SEMINARIEPROGRAM. Frågor? Ring Landsbygdsriksdagens kansli

Transkript

1 SEMINARIEPROGRAM Lördagen den 1 april har Landsbygdsriksdagen seminariedag. Det blir en heldag med olika teman, men varje seminarium har ett brett uppdrag. Arbetet under dagen ligger till grund för landsbygdsriksdagens råd till styrelse och årsmöte. Råd som bildar underlag för kommande arbete. Varje seminariegrupp reser med sin buss till en by i Sjuhärad. En lokal grupp tar hand om gruppen och presenterar sin bygd och sitt utvecklingsarbete. Även representanter från respektive kommun kommer att finnas med. Seminarierna presenteras i detta material. De bildar tre olika block, landsbygdspolitiska seminarier, seminarier som behandlar rådslaget som genomförts och internationella seminarier. Varje seminarium har till sin hjälp seminarieledare, resursperson och någon som dokumenterar. Själva seminariet beräknas ta 5 6 timmar. Vi hoppas att du hittar något riktigt lockande i de 27 seminarierna, välj ett första-, ett andra- och ett tredjehandsalternativ på blanketten. Svårt att välja? Ja, det hoppas vi! Frågor? Ring Landsbygdsriksdagens kansli

2 A Ett steg till utveckla vår rörelse! En vital och engagerad folkrörelse måste ständigt förnya sig för att möta de krav som ställs inför morgondagen. Vår rörelse har varit framgångsrik och nu är det dags att ta ett steg till. Runt om i landet har närmare 500 grupper diskuterat Rådslaget. Ett rådslag blir bara ett sådant om man kommunicerar tankarna med varandra. Detta skall vi fortsätta med under Landsbygdsriksdagen. Analysen av gruppernas svar utgör grunden för vårt fortsatta samtal. Nu bjuder vi in till 9 olika seminarier, där vi vill höra dina och din lokala grupps tankar och idéer, och ta del av andras erfarenheter och idéer. A1 Den lokala utvecklingsgruppen är inte till salu Riskerar vi att bli ett med etablissemanget och var går gränsen för att vi skall ha kvar kreativitet och självständighet? Hur kan lokala utvecklingsgrupper vara demokratiska förnyare? A 2 Politiker och aktiv i lokal utvecklingsgrupp möjlig eller omöjlig kombination Kan en politiker vara aktiv i en lokal utvecklingsgrupp och finns det i så fall risk för gisslan eller stagnation i utvecklingen? Vilka eventuella plusvärden finns? A 3 Vår rörelse och organisation hur formar vi den? Hur skulle byarörelsens organisation se ut om vi byggde den idag? Behövs politikpåverkan på lokal, regional och riksnivå och i så fall hur? Vilka är frågorna vi då skall driva för gemensam utveckling? A 4 Vårt behov av utbildning/bildning/kompetens Behövs en kompetenskartläggning hos kommunbygderåd, länsbygderåd och i Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva för att vi skall uppnå våra syften? Vad vet vi vad tror vi och vad är i så fall viktigast att göra? Hur kan studieförbunden hjälpa till och när och hur uppstår egentligen utbildning/bildning/kompetens? A 5 Får en lokal utvecklingsgrupp se ut hur som helst? Vilka är de viktigaste kännetecknen för en lokal utvecklingsgrupp i byarörelsen? Står en lokal utvecklingsgrupp för demokrati och insyn eller finns det inslag av svågerpolitik? Vad säger vår stadga? Var går gränsen mellan särintresse och allmänintresse och kan de t o m stärka varandra?

3 A 6 Vårt samarbete med andra aktörer Hur samverkar vi med våra medlemsorganisationer på lokal, regional och riksnivå och vad betyder den samverkan för oss? Underlättar eller försvårar medlemskapet? Finns andra aktörer som det är viktigt att ha en bra relation och samverkan med? A 7 Lokal utvecklingsgrupp - samhällsnyttig frifräsare eller idyllisk trivselklubb Samhällsnytta, i så fall för vem och hur? Har vi utvecklats från trivselklubb till EU-projektörer? Är vi en del i samhällsbyggandet och om ja, betraktas vi som det? A 8 Är byarörelsen råttgrå? Kan byarörelsen tillföra unga människor något, eller är det bara en samling medelålders och äldre som ältar samma gamla saker? Var ska unga människor komma till tals? Kan byalag och samhällsföreningar ta vara på ungdomars intresse för samhällsfrågor? Hur ska det gå till? På detta seminarium vill vi höra dina tankar och få fram massor av färgglada idéer om byarörelsen i framtiden! A 9 Hur står det till med byarörelsens image och kaxfaktor? Vilka vill vi nå, hur når vi dem och vilken bild vill vi ge? Ger loggan/namnet bilden av vad vi är? Vilka är våra kommunikationsplattformar? Använder vi Bygdenet som en resurs? Hur blir vi bättre på att kommunicera vårt uppdrag och vårt budskap såväl utåt som inåt?

4 B Landsbygd framtidsbygd! Mot en samlad svensk landsbygdspolitik Landsbygdskommittéens politiker och experter medverkar i seminarierna. Under detta block arbetar vi med olika ämnen som ingår i en kraftfull landsbygdspolitik. Alla seminarier har en gemensam del och ett speciellt ämne. Här har du chansen att påverka slutfasen av Landsbygdskommitténs arbete med att forma en svensk landsbygdspolitik! B 1 Bo på landet. Vill vi, kan vi, har vi råd? Förutsättningar för framtidens boende och byggande på landsbygden. Vad ska till för att få igång byggnation? Hindrar regelverk t ex strandskyddsbestämmelserna? Vill unga familjer bo och bygga på landsbygden eller är det gröna önskedrömmar? B 2 Är bygdeskolorna framtidsskolor? Hinner brandbilen och ambulansen komma? Ska affären finnas kvar? Vilken betydelse har tillgång till eller brist på kommersiell och offentlig service för en bygds framtidsutsikter? Vilka krav är det rimligt att ställa? B 3 Landsbygdens folk - kreativa, driftiga och intresserade av utveckling Ideell sektor, social och lokal ekonomi borde de få ökade resurser och inflytande? Är den lokala nivån en demokratisk kraft? Vilken roll i framtidens samhällsbygge ska landsbygdens folk ha? B 4 Ligger framtidens tillväxt i Stockholm, Malmö och Göteborg? Eller har landsbygden något utöver vattenkraft och skog att tillföra? Stad och land konkurrenter eller samarbetsparter? B 5 Hur vi kan skapa hållbar utveckling Ekonomiskt, socialt och miljömässigt? Hur ska en sådan utveckling kunna skapas på landsbygden? En hopplös utmaning eller en stimulerande chans? B 6 Företagande på landsbygden gröna drömmar eller lönsamma möjligheter Företagare med framtidsutsikter eller utslitna mångssysslare med fåfänga fantasier? Framtiden och utvecklingsmöjligheterna för de areella näringarna. - jorden, skogen och fisket, småföretagarna, turismen, kooperativ, ekonomiska föreningar etc på landsbygden.

5 B 7 Ung entreprenör på landsbygden ska det vara kul?! Livet på landet kan kännas ensamt om man är ung och sprudlar av frågor och idéer för vem ska lyssna? Detta gäller oavsett om man redan har ett företag eller om man fortfarande funderar. Här får du träffa unga entreprenörer som delar med sig av sina erfarenheter av nätverk och mentorskap som ett sätt att utveckla sina idéer men också för att ha kul och lära av andra. B 8 Naturen och kulturlandsskapet att vårda, förvalta och samtidigt nyttja Natur- och kulturmiljöernas roll i lokal utveckling. B 9 Hur ska den framtida svenska landsbygdspolitiken drivas? Vem ska ansvara? Hur ska den nationella, regionala, kommunala och lokala nivån jobba med landsbygdens utveckling? Politikens och myndigheternas roller och ansvar. B 10 Vi behöver veta mer om lokal utveckling Behövs mer forskning om lokal utveckling, lokal ekonomi och lokal demokrati? Bättre åtkomst till utbildning, lärande? Forskning och lärande kring landsbygden och den lokala nivån. B 11 Vägar, järnvägar och sjöfart. Betydelse för lokal utveckling Infrastruktur vägarna, från enskilda småvägar till Europavägarna, järnvägar och sjöfart är livsnerver i det svenska samhället. Vilken roll spelar de för landsbygdens framtid? B 12 Ska vi ha rätt/möjlighet att åka kollektivt i hela Sverige? Kollektivtrafiken bussar, tåg, färjor osv - ska landsbygdsborna färdas kollektivt eller ska bilen fortsätta vara tungviktaren i sällskapet? B 13 Bredband, mobilteletäckning och annan teknisk kommunikation Tele, IT mm tillgänglighet, ekonomi etc. Rättighet för alla? Vem ska betala? B 14 Landsbygden en plats för energins nytänkare Är detta en bransch för innovationer och nyföretagande? Stärker eller stjälper omställning till alternativa energikällor landsbygden? Energiomställning, energiutveckling och energianvändning utifrån landsbygdens perspektiv. B 15 Europa en styrkekälla eller hämsko för landsbygden i Sverige Sammanhållningspolitiken och strukturfonderna utifrån landsbygden. I detta seminarium medverkar svenska Leader-nätverket.

6 C International seminars We will organize three different seminars aiming at discussing rural development in an international perspective. We in Sweden collaborate with other organisations in Scandinavia, Europe and all over the world with aim to promote local development, and efficient and responsible use of nature. People are getting closer and the world becomes smaller due to modern communication, but at the same time the need of cooperation to meet the future challenges increases continuously. In this atmosphere we offer you three seminars, which we hope will attract both our international guests and the Swedish participants. C 1 Towards real Rural Policies for Europe is the new budgetary period for the European Union. The council regulation was delivered from the commission last year and the EU member states are currently forming their national strategies and rural development programmes. In this seminar we will receive updated information from the EU commission about the coming programmes. We will also have the chance to compare how the national programmes are formed in different EU countries. We will also focus our attention on how the local level can be an important part in forming the coming programmes and how Leader and other rural development programmes will be planned. C 2 Networking and lobbying for rural Europe The seminar will deal with the different networks that exist in Europe for rural development and the objectives they have. Examples are Leader, Elard, Prepare, Forum Synergies, Ecovast Virgile, Delos etc. Last year the European Rural Alliance, ERA, was started as a project and representatives from ERA will give a report and discuss their task. The ways and possibilities for rural organisations to influence the European Rural policy will be discussed as well as other values that can come out from a broader European cooperation. One objective of ERA is to support the creation of a pan European network of national rural community movements. C 3 Who do we think we are? From destroying nature to being a part of nature Today people living in the countryside, close to nature, are often regarded as a problem for nature, when they actually could be a potential for the well-being of nature and for the future of society. Can reviewing our relationship to nature be a solution to environmental crisis? What qualities of rural lifestyle can show the way to a sustainable future? In this workshop you are invited to explore your own view on nature and discuss possible ways to foster sustainable attitudes towards nature in relation to existing rural lifestyles in industrialised countries. Besides discussions we will use out-door experiences, personal reflection and creative group work. Leaving the workshop you will bring tools to facilitate dialogues on the nature-man relation in your community.