på aktiviteter som kom upp i diskussion med lokalbefolkningen finns uppställda längre fram under rubriken Lokalbefolkningens förslag. Slottets förfallna inomhusmiljö skulle uppskattas av urban explorers, fotografer och historieintresserade. MöJLIGa besökare till VINäs och UKNadalen Arkeologiintresserade Historia- och kulturintresserade Geologiintresserade Fotografientusiaster Urban explorers Badgäster/livsnjutare Lajvare Naturintresserade Äventyrsturister Cykelturister Dykturister Fiskeentusiaster 28