Majoriteten har förmöte i Nicander, oppositionen i Lagmannen och Sverigedemokraterna i Rogge från kl. 17:00.

Transkript

1 KALLELSE Utbildningskontoret /2 Barn- och utbildningsnämnden Tid: kl. 18:00 Plats: Gyllenhjelmssalen, Kommunhuset Strängnäs Majoriteten har förmöte i Nicander, oppositionen i Lagmannen och Sverigedemokraterna i Rogge från kl. 17:00. Föredragningslista Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande Upprop Val av justerare Ärende Beteckning 1. Föredragningslista, anmälan av övriga frågor 2. Öppet sammanträde 3. Förutsättning för likvärdighet mellan fristående och kommunal verksamhet, information 4. SKA: Kunskaper, utveckling och lärande, information 5. Delårsrapport 2:2018 för barn- och utbildningsnämnden 6. Internkontrollplan för barn- och utbildningsnämnden 2018, delårsuppföljning BUN/2018:2 BUN/2017:55 Extra utskick Bilaga 7. SKA: Bakgrund och förutsättningar BUN/2018:11 Bilaga 8. Program Thomasgymnasiet läsåret 2019/ Övriga frågor 10. Information från utbildningschefen 11. Information från ordföranden BUN/2018:315 Bilaga 12. Ärendebalanslista Bilaga

2 2/2 Ärende Beteckning 13. Delegationsbeslut Handlingar på sammanträdet 14. Anmälningsärenden Handlingar på sammanträdet Maria Ehrnfelt Ordförande Jessica Sundqvist Sekreterare

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE 5.1 Utbildningskontoret Administration Handläggare Marie-Louise Ramevik Dnr BUN/2018: /2 Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2:2018 för barn- och utbildningsnämnden Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna delårsrapport 2:2018 för barn- och utbildningsnämnden. Beskrivning av ärendet I delårsrapport 2 beskrivs aktiviteter relaterade till målen och en prognos görs för måluppfyllelse för helåret. Barn- och utbildningsnämnden gör en helhetsbedömning av respektive mål utifrån tre olika typer av indikatorer; data, enkäter och självskattning. Uppföljning av dessa sker vid olika tidpunkter under året, vilket gör att det i delårsrapporterna saknas underlag för måluppföljning av alla mål. Viss måluppföljning görs i delårsrapport 2, men den huvudsakliga uppföljningen görs i årsrapporten. Målet om att verksamheterna har sänkt sjukfrånvaron bedöms inte bli uppfyllt då sjukfrånvaron i snitt för de senaste 12 månaderna ligger på 9,5 %. Åtgärder för att sänka sjukfrånvaron har påbörjats i förskolan, tillsammans med HR-avdelningen, och fortsätter i grundskolan under hösten. Då påbörjas även ett tydligare arbete kring det systematiska arbetsmiljöarbetet inom barn- och utbildningsnämndens samtliga verksamheter. Utifrån preliminära betygsresultat och utifrån de slutsatser som finns i barn- och utbildningsnämndens kvalitetsrapport avseende Bakgrund och förutsättningar (BUN/2018:11) bedöms heller inte målet om en resursfördelning som kompenserar för olikheter bli uppfyllt. Barn- och utbildningsnämnden har för 2018 tilldelats en ekonomisk ram på tusen kronor (tkr). Den ekonomiska uppföljningen för perioden januariaugusti visar ett överskott på tkr, exklusive semesterlöneskuld. Det prognosticerade helårsresultatet är en budget i balans. Barn- och utbildningsnämndens investeringsbudget 2018 uppgår till 11,5 miljoner kronor varav 2,5 miljoner kronor är överförda från Samtliga investeringsmedel beräknas användas under 2018 varför prognosen är satt till noll. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

4 5.2 2/2 Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Beslutet följs upp inom ramen för den löpande ekonomiska uppföljningen. Beslutsunderlag Delårsrapport 2:2018 för barn- och utbildningsnämnden inkl. ekonomi Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Kommunrevisionen Tony Lööw Utbildningschef Marie-Louise Ramevik Verksamhetscontroller

5 5.3 Delårsrapport Barn- och utbildningsnämnden Dnr BUN/2018:

6 5.4 Innehållsförteckning Inledning...3 Måluppföljning...3 Väsentliga händelser...3 Kriterier för måluppfyllelse...3 A. Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet....4 B. I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära...6 C. Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande...9 D. Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten...11 E. Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder Väsentliga personalförhållanden...15 Sjukfrånvaro...15 Åtgärder för att minska sjukfrånvaron...15 Kompetensförsörjning...15 Ekonomisk analys...16 Driftredovisning per verksamhet...16 Investeringar...19 Ramprotokoll...20 Kontroll...20 Nyckeltalsbilaga

7 5.5 Inledning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för nedanstående verksamhetsområden: förskola och barnomsorg förskoleklass, grundskola och grundsärskola gymnasieskola och gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning (inkl. SFI) och särskild utbildning för vuxna Nämndens delårsrapport 2 omfattar en redogörelse för utvecklingen av verksamhet och ekonomi för perioden januari till augusti med helårsprognos. I uppföljningen ingår en bedömning av graden av måluppfyllelse vid årets slut. Målen är grupperade i fem områden enligt kommunens styrmodell: Samhälle, Utbildning, Vård och omsorg, Medarbetare och Ekonomi. Nämndmålen redovisas på ett sådant sätt att det framgår till vilket kommunfullmäktigemål nämndmålet återkopplar till. Måluppföljning Barn- och utbildningsnämnden strävar efter att få en så bred resultatbedömning som möjligt. Måluppfyllelsen bedöms därför utifrån olika typer av indikatorer bestående av data, enkäter och självskattning. Vid upprättandet av delårsrapport 2 finns resultat för en del av indikatorerna, dock inte alla, varför den huvudsakliga uppföljningens görs i årsrapporten. Väsentliga händelser Barn- och utbildningsnämnden fortsätter sitt arbete i linje med Skolutvecklingsprogram 2023, med syfte att förbättra resultaten inom nämndens verksamheter. Från och med läsårsstart 2018/19 gäller den nya skolstrukturen som beslutades av kommunfullmäktige den 23 april, vilken förväntas ge bättre och mer likvärdiga förutsättningar för eleverna att nå målen. Under vårterminen 2018 har dock frågan om skolstrukturen på flera håll inneburit ett minskat fokus på kärnuppdraget. Kriterier för måluppfyllelse Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen för respektive nämndmål bygger på flera faktorer som vägs in och kan sammanfattas enligt följande; Nämndens indikatorer - resultat i förhållande till målnivån, se även förklaring i tabell nedan Övriga nyckeltal som styrker och motiverar den samlade bedömningen Verksamhetens aktiviteter som bidrar/har bidragit till måluppfyllelsen Övriga projekt och åtgärder som bidrar/har bidragit till måluppfyllelsen 3

8 5.6 Strängnäs kommuns vision: Tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen Kommunfullmäktiges mål A. Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet. Kommunens roll som samhällsbyggare fortsätter att stärkas. Strategierna för samhällsbyggnad, arbetsmarknad, näringsliv och miljö skapar riktning och stöd. Samarbetet med civilsamhällets föreningsliv och övriga frivilligkrafter behöver stärkas. Nämndmål A1 Barns och elevers inblick i närsamhället har ökat Skolan är en viktig del i byggandet av ett hållbart samhälle. Det betyder att Strängnäs som samhälle ska synas i skolan och skolan ska synas i Strängnäs. Alla barn och elever ska få inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och på så sätt få kännedom om möjligheter till framtida studie- och yrkesval. Bedömning Målet bedöms bli delvis uppfyllt Indikator A1.1 Förbättrad måluppfyllelse inom området Skolan och omvärlden respektive Utbildningsval arbete och samhällsliv (BRUK*) * Skolverkets självvärderingsmaterial Bedömning Reflektion Utveckling Kvalitet 4

9 5.7 Kommentar: Läroplansmålet om elevers inblick i närsamhället följdes upp i barn- och utbildningsnämndens kvalitetsrapport Övergång, samverkan och omvärld i februari I uppföljningen konstaterades att den förtydligade rutinen för studie- och yrkesvägledning samt utökningen av antal studievägledartjänster i grundskolan har bidragit till bättre struktur och större tillgång till studievägledning. Dock konstaterades att det på huvudmannanivå saknas en systematisk planering, uppföljning och utveckling av studie- och yrkesvägledningen. Utbildningskontoret gavs i uppdrag att särskilt följa upp studie- och yrkesvägledningen och ska redovisa uppföljningen i december Slutlig måluppföljning görs i årsrapporten. A2 Samarbetet mellan kommunala och fristående huvudmän har ökat Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att skapa förutsättningar för att barn och elever i Strängnäs kommun får en god utbildning, oavsett var i kommunen man bor eller i vilken förskola eller skola man går. En större samverkan och formativ samsyn mellan samtliga huvudmän i kommunen bidrar till en ökad tillit mellan huvudmän, vilket i sin tur gynnar kommuninnevånaren. Bedömning Målet är uppnått Indikator A2.1 Huvudmän som anser att samarbetet med kommunen fungerar bra A2.2 Fristående förskolechefer och rektorer som anser att samarbetet med kommunen fungerar bra Kommentar: Utbildningskontoret arbetar på flera nivåer för att ytterligare öka samarbetet med de fristående huvudmännen. Utbildningschefen träffar representanter för de fristående för- och grundskolorna ett par gånger per termin för att samtala om aktuella och gemensamma frågor. Under 2018 har hittills tre möten ägt rum och ytterligare ett möte är planerat. De fristående huvudmännen var även inbjudna till barn- och utbildningsnämnden i augusti för att berätta som sina verksamheter. Både vid de regelbundna träffarna och vid nämndssammanträdet har de fristående förskolecheferna och rektorerna uttryckt att samarbetet med kommunen blivit bättre. Nämnden har tillsynsansvar för de fristående förskolorna belägna i kommunen. Tillsynsansvaret för fristående grundskola och gymnasium åligger Skolinspektionen. Syftet med tillsynen är dels att granska att verksamheterna bedrivs utifrån gällande styrdokument, dels att bidra till kvalitetshöjning. I samband med tillsynen på förskolorna kan råd och vägledning lämnas till de fristående huvudmännen och förskolecheferna. Samarbetet mellan kommunen och de fristående förskolorna bedöms fungera väl. Ett samarbete har inletts mellan Strängnäs kommun och Europaskolans stiftelse inom ramen för Bildningsstaden Strängnäs. I form av ett pilotprojekt i samarbete med Uppsala universitet har gemensam fortbildning för högstadie- och gymnasielärare 5

10 5.8 påbörjats. I samband med kompetensutveckling under läsåret 2018/19 genomförs även sex föreläsningar riktade till allmänheten, med syfte att förstärka sambandet mellan skola och samhälle. Kommunfullmäktiges mål B. I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära. Skolorna i Strängnäs ska vara likvärdiga. Genom att enas om skolans långsiktiga mål, ha bra ledare, lyfta fram kompetenta lärare, kontinuerligt följa upp hur det går och fånga upp elever med svårigheter ökar förutsättningarna att lyckas. Förbättringsarbetet behöver ständigt pågå, vara långsiktigt och hållbart. Alla kan lära av de förskolor och skolor som arbetar framgångsrikt. Nämndmål B1 Barns och elevers lust att lära har ökat Att höja utbildningsnivån följer en enkel logik - lärandet har ingen bortre gräns. Höga förväntningar är grundläggande, och handlar om en tro på att det är möjligt för alla barn och elever att, med rätt stöd, anta nya utmaningar. En god lärmiljö främjar barns och elevers utveckling och lärande och stärker viljan och lusten att lära. Förmågan att skapa en lärmiljö som bygger på pedagogisk kontinuitet, samtidigt som den möter alla barns och elevers behov, kommer att vara avgörande för barns och elevers möjligheter att utveckla sin fulla potential. Bedömning Målet bedöms bli uppfyllt Indikator B1.1 Förbättrad måluppfyllelsen inom området Främja en livslång lust att lära respektive God miljö för utveckling och lärande (BRUK) B1.2 Förbättrat resultat på elevenkätens fråga Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer / Skolarbetet stimulerar mig att lära mig mer Kommentar: Lusten att lära är grundläggande för all pedagogisk verksamhet, oavsett om det gäller barn, elever eller medarbetare. För att främja en livslång lust att lära arbetar utbildningskontoret med att skapa pedagogisk kontinuitet genom skolsystemet, exempelvis genom en handlingsplan för övergång mellan förskola och skola, och för övergången från grundskola till gymnasium. Gymnasiet och vuxenutbildningen arbetar också, tillsammans med Jobbtorg, för att göra mer sömlösa övergångar för unga vuxna inom dessa verksamheter. IKT-utvecklartjänsterna i förskola och grundskola förväntas också bidra till utveckling av elevernas digitala lärmiljö och ökad lust att lära. Slutlig måluppföljning sker i kvalitetsrapporten Kunskap, utveckling och lärande i oktober och i årsrapporten. 6

11 5.9 B2 Verksamheterna har förbättrat sina resultat En hållbar skolutveckling förutsätter ett systematiskt kvalitetsarbete där resultat synliggörs, analyseras och slutsatser dras. Att skapa ett system för hållbar skolutveckling innebär också att utmana föreställningar om hur vi gör i våra verksamheter för att våra barn och elever ska få förutsättningar att lyckas. Nulägesanalysen vid byggandet av organisationens inre struktur och undervisningens genomförande är därmed avgörande för lärmiljön och för ett utbildningssystem som fungerar i sin helhet. Bedömning Målet är delvis uppfyllt Indikator B2.1 Förbättrad måluppfyllelse inom området Systematiskt kvalitetsarbete (BRUK) B2.2 Förbättrade kunskapsresultat - Andel elever åk 3 som uppnått kunskapskraven i svenska/svenska som andraspråk respektive matematik - Andel elever i åk 6 respektive åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen - Antal elever i grund- och gymnasiesärskolan som når kunskapskraven i alla ämnen - Gymnasieelever med examen inom 4 år B2.3 Förbättrade enkätresultat inom området studiero* * Skolinspektionens skolenkät Kommentar: Ett omfattande arbete med att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå inleddes under läsåret 2017/18. Kvalitetsarbetet bygger på enheternas egna resultat, analyser och slutsatser, och aggregeras genom kvalitetsdialoger till fyra kvalitetsrapporter om året. Ett kvalitetshjul har tagits fram i förbättringsarbetet och formerna för dialog mellan olika delar i styrkedjan håller på att utvecklas. Strängnäs kommun får under de närmaste åren även stöd i utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet inom ramen för Skolverkets satsning Samverkan för bästa skola. Ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete förväntas leda till förbättrad hälsa och förbättrade kunskapsresultat då det utgör ett stöd i analysen av resultat i förhållande till vad man ville uppnå. Det systematiska kvalitetsarbetet är också ett stöd i valet av insatser i de fall förväntat resultat inte uppnåtts. Prioriterade aktiviteter och insatser beskrivs i enheternas arbetsplaner, vilka följs upp inom ramen för respektive verksamhetsområde. En övergripande arbetsplan för utbildningskontoret tas fram under Syftet med planen är att skapa gemensam riktning och att vara ett stöd för prioritering av utvecklingsinsatser för alla verksamheter. 7

12 5.10 I syfte att förbättra kunskapsresultaten har det nationella utbildningsuppdraget genomgått många förändringar de senaste åren. Förskollärarens roll har stärkts och den reviderade läroplanen för förskolan innebär ett förtydligande av undervisningsbegreppet. Skolans och elevhälsans främjande och förebyggande uppdrag har förstärkts. Ett stort antal riktade statsbidrag har införts och Skolverket gör utbildningsinsatser i form av exempelvis läs- och specialpedagogiklyft. För medarbetarna innebär dessa förändringar mer eller mindre omfattande omställningar för att utveckla nya roller och nya sätt att arbeta. Studiero är, liksom nyfikenhet att lära, förutsättningar för att klara av sina studier. Läroplansuppföljning inom området Normer, värden och inflytande i april 2018 visade att det generellt bedrivs ett gott arbete inom området men att insatser behöver göras för att alla barn och elever ska kunna känna trygghet, studiero och delaktighet. Barn- och utbildningsnämnden har gett utbildningskontoret i uppdrag av att särskilt följa upp värdegrundsarbetet, inbegripet trygghet och studiero, och återkomma med resultatet i mars Preliminära siffror för måluppfyllelse visar att andelen elever som uppnått kunskapskraven i årskurs 9 inte förbättrats i jämförelse med föregående år. Analys av samtliga kunskapsresultat pågår och elevenkäterna kommer att analyseras i slutet av året. Måluppföljning görs i sin helhet i årsrapporten. B3 Verksamheterna har påbörjat utvecklingen av digitala arbetssätt Genom att IT används för lärande, samarbete, kommunikation och administration förbättras och utvecklas verksamheten mot en högre måluppfyllelse. Skolans digitalisering är dock inte ett IT-projekt utan ett verksamhetsbaserat förändringsprojekt där ledarskap är den viktigaste framgångsfaktorn. Digitalisering är mer än datorer och plattor, det handlar om att förändra arbetssätt. Ett förändrat arbetssätt förutsätter dock att infrastrukturen finns på plats, exempelvis tillräcklig nätverkskapacitet och tillräcklig tillgång till datorer och andra lärverktyg. Bedömning Målet bedöms bli delvis uppfyllt Indikator B3.1 Förbättrad måluppfyllelse inom LIKA* * SKL:s verktyg för utvärdering och utveckling av digitalisering i skolan Kommentar: Från läsårsstart 2018/19 gäller nya läroplaner som anpassats till den nationella strategin för skolans digitalisering. Det blir exempelvis obligatoriskt att använda dator eller annan digital enhet vid delar av nationella proven. Digitaliseringen ställer höga krav på tillgång till digitala verktyg, fungerande infrastruktur, kompetensutveckling och stödfunktioner. Barn- och utbildningsnämnden har påbörjat en utökning av antalet digitala verktyg och kommer successivt att bygga ut beståndet så att alla elever har tillgång till verktyg när så behövs. 8

13 5.11 Beslut om lämplig skoldator har tagits och implementering av ny lärplattform är påbörjad. Infrastrukturen behöver fortsatt byggas ut. Ett samarbete pågår mellan utbildningskontoret och IT-avdelningen för att förbättra de trådlösa nätverken. Kompetensutveckling är planerad utifrån den nya lärplattformen och de nya skoldatorerna. Gällande stödfunktioner håller en ny förvaltningsövergripande förvaltningsmodell på att tas fram där ansvaret för verksamheten och stöd- och supportfunktioner tydliggörs. En digitaliseringssamordnare har anställts på utbildningskontorets administrativa enhet som på sikt kommer att få en mer verksamhetsutvecklande roll. Måluppföljning sker i årsrapporten. Kommunfullmäktiges mål C. Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande. Äldre och personer med funktionsnedsättning ska uppleva en trygg och meningsfull tillvaro. Socialtjänsten behöver ofta samverka med skola och hälso- och sjukvård för att barnets behov ska tillgodoses på bästa sätt. Samverkansformerna behöver vidareutvecklas och stärkas. Risken för utanförskap ska förebyggas genom insatser som stärker individens förmåga till egen försörjning. Nämndmål C1 Barn och elever får stimulans och stöd i den lärmiljö som erbjuds Alla barn och elever ska få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande. Utbildningen ska ta hänsyn till alla barns och elevers olika behov, där en strävan ska vara att uppväga skillnader i deras förutsättningar. Ett salutogent förhållningssätt innebär att barn- och elevhälsan går "från vårdcentral till företagshälsa" och praktiserar ett förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete. Ett särskilt fokus behöver ligga på ökad kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa. Bedömning Målet bedöms bli delvis uppfyllt Indikator C1.1 Förbättrad måluppfyllelse inom områdena Elevhälsan och Särskilt stöd (BRUK) C1.2 Förbättrade resultat på elevenkätens frågor Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det och Jag kan få svårare uppgifter om jag vill Kommentar: Att gå från vårdcentral till företagshälsa innebär att utveckla skolornas elevhälsokompetens genom ett förändrat förhållningssätt hos chefer, medarbetare och vårdnadshavare gällande barn- och elevhälsans uppdrag. Arbetet med ett förändrat förhållningssätt innebär bland annat kompetensutveckling om lågaffektivt bemötande och att tillsammans problematisera vad begrepp som inkludering och förebyggande 9

14 5.12 innebär i praktiken. På så sätt utvecklas gemensam förståelse och kunskap. Ett förändrat förhållningssätt har på några skolor konkretiserats i exempelvis trygghetsteam och ljudanpassade klassrum. För att skapa likvärdighet arbetar grundskolan vidare med en gemensam grundstandard för elevhälsoarbetet. Under våren 2018 har en handlingsplan för arbetet med ökad skolnärvaro tagits fram, vilken har implementerats i samband med läsårsstart 2018/19. Höstens elevenkät kommer att ge svar på hur eleverna uppfattar att de får stimulans och stöd i sitt lärande. I kvalitetsrapporten Bakgrund och förutsättningar beskrivs dock hur skolorna uttrycker ett ökat behov av elevhälsoinsatser, dels för att kunna utveckla det hälsofrämjande arbetet, dels för att möta en ökad psykisk ohälsa bland eleverna. Under höstterminen tillförs grundskolan resurs motsvarande två heltidstjänster avsedda att användas för kompetenserna kurator eller socialpedagog som stöd för utveckling av en hälsofrämjande och förebyggande lärmiljö. Slutlig måluppföljning sker i årsrapporten. C2 Barn- och utbildningsnämndens insatser bidrar till att fler barn och unga får socialtjänstens och landstinget stöd Genom bättre samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst och genom gemensam utveckling av metoder för tidig upptäckt av barn och elever i behov av stöd stärks individen och dess omgivning samt skolors resultat. Genom tidiga insatser kan organisationen, med relativt små medel, ge individen förutsättningar att lyckas. Bedömning Målet är delvis uppfyllt Indikator C2.1 Enhetschefer som anser att samverkan med socialnämndens verksamheter är effektiv C2.2 Enhetschefer som anser att samverkan med landstingets verksamheter är effektiv Kommentar: Den nya samverkansstrukturen mellan socialkontoret och utbildningskontoret för barns bästa håller på att implementeras, tillsammans med nya gemensamma rutiner. En enkät till berörda enhetschefer är genomförd, vilken visar en hög nöjdhet med de gemensamma mötena och en upplevelse av att mötena bidrar till ökad kunskap om, och tillit till, varandras verksamhet och arbete. I kommentarerna framkommer att arbetet är nystartat, men att det utvecklas åt rätt håll och känns meningsfullt. För att öka effektiviteten i samverkan krävs fortsatt gemensamt arbete och ökad tydlighet i mandat och ansvarsfördelning. Under 2018 tas en barn- och ungdomsstrategi fram, som ska beskriva allt från tidiga insatser till komplexa insatser. I dessa insatser ska samverkan mellan utbildningsoch socialkontoret ingå som en naturlig del och samverkan med landstinget främjas. Samverkan sker även med Ungdomsmottagningen och Familjecentralen. 10

15 5.13 Kommunfullmäktiges mål D. Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten. Motivation, hälsa, ledarskap och styrning är faktorer som påverkar medarbetarengagemanget och kommunens förmåga att nyrekrytera. En god hälsa i arbetslivet främjas genom förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande insatser mot arbetsskador. Genom att alla medarbetare är med i en förbättringsgrupp ökar möjligheterna till att driva utvecklingsarbetet nära brukarna och kunderna. Nämndmål D1 Verksamheterna har sänkt sjukfrånvaron Barn- och utbildningsnämndens viktigaste resurs är medarbetarna. Känslan av meningsfullhet, sammanhang och ett välfungerande samarbete bidrar till motivation i arbetet. När medarbetarna får chans att vara den bästa versionen av sig själv skapas både glädje, tillit och produktivitet på arbetsplatsen. En hög sjukfrånvaro riskerar dock att motverka detta. För att öka frisknärvaron är därför ett strategiskt och systematiskt arbetsmiljöarbete nödvändigt. Bedömning Ej uppfyllt Indikator D1.1 Sjukfrånvaro totalt (%) D1.2 Sjukfrånvaro totalt, varav långsjukfrånvaro Kommentar: Sjukfrånvaron är fortsatt hög inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Under februari och mars nådde sjukfrånvaron de högsta nivåerna på två år för såväl barn- och utbildningsnämndens verksamheter som kommunen som helhet. Därefter, och framför allt under maj och juli, syns en försiktigt optimistisk nedgång i sjukfrånvaron. I juli når barn- och utbildningsnämnden för första gången under det tidigare målet att sjukskrivningstalen ska ligga på högst 6 procent (5,7). Dock ligger snittet för de senaste 12 månaderna fortfarande på 9,5 procent samma månad. Ett första steg måste vara att fokusera på att bryta trenden med ökad sjukfrånvaro. 11

16 5.14 Strängnäs kommun är en av de 27 kommuner som har högre sjukfrånvaro än 8 procent. 21 av dessa kommuner kan grupperas till fyra geografiska områden; Sörmland, västra Götaland, nedre norrlandskusten och Västerbottens inland. Dessa kommuner följer den nationella sjukfrånvarotrenden men ligger över snittet. Detta konstaterande väcker frågor om det finns gemensamma nämnare och vilka de i så fall är. Här behövs fördjupade analyser. SKL:s analyser av sjukfrånvaro i kommuner och landsting visar att den negativa utvecklingen av sjuktalen började Som orsaker till försämringen lyfter rapporten fram förändrade attityder i samhället, förändrade sjukskrivningsrutiner, konjunkturläget och tillämpningen av sjukförsäkringen. Även i Strängnäs kommun ökade sjukfrånvaron 2012, men i mycket högre omfattning än i riket. De orsaker som återfinns i SKL:s rapport kan därför inte i sin helhet förklara Strängnäs kommuns höga sjukfrånvaro. Orsaker behöver därför sökas bland de förutsättningar som råder specifikt i Strängnäs. En organisatorisk och ekonomisk tillbakablick visar att omsättningen på både kontorsoch enhetschefer har varit hög sedan 2013 och de ekonomiska förutsättningarna har förändrats, med minskad bemanning som följd. Dessa förutsättningar kan vara delorsaker till den höga sjukfrånvaron. SKL visar också att könsskillnaderna i sjukskrivningar är stora. Kvinnor i kommunal verksamhet har dubbelt så hög sjukfrånvaro som män. En av orsakerna är den könsuppdelade arbetsmarknaden, där kvinnor oftare arbetar i kontaktyrken där sjukfrånvaron generellt är hög. Störst utmaningar med sjukfrånvaro verksamhetsvis har vård och omsorg samt förskola och barnomsorg. Också i barn- och utbildningsnämndens verksamheter är sjukfrånvaron högst i förskolan. Förskolans höga sjukfrånvaro har inte minskat under året trots att man har minskat barngruppernas storlek. et i HME-enkäten visar att medarbetarna inte tycker att man arbetar aktivt med arbetsmiljöfrågor i tillräckligt hög grad. Frågan På min arbetsplats arbetar vi aktivt med arbetsmiljöfrågor har fått 3,31 i medeltal på en skala från ett till fem, där 12

17 5.15 tre är stämmer varken bra eller dåligt och fyra är stämmer ganska bra. På samtliga andra frågor om arbetsmiljö, styrning och ledarskap är medeltalen högre och mer positiva. et vad gäller trivsel och engagemang i HME-enkäten visar inget samband med sjukfrånvaron. Det ansträngda läget i organisationen vad gäller bemanning och behörighet (se Kompetensförsörjning på sidan 15) är en faktor som ger ökade sjuktal, vilket leder till en ond cirkel, även om den nya skolorganisationen gjort att läget blivit något bättre för grundskolan. Utbildningskontorets och HR-avdelningens gemensamma utredning visar att långtidsfrånvaron till största delen består av icke arbetsrelaterad frånvaro, och därför är svår att påverka. En kartläggning av den totala sjukfrånvaron i Strängnäs kommun 2017 visar att majoriteten av medarbetarna är relativt friska; 78 procent av medarbetarna har 0-3 sjuktillfällen. 6 procent av medarbetarna hade 7 eller fler sjukanmälningar, vilket står för 27 % av kommunens totala antal sjukanmälningar. Insatser kring denna målgrupp kan därmed ge effekt för sjuktalen, organisationen och för den enskilde medarbetaren. Titel jan-apr * jan-jun 2017* 2017 jan-jul 2018* Långtidssjukfrånvaro, 50 % 55 % 56 % 55 % 57 % andel (%) av total sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro totalt, andel (%). 8,9 % 9,0 % 9,4 % 9,2 % 10,0 % * Observera mätperiod jan-apr, jan-jun 2017, och jan-jul 2018 Åtgärder för att minska sjukfrånvaron Under 2018 har grundskolans enheter lagt ett ökat fokus på uppföljning av sjukfrånvaro på individnivå. Åtgärderna har varit såväl förebyggande som åtgärdande. Man har fört samtal med medarbetare med återkommande sjukskrivningar om orsakerna till dessa. Under hösten kommer varje enhets arbete att följas upp av verksamhetschef och HR-specialist och en genomgång av nuläge och planerade åtgärder kommer att göras. Under 2018 avslutades första omgången av grundskolans arbetsmiljöprojekt tillsammans med Karolinska institutet, vilket omfattar cirka hälften av grundskolorna. Handlingsplaner har tagits fram utifrån enheternas identifierade behov. Dessa implementeras under hösten Samtidigt startar omgång två med återstående enheter. Uppföljande mätningar av resultatet av omgång ett genomförs under hösten. HR-avdelningen har gett enskilt stöd till varje förskolechef under 2017/2018, bland annat i att hantera rehabilitering samt lång- och korttidsfrånvaro. Samma stöd kommer att ges till rektorer under hösten Det finns en önskan bland enhetscheferna att arbeta mer med arbetsmiljöfrågor. 13

18 5.16 Ett tydligare arbete kring det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) med ett särskilt fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö kommer att skapas inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter under hösten Detta ska underlätta skolornas och förskolornas SAM-arbete och tydliggöra enheternas behov på huvudmannanivå. Kommunfullmäktiges mål E. Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder. God hushållning i verksamheten innebär att resurser används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Kommunen behöver årliga överskott för att kunna investera i framtida tillväxt och för att låneskulden inte ska öka. I ett längre perspektiv behövs resultat på minst 2 procent av skatteintäkterna för att kunna minska låneskulden och som buffert för att klara snabba förändringar i konjunkturen. Nämndmål E1 BUN har en resursfördelning som kompenserar för olikheter I enlighet med skollagen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Barn och elever ska också ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Bedömning Målet bedöms ej bli uppfyllt Indikator E1.1 Minskad skillnad (%) mellan pojkar och flickor i andel elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen i åk 9, lägeskommun E1.2 Minskad skillnad (%) mellan fristående och kommunala skolor i andel elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen i åk 9, lägeskommun E1.3 Minskad skillnad (%) i resultat mellan högsta och lägsta andel elever i kommunala skolor som uppnår kunskapskraven i alla ämnen i åk 9, lägeskommun Kommentar: I årsrapport 2017 konstaterades att den rådande resursfördelningen inte uppväger för olikheter. En översyn av resursfördelningsmodellen pågår och i kvalitetsrapporten Bakgrund och förutsättningar är en av slutsatserna att modellen behöver fortsätta att utvecklas som ett led i att skapa mer likvärdiga förutsättningar för barns och elevers lärande. En annan slutsats är att resursfördelningsmodellen även skulle behöva vara mer dynamisk när det kommer till fördelningen inom den egna verksamheten. Indikatorerna omfattar resultat för både kommunala och fristående skolor, vilka publiceras i officiell statistik i slutet av september. Slutlig måluppföljning kommer därför att göras i årsrapporten. 14

19 5.17 Väsentliga personalförhållanden Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron beskrivs under barn- och utbildningsnämndens mål D1 sidan 11. Åtgärder för att minska sjukfrånvaron Åtgärder för att minska sjukfrånvaron beskrivs under mål D1 sidan 11. Kompetensförsörjning Organisationen har låg personaltäthet i jämförelse med riket, vilket bekräftas av officiell statistik (Skolverket). Det råder dessutom brist på utbildade lärare, förskollärare, barnskötare, speciallärare och specialpedagoger samt på elevhälsans kompetenser. Detta bidrar till ett ansträngt läge i organisationen, dels på grund av låg bemanning och dels på grund av att de som är utbildade får ta ett större ansvar när nya och outbildade medarbetare återkommande kommer in i verksamheten. Särskilt inom förskolan är det statsbidrag med särskilda villkor som gör att verksamheten på vissa enheter kan hålla en godtagbar nivå. Inom de kommande fem åren beräknas cirka 60 personer gå i pension inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter, vilket ytterligare kommer att påverka verksamheterna negativt. Svårigheter att rekrytera leder till lönekonkurrens, vilket i sin tur fördyrar verksamheten. Den nya skolorganisationen har dock medfört ett något förbättrat läge vad gäller tillgången till legitimerade lärare. Den nya organisationen med fler elever och lärare per skola har också stärkt skolornas möjligheter att organisera för kollegialt lärande och handledning i de fall det finns lärare som inte är legitimerade. Dock är lärarbristen fortsatt kännbar. Med anledning av lärarbristen är en arbetsgrupp tillsatt för att arbeta med förändrade arbetssätt. I arbetsgruppen ingår också lärarfacken. Under 2018 har ett antal medarbetare från grundskolan deltagit i en mässa för att marknadsföra Strängnäs kommun som arbetsgivare, och responsen från mässbesökarna var god. Grundskolorna fortsätter att ta emot lärarstudenter i syfte att underlätta rekrytering, såväl inom övningsskoleprojektet med Mälardalens högskola som från andra lärosäten. I förskolan erbjuds ett stort antal lyft, workshops, kurser och föredrag för all personal, som kan göra val utifrån de behov som finns i verksamheten kring fortbildning. Det finns till exempel föredrag om språkstörning och lärmiljöer och kurser i tecken som alternativ och kompletterande kommunikation och att leda digitalisering. Förskolan är också med i programmet Undervisning i förskolan i samarbete med Malmö universitet, vilket syftar till att ge stöd för vetenskapligt grundad undervisning och möjliggöra en kultur som stödjer förskollärarnas professionsutveckling. Inom ramen för Läs-projektet (Lärarfortbildning genom ämnesmässig samverkan) som nämndes tidigare (sidan sex, Samarbetet mellan kommunala och fristående skolor har ökat) har högstadie- och gymnasielärare möjlighet att utveckla sin ämneskompetens. Kursen ska utveckla lärarnas förmåga att innehållsmässigt strukturera och disponera sina kurser och lektioner på ett sådant sätt att det stärker lärarens professionella ägarskap av det ämnesmässiga innehållet, ökar lärarens eget engagemang för 15

20 5.18 området och ger eleverna ett ökat studieintresse. Kursen tar också upp frågor om hur man som lärare kan skapa en resursrik studie- och inlärningsmiljö. En reviderad läroplan för förskolan vad gäller undervisning och skärpningar av grundskolans läroplan vad gäller digitala lärmiljöer respektive hälsofrämjande arbete kommer att ytterligare öka behovet av utbildade medarbetare samt genererar behov av kompetensutveckling och kollegialt lärande. Förskollärarens uppdrag behöver förtydligas och arbetsuppgifterna fokuseras mot det förtydligade uppdraget. Motsvarande förtydligande av läroplanen för fritidshemmet medför ett ökat behov av utbildade fritidspedagoger samt kompetensutveckling och kollegialt lärande kring uppdrag och läroplansanknytning. Ökade krav på grundskolan att arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt arbetet för ökad skolnärvaro medför att elevhälsokompetensen behöver förstärkas och tillgängliga, operativa kompetenser utökas. Här behöver resurser och kompetenser tillföras i den egna organisationen, samtidigt som samverkan med socialtjänsten behöver utvecklas från form till verkligt innehåll. Med anledning av att bristen på legitimerade lärare och förskollärare beräknas bestå i flera år framöver behöver också ett arbete med att se över arbetsformer och ansvar för dessa i relation till outbildade påbörjas i samverkan med de fackliga organisationerna. Den nationella gymnasieutredningen föreslår flera förändringar som, om de beslutas, kommer att få konsekvenser för Thomasgymnasiet. En utökad timplan för introduktionsprogrammen och utökad rättighet för elever i behov av stöd kommer att påverka bemanning och kompetensbehov. En nationell utredning av vuxenutbildningen pågår. Den största delen av utredningen gäller juridiska frågor, men utredaren ska även se över om lärare inom vuxenutbildningen får tillgång till den kompetensutveckling de behöver. Detta kan komma att få konsekvenser för vuxenutbildningen i Strängnäs. Ekonomisk analys Driftredovisning per verksamhet Driftredovisning (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) Nämnd, tkr Utfall (U) Januari-augusti 2018 Helår 2018 Budget Avvikelse Årsprognos Årsbudget (B) (B-U) (P) (Å) Avvikelse exkl. sem.skuld Avvikelse (Å-P) Nämnd och förvaltning Förskola inkl. pedagogisk omsorg, öppen fsk Grundskola inkl. fritidshem, förskoleklass Särskola inkl. särvux Gymnasieverksamhet Vuxenutbildning Summa driftredovisning Barn- och utbildningsnämnden har för 2018 tilldelats en ekonomisk ram på tkr. Ramprotokollet (sidan 20) visar de ramjusteringar som gjorts vilket betyder att budgetar inom olika verksamhetsområden kan ha justerats utifrån tidigare beslut i Verksamhetsplan 2018 (Dnr BUN/2017: ). 16

21 5.19 Driftredovisningen ovan redovisar nämndens resultat per verksamhet för perioden januari-augusti. Budgeten för perioden uppgår till tusen kronor (tkr) och utfallet till tkr, inklusive semesterlöneskuld. Exklusive semesterlöneskuld blir detta ett överskott på tkr. Orsakerna till överskottet är främst: Vakanta tjänster under första halvåret Lägre kostnader än budgeterat för skolskjutsar Lärarnas nya löner från april månad är inte klara Ökad efterfrågan på förskoleplatser under första halvåret resulterar i överinskrivningar (högre intäkter) Det prognosticerade helårsresultatet är en budget i balans. Nämnd och förvaltning et per 31 augusti är en positiv avvikelse med 2 mkr och helårsprognosen är ett överskott på 0,8 mkr. Periodens positiva avvikelse härleds främst till att utbildningskontorets stab inte varit fullt bemannat, samt volymavvikelse utifrån demografiska förändringar, som inte föranlett någon ramjustering mellan BUN och KS i samband med DÅ 2. Nästa avstämning görs per Den positiva prognosen är ett resultat av att resurser inte tas i anspråk som avsatts i utbildningschefens budget för oförutsedda händelser, samt att statsbidrag som avsåg 2017 godkänts först under 2018 (samordnarroll integration, ungdomsmottagning). Förskola inklusive pedagogisk omsorg, öppen förskola et per 31 augusti är en positiv avvikelse med 5,0 mkr och helårsprognosen är ett överskott med 0,4 mkr. Det positiva resultatet orsakas av en ökad efterfrågan av förskoleplatser vilket genererar en överinskrivning på förskolorna. De kommunala förskolorna har även nyttjat möjligheten att föra över medel för statsbidraget, som söks läsårsvis, till vårterminen för att täcka de högre kostnaderna som förväntas uppstå under sommaren. Osäkerheten kring statsbidraget gör att gapet mellan de som har möjlighet att söka statsbidraget och de som inte har det ökar, vilket hotar likvärdigheten i förskolan. Det är samtidigt svårt att använda pengarna till att rekrytera legitimerade förskollärare. Omfördelning mellan enheterna kommer att ske för att få en jämn kvalité. Grundskola inklusive fritidshem, förskoleklass et per 31 augusti är en negativ avvikelse med -3,8 mkr och helårsprognosen är ett underskott med -1,3 mkr, vilket balanseras av överskott på nämnd och förvaltning, förskola samt särskola. De kommunala grundskolorna redovisar för perioden ett negativt resultat med - 7,5 mkr. Skolorna har under perioden haft resurser bundna i en ineffektiv skolstruktur, vilket har fördyrat verksamheten. När den nya skolstrukturen verkställs från och med 17

22 5.20 höstterminen 2018 sker en viss effektivisering av verksamheten när klasstorlekar kan optimeras och legitimerade lärare kan användas mer effektivt. Det innebär därmed viss ekonomisk effektivisering när visstidstjänster kan avslutas. En stor andel elever i kommunal grundskola har mycket stora behov av särskilt stöd, vilket är kostnadsdrivande, eftersom elevens behov ofta tillgodoses via resurspersoner. Prognosen är dock att skolorna uppnår verksamhetsbalans från och med sista kvartalet Den kommunövergripande särskilda undervisningsgruppen Bryggan har återskolat ett antal elever under perioden på grund av att eleverna har utvecklats positivt. Samtidigt har en omställning av verksamheten på Bryggan påbörjats. Detta har lett till underskott när elevantalet har varit lägre och kostnaderna inte har kunnat minskas i samma takt. För att komma tillrätta med grundskolans underskott har en åtgärdsplan tagits fram (Dnr BUN/2018:3-042), vilken innebär att resurser tillförs som avsatts på balansräkningen avseende nyinvandring. Detta är inte ramhöjande utan kan stärka det socioekonomiska stödet avseende nyinvandring och samtidigt minska underskottet med ca 4 mkr, samt lägre skolskjutskostnader för taxi och skolkort med ca 2 mkr. Grundskolan har under perioden också kunnat nyttja statsbidrag för finansiering av främst utvecklingstjänster, vilket har påverkat resultatet positivt. På grund av att ett av statsbidragen återredovisas till Skolverket i september är det dock ännu något oklart i vilken utsträckning dessa medel kommer att kunna utnyttjas. Särskolan inklusive särvux et per 31 augusti är en positiv avvikelse med 1,6 mkr och helårsprognosen är ett överskott med 1,8 mkr. I samband med förändringen av antalet behovsgrupper i särskola/gymnasiesärskola och fritidshem för elever mottagna i särskola, fanns det en osäkerhet exakt hur utfallet skulle bli för särskolan. Därför lades det 2018 en budgetreserv för att kunna möta eventuella tillkommande kostnader under året, vilket är förklaringen till överskottet. Gymnasieverksamhet et per 31 augusti är en negativ avvikelse med -0,8 mkr. Helårsprognosen är ett underskott med -1,7 mkr, vilket balanseras av överskott på nämnd och förvaltning, förskola samt särskola. Helårsprognosen har förändrats från föregående rapport, som var -0,5 mkr till -1,7 mkr. Förändringen beror på att det har varit svårt att förutse vad som skulle hända på Språkintroduktionsprogrammet till hösten. Många av de ungdomar som kom hösten 2015 har blivit behöriga för gymnasiet och kommit in på nationella program. Det handlar om ett tapp på cirka 50 elever. Vuxenutbildning et per 31 augusti är en negativ avvikelse med -0,1 mkr och helårsprognosen är en budget i balans. Det är många nya förordningar och uppdrag riktade till vuxenutbildningen som är på gång. En del av dessa är finansierade, andra inte, och dessa hänvisas till kommunernas egeninsats. Det är svårt att värdera kostnaderna för detta. 18

23 5.21 Riktade statsbidrag och EU-bidrag Nedan redogörs för riktade bidrag som nämnden sökt och som innefattar verksamhetsåret Sammantaget har ansökningar för 67,7 mkr gjorts, varav nämnden hittills beviljats 54,4 mkr. Flera statsbidrag är under handläggning. Flertalet statsbidrag löper per läsår, vilket gör att det totala nyttjandet av statsbidrag per kalenderår inte är möjligt att jämföra med det beviljade beloppet. Investeringar Barn- och utbildningsnämndens investeringsbudget 2018 uppgår till 11,5 miljoner kronor varav 2,5 miljoner kronor är överförda från Perioden januari-augusti visar ett utfall på ca 4,4 mkr och består av kostnader för IT-investeringar (3,4 mkr), inventarier i nya lokaler (0,5 mkr) och verksamhetsanpassningar (0,5 mkr). Inventarier nya lokaler avser främst färdigställande av förskolor under våren 2018 (Tosterö förskola och Trollskogens förskola) samt inventarieinköp i samband med renovering av förskolan i Stallarholmen. Projekten är budgeterade till 1,3 mkr. Investeringar verksamhetsanpassningar inkluderar även återinvesteringar av möbler och annan utrustning, samt kostnader i samband med genomförandet av den nya skolstrukturen. Förskolans behov avser anpassningar och inköp till nya avdelningar under hösten Genomförandet av en den nya grundskolstrukturen hösten

24 5.22 innebär investeringar som sträcker sig in på höstterminen. Gymnasiet och vuxenutbildningens verksamhetsanpassningar avser möbler, utrustning och viss tillgänglighetsanpassningar. Projekten är budgeterade till 2,4 mkr. Investeringar i digitala verktyg avser digitalisering, IT övrigt, elevdatorer, Office 365, klassutrustning, ledning och administration samt infrastruktur, och är totalt budgeterade till 7,9 mkr. Till största delen genomförs investeringarna inför skolstarten hösten Samtliga investeringsmedel beräknas användas under Investeringar (tkr) Total Periodens utfall Helårsprognos 2018 netto Projektbenämning budget Inkomst - Utgift Netto Återstår + Inkomst - Utgift Netto Avvikelse prognos Inventarier nya lokaler Verksamhetsanpassningar IT/Digitalisering Summa investeringar Ramprotokoll Kontroll Prognossäkerhet Avvikelse helårsprognos, mkr Mar Apr Maj Aug Nämnd och förvaltning 0,1 0,8 0,8 0,8 Förskola inkl. pedagogisk omsorg, öppen fsk 0,0 0,0 0,0 0,4 Grundskola inkl. fritidshem, förskoleklass -9,8-0,3-0,3-1,3 Särskola inkl. särvux 0,0 0,0 0,0 1,8 Gymnasieverksamhet -1,7-0,5-0,5-1,7 Vuxenutbildning 0,0 0,0 0,0 0,0 Avvikelse nämnderna totalt -11,4 0,0 0,0 0,0 20

25 5.23 Nyckeltalsbilaga I nyckeltalsbilagan redovisas resultat på utvalda nyckeltal som är av vikt för barn- och utbildningsnämndens uppföljning av verksamheten. Nyckeltalen är ett komplement till nämndens mål och indikatorer, och redovisas vid delårsuppföljningar och i årsrapporten. Uppgifter om personal samt barn- och elevgruppers storlek hämtas från Skolverkets kommunblad. Betygs- och behörighetsresultat hämtas från Kolada. Enkätresultat hämtas från Skolinspektionens elev- och vårdnadshavarenkät. Svarsalternativen Stämmer helt och hållet och Stämmer ganska bra utgör enkätresultat (positiva svar). Uppgifter om slutförda kurser och enkätresultat i vuxenutbildningen hämtas från verksamhetens egna uppföljningar. Avvikelser från ovanstående kommenteras vid respektive resultat. Nyckeltalsbilagan är uppdaterad utifrån befintlig information Lägeskommun = kommunala och fristående skolor belägna i Strängnäs kommun Hemkommun = alla folkbokförda elever i Strängnäs oavsett vilken skola i landet de går i Nyckeltal förskola Verksamhet Andel föräldrar som upplever att verksamheten på förskolan väcker sitt barns nyfikenhet Andel föräldrar som upplever att förskolan erbjuder sitt barn en stimulerande miljö Andel föräldrar som upplever att sitt barn lär sig mycket på förskolan Andel föräldrar som är nöjda med sitt barns förskola i sin helhet Antal inskrivna barn per årsarbetare Antal inskrivna barn per avdelning Lägeskommun Lägeskommun Lägeskommun Riket * * * * * * 5,5 5,1 5,3 15,6 15,9 15,3 Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen * Skolinspektionens har beslutat att inte längre genomföra förskoleenkäten. Enkäten genomförs i stället av utbildningskontoret i februari

26 5.24 Nyckeltal fritidshem Verksamhet Andel elever i fritidshem som tycker det är roligt att vara på fritids Andel föräldrar som är nöjda med sitt barns fritidshem i sin helhet Antal inskrivna elever per årsarbetare Antal inskrivna elever per avdelning Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen Riket ,6 21,7 32,4 37,0 40, Nyckeltal grund- och gymnasiesärskola Antal elever i åk 1-6 i grundsärskola som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Antal elever i åk 7-9 i grundsärskola som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Antal elever i åk 1-3 i gymnasiesärskola som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel föräldrar som är nöjda med sitt barns skola i sin helhet Andel föräldrar som är nöjda med sitt barns skola i sin helhet Verksamhet grundsärskola gymnasiesärskola Riket Andel lärare/pedagogisk personal med specialpedagogisk högskoleexamen i särskola * Enkät för särskolan tas fram av utbildningskontoret under hösten 2018 och genomförs i januari * Nyckeltal f-klass Verksamhet Andel elever i f-klass som klarat godkäntnivån i svenska (Bornholmsmodellen) Andel elever i f-klass som klarat godkäntnivån i matematik (NCM:s diagnosmaterial) Riket