Majoriteten har förmöte i Nicander, oppositionen i Lagmannen och Sverigedemokraterna i Rogge från kl. 17:00.

Transkript

1 KALLELSE Utbildningskontoret /2 Barn- och utbildningsnämnden Tid: kl. 18:00 Plats: Glunten, Kommunhuset Strängnäs Majoriteten har förmöte i Nicander, oppositionen i Lagmannen och Sverigedemokraterna i Rogge från kl. 17:00. Föredragningslista Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande Upprop Val av justerare Ärende Beteckning 1. Föredragningslista, anmälan av övriga frågor 2. Öppet sammanträde 3. Delårsrapport för barn- och utbildningsnämnden 1: Ändring av faktureringsperiod för barnomsorgen BUN/2018:2-042 BUN/2018: Bilaga Bilaga 5. Timplan för grundskolan BUN/2018: Bilaga 6. Aktiv rörelse, låg- och mellanstadiet, svar på medborgarförslag BUN/2018: Bilaga 7. Skolskjutsregler, revidering BUN/2017: Bilaga 8. Sammanträdesdagar för barn- och utbildningsnämnden 2018/2019, revidering 9. Övriga frågor 10. Information från utbildningschefen 11. Information från ordföranden BUN/2017: Bilaga 12. Ärendebalanslista Bilaga

2 2/2 Ärende Beteckning 13. Delegationsärenden Handlingar på sammanträde 14. Anmälningsärenden Handlingar på sammanträde Maria Ehrnfelt Ordförande Jessica Sundqvist Sekreterare

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE 3.1 Utbildningskontoret Administration Handläggare Marie-Louise Ramevik Dnr BUN/2018: /2 Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 1:2018 för barn- och utbildningsnämnden Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna delårsrapport 1:2018 för barn- och utbildningsnämnden, Beskrivning av ärendet I delårsrapport 1 beskrivs aktiviteter relaterade till målen och en prognos görs för måluppfyllelse för helåret. Barn- och utbildningsnämnden gör en helhetsbedömning av respektive mål utifrån tre olika typer av indikatorer; data, enkäter och självskattning. Uppföljning av dessa sker vid olika tidpunkter under året, vilket gör att det i delårsrapport 1 saknas underlag för måluppföljning av alla mål utom ett. Viss måluppföljning kommer att kunna göras i delårsrapport 2, men den huvudsakliga uppföljningen görs i årsrapporten. Målet om att verksamheterna har sänkt sjukfrånvaron bedöms inte bli uppfyllt. Sjukfrånvaron är för första kvartalet 2018 högre än de två föregående åren. De analyser och insatser som gjorts under 2017 behöver därmed fördjupas och utvecklas under Barn- och utbildningsnämnden har för 2018 tilldelats en ekonomisk ram på tusen kronor (tkr). Den ekonomiska uppföljningen för perioden januari-april visar ett överskott på tkr, exklusive semesterlöneskuld. Årets löneökningar faller ut efter första kvartalet, vilket innebär att det bör vara ett överskott under årets första månader. De främsta orsakerna till överskottet är vakanta tjänster, lägre kostnader för skolskjutsar än budgeterat och ökad efterfrågad på förskoleplatser, vilket resulterar i överinskrivningar och därmed högre intäkter. Det prognosticerade helårsresultatet är en budget i balans. Barn- och utbildningsnämndens investeringsbudget 2018 uppgår till 11,5 miljoner kronor varav 2,5 miljoner kronor är överförda från Samtliga investeringsmedel beräknas användas under 2018 varför prognosen är satt till noll. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

4 3.2 2/2 Uppföljning Beslutet följs upp inom ramen för den löpande ekonomiska uppföljningen. Beslutsunderlag Delårsrapport 1:2018 för barn- och utbildningsnämnden inkl. ekonomi Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Kommunrevisionen Tony Lööw Utbildningschef Marie-Louise Ramevik Verksamhetscontroller

5 3.3 Delårsrapport 1:2018 Barn- och utbildningsnämnden Dnr BUN/2018:

6 3.4 Innehållsförteckning Inledning...3 Väsentliga händelser...3 Måluppföljning...4 A. Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet....4 B. I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära...6 C. Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande....9 D. Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten E. Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder Väsentliga personalförhållanden...13 Sjukfrånvaro...13 Åtgärder för att minska sjukfrånvaron...13 Personalförsörjning...13 Ekonomisk analys...15 Driftredovisning per nämnd...15 Nämnd och förvaltning...15 Förskola inklusive pedagogisk omsorg, öppen förskola...15 Grundskola inklusive fritidshem, förskoleklass...16 Särskolan inklusive särvux...16 Gymnasieverksamhet...16 Vuxenutbildning...17 Riktade statsbidrag och EU-bidrag...17 Investeringar...18 Ramprotokoll...18 Nyckeltalsbilaga

7 3.5 Inledning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för nedanstående verksamhetsområden: förskola och barnomsorg förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola gymnasieskola och gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning (inkl. SFI) och särskilt utbildning för vuxna Nämndens delårsrapport 1 omfattar en redogörelse för utvecklingen av verksamhet och ekonomi för perioden januari till april, med helårsprognos. I uppföljningen ingår en bedömning av graden av måluppfyllelse vid årets slut. Målen är grupperade i fem områden enligt kommunens styrmodell: Samhälle, Utbildning, Vård och omsorg, Medarbetar och Ekonomi. Nämndmålen redovisas på ett sådant sätt att det framgår till vilket kommunfullmäktigemål nämndmålet återkopplar till. Väsentliga händelser Barn- och utbildningsnämnden fortsätter sitt arbete i linje med Skolutvecklingsprogram 2023, med syfte att förbättra resultaten inom nämndens verksamheter. Den skolstrukturutredning för inkluderande lärmiljö som genomfördes under hösten 2017 syftade till att klargöra hur en effektivare skolstruktur kan finansiera en inkluderande lärmiljö som ger alla barn och elever möjligheten att nå målen. Utifrån utredningen fattade kommunfullmäktige den 26 februari beslut om en ny skolstruktur i Strängnäs kommun. Genomförandet av densamma sköts dock upp då beslutet överklagades. Kommunfullmäktige fattade den 23 april återigen beslut om en ny skolstruktur och den 24 april gav barn- och utbildningsnämnden utbildningskontoret i uppdrag att genomföra kommunfullmäktiges beslut. Den nya skolstrukturen gäller från läsårsstart 2018/19 och kommer i sin helhet vara genomförd till läsårsstart 2019/20. Skolinspektionen genomförde regelbunden tillsyn av kommunens kommunala utbildningsverksamhet 2016 och 2017 och Strängnäs kommun fick i tillsynen föreläggande gällande huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Ett omfattande arbete med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet genomförs, i dialog med samtliga chefer inom utbildningskontoret, under läsåret 2017/18. Strängnäs kommun redovisade sina åtgärder i mars Skolinspektionen konstaterade att de tidigare bristerna var åtgärdade och avslutade därmed tillsynen. Under våren 2018 har det varit stor omsättning av personal inom utbildningskontorets administrativa enhet. 40 procent av medarbetarna har valt att byta arbetsplats vilket har minskat möjligheterna att genomföra planerade insatser och aktiviteter eller deltagande i kommunövergripande förändringsarbete i den omfattning som varit önskvärd. 3

8 3.6 Måluppföljning Barn- och utbildningsnämnden strävar efter att få en så bred resultatbedömning som möjligt. Måluppfyllelsen bedöms därför utifrån olika typer av indikatorer bestående av data, enkäter och självskattning. Vid upprättandet av delårsrapport 1 finns resultat för ett fåtal indikatorer. Viss måluppföljning kommer att kunna göras i delårsrapport 2, men den huvudsakliga uppföljningen görs i årsrapporten. I delårsrapport 1 görs främst beskrivning av det arbete som pågår för att nå målen. Kriterier för måluppfyllelse Följande kommungemensamma kriterier för bedömningen av graden av måluppfyllelse används i uppföljningen: Strängnäs kommuns vision: Tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen Kommunfullmäktiges mål A. Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet. Kommunens roll som samhällsbyggare fortsätter att stärkas. Strategierna för samhällsbyggnad, arbetsmarknad, näringsliv och miljö skapar riktning och stöd. Samarbetet med civilsamhällets föreningsliv och övriga frivilligkrafter behöver stärkas. Nämndmål A1 Barns och elevers inblick i närsamhället har ökat Skolan är en viktig del i byggandet av ett hållbart samhälle. Det betyder att Strängnäs som samhälle ska synas i skolan och skolan ska synas i Strängnäs. Alla barn och elever 4

9 3.7 ska få inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och på så sätt få kännedom om möjligheter till framtida studie- och yrkesval. Bedömning Ej utvärderad Indikator A1.1 Förbättrad måluppfyllelsen inom området Skolan och omvärlden respektive Utbildningsval arbete och samhällsliv (BRUK*) * Skolverkets självvärderingsmaterial Bedömning Reflektion Utveckling Kvalitet Kommentar: Läroplansmålet om elevers inblick i närsamhället följdes upp i barn- och utbildningsnämndens kvalitetsrapport Övergång, samverkan och omvärld i februari I uppföljningen konstaterades att den förtydligade rutinen för studie- och yrkesvägledning samt utökningen av antal studievägledartjänster i grundskolan har bidragit till bättre struktur och större tillgång till studievägledning. Dock konstaterades att det på huvudmannanivå saknas en systematisk planering, uppföljning och utveckling av studie- och yrkesvägledningen. Utbildningskontoret gavs i uppdrag att särskilt följa upp studie- och yrkesvägledningen och ska redovisa uppföljningen i december Måluppföljning görs i årsrapporten. A2 Samarbetet mellan kommunala och fristående huvudmän har ökat Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att skapa förutsättningar för att barn och elever i Strängnäs kommun får en god utbildning, oavsett var i kommunen man bor eller i vilken förskola eller skola man går. En större samverkan och formativ samsyn mellan samtliga huvudmän i kommunen bidrar till en ökad tillit mellan huvudmän, vilket i sin tur gynnar kommuninnevånaren. Bedömning Ej utvärderad Indikator A2.1 Huvudmän som anser att samarbetet med kommunen fungerar bra A2.2 Fristående förskolechefer och rektorer som anser att samarbetet med kommunen fungerar bra Kommentar: Utbildningskontoret arbetar på flera nivåer för att ytterligare öka samarbetet med de fristående huvudmännen. Kontorschefen träffar representanter för de fristående föroch grundskolorna ett par gånger per termin för att samtala om aktuella och gemensamma frågor. Under 2018 har hittills ett möte ägt rum. Nämnden har tillsynsansvar för de fristående förskolorna belägna i kommunen. Tillsynsansvaret för fristående grundskola och gymnasium åligger Skolinspektionen. Syftet med tillsynen är dels att granska att verksamheterna bedrivs utifrån gällande styrdokument, dels att bidra till kvalitetshöjning. I samband med tillsynen på 5

10 3.8 förskolorna kan råd och vägledning lämnas till huvudman och förskolechef. Samarbetet mellan kommunen och de fristående förskolorna bedöms fungera väl. Ett samarbete har inletts inom ramen för Bildningsstaden Strängnäs, där ett första steg är att titta på förutsättningar för en gemensam lärarfortbildning i kursformat tillsammans med ett eller flera lärosäten. Måluppföljning görs i delårsrapport 2. Kommunfullmäktiges mål B. I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära. Skolorna i Strängnäs ska vara likvärdiga. Genom att enas om skolans långsiktiga mål, ha bra ledare, lyfta fram kompetenta lärare, kontinuerligt följa upp hur det går och fånga upp elever med svårigheter ökar förutsättningarna att lyckas. Förbättringsarbetet behöver ständigt pågå, vara långsiktigt och hållbart. Alla kan lära av de förskolor och skolor som arbetar framgångsrikt. Nämndmål B1 Barns och elevers lust att lära har ökat Att höja utbildningsnivån följer en enkel logik - lärandet har ingen bortre gräns. Höga förväntningar är grundläggande, och handlar om en tro på att det är möjligt för alla barn och elever att, med rätt stöd, anta nya utmaningar. En god lärmiljö främjar barns och elevers utveckling och lärande och stärker viljan och lusten att lära. Förmågan att skapa en lärmiljö som bygger på pedagogisk kontinuitet, samtidigt som den möter alla barns och elevers behov, kommer att vara avgörande för barns och elevers möjligheter att utveckla sin fulla potential. Bedömning Ej utvärderad Indikator B1.1 Förbättrad måluppfyllelsen inom området Främja en livslång lust att lära respektive God miljö för utveckling och lärande (BRUK) B1.2 Förbättrat resultat på elevenkätens fråga Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer / Skolarbetet stimulerar mig att lära mig mer Kommentar: Lusten att lära är grundläggande för all pedagogisk verksamhet, oavsett om det gäller barn, elever eller medarbetare. För att främja en livslång lust att lära arbetar utbildningskontoret med att skapa pedagogisk kontinuitet genom skolsystemet, exempelvis genom en handlingsplan för övergång mellan förskola och skola, och för övergången från grundskola till gymnasium. Gymnasiet och vuxenutbildningen arbetar också, tillsammans med Jobbtorg, för att göra mer sömlösa övergångar för unga 6

11 3.9 vuxna inom dessa verksamheter. Måluppföljning sker i kvalitetsrapporten Kunskap, utveckling och lärande i oktober och i årsrapporten. B2 Verksamheterna har förbättrat sina resultat En hållbar skolutveckling förutsätter ett systematiskt kvalitetsarbete där resultat synliggörs, analyseras och slutsatser dras. Att skapa ett system för hållbar skolutveckling innebär också att utmana föreställningar om hur vi gör i våra verksamheter för att våra barn och elever ska få förutsättningar att lyckas. Nulägesanalysen vid byggandet av organisationens inre struktur och undervisningens genomförande är därmed avgörande för lärmiljön och för ett utbildningssystem som fungerar i sin helhet. Bedömning Ej utvärderad Indikator B2.1 Förbättrad måluppfyllelsen inom området Systematiskt kvalitetsarbete (BRUK) B2.2 Förbättrade kunskapsresultat - Andel elever åk 3 som uppnått kunskapskraven i svenska/svenska som andraspråk respektive matematik - Andel elever i åk 6 respektive åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen - Antal elever i grund- och gymnasiesärskolan som når kunskapskraven i alla ämnen - Gymnasieelever med examen inom 4 år B2.3 Förbättrade enkätresultat inom området studiero* * Skolinspektionens skolenkät Kommentar: Ett omfattande arbete med att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå genomförs under läsåret 2017/18. Kvalitetsarbetet bygger på enheternas egna resultat, analyser och slutsatser, och aggregeras genom kvalitetsdialoger till fyra kvalitetsrapporter om året. Strängnäs kommun kommer under de närmaste åren även få stöd i utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet inom ramen för Skolverkets satsning Samverkan för bästa skola. Ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete förväntas leda till förbättrad hälsa och förbättrade kunskapsresultat då det utgör ett stöd i analysen av resultat i förhållande till vad man ville uppnå. Det systematiska kvalitetsarbetet är också ett stöd i valet av insatser i de fall förväntat resultat inte uppnåtts. Prioriterade aktiviteter och insatser beskrivs i enheternas arbetsplaner, vilka följs upp inom ramen för respektive verksamhetsområde. En övergripande arbetsplan för utbildningskontoret tas fram under våren Syftet med planen är att skapa gemensam riktning och att vara ett stöd för prioritering av utvecklingsinsatser för alla verksamheter. I syfte att förbättra kunskapsresultaten har det nationella utbildningsuppdraget genomgått många förändringar de senaste åren. Förskollärarens roll har stärkts och 7

12 3.10 den reviderade läroplanen för förskolan innebär ett förtydligande av undervisningsbegreppet. Skolans och elevhälsans främjande och förebyggande uppdrag har förstärkts. Ett stort antal riktade statsbidrag har införts och Skolverket gör utbildningsinsatser i form av exempelvis läs- och specialpedagogiklyft. För medarbetarna innebär dessa förändringar mer eller mindre omfattande omställningar för att utveckla nya roller och nya sätt att arbeta. Studiero är, liksom nyfikenhet att lära, förutsättningar för att klara av sina studier. Läroplansuppföljning inom området Normer, värden och inflytande i april 2018 visade att det generellt bedrivs ett gott arbete inom området men att insatser behöver göras för att alla barn och elever ska kunna känna trygghet, studiero och delaktighet. Barn- och utbildningsnämnden har gett utbildningskontoret i uppdrag av att särskilt följa upp värdegrundsarbetet, inbegripet trygghet och studiero, och återkomma med resultatet i mars Måluppföljning görs i sin helhet i årsrapporten. B3 Verksamheterna har påbörjat utvecklingen av digitala arbetssätt Genom att IT används för lärande, samarbete, kommunikation och administration förbättras och utvecklas verksamheten mot en högre måluppfyllelse. Skolans digitalisering är dock inte ett IT-projekt utan ett förändringsprojekt där ledarskap är den viktigaste framgångsfaktorn. Digitalisering är mer än datorer och plattor, det handlar om att förändra arbetssätt. Ett förändrat arbetssätt förutsätter dock att infrastrukturen finns på plats, exempelvis tillräcklig nätverkskapacitet och tillräcklig tillgång till datorer och andra lärverktyg. Bedömning Ej utvärderad Indikator B3.1 Förbättrad måluppfyllelse inom LIKA* * SKL:s verktyg för utvärdering och utveckling av digitalisering i skolan Kommentar: Från läsårsstart 2018/19 gäller nya läroplaner som anpassats till den nationella strategin för skolans digitalisering. Det blir exempelvis obligatoriskt att använda dator eller annan digital enhet vid delar av nationella proven. Digitaliseringen ställer höga krav på tillgång till digitala verktyg, fungerande infrastruktur, kompetensutveckling och stödfunktioner. Barn- och utbildningsnämnden har påbörjat en utökning av antalet digitala verktyg och kommer successivt att bygga ut beståndet så att alla elever har tillgång till verktyg när så behövs. Beslut om lämplig skoldator har tagits och upphandlingen av ny lärplattform är i slutfasen. Infrastrukturen behöver fortsatt byggas ut. Ett arbete pågår mellan utbildningskontoret och IT-avdelningen för att komplettera de trådlösa nätverken. Kompetensutveckling är planerad utifrån den nya lärplattformen och de nya skoldatorerna. Gällande stödfunktioner håller en ny förvaltningsövergripande 8

13 3.11 förvaltningsmodell på att tas fram där ansvaret för verksamheten och stöd- och supportfunktioner tydliggörs. Måluppföljning sker i kvalitetsrapporten Bakgrund och förutsättningar i augusti 2018 och i delårsrapport 2. Kommunfullmäktiges mål C. Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande. Äldre och personer med funktionsnedsättning ska uppleva en trygg och meningsfull tillvaro. Socialtjänsten behöver ofta samverka med skola och hälso- och sjukvård för att barnets behov ska tillgodoses på bästa sätt. Samverkansformerna behöver vidareutvecklas och stärkas. Risken för utanförskap ska förebyggas genom insatser som stärker individens förmåga till egen försörjning. Nämndmål C1 Barn och elever får stimulans och stöd i den lärmiljö som erbjuds Alla barn och elever ska få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande. Utbildningen ska ta hänsyn till alla barns och elevers olika behov, där en strävan ska vara att uppväga skillnader i deras förutsättningar. Ett salutogent förhållningssätt innebär att barn- och elevhälsan går "från vårdcentral till företagshälsa" och praktiserar ett förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete. Ett särskilt fokus behöver ligga på ökad kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa. Bedömning Ej utvärderad Indikator C1.1 Förbättrad måluppfyllelsen inom områdena Elevhälsan och Särskilt stöd (BRUK) C1.2 Förbättrade resultat på elevenkätens frågor Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det och Jag kan få svårare uppgifter om jag vill Kommentar: Att gå från vårdcentral till företagshälsa innebär att utveckla skolornas elevhälsokompetens genom ett förändrat förhållningssätt hos chefer, medarbetare och vårdnadshavare gällande barn- och elevhälsans uppdrag. Arbetet med ett förändrat förhållningssätt innebär bland annat kompetensutveckling om lågaffektivt bemötande och att tillsammans problematisera vad begrepp som inkludering och förebyggande innebär i praktiken. På så sätt utvecklas gemensam förståelse och kunskap. Ett förändrat förhållningssätt har på några skolor konkretiserats i exempelvis trygghetsteam och ljudanpassade klassrum. För att skapa likvärdighet arbetar grundskolan vidare med en gemensam grundstandard för elevhälsoarbetet. Under våren 2018 har en handlingsplan för arbetet med ökad skolnärvaro tagits fram, vilken 9

14 3.12 nu håller på att implementeras. Måluppföljning sker i kvalitetsrapporten Bakgrund och förutsättningar i augusti 2018 och i delårsrapport 2. C2 Barn- och utbildningsnämndens insatser bidrar till att fler barn och unga får socialtjänstens och landstinget stöd Genom bättre samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst och genom gemensam utveckling av metoder för tidig upptäckt av barn och elever i behov av stöd stärks individen och dess omgivning samt skolors resultat. Genom tidiga insatser kan organisationen, med relativt små medel, ge individen förutsättningar att lyckas. Bedömning Ej utvärderad Indikator C2.1 Enhetschefer som anser att samverkan med socialnämndens verksamheter är effektiv C2.2 Enhetschefer som anser att samverkan med landstingets verksamheter är effektiv Kommentar: Den nya samverkansstrukturen mellan socialkontoret och utbildningskontoret för barns bästa håller på att implementeras, tillsammans med nya gemensamma rutiner. En enkät till berörda enhetschefer är genomförd, vilken visar en hög nöjdhet med de gemensamma mötena och en upplevelse av att mötena bidrar till ökad kunskap om, och tillit till, varandras verksamhet och arbete. För att öka effektiviteten i samverkan krävs fortsatt gemensamt arbete och ökad tydlighet i mandat och ansvarsfördelning. Under 2018 tas en barn- och ungdomsstrategi fram, där barns och elevers psykiska hälsa är en del. Samverkan sker även med Ungdomsmottagningen och Familjecentralen. Måluppföljning sker i delårsrapport 2. Kommunfullmäktiges mål D. Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten. Motivation, hälsa, ledarskap och styrning är faktorer som påverkar medarbetarengagemanget och kommunens förmåga att nyrekrytera. En god hälsa i arbetslivet främjas genom förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande insatser mot arbetsskador. Genom att alla medarbetare är med i en förbättringsgrupp ökar möjligheterna till att driva utvecklingsarbetet nära brukarna och kunderna. Nämndmål D1 Verksamheterna har sänkt sjukfrånvaron Barn- och utbildningsnämndens viktigaste resurs är medarbetarna. Känslan av meningsfullhet, sammanhang och ett välfungerande samarbete bidrar till motivation i arbetet. När medarbetarna får chans att vara den bästa versionen av sig själv skapas både glädje, tillit och produktivitet på arbetsplatsen. En hög sjukfrånvaro riskerar dock 10

15 3.13 att motverka detta. För att öka frisknärvaron är därför ett strategiskt och systematiskt arbetsmiljöarbete nödvändigt. Bedömning Ej uppfyllt Indikator D1.1 Sjukfrånvaro totalt (%) D1.2 Sjukfrånvaro totalt, varav långsjukfrånvaro Kommentar: Strängnäs kommun är en av de 27 kommuner som har högre sjukfrånvaro än 8 procent. 21 av dessa kommuner kan grupperas till fyra geografiska områden; Sörmland, västra Götaland, nedre norrlandskusten och Västerbottens inland. Dessa kommuner följer den nationella sjukfrånvarotrenden men ligger över snittet. Detta konstaterande väcker frågor om det finns gemensamma nämnare och vilka de i så fall är. Här behövs fördjupade analyser. Sjukfrånvaron är fortsatt hög inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Den totala sjukfrånvaron det första kvartalet är högre än de två föregående åren. Det går inte att dra slutsatser för måluppfyllelse över året utifrån detta, men det är ett oroande tecken. Barn- och utbildningsnämndens mål om högst 6 procents sjukfrånvaro är högt satt givet historiken. På sikt är detta möjligt, men ett första steg måste vara att fokusera på att bryta trenden med ökad sjukfrånvaro Utfall per månad, total sjukfrånvaro (%) 5 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec SKL:s analyser av sjukfrånvaro i kommuner och landsting visar att den negativa utvecklingen av sjuktalen började Som orsaker till försämringen lyfter rapporten fram förändrade attityder i samhället, förändrade sjukskrivningsrutiner, konjunkturläget och tillämpningen av sjukförsäkringen. Även i Strängnäs kommun ökade sjukfrånvaron 2012, men i mycket högre omfattning än i riket. De orsaker som återfinns i SKL:s rapport kan därför inte i sin helhet förklara Strängnäs kommuns höga sjukfrånvaro. Orsaker behöver därför sökas bland de förutsättningar som råder specifikt i Strängnäs. En organisatorisk och ekonomisk tillbakablick visar att omsättningen på både kontorsoch enhetschefer har varit hög sedan 2013 och de ekonomiska förutsättningarna har 11

16 3.14 förändrats, med minskad bemanning som följd. Dessa förutsättning kan vara delorsaker till den höga sjukfrånvaron. Utbildningskontorets och HR-avdelningens gemensamma utredning visar att långtidsfrånvaron till största delen består av icke arbetsrelaterad frånvaro, och därför är svår att påverka. En kartläggning av den totala sjukfrånvaron i Strängnäs kommun 2017 visar att majoriteten av medarbetarna är relativt friska; 78 procent av medarbetarna har 0-3 sjuktillfällen. 6 procent av medarbetarna hade 7 eller fler sjukanmälningar, vilket står för 27 % av kommunens totala antal sjukanmälningar. Insatser kring denna målgrupp kan därmed ge effekt för sjuktalen, organisationen och för den enskilde medarbetaren. Resultatet vad gäller trivsel och engagemang i HME-enkäten visar inget samband med sjukfrånvaron. Det ansträngda läget i organisationen vad gäller bemanning och behörighet, se Personalförsörjning s. 13, är en faktor som ger ökade sjuktal, vilket leder till en ond cirkel. Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) och uppföljning av medarbetare med hög sjukfrånvaro behöver öka och stödfunktioner för ansvariga chefer i arbetet stärkas. Analysarbetet behöver vidgas till att sjukfrånvaro inte enbart är en arbetsmiljöfråga utan att det också finns kopplingar till samhällsförändringar. Med denna utgångspunkt bör mönster sökas, tänkbara orsaker identifieras och lösningar föreslås. Titel Resultat jan-apr 2016* Resultat 2016 Resultat jan-apr 2017* Resultat 2017 Resultat jan-mar 2018* Långtidssjukfrånvaro, 50 % 55 % 46 % 55 % 44,5 % andel (%) av total sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro totalt, andel (%). 8,9 % 9,0 % 9,8 % 9,2 % 11,4 % * Observera mätperiod jan-apr 2016 och 2017, och jan-mar 2018 Kommunfullmäktiges mål E. Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder. God hushållning i verksamheten innebär att resurser används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Kommunen behöver årliga överskott för att kunna investera i framtida tillväxt och för att låneskulden inte ska öka. I ett längre perspektiv behövs resultat på minst 2 procent av skatteintäkterna för att kunna minska låneskulden och som buffert för att klara snabba förändringar i konjunkturen. Nämndmål E1 BUN har en resursfördelning som kompenserar för olikheter I enlighet med skollagen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig 12

17 3.15 utbildningen. Barn och elever ska också ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Bedömning Ej utvärderad Indikator E1.1 Minskad skillnad (%) mellan pojkar och flickor i andel elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen i åk 9, lägeskommun E1.2 Minskad skillnad (%) mellan fristående och kommunala skolor i andel elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen i åk 9, lägeskommun E1.3 Minskad skillnad (%) i resultat mellan högsta och lägsta andel elever i kommunala skolor som uppnår kunskapskraven i alla ämnen i åk 9, lägeskommun Kommentar: I årsrapport 2017 konstaterades att den rådande resursfördelningen inte uppväger för olikheter. En översyn av resursfördelningsmodellen pågår men arbetet med skolstrukturen och omsättningen av personal i administrativa enheten har påverkat möjligheten att slutföra arbetet. Indikatorerna omfattar resultat för både kommunala och fristående skolor, vilka publiceras i officiell statistik i slutet av september. Måluppföljning kommer därför att göras i årsrapporten. Väsentliga personalförhållanden Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron beskrivs under mål D1 s. 10. Åtgärder för att minska sjukfrånvaron Åtgärder för att minska sjukfrånvaron beskrivs under mål D1 s. 10. Personalförsörjning Organisationen har låg personaltäthet i jämförelse med riket, vilket bekräftas av officiell statistik (Skolverket). Det råder dessutom brist på utbildade lärare, förskollärare, barnskötare, speciallärare och specialpedagoger samt på elevhälsans kompetenser. Detta bidrar till ett ansträngt läge i organisationen, dels på grund av låg bemanning och dels på grund av att de som är utbildade får ta ett större ansvar när nya och outbildade medarbetare återkommande kommer in i verksamheten. Särskilt inom förskolan är det statsbidrag med särskilda villkor som gör att verksamheten på vissa enheter kan hålla en godtagbar nivå. Förskoleupproret som pågår runt om i Sverige har sin grund i dessa förutsättningar och kan komma att få påverkan även i Strängnäs kommun. 13

18 3.16 Inom de kommande fem åren beräknas cirka 60 personer gå i pension, vilket ytterligare kommer att påverka verksamheterna negativt. Svårigheter att rekrytera leder till lönekonkurrens, vilket i sin tur fördyrar verksamheten. En reviderad läroplan för förskolan vad gäller undervisning och skärpningar av grundskolans läroplan vad gäller digitala lärmiljöer respektive hälsofrämjande arbete kommer att ytterligare öka behovet av utbildade medarbetare samt genererar behov av kompetensutveckling och kollegialt lärande. Förskollärarens uppdrag behöver förtydligas och arbetsuppgifterna fokuseras mot det förtydligade uppdraget. Motsvarande förtydligande av läroplanen för fritidshemmet medför ett ökat behov av utbildade fritidspedagoger samt kompetensutveckling och kollegialt lärande kring uppdrag och läroplansanknytning. Ökade krav på grundskolan att arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt arbetet för ökad skolnärvaro medför att elevhälsokompetensen behöver förstärkas och tillgängliga, operativa kompetenser utökas. Här behöver resurser och kompetenser tillföras i den egna organisationen, samtidigt som samverkan med socialtjänsten behöver utvecklas från form till verkligt innehåll. Med anledning av att bristen på legitimerade lärare och förskollärare beräknas bestå i flera år framöver behöver också ett arbete med att se över arbetsformer och ansvar för dessa i relation till outbildade påbörjas i samverkan med de fackliga organisationerna. Den nationella gymnasieutredningen föreslår flera förändringar som, om de beslutas, kommer att få konsekvenser för Thomasgymnasiet. En utökad timplan för introduktionsprogrammen och utökad rättighet för elever i behov av stöd kommer att påverka bemanning och kompetensbehov. Barn- och utbildningsnämnden har även beslutat om att genomföra en utvärdering av nuvarande plan för Thomasgymnasiets framtid, vilken också kan få påverkan gällande kompetensbehovet. En nationell utredning av vuxenutbildningen pågår och ska redovisas senast 31 augusti Den största delen av utredningen gäller juridiska frågor, men utredaren ska även se över om lärare inom vuxenutbildningen får tillgång till den kompetensutveckling de behöver. Detta kan komma att få konsekvenser för vuxenutbildningen i Strängnäs. 14

19 3.17 Ekonomisk analys Driftredovisning per nämnd Barn- och utbildningsnämnd, tkr Utfall (U) Januari-april 2018 Helår 2018 Budget Avvikelse Årsbudget (B) (B-U) (Å) Avvikelse exkl. sem.skuld Årsprogno s (P) Avvikelse (Å-P) Nämnd och förvaltning Förskola inkl. pedagogisk omsorg, öppen fsk Grundskola inkl. fritidshem, förskoleklass Särskola inkl. särvux Gymnasieverksamhet Vuxenutbildning Summa driftredovisning Barn- och utbildningsnämnden har för 2018 tilldelats en ekonomisk ram på tkr. Ramprotokollet (sid. 18) visar de ramjusteringar som gjorts vilket betyder att budgetar inom olika verksamhetsområden kan ha justerats utifrån tidigare beslut i Verksamhetsplan 2018 (Dnr BUN/2017: ). Driftredovisningen ovan, redovisar nämndens resultat per verksamhet för perioden januari-april. Budgeten för perioden uppgår till tusen kronor (tkr) och utfallet till tkr, inklusive semesterlöneskuld. Exklusive semesterlöneskuld blir detta ett överskott på tkr. Orsakerna till överskottet är främst: Vakanta tjänster Lägre kostnader än budgeterat för skolskjutsar Nya lönerna för april månad var inte klara Ökad efterfrågan på förskoleplatser resulterar i överinskrivningar (högre intäkter) Det prognosticerade helårsresultatet är en budget i balans. Nämnd och förvaltning Resultatet per 30 april är en positiv avvikelse med 0,4 mkr och helårsprognosen är ett överskott på 0,8 mkr. Periodens positiva avvikelse härleds främst till att utbildningskontorets stab inte varit fullt bemannat. Den positiva prognosen är ett resultat av att resurser inte tas i anspråk som avsatts i utbildningschefens budget för oförutsedda händelser, samt att statsbidrag som avsåg 2017 godkänts först under 2018 (samordnarroll integration, ungdomsmottagning). Förskola inklusive pedagogisk omsorg, öppen förskola Resultatet per 30 april är en positiv avvikelse med 5,0 mkr och helårsprognosen är en budget i balans. Det positiva resultatet beror på en ökad efterfrågan av förskoleplatser vilket genererar en överinskrivning på förskolorna, som även har svårigheten att anställa behörig personal. De kommunala förskolorna har även nyttjat möjligheten att föra över medel för statsbidraget, som söks läsårsvis, till vårterminen för att täcka de högre kostnaderna som förväntas uppstå under sommaren. Osäkerheten kring statsbidraget gör att gapet mellan de som har möjlighet att söka statsbidraget och de som inte har det ökar. 15

20 3.18 Det finns även en osäkerhet inför hösten om man beviljas pengar för statsbidrag för mindre barngrupper eller inte, vilket leder till en ökad försiktighet under våren. Det är samtidigt svårt att använda pengarna till att rekrytera legitimerade förskollärare. Grundskola inklusive fritidshem, förskoleklass Resultatet per 30 april är en positiv avvikelse med 0,1 mkr och helårsprognosen är ett underskott med -0,3 mkr, vilket balanseras av överskott på nämnd och förvaltning. Kommunala grundskolan redovisar för perioden ett negativt resultat med 1,8 mkr. Motsvarande överskott beror på att under årets första månader har verksamheten haft tillfälligt vakanta tjänster, samt lägre skolskjutskostnader för taxi och skolkort. Skolorna har resurser bundna i en ineffektiv skolstruktur, vilket fördyrar verksamheten. En stor andel elever i kommunal grundskola har mycket stora behov av särskilt stöd, vilket är kostnadsdrivande, eftersom elevens behov ofta tillgodoses via resurspersoner. Den kommunövergripande särskilda undervisningsgruppen Bryggan avvecklas, vilket leder till underskott när elevantalet minskar och kostnaderna inte kan minskas i samma takt. För att komma tillrätta med grundskolans underskott har en åtgärdsplan tagits fram (Dnr BUN/2018:3-042), vilken innebär att resurser tillförs som avsatts på balansräkningen avseende nyinvandring. Detta är inte ramhöjande utan kan stärka upp det socioekonomiska stödet avseende nyinvandring och samtidigt minska underskottet med ca 4 mkr. Verksamheten i Länna skola, Tosteröskolan och Härads skola upphör från och med höstterminen. Berörda elever anvisas skolgång på Åkerskolan respektive Karinslundsskolan. Personaleffektivisering sker företrädelsevis genom att visstidsanställningar ses över. Högstadiet på Karinslundsskolan och Stallarholmsskolan upphör från och med höstterminen. Berörda elever anvisas skolgång på Paulinska skolan respektive Mariefreds skola. Personaleffektivisering sker företrädelsevis genom att visstidsanställningar ses över. Effekten av de sammantagna åtgärderna beräknas till ca 6,6 mkr. Särskolan inklusive särvux Resultatet per 30 april är en positiv avvikelse med 1,3 mkr och helårsprognosen är en budget i balans. Överskottet beror på att en omorganisation genomförts vilket har genererat lägre personalkostnader. Överskottet för vårterminen beräknas att användas under hösten då särskolan väntar fler elever med större omsorgsbehov. Gymnasieverksamhet Resultatet per 30 april är en negativ avvikelse med -0,8 mkr. Helårsprognosen är ett underskott med -0,5 mkr, vilket balanseras av överskott på nämnd och förvaltning. Helårsprognosen har förändrats från föregående rapport i mars, som var -1,7 mkr till -0,5 mkr. Förändringen beror på att personalkostnaderna har setts över och justerarats 16

21 3.19 till hösten. Den preliminära antagningen av elever till höstterminen visar att Thomasgymnasiet troligen kommer att öka elevantalet. Vuxenutbildning Resultatet per 30 april är en negativ avvikelse med -0,2 mkr och helårsprognosen är en budget i balans. Det är många nya förordningar och uppdrag riktade till vuxenutbildningen som är på gång. En del av dessa är finansierade, andra inte och dessa hänvisas till kommunernas egeninsats. Det är svårt att värdera kostnaderna för detta. Riktade statsbidrag och EU-bidrag Nedan redogörs för riktade bidrag som nämnden sökt och som innefattar våren verksamhetsåret Sammantaget har ansökningar för 62,7 mkr gjorts, varav nämnden hittills beviljats 35,2 mkr. Flera statsbidrag är under handläggning. Flertalet statsbidrag löper per läsår, vilket gör att det totala nyttjandet av statsbidrag per kalenderår inte är möjligt att jämföra med det beviljade beloppet. Ansökt Beslut Beviljat (B) Riktade statbidrag under 2018 Verksamhet Datum Belopp tkr Avslag (A) Belopp tkr Läslyftet inom förskolan 2017/18 Förskola B 490 Skolledare och karriärtjänster 2017/18 Grsk A - Mindre barngrupper i förskolan 2017/18 Förskola B delvis (översökt) Fritidshemssatsningen 2017/18 Grsk B Lågstadiesatsningen 2017/18 Grsk B delvis (översökt) Insatsbidrag för nyanlända elevers lärande 2017/18 Förskola, Grsk, Gym B Direkrekvirering 256 Skapande Förskola 2017/18 Förskola A - Ökad jämlikhet i grundskolan 2017/18 Grsk B Direkrekvirering Specialpedagogik för lärande 2018/19 Grsk B 939 Läslyftet i förskolan 2018/19 Förskola B 255 Kvalitetssäkrande åtgärder 2018 Förskola B Introduktionsprogram 2018 Gym B (delvis) Omsorg under kvällar, nätter och helger Förskola B 79 Papperslösa barn VT2018 Grsk B 96 Elevhälsa 2018 Förskola, Grsk, Gym B Karriärtjänster 2018/19 Grsk, Gym B Lärarlyftet VT2018 Grsk B 34 Mindre barngrupper i förskolan 2018/19 Förskola Fritidshemssatsningen 2018/19 Grsk Lågstadiesatsningen 2018/19 Grsk Gymnasial lärling VT2018 Gym Skolledare och karriärtjänster 2018/19 Grsk Som en del av SFBS Som en del av SFBS - Insatsbidrag för nyanlända elevers lärande 2018/19 Förskola, Grsk, Gym elever - - Samordnare nyanländas lärande 2018 Förskola, Grsk, Gym B Direkrekvirering 183 Karriärtjänster rekvirering VT2018 Grsk, Gym B Direkrekvirering Ökad jämlikhet i grundskolan 2018 Grsk Lärarlöneltyftet VT2018 Förskola, Grsk, Gym B Direkrekvirering Avgiftsfri simskola i förskoleklass 2018 FSKL B Direkrekvirering Totalt sökt Totalt beviljat

22 3.20 Investeringar Investeringar (tkr) Total Periodens utfall Helårsprognos 2018 netto Projektbenämning budget Inkomst - Utgift Netto Återstår + Inkomst - Utgift Netto Avvikelse prognos Inventarier nya lokaler Verksamhetsanpassningar IT/Digitalisering Summa investeringar Barn- och utbildningsnämndens investeringsbudget 2018 uppgår till 11,5 miljoner kronor varav 2,5 miljoner kronor är överförda från Perioden januari-april visar ett utfall på ca 1,7 mkr och består främst av kostnader för IT-investeringar (1,2 mkr) och inventarier i nya lokaler (0,5 mkr). Inventarier nya lokaler avser främst färdigställande av förskolor under våren 2018 (Tosterö förskola och Trollskogens förskola) samt inventarieinköp i samband med renovering av förskolan i Stallarholmen. Projekten är budgeterade till 1,3 mkr. Investeringar verksamhetsanpassningar inkluderar även återinvesteringar av möbler och annan utrustning, samt kostnader i samband med genomförandet av den nya skolstrukturen. Projekten är budgeterade till 2,4 mkr. Förskolans behov avser anpassningar och inköp till nya avdelningar under hösten I avvaktan på genomförandet av en ny skolstruktur till hösten 2018 är grundskolans andel ännu inte fördelade på skolnivå. Gymnasiet och vuxenutbildningens verksamhetsanpassningar avser möbler och utrustning. Investeringar i digitala verktyg avser digitalisering, IT övrigt, elevdatorer, Office 365, klassutrustning, ledning och administration samt infrastruktur, och är totalt budgeterade till 7,9 mkr. Till största delen kommer investeringarna att genomföras inför skolstarten hösten Samtliga investeringsmedel beräknas användas under 2018 varför prognosen är satt till noll. Ramprotokoll Nämnd2 Kategori Beslut Summa av Budget 2017 BUN Årsplan 2018 KF , Kapitalkostnader KF Hyresjustering KF BUN Summa

23 3.21 Nyckeltalsbilaga I nyckeltalsbilagan redovisas resultat på utvalda nyckeltal som är av vikt för barn- och utbildningsnämndens uppföljning av verksamheten. Nyckeltalsresultat redovisas vid delårsuppföljningar och i årsrapporten. Diagram 1-4 Jämförelse utfall per månad, barn/elevantal jämfört mot budget för verksamheterna förskola, fritidshem, grundskola och gymnasiet. Antal barn Antal barn förskola Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall ext utförare Utfall egen regi Budget Antal elever Antal elever fritidshem Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall ext utförare Utfall egen regi Budget 19

24 3.22 Antal elever Antal elever grundskolan Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall ext utförare Utfall egen regi Budget Antal elever Antal elever gymnasiet Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall ext utförare Utfall egen regi Budget Övriga nyckeltal redovisas i delårsrapport 2 och i årsrapporten. 20

25 TJÄNSTEUTLÅTANDE 4.1 Utbildningskontoret Dnr BUN/2018: Administration /2 Handläggare Jessica Sundqvist Barn- och utbildningsnämnden Ändring av faktureringsperiod för barnomsorgen Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att 1. godkänna ändring av faktureringsperiod för barnomsorgen från förskottsmånad till innevarande månad, Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. ändra faktureringsperiod för barnomsorgen från förskottsmånad till innevarande månad under förutsättning av kommunstyrelsens godkännande, 2. ändringen gäller från och med augusti Beskrivning av ärendet Arbetsbelastningen för placeringsassistenter har ökat. Strängnäs kommun växer och fler barnfamiljer flyttar in och söker barnomsorg och fritidshemsplacering. För att effektivisera och förenkla fakturahanteringen föreslås en ändring av debiteringsperioden till innevarande månad. Att i början av varje månad debitera för innevarande månad istället för nästkommande månad. Idag debiteras barnomsorgsavgiften en månad i förskott, vilket medför många manuella nya beräkningar och justeringar av avgiften då förändringar sker på grund av: - Schemaändring (mer/mindre än 15 timmar per vecka) som påverkar 3-5- åringars avgift. - Inkomständringar i hushållet. Nyplaceringar blir ofta debiterade för fler månader på den första fakturan. Det innebär för våra kunder: - Första barnomsorgsfakturan innehåller oftast fler debiteringsmånader vilket då innebär en hög avgift, som för många kan vara tuff att betala vid ett tillfälle. - Felaktigt debiterad avgift som sedan måste återbetalas på grund av ändringar, till exempel inkomst- eller schemaändring. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

26 4.2 2/2 Ändringen skulle medföra: - Att den första barnomsorgsfakturan inte omfattar flertalet månader. - Färre fakturasamtal till placeringsassistenterna och ekonomiavdelningen. - Färre justeringar för placeringsassistenterna och ekonomiavdelningen. Ärendet har beretts i samråd med ekonomiavdelningen. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Barnomsorgsavgifterna om ca 2,5 mkr/månad periodiseras idag av ekonom. Det betyder att de redan redovisas på rätt (innevarande) period. Ändringen av faktureringstidpunkt påverkar därför inte barn- och utbildningsnämndens resultat. Däremot blir det en månads likviditetspåverkan vid ändring av faktureringsprincip, varför ärendet skickas till kommunstyrelsen för godkännande. Finanschefens bedömning är att kommunen har en god likviditet och att ändringen kan finansieras via koncernkontot. Ändringen innebär en förenklad administration för utbildningskontoret samt ekonomiavdelningen som idag är hårt belastade. Av ca 200 manuella fakturarättelser per månad bedöms avtalet kunna halveras i och med ovan ändring. Övriga konsekvenser Ändring innebär att man frigör tid för placeringsassistent, vilket möjliggör mer tid mot kund. Säkerheten i handläggningen kommer också att öka. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Inga handlingar bifogas. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ekonomiavdelningen Tony Lööw Utbildningschef Carina Lindqvist Verksamhetschef för förskolan

27 TJÄNSTEUTLÅTANDE 5.1 Utbildningskontoret Administration Handläggare Katarina Holmsten Dnr BUN/2018: /3 Barn- och utbildningsnämnden Timplaner för grundskolan Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. anta en ny timplan enligt framlagt förslag. 2. timplanen ska börja gälla läsåret 2018/2019. Beskrivning av ärendet Regeringen har beslutat om en stadieindelad timplan för grundskolan. Förändringarna träder i kraft den 1 juli Enligt övergångsbestämmelserna ska dock den tidigare timplanen för de elever som börjar årskurs 7, 8 eller 9 höstterminen 2018 gälla hela högstadietiden ut. Benämningarna låg-, mellan- och högstadium införs i skollagen för årskurserna 1-3, 4-6 och 7-9. Antalet timmar för de olika ämnena fördelas mellan låg-, mellanoch högstadiet. Den garanterade undervisningstiden för varje ämne och ämnesområde förändras dock inte. Förändringarna kommer däremot att påverka skolornas organisation, till exempel när det gäller tjänster, lokaler och schemaläggning. Från och med finns bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden på ämnen (timplan) i kap. 9 3 samt bilaga 1 till skolförordningen (2011:185). Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning av undervisningstiden mellan årskurserna. Undervisningen i grundskolans årskurser 1-9 ska omfatta timmar totalt. För Strängnäs kommuns kommunala grundskolor finns en timplan beslutad i barn- och utbildningsnämnden , 38. För att stärka skolans likvärdighet och underlätta för elever som byter skola är det av stor vikt att timplanen är gemensam för grundskolorna. Grundskolans rektorer har, mot bakgrund av regeringens beslut om stadieindelad timplan, gjort en översyn av nuvarande timplan och justerat densamma för att åstadkomma en ändamålsenlig fördelning av undervisningstiden mellan årskurserna inom respektive stadium. Med anledning av Skolverkets övergångsbestämmelser om ikraftträdandet av den nya timplanen finns till synes en del obalanser i Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

28 5.2 2/3 förslaget jämfört med Skolverkets föreskrifter. För den enskilda eleven kommer dock timplanen att uppfyllas i enlighet med dessa. Den totala timtiden i den lokala timplanen föreslås också även fortsättningsvis ligga något över Skolverkets garanterade minsta undervisningstid. Att timplanerna blir stadieindelade innebär, utöver vad som beskrivs ovan, också att grundskolans kursplaner och kunskapskrav i moderna språk och teckenspråk (språkval) förändras. Eleverna ska få undervisning inom ramen för språkval senast i årskurs 6, och betyg ska sättas från årskurs 6. I Strängnäs kommun får eleverna redan i dag undervisning i språkval i årskurs 6, varför denna förändring lokalt enbart kommer att påverka bedömning och betygsättning. Ytterligare förändringar i den stadieindelade timplanen är att ämnet teknik har en garanterad undervisningstid i samtliga stadier i stället för att ingå med odefinierad tid i ämnesblocket naturorienterande ämnen och teknik (biologi, fysik, kemi och teknik). När det gäller de naturorienterande ämnena (biologi, fysik och kemi) är eleverna i mellanstadiet garanterade en minsta undervisningstid om 55 timmar i respektive ämne. De resterande 28 timmarna får fördelas fritt mellan de tre ämnena i mellanstadiet. I högstadiet är eleverna garanterade en minsta undervisningstid om 75 timmar i respektive ämne. De resterande 39 timmarna får fördelas fritt mellan de tre ämnena i högstadiet. Här föreslås en jämn fördelning av undervisningstiden mellan ämnena, främst av pedagogiska men även av organisatoriska skäl. När det gäller de samhällsorienterande ämnena (geografi, historia, religion och samhällskunskap) är eleverna i mellanstadiet garanterade en minsta undervisningstid om 70 timmar i respektive ämne. Resterande 53 timmar får fördelas fritt mellan de fyra ämnena i mellanstadiet. I högstadiet är eleverna i de samhällsorienterande ämnena garanterade en minsta undervisningstid om 75 timmar i respektive ämne. Resterande 52 timmar får fördelas fritt mellan de fyra ämnena i högstadiet. Här förordas en jämn fördelning av undervisningstiden mellan ämnena, främst av pedagogiska men även av organisatoriska skäl. I den nationella timplanen anges ett antal timmar som får användas för skolans val. Utrymmet för skolans val kan användas för undervisning i ett eller flera ämnen och ska vara förenlig med kursplaner och med kunskapskrav. Vid skolans val får antalet timmar i timplanen per stadium för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent, totalt högst 600 timmar. Antalet timmar för svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik får dock inte minskas. Eventuell fördelning av timmar till skolans val beslutas av rektor. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Den föreslagna justeringen av befintlig timplan beslutad medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser

29 5.3 3/3 Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Den antagna timplanen föreslås börja gälla läsåret 2018/2019. Rektor för respektive skola ansvarar för att verkställa beslutet om ny timplan. Timplanen kommer att behöva revideras även inför läsåren 2019/2020, 2020/2021 och 2021/2022 i enlighet med övergångsbestämmelserna avseende stegvis ikraftträdande för högstadiets timplan. Beslutsunderlag Förslag till reviderad timplan, daterad Beslutet skickas till - Tony Lööw Utbildningschef Katarina Holmsten Verksamhetschef grundskolan

30 5.4 Förslag - timplan för grundskolan läsåret 2018/ Undervisning i min Undervisningstid i timmar Åk 1 Åk 2 Åk 3 S:a 1-3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 S:a 4-6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 S:a 7-9 totalt åk 1-9 Strängnäs Skolverket BL HKK IDH MU SL SV EN MA SO GE HI RE SH NO BI FY KE TK MSPR EV Summa

31 TJÄNSTEUTLÅTANDE 6.1 Utbildningskontoret Administration Handläggare Katarina Holmsten Dnr BUN/2018: /3 Barn- och utbildningsnämnden Aktiv rörelse för låg- och mellanstadiet, medborgarförslag Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. motionen inte föranleder någon åtgärd avseende punkt 1 och punkt 2 då utbildningskontoret varje år utreder möjligheter att öka elevernas fysiska aktivitet genom att undersöka möjligheten att kombinera fysisk aktivitet med andra timplanebundna aktiviteter samt med anledning av den förväntade utökningen av timplanen i idrottsämnet. Beskrivning av ärendet Stefan Johansson inkom med ett medborgarförslag om att inleda skoldagen med aktiv rörelse, dnr KS/2018: Kommunfullmäktige beslutade att överlämna förslaget till barn- och utbildningsnämnden för beslut. I medborgarförslaget föreslås följande: 1. Att barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att undersöka möjligheterna att inleda skoldagen med 20 minuters aktiv rörelse på låg- och mellanstadiet i samtliga kommunala skolor för alla elever med start höstterminen Tiden ska ingå i skoldagen. Utvärdering ska ske efter en termin. 2. Att förslaget i andra hand genomförs på en skola som ett led i att kunna genomföra förslaget i sin helhet. Syftet med motionen är att eleverna ska må bättre genom att de får regelbunden fysisk aktivitet. Beredning I kursplanen för idrott och hälsa i grundskolan framgår att fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Undervisningens syfte är att utveckla elevernas allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Eleverna ska även ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

32 6.2 2/3 Ovanstående uppdrag arbetar skolorna aktivt med redan i dag, och det ingår i rektors uppdrag att stärka hälsan genom fysiska aktiviteter i skolan. Varje år har grundskolans rektorsgrupp en översyn av vilka arbetssätt som kan främja fysisk aktivitet. Resultatet av denna översyn är olika typer av förslag på aktiviteter som rektorerna sedan genomför i sin verksamhet i den mån det är möjligt utifrån respektive skolas förutsättningar. Ytterst ansvarar lärarna för de aktiviteter som genomförs inom ramen för lektionerna. För att öka den fysiska aktiviteten under skoldagen används utemiljön för t.ex. promenader och andra utomhusaktiviteter som lärare genomför med eleverna. Dessa aktiviteter syftar både till att öka den fysiska aktiviteten och till att fördjupa kunskaperna i andra ämnen. Skolorna har en organiserad rastverksamhet med trivselledare eller rastvärdar, och fritidshemmen tillämpar en aktiv utomhuspedagogik. Friluftsdagar innebär alltid utomhusaktiviteter. I arbetet med att skapa tillfällen för fysisk aktivitet under skoldagen samverkar skolorna även med idrottsföreningarna i närområdet. Skolorna anser att detta samarbete fungerar väl och berikar elevernas undervisning. Regeringen har i sin promemoria Samling för daglig rörelse, daterad , aviserat att man avser att utöka timplanen i ämnet idrott och hälsa med 100 timmar från och med höstterminen Även läroplanens skrivningar om fysisk aktivitet och rörelse i skolan beräknas ses över. Förslagsställaren anför att modern forskning påvisat tydligt mätbara positiva effekter av motion och rörelse för människans utveckling och välmående samt att barn rör sig allt mindre och får allt sämre kondition. Förslagsställaren framhåller vidare att Strängnäs kommun genom ett genomförande av förslaget skulle kunna bli en föregångarskommun i att främja barns rörelse. Barn- och utbildningsnämnden anser att syftet bakom motionen är positivt och har intentionen att stödja den typen av aktiviteter i verksamheten. Barn- och utbildningsnämnden anser dock att genomförandet skulle kunna bli förfelat för det fall nämnden, på så sätt som förslagsställaren har formulerats sig, skulle uppfylla motionen. Beslut om att öka den fysiska aktiviteten bland eleverna på de kommunala skolorna är av den arten att de bör förankras och fattas så nära verksamheten som möjligt. Enligt skollagen och läroplanen är det också rektor och lärare som beslutar om undervisningens organisering, innehåll och genomförande. Enligt vad som framkommit av den utredning som utbildningskontoret har genomfört med anledning av medborgarförslaget arbetar utbildningskontoret redan aktivt med de frågor som lyfts fram i medborgarförslaget. Regeringen har också aviserat en utökning av timplanen i idrottsämnet från och med höstterminen 2019 samt en översyn av läroplanens skrivningar om fysisk aktivitet i

33 6.3 3/3 skolan. Därmed bedömer barn- och utbildningsnämnden att medborgarförslaget inte bör föranleda någon åtgärd utan att förändringar i de nationella regleringarna inom området ska inväntas. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Medborgarförslag, inkommet Regeringens promemoria Samling för daglig rörelse, Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Stefan Johansson Tony Lööw Utbildningschef Katarina Holmsten Verksamhetschef för grundskolan

34 6.4 STRÄNGNÄS KOMMUN.. Medborgarförslag Jag tycker att: ;""""'V v., w v V"= rn-" W Y «- =u wv.,...,,.,.,,._,,,,., vvv Yv., www v w w ;, rnv Y V' V'' '''"""...,.,...,..,,.,,""'"'',.,,,,,,,, Modem forskning visar på ett mycket tydligt sätt att motion och träning får fullständigt ofattbara effekter på vår hjärna. Vi blir mer stresståliga, mår bättre, blir mer kreativa och intellegenta. Det är också allmänt känt att barn rör på sig allt mindre och konditionen avtar i samma takt ;Som stillasittandet tilltar. För en fördjupning i ämnet rekommenderas Anders Hanseris bok "HJÄRNSTARK" som på :ett tydligt sätt förklarar sambandet motion/träning och våran hjärna. Strängnäs kommun skulle kunna bli en förgångare när det gäller lösningar på behovet av att barn rör på sig innan man sätter sig vid skolbänken för en krävande skoldag. Jag föreslår därför att Strängnäs Kommunfullmäktige beslutar att: Att ge barn och utbildningsnämden i uppdrag att undersöka möjligheterna att inleda skoldagen med 20 minuters aktiv rörelse på låg- och mellanstadiet i samtliga kommunala skolor för alla elever. 'Att dessa 20 minuter skall integreras som en del i skoldagen. : Att det genomförs från hösttremimen Att utvärdering sker efter en termin. I andra hand: Att förslaget enligt ovan genomförs på en skola som ett led i att kunna genomföra förslaget i,sin helhet. Namn: Stefan Johansson r..,.,,,...,....,,...,,.,,.,,,v,,-..., Gata: Brunnsvägen 168 B Postnr, ort: ; Strängnäs Telefon: E-post: stefan.nutte@telia.com Ort och datum: Strängnäs Underskrift: A' ""'-'"'A.,-,,..,...,.. w.,s,-,..,. =~w,-v,v.,.,,n.w.'-'wa"a"""'"'';..'..w~-v,-.v,,.w...,,_,,_ _w,.=,,_,,.._,v.,w.w.v.vw,.-,.;,,,,..._,,.,,,,