Tid: Onsdagen den 26 november 2014 kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Transkript

1 Kallelse Kommunstyrelsen Tid: Onsdagen den 26 november 2014 kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning 4. Verksamhetsplan för kommunstyrelsen 2015 Dnr 2014/KS0273 (Kompletterande handlingar skickas ut senare) Föredraganden Peter Jimmefors, ekonomichef Kl Avtackning av avgående ledamöter och ersättare 6. Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Dnr 2013/KS Försäljning av Utby 5:31 och Utby 5:33 Dnr 2014/KS Sammanträdesdagar 2015 för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2014/KS Interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2015 Dnr 2014/KS Interkommunal ersättning (IKE) inom kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare (SFI) i Göteborgsregionen Dnr 2014/KS Interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR 2015 Britt-Inger Norlander, teknisk chef Kl Cecilia Friberg, mark- och exploateringschef Kl Maria Olegård, kommunsekreterare Lena Palm, kommunchef Lena Palm, kommunchef Lena Palm, kommunchef

2 Kallelse Kommunstyrelsen Dnr 2014/KS Reglemente för kommunstyrelsen Dnr 2014/KS Reglemente för krisledningsnämnden Dnr 2014/KS Reglemente för tekniska nämnden Dnr 2014/KS Reglemente för miljö- och byggnämnden Dnr 2014/KS Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Dnr 2014/KS Reglemente för utbildningsnämnden Dnr 2014/KS Reglemente för individnämnden Dnr 2014/KS Reglemente för omsorgsnämnden Dnr 2014/KS Reglemente för valnämnden Dnr 2014/KS Arbetsordning för kommunfullmäktige Dnr 2014/KS0385 Lena Palm, kommunchef Lena Palm, kommunchef Lena Palm, kommunchef Lena Palm, kommunchef Lena Palm, kommunchef Lena Palm, kommunchef Lena Palm, kommunchef Lena Palm, kommunchef Lena Palm, kommunchef Lena Palm, kommunchef 22. Information om arbetet inom Göteborgsregionens (GR) kommunalförbund Dnr 2014/KS Information från SOLTAK AB Dnr 2014/KS Information om geotekniskt arbete i Lilla Edets kommun Dnr 2014/KS0142

3 Kallelse Kommunstyrelsen 25. Anmälan av delegeringsbeslut Ingemar Ottosson (S) Ordförande

4 Förslag från oppositionen

5 Verksamhetsplan 2015 kommunstyrelsen Prioriterat mål 1 - medborgarkraft Måltal år Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna Prioriterat mål: Utveckla former för dialog som ökar möjligheten för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Mätning/målet uppfyllt: Förbättra kommunens ranking i mätningen Kommunens kvalitet i korthet (KKIK), mått 14 Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Förslag Utveckla formerna för ortutvecklinsmötena med dialogmetoder samt sätta mål för antalet deltagare på mötena. Webbsända kommunfullmäktigemötena. Införa allmänhetens frågestund på kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Ta fram styrdokument för medborgardialog Ytterligare synlighet i sociala medier Undersök möjligheten att visa resultat av inkomna synpunkter på webben

6 Verksamhetsplan 2015 kommunstyrelsen Prioriterat mål 2 - medborgarkraft Måltal år Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna Prioriterat mål: Utveckla mötesplatser för unga med syfte att öka ungdomars inflytande avseende sin fritid Mätning/målet uppfyllt: När fler mötesplatser/aktiviteter skapats i samarbete med kulturproducenter och i samråd med ungdomar i kommunen. Förslag Inom ramen för folkhälsoarbetet bidra och stödja andra förvaltningar för att öka ungdomars inflytande avseende sin fritid

7 Verksamhetsplan 2015 kommunstyrelsen Prioriterat mål 3 - medborgarkraft Måltal år Inriktningsmål: I Lilla Edet kommun ska flickor och pojkar, kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Prioriterat mål: Kommunen ska arbeta för en jämställd service till medborgarna Mätning/målet uppfyllt: När åtgärder utförts i nämnderna i enlighet med kommunens jämställdhetsstrategi Förslag Stödja arbetet med implementering av jämställdhetsstrategin i nämnder/förvaltningar. Statistik som presenteras för kommunstyrelsen ska vara könsuppdelad.

8 Verksamhetsplan 2015 kommunstyrelsen Prioriterat mål 4 samarbete över gränserna Måltal år Inriktningsmål: Samverka över kommungränserna Prioriterat mål: Samverka inom SOLTAK Mätning/målet uppfyllt: När samverkan avseende gemensamma projekt eller tjänster ökat jämfört med föregående år Förslag Samverka över förvaltningsgränserna - ökad helhetssyn Att kommunstyrelsen har dialog med varje nämnd vid ett tillfälle per år.

9 Verksamhetsplan 2015 kommunstyrelsen Prioriterat mål 5 samarbete över gränserna Måltal år Inriktningsmål: Ge förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga Prioriterat mål: Söka alternativ till externa placeringar respektive arbeta med förebyggande åtgärder för att undvika att placeringar blir nödvändiga Mätning/målet uppfyllt: Antalet externa placeringar skall minska jämfört med föregående år Förslag xxx

10 Verksamhetsplan 2015 kommunstyrelsen Prioriterat mål 6 attraktiv livsmiljö-goda boenden Måltal år Inriktningsmål: Kommunen ska bedriva ett långsiktigt och hållbart miljöarbete med de nationella miljömålen som ledstjärna Prioriterat mål: Fortsätta att arbeta för att nå de miljömål som ska uppnås 2020 utifrån antagna miljömål samt handlingsplan Mätning/målet uppfyllt: När nämnderna redovisar att de genomfört ytterligare åtgärder i enlighet med handlingsplanen jämfört med föregående år Förslag Införskaffa eldrivna fordon (avstämning med kommunens beslut om miljöfordon samt upphandlingslagstiftningen) Ta fram ett förslag till laddningsinfrastruktur tillsammans med MEX Ta fram gång-cykelvägsplan Se över möjligheterna att byta ut kommunens bilflotta till elbilar (C, MP, KD) Uppföljning av hur arbetet med att nå miljömålen går samt eventuellt reviderad handlingsplan Uppdatera kommunens upphandlingstrategi Öka andelen resfria möten

11 Verksamhetsplan 2015 kommunstyrelsen Prioriterat mål 7 attraktiv livsmiljö-goda boenden Måltal år Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun Prioriterat mål: Invånarantalet ska öka med en procent jämfört med föregående år Mätning/målet uppfyllt: Avläsning per 31/12 som visar på en procents ökning Förslag Marknadsföringsinsatser genomförs som omfattar hela kommunen Skapa fler bostäder och utveckla de bostadområden vi har Öka antalet bostäder med 70 st

12 Verksamhetsplan 2015 kommunstyrelsen Prioriterat mål 8 attraktiv livsmiljö-goda boenden Måltal år Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun Prioriterat mål: Kommunen ska ha en långsiktig planering avseende tätortsutveckling för att kunna tillhandahålla mark för bostäder och verksamheter Mätning/målet uppfyllt: När en sammanhållen planering tagits fram Förslag Fortsätter arbetet i enlighet med FÖP Lödöse och bostadsförsörjningsprogram Starta arbetet med en fördjupas översiktsplan för Nygård

13 Verksamhetsplan 2015 kommunstyrelsen Prioriterat mål 9 attraktiv livsmiljö-goda boenden Måltal år Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun Prioriterat mål: Kommunen ska ha en planering för att kunna tillgodose varierande bostadsalternativ i livets olika skeden Mätning/målet uppfyllt: När en översyn genomförts som på kort och lång sikt beskriver framtida behov (även inom omsorgernas verksamhet) Förslag Fortsätter arbetet i enlighet med FÖP Lödöse och bostadsförsörjningsprogram

14 Verksamhetsplan 2015 kommunstyrelsen Prioriterat mål 10 attraktiv livsmiljö-goda boenden Måltal år Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun Prioriterat mål: Det offentliga rummet ska vara trivsamt, snyggt och rent med trygga och tillgängliga miljöer Mätning/målet uppfyllt: Följa upprättade instruktioner avseende att hålla rent och snyggt i det offentliga rummet Förslag Genomföra trygghetsvandringar med uppföljningsvandring i de olika tätorterna

15 Verksamhetsplan 2015 kommunstyrelsen Prioriterat mål 11 attraktiv livsmiljö-goda boenden Måltal år Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun Prioriterat mål: Utreda möjligheterna att utvidga rekreationsytorna i Lilla Edets kommun avseende Inlandsön (genom dess friläggande) och Ströms slottspark samt utreda framtida skötselformer avseende kommunens vandringsleder Mätning/målet uppfyllt: När utredning genomförts tillsammans med föreningslivet Förslag inleda arbetet med en fördjupad översiktsplan för Inland genom att genomföra workshops.

16 Verksamhetsplan 2015 kommunstyrelsen Prioriterat mål 12 attraktiv livsmiljö-goda boenden Måltal år Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag Prioriterat mål: Brukarna skall vara nöjda med sitt särskilda boende Mätning/målet uppfyllt: Nöjdheten ska vara bättre än föregående mätning i KKIK, Kommunens kvalitet i korthet. Mått 25 Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende Förslag - (ks äger inte frågan men kan stödja omsorgsnämnden om man vill arbeta med detta) Mäta brukarnas önskemål gällande aktiviter (en grundmätning/säbo och en uppföljande) Öka samverkan med ideella organisationer för att få tillgång till mer och bredare urval av aktiviteter

17 Verksamhetsplan 2015 kommunstyrelsen Prioriterat mål 13 attraktiv livsmiljö-goda boenden Måltal år Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag Prioriterat mål: Utreda möjligheten att skapa en fungerande modell för heltidsarbete för tillsvidareanställda i vården Mätning/målet uppfyllt: När utredningsuppdraget är genomfört Förslag xxx

18 Verksamhetsplan 2015 kommunstyrelsen Prioriterat mål 14 goda kommunikationer Måltal år Inriktningsmål: Utveckla kollektivtrafikresandet utifrån medborgarnas behov Prioriterat mål: Verka för att öka andelen resande i kollektivtrafiken Mätning/målet uppfyllt: Genom att antalet resande ökat i Västtrafiks mätningar jämfört med föregående år Förslag Utveckla kollektivtrafikförbindelser med, hög pålitlighet, tillräcklig kapacitet och effektiva restider tillgänglighetsanpassa Lilla Edets busstation Arbeta för att vänthall/torn tillskapas vid Lödöse station Tillgänglighetsanpassa våra busshållplatser Verka för att matartrafiken fungerar så bra som möjligt för resande både söderoch norrut.

19 Verksamhetsplan 2015 kommunstyrelsen Prioriterat mål 15 rätt kommunal service Måltal år Inriktningsmål: Kommunens service gentemot medborgare och företag ska ha en hög kvalitet med tillgänglighet och bra service Prioriterat mål: Förbättra kommunens service gentemot medborgare och företag Mätning/målet uppfyllt: Förbättra resultatet jämfört med föregående Insiktsmätning (SKL:s öppna jämförelser avseende Företagsklimatet) samt föregående Servicemätning via telefon och e-post - inom ramen för Kommunens kvalitet i korthet Förslag Utreda möjligheten att arbeta strukturerat med e-tjänster på kommunens hemsida. En förvaltningsövergripande grupp ska arbeta med frågan. Utifrån medborgarundesökningar och företagsundersökningar arbeta mer aktivt med analysarbete och handlingsplan En väg in?

20 Verksamhetsplan 2015 kommunstyrelsen Prioriterat mål 16 rätt kommunal service Måltal år Inriktningsmål: Införa kvalitetsstyrning i alla verksamheter Prioriterat mål: Utveckla arbetet med kvalitetsstyrning i kommunens verksamheter Mätning/målet uppfyllt: När fler verksamheter arbetar med kvalitetsstyrning jämfört med 2014 Förslag Tillsätta en förvaltningsövergripande arbetsgrupp som arbetar med den fortsatta utvecklingen av kvalitetsledning i kommunen med utgångspunkt från det arbete som nu sker avseende processkartläggning i systemet To Conciliate

21 Verksamhetsplan 2015 kommunstyrelsen Prioriterat mål 17 högre utbildningsnivå Måltal år Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan Prioriterat mål: Stödja alla elever så att de kan fortsätta sina studier på gymnasienivå Mätning/målet uppfyllt: Resultatet mäts i KKIK, Kommunens kvalitet i korthet, mått 18 Andelen behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet Förslag xxx

22 Verksamhetsplan 2015 kommunstyrelsen Prioriterat mål 18 högre utbildningsnivå Måltal år Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan Prioriterat mål: Alla elever ska känna trygghet och trivas i skolan Mätning/målet uppfyllt: Mäts genom den gemensamma elevenkäten inom GR Förslag xxx

23 Verksamhetsplan 2015 kommunstyrelsen Prioriterat mål 19 högre utbildningsnivå Måltal år Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan Prioriterat mål: Personaltätheten ska öka inom verksamheten i förskolan Mätning/målet uppfyllt: Mäts och jämförs med föregående år. Mäts i KKIK, Kommunens kvalitet i korthet, mått 11 Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? Förslag xxx

24 .~, ~~~ W~7 W LILLA EDETS \:_~:/ KOMMUN ~"f T7 ~~~ Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Dnr 2013/KS0153 Sammanfattning Göteborgsregionens (GR) förbundsstyrelse har beslutat om Vattenförsörjningsplanen för Göteborgsregionen. Det övergripande syftet för den regionala vattenförsörjningsplanen är att trygga regionens vattenförsörjning på ett robust och klimatsäkert sätt i ett långsiktigt perspektiv. Planen visar en helhetsbild av vattenförsörjningen iregionen, redovisar förslag till vision och mål samt åtgärder för att uppnå målen. Förslaget pekar också på väsentliga samordningsmöjligheter för vattenförsörjningen iregionen och förslaget till vattenförsörjningsplan kan ses som ett viktigt underlag för arbete med övergripande planering och kommunala vattenförsörjningsplaner iregionens kommuner. Planen kommer att vara en grund för Lilla Edets kommun att uppnå gott och hälsosamt dricksvatten med säker tillgång till råvatten av god kvalite samt ett robust vattenförsörjningssystem. I tidigare remiss påpekade kommun vikten att ha insyn vid framtagning av mål, åtgärder och uppföljning. Kommunen kommer ha full rådighet över åtgärder och finansiering som berör måluppfyllelse i planen för Lilla Edets del. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens beslut Beslut i GR's förbundsstyrelse 9 maj 2014 dnr Sammanfattningen av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen. Huvudrapport se länk nedan eb7ebaal/ /rvfp GR huvudrapport pdf Finansiering Åtgärder som krävs för att uppnå målen i planen kommer hanteras i kommunens årliga budget. G/"'

25 .1. ~f~ W W LILLA EDETS \:=;~/ KOMMUN ~~ Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ställer sig bakom Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen som grund för fortsatt arbete. ~~ ~ ~~) io

26 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Kommunstyrelsen Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Dnr 2013/KS0153 Sammanfattning Göteborgsregionens (GR) förbundsstyrelse har beslutat om Vattenförsörjningsplanen för Göteborgsregionen. Det övergripande syftet för den regionala vattenförsörjningsplanen är att trygga regionens vattenförsörjning på ett robust och klimatsäkert sätt i ett långsiktigt perspektiv. Planen visar en helhetsbild av vattenförsörjningen i regionen, redovisar förslag till vision och mål samt åtgärder för att uppnå målen. Förslaget pekar också på väsentliga samordningsmöjligheter för vattenförsörjningen i regionen och förslaget till vattenförsörjningsplan kan ses som ett viktigt underlag för arbete med övergripande planering och kommunala vattenförsörjningsplaner i regionens kommuner. Planen kommer att vara en grund för Lilla Edets kommun att uppnå gott och hälsosamt dricksvatten med säker tillgång till råvatten av god kvalité samt ett robust vattenförsörjningssystem. I tidigare remiss påpekade kommun vikten att ha insyn vid framtagning av mål, åtgärder och uppföljning. Kommunen kommer ha full rådighet över åtgärder och finansiering som berör måluppfyllelse i planen för Lilla Edets del. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens beslut Beslut i GR s förbundsstyrelse 9 maj 2014 dnr Sammanfattningen av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen. Huvudrapport se länk nedan GR_huvudrapport_ pdf Finansiering Åtgärder som krävs för att uppnå målen i planen kommer hanteras i kommunens årliga budget.

27 sid- 2 - Förslag till beslut Kommunstyrelsen ställer sig bakom Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen som grund för fortsatt arbete. Lena Palm Kommunchef lena.palm@lillaedet.se Beslutet expedieras till GR Samhällsbyggnadsnämnden Britt-Inger Norlander, teknisk chef sid 2/2

28

29

30

31

32 Sammanfattning Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund maj 2014

33 En trygg och långsiktigt hållbar vatten försörjning G ott och hälsosamt dricksvatten i kranen Säker tillgång till råvatten av god kvalitet Robusta vatten försörjningssystem

34 Förord I Göteborgsregionen har vi gemensamma vattenresurser och är beroende av varandra. De gemensamma resurserna, som vatten i naturen, gör det logiskt med gemensamma lösningar. Med detta som grund blir det naturligt att bibehålla och utveckla kunskap i hela regionen om vattenförsörjningen, nu och i framtiden. I denna Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen behandlas dessa frågor. Redan 1967 publicerades en första rapport om Stor-Göteborgs vatten försörjning. Föregående regionala vattenförsörjningsplan utkom beslutade GRs styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad att revidera den gamla planen från Denna nya plan om dricksvatten utgör också en del i det regionala arbetet med en övergripande kretsloppsplan. Avfallsplan för Göteborgsregionen, A2020, är en annan av dessa planer. Det övergripande syftet med den regionala planen är att skapa underlag för att kunna trygga regionens vattenförsörjning på ett robust och klimatsäkert sätt i ett långsiktigt perspektiv. Planen visar också en helhetsbild av vattenförsörjningen i regionen. Utifrån visionen: En trygg och långsiktigt hållbar vatten försörjning identifieras tre målområden. I planen redovisas vidare nio delmål, med tillhörande förslag till åtgärder. Gemensamt för alla dessa är att de, för att kunna hanteras på ett bra sätt, kräver en samverkan mellan regionens kommuner. De har sin utgångspunkt i den gemensamma resursen vatten. Planen ska ses som en gemensam strategi för vattenförsörjningen i Göteborgsregionens kommuner och pekar på väsentliga samordningsmöjligheter. En regional vatten försörjningsplan är även ett viktigt underlag för arbete med kommunala vattenförsörjningsplaner. Några kommuner har redan upprättat egna vattenförsörjningsplaner vilket varit till nytta i det regionala arbetet. Av planen framgår också hur kommunerna samverkar idag, hur nuvarande vattenförsörjning i regionen är uppbyggd, vilka vattenresurser som finns i form av både yt- och grundvatten, hur vattenbehovet förväntas se ut i framtiden, vilka risker och hot som finns samt hur sårbar vår vattenförsörjning är. Det redovisas också vilka vattenresurser som är av särskild betydelse för säkerheten i Göteborgsregionens vattenförsörjning. Förutom Göta älv lyfts ytterligare vattenresurser fram som har särskild regional betydelse. I remissarbetet framkom bland annat ett brett stöd för vision och mål, att det är nödvändigt med fortsatt samverkan samt vikten av uppföljning. När vi enats om gemensamma åtgärder blir det av stort värde att skapa rutiner för samverkan, projektgrupper för genomförandet och processer för uppföljning. Styrgruppen för miljöoch samhällsbyggnad och befintliga nätverk får viktiga roller vid framtagandet av handlingsplanerna och den årliga uppföljningen. Planen föreslås aktualitetsförklaras vart fjärde år och revideras inför målåret Planen har utarbetats av en arbetsgrupp med representanter från Göteborg, Kungsbacka, Mölndal, Lerum, Kungälv, SGU och GR. Konsult har varit Ramböll. Representant från Chalmers har medverkat i avsnitten om risk och sårbarhet. Förankring av arbetet har skett i två nätverk med representanter från samtliga kommuner i regionen. GRs styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad har givit uppdraget och har följt arbetet. Detta är en sammanfattning av Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen och har fokus på vision, mål och förslag till åtgärder. Ylva Löf Planeringschef 3

35 Innehållsförteckning Förord... 3 Innehållsförteckning... 4 Plan för en trygg och långsiktigt hållbar vattenförsörjning... 5 Vad vi vill uppnå Tillgång till råvatten av god kvalitet Säkerhet och redundans i produktion och distribution Uthållig förnyelsetakt i produktions- och distributionssystem Hälsomässigt säkert vatten Bibehålla brukarnas tillit och förtroende Resurseffektiva lösningar Vattenförsörjningsfrågan integrerad i samhällsplaneringen Beredskap för att möta klimatförändringar Tillgång till rätt kompetens Foton i denna sammanfattning från GR och GRs medlemskommuner, Jacob Lindkvist, Frank Palm, Per Sander, Olof Bergstedt med flera. 4

36 Plan för en trygg och långsiktigt hållbar vattenförsörjning Vision: En trygg och långsiktigt hållbar vatten försörjning Visionen anger att vattenförsörjningen ska vara trygg och långsiktigt hållbar, vilket ska gälla hela kedjan från råvattnets ursprung till konsumentens kran. En trygg vattenförsörjning innebär att konsumenten ska kunna förvänta sig säker leverans av dricksvatten, det vill säga en leverans med mycket få och korta avbrott, samt att vattnet i kranen alltid ska vara hälsosamt och gott. I begreppet trygghet ligger även brukarnas tillit och förtroende för producentens förmåga att upptäcka och åtgärda eventuella fel. Konsumenten ska kunna förvänta sig beredskap och tillgång till information i en krishändelse. Vidare anger visionen att vattenförsörjningen ska vara långsiktigt hållbar, vilket innebär att hela vattenförsörjningskedjan ska vara hållbar ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel. Vattenförsörjningen som den sker idag får inte äventyra framtida generationers möjligheter till en trygg och långsiktigt hållbar vattenförsörjning. Med ekologiskt hållbar avses att vattenförsörjningen inte innebär någon negativ påverkan på ekosystemen på lång sikt. Det kan till exempel handla om energieffektivitet eller att uttag av råvatten ur en sjö eller ett grundvattenmagasin enbart görs till en nivå som naturen tål. Uttagen ska vara väl utredda och balanserade så att miljökvalitetsnormer, i enlighet med vattendirektivet, kan upprätthållas eller uppnås i våra gemensamma vattenresurser. Begreppet ekologiskt hållbar innebär således ett balanserat användande av naturens resurser där olika intressen måste vägas mot varandra. Grundvattenmagasin i form av isälvsavlagringar utgör en ändlig resurs som inte återskapas förrän nästa istid, vilket ska tas i beaktande när det gäller utbrytning av isälvsavlagringar i samband med grustäktsverksamhet. Ett väl balanserat nyttjande av isälvsavlagringar för dricksvattenförsörjning innebär en ekologiskt långsiktigt hållbar naturresursanvändning. För att ha tillgång till råvatten av god kvalitet krävs i grunden ett väl fungerande grund- och ytvattenekosystem med förmåga att rena och att balansera och återhämta sig från eventuella störningar. Att ha tillgång till råvatten av god kvalitet är en förutsättning för att kunna bedriva en kostnads- och resurseffektiv dricksvattenförsörjning. Vattenförsörjningsplanen förordar därför ett upprätthållande av vitala och funktionella ekosystem som bidrar med ekosystemtjänsterna vattenproduktion och vattenrening. Den sociala synvinkeln av långsiktigt hållbar vattenförsörjning innefattar att alla ska ha tillgång till hälsosamt och gott vatten till en rimlig och förutsägbar kostnad för den enskilde. Konsumenten ska känna sig trygg och kunna lita på att det kommer vatten ur kranen och att det vatten som kommer är av god kvalitet och inte innebär risk för sjukdom. Ekonomiskt hållbar vattenförsörjning innebär att verksamheten har hållbara resurser för att säkerställa sina uppgifter både nu och i framtiden. Uppgifterna kan exempel vis avse att ledningsnätet förnyas, läckage minskas, anläggningarna har den status och kapacitet som krävs idag och i framtiden och att organisationen har den kompetens som krävs för att möta framtida utmaningar. Det kan även handla om att utvecklingen i regionen planeras för samlad bebyggelse där infrastrukturen kan användas effektivt. För att upprätthålla en ekonomiskt hållbar vattenförsörjning krävs också förebyggande arbete för att undvika försämringar av råvattenkvalitet hos såväl dagens som hos presumtiva framtida vattentäkter. Sammanfattningsvis ska konsumenten kunna lita på att det alltid kommer vatten ur kranen och att det vatten som kommer är av god kvalitet och att det är producerat och distribuerat på ett kostnadseffektivt sätt som inte innebär negativa konsekvenser för miljön. 5

37 Vad vi vill uppnå Utifrån visionen har tre målområden formulerats: Gott och hälsosamt dricksvatten i kranen Säker tillgång till råvatten av god kvalitet Robusta vattenförsörjningssystem Med ett gott dricksvatten avses här ett vatten som inte ger upphov till återkommande klagomål från brukarna till följd av otillfredsställande smak, lukt eller färg. Vidare bör dricksvattnet vara av en sådan kvalitet att det inte orsakar tekniska problem hos brukarna, till exempel miss färgning av tvätt, igensättning av installationer med mera. Hälsosamt dricksvatten handlar om att vattnet ska hålla en sådan kvalitet att det inte orsakar negativa hälsoeffekter på kort eller lång sikt. Att tillgången till råvatten ska vara säker innebär att råvatten ska finnas i tillräcklig mängd, utan avbrott till följd av till exempel påverkan av föroreningar i råvattnet eller att tillrinningen periodvis är för låg. Konsekvenserna av att inte ha en säker tillgång till råvatten kan bli mycket allvarliga för de samhällsfunktioner som är extra avbrottskänsliga, till exempel sjukhus. Konsekvenserna av långvariga avbrott innebär dessutom att nätet blir trycklöst vilket riskerar att ge kvalitetsproblem och risk för sjukdomsutbrott. 6 Tillgång till råvatten av god kvalitet innebär, förutom att minska risken för avbrott till följd av påverkan av föroreningar, att råvattnets status inte ska försämras över tid. Försämrad råvattenkvalitet leder till allt högre krav på de reningstekniska lösningarna i vattenverken. Ett förebyggande arbete för att förhindra förorening av vattenresurser utpekas av WHO som ett effektivt arbetssätt när det gäller hantering av risker och sårbarhet i dricksvattenförsörjningen. Robusta vattenförsörjningssystem innebär att produktions- och distributionssystemet ska vara uppbyggt på ett sådant sätt att det klarar av att hantera och motstå förändringar av olika slag. Förändringarna kan gälla om världsfaktorer som klimat och världsekonomi eller mer lokala förändringar som kompetensförsörjning inom organisationen. Förutsättningar för ett robust vattenförsörjningssystem är exempelvis förebyggande arbete med hållbara tekniska lösningar, beredskap för krishantering, integrering av vattenförsörjningsfrågorna i övrig samhällsplanering och i regionala utvecklingsplaner. Kopplade till målområdena har nio delmål formu lerats. Varje delmål kan härledas till ett eller flera målområden. Varje delmål presen teras i korthet på de kommande uppslagen med bakgrund och förslag på åtgärder. Läsaren hänvisas till huvudrapporten för fördjupning kring de olika delmålen och de förslag till åtgärder som presenteras. Till höger: Vision, målområden och delmål för vattenförsörjningen i Göteborgs regionen. Vision En trygg och långsiktigt hållbar vatten försörjning Målområden Gott och hälsosamt dricksvatten i kranen Säker tillgång till råvatten av god kvalitet Robusta vattenförsörjningssystem Delmål 1. Tillgång till råvatten av god kvalitet 2. Säkerhet och redundans i produktion och distribution 3. Uthållig förnyelsetakt i produktions- och distributionssystem 4. Hälsomässigt säkert vatten 5. Bibehålla brukarnas tillit och förtroende 6. Resurseffektiva lösningar 7. Vattenförsörjningsfrågan integrerad i samhällsplaneringen 8. Beredskap för att möta klimatförändringar 9. Tillgång till rätt kompetens

38 1. Tillgång till råvatten av god kvalitet Grunden till ett gott och hälsosamt dricksvatten, ligger i en säkerställd tillgång till råvatten av god kvalitet i tillräcklig kvantitet. Våra vattenresurser är dock i allt högre grad utsatta för olika hot som gör att råvattnets kvalitet riskerar att försämras. De åtgärder som krävs är därför inriktade mot risker och hot inom tillrinningsområdena för både nuvarande och potentiella framtida vattentäkter. Göta älv Ytvatten övrigt Grundvatten Konstgjord infiltration Riskerna, främst till följd av mikrobiologisk påverkan och klimatförändringar, förväntas bli mer påtagliga för råvattnet i regionen framöver. Detta gäller i särskilt hög grad ytvattenresurser. Regionens vattenförsörjning domineras av ytvattenverk, där Göta älv utgör det viktigaste råvattnet, då den står för nära 75 % av regionens dricksvattenförsörjning. Resterande del av regionen försörjs från andra ytvatten eller från anlägg ningar baserade på konstgjord infiltration, förutom en liten andel som består av naturligt grundvatten. Inom regionen är yt- och grundvattenresurserna ojämnt fördelade, och de mest betydande ytvattentillgångarna utöver Göta älv finns främst längs Säveåns och Mölndalsåns dalgångar, samt sjön Lygnern. Inom regionen finns begränsat med stora grundvattenmagasin, vilket innebär att isälvsavlagringarna i anslutning till Mjörn och Lygnern har stor betydelse för nuvarande och framtida vattenförsörjning inom regionen. Därutöver finns ett antal mindre yt- och grundvattenresurser av lokal till mellankommunal betydelse för dricksvattenförsörjningen inom regionen. Göta älv är särskilt utsatt för risker som kan äventyra dess värde som råvatten för dricksvattenproduktion. Ett kontinuerligt arbete med bland annat skydd kring älven och dess tillrinningsområde är därför avgörande för att kunna bibehålla dess viktiga roll i dricksvattensäkerheten. Förslag till åtgärder: Säkerställa skydd för regionens nuvarande och presumtiva framtida vattentäkter genom att: Se till att verkningsfullt skydd finns för samtliga vattentäkter och samverka kring skydd av gemensamma vattenresurser. Förstärka resurser för tillsyn i vattenskyddsområden och skapa vattenskyddsområden även för vattenresurser för framtida vattenförsörjning. Verka för att regionens större anläggningar för vattenförsörjning, samt mark- och vattenområden lämpliga för framtida vattenförsörjning, klassas som riksintresse. Verka för framtagande av mikrobiologiska miljökvalitets normer som komplement till gällande miljökvalitets normer för kemiska ämnen. Samarbeta med Räddningstjänsten kring släckvatten för att förhindra förorening av vattentäkter. Samarbeta kring frågeställningar av vikt för enskild dricksvattenförsörjning. Samarbeta kring kunskapsuppbyggnad avseende enskilda avlopp. Regionens prioriterade vattenresurser i förhållande till tät orternas läge. 7

39 2. Säkerhet och redundans i produktion och distribution För att minska sårbarheten i regionens vattenförsörjningssystem, på grund av ökade risker, finns ett stort behov av att skapa redundans och alternativa lösningar. Redundans innebär ett upprätthållande av systemets prestations förmåga när enstaka komponenter fallerar. Reservvattenlösningar kan till exempel bestå av tillgång till ett alternativt vattenverk, en alternativ råvattentäkt eller överföring av vatten från en angränsande kommun. Den leveranssäkerhetsanalys som ingår i planen visar hur riskbaserade modeller kan illustrera såväl säkerheten i befintliga system som effekten av åtgärder och därmed ge värdefullt beslutsunderlag. I dagens vattenförsörjningssystem inom regionen varierar tillgången till reservvattenlösningar stort mellan kommunerna. Totalt sett är dock reservvattenförsörjningen otillräcklig inom regionen. Förslag till åtgärder: Tillgodose tillgång till reservvatten av tillräcklig kvan ti tet och kvalitet i alla kommuner utifrån acceptabel risk vad gäller leveranssäkerhet. Säkra grundvattenmagasin av stor regional betydelse för vattenförsörjning. Inventera nedlagda vattenverk och undersök möjligheterna att ta dessa i bruk vid en eventuell krissituation. Skapa förbindelser för överföring av dricksvatten mellan kommuner i regionen och där det är möjligt även till regionens kranskommuner. Genomför utökad leveranssäkerhetsanalys för vattenförsörjning i Göteborgsregionen. Genomför workshop för att identifiera riskscenarier för regionens vattenförsörjning, till exempel med fokus på Göta älvs sårbarhet. Samverka kring kunskapsuppbyggnad avseende IT-säkerhet, sekretess och annan informationssäkerhet. Samverka kring beredskapsfrågor avseende dricksvattenförsörjning i samband med extraordinära händelser, till exempel med genomförande av övningar kring långvarigt elavbrott, oljeutsläpp med mera. Verka för att ta fram en regiongemensam krisberedskapsplan med avseende på vattenförsörjning. Avbrottsrisk för regionens kommuner efter beslutade åtgärder. Till höger: Vattenleverans (VASS, 2011) inom regionens kommuner idag samt nuvarande och planerade överföringsmöjligheter mellan kommunerna. De olika färgerna avger avrinningsområde för kommunens huvudvattentäkt. 8

40 3. Uthållig förnyelsetakt i produktions- och distributionssystem Ledningsnät för dricksvattendistribution är av mycket varierande ålder, dimension och material. Den riktigt stora utbyggnaden av VA-näten i Sverige gjordes under , bland annat kopplat till byggandet av miljonprogrammen. Enligt Svenskt Vattens statistik är medianvärdet på förnyelsetakten av ledningsnät i Sverige cirka 0,4 %, vilket teoretisk innebär att ledningsnätet är helt utbytt efter cirka 250 år. I dagsläget vet ingen med större säkerhet vilken livslängd man kan förvänta sig av olika typer av ledningsmaterial. Eftersom det finns många olika sorters material i de ledningar som idag används är det svårt att ange en lämplig förnyelsetakt. Förnyelsetakten i flera av Göteborgsregionens kommuner är låg och det är därför troligt att vi i framtiden kommer att få se en ökning av läckage på ledningsnätet, till följd av ett mer och mer åldrande ledningsnät. Förslag till åtgärder: Analysera och definiera förnyelsetakt i produktionsoch distributionssystem i respektive kommun utifrån gemensam syn på styrande nyckeltal som kan användas i uppföljning. Utveckling av GIS-analys med avseende på livslängd, skador och brister för ledningar av olika material, olika ålder och olika geologiska och geotekniska förhållanden, som ett strategiskt underlag i förnyelseplanering. Förnyelsetakt (%) av vattenledningar inom respektive kommun. Förnyelsetakten beräknas som kvoten mellan antal km förbättrade ledningar inklusive förnyelse och totala antalet km ledningar. Källa: VASS, Svenskt Vatten. 9

41 4. Hälsomässigt säkert vatten Det dricksvatten som når oss brukare har på sin väg från råvatten till kranen utsatts för många risker för förorening. Det är otillräckligt att basera bedömningen av hälso mässigt säkert vatten enbart på antalet hälsomässigt otjänliga prover inom en VA-verksamhet. För att förhindra vattenburna sjukdomsutbrott måste vattenleverantören arbeta förebyggande utifrån ett riskbaserat synsätt och bygga upp en tillräcklig säkerhet (barriärer) i systemet. En del av det förebyggande arbetet är genomförandet av riskbedömningar som ger vägledning till nivån på säkerheten. I de fall åtgärder krävs kan riskbedömningar utnyttjas för att utforma dessa med nödvändig effekt. De hälsomässiga riskerna kopplade till drickvatten analyseras normalt med någon form av mikrobiologisk risk bedömning. I planen har en bedömning gjorts av huruvida barriärerna vid respektive kommuns huvudvattenverk är tillräckliga med hänsyn till råvattenkvaliteten. Den metod som utnyttjats benämns GDP (God Desinfektionspraxis) men även andra analyser såsom kvantitativ mikrobiologisk riskbedömning kan användas. Förslag till åtgärder: Säkerställ med hjälp av riskbedömningar som tar hänsyn till lokala förhållanden, att dricksvattenförsörjningen inte medför en oacceptabel hälsorisk för brukarna. Utveckla rutin och strategi för att systematiskt följa upp vattenburna sjukdomsutbrott och dra erfarenheter gemensamt inom regionen, till exempel utgående ifrån analyser av samtal till sjukvårdsrådgivningen. 10 Inför UV-desinfektion i överföringspunkter mellan kommuner. Verka för att alla vattenverk i regionen ska ha tillgång till snabba vattenanalyser. Säkerställ att olovliga uttag inte sker i ledningsnätet, till exempel genom en gemensam strategi för låsning av brandposter. Samverka kring en gemensam sprinklerpolicy. Säkerställ att distributionssystemet är säkert mot mikrobiologisk påverkan och ta fram rutiner för god hygien vid arbete med ledningsnätet. Vänster figur: Resultat från barriäranalyser för nuvarande system (2012). Höger figur: Resultat från barriäranalyser med hänsyn till beslutade och föreslagna åtgärder. Förhållandena i kommunerna motsvarar: (ii) efter beslutade åtgärder med effekt senast 2015, samt (iii) efter möjliga framtida åtgärder som diskuteras men inte är beslutade. Om åtgärderna inte är beslutade presenteras även nuvarande situation med (i). För respektive kommun presenteras barriärverkan med avseende på bakterier (b), virus (v) och parasiter (p).

42 5. Bibehålla brukarnas tillit och förtroende Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och en säker vatten försörjning är avgörande för ett fungerande samhälle. För den enskilde brukaren är det i det närmaste självklart att det kommer friskt vatten ur kranen, i obegränsad mängd, när som helst på dygnet. Det är först när vattenförsörjningen inte fungerar som brukarnas tillit och förtroende sjunker. Erfarenheter från krislägen med vattenburna sjukdomsutbrott (till exempel Östersund, Skellefteå och Lilla Edet) har visat att allmänheten i viss grad förlorar förtroendet för vattenleverantören, men att nivån på den sociala tilliten före händelsen är avgörande för hur man kan återskapa förtroendet. Det är därför ytterst viktigt att vatten leveran tören ser till att brukarna har en god tillit till vattenleverantören under normala förhållanden. Goda relationer mellan vattenleverantören och brukarna skapas både före och under en kris genom bland annat öppenhet och tydlig sanningsenlig information, samt en god och väl synlig beredskap. Brukarna ska kunna känna sig trygga i att dricksvattenproducenten har god förmåga att upptäcka, informera om och åtgärda fel som uppstår i vattenförsörjningssystemet. För att kunna hantera och möta framtida utmaningar och åstadkomma en trygg och långsiktigt hållbar vattenförsörjning krävs också en medvetenhet hos brukarna om vattnets värde. Brist på kunskap hos den enskilde samhällsmedborgaren eller verksamhetsutövaren om hur vattenförsörjning fungerar och om de vattenresurser ur vilka vi hämtar vårt dricksvatten utgör en väsentlig risk. Det är otvivelaktigt så att den informerade samhällsmedborgaren som förstår hur systemet fungerar i en betydligt högre grad bidrar till att vårda våra värdefulla vattenresurser. Förslag till åtgärder: Utveckla en informationsstrategi om vattenförsörjning Skapa gemensamma informationskanaler. Öka kunskapen hos medborgarna kring hur vattensystemen fungerar för att öka engagemanget att bidra till friskt vatten, rena sjöar och rent grundvatten. 11

43 6. Resurseffektiva lösningar VA-verksamheterna ska bedrivas på ett resurs- och energi effektivt sätt som bland annat innebär miljöhänsyn och resurshushållning, till exempel genom att minska behovet av kostsamma reningsprocesser och minskning av vattenförbrukning och rörnätsläckage. Här är vattnets värde, inklusive värdet som ekosystemtjänsterna vattenrening och vattenproduktion bidrar med, en viktig faktor att lyfta fram. För att uppnå kostnads- och resurseffektiva lösningar bör det inför varje större investering göras en avvägning av kostnad och nytta med förebyggande åtgärder kontra kostnader i samband med en akutinsats. Samverkan är en nyckelfaktor när det gäller att göra den regionala vattenförsörjningen mer kostnads- och resurseffektiv. Förslag till åtgärder: Genomför gemensamma upphandlingar och kravspecifikationer. Samverka inom GR och mellan kommuner, även utanför GR. Dela på resurser inom de områden där det är effektivt (material, personal, kompetens). Samverka kring gemensam akutorganisation/krishantering över kommungränser, till exempel i samband med nödvattendistribution. Samarbeta kring system för reservkraft. Samverka kring egenkontroller, provtagningsrutiner, klagomålsrutiner med mera. Verka för ett gemensamt laboratorium för regionens vattenanalyser. 12

44 7. Vattenförsörjningsfrågan integrerad i samhällsplaneringen Trots ett ökat genomslag för vattenfrågor i samhällsdebatten under det senaste decenniet behöver dricksvattenförsörjningen som sektor bli tydligare för politiken både kommunalt och regionalt, för att de resurser som krävs för att hantera framtidens utmaningar ska frigöras. Vattenförsörjningsfrågor behöver också ha en stor tydlighet mot övriga samhällssektorer och särintressen så att inte problem uppstår med till exempel exploatering som kan ut göra en ökad riskbild för nuvarande eller framtida vatten resurser. Det är därför viktigt att vattenförsörjnings frågan kommer in tidigt i samhällsplaneringen och ges stor vikt i vägningen mellan olika intressen både på kommunal och på regional nivå i till exempel översiktsplaner, detaljplaner, trafikplanering och övrig exploateringsverksamhet. Förslag till åtgärder: Verka för att bättre integrera vattenförsörjningsfrågan i samhällsplaneringen. Redovisa nuvarande och presumtiva framtida vattentäkter (dricksvattenintresset) i samhällsplaneringen, både i regionplan, översiktsplan och detaljplan. Var aktiv tidigt i processen lyft fram vattenfrågan i samhällsplaneringen och ta fram underlag som stöd, till exempel kommunala vattenförsörjningsplaner. Ta fram riktlinjer för samhällsplanering av vattenförsörjning i ett samarbete inom GR. Som utgångspunkt kan Havs- och vattenmyndighetens Vägledning för kommunal VA-planering för hållbar VA-försörjning och god vattenstatus användas. Verka för att upprätthålla funktionella ekosystem som bidrar med ekosystemtjänsterna vattenproduktion och vattenrening, genom integrering i samhällsplaneringen. Verka för att staten genom till exempel Boverket eller Länsstyrelserna utarbetar en handbok med tillämpnings exempel om vattenförsörjning i fysisk planering. Verka för genomförandet av en statlig utredning som dels klargör om PBL och MB ger tillräckligt stöd för samhällsplanering av vattenförsörjningen och dels föreslår justeringar i lagstiftningen om så erfordras. GRs strukturbild för Göteborgs regionen. De blåa stråken med avseende på Göteborgsregionens vatten resurser och dricksvattenförsörjning 13

45 8. Beredskap för att möta klimatförändringar Det förändrade klimatet kommer att få allt större effekt på vattenförsörjningssystemen i regionen. Göta älv bedöms vara särskilt utsatt genom översvämningar, risk för skred och bottenerosion, ökat havsvattenstånd, samt en försämrad vattenkvalitet från dagvatten, vägar med mera. Allmänt bedöms negativa effekter på ytvattentäkter i huvudsak bestå av försämring av vattenkvalitetoch högre temperatur på råvattnet. Grundvattentäkter kan också komma att påverkas negativt genom att den omättade zonen minskar eller försvinner, vilket kan ge kvalitetsförsämringar. Effekter av ett förändrat klimat innebär vidare att det ställs allt högre krav på redundans i vattenförsörjningssystemen för att undvika långvariga avbrott. Förslag till åtgärder: Utred åtgärder för anpassning av vattenförsörjningen till ett förändrat klimat. Utred klimatförändringarnas konsekvenser för regionens största vattentäkter. Initiera samarbete kring klimatpåverkan på vattenförsörjningen mellan regionens kommuner och andra organisationer och myndigheter. Verka för samsyn kring dimensionerande förutsättningar, tolkningar av scenarier och effekter. Samverka kring checklistor för kommunerna hur man bör jobba med klimateffekter och vattenförsörjning lokalt. Samverka kring strategier för hantering av dagvatten i nuvarande och framtida klimat. 14

46 9. Tillgång till rätt kompetens Behovet av att ny kunskap införlivas inom vattentjänstorganisationerna ökar på grund av strängare miljökrav, klimatanpassning, ökade krav på vattenkvalitet och leveranssäkerhet, ökade arbetsmiljökrav, ny vattenadministration, samverkan inom avrinningsområden med mera. Det pågående generationsskiftet i VA-branschen gör det mycket viktigt att all den kompetens som finns hos befintlig personal tillvaratas och förs vidare till ny personal. Små och medelstora vattentjänstorganisationer kan ha svårigheter att klara alla de krav som ställs på grund av både resursbrist och problem att rekrytera personal. Den strategiska planeringen och utvecklandet av verksamheten som krävs för att klara nya uppgifter kan därför bli lidande till förmån för att kunna sköta den dagliga driften. Förslag till åtgärder: Trygga kunskapsuppbyggnad och kompetensbehov genom: Inventering av nuläget avseende personalstyrka och tjänster inom VA-organisationerna. Gemensamma utbildningar, till exempel genom GR. Nätverk för driftspersonal, till exempel genom GR. Stimulering till rätt kompetens. Samarbete med utbildningssektorn. Arbete med forskning och utveckling utgående från Vatten visionen (Svenskt Vatten) och dess fortsättning. 15

47

48 .~. ~~~ W W LILLA EDETS \:_~/ KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Försäljning av Utby 5:31 och Utby 5:33 Dnr 2014/KS0370 Sammanfattning Fastigheterna är avstyckade 1994 och ligger intill ett berg i Utby, större stenblock har rullat nerpå fastigheterna. Tomterna anses vara svårsålda. Fastighetsägaren på Utby 5:34 har förfrågat om ett köp är möjligt av Utby 5:33, för att utöka sin trädgård. Detaljplan finns i området. Kommunal VA-anslutning finns att tillgå. Köpeskillingen enligt gällande taxa är satt ti kr per fastighet. Gällande beslut för kommunens tomter är att köpeavtalen skall innehålla en byggnadsskyldighet, där byggstarten ska ske inom ett år från undertecknat avtal, för att kommunen inte skall sälja fastigheter till köpare som införskaffar tomt i spekulativt syfte. Kommunen har en anläggningskostnad för VA- anläggningen. Anslutningskostnaden för fastigheterna i området skall bära projektet. En fördröjd anslutningskostnad gör att projektet inte kan avslutas. Beslutsunderlag Detaljplan antagen 1985 dnr: 15-STY-3911 Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen beslutar att fastigheterna Utby 5:31 och Utby 5:33 kan försäljas utan byggnadsskyldighet inskriven i köpehandlingen. 2. Kommunstyrelsen beslutar att VA-anslutningsavgiften betalas först då bygglovsansökan inkommer. VA-anslutningsavgiften skall betalas enligt gällande taxa vid tillfället för bygglovsansökningen..~ ~/

49 Datum Dnr /KS 0370 Tomtförsäljning i Utby Beskrivning Fastigheterna är avstyckade 1994 och ligger intill ett berg i Utby, större stenblock har rullat ner på fastigheterna. Tomterna anses vara svårsålda. Fastighetsägaren på Utby 5:34 har förfrågat om ett köp är möjligt av Utby 5:33, för att utöka sin trädgård. Detaljplan finns i området. Kommunal VA anslutning finns att tillgå. Köpeskillingen enligt gällande taxa är satt till kr per fastighet. Gällande beslut för kommunens tomter är att köpeavtalen skall innehålla en byggnadsskyldighet, där byggstarten ska ske inom ett år från undertecknat avtal, för att kommunen inte skall sälja fastigheter till köpare som införskaffar tomt i spekulativt syfte. Kommunen har en anläggningskostnad för VA anläggningen. Anslutningskostnaden för fastigheterna i området skall bära projektet. En fördröjd anslutningskostnad gör att projektet inte kan avslutas. Fastighet Adress areal köpeskilling Utby 5:31 Vallenvägen Utby 5:33 Vallenvägen Cecilia Friberg Mark & exploateringsavdelningen Tel: Epost: cecilia.friberg@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/2

50 sid- 2 - Beslutsunderlag Detaljplan antagen 1985 dnr: 15-STY-3911 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastigheterna i Utby kan försäljas utan byggnadsskyldighet inskriven i köpehandlingen. Kommunstyrelsen beslutar att VA-anslutningsavgiften betalas först då bygglovsansökan inkommer. VA-anslutningsavgiften skall betalas enligt gällande taxa vid tillfället för bygglovsansökningen. Beslut expedieras till Cecilia Friberg, Mark & Exploateringsavdelningen. Cecilia Friberg Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: cecilia.friberg@lillaedet.se Samhällsbyggnadsförvaltningen Lilla Edets kommun, Lilla Edet sid 2/2

51 .~,.,~ W W ~.~ R ~A =Å=~~ LILLA EDETS KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll ti~ Sammanträdesdagar 2015 för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2014/KS0283 Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till sammanträdesdagar för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommunstyrelsens arbetsutskott samt tider då nämnderna ska fastställa sina ekonomiska dokument. Kommunstyrelsens Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige arbetsutskott Kl 8.30 Kl Kl /1 December /1 11/2 252 Dialog SBN och MBN 18/3 Tillika Folkhälsoutskott 22/4 Dialo Leifab 13/5 Dialo KF'N och UBN 20/5 Tillika Follihälsoutskott 10/6 Dialo IN och ON 12/8 Dialo SBN och MBN 2/9 Dialo Leifab 11/3 25/3 1/4 15/4 6/5 20/5 3/6 17/6 26/8 9/9 23~~ Tillika Folkhälsoutskott 7/10 21/10 4/11 Dialo IN och ON 18/11 2/12 16/12 Tillika Folkhälsoutskott Jan 2016 G~ ~z

52 .,..r. W W LILLA EDETS KOMMUN P'i T7 \_~-/ Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Sista dag för kommunens nämnder att fatta beslut om: Årsrapport mars Tertialrapport I 1 juni Tertialrapport II 5 oktober Taxor och avgifter 2 november Verksamhetsplan 2 november Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren, daterad Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen fastställer ovanstående sammanträdesdagar för kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunfullmäktige fastställer ovanstående sammanträdesdagar för kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer ovanstående dagar då nämnderna senast ska fatta beslut om de ekonomiska dokumenten. i % 13 (/~~ r

53 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Kommunstyrelsen Sammanträdesdagar 2015 för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2014/KS0283 Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till sammanträdesdagar för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommunstyrelsens arbetsutskott samt tider då nämnderna ska fastställa sina ekonomiska dokument. Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Kl 8.30 Kl December /1 25/2 Dialog SBN och MBN 18/3 Tillika Folkhälsoutskott 22/4 Dialog Leifab 13/5 Dialog KFN och UBN 20/5 Tillika Folkhälsoutskott 10/6 Dialog IN och ON 12/8 Dialog SBN och MBN 2/9 Dialog Leifab 23/9 Tillika Folkhälsoutskott 4/11 Dialog IN och ON 16/12 Tillika Folkhälsoutskott Kl /2 11/3 25/3 1/4 15/4 6/5 20/ /6 17/ /8 9/ /10 21/10 18/11 2/12 Jan 2016 Maria Olegård Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: maria.olegard@lillaedet.se kommunledningsförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/2

54 sid- 2 - Sista dag för kommunens nämnder att fatta beslut om: Årsrapport mars Tertialrapport I 1 juni Tertialrapport II 5 oktober Taxor och avgifter 2 november Verksamhetsplan 2 november Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren, daterad Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen fastställer ovanstående sammanträdesdagar för kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunfullmäktige fastställer ovanstående sammanträdesdagar för kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer ovanstående dagar då nämnderna senast ska fatta beslut om de ekonomiska dokumenten. Maria Olegård kommunsekreterare Beslutet expedieras till Samtliga nämndpresidier Samtliga förvaltningschefer Samtliga nämndsekreterare Ekonomichefen sid 2/2

55 }..1~ W W \:_~_:! LILLA EDETS K O M M U N Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2015 Dnr 2014/KS0249 Sammanfattning Göteborgsregionens förbundsstyrelse rekommenderar medlemskommunerna att fastställa interkommunal ersättning för gymnasieskola och gymnasiesärskola i Göteborgsregionens kommuner kalenderåret 2015 i enlighet med innehållet i material daterat Beslutsunderlag Utbildningsnämndens beslut Protokollsutdrag från Göteborgsregionens förbundsstyrelse Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen fastställer interkommunal ersättning för gymnasieskola och gymnasiesärskola igöteborgsregionens kommuner kalenderåret 2015 i enlighet med innehållet i material daterat

56 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Kommunstyrelsen Interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2015 Dnr 2014/KS0249 Sammanfattning Göteborgsregionens förbundsstyrelse rekommenderar medlemskommunerna att fastställa interkommunal ersättning för gymnasieskola och gymnasiesärskola i Göteborgsregionens kommuner kalenderåret 2015 i enlighet med innehållet i material daterat Beslutsunderlag Utbildningsnämndens beslut Protokollsutdrag från Göteborgsregionens förbundsstyrelse Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer interkommunal ersättning för gymnasieskola och gymnasiesärskola i Göteborgsregionens kommuner kalenderåret 2015 i enlighet med innehållet i material daterat Lena Palm Kommunchef lena.palm@lillaedet.se Beslutet expedieras till Utbildningsnämnden Ekonomichefen

57 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2015 Föreliggande förslag till interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2015, för de kommuner som ingår i GRområdet, har framtagits på uppdrag av Utbildningsgruppen. Arbetsgång och medverkande Arbetet har utförts av en av Utbildningschefsnätverket tillsatt arbetsgrupp bestående av skolekonomer, som i samverkan med medlemskommunerna, arbetat fram ett förslag. Arbetet har byggt på de principer som fastställdes under läsåret 1997/1998. Den modell för beräkning av gymnasieskolans och gymnasiesärskolans kostnader, som introducerades då, bygger på ett cykliskt tankesätt. Med anledning av den pågående översynen av modellen bygger förslaget på nuvarande modells utformning med utgångspunkt i 2014 års prislista samt med ett indexpåslag. Förslagets innehåll Förslaget innehåller interkommunal ersättning (IKE) för: - gymnasieskolans nationella program (inklusive lärlingsvariant), gemensamt år 1 och inriktningar i år 2 och år 3, - gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program (enligt tidigare system), - gymnasiesärskolans nationella program enligt GYS 2013 (nya gymnasiesärskolan), - tillägg för nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) enligt rekommendation från SKL, - tillägg för regionalt sökbara gruppbaserade programinriktade individuella val och gruppbaserade yrkesintroduktionsutbildningar,

58 Göteborgsregionens kommunalförbund - tillägg för lärcentrum och liknande utbildning, - indexuppräkning inklusive generell rationalisering för 2015, - information om av Skolverket fastställda priser vid tillståndsgivningen för särskilda varianter och riksrekryterande utbildningar. Nationellt skolindex tillkommer för varje år de anordnas. Uppgift för 2015 saknas vid denna rapports framtagning. - information om programpriser i Skolverkets så kallade riksprislista 2014 som en jämförelse i förhållande till GRs prislista OBS föregående år på grund av att riksprislista för 2015 saknas vid denna rapports framtagning. Förutsatt att Utbildningschefsnätverket för sin del har enats kring förslaget föreslås förbundsstyrelsen besluta att rekommendera medlemskommunerna att fatta beslut om förslag till interkommunal ersättning för gymnasieskola och gymnasiesärskola i Göteborgsregionens kommuner kalenderåret 2015 i enlighet med innehållet i material daterat , att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast , samt att förbundsstyrelsens beslut förklaras vara omedelbart justerat. Göteborg den 15 augusti 2014 Helena Söderbäck /Bengt Randén Margaretha Allen

59 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Utdrag ur protokoll ( 310) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen den 26 september 2014 på Nääs fabriker, Lerums kommun ==================================== 310 Förslag till interkommunal ersättning inom Dnr: gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2015 Föreliggande förslag till interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2015, för de kommuner som ingår i GRområdet, har framtagits på uppdrag av Utbildningsgruppen. Utbildningschefsnätverket har behandlat förslaget. Förbundsstyrelsen beslutar att rekommendera medlemskommunerna att fatta beslut om förslag till interkommunal ersättning för gymnasieskola och gymnasiesärskola i Göteborgsregionens kommuner kalenderåret 2015 i enlighet med innehållet i material daterat , att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast , samt att förbundsstyrelsens beslut förklaras vara omedelbart justerat. Vid protokollet Gunnel Rydberg Justeras: Jonas Ransgård Patrik Karlsson Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i september Rätt utdraget intygar: Just:

60 KOMMUNALFÖRBUNDET GR RAPPORT Margaretha Allen Förslag till Interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2015 Föreliggande förslag till interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2015, för de kommuner som ingår i GR-området, har framtagits på uppdrag av Utbildningsgruppen. 1 Arbetsgång och medverkande Arbetet har utförts av en av Utbildningschefsnätverket tillsatt arbetsgrupp bestående av skolekonomer, som i samverkan med medlemskommunerna, arbetat fram ett förslag. Arbetet har byggt på de principer som fastställdes under läsåret 1997/1998. Den modell för beräkning av gymnasieskolans och gymnasiesärskolans kostnader, som introducerades då, bygger på ett cykliskt tankesätt. Med anledning av den pågående översynen av modellen bygger förslaget på nuvarande modells utformning med utgångspunkt i 2014 års prislista samt med ett indexpåslag. 2 Förslagets innehåll Förslaget innehåller interkommunal ersättning (IKE) för: - gymnasieskolans nationella program (inklusive lärlingsvariant), gemensamt år 1 och inriktningar i år 2 och år 3, - gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program (enligt tidigare system), - gymnasiesärskolans nationella program enligt GYS 2013 (nya gymnasiesärskolan), - tillägg för nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) enligt rekommendation från SKL, - tillägg för regionalt sökbara gruppbaserade programinriktade individuella val och gruppbaserade yrkesintroduktionsutbildningar, - tillägg för lärcentrum och liknande utbildning, - indexuppräkning inklusive generell rationalisering för 2015, - information om av Skolverket fastställda priser vid tillståndsgivningen för särskilda varianter och riksrekryterande utbildningar. Nationellt skolindex tillkommer för varje år de anordnas. Uppgift för 2015 saknas vid denna rapports framtagning. - information om programpriser i Skolverkets så kallade riksprislista 2014 som en jämförelse i förhållande till GRs prislista OBS att 2014 används som jämförelseår på grund av att riksprislista för 2015 saknas vid denna rapports framtagning. I prislistan ingår inte interkommunal ersättning för utbildningar som ligger utanför samverkansavtalen. Där får individuellt avtal slutas mellan respektive GR-huvudman. Detta gäller vissa introduktionsprogram inom gymnasieskolan och individuellt program inom gymnasiesärskolan. 2.1 Index Underlag för förslag till index från och med har varit information från SKL via webb samt cirkulär, se bilaga 2. Lärarlöneutvecklingen har uppskattats inom GR. En generell rationalisering av index om -0,25 % (-0,50 % 2014) föreslås för Indexuppräkning (när den generella rationaliseringen är gjord) föreslås för 2015 med 1,472 % (2014 1,779 %) som föreslås läggas på för Underlag återfinns i bilaga 2. 1

61 KOMMUNALFÖRBUNDET GR 2.2 Avstämningsdatum GRs förbundsstyrelse ändrade i maj 2014 antalet avstämningsdatum för interkommunal ersättning i förslagen till samverkansavtal för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015/ /2019. I det avtal som gäller fram till och med vårterminen 2015 (2011/ /2015) används två avstämningstillfällen; 15 oktober och 15 februari. Fyra avstämningstillfällen per år ska tillämpas i samband med att det nya avtalet börjar gälla från och med höstterminen Det innebär att under våren 2015 tillämpas nuvarande regel, dvs. ett avstämningstillfälle per 15 februari. Höstens två avstämningsdatum fastställs i samband med konsekvensbeskrivning av förändringen av samverkansavtalet. Ändring föreslogs också i formuleringen kring månadsvis avstämning; att kommunerna ska övergå till månadsvis avstämning så snart regionalt IT-system finns på plats (i stället för kan övergå ). 2.3 Interkommunal ersättning för utbildningsplatser enligt tidigare gymnasiesystem IKE för specialutformade program, lokala inriktningar samt övriga lokala varianter enligt tidigare system, där det finns elever med förlängd studiegång får hämtas ur prislista för 2013, då dessa inte ingår i förslag till prislista för Några få utbildningar enligt GY 2011 (nya gymnasieskolan) avviker prismässigt från de nationella programmen på grund av särskilda profiler. 3 Nytt samverkansavtal för gymnasieskolan Samverkansavtal för gymnasieskolan 2015/ /2019 Kommunerna har kommit överens om ett nytt samverkansavtal för gymnasieskolan. I avtalet regleras bland annat ett antal ekonomiska förutsättningar. Dessa gäller: Prislista Elevs rätt att utöka sina studier på ett yrkesprogram för grundläggande högskolebehörighet Nationellt godkänd idrottsutbildning Studieavbrott eller byte av studieväg Utökat program Reducerat program Förlängd undervisning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Preparandutbildning Resor Anpassning och extra stödåtgärder Ersättning för modersmålsundervisning Reglering av ansvar när utredning krävs gällande elevs tillhörighet till särskolan Ansvarsförsäkring Investeringar Se avtalet för beskrivning av den ekonomiska överenskommelsen. 3.1 Omvärldsfaktorer och iakttagelser Den av Utbildningsgruppen initierade och beslutade översynen av befintlig modell för framtagning av interkommunal ersättning pågår via extern konsult. Den demografiska utvecklingen följs och kommunernas befolkningsprognoser har sammanställts gällande elever i åldrarna 16 år, år och år. Underlaget har redovisats i Utbildningschefsnätverket och i Utbildningsgruppen. Trenden är 2

62 KOMMUNALFÖRBUNDET GR att elevunderlaget, som under ett antal år minskat, ökar igen efter De stora elevkullarna i grundskolan dyker upp. Fyra kommuner har under de senaste åren avvecklat eller avvecklar gymnasieskolor som ett led i att effektivisera organisationen i samband med minskande elevkullar. Även utbudet av program har minskat inom GR-kommuner. Allt fler GR-kommuner anordnar sökbara introduktionsprogram för övergång till studier på nationellt program eller för övergång till arbetslivet. Arbetet med att förhindra avbrott och att leda ungdomar tillbaka till gymnasieskolan har intensifierats. Intresset för att välja en yrkesutbildning är fortfarande lägre än innan gymnasiereformen. Omställnings- och kompetensutvecklingskostnader i samband med reformerna kan i viss mån kvarstå. Antalet gymnasieskolor med enskild huvudman ligger på ungefär samma nivå som tidigare år. Regionalt idé- och erfarenhetsutbyte har genomförts inom gymnasieekonomnätverket kring t ex skolkort och apl. 4 Nytt samverkansavtal för gymnasiesärskolan Samverkansavtal för gymnasiesärskolan 2015/ /2019 Kommunerna har också kommit överens om ett nytt samverkansavtal för gymnasiesärskolan. I avtalet regleras bland annat ett antal ekonomiska förutsättningar. Dessa gäller: Prislista Avstämningsdatum Resor Elever med specifika, individuella behov Utbildning i kombination studier/idrott Elev- och ansvarsförsäkring Investeringar Se avtalet för beskrivning av den ekonomiska överenskommelsen. 4.1 Omvärldsfaktorer och iakttagelser Gymnasiesärskolan reformerades inför läsåret 2013/2014 och två system bedrivs parallellt under en period. Fler nationella program ingår i det nya systemet men förslaget innebär att ett gemensamt pris för samtliga program gäller även under Den demografiska utvecklingen av elevtalen i åldersgrupperna år, se gymnasieskolan. Förändringar i regelverket kring gymnasieskolans introduktionsprogram (GY 2011) och inom gymnasiesärskolan (GY2013) har förändrat målgruppen. Definition av målgruppstillhörighet har skärpts. Som en konsekvens av detta kan behoven av stödinsatser för elever som går i gymnasiesärskolan eller inom introduktionsprogrammet individuellt alternativ med en bakgrund i obligatoriska särskolan ha ökat. 5 Regional utbildningsplanering inför hösten 2015 Utbildningscheferna har till GR lämnat uppgifter om utbildningar som planeras att läggas ner samt om nya utbildningar/inriktningar/profiler som är planerade att starta hösten Planeringsunderlaget har presenterats och diskuterats i Gymnasieekonomnätverket, Gymnasienätverket, Utbildningschefsnätverket samt i Utbildningsgruppen. 3

63 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Bilaga Sammanställning avseende pris för 2015 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider Prislistan för 2015 bygger på prislistan för 2014 samt indextillägg om 1,472 %. Ev. utbildningskostnader enligt tidigare gymnasieskola får ersättas enligt prislista för 2013 med tillägg för index 2014 och PRISLISTA ENLIGT GY2011 Program Benämning Pris 2015 BF Barn- och fritidsprogr. BF Gemensamt år Fritid och hälsa Pedagogiskt arbete Socialt arbete Bygg- och anläggning BA Gemensamt år Anläggningsfordon Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri El- och energiprogr. EE Gemensamt år Automation Dator- och kommunikationsteknik Elteknik Energiteknik Ekonomiprogrammet EK Gemensamt år Ekonomi Juridik särsk. pris Profil - EK IHGR (Göteborg) Vilande Estetiska programmet ES Bild Dans Estetik och media Musik Teater Flygteknik -riksrekryterande utb. Anordnas ej inom GR Fordons- och transport FT Gemensamt år Godshantering Karosseri och lack Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport Handels- och admin. HA Gemensamt år Administrativ service Handel och service Hantverksprogrammet HV Finsnickeri Finns ej i GR Florist Frisör Textildesign Övriga hantverk (Tillstånd ges av Skolverket): Hår- och makeupstylist (Göteborg) Hotell- och turismprogr. HT Gemensamt år Hotell och konferens Turism och resor Humanistiska progr. HU Gemensamt år Kultur Språk Industritekniska progr. IN Inriktning får börja år Driftsäkerhet och underhållsteknik Processteknik Produkt- och maskinteknik Svetsteknik Naturbruksprogr. NB Djur (Göteborgs pris) Lantbruk Skog 1 (3)

64 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Bilaga Sammanställning avseende pris för 2015 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider Program Benämning Pris 2015 Trädgård särsk. pris Samverkansavtal med region finns Naturvetenskapspr. NA Gemensamt år Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle särsk. pris Profil Marinbiologi (Öckerö) särsk. pris Profil NA IHGR (Göteborg) Restaurang o. livsm. RL Gemensamt år Bageri och konditori Färskvaror och delikatesser Kök och servering Samhällsprogrammet SA Gemensamt år Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap särsk. pris Profil Den seglande gymnasieskolan (Öckerö) särsk. pris Profil SA IHGR (Göteborg) Teknikprogrammet TE Gemensamt år Design och produktutveckling Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Vvs- och fastighetspr. VF Gemensamt år Fastighet Finns ej i GR Kyl- och värmepumpsteknik Ventilationsteknik Vvs Vård- och omsorgspr. VO År Inga nationella inriktningar Regionalt sökbara programinriktade individuella val och yrkesintroduktionsutbildningar Programinriktat individuellt val för grupp: Programpris samt schablontillägg om kr/år Yrkesintroduktion för grupp: Närmaste programpris samt schablontillägg om kr/år I tillägget ingår ersättning för grundskolans ämnen (enl Skolverket kr per ämne 2014) Övriga varianter av priser International Baccalaureate särsk. pris Lärcentrum (Göteborg). Programpris samt tillägg kr/år särsk. pris Beda Hallbergs gymnasium (Kungsbacka). Programpris samt tillägg kr/år bilateralt Hörsel (Göteborg) Aspergerinriktade gruppbaserade utbild. med olika programinnehåll (GBG, MÖ, STE) För elever som är individintegrerade på program gäller bilateral överenskommelse generellt Elev på yrkesprogram har rätt att utöka sitt program med max 300 poäng för grundläggande behörighet GY2011 till högskolan. För samtliga platser på y-program debiteras en schablon om kr per elev och år. Detta motsvarar 100 p/år av SA-programmets pris x 30% av eleverna (uppskattat). Övrigt I samverkansavtalet regleras också hantering av: utökat program, reducerat program, förlängd undervisning, resor, anpassning och extra stödåtgärder, ersättning för modersmålsundervisning, utredning om elevs tillhörighet i särskola i vissa fall, ansvarsförsäkring och investeringar. Se Särskilda varianter inom det estetiska området Skolverket har beviljat och prissatt för 6 läsår. Tillägg med skolindex 2012 (1,0183%), 2013 (1,0174%) 2014 (1,0135%) och 2015 XXX. Pris 2014 Estetiskt program inriktning musik 2012 (Göteborg) kr OBS start 2012/2013 EKEKOVE Ekonomiprogrammet inriktning ekonomi (Kungsbacka) kr 2011/2012 EKJURVE Ekonomiprogrammet inriktning juridik (Kungsbacka) kr år 2011/2012 NABILVE Naturvetenskapsprogrammet inriktning bild (Kungsbacka) kr 2011/2012 NAMUSVE Naturvetenskapsprogrammet inriktning musik (Kungsbacka) kr 2011/2012 NANASVE Naturvetenskapsprogr. inriktn. naturvetenskap o samhälle (Kungsbacka) kr 2011/2012 SABETVE Samhällsvetenskapsprogr. inriktn. beteendevetenskap (Kungsbacka) kr 2011/ (3)

65 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Bilaga Sammanställning avseende pris för 2015 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider SASAMVE Samhällsvetenskapsprogr. inriktn. samhällsvetenskap (Kungsbacka) kr 2011/2012 TEINFVE Teknikprogrammet inriktn. informations- och medieteknik (Kungsbacka) kr 2011/2012 NAMUSVE Natur-Musik (Partille) kr 2011 SAMUSVE Samhäll-Musik (Partille) kr 2011 Riksrekryterande särskilda varianter Skolverket har beviljat och prissatt. Tillägg med skolindex 2012 med 1,0183, 2013 med 1,0174, 2014 X Kött/chark/styckning (Göteborg) kr 2011/2012 Sjöintendentur år 3 (Göteborg) kr 2011/2012 Riksrekryterande utbildning med egna examensmål Sjöfartsutbildning (Göteborg, Öckerö) kr 2011/2012 Spetsutbildning- Försöksverksamhet - riksrekryterande 2010/2011. Riksprislistan SFS 2008:793. Naturvetenskapsprogrammet - Matematik (Göteborg, Hvitfeldtska gymnasiet) Riksrekryterande estetisk spetsutbildning Riksrekryterande estetisk spetsutbildning för estetiska programmet, inriktning musik( Härryda) kr. Fyra starter från 2014/2015. Uppräknas med skolindex. Riksidrottsutbildning. Beslut från Skolverket finns. Riksidrottsförbundet lämnar bidrag. Friidrott (Göteborg) Handboll (Göteborg) Segling (Lerum) Nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). Beslut från Skolverket finns. IKE inom GR:Tillägg kr/ lagidrottsplats, kr/individuell idrottsplats enl. rekommendation från SKL Alingsås: Fotboll, Handboll Göteborg: Badminton, Bandy, Basket, Bordtennis, Boxning, (Brottning), Fotboll, Friidrott, Golf, Handboll, Innebandy, Ishockey, Judo, Klättring, Konståkning, Orientering, Simning, Squash, Tennis Härryda: Innebandy Kungsbacka: Fotboll, Handboll Kungälv: Bandy Lerum: Innebandy, Segling Partille: Handboll Gymnasiesärskoleutbildningar enligt tidigare system och nya gymnasiesärskolan 2013 Pris 2015 Nationella program Övriga principer för prissättning: Lärlingsutbildning - Pris enligt aktuellt programs gemensamma respektive inriktnings pris. Program med särskild hörselprofil prissätts genom avtal mellan respektive kommuner. Rh-gymnasiet (tillägg till nationellt programs kostnad enligt förordning (SKOLFS 1992:44)). Individuellt program inom gymnasiesärskolan prissätts genom avtal mellan respektive kommuner 3 (3)

66 Bilaga 2 Beräkning av index för Göteborgsregionens prislista 2015 inom Gymnasiesamverkansavtalet Beräkningsförutsättningar för viktning av index Viktning av ingående indexdelar Personalkostnader 62% 64% 64% - varav lärarpersonal 78% - varav övrig personal 22% Övriga kostnader 36% 35% 35% Kapitalkostnader 2% 1% 1% 100% 100% 100% I beräkningen av personalkostnader inräknas aktuell arbetsgivaravgift vid beräkningstillfället Indexförutsättningar Rev. Utfall prognos Prognos Förändringsvärden Källa Löneökning övriga personal 2,40% 2,80% 3,20% 1. Löneökning lärare 2,71% 2,77% 2,88% 2. Arbetsgivaravgifter 0,00% 0,00% 0,00% 3. KPI 0,00% -0,20% 1,90% 4. Internränta 0,00% -0,40% 0,70% 5. Totalvärden Arbetsgivaravgifter 38,46% 38,46% 38,46% 6. Internränta 2,90% 2,50% 3,20% 7. Generell rationalisering i regionen enl beslut -0,54% -0,50% -0,25% 8. Korrigering index för 2013 i 2014 års prislista -0,26% -0,26% Korrigering index för 2014 i 2015 års prislista -0,57% -0,57% Slutvärde viktat index 1,086% 1,204% 1,472% Källor: 1. SKL, Cirkulär 14:17 konjunkturlön 2. Uppskattning av snitt i GR-kommuner; kalenderår 3. SKL, Cirkulär 14:17 webbuppgift 4. SKL, Cirkulär 14:17 5. SKL, Cirkulär 13:72 6. SKL, Cirkulär 14:17 webbuppgift 7. SKL, Cirkulär 13:72 8. Utbildningschefsnätverket

67 Bilaga 3 Jämförelse mellan GRs prislista 2014 och Skolverkets riksprislista 2014 inklusive måltider och med 6 % moms avdragen på rikspriset Nationellt program Gymnasieskolan Inriktning GRs prislista inkl. måltider Riksprislista inkl. måltider, med 6 % moms avdragen Barn- och fritidsprogrammet Gemensamt år Fritid och hälsa Pedagogiskt arbete Socialt arbete Bygg- och anläggningsprogrammet Gemensamt år Anläggningsfordon Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri El- och energiprogrammet Gemensamt år Automation Dator- och kommunikationsteknik Elteknik Energiteknik Ekonomiprogrammet Gemensamt år Ekonomi Juridik EK IHGR (Göteborg) Vilande - Estetiska programmet Bild Dans Estetik och media Musik Teater Fordon- och transportprogrammet Handel- och administrationsprogrammet Gemensamt år Godshantering Karosseri och lack Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport Gemensamt år Administrativ service Handel och service Hantverksprogrammet Finsnickeri Anordnas

68 Bilaga 3 inte Florist Frisör Textildesign Övriga hantverk Stylist Hotell- och turismprogrammet Gemensamt år Hotell och konferens Turism och resor Humanistiska programmet Gemensamt år Kultur Språk Industritekniska programmet Inriktning får börja år Driftsäkerhet och underhåll Processteknik Produkt- och maskinteknik Svetsteknik Naturbruksprogrammet Djur (Göteborg) Samverkansavtal med VGR Djur (VGR) Skatteväxling (kommunen betalar kr/år 2014 och VGR resten) Avtal finns även med Region Halland (Kungsbacka) Lantbruk (VGR) Skog (VGR) Trädgård (VGR) Naturvetenskapsprogram Gemensamt år Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle Marinbiologi (Öckerö) Restaurang- och livsmedelsprogrammet NA IHGR (Göteborg) Gemensamt år Bageri och konditori Färskvaror och delikatesser Kök och servering Samhällsvetenskapsprogrammet Gemensamt år Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap Den seglande gymnasieskolan (Öckerö)

69 Bilaga 3 Gymnasiesärskolan efter 30 juni 2013 SA IHGR (Göteborg) Teknikprogrammet Gemensamt år Design och produktutveckling Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Vvs- och fastighetsprogrammet Gemensamt år Fastighet Anordnas ej i GR Kyl och värmepumpsteknik Ventilationsteknik Vvs Vård- och omsorgsprogrammet Inga inriktningar Gymnasiesärskolan före 1 juli (grundbelopp) (grund- Belopp) Jämförelsen är gjord mellan prislistor för år 2014 då riksprislista för 2015 inte föreligger.

70 .e. _~~ `'"''~' Q ~I LILLA EDETS \:~=% KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll ~~~ Interkommunal ersättning (IKE) inom kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare (SFI) Göteborgsregionen Dnr 2014/KS0250 Sammanfattning Göteborgsregionens förbundsstyrelse rekommenderar medlemskommunerna att fastställa priser för kommunal vuxenutbildning och SFI i Göteborgregionen Vuxenutbildningsnätverket och utbildningschefsnätverket inom Göteborgsregionens kommuner har ställts sig bakom följande förslag: a) För kurser inom kommunal vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning) tillämpas ett enhetspris på 46 kronor per verksamhetspoäng, b) För dyrare respektive billigare kurser inom kommunal vuxenutbildning genfärs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, c) För särvax genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, samt d) För SFI tillämpas ersättning enligt följande Studieväg 1 59 kr/h/studerande Studieväg 2 44 kr/h/studerande Studieväg 3 33 kr/h/studerande Beslutsunderlag Individnämndens beslut Utdrag ur protokoll från förbundsstyrelsen, 2014-Q9-26 Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ställer sig bakom ovanstående priser för kommunal vuxenutbildning och SFI i Göteborgsregionen 2015.

71 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Kommunstyrelsen Interkommunal ersättning (IKE) inom kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare (SFI) i Göteborgsregionen Dnr 2014/KS0250 Sammanfattning Göteborgsregionens förbundsstyrelse rekommenderar medlemskommunerna att fastställa priser för kommunal vuxenutbildning och SFI i Göteborgregionen Vuxenutbildningsnätverket och utbildningschefsnätverket inom Göteborgsregionens kommuner har ställts sig bakom följande förslag: a) För kurser inom kommunal vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning) tillämpas ett enhetspris på 46 kronor per verksamhetspoäng, b) För dyrare respektive billigare kurser inom kommunal vuxenutbildning genförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, c) För särvux genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, samt d) För SFI tillämpas ersättning enligt följande Studieväg 1 59 kr/h/studerande Studieväg 2 44 kr/h/studerande Studieväg 3 33 kr/h/studerande Beslutsunderlag Individnämndens beslut Utdrag ur protokoll från förbundsstyrelsen, Förslag till beslut Kommunstyrelsen ställer sig bakom ovanstående priser för kommunal vuxenutbildning och SFI i Göteborgsregionen Lena Palm Kommunchef lena.palm@lillaedet.se Beslutet expedieras till Individnämnden Ekonomichefen

72 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till interkommunal ersättning (IKE) inom kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare (SFI) i Göteborgsregionen år 2015 Föreliggande förslag till interkommunal ersättning i Göteborgsregionen 2015 avser de vuxenutbildningar inom kommunal vuxenutbildning som inte ingår i det regionala samverkansavtalet för utbildningar inom yrkesvux. Det följer gängse prismodell. Principen gäller utbildningar där interkommunal ersättning inom Göteborgsregionen utgår och avser gymnasial vuxenutbildning (gymn), grundläggande vuxenutbildning (gruv) och svenska för invandrare (SFI). Under 2014 tillämpas ett enhetspris på 46 kr per gymnasiepoäng (gyp)/ verksamhetspoäng (vp för gruv) och för 2015 föreslås 46 kr per gymnasiepoäng/ verksamhetspoäng. För studerande inom särvux genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner. Vuxenutbildningsnätverket har den ställt sig bakom förslaget. På förslag från Utbildningsgruppen och under förutsättning att utbildningscheferna ställer sig bakom förslaget föreslås förbundsstyrelsen besluta att rekommendera medlemskommunerna att fastställa priser för kommunal vuxenutbildning och SFI i Göteborgsregionen 2015 enligt följande: a) för kurser inom kommunal vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning) tillämpas ett enhetspris på 46 kr per verksamhetspoäng, b) för dyrare respektive billigare kurser inom kommunal vuxenutbildning genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner,

73 Göteborgsregionens kommunalförbund c) för särvux genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, samt d) för SFI tillämpas ersättning enl. följande: Studieväg 1 59 kr/h/studerande Studieväg 2 44 kr/h/studerande Studieväg 3 33 kr/h/studerande, att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november 2014, samt att förbundsstyrelsens beslut förklaras vara omedelbart justerat. Göteborg den 15 augusti 2014 Helena Söderbäck / Kenneth Ardehed Ulrika Krabbe

74 Göteborgsregionens kommunalförbund

75 Göteborgsregionens kommunalförbund

76

77 d. d. W W LILLA EDETS r'f T7 \~=:~% KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR 2015 Dnr 2014/KS0251 Sammanfattning Göteborgsregionens förbundsstyrelse 'rekommenderar medlemskommunerna att fastställa interkommunal ersättning för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR kalenderåret Förslag till priser redovisas i bifogad prislista, daterad Beslutsunderlag Utbildningsnämndens beslut Protokollsutdrag från Göteborgsregionens förbundsstyrelsen Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen fastställer interkommunal ersättning för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR kalenderåret 2015 i enlighet med innehållet i prislista daterad {/~ 16 r~ ~~r

78 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Kommunstyrelsen Interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR 2015 Dnr 2014/KS0251 Sammanfattning Göteborgsregionens förbundsstyrelse rekommenderar medlemskommunerna att fastställa interkommunal ersättning för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR kalenderåret Förslag till priser redovisas i bifogad prislista, daterad Beslutsunderlag Utbildningsnämndens beslut Protokollsutdrag från Göteborgsregionens förbundsstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer interkommunal ersättning för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR kalenderåret 2015 i enlighet med innehållet i prislista daterad Lena Palm Kommunchef lena.palm@lillaedet.se Beslutet expedieras till Utbildningsnämnden Ekonomichefen

79 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR kalenderåret 2015 Föreliggande förslag till interkommunal ersättning (IKE) inom rubricerade verksamheter kalenderåret 2015, för de kommuner som ingår i GR-området, har framtagits på uppdrag av Utbildningsgruppen. Arbetsgång och medverkande Arbetet har utförts av en av Utbildningschefsnätverket tillsatt arbetsgrupp bestående av skolekonomer, som i samverkan med medlemskommunerna, arbetat fram ett förslag. Förslagets innehåll Förslaget innehåller priser för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR. Förslag till priser redovisas i bifogad Prislista, daterad Principer I samband med Utbildningschefsnätverkets beslut om interkommunala ersättningar för grundskola, förskoleklass och fritidshem för år 2002 beslutades det även om vissa grundläggande principer och regelverk. De går i korthet ut på att underlaget för den interkommunala ersättningen skall baseras på genomsnittet av GR-kommunernas kostnader för rubricerade verksamheter. Dessa kostnader definieras som de kostnader som anges i SCB:s och Skolverkets senaste jämförelsetal mellan huvudmän. Ersättningen för år

80 Göteborgsregionens kommunalförbund 2015 utgår således från 2013 års redovisade kostnader schablonmässigt indexerade till 2015 års penningvärde. Sedan 2013 finns det gemensamma faktorer bakom framtagning av index för interkommunal ersättning (IKE) för samtliga verksamheter inklusive gymnasiet, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Beträffande prislista för förskola och pedagogisk omsorg har denna justerats för föräldraavgiften med 60 % av maxtaxan enligt tidigare beslut om ändring i samverkansavtalet, så att föräldraavgiften debiteras av anordnarkommunen. För fritidshem har föräldraintäkten dragits av med 65 % av maxtaxan. Beräkningsförutsättningar har hämtats från SKL:s cirkulär 14:17. Detta innebär ett sammanvägt index för 2014 och 2015 med 4,02 %. En effektivisering på 0,5 % ger en indexuppräkning på 3,52 %. Underlagsmaterial finns tillgängligt på GR, vilket kan rekvireras vid behov. Från och med den 1 juli 2012 bedriver Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) skolverksamheten i den svenska sektionen på ISGR inom ramen för GR:s ordinarie verksamhet. Den internationella sektionen följer en internationell läroplan benämnd International Baccalaureate och är en internationell skola. Grundprincipen har varit att den svenska sektionen på ISGR får samma interkommunala ersättning som övriga GR-kommuner. För den internationella sektionen har grundprincipen varit att ersättningen uppräknas med samma index som för övriga grundskolor i Göteborgsregionen, vilken för år 2015 är 3,52 %. I och med beslut i GR:s förbundsstyrelse samt i alla GR:s medlemskommuner ( 252 Internationella skolan (ISGR) under ett tak Dnr: ) kan en högre ersättningsnivå, föranledd av förmodat ökade hyreskostnader, bli aktuell då nytt hyresavtal tecknas och börjar gälla. Nyheter - En effektivisering på 0,5% är inlagd på 2015 års indexberäkning. - Det sammanlagda indexet för 2014 och 2015 är 3,52 %. - En högre ersättning till ISGR kan bli aktuell med anledning av förmodat ökade hyreskostnader i samband med flytt till nya lokaler. Avstämning och fakturering

81 Göteborgsregionens kommunalförbund - Avstämning sker varje månad per den 15:e för samtliga verksamheter. Enbart hela månader faktureras. Fakturering sker för innevarande månad. - I år F-9 inklusive fritidshem börjar läsåret 1 juli. - I juli och augusti används i förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola preliminära uppgifter för augusti för fakturering. Den preliminära faktureringen för juli och augusti korrigeras utifrån avstämningen den 15 september 1. - I förskola och pedagogisk omsorg gäller anordnarkommunens system för åldersuppflyttning, enligt befintligt samverkansavtal, vid debitering. - Anordnarkommunen debiterar föräldraavgiften i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem. Ersättningens omfattning Ersättningen omfattar samtliga kostnader för barnets/elevens skolgång. Ersättning för eventuella modersmålskostnader ingår. I extraordinära fall kan anordnarkommunen ansöka om tilläggsbelopp hos hemkommunen för insatser som inte är förknippade med den pedagogiska verksamheten. Beskrivning av nivåer för grundsärskola Utöver utvecklingsstörning eller en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller sjukdom bedöms om eleverna är: Nivå 1 Elever på tidig utvecklingsnivå med stora rörelsehinder, samt autism och/eller andra kommunikationsstörningar. 1 Folkbokföringen styr och avstämning görs per den 15:e varje månad. Den kommun som eleven är folkbokförd i betalar till utbildningsanordnaren. I samband med höstterminens start kan det vara svårt att veta om eleven kommer att finnas i skolan eller ej. Det är då OK att göra en preliminär fakturering som sedan korrigeras per den 15 september då kommunen med säkerhet vet om eleven finns på skolan. Avstämningen per den 15 september avgör om utbildningsanordnaren har rätt att få ersättning även för juli och augusti (det vill säga om eleven har börjat eller ej). Vilken kommun som betalar för juli och augusti avgörs av folkbokföringsadressen.

82 Göteborgsregionens kommunalförbund Elever med flerfunktionshinder/tidig utvecklingsnivå med mycket stort behov av: omvårdnad tillsyn lokalanpassning hjälpmedel Nivå 2 Elever med utvecklingsstörning som inte är i behov av utökade resurser i form av: omvårdnad tillsyn lokalanpassning hjälpmedel Förutsatt att Utbildningschefsnätverket för sin del enats kring förslaget, föreslår Utbildningsgruppen förbundsstyrelsen att besluta att rekommendera medlemskommunerna att, med avstämningstidpunkt den 15:e respektive månad, fastställa interkommunal ersättning för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR kalenderåret 2015 i enlighet med innehållet i prislista daterad , samt att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november att förbundsstyrelsens beslut förklaras vara omedelbart justerat. Göteborg 18 augusti 2014 Helena Söderbäck / Bengt Randén Jenny Nordqvist

83 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Utdrag ur protokoll ( 312) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen den 26 september 2014 på Nääs fabriker, Lerums kommun ==================================== 312 Förslag till interkommunal ersättning inom Dnr: förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR kalenderåret 2015 Föreliggande förslag till interkommunal ersättning (IKE) inom rubricerade verksamheter kalenderåret 2015, för de kommuner som ingår i GR-området, har framtagits på uppdrag av Utbildningsgruppen. Förslaget innehåller priser för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR. Förslag till priser redovisas i bifogad Prislista, daterad Utbildningschefsnätverket har behandlat förslaget. På förslag av Utbildningsgruppen beslutar förbundsstyrelsen att rekommendera medlemskommunerna att, med avstämningstidpunkt den 15:e respektive månad, fastställa interkommunal ersättning för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR kalenderåret 2015 i enlighet med innehållet i prislista daterad , samt att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november att förbundsstyrelsens beslut förklaras vara omedelbart justerat. Just:

84 Göteborgsregionens kommunalförbund PRISLISTA Interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR kalenderåret Prislista Sammanställning avseende pris för 2015 för förskola Barn 1-2 år med upp till 15 timmar Barn 1-2 år med mer än 15,01 timmar Barn 3-5 år med upp till 15 timmar Barn 3-5 år med mer än 15,01 timmar kr/år kr/år kr/år kr/år Sammanställning avseende pris för 2015 för pedagogisk omsorg Barn 1-2 år med upp till 15 timmar Barn 1-2 år med mer än 15,01 timmar Barn 3-5 år med upp till 15 timmar Barn 3-5 år med mer än 15,01 timmar kr/år kr/år kr/år kr/år Sammanställning avseende pris för 2015 för förskoleklass Förskoleklass kr/år Sammanställning avseende pris för 2015 för grundskola Grundskola årskurs 1-6 Grundskola årskurs kr/år kr/år Sammanställning avseende pris för 2015 för fritidshem Fritidshem årskurs F-3 Fritidshem årskurs kr/år kr/år Sammanställning avseende pris för 2015 för grundsärskola inkl. fritidshem Nivå kr/år Nivå kr/år Individintegrerade elever efter samråd mellan kommunerna Sammanställning avseende pris för 2015 för ISGR Svenska sektionen Internationella sektionen Årskurs 0-5 Årskurs 6-9 Samma ersättning som övriga kommuner (följer GR:s prislista) kr/år kr/år

85 ~c..~~ `'"`'" ~~ Q~ \:_~_:/ LILLA EDETS KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Reglemente för kommunstyrelsen Dnr 2014/KS0369 Sammanfattning Kommunens reglemente ska revideras inför varje ny mandatperiod Kommunstyrelsens ansvar för samhällsplaneringen förtydligas genom föra över följande uppgifter från samhällsbyggnadsnämnden: - upprättande av handlingar och beredande av ärenden enligt Plan och Bygglagen (PBL) vad avser översiktsplanering, detaljplanering, fastighetsplan samt områdesbestämmelser på uppdrag av kommunstyrelsen - kommunens MBK-verksamhet (mätning, beräkning och kartframställning) kommunens exploateringsverksamhet - den kommunala fastighetsbildnings- och fastighetsregistreringsverksamheten belägenhetsadresser enligt lagen om lägenhetsregister, namn på gator, kvarter, allmänna platser, stadsdelar och offentliga byggnader ansvar för byggnadsregister inom kommunen Dessutom föreslås kommunfullmäktige delegera följande uppgifter till kommunstyrelsen istället för samhällsbyggnadsnämnden: genom avtal eller tillämpning av plan- och bygglagen, fastighetsbildningslagen eller ledningsrättslagen dels tillförsäkra kommunen rätt till servitut, ledningsrätt eller nyttjanderätt i annan tillhörig fastighet och med~~erka till ändring eller upphävande av sådan rätt dels upplåta sådan rätt i gata, park eller annan offentlig plats - utarrendera, uthyra eller annars upplåta fastighet som tillhör kommunen dock inte inom kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde, - besluta i ärenden angående servitut, nyttjanderätt, ledningsrätt och liknande särskilda rättigheter samt gemensamhetsanläggningar med undantag av sådana upplåtelser där beslutanderätten tillagts annan nämnd, ~G~ ~~ ~~

86 .~..~~ `'~"'~' ~~ \:_~/ LILLA EDETS KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll påkalla förrättning enligt anläggningslagen - för kommunen räkning förvärva eller överlåta fastighet eller fastighetsdel, där förvärvet eller överlåtelsen sker för att genomföra detaljplan eller fastighetsplan i vad avser mark för gata, väg eller annan allmän plats samt på kommunens vägnar godkänna till kommunen överlämnade gåvobrev rörande fast egendom för samma ändamål - upplåtelse och annat ianspråktagande av gator, parker och övriga allmänna platser (ej torghandel) jämte fastställelse av avgifter för upplåtelse av allmän platsmark samt allmänt försäljningsställe köp, försäljning, byte, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen med stöd av plan- och bygglagen av fastighet eller fastighetsdel samt upplåta tomträtt inom av kommunfullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande belopp och villkor i övrigt I övrigt har det ~j orts en del redaktionella följdändringar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunchefen, daterad Reglemente för kommunstyrelsen Yrkande Jörgen Andersson (C) yrkar att kommunstyrelsens reglemente ska vara oförändrat. Ingemar Ottosson (S) lämnar följande yrkande: Kommunfullmäktige antar reglemente för kommunstyrelsen att gälla från och med , Ulf Wetterlund (FP) och Peter Spjuth (V) tillstyrker Ingemar Ottossons yrkande. Beslutsgång Ordföranden ställer förslag en mot varandra och finner att arbetsutskottet bifaller Ingemar Ottossons yrkande. Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige antar reglemente för kommunstyrelsen att gälla från och med 2015-O1-01. ~~ ffi` is

87 . r..r. W^ W^.,. ~ ~ ~V \_;~-/ LILLA EDETS KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Reservation Jörgen Andersson (C) reserverar mot beslutet enligt skriftlig bilaga. d U' l 19

88 Reservation Under en längre tid har vi försökt att renodla kommunstyrelsens uppgift till att styra, leda och samordna med ett övergripande perspektiv. En viktig del är att kommunstyrelsen inte bedriver egen verksamhet Därför är det helt fel att flytta inark och exploateringsverksamheten från samhällsbyggnadsnämnden och till koininunstyrelsei~. Jörgen Alidersson Centerpartiet

89 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Reglemente för kommunstyrelsen Dnr 2014/KS0369 Sammanfattning Kommunens reglemente ska revideras inför varje ny mandatperiod. Kommunstyrelsens ansvar för samhällsplaneringen förtydligas genom föra över följande uppgifter från samhällsbyggnadsnämnden: - upprättande av handlingar och beredande av ärenden enligt Plan- och Bygglagen (PBL) vad avser översiktsplanering, detaljplanering, fastighetsplan samt områdesbestämmelser på uppdrag av kommunstyrelsen - kommunens MBK-verksamhet (mätning, beräkning och kartframställning) - kommunens exploateringsverksamhet - den kommunala fastighetsbildnings- och fastighetsregistreringsverksamheten - belägenhetsadresser enligt lagen om lägenhetsregister, namn på gator, kvarter, allmänna platser, stadsdelar och offentliga byggnader - ansvar för byggnadsregister inom kommunen Dessutom föreslås kommunfullmäktige delegera följande uppgifter till kommunstyrelsen i stället för samhällsbyggnadsnämnden: - genom avtal eller tillämpning av plan- och bygglagen, fastighetsbildningslagen eller ledningsrättslagen dels tillförsäkra kommunen rätt till servitut, ledningsrätt eller nyttjanderätt i annan tillhörig fastighet och medverka till ändring eller upphävande av sådan rätt dels upplåta sådan rätt i gata, park eller annan offentlig plats - utarrendera, uthyra eller annars upplåta fastighet som tillhör kommunen dock inte inom kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde, - besluta i ärenden angående servitut, nyttjanderätt, ledningsrätt och liknande särskilda rättigheter samt gemensamhetsanläggningar med undantag av sådana

90 sid- 2 - upplåtelser där beslutanderätten tillagts annan nämnd, - påkalla förrättning enligt anläggningslagen - för kommunen räkning förvärva eller överlåta fastighet eller fastighetsdel, där förvärvet eller överlåtelsen sker för att genomföra detaljplan eller fastighetsplan i vad avser mark för gata, väg eller annan allmän plats samt på kommunens vägnar godkänna till kommunen överlämnade gåvobrev rörande fast egendom för samma ändamål - upplåtelse och annat ianspråktagande av gator, parker och övriga allmänna platser (ej torghandel) jämte fastställelse av avgifter för upplåtelse av allmän platsmark samt allmänt försäljningsställe - köp, försäljning, byte, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen med stöd av plan- och bygglagen av fastighet eller fastighetsdel samt upplåta tomträtt inom av kommunfullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande belopp och villkor i övrigt I övrigt har det gjorts en del redaktionella följdändringar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunchefen, daterad Reglemente för kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar reglemente för kommunstyrelsen att gälla från och med Lena Palm Kommunchef lena.palm@lillaedet.se sid 2/2

91 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för kommunstyrelsen Diarienr 2014/KS0369 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov Reglemente för kommunstyrelsen Kommunstyrelsens verksamhetsområde Utöver det som föreskrivs om kommunstyrelsen i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Kommunstyrelsens övergripande uppgifter Ledningsfunktionen 1 Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunen och de kommunala företagen i vilka kommunen utövar ett bestämmande inflytande ingår i den gemensamma kommunkoncernens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för den kommunala koncernens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter samt ansvarar för samordningen inom den kommunala koncernen. 2 I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna bl a - utvecklingen av den kommunala demokratin - utvecklingen av formerna för att politiskt leda den kommunala verksamheten - utvecklingen av formerna för resultatuppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten - utvecklingen av brukarinflytande - personal- och lönepolitiken - detaljplanering samt den översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten - mark- och bostadspolitiken och se till att en tillfredsställande markberedskap upprätthålls samt att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas - försörjningen av dricksvatten och avloppsreningen samt gatu- och väghållningen - energiplaneringen samt främja energihushållningen - infrastrukturfrågorna - trafikpolitiken och verka för en tillfredsställande kollektiv trafikförsörjning 1

92 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för kommunstyrelsen Diarienr 2014/KS0369 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov - utveckling av informationsverksamheten - arbetet med att reformera det kommunala regelbeståndet - arbetet med att effektivisera kommunens verksamheter samt - utveckling av informationssystem, IT och kommunikation - upprättande av handlingar och beredande av ärenden enligt Plan- och Bygglagen (PBL) vad avser översiktsplanering, detaljplanering, fastighetsplan samt områdesbestämmelser på uppdrag av kommunstyrelsen - kommunens mätning, beräkning och kartframställning (MBK-verksamhet) - kommunens exploateringsverksamhet - den kommunala fastighetsbildnings- och fastighetsregistreringsverksamheten - belägenhetsadresser enligt lagen om lägenhetsregister, namn på gator, kvarter, allmänna platser, stadsdelar och offentliga byggnader - ansvar för byggnadsregister inom kommunen Kommunstyrelsen skall vidare med uppmärksamhet följa - miljövårds- och naturvårdspolitiken och verka för en god miljö i kommunen - socialtjänsten och verka för en god socialtjänst i kommunen - den kommunala hälso- och sjukvården och verka för en god kommunal hälso- och sjukvård i kommunen - omsorgsverksamheten och verka för en god kommunal omsorg - skolväsendet och verka för en god skola och barnomsorg i kommunen - fritids- och kulturpolitiken och verka för en god kultur- och fritidsverksamhet i kommunen - byggnadsplaneringen och verka för en god byggnation i kommunen - trafiksäkerhetsarbetet och verka för en god trafiksäkerhet i kommunen - räddningstjänsten och verka för en god säkerhet i kommunen - helägda och delägda kommunala bolag och dessas verksamhet 2

93 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för kommunstyrelsen Diarienr 2014/KS0369 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov Styrfunktionen 3 I kommunstyrelsens styrfunktion ingår att - leda arbetet med och samordna utformningen av mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten i koncernen, göra framställningar i målfrågor som inte i lag är förbehållna annan nämnd, - övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomi efterlevs och att kommunens löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt, - tillse att uppföljning sker till fullmäktige från samtliga nämnder om hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret, - tillse att samordningsträffar med nämndpresidier och förvaltningschefer genomförs, - ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de kommunala företagen (helt eller delvis ägda) främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kom- - munen, - löpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 3 kap 17 och 18 KL är uppfyllda beträffande de aktiebolag kommunen innehar aktier i, - årligen, senast den 15 april i beslut pröva om den verksamhet som bedrivits i de aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i enligt 3 kap KL under föregående kalenderår har varit förenlig med det fasställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutet ska delges fullmäktige snarast. Finner styrelsen att brister förelegat, ska den samtidigt lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder, - utöva kommunens ägar- och huvudmannafunktion i hela den kommunala koncernen och i detta sammanhang tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, - i övrigt se till att en effektiv samordning av nämndernas och förvaltningarnas verksamhet sker 3

94 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för kommunstyrelsen Diarienr 2014/KS0369 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov Kommunstyrelsens övriga uppgifter Ekonomisk förvaltning 4 Kommunstyrelsen skall leda och samordna Lilla Edets kommuns styrning av ekonomin mot en god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsen skall ha hand om kommunens medelsförvaltning och därvid följa av fullmäktige meddelade föreskrifter härför. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt vidta de åtgärder som behövs för indrivning av till betalning förfallna fordringar. Kommunstyrelsen har också hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bl a att - följa upp och samordna den interna kontrollen, - underhålla och förvalta kommunens fasta och lösa egendom, - tillse att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett, - avskriva fordran som hänför sig till kommunstyrelsens förvaltningsområde, - handha beslut om förvaltningen och placeringen av de pensionsmedel som kommunen avsätter årligen - handha egen donationsförvaltning samt efter samtycke från annan nämnd placera sådana medel som ingår i donation som förvaltas av den nämnden. När särskilda donationsföreskrifter finns skall dessa följas. 4

95 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för kommunstyrelsen Diarienr 2014/KS0369 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov Löne- och personalpolitiken 5 Kommunstyrelsen är kommunens centrala organ för frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har därvid bl a att - med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal eller på annat sätt reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, - förhandla på kommunens vägnar utom vad gäller och 38 lagen om medbestämmande i arbetslivet, - besluta om stridsåtgärd, - avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, - lämna uppdrag som avses i Lag om vissa kommunala befogenheter 6 kap 3, - själv eller genom ombud föra kommunens talan i frågor som rör förhållanden mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, - utveckla och samordna personalpolitiken - anställa förvaltningschefer och arbetstagare på särskilt visstidsförordnande - handlägga de frågor som faller inom personalorganets verksamhetsområde såsom t ex följa förvaltnings- och arbetsorgansationer, förflyttnings- och omplacerings-ärenden från en förvaltning till en annan, pensionsbeslut, lönesättningsärenden, facklig förtroendemannatid, svara för utveckling och samordning av persona-ladministrationen, ge råd och biträde i personalpolitiska frågor samt medverka till att statistik upprättas. Personalorganet har rätt att delegera befogenheter och ansvar i personalfrågor till förvaltningschefer och andra anställda i kommunen. 5

96 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för kommunstyrelsen Diarienr 2014/KS0369 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov Övrig förvaltning 6 Uppgifter enligt speciallagstiftning o Kommunstyrelsen är arbetslöshetsnämnd och krisledningsnämnd. Kommunstyrelsen övertar vid extraordinär händelse andra nämnders beslutanderätt i de frågor som rör den extraordinära händelsen. o Kommunstyrelsen fullgör kommunens uppgifter enligt Plan- och Bygglag (PBL) vad avser översiktsplanering, detaljplanering, fastighetsplan samt områdesbestämmelser. o Kommunstyrelsen svarar för bidragsgivning till bostadsförsörjningen. o Kommunstyrelsen svarar för registrering och tillståndsgivning enligt lotterilagen. o Kommunstyrelsen är arkivmyndighet. Närmare föreskrifter om arkivvården finns i arkivreglemente. o Kommunstyrelsen är registeransvarig för de personregister som styrelsen för i sin verksamhet. o Kommunstyrelsen handlägger ärenden enligt lagen om vissa anslag på kommunens anslagstavla och har tillsyn över anslagstavlan. o Kommunstyrelsen avger yttranden enligt lagen om TV-övervakning. o Kommunstyrelsen ansvarar för handläggning av parkeringstillstånd för rörelsehindrade. 7 Övrig verksamhet Kommunstyrelsen har vidare hand om - Näringslivsfrågor samt ansvarar för åtgärder för att allmänt främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen, - kollektivtrafikfrågor 6

97 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för kommunstyrelsen Diarienr 2014/KS0369 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov - säkerhetsfrågor - folkhälsofrågor, - centrala IT-frågor, - centrala upphandlingsfrågor, - telefonifrågor, - internationellt samarbete, - kommunens gemensamma statistik, - kommunens gemensamma geografisk information, - geotekniska utredningar och skredfrågor, - kommunens centrala informationsverksamhet, - torghandel, - reformering av kommunstyrelsens regelbestånd och utformningen av fullmäktiges handlingar, - beslutsrätten i ärenden angående tillstånd att använda kommunens vapen, - de förvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som inte uppdragits åt annan nämnd. Delegering från kommunfullmäktige 8 Kommunstyrelsen skall besluta följande grupper av ärenden - vid behov ta upp lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt med särskilt beaktande av de närmare föreskrifter om säkerheten som fullmäktige angivit, - styrelsens förvaltningsorganisation inom de riktlinjer som fullmäktige fastställt, 7

98 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för kommunstyrelsen Diarienr 2014/KS0369 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov - inrätta och avskaffa tjänster inom eget verksamhetsområde samt anställa och entlediga sin personal. Styrelsen beslutar även i dessa ärenden för kommunens andra nämnder vad gäller förvaltningschef, - anta, ändra eller upphäva detaljplan då bestämmelser om enkelt planförfarande i PBL 5 kap 28 får tillämpas, - anta fastighetsplan (PBL 6 kap 12 och13 ), som ej antas samtidigt med detaljplan, då bestämmelserna om enkelt planförfarande får tillämpas (och planen inte skall reglera inrättandet av gemensamhetsanläggning eller ge bestämmelser om ledningsrätt enligt ledningsrättslagen), - i sådana mål och ärenden, där det ankommer på kommunstyrelsen att föra kommunens talan på kommunens vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal, - avge yttrande som ankommer på kommunfullmäktige om inte yttrandet är av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen. Kommunstyrelsen får också besluta i sistnämnda slag av yttranden om remisstiden inte medger att yttrandet behandlas på ordinarie sammanträde med fullmäktige. - tolkning och tillämpning av taxor och allmänna bestämmelser inom styrelsens verksamhetsområde. - genom avtal eller tillämpning av plan- och bygglagen, fastighetsbildningslagen eller ledningsrättslagen dels tillförsäkra kommunen rätt till servitut, ledningsrätt eller nyttjanderätt i annan tillhörig fastighet och medverka till ändring eller upphävande av sådan rätt dels upplåta sådan rätt i gata, park eller annan offentlig plats - utarrendera, uthyra eller annars upplåta fastighet som tillhör kommunen dock inte inom kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde, - besluta i ärenden angående servitut, nyttjanderätt, ledningsrätt och liknande särskilda rättigheter samt gemensamhetsanläggningar med undantag av sådana upplåtelser där beslutanderätten tillagts annan nämnd, - påkalla förrättning enligt anläggningslagen - för kommunen räkning förvärva eller överlåta fastighet eller fastighetsdel, där förvärvet eller överlåtelsen sker för att genomföra detaljplan eller fastighetsplan i vad avser mark för gata, väg eller annan allmän plats samt på kommunens vägnar godkänna till kommunen överlämnade gåvobrev rörande fast egendom för samma ändamål 8

99 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för kommunstyrelsen Diarienr 2014/KS0369 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov - upplåtelse och annat ianspråktagande av gator, parker och övriga allmänna platser (ej torghandel) jämte fastställelse av avgifter för upplåtelse av allmän platsmark samt allmänt försäljningsställe - köp, försäljning, byte, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen med stöd av planoch bygglagen av fastighet eller fastighetsdel samt upplåta tomträtt inom av kommunfullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande belopp och villkor i övrigt Ansvar och rapporteringsskyldighet 9 Kommunstyrelsen skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Kommunstyrelsen skall regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. För detta ändamål skall nämnden tillämpa en effektiv intern kontroll. Kommunstyrelsen skall vidare lämna årsredovisning till fullmäktige enligt fullmäktiges föreskrifter. Kommunstyrelsens arbetsformer Sammansättning 10 Kommunstyrelsen består av 11 ledamöter och 9 ersättare. Styrelsens mandattid är fyra år räknat från den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. 9

100 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för kommunstyrelsen Diarienr 2014/KS0369 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov Ersättarnas tjänstgöring 11 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde skall en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt skall ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. Ersättare som ej tjänstgör får deltaga i överläggningarna men ej i besluten. Växling i tjänstgöring 12 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet. Inkallande av ersättare 13 En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, skall i första hand själv kalla ersättare. Den ersättare kallas som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. 10

101 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för kommunstyrelsen Diarienr 2014/KS0369 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov Ersättare för ordföranden 14 Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Tidpunkt 15 Kommunstyrelsen sammanträder på dag och tid som styrelsen bestämmer. Sammanträden skall också hållas om ordföranden anser att det behövs eller om minst en tredjedel av kommunstyrelsens ledamöter begär det. Kallelse 16 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen skall vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen skall på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast sju dagar före sammanträdesdagen. Kallelse skall åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan skall bifogas kallelse. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra detta. 11

102 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för kommunstyrelsen Diarienr 2014/KS0369 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov Ordföranden 17 Det åligger kommunstyrelsens ordförande - att på styrelsens uppdrag ha uppsikt över kommunens hela nämndförvaltning, med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor, - att främja samverkan mellan kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder, - att representera kommunstyrelsen vid uppvaktningar för myndigheter, konferenser och sammanträden om inte kommunstyrelsen bestämt annat i ett särskilt fall samt, - att tillse att styrelsens och utskottets uppgifter fullgörs. - uppmärksamt följa utvecklingen inom kommunen vad gäller samhällsbyggnadsfrågor och ta initiativ i dessa frågor Kommunstyrelsens ordförande får närvara vid sammanträde med kommunens nämnder. Ordföranden får därvid delta i överläggningarna men inte i besluten. Närvarorätten gäller också i kommunstyrelsens utskott. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Kommunalråd 18 Sedan val av kommunstyrelsen skett utser kommunfullmäktige bland styrelsens ledamöter två kommunalråd. Det ena kommunalrådet är kommunstyrelsens ordförande och tjänstgör på heltid (40 timmar/vecka). Det andra kommunalrådet är minoritetsföreträdare och tjänstgör 75 % av heltid (30 timmar/vecka). Kommunalråd, som av fullmäktige tilldelats särskilt uppdrag som minoritetsföre-trädare, får närvara och delta i överläggningarna men inte i besluten i kommunens nämnder. Närvarorätten gäller också i kommunstyrelsens utskott. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. 12

103 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för kommunstyrelsen Diarienr 2014/KS0369 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov Justering av protokoll 19 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Kommunstyrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan styrelsen justerar den. Reservation 20 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och vill motivera reservationen skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Delgivning 21 Delgivning med kommunstyrelsen sker med ordföranden, kommunchefen, styrelsens sekreterare eller annan anställd som styrelsen bestämmer. Undertecknande av handlingar 22 Avtal, andra handlingar och skrivelser i kommunstyrelsens namn skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av kommunchef, avdelningschef eller annan anställd som styrelsen bestämmer. Styrelsen kan uppdra åt en anställd hos styrelsen att enligt av styrelsen lämnade direktiv underteckna handlingar på styrelsens vägnar. 13

104 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för kommunstyrelsen Diarienr 2014/KS0369 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov Utskott 23 Inom kommunstyrelsen skall finnas ett arbetsutskott (tillika folkhälsoutskott). Utskottet består av fem ledamöter och fem ersättare. Utskottet bereder ärenden inom styrelsens verksamhetsområde. Utskottet beslutar i ärenden på kommunstyrelsens vägnar enligt gällande delegeringsförteckning. 24 Kommunstyrelsen väljer för den tid styrelsen bestämmer bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Om ordföranden i utskott på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. 25 Ersättare skall närvara vid utskotts sammanträden endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Ersättare skall inkallas till tjänstgöring i den av kommunstyrelsen vid valet bestämda ordningen. Avgår en ledamot eller en ersättare i utskott, som inte utsetts vid proportionellt val, skall fyllnadsval snarast förrättas. 26 Utskotten sammanträder på dag och tid som utskottet bestämmer. Sammanträden skall också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst två ledamöter begär det. Kallelse skall tillställas varje ledamot och ersättare senast fyra dagar före sammanträdesdagen. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. 14

105 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för kommunstyrelsen Diarienr 2014/KS0369 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov 27 De ärenden som skall avgöras av kommunstyrelsen i dess helhet skall beredas av utskottet om beredning behövs. Kommunstyrelsens ordförande, kommunchefen eller kommunstyrelsens sekreterare överlämnar sådana ärenden till utskotten. Utskottet får infordra de yttranden och upplysningar, från kommunens nämnder och förvaltningar, som behövs för att utskotten skall kunna fullgöra sina uppgifter. När ärendet beretts skall utskottet lägga fram förslag till beslut. För utskotten gäller i övrigt kommunstyrelsens arbetsformer i tillämpliga delar. Kommunstyrelsens administrativa organ m m 28 Kommunchefen är direkt underställd kommunstyrelsen. Kommunchefen samordnar kommunens förvaltningar och är överställd förvaltningscheferna. 29 Vid sammanträden med kommunstyrelsen eller utskottet får styrelsens chefer och en nämndsekreterare närvara samt de tjänstemän som kallas till sammanträdet. Närvarande tjänstemän har rätt att delta i överläggningarna i ärende som berör vederbörandes verksamhetsområde. 15

106

107 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Kommunstyrelsen Reglemente för krisledningsnämnden Dnr 2014/KS0371 Sammanfattning Inför varje ny mandatperiod ska reglementena ses över och eventuellt revideras. Krisledningsnämndens reglemente har endast reviderats redaktionellt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunchefen, daterad Reglemente för krisledningsnämnden från och med Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar reglemente för krisledningsnämnden att gälla från och med Lena Palm kommunchef Beslutet expedieras till Krisledningsnämnden

108 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för krisledningsnämnden Diarienr 2014/KS0371 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov Reglemente för krisledningsnämnd Utöver det som föreskrivs om krisledningsnämnd i Lag om extraordinär händelse i kommuner och landsting samt i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner samt kräver skyndsamma insatser av Lilla Edets kommun. Krisledningsnämndens verksamhetsansvar I kommunen skall finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser (krisledningsnämnd). Kommunstyrelsen utgör krisledningsnämnd i kommunen. Nämnden ansvarar för kommunens hantering av extraordinära händelser samt de övriga uppgifter som regleras i lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting. 1 Ikraftträdande av krisledningsnämnden Ordförande i krisledningsnämnden eller, om han eller hon har förhinder, vice ordföranden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion. Vid tillfälligt förfall för ordföranden eller vice ordföranden fullgör ledamot, som har längsta tjänstgöringstid i kommunstyrelsen ordförandens samtliga uppgifter. 2 Brådskande ärenden Ordförande eller, den som fullgör denna uppgift, får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall därefter snarast anmälas till nämnden.

109 3 Övertagande av övriga nämnders verksamhetsområde Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen och helägda kommunala bolag 1 i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Ett sådant beslut skall sändas till den nämnd/ bolag som berörs. Vid en extraordinär händelse äger krisledningsnämnden rätt att ta i anspråk de förvaltningsresurser som den begär. För krisledningsnämndens eventuella utlämnande av information gäller den sekretess som skulle ha gällt i den ordinarie nämnden. När förhållandena medger skall krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder skall återgå till ordinarie nämnd. 4 Redovisning till fullmäktige Krisledningsnämndens beslut skall anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde. 5 Avveckling av verksamheten Krisledningsnämnden beslutar när förhållandena är sådana att kommunens anpassade organisation kan återgå till normal verksamhet igen. De verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit från andra nämnder återgår till ordinarie nämnd. Även fullmäktige får besluta att krisledningsnämndens verksamhet skall avvecklas och att den anpassade organisationen skall återgå till normal organisation. Om fullmäktige fattar ett sådant beslut återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit till ordinarie nämnd. 6 Plan för extraordinära händelser Krisledningsnämnden skall för varje ny mandatperiod arbeta fram en plan för hur extraordinära händelser skall hanteras i kommunen. I varje nämnds verksamhetsansvar ligger att företa någon form av risk- och sårbarhetsanalys som kan utgöra underlag för hela verksamheten i kommunen. 7 Bistånd mellan kommuner och mellan kommuner och landsting. Kommuner får på begäran bistå andra kommuner som drabbats av en extraordinär händelse. Om bistånd har lämnats har kommunen rätt till skälig ersättning av den andra kommunen eller landstinget. 1 Sådana åtgärder kan exempelvis vara nyttjande av bolagets mark och lokaler samt ianspråktagande av personella, materiella och administrativa resurser. 2

110 När en enskild persons vistelse i en kommun är föranledd av en extraordinär händelse, har vistelsekommunen rätt till ersättning från den kommunen som drabbats av den extraordinära händelsen. 8 Bistånd till enskild Kommuner får under en extraordinär händelse lämna begränsat ekonomiskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen. 9 Hälso- och sjukvård Bestämmelser om kommuners och landstings möjlighet att bistå annan kommun eller annat landsting med hälso- och sjukvårdsresurser vid en extraordinär händelse finns i hälso- och sjukvårdslagen. 10 Överklagbarhet Krisledningsnämndens beslut att överta verksamhetsansvar och beslutkompetens kan överklagas genom laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen. Även andra beslut av nämnden där det inte finns särskilt reglerade överklagandemöjligheter eller överklagandeförbud kan på sedvanligt sätt överklagas genom kommunalbesvär enligt 10 kap. kommunallagen. Beslut som nämnden fattar enligt speciallagstiftning efter övertagande av beslutanderätt från ordinarie nämnder överklagas på sedvanligt sätt i enlighet med de regler som gäller för den ordinarie nämnden. 11 Ansvar och rapporteringsskyldighet Krisledningsnämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Krisledningsnämnden ska till fullmäktige anmäla fattade beslut och lämna redovisning i enlighet med fullmäktiges riktlinjer ifråga om omfattningen av redovisningen och formerna för denna. 12 Personuppgiftsansvar Nämnden är registeransvarig för de personuppgifter som nämnden för i sin verksamhet. 3

111 13 Krisledningsnämnden får själv eller genom ombud föra Lilla Edets talan i alla mål och ärenden inom nämndens verksamhetsområde. Krisledningsnämndens arbetsformer 14 Sammansättning Kommunfullmäktige har utsett kommunstyrelsen till krisledningsnämnd. Nämnden består således av 11 ordinarie ledamöter och 9 ersättare. 15 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde skall en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt skall ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. Ersättare som ej tjänstgör får deltaga i överläggningarna men ej i besluten. 16 Växling i tjänstgöring En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet. 17 Inkallande av ersättare En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, skall snarast anmäla detta till kommunstyrelsens sekreterare som kallar ersättare. Den ersättare kallas som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. 4

112 18 Ersättare för ordförande Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 19 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Kommunstyrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan styrelsen justerar den. 20 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och vill motivera reservationen skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. 21 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordföranden, kommunchefen, nämndens sekreterare eller annan anställd som nämnden bestämmer. 22 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser i nämndens namn skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall av denne av vice ordföranden och kontrasigneras av kommunchefen eller annan anställd som nämnden bestämmer. Nämnden kan uppdra åt en anställd hos nämnden att enligt nämndens lämnade direktiv underteckna handlingar på nämndens vägnar. 5

113

114

115

116 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Reglemente för tekniska nämnden Dnr 2014/KS0372 Sammanfattning Samtliga reglementen ska inför varje ny mandatperiod ses över och eventuellt revideras. Då kommunstyrelsen övertar ansvaret för samhällsplaneringsfrågorna har tekniska nämnden ansvar för: - kommunens gator, vägar, järnväg och övriga offentliga platser samt gatubelysning - kommunens vatten- och avloppsverksamhet inklusive rötning av avloppsslam - kommunens fastighetsförvaltning (dock inte kommunens fritidsanläggningar) - kommunens park- och grönytor inklusive skogsförvaltning - kommunens hamnverksamhet - teknisk service (t ex förråd, verkstäder, fordon) - de trafikuppgifter som avses i 1 lagen om nämnder för vissa trafikfrågor (ej kollektivtrafik) samt trafiksäkerhetsfrågor - kommunens renhållningsverksamhet - adminstration av kommunens handikappråd. Samtidigt föreslås en namnändring från samhällsbyggnadsnämnden till tekniska nämnden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunchefen, daterad Reglemente för tekniska nämnden

117 sid- 2 - Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige namnändrar samhällsbyggnadsnämnden till tekniska nämnden. 2. Kommunfullmäktige antar reglemente för tekniska nämnden från och med Lena Palm Kommunchef lena.palm@lillaedet.se Beslutet expedieras till Tekniska nämnden sid 2/2

118 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för tekniska nämnden Diarienr 2014/KS0372 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov Reglemente för tekniska nämnden Tekniska nämndens verksamhetsområde 1 Tekniska nämnden fullgör kommunens uppgifter avseende - kommunens gator, vägar, järnväg och övriga offentliga platser samt gatubelysning - kommunens vatten- och avloppsverksamhet inklusive rötning av avloppsslam - kommunens fastighetsförvaltning (dock inte kommunens fritidsanläggningar) - kommunens park- och grönytor inklusive skogsförvaltning - kommunens hamnverksamhet - teknisk service (t ex förråd, verkstäder, fordon) - de trafikuppgifter som avses i 1 lagen om nämnder för vissa trafikfrågor (ej kollektivtrafik) samt trafiksäkerhetsfrågor - kommunens renhållningsverksamhet - adminstration av kommunens handikappråd. I uppgifterna ingår vidare att - aktivt följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde - verka för att förenklings- och rationaliseringsarbeten aktivt bedrivs - verka för att former för brukarinflytande utvecklas - ansvara för egna personregister och eget diarium - lämna allmänheten, organisationer och företag råd och upplysningar i frågor som rör nämndens ansvarsområde - samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda vars verksamhet berör nämndens verksamhetsområde - tillse att samordningsträffar mellan tekniska nämnden, miljö-och byggnämnden samt förvaltningschef genomförs Kommunstyrelsen kan vid extraordinär händelse komma att fatta beslut inom nämndens verksamhetsområde. 1

119 Delegering från kommunfullmäktige 2 (6) 2 Tekniska nämnden svarar för att om inte fullmäktige beslutar annat: - pröva frågor om extra bortforsling av hushållsavfall enligt renhållningslagen - medge dispens från att forsla bort annat avfall än hushållsavfall enligt renhållningsförordningen - meddela föreskrifter eller dispenser för särskilda fall om bortforsling och förvaring av pappersavfall enligt renhållningsförordningen - utfärdande av allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vaanläggningen (ABVA) - ärenden enligt lagen om förvärv av hyresfastighet med mera som inte avser utövande av förköpsrätt vid aktieöverlåtelse - utforma nämndens förvaltningsorganisation inom de riktlinjer som fullmäktige fastställt - inrätta och avskaffa tjänster inom eget verksamhetsområde samt anställa och entlediga sin personal dock ej befattning som förvaltningschef - själv eller genom ombud föra talan i mål och ärenden vilka hör till nämndens ansvarsområde - tolkning och tillämpning av taxor och allmänna bestämmelser inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden fullgör i övrigt de uppgifter som fullmäktige uppdrar åt nämnden. Ansvar och rapporteringsskyldighet 3 Nämnden skall tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt, föreskrifter enligt lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnden skall regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. För detta ändamål skall nämnden tillämpa en effektiv intern kontroll. Nämnden skall vidare lämna årsredovisning till fullmäktige enligt fullmäktiges föreskrifter. 2

120 Tekniska nämndens arbetsformer 3 (6) Sammansättning 4 Tekniska nämnden består av 7 ledamöter och 5 ersättare. Nämndens mandattid är fyra år och räknas från den 1 januari året efter det år de val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. Ersättarnas tjänstgöring 5 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde skall en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt skall ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. Ersättare som ej tjänstgör får deltaga i överläggningarna men ej i besluten. Växling i tjänstgöring 6 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet. Inkallande av ersättare 7 En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, skall i första hand själv kalla ersättare. Den ersättare kallas som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. 3

121 Ersättare för ordföranden 4 (6) 8 Om varken ordföranden eller en vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Tidpunkt 9 Tekniska nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Sammanträden skall också hållas om ordföranden anser att det behövs eller om minst en tredjedel av tekniska nämndens ledamöter begär det. Kallelse 10 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen skall vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen skall på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen skall åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingarna som tillhör ett ärende på föredragningslista skall bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra detta. 4

122 Ordföranden 5 (6) 11 Det åligger tekniska nämndens ordförande att - främja samverkan mellan tekniska nämnden och kommunens övriga nämnder - representera tekniska nämnden vid uppvaktningar för myndigheter och vid konferenser om inte nämnden bestämt annat i ett särskilt fall - tillse att nämndens uppgifter fullgörs Justering av protokoll 12 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Tekniska nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligen innan nämnden justerar den. Reservation 13 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och denne vill motivera reservationen, skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Delgivning 14 Delgivning med tekniska nämnden sker med ordföranden, förvaltningschef, nämndens sekreterare eller annan anställd som nämnden bestämmer. Undertecknande av handlingar 15 Avtal, andra handlingar och skrivelser i tekniska nämndens namn skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av förvaltningschef eller annan anställd som nämnden bestämmer. Nämnden kan uppdra åt en anställd hos nämnden att enligt av nämnden lämnade direktiv underteckna handlingar på nämndens vägnar. 16 5

123 De ärenden som skall avgöras av tekniska nämnden i dess helhet skall beredas av presidiet om beredning behövs. 6 (6) Ordföranden eller förvaltningschefen överlämnar sådana ärenden till presidiet. Presidiet får infordra de yttranden och upplysningar, från kommunens nämnder och förvaltningar, som behövs för att presidiet skall kunna fullgöra sina uppgifter. Nämndens administrativa organ m m 17 Vid sammanträden med tekniska nämnden får nämndens chefer och en nämndsekreterare närvara samt de tjänstemän som kallas till sammanträdet. Närvarande tjänstemän har rätt att delta i överläggningarna i ärendet som berör vederbörandes verksamhetsområde. 6

124

125 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Reglemente för miljö- och byggnämnden Dnr 2014/KS0373 Sammanfattning Inför varje ny mandatperiod ska reglementena ses över och eventuellt revideras. Miljö- och byggnämndens reglemente har endast reviderats redaktionellt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunchefen, daterad Reglemente för miljö- och byggnämnden Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar reglemente för miljö- och byggnämnden att gälla från och med Lena Palm Kommunchef Beslutet expedieras till Miljö- och byggnämnden

126 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för miljö- och byggnämnden Diarienr 2014/KS0373 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov Reglemente för miljö- och byggnämnden Miljö- och byggnämndens verksamhetsområde 1 Miljö- och byggnämnden fullgör kommunens uppgifter - som enligt lag skall fullgöras inom miljö- och hälsoskyddsområdet - som enligt lag skall fullgöras inom området för livsmedelskontroll, - som enligt lag skall fullgöras avseende tillståndsgivning enligt plan- och bygglagen, - enligt lagen om skydd mot olyckor - lag om brandfarliga och explosiva varor - avseende energirådgivning, Miljö- och byggnämnden skall också svara för prövning och tillsyn som ankommer på kommunen i övrigt enligt lagar och förordningar som berör nämndens ansvarsområde (livsmedelslagen, tobakslagen i den del som inte utövas av individnämnden enligt 12, 12 a, lag avseende kontroll av försäljning av receptfria läkemedel i detaljhandeln m fl). I uppgifterna ingår vidare att - aktivt följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde - verka för att förenklings- och rationaliseringsarbeten aktivt bedrivs - verka för att former för brukarinflytande utvecklas - ansvara för egna personregister och eget diarium - lämna allmänheten, organisationer och företag råd och upplysningar i frågor som rör nämndens ansvarsområde - samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda vars verksamhet berör nämndens verksamhetsområde - tillse att samordningsträffar mellan miljö- och byggnämnden, tekniska nämnden samt förvaltningschef genomförs Kommunstyrelsen kan vid extraordinär händelse komma att fatta beslut inom nämndens verksamhetsområde. 1

127 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för miljö- och byggnämnden Diarienr 2014/KS0373 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov Delegering från kommunfullmäktige 2 Miljö- och byggnämnden svarar för att om inte fullmäktige beslutar annat - utforma nämndens förvaltningsorganisation inom de riktlinjer som fullmäktige fastställt - inrätta och avskaffa tjänster inom eget verksamhetsområde samt anställa och entlediga sin personal dock ej befattning som förvaltningschef - själv eller genom ombud föra talan i mål och ärenden vilka hör till nämndens ansvarsområde - tolkning och tillämpning av taxor och allmänna bestämmelser inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden fullgör i övrigt de uppgifter som fullmäktige uppdrar åt nämnden. Ansvar och rapporteringsskyldighet 3 Nämnden skall tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt, föreskrifter enligt lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnden skall regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. För detta ändamål skall nämnden tillämpa en effektiv intern kontroll. Nämnden skall vidare lämna årsredovisning till fullmäktige enligt fullmäktiges föreskrifter. Miljö- och byggnämndens arbetsformer Sammansättning 4 Miljö- och byggnämnden består av 7 ledamöter och 5 ersättare. Nämndens mandattid är fyra år och räknas från den 1 januari året efter det år de val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. 2

128 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för miljö- och byggnämnden Diarienr 2014/KS0373 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov Ersättarnas tjänstgöring 5 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde skall en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt skall ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. Ersättare som ej tjänstgör får deltaga i överläggningarna men ej i besluten. Växling i tjänstgöring 6 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet. Inkallande av ersättare 7 En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, skall i första hand själv kalla ersättare. Den ersättare kallas som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. 3

129 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för miljö- och byggnämnden Diarienr 2014/KS0373 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov Ersättare för ordföranden 8 Om varken ordföranden eller en vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Tidpunkt 9 Miljö- och byggnämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Sammanträden skall också hållas om ordföranden anser att det behövs eller om minst en tredjedel av miljö- och byggnämndens ledamöter begär det. Kallelse 10 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen skall vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen skall på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen skall åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingarna som tillhör ett ärende på föredragningslista skall bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra detta. 4

130 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för miljö- och byggnämnden Diarienr 2014/KS0373 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov Ordföranden 11 Det åligger miljö- och byggnämndens ordförande att - främja samverkan mellan miljö- och byggnämnden och kommunens övriga nämnder - representera miljö- och byggnämnden vid uppvaktningar för myndigheter och vid konferenser om inte nämnden bestämt annat i ett särskilt fall - uppmärksamt följa utvecklingen inom kommunen vad gäller miljö,- bygg- och räddningstjänstfrågor och ta initiativ i dessa frågor - tillse att nämndens uppgifter fullgörs Justering av protokoll 12 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Miljö- och byggnämnden kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligen innan nämnden justerar den. Reservation 13 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och denne vill motivera reservationen, skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Delgivning 14 Delgivning med miljö- och byggnämnden sker med ordföranden, förvaltningschef, nämndens sekreterare eller annan anställd som nämnden bestämmer. 5

131 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för miljö- och byggnämnden Diarienr 2014/KS0373 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov Undertecknande av handlingar 15 Avtal, andra handlingar och skrivelser i miljö- och byggnämndens namn skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av förvaltningschef eller annan anställd som nämnden bestämmer. Nämnden kan uppdra åt en anställd hos nämnden att enligt av nämnden lämnade direktiv underteckna handlingar på nämndens vägnar. 16 De ärenden som skall avgöras av miljö- och byggnämnden i dess helhet skall beredas av presidiet om beredning behövs. Ordföranden eller förvaltningschef överlämnar sådana ärenden till presidiet. Presidiet får infordra de yttranden och upplysningar, från kommunens nämnder och förvaltningar, som behövs för att presidiet skall kunna fullgöra sina uppgifter. Nämndens administrativa organ m m 17 Vid sammanträden med miljö- och byggnämnden får nämndens chefer och en nämndsekreterare närvara samt de tjänstemän som kallas till sammanträdet. Närvarande tjänstemän har rätt att delta i överläggningarna i ärendet som berör vederbörandes verksamhetsområde. 6

132

133 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Dnr 2014/KS0374 Sammanfattning Inför varje ny mandatperiod ska reglementena ses över och eventuellt revideras. Kultur- och fritidsnämndens reglemente har endast reviderats redaktionellt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunchefen, daterad Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar reglemente för kultur- och fritidsnämnden att gälla från och med Lena Palm Kommunchef Beslutet expedieras till Kultur- och fritidsnämnden

134 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Diarienr 2014/KS0374 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden verksamhetsområde 1 Kultur- och fritidsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom fritids- och kulturområdet. I nämndens uppgifter ingår att - stimulera till ett brett fritids-, och kulturliv i kommunen - stödja föreningars och enskildas arbete inom fritids- och kulturområdet - förvalta kommunens fritidsanläggningar - bedriva biblioteksverksamhet - bedriva kommunal musikskola - ansvara för kommunens konstsamling - verka för bevarande, vård och lämplig användning av byggnader, anläggningar och miljöer av kulturhistoriskt och estetiskt värde I uppgifterna ingår vidare att - aktivt följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde - verka för att förenklings- och rationaliseringsarbeten aktivt bedrivs - verka för att formerna för brukarinflytande utvecklas - ansvara för egna personregister och eget diarium - lämna allmänheten, organisationer och företag råd och upplysningar i frågor som rör nämndens ansvarsområde - samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda vars verksamhet berör nämndens verksamhetsområde - tillse att samordningsträffar mellan kultur- och fritidsnämnden, utbildningsnämnden samt förvaltningschef genomförs. Kommunstyrelsen kan vid extraordinär händelse komma att fatta beslut inom nämndens verksamhetsområde. 1

135 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Diarienr 2014/KS0374 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov Delegering från kommunfullmäktige 2 Nämnden svarar för att - om inte fullmäktige beslutar annat - utforma nämndens förvaltningsorganisation inom de riktlinjer som fullmäktige - fastställt - inrätta och avskaffa tjänster inom eget verksamhetsområde samt anställa och entlediga sin personal dock ej befattning som förvaltningschef - själv eller genom ombud föra talan i mål och ärenden vilka hör till nämndens ansvarsområde samt träffa överenskommelse i samband därmed. - tolkning och tillämpning av taxor och allmänna bestämmelser inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden fullgör i övrigt de uppgifter som fullmäktige uppdrar åt nämnden. Ansvar och rapporteringsskyldighet 3 Nämnden skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnden skall regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. För detta ändamål skall nämnden tillämpa en effektiv intern kontroll. Nämnden skall vidare lämna årsredovisning till fullmäktige enligt fullmäktiges föreskrifter. Kultur- och fritidsnämndens arbetsformer Sammansättning 4 Kultur- och fritidsnämnden består av 7 ledamöter och 5 ersättare. Nämndens mandattid är fyra år räknat från den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. 2

136 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Diarienr 2014/KS0374 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov Ersättarnas tjänstgöring 5 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde skall en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt skall ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. Ersättare som ej tjänstgör får deltaga i överläggningarna men ej i besluten. Växling i tjänstgöring 6 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet. Inkallande av ersättare 7 En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, skall i första hand själv kalla ersättare. Den ersättare kallas som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. 3

137 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Diarienr 2014/KS0374 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov Ersättare för ordföranden 8 Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Tidpunkt 9 Kultur- och fritidsnämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Sammanträden skall också hållas om ordföranden anser att det behövs eller om minst en tredjedel av kultur- och fritidsnämndens ledamöter begär det. Kallelse 10 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen skall vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen skall på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald, som får närvara vid sammanträdet, senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen skall åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingarna som tillhör ett ärende på föredragningslistan skall bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra detta. 4

138 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Diarienr 2014/KS0374 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov Ordföranden 11 Det åligger kultur- och fritidsnämndens ordförande att - främja samverkan mellan kultur- och fritidsnämnden och kommunens övriga nämnder - representera kultur- och fritidsnämnden vid uppvaktningar för myndigheter och vid konferenser om inte nämnden bestämt annat i ett särskilt fall - uppmärksamt följa utvecklingen inom kommunen vad gäller kultur- och fritidsfrågor och ta initiativ i dessa frågor - tillse att nämndens uppgifter fullgörs. Justering av protokoll 12 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Kultur- och fritidsnämnden kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen skall redovisas skriftligen innan nämnden justerar den. Reservation 13 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och vill motivera reservationen skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Delgivning 14 Delgivning med kultur- och fritidsnämnden sker med ordföranden, förvaltningschef, nämndens sekreterare eller annan anställd som nämnden bestämmer. 5

139 Styrdokument Dokumenttyp Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Diarienr 2014/KS0374 Beslutat av Kommunfullmäktige Gäller fr o m Ansvarig Kanslichefen Följs upp 2018 eller vid behov Undertecknande av handlingar 15 Avtal, andra handlingar och skrivelser i kultur- och fritidsnämndens namn skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av förvaltningschef eller annan anställd som nämnden bestämmer. Nämnden kan uppdra åt en anställd hos nämnden att enlig av nämnden lämnade direktiv underteckna handlingar på nämndens vägnar. 16 De ärenden som skall avgöras av kultur- och fritidsnämnden i dess helhet skall beredas av presidiet om beredning behövs. Ordföranden eller förvaltningschefen överlämnar sådana ärenden till presidiet. Presidiet får infordra de yttranden och upplysningar, från kommunens nämnder och förvaltningar, som behövs för att presidiet skall kunna fullgöra sina uppgifter. Nämndens administrativa organ m m 17 Vid sammanträden med kultur- och fritidsnämnden får nämndens chefer och en nämndsekreterare närvara och de tjänstemän som kallas till sammanträdet. Närvarande tjänstemän har rätt att delta i överläggningarna i ärende som berör vederbörandes verksamhetsområde. 6

140