Dagvattenutredning Exploatering med nya bostäder och verksamheter på Tunnbindaregatan inom stadsdelen Brämaregården

Transkript

1 verksamheter på Tunnbindaregatan Reviderad Upprättad av: Daniel Jacobsson Granskad av: Maria Rimstedt

2 RAPPORT inom stadsdelen Brämaregården Kund Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret Att: Christer Persson Konsult WSP Samhällsbyggnad Box Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktperson Daniel Jacobsson Uppdragsansvarig och handläggare Tel: (12)

3 Innehåll 1 Bakgrund 4 2 Syfte 4 3 Områdesbeskrivning 4 4 Befintligt dagvattensystem 5 5 Beräkningar dagvatten Beräkningsförutsättningar Dimensionerande dagvattenflöde Före exploatering Efter exploatering Fördröjningsvolym 8 6 Förslag till dagvattenhantering Riktlinjer Förslag 9 7 Diskussion, risker och rekommendationer 11 Bilaga 1 Bilaga 2 Ledningsplan, befintligt. Förslag till dagvattenhantering, plan. 3 (12)

4 1 Bakgrund Stadsbyggnadskontoret arbetar för tillfället med att fram en ny detaljplan för bostäder och där WSP har fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning. Planområdet är beläget i Brämaregården och är ca 0,81 ha stort. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra nybyggnad av ca 8800 m 2 bostäder beståendes av ca 90 nya lägenheter inklusive eventuell verksamhet i entréplanet i den sydöstra delen av planområdet. Den nordvästra delen av planområdet utgörs av ett flerbostadshus på tre våningar samt en vindsvåning beståendes av 9 nya lägenheter. Underlag till utredningen har utgjorts av: Grundkarta i digitalt format, Digitalt underlag med befintligt VA, Presentation av detaljplan, Platsbesök utfört Väderförhållanden: sol med stackmoln. Besök hos Stadsbyggnadskontorets bygglovsarkiv, Markteknisk undersökningsrapport, Grundläggningsförhållanden vid Tunnbindaregatan, Digital detaljplan i dwg-format, Syfte Denna rapport syftar till att utreda hantering av dagvatten inför en detaljplan för nya bostäder samt verksamheter för fastighet vid Tunnbindaregatan i stadsdelen Brämaregården. en ska även klarlägga höjdsättning och val av metod för att avleda, fördröja och eventuellt rena det dagvatten som avrinner från planområdet efter exploateringen för att sedan jämföra och värdera olika alternativa lösningar avseende dagvatten. 3 Områdesbeskrivning Befintliga marknivåer inom det området ligger mellan +0,2 till +3,5 i höjdsystemet RH2000, vilket innebär att planområdet ligger under högsta högvattennivån i Göta älv. Enligt miljöförvaltningen på Göteborgs stad ligger det högsta högvattenståndet, HHW, i Göta älv vid de centrala delarna på ca +1,8. Normalvattenståndet ligger på ca +1,0. Området är relativt plant och lutar svagt från Ramberget i väster till Göta älv i sydost. Medelgrundvattennivån har mätts och pendlar mellan ca 1,0 1,5 m under markytan och varierar beroende på nederbörd och temperatur under året. Djup till fast botten eller berg varierar där översta lagret består av fyllnadsmassor bestående av sand, sten och lera ned till ca 1 meters djup som därefter följs av lera mm, se utförd markteknisk undersökningsrapport för mer detaljerad information om markförhållanden. I dagsläget är befintlig fastighet i den sydöstra delen av planområdet ett två- till trevåningshus som är belägna på den nordvästra delen av området, resterande del 4 (12)

5 utgörs av asfalterade ytor. Del av befintlig fastighet skall stå kvar efter exploatering, se bilaga 2. Det nordvästra planområdet består i nuläget av flerbostadshus med en grön innergård. Ca 11 lägenheter i befintligt bostadshus kommer att beröras med byggåtgärder i varierande grad. För ungefärligt läge av ny byggnad i det nordvästra planområdet, se figur 1. På platsbesök noterades ingen nämnvärd vegetation i det sydöstra området förutom lite buskage och mindre gräsytor längs med det sydvästra fasadlivet samt buskar intill fasaden i den nordvästra delen. I övrigt domineras det sydöstra planområdet av hårdgjorda flacka asfalterade ytor. Det finns två asfalterade parkeringsytor med plats för totalt ca 60 platser, en vid det sydöstra hörnet och en vid den sydvästra fasaden. Se figur 1 nedan för aktuellt område inom röd streckad linje. Figur 1 Tunnbindaregatan, hitta.se ( ). 4 Befintligt dagvattensystem Inom aktuellt planområde finns ett allmänt VA-ledningsnät som fastigheten Brämaregården 18:4 samt 25:13 är anslutet till. Avloppssystemet är ett kombinerat system, vilket innebär att dag-, drän- och spillvatten avleds i en gemensam ledning. Enligt relationsritningar tillhandahållna från Stadsbyggnadskontorets bygglovsarkiv avleds fastighetens tak- och dräneringsvatten till ett gemensamt allmänt avloppsledningsnät. 5 (12)

6 Gatorna runt området avvattnas med rännstensbrunnar förlagda längs med kantsten i gatan. Dagvatten från parkeringsytor avleds till rännstensbrunnar. Den sydöstra GCbanan avvattnas till stensatta rännor där rännstensbrunnar finns utplacerade i lågpunkter, se figur 2. Resterande GC-banor runt fastigheten avvattnas till rännstensbrunnar i gatan. Figur 2 Stensatt dagvattenränna längs med GC-bana. Dagvatten från befintlig fastighet 18:4 i det sydöstra planområdet, dvs. tak- och dräneringsvatten, avleds till kombinerade avloppssystem anlagda i Hisingsgatan och Madängsgatan och vidare ut till en befintlig pumpstation i Herkulesgatan. Från pumpstationen leds allt dagvatten vidare till Ryaverket, se bilaga 1 för befintligt ledningssystem. För flerbostadsfastigheten 25:13 i det nordvästra planområdet finns det en dagvattenanslutning i det sydöstra hörnet enligt underlag med befintligt VA från kommunen. Här avleds dagvatten till ett kombinerat avloppsystem vidare nordost till Tunnbindaregatan. Figur 3 är en vy in mot bostadsgården för fastighet 25:13. Figur 3 Vy in mot fastighet 25:13 i det nordvästra planområdet. 6 (12)

7 För uppskattad ytlig flödesriktning av dagvatten inom planområdet se figur 4. Figur 4 Ytavrinning dagvatten, (hitta.se ). 5 Beräkningar dagvatten Beräkningar av dimensionerande dagvattenflöde har utförts både i befintlig situation och efter planerad exploatering. 5.1 Beräkningsförutsättningar Dagvattenberäkningar har utförts enligt Svenskt Vatten P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar. I samråd med kommunen har beräkning av dimensionerande dagvattenflöde genomförts med ett 10-års regn med 10 minuters varaktighet att användas. Fördröjning av dagvatten ska utformas så att den effektiva fördröjningsvolymen motsvarar minst 10 mm nederbörd på de anslutna hårdgjorda ytorna, dvs. de ytor som hårdgörs efter exploatering. 5.2 Dimensionerande dagvattenflöde Enligt Svenskt Vatten P104 ger en återkomsttid på 10 år och en regnvaraktighet på 10 min en dimensionerande regnintensitet på ca 225 l/s, ha. Aktuellt planområde är ca 0,81 ha stort och är den area som har använts i dagvattenberäkningar både före och efter exploateringen. 7 (12)

8 5.2.1 Före exploatering I tabell 1 redovisas de värden som har använts för att beräkna det dimensionerande dagvattenflödet i dagens situation. Yta Area [ha] Avr.koefficient Dim. dagvattenflöde [l/s] Tak 0,29 0,9 58,73 Asfalt 0,39 0,8 70,20 Vegetation 0,13 0,1 2,93 Tabell 1 Ytindelning och dimensionerande dagvattenflöde före exploatering. Med ovan redovisade ytor beräknas det dimensionerande dagvattenflödet till ca 132 l/s i befintlig situation. Ytan för vegetationen i befintlig situation är uppskattad utifrån bilder samt platsbesök och ger därmed inga exakta värden. De vegetationsytor som finns i dagsläget är dock inte avgörande i beräkningen för befintlig situation Efter exploatering I tabell 2 redovisas de värden som har använts för att beräkna det dimensionerande dagvattenflödet efter exploatering. Yta Area [ha] Avr.koefficient Dim. dagvattenflöde [l/s] Tak 0,37 0,9 74,93 Asfalt 0,23 0,8 41,40 Vegetation* 0,21 0,1 4,73 Tabell 2 Ytindelning och dimensionerande dagvattenflöde före exploatering. *Befintlig parkeringsplats intill den sydvästra fasaden görs om till vegetationsyta samt vegetationsyta inom gården enligt planskiss ( ). Dimensionerande dagvattenflöde beräknas till ca 121 l/s efter exploatering med bidragande ytor enligt tabell 2 vilket innebär att det totala dagvattenflödet minskar något efter exploatering Fördröjningsvolym Enligt kommunen ställer man krav på att utforma fördröjning av dagvatten där den effektiva fördröjningsvolymen motsvarar minst 10 mm regn på de anslutna hårdgjorda ytorna. De nya anslutna hårdgjorda ytorna efter exploatering är ca 1800 m 2, här inkluderas alltså inte de hårdgjorda ytorna i befintlig situation. Ett regn på minst 10 mm som faller över en yta på ca 1800 m 2 medför en avrinningsvolym på ca 18 m 3. 8 (12)

9 6 Förslag till dagvattenhantering 6.1 Riktlinjer Enligt kommunens riktlinjer bör man följa dessa tre huvudprinciper vid nybyggnation: 1. Dagvatten bör hanteras så lokalt och nära källan som möjligt för att minimera uppkomsten av flöden och föroreningar. 2. Dagvatten från hårdgjorda ytor ska fördröjas och, om nödvändigt, renas genom LOD innan det avleds till diken, recipienter eller ledningar. 3. I sista hand kan dagvatten avledas direkt till ledningsnätet. Ytterligare ett krav från kommunen är att utforma nytt dagvattensystem inom kvartersmark som duplikatsystem, alltså att dag- och dränvatten omhändertas i ett enskilt system skilt från spillvattensystemet. Göteborg delas in i tre zoner med risk för höga vattenstånd och översvämningar där aktuellt planområde ligger i de centrala delarna där högsta högvattennivån ligger på ca +1,8 och normalvattennivån på ca +0,1. Lägsta nivå för färdigt golv och öppningar i ny byggnad bör ligga på 1 meter över högsta högvattennivån enligt Vattenplanen antagen av KF Förslag Enligt kommunen planerar man för det sydöstra planområdet en bostadsgård som delvis kommer att bestå av vegetationsytor. Den befintliga parkeringsplatsen mot Madängsgatan ska bli vegetationsytan. Se bilaga 2 för vegetationsytor enligt planskiss. Exakt utformning av dessa ytor har inte fastställts i detalj. Då nytt dagvattensystem skall utformas med duplikatsystem bör stuprör förses med utkastare för långsam avrinning av takvatten över vegetationsytor inom kvartersmark. Takvatten bör vidare avledas bort från fastigheten ca 2,5 m för att inte belasta byggnadens dräneringssystem, detta löses förslagsvis med dagvattenrännor som avleder takvattnet bort från byggnaden. Se figur 5 för exempel på dagvattenrännor i samma område vid Herkulesgatan. Figur 5 Exempel på dagvattenrännor, Google Earth ( ). 9 (12)

10 Kommunen ställer krav på att fördröja dagvatten från de nya anslutna hårdgjorda ytorna som i detta fall motsvarar en effektiv magasinsvolym för dagvatten på ca 18 m 3. För att magasinera denna mängd dagvatten med hjälp av en vegetationsyta med ca 25 % hålrumsvolym krävs en yta med varierande storlek beroende på den tjocklek som väljs, tabell 3 nedan redovisar den yta som krävs i förhållande till tjockleken. Tjocklek matjord [m] Erforderlig vegetationssyta [m 2 ] 0, , , , , Tabell 3 Erforderlig vegetationssyta i förhållande till tjocklek. De vegetationsytor som finns tillgängliga efter exploatering enligt planskiss är de ytor som benämns yta 1 på ca 340 m 2, yta 2 på ca 670 m 2 samt yta 3 på ca 40 m 2 enligt bilaga 2, vilket ger totalt ca 1050 m 2 som eventuellt kan användas för delvis dagvattenmagasinering samt trög avledning av dagvatten inom kvartersmark. Den nya flerbostadsfastigheten i det nordvästra planområdet har dessutom en relativt stor bostadsgård som kan nyttjas för långsam avrinning av dagvatten från den nya byggnaden. För att takvatten från de nya byggnaderna, dvs. både fastighet 25:13 och 18:4, inom planområdet ska kunna magasineras i yta 1 krävs en matjordstjocklek på minst 0,20 m för att komma upp i erforderlig magasinsvolym på ca 18 m 3. Då marken enligt utförda geotekniska undersökningar består delvis av lera finns begränsade möjligheter för infiltration av dagvatten och på grund av detta krävs det en uppsamlande dräneringsledning för avledning av dagvattnet när hålrummen i vegetationsytan är mättade. Dräneringsledningen kan i sin tur anslutas till befintligt system. Se figur 6 nedan för principutförande av stuprör med utkastare. Figur 6 Stuprör med utkastare, Svenskt Vatten P (12)

11 För att avleda takvatten från den nya flerbostaden i det nordvästra planområdet till yta 1 krävs det att man anlägger en ny dagvattenledning som i sin tur måste korsa Tunnbindaregatan. Om man vill undvika att schakta upp Tunnbindaregatan bör man anlägga en separat fördröjningsanläggning enbart avsedd för denna byggnad och som i sin tur bör ha en effektiv magasinsvolym på ca 4 m 3. En sådan fördröjningsanläggning kan om möjligt placeras i yta 3. Yta 3 redovisas i bilaga 2 är relativt begränsad till sin yta vilket medför att möjligheterna till att fördröja dagvatten blir begränsad. Ett alternativ är att anlägga ett rörmagasin som har kapacitet att ta emot den effektiva dagvattenvolymen som krävs. I detta fall är det tillräckligt med ett 300 mm rör ca. 24 m långt för att komma upp i den erforderliga volymen. Ett sådant rörmagasin bör även förses med brunn vid inloppet för att fånga upp sediment och liknande. Även här bör man se till att marken lutar kraftigt ifrån byggnaden för att inte överbelasta dräneringssystemet. Det går dock inte att tillämpa en principlösning enligt figur 5 då ytan är begränsad. En alternativ lösning är att låta takvatten från nya de byggnaderna i planområdet delvis omhändertas av yta 1 där resterande takvatten fördröjs genom så kallat grönt tak. För enskilda regntillfällen beräknas gröna tak inte ge någon nämnvärd avrinning för regn upp till 5 mm nederbördsvolym, Svenskt Vatten P105. För att gröna tak ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt krävs regelbunden underhållning. Dagvatten inne på bostadsgården kan rinna ut över vegetationsytan som benämns yta 2 och som bidrar till långsam avrinning samt en viss fördröjning, se bilaga 2. Dagvattensystem som är i anslutning till planerat underjordiskt garage ska enligt Miljöförvaltningen på kommunen vara kopplade till oljeavskiljare innan det avleds till recipient. 7 Diskussion, risker och rekommendationer Genom att låta dagvatten rinna ut över etablerad eller skapad gräsyta kan eventuella föroreningar som finns i dagvattnet tas upp av vegetationen. Till största delen består planområdet dock av takytor och vegetationsytor som ger ett relativt rent dagvatten. Vid val av takmaterial är det viktigt att man tänker på vilken betydelse det har för takvattens föroreningsinnehåll. Vid anläggning av dagvattenrännor är det viktigt att ta hänsyn till framkomligheten för bl.a. barnvagnar, rullatorer och rullstolar. Det är viktigt att se till så att vegetationsytorna lutar ifrån den nya fastigheten då det annars finns risk för att dagvatten leds in mot byggnaden och skadar dess grundkonstruktion. Då det översta fyllningslagret delvis består av lera krävs det en uppsamlande dräneringsledning som avleder det infiltrerade takvattnet i yta 1 då det annars finns risk för att denna yta blir mättad och därmed inte kan ta emot mer dagvatten vid extrema regn. Takvatten från befintlig fastighet i det nordvästra planområdet avvattnas med hjälp av stuprör som är försedda med utkastare och dagvattenrännor där takvattnet 11 (12)

12 slutligen avleds till rännstensbrunnar i gatan. Då den nya byggnaden inte påverkar det totala dagvattenflödet i någon större utsträckning samt då det finns begränsade möjligheter för fördröjning kan ev. samma princip tillämpas här även efter exploatering. Med stuprör som förses med utkastare kan dagvatten från takytan exempelvis rinna ut över yta 3 enligt bilaga 2 för långsam avrinning. Alternativet att förlägga ett rörmagasin i yta 3 innebär att man får en schaktbredd på ca 1,5 2,0 m. Då ytan enbart är ca 1,5 m bred blir det därmed väldigt trångt och det kommer troligtvis att bli aktuellt med en del rivning av befintlig GC-bana. Ett system som innebär lokalt omhändertagande av dagvatten kräver regelbunden skötsel för att funktioner som fördröjning, rening och infiltration skall bibehållas även efter det att den nya anläggningen har varit i drift i flera år. Befintlig telebyggand ska stå kvar under överskådlig tid enligt kommunen och vid en exploatering av även denna yta kommer dagvattenflödet inte att påverkas nämnvärt då den nya byggnaden ungefär kommer att ha samma storlek som befintlig byggnad. Takvatten från den befintliga byggnaden avvattnas dock direkt till det kombinerade systemet som man i sista hand vill undvika enligt kommunen. Detta innebär att takvatten från en eventuell ny byggnad bör omhändertas lokalt innan det avleds till recipient. Takytan för den befintliga byggnaden är ca 690 m 2 stor och motsvarar ett dagvattenflöde på ca 14 l/s. För att fördröja dagvatten från denna takyta enligt kommunens riktlinjer krävs det en effektiv fördröjningsvolym på ca 7 m 3. Kommunens riktlinjer avseende lägsta golvnivå och öppningar i ny byggnad innebär att denna nivå bör ligga som lägst på ca +2,85. Ny byggnad bör därmed utföras med en vattentät konstruktion under denna nivå. Öppningar eller liknande i ny byggnad som placeras på en lägre nivå än +2,85 bör anordnas med någon form utav översvämningsskydd. 12 (12)

13

14