Karin Süld & Sofia Arvidsson
|
|
- Gunnel Månsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur kan konstnärligt forskningsmaterial tillgängliggöras Open Access? Karin Süld & Sofia Arvidsson Paper presenterat vid konferensen oktober 2008 i Borås
2 Bakgrund Publicering inom konst och design Den vetenskapliga forskningen inom konst och konsthantverk samt inom den praktikbaserade designforskningen presenterar i stor utsträckning resultat i visuell form vid sidan av det tryckta ordet. I dessa sammanhang är det visuella objektet eller det konstnärliga uttrycket ofta det avgörande för forskningsresultatet och en eventuell tillhörande text ses som ett komplement. Det kan röra sig om konstverk, konsthantverk, designprodukter och objekt som visar resultat av experiment kring ny teknik och nya material inom designområdet. Objekten är ofta av stor komplexitet, de kan bestå av flera delar med ett sammansatt innehåll så som flera olika konstarter och konstnärliga uttryck och nya tekniska innovationer och de kan presenteras i olika form som utställningar, modevisningar, dans, musik och performances. Dokumentation av denna typ av material sker ofta i form av rörliga bilder, stillbilder och ljudinspelningar tillsammans med skriven text. Forskningsresultat av detta slag är idag underrepresenterat i både svenska och internationella öppna arkiv. Ibland är materialet inte systematiskt dokumenterat och ofta är det inte återvinningsbart och tillgängligt för omvärlden. En anledning är att konst och design är ett relativt nytt forskningsområde där forskarna ofta är konstnärer och designers, inte sällan med erfarenhet av näringslivet där man är van att skydda sina verk och sina produkter från plagiat och stöld. Detta utgör en väsentlig skillnad i förhållande till de traditionella akademiska disciplinerna där publicering och att nå ut med sin forskning är något självklart. Vidare har de verktyg i form av standarder och tekniska lösningar som används vid lärosätena för publicering av forskningsresultat inte varit anpassade för denna typ av visuella och många gånger komplexa material. Här finns ett stort behov av att utveckla modeller för representation av sådant material i öppna digitala arkiv. Högskolan i Borås Institutionen Textilhögskolan (THS) vid Högskolan i Borås, utbildar och forskar inom textildesign, modedesign och textilvetenskap med inriktning mot handvävning och textilteknologi. Man arbetar ämnesöverskridande utifrån design- och hantverksmässiga, tekniska, konstnärliga aspekter. Designforskningen inriktas mot praktikbaserad designforskning inom området smarta" textilier där textildesign, modedesign och textilteknologi samverkar medan forskningen inom området textilvetenskap inriktas mot forskning framför allt kring analys och rekonstruktion av historiska textiliers fysiska, visuella och taktila egenskaper. Forskningsresultaten inom både designforskningen och forskningen inom textilvetenskap består vanligtvis av något eller några fysiska objekt. Exempel på objekt som förekommer är: materialprover, modeplagg och inredningstextilier innehållande "smarta" funktioner och objekt i form av rekonstruktion av historiska textilier. Performances med koreografi kring nytolkningar av en konstnärs verk liksom rörlig bild, stillbild och ljud, som i sig utgör designobjekt är ytterligare exempel. Objekten och forskningsresultaten i sin helhet dokumenteras vanligtvis i form av fotografi och eller film vid sidan av skriven text. Projektet Projektet Modell för att hantera komplexa digitala objekt i öppna arkiv med utgångspunkt i konst och design har sin upprinnelse i en önskan från THS att bättre kunna representera och publicera sin forskning på högskolans webbplats samt erfarenheter från THS och BLR i samband med registreringen av forskningsresultat från THS i högskolans öppna digitala arkiv
3 BADA (Borås akademiska Digitala Arkiv). Vi blev då varse begränsningar i möjligheten att beskriva forskningsresultat från THS med hjälp av systemets befintliga metadataschema (Dublin Core). Utifrån detta konkreta lokala behov och mot bakgrund av att motsvarande behov finns generellt inom det akademiska fältet konst och design, sökte BLR i samarbete med THS medel från Kungliga Bibliotekets OpenAccess.se-program och beviljades SEK för en pilotstudie med titeln Modell för att hantera komplexa digitala objekt i öppna arkiv med utgångspunkt i konst och design. Projektet är relativt litet, sett till finansieringen, men stort, sett till dess betydelse för högskolans framtida publicering i BADA. Förhoppningsvis får projektet även betydelse för andra lärosäten utanför Högskolan i Borås. Genomförande Samarbete Inför projektansökan förankrades projektidén hos THS ledning där den mottogs positivt och ett samarbete mellan projektgruppen och några forskare och doktorander på institutionen inleddes i ett tidigt skede. Detta för att få möjlighet att utnyttja specialisterna inom ämnesområdet och för att säkra en ömsesidig förståelse för behov och önskningar och klargöra möjligheter och begränsningar. Diskussioner kring dessa forskares egen informationssökningsprocess har varit viktig, det vill säga hur forskarna själva söker för att finna relevant forskning för sitt eget forskningsområde. Diskussionerna har varit till hjälp för att hitta en gemensam ingång till beskrivning av olika aspekter kring deras verk. Samarbetet ledde fram till att två doktorander verksamma inom området smarta" textilier var intresserade av att delta i pilotstudien med ett av sina forskningsresultat med titeln "Textile dimensions". Genom att intervjua forskare har vi inom projektet skapat oss en bild av den forskning som pågår vid THS liksom av vilka olika typer av visuella forskningsobjekt som kan förekomma. Det har visat sig att även om en hel del av dessa objekt har en konstnärlig form och ett konstnärligt uttryck så är merparten resultat av praktikbaserad designforskning där objekten har ett tekniskt/ingenjörsvetenskapligt innehåll tänkta att appliceras på estetiska och designmässiga produkter. Exempel på liknande projekt Vi genomförde en mindre undersökning för att kartlägga om liknande initiativ pågår nationellt och internationellt. Förfrågan gjordes på e-postlistorna Biblist, ARTList och ARTList Norden, DSpace General, DSpace Tech och i andra formella och informella nätverk som BLR medverkar i. Vi fick stor respons och positiva kommentarer från kollegor, främst i Norden, om värdet av projektet. Många uttryckte ett behov av lösningar på området liksom en önskan att ta del av resultaten. Kartläggningen kommer att i någon mån fortsätta under hela projekttiden. De resultat den hittills givit som specifikt rör konst och design, är några initiativ bland annat vid Konstindustriella högskolan i Helsingfors, Kristine Fallon Associates i samarbete med Art Institute of Chicago och ett projekt från 2006 vid Goldsmith s College i London. Ett projekt av större dignitet är Kultur Project finansierat av JISC (Joint Information System Committee) Projektet leds av University of Southampton i samarbete med University of the Arts och University College for the Creative Arts, VADS (the Visual Arts Data Service) och Leiden University. Detta projekt syftar till att skapa en modell för ett öppet digitalt arkiv inom konst och konsthantverk. Projektet innefattar även policyarbete, copyrightfrågor samt utarbetandet av ett tekniskt ramverk för ett multimedia- och multifunktionellt institutionellt arkiv. Det rör sig om metadatafrågor, digitalt bevarande och underhåll samt tillgängliggörande
4 av visuellt och konstnärligt material i kompabilitet med internationella och nationella standarder som är under utveckling. (Kultur Project, u.å.) Vi har inom projektet tagit del av värdefull information och tips genom Kultur's webbsidor och testplattform. Kultur har hittills kommit långt när det gäller den visuella presentationen av objekten och, i den mån det går att dra slutsatsen från den befintliga informationen i testplattformen, ännu inte så långt när det gäller beskrivningen av objekten i form av metadata. Metadatastandard Vidare undersökte vi om det finns några lämpliga redan existerande metadatastandarder att komplettera den i BADA (vars tekniska plattform är DSpace) befintliga standarden Dublin Core med. I denna undersökning var bland annat några riktlinjer i "Creating Digital Resources for the Visual Arts: Standards and Good Practice" (Grout, C. et al. 2001) vägledande, nämligen standardens lämplighet för syftet, dess anseende liksom eventuella tidigare erfarenheter av standarden. En standard för detta sammanhang ska dels kunna beskriva fysiska objekt och gälla för ämnesområdet konst och/eller design, och dels fungera med OAI- PMH, ett protokoll för utbyte av metadata. Det visade sig framför allt vara två metadatastandarder som skulle kunna vara aktuella utifrån de riktlinjer som definierats, dels CDWA (Categories form the Description for the Works of Art) dels VRA Core (Visual Arts Association Core). Båda är metadatastandarder för att beskriva konstnärliga och kulturella objekt, liksom bilder eller andra visuella representationer av objekten. CDWA är mycket omfattande, den består av över femhundra kategorier och subkategorier. CDWA Lite är en förenklad version av CDWA och är ett OAI-PMH kompatibelt XML-schema som utvecklats vid Getty Research Institute. VRA Core skapades av Data Standards Committee som ingår i Visual Resources Association. VRA Core har influerats av bland annat CDWA och Dublin Core och den senaste versionen tillhandahåller ett XML-schema. Både CDWA och VRA Core väletablerade och spridda standarder (JISC 2008). CDWA i sig definierar inte hur man ska formulera metadatafälten, det gör däremot CDWA Lite.Vi valde bland annat därför att använda CDWA Lite för vår pilotstudie. Testpost "Textile Dimensions" Forskningsobjektet "Textile Dimensions" utgör exemplet i pilotstudien. Exemplet ska konkret visa hur en post i form av ett visuellt forskningsobjekt skulle kunna beskrivas. Objektet består av flera delar; en bonad och tre kostymer samt elektroniska komponenter. Då kostymerna utsätts för rörelse och vidrörande skapas förändringar av färg och mönster i bonaden. Objektet presenterades dels i en performance med dans och musik, dels i en tidsbegränsad utställning. Analys av "Textile Dimensions" genomfördes utifrån existerande fält i BADA samt kompletterande från CDWA Lite. I ett fall innehöll varken CDWA Lite eller BADA något lämpligt element, och vi fick därför skapa ett lokalt, tillfälligt metadataschema (kallat bada). För att täcka in alla aspekter av "Textile Dimensions" behövdes ett fåtal fält från CDWA Lite men för att kunna beskriva andra slags objekt från THS kommer förmodligen fler fält från CDWA Lite att läggas till. Posten kompletterades även med en dvd-upptagning, i två olika upplösningar, av den performance där objekten ursprungligen presenterades.
5 Tillägg i BADA: Kategori CDWA Använt metadatafält Beskrivning Object/Work - Type cdwalite:objectworktype A term or terms identifying the specific kind of object or work being described. For a collection, include repeatable instances for terms identifying all of or the most important items in the collection. Materials & techniques cdwalite:displaymaterialstech An indication of the substances or materials used in the creation of a work, as well as any implements, production or manufacturing techniques, processes, or methods incorporated in its fabrication, presented in a syntax suitable for display to the end-user (...). Current location cdwalite:locationname.currentlocation The name and geographic location of the repository that is currently responsible for the work, or, for monumental works and architecture, the geographic location of the work. Physical description bada.physicaldescription A description of the appearance of a work expressed in generic terms, without reference to the subject depicted. This includes the names of any recognizable patterns, motifs, or textures used in the decoration of the work. Fortsatt arbete Planer Planer för resterande projekttid är att tillsammans med doktoranderna och ytterligare några forskare från THS utvärdera resultatet i vårt exempel. Arbetet med kartläggningen av initiativ kring hur konstnärligt material kan representeras Open Access kommer att fortgå och resultatet sammanställas och relateras till vårt projekt här i Borås. Ytterligare anpassningar i BADA kommer att utföras för att göra det möjligt att visa testposten. Pilotstudien kommer att presenteras på konferensen "Mötesplats Open Access" i Stockholm och ett studiebesök på University of Southampton som driver Kultur planeras för januari De behov som finns efter projekttidens slut är analys och publicering av fler forskningsobjekt i BADA för att få ett varierat och representativt urval och en utvärdering av hur väl CDWALite lämpar sig för dessa objekt. Därutöver bör VRA Core prövas på dessa objekt och resultaten utifrån respektive metadatastandard bör jämföras och utvärderas. Ytterligare anpassningar i BADA kommer att krävas samt utveckling av nya instruktioner och nya inmatningsformulär. Man behöver också undersöka möjligheterna att leverera data till andra system, både sådana som är anpassade för data av den här typen och system som har mer
6 generella metadatascheman. Vidare kommer det finnas behov av instruktioner för digital bearbetning av foton och rörliga bilder då dessa ofta måste konverteras till andra format. Policies bör utarbetas för riktlinjer angående vilka filformat och upplösningar som ska användas. Erfarenheter Den tveksamhet till att publicera sig Open Access som ofta finns inom konst och designforskningen i förhållande till inom traditionell forskning har vi inte stött på i detta projekt. Intresset för projektet har generellt varit stort vid institutionen liksom enskilda forskares vilja att delta i pilotstudien och att i framtiden publicera sin forskning i BADA. Avgörande för detta har varit en från början öppen attityd kring Open Access vid institutionen och hos enskilda forskare, men troligtvis också det goda samarbete som grundlades redan inför projektansökan. Referenser Grout, C. et al. (2001). Creating Digital Resources for the Visual Arts: Standards and Good Practice. Oxford : Oxbow Books JISC (2008). JISC Standards Catalogue Wiki. Tillgänglig: < ukoln. ac.uk> [ ] Kultur Project (u.å.). Kultur Project. Tillgänglig: < [ ] Standarder Getty Research Institute (2006). Categories for the Description of Works of Art. Tillgänglig: < [ ] Visual Resources Association (u.å.). VRA Core. Tillgänglig: < projects/vracore4/index.html> [ ]
Modell för att hantera komplexa digitala objekt i öppna arkiv med utgångspunkt i konst och design. Slutrapport.
Modell för att hantera komplexa digitala objekt i öppna arkiv med utgångspunkt i konst och design. Slutrapport. Karin Süld och Sofia Arvidsson, Bibliotek & läranderesurser (BLR), Högskolan i Borås Mars
Utställningar, performances, filmer, foton, installationer - open access? Om konstnärlig forskning i öppna arkiv
Utställningar, performances, filmer, foton, installationer - open access? Om konstnärlig forskning i öppna arkiv Sofia Arvidsson Sofia Arvidsson arbetar som bibliotekarie på Digitala tjänster, Göteborgs
Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds
Svensk nationell datatjänst, SND BAS Online
Pass 4: Metadatastandarder Mer om metadatastandarder Välkommen till presentation 3 i pass 4. Den här presentationen handlar om några olika teman som har att göra med metadatastandarder. Jag kommer att
Open Access i Sverige
Open Access i Sverige Jan Hagerlid Avdelningen för Nationell samverkan, KB Samordnare för programmet OpenAccess.se SUB den 5 oktober 1 Vem gör vad? Policy för Open Access Utveckling av öppna fulltextarkiv
Metadata i e-pliktleveranser
ANTAL SIDOR 1(10) Metadata i e-pliktleveranser Referens till det här dokumentet: http://www.kb.se/namespace/digark/metadataintro/v1/ ANTAL SIDOR 2(10) 1. Inledning Detta dokument vänder sig till leverantörer
Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september
Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se Sidnummer 1 Mål och prioriteringar På kort sikt: Vad ska stå på webbplatsen nu? Ta
Vetenskapsrådets syn på Forskningsdata
Vetenskapsrådets syn på Forskningsdata 25 Oktober 2012, Open Access Week, Stockholm Anna Wetterbom, PhD Forskningssekreterare, e-vetenskap Enheten för Infrastruktur Anna.wetterbom@vr.se Vanliga frågor
KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1
KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1 KB:s regleringsbrev 2017 Samordning av arbete kring öppen tillgång Kungl. biblioteket ska samordna arbetet med införande
Stefan Andersson SVEP. Övergripande mål - SVEP. Harmonisering av metadatabeskrivningar för elektroniskt publicerade dokument
Stefan Andersson Uppsala universitetsbibliotek, Enheten för digital publicering http://publications.uu.se SVEP Svenska högskolans elektroniska publicering Projektet syftar till att främja en mer samordnad
HS Pedagogiskt seminarium, 22 januari Jacob Andersson Jessica Lindholm Bibliotek och IT
HS Pedagogiskt seminarium, Jacob Andersson Jessica Lindholm Bibliotek och IT Innehåll 1. Vad är en OER? 2. Var hittar man en OER? Var kan man samla sina egna? 3. Projektrapport: Digitala lärresurser i
VETENSKAPSRÅDETS UPPDRAG: SAMORDNA DET NATIONELLA ARBETET MED ATT INFÖRA ÖPPEN TILLGÅNG TILL FORSKNINGSDATA
VETENSKAPSRÅDETS UPPDRAG: SAMORDNA DET NATIONELLA ARBETET MED ATT INFÖRA ÖPPEN TILLGÅNG TILL FORSKNINGSDATA Sofie Björling, chef för avdelningen för forskningsinfrastruktur NPR Open Access 1/6 2017 Bakgrund
Pass 4: Metadatastandarder
Pass 4: Metadatastandarder Exempel på metadatastandarder Nu är det dags att ta upp några exempel på metadatastandarder. Jag ska börja med att titta lite snabbt på ett urval av metadatastandarder som vi
Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor
Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden
Konstnärliga arbeten i det svenska ekosystement för forskningsinformation
Konstnärliga arbeten i det svenska ekosystement för forskningsinformation Klemens Karlsson, Konstfack Klemens.Karlsson@konstfack.se Möte Open Access Växjö 2014 Regeringens uppdrag Regeringen har gett VR
Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik
Digital arkivering och historiklagring 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Generella principer för arkivering Informationsbärare: Analogt (papper) Digitalt (ettor och nollor på t ex ett
Svensk Nationell Datatjänst
Göteborgs universitet Karolinska institutet Lunds universitet Stockholms universitet Sveriges lantbruksuniversitet Umeå universitet Uppsala universitet Svensk Nationell Datatjänst Polarforum 2018 Sara
Samverkan och nätverk inom ABM-området. Infrastruktur i samverkan. 11 november Gunnar Sahlin.
Samverkan och nätverk inom ABM-området Infrastruktur i samverkan 11 november 2008 Gunnar Sahlin Från separata arkiv, bibliotek och museer till ett samlat digitalt nätverk utan nationsgränser Biblioteksvärlden
Svensk nationell datatjänst en infrastruktur för forskningsdata inom samhällsvetenskap, humaniora och medicin
Svensk nationell datatjänst en infrastruktur för forskningsdata inom samhällsvetenskap, humaniora och medicin Elisabeth Strandhagen, forskningssamordnare för ämnesområde medicin och hälsa elisabeth.strandhagen@gu.se
Pass 2: Datahantering och datahanteringsplaner
Pass 2: Datahantering och datahanteringsplaner Checklista för datahanteringsplaner Att utveckla en datahanteringsplan för ett projekt är inte alltid en enkel uppgift. Det finns många detaljer som man åtminstone
Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011
Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011 Tomas Lundén & Peter Sjögårde Göteborgs universitetsbibliotek & KTH Biblioteket Mötesplats Open Access Linnéuniversitetet, Växjö 1-2
Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar
Open APC Sweden Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar En pilotstudie i samarbete mellan Kungliga biblioteket och svenska lärosäten Open APC Sweden Nationell
Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)
Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna
DSpace som system för årsredovisning av forskning. Linda Gustafsson Bibliotek och IT, Malmö högskola. Mötesplats Open Access 12-13 april 2007
DSpace som system för årsredovisning av forskning Linda Gustafsson Bibliotek och IT, Malmö högskola Mötesplats Open Access 12-13 april 2007 Malmö högskolas forskningsmiljöer, ett urval Medicin Biomaterial
OPEN ACCESS. den ideala formen för vetenskaplig publicering. Bibliotek- och informationsvetenskapsprogrammet Umeå 7 november 2016
OPEN ACCESS den ideala formen för vetenskaplig publicering Bibliotek- och informationsvetenskapsprogrammet Umeå 7 november 2016 Open access (OA) literature is digital, online, free of charge, and free
E-pliktleverans via RSS-feeds
E-pliktleverans via RSS-feeds Referens till detta dokument: http://www.kb.se/namespace/digark/deliveryspecification/deposit/rssfeeds/ 1 Ändringshistorik a element måste nu först komma i given ordning (anpassning
Nordiska arkivdagar. Forskarnas röst och digitalt material
Nordiska arkivdagar Tavastehus 25.5.2012, Arkivchef Mikael Korhonen Forskarnas röst och digitalt material En utredning över behovet av och tillgången till minnesorganisationernas digitala material. Sammanställd
PROJEKT DIGIHEM. Digitaliseringen av kulturarvet. Nordisk hembygdsträff på Åland
PROJEKT DIGIHEM Digitaliseringen av kulturarvet Nordisk hembygdsträff på Åland 23-25.9.2016 Projektägare: Finlands svenska hembygdsförbund r.f Kartläggning av digitaliseringssituationen i Svenskfinland
Open access och innovation
Open access och innovation Innovation by Collaboration 180918 Jonas Gilbert, bibliotekschef Södertörns högskola jonas.gilbert@sh.se Upplägg Några milstolpar kring utvecklingen av open access. (En intressant
Open access från varför till hur
Open access från varför till hur Grönt och guld, gratis och fritt Ulf Kronman Samordnare för programmet OpenAccess.se Nationell samverkan, Kungliga biblioteket Open Access Week 2012, Stockholms universitet
Forskningsöversikt Konstnärlig forskning 2019
1 2 3 4 5 6 Forskningsöversikt Konstnärlig forskning 2019 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 REKOMMENDATIONER FÖR OMRÅDET SOM HELHET... 4 Vetenskapliga initiativ, inklusive delområden
CASE FOREST-PEDAGOGIK
CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring
Kulturarvet. tillgängligt använt återanvänt. Marie Andersson
Kulturarvet tillgängligt använt återanvänt Marie Andersson Ett samordningssekretariat för digitalisering digitalt bevarande digitalt tillgängliggörande av kulturarvet Vad är kulturarv? Prästgården, klockargården
OA-idealet på väg att bli norm för god publicering
OA-idealet på väg att bli norm för god publicering Seminariet Open Access Open Science Göteborg 5 november 2009 För tre och ett halvt år sedan, i maj lanserades GU:s e arkiv INLÄGGNING AV ARTIKLAR I E-ARKIVET
Introduktion till metadata i leveranser av elektroniska dokument till KB
Datum 2013-03-18 Version 2.0 Dnr Introduktion till metadata i leveranser av elektroniska dokument till KB Referens till detta dokument: http://www.kb.se/namespace/digark/deliveryspecification/metadataintro/
Övergången till RDA i Sverige Katarina Synnermark (RDA-redaktionen) Fredrik Klingwall (XL-utveckling)
Övergången till RDA i Sverige Katarina Synnermark (RDA-redaktionen) Fredrik Klingwall (XL-utveckling) Sidnummer 1 Innehåll Kort om RDA Bakgrund till den svenska RDA-övergången Nuvarande status för RDA
PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan
I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan Presentation i seminar, Nordiska Universitets Administratörs- amarbetet (NUAS),
Introduktion till Entity Framework och LINQ. Källa och läs mer https://msdn.microsoft.com/en-us/data/aa937709.aspx
Introduktion till Entity Framework och LINQ Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@webacademy.se www.webacademy.se Vad är Entity Framework? The Microsoft ADO.NET Entity Framework is an Object/Relational Mapping
OER* i öppna digitala arkiv
OER* i öppna digitala arkiv Jessica Lindholm Jan Hylén * Open Educational Resources - öppna lärresurser är digitaliserade material som tillhandahålls fritt och öppet för lärare, studenter och självstuderande
Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.
BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska
Projektplan. Digitalisering av Kattresan
Projektplan Digitalisering av Kattresan Innehållsförteckning BAKGRUND 3 SYFTE 3 MÅLSÄTTNINGAR 3 Målgruppsdefinition 3 GENOMFÖRANDE 4 Material 4 Aktiviteter 4 PROJEKTORGANISATION 5 Kommunikation 5 PRELIMINÄR
OA-idealet på väg att bli norm för god publicering
OA-idealet på väg att bli norm för god publicering Seminariet Open Access Open Science Göteborg 5 november 2009 För tre och ett halvt år sedan, i maj För tre och ett halvt år sedan, i maj lanserades GU:s
Hantera informationspaket i system för bevarande
Kompetensutveckling har erbjudits deltagare inom projektet Elektroniskt bevarande i form av en kurs i XML. Kursen har genomförts av Riksarkivet och haft en praktisk inriktning. Ett 10-tal personer deltog
Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)
Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-
Open access Hur går det till att tillgängliggöra forskningsresultat för alla? Beate Eellend, Kungliga Biblioteket
OPEN SCIENCE Open access Hur går det till att tillgängliggöra forskningsresultat för alla? Beate Eellend, Kungliga Biblioteket Open data Hur ska vi tillgängliggöra forskningsdata för alla? Sofie Björling,Vetenskapsrådet
Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data
UTKAST Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data...
1/09 Modulen stöd till residenscentra http://applications.kknord.org/user/poll.questions.php?moduleid=37
Grundläggande information och instruktioner Att fylla i ansökningsblanketten Ansökningsblanketten för modulen för stöd till residenscentra har fem sidor. Du måste fylla i alla fält på varje sida för att
- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010
Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek
Konstnärlig forskning i öppna digitala arkiv
kapitel 2 Konstnärlig forskning i öppna digitala arkiv Av Sofia Arvidsson & Karin Süld Bakgrund De flesta lärosäten i Sverige har under de senaste åren inrättat öppna digitala arkiv, även så kallade publikationsdatabaser,
3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte
BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,
Checklista: Beständiga identifierare
Checklista: Beständiga identifierare Beständiga identifierare (persistent identifiers/pid:ar) är unika kodsträngar 1 kopplade till olika poster. De är en förutsättning för att man ska kunna skapa länkar
Mötesplats Open Access 2010
Mötesplats Open Access 2010 24-25 november Lokal: Universitetshusets aula i Lund Lunch och middag på Tegnérs matsalar, Sandgatan 2 http://www.tegners.com/ Onsdag 24 november 10.00 17.00 Moderator: Lars
Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet
Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap
En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?
2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation
Pass 3: Metadata. Svensk nationell datatjänst, SND BAS Online
Pass 3: Metadata Funktioner hos metadata Den här presentationen kommer att ta upp olika funktioner som metadata kan ha. Jag kommer också visa att det finns olika typer av metadata beroende på vilken funktion
Sociala medieströmmar metoder för analys och samarbete via nya medieformat. Pelle Snickars, Umeå universitet & Lars Degerstedt, Södertörns högskola
Sociala medieströmmar metoder för analys och samarbete via nya medieformat Pelle Snickars, Umeå universitet & Lars Degerstedt, Södertörns högskola från text som omvärldsinformation till andra typer
Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial
Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Sanja Halling Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering,
Hur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar?
Hur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar? Projektbudget: 2 942 000 Projekttid: mars 2015 september 2017 Projektledare: Monica Lundh, monica.lundh@chalmers.se Doktorand: Martin
KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG
KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets
STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011
STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 Mariestad has embarked on an experiment to increase cultural activity in the hope of redefining itself. The city government is launching a series of cultural
Designkoncept Field Study Organizer
1 Designkoncept av Simon Strandh. Digital Design, Högskolan Kristianstad Designkoncept Field Study Organizer Den tänkta applikationen är designad i syfte att användas som ett dokumentationsstöd under fältstudier.
Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1
Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda
De interaktiva kuddarna Textil som kommunikationsredskap
De interaktiva kuddarna Textil som kommunikationsredskap Linda Melin, Interactive Institute, PLAY Research www.interactiveinstitute.se Abstract in English This work is about combining textile design and
Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö
Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Bakgrund Syftet med projektet var att det skulle bli ettt konstnärligt och vetenskapligt
Öppen tillgång Nationella riktlinjer
Öppen tillgång Nationella riktlinjer FÖRSLAG TILL NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ÖPPEN TILLGÅNG TILL VETENSKAPLIG INFORMATION VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTER 2015 Juli 2012: rekommendation från EU-kommissionen till
Presentationen i korthet
Presentationen i korthet SwePub i forskningsinformationens ekosystem Samarbete med OpenAccess.se Openapc-se repositorium på Github Pilot med svenska lärosäten 2016 Erfarenheter och resultat från första
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 19108:2005/AC:2015
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 19108:2005/AC:2015 Fastställd/Approved: 2015-07-23 Publicerad/Published: 2016-05-24 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.70 Geografisk information Modell
Verksamhetsplan för Biblioteket
Högskolan i Borås Verksamhetsstöd Bibliotek Svante Kristensson 2017-12-19 Verksamhetsplan för Biblioteket 2018-2020 Verksamhetsplanen för biblioteket baseras på Verksamhetsplan 2018-2020 för Verksamhetsstöd
SwePub konstnärlig output. Presentation på uppstartsmöte för arbetsgruppen för konstnärlig output Tuija Drake, Kungliga biblioteket
SwePub konstnärlig output Presentation på uppstartsmöte för arbetsgruppen för konstnärlig output 2016-08-24 Tuija Drake, Kungliga biblioteket Agenda Lunch med presentationsrunda ca 12:00 Bakgrund, syfte
Country Music Konstnärsnämnden Projektbidrag: KN 2015/
Country Music Konstnärsnämnden Projektbidrag: KN 2015/8282 2016-2017 Projektledare: Anna Sagström Huvudsaklig samarbetspartner: Daniel Iinatti Designer: Per Törnberg Projektet, som till en början var kallat
1IK430 Brukarorienterad design
1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,
Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016
UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett
Hantering av verksamhetsinformation
Koncernkontoret Området för informationsförsörjning och regionarkiv Enheten för informationsstyrning och förvaltning Dokumentslag: Styrande Datum: 2018-11-13 Dokumenttyp: Instruktion Version: 2.0 Hantering
Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.
Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste
K2:s publiceringspolicy
Uppdaterad 2018-06-05 K2:s publiceringspolicy Syftet med denna policy är att visa hur publicering av forskningsresultat fungerar på K2 genom att tydliggöra själva processen samt vilka riktlinjer och kriterier
Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa
Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt
Interoperabilitet Harmonisering av beskrivningar och beskrivningsformat för fulltextpublicerade dokument
Interoperabilitet Harmonisering av beskrivningar och beskrivningsformat för fulltextpublicerade dokument Projektledare: Eva Müller (eller en annan person från Enheten för digital publicering vid Uppsala
Svensk nationell datatjänst, SND BAS Online
Pass 3: Metadata Vad är metadata? I den här presentationen kommer jag ge en introduktion till metadata och forskningsdata på ett principiellt plan. Vi kommer bland annat titta lite närmare på vad metadata
Handledning Sherpa/RoMEO
Handledning Sherpa/RoMEO 1. När får jag lov att göra min artikel fritt tillgänglig?... 2 2. Förklaring av ord & begrepp i Sherpa/RoMEO... 3 Pre-print... 3 Restrictions (restriktioner)... 3 Post-print...
Förändring, evidens och lärande
Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)
BESKRIVNING AV REGISTRERINGSDATA. Nordiska arkivdagar 25.5.2012 Kenneth Ahlfors
BESKRIVNING AV REGISTRERINGSDATA Nordiska arkivdagar 25.5.2012 Kenneth Ahlfors Läget i Finland i dag Beskrivning av analogiskt material Förtecknings- och beskrivningsregler (1994 publicerade 1997) Baserar
Remissyttrande över rapporten "Kvalitetssäkring av forskning (2018:2)"
Universitetskanslersämbetet 2018-06-25 Diarienummer 1.I.3-2018-5653 GD-2018-132 Ert Diarienummer 111-331-17 Handläggare Johan Lindell Dnr 3.3-2018-178 Inspel till uppdraget om Kvalitetssäkring av forskning
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i industridesign
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Umeå Institute of Design www.uid.umu.se Dnr FS 4.1.1-365-14 Datum 2014-06-04 Sid 1 (5) Allmän studieplan
Mål och kriterier för utvärderingen av konstnärliga utbildningar i konsthantverk och design
Mål och kriterier för utvärderingen av konstnärliga utbildningar i konsthantverk och design Bedömargruppen har föreslagit att nedanstående examensmål kommer att användas för utvärderingen. Utvärderingen
Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola Prorektor/vice VD Chalmers -1107
Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola 1108- Prorektor/vice VD Chalmers -1107 Bakgrund Forskningsfältens traditionella publiceringsmönster Berlindeklarationen
Riktlinjer för ekonomiskt stöd från Nordiska samarbetsrådet för kriminologi (NSfK)
Riktlinjer för ekonomiskt stöd från Nordiska samarbetsrådet för kriminologi (NSfK) 1 Mål Nordiska samarbetsrådet för kriminologi (NSfK) kan bevilja ekonomiskt stöd för forskningsprojekt, arbetsgruppsmöten,
UTBILDNINGSPLAN Masterprogram Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 högskolepoäng
UTBILDNINGSPLAN Masterprogram Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 högskolepoäng Master in Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 credits 1. Identifikation 1.1. Masterprogram
Dags igen att beskriva hembygdsrörelsen!
FÖRENINGENS NAMN ADRESS POSTORT ENKÄTNUMMER nuari 2014 Dags igen att beskriva hembygdsrörelsen! Vid tre tillfällen 1998, 2003 och 2008, har Sveriges Hembygdsförbunds (SHF) cirka 2000 medlemsföreningar
Sammanfattning. 1. Inledning
Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet
Process för terminologiarbete
Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet
Skolbiblioteksforskning och skolbibliotekspraktik
Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: Skolbiblioteksforskning och skolbibliotekspraktik Cecilia Gärdén 2013 10 02 Institutionen Biblioteks och informationsvetenskap, Högskolan i Borås Innehåll
Delrapport DP3. FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 2 PREMIS
Delrapport DP3 FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 2 PREMIS Karin Bredenberg & Mats Berggren IT/SoU 010-476 71 23 2013-01-14 2.0 1(4) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BILAGA 2: PREMIS...3 1.1 INTRODUKTION...3
2013-03-11. Tid: kl.13.00 15.30 Plats: Krigssarkivet Sammanträdesrummet Stora Konferensrummet
Digisam Datum 2013-03-11 1 (5) Tid: kl.13.00 15.30 Plats: Krigssarkivet Sammanträdesrummet Stora Konferensrummet Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande
Pass 2: Datahantering och datahanteringsplaner
Pass 2: Datahantering och datahanteringsplaner Datahanteringsplaner Ämnet för den här presentationen är datahanteringsplaner, ett praktiskt verktyg för att få kontroll över sin datahantering och se till
Support for Artist Residencies
1. Basic information 1.1. Name of the Artist-in-Residence centre 0/100 1.2. Name of the Residency Programme (if any) 0/100 1.3. Give a short description in English of the activities that the support is
Vetenskaplig oredlighet. Göran Collste, CTE
Vetenskaplig oredlighet Göran Collste, CTE PLAN: Vad är forskning och forskningsetik? Några fall Begrepp Varför är detta ett problem? Att undersöka oredlighet några fall Diskussion Forskning: process och
Innovation och produktutveckling. Joakim Lilliesköld & Liv Gingnell
Innovation och produktutveckling Joakim Lilliesköld & Liv Gingnell KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Med innovation menar vi kunskap som omsätts till nya värden Turning traditional ways uppsida down Var
Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH
Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med
Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt
Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera