FÖRORD ÅRSREDOVISNING

Transkript

1 FÖRORD ÅRSREDOVISNING

2 2 FÖRORD

3 FÖRORD Innehåll 4 Förord 6 Sammanfattande resultat, viktiga händelser och framtida utmaningar 10 Vision och värdegrund 12 Region Örebro läns uppdrag 12 Uppföljning och utvärdering 13 Organisation roller och ansvar?? Rapportering, mål och måluppfyllelse samt uppdrag 18 Hållbar utveckling 24 Hälso- och sjukvård 42 Tandvård 48 Regional utveckling 64 Digitalisering 70 Attraktiv arbetsgivare 77 Ekonomi och finansiella förutsättningar 105 Bilagor 139 Intern styrning och kontroll 141 Godkännande av årsredovisningen 143 Revisionsberättelse 3

4 FÖRORD Förord Vår nya vision Tillsammans skapar vi ett bättre liv uttrycker vår långsiktiga viljeinriktning och knyter ihop alla medarbetare i Region Örebro län. Vi har ett brett samhällsuppdrag inom hälso- och sjukvård, tandvård, trafik, kultur, näringslivsutveckling och flera andra områden som är viktiga för länets utveckling. Det är därför viktigt att samla alla medarbetare som ska sträva mot att uppnå den gemensamma visionen med invånarna i fokus. Utifrån länsinvånarnas behov och livssituationer samverkar vi också med andra samhällsaktörer för att nå bästa resultat. Örebro läns nya utvecklingsstrategi (RUS) , tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län, uttrycker Örebro läns samlade vilja och fungerar som en gemensam plattform för länets aktörer. Arbete pågår nu med handlingsplaner kopplat till RUS för att få ett bra genomförande och ett gemensamt arbetssätt inom länet. När vi summerar det gångna året kan vi se att de flesta av målen och givna uppdrag i verksamhetsplanen med budget 2018 har uppfyllts och genomförts under året. Årets resultat redovisar ett överskott om 150 miljoner kronor. Det innebär att balanskravsresultatet uppnås. Det finns dock utmaningar med att några förvaltningar redovisar underskott. Samtidigt står vi inför några år med ett tuffare ekonomiskt läge, vilket kommer kräva svåra prioriteringar. En ny politisk organisation träder i kraft 2019 som bland annat består av nio nämnder, varav fem är nya. Nämnderna kommer att överta en del av de ansvarsområden som regionstyrelsen har haft. Bland annat kommer vårdgivaransvaret att flyttas från styrelsen till nämnderna. Regionstyrelsen får en mer renodlad roll med övergripande och långsiktiga frågor. Vi har fortsatt arbetet med ett brett utbud av hälso- och sjukvård och tandvård som spänner från nära bassjukvård till högt specialiserad vård. Vi ska ge en tillgänglig vård efter behov, med rätt kvalitet och hög patientsäkerhet och arbete har fortgått för att det ska uppnås. Arbetet med regional tillväxt har fortsatt inom utbildning och arbetsmarknad, näringslivsutveckling, kultur och ideell sektor, välfärd och folkhälsa och social välfärd. Vi har också bedrivit arbete för en väl fungerande samhällsplanering, infrastruktur och kommunikationer. Vårt uppdrag inom alla verksamheter är att vara till för alla länsbor, patienter och resenärer, var de än bor i länet, och att samverka med länets kommuner, näringsliv, myndigheter, civilsamhälle och andra samverkanspartners. Vi ska erbjuda en hållbar, jämlik och jämställd samt effektiv verksamhet, med god tillgänglighet i länet. Region Örebro län visar goda resultat från flera nationella mätningar. Hälso- och sjukvårdsbarometern visar att tillgången till vård upplevs god av länsinvånarna och är högre än riksgenomsnittet och det gäller även förtroendet för hälso- och sjukvården. Dagens Medicins årliga ranking av landets sjukhus visar att Universitetssjukhuset Örebro är bästa universitetssjukhus, en utmärkelse som varit möjlig tack vare det goda samarbetet i hälso- och sjukvårdens länsorganisation. Den nationella patientenkäten visar att Lindesbergs lasarett fått högst betyg bland landets akutsjukhus och både Karlskoga lasarett och Universitetssjukhuset Örebro ligger över rikets medeltal. Den nationella mätningen Väntetider.se redovisar resultat i paritet med rikssnittet, både avseende tillgängligheten till nybesök hos läkare och tillgängligheten till operation. Tillgängligheten behöver fortsatt förbättras. Digitaliseringen möjliggör fler kontaktvägar till våra verksamheter och bidrar också till ökad tillgänglighet även om digitaliseringen måste fortsätta utvecklas. Länsborna är till exempel fortfarande bäst i Sverige på att använda e-tjänster inom vården. Arbetet pågår med fortsatt och breddat införande av tjänster inom e-hälsa. Kollektivtrafikbarometern visar att andelen personer som väljer att resa kollektivt i vårt län har ökat jämfört med förra året. Antal resor i kollektivtrafiken har ökat med drygt två procent i jämförelse med Även andelen nöjda resenärer har ökat och resultatet ligger över riksgenomsnittet. Satsningen med att nå fler kvinnliga företagare med information om möjligheterna med företagsstöd har gett resultat och för första gången har fler kvinnor än män beviljats stöd. Fortfarande är det dock sammanlagt en betydligt större summa som beviljats till företag som drivs av män. Våra verksamheter ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling och mognadsgraden ökar succesivt. Fortsatta aktiviteter har pågått under året för att uppfylla målen i programmet för hållbar utveckling och genomföra de specifika uppdrag som finns i verksamhetsplanen inom bland annat HBTQ, barnrätt, jämställdhetsanalys och miljöarbete. Kompetensförsörjningen är en av de mest strategiska frågorna för Region Örebro län. Att attrahera, anställa, behålla och utveckla medarbetare är en viktig grund för att ge verksamheterna förutsättningar för att nå målsättningar och utföra uppdrag både på kort och på lång sikt. Flera beslut har tagits och arbete pågår med att implementera en regiongemensam kompetensförsörjningsprocess, handlingsplan för att minska sjukfrånvaron och handlingsplan för hållbara arbetsplatser. Flera aktiviteter och projekt pågår också med bland annat framtidens vårdavdelning, handlingsplan för kompetensväxling, vårdnära service och handlingsplan för oberoende av hyrpersonal. Enkäten Medarbetarskap och säkerhet har genomförts som redovisar bland annat hållbart medarbetarengagemang (HME). Resultatet för 2018 är 77 vilket är 4

5 FÖRORD samma resultat som redovisades vid den senaste mätningen år 2015 och är på samma nivå som genomsnittet för andra regioner/landsting. Enkäten ger oss ett bra underlag att arbeta vidare med för att vi ska vara en attraktiv arbetsgivare. Trots ett resultat där de flesta av fullmäktiges mål och uppdrag uppfyllts finns flera utmaningar. Verksamheternas kostnader har fortsatt att stiga, om än i en något dämpad takt jämfört med föregående år. Styrelsen och nämnderna redovisar gemensamt ett underskott på 48 miljoner kronor, vilket är 91 miljoner kronor bättre än föregående år. Vidtagna åtgärder för att nå en ekonomi i balans har haft positiv effekt på resultaten om än inte i tillräcklig omfattning. Den ekonomiska utvecklingen har förbättrats jämfört med föregående år men flera förvaltningar har fortfarande underskott. Arbetet med handlingsplaner för att nå en budget i balans kommer att fortsätta även under En bättre tillgänglighet till vården är fortsatt ett prioriterat område för Tillgängligheten hör nära samman med kompetensförsörjningen som är en stor utmaning för alla regioner. Att vara en attraktiv arbetsgivare är därför ett fortsatt viktig område för att kunna behålla och rekrytera medarbetare. Vår målsättning inför framtiden är att behålla en ekonomisk styrka som kännetecknas av uthållighet och långsiktighet. Årets ekonomiska resultat ger, tillsammans med de senaste dryga tio årens överskott, förutsättningar för ett långsiktigt ansvarstagande. Det är en förutsättning för att tillgodose våra invånare verksamhet av hög kvalitet som svarar mot behov och förväntningar också över tid. Andreas Svahn Regionstyrelsens ordförande Rickard Simonsson Regiondirektör 5

6 SAMMANFATTANDE RESULTAT, VIKTIGA HÄNDELSER OCH FRAMTIDA UTMANINGAR Sammanfattande resultat, viktiga händelser och framtida utmaningar Region Örebro län har under året fortsatt att driva och samordna arbetet för hållbar tillväxt och god livskvalitet i Örebro län. Arbetet har utvecklats ytterligare för en hållbar regional utveckling inom hälso- och sjukvård, tandvård, klinisk forskning, utveckling och utbildning, regional tillväxt, kollektivtrafik, samhällsbyggnad och digitalisering. Samverkan och intressebevakning har fortsatt på alla nivåer lokalt, kommunalt, regionalt, nationellt och internationellt och med många olika aktörer. Region Örebro läns verksamheter har samtidigt fortsatt det dagliga arbetet för att uppfylla visionen och värdegrunden. Ny vision och värdegrundsarbete En gemensam vision för Region Örebro län har beslutats. En vision som knyter ihop alla medarbetare i Region Örebro län och som lyder Tillsammans skapar vi ett bättre liv. Parallellt har ett arbete pågått med att ta fram en väl fungerande metod och process för att ta fram Region Örebro läns gemensamma värdegrund. Värdegrundsarbetet kommer att intensifieras under Ny politisk organisation Regionfullmäktige har fattat beslut om en ny politisk organisation från och med den 1 januari Den politiska organisationen kommer bland annat att bestå av nio nämnder, varav fem är nya. Den nya nämnderna är hälso- och sjukvårdsnämnden, forsknings- och utbildningsnämnden, folktandvårdsnämnden, servicenämnden samt kultur- och fritidsnämnden. Nämnderna kommer att överta en del av de ansvarsområden som regionstyrelsen har haft. Bland annat kommer vårdgivaransvaret att flyttas från styrelse till hälso- och sjukvårdensnämnden och folktandvårdsnämnden medan ansvaret för drift och service inom en rad områden flyttas till servicenämnden. På så sätt får regionstyrelsen en renodlad roll i övergripande och långsiktiga frågor. Tillgången till vård upplevs god Resultaten från den nationella befolkningsundersökningen Hälso- och sjukvårdsbarometern 2018 visar att 84 procent av länsborna anser att de har tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver. Det är högre än riksgenomsnittet. Även andelen som har mycket eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården i allmänhet, 68 procent av invånarna, samt för länets sjukhus, 77 procent, är över riksgenomsnittet. Länsbornas förtroende för vårdcentralerna visar att det är drygt hälften, 58 procent, som känner ett högt förtroende för dessa, vilket är i nivå med riksgenomsnittet. En jämförelse med 2017 års upplaga av Hälso- och sjukvårdsbarometern visar att acceptansen för väntetiderna i vården sjunkit något, såväl i Örebro län som i Riket. Generellt kan sägas att det är vanligare att äldre personer och personer med bättre hälsotillstånd anser att de har bättre tillgång till hälso- och sjukvård, att väntetiderna är rimliga och att hälso- och sjukvården är förtroendeingivande. 6

7 SAMMANFATTANDE RESULTAT, VIKTIGA HÄNDELSER OCH FRAMTIDA UTMANINGAR Både goda resultat och utmaningar inom hälso- och sjukvården Universitetssjukhuset Örebro har vunnit tidningen Dagens Medicins prestigefyllda pris som bästa universitetssjukhus, en utmärkelse som varit möjlig tack vare det goda samarbetet i hälso- och sjukvårdens länsorganisation. Det är en jämförelse av hur sjukhusen presterar inom ett flertal olika områden, där medicinsk kvalitet väger tyngst. Sammanlagt 170 indikatorer vägs samman i bedömningen. Karlskoga lasarett kom på elfte plats bland mellanstora sjukhus. Lindesbergs lasarett hamnade utanför de sex topplacerade. I den nationella patientenkäten har Lindesbergs lasarett fått högst betyg bland landets akutsjukhus. Hela 94,2 procent av patienterna ger sjukhuset ett bra betyg när helhetsintrycket mäts. Karlskoga lasarett ligger också över rikets medeltal med 88,9 procent. Även Universitetssjukhuset Örebro ligger över medeltalet och är trea i rankingen av universitetssjukhusen. Resultatet från nationell patientenkät visar också att betyget från länets patienter ligger något över rikets genomsnitt avseende delaktighet, bemötande, information och tillgänglighet. Patienternas upplevelse av tillgänglighet är något över rikssnittet både när det gäller specialiserad öppen vård och specialiserad sluten vård, i den nationella patientenkäten. I den nationella mätningen Väntetider.se redovisar både tillgängligheten till nybesök hos läkare och tillgängligheten till operation resultat i nivå med rikssnittet avseende uppgifter per november. Tillgängligheten för planerade nybesök inom specialiserad vård är bättre jämfört med förra året. Däremot är tillgänglighetssituationen avseende operationer något sämre vid årets slut. Detta beror delvis på ett ökat inflöde till operation. Antalet operationer har samtidigt ökat med två procent. Primärvårdens telefontillgänglighet är på samma nivå som förra året medan läkarbesök inom primärvården inom sju dagar är sämre i jämförelse med förra året. Antalet läkarbesök totalt sett har minskat, främst inom primärvården medan antalet besök har ökat inom specialistvården. Utvecklingen inom e-hälsa bidrar också till ökad tillgänglighet. Allt fler invånare använder e-tjänster i sin kontakt med vården. Örebro län ligger fortsatt i täten procentuellt sett med flest antal användare i Sverige. Resultatet från Sveriges yngre läkarförenings AT-ranking (SYLF) visar att årets betyg är fortsatt höga. Det sammanlagda resultatet för de tre sjukhusen har förbättrats varje år sedan Universitetssjukhuset Örebro är högst rankat bland universitetssjukhusen i landet. Lindesbergs lasarett har bäst betyg inom Region Örebro län med plats fem, medan betygen för Karlskoga lasarett och Universitetssjukhuset Örebro är likvärdiga, med delad 32:a plats. Samtidigt har det varit ett år med flera utmaningar med bland annat hög personalomsättning, kompetensbrist, pressad ekonomi och stängda vårdplatser. En långsiktig lösning för kompetensförsörjning, i kombination med att använda kompetensen på bästa sätt, är viktigt för att klara hälso- och sjukvårdens uppdrag och samtidigt hantera den ekonomiska situationen. Basen i hälso- och sjukvården är en väl fungerande närsjukvård och Region Örebro län har stort fokus på det. Arbete pågår också med samverkan både inom Region Örebro län, mellan vårdcentraler, akutmottagningar och den specialiserade vården på sjukhus, samt med kommuner. Andra exempel på ökad samverkan finns mellan den somatiska hälso- och sjukvården, psykiatrin och habiliteringen. Med gemensamma resurser kan patienterna erbjudas en god och nära vård. Samtidigt är trenden i Europa och i Sverige en ökad koncentration inom den mest specialiserade vården. Verksamheterna inom Region Örebro län måste förhålla sig aktivt till detta. För att vara en attraktiv medspelare i utvecklingen måste hälso- och sjukvården i Region Örebro län visa nationellt hög kvalitet och vara en bra samarbetspartner med övriga landet. Region Örebro län har ett särskilt uppdrag att bedriva universitetssjukvård. Evidensbaserad vård och kunskapsstyrning, högkvalitativ forskning och utbildning ska drivas för att främja den medicinska utvecklingen. Det är en utmaning att stärka universitetssjukvården utan att komma i konflikt med det kliniska uppdraget. Ett utkast till målbild för hälso- och sjukvården år 2030 har tagits fram. Det är ett viktigt uppdrag som ska ange den riktning som hälso- och sjukvården behöver ha för att motsvara behovet hos länets invånare och samtidigt vara en attraktiv arbetsgivare. Utveckling inom Folktandvården Folktandvården har fortsatt arbetet med kunskapsstyrning och att utveckla och effektivisera vårdprocesser. Tandvården bidrar också med professionell kompetens i det hälsofrämjande arbetet. Inom specialisttandvården finns en ny specialitet, orofacial medicin sjukhustandvård, tandvård för patienter med svåra medicinska sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättningar. Inom allmäntandvården har flera utvecklingsprojekt påbörjats och genomförts, bland annat för att förbättra tillgängligheten och för att förbättra arbetsmiljön för personalen. Kompetensförsörjningen är även inom Folktandvården en stor och viktig utmaning. Folktandvården måste kunna rekrytera och behålla alla personalkategorier och vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna ge patienterna fortsatt god tillgänglighet. 7

8 SAMMANFATTANDE RESULTAT, VIKTIGA HÄNDELSER OCH FRAMTIDA UTMANINGAR Regionala utvecklingsstrategin ska genomföras Den nya regionala utvecklingsstrategin (RUS) , tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län, har antagits. RUS har medfört nya riktlinjer för hantering av det statliga anslaget 1:1. Riktlinjerna innehåller nya prioriterade områden och kraven på ett aktivt jämställdhetsarbete i projekten har höjts. På EU- och nationell nivå har det pågått förberedelsearbete inför nästkommande programperiod. En framtida utmaning är att planera och utveckla en effektiv och ändamålsenlig organisering och genomförande av RUS. Det gäller både inom Region Örebro län, och att få in RUS på ett naturligt sätt i kommunernas verksamhetsplaner, för 2019 och framåt. God samverkan inom regional tillväxt Inom välfärd och folkhälsa har implementering och utvecklingsarbete pågått med nya överenskommelser och undersökningar. Arbete pågår också med att utforma tre handlingsplaner utifrån målområdet hälsofrämjande arbete och hälso- och sjukvård i RUS, detta i samverkan med ett flertal aktörer. Inom näringslivsutveckling har handlingsplaner för näringsliv och entreprenörskap, för den regionala livsmedelsstrategin och för besöksnäringen tagits fram i nära samverkan med aktörer, kommuner och näringsliv. Företagsstöd till kvinnor visar fortsatt goda resultat. Ett stort intresse av företagsstöd har funnits och för första gången har fler kvinnor än män beviljats stöd. Fortfarande är det ändå sammanlagt en betydligt större summa som beviljats till företag som drivs av män. Samverkan med olika parter har pågått inom utbildning och arbetsmarknad och bland annat har målsättningar för en ny regional handlingsplan för kompetensförsörjning tagits fram. Analys och diskussion har också förts med kommunerna hur måluppfyllelsen ska öka för alla elever att nå skolans mål. Andel elever som lämnar grundskolan med behörighet till något av de nationella gymnasieprogrammen, och andel elever som slutfört gymnasieskolan med examen inom fyra år, visar båda en nedåtgående trend de senaste åren. Även inom kultur och ideell sektor sker samverkan med bland annat integrationsprojekt och KulturKraft för varenda unge. Utmaningen inom regional tillväxt är att nå andra sakområden och målgrupper och en god samverkan. Flera projekt inom samhällsbyggnad och effektiv kollektivtrafik Arbete har pågått med flera stora projekt inom energi och klimat. Inom samhällsplanering har dialog och samarbete med flera parter om fysisk planering och bostadsförsörjning skett. Det är en utmaning att klara ambitionerna kring bredbandsutbyggnaden. Utbyggnadstakten har varit låg under året och flera marknadsaktörer har haft problem att bygga ut enligt sina tidplaner. Inom kollektivtrafiken pågår arbete för att effektivisera bussoch tågtrafiken. För tågtrafiken har arbete med en handlingsplan för regional tågtrafik fortsatt. Ett nytt modernt bussystem i Örebro, Bus Rapid Transit, utreds tillsammans med Örebro kommun. En prova på-kampanj har genomförts med syfte att locka bilister till kollektivtrafiken. Antal resor i kollektivtrafiken har ökat med drygt två procent i jämförelse med 2017 och även andelen som arbetspendlar med kollektivtrafik har ökat. Andelen nöjda resenärer i den allmänna kollektivtrafiken har ökat med sex procentenheter till 65 procent i jämförelse med kommer att präglas av att Svealandstrafiken kommer att ta över stadstrafiken och viss annan trafik. Bolaget ägs gemensamt av Region Västmanland och Region Örebro län. Oslo-Stockholm 2.55 AB har haft framgångar i sitt arbete med utbyggnaden av bättre tågtrafik. Aktivt arbete med hållbar utveckling Fortsatt arbete har pågått med aktiviteter i program för hållbar utvecklings andra år. Många indikatorer visar ett gott utfall samtidigt som det finns utrymme till förbättringar. Mognadsgraden inom hållbar utveckling anses ha ökat, men utveckling inom området kräver kontinuerligt arbete för att inte stanna upp. Det är en fortsatt utmaning att nå delaktighet och engagemang i hela organisationen. Samtliga förvaltningar har fortsatt arbetet och ökat kunskapen inom bland annat HBTQ, barnrätt, jämställdhetsanalys och miljöarbete. Attraktiv arbetsgivare förutsättning för kompetensförsörjning Region Örebro län ska vara en attraktiv arbetsgivare, där medarbetare aktivt väljer att vara kvar för att de utvecklas och trivs i organisationen. Det är en grundläggande förutsättning för att eftertraktad kompetens ska välja Region Örebro län som arbetsgivare. Kompetensförsörjningen är en av de mest strategiska frågorna för Region Örebro län. Vårdnära service är ett sätt att använda kompetensen på rätt sätt och ett pilotprojekt har genomförts. I försöket testades att utföra tjänsterna mer multifunktionellt, det vill säga att varje medarbetare gjorde fler olika arbetsuppgifter och breddade sin kompetens. Pilotprojektet har gett information om vilka utbildningar som krävs för att säkerställa funktionerna inom de olika processerna. Utvecklingsarbete pågår också för att vara oberoende av inhyrd personal inom hälso- och sjukvården. Arbetet har 8

9 SAMMANFATTANDE RESULTAT, VIKTIGA HÄNDELSER OCH FRAMTIDA UTMANINGAR gett resultat med lägre kostnader jämfört med förra året. Inom projektet pågår många aktiviteter med utveckling av verksamheten i syfte att öka attraktiviteten för Region Örebro län som arbetsgivare och för att minska behovet av hyrpersonal. Sjukfrånvaron visar en fortsatt nedåtgående trend, från 5,61 procent 2017 till 5,35 procent Minskningen motsvarar 20 heltidstjänster. Antal årsarbetare har ökat med 117 tillsvidareanställda jämfört med förra året. Det är en fortsatt ökning av flera olika personalgrupper inom framför allt hälso- och sjukvården. Enkäten Medarbetarskap och säkerhet har genomförts under hösten. Enkäten redovisar resultat för hållbart medarbetarengagemang (HME). Region Örebro läns resultat för HME år 2018 är 77 vilket är samma resultat som redovisades vid den senaste mätningen år Resultatet för Region Örebro län är på samma nivå som genomsnittet för andra regioner och landsting. Möjligheter med digitalisering Region Örebro län har arbetat vidare med att hålla samman och leda genomförandet av den regionala digitala agendan i länet. Upphandlingen av ett nytt vårdinformationsstöd har fortsatt i samverkan med nio landsting och regioner. Fortsatt utveckling av tjänster inom e-hälsa har pågått med bland annat projekt för digitala vårdmöten och digital vårdcentral. Utmaningarna inom digitaliseringen är många, men möjligheterna likaså. Statliga utredningar om regioner och kommuner Statliga utredningar om regioner och kommuner fortsätter. Indelningskommittén har lämnat sitt slutbetänkande som bland annat innehåller att alla landsting bör benämnas regioner samt att vissa statliga myndigheter ska ha en enhetlig geografi som sammanfaller med hälso- och sjukvårdsregionerna. Kommunutredningen arbetar vidare med fokus på kommunernas möjlighet att fullgöra sina uppdrag framöver. Region Örebro län följer arbetet, då utredningens förslag också kan komma att påverka den regionala nivåns uppdrag. H-huset och övriga fastighetsprojekt Byggprojektet H-huset, för högspecialiserad vård, fortlöper enligt plan. Fokus i programmet är nu produktionsfrågorna och att överblicka arbetet som behöver göras innan byggnaden är patientklar. Andra stora fastighetsprojekt är till exempel reservvattenprojektet vid T-huset, Campus vid Universitetssjukhuset Örebro samt Hälsocentrum Lindesberg. Utöver det finns en mängd pågående mindre projekt. Positivt ekonomiskt resultat men fortsatta utmaningar Region Örebro läns resultat är positivt och uppgår till 150 miljoner kronor vilket är 140 miljoner kronor bättre än budgeterat. År 2017 var resultatet också 150 miljoner kronor. Balanskravet enligt kommunallagen innebär att intäkterna ska vara lika stora eller större än kostnaderna varje år och ett eventuellt negativt resultat ska återställas inom tre år. Med ett resultat om 150 miljoner kronor lever Region Örebro län upp till balanskravet år Verksamheternas kostnader har fortsatt att stiga, om än i en något dämpad takt jämfört med föregående år. Styrelsen och nämnderna redovisar gemensamt ett underskott om 48 miljoner kronor, vilket är 91 miljoner kronor bättre än föregående år (-139 miljoner kronor). Hälso- och sjukvårdsförvaltningen redovisar en resultatförsämring om -6 miljoner kronor mellan åren. Regionstyrelsens finansförvaltning, ger ett överskott om 197 miljoner kronor (289 miljoner kronor föregående år). Styrelsens och nämndernas arbete med handlingsplaner för att nå en budget i balans kommer att fortsätta även under Region Örebro län uppfyller mål och uppdrag Det har pågått en mängd aktiviteter för att uppfylla fullmäktiges mål och uppdrag. Det finns totalt 32 inriktningsmål och av dessa har 31 mål uppfyllts under året, varav 22 stycken fullt ut. Nio mål har en mindre acceptabel avvikelse från målnivån, varav sex har en positiv utveckling i jämförelse med föregående år. Sammanlagt har således 31 av 32 mål (97 procent) en god måluppfyllelse eller en mindre, acceptabel avvikelse. Ett mål har en större negativ avvikelse från målnivån och uppfylls inte. Det är inriktningsmålet att styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans som inte uppfylls. Det finns 49 uppdrag och 38 uppdrag har genomförts. Nio uppdrag har inte blivit helt klara innan årsskiftet och fortsatt arbete och genomförande kommer att ske under nästa år. Ett uppdrag inom regional tillväxt och ett uppdrag inom digitalisering har inte startat. Även här kommer fortsatt arbete att ske under nästa år. Sammantaget har således 31 av 32 mål (97 procent) en god måluppfyllelse eller en mindre, acceptabel avvikelse. Mot bakgrund av måluppfyllelsen, och de aktiviteter och uppdrag som har genomförts inom respektive process och målområde, och den utveckling som detta skapat, bedöms verksamhet och ekonomi i allt väsentligt uppfylla fullmäktiges krav på god ekonomiska hushållning. 9

10 Vision och värdegrund Region Örebro län har fått en ny vision. Sedan år 2015 då Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro bildade en ny gemensam organisation, Region Örebro län, med ett bredare uppdrag än tidigare, har två visioner funnits. Mot bakgrund av att omvärlden förändras, att Region Örebro län bildades, samt att regionorganisationens olika verksamheter har förändrats över tid har det uppstått ett behov av en ny vision. En vision som knyter ihop alla medarbetare i Region Örebro län. Den 19 juni 2018 tog regionfullmäktige beslut om Region Örebro läns nya vision: Tillsammans skapar vi ett bättre liv. Att ha en vision, som fungerar och inspirerar både internt och externt, är viktigt. Visionen uttrycker Region Örebro läns långsiktiga viljeinriktning. Det är en kortfattad ledstjärna som ska inspirera till ett gemensamt förhållningssätt inför alla olika uppgifter som ryms inom Region Örebro län. Visionen ska också hjälpa Region Örebro län att skapa en gemensam syn på vart regionorganisationen ska och varför. Både i vardagen och på längre sikt. Region Örebro län har ett brett samhällsuppdrag: hälso- och sjukvård, tandvård, trafik, kultur, näringslivsutveckling och flera andra områden som är viktiga för länets utveckling. Av den anledningen är det viktigt att samla alla medarbetare så att de strävar mot att uppnå den gemensamma visionen med invånarna i fokus. Visionen har arbetats fram av regionstyrelsen med stöd av regionens tjänstemannaledning. Visionsförslaget har tagits fram med utgångspunkt i tidigare visioner (Regionförbundet Örebro län, Örebro läns landsting) samt visionen för den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Processen har innefattat flera dialogmöten där viktiga framtida frågeställningar för Region Örebro län har diskuterats. 10

11 Visionens sammanfattande betydelse Alla som jobbar inom Region Örebro län är grunden till morgondagens utveckling för invånarna, för medarbetarna inom Region Örebro län och för länet. Medarbetarna bidrar var och en med engagemang och viktig kompetens. Genom att nyttja individuella styrkor i det gemensamma arbetet skapas nytta och ett välmående län. När regionorganisationen styr mot samma mål bildas en kraft som driver utvecklingen i länet och skapar livskvalitet för alla människor som lever här. Tillsammans kan vi göra skillnad. Tillsammans skapar vi ett bättre liv. Under hösten 2018 har ett arbete påbörjats med att ta fram en gemensam värdegrund. I arbetet med att ta fram den nya värdegrunden, som tar avstamp i den nya visionen, ska verksamheter få möjlighet att bidra och vara delaktiga. Ytterst syftar arbetet med att ta fram en vision och en gemensam värdegrund till att förbättra styrningen och ledningen av Region Örebro läns verksamhet. En gemensam värdegrund innebär konkret att skapa en gemensam organisationskultur med önskade beteenden som leder oss i riktningen mot vår vision Tillsammans skapar vi ett bättre liv. Innan en ny värdegrund har tagits fram gäller Region Örebro läns nuvarande värdegrund: Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. 11

12 Region Örebro läns uppdrag Genom regionbildningen har den regionala politiska nivån en roll som innebär att vara företrädare för Örebro län, bland annat gentemot staten. Regionorganisationens uppdrag är att driva och samordna arbetet med en hållbar regional utveckling inom hälso- och sjukvård, tandvård, klinisk forskning, utveckling och utbildning, regional tillväxt, samhällsbyggnad och digitalisering. Det regionala uppdraget omfattar också verksamhet inom kollektivtrafik, företagshälsovård, tolkförmedling, att vara huvudman för folkhögskolor och att främja kommunal samverkan och intressebevakning. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering har tre huvudsyften: Att ge en mångdimensionell bild av verksamhetens resultat i förhållande till fastställda mål och uppdrag. Att värdera hur styrande riktlinjer och rutiner efterlevs i verksamheten. Att utgöra kunskaps- och beslutsunderlag inför förbättringsarbete och fortsatt planering. Den röda tråden löper från regionfullmäktiges verksamhetsplan med budget med övergripande mål och inriktningsmål med indikatorer till nämnder och förvaltningar, verksamheter och ytterst till medarbetare där mål och uppdrag genomförs. Här vänder planerings- och uppföljningsprocessen och den röda tråden kan följas från mötet mellan invånare och organisation, via verksamhet, förvaltning och regionkansliet till nämnd, regionstyrelsen och ytterst regionfullmäktige. Uppföljning sker på alla nivåer i verksamheten, från enkla dagliga ronder eller avstämningsmöten till ledningens återkommande genomgång på verksamhetsnivå. Vidare knyter förvaltningarna samman de olika verksamheternas rapportering till muntliga verksamhetsöverläggningar med regiondirektören och berörda nämnder. Uppföljning av övergripande mål och inriktningsmål med indikatorer görs i delårsrapporter och verksamhetsberättelser inklusive bokslut. Rapportering sker i nämnder och i regionstyrelsen. Skriftliga delårsrapporter och verksamhetsberättelser inklusive bokslut lämnas för beslut i nämnd och rapportering till regionstyrelsen. Regionstyrelsen rapporterar till regionfullmäktige i samband med delårsrapporter och årsredovisning inklusive bokslut. Vid bedömning av uppfyllelse av regionfullmäktiges inriktningsmål beaktas utfall för aktuella indikatorer samt nämndernas resultat och aktiviteter kopplade till det aktuella målet. 12

13 REGION ÖREBRO LÄNS ORGANISATION Organisation roller och ansvar Den politiska organisationen Regionfullmäktige är Region Örebro läns högsta politiska organ med direktvalda ledamöter som representerar länets invånare. Regionfullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för Region Örebro län. Detta innebär bland annat att besluta om mål och riktlinjer för verksamheten, att fastställa budget och skattesats, att besluta om den politiska organisationen och att fastställa reglementen för Region Örebro läns nämnder. Patientnämnden är underställd regionfullmäktige och ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter samt bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Den övergripande arbetsuppgiften för revisionen är att granska om verksamheten följer regionfullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. En väsentlig del är också att främja arbetet med styrning och kontroll av verksamheten. Demokratiberedningen är ett beredande organ underställt regionfullmäktige. Uppdraget är av långsiktig, strategisk karaktär och fokuserar på frågor som berör Region Örebro läns framtida utveckling inom demokratiområdet. Regionstyrelsen är högsta verkställande och beredande organ och har det övergripande ansvaret för Region Örebro läns utveckling. Detta innebär att leda och samordna de övergripande utvecklingsfrågorna, att ansvara för strategisk planering som främjar en långsiktigt hållbar utveckling för Örebro län och att följa upp verksamheten. Regionstyrelsen har initiativrätt och samordningsansvar för framtagande av styrande dokument, till exempel vision, policier och program. Regionstyrelsen är tillika nämnd för hälso- och sjukvård samt klinisk forskning, samt nämnd för folktandvård och serviceverksamheter. Inom regionstyrelsen finns två utskott, personalutskott samt ekonomi-, service- och ägarutskott (inklusive Lagen om valfrihetssystem). Utskotten ska bereda strategiska frågor till regionstyrelsen samt besluta i de frågor som delegerats till utskottet från regionstyrelsen. Det finns fem fokusberedningar som är beredningsorgan till regionstyrelsen. Fokusberedningarna har inte något besluts- 13

14 REGION ÖREBRO LÄNS ORGANISATION mandat. De är fokusberedning för klinisk forskning och utbildning, fokusberedning för somatisk och psykiatrisk specialistvård samt högspecialiserad vård, fokusberedning för närsjukvård, fokusberedning för habilitering, hjälpmedel och folktandvård samt fokusberedning för folkhälsa. Syftet med fokusberedningarna är att stödja och bistå regionstyrelsen, förbättra och möjliggöra kunskapsfördjupning samt skapa ökad tillgänglighet till politiken för invånare och andra aktörer. Tillsammans med andra kommuner i länet finns en gemensam nämnd för företagshälsa och tolkförmedling där Region Örebro län är värdorganisation. Nämnden ansvarar för företagshälsa och tolkförmedling i enlighet med separat överenskommelse och reglemente. Till regionstyrelsen som rådgivande organ finns pensionärsråd, etikråd samt planerings- och organisationskommitté. Rådet för funktionshinderfrågor ska arbeta för att förbättra villkoren för länets invånare med funktionsnedsättning med särskilt fokus på tillgänglighet, delaktighet, bemötande och diskriminering. Region Örebro län består även av nämnden för regional tillväxt och nämnden för samhällsbyggnad. Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten, inom de tilldelade ekonomiska ramarna, bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som regionfullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. De står under regionstyrelsens uppsikt och ansvarar för sin verksamhet inför regionfullmäktige. Det finns två fokusnämnder, dels fokusnämnd för kultur, bildning och ideella sektorn (tillika folkhögskolestyrelse) och dels fokusnämnd för miljö- och klimatfrågor (tillika styrelse för energikontor). Fokusnämnderna ska stödja och bistå nämnden för regional utveckling respektive nämnden för samhällsbyggnad genom att bereda frågor för beslut i nämnden, samt fatta beslut inom fokusnämndens ansvarsområde. Fokusnämnden ska också hantera uppdrag som löpande tilldelats fokusnämnden av nämnden. Vilt- och naturvårdskommittén är ett rådgivande organ till nämnden för regional tillväxt i ärenden som rör vilt- och naturvård. För samverkan mellan Region Örebro län och kommunerna finns ett regionalt samverkansråd. Under mandatperioden är mandatfördelningen i regionfullmäktige denna: S M SD V L KD MP C Under mandatperioden är mandatfördelningen i regionfullmäktige denna: S M SD V KD C L MP 14

15 REGION ÖREBRO LÄNS ORGANISATION Regiondirektör Regionkansli Patientnämndens kansli Bolag och Stiftelser Hälso- och sjukvård med klinisk forskning Folktandvården Regional utveckling Företagshälsa och tolkförmedling Regionservice Verksamhetsorganisation Regiondirektören är verksamhetsorganisationens högsta tjänsteman, direkt underställd regionstyrelsen. Regiondirektörens uppdrag är att ansvara för att korrekta, relevanta och fullständiga underlag finns tillgängliga inför politiska beslut, att omsätta de politiska besluten i handling och att leda och utveckla verksamheten mot de mål som ställts upp i strategiska dokument och verksamhetsplaner. Vidare ska regiondirektören hålla samman organisationen som en helhet och bära det övergripande verksamhetsansvaret samt företräda regionorganisationen i samverkan med andra såväl lokalt och regionalt som nationellt. Till sitt stöd har regiondirektören ett regionkansli med olika kompetensområden samt förvaltningarnas ledning. Regionkansliets uppdrag är att stödja den politiska organisationen och regiondirektören. Vid regionkansliet finns kompetensområden inom hållbar utveckling, administration, juridik, säkerhet, planering, ekonomi, HR, kommunikation, digitalisering och beredning och uppdrag för hälso- och sjukvård. Verksamhetsorganisationen rymmer förvaltningarna Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, Folktandvård, Regional utveckling, Företagshälsa och tolkförmedling samt Regionservice. Förvaltningarna leds var och en av en förvaltningschef som rapporterar till regiondirektören. Patientnämndens kansli lyder under regiondirektören. Region Örebro län har, i större eller mindre utsträckning, ett avgörande inflytande som finansiär och ägare för ett antal bolag, stiftelser och föreningar. Regiondirektören ansvarar för att den verksamhet som organiseras i annan juridisk form än förvaltning knyts till Region Örebro läns övriga verksamhetsorganisation 15

16 REGION ÖREBRO LÄNS ORGANISATION Region Örebro län Inera AB 0,2 % AB Transitio 5 % Capio Läkargruppen AB 9 % Region Örebro läns förvaltnings AB 100 % Tåg i Bergslagen AB 25 % Mälab AB 15 % Bussdepåer i Örebro län AB 100 % Länsgården fastigheter AB 100 % Länstrafiken Örebro AB 100 % Länstrafiken Mälardalen AB 33,3 % Länsteatern i Örebro AB 91 % Scantec AB 50 % Bims KB 17,3% Örebro läns flygplats AB 44,95 % Oslo-Stockholm 2.55 AB 25 % Bims AB 16,3 % Almi företagspartner Mälardalen AB 24,5 % Alfred Nobel Science Park AB 21 % Samtrafiken i Sverige AB 2,1 % Länsmusiken i Örebro AB 9 % Bussgods Ekonomisk Förening 7,1 % Juridiska personer Region Örebro län är även engagerat genom ägarandelar eller driftbidrag i följande juridiska personer: Finsamförbunden i Örebro län Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg Stiftelsen för medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset Örebro Stiftelsen Nora Järnvägsmuseum och veteranjärnväg Stiftelsen Svenska Skoindustrimuseet i Kumla Stiftelsen Frövifors Pappersbruksmuseum Gammelkroppa Skogsskola Kommuninvest ekonomisk förening Stiftelsen Kungliga Gyttjebad och Brunnsanstalten Loka 16

17 Rapportering, mål och måluppfyllelse samt uppdrag Rapportering av aktuella händelser och framtida utmaningar, mål och måluppfyllelse samt uppdrag kopplas till de strategiska processer och målområden som återfinns i verksamhetsplanen med budget för 2018 huvudprocesserna hälso- och sjukvård, tandvård och regional utveckling och områdena hållbar utveckling, digitalisering, attraktiv arbetsgivare och ekonomi. Symbolförklaringar Färgindikatorer, måluppfyllelse och genomförande av uppdrag helår = uppnått eller överträffar målnivå = mindre, acceptabel avvikelse från målnivån = större negativ avvikelse från målnivån Förändringspilar, utveckling under året, resultat helår jämfört med föregående år alternativt årets början. = resultatet har förbättrats = resultatet är oförändrat = resultatet har försämrats Indikatorer, status helår = helt = delvis = inte alls = värde saknas för perioden Villkor för måluppfyllelse redovisas per inriktningsmål med indikatorer under respektive process och målområdes rapportering av mål och målavstämning. Redovisning av resultat för uppdrag sker också inom respektive process och målområde. Det finns totalt 32 inriktningsmål och av dessa har 31 mål uppfyllts, varav 22 mål fullt ut. Nio mål har en mindre acceptabel avvikelse från målnivån, varav sex har en positiv utveckling i jämförelse med årets början. Sammantaget har således 31 av 32 mål (97 procent) en god måluppfyllelse eller en mindre, acceptabel avvikelse. Inriktningsmål 30, att styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans, har en negativ avvikelse från målnivån och målet har inte uppfyllts. Det finns 49 uppdrag och 38 uppdrag har genomförts vid årets slut. Det finns två uppdrag som inte är klara vid årets slut. Det avser uppdrag 28, att starta ett arbete utifrån skogsnäringens betydelse och bidrag till länets utveckling och uppdrag 45, att etablera ett genomförandeprojekt för att ansluta till de nationella tjänsterna för högkostnadsskydd och frikort tillgängliga via 1177.se. Det finns också åtta uppdrag från förra året som inte var slutförda vid årsskiftet och samtliga utom två uppdrag är helt klara.

18 18 HÅLLBAR UTVECKLING

19 HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling Arbetet med aktiviteter i Programmet för hållbar utveckling fortsätter och många indikatorer visar ett gott utfall. Mognadsgraden inom hållbar utveckling har ökat men det är en utmaning att fortsätta arbetet med delaktighet och engagemang i hela organisationen. Samtliga förvaltningar har fortsatt arbetet och ökat kunskapen inom HBTQ, barnrätt, jämställdhetsanalys och miljö. KUNSKAP OCH AKTIVITETER INOM HÅLLBAR UTVECKLING Verksamheterna inom Region Örebro län har fortsatt arbetet för att möta målen i programmet för hållbar utveckling Flera förvaltningar har påbörjat utbildningsinsatser och utvecklingsarbeten för att öka kunskapen och arbeta bättre kring frågor som rör exempelvis inkludering och bemötande, HBTQ och barnrätt men även hållbar utveckling på ett generellt plan. Flera verksamheter arbetar aktivt med kunskap och metodutveckling bland annat vad gäller våld. Det pågår även flera arbeten kring god, jämlik och jämställd hälsa, ett viktigt arbete för att minska hälsoklyftorna. Under året har kartläggning gjorts och dialoger förts om hur Region Örebro län kan fortsätta att utveckla kunskap och metoder för att arbeta bättre med mångfald och för att motverka segregation. Det pågår också ett utvecklingsarbete för jämställd vård. En kostpolicy har tagits fram för att främja hälsa hos patienter och personal och intresset för hållbar mat tycks vara stort. En ny upphandlingspolicy har beslutats som har en stark koppling till såväl miljö som sociala aspekter av upphandling. Ett systematiskt arbete pågår med rutiner för att säkerställa miljöarbetet och flera satsningar har gjorts under året med framgångsrikt utfall vad gäller minskad klimatpåverkan. Till exempel har andelen förnybar energi i verksamheterna ökat och det är fler fordon som drivs av förnybart bränsle. Många verksamheter rapporterar även kring insatser för att vidareutveckla och implementera klimatlistan. Klimatlistan är en handbok för beställare och verksamheter i Region Örebro län. Handboken är framtagen för att stötta verksamheterna i arbetet med att beställa miljö- och klimatsmarta material och produkter. Arbete pågår även med att förbättra systematiken för att minska avfall av material och inventarier. Region Örebro län har även tagit beslut om ny klimatkompensation och flera utvecklingsprojekt pågår kring hållbart resande. I och med implementeringen av ny vision har diskussionen i många verksamheter även handlat om värdegrund och bemötande. Diskussionerna som kan bidra till det fortsatta arbetet med att ta fram Region Örebro läns gemensamma värdegrund. FRAMTIDA UTMANINGAR Det finns stora utmaningar inom hållbarhetsområdet bland annat utifrån Parisavtalet och Agenda 2030 men även utifrån de ekonomiska resurser som finns att hushålla med. Regeringen har tagit beslut om åtta målområden för folkhälsopolitiken med ett tydligare fokus på en jämlik hälsa. Det åttonde målet, en hälsofrämjande hälso- och sjukvård, markerar att hälso- och sjukvårdens verksamhet bör bli bättre på att möta de skillnader som finns mellan sociala grupper vad gäller insjuknande och behandling och konsekvenser av sjukdom och ohälsa. Vad gäller Sveriges miljömål har Region Örebro län ett stort ansvar att minska klimatpåverkan och resursförbrukning samt bidra till en giftfri miljö. Mognadsgraden omkring hållbar utveckling för Region Örebro län anses generellt ha ökat men utveckling inom området kräver fortsatt arbete och att inte stanna upp. Ett fortsatt arbete med omställningen i hållbar riktning kräver engagemang, kunskap och tid från både politiker, chefer och medarbetare. Det finns en utmaning i att systematisera, prioritera och utvärdera men även att kommunicera hållbarhet. 19

20 HÅLLBAR UTVECKLING MÅL OCH UPPDRAG HÅLLBAR UTVECKLING ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län är en ansvarsfull aktör med höga ambitioner inom hållbarhetsområdet. Hållbar utveckling för regionorganisationen är att skapa välfärd och livskvalitet när verksamheten bedrivs samtidigt som kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov säkerställs. Indikator: Aktivitetsplaner för programmet för hållbar utveckling är implementerade och följs upp i verksamheterna, samt genom en hållbarhetsredovisning. Kommentar: Utformningen av aktivitetsplanerna samordnas med verksamhetsplaneringsprocessen. Aktivitetsplaner för året finns och ses över årligen på alla förvaltningar och för Region Örebro län sammantaget. Dessa följs upp i samband med delårsbokslut och verksamhetsberättelse. Hållbarhetsredovisning görs årligen. INRIKTNINGSMÅL 1. Hållbarhet är integrerad i ordinarie verksamhet och mognadsgraden i hållbarhetsfrågor ökar. Kommentar: Hållbarheten är delvis integrerad i ordinarie verksamhet och mognadsgraden har ökat. Det finns många indikatorer i program för hållbar utveckling med ett gott utfall. Utifrån uppdrag från verksamhetsplanen har också flera förvaltningar påbörjat utbildningsinsatser och utvecklingsarbeten för att öka kunskapen kring hållbarhet både generellt och om barnrätt, inkluderande kommunikation och bemötande samt HBTQ. En kostpolicy har tagits fram för att främja hälsa hos patienter och personal och intresset för hållbar mat är stort inom många verksamheter i organisationen. Den nya upphandlingspolicyn utgår från en uppförandekod med fokus på miljö såväl som sociala aspekter av hållbar upphandling. Tydligare kravställning och uppföljning av ställda krav är ytterligare ett område där verksamheterna utvecklar kunskap och med tiden kan bli bättre. Flera förvaltningar arbetar systematiskt med rutiner för att säkerställa miljöarbetet. Arbete pågår till exempel inom Regionservice med att förbättra det systematiska arbetet med driftoptimering och att minska slöseri av material och inventarier. Genom att förbättra livscykelkostnadsanalyser är syftet att få fram underlag för att lyckas genomföra fler hållbara investeringar. I och med implementeringen av Region Örebro läns nya vision har diskussionen i många verksamheter även handlat om värdegrund och bemötande som kan bidra till Region Örebro läns gemensamma värdegrund. 20

21 HÅLLBAR UTVECKLING UPPDRAG 1. Att fortsätta arbetet med jämställdhetsanalys (gender budgeting), för minst en verksamhet per förvaltning och år samt att utifrån dessa och tidigare jämställdhetsanalyser implementera åtgärder. Kommentar: Samtliga verksamheter har genomfört minst en jämställdhetsanalys. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har genomfört utvecklingsarbeten i västra länsdelen med fokus på bensår, psykisk hälsa och rehabilitering. Folktandvården har gjort jämställdhetsanalys av det särskilda tandvårdsbidraget, samt av uteblivande och sena återbud. Inom Regional utveckling har analyser gjorts inom näringslivsutveckling och stöd till föreningar och organisationer. Inom Företagshälsa och tolkförmedling har en översyn gjorts av tolkarnas utbildningsmöjligheter. Regionservice har genomfört en genomlysning av förekomst av lönetillägg med fokus på jämställdhet. På regionkansliet kommer en analys av innehållet i Tebladet att genomföras våren I patientnämndens årsberättelser sker avrapportering med könsuppdelad statistik kontinuerligt. 2. Att arbetet med att HBTQ-diplomera fler verksamheter ska intensifieras. Kommentar: Information om HBTQ och HBTQdiplomering har fortsatt under året. En inspirationsdag kring HBTQ genomfördes i maj. 308 personer har påbörjat och 255 har slutfört webbutbildning HBTQ i SABA. Bakom dessa siffror döljer sig både de som har gjort den i grupp och enskilt, varför statistiken kan vara något missvisande. Sammantaget har både fler enskilda och fler verksamheter nu genomgått webb-utbildningen och flera kommer att ta steg två och genomföra diplomering. Storå vårdcentral och endoskopimottagningen Karlskoga lasarett har diplomerats och vuxenhabiliteringen har påbörjat diplomering som kommer att avslutas under våren Förvaltningen Regional utveckling har gjort en inventering av befintliga diplomeringar för verksamheter utanför hälso- och sjukvård. En pilot ska genomföras inom Område energi och klimat. Denna ska utvärderas för att kunna erbjudas till flera inom Regional utveckling. 3. Att fortsätta arbetet med att analysera barnrättsperspektivet för minst en verksamhet per förvaltning och år samt att utifrån dessa och tidigare analyser av barnrättsperspektivet implementera åtgärder. Kommentar: Samtliga förvaltningar har fortsatt arbetet med analys och implementering av barnrättsperspektivet. Inom Regionservice har televäxeln gjort en analys av sin verksamhet utifrån barnrättsperspektivet och en utbildning är planerad. En rapport om barnperspektivet i H-husprogrammet har tagits fram och presenterats för styrgrupperna. Regionkansliet har reviderat och förbättrat checklistan i ärendehanteringsprocessen för Region Örebro läns horisontella perspektiv (social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet). Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har kompetensgruppen för barn som närstående gjort en analys av barnrättsperspektivet med fokus på vården av patienter med MS. Flera förslag på åtgärder har tagits fram och bland annat har 100 barnrättsombud utbildats under året och målet är att alla enheter ska ha minst ett barnrättsombud. Inom Folktandvården ges utbildning om barnrätt via folkhälsoenheten på traineeprogrammet för nyanställda och nyexaminerade tandläkare och tandhygienister samt på samtliga allmäntandvårdskliniker. Barnkonventionsansvarig på Folktandvården besöker klinikerna årligen. Förvaltningen Regional utveckling arbetar för att implementera barnrättsfrågorna tydligare inom förvaltningens områden. Med anledning av regeringen beslut om ett kunskapslyft kopplat till barnrättsfrågor har en heldagskonferens om barnets rättigheter anordnats av barnombudsmannen i samarbete med Länsstyrelsen i Örebro län, Region Örebro län och kommunerna i länet.vid framtagande av länstransportplanen genomfördes analys av barnrättsperspektivet och rapporten innehåller förslag till åtgärder. Regionhälsan gör en orosanmälan vid misstanke om att barn far illa. Under 2018 har en anmälan gjorts. 4. Att påbörja arbetet med att ta fram en ny Folkhälsoplan. Kommentar: Handlingsplan för god, jämlik och jämställd hälsa har beretts i fokusberedning för folkhälsa som gett sitt godkännande till planen. Innan ärendet ska till regionfullmäktige ska planen presenteras för Regionala samverkansrådet. 21

22 HÅLLBAR UTVECKLING 5. Att utarbeta en kostpolicy för Region Örebro län. Kostpolicyn ska omfatta alla tre hållbarhetsaspekterna och ge stöd i arbetet för att främja hälsa hos patienter och personal samt en minskad klimat- och miljöpåverkan. Kommentar: En kostpolicy har tagits fram och beslutats i regionfullmäktige. Arbetet med implementering kommer att ske under Att utreda möjligheten att låta Region Örebro läns kostenhet göra en flerårsplanering avseende matsedel och råvaruinköp, med syfte att låta producenter bättre planera sin produktion. Kommentar: Uppdraget är genomfört. Intentionerna i uppdraget om bättre planeringsförutsättningar för länets producenter kommer att kunna tillgodoses inom ramen för de åtaganden som Region Örebro län har inom befintliga styrdokument såsom RUS, regionala livsmedelsstrategin och Region Örebro läns kostpolicy. 7. Att fortsätta förbättringsarbetet och höja ambiionerna kring Region Örebro läns arbete med resor och transporter genom att vidareutveckla, implementera och kommunicera resehierarkin. Kommentar: Arbete har pågått och bland annat har resehierarkin tagits upp och kommunicerats på arbetsplatsträffar i förvaltningarna. Under senare delen av året har Region Örebro läns verksamheter haft möjlighet till reserådgivning. En reserådgivare, med finansiering via projektmedel från Tillväxtverket, erbjuder rådgivningar i samtliga förvaltningar och arbetar med att synliggöra statistik, föreslå åtgärder och arbeta med förbättringar. Arbetet kommer att fortsätta under Att fortsätta förbättringsarbetet och höja ambitionerna kring klimatsmarta arbetssätt genom att vidareutveckla, implementera och kommunicera klimatlistan, samt följa upp arbetet i verksamheterna samt i verksamhetsberättelsen till regionfullmäktige. Kommentar: Samtliga förvaltningar ser över arbetssätt för att bättre följa klimatlistan. Bland annat finns ett samarbete mellan förvaltningar för ökad kunskap. För genomslag gentemot produkttillverkare kommer även dialog att föras med regioner som arbetar med liknande klimatlistor och klimatsmarta arbetssätt, nätverk för detta finns etablerat. Folktandvården arbetar aktivt med sin varukorg i linje med uppdraget. Regionservice städavdelning har bytt ut plastmuggar mot pappersmuggar i samtliga allmänna lokaler på de tre sjukhusen. Område IT har tagit över ansvaret för skrivare/ kopiatorer och arbetar för att minska utskrifterna. Andelen e-fakturor från leverantörer är nu cirka 70 procent och numera skickas lönebeskeden ut digitalt till Region Örebro läns medarbetare. Inom Hälsooch sjukvårdsförvaltningen lyfts de klimatsmarta förkläden (gjorda av sockerrör och kalk) som tagits in i Varuförsörjningens sortiment. Eftersom förkläden är en av de förbrukningsmaterial som har störst klimatpåverkan är det av stor betydelse om dessa väljs. Från och med november finns även ett stort sortiment av soppåsar/säckar av förnybart material upphandlat hos Varuförsörjningen. Inom Hälsooch sjukvårdsförvaltningen finns en ökning av förbrukning av sopsäckar, handskar och förkläden av fossilt material och arbete pågår med en plan för fortsatt arbete att se över detta, 22

23 HÅLLBAR UTVECKLING 9. Att ta fram förslag och genomföra åtgärder i Region Örebro läns verksamhet som syftar till att minska utsläpp av klimatpåverkande gaser. Kommentar: I Handlingsplanen Hållbar medicinsk teknik finns en aktivitet för att se över behovet av lustgasdestruktion. Aktiviteten är ett gemensamt arbete mellan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Folktandvården, Område medicinsk teknik samt Område fastigheter i Regionservice. Aktiviteten ska vara genomförd senast Det finns ett antal laddstationer för Region Örebro läns poolbilar. Regionservice planerar för att utöka med ett antal laddstationer vid P-huset på Universitetssjukhuset Örebro (klart slutet av 2019). En utredning pågår också kring hur någon/några laddstationer för besökare på länets sjukhus ska kunna erbjudas. Central bilhantering har under året bytt ut 55 dieselbilar mot fordon som drivs av förnybart bränsle. I december har två nya elbilar köpts in till bilpoolen, den nya modellen möjliggör längre resor med elbil. En utredning har genomförts avseende minskad miljö- och klimatpåverkan från användning av fossila bränslen till reservkraft- och reservvärmeanläggningar vid sjukhusen. Resultatet av utredningen är att en övergång till en syntetisk framställd dieselolja från naturgas istället för standarddiesel ger en kraftig reduktion av både miljö- och klimatpåverkande utsläpp sett över hela livscykeln. Från och med 2019 kommer anläggningarna att drivas med denna typ av bränsle. 2017: 6. Att genomföra en sårbarhets- och försörjningsanalys av Region Örebro läns varu- och materialflöden. Kommentar: En kunskapssammanställning kring Region Örebro läns varu- och materialflöden kopplat till sårbarhets- och försörjningsanalys har gjorts. I samband med den sammanställningen har kontakter med andra regioner och myndigheter tagits och förslag på framtida samarbeten kopplade till området redovisats. 10. Att under 2018 ta fram en ny upphandlingspolicy. Policyn ska i enlighet med gällande upphandlingspolicy särskilt beakta den socialaoch miljöaspekten, men även inkludera jämställdhetsaspekten. Upphandlingspolicyn ska säkerställa att upphandlade leverantörer, där så är möjligt, erbjuder sina anställda kollektivavtalsliknande villkor. Kommentar: En ny upphandlingspolicy har tagits fram under året och beslutats i regionfullmäktige. 23

24 24 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

25 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Hälso- och sjukvård Under året har Universitetssjukhuset Örebro fått pris som bästa universitetssjukhus och tillgängligheten visar fortsatt positiva resultat. Samtidigt finns flera utmaningar med bland annat hög personalomsättning, kompetensbrist, pressad ekonomi och stängda vårdplatser. Kompetensförsörjningen är en utmaning men också avgörande för att klara hälso- och sjukvårdens uppdrag till invånarna och hantera den ekonomiska situationen. Arbetet med målbild för hälso- och sjukvården år 2030 är ett viktigt uppdrag. Målbilden anger den riktning som hälso- och sjukvården behöver ha för att motsvara behovet hos länets invånare och samtidigt vara en attraktiv arbetsplats. PRIS FÖR BÄSTA UNIVERSITETSSJUKHUS I SVERIGE Universitetssjukhuset Örebro har vunnit tidningen Dagens Medicins prestigefyllda tävling Bästa sjukhus, i klassen universitetssjukhus. Det har varit möjligt tack vare det goda länssamarbetet. Bakom utmärkelsen ligger en jämförelse av hur sjukhusen presterar inom ett flertal olika områden, där medicinsk kvalitet väger tyngst. Sjukhuset har också bästa resultat i kategorin överbeläggningar och presterar mycket bra inom tillgänglighet, ekonomi, patientenkäter och trycksår. Universitetssjukhuset Örebro utmärker sig också inom intensivvård, kärlkirurgi och njursvikt. Sammanlagt använder Dagens Medicin 170 indikatorer när de gör sin bedömning. Nytt för 2018 är indikatorn hjärtkirurgi, där Universitetssjukhuset Örebro också hamnar i topp. Karlskoga lasarett hamnade på elfte plats bland mellanstora sjukhus och Lindesbergs lasarett utanför toppplaceringarna bland mindre sjukhus. TILLGÄNGLIGHET Den nationella patientenkäten visar att patienternas upplevelse av tillgänglighet är något över rikssnittet gällande specialiserad öppen vård och specialiserad sluten vård. Tillgängligheten till operation och till nybesök hos läkare har under största delen av året varit förbättrad i jämförelse med Under senare delen av hösten har dock operationskapaciteten upplevts svikta något. I kombination med en ökad mottagningskapacitet, som genererar ökat inflöde av operationer, har det medfört ett något lägre värde i december jämfört med Vid jämförelse med riket redovisar operationstillgängligheten siffror i nivå med rikssnittet per november. För nybesök hos läkare har tillgängligheten ökat jämfört med Vid jämförelse med riket är resultatet i nivå med rikssnittet avseende november. UTMANING INOM KOMPETENSFÖRSÖRJNING Det har varit ett år fyllt av utmaningar för svensk sjukvård och det gäller även för Region Örebro län. Så gott som alla landsting och regioner har brottats med hög personalomsättning, brist på erfarna medarbetare och stängda vårdplatser. Detta leder till en pressad arbetsmiljö och en mycket ansträngd ekonomi. Kompetensförsörjningen är en av de mest utmanande, men också mest avgörande frågan för att klara hälso- och sjukvårdens uppdrag till befolkningen och samtidigt hantera den ekonomiska situationen. En genomlysning av behoven av kompetensförsörjningen visar att det finns flera yrkesgrupper som redan idag är mycket svårrekryterade och att det även i framtiden kommer att vara ett glapp mellan tillgång och efterfrågan på en rad kompetenser. I nuläget signalerar flertalet verksamheter bekymmer med kompetensförsörjningen, vilket påverkar både möjligheterna att bedriva hälso- och sjukvård och att driva verksamheten inom ekonomiska ramar. De kanske mest utsatta verksamheterna finns idag inom primärvården och psykiatrin, men läget inom den somatiska specialistsjukvården är också allvarligt. NÄRSJUKVÅRDEN ÄR DEN VIKTIGA BASEN Basen i all hälso- och sjukvård ligger i en väl fungerande närsjukvård. Det är hit patienterna kommer ofta och med vanliga och kroniska sjukdomstillstånd. I hälso- och sjukvården inom Region Örebro län ligger ett starkt fokus på just detta. I de närsjukvårdsområden som håller på att utvecklas skapas successivt en struktur för att på ett bättre sätt jobba över traditionella gränser, till exempel mellan vårdcentraler, kommuner, akutmottagningar och den specialiserade vården på sjukhus. Eller mellan den somatiska hälso- och sjukvården, psykiatrin och habiliteringen. Här finns flera goda exempel på samarbeten mellan sjukhuskliniker och vårdcentraler och utveckling av mobila team där man genom samarbeten mellan olika vårdnivåer har möjlighet att med gemensamma resurser erbjuda patienterna en god och nära vård. Detta arbete är mycket positivt och kommer att fortsätta i framtiden. HÖGSPECIALISERAD VÅRD KONCENTRERAS Trenden i Europa och i Sverige går samtidigt mot en ökad koncentration inom den mest specialiserade vården. På nationell nivå pågår ett fokuserat arbete när det gäller detta, bland annat utifrån regeringens uppdrag till Socialstyrelsen om en ökad nationell samordning och den fortsatta utvecklingen av regionala cancercentra. Utgångspunkten i arbetet bygger på att ett större patientunderlag leder till en ökad kvalitet och effektivitet. Detta måste även Region Örebro län förhålla sig aktivt till. För att vara en attraktiv medspelare i utvecklingen måste hälso- och sjukvården i Region Örebro län kunna visa på nationellt hög kvalitet och 25

26 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD vara en bra samarbetspartner med övriga landet. Vad gäller nivåstrukturering på nationell nivå sker en fördelning av ovanliga högspecialiserade ingrepp. Hittills har diagnosen peniscancer fördelats till Region Örebro län, tack vare mycket hög kompetens och goda medicinska resultat. Den process som ersätter systemet med rikssjukvård innebär att cirka fem procent av all specialiserad vård ska utföras på högst fem sjukhus. Detta kan komma att innebära ganska stora förändringar för Region Örebro läns högspecialiserade vård sett några år framåt. Även inom Uppsala-Örebroregionen sker en nivåstrukturering av olika cancerdiagnoser mellan sjukvårdsregionens sjukhus. Samtidigt finns ett liknande arbete att göra lokalt, mellan verksamheter inom Örebro län och i samarbetet med kommunal vård och omsorg. Utvecklingen har kommit en bit på väg, till exempel när det gäller vårdflöden, standardiserade processer och vårdförlopp, men mycket återstår att göra. Samordningen av verksamheterna inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningens länskliniker har inneburit att utvecklingen gått framåt och det är positivt utifrån ett medicinskt kvalitetsperspektiv. Ett exempel är den länsövergripande produktionsplaneringen för operationer där länets gemensamma resurser används mer optimalt för att uppnå bästa möjliga kvalitet. Denna samordning i länet börjar få genomslag inom flera specialiteter, vilket påverkar tillgängligheten positivt. Genom goda relationer med andra landsting/ regioner och en god produktionsplanering har intäkterna för den sålda vården ökat. Kvaliteten är god och kunder i andra landsting/regioner ger positiv respons. Många kliniker inom de opererande verksamheterna har tillsammans med onkologiska kliniken bidragit starkt till detta. Ökningen beror till stor del på att Region Örebro län kunnat erbjuda en god tillgänglighet och kvalitet. Långsiktiga avtal saknas dock inom flera områden. Detta skulle ge en ökad stabilitet för de egna verksamheternas ekonomi och planering. H-HUSET TAR FORM Byggprojektet H-huset fortsätter enligt plan. Fokus i programmet är nu produktionsfrågorna och att överblicka arbetet som behöver göras innan byggnaden är patientklar. Arbetet med att identifiera de medicintekniska utrustningar som kommer att tas i bruk inom ramen för projektet har fortsatt och en del av upphandlingarna har startat. En utställning om H-huset öppnades i maj i lokalen vid M-husets entré. FRAMTIDA UTMANINGAR Det negativa ekonomiska resultatet är en stor utmaning att hantera inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Ekonomisk balans är en förutsättning för framtida utveckling. En långsiktig lösning för kompetensförsörjning i kombination med att använda kompetensen på bästa möjliga sätt är i nuläget helt nödvändig för att komma tillrätta med detta. Kompetensförsörjningen och bristen på vårdpersonal kommer fortsatt att vara en mycket aktuell fråga i sjukvårdssverige. Detta är en av de allra största utmaningarna. Det behövs också ett omfattande arbete med kompetensväxling så att alla kompetenser används på bästa sätt, för att ge patienterna bra och effektiv vård på rätt nivå. De bakomliggande orsakerna till bristen på medarbetare är mångfacetterad. Ökat eller minskat antal utbildningsplatser på universiteten och högskolorna påverkar förstås möjligheten att rekrytera. Det går dock inte att på ett enkelt sätt jämföra behoven idag med hur det såg ut för ett eller två år sedan. Patienterna blir äldre och har mer komplexa sjukdomar som kräver mer insatser. Samtidigt finns en nationell riktning sjukvården i Sverige går mot att allt mer avancerad vård bedrivs som öppenvård. Detta är en positiv trend som kan förklaras av den medicinska utvecklingen. Antalet vårdplatser i slutenvården minskar på många sjukhus i Sverige, parallellt med att beläggningsgraden och 26

27 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD vårdkomplexiteten ökar. För Region Örebro län innebär denna utveckling att behöva se över och skapa en vård med rätt dimensionering mellan den avancerade öppenvården och antalet vårdplatser inom slutenvården. Hälso- och sjukvården, både nationellt och lokalt, står inför stora utmaningar som handlar om att på bästa möjliga sätt, och utifrån tillgängliga resurser, tillgodose de behov som finns i befolkningen. Den svenska hälso- och sjukvården skiljer sig från många i övrigt jämförbara länder genom en sjukhustung struktur. Detta leder till att primärvården i Sverige är alltför svag med en begränsad funktion när det gäller att koordinera vården, ha översikt över de insatser som patienten får och att bidra till att knyta samman insatserna från hälso- och sjukvård med kommunernas sjukvård och socialtjänst. Här pågår ett nationellt arbete, bland annat med lagändringar, som blir mycket viktigt att implementera. Det är därför av största vikt att Region Örebro län fullföljer den påbörjade utvecklingen av närsjukvården, den vård som är vanligt förekommande och som patienterna behöver ofta och geografiskt nära. Parallellt med utvecklingen av närsjukvården sker utvecklingen av den mer specialiserade vården på länets tre sjukhus. För att öka kvaliteten på den specialiserade vård som ges vid sjukhusen koncentreras olika specialiserade sällaningrepp till vart och ett av de tre sjukhusen. Till exempel har de tidigare tre ortopedklinikerna i Karlskoga, Lindesberg och Örebro slagits samman till en klinik, med en tydligare profilering på de olika ställena: axeloch knäkirurgi i Karlskoga, knä- och höftleder i Lindesberg och rygg-, barn- och fotkirurgi i Örebro. Vidare pågår utvecklingen av ett venöst centrum, verksamhet för åderbråck, i Karlskoga medan överviktsoperationer görs i Lindesberg. Vid Universitetssjukhuset Örebro bedrivs traumasjukvård, avancerad cancervård och annan högspecialiserad vård inom en rad olika specialiteter. Allt detta för att öka kvaliteten, stärka patientsäkerheten och använda resurserna på bästa sätt. Trots att det finns en stark inriktning och acceptans för detta på nationell nivå finns stora utmaningar i samma arbete på länsnivå. Region Örebro län har även ett särskilt uppdrag att bedriva universitetssjukvård. I uppdraget ska evidensbaserad vård och kunskapsstyrning, högkvalitativ forskning och utbildning bedrivas för att gagna den medicinska utvecklingen. En stor utmaning är att stärka universitetssjukvården utan att komma i konflikt med det kliniska uppdraget. För att klara utvecklingen behövs en ökad kvalitet i vård, forskning och utbildning inom strategiska områden. På lång sikt handlar det om att hålla en så god kvalitet att universitetssjukvården i Region Örebro län står stark i den allt högre nationella styrningen av den mest kvalificerade hälso- och sjukvården. Det är viktigt att fortsätta att utveckla verksamhetens innehåll positivt och framtidsinriktat. Ett omfattande förändringsarbete pågår för att utveckla närsjukvården i länet och att fortsätta utvecklingen av länsövergripande kliniker med gemensam produktionsplanering. Det pågår även ett arbete för att utveckla och tydliggöra den högspecialiserade vården. Genom ett ökat samarbete och ett mer effektivt utnyttjande av länets samlade resurser kan hälso- och sjukvården möta utmaningarna och tillgodose patienternas behov. Under året har det tagits fram ett utkast till en målbild för hälso- och sjukvården för år Detta har varit ett mycket viktigt uppdrag som ska ange den riktning som hälso- och sjukvården behöver ha för att motsvara de behov som länets invånare kommer att ha på sjukvården i en nära framtid och samtidigt vara en attraktiv arbetsgivare. Målbilden ska under våren 2019 presenteras i en medborgardialog för att sedan fastställas av regionfullmäktige. Därefter börjar det både viktiga och spännande arbetet med att skapa de strategier som ska föra hälso- och sjukvården fram till målbilden. 27

28 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD MÅL OCH UPPDRAG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ÖVERGRIPANDE MÅL Hälso- och sjukvården är kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd. INRIKTNINGSMÅL 2. Vården är tillgänglig. Kommentar: Tillgängligheten visar en blandad bild med goda värden för indikarorer avseende e-hälsa samt förbättrade värden för tillgänglighet till första läkarbesök inom specialiserad vård jämfört med Under större delen av året har även tillgängligheten till operation varit bättre jämfört med 2017, men kapacitet och tillgänglighet till operation har haft en viss avmattning under senhösten. Tillgängligheten till operation ligger på samma nivå som resultatet för riket per november. Telefontillgängligheten till specialiserad vård och primärvård behöver förbättras. Indikator: Tillgängligheten till vården ska öka 2018 jämfört med Redovisning och uppföljning av: Kommentar: Sammanfattande bedömning: Användningen inom e-hälsa fortsätter att öka. Tillgängligheten för planerade nybesök inom specialiserad vård är bättre jämfört med förra året. Tillgänglighetssituation avseende operationer är sämre jämfört med förra året. Primärvårdens telefontillgänglighet är på samma nivå som förra året. Läkarbesök inom primärvården inom sju dagar är sämre i jämförelse med förra året. Återbesök inom planerad tid är på samma nivå som förra året. Se även bilaga verksamhetsstatistik, hälso- och sjukvård tillgänglighet. Indikator: Indikatorerna för inriktningsmålen under e-hälsa. Kommentar: Indikatorerna för e-hälsa: År 2017 var det 79 procent av länsinvånarna som kände till 1177 Vårdguiden, e-tjänster och sjukvårdsrådgivning via internet på 1177.se. Målet är 75 procent. En nationell undersökning visar en markant kännedomsökning sedan föregående år, idag har 92 procent hört talas om 1177 Vårdguiden. Det finns ännu inte resultat på länsnivå. 64 procent av länsinvånarna är användare av 1177 Vårdguidens e-tjänster. Målet 60 procent uppnås därmed. Se mer information under kapitel Digitalisering. Indikator: Andelen patienter som får nybesök på mottagning alternativt operation/behandling inom vårdgaranti. Kommentar: Tillgängligheten både till operation och till nybesök läkare har under största delen av året varit förbättrad jämfört med Tillgängligheten till operation redovisar dock ett sämre resultat i jämförelse med 2017 vid årets slut, 66 procent 2018 jämfört med 68 procent Under senare delen av hösten har operationskapaciteten upplevts svikta något och det i kombination med en ökad mottagningskapacitet, som genererar ökat inflöde av operationer, har gjort att operationskapaciteten varit tydligt belastad under slutet av året med ett något lägre decembervärde (-2 procent) jämfört med Väntetider.se redovisar att Region Örebro läns operationstillgänglighet är på samma nivå som rikssnittet avseende november. För nybesök läkare har tillgängligheten ökat jämfört med december 2017 (82 procent jämfört med 78 procent). Region Örebro län redovisar även här ett resultat på samma nivå som rikssnittet per november i Väntetider.se. Se även bilaga Verksamhetsstatistik, Hälso- och sjukvård tillgänglighet specialiserad vård. 28

29 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Indikator: Tillgängligheten på andra sätt än traditionellt via telefon. Kommentar: Se indikatorerna under e-hälsa ovan och mer information i kapitel digitalisering. Som exempel kan nämnas att allt fler invånare använder e-tjänster i sin kontakt med vården. Användningen av 1177 Vårdguiden ökar. Ett projekt för digital vårdcentral pågår och planen är att en digital/virtuell vårdcentral ska etableras under Projektet Digitala vårdmöten vård via video har redovisat att teknik och arbetssätt fungerar väl, och ett projekt för ett bredare införande pågår. Indikator: Tillgängligheten till primärvården enligt vårdgarantin. Kommentar: Telefontillgängligheten till primärvården enligt vårdgarantin: Sammantaget för samtliga vårdcentraler (exklusive privata vårdcentraler) har antalet besvarade samtal samma dag ökat vid jämförelse mellan 2017 ( samtal) och 2018 ( samtal). Det är en ökning med besvarade samtal. Andelen besvarade samtal, 80 procent, är densamma 2018 jämfört med Tillgänglighet till läkarbesök inom sju dagar enligt vårdgarantin: Sammantaget för samtliga vårdcentraler (exklusive privata vårdcentraler) har antalet patienter som kommit till läkare på nybesök inom sju dagar enlig vårdgarantin ökat från besök 2017 till besök Det är en ökning med 601 besök. Andelen som kommit inom sju dagar har däremot minskat från 85 procent 2017 till 83 procent Antalet besvarade samtal av distriktssjuksköterska och antalet besök inom sju dagar till läkare har ökat, trots bemanningsproblematik på distriktsläkare och distriktssjuksköterskor på Region Örebro läns vårdcentraler. Dessutom har antalet listade patienter ökat generellt i Region Örebro län. Totala antalet samtal och patienter som haft behov av att komma på besök inom sju dagar har ökat i större omfattning, därav en minskning i andel läkarbesök inom sju dagar. Telefontillgängligheten skiljer väsentligt mellan vårdcentralerna där tio vårdcentraler har klarat målet på 90 procent tillgänglighet på telefon samma dag. Fyra vårdcentraler ligger på en låg nivå mellan 49 och 62 procent tillgänglighet, utan några tecken på förändring, en vårdcentral med låg tillgänglighet har under året visat en positiv trend (Varberga vårdcentral) och låg i december över målnivån. Se även bilaga Verksamhetsstatistik, Hälso- och sjukvård tillgänglighet vårdcentraler. Indikator: Befolkningsupplevd tillgänglighet enligt nationella enkäter. Kommentar: Den nationella patientenkäten 2018 visar att patienternas upplevelse av tillgänglighet är något över rikssnittet gällande specialiserad öppen vård och specialiserad sluten vård. Indikator: Telefontillgängligheten och tillgängligheten till första besök inom primärvården. Variationen mellan vårdcentralernas resultat ska minska jämfört med Kommentar: Var god se tillgänglighet till primärvård enligt vårdgaranti ovan. Andelen besvarade samtal är på samma nivå 2018 som det var 2017, 80 procent. Andelen som fått läkarbesök inom sju dagar har minskat från 85 procent 2017 till 83 procent Det är fortsatt variation mellan vårdcentralernas resultat. Indikator: Återbesök inom planerad tid. Kommentar: Under året har cirka 80 procent av patienterna på väntelistan fått vård inom planerad tid. Faktiska väntetider visar att siffrorna förbättrats under året från att ha varit 63 procent i början av året till att ligga mellan 67 till 69 procent i slutet av året. Jämfört med riket, enligt Väntetider.se, har Region Örebro län faktiska väntetider inom planerad tid över rikssnittet med +2 procent (avser november). 29

30 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 3. Vården är kunskapsstyrd. Kommentar: Kunskapsstyrning omfattar samtliga målområden i God Vård. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens enhet för kunskapsstyrning har en central roll i att skapa lokala förutsättningar för arbetet. Under året har rutiner för att etablera och driva lokala programområden och arbetsgrupper tagits fram. Behov av en samlad analys- och uppföljningsenhet är kommunicerad. Region Örebro län är väl representerat i regioners system för kunskapsstyrning. Uppsala-Örebroregionen har värdskap för fyra programområden: Hjärt- och kärlsjukdomar, Akut vård, Öron-näsahalssjukdomar, Äldres hälsa samt ordförandeskap i Kvinnosjukdomar och förlossning. Nominering pågår till nationella programområden Levnadsvanor och Reumatiska sjukdomar. Uppdragsbeskrivning och bemanning av Samverkansgrupp FoU/ Life science är inte klara. Ny samverkansgrupp bildas för Vårdinformationssystem. Omdaning av sjukvårdsregionala specialitetsråd till regionala programområden är i slutfas. Under året har två delrapporter lämnats av den lokala etableringsgruppen. Uppdraget för rådet för medicinsk kunskapsstyrning och dess ledamöter revideras. En överenskommelse har gjorts mellan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och kommunerna. HTA-enheternas roll i kunskapsstyrningssystemet diskuteras på nationell nivå. Beslut finns att Läkemedelscentrum ska bistå lokala arbetsgrupper med kompetens i läkemedelsfrågor. Patientdelaktighet i utvecklingsarbete är centralt och arbetsgrupper ska alltid överväga patient-/närståendemedverkan. Förutom utbildningsinsatser har ett gemensamt arbete med patient- och närståenderepresentanter startat för att skapa arbetssätt där deras erfarenheter och kunskap ska tillvaratas. Indikator: Samtliga områden arbetar med implementering av/förbättring utifrån minst en indikator från kunskapsunderlag. Kommentar: Flera verksamheter arbetar med implementering av och förbättring utifrån kunskapsunderlag och resultat och goda exempel syns till exempel inom strokesjukvården. Indikatorn är dock svår att följa upp. Utvecklingen är att följa processer som beskriver patientens väg i vården bättre istället för delleveranser. 4. Vården är patientsäker. Kommentar: Ett systematiskt patientsäkerhetsarbete har etablerats kopplat till avvikelsehantering, anmälningsskyldighet och klagomålshantering. Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har chefläkargruppen regelbundna avstämningar och samverkan med kompetensgrupper vilket möjliggör proaktivt säkerhetsarbete. Indikator: Uppföljning av genomförda åtgärder och effekter utifrån lex Maria-anmälningar och klagomål samt händelse- och riskanalyser görs i samtliga fall. Kommentar: De lex Maria-anmälningar som genomförts har diskuterats och ensats för att säkerställa allvarlighetsnivå och undvikbarhet. Lex Mariaanmälningar följs upp sex månader efter IVO-beslut. Uppföljningen initieras via chefläkare och en fastställd rutin finns. Verksamhetschefen ska då redovisa att åtgärder genomförts i enlighet med framställan i internutredningen. Detta som ett viktigt led i verksamhetens systematiska förbättringsarbete för att förhindra återupprepning. Klagomålshanteringen, enligt den nya lagen, har varit igång ett år och fungerar mycket väl med uppföljning varje månad på övergripande nivå inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Inflödet och spridningen inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen följs. Verksamheternas besvarande och efterlevnad till svarsrutin är genomgående god. Risk- och händelseanalyser utförs enligt fastställd metod med åtgärdsplan vid slutrapport samt ansvarsfördelning för genomförande av åtgärder. Utbildning av analysledare har initierats. Uppföljning av genomförda händelseanalyser sker alltid efter sex månader, varefter kvalitetssäkring och överföring sker till Nitha-kunskapsbank. 30

31 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Indikator: Uppföljning av avvikelsehantering inom satta målvärden för sju samt 90 dagar. Kommentar: Arbete har fortgått inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen för att nå målen och resultatet har förbättrats. En genomgång av avvikelsehanteringen och verksamhetschefernas ansvar för flödet, klassificering och åtgärder har gjorts. En obligatorisk utbildning har införts för alla nytillkomna avvikelsehandläggare. En generell förbättring har nåtts inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, vissa verksamheter klarar målvärdena, men uppföljningsmåtten är inte uppnådda på övergripande nivå. Ett ytterligare mål för avslut inom 360 dagar har lagts till. Uppdraget runt avvikelsehanteringen är kopplad till verksamhetschefens ansvar för egenkontroll och systematiskt förbättringsarbete. Medarbetarnas vilja att rapportera och utveckla hänger på regelbunden återföring. Indikator: Varje verksamhet genomför en patientsäkerhetsrond minst en gång per år. Kommentar: Patientsäkerhetsronder inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är infört inom alla områden och alla verksamheter. Standardiserade mallar med checklista används med krav på att verksamhet och ansvariga förbereder. Chefläkaren initierar, och verksamhetschefen är i alla delar ansvarig för uppföljning och åtgärder. Enligt chefläkarna och den respons de fått är detta det mest positiva steg som införts i arbetet fullt ut. 5. Vården är personcentrerad Kommentar: Patientlagen tydliggör patientens rätt till information och samtycke i vård och behandling. Personcentrering i vården bygger på att patienten känner sig delaktig, är informerad och möts med respekt i alla kontakter. Region Örebro län deltar i det övergripande arbetet med Nationell patientenkät med patienternas upplevelser av vården samt med PREM-enkät inom de standardiserade vårdförloppen för cancersjukdomar. Möjligheten till delaktighet ges också genom journal via nätet, enkel rak kontakt med vården genom 1177 samt en öppen tydlig hantering av synpunkter och klagomål med svar till patienten. Indikator: Region Örebro län arbetar för att patienter och närstående ska känna sig delaktiga. Uppföljning sker via Nationell patientenkät. Kommentar: Resultat har redovisats av den Nationella patientenkäten som genomförts avseende somatisk slutenvård. Utifrån detta vidtar verksamheterna analys och eget utvecklingsarbete. Arbetet regionalt runt enkäten och utfallet försvåras av den tunga nationella administrativa strukturen. Den nya lagstiftningen har gett patienter och anhöriga en direkt möjlighet att lämna synpunkter och klagomål till vården. Detta har noterats av såväl SKL som Socialstyrelsen, och därmed kommer den nationella patientenkäten med den låga svarsfrekvens i en annan dager. Region Örebro län har arbetat framgångsrikt runt synpunkter och klagomål med aktiv återkoppling och svar till patienten. En oerhört viktig del i arbetet runt patientcentrering är patientens egen tillgång Journalen, det vill säga journal via nätet. Patienten kan därigenom ta del av mer information för att kunna vara aktiva i sin vård. Det digitala vårdutbudet har ökat också vilket ger en bättre tillgänglighet i realtid. Allt sker inom de möjligheter som ges inom nationellt ramverk. 31

32 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Indikator: Hanteringen av inkomna synpunkter och klagomål från patient eller närstående följs upp via Kvalitet- och patientsäkerhetsberättelsen. Kommentar: Region Örebro läns antagna modell för klagomål och synpunkter har vunnit nationellt renommé och under året presenterats på Patientsäkerhetskonferensen. Inflödet är väl kartlagt, tiderna håller för bekräftelser, besvarande och diarieföring sker. Modellen fungerar mycket väl såväl digitalt som analogt. Verksamheterna hanterar och bevarar sina klagomål fortlöpande. Aggregering och analys sker på övergripande nivå inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen via patientsäkerhetscontroller. Slutlig analys och uppföljning följer i Patientsäkerhetsberättelsen. Indikator: Antalet genomförda samordnade individuella planer (SIP) har ökat 2018 jämfört med Kommentar: Antalet samordnade individuella planer (SIP) har ökat sedan den nya lagen om Samverkan vid utskrivning trädde i kraft. Även om det i nuläget inte går att få fram exakta siffror på utvecklingen av antalet genomförda SIP från Region Örebro läns it-system kan man konstatera att antalet har ökat kraftigt. Fortsatt finns dock många som är i behov av samordning som inte erbjuds en SIP. 49 procent av de 429 personer som borde ha erbjudits SIP i samband med utskrivning i december kallades inte. 21 procent erbjöds en SIP och tackade ja medan 30 procent tackade nej. Exakta siffror på hur många planer som upprättats totalt i länet under året har inte gått att få fram. För gruppen äldre har dock antalet SIP ökat rejält upprättades 11 SIP på personer över 65 år under hela året. Under 2018 har flera hundra SIP för äldre upprättats. Den nya lagen, och tillsättandet av vårdsamordnare vid vårdcentralerna är den enskilt viktigaste förklaringen till de positiva siffrorna men det har också genomförts många SIP på personer med samordningsbehov i hemmet. Man kan också konstatera att resultat skiljer sig mycket mellan verksamheterna. Krav på utveckling av rapporter i verksamhetssystemet gör förhoppningsvis att mer exakta siffror kan presenteras under våren ÖVERGRIPANDE MÅL Hälso- och sjukvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. INRIKTNINGSMÅL 6. Vården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Kommentar: Nationell patientenkät visar en viss ökning vad gäller tillfrågan om livsstil. Fler män än kvinnor har blivit tillfrågade. I de flesta kvalitetsregister går det i nuläget inte att följa parametern om erbjudna insatser. Klassificering av vårdåtgärder (KVÅ) används för utförd insats. Enligt inrapporterade siffror har primärvården ökat behandlingsinsatser gällande samtliga fyra levnadsvanor (alkohol, fysisk aktivitet, matvanor och tobak). Specialistsjukvårdens siffror varierar mer med både ökning och minskning av insatser beroende på levnadsvana. Indikator: Patienter som vårdats i Region Örebro län har tillfrågats om livsstil. Uppföljning sker via Nationell patientenkät. Kommentar: Nationell Patientenkät för primärvården genomfördes i slutet av Resultatet visar att män i högre grad tillfrågats om levnadsvanor än kvinnor. Andelen tillfrågade patienter har sjunkit något jämfört med 2015 gällande tobak till 23 procent, är oförändrat gällande motion 40 procent och har ökat något gällande alkohol till 19 procent och matvanor till 28 procent. Nationell patientenkät för besök eller vård inom specialistsjukvården genomfördes under våren. Även här visar resultaten att män tillfrågats i högre grad än kvinnor, speciellt utmärkande var detta inom slutenvården. Inom slutenvården har andelen tillfrågande patienter ökat jämfört med 2016 inom samtliga fyra levnadsvanor. 35 procent har blivit tillfrågade om tobak, 36 procent om motionsvanor, 28 procent om alkohol och 27 procent om matvanor. 67 procent av patienterna som genomgått ett kirurgiskt ingrepp uppgav att de diskuterat sina tobaks- och alkoholva nor med vårdpersonal, vilket är en ökning jämfört med

33 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Andelen tillfrågade patienter inom den specialiserade öppenvården har sjunkit något jämfört med 2016 gällande tobak till 22 procent, var oförändrat gällande motion 28 procent och alkohol 17 procent samt ökade något gällande matvanor 20 procent. 67 procent av patienterna som genomgått ett kirurgiskt ingrepp uppgav att de diskuterat sina tobaks- och alkoholvanor med vårdpersonal. Indikator: Patienter i riskgrupper blir erbjudna insatser gällande sina levnadsvanor vid kontakt med hälso- och sjukvården och följs upp via adekvata kvalitetsregister. Kommentar: I majoriteten av kvalitetsregister går det inte att följa parametern om erbjudna insatser. Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) används för utförda insatser, men kan i nuläget inte kopplas till patienter i riskgrupp då riskgrupp inte är definierat. KVÅ primärvård: Erbjudna insatser har ökat för samtliga fyra levnadsvanor 2018 jämfört med Insatserna har ökat mest på de rådgivningsnivåer per levnadsvana som har mest evidens. Matvanor och fysisk aktivitet är de två vanligaste levnadsvanorna att ha rådgivning om. Förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR ) är oförändrad jämfört med föregående år. Ökningen beror troligtvis både på att implementeringen av att KVÅ-koda börjar få effekt samt ökade insatser. KVÅ specialistvård: Insatser gällande tobak sker framför allt på rekommenderad rådgivningsnivå (kvalificerat rådgivande samtal) men har under 2018 minskat något jämfört med Kvalificerat rådgivande samtal (rekommenderad rådgivningsnivå) gällande matvanor har ökat markant. Insatser gällande alkohol har minskat markant och det är få verksamheter förutom psykiatrin som erbjuder insatser. Erbjudna insatser vad gäller fysisk aktivitet är fortsatt oförändrat och sker på den rekommenderade nivån (rådgivande samtal). Antalet utfärdade FaR har minskat något. 7. Vården är effektiv. Kommentar: Det pågår ett samordnings- och effektiviseringsarbete på många nivåer, sjukvårdsregionalt via RCC (Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro), inom Region Örebro län via länsgemensamma produktionsplaner, via införda SVF (standardiserade vårdförlopp) samt lokalt via ett ökat samarbete med kommunerna där kommunerna nu mycket snabbare kan ta hem färdigbehandlade patienter. Indikator: Genom högkvalitativa vårdkedjor och flöden skapas ökat värde för patienter i hälsooch sjukvården. Uppföljning av kartlagda och implementerade vårdförlopp liksom länsgemensamma produktionsplaner för Kommentar: Alla 31 SVF (standardiserade vårdförlopp) är införda och fungerande. Länsgemensamma produktionsplaner är väl fungerande för ortopedi och urologi och delvis infört inom kirurgi. Indikator: Vårdplatsuppdraget i Handlingsplan för utvecklingsinriktad och hållbar hälso- och sjukvård i ekonomisk balans är genomförd och implementerad i verksamheterna. Kommentar: Under våren har arbete pågått inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen med att beräkna bemanningskalkyler och ge förslag på optimalt antal vårdplatser med hänsyn taget till nyckeltal såsom beläggningsgrad, utlokaliserade patienter, bemanningssammansättning, kostnad per vårdplats och budget. Utifrån ovanstående resultat ses skillnader i nyckeltalen mellan vårdavdelningar inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Antalet vårdplatser har fastställts. Arbetet med att definiera vårdplatskostnad fortgår och plan för fortsatt uppföljning tas fram och infogas i Hälsooch sjukvårdsförvaltningens årshjul. 33

34 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 8. Den högspecialiserade sjukvården är högkvalitativ och konkurrenskraftig. Kommentar: Den högspecialiserade och sålda vården har ökat under året med 8 procent. Kvalitén är god och respons är positiv från kunderna. Under hösten har besök skett till de större kunderna för en mer ingående dialog. Det finns i dagsläget en stor potential att öka den sålda och högspecialiserade vården då många regioner har kompetensbrist. Det kräver dock att Region Örebro län själva klarar av att behålla och rekrytera nyckelpersoner. En brist i rapporteringssystemet är att det är svårt att särskilja högspecialiserad och såld vård. Det framkommer också vid granskning att det finns arbete att göra inom kodning och registrering för att få bättre överblick och få rätt betalt för tjänsterna. Indikator: Den högspecialiserade vården är högkvalitativ. Analys av samtliga högspecialiserade verksamheter vad avser kvalitet, produktion, kompetensförsörjning, forskning och utveckling, nationellt och internationellt samarbete. Handlingsplan upprättas för att säkra den högspecialiserade vården utifrån regionalt perspektiv. Kommentar: Framtidsplan har upprättats och godkändes i december Mall för analys av högspecialiserad verksamhet är under framtagande och kommer initialt att prövas på några verksamheter. Under hösten har ett arbete påbörjats för att ta fram en ny affärs- och marknadsföringsplan för den sålda och högspecialiserade vården. Indikator: Den högspecialiserade vården är attraktiv regionalt och nationellt. Den sålda vården ska öka 2018 jämfört med Redovisning och uppföljning sker till regionstyrelsen. Kommentar: Fördelningen mellan högspecialiserad vård och annan såld vård kan inte redovisas. Intäkterna för den sålda vården har ökat 8 procent under 2018 jämfört med De opererande specialiteterna står för merparten av den sålda vården. Många andra aktörer är strategiskt mycket viktiga (laboratoriemedicin, röntgen med flera) och bidrar till den sålda vården. Långsiktiga avtal saknas inom flera områden, ökningen beror till stor del på att Region Örebro län kunnat erbjuda en god tillgänglighet och kvalitet. ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län bedriver och stödjer klinisk forskning i syfte att ge bästa möjliga förutsättningar för medborgaranas hälsa, vård och omsorg. Regionen samverkar med akademin avseende såväl forskning som akademisk utbildning. INRIKTNINGSMÅL 9. Forskningen och utbildningen är högkvalitativ och stärker universitetssjukvården. Kommentar: Forskningsvolymerna i de aggregerade publikationsdatabaserna för ett bredare vetenskapsområde och med affiliering till såväl regionorganisationen som universitet indikerar en signifikant ökning av antalet vetenskapliga publikationer. Sammanställning av publikationer för 2018 avseende medarbetare inom Hälso- och sjukvården kommer att presenteras i samband med att materialet har kvalitetssäkrats inför inrapportering till SKL. Kvalitetsindex (Vetenskapsrådet) visar internationellt och nationellt sett hög kvalitet. De genomförda ALF-utvärderingarna har också avseende forskningens kvalitet och universitetssjukvården verifierat detta. Dessa sammanställningar tas inte fram varje år. Vid en volymtillväxt i forskningen kan en viss indexminskning komma att förväntas utifrån de så kallade bibliometriska modeller som används. Indikator: Den kliniska utbildningsmiljön i Region Örebro län har förbättrats jämfört med Utfall inom AT-rankning ska förbättras jämfört med föregående år. VFU-studenter anser vid utvärderingar att de har möjlighet att uppnå lärandemål (målnivå 90 procent) samt är nöjda som helhetsintryck med sin placering (målnivå 80 procent). Kommentar: Fortsatt goda resultat och måluppfyllnad i studentutvärderingar. AT-ranking för 2018 visar goda resultat där Lindesbergs lasarett når femte plats i landet och Universitetssjukhuset Örebro är bästa universitetssjukhus. Indikator: Hälso- och sjukvården efterhör aktivt synpunkter från vårdens intressenter. En kundrelationsundersökning genomförs under Kommentar: En kundrelationsundersökning har planerats under hösten och ska genomföras

35 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Indikator: Av Region Örebro läns hälso- och sjukvård ska 50 procent förmedlas av universitetssjukvårdsenheter. Kommentar: Inom hälso- och sjukvården finns 20 universitetssjukvårdsenheter vilka förmedlar cirka 50 procent av Hälso- och sjukvårdsförvaltningens vård. 10. Stärkt forskningsprofil genom implementerad utvecklingsplan Kommentar: Den fastslagna utvecklingsplanen implementeras kontinuerligt. Indikator: Det medicinska vetenskapsområdet i Region Örebro län fortsätter att stärkas. Redovisning och uppföljning av antalet vetenskapliga publikationer och ökad vetenskaplig kvalitet enligt Vetenskapsrådets modell för utvärdering av klinisk forskning jämfört med Kommentar: Publikationsantalet ökar, kvalitetsindex via vetenskapsrådet är ännu ej tillgängligt. Indikator: Antal fraktionerade publikationer (425 per treårsperiod). Kommentar: Publikationsantalet ökar, fraktionerad statistik är ännu ej tillgängligt. Bedömningen är att måluppfyllelsen kommer att nås. Indikator: Antal disputationer (15 per år). Kommentar: Under senaste treårsperioden disputerade 40 medarbetare vilket är några lägre än målvärdet men inkluderar inte disputationer av anställda vid Örebro universitet inom ramen för klinisk forskning. Indikator: Antal docentkompetenta medarbetare (70 st). Kommentar: Det finns cirka 75 docenter inom organisationen. Därutöver finns forskningsaktiva docenter 67 år. Indikator: Extern finansiering (ökat antal externa ansökningar). Kommentar: Aktiviteten via Grant office har gett ökat antal externa ansökningar. För första gången har medarbetare inom Region Örebro län såsom huvudsökande erhållit anslag från Klinisk behandlingsforskningsfond. UPPDRAG 11. Att vidareutveckla patientens möjlighet att kommunicera med vården via e-tjänster genom att vården i högre grad erbjuder e-tjänsterna inom bland annat ramen för 1177 Vårdguiden. (Mer om detta uppdrag finns i kapitel Digitalisering, avsnitt e-hälsa.) Kommentar: Det pågår flera nya uppdrag/projekt inom ramen för programplanen för e-hälsa. Nya e-tjänster som införts via 1177 under 2018: Sjukintygen anslöts via en ny intygstjänst som finns tillgänglig för länets invånare att skriva ut och skicka vidare. Min vårdplan cancer finns tillgänglig för en cancerdiagnos. Anslutning webbtidbok för klinisk fysiologi finns i testmiljö för att börja användas kvartal Införande formulär för ifyllande gällande levnadsvanor innan besök har testats på en vårdcentral och ett införandeprojekt finns etablerat. Formulär för ifyllande inför operation startade som pilot på kirurgen. Ifyllnad av enkät för uppföljning efter Stroke överföring till kvalitetsregister (nationell pilot) testas. Se även rapportering uppdrag 43, 45 och projekt inom stöd och behandlingsplattformen. Förutom nya e-tjänster pågår parallellt etablering av ett projekt som syftar till att ge ökad kunskap och stöd till verksamheterna att öka användningen av redan befintliga e-tjänster. Det handlar om information och införandestöd för att komma igång och utöka nyttjandet men också föra en dialog med verksamheterna om vilket stöd man behöver i det fortsatta arbetet gällande digitalisering. Projektet startar genomförandet inom primärvården. Indikator: Andelen kvinnliga disputerande ska öka. Kommentar: Andel kvinnor som har disputerat under den senaste treårsperioden var 60 procent. 35

36 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 12. Att ta fram en plan för att samtliga vårdcentraler senast den 1 januari 2019 ska ha drop-inmottagning. Kommentar: Samtliga regiondrivna vårdcentraler kommer att vara igång med drop-in-mottagningar i slutet av januari Kontinuerlig uppföljning och konsekvensanalys pågår. Erfarenhetsutbyte mellan vårdcentralerna och rutiner förbättras successivt. Förutsättningarna är dock olika både när det gäller kompetensförsörjning och när det gäller vårdcentralernas upptagningsområden och dess behov. Drop-in bidrar till en bredare tillgänglighet för patienterna men värt att notera är att de distriktssköterskor som deltar i drop-in-verksamhet även har uppdrag att säkerställa telefontillgänglighet enligt vårdgarantin samt har egna mottagningar exempelvis Astma/KOL och diabetesmottagning. För att säkra både drop-in och telefontillgänglighet krävs långsiktigt stabilt bemanningsläge. Vid vakanser, sjukdom eller annan frånvaro blir det ofrånkomligt en konkurrens mellan olika typer av tillgänglighet vilket antingen drabbar telefontillgängligheten eller annan verksamhet. 13. Att utreda förutsättningarna för införandet av en förstärkt jourvårdcentralsverksamhet, en dygnetruntöppen primärvårdsakut som kan bedrivas i nära samverkan med länets befintliga akutmottagningar. Kommentar: Utredningen har avgränsats till Örebro. Omvärldsanalys samt kartläggning av nuvarande akuta flöden till akutmottagning Universitetssjukhuset Örebro, vårdcentralsjour, 1177 Vårdguiden per telefon samt till vårdcentraler har genomförts i syfte att uppskatta det totala behovet av akut vårdflöde på primärvårdsnivå som en primärvårdsakut i Örebro skulle behöva täcka. En arbetsgrupp har jobbat med analys och omvärldsbevakning och har utfört studiebesök för att få del av erfarenheter från liknande verksamheter i landet. Utredningen rekommenderar en förstärkt vårdcentralsjour i nära anslutning till akutmottagningen samt fortsatt utredning av grundläggande förutsättningar, då med oberoende processledare. Utredningen avråder från nattöppen verksamhet. 14. Att ta fram ett visionsdokument med en målbild för hälso- och sjukvårdens utveckling fram till år Dokumentet ska ta hänsyn till demografiska förändringar och ekonomiska förutsättningar för att åstadkomma en utveckling mot en mer nära vård, en fortsatt utveckling av nivåstrukturering av den högspecialiserade vården, forskning och utbildning. Kommentar: Processen är i slutfas. Ett utkast till målbild 2030 har överlämnats till hälso- och sjukvårdsnämnden som avser göra en medborgardialog. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer att efterhöra åsikter från medarbetare via arbetsplatsträffar. Målbilden beräknas beslutas av regionfullmäktige i maj Under 2019 ska den sedan börja omsättas i strategier. 15. Att förstärka första linjens sjukvård för ökad närhet, tillgänglighet och kvalitet för sjukvårdens patienter. Del 1: Fortsätta och utöka arbetet med kompetens/resursöverföring mellan sjukhusvård och första linjens sjukvård. Kommentar: Under året har uppbyggande av team gjorts för att samordna arbetet med långtidssjukskrivna, psykisk ohälsa samt för en ökad tillgänglighet för akutsjuka patienter. Skapande av de två förstnämnda teamen har möjliggjorts genom att riktade medel tillförts via Hälsoval för tillsättande av rehabiliteringskoordinatorer vilka fått riktade utbildningsinsatser under året. Ett nätverk har skapats för rehabiliteringskoordinatorerna vilket sammanhålls av verksamhetsutvecklare från Hälsoval. Dessutom har viss förstärkning skett inom området psykisk ohälsa. Målet med teamens arbete är att dra nytta av den samlade kompetensen och därigenom öka tillgängligheten genom ett strukturerat arbetssätt som innebär tidiga bedömningsbesök, multiprofessionella behandlingsåtgärder, tätare uppföljning samt en naturlig delaktighet och ett större ansvarstagande från den enskilde patienten. 36

37 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Ett ökat samarbete tillsammans med specialistvården är påbörjat. Omfattningen är varierande i länet men som goda exempel kan nämnas riktade mottagningar för äldre patienter och för patienter med hjärt- och diabetessjukdom. I sammanhanget bör även nämnas att generellt skapas multiprofessionella mottagningar för behandling och uppföljning inom olika kroniska sjukdomar på länets vårdcentraler. Detta ligger helt i linje med den förstärkta vårdgaranti som börjar gälla från första januari 2019 för samtliga vårdcentraler. Några exempel på sådana mottagningar är diabetes, astma/kol, blodtryck, hjärta samt sårmottagning. Ett samarbete finns även inom vissa länsdelar tillsammans med specialistmottagningar inom ögon, hud, barn- och ungdomsmedicinska mottagningen. En dialog har även påbörjats om hur organisationen på ett bättre sätt jämfört med idag kan ta tillvara den viktiga kompetens som finns inom ambulansverksamheten. Målet är att använda denna vid skapandet av det så kallade framtida hemsjukhuset i länet i vilket patienter med hemsjukvårdsinsatser omfattas. Inom specialistvården har ett uppdrag getts till berörda verksamhetschefer att påbörja ett arbete inom reumatologin vilket syftar till att inventera om och i så fall på vilket sätt ett förändrat arbetssätt kan göra dagens insatser inom reumatologin mer jämlika och bättre för den enskilde patienten inom länet. Venöst centrum riktar nu sitt fokus mot vårdcentralerna för att mycket snabbare jämfört med tidigare kunna göra en kärlbedömning på patienter med bensår. I de fall åtgärd behövs, vidtas sådan vilket innebär avsevärt ökad möjlighet till sårläkning. Målet är att under 2019 implementera denna process i hela länet. I den utsträckning som är möjligt så tjänstgör även läkare från andra specialiteter på länets vårdcentraler men verkar då utifrån ett första linje uppdrag. Detta sker både inom redan befintligt schema men även genom den nyskapade bemanningspoolen. Den största förskjutningen som sker med syfte att skapa ökad närhet, tillgänglighet och kvalitet för sjukvårdens patienter är ikraftträdande av lag 2017:612 med krav på samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vilken beskrivs utförligare i uppdrag 15 c. Förskjutningen av uppgifter från slutenvård till första linjens vård tenderar att ske snabbare jämfört med överföring av resurser vilket ställer stora krav på en redan utsatt primärvård. Förskjutningen ligger helt i linje med omställningsarbetet mot en God och nära vård i samverkan. Viktigt är dock att tillse att resurser följer de förskjutningar av uppdrag som sker vilket skapar förutsättningar för omställningsarbetet. Del 2: Utveckla arbetssätt för att låta rätt kompetens möta patientens medicinska behov. Kommentar: Under året har ett intensivt arbete pågått för att utveckla arbetssätt som gör det möjligt att hantera ökade volymer av patienter på länets vårdcentraler. Arbetet syftar till att ta vara på den samlade multiprofessionella kompetensen som finns på vårdcentralerna. Arbetet ligger helt i linje med den förstärkta vårdgarantin som gäller sedan januari Den förstärkta vårdgarantin innebär att fler profesioner omfattas och att kraven på tillgänglighet skärps. Dagens ökade volymer består dels av patienter som är långtidssjukskrivna och dels av patienter med psykisk ohälsa. Utvecklingen av behandlingsmetoder inom slutenvården, och ny forskning som visar att rehabiliteringsresultatet i hemmet är att föredra vid exempelvis stroke, gör att vårdtider blir kortare. Detta medför i sin tur att vården förändras och arbetsuppgifter förskjuts från slutenvård till öppenvård. I en del fall innebär detta även en förskjutning av vårdåtgärder till primärvården. För närvarande pågår en utredning av hur stor andel vårdåtgärder som hittills överförts till vårdcentralerna i länet. Denna utredning kommer att redovisas separat. Den nya lagen om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård SOSF 2017:612 har fungerat mycket väl i länet och medfört att antalet vårddygn för utskrivningsklara på sjukhus minskat med inte mindre än vårddygn under 2018 i relation till 2017 vilket motsvarar cirka 30 vårdplatser. Tidig hemgång innebär en förflyttning av vård i riktning mot första linjen inom länet vilket är helt i enlighet med nationella direktiv. Förflyttningen leder därmed till ett ökat behov av stöd från vårdcentralen till den enskilde patienten och till kommunal hälso- och sjukvårdspersonal. 37

38 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Arbetssätt som införs inom första linjen för att förbättra tillgänglighet och kontinuitet, och leva upp till den förstärkta vårdgarantin, är bland annat rehabiliteringsteam, team psykisk ohälsa, akutteam/ drop-in, sjuksköterske- alternativt undersköterskeledda mottagningar, första besök till fysioterapeut och kurator enligt utarbetade kriterier/riktlinjer. De nyss etablerade vårdsamordnarna skapar och finner arbetsformer för att följa upp och sträva efter att förebygga sjukhusinläggningar för de äldre och kroniskt sjuka patienterna. Under 2019 kommer vårdsamordnarnas roll att uppmärksammas ytterligare då dessa har en mycket viktig roll att koordinera insatser runt den enskilde med hjälp av vårdcentral, kommun, mobila team samt länets tre sjukhus. För närvarande pågår både internt och nationellt ett arbete med syfte att försöka förenkla och minska den administration, som för närvarande är en tvingande och en mycket tidskrävande arbetsuppgift, vilken inte tillför kvalitet till vården för den enskilde patienten. Inom hälso- och sjukvården ses tyvärr att en förskjutning och därmed ökning av administrativa arbetsuppgifter från andra organisationer och myndigheter skett under de sista åren. Allra tydligast ses en ökad administrativ börda på länets vårdcentraler. Under året har en riktlinje tagits fram vilken utgör ett stöd för verksamheten vid utfärdande av medicinska underlag och intyg. Under hösten har Region Örebro län besvarat förslag till det nationella delbetänkandet nummer två, God och nära vård. Från första januari 2019 gäller den förstärkta vårdgarantin med krav på besök inom tre dagar för patienter som bedömts ha behov av detta. Besök sker hos den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal som har kompetens inom patientens besvärsområde. Nationellt har fyra storheter föreslagits för att följa omställningsarbetet mot en god och nära vård i samverkan. Dessa är att följa vad allmänheten tycker om vården, antalet återinläggningar, antalet specialistbevis inom allmänmedicin samt resursfördelningen mellan öppen och sluten vård. Del 3: Fortsatt utveckla samarbetet mellan hälsooch sjukvården och länets kommuner. Kommentar: Samarbetet mellan hälso- och sjukvården och länets kommuner har sin bas i de fyra länsdelsgrupperna i länet. Grupperna bemannas med företrädare från respektive organisation och hanterar samtliga samverkansfrågor när det gäller länets medborgare oavsett åldersgrupp. Samverkansorganisationen knyts på tjänstemannasidan ihop genom Chefsgruppen för samverkan. Gruppen har under början av året tagit fram en länsövergripande samverkansöverenskommelse. Inom ramen för den överenskommelsen har också genomförts en genomgripande översyn av samtliga samverkansdokument mellan kommunerna och Region Örebro län med sikte på att göra dem mera anpassade för samverkan istället för gränsdragande. Vid årsskiftet 2017/2018 trädde lag 2017:612 med krav på Samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård i kraft. Den lyfter ytterligare fram individens perspektiv när det gäller sömlös vård och vårdgivarnas ansvar att bedriva en trygg, jämlik, god och säker vård genom hela livet för alla invånare oavsett ålder. I Örebro län har införandet av lagen och dess intentioner fallit väl ut när det gäller att patienter skrivits ut från slutenvård inom ramen för den överenskommelse Region Örebro län har med kommunerna i länet. Ingen kommun hade till och med november nått upp till de dagar då betalningsansvar inträder utan medelvärdet för kommunerna ligger på mellan en till två dagar som utskrivningsklar före hemgång. Det innebär att det gedigna förarbetet inklusive utbildning av ett stort antal medarbetare fått god effekt. För den psykiatriska vården har det under året funnits övergångsregler för antalet dagar till att betalningsansvar inträder. De reglerna upphör från och med 2019 och anpassas till att vara tre dagar från datum för utskrivningsklar på samma sätt som för somatiken. Av de patienter som skrivs ut från slutenvård har 95 procent en fast vårdkontakt vid utskrivning. Däremot måste mer energi läggas vid att vården som beslutas vid utskrivning ska följas upp med en samordnad individuell planering (SIP) efter utskrivning. Det är 51 procent som kallats till SIP varav 21 procent tackat ja och 30 procent tackat nej till SIP efter utskrivning. 38

39 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Den nya lagen innebär en stor omställning för flera av utförarna där bland annat primärvården ställt om och blir den aktör som leder arbetet med planering av vården efter hemgång. Vårdsamordnare har anställts på vårdcentralerna. De funktionerna börjar alltmer komma in i sitt uppdrag och det pekar på en positiv utveckling. Fortsatt utveckling av rollen kommer att ske under En uppföljningsportal finns tillgänglig på Region Örebro läns webb. Den nås via VVF (Vård, välfärd och folkhälsa) Samverkansportal för vård, välfärd och folkhälsa i Örebroregionen. Utveckling av olika former av mobila team fortgår inom hela Region Örebro län och utveckling av närsjukvårdsteam är ett exempel på konkret samarbete mellan kommunerna och Region Örebro län. Det team som kommit längst i utveckling är teamet i Örebro. Team finns också under uppbyggnad i väster och norr. Utvecklingen av teamens roll och funktion kommer att ske under Att fortsätta koncentration av specialiserade vårdåtgärder för ökad tillgänglighet och kvalitet. Del 1: Fullfölja den länsövergripande strukturomvandlingen av de tre sjukhusen. Kommentar: Arbetet fortsätter inom de etablerade länsverksamheterna, struktur och uppdrag accepteras allt mer med förbättrad tillgänglighet som mål för samtliga verksamheter. Kulturförändringar mellan de olika enheterna har kommit olika långt men arbetet fortsätter målmedvetet. Del 2: Vidareutveckla samordning, koncentration och fördelning av vårdåtgärder mellan de tre sjukhusen för bästa patient- och verksamhetsnytta. Kommentar: Några verksamheter går före med till exempel länsgemensam väntelista som ökar möjligheten till en jämlik vård för länets invånare genom samordning och fördelning av resurser. Vissa diagnoser har koncentrerats till ett sjukhus för ökad effektivitet, kvalitet och utveckling. Avvägningen mellan nära vård och högspecialiserad vård behöver diskuteras och definieras ytterligare för jämlikt omhändertagande för samtliga invånare. Del 3: Samverkan mellan hälso- och sjukvårdens verksamheter och andra aktörer inom specialiserad vård ska planeras så att den blir effektiv och ger högsta patientnytta. Kommentar: Nytt vårdavtal med Capio läkargruppen startades 1 april Ett koncentrationsarbete pågår i RCC Örebro-Uppsala för att ge bästa patientnytta för utvalda högspecialiserade cancerdiagnoser. 17. Att utveckla arbete med palliativt team. Kommentar: Palliativ vård ska bedrivas utifrån ett jämlikt perspektiv inom länet. Det innebär att alla som är i behov av palliativ vård ska ha tillgång till såväl basal som avancerad palliativ vård. Med anledning av detta har den palliativa överenskommelsen mellan Region Örebro län och kommunerna i länet uppdaterats under året. Den palliativa vården har genomgått förändring i och med att det idag finns andra medicinska möjligheter att behandla patienter på olika sätt under ett palliativt skede. Det innebär att också sammansättning av vårdteam och behandlingsregimer behöver revideras och följa evidensläget. Möjligheter för patienter att växelvis vårdas i hemmet och på sjukhus ser också annorlunda ut idag vilket också patienter och anhöriga nyttjar på olika sätt. Under de senaste åren har den medicinska kompetensen gällande palliativ vård i norra länsdelen sviktat. Det har inneburit att behov har funnits av att arbeta länsövergripande i större omfattning. Det har lösts genom att medicinskt stöd har kunnat ges via palliativa sektionen vid geriatriska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. En nulägeskartläggning ska göras över såväl behov som resurser i länet när det gäller palliativ vård. Det arbetet kommer att startas under början av Att intensifiera det förebyggande arbetet för att motverka livsstilsrelaterade sjukdomar, med grund i arbetet från kommissionen för jämlik hälsa. Kommentar: De förslag på åtgärder som framkommit i kommissionen för jämlik hälsa har beaktas i handlingsplanen för god, jämlik och jämställd hälsa. En e-learningutbildning innefattande samtliga levnadsvanor finns tillgänglig för samtliga vårdgivare. Implementering av tobakspolicyn med rökfria zoner har påbörjats. 39

40 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 19. Att verka för en ökad hälsofrämjande inriktning på alla nivåer i Region Örebro län så att aktuell kunskap avseende hälsopåverkande faktorer också beaktas i mötet med patienter och närstående och att individens egenmakt förstärks genom ökad medvetenhet om levnadsvanors betydelse. Kommentar: I slutet av 2017 fick Hälso- och sjukvårdsförvaltningen inom kunskapsstyrning uppdraget det hälsofrämjande patientmötet inom hälsooch sjukvården. Organisationen i processen är fastställd av Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledning och arbetet med att implementera de nationella riktlinjerna, Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor har påbörjats. Arbeten pågår både på region-, områdes- och verksamhetsnivåer. Enligt beslut har revidering av riktlinjen för rök- och alkoholfri operation genomförts och implementering av denna, samt implementering av webbaserat levnadsvaneformulär pågår och beräknas vara klara till sommaren Processen förbättrad tillgänglighet och kvalitet avseende fysioterapeutisk rehabilitering vid KOL har tillkommit under året i samarbete med Astma/ KOL-rådet. Vårdprogram har tagits fram och implementering ska starta under våren Att den antagna rutinen för rökfri operation för patienter som röker tillämpas inom berörda verksamheter. Under våren 2018 tas system fram för att registrera och mäta andel patienter som erbjuds rökstopp. Kommentar: Revidering av regional riktlinje har gjorts med förtydligande gällande registrering och utdata. Enligt beslut i Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledning är riktlinjen kompletterad med alkoholfri operation enligt rekommendation i nationella riktlinjer, Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Implementering av riktlinjen inom samtliga berörda områden pågår och beräknas vara klar till sommaren Att vidareutveckla vårdnivåstrukturen med rätt kompetens och nivå för att möta patientens behov. Gäller översyn av omstruktureringar av vårdplatser och vårdformer samt även ett utvidgat samarbete med kommunerna. Kommentar: Under året har arbete med bemanningsstruktur och personalkostnadskalkyler för vårdavdelningar inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen genomförts. Arbetet är kopplat till optimalt antal vårdplatser med hänsyn taget till nyckeltal såsom beläggningsgrad, utlokaliserade patienter, bemanningssammansättning, kostnad/vårdplats och budget. Utifrån ovanstående resultat ses skillnader i samtliga nyckeltal mellan vårdavdelningar inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Antalet vårdplatser för 2019 är nu fastställt. Arbetet med att definiera vårdplatskostnad fortgår och plan för uppföljning ska tas fram och infogas i Hälsooch sjukvårdsförvaltningens årshjul. För att möta upp vårdbehov och förändrade vårdflöden framåt kommer fortsatt arbete med att identifiera detta, inklusive vårdnivåer och vårdplatsbehov kopplat till det, att ingå i det fortsatta strategiska arbetet inom ramen för Målbild Det är ett arbete där allt från den akuta vården till rehabilitering, och även den kommunala vård och omsorgen, berörs. 22. Att fortsätta att arbeta med implementeringen av planen för suicidprevention genom utökat samarbete mellan den psykiatriska specialiserade vården, första linjens sjukvård och kommunerna. Kommentar: Inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) finns en akutenhet som är öppen dagtid. Nuvarande bemanning tillåter inte att tjänstgörande vårdpersonal lämnar mottagningen. BUP har i detta sammanhang fått en resursförstärkning med en sjuksköterska som ska möjliggöra en mobilitet i verksamheten. Rekryteringen är klar och personen började i september. Rekryteringen till den mobila enheten är genomförd till viss del, och arbetet har startat i slutet av året. Denna är organisatoriskt placerad vid den psykiatriska akutmottagningen. Övriga delar av sjukvården i Region Örebro län kan avropa stöd och hjälp från de mobila psykiatriresurserna. De verksamheter som torde vara mest aktuella i detta hänseende är ambulansen, akutmottagningarna, akutvårdsavdelningar (AVA) och geriatriken. En ny regional samordnare för suicidprevention utsågs efter att den tidigare samordnaren avslutat sin anställning. Implementeringsprocessen har fortsatt under våren. Utbildningsinsatser och koordinering av suicidpreventiva arbeten pågår tillsammans med samarbetspartners. 40

41 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 23. Att arbeta för att Region Örebro län betraktas som en attraktiv samarbetspartner både i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion och på en nationell samt internationell arena, samt att fortsätta utveckla strategiska områden inom högspecialiserad vård. Kommentar: Aktiviteter pågår för att utveckla regional och nationell samverkan inom högspecialiserad vård inom flera inriktningar. Närmast kommer en inventering av verksamheternas potential att utveckla nischer med nationellt högspecialiserad vård att genomföras. Kommunikationsaktiviteter är under översyn. 24. Att fortsätta utveckla hälso- och sjukvårdens verksamheter i syfte att profilera universitetssjukvården. Kommentar: Handlingsplan för klinisk forskning är under implementering och kommer att successivt stärka och profilera universitetssjukvården. I samverkan med Örebro universitet pågår och planeras kontinuerligt ytterligare rekryteringar för att stärka universitetssjukvården, till exempel förenade anställningar. Innovationskomponenten av universitetssjukvården utvecklas för närvarande inom ramen för projektet Innovationsslussen. 2017: 10. Att utreda förutsättningarna för etablerande av specialiserad närsjukvård i närsjukvårdsområde Söder. Kommentar: Närsjukvård som begrepp bygger på samverkan mellan specialiserad sjukvård, primärvård och kommunal vård och omsorg utifrån patienten/ brukarens behov. Målsättningen är att tillskapa goda förutsättningar för att tillsamman, oavsett huvudman, och i dialog med patienten, kunna utveckla effektiva vårdprocesser med hög kvalitet som gör att det blir bättre för patienten/brukaren. Under hösten 2017 och våren 2018 har vårdcentralerna i söder, specialiserad somatisk och psykiatrisk vård samt kommunerna genomfört workshops tillsammans för att identifiera hur närsjukvården kan byggas och utvecklas i samarbete och samverkan utifrån patienten/brukarens behov. Tre centrala begrepp identifierades: Patienten är i centrum (tillgänglighet, närhet, utbud samt kontinuitet). Samverkan mellan vårdcentraler, kommuner samt USÖ. Bästa effektiva omhändertagande nivå. Samtliga parter är intresserade av att förstärka och utveckla samverkan och arbetet går successivt framåt. Utifrån ovanstående har ett antal förbättringsområden identifierats för fortsatt utveckling av närsjukvården i söder. Förbättringsarbeten pågår i följande områden: Gemensam journalskrivning för att minska variation mellan vårdcentralerna och öka patientsäkerhet. Fortsätter under Översyn av rutiner och arbetssätt gällande journalskrivning i samtliga tre vårdcentraler Översyn av arbetssätt gällande ökning av tillgänglighet för patienter med psykisk ohälsa. Fortsätter under Start av ett pilotprojekt Neuroteam ett gemensamt projekt mellan Kumla vårdcentral, Kumla kommun och neurologkliniken. Syftet är att öka samverkan och att förenkla kommunikationsvägarna och öka tydlighet för patienterna. Fortsätter under 2019 med första utvärdering under våren Förbättringsprocess kring att kvalitetssäkra provtagningskedjan mellan Hallsbergs vårdcentral och Hallsbergs kommun pågår. Utbildning är planerade under första halvan av Om utbildningen får önskvärt resultat kan de andra två vårdcentralerna vara aktuella för liknande insatser. Fortsätter under Förbättringsprocess kring att kvalitetssäkra sårvården hos de tre vårdcentralerna har påbörjats under hösten. Syftet är att standardisera kunskapsnivåer och kompetens mellan vårdcentralerna. Fortsätter under : 11. Att utreda förutsättningar och inriktning för etablerande av ett närsjukvårdscentrum i Örebro. Kommentar: En slutrapport har redovisats för regionstyrelsen i april. Rapporten utgör ett kunskaps- och beslutsunderlag där behov av ytterligare utredning och kartläggning inom flera områden identifierats. 41

42 TANDVÅRD 42

43 TANDVÅRD Tandvård Folktandvården fortsätter arbetet med kunskapsstyrning och med att utveckla och effektivisera vårdprocesser. Appen Rocka munnen hjälper barn till bättre tandborstning. Tandvården bidrar också med professionell kompetens i det hälsofrämjande arbetet. Specialisttandvården har en ny specialitet för patienter med svåra medicinska sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättningar. Flera utvecklingsprojekt pågår inom allmäntandvården. Kompetensförsörjningen är en stor och viktig utmaning. Folktandvården måste vara en attraktiv arbetsplats för att kunna ge patienterna fortsatt god tillgänglighet. UTVECKLING INOM TANDVÅRD Folktandvården har fortsatt arbetet med kunskapsstyrning av verksamheten. Hastigheten har ökats då Folktandvården Region Örebro län fått plats i Nationella programområdet tandvård, som representant för Örebro-Uppsala hälso-och sjukvårdsområde. Det lokala vårdrådet har under hösten kompletterats med odontologiskt ansvariga tandläkare på varje klinik i allmäntandvården som ska driva processutveckling på klinikerna. Folktandvården Sverige har gemensamt utvecklat appen Rocka munnen som lanserades i maj. Den innehåller både spel och timer som ska stimulera barn och föräldrar till bättre tandborstning. Rocka munnen har idag över användare. KOMPETENSFÖRSÖRJNING INOM SPECIALISTTANDVÅRD Svensk odontologi har fått en ny specialitet, den nionde specialiteten orofacial medicin. Orofacial medicin sjukhustandvård är tandvård för patienter med svåra medicinska sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättningar. Dessvärre har Folktandvården för närvarande för få specialister inom orofacial medicin, för att kunna fullfölja uppdraget mot länsinvånarna. Ett samarbete med käkkirurgiska kliniken inom hälso- och sjukvården har inletts. Målet med det är att med hjälp av Region Örebro läns samlade resurser inom orofacial medicin kunna ge så många patienter som möjligt tillgång till rätt vård. Det är ett nytt regelverk kring ST-utbildning av tandläkare, där klinikchefen är utbildningsansvarig. Detta innebär på sikt sannolikt en ökad konkurrens inom ST-utbildningen. Folktandvården kommer att fortsätta erbjuda både uppdragsutbildningar och solidariskt finansierade ST-utbildningar utan att göra avkall på utbildningskvaliteten. Just nu har Folktandvården en kraftig, om än temporär, brist på specialister inom specialiteterna ortodonti och bettfysiologi. Detta påverkar patientgrupper och organisation negativt. Under 2019 är förhoppningen att detta löser sig med nya specialister som just nu håller på att genomföra sina sista terminer på utbildning. PROJEKT INOM ALLMÄNTANDVÅRD Ett antal utvecklingsprojekt har påbörjats och genomförts, till exempel ett nytt sätt att jourboka, digital avtryckstagning, förändrat arbetssätt, förbättrad introduktion för tandsköterskor och start av en kariesmottagning för vuxna. Två omfattande projekt med processeffektivisering har startat med syfte att minska behandlingsperiodernas längd och därigenom förbättra tillgängligheten. Förhoppningen är också att arbetsmiljön för personalen därigenom förbättras. Den vanligaste åtgärden i allmäntandvården är undersökning. En utvärdering av breddinförande av stora förändringar i undersökningsprocessen har redovisats. Allmäntandvården har analyserat utvärderingen och ska gå vidare med förändringen, då den visat mycket goda effekter både för patienter och för Folktandvården. Arbetet med översyn och förbättring av vårdprocesserna är i fokus. Därför har allmäntandvården skapat en grupp av odontologiskt ansvariga tandläkare som ska hjälpa verksamhetschefen i detta arbete. Under året har den bokade vårdtiden på både tandläkare och tandhygienister ökat. FRAMTIDA UTMANINGAR Att rekrytera och behålla alla personalkategorier är den största och viktigaste utmaningen. Konkurrensen om personal kommer att bli ännu tuffare den närmaste framtiden på grund av de stora pensionsavgångarna. Fram till 2024 kommer personer att lämna tandvården i Sverige och gå i pension. Folktandvården måste därför vara en attraktiv arbetsplats som erbjuder en bra arbetsmiljö, ökat personalinflytande, konkurrenskraftiga löner och intressanta utvecklingsmöjligheter. Folktandvården kommer att arbeta för en ökad genomströmning av patienter genom fortsatt god tillgänglighet och genom resursplanering för jämlik vård. Detta kan ske genom ett aktivt arbete med att se över och effektivisera vårdprocesserna. På så sätt kan den stora tillströmningen av nya patienter mötas. I detta arbete har ledarskapet en nyckelroll, chefer ska ha tid och energi att leda verksamheten in i framtiden. Därför ska en översyn av chefsrollen göras. Ledarskapet ska ägnas speciell uppmärksamhet under Det är viktigt att behålla och utvidga Folktandvårdens nationella profilområden inom Nationellt Odontologiskt Centrum. Detta innebär att fortsatt sätta Folktandvården på den nationella odontologiska kartan avseende såväl allmäntandvård som specialisttandvård. 43

44 TANDVÅRD MÅL TANDVÅRD ÖVERGRIPANDE MÅL Tandvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. INRIKTNINGSMÅL 11. Folktandvården genomsyras av ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt. Kommentar: Folktandvården genomsyras av ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt. Indikator: Tandvården bidrar med professionell kompetens i det hälsofrämjande arbetet. Folktandvården åtar sig att ta initiativ till att tillsammans med hälso- och sjukvårdens aktörer utarbeta rutiner för att säkerställa att patienter får en vård där den psykiska och somatiska hälsans påverkan på munhälsan beaktas på ett bättre sätt än i dag. Kommentar: Folktandvården arbetar professionellt på både individ- och populationsnivå. Utanför kliniken råder främst det populationsinriktade perspektivet. Detta kan ske i form av familjedagar/ festivaler men även riktat till de äldre genom seniormässor. I samverkan med Barnhälsovården (BHV) har bra kanaler upparbetats, där fokus ligger på ett bra och professionellt omhändertagande av de minsta barnen. Folktandvården samverkar med psykiatrin på två avdelningar på Karlahuset i Örebro. Detta har skett genom utbildning av vårdpersonalen i munvård, samt att medvetandegöra vårdpersonalen om den ökade risken att drabbas av oral ohälsa vid psykisk sjukdom, samt munhälsans betydelse för den allmänna hälsan. Folktandvården har även tillhandahållit fluor för daglig fluorsköljning på avdelningarna. Planering har inletts om och ifall detta skulle kunna appliceras på fler verksamheter inom psykiatrin. Indikator: Den förebyggande tandvården i skolorna stärks, särskilt i områden där behoven är som störst. Alla barn ska om möjligt ges kunskaper i förskolan och vid ett tillfälle i vart och ett av grundskolans stadier. Insatser ska också göras på gymnasienivå. Insatsernas art kan variera men väljas så att de ger en så effektiv påverkan som möjligt. Kommentar: Varje år besöks länets barn och ungdomar i skolorna från förskoleklass upp till gymnasiet. Kunskapsgivningen är inriktad på empowerment, där olika pedagogiska verktyg används beroende målgrupp. En nyhet från och med hösten är att alla i skolår fyra erbjuds att deltaga i tävlingen Tandresan, där klassen kan vinna ett pris. För att vara med i tävlingen får klasserna information vid Folktandvårdens besök på skolan och kan sedan delta genom att göra en tandborstning- och kostaktivitet under ett par veckor samt skapa ett motiverande tävlingsbidrag i form av teckning, film, dikt eller något annat kreativt. Viva tanden är ett riktat föräldrastöd kring det lilla barnet som ges i samverkan med Barnhälsovården (BHV) till barn/föräldrar boende i områden där barnen löper högre risk att få karies. Syftet är att säkerställa möjligheten att dagligen kunna borsta tänderna och under specifika dagar, vår och höst, delas tandborste och tandkräm ut i ovan nämnda riskområden. 44

45 TANDVÅRD ÖVERGRIPANDE MÅL Tandvården är god, säker, jämlik och jämställd. INRIKTNINGSMÅL 12. Tandvården är patientsäker. Kommentar: Folktandvården utvecklar ständigt patientsäkerheten genom utveckling av processer och kompetens samt genom att ta tillvara på erfarenheter från avvikelsehantering. Fortsatt uppföljning av journalkvalitet har skett inför etablering av tjänsten Journal på nätet, som beräknas ska ske under Indikator: En högre andel av Folktandvårdens daganteckningar har bra kvalitet vid jämförelse med föregående år. Kommentar: En första mätning har gjorts och åtgärder har vidtagits. En andra mätning återstår och kommer att genomföras Indikator: Konkreta åtgärder utifrån avvikelsrapporter, händelseanalyser och riskanalyser rapporteras och sprids i verksamheterna och spridningen ska öka i jämförelse med föregående år. Kommentar: Konkreta åtgärder har vidtagits såväl på kliniknivå som på övergripande nivå inom Folktandvården, 13. Tandvården är patientfokuserad. Kommentar: Folktandvården ser det som självklart att patienten samverkar i vården. Detta sker genom muntlig kommunikation och vid varje undersökningstillfälle får patienten alternativa behandlingsoch kostnadsförslag. Indikator: En lägre andel av Folktandvårdens patienter är drabbade av karies och/eller tandlossning(riskgrupp K0, P0) vid jämförelse med föregående år. Kommentar: 42 procent av patienterna är riskgrupperade som friska, K0P0, år Det kan konstateras att andelen patienter i riskgrupp 0 har minskat jämfört med 2017 (45 procent). Orsaken till detta kommer att analyseras under Indikator: Alla patienter prioriteras efter riskgrupp. Kommentar: Detta sker fortlöpande. Indikator: Alla patienter ska erbjudas frisktandvård. Kommentar: Alla patienter har erbjudits frisktandvård med hänsyn tagen till prioriteringsriktlinjer. Indikator: Antalet frisktandvårdspatienter ska öka Kommentar: Antal frisktandvårdspatienter är , vilket innebär en ökning på 1,5 procent sedan 1 januari

46 TANDVÅRD 14. Tandvården är effektiv med fokus på hög kvalitet. Kommentar: Genom processöversyn och uppdatering av kunskapsunderlag utvecklas och effektiviseras Folktandvårdens vårdprocesser. Indikator: Genom effektiva och högkvalitativa vårdprocesser skapas ökat värde för Folktandvårdens patienter. Kommentar: Folktandvården har infört ett kontinuerligt systematiskt arbete i syfte att effektivisera och kvalitetsförbättra vårdprocesserna. Indikator: En högre andel av Folktandvårdens patienter, som riskgrupperats och som har eller riskerar att utveckla sjukdomar som karies och/ eller tandlossning (riskgrupp K2, P2) har fått sjukdomsbehandling enligt Folktandvårdens riktlinjer, vid jämförelse med föregående år. Kommentar: Andelen sjukdomsbehandlande åtgärder för Folktandvårdens patienter med riskgrupp K2P2 har minskat. Detta ska analyseras under År 2018: 3,12 procent År 2017: 3,29 procent 15. Tandvården är jämlik och jämställd. Kommentar: Folktandvården bedriver jämlik och jämställd tandvård. Varje patient i Folktandvården behovsbedöms och placeras i riskgrupp. Riskgruppen ligger till grund för en individuell behandling oberoende av patientens genus. Indikator: Genom individuell riskbedömning av varje patient är vårdinsatsen individanpassad, och alla Folktandvårdens patienter, oavsett kön och kliniktillhörighet, ska vara riskgrupperade. Kommentar: 99,3 procent av Folktandvårdens patienter har fått en riskbedömning och fått en individanpassad vårdinsats. Indikator: Antalet omgjorda åtgärder inom garantitiden ska minska. Kommentar: Andel omgjorda åtgärder inom garantitiden var lägre år 2018 med 6,0 procent i jämförelse med 2017 som var 6,4 procent. 46

47 TANDVÅRD 16. Forskningen och utbildningen är högkvalitativ. Kommentar: Folktandvården är en av landets största utbildare av specialisttandläkare. Utbildningen samordnas av en studierektorsfunktion. Klinisk patientnära forskning inom samtliga odontologiska områden pågår. Indikator: Folktandvården bedriver utbildning av specialister inom samtliga odontologiska specialistområden, som organiseras i Folktandvården. Kommentar: Folktandvården bedriver utbildning inom samtliga odontologiska specialiteter. Aktiviteter pågår för att säkra egen kompetensförsörjning av handledare inom samtliga specialiteter. Indikator: Antalet disputerade medarbetare och pågående doktorander Kommentar: Det finns 15 disputerade varav fyra är docenter samt fem pågående doktorander. Indikator: Folktandvården har en disputerad medarbetare i var och en av de odontologiska specialistområdena som organiseras i Folktandvården. Kommentar: Alla specialiteter inom Folktandvården har minst en disputerad medarbetare utom specialiteterna endodonti och orofacial medicin/sjukhustandvård. Endodonti: Tandpulpans sjukdomstillstånd samt förebyggande, behandling och prognos av dessa. Den vanligaste åtgärden vid infektion är rotfyllningsbehandling. Orofacial medicin/sjukhustandvård: Tandvård för patienter med svåra medicinska sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättningar. Indikator: Folktandvården bedriver klinisk forskning inom alla odontologiska specialistområden som organiseras i Folktandvården. Kommentar: Folktandvården bedriver forskning inom alla odontologiska specialiteter som organiseras av Folktandvården. 47

48 48 REGIONAL UTVECKLING

49 REGIONAL UTVECKLING Regional utveckling Genomförande av den nya regionala utvecklingsstrategin (RUS) , tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län, pågår. RUS har föranlett nya riktlinjer för hantering av det statliga anslaget 1:1. Riktlinjerna innehåller nya prioriterade områden och kraven på ett aktivt jämställdhetsarbete i projekten har höjts. På EU- och nationell nivå har det pågått förberedelsearbete inför nästkommande programperiod. En framtida utmaning är att planera och utveckla en effektiv och ändamålsenlig organisering och genomförande av RUS, både inom Region Örebro län och i kommunerna. REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI HAR ANTAGITS Örebro läns nya utvecklingsstrategi (RUS) , tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län, antogs av regionfullmäktige i mars. Därefter har olika planer kopplat till RUS tagits fram med syfte att få ett bra genomförande och ett gemensamt arbetssätt. Två interna planer, en genomförandeplan och en lärandeplan har tagits fram. En kommunikationsplan håller på att tas fram. Det kommer även att finnas handlingsplaner kopplat till de prioriterade områdena i RUS, exempelvis Handlingsplan för näringsliv och entreprenörskap och Handlingsplan för kompetensförsörjning. En ny plattform för utvecklingsledare med särskilt ansvar för handlingsplaner kopplade till RUS, Forum för lärande, har skapats. En fördjupad analys av jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet, med utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin, har genomförts. Under slutet av året och under 2019 ska en samlad uppföljnings- och analysplan för hela RUS-arbetet tas fram. Det är ett arbete som kommer att genomföras med hjälp av medel från Tillväxtverket. Samverkan mellan flera aktörer är en förutsättning för genomförandet av RUS därför har Örebro län ett regionalt samverkansråd på politisk nivå för den övergripande samordningen av RUS, samt ett partnerskap för regional utveckling på tjänstemannanivå. I partnerskapet ingår, förutom Region Örebro län, länets tolv kommuner, Örebro universitet, Handelskammaren Mälardalen, Örebro läns idrottsförbund och Länsstyrelsen i Örebro län. Partnerskapet för regional utveckling har involverats i det utvecklingsarbete som sker utifrån den regionala utvecklingsstrategin. Under hösten har dialogmöten skett om samverkan kring genomförandet av RUS samt vilka behov och utmaningar som är aktuella och där samverkan kan vara en lösning för NYA RIKTLINJER INOM PROJEKT RUS har föranlett nya riktlinjer för hantering av det statliga anslaget 1:1. Riktlinjerna innehåller nya prioriterade områden och kraven på ett aktivt jämställdhetsarbete i projekten har höjts. Ett nytt inriktningsbeslut för hur medlen ska prioriteras under 2019 har också beslutats. Utifrån det ökande resultatfokus som nationell nivå betonar har arbete pågått med att testa metoder för utvärdering av regionala projekt med 1:1-finansiering. Ett utvärderingsuppdrag inom området innovation har pågått och arbetet kommer att slutföras i början av Under hösten genomfördes projektdialogen som är ett årligt event och mötesplats för alla projektledare som driver projekt med 1:1-medfinansiering. Fokus var projektplanering med förändringslogik och jämställdhetsintegrering samt hur detta med hjälp av projektmedel kan bidra till ett framgångsrikt RUS-genomförande. INTERNATIONELLA FRÅGOR På EU- och nationell nivå har det pågått förberedelsearbete inför nästkommande programperiod. Tillsammans med Central Sweden, som är Region Örebro läns förlängda arm i Bryssel, har utvecklingsledare inom internationella frågor satt sig in i olika förslag och frågor för att kunna ge inspel i syfte att påverka den nya programperioden i EU utifrån lärdomar och erfarenheter. Inom det internationella nätverket Assembly of European Regions (AER) har Region Örebro län aktivt deltagit och varit drivande i den politiska byrån samt arbetat för en internationell konferens som kommer äga rum i Örebro under våren Region Örebro län har även inom nätverket valts ut att leda arbetet med en politisk arbetsgrupp med koppling till EU:s livsmedelsstrategi. Genom arbete i ett annat internationellt nätverk, European network of Cities and Regions for the Social Economy (REVES) har Region Örebro län presenterat den regionala handlingsplanen för civilsamhälle på en public hearing inom EU-parlamentet samt vid andra internationella konferenser. Andra påverkans- och informationsinsatser har resulterat i att Bottniska korridoren föreslagits bli en del av stomnätskorridoren Skandinavien Medelhavet, (Scanmed). Ett annat resultat är att Sverige föreslagit till EU-kommissionen att inkludera sträckan mellan Oslo och Stockholm, via Örebro och Karlstad, i stomnätskorridoren Scanmed. Region Örebro län har stärkt engagemanget i Vanguardinitiativet, det europeiska nätverket för industriellt ledande regioner. Tillsammans med andra regionala aktörer som Örebro universitet och Alfred Nobel Science Park (ANSP) har vägar hittats att finansiera ett mellanregionalt utvecklingsprojekt inom Additiv tillverkning, vilket rönt intresse i Europa. Örebro län har också klivit fram och positionerat sig inom nätverket i och med att representant vid ANSP nu finns med i styrgruppen för en 3D-pilot. Av betydelse är också det faktum att Vanguardinitiativet beslutat tillsätta ett sekretariat, vars placering blir hos Central Sweden i Bryssel. 49

50 REGIONAL UTVECKLING Det upparbetade samarbetet mellan regionalt utvecklingsansvariga i Östra Mellansverige, Tillväxtverket, ESF-rådet, länsstyrelsen och Strukturfondspartnerskapet har fortsatt under året. Förutom fortsatt mobilisering för nya projekt inom regionalfond respektive socialfond har Region Örebro län även inom detta samarbete gjort inspel inför kommande programperiod. Gemensamma dialoger om resultat av pågående satsningar har också förts mellan parterna i Östra Mellansverige. FRAMTIDA UTMANINGAR En stor utmaning är att planera och utveckla en effektiv och ändamålsenlig organisering och genomförande av RUS. Vidare är en annan utmaning att få in RUS i kommunernas verksamhetsplaner, för 2019 och framåt. Det pågår stora förändringar inom flera områden inom EU och den internationella dimensionen, inte minst gällande Brexit, ny budgetperiod och protektionistiska strömningar. Allt detta skapar en stor osäkerhet kopplat till det internationella arbetet för länet. Mer specifikt kommer stora utmaningar för 2019 vara att samtidigt som innevarande programperiod avslutas, främst strukturfonderna måste arbetet med att planera och programmera kommande programperiod påbörjas. Den stora osäkerheten om vilka ramar som kommer att finnas att förhålla sig till i den kommande perioden innebär otydliga riktlinjer och insikter i hur det kommer att se ut fram över. Trots stor ovisshet, behöver länet ha tydliga positioner om EU:s olika delar samt programmera för kommande strukturfonder. För att lyckas med ett förändringsarbete som jämställdhetsintegrering krävs ett aktivt ägarskap på alla nivåer. Jämställdhet ska vara integrerat i alla verksamheter och inte ett eget spår. Det behöver finnas en förståelse för varför frågan är viktig och hur det egna arbetet kopplas ihop med det långsiktiga målet att skapa ett jämställt län. Kvinnor och män ska få lika tillgång till tillväxtresurser och inflytande i det regionala tillväxtarbetet. 50

51 REGIONAL UTVECKLING REGIONAL TILLVÄXT Inom välfärd och folkhälsa pågår implementering och utvecklingsarbete för nya överenskommelser och undersökningar samt handlingsplaner utifrån den nya regionala utvecklingsstrategin (RUS). Inom näringslivsutveckling har handlingsplaner för näringsliv och entreprenörskap, för den regionala livsmedelsstrategin och för besöksnäringen tagits fram samt en målbild för innovationsstödsystemet. Företagsstöd till kvinnor visar fortsatt goda resultat. Samverkan med olika parter pågår kring utbildning och arbetsmarknad med bland annat en ny regional handlingsplan för kompetensförsörjning. Även inom kultur och ideell sektor sker samverkan med bland annat integrationsprojekt och KulturKraft för varenda unge. Utmaningen inom regional tillväxt är att nå andra sakområden och målgrupper och uppnå en god samverkan. UTVECKLING OCH NYA ÖVERENS- KOMMELSER INOM VÄLFÄRD OCH FOLKHÄLSA Det specifika samverkansrådet för folkhälsa, social välfärd och vård är det politiska forum där samverkan diskuteras. Under året har beslut fattats om att förändra den politiska samverkan till två specifika samverkansråd, ett för folkhälsa och ett för social välfärd och vård samt omsorg. Under året har nya överenskommelser om samverkan på folkhälsoområdet tecknats mellan Region Örebro län, kommunerna, Örebro läns idrottsförbund, (ÖLIF) och Örebro läns bildningsförbund, (ÖLBF). Överenskommelserna gäller för åren Utifrån den regionala utvecklingsstrategin (RUS) pågår arbete med att utforma tre handlingsplaner utifrån målområdet Hälsofrämjande arbete och hälso- och sjukvård. Ett stort antal aktörer inom områdena folkhälsa, sammanhållen vård och social välfärd har bidragit med underlag och synpunkter när planerna tagits fram. En övergripande överenskommelse inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, elevhälsa, e-hälsa och kunskapsstyrning har utarbetats och godkänts. Samtliga kommuner och regionstyrelsen ska fatta beslut om denna. En handlingsplan för samverkan inom e-hälsa mellan kommunerna och hälsooch sjukvården har antagits samt handlingsplan för utveckling av välfärdsteknologin i den kommunala verksamheten. Sammanställning av data från elevhälsosamtalen i skolan (ELSA) har genomförts. Särskild vikt har lagts vid stöd till kommunernas analys och användning av resultat från studien. I samverkan med kommunerna, ÖLIF och ÖLBF har en arbetsgrupp startat som bearbetar Region Örebro läns epidemiologiska underlag för att utveckla analys och metod- och kunskapsstöd. HANDLINGSPLANER INOM NÄRINGSLIVSUTVECKLING Handlingsplaner har fastställts för näringsliv och entreprenörskap, för den regionala livsmedelsstrategin samt för besöksnäring. Det finns sedan tidigare en innovationsstrategi. Dessa är alla underplaner/strategier till den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Handlingsplanerna har tagits fram i nära samverkan med aktörer, kommuner och näringsliv. Region Örebro län har varit drivande i en ökad samordning och tydligare styrning och ledning av länets aktörer inom innovationsstödsystemet. Tillsammans med övriga ägare och finansiärer har en gemensam målbild över vilka effekter som investeringar i innovationsstöd ska ha på det omgivande samhället, tagits fram. Under året har en satsning på en mötesplats för området livsmedel i skärningen mellan hälsa, måltid och miljö genomförts. Satsningen är en del i genomförandet av handlingsplanen för den nationella livsmedelsstrategin. Ett flertal andra stora projekt har initierats och genomförts för att stärka innovationsarbetet. Bland dessa kan nämnas industriell 3D-printing och 3D-röntgen (3DTC), Autonomous Intelligent Systems for Enterprise and Exploration (AI. MEE), Smart Industri och HybrAM (Hybridkomponent genom Additiv tillverkning). Det har varit ett stort intresse för olika former av företagsstöd och för första gången har fler kvinnor än män beviljats stöd. Dock är det fortfarande sammanlagt betydligt större summa som beviljats till företag som drivs av män. För att möta de utmaningar som besöksnäringen står inför, med bland annat en effektivare destinationsutveckling i länet, har Örebroregionens Turismakademi (ÖRTA) skapats. Målsättningen är att kunna erbjuda anpassade kompetensoch utbildningsinsatser till aktörer och entreprenörer. ÖKAD SAMVERKAN INOM UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD Arbete pågår med att ta fram målsättningar för kompetensförsörjning och en ny regional handlingsplan för kompetensförsörjning utifrån den regionala utvecklingsstrategin (RUS) i samverkan och dialog med kommuner, arbetsliv, utbildningsaktörer och statliga myndigheter. Det har varit tre utpekade fokusområden under året, att stödja och främja insatser som bidrar till att etablera effektiva strukturer för validering på regionalnivå, att medverka i planeringen 51

52 REGIONAL UTVECKLING av utbud och inriktningen för regionalt yrkevux inom kommunal vuxenutbildning samt att bidra till etableringen av lärcentra. Medel från Tillväxtverket har också beviljats för att stärka arbetet med integrationsperspektivet i framtagande och genomförande av handlingsplanen. Samverkansdokumentet Kunskapslyft barn och unga syftar till ett långsiktigt förbättringsarbete som ska bidra till att alla elever når skolans mål. Under året har analys och diskussioner förts med kommunerna hur samverkan och samarbete ska realiseras för att öka måluppfyllelsen. En reviderad aktivitetsplan har tagits fram och gemensamma skolutvecklingsmedel ska användas. Projektet #jagmed som ska stärka ungas psykiska hälsa och minska skolavhopp, ingår som en aktivitet. I gymnasiesamverkan, (GySam) har diskussioner och konkreta åtgärder fortskridit om hur länet ska realisera samverkan och samarbete. Arbetet med ett samverkansavtal för den kommunala vuxenutbildningen har fortsatt och ett förslag till avtal har tagits fram för beslut. Samverkan ska öka mellan kommunerna, regionalt tillväxtansvarig aktör, arbetsförmedlingen och offentliga och privata arbetsgivare för att kunna erbjuda yrkesutbildning utifrån länets behov av kompetent arbetskraft. En webbportal som synliggör utbudet av yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen i länet har tagits fram och är publicerad. Kävesta och Fellingsbro folkhögskolor har haft ökad utmaning att rekrytera personal. Främst har det handlat om folkhögskolelärarnas löner som inte ingått i nationella satsningar. I årets lönerevision blev lärarna en prioriterad grupp och denna satsning påverkar verksamheterna positivt så att den goda kvalitén kan bibehållas. STÄRKA KULTUR OCH IDEELL SEKTOR KulturKraft för varenda unge (före detta Kulturgarantin) är färdig att implementeras på kommunal nivå. Perspektivet är att främja en utvecklad samverkan mellan regional och kommunal nivå, samt mellan dessa nivåer och det professionella kulturlivet och kulturinstitutionerna. Integrationsprojektet Alla barns rätt till kultur har haft ett flertal aktiviteter på kulturella mötesplatser där gammal- och nysvenskar kunnat mötas. Första projektåret beskrivs ingående i rapporten Alla barns rätt till kultur i Örebro län. I april anordnades en konferens för att samla erfarenheter och ge goda exempel på hur arbetet kan utvecklas. 52

53 REGIONAL UTVECKLING Kultur och hälsa är ett arbetsfält med allt starkare evidens för dess positiva effekter. Efter en genomgång inom Region Örebro län är ambitionen att på allvar få fart på ett internt nätverk. Inom kultur för äldre har en första kontakt tagits med kommunal nivå genom socialförvaltningarna. Ett nätverk ska starta och en inventering har genomförts som ett första steg. Region Örebro län har också varit värd för en nationell konferens om kultur och hälsa. En handlingsplan för social ekonomi har tagits fram under året. Inom området sociala innovationer har för andra året en utlysning om medel gjorts. Arbete pågår också inom ett antal internationella samarbetsprojekt, i Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) samt i koppling till medlemskap i European network of Cities and Regions for the Social Economy, (REVES). Det första avtalet mellan Region Örebro län och ett socialt företag, Cykelreturen, har slutits. Förhandlingar pågår med fler aktörer och allt pekar på ett genombrott i upphandlingsfrågor av detta slag. Kulturplan har varit i fokus och under våren har dialoger med samtliga kommunledningar genomförts samt en uppstartskonferens i maj. Under hösten har ett tjugotal dialoger hållits med civilsamhälle, kommuner, det professionella kulturlivet och med företrädare för genomsyrande perspektiv. Politisk beredning och beslut ska ske FRAMTIDA UTMANINGAR Inom välfärd och folkhälsa finns det fortsatta utmaningar hos både Region Örebro läns hälso- och sjukvård och i kommunerna när det gäller genomförandet av den nya överenskommelsen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. I nära anslutning till detta finns utvecklingen av en Nära vård utifrån de statliga utredningar som pågår inom området. Hälso- och sjukvårdens målbild 2030 kommer att fortsätta med att utarbeta olika strategier. I detta arbete kommer samverkan mellan olika huvudmän och med det civila samhället vara väsentligt. En utmaning och stor del av framgången i genomförandet av handlingsplaner inom näringslivsutveckling är att på ett professionellt och effektivt sätt kommunicera med målgrupper och intressenter. I genomförandet är det väsentligt att mobiliseringen av såväl kommuner som övriga medskapande aktörer intensifieras och att viljan och förståelsen för den regionala utvecklingen är gemensam. Den stora efterfrågan på arbetskraft och kompetens som inte kan tillgodoses hos många arbetsgivare påverkar konkurrenskraften i näringslivet och kvalitén i välfärdstjänsterna. Allt fler förstår att lösningen inte är att göra som tidigare, utan det finns behov att hitta nya innovativa sätt. Den regionala rollen inom utbildning, arbetsmarknad och kompetensförsörjning kommer i många sammanhang upp som viktig och betydelsefull. Det är viktigt att säkerställa att alla aktörer är med i samverkansprocesserna och att det blir konsensus i de aktiviteter, avtal och planer som håller på att skrivas fram. En utmaning för kultur och ideell sektor är att med framgång nå andra sakområden och samverkan. Under de närmaste åren ligger ett fokus på att primärt nå in i skolan med förslaget till KulturKraft för varenda unge. Och att nå hälso- och sjukvården med kulturprojekt som inte bara förebygger utan även har behandlande effekt. Även för inkluderings- och integrationsfrågor behöver en framgångsrik utveckling ske, i samverkan med andra sak- och politikområden. 53

54 REGIONAL UTVECKLING MÅL OCH UPPDRAG REGIONAL TILLVÄXT ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättning för en smart, hållbar och inkluderande regional utveckling. INRIKTNINGSMÅL 17. Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för en god, jämlik och jämställd hälsa samt till att människor kan leva ett värdigt liv och delta aktivt i samhället. Kommentar: Verksamheter med ansvar inom område välfärd och folkhälsa genomsyras av detta inriktningsmål. Aktiviteter och insatser på området berör många olika målgrupper där risk för utanförskap finns. Indikator: Den psykiska hälsan mätt med WHO- 5 Well-being Index ska öka och skillnaderna mellan olika grupper ska minska i länet. Kommentar: 76 procent av invånarna i Örebro län uppger gott psykiskt välbefinnande i Liv och Hälsaundersökningen Skillnader finns mellan män och kvinnor där män uppger högre andel av gott psykiskt välbefinnande och mellan olika åldrar där kvinnor och män mellan år uppger högre andel av gott psykiskt välbefinnande än gruppen år och över 85 år. 18. Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för ett starkt hållbart näringsliv och hög sysselsättning samt en gynnsam miljö för entreprenörskap, utveckling av innovationer och hållbar näringslivsutveckling i Örebro län. Kommentar: En strategi för näringsliv och entreprenörskap har tagits fram och beslutats, i samverkan med det företagsfrämjande systemet och kommunernas näringslivschefer, som bidrar till måluppfyllnad. En handlingsplan för näringsliv och entreprenörskap har också beslutats och arbetet har påbörjats med att genomföra handlingsplanen. Indikator: Örebro län ska, i förhållande till övriga Östra Mellansveriges län, ligga i täten för tillväxten inom följande områden: Kommentar: Den officiella statistiken samordnas och sammanställs av SCB, men ansvaret för insamlandet av statistiken är fördelat mellan olika myndigheter till exempel Socialstyrelsen, Naturvårdsverket och Brottsförebyggande rådet. Det är höga krav på korrekthet och kvalitet i den statistik som slutligen presenteras, vilket medför viss eftersläpning från sammanställning till att statistiken är officiell. Det innebär att SCB:s statistikdatabaser, som uppdateras med olika frekvens beroende på vilken typ av statistik och från vilken myndighet, inte har 2017 års statistik klar för alla indikatorer. Indikator: Bruttoregionalprodukt. Kommentar: Statistik visar att Örebro län år 2017 låg på plats tre av fem gällande bruttoregionalprodukt per sysselsatt. Indikator: Antal nystartade företag. Kommentar: Statistik visar att Örebro län år 2017 låg på plats två av fem gällande antalet nystartade företag per tusen invånare. Indikator: Nya arbetsställen per invånare. Kommentar: Resultat från tidigare år visar att Örebro län låg på plats fyra av fem när det gäller nya arbetsställen per invånare Det finns inte statistik tillgänglig för senare år än Indikator: Antalet arbetstillfällen inom gröna näringar. Kommentar: Resultat från tidigare år visar att Örebro län låg på en delad andraplats år 2015 avseende antalet arbetstillfällen inom gröna näringar enligt Tillväxtverkets definition (branscher/ företag som har jord, skog, trädgård eller landsbygdens miljö som grundläggande resurser). Det finns inte statistik tillgänglig för senare år än

55 REGIONAL UTVECKLING 19. Region Örebro län bidrar till en väl fungerande skola, utbildning och kompetensförsörjning med likvärdiga förutsättningar för alla. Kommentar: Efterfrågan på kompetens ifrån arbetsgivare är mycket stor och bristen upplevs inom många branscher som stor. Arbetet med handlingsplanen för kompetensförsörjning har fortsatt. Inom utbildningsområdet pågår processer där utbildningsaktörer och Region Örebro län utvecklar och processar handlingsplaner. Till exempel har aktivitetsplanen till samverkansdokumentet Kunskapslyft barn och unga reviderats. Arbete pågår också med ett samverkansavtal för den kommunala vuxenutbildningens utveckling. Följande indikatorer ska för kvinnor respektive män i länets samtliga kommuner öka i jämförelse med föregående år: Indikator: Andel elever som lämnar grundskolan med behörighet till något av de nationella gymnasieprogrammen. Kommentar: Statistik avseende 2018 visar att 80,9 procent av flickorna och 77,6 procent av pojkarna som avslutade grundskolan i länet var behöriga till minst yrkesprogram (exklusive nyanlända elever var andelarna 85,8 respektive 83,2 procent). Totalt för alla elever har trenden varit nedåtgående de senaste åren, från 84,5 procent 2012 till 79,2 procent Indikator: Andel elever som slutfört gymnasieskolan med examen inom fyra år. Kommentar: Statistiken avser 2018 (det vill säga elever som började gymnasiet 2014 och senast 2018 fick examen) och visar att 76,3 procent av kvinnorna och 69,9 procent av männen folkbokförda i länet fick examen inom fyra år. För kvinnor är det en svag nedgång för varje år från 2015 då andelen var 78,0 procent medan trenden för män är mer osäker med 66,7 respektive 70,8 procent 2015 respektive Indikator: Andel förvärvsarbetande i befolkningen år. Kommentar: Den senaste tillgängliga statistiken avser 2017 och visar att sysselsättningsgraden hos kvinnor var 77,1 procent och hos män 80,1 procent. Det är en ökning jämfört med föregående år då andelarna var 76,8 respektive 79,3 procent. 20. Att utveckla samverkan inom dialoger och nätverk utifrån dels kulturplanen, dels planen för civilsamhälle och social ekonomi. Kommentar: Ett tjugotal dialoger har genomförts angående den regionala kulturplanen samt kontinuerliga gällande handlingsplanen för civilsamhälle och social ekonomi. Såväl den regionala kulturplanen som planen för civilsamhälle och social ekonomi är avhängiga relevanta och fungerande nätverk med de aktörer som behövs för att förverkliga planerna. Indikator: Att nå minst 90 procent av relevanta aktörer inom dialogarbetet för den nya kulturplanen. Kommentar: Indikatorn är uppfylld. Dialoger har genomförts bland annat med samtliga kommunledningar. Indikator: Att nå minst 90 procent av förvaltningens olika områden och enheter genom en arbetsgrupp med planen för civilsamhälle och social ekonomi som utgångspunkt. Kommentar: På övergripande nivå inom förvaltningen Regional utveckling har flera träffar genomförts, med representation från flertalet områden och funktioner och indikatorn är därmed uppfylld. Indikator: Andel i befolkningen år med minst treårig eftergymnasial utbildning. Kommentar: Den senaste tillgängliga statistiken avser 2017 (sista december) och visar att 28,5 procent av kvinnorna och 16,4 procent av männen hade minst treårig eftergymnasial utbildning var motsvarande andelar 27,8 procent respektive 16,3 procent. Även åren dessförinnan var trenden uppåtgående för både kvinnor och män men med en större ökningstakt för kvinnor. 55

56 REGIONAL UTVECKLING UPPDRAG 25. Att utveckla länets innovationsstödssystem. Kommentar: Region Örebro län har drivit och lett framtagandet av en gemensam målbild för hur innovationssystemet ska påverka samhällsutvecklingen. Målbilden har tagits fram i samverkan med ägare och finansiärer i systemet. Örebro kommun, Karlskoga kommun, Örebro universitet, länsstyrelsen och Region Örebro län. En diskussion har förts under året mellan befintliga ägare till Alfred Nobel Science Park. Ägarna är nu överens om att erbjuda Örebro universitet ett ägande i bolaget. Det blir Örebro kommun som säljer delar av sina aktier till Örebro universitet. Ägarfördelningen kommer då att bli Örebro kommun 38 procent, Karlskoga kommun 27 procent, Region Örebro län 21 procent och Örebro universitet 14 procent. De nya ägarna kommer att besluta om ett nytt ägardirektiv. Det nya ägardirektivet innebär en tydligare inriktning på de två områdena i innovationsstrategin Smart Specialisering och på området Hälsa/Life Science. 26. Att ta fram en strategisk plan för näringslivsutveckling. Kommentar: Arbetet med att ta fram en handlingsplan för näringslivsutveckling och entreprenörskap har skett i mycket nära samarbete med Business Region Örebro. Även de företagsfrämjande organisationerna såsom Nyföretagarcentrum, Coompanion, Drivhuset, Almi och Ung Företagsamhet har varit delaktiga i framtagandet. Handlingsplanen tar avstamp i den nya Regionala utvecklingsstrategin och bygger på de tre identifierade strategiska inriktningarna i RUS första prioriterade område. Handlingsplanen har antagits av nämnden för regional tillväxt i juni. Under hösten har arbetet startat med genomförandet av handlingsplanen. Arbetet har fokuserats på att informera om och diskutera formerna för det kompletterande behovsstyrda rådgivningssystem (Timbanken) där en ansökan om medel för delar av genomförandet också beviljats från Tillväxtverket. Även arbetet med regionala exportcenter och utvecklandet av regionala verksamtsida är insatsområden inom handlingsplanen som pågår. 27. Att delta i arbetet för att stärka varumärket Alfred Nobel. Kommentar: Förvaltningen Regional utvecklings område näringslivsutveckling har varit inbjuden på arbetsmöten runt varumärket Alfred Nobel och har på så vis bidragit till arbetet med att ta fram hur arbetet ska ske med varumärket Alfred Nobel. Förstudie som ägts av Karlskoga kommun har avslutats. 28. Att starta ett arbete utifrån skogsnäringens betydelse och bidrag till länets utveckling. Kommentar: Uppdraget har inte påbörjats. Länsstyrelsen har fått uppdrag från regeringen att ta fram en skogsstrategi för länet. Diskussioner pågår om och hur Region Örebro län ska delta i det arbetet. 29. Att fortsätta genomförandet av samverkansdokumentet Kunskapslyft barn och unga Kommentar: Arbete med revidering av aktivitetsplanen har pågått tillsammans med utvecklingsstrateger från kommunerna. Revideringen utgår från kommunernas uttryckliga behov för att bidra till en ökad måluppfyllelse. Planen har processats i tjänstemannastödet och specifika samverkansrådet för skola, utbildning och kompetensförsörjning, kommunchefer och regiondirektör, regionala samverkansrådet och slutligen i regionstyrelsen för beslut om att använda gemensamma skolutvecklingsmedel till aktivitetsplanen. 30. Att utifrån den föreslagna kulturgarantin utreda hur kulturutövande för pojkar 7 19 år kan uppmuntras. Kommentar: KulturKraft för varenda unge (före detta Kulturgarantin) kommer att implementeras i samverkan med kommuner och det professionella kulturlivet under Målsättningen är att nå barn och unga (där pojkar 7 19 år ingår) i förskola/skola/ gymnasium med särskilt fokus på de som tidigare inte nåtts. En projektledare har anställts för uppdraget. 56

57 REGIONAL UTVECKLING 31. Att utifrån den föreslagna kulturgarantin utreda hur kulturutövande för barn och unga från socioekonomiskt utsatta områden kan uppmuntras. Kommentar: KulturKraft för varenda unge (före detta Kulturgarantin) kommer att implementeras i samverkan med kommuner och det professionella kulturlivet under Målsättningen är att nå barn och unga (där barn och unga från socioekonomiskt utsatta områden ingår) i förskola/skola/gymnasium med särskilt fokus på de som tidigare inte nåtts. En projektledare har anställts för uppdraget. 57

58 REGIONAL UTVECKLING SAMHÄLLSBYGGNAD Flera stora projekt pågår inom energi och klimat. Inom samhällsplanering sker dialog och samarbete med flera parter om fysisk planering och bostadsförsörjning. Det är en utmaning att klara ambitionerna kring bredbandsutbyggnaden. Inom kollektivtrafiken pågår arbete för att effektivisera buss- och tågtrafiken och det är en utmaning att öka resandet och intäkterna. En prova på-kampanj har genomförts med syfte att locka bilister till kollektivtrafiken kommer att präglas av att Svealandstrafiken kommer att ta över stadstrafiken och viss annan trafik. PROJEKT MED POTENTIAL INOM ENERGI OCH KLIMAT Inom förnybar energi har solel identifierats som ett energislag med stor potential i länet. Solpaneler kan installeras på befintliga byggnader, investeringar stärker det lokala näringslivet och Energikontoret ser dessutom ett ökande intresse för solel. Projektet Framtidens solel i Östra Mellansverige verkar för att främja investeringar i solel hos små och medelstora företag, en grupp som tidigare har haft lägre intresse för solel men goda förutsättningar. I projektet Energieffektiva företag genom energikontor i samverkan har Energikontoren i Örebro, Mälardalen och Östergötland stöttat små och medelstora företag med energieffektivisering. Företagen har genomfört energisparåtgärder och börjat arbeta systematiskt med energifrågor. Två stora nya projekt har påbörjats, Vägval 2030 som syftar till att ta fram en drivmedels- och fordonsstrategi för länet samt Hållbart resande, som syftar till att få människor att välja gå, cykla eller åka kollektivt istället för att ta bilen. ÖKAD DIALOG OCH SAMARBETE INOM SAMHÄLLSPLANERING Med anledning av flera förslag från regeringen om större ansvar för regionalt utvecklingsansvariga i frågor om fysisk planering och bostadsförsörjning har det regionala samverkansrådet gett uppdrag till Region Örebro län att utreda förutsättningarna tillsammans med kommunerna. Samtidigt har det skett en dialog med kommunernas översiktsplanerare kring den regionala utvecklingsstrategins (RUS) mål för fysisk planering och hur de påverkar kommunernas förutsättningar. Rapporten Stöd för beräkning av framtida bostadsbehov har tagits fram inom ramen för det specifika samverkansrådet för bostadsförsörjning. Arbetet har lett till höjd kunskapsnivå kring förutsättningarna att nå målet om en bostadsmarknad i balans. Samarbetet med länen i Östra Mellansverige kring fysisk planering har haft fokus på nodstädernas funktionella samband, elkraftförsörjningens betydelse för utveckling och värdet av digitaliserad kommunal fysisk planering. Regeringen har fattat beslut om en ny nationell infrastrukturplan för åren och regionfullmäktige har 58

59 REGIONAL UTVECKLING fastställt ny länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län för samma tidsperiod. Arbete har skett med att förbättra rutiner för den statliga medfinansieringen av kommunal infrastruktur och bättre samverkan och rutiner för arbetet med statlig medfinansiering och byggande av infrastruktur för kollektivtrafikens behov. Den åtgärdsvalsstudie för järnväg Oslo-Stockholm som avslutats under våren har fått genomslag i Trafikverkets arbete. Trafikverket är nu tydligt med att hänsyn ska tas till Nobelbanan i arbetet med aktuella projekt. Arbetet med projekt och samverkan inom gods och logistik har varit omfattande både i länet och internationellt. Projekten Scandra2Act och TENTacle kring möjligheterna att föra över gods från väg till järnväg och på detta sätt stärka länet som nod i landets godstransportsystem håller på att slutföras. En handlingsplan för bredbandsutbyggnad har tagits fram. Planen innehåller bland annat förtydliganden av rollfördelningen mellan de offentligas olika parter och marknadsaktörer. Utbyggnadstakten har varit låg under året och flera marknadsaktörer har haft problem att bygga ut enligt sina tidplaner. NYHETER INOM KOLLEKTIVTRAFIK Svealandstrafiken AB har bildats som kommer att köra tilldelad trafik från och med augusti Arbete har pågått med att hitta gränsdragning och kontaktytor mellan Region Örebro län och Svealandstrafiken AB, samt att hitta nya rutiner för kontakter med utförarna. Arbetet med att hitta sätt att effektivisera busstrafiken har medfört förändringar i tidtabellerna där ett antal turer inte längre trafikeras. För tågtrafiken har arbete med en Handlingsplan för regional tågtrafik fortsatt. Trafiken i Nora och Hällefors har setts över i nära samverkan med de aktuella kommunerna. Detsamma gäller planeringen av införande av ett nytt modernt bussystem i Örebro, Bus Rapid Transit, som utreds tillsammans med Örebro kommun. Flextrafik har införts i Karlskoga tätort och närtrafik genomförs på prov på landsbygden i Nora och Askersunds kommuner. Busstrafiken mellan Karlskoga, Degerfors och Örebro har förstärkts på grund av att det ofta är fullt på bussarna vissa turer i högtrafik. Nattstopp har införts på prov på en linje i Örebro. En prova-på-kampanj har genomförts med syfte att locka bilister till kollektivtrafiken. Resultatet blev 600 bilister som fortsatte att resa med kollektivtrafiken efter prova-påperioden. Avgiftsfri kollektivtrafik erbjöds ungdomar från årskurs 6 i grundskolan till årskurs 2 i gymnasiet under sommaren. Resultatet av satsningen var ett ökat resande med kollektivtrafiken för målgruppen med över 60 procent jämfört med tidigare år. En ny och mer tillgänglig webbplats med nya funktioner har lanserats. En annan positiv nyhet är att biljetterna för pendlare i Stockholm-Mälarregionen, Movingo, från augusti även gäller på Tåg i Bergslagen. Beställningscentralen som bland annat hanterar beställningar av färdtjänst- och skolresor har vunnit SM-guld i telefoni och kundservice. Ett bevis på det arbete som genomförts för att höja kvaliteten och kundnöjdheten. Arbetet med att ta fram och implementera beställningsportalen Sjukreseportalen för vårdpersonal är genomförd. Detta underlättar nu bokning av Sjukresor för vårdpersonal inom Region Örebro län. FRAMTIDA UTMANINGAR Det är en utmaning att skapa drivkraft, engagemang och samverkan för att få alla aktörer i energi- och klimatomställningen att agera och starkt minska mängden växthusgasutsläpp till atmosfären och en effektivare energianvändning. Utveckling av ny teknik kommer att bidra till omställningen, men en beteendeförändring krävs också vilket kommer vara kännbart för invånarna i länet. De höga ambitionerna om utbyggnad av fiber ställer höga krav på Region Örebro län. Region Örebro läns roll är att hjälpa kommuner och marknad så att fiberutbyggnadstakten blir hög. I den nya Handlingsplan för bredband förtydligas roller och ansvar. Kommunernas möjligheter att avsätta resurser för detta arbete skiljer sig åt och flera av länets kommuner har idag begränsade möjligheter att uppfylla handlingsplanens krav kommer att präglas av att Svealandstrafiken kommer att ta över stadstrafiken och viss annan trafik. Det finns stora förväntningar på nya moderna och effektiva tekniska system. Bland annat behöver realtidssystemet och biljettsystemet förnyas. Detta arbete sker i samverkan med Västmanland. Arbete pågår också med en ny prismodell som ställer krav såväl på de tekniska systemen som på information och marknadsföring. Arbetet med att skapa förutsättningar och planera för Bus Rapid Transit i Örebro behöver fortsätta Upphandlingen av ny utförare av serviceresor från 2019 är överklagad, detta är en utmaning, då det skapar osäkerhet och planerat förberedelsearbete påverkas. Även inom Serviceresor finns behov av nya tekniska system. Bland annat utreds förutsättningarna för ett nytt planeringssystem för skolskjuts. 59

60 REGIONAL UTVECKLING MÅL OCH UPPDRAG SAMHÄLLSBYGGNAD ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för en tillgänglig och hållbar region med en fysisk infrastruktur som är trafiksäker och som möjliggör utveckling i hela länet. INRIKTNINGSMÅL 21. Region Örebro län verkar för ett hållbart resursutnyttjande utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Kommentar: I Örebro län har utsläppen av koldioxid ökat något och för att klara de nationella och regionala målen till år 2045 krävs en minskning på fem till åtta procent per år. En antal insatser har genomförts men ytterligare åtgärder krävs. Under året har ett tjänstemannanätverk startat för energi- och klimatfrågor på kommunal nivå. Inom projektet framtidens solel i Östra Mellansverige har ett antal träffar hållits om förutsättningarna för andelsägd solel. Fastighetsnätverket har anordnat träffar för att inspirera till energieffektivisering i länets fastigheter. Projektet hållbart resande med deltagande av tio av länets kommuner, länsstyrelsen och Örebro universitet har fortgått. I april genomfördes det andra energitinget för Östra Mellansverige. Indikator: Totala utsläpp av växthusgaser i Örebro län per år (ton CO2e/år) minskar. Kommentar: Utsläppen av växthusgaser i Örebro län har ökat med 1,5 procent enligt senast tillgängliga statistik som avser år För att klara det regionala och nationella målet om att vara koldioxidneutrala till 2045 måste utsläppen minska mellan 5 8 procent per år. Indikator: Totala utsläpp av växthusgaser i Örebro län per år (ton CO2e/år) och per capita minskar. Källa: Utsläppsstatistik från Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet (RUS). Kommentar: Ton kolidoxid per invånare ligger på samma nivå som föregående år, vilket tyder på att en del av totala ökningen beror på att antalet invånare ökar. 22. Örebro län har väl fungerande samhällsplanering, infrastruktur och kommunikationer som möjliggör en hållbar utveckling. Kommentar: Utvecklingen i länet avseende samhällsplanering, infrastruktur och transporter går åt rätt håll i många avseenden. Detta gäller såväl den ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarheten. Trenden är därför positiv. Om samhällsplaneringen, infrastrukturen och kommunikationerna är tillräcklig för att uppnå en hållbar utveckling i alla avseenden är svårare att bedöma. Fler aktörer än Region Örebro län påverkar utfallet. Indikator: Antal resor i kollektivtrafik. Kommentar: Antalet resor totalt inklusive skolbiljetter har ökat med 2,1 procent och med 2,8 procent för betalande resenärer i jämförelse med föregående år. Antal resor i allmän kollektivtrafik uppgår för helåret till , vilket är en ökning jämfört med föregående år med resor. Indikator: Andel arbetspendling med kollektivtrafik. Kommentar: Marknadsandelen för kollektivtrafiken uppgick för år 2018 till 16 procent, vilket är en ökning jämfört med 2017 då motsvarande siffra var 13 procent. Indikator: Energianvändning per personkilometer. Kommentar: Energianvändningen är 0,45 kwh/ pkm och avser allmän och särskild kollektivtrafik samt skolskjuts. Det saknas dock produktionsdata för 14 procent av fordonen avseende tertial tre så värdet för 2018 ska användas med försiktighet. Energianvändning buss redovisar 0,41 kwh/pkm och bil 0,69 kwh/pkm. Energianvändning för 2017 var 0,43 kwh/pkm totalt. 60

61 REGIONAL UTVECKLING Indikator: Nöjda resenärer. Kommentar: Andelen nöjda resenärer i den allmänna kollektivtrafiken uppgick till 65 procent år 2018, vilket är en ökning jämfört med 2017 då motsvarande siffra var 59 procent. Indikator: Antal döda och svårt skadade i trafiken ska minska. Kommentar: Under 2018 dog 12 personer och 34 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor i Örebro län. Det är en kraftig ökning jämfört med genomsnittet för perioden som var nio stycken. Samtidigt är det en kraftig minskning av antalet allvarligt skadade som var 55 stycken i genomsnitt De flesta dödsolyckorna skedde på regionala vägar (nio personer). En person dog på en nationell väg i länet och två personer dog på det kommunala/ enskilda vägnätet. De allvarliga skadorna hade ett annat mönster, de flesta (15 personer) skadades på kommunala/enskilda vägar. Tio stycken skadades på de nationella vägarna och nio personer på det regionala vägnätet. Skillnaden mellan könen är dramatisk när det gäller dödsolyckor. Av de 12 personer som dog, var 11 personer män. När det gäller allvarligt skadade är könsfördelningen mer jämn, men till mäns nackdel. 61

62 REGIONAL UTVECKLING UPPDRAG 32. Att ta fram en gemensam fordons- och drivmedelsstrategi i samarbete med relevanta aktörer i Örebro län. Kommentar: Strategin har tagits fram i projektform och har startat enligt plan i april. 33. Att förstärka Region Örebro läns roll inom samhällsplanering och bostadsförsörjning. Kommentar: Under året har regeringen kommit med flera förslag som innebär en utvecklad roll för regionalt utvecklingsansvariga inom områdena samhällsplanering och bostadsförsörjning. Dialog om detta har skett inom ramen för det regionala samverkansrådet och processen för fördjupad dialog med kommunerna har lagts fast. 34. Att utarbeta en regional bredbandsstrategi. Kommentar: Förslag till handlingsplan för bredband har presenterats för nämnden för samhällsbyggnad i december inför beslut januari Att utarbeta en strategi för framkomlighet för regional- och expressbussar. Kommentar: De största bristerna gällande framkomligheten för region- och expressbussar finns i samband med infarterna till Örebro. Under hösten har det påbörjats ett arbete med att utreda de mest effektiva körvägarna för region- och expressbussar i Örebro. Detta arbete beräknas vara klart våren Nästa steg i detta arbete är att ta fram en strategisk inriktning för systemegenskaperna för dessa bussar, samt hur infrastrukturen i Örebro bör utformas för att förbättra framkomligheten. 36. Att ta nästa steg i utvecklingen av stadstrafiken i Örebro för att öka kapacitet och attraktivitet. Kommentar: Detta steg har varit att ta fram en genomförandeutredning för införande av BRT, Bus Rapid Transit, tillsammans med Örebro kommun. Syftet med BRT är att skapa bättre förutsättningar för kollektivtrafikanter, ett särskilt koncept med bland annat speciella stråk för busstrafik. 37. Att utreda möjligheten till att införa säsongsbaserad kollektivtrafik till besöksmål och sevärdheter för att underlätta för unga och andra grupper i behov av ökad mobilitet. Kommentar: Uppdraget är inte genomfört. Ett skäl är att förvaltningen Regional utveckling under 2019 ska arbeta med att ta fram en ny kulturplan och att arbetet med säsongsbaserad kollektivtrafik med fördel samordnas med detta arbete. 38. Att utveckla marknadsföringen i syfte att öka resandet med den allmänna kollektivtrafiken som på kort och lång sikt medför ökade biljettintäkter. Kommentar: Den förstärkta marknadsföringen genomförs enligt den plan som bland annat bygger på beslutet om budget i balans. 39. Att utveckla tjänster som underlättar för serviceresors kunder. Kommentar: Sjukreseportalen, som är en beställningsportal som används av vårdpersonal, är klar. Den har införts på ett fåtal arbetsplatser under året. Under 2019 kommer en bredare lansering att ske. Förutsättningarna för att skapa en färdtjänstapp och förutsättningarna för kontantfritt resande inom färdtjänsten har utretts. När det gäller ett nytt planeringssystem för anpassad skolskjuts har detta utretts tillsammans med Region Västmanland och det finns ett förslag till lösning. 40. Att successivt utveckla en behovsstyrd närtrafiklösning som ger tillgång till samhällsservice utanför högtrafiktid för invånare utan bra täckning i dagens linjenät, tjänsten samordnas med andra serviceresor. Kommentar: Försöksverksamhet i Nora och Askersunds kommuner har startat i oktober. En första uppföljning av försöket kommer att göras under

63 REGIONAL UTVECKLING 2017: 28. Att påbörja revideringen av handlingsplan för Klimateffektiva godstransporter. Kommentar: Beslut har fattats att ta ett bredare grepp om frågan och ett projekt har startats i mars som syftar till att ta fram en strategi hur transporterna i länet, både gods och person, ska nå målet om att vara fossiloberoende till år : 30. Att upphandla hela eller delar av de system och utrustning som krävs för en realtidsfunktion. Kommentar: Upphandlingen är inte genomförd. Ett av skälen är projektet Baskoll som utreder möjligheterna att samverka med Västmanland kring system och utrustning. Efter att dessa möjligheter diskuterats i Baskoll har en plan för upphandling av realtidsfunktionens olika delar lagts fast som innebär att när Svealandstrafiken tar över delar av trafiken 2019 kommer de nya stadsbussarna ha den nya utrustningen. Resten av bussarna kommer att få ny utrustning

64 64

65 DIGITALISERING Digitalisering Region Örebro län har arbetat vidare med att hålla samman och leda genomförandet av den regionala digitala agendan, RDA, i länet. Upphandlingen av ett nytt vårdinformationsstöd har fortsatt. Införandet av tjänster inom e-hälsa har fortsatt med bland annat projekt för digitala vårdmöten och digital vårdcentral. Det finns både utmaningar och möjligheter inom digitaliseringen. DIGITALT FÖRST SVERIGE SKA BLI BÄST I VÄRLDEN Digitala tjänster ska, när det är möjligt och relevant, vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med de som bor i Sverige, samt organisationer och företag. Satsningen på digitalt först är en del av regeringens arbete med att uppnå målet i den digitala agendan en agenda som syftar till att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Ett övergripande mål för Region Örebro län är att modern digital teknik ska bidra till att skapa en jämlik, attraktiv och stark Örebroregion som kan möta framtidens utmaningar. Det ska också bidra till synliga och konkreta förbättringar inom e-hälsa. Arbete pågår med att bygga upp, utveckla och driva digitaliseringsarbetet i Region Örebro läns verksamheter. Samordning med nationella och regionala parter pågår också inom digitalisering samt nationella uppdrag inom e-hälsa. Det finns nationella och regionala strategier och effektmål framtagna för digitaliseringen. För att hålla en röd tråd genom hela digitaliseringsarbetet är utgångspunkten för arbetet att jobba vidare mot dessa effektmål. FORTSATT UTVECKLING INOM E-HÄLSA Upphandlingen av nytt vårdinformationsstöd sker i samverkan med nio landsting/regioner inom SUSSA samverkan. Upphandlingen har skett i två steg, kvalificering av leverantörer och urval av upphandlingsobjekt och leverantör. Utvärderingen och kvalitetssäkring av inkomna anbud gjordes under hösten. Förberedelserna är omfattande inför skiftet till nytt systemstöd. Flera pågående projekt och uppdrag pågår dels gemensamt nationellt, men också lokalt inom Region Örebro län för att förbereda inför införandet av nytt systemstöd samtidigt som en utfasning av nuvarande systemstöd ska genomföras på ett säkert sätt. Tilldelningsbeslut fattades i december. Projekt Digitala vårdmöten har genomfört pilotdrift på ungdomsmottagningen, medicinmottagning 1 Universitetssjukhuset Örebro och Vivalla vårdcentral. Utvärdering är gjord, och rekommendationen är att gå vidare till ett bredare införande. Ett projekt för ett bredare införande av digitala återbesök har startat och fortsätter under Parallellt med detta har förberedelserna för en digital primärvårdsmottagning påbörjats. Arbetet är igång och enligt planen ska en digital primärvårdsmottagning etableras i oktober FRAMTIDA UTMANINGAR Det finns ett högt förändringstryck på det offentliga Sverige där digitalisering, globalisering och urbanisering påverkar all verksamhet och alla sektorer i samhället. Den tekniska utvecklingen går fort men mycket tyder på att den kommer att gå ännu snabbare framöver. Idag är det naturligt för både invånare och företag att förvänta sig både en effektiv digital kontakt med myndigheterna såväl som att myndigheterna ska erbjuda digitala lösningar för olika livshändelser. Digitaliseringen kan snabba på beslut, frigöra resurser och bidra till bättre service till invånare. Utmaningen ligger i att skapa e-tjänster som är integrerade med verksamhetsprocesser och övrigt it-stöd för att nå bästa nytta. Samverkan och samordning. Det finns mycket att vinna på en utvecklad regional samverkan. Utmaningen är att hitta nya former och finansieringsmodeller för detta samarbete. Säkerhet och lagstiftning. När information ska delas över verksamhets- och organisationsgränser uppstår utmaningar kring hur information transporteras, skyddas och mottas, samt kring vem som har behörighet till informationen. Utvecklingen inom digitalisering går fort. En utmaning är att arbeta dels med ett långsiktigt perspektiv, men att även ha utrymme för att ta in nya innovationer. Digitalt utanförskap. Idag finns många invånare i länet som av olika skäl inte använder sig av digitaliseringens möjligheter. Digital kompetens. Brister i kompetens, tillgänglighet och tillit är hindrande. Finansiering. Det är svårt att få utrymme i budget hos regioner och kommuner för större satsningar kring digitalisering. Jämställdhet. För få kvinnor väljer högre it-utbildningar. Det finns ett mycket stort behov av kompetens och talang och det är nödvändigt att könsbalansen blir jämnare ur ett samhälls-, kompetens- och jämställdhetsperspektiv. 65

66 DIGITALISERING MÅL OCH UPPDRAG DIGITALISERING ÖVERGRIPANDE MÅL Modern digital teknik ska bidra till att skapa en jämlik, attraktiv och stark Örebroregion som kan möta framtidens utmaningar. INRIKTNINGSMÅL 23. Region Örebro län ska leda genomförandet av den regionala digitala agendan i samarbete med länsstyrelsen, kommunerna och universitetet, med målet att förverkliga uppsatta etappmål och slutliga mål Kommentar: En tydlig riktning finns i arbetet med digitalisering i länet. Samtliga kommuner i länet och Örebro universitet står bakom den regionala digitala agendan (RDA), tillsammans med Region Örebro län och länsstyrelsen. Vid uppföljning av målen identifierades det att inriktningsmålen för 2020 fortfarande i stort sett är relevanta. Dock behöver flera av etappmålen revideras. Detta utifrån nya nationella strategier inom flera områden som till exempel bredband, skola och e-hälsa. Motsvarande översyn av de regionala digitala agendorna sker på flera håll i landet. Under året har Region Örebro län deltagit i RegLab gällande verksamhetsutveckling och utveckling av nästa generation digitala agendor. Programstyrgruppen för RDA har givit ett uppdrag om att ta fram en plan för en länsgemensam digitaliseringsstrategi som ska ersätta nuvarande RDA efter Indikator: Redovisning av måluppfyllelse till uppsatta mål redovisas årsvis. Kommentar: Statusrapport gällande måluppfyllelse har rapporterats till programstyrgrupp regionala digitala agendan (RDA) i februari. Ny uppföljning ska göras under kvartal 1 år Indikator: Fokus under 2018 är att skapa förutsättningar för ett länsgemensamt samarbete i Örebro län kring e-förvaltning. Kommentar: Programstyrgruppen tog beslut under hösten att e-förvaltning ska ses som ett horisontellt updrag som ingår i alla övriga insatsområden och inte som ett eget fristående insatsområde. Uppdraget ska konkretiseras och kommuniceras med insatsansvariga. 24. År 2020 ska minst 90 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas bredband med en överföringshastighet på minst 100Mbit/s. Kommentar: Det är inte sannolikt att 90 procent av hushåll och företag på landsbygden har skaffat eller har möjlighet att ansluta sig till fast bredband med en överföringshastighet på minst 100 Mbit/s. Det sker en kontinuerlig utbyggnad både med hjälp av bidrag och på rent kommersiella grunder, men takten på utbyggnaden på landsbygden är inte tillräckligt hög. För tätorterna bedöms målet uppnås till Mål för hushållen totalt kommer möjligtvis att nås (77 procent i dagsläget). Mål för företagen totalt kan eventuellt nås (62 procent i dagsläget). Målen för landsbygden kan bli utmanande att nå. Post- och telestyrelsens (PTS) beräknar en ökning på 4,4 procent per år för landsbygden (generellt för landet). Intresset för utbyggnad på landsbygden har inte hittills visat på resultat. Det finns också utmaningar med att konkurrensen har gjort att vissa områden mer eller mindre har stannat upp. Tidsplaner för byggnation som har förmedlats från marknadsaktörer verkar inte heller uppfyllas, utan det kommer att ta längre tid på grund av bland annat tillståndshantering samt utmaningar för aktörer med skillnaden mellan tätort och landsbygd. Utmaningar är också att det finns områden, som trots att de är berättigade till stöd och har beviljats, inte når byggnation på grund av bristande efterfrågan och stora avstånd mellan anslutningarna. 66

67 DIGITALISERING Indikator: År 2018 ska minst 70 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas bredband. Kommentar: Enligt Post- och telestyrelsens senaste årliga mätning som avser läget hösten 2017 har 98,79 procent tillgång till bredband med minst 30 Mbit/s i tätbebyggt område, men motsvarande siffra för områden utanför tätbebyggt område är 60,73 procent. Med tillgång avses de som redan anslutit sig eller som har möjlighet att ansluta sig. Mål för hushållen totalt har uppnåtts, 77 procent. Mål för företagen totalt har inte uppnåtts, 62 procent. Mål för hushållen och företagen på landsbygden har inte uppnåtts, 25 procent respektive 27 procent. ÖVERGRIPANDE MÅL Synliga och konrekta förbättringar inom e-hälsa. INRIKTNINGSMÅL 25. Digitalt först genomförande av aktiviteter inom Region Örebro län för att uppnå målen i nationell strategi för e-hälsa Arbetet styrs via Region Örebro läns program för e-hälsa. Kommentar: Genomförande av aktiviteter inom Region Örebro län för att nå målen i nationell strategi för e-hälsa styrs via programmet för e-hälsa. För närvarande är 15 projekt/förstudier under genomförande, och fem projekt/förstudier i etableringsfasen. Indikator: Årliga planer med uppföljning. Kommentar: En plan har tagits fram för år 2018, och beslutad i programstyrgrupp e-hälsa. Samtliga projekt och uppdrag inom programmet finns även visuellt presenterade på en Kanbantavla där man kan följa progressen. 26. Att invånare, patienter och anhöriga på ett enkelt sätt kan skaffa sig kvalitetssäkrad information om vård och hälsa samt få personligt anpassad information om sin egen vård och hälsosituation. De ska också kunna kontakta vården via internet för att få service, rådgivning och hjälp till egenvård. Kommentar: 1177 Vårdguiden på telefon De som inte har tillgång till internet, eller vill ha snabb hjälp kan ringa 1177 Vårdguiden. Där får man råd och stöd av erfarna sjuksköterskor via telefon, som bedömer vårdbehov och hänvisar till rätt vårdnivå, eller ger egenvårdsråd. Sjuksköterskorna använder ett datoriserat rådgivningsstöd, som är medicinskt samstämmigt med innehållet i 1177.se. Rådgivningsstödet bidrar till att kvaliteten på sjukvårdsrådgivningen blir hög och jämn. Avtal är skrivet om att ingå i nationell samverkan med 11 andra landsting/regioner för att förbättra tillgängligheten. 67

68 DIGITALISERING 1177 Vårdguiden på webben I landstingens och regionernas invånartjänster finns information och tjänster som fungerar för alla målgrupper och alla åldrar. Den flerfaldigt prisbelönade 1177.se innehåller allt från tecknade filmer för barn som ska behandlas i vården, till lättlästa artiklar, filmer och bildspel. Man kan också få informationen uppläst, och viss information finns översatt till flera språk. Den anatomiska atlasen är en unik, interaktiv applikation som skildrar människokroppen i olika lager. UMO UMO riktas till unga och informerar om sex, hälsa och relationer. UMO förmedlar också ett värdebaserat budskap om normkritik, jämställdhet och ett inkluderande förhållningssätt. UMO är en stor succé i målgruppen, och också mycket populär hos medarbetare vid ungdomsmottagningar och i elevhälsan, som hänvisar unga till UMO men även använder UMO som en egen kunskapskälla Vårdguidens e-tjänster Med hjälp av 1177 Vårdguidens e-tjänster kan vårdgivare och patienter kommunicera digitalt på ett säkert sätt. Patienten loggar in med e-legitimation och kan göra sina vårdärenden och kontakta vården på tider som passar hen själv, till exempel boka tid, förnya recept och läsa sin journal. Stark autentisering används och all information är krypterad, vilket innebär att vårdgivare också kan använda e-tjänsterna för att till exempel erbjuda internetbaserat stöd och behandling. Indikator: 60 procent av länsinvånarna är användare av 1177 Vårdguidens e-tjänster. Kommentar: Allt fler invånare använder e-tjänster i sin kontakt med vården Uppföljning av 1177 Vårdguiden visar att svenskarnas användning av e-tjänster inom vården ökar snabbt. Örebro län ligger fortsatt i täten procentuellt sett med flest antal användare i Sverige. Cirka länsinvånare är användare av e-tjänsterna vilket motsvarar 64 procent. Hittills i år har länsinvånarna loggat in i tjänsterna sammanlagt gånger. Populära e-tjänster är säker , receptförnyelse, webbtidböckerna och att läsa sin journalinformation. Patienter från onkologen och reumatologen använder e-tjänsten journalen i högst utsträckning. Patienterna läser framförallt journaldokumentationen och i andra hand provsvar. Nya funktioner tillförs successivt. Indikator: Minst 75 procent av länsinvånarna känner till 1177 Vårdguiden, e-tjänster och sjukvårdsrådgivning via internet på 1177.se. Kommentar: Den nationella undersökningen visar en markant kännedomsökning sedan föregående år, idag har 92 procent hört talas om 1177 Vårdguiden. Kvinnor har en högre kännedom än män, men skillnaden har minskat från sju till fyra procentenheter. Det finns ännu inte resultat på länsnivå. Användandet av e-tjänster och sökning på 1177.se ökar stadigt. 68

69 DIGITALISERING UPPDRAG 41. Att kvalitetssäkra målen i den regionala digitala agendan i förhållande till ändrade förutsättningar och behov inom området digitalisering. Kommentar: Uppföljning av mål i regionala digitala agendan (RDA) har presenterats för RDA programstyrgrupp i februari. Etappmålen behöver revideras inom flera områden. Detta utifrån nya nationella strategier inom bland annat område bredband, skolan och e-hälsa. Enligt plan tar områdesansvariga fram underlag för revidering av utvalda mål till styrgruppsmöte successivt. Ny uppföljning ska ske i kvartal ett Att slutföra upphandlingen av ett nytt vårdinformationsstöd och att etablera ett genomförandeprojekt för införandet av nytt vårdinformationsstöd. Kommentar: Upphandlingen sker i samverkan med nio landsting/regioner där fyra av deltagarna har option på att avropa valt system. Region Örebro län är upphandlande myndighet och innehar ordförandeskapet inom SUSSA samverkan. Tilldelningsbeslut har fattats i december. Förberedelserna är omfattande inför skiftet till nytt systemstöd. Flera pågående projekt och uppdrag pågår dels gemensamt, men också lokalt inom Region Örebro län, för att förbereda inför införandet av nytt systemstöd samtidigt som en utfasning av nuvarande systemstöd ska genomföras på ett säkert sätt. 43. Att etablera en digital vårdcentral för Region Örebro län. Kommentar: Projekt Digital vårdcentral har etablerats och arbete pågår. Inom projektet har införandet av digitala återbesök via video prioriterats. Parallellt pågår förberedelser för att erbjuda digitala vårdbesök för utvalda besvärsområden som en länsgemensam mottagning under Upphandling av den tekniska plattformen för digitala vårdmöten har slutförts under hösten. 44. Att fortsätta arbetet med att samla patientinformation som regionala tillägg på 1177.se i enlighet med föreslagen genomförandeplan. Kommentar: Arbetet har löpt enligt plan. En tjänst är tillsatt inom hälso- och sjukvården med uppdrag som huvudredaktör för 1177.se. 45. Att etablera ett genomförandeprojekt för att ansluta till de nationella tjänsterna för högkostnadsskydd och frikort tillgängliga via 1177.se. Kommentar: Region Örebro län har inte kunnat ansluta under året. Det nationella projektet är försenat. Planerad pilot på Inera har flyttats fram, och förutsättningar saknas att starta. En alternativ plan har utretts om att ansluta till gamla tjänstekontrakt. Detta har inte gått att genomföra eftersom Inera inte släpper på fler kunder på de gamla kontrakten. Ett samarbete inom Sussa samverkan (nio ingående landsting/regioner) för att upphandla ett modernt underliggande system för frikortshanteringen utreds. 2017: 33. Att slutföra upphandlingen av ett nytt vårdinformationsstöd och att etablera ett genomförandeprojekt för införandet av nytt vårdinformationsstöd. Kommentar: Se redovisning uppdrag 42. Uppdraget har fortsatt även under : 35. Att etablera genomförandeprojekt för tjänsten stöd och behandling. Kommentar: Genomförandeprojekt för att implementera prioriterade områden har genomförts enligt plan. Det avser behandlingsprogram för autism och införandet av e-vårdplan för cancer där Region Örebro län var först inom Uppsala-Örebro-regionen. Det är dock brist på utbildade designers för att kunna lägga upp behandlingsprogram på plattformen. Samarbete om gemensamma resurser utreds inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. 69

70 70 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

71 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Attraktiv arbetsgivare Arbetet har fortsatt med attraktiv arbetsgivare och kompetensförsörjning i fokus. Kompetensförsörjningen är en av de mest strategiska frågorna för Region Örebro län. Vårdnära service är ett sätt att använda kompetensen på rätt sätt och en pilot har genomförts. Utvecklingsarbete pågår också för oberoende av inhyrd personal. Trenden med fortsatt minskning av sjukfrånvaron fortsätter. Att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare och aktivt arbeta med arbetsmiljöfrågorna för en hållbar arbetsplats kräver engagemang av både chefer och medarbetare. ATTRAKTIV ARBETSGIVARE I FOKUS Att förbli en attraktiv arbetsgivare, där medarbetare aktivt väljer att vara kvar för att de utvecklas och trivs i organisationen, är en grundläggande förutsättning för att eftertraktad kompetens ska välja Region Örebro län som arbetsgivare. Kompetensförsörjningen och hållbara arbetsplatser är i fokus. Beslut har tagits om kompetensförsörjningsprocess, handlingsplan för att minska sjukfrånvaron och handlingsplan för hållbara arbetsplatser, samt klargörande kring arbetsmiljöansvaret. Arbete pågår med att implementera dessa i verksamheten. Flera aktiviteter pågår inom förvaltningarna med bland annat framtidens vårdavdelning, handlingsplan för kompetensväxling samt handlingsplan för oberoende av hyrpersonal. Möjligheten att hyra cykel med bruttolöneavdrag via arbetsgivaren, så kallad förmånscykel, introducerades under hösten. Cirka 430 medarbetare har hittills valt detta. KOMPETENSFÖRSÖRJNING MED BÅDE UTMANINGAR OCH GOTT REKRYTERINGSLÄGE Rekryteringsläget av allmänsjuksköterskor är idag gott. Drygt 140 nyexaminerade sjuksköterskor har rekryterats under våren, vilket är merparten av de som examineras från Örebro universitet. Sökandetrycket till AT-läkarplatser och flertalet tjänster är stort. Samtidigt är det något svårare att få kompetenser till verksamheterna utanför Örebro. Specialister inom olika områden och medarbetare med erfarenhet är något svårare att rekrytera än tidigare. Även inom de administrativa och tekniska yrkena märks denna obalans. Det finns bristområden där långsiktiga strategiska insatser görs och behöver utvecklas. Utbildningsorterna och antalet utbildningsplatser är en påverkansfaktor. En utökning med 60 så kallade utbildningsanställningar för sjuksköterskor som utbildar sig till specialistsjuksköterska har tillkommit under året. Antalet anställda har ökat något i jämförelse med förra året, parallellt med en del dyra lösningar för att lösa bemanningen inom hälso- och sjukvården som inte är synlig i den statistiken. Genom att använda befintliga resurser på ett bättre sätt kan ett förbättrat resultat nås på sikt, både vad gäller kvalitet, tillgänglighet och ekonomiskt utfall. En ökning av undersköterskor och skötare är en del i det kompetensväxlingsarbete som pågår. Antal årsarbetare har ökat med 117 tillsvidareanställda. Den enskilt största yrkesgruppen, sjuksköterska-allmän, har minskat och specialistutbildade sjuksköterskor och barnmorskor har ökat. Region Örebro län har satsat på utbildningsförmåner för att uppmuntra sjuksköterskor att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor. Som en del i arbetet med kompetensväxling har antalet undersköterskor och skötare ökat. Övriga förändringar är inom normal personalomsättning. Se även bilaga HR-statistik. Svårigheterna att rekrytera tandhygienister och brist på utbildningsplatser har lett till att regionstyrelsen tillsatt medel för att köpa tio uppdragsutbildningsplatser på Karolinska Institutet, KI, där den teoretiska utbildningen görs på KI och den kliniska delen inom Region Örebro län. PROJEKT MED KOMPETENS PÅ RÄTT SÄTT Vårdnära service (VNS) är en del i att använda kompetensen på rätt sätt. Arbete pågår med att bygga upp den nya avdelningen för VNS inom Regionservice. En pilot för VNS-konceptet har genomförts under sex månader på en vårdavdelning på Universitetssjukhuset Örebro. I piloten testades att utföra tjänsterna mer multifunktionellt, det vill säga att varje medarbetare gjorde fler olika arbetsuppgifter och breddade sin kompetens. Piloten har givit input till vilka utbildningar som krävs för att säkerställa funktionerna inom de olika processerna. Oberoende av inhyrd personal, som är ett nationellt arbete gemensamt med andra landsting och regioner, bedrivs i ett projekt i Region Örebro län. Fokus är inom primärvården men även psykiatrin är aktiv i det arbetet. Arbetet har gett resultat med lägre kostnader jämfört med förra året. Den ökning av kostnader som redovisas finns inom slutenvården. Inom detta projekt pågår många aktiviteter med utveckling av verksamheten i syfte att öka attraktiviteten för Region Örebro län som arbetsgivare för att minska behovet av hyrpersonal. FORTSATT MINSKNING AV SJUKFRÅNVARON Sjukfrånvaron har uppgått till 5,35 procent för Detta är en minskning med 0,25 procent jämfört med 2017 och motsvarar 20 heltidstjänster. Det är en trend som har setts under flera år. Långtidssjukfrånvaron har minskat och korttidssjukfrånvaron har ökat något. Det finns flera orsaker till att långtidssjukfrånvaron har minskat, bland annat 71

72 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE har sjukskrivningskoordinatorernas arbete lett till tidigare rehabiliteringsinsatser och att utbildningsinsatser har genomförts. Ökningen av korttidssjukfrånvaron beror till största delen på att ovanligt många medarbetare drabbades av influensan under vintern och våren. Se även bilaga HR-statistik. RESULTAT I HÅLLBART MEDARBETARENGAGEMANG Enkäten Medarbetarskap och säkerhet har genomförts under hösten. Enkäten redovisar resultat för hållbart medarbetarengagemang (HME). HME är ett totalindex som beräknas utifrån resultaten för tre delindex motivation, ledarskap och styrning. Region Örebro läns resultat för HME år 2018 är 77 vilket är samma resultat som redovisades vid den senaste mätningen år Resultatet för Region Örebro län är på samma nivå som genomsnittet för andra regioner och landsting. FRAMTIDA UTMANINGAR Kompetensförsörjningen är en av de mest strategiska frågorna för Region Örebro län. Att attrahera, anställa, behålla och utveckla medarbetare är en viktig grund för att nå verksamhetens målsättningar och uppdrag både på kort och på lång sikt. Obalansen inom flera yrkeskategorier som organisationen behöver för att kunna utföra uppdraget gör att Region Örebro län måste vara aktiva inom en mängd områden och arbeta parallellt med olika insatser. Digitaliseringens utmaningar medför stor påverkan på arbetets innehåll och en stark förändringskraft behövs i organisationen för att kunna ta emot nya generationers medarbetare på ett bra sätt. Detta ställer stora krav på förändring och förnyelse inom många områden där nya arbetssätt ska utvecklas såväl inom vård som inom administration. Mentorer och vägledare i yrkesträning och systemförståelse får en stor betydelse för medarbetarna som ska in i arbetslivet, ofta efter en lång akademisk utbildning eller yrkesutbildning. Det ambassadörsprogram som har startat för att inspirera och attrahera medarbetare till Region Örebro län har en viktig strategisk påverkan. Den hållbara arbetsplatsen, villkorsfrågorna och möjligheterna till utveckling måste vara tydliga för att attrahera medarbetare. Möjligheten att kunna arbeta heltid måste öka. Det finns ett flertal medarbetare som är beviljade ledighet utöver den lagstadgade ledigheten. Detta ska analyseras ytterligare under Heltidsanställning är en norm i Region Örebro län. Att vara oberoende av inhyrd personal och att bemanna med egna anställda medför möjlighet att bedriva utveckling av verksamheten ur många aspekter. Det tryggar också kvalitet och patientsäkerhet, ger en god arbetsmiljö och ger kontinuitet för invånarna. Region Örebro läns roll som regional aktör på arbetsmarknaden påverkar också hela länets utveckling och Region Örebro län bidrar starkt till välfärden. Samverkan med universitet och högskolor och andra utbildningsaktörer är också av störst vikt för att kompetensförsörja och utveckla verksamheten. Att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare och aktivt arbeta med arbetsmiljöfrågorna för en hållbar arbetsplats kräver engagemang av både chefer och medarbetare. Chef och ledarskapets betydelse för detta är mycket stor. Arbetet med att se över chefers förutsättningar, som ska bli klart under våren 2019, ska utgöra en grund hur arbetet ska bedrivas för att attrahera, behålla och utveckla chefer. 72

73 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE MÅL OCH UPPDRAG ATTRAKTIV ARBETSGIVARE ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder förutsättningar för ett långsiktigt spännande, utvecklande och hållbart arbetsliv. INRIKTNINGSMÅL Nr 27. Region Örebro län är en attraktiv arbetsgivare som arbetar för att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare utifrån långsiktigt hållbara strategier. Kommentar: Region Örebro län arbetar utifrån flera perspektiv för att säkerställa att Region Örebro län attraherar, anställer, behåller och utvecklar medarbetare. Det pågående arbetet med en långsiktig strategi för kompetensförsörjning fortsätter inom förvaltningarna parallellt med budget- och verksamhetsplanearbetet. Region Örebro län deltar även aktivt på allt fler arbetsmarknadsmässor för att möta blivande medarbetare. Allt fler arbetsplatser arbetar kontinuerligt med att ta emot praktikanter och examensarbetare och sedan förra året finns även exempel på språkpraktikanter. Rekryteringssatsningar har skett och det är ett ökat antal sökande till tjänster inom svårrekryterade grupper. Inom hälso- och sjukvården fortsätter arbetet med framtidens vårdavdelning, handlingsplan för kompetensväxling samt handlingsplan för oberoende av hyrpersonal. Inom projektet oberoende av hyrpersonal pågår många aktiviteter med syfte att öka attraktiviteten för Region Örebro län som arbetsgivare för att minska behovet av hyrpersonal. Detta har gett resultat och flertalet läkare har kunnat anställas. Projektet med vårdnära service har fortsatt med pilot inför breddinförande. I piloten testades att utföra tjänsterna mer multifunktionellt, det vill säga att varje medarbetare gjorde fler olika arbetsuppgifter och breddade sin kompetens. Dessa arbeten ingår i uppdraget med rätt antal vårdplatser och hur de ska bemannas så att rätt kompetens finns på rätt plats vid rätt tillfälle. Avgångssamtal genomförs med medarbetare och det har framkommit att framför allt arbetstider och arbetsmiljöfrågor kan förbättras. Ett projekt med ständig helgtjänstgöring har startat inom hälso- och sjukvården. Chefer och schemaläggare har också utbildats i hälsosam schemaläggning. Medarbetarenkäten 2018 visar att motivationen av arbetet, utvecklingsmöjligheter och att arbetet känns meningsfullt ligger högt i resultatet. Indikator: HME Hållbart medarbetarengagemang ska öka i jämförelse med tidigare med-- arbetarenkät. Kommentar: Region Örebro läns resultat för HME år 2018 är 77 vilket är samma resultat som redovisades vid den senaste mätningen år Resultatet för Region Örebro län är på samma nivå som snittet för andra regioner/landsting. HME är ett totalindex som beräknas utifrån resultaten för tre delindex motivation, ledarskap och styrning. Fortsatt analys och åtgärder ska ske under Indikator: AVI Attraktiv arbetsgivarindex ska öka i jämförelse med föregående år. Kommentar: Region Örebro läns attraktiv arbetsgivarindex år 2018 var 110 och är samma index som redovisades AVI är ett sammanfattande index som grundar sig på nio nyckeltal som Nyckeltalsinstitutet tillhandahåller: andel tillsvidareanställda medianlön per månad lika karriärmöjligheter utbildningstid/tid för kompetensutveckling övertid korttidssjukfrånvaro antal anställda/chef, personalansvar långtidssjukfrånvaro andel som slutat/avgångar. Attraktiv Arbetsgivarindex AVI Korttidssjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro Personalansvar Avgångar Tillsvidareanställningar Medianlön Lika karriärmöjligheter Tid för kompetensutveckling Övertid * * Uppgift saknas. Värdet beräknat som median av övriga organisationer i samma verksamhetsområde. 73

74 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Ju högre poäng organisationen har desto mer attraktiv arbetsgivare är organisationen. Tid för kompetensutveckling, personalansvar och avgångar är de parametrar som främst ska påverkas för att nå ett högre arbetsgivarindex. Långtidssjukfrånvaron har förbättrats i hög grad i jämförelse med Fortsatt analys och åtgärder ska ske under Indikator: Frisktalet ska förbättras i jämförelse med föregående år. Kommentar: Resultatet för Region Örebro läns frisktal för år 2018 var 55,2 procent, vilket är lägre än 2017 som var 56,1 procent. Aktiviteter pågår för att minska sjukfrånvaron. Definitionen för frisktal är andel anställda (i procent) med högst fem sjukdagar och tre sjuktillfällen. År 2018 År 2017 Kvinnor Män S:a kvinnor Kvinnor Män S:a kvinnor /män /män 51,1 % 70,1 % 55,2 % 51,9 % 71,3 % 56,1 % 28. Region Örebro läns verksamheter är jämställda och jämlika och motverkar aktivt diskriminering och kränkande behandling. Kommentar: Region Örebro län har förtydligat riktlinjerna kring kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier. En utbildning är under utarbetande för att stärka kunskaperna inom detta område. Arbetet med ett arbetsplatsanpassat material har påbörjats för dialog på arbetsplatsträffar. Det finns också mål i programmet för hållbar utveckling som innebär aktiviteter inom området. Ingen form av kränkande särbehandling tolereras och ska hanteras skyndsamt. Indikator: Jämix ökar och följs upp med aktiva åtgärder. Kommentar: Region Örebro läns jämställdhetsindex år 2018 var 110 och är högre än 2017 som redovisade 106. JÄMIX är ett sammanfattande jämställdhetsindex som grundar sig på nio nyckeltal: yrkesgrupper/andel jämställda yrkesgrupper högsta ledningsgrupp/ledningsgrupp lika möjlighet bli chef/lika karriärmöjlighet lika lön/skillnad i lön långtidssjukfrånvaro/skillnad i lång sjukfrånvaro skillnad i föräldraledighet/skillnad i uttag av föräldradagar lika stor andel med heltid/skillnad i sysselsättningsgrad andelen med fast anställning/skillnad i andel tillsvidareanställda jämställdhetsplan/aktivt arbete JÄMIX Långtidssjukfrånvaro Tillsvidareanställda Aktivt arbete * Heltidstjänster Föräldradagar Yrkesgrupper Region Örebro län Karriärmöjligheter Ledningsgrupp Ju högre poäng organisationen har desto bättre jämställdhet har organisationen. Andel jämställda yrkesgrupper, ledningsgrupp och skillnad i lön är de parametrar som främst ska påverkas för att nå ett högre jämställdhetsindex. Fortsatt analys och åtgärder ska ske under Lön Föregående år 74

75 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE UPPDRAG 46. Att utifrån Region Örebro läns vision och värdegrund ta fram ett varumärke för Region Örebro län som arbetsgivare. Kommentar: Region Örebro läns arbete med en gemensam värdegrund är inte färdigställt varvid uppdraget inte är utfört. Däremot har ett ambassadörsprogram startat med ett sjuttiotal ambassadörer från olika yrkeskategorier. Ambassadörerna ska vara med och berätta om sitt arbete och hur det är att ha Region Örebro län som arbetsgivare. De ska delta bland annat på mässor, i annonser och i möten med studenter och elever. 47. Att se över och utveckla nuvarande former av mentorskapsprojekt för nyanställda, i syfte att bättre tillvarata och överföra erfarenhet från seniora medarbetare till hela organisationen. Kommentar: Ett regionövergripande mentorskapsprogram för chefer har startat under hösten med positivt resultat. Som ytterligare stöd till främst nya chefer har chefshandledning och coaching erbjudits, utöver Region Örebro läns ordinarie chefsprogram. Som nyanställd och nyutbildad sjuksköterska i Region Örebro län finns möjligheten att genomgå ett introduktionsår för att stärka kopplingen mellan den akademiska utbildningen och yrkeslivet. Dessa leds av erfarna sjuksköterskor och annan personal. Klinisk kvalitetssjuksköterska är en yrkesroll för den erfarna sjuksköterskan. Denna har bland annat till uppgift av vara mentor och genom det skapa trygghet i professionen för mindre erfarna kollegor. Mentorskap för nya HR-konsulter är en annan aktivitet som har ägt rum där erfarna HR-konsulter varit mentorer åt nyanställda HR-konsulter. Mentorskapet ska utvecklas ytterligare för alla verksamheter i strukturerad form. 48. Att utreda införandet av en whistleblow-funktion i Region Örebro län, en oberoende central funktion dit anställda kan vända sig om man misstänker oetiskt eller brottsligt handlande. Kommentar: Uppdraget har genomförts. En utredning är klar. 49. Att ta ytterligare steg för att bli oberoende av inhyrd personal i hälso- och sjukvården. Kommentar: Inriktningen i arbetet för att bli oberoende av inhyrd personal har varit att bedriva ett systematiskt utvecklingsarbete inom primärvården och inom psykiatrin. Främsta anledningen till denna prioritering har varit att säkra kontinuitet och kvalitet runt de patientgrupper som är i allra största behov av fasta vårdkontakter och kontinuitet i vårdprocesserna. Historiskt är det också framförallt inom primärvården som det har varit ett stort beroende av inhyrda läkare. Resultatet under året visar att inom psykiatrin har användningen av hyrläkare halverats och i primärvården har det skett en successiv minskning och är på god väg mot ett oberoende. Det finns handlingsplaner för varje verksamhet inom både psykiatrin och primärvården för hur ett oberoende av hyrläkare ska uppnås. Vissa verksamheter har redan uppnått ett oberoende av hyrläkare medan andra är på god väg. Det finns en positiv framåtanda och ett långsiktigt tänk. Fortfarande finns dock några vårdcentraler med relativt stort behov av hyrläkare och där behöver det byggas upp en stabil bas med egna distriktsläkare. Det behövs dels med anledning av pensionsavgångar bland distriktsläkare men också eftersom en kraftig ökning av antal listade patienter på vissa vårdcentraler i Örebro tätort utgör betydande utmaningar. Införandet av nya arbetssätt och rekrytering av fler underkategorier av läkare är en potential men samtidigt kräver det handledningskapacitet. I detta omställningsarbete drar befintliga distriktsläkare ett tungt lass. Det finns fortsatt behov av hyrläkare men på sikt ser det positivt ut. Flera ST-läkare blir klara och nya ST-läkare är på väg in samtidigt som Region Örebro län har lyckats anställa en handfull läkare som tidigare varit hyrläkare. Medan Region Örebro län har lyckats minska beroendet av hyrläkare inom primärvård och psykiatri har inhyrningen av läkare inom delar av den somatiska sjukhusvården successivt ökat under det gångna året, framförallt inom Område opererande och onkologi men till viss del även inom Område thorax, kärl och diagnostik. Eftersom inhyrning av läkare i slutenvården ökat har det varit svårt att uppnå det övergripande målet för projektet. Att det 75

76 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Mnkr framförallt är den somatiska slutenvården som ökar inhyrning av personal är en tendens för landet i stort sett utifrån de uppföljningar som görs inom ramen för det nationella samarbetsprojektet. För Region Örebro län gäller detta yrkeskategorin läkare men i övriga delar av landet är det även ett stort bekymmer att behovet av bemanningssjuksköterskor inom slutenvården har ökat. En skillnad mellan Region Örebro län och övriga regioner i landet är att Region Örebro län hittills inte bemannat verksamheter med hyrsjuksköterskor. Primärvård Psykiatri Somatisk vård 2017: 38. Att ta fram riktlinjer/strategi för ett sammanhållet arbetsmiljö- och säkerhetsarbete utifrån resultat i medarbetar- och säkerhetsenkäten Kommentar: Ny handlingsplan för hållbara arbetsplatser är beslutad och ska implementeras. Patientsäkerhetsstrategi finns. Enkät medarbetarskap och säkerhet har genomförts under hösten. Enkäten har rapporterats och arbete kommer att ske under våren 2019 i verksamheterna. Under hösten 2019 kommer ett gemensamt arbete vidtas för att kunna se samband och arbeta med aktivteter mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet

77 Ekonomi och finansiella förutsättningar 79 Omvärldsanalys 80 Resultatanalys 88 Finansiell ställning 92 Avstämning av finansiella mål och god ekonomisk hushållning 94 Resultaträkning 95 Driftredovisning 96 Särredovisning tandvård 98 Investeringsredovisning 102 Sammanställd redovisning

78 Ekonomi 78

79 Omvärldsanalys Omvärldsanalys Den ekonomiska tillväxten har mattats av under året och mycket tyder på att toppen på högkonjunkturen passerades under Global BNP-tillväxt beräknas öka med hela 3,7 procent för 2018 men inkluderar stora regionala skillnader. Kommande år är bedömningen att den globala BNP-tillväxten avtar och att en inbromsning i några betydelsefulla ekonomier såsom USA, Kina och Tyskland sker vilket kommer ge tydliga avtryck i global BNP och världshandel. Faktorerna till de försämrade utsikterna och avmattning i ekonomin går framförallt att finna i de geopolitiska och finansiella riskerna som varit framträdande under året. Bland annat har handelskonflikten mellan USA och Kina trappats upp samtidigt som osäkerheten kring Storbritanniens utträde ur EU ökat. I takt med att den amerikanska dollarn förstärkts under året har flera valutor i tillväxtmarknader försvagats kraftigt. Tillsammans med allt högre amerikanska räntor har det påverkat tillväxtmarknader som har lån i US-dollar särskilt negativt. Den svenska ekonomin har under flera år drivits av kraftigt ökande bostadsbyggande och stark internationell tillväxt som tillsammans med en historisk svag krona påverkat svensk exportsektor positivt. Under 2018 dämpades bostadsbyggandet och den fortsatt förväntade nedgången under 2019 är en bidragande faktor till lägre BNP-tillväxt. Inflationen i Sverige har sedan en tid kommit upp på nivåer kring målet om 2 procent vilket i slutet på året fick Riksbanken att för första gången på sju år höja styrräntan till -0,25 procent. Stigande räntor innebär att hushållens ränteutgifter stiger men också att den svenska kronan på sikt förstärks vilket kommer påverka svensk export negativt. Arbetsmarknaden är fortsatt stark med högt arbetskraftsdeltagande och hög sysselsättningsgrad. Prognosen från SKL är dock att sysselsättningsgraden minskar under 2019 samtidigt som utvecklingen av arbetade timmar, som är den viktigaste faktorn för kommunernas och landstingens skatteintäkter, ser ut att försvagas kommande år. Sammantaget bidrar dessa faktorer till ökad global osäkerhet för investerings- och handelsbeslut vilket dämpar global tillväxt. Den ökade volatiliteten som setts på finansmarknaderna under året är en stark indikation på dessa osäkerheter. För första gången sedan 2011 blev avkastningen på Stockholmsbörsen negativ (-7,7 procent) för Även de globala aktiemarknaderna slutade på minus. 79

80 Resultatanalys Resultatanalys BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Budgeterat resultat för 2018 uppgår till 10 miljoner kronor. I det budgeterade resultatet ingår 150 miljoner kronor som reserverats för framtida utmaningar. Den ekonomiska planeringsreserven budgeterades till 99 miljoner kronor. Budgeten innehöll även nya satsningar på 115 miljoner kronor. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen för 2018 uppgick till 4,1 procent. För att finansiera den ökade investeringsnivån beslutades i budgeten att inte avsätta nya medel för att matcha ökningen i pensionsskulden. Skattesatsen har varit oförändrad 11,55 kronor. ÅRETS RESULTAT Årets resultat är positivt och uppgår till 150 miljoner kronor, vilket är i linje med föregående års resultat och 140 miljoner kronor bättre än budgeterat. År 2017 var budgetavvikelsen positiv med 130 miljoner kronor. Verksamheternas kostnader har hittills i år fortsatt att stiga, om än i en något dämpad takt jämfört med föregående år. Verksamheterna redovisar gemensamt ett underskott om 48 miljoner kronor, vilket är 91 miljoner kronor bättre än föregående år (-139 miljoner kronor). Inkluderat i detta är Hälso- och sjukvårdsförvaltningens resultatförsämring om -6 miljoner kronor mellan åren. Inkluderat är även Regionstyrelsens finansförvaltning, som ger ett överskott om 197 miljoner kronor (289 miljoner kronor föregående år). Årets resultat uppgår till 1,6 procent av skatter och statsbidrag, och når därmed inte upp till 2-procentsmålet för god ekonomisk hushållning. BALANSKRAVSRESULTAT Balanskravet enligt kommunallagen innebär att intäkterna ska vara lika stora eller större än kostnaderna varje år och ett eventuellt negativt resultat ska återställas inom tre år. Med ett resultat om 150 miljoner kronor lever Region Örebro län upp till balanskravet år Beräkning och redovisning av balanskravsresultatet (mnkr) = Årets resultat enligt resultaträkningen reducering av samtliga realisationsvinster + justering för realisationsvinster enl undantagsmöjlighet + justering för realisationsförluster enl undantagsmöjlighet + orealiserade förluster i värdepapper - justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper = Årets resultat efter balanskravsjusteringar reservering av medel till resultatutjämningsreserv + användning av medel från resultatutjämningsreserv = Balanskravsresultat 150 Resultatutveckling Mnkr % 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0 0 5,8% VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Nettokostnaden är miljoner kronor jämfört med miljoner kronor föregående år. Utvecklingstakten per årsskiftet blev något högre än tidigare prognostiserat (2,4 procent), men lägre än föregående år (5,7 procent), och uppgår per december till 2,6 procent. I relation till ökningen av skatter och statsbidrag (3,1 procent) ser relationen mellan kostnader och intäkter bättre ut än den gjorde föregående år. Nettokostnadens andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgår till 98,4 procent (98,9 procent 2017). Utveckling av nettokostnader respektive skatteintäkter och generella bidrag (jämfört med föregående år, justerat för jämförelsestörande poster) Skatteintäkter och generella bidrag 3,6% Generella statsbidrag och utjämning, 2 312, 19% 4,6% 7,3% 5,5% 3,9% Regionorganisationens intäkter Såld verksamhet, 1 168, 10% Erhållna avgifter, 460, 4% Erhållna bidrag, 620, 5% Erhållna avgifter, 377, 4% Övrigt, 331, 3% 150 Verksamhetens nettokostnader 4,9% 5,7% 3,1% 2,6% Landstingsskatt, 7 075, 59% Cirkeldiagrammet visar regionorganisationens intäkter i miljoner kronor. Totala intäkter för 2018 var miljoner kronor. 80

81 Resultatanalys SKATTEINTÄKTER SAMT BIDRAG FRÅN UTJÄMNINGEN OCH GENERELLA STATLIGA BIDRAG Sammantaget har skatteintäkter samt bidrag från utjämningen och generella statliga bidrag ökat med 3,1 procent från föregående år. Skatteintäkter (miljoner kronor) Budget Utfall Avvikelse Preliminär skatteinbetalning Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Summa skatteintäkter Skatteintäkterna ökade med 187 miljoner kronor till miljoner kronor eller 2,7 procent från föregående år. Prognosen från SKL, som användes vid budget för 2018, uppgick till 3,4 procent och har därefter reviderats ned under året. Sammanlagt blev utfallet en mindre budgetavvikelse med -6 miljoner kronor. Bidrag från utjämningen och generella statliga bidrag (miljoner kronor) Budget Utfall Avvikelse Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Regleringsavgift Statsbidrag för läkemedelsförmånen Välfärdsmiljarderna relaterat till flyktingmottagande Summa bidrag fr utjämningen och generella statliga bidrag Bidrag från utjämningen och generella statsbidrag har ökat sammantaget med 99 miljoner kronor, 4,5 procent, till miljoner kronor. Det innebär på helåret en negativ avvikelse mot budget på 21 miljoner kronor. Den största avvikelsen avser statsbidraget för läkemedelsförmånen där staten i enlighet med överenskommelsen ska få 40 procent av de återbäringar landstingen fått från läkemedelsföretagen under året. Värdet på återbäringarna, vilka kommit hälsooch sjukvården tillgodo, översteg budgeterade belopp och återbetalningen till staten ökade därmed. I samband med bokslutet reglerades samtidigt bidraget för läkemedelsförmånen upp med 5 miljoner kronor. Orsaken är att kostnaderna för Hepatit C-läkemedel överstigit förväntade nivåer. VERKSAMHETENS INTÄKTER Verksamhetens intäkter uppgår för helår 2018 till miljoner kronor (2 236 miljoner kronor 2017), vilket innebär en ökning med 10,4 procent jämfört med föregående år. Intäkterna för såld vård har ökat med 47 miljoner kronor eller 8,0 procent. Ökningen kan huvudsakligen hänföras till Område opererande och onkologi och verksamhetsmässigt är det inom urologiska kliniken, ortopedkirurgiska kliniken och den neurokirurgiska verksamheten. I huvudsak står landstingen och regionerna inom Uppsala/Örebro-regionen för ökningen (+ 65 miljoner kronor). Däremot minskade intäkterna från Västra Götaland, varifrån Region Örebro län fick många hjärtpatienter 2017 (-13 miljoner kronor), och intäkterna för asylsökande patienter (-11 miljoner kronor). Intäkterna för färdigbehandlade patienter har även i år minskat något (-2 miljoner kronor), medan patientavgifterna för hälso- och sjukvård har ökat med 15 miljoner kronor eller 14,4 procent, huvudsakligen som följd av årets höjning av patientavgifterna. Patientavgifterna för tandvård är i det närmaste oförändrade mot föregående år. Årets trafikintäkter visar en ökning med 5 miljoner kronor eller 3,2 procent, medan intäkterna för särskild kollektivtrafik inklusive skolskjutsar och gymnasiekort har minskat med 3 miljoner kronor eller 1,3 procent. Regionorganisationens kostnader Lämnade bidrag, 291, 2% Material och varor, 641, 5% Köpt verksamhet, 1 857, 16% Avskrivningar, Fastighet- och 283, 2% underhåll, 357, 3% Läkemedel, 1 009, 9% Övrigt, 664, 6% Pensioner, 1 004, 9% Cirkeldiagrammet visar regionorganisationens kostnader i miljoner kronor. Totala kostnader för 2018 var miljoner kronor. Personal, 5 710, 48% VERKSAMHETENS KOSTNADER Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår till miljoner kronor ( miljoner kronor 2017) och innebär en ökning mellan åren med 4,1 procent. Lönekostnadsökningen är lägre än föregående år och uppgår till 3,7 procent (6,0 procent 2017). Detta kan jämföras med kostnaden för årets lönerörelse (april 2018 april 2019), om 2,5 procent. Antalet årsarbetare (tillsvidare- och visstidsanställda) har under 2018 ökat med 83 årsarbetare, från till årsarbetare, vilket motsvarar 0,8 procent. Alla lönekostnader har ökat jämfört med föregående år, men 81

82 Resultatanalys de kostnader som brukar summeras som extrakostnader (timanställda, obekväm arbetstid, övertid och jour/beredskap) har exklusive sociala avgifter ökat med 8,4 procent. Den relativt högsta ökningen avser ersättningarna för obekväm arbetstid, som har ökat med totalt 13,4 procent under året. Detta är en följd av den höjda OB-ersättning för sjuksköterskor som trädde i kraft i april 2017, och som har fått helårseffekt under Ökningstakten för de delar av lönekostnaderna som betecknas som månadslön är 3,1 procent och går huvudsakligen att hänföra till resultatet av löneavtalsrörelsen och att antalet anställda är något fler. Kostnaderna för inhyrd personal är lägre än föregående år, -5 miljoner kronor eller -2,9 procent, och avser framförallt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, där kostnaderna för inhyrd personal motsvarar 3,2 procent av den egna personalkostnaden. Kostnaderna har minskat inom Område psykiatri med 14 miljoner kronor och inom Område närsjukvård väster med 4 miljoner kronor, medan kostnaderna har ökat inom Område opererande och onkologi med 9 miljoner kronor (kirurgiska kliniken), och Område thorax, kärl och diagnostik med 2 miljoner kronor (laboratoriemedicinska kliniken). Måttet på oberoende av inhyrd personal är 2 procent av den egna personalkostnaden, och målet har varit att uppnå detta till 1 januari Sveriges kommuner och landsting (SKL) följer utvecklingen av kostnaderna för inhyrd personal inom hälso- och sjukvården i landet och enligt deras helårsrapport för 2018 hade tio regioner minskat sina kostnader, varav Region Örebro län var en. De övriga regionerna som hade minskade kostnader var Jämtland, Blekinge, Västerbotten, Kronoberg, Gotland, Jönköping, Halland, Sörmland och Västra Götaland. Totalt sett visade bemanningstrenden i landet att hyrpersonalkostnaderna ökade med 4,5 procent 2018 jämfört med Lönekostnadsutveckling (jämfört med föregående år, justerad för jämförelsestörande poster) 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 4,4% 6,0% 3,7% 6,0% 3,7% Kostnaderna för sjukvårdsmaterial har under året ökat med 13 miljoner kronor eller 2,8 procent. Kostnadsökningar finns främst inom Område opererande och onkologi (7 miljoner kronor), Område thorax, kärl och diagnostik (4 miljoner kronor) och Närsjukvårdsområde väster (2 miljoner kronor). Kostnaderna för läkemedel har ökat med totalt 54 miljoner kronor eller 5,7 procent till miljoner kronor i år. Ökningen avser läkemedel inom öppenvården. Överenskommelsen som gjordes mellan SKL och staten avseende 2018 års statsbidrag för läkemedelsförmånerna innebar en ökning mot föregående år med 32 miljoner kronor. Läkemedelskostnad Mnkr Öppenvårdsläkemedel Rekvisitionsläkemedel Kostnaderna för köpt somatisk vård har ökat jämfört med 2017 (+11 miljoner kronor, 3,2 procent). Köpt psykiatrisk vård har ökat med 4 miljoner kronor eller 7,5 procent. Köp av trafik och övrig verksamhet har ökat med 3,0 procent eller 26 miljoner kronor mellan åren, främst på grund av utökad trafik från augusti 2017 i Lekeberg, Garphyttan/ Vintrosa, och utökad stadstrafik till Risbergska skolan. Vidare så har Indexutvecklingen varit något brantare i jämförelse med föregående år vilket också har drivit upp kostnaderna. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Finansnettot uppgår till 0 miljoner kronor och är 53 miljoner kronor lägre än föregående år. Skillnaden mellan åren beror bland annat på att räntedelen i årets pensionsavsättning plus löneskatt har medfört en högre kostnad om 10 miljoner kronor jämfört med helår 2017, samt att årets reavinster inom pensionsmedelsportföljen är 21 miljoner kronor lägre. Årets finansnetto påverkas även av 25 miljoner 82

83 Resultatanalys kronor lägre utdelning på placeringar inom finansförvaltningen. År 2017 hade regionen även ränteintäkter om 9 miljoner kronor avseende realränteobligationer, vilka avyttrades under föregående år och därmed inte ger någon effekt år KÄNSLIGHETSANALYS En känslighetsanalys visar hur mycket som en procentuell förändring innebär i kronor. I nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser påverkar regionorganisationens ekonomi: Känslighetsanalys intäkter (mnkr) Kostnader/ Löneförändring 1 % ± 63 Förändring av övriga driftskostnader 1 % ± 48 Förändring av skatteunderlaget med 1 % ± öre förändrad utdebitering ± 65 BUDGETJUSTERINGAR Under året har regionstyrelsen tagit beslut med ekonomisk konsekvens om totalt 70,3 miljoner kronor, vilka har disponerats ur styrelsens ursprungliga planeringsreserv om 99 miljoner kronor. En del av besluten regleras i takt med att kostnader uppgår i verksamheten, varför endast 60,7 miljoner kronor är reglerat vid årets slut. Sammantaget innebär detta att regionstyrelsens planeringsreserv utnyttjades förutom 38,3 miljoner kronor under Av de beslutade satsningarna i verksamhetsplanen för 2018 utfördelades allt till nämnder och förvaltningar med undantag av 50 miljoner kronor för framtidens vårdinformationssystem. Nu bedöms kostnaderna för systemet till största delen uppstå från och med Därutöver har en del förändringar av ansvar skett mellan nämnderna till följd av organisatoriska eller redovisningstekniska skäl. Budgetjusteringarna redovisas i tabell nedan. Belopp mnkr Summa Region Region Nämnd Nämnd Region- Plan nämnder full- styrelsen samhälls- regional hälsan reserv mäktige byggnad tillväxt Beslutat regionbidrag ,7 16, ,3 509,5 226,7 19,5 99,0 Särskilda satsningar, utfördelade 65,1 0,6 60,5 1,5 2,5 Justeringar p g a organisation/redovisning -3,0 2,6 0,4 Regionstyrelsens beslut under RS1781 Projekt Förstärkt föräldrastöd 0,6 0,6-0,6 18RS1594 Statsbidrag ungdomsmottagn (3,8 mnkr) 0,6 0,6-0,6 18RS1725 Klinisk utbildn tandhygienister (6,5 mnkr) 2,2 2,2-2,2 18RS2404 Förbättrad förlossn vård o kvinnors hälsa 4,7 4,7-4,7 18RS2881 Försäkringsmed rådgiv hälso o sjukv (0,6 mnkr) 0 18RS2882 Rehabkoordinatorer specialistvård (1,1 mnkr) 0 18RS3894 Statsbidr ökad tillgänglighet sommar 12,0 12,0-12,0 18RS3289 Ökad tillgänglighet barn o tandvård (3,6 mnkr) 0,1 0,1-0,1 18RS3438 Assisterad befruktning 1,0 1,0-1,0 18RS2404 Kvinnosjukvård 1,8 1,8-1,8 18RS5124 Civilt försvar fördelning statsbidrag 1,0 1,0-1,0 18RS7724 Glukosmätn vid diabetes typ 2 0,2 0,2-0,2 18RS8494 Neonatal intensivvård 1,2 1,2-1,2 18RS8611 Resurstillskott köpt vård 35,0 35,0-35,0 Summa beslut som disponerats ,7 60,7-60,7 Total just regionbidrag och planeringsreserv 9 141,6 17, ,5 511,0 231,8 19,9 38,3 Belopp i parenteser är beslutade belopp, beloppen i tabellen är vad som faktiskt disponerats under

84 Resultatanalys DRIFTSREDOVISNING Samtliga nämnder, förvaltningar och enheter är nollbudgeterade år Regionstyrelsens verksamhetskostnad och finansförvaltning är sammanlagt budgeterad till 10 miljoner kronor. Regionfullmäktige Regionfullmäktiges verksamhet redovisar ett överskott om 2 miljoner kronor, vilket är i linje med föregående år. Patientnämnden och dess verksamheter har ett överskott på 1 miljon kronor som främst avser vakanser och föräldraledigheter samt lägre kostnader överlag, bland annat för kopiatorer på grund av ny leverantör. Regionfullmäktige har haft lägre kostnader jämfört med 2017, främst för arvoden och annonsering. Kostnaden för förtroendevalda revisorer och köpta revisionstjänster är 1 miljon kronor högre 2018 jämfört med 2017 men ligger ändå inom budgetramen. Regionstyrelsen Regionstyrelsen och regionkansliet visar ett positivt resultat om 38 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner kronor högre än Den största skillnaden mellan åren avser kostnader för asylsökandes sjukvård och tandvård, där kostnaderna minskade med 33 miljoner kronor. Allmän återhållsamhet, vakanser och föräldraledigheter har också bidragit till överskottet. Hälsovalsenhetens resultat är -33 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor sämre jämfört med Främst beror resultatförsämringen på ökade kostnader för vårdval hälsoval, där ökningar avser lägre patientintäkter än förväntat (3 miljoner kronor), fler listade i länet (5 miljoner kronor, antalet har ökat med personer under 2018), mer socioekonomisk ersättning har betalats ut beroende på högre CNI-poäng (8 miljoner kronor), mer besöksersättning har betalats ut beroende på fler gjorda besök (4 miljoner kronor), ersättning för röntgen enligt vårdriktlinjer (4 miljoner kronor). Ytterligare poster som ökat jämfört med 2017 är utomlänsvård (4 miljoner kronor), samt läkemedel (13 miljoner kronor), där ökningen främst beror på ökade kostnader för diabetesläkemedel och antikoagulantia (blodförtunnande medicin). Kostnaden för ersättning till privata vårdgivare (ej vårdval hälsoval) har också ökat (7 miljoner kronor), beroende på fler aktörer. Tandvårdsenhetens kostnader har också ökat och resultatet per sista december är -7 miljoner kronor, en försämring med 2 miljoner kronor jämfört med Främst är det ersättning för tolkkostnader (ej asyl) som ökat mellan åren, men även kostnader för tandvård som led i sjukdomsbehandling, främst avseende skenor för behandling av sömnapné. Regionservice redovisar ett överskott på 26 miljoner kronor för verksamhetsåret 2018, vilket är 1 miljon kronor lägre än föregående år. Verksamheter inom förvaltningen som gick med underskott var kostavdelningen (-2 miljoner kronor), vårdnära service (-2 miljoner kronor), samt IT vårdsystem (-1 miljon kronor). Övriga verksamheter redovisar överskott. Återbetalningar till interna kunder har gjorts med totalt 29 miljoner kronor (20 miljoner kronor från IT, 6 miljoner kronor från Kundtjänst samt 3 miljoner kronor från Medicinsk teknik). Föregående år var återbetalningen från Regionservice totalt 32 miljoner kronor. Område IT:s resultat före återbetalningar utgör hälften av överskottet. Främsta förklaringen till överskottet är att man inom IT-verksamheterna senarelägger kostnader, dels på grund av att projekt senareläggs men även genom att man förhandlar och väntar in ny teknik. Detta ger därför lägre kostnader för avskrivningar på de investeringar som sker, lägre licens, service- och supportkostnader samt lägre konsultkostnader. Ökad efterfrågan på IT-driftavtal samt IT-produkter ger samtidigt ökade intäkter. IT:s prissättning inkluderar också en viss buffert då man är i fas att bygga ny serverhall samt nya arbetsplatser, vilket kommer ge en ökad lokalhyra på drygt 15 miljoner kronor. Inom Område kundtjänst senareläggs en del telefonikostnader kopplade till nytt mobilt inomhusnät, vilket gett resultatöverskott Kundtjänst har också låg driftkostnad på gammal telefonilösning som kommer ersättas inom ett par år, vilket då medför högre kostnader. Löner och sociala avgifter ger ett överskott inom nästan alla verksamheter genom vakanser och frånvaro. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens helårsresultat innebär ett underskott på 331 miljoner kronor, vilket är en försämring med 6 miljoner kronor jämfört med föregående år. Resultatförsämringen beror i första hand på utvecklingen av lönekostnader. Lönekostnadsökningstakten är 3,9 procent efter en succesiv nedgång under året, mycket beroende på att kostnadsökningstakten accelererade under hösten Avtalet avseende högre OB-ersättning för sjuksköterskor påverkar ökningstakten då avtalet började gälla från utbetalningen av april månads ersättning 2017, och exkluderas effekten av avtalet för den delen som tillkommit 2018 så är den totala ökningstakten 3,6 procent. Arbetet med att bli oberoende av hyrläkare har pågått intensivt under året men har totalt sett i förvaltningen gett mycket liten effekt ekonomiskt, helårsutfallet visar 4 miljoner kronor lägre kostnad än

85 Resultatanalys Utfallet för läkemedelskostnader har ökat kraftigt under året men helårsutfallet ryms med marginal inom den tilldelade budgeten vilket minskat det totala underskottet i förvaltningen. Positivt har också varit utvecklingen vad gäller utfallet för såld vård som ökat med 8 procent jämfört med föregående år. Året har totalt sett präglats av svårigheter i de flesta av förvaltningens områden att åstadkomma effekter av de ekonomiska handlingsplaner som upprättats. Vakanshållning och minskning av hyrläkarkostnader är två punkter som återkommit i planerna, men som har varit svåra att få ut önskad effekt av. Se bilaga verksamhetsstatistik för mer information avseende hälso- och sjukvårdens produktion. Folktandvårdens resultat år 2018 är ett överskott på 1 miljon kronor. Det är en förbättring med 20 miljoner kronor jämfört med resultatet år Intäkterna har ökat med 3,5 procent jämfört med föregående år och kostnaderna har minskat med 1,0 procent. Det är fler personer som har valt att vara revisionspatienter hos Folktandvården under år 2018 än tidigare. Det är också fler behandlingsåtgärder utförda under år 2018 jämfört med föregående år, vilket leder till ökade intäkter. Andel tid som har varit bokad med patienter har för tandläkare i allmäntandvården ökat från 64 procent i december 2017 till 67 procent år 2018, vilket är en bidragande anledning till intäktsökningen. För tandhygienister har tiden med patienter ökat från 63 procent till 66 procent av arbetstiden. Folktandvården har minskat sina kostnader jämfört med samma period föregående år med (-5 miljoner kronor). Det är främst inköp av material, förbrukningsinventarier och övriga tjänster som har minskat, men även personalkostnaderna är något lägre vid jämförelse med föregående år. De vidtagna åtgärderna för att nå ekonomi i balans har gett resultat vad gäller materialinköp och antal datorer med minskade kostnader som följd. Folktandvården är en offentlig verksamhet på en tandvårdsmarknad där inslaget av privata aktörer är stort. De offentliga och privata aktörerna konkurrerar till stor del om samma patienter. För att skapa lika villkor på tandvårdsmarknaden krävs att det råder konkurrensneutralitet, varvid det finns särskilda skäl till god transparens i den ekonomiska redovisningen av Folktandvården. Mot bakgrund av detta tillämpar Region Örebro län ekonomisk särredovisning av Folktandvården och käkkirurgiska kliniken. Se bilaga för denna redovisning. Se även bilaga verksamhetsstatistik för mer information om Folktandvårdens produktion. Nämnden för samhällsbyggnad redovisar ett resultat för 2018 om -21 miljoner kronor, vilket är -1 miljon kronor lägre än föregående år. Det finns faktorer av engångskaraktär och olika trafikförändringar som påverkar resultatet för Trafikintäkterna ligger 5 miljoner kronor bättre än föregående år. Ökningen påverkas av höjda taxor samt till viss del även av ett ökat resande. Inkluderat är även en effekt av minskade intäkter som en konsekvens av Ungas resande, där skolungdomar fick åka gratis under sommaren. Intäktsbortfall för denna del beräknas till 2 miljoner kronor. Kostnaderna inom busstrafiken har ökat med 9 miljoner kronor, eller 2,4 procent, utöver budgeterad nivå. Trafikkostnaderna påverkades under sommaren och hösten negativt av indexutvecklingen. Den ökade kostnaden beror till stor del på ökade kostnader för bränsle. Vidare har trafikkostnaderna påverkats negativt av den överenskommelse som tecknats under sommaren med en av entreprenörerna. Den överenskommelsen innehöll både ökade kostnader av engångskaraktär, men även ersättning som ska utgå till entreprenören under hela den återstående avtalsperioden. Nämnden för regional tillväxt redovisar ett överskott för året om 3 miljoner kronor (0 miljon kronor år 2017). Bidragande orsaker till årets överskott är tillkommande statsbidrag, utökad projektfinansiering, oförutsedda vakanser och en generell kostnadsmedvetenhet runt om i verksamheterna. Mest påtagligt är resultatet för folkhögskolorna, som tillsammans står för drygt 1 miljoner kronor av det totala överskottet. Detta är en mycket positiv utveckling, inte minst mot bakgrund av att de hade fått i uppdrag av nämnden att ta fram en långsiktig plan för en ekonomi i balans samt att förutsättningarna för skolorna 2019 och framåt förväntas bli tuffare rent ekonomiskt. Förvaltningen har varit mer offensiv i budgeten de senaste åren och vågat förutsätta en högre grad av externfinansiering via projekten vilket har visat sig vara realistiskt. I takt med att överskott har uppstått har nämnden kunnat omfördela resurser, gjort ett par extra satsningar samt bekosta det ökade mobilitetsstödet. 85

86 Resultatanalys Gemensamma nämnden för företagshälsovård och tolkförmedling redovisar ett bokfört överskott om 6 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än föregående år. Förklaringen till överskottet är lägre kostnader för personal på Regionhälsan på grund av vakanser till och från under hela 2018, samt högre intäkter till följd av större volymer än budgeterat för Tolk- och översättarservice. Driftredovisning (mnkr) Region- Intäkter Kostnader Resultat Resultat Resultatbidrag förändring REGIONFULLMÄKTIGE 17,3 0,3-15,4 2,2 2,1 0,1 REGIONSTYRELSEN 8 409, , ,2-37,1-128,2 91,1 varav - Regionstyrelsen och regionkansliet 426,0 74,6-462,4 38,3 9,7 28,6 - Hälsovalsenheten 1 622,2 57, ,4-32,6-28,3-4,3 - Tandvårdsenheten 231,5 3,4-241,6-6,7-5,1-1,6 - Regionservice -116, , ,1 25,7 27,0-1,3 - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 6 033, , ,9-330,5-324,7-5,8 - Folktandvården -1,6 474,4-471,8 0,9-18,9 19,8 - Regionstyrelsens gemensamma verksamhetskostnad 214,4 360,4-307,0 267,8 212,1 55,7 NÄMND FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD 511,1 536, ,4-21,4-20,4-1,0 NÄMND FÖR REGIONAL TILLVÄXT 231,8 157,9-387,0 2,7 0,0 2,7 GEMENSAM NÄMND FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRD OCH TOLKFÖRMEDLING 19,9 98,2-112,1 6,0 7,6-1,6 SUMMA VERKSAMHETER 9 190, , ,1-47,6-138,9 91,3 REGIONSTYRELSENS FINANSFÖRVALTNING , ,5-111,4 197,2 289,3-92,1 Eliminering av interna poster 0, , ,6 0,0 0,0 0,0 TOTALT 0, , ,9 149,6 150,4-0,8 Samtliga nämnder, förvaltningar och enheter är nollbudgeterade år Regionstyrelsens verksamhetskostnad och finansförvaltning är sammanlagt budgeterad till 10 mnkr. EKONOMI I BALANS Vidtagna åtgärder för att nå ekonomi i balans Den ekonomiska utvecklingen i verksamheterna har förbättrats under 2018 jämfört med föregående år. Flera av förvaltningarnas vidtagna åtgärder för att nå en ekonomi i balans har haft positiv effekt på resultaten, och Folktandvården har gått från ett negativt resultat 2017, till ett positivt år Andra förvaltningar och enheter visar ett fortsatt underskott för helår 2018, trots pågående resultatförbättrande arbeten. Se nedan för en mer detaljerad redogörelse av åtgärderna vidtagna av de aktuella verksamheterna. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har under året arbetat vidare med den handlingsplan som togs fram Framför allt kan konstateras att uppdraget kring vårdplatsöversyn tagit längre tid än vad som ursprungligen uppskattades och att effekter av detta uppdrag kan komma att få helårseffekt under 2019, utifrån det inriktningsbeslut om fortsatt hantering av frågan som beslutats i förvaltningens ledningsgrupp. Övriga områden i handlingsplanen arbetas det med kontinuerligt men utvecklingen i verksamheterna i övrigt gör att det sker med skiftande utfall ekonomiskt. 86

87 RESULTATANALYS Uppdraget till alla områden om kostnadsreduktion motsvarande 2 procent har följts upp regelbundet under året och resultaten har varit mycket skiftande mellan områdena. Område psykiatri är det tydligaste exemplet på ett område där detta arbete fått genomslag i det ekonomiska resultatet. Fortsatt arbete med kompetensväxling, vakanshållning och fokus att använda alla resurser på ett effektivt sätt för att på så sätt sänka lönekostnadsökningarna, och översyn av förvaltningens stabsorganisation, är andra åtgärder för att bryta den negativa utvecklingen. Förvaltningen arbetar också vidare enligt den nationella ambitionen om oberoende av hyrläkare med flera typer av åtgärder och förändrade arbetssätt för att denna kostnad ska ner till det nationella målet på högst 2 procent av den totala lönekostnaden. För helår 2018 ligger regionens nivå på 3,2 procent Ett projekt pågår vad gäller inköp av medicinskt material där fokus ligger på avtalstrohet och kostnad i förhållande till patientnytta kombinerat med en ny inköpsorganisation ute i verksamheterna. Folktandvårdens ekonomiska målsättning i budget 2018 var att nå nivån för det resultatkrav som ställs på verksamheten. De vidtagna åtgärderna för att nå ekonomi i balans har gett resultat vad gäller materialinköp och antal datorer med minskade kostnader som följd. Positiva effekter ses även inom Telefoniservice, med reducering av personal- och lokalkostnader. Förbättringsarbete har även gjorts vad gäller tillämpning av prislistan. En genomlysning av vårdinnehållet i frisktandvården och hur man sätter premie utifrån riskbedömning har gett en positiv ekonomisk effekt. För helår 2018 beräknas nämnda arbeten ha gett en ekonomisk effekt om totalt 10 miljoner kronor, och årets resultat är positivt med 1 miljon kronor. Nämnden för samhällsbyggnads arbete med åtgärder enligt handlingsplanen för budget i balans 1.0, gällande neddragningar i busstrafiken är i drift från tidtabellskifte 17 juni Under sommaren har ett tilläggsavtal tecknats med en av entreprenörerna, vilket varit relativt kostnadsdrivande under hösten och därmed motverkat planerade kostnadsminskningar. Ett ökat resande under hösten har resulterat i att området fick återinsätta trafik på vissa sträckor och linjer, detta har påverkat kostnaderna och resultatet negativt. Övrigt arbete i handlingsplanen har fortskridit under året och man har i stort sett uppnått målen för intäkterna för året reducerat för det inkomstbortfall som Ungas resande medförde. Handlingsplanen för att öka intäkterna fortskrider även Omförhandlingen av provisionsnivåer i ombudsavtalen blev klar 1 november, varför de inte fick någon större effekt 2018, utan effekten förväntas komma först under Budgeterad neddragning av tågkostnader om -2 miljoner kronor, har inte kunnat realiseras Område trafik- och samhällsplanering har under hösten fått ett nytt uppdrag av Samhällsbyggnadsnämnden att ta fram en ny handlingsplan för budget i balans 2.0. Den nya handlingsplanen ska arbetas fram i projektform och projektet startades upp i november. I projektdirektiv och projektplan framgår att budget i balans målet är långsiktigt och att det ska nås på några års sikt. Representant från Svealandstrafiken ingår i styrgruppen och samarbete kommer att ske med bolaget som en del i projektaktiviteterna. Hälsovalsenhetens och Tandvårdsenhetens underskott beror främst på ökade kostnader för vårdval hälsoval, samt ökade tolkkostnader (ej asyl). I budget 2019 kommer vissa poster att justeras. Hälsovalsenheten får bland annat 8 miljoner kronor för demografisk effekt samt 7 miljoner kronor utökad budget för AT/ST tjänster. Tandvårdsenheten får 1 miljoner kronor för demografiska effekter. Samtliga staber inom regionkansliet har också i uppdrag att se över sina kostnader för att anpassa sig till den lägre uppräkningen av regionbidraget 2019 jämfört med den förväntade löne- och prisutvecklingen. 87

88 Finansiell ställning Finansiell ställning Det egna kapitalet har stärkts med drygt en miljard kronor under den senaste tioårsperioden, även då hänsyn tagits till omräkning av pensionsskulden till följd av räntesänkningar. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner har stärkts under den senaste femårsperioden. Regionorganisationen har inte behövt ta några externa lån med en investeringsnivå i år om miljoner för den egna verksamheten. Dock har likviditeten under 2018 fortsatt att försämras och visar en minskning med 87 miljoner kronor under året. Sammantaget har den ekonomiska ställningen stärkts under de senaste åren och bedöms även fortsättningsvis vara relativt god. INVESTERINGSREDOVISNING De immateriella investeringarna år 2018 uppgår till 1 miljon kronor (5 miljoner kronor 2017) och avser tryggad vattenförsörjning till Karlskoga lasarett. Materiella investeringar (byggnader och inventarier) har gjorts med miljoner kronor (889 miljoner kronor 2017). De finansiella investeringarna uppgår till 54 miljoner kronor för perioden (0 miljoner kronor) och avser aktier i Svealandstrafiken AB. Årets totala investeringsbudget uppgår till miljoner kronor, inklusive överföring av investeringsmedel från tidigare års budget om 517 miljoner kronor. Att utfallet är lägre än budgeterat beror dels på att budgeten i vissa fall avser investeringsprojekt som pågår under flera år, samt på vissa fördröjningar i planerade projekt. Av budgeterade miljoner kronor (varav 309 miljoner kronor överförts från tidigare år) har byggnationer färdigställts för miljoner kronor under året. Det största pågående projektet är liksom föregående år etapp 2 vid Universitetssjukhuset Örebro, innehållande tillbyggnad av akutmottagning (patientklart juni 2020, nya huset för högspecialiserad vård H-huset (patientklart mars 2021) samt parkeringshus och godsmottagning (klara 2019). Se vidare sammanställning av status för fastighetsprojekt med investeringsbelopp överstigande 10 miljoner kronor efter investeringsredovisningen. Årets investeringar i inventarier fördelade sig med 92 miljoner kronor för medicinteknisk utrustning, 44 miljoner kronor för IT-utrustning och 42 miljoner kronor för övriga inventarier. Av årets planerade investeringar i medicinteknisk utrustning har så gott som samtliga upphandlingar påbörjats, alla är dock inte avslutade. Större objekt vad avser belopp och omfattning är bland annat datortomograf, mammografiutrustning och C-bågar. Det har även avropats utrustningar på gällande ramavtal exempelvis patientövervakning till ANIVA-kliniken, dentalenheter till Folktandvården och ambulanser. I samband med H-husprojektet har även ett antal ramavtalsupphandlingar initierats bland annat försörjningsenheter, operationslampor och öronenheter. Större projekt som påbörjats är exempelvis cyklotron. ÖVERFÖRING AV TIDIGARE BESLUTADE INVESTERINGAR En del av de investeringar som tidigare har beslutats av fullmäktige har inte verkställts under budgetåret. Avseende byggnadsinvesteringar har vissa projekt flyttat fram starttiden eller förlängt genomförandet i beroende på olika faktorer som upphandlingstider, myndighetsfrågor, anpassning till verksamheters förutsättningar och IT- eller MT-samordningsfrågor. För viss medicinteknisk utrustning löper investeringsfasen över ett eller flera årsskiften. Detta beror på att upphandlingsprocessen är så omfattande och beställningstillfället och leveranstid inte faller på samma budgetår. Det slutliga betalningstillfället förskjuts därför till ett annat år. Övriga investeringar skjuts i vissa fall fram i upphandlingen, eller är beroende av byggnadsinvesteringar, vilka har förflyttats i tiden. Investeringsbeslut avseende byggnader och medicinteknisk utrustning ska högst föras vidare i tre år och för övriga investeringar endast ett år om inte speciella skäl finns. Sammantaget innebär detta att tidigare beslutade investeringar om 880 miljoner kronor bör föras över från 2018, fördelning se nedan. (mnkr) Totalt För- Återstår beslut brukat/ omprövat Fastighetsinvesteringar Hälso- och sjukvårdsförv. 718,7 504,6 214,1 Hälso- och sjukvårdsförv. etapp 2 657,0 526,3 130,7 Folktandvård 45,2 20,4 24,8 Regional utveckling 34,6 27,3 7,3 Regionhälsan 0,1 0,1 0,0 Regionservice inkl. reinvesteringar 164,4-18,8 183,2 Regionstyrelsen 31,8 0,2 31,6 Externa hyresgäster 87,4 37,0 50,4 Summa fastighetsinv , ,0 642,2 MT-utrustning 194,0 91,1 102,9 IT-utrustning 98,9 76,2 22,7 Övriga investeringar 203,2 91,2 112,0 Varav: Byggansluten utrustning 74,1 47,8 26,3 Teknisk utrustning 44,8 15,3 29,5 Övriga investeringar 84,3 28,1 56,1 Totalt 2 235, ,5 879,8 88

89 Finansiell ställning LIKVIDA MEDEL OCH BETALNINGSBEREDSKAP Tillgängliga likvida medel, bestående av likvida medel och utnyttjad checkräkningskredit uppgår till 393 miljoner kronor varav inlåning från Region Örebro läns hel- eller delägda bolag utgör 159 miljoner kronor. Under året har regionens kortfristiga placeringar av överlikviditet avyttrats helt och använts till betalning för fastighetsinvesteringar. Det långfristiga lån om 300 miljoner kronor som 2013 upptogs hos Kommuninvest, för finansiering av investeringen vid Campus USÖ och som hyrs ut till Örebro universitet, har under året amorterats med 9 miljoner kronor enligt plan. Ett ytterligare lån för tillbyggnad av Campus USÖ har upptagits under hösten om totalt 82 miljoner kronor. Lånet finansieras via ett grönt lån hos Kommuninvest. Totalt uppgår de utestående lånen vid årsskiftet till 337 miljoner kronor. Region Örebro län har en checkräkningskredit om 600 miljoner kronor, varav 208 miljoner kronor har nyttjats per bokslutsdagen. Betalningsberedskapen, som är ett mått på likviditeten, har i genomsnitt uppgått till 13,2 dagar under året. Enligt riktlinje för finansförvaltningen ska betalningsberedskapen som lägst uppgå till två veckor. Likviditetsbelastningen har varit som störst i samband med fakturabetalningar till individuellt pensionsval och H-huset. För att säkerställa god betalningsberedskap har checkräkningskrediten höjts till miljoner kronor inför Det pågår stora investeringsprojekt i Region Örebro län och för att minska behovet av extern upplåning för att finansiera investeringar i egna verksamhetslokaler sker återlån under perioden Återlån innebär att en summa motsvarande förändringen av pensionsskulden respektive år, som sedan 2008 placerats i kapitalportföljen istället används för att finansiera investeringar. Sammantaget frigörs likviditet motsvarande miljoner kronor under åren med hjälp av denna strategi. PENSIONSÅTAGANDEN Region Örebro läns samlade pensionsåtagande ökade med 112 miljoner kronor under året och uppgick vid årsskiftet till totalt miljoner kronor. Avsättningen i balansräkningen har ökat med 351 miljoner kronor medan ansvarsförbindelsen har minskat med -239 miljoner kronor. Till följd av den höga investeringsnivån som Region Örebro län är inne i har det under 2018 inte genomförts några nya avsättningar till pensionsmedelsportföljen. Sedan 2008 har totalt miljoner kronor placerats i pensionsmedelsportföljen. Per årsskiftet är portföljens bokförda värde miljoner kronor och marknadsvärdet miljoner kronor. Den ackumulerade avkastningen sedan start uppgår därmed till 684 miljoner kronor. Avkastningen i pensionsmedelsportföljen uppgår under 2018 till -2,4 procent, vilket var första gången sedan portföljen startade som avkastningen blev negativ på helår. Målavkastningen enligt finanspolicyn (KPI+3 procent) uppgick till 5,1 procent. Både börsen i Sverige som globalt var volatil under året och slutade på minus för helåret Skuldtäckningsgraden, pensionsmedelsportföljens marknadsvärde som andel av totala pensionsåtagande, uppgår den 31 december till 30,2 procent. Av tillgångarna i pensionsmedelsportföljen är miljoner kronor (40 procent) placerade i räntebärande tillgångar, miljoner kronor (51 procent) i aktieprodukter, 182 miljoner kronor (7 procent) i alternativa placeringar samt 78 miljoner kronor(3 procent) i kassa. Tillgångarnas allokering är per årsskiftet inom portföljlimiterna enligt den beslutade finanspolicyn. På nästa sida redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med rekommendation nr 7.1 från Rådet för kommunal redovisning 89

90 Finansiell ställning Redovisning av pensionsmedelsförvaltingen i Region Örebro län (mnkr) Avsättningar för pensioner Pensioner 3 225, ,7 Särskild löneskatt 779,3 710,9 Summa 4 005, ,6 Ansvarsförbindelse (inom linjen) Pensionsskuld (intjänad före 1998) 4 159, ,3 Särskild löneskatt 1 011, ,0 Visstidspensioner och förtroendevalda 10,6 41,8 Summa 5 181, ,1 Finansiella placeringar Bokfört värde 2 738, ,7 Marknadsvärde 2 771, ,6 Orealiserade vinster 33,5 201,9 Relation placeringar/skuld Återlånade medel* 6 414, ,1 Skuldtäckningsgrad**, bokfört värde 29,8 % 29,1 % Skuldtäckningsgrad, marknadsvärde 30,2 % 31,3 % Realiserat resultat Realisationsvinster 41,5 62,6 Realisationsförluster 0 0 Netto 41,5 62,6 Ansvarsfulla och hållbara investeringar är centralt i kapitalförvaltningen. I slutet på 2018 genomfördes den årliga koldioxidscreeningen på aktieportföljen i pensionsmedelsportföljen. Resultatet från koldioxidscreeningen visar att koldioxidintensiteten uppgår till 10,1 vilket innebär en minskning om 25 procent sedan föregående år och är 61 procent lägre än jämförelseindex (MSCI World). Koldioxidintensiteten mäter bolagens utsläpp av växthusgaser i förhållande till dess intäkter och anger därmed hur koldioxidintensiv bolagets verksamhet är. Sedan den första screeningen genomfördes 2014 har de totala utsläppen minskat med 18 procent samtidigt som värdet på aktieportföljen ökat med 146 procent (892 miljoner kronor). Koldioxidavtryck pensionsmedelsportfölj Värde, aktieportfölj (mnkr) Utsläpp (ton CO2e) Utsläpp (ton, CO2e) om portföljen varit investerad som benchmark Jämförelse mot benchmark -60 % -42 % Koldioxidintensitet (ton, CO2e) per mnkr intäkter 10,1 13,5 Koldioxidintensitet, benchmark 25,8 26,2 Jämförelse mot benchmark -61 % -48 % Avkastning Portfölj -2,4 % 6,4 % Jämförelseindex -0,5 % 5,0 % Målsättning enligt policy 5,1 % 4,8 % Portföljsammansättning Svenska aktier 16 % 17 % Utländska aktier 35 % 37 % Nominella räntor 31 % 31 % Reala räntor 9 % 8 % Alternativa placeringar 7 % 6 % Kassa 3 % 0 % Summa 100 % 100 % *Återlånade medel är skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och marknadsvärdet på de förvaltade pensionsmedlen. **Skuldtäckningsgraden är placeringarna som andel av skulden, där placeringarnas bokförda värde respektive marknadsvärde använts. 90

91 Finansiell ställning BALANSOMSLUTNING Den totala balansomslutningen har ökat med 728 miljoner kronor och uppgår vid årsskiftet till miljoner kronor. På tillgångssidan har anläggningstillgångarna ökat med miljoner kronor. På skuldsidan har avsättningen för pensioner ökat med 350 miljoner kronor inklusive löneskatt. SOLIDITET Soliditeten anger hur mycket av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare är den långsiktiga finansiella handlingsberedskapen. Regionorganisationens soliditet har under året minskat något, från 25,6 till 25,2 procent. Om hänsyn tas till ansvarsförbindelsen för pensioner som tjänats in före 1998, har soliditeten ökat från -40,0 till -32,4 procent, till följd av att ansvarsförbindelsen för pensioner har minskat. Se diagram nedan. % Exkl ansvarsförbindelse Inkl ansvarsförbindelse BORGENSÅTAGANDE Regionorganisationens samlade borgensåtagande uppgår till 997 miljoner kronor, vilket är en ökning med 104 miljoner kronor sedan föregående år. Inom åtagandet har beloppet för AB Transitios finansiering minskat med 47 miljoner kronor mellan åren och uppgår till 254 miljoner kronor. Borgen för Länsgården Fastigheter AB:s finansiering av fastigheter har ökat med 150 miljoner kronor från föregående år och uppgår till 622 miljoner kronor. Borgen för Örebro läns flygplats AB har minskat med 5 miljoner kronor och uppgår till 93 miljoner kronor. Borgen för Scantec AB är oförändrad mellan åren och uppgår till 10 miljoner kronor. Regionfullmäktige har under 2018 beviljat utökad borgen för Länsgården fastigheter AB om miljoner kronor, till totalt beviljad borgen om miljoner kronor. I början av 2018 beslutades om utökad borgen för Stiftelsen Örebro läns museum med 3 miljoner kronor till totalt 15 miljoner kronor. Även beslut om beviljad borgen för Svealandstrafiken AB med 400 miljoner kronor avseende finansiering av bussar i Örebro och Uppförsbacken har skett under året. Regionorganisationen har tecknat solidariska borgensutfästelser för Kommuninvest i Sverige AB samt AB Transitio. För båda utfästelserna är det slutliga åtagandet reglerat i regressansvarsavtal. 91

92 Avstämning av finansiella mål och god ekonomisk hushållning Avstämning av finansiella mål och god ekonomisk hushållning Mål ekonomi ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro läns ekonomiska politik är att skapa en långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god hushållning. Region Örebro län ska redovisa ett positivt resultat som över mandatperioden motsvarar minst 2 procent av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. INRIKTNINGSMÅL 29. Region Örebro län ska under mandatperioden redovisa resultat som motsvarar minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Indikator: För 2018 ska resultat uppgå till minst 150 miljoner kronor. Kommentar: Helårsresultatet uppgår till 150 miljoner kronor. Därmed har inte reserven för framtida utmaningar utnyttjats under året och målet är uppfyllt. 30. Styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans. Indikator: Resultatet ska under 2018 uppgå till minst noll. Kommentar: Verksamheterna visar sammantaget ett underskott på -48 miljoner kronor för Regionstyrelsen totalt redovisar ett underskott på -37 miljoner kronor, men variationen mellan de förvaltningar som ingår är stor. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Hälsovalsenheten och Tandvårdsenheten redovisar underskott. Regionstyrelsens gemensamma verksamhetskostnad innefattar ansvaret för vissa specialdestinerade statsbidrag och pensionskostnader, patientförsäkring med flera. Denna post redovisar ett överskott på 268 miljoner kronor. Förvaltningar och nämnder som redovisar negativa resultat och prognoser har i uppdrag att vidta åtgärder som medför en ekonomi i balans. Hälsooch sjukvårdsförvaltningen, Folktandvården och nämnden för samhällsbyggnad har under året arbetat med olika ekonomiska handlingsplaner. För Folktandvården har den ekonomiska utvecklingen varit positiv, medan åtgärderna för övriga förvalt ningar gett begränsad effekt. Sammantaget innebär detta att målet att alla förvaltningar och nämnder ska redovisa överskott för 2018 inte uppnås. 31. Gröna finanser ska bidra till ett minskat fossilberoende och minskad klimatbelastning. Indikator: Klimatbelastningen från Region Örebro läns kapitalförvaltning ska vara lägre än för jämförbara index. Kommentar: Kapitalförvaltningens klimatbelastning var i december procent lägre än index. Klimatbelastningen mäts genom koldioxidintensitet vilket visar bolagens utsläpp av koldioxidekvivalenter per miljoner kronor intäkter. Pensionsmedelsportföljens koldioxidintensitet uppgår vid mätningen till 10,1 (ton CO2e), i jämförelse med index (MSCI World) som uppgår till 25,8 (ton CO2e). Indikator: Extern upplåning för finansiering av investeringar för externa hyresgäster ska i möjligaste mån ske genom gröna lån. Kommentar: Ett externt lån om 82 miljoner kronor har under året upptagits avseende finansiering av tillbyggnad Campus USÖ. Lånet har finansierats via grön upplåning. 32. Pensionsskuldsförändring ska placeras i regionorganisationens likviditetsportfölj i syfte att möta investeringsutgifter. Indikator: Under 2018 ska ökningen av pensionsskulden återlånas, det vill säga placeras i regionorganisationens likviditetsportfölj eller användas för finansiering av investeringsutgifter. Kommentar: Återlån av pensionsskulden har skett och likviden har använts för att finansiera investeringar. 92

93 Avstämning av finansiella mål och god ekonomisk hushållning GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Region Örebro läns målsättning är att behålla en ekonomisk styrka som kännetecknas av uthållighet och långsiktighet. Genom att uppfylla denna målsättning kan regionorganisationen på lång sikt garantera en verksamhet av hög kvalitet som svarar mot behov och förväntningar. I Region Örebro läns verksamhetsplan med budget för 2018 definieras samtliga 32 inriktningsmål ha bäring på god ekonomisk hushållning. Av dessa 32 mål har 31 mål uppfyllts under 2018, varav 22 mål fullt ut. Nio mål har en mindre, acceptabel avvikelse från målnivån, varav sex dock har en positiv trend. Ett mål har en större negativ avvikelse från målnivån och det avser att nämnderna och förvaltningarna inte redovisar ett resultat i balans. Det finns 49 uppdrag och 38 uppdrag har genomförts. Nio uppdrag har inte blivit helt klara innan årsskiftet och fortsatt arbete kommer att ske under nästa år. Ett uppdrag inom regional tillväxt och ett uppdrag inom digitalisering har inte startat. Även här kommer fortsatt arbete att ske under nästa år. Sammantaget har således 31 av 32 mål (97 procent) en god måluppfyllelse eller en mindre, acceptabel avvikelse. Mot bakgrund av måluppfyllelsen och de aktiviteter och uppdrag som har genomförts inom respektive process och målområde och den utveckling som detta skapat bedöms verksamhet och ekonomi i allt väsentligt uppfylla fullmäktiges krav på god ekonomiska hushållning. 93

94 Resultaträkning (mnkr) Resultaträkning (mnkr) Utfall Budget Avvikelse Utfall mot budget 2017 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader PERIODENS/ÅRETS RESULTAT

95 Driftredovisning (mnkr) Driftredovisning (mnkr) Resultat Resultat Resultat förändring REGIONFULLMÄKTIGE 2,2 2,1 0,1 REGIONSTYRELSEN -37,1-128,2 91,1 varav - Regionstyrelsen och regionkansliet 38,3 9,7 28,6 - Hälsovalsenheten -32,6-28,3-4,3 - Tandvårdsenheten -6,7-5,1-1,6 - Regionservice 25,7 27,0-1,3 - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen -330,5-324,7-5,8 - Folktandvården 0,9-18,9 19,8 - Regionstyrelsens gemensamma verksamhetskostnad 267,8 212,1 55,7 NÄMND FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD -21,4-20,4-1,0 NÄMND FÖR REGIONAL TILLVÄXT 2,7 0,0 2,7 GEMENSAM NÄMND FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRD OCH TOLKFÖRMEDLING 6,0 7,6-1,6 SUMMA VERKSAMHETER -47,6-138,9 91,3 REGIONSTYRELSENS FINANSFÖRVALTNING 197,2 289,3-92,1 TOTALT 149,6 150,4-0,8 Samtliga nämnder, förvaltningar och enheter är nollbudgeterde år Regionstyrelsens verksamhetskostnad och finansförvaltning är sammanlagt budgeterad till 10 mnkr. 95

96 Särredovisning tandvård (tkr) Särredovisning tandvård (tkr) Sammanställning per verksamhetsgren efter fördelning, årets och ackumulerat resultat, inkl interna poster Verksamhetsgrenar/uppdrag K U/KS/MV Summa Summa Årets intäkter kostnader resultat FOLKTANDVÅRDEN BARN- OCH UNGDOMSTANDVÅRD Allmäntandvårdsersättning 2-21 år 2 KU Befolkningsansvar KS Specialisttandvård KS Tandvård till gömda och asylsökande barn till 18 år* KS VUXENTANDVÅRD Allmäntandvård vuxna KU Befolkningsansvar KS Specialisttandvård KU Tandvård till patienter med särskilda behov KU Akut tandvård till gömda och asylsökande patienter fr o m 18 år* KS SÄRSKILDA UPPDRAG Forskning KS Introduktion av nyutexaminerade KS Nyrekrytering KS 0 ST-utbildning KS Särskild ersättning till specialisttandvårdsverksamhet KS Nationellt odontologiskt centrum KS Övriga mindre projekt och uppdrag KS Övriga mindre projekt och uppdrag KU SUMMA FOLKTANDVÅRD TANDVÅRD VID SJUKHUS Käkkliniken, barn KU 0 Käkkliniken, vuxna KU Odontologisk röntgen, barn KS 0 Odontologisk röntgen, vuxna KS 0 SUMMA TANDVÅRD VID SJUKHUS RESULTAT/SUMMA Resultat/summa konkurrensskyddad KS Resultat/summa konkurrensutsatt KU KU= Konkurrensutsatt verksamhet, KS= Konkurrensskyddad verksamhet samt MV = myndighetsverksamhet 96

97 Investeringsredovisning (mnkr) Investeringsredovisning (mnkr) Budget Redovisning Avvikelse Utfall mot budget 2017 IMMATERIELLA INVESTERINGAR 0,8 5,0 BYGGNADSINVESTERINGAR 1 739, ,4 549,8 694,0 INVENTARIER REGIONSTYRELSEN 435,8 177,6 258,2 186,5 varav - Regionstyrelsen och regionkansliet 1,0 0,5 1,0 - - Regionservice 111,4 49,5 61,9 51,3 - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 317,3 114,8 202,5 120,2 - Folktandvården 14,1 12,8 1,3 15,0 NÄMND FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD 46,8 0,3 46,5 7,5 NÄMND FÖR REGIONAL TILLVÄXT 5,5 0,0 5,5 1,0 GEMENSAM NÄMND FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRD OCH TOLKFÖRMEDLING 0,0 0,1-0,1 0,0 SUMMA INVENTARIER 488,1 178,0 310,1 195,0 FINANSIELLA INVESTERINGAR 54,4 SUMMA INVESTERINGAR 2 235, ,6 812,7 894,0 97

98 Investeringsredovisning (mnkr) UPPFÖLJNING STÖRRE BYGGINVESTERINGAR 2018 (mnkr) Total Beslutat Utfall Status investering t o m HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN USÖ, ambulansstation Berglunda 72,0 14,5 0,3 Gestaltning och planering USÖ, M-huset omstrukturering laboratoriemedicin 69,0 64,0 30,3 Byggnation USÖ, B-huset framtidens neonatal 64,8 4,0 0,1 Utredning USÖ, ny dialysavdelning 55,0 1,0 0 Utredning USÖ, B-huset poliklinisk verksamhet Urologi 35,0 35,0 5,5 Slutförs USÖ, H-huset underkulvert till media 32,0 20,0 Inkl i etapp 2A, Byggnation USÖ, omstrukturering av Kvinnokliniken 40,0 3,5 0 Utredning USÖ, reservvatten 36,2 31,5 22,3 Byggnation USÖ, Cyclotron (MT 2615) 33,0 4,5 0,2 Förstudie USÖ, fertilitetsenheten, F-huset vån 2 32,4 5,0 0 Planering USÖ, T-huset ombyggnation forskningslab 20,0 8,1 0,1 Projektering USÖ, M-huset Fastighetsnätet 11,3 11,3 3,2 Slutförs Karlskoga, ombyggnad operation och steril 131,0 131,0 7,0 Inflyttat Karlskoga, ombyggnad Rehab med bassäng 20,5 16,0 0,2 Projektering Lindesberg, akutmottagning och saneringsstation 69,1 69,1 0,6 Inflyttat Lindesberg, byggnation reservkraft el 32,4 10,5 1,7 Byggnation Lindesberg, reservvatten, projektering ny byggnad 21,0 7,5 0,1 Projektering Omstrukturering inom ramen för uppdrag 27 21,0 3,0 0 Ej startat Psykiatri, anpassning L-huset USÖ, slutenvård ink avd 5 17,5 13,7 5,7 Byggnation Vårdcentraler, VC Lindesberg 123,0 89,3 83,7 Byggnation Vårdcentraler, utökning / ombyggnation Tybble VC 25,6 25,6 19,0 Byggnation Vårdcentraler, anpassning lokaler läkarstudenter 18,0 16,0 0 Byggnation Vårdcentraler, Karla VC BVC, MVC, Familjecentral 11,7 11,7 9,0 Inflyttat Vårdcentraler, utbyggnad Mikaeli VC 10,0 2,0 7,7 Inflyttat Hälso- och sjukvårdsförvaltningen totalt 1 001,5 597,8 196,7 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN, ETAPP 2 USÖ Etapp 2A nybyggnad högspec.hus 1 399,5 948,5 506,6 Byggnation Etapp 2C om- och tillbyggnad akuten 362,5 175,5 102,0 Byggnation Parkeringshus 272,0 198,0 78,9 Byggnation Förberedande arbete 144,0 134,0 41,4 Byggnation Utbyggnad godsmottagning F-huset 121,0 111,0 51,4 Byggnation Utbyggnad reservkraft del ,8 5,0 0,2 Planering IVA-platser H-huset 30,0 4,0 9,5 Projektering NIMA, H-huset 30,0 4,0 2,3 Projektering Ny nätstation ersättning för stn ,4 0,5 0,0 Utredning Vattenförsörjning ringledning 11,7 8,7 0,7 Planering Etapp 2 USÖ totalt 2 427,9 1589,2 793,0 FOLKTANDVÅRDEN Lindesberg, tandvårdsklinik 27,0 20,0 Inkl i VC L-berg, Byggnation Folktandvården totalt 27,0 20,0 98

99 Investeringsredovisning (mnkr) (mnkr) Total Beslutat Utfall Status investering t o m REGIONAL UTVECKLING Kävesta FHS, Musikens hus 45,0 37,5 25,9 Byggnation Kävesta FHS, utökning av danshus 20,0 4,5 0,1 Planering Fellingsbro FHSK, nybyggnad av aula 18,0 1,5 0 Planering Regional utveckling totalt 83,0 43,5 26,0 REGIONSERVICE, FASTIGHETER Energieffektiviseringar 90,0 50,0 13,1 Olika faser Brand och säkerhet SBA 247,6 132,6 33,8 Olika faser Radiobaserade inomhusnät (RIN) 60,0 18,2 27,4 Byggnation HIN enkelt avhjälpta hinder 26,4 26,4 2,6 Byggnation Fönsterbyte Lindesbergs lasarett 10,0 6,0 2,6 Byggnation Hissar USÖ 16,6 11,1 3,5 Byggnation USÖ M-huset fogar, terrasser, plåtarbeten 10,0 0,5 1,4 Byggnation Utredning/utbyte ställverk USÖ 30,0 1,5 0,0 Ej startat Utredning Karlskoga lasarett, tegelfasaden 10,0 3,0 0,0 Utredning Övriga bygg/reinvesteringsprojekt 279,8 122,4 75,6 Olika faser Länsmuseum fönster, lanterniner, tak och miljöåtgärder 15,5 0,8 0,5 Planering A-huset div anpassning för fortlevnad 8-10 år 20,0 6,0 0,0 Byggnation Fasad A-huset 15,0 1,0 0,0 Ej startat Regionservice fastigheter totalt 830,9 379,5 160,5 REGIONSERVICE, ÖVRIGA OMRÅDEN Fredsgatan ny serverhall 64,0 24,0 0,2 Planering T-huset USÖ iordningställ lokal Regionservice fastighet 46,5 3,0 0,1 Planering Regionservice övriga områden totalt 110,5 27,0 0,3 REGIONKANSLIET Solpaneler 25,0 6,0 2,2 Planering Klimatinvesteringar 30,0 10,0 0 Ej startat Regionkansliet totalt 55,0 16,0 2,2 EXTERNA HYRESGÄSTER Tillbyggnad Campus vån.4 + hörsal 118,0 82,0 41,5 Byggnation Lekebergs VC, Capio 30,0 30,0 3,1 Klart Externa hyresgäster totalt 148,0 112,0 44,6 99

100 Investeringsredovisning (mnkr) UPPFÖLJNING MEDICINTEKNISKA INVESTERINGAR > 2,5 MNKR (mnkr) Beslutat Utfall Status t o m HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Nyinvesteringar Magnetkamera, röntgen Örebro 5,1 0 Utredning om placering pågår Reinvesteringar Linjäracceleratorer, onkologiska kliniken 8,0 0 Avtal precis tecknat Ambulanser, akutkliniken 7,2 7,0 Sista delbeställning återstår Patientövervakningsutrustning, ANIVA-kliniken 7,0 6,7 Sista fakturan kvar att betala Datortomograf, röntgenkliniken 6,0 0 Sista delprojekt pågår Efterladdningsutrustningar (HDR), onkologiska kliniken 5,6 0 Förfrågningsunderlag skriv. Uppgradering magnetkamera, röntgenkliniken 5,5 Annons våren Mammografiutrustning, röntgenkliniken 5,4 8 Sista delprojekt pågår ESWL, urologiska kliniken 3,5 0 Upphandling påbörjad Vattenanläggning för dialysvätskor, kliniken för medicin o geriatrik 3,0 0 Utvärdering pågår FOLKTANDVÅRDEN Reinvesteringar Dentala unitar 6,0 6,0 100

101 Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning Syftet med den sammanställda redovisningen är att redovisa den totala ekonomiska verksamheten i Region Örebro län oavsett i vilken juridisk form den bedrivs. I regionorganisationens sammanställda redovisning för 2018 ingår helägda bolag samt samägda bolag där Region Örebro län har ett betydande inflytande, det vill säga när ägarandelen uppgår till minst 20 procent. De bolag där varken omsättning eller balansomslutning uppgår till en väsentlig del av regionorganisationens skatteintäkter och generella statsbidrag tas inte med i den sammanställda redovisningen. Bolag Region Örebro läns förvaltnings AB Bolaget har till syfte att förvärva, äga och förvalta aktier i bolag som regionorganisationen använder för sin verksamhet. Inga förändringar i aktieinnehav har gjorts under året, vilket innebär att följande aktier ägs; Länsgården Fastigheter AB (100 %), Länstrafiken Örebro AB (100 %), Länsteatern i Örebro AB (91 %), Scantec AB (50 %), Örebro läns flygplats AB (44,95 %), Almi företagspartner Mälardalen AB (24,5 %), Alfred Nobel Science Park AB (21 %), Oslo- Stockholm 2.55 AB (16,7 %) samt Länsmusiken i Örebro AB (9 %). Bolaget har räntekostnader för reverser till Region Örebro län, vilken täcks av ett koncernbidrag från Länsgården Fastigheter AB. I övrigt har ingen verksamhet bedrivits under året. Region Örebro läns förvaltnings AB (mnkr) Omsättning 0 0 Resultat 12,5 12,6 Eget kapital 19,8 25,4 Balansomslutning 208,6 210,9 Soliditet 9 % 12 % Länsgården Fastigheter AB Länsgården Fastigheter AB är helägt dotterbolag till förvaltningsbolaget. Bolaget har under året fortsatt med att förvalta och utveckla sina egna fastigheter. Bolaget har under 2018 investerat i byggnader och inventarier för 118,5 (36,6) miljoner kronor. En extern värdering av bolagets fastighetsbestånd har gjorts per Efter genomförda investeringar har fastigheterna ett beräknat marknadsvärde på (1 287) miljoner kronor. Under året har byggnationen av det nya vård- och omsorgsboendet i Askersund med 98 lägenheter fortskridit enligt plan. Utemiljön till det nya studentboendet Grillgården 3 har färdigställts. Bolaget har under året fortsatt att förstärka sin organisation med kompetens inom byggprojektledning och IT för att möta kommande nybyggnadsprojekt. Bolaget har för 2018 lämnat ett koncernbidrag till moderbolaget på 20 miljoner kronor. Bussdepåer i Örebro län AB är ett helägt dotterbolag som förvaltar och hyr ut fastigheter, utrustning och fordon till kollektivtrafiken inom Örebro län. Under 2018 har arbetet med att energieffektivisera bussvårdsanläggningarna fortsatt. Tekniken uppgraderas och förses med avancerad styrning i syfte att spara energi och på så sätt minska miljö- och klimatskadliga utsläpp. En investering har gjorts av en ny reningsanläggning till bussdepån i Nora. Årets totala investeringar uppgår till 0,8 miljoner kronor (2,2 miljoner kronor). Länsgården Fastigheter AB (mnkr) Omsättning 136,1 129,8 Resultat 8,7 4,1 Eget kapital 202,2 193,5 Balansomslutning 912,9 743,6 Soliditet 23 % 28 % Antal anställda Dotterbolag (mnkr) Bussdepåer i Örebro län AB 1,4 1,6 Länstrafiken Örebro AB Bolaget är helägt av förvaltningsbolaget och bedriver sedan 2015 ingen verksamhet. Efter att verksamheten överförts till Region Örebro län finns endast inventarier kopplade till biljettsystemet och ett par avtal kvar i bolaget. Nobina Sverige AB:s stämningsansökan på Länstrafiken Örebro AB från 2016 är ännu inte avslutad. Nobina har dels begärt skadestånd för förfluten tid och dels begärt att tingsrätten ska fastställa att Länstrafiken Örebro AB är skyldigt att ersätta Nobina för framtida, idag okänd skada med anledning av påstådda brister i den gas som Nobina utnyttjar för stadstrafikbussarna i Örebro. Länstrafiken Örebro AB har till fullo bestritt Nobinas anspråk. Länstrafiken Örebro AB (mnkr) Omsättning 6,4 7,0 Resultat 0 0 Eget kapital Balansomslutning 44,5 46,0 Soliditet 51 % 46 % Erhållet bidrag från regionorganistionen 5,9 7,0 Länsteatern i Örebro AB Länsteatern i Örebro AB ägs till 91 procent av Region Örebro län förvaltnings AB och resterande del ägs av Örebro Rådhus AB. Bolaget bedriver teater- och scenkonstverksamhet i Örebro län. Några av föreställningarna under året var Bläck eller blod av Erik Norberg och Alexander Öberg, Imorgon är nu av Lucas Svensson, Glasäpplen av Anders 101

102 Sammanställd redovisning Duus och Lögn i helvete en fars av Anthony Nielsen, regisserad av Adde Malmberg. Teaterns totala besöksantal uppgick 2018 till (43 374). Under året hade teatern (1 264) abonnenter. Länsteatern har fortsatt att verka för att fler elever i länet ska ta del av professionell barnteater och av besökarna var barn och ungdomar. Bland barn- och ungdomsföreställningar kan nämnas Illusionistens assistent, Klassfesten och Carmen. Därutöver har teatern arrangerat teatervandringar, valkvällar och frukostsamtal med ungdomsgrupper och teaterns dramaturg. Länsteatern i Örebro AB (mnkr) Scantec AB Bolaget ägs av förvaltningsbolaget till 50 procent och resterande del av Kumla kommun. Verksamheten bedrivs under varumärket Trafikcenter. Bolaget har regionens största och mest avancerade trafiksäkerhetscentrum med utbildningar inom transport, logistik, trafiksäkerhet och miljö. Kumla kommun, vilka har varit den enda uppdragsgivaren för gymnasial verksamhet har beslutat upphöra med denna utbildning. Detta innebär ett successivt intäktsbortfall, vars fulla effekt blir 5 6 miljoner kronor per år. Yrkesvuxenutbildningen för har ökat något i förhållande till 2017 års volymer. För att möta den förväntade bristen på bussförare framåt påbörjade bolaget, med statligt stöd, en förarutbildning för buss efter flera års uppehåll. Förhoppningen är att kunna tillmötesgå regionens behov av fortbildning inom just kollektivtrafikområdet. Den så kallade riskutbildningen för B-körkort har ökat med 6 procent under året. Scantec AB (mnkr) Omsättning 41,1 42,9 Resultat -0,3 0 Eget kapital 7,6 7,9 Balansomslutning 12,7 13,2 Soliditet 60 % 60 % Antal anställda Erhållet driftbidrag från regionorganisationen 35,4 34, Omsättning 16,0 14,9 Resultat 0,1 0,6 Eget kapital 6,9 6,8 Balansomslutning 29,5 29,2 Soliditet 24 % 23 % Antal anställda Örebro läns flygplats AB Bolaget ägs till 44,95 procent av förvaltningsbolaget. Bolaget ska tillvarata och utveckla kommunikationer med reguljärflyg, fraktflyg och charterflyg till och från regionen. Flygplatsen ska även verka för att ingå i ett logistik- och transportcentrum i regionen tillsammans med andra trafikslag. Efter flera års arbete har förlängningsprojektet av rullbanan slutförts och godkänts av transportsstyrelsen under hösten. Totalt är rullbanan cirka meter och en av de längsta i Sverige. Under sommaren drabbades Sverige av de mest omfattande skogsbränder som skett under modern tid och då utgjorde Örebro plattform för MBS:s luftburna samordningsinsatser. Under året har både reguljärtrafiken till Köpenhamn och Malmö avvecklats. Totalt flög personer med charter till och från flygplatsen, vilket är en minskning mot föregående år med 4 procent. Den 15 september firade Örebro Airport 40-årig födelsedag och arrangerade en välbesökt flygplatsdag. Örebro läns flygplats AB (mnkr) Omsättning 52,1 52,8 Resultat -5,6-8,3 Eget kapital 19,0 24,6 Balansomslutning 224,2 258,5 Soliditet 8 % 10 % Antal anställda Erhållet bidrag från regionorganisationen 14,2 14,9 Förlusttäckning från regionorganisationen 6,4 5,3 Svealandstrafiken AB Bolaget ägs sedan första januari 2018 till 50 procent av Region Örebro län. Resterande del ägs av Region Västmanland. Svealandstrafiken AB har under 2018 bedrivit linjetrafik med buss inom Västmanlands län samt skolskjutstrafik med buss. Bolaget har under 2018 även utfört trafikplaneringstjänster åt Region Örebro län. Under 2018 har arbetet intensifierats när det gäller genomförande och förberedelser inför trafikstarten i Örebro län under hösten 2019 samt den större verksamhetsförändringen som bolaget genomgår. I Västmanland har bolaget under första halvåret 2018 jobbat hårt för att komma till rätta med den ansträngda trafiksituationen föranledd av den föråldrade bussflottan i stadstrafiken. Denna situation har även påverkat det ekonomiska resultatet som därmed understeg budget med 3,6 miljoner kronor. Svealandstrafiken AB (mnkr) Omsättning Resultat 0 0 Eget kapital Balansomslutning Soliditet 29 % 29 % 102

103 Sammanställd redovisning Resultat av sammanställd redovisning Av resultaträkningen framgår att det sammanställda överskottet är 157 miljoner kronor (regionorganisationens resultat är 150 miljoner kronor). Omslutningen för den sammanställda redovisningens balansräkning är miljoner kronor, vilket är 747 miljoner kronor större än regionorganisationens. Det egna kapitalet uppgår till miljoner kronor, det vill säga 94 miljoner kronor högre än regionorganisationens egna kapital. Stiftelser Stiftelsen Activa i Örebro län Stiftelsen Activa har under året fortsatt arbetet med att utveckla stödet till personer med funktionsnedsättning/långvarig ohälsa och med behov av särskilt stöd för att nå arbete eller utbildning. År 2018 avslutades 82 personer till arbete och 20 till utbildning samt 16 till ordnad sysselsättning. De allra flesta som får Activas stöd har behov av långvariga insatser i samverkan med myndigheter och vårdgivare. Insatserna kan vara upp till två år. Activa har individuella avtal med nio av länets kommuner, avtalet med Lindesbergs kommun upphör vid årsskiftet 2018/2019. Activa har också avtal med arbetsförmedlingen. Praktik utomlands för personer i Activas målgrupper har blivit ett viktigt inslag i verksamheten. Activa tar också emot ungdomar och unga vuxna från andra länder i Europa för praktik i Sverige. Stiftelsen Activa i Örebro län (mnkr) Omsättning 35,6 33,7 Resultat 0,6 0,9 Eget kapital 4,1 3,5 Balansomslutning 18,3 17,5 Soliditet 22 % 20 % Antal anställda Erhållet bidrag från regionorganisationen 7,6 7,5 Stiftelsen Örebro läns museum Örebro läns museum ansvarar för insamling, vård, dokumentation och exponering av länets kultur-, samhälls- och naturhistoria samt konst. Stiftelsen har under året lagt grunden för organisationsförändring och nya arbetssätt. Länsmuseibyggnaden stängdes för besökare från maj och personalen evakuerades från hösten. Ombyggnationen har ännu inte påbörjats. Under våren hann sju tillfälliga utställningar i egen regi, två inlån och tre fasta utställningar visas. Under hösten visades tre tillfälliga utställningar i Vasasalen på Örebro slott och besökssiffrorna på slottet har utvecklats positivt under hösten. Stiftelsen Örebro läns museum (mnkr) Omsättning 29,0 28,5 Resultat 0,2 0,0 Eget kapital 5,4 5,6 Balansomslutning 43,1 42,1 Soliditet 13 % 13 % Antal anställda Erhållet bidrag från regionorganisationen 24,0 23,6 103

104 104 Sammanställd redovisning

105 Bilagor Bilagor 106 Resultaträkning 107 Kassaflödesanalys 108 Balansräkning 109 Noter till resultaträkning 111 Noter till kassaflödesanalys 112 Noter till balansräkning 118 Region Örebro län i siffror 119 Redovisningsprinciper 121 Redovisningsprinciper sammanställd redovisning 122 Verksamhetsstatistik 131 HR-statistik 105

106 Resultaträkning (mnkr) Resultaträkning (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Verksamheten intäkter (Not 1) Verksamhetens kostnader (Not 2) Avskrivningar (Not 3) VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter (Not 4) Generella statsbidrag och utjämning (Not 5) Finansiella intäkter (Not 6) Finansiella kostnader (Not 7) ÅRETS RESULTAT

107 Kassaflödesanalys (mnkr) Kassaflödesanalys (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN SAMMANSTÄLLD REDOVISNING DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar/utrangeringar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar 13 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och lager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggnginstillgångar 1 1 Utrangering av materiella anläggningstillgångar Investeringar i finansiella anläggningstillgångar (Not 8) Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån (Not 9) Ökning av långfristiga skulder 205 Minskning av långfristiga skulder (Not 10) Minskning av långfristiga fordringar (Not 11) Förlust vid avyttring av finansiella omsättningstillgångar (Not 12) 1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

108 Balansräkning (mnkr) Balansräkning (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN SAMMANSTÄLLD REDOVISNING TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (Not 13) MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar (Not 14 ) Maskiner och inventarier (Not 15 ) FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (Not 16 ) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd/lager (Not 17 ) Fordringar (Not 18) Kortfristiga placeringar (Not 19) Kassa och bank (Not 20) Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat AVSÄTTNINGAR Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser (Not 21) Andra avsättningar 20 7 Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder (Not 22) Kortfristiga skulder (Not 23) Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna (Not 24) Övriga ansvarsförbindelser (Not 25)

109 Noter till resultaträkning (mnkr) Noter till resultaträkning (mnkr) NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Patientavgifter hälso- och sjukvård 121,3 106,2 Patientavgifter tandvård 154,3 154,9 Trafikintäkter 162,7 157,7 Övriga avgifter 21,9 20,5 Försäljning hälso- och sjukvård, sluten vård 312,8 260,3 Försäljning hälso- och sjukvård, öppen vård 124,6 103,9 Försäljning hälso- och sjukvård, övrigt 185,9 201,0 Försäljning tandvård 69,2 56,6 Försäljning utbildning 5,7 6,2 Försäljning trafik 222,6 225,0 Försäljning medicinska tjänster 84,3 83,2 Försäljning av andra tjänster 162,5 162,8 Försäljning material och varor 57,7 56,8 Erhållna bidrag 620,1 477,7 - varav specialdestinerade statsbidrag 493,9 369,0 Övriga intäkter 161,6 162,9 Summa verksamhetens intäkter 2 467, ,7 NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader , ,4 - varav löner , ,3 - arav pensionskostnader inkl. löneskatt -904,7-788,8 - därav förändring avsättning pensioner inkl. löneskatt -251,2-180,1 Köp av verksamhet , ,8 Köp av verksamhetsanknutna tjänster -285,6-303,8 Material och varor , ,6 - varav läkemedel inom läkemedelsförmånen -723,3-673,1 Lämnade bidrag -290,7-278,4 Lokal- och fastighetskostnader -226,1-220,6 Övriga verksamhetskostnader *) -782,5-766,3 Summa verksamhetens kostnader , ,9 *) Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal överstigande tre år Minimileasavgifter - med förfall inom 1 år 53,0 58,5 - med förfall 2 5 år 149,4 91,3 - med förfall senare än 5 år 23,0 21,9 NOT 3 AVSKRIVNINGAR Utgifter för utveckling och rättigheter -0,2 Fastigheter -126,6-137,5 - varav nedskrivning -2,8 Inventarier -156,1-146,4 Summa avskrivningar -282,9-283,9 109

110 Noter till resultaträkning (mnkr) NOT 4 SKATTEINTÄKTER Preliminär skatteinbetalning 7 102, ,7 Preliminär slutavräkning innevarande år -6,7-30,6 Slutavräkningsdifferens föregående år -21,0*) 10,2 Summa skatteintäkter 7 074, ,3 *) Definitivt belopp för slutavräkningsdifferens föregående år levererades efter att räkenskapsåret var avslutat, tidigare år har den levererats så att bokföring har skett av definitivt belopp. Bokförd kostnad år 2019 är 0,7 mnkr som avser år NOT 5 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Inkomstutjämningsbidrag 1 544, ,1 Strukturbidrag 9,3 Kostnadsutjämningsbidrag 25,6 Bidrag för läkemedelsförmånen 794,6 762,4 Välfärdsmiljarderna utifrån mottagande av flyktingar 53,7 56,6 Regleringsavgift -90,4-117,0 Summa generella statsbidrag och utjämning 2 312, ,7 NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER Ränteintäkter 2,2 22,1 - varav pensionsmedelsportföljen 2,0 20,2 - varav kortfristig utlåning 1,7 - varav långfristig utlåning 0,2 0,2 Återföring nedskrivning finansiella omsättningstillgångar 0,2 6,3 Avkastning på placeringar - pensionsmedelsportföljen 42,8 52,7 - likviditetsportföljen 1,3 16,0 Utdelning på aktier/andelar - Kommuninvest ekonomisk förening 3,3 1,8 - Örebro läns landstings förvaltnings AB 3,0 5,0 - Capio Läkargruppen 0,8 0,4 Vinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av aktier i Inera AB, del av innehavet 1,1 Vinst vid avyttring finansiella omsättningstillgångar pensionsmedelsportföljen 41,5 62,6 Returprovision fonder - pensionsmedelsportföljen 14,4 12,8 - likviditetsportföljen 0,4 2,2 Ersättning lämnad borgen 1,6 1,5 Övrigt 0,6 0,6 Summa finansiella intäkter 112,1 185,1 NOT 7 FINANSIELLA KOSTNADER Finansiell kostnad pensionsskuld -99,4-89,4 Nedskrivning finansiella omsättningstillgångar 22,4-8,4 Räntor långfristig upplåning -9,4-9,8 Räntor pensionsmedelsportföljen -11,3 Räntor kortfristig upplåning -0,3-0,1 Förlust vid avyttring av finansiella omsättningstillångar -24,0-10,4 Övrigt -1,5-2,2 - varav pensionsmedelsportföljen -0,7 Summa finansiella kostnader -112,2-131,6 110

111 Noter till kassaflödesanalys (mnkr) Noter till kassaflödesanalys (mnkr) NOT 8 INVESTERINGAR I FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Köp av aktier i Svealandstrafiken AB -54,4 - NOT 9 NYUPPTAGNA LÅN Revers Kommuninvest i Sverige AB 82,0 - NOT 10 MINSKNING AV LÅNGFRISTIGA SKULDER Revers Kommuninvest i Sverige AB -9,0-9,0 (Den del av långfristig skuld som ska amorteras inom ett år från balansdagen redovisas som kortfristig skuld.) NOT 11 MINSKNING AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Stiftelsen Örebro läns museum, återbetalning av revers 4,9 ArkivCentrum Örebro, amortering av revers 0,1 0,1 Scantec AB, amortering samt återbetalning av revers 6,5 5,0 6,6 NOT 12 FÖRLUST VID AVYTTRING AV FINANSIELLA OMSÄTTNINNSTILLGÅNGAR Förlust vid försäljning av innehavet i likviditetsportföljen 1,6 111

112 Noter till balansräkning (mnkr) Noter till balansräkning (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN NOT 13 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Redovisat värde vid årets början 5,8 0,9 Investeringar 0,9 4,9 Avskrivningar -0,2 Redovisat värde vid årets slut 6,5 5,8 Anskaffningsvärde 6,7 5,8 Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar -0,2 Bokfört restvärde 6,5 5,8 NOT 14 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Redovisat värde vid årets början 3 426, ,5 Investeringar 1 189,4 694,2 Avskrivningar -126,6-134,7 Nedskrivning -2,8 Redovisat värde vid årets slut 4 489, ,2 Anskaffningsvärde 8 372, ,7 Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar , ,5 Bokfört restvärde 4 489, ,2 varav byggnader 1 746, ,1 mark 206,0 207,7 markanläggningar 22,8 24,4 pågående till- och ombyggnad 2 514, ,0 Region Örebro läns fastigheter är skattefria verksamhetsfastigheter och är därmed ej åsatta taxeringsvärde förutom de två fastigheterna för folkhögskolor som tillsammans har ett taxeringsvärde på 4,8 mnkr (2,3 mnkr). NOT 15 MASKINER OCH INVENTARIER Redovisat värde vid årets början 641,8 594,4 Investeringar 178,0 194,9 Avskrivningar -156,1-146,4 Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar -2,7-1,1 Redovisat värde vid årets slut 661,0 641,8 Anskaffningsvärde 1 950, ,0 Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar , ,2 Bokfört restvärde 661,0 641,8 varav IT-utrustning 84,8 63,6 medicinteknisk apparatur 419,5 432,8 bilar och andra transportmedel 1,0 1,3 övriga maskiner och inventarier 155,7 144,1 112

113 Noter till balansräkning (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN NOT 16 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier Svealandstrafiken AB 54,4 Region Örebro län förvaltnings AB 10,0 10,0 Tåg i Bergslagen AB 1,1 1,1 AB Transitio 1,0 1,0 Mälardalstrafik MÄLAB AB 0,1 0,1 66,6 12,2 Andelskapital Inbetalt andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening 51,8 51,8 Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 41,6 41,6 Kommunalförbundet för Svenskt Ambulansflyg 0,3 0,3 93,7 93,7 Andelar i bostadsrättsföreningar 0,1 0,1 Långfristiga fordringar Kommuninvest ekonomisk förening 17,0 17,0 Örebro läns museum 4,9 ArkivCentrum Örebro län 0,8 0,9 17,8 22,8 SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 178,2 128,8 NOT 17 FÖRRÅD/LAGER Hjälpmedel 100,1 98,4 Sjukvårdsmaterial i lokala förråd 48,0 48,0 Övrigt 9,2 9,0 Summa förråd/lager 157,3 155,4 NOT 18 FORDRINGAR Kundfordringar 272,2 268,3 Fordringar hos staten 162,8 169,5 Övriga kortfristiga fordringar 1,5 6,1 Mervärdesskatt, skattefri verksamhet 81,9 72,2 Förutbetalda kostnader 121,0 121,9 Upplupna intäkter 119,5 68,2 Summa fordringar 758,9 706,2 113

114 Noter till balansräkning (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN NOT 19 KORTFRISTIGA PLACERINGAR Likviditetsportföljen Fonder Nordea Bank AB/Nordea Fonder AB: Bostadsobligationsfonden, utdelande 329,8 Institutionella räntefonden korta placeringar, utdelande 251,4 581,2 Värdereglering p g a att marknadsvärdet är lägre än anskaffningsvärdet -22,5 Pensionsmedelsportföljen Fondandelar 2 478, ,1 - varav räntefonder 1 121, ,7 svenska aktiefonder 445,1 420,5 utländska aktiefonder 911,4 909,9 Banktillgodohavande 73,1 4,1 Reverser Region Örebro läns förvaltningsaktiebolag 182,4 182,4 Upplupen ränta reverser 2,0 1,7 Upplupna returprovisioner 2,7 3,1 Övriga upplupna kostnader -0, , ,7 SUMMA KORTFRISTIGA PLACERINGAR 2 738, ,4 Marknadsvärde 2 693, ,3 NOT 20 KASSA OCH BANK Handkassor 0,3 0,4 Plusgiro/bank 0,6 0,5 Summa kassa och bank 0,9 0,9 NOT 21 AVSÄTTNING FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER Noten för år 2018 ej komplett, se avsnittet Redovisningsprinciper. Enligt beräkning av Skandia Ingående avsättning 3 638, ,2 Pensionsutbetalningar -57,8 Nyintjänad pension 201,4 Pensionerade med avtalspension 3,3 Ränte- och basbelopppsuppräkningar 71,9 Förändring av löneskatt 52,7 Övrigt -1,7 Utgående avsättning 3 209, ,0 114

115 Noter till balansräkning (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN varav Förmånsbestämd ålderspension 2 853,8 PA-KL pensioner 48,3 Särskild avtalspension 2,9 Individuell del, ej utbetald 7,9 Pension till efterlevande 13,2 Visstidspensioner 1,6 Summa pensioner 3 209, ,7 Särskild löneskatt 778,7 710,3 Summa avsatt till pensioner enligt Skandia 3 988, ,0 Aktualiseringsgrad % 96,0 Tillkommer Pensionsskuld förtroendevalda, 10 % av Skandia beräknat belopp bokförs som avsättning 2,7 2,4 Löneskatt 0,6 0,6 Pensionsskuld överförd från Regionförbundet 13,6 13,6 TOTALT AVSATT TILL PENSIONER 4 005, ,6 NOT 22 LÅNGFRISTIGA SKULDER Revers Kommuninvest i Sverige AB 246,0 255,0 Genomsnittlig upplåningsränta % 3,64 3,64 Genomsnittlig räntebindningstid i år 4,38 5,22 NOT 23 KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder 735,7 651,2 Personalens skatter 111,0 108,8 Inlåning från närstående företag 158,8 114,7 Skulder till staten 110,8 87,9 - varav förutbetalda skatteintäkter 58,4 49,2 Kortfristig del av långfristig skuld 9,0 9,0 Övriga kortfristiga skulder 304,4 234,4 - varav kortfristigt lån 82,0 - varav utnyttjad checkräkningskredit 208,4 (av total beviljad kredit 600,0 mnkr) 217,7 Semesterlöneskuld, okomp övertid m m inkl. soc. avgifter 509,3 515,0 Upplupna sociala avgifter 163,9 159,7 Upplupna pensionskostnader, avgiftsbestämd del 189,3 200,3 Övriga upplupna kostnader 76,6 71,9 Förutbetalda intäkter 102,4 81,0 Summa kortfristiga skulder 2 471, ,9 115

116 Noter till balansräkning (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN NOT 24 PENSIONSFÖRPLIKTELSER SOM INTE HAR UPPTAGITS BLAND SKULDERNA ELLER AVSÄTTNINGARNA Noten för år 2018 ej komplett, se avsnittet Redovisningsprinciper. Ingående ansvarsförbindelse inkl. löneskatt 5 126, ,0 Pensionsutbetalningar -218,3 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 128,8 Förändring av löneskatt -71,4 Aktualisering -7,9 Övrigt -197,2 Utgående ansvarsförbindelse inkl. löneskatt 4 895, ,0 varav Intjänad pensionsrätt 3 406,5 PA-KL och äldre utfästelser 477,4 Livränta 197,7 Utgående pensioner till efterlevande 43,6 Summa pensioner 3 939, ,2 Löneskatt 955, ,8 Tillkommer För ädelpersonal enligt beräkning av Skandia 195,0 203,0 Löneskatt 47,3 49,2 Pensionsskuld förtroendevalda, 90 % av Skandia beräknat belopp redovisas som ansvarsförbindelse 24,6 21,7 Löneskatt 5,9 5,3 Visstidpensioner inkl. löneskatt *) 13,3 14,8 SUMMA PENSIONSFÖRPLIKTELSER 5 181, ,0 *) I Region Örebro läns fanns fem ( sju) förtroendevalda med särskilda pensionsutfästelser. Maximal pensionskostnad om visstidsförordnandena respektive uppdragen ej förlängs. 116

117 Noter till balansräkning (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN NOT 25 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensförbindelser Länsgården Fastigheter AB 622,0 472,0 Transitio AB *) 253,8 301,3 Örebro läns flygplats AB 92,5 97,5 Stiftelsen Örebro läns museum 15,1 8,0 Stiftelsen Activa 4,0 4,0 Scantec AB 10,0 10,0 Summa övriga ansvarsförbindelser 997,4 892,8 *Transitio Landstinget har , Landstingsfullmäktige 156, tecknat en solidarisk borgen såsom för egen skuld för AB Transitio avseende finansiering av spårfordon. Ett avtal om regressrätt har träffats mellan samtliga landsting, vilka har ett direkt eller indirekt ägande i AB Transitio, vilket begränsar landstingets åtagande till att borga för de fordon Tåg i Bergslagen har beställt genom Transitio. Kommuninvest i Sverige AB Landstinget har , Landstingsfullmäktige 14, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 288 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Örebro läns landstings ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till ,1 mnkr och totala tillgångar till ,0 mnkr. Region Örebro läns andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 505,1 mnkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 489,3 mnkr. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) Som delägare i Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag har Region Örebro län ett åtagande att täcka eventuella förluster. Åtagandet kan uppgå till tio gånger premien. För år 2018 uppgick premien 39,9 mnkr och för år 2017 var premien 41,2 mnkr. 117

118 Region Örebro län i siffror Region Örebro län i siffror Landstingsskattesats, kr Årets resultat, mnkr Årets resultats andel av skatteintäkter och statsbidrag % 3,1% 1,9% 3,0% 1,6% 1,6 % Skatteintäkter, mnkr Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, mnkr Verksamhetens nettokostnader, mnkr Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag % 97,5% 99,2% 98,2% 98,9% 98,4 % Totala intäkter, mnkr Totala kostnader, mnkr Bruttoinvesteringar, mnkr Självfinansieringsgrad % Eget kapital, mnkr Soliditet (exkl ansvarsförbindelse )% Soliditet (inkl ansvarsförbindelse) % Likvida medel, mnkr varav kassa och bank varav kortfristiga placeringar likviditetsportföljen varav kortfristiga placeringar pensionsmedelsförvaltningen Utnyttjad checkräkningskredit Betalningsberedskap i dagar Antal invånare Antal anställda (exkl timanställda) per 31 december andel kvinnor % andel män % Antal årsarbetare per 31 december Begreppsförklaringar Landstingsskattesats är antal skattekronor av varje intjänad hundralapp som går till landstinget. Bruttoinvestering är årets materiella investeringar exklusive investeringsbidrag. Självfinansieringsgraden visar hur stor del av årets investeringar i materiella tillgångar som finansierats med egna medel. Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och avsättningar/skulder enligt balansräkningen. Soliditet anger hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Betalningsberedskap beräknas som regionorganisationens egna likviditet dividerad med de utgifter som ska betalas gånger

119 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper Redovisningen har skett i enlighet med lag om kommunal redovisning samt rekommendationer och yttranden från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Jämförelsestörande post är poster som sällan förekommer och överstiger 10 miljoner kronor. Lönekostnader för timanställd personal bokförs enligt kontantprincipen, det vill säga vid utbetalningstillfället. Region Örebro län har bedömt att storleken i allt väsentligt är den samma från månad till månad. Leasing, all nuvarande leasing klassificeras som operationell leasing, någon finansiell leasing förekommer inte. Immateriell anläggningstillgång avser tryggad vattenförsörjning för Karlskoga lasarett. Materiella anläggningstillgångarna tas upp till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella investeringsbidrag och avskrivningar. Lånekostnader aktiveras ej. Regionorganisationen följer inte RKR:s rekommendationen nr 18 om redovisning av investeringsbidrag då resultatpåverkan respektive år uppgår till marginellt belopp. Under året har inga investeringsbidrag erhållits. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Investeringar understigande ett basbelopp eller avseende kontorsdatorer (pc) tas inte upp som anläggningstillgång, utan redovisas som kostnader. Inköp av kontorsdatorer (pc) redovisas från och med 2017 som materiell anläggnigstillgång, tidigare redovisades inköpen som kostnad. Avskrivning görs utifrån bedömd livslängd. Följande avskrivningstider har använts: Avskrivningstider maskiner och utrustning: IT-utrustning Medicinteknisk utrustning Bilar och andra transportmedel Övriga inventarier 3 5 år Fastigheter: Komponentavskrivning tillämpas i enlighet med RKR 11.4 från och med Fastigheter delas upp i komponenter med olika nyttjandetid. För regionorganisationen delas fastigheter upp i följande komponentgrupper. I tabellen nedan anges riktvärden för respektive komponent. Mark Markanläggning Stomme Stomkomplettering Yttertak Fasad Invändigt ytskikt Installationer Verksamhetsanpassningar 3 10 år 5 år 3 10 år ingen avskrivning 20 år 60 år 30 år 30 år 30 år 20 år år 10 år Redovisning av pensionsmedelsförvaltning Pensionsmedelsförvaltningen klassificeras i sin helhet som omsättningstillgång utifrån kommunala redovisningslagens 6:e kapitel, 1 samt RKR:s rekommendation nr 20 där det framgår att det är syftet med innehavet som är avgörande för huruvida en finansiell tillgång är att betrakta som omsättningstillgång respektive anläggningstillgång. Finanspolicyn, beslutad av regionfullmäktige, tar sikte på att göra avsättningar och tillskapa avkastning som matchar storleken och ökningen av pensionsförpliktelser intjänade efter 1998, det vill säga avsättningen i balansräkningen. För att säkerställa fortsatt effektiv finansförvaltning har policyn kompletterats med riktlinjer, fastställda av regionstyrelsen. Pensionsmedelsförvaltningen värderas kollektivt, eftersom syftet med att placera i olika instrument är att uppnå en riskspridning. 119

120 Redovisningsprinciper Omsättningstillgångarna tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet. Pensionsavsättningen har beräknats av Skandia enligt RIPS 17 Riktlinjer för pensionsskuldsberäkning; den av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) antagna beräkningsmodellen för pensionsförpliktelser. Den 1 maj 2018 bytte Region Örebro län pensionsadministratör till Skandia. För arbetsgivare som blir kund hos Skandia under året är det inte möjligt för Skandia att framställa en analys av förändringarna för pensionsavsättningen och ansvarsförbindelserna under året. Nyintjänade pensionsförmåner från och med 1998 redovisas som avsättning och intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Löneskatt på pensionsskulden redovisas som en post bland avsättningar. Pensionsskuldsberäkningen har även kompletterats med pensionsskuld för tjänstgörande politiker, varav 10 procent av beloppet samt löneskatt redovisas som avsättning och 90 procent redovisas i inomlinjenposten pensionsförpliktelser. Inomlinjenposten pensionsförpliktelser innehåller även löneskatt. Regionorganisationens skuld till personalen för sparade semesterdagar och outtagen övertid, har värderats i löneläge på bokslutsdagen och redovisas, inklusive upplupna arbetsgivaravgifter, som en kortfristig skuld. Förutbetalda intäkter Villkorade projektbidrag som oftast avser fleråriga projekt intäktsredovisas i takt med projektets kostnader fram till projektets slut. Återstående medel vid projektets slut intäktsbokförs eller återbetalas. Specialdestinerade statsbidrag avseende vävnadsdirektivet redovisas till och med år 2016 som skuld till staten för att matchas mot kommande kostnader inom området. Långfristig skuld avser skuld till Kommuninvest i Sverige AB på 255 miljoner kronor varav den del, 9 miljoner kronor, som ska amorteras inom ett år och redovisas som kortfristig del av långfristig skuld. Lånet avser finansiering av Campus USÖ. Reversen förfaller till betalning Lånet löper med fast ränta, 3,64 procent. Räntekostnaden under året har uppgått till 9,4 miljoner kronor. Genomsnittlig kapitalbindningstid 4,38 år (5,22 år). Genomsnittlig upplåningsränta 3,64 procent (3,64 procent). Genomsnittlig räntebindningstid 4,38 år (5,22 år). Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna har beräknats av KPA Pension för tjänstemän. Visstidspensioner för förtroendevalda har beräknats enligt PBF, bestämmelser om pensioner och avgångsersättningar för förtroendevalda samt enligt OPF-KL, bestämmelser om omställningsstöd och pensioner förtroendevalda. Skatteintäkter, slutavräkningsdifferensen föregående år (= 2017), definitivt belopp inkom till Region Örebro län efter att räkenskapsår 2018 var avslutat. I tidigare bokslut har definitivt belopp för slutavräkningsdifferensen bokförts. Skillnaden mellan preliminär och definitiv beräkning blev 0,7 mnkr. Beloppet bokförs som kostnad år

121 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper sammanställd redovisning I sammanställd redovisning ska helägda bolag samt samägda bolag ingå. För samägda bolag ska regionorganisationen ha ett betydande inflytande, det vill säga när regionens ägarandel uppgår till minst 20 procent. De bolag där varken ägarandel eller balansomslutning uppgår till en väsentlig del av regionens skatteintäkter och generella statliga bidrag tas inte med i den sammanställda redovisningen. I årets sammanställda redovisning ingår det helägda dotterbolagets Region Örebro läns förvaltnings AB:s koncern, samt det till 50 procent ägda Svelandstrafiken AB. Aktierna i Svealandstrafiken AB förvärvades i januari 2018 från Region Västmanland. I samband med förvärvet uppstod ingen goodwill. Inga samägda bolag ingår då aktieposterna i dessa överläts till det helägda dotterbolaget i slutet av Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering utifrån respektive bolags års- eller konernredovisning. Med förvärvsmetoden avses att det av regionorganisationen vid förvärvstillfället förvärvade egna kapitalet i dotterföretaget har eliminerats mot posten aktier och andra andelar. Med proportionell konsolidering avses att för de företag som ej är helägda tas endast ägda andelar av räkenskaperna in i den sammanställda redovisningen. I regionorganisationens sammanställda redovisning ingår respektive bolags års- eller koncernredovisning som har upprättats med tillämpning av årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). De ingående bolag i underkoncernen som inte har upprättat koncernredovisning har upprättat årsredovisning enligt K2-metoden. Den del av obeskattade reserver som utgör uppskjuten skatt redovisas som avsättning. Resterande del av obeskattade reserver redovisas som eget kapital. Den sammanställda redovisningen har upprättats utifrån resultat- och balansräkningarna för regionorganisationen och dotterbolagens års- och koncernredovisning. Interna mellanhavanden mellan de ingående enheterna har därefter eliminerats. Vid upprättandet av den sammanställda redovisningen har den kommunala redovisningslagen varit vägledande. Räkenskapsår har varit kalenderår för alla bolagen. Bolagens årsredovisningar har inte varit fastställda vid konsolideringen. Noter redovisas inte för den sammanställda redovisningen då bolagen bedöms utgöra en ringa del i förhållande till Region Örebro län. 121

122 Verksamhetsstatistik Verksamhetsstatistik HÄLSO- OCH SJUKVÅRD PRODUKTIONSTAL LÄKARBESÖK Jan dec 2018 Jan dec 2017 Förändring Relation (%) Antal läkarbesök ,4 Från och med 2018 ingår i den öppna specialiserade vården även kontakter som är så kallade kvalificerade telefon, brev och distanskontakter. Dessa kontakter är enligt Socialstyrelsens definition likställt med ett öga-mot-öga besök. Dessa öppenvårdskontakter har tidigare inte tagits med i periodrapporterna, varför jämförelse med tidigare rapporter som lämnats inte lämpar sig för den öppna specialiserade vården. Vid statistikuttag nära månadsskiften måste man alltid ha i åtanke att det tillkommer efterregistreringar (alla registreringar är ännu inte är inlagda i systemen). Uppskattningsvis handlar detta om en underskattning på cirka 0,5 procent på förvaltningsnivå för öppenvården. För slutenvården är denna påverkan högst marginell. När det gäller läkarbesök har antalet totalt sett minskat. Antalet läkarbesök har minskat inom primärvården (-7 845) och område habilitering och hjälpmedel (-394) medan antalet besök har ökat med inom specialistvården. Inom primärvården har alla fyra närsjukvårdsområdena minskat antal besök och störst minskning finns inom område närsjukvård väster (-2 706) och område närsjukvård söder (-2 332). Inom specialistvården har antalet besök ökat främst inom område medicin och rehabilitering (+5 715) och område thorax, kärl och diagnostik (+816). Minskning av antalet läkarbesök noteras inom område psykiatri (-1 002) och område närsjukvård norr (-857). BEHANDLINGSBESÖK Jan dec 2018 Jan dec 2017 Förändring Relation (%) Antal behandlingsbesök ,1 När det gäller besök hos andra kategorier än läkare har utfallet totalt sett minskat i förhållande till föregående år. Inom primärvården har antalet behandlingsbesök ökat med 3 541, medan minskningar syns inom område habilitering och hjälpmedel med besök och inom specialistvården med Antalet behandlingsbesök inom Primärvården har ökat trots att bassängverksamheten i Karlskoga, Lindesberg och Örebro har flyttats från primärvården till specialistvården. Inom Primärvården är det främst inom område närsjukvård väster som antalet besök ökat (+4 887) och den ökningen har uppstått på Karolina vårdcentral. Ökning syns också i område närsjukvård Örebro (+2 726) och område närsjukvård söder (+1 206). Däremot har antalet besök i område närsjukvård norr minskat med Inom specialistvården ses ökning inom område medicin och rehabilitering (+4 113), område opererande och onkologi (+3 787) och område närsjukvård norr (+3 316). Ökningen inom område medicin och rehabilitering respektive område närsjukvård norr har främst att göra med att specialistvården år 2018 tog över bassängverksamheten från primärvården. Den största minskningen inom specialistvården noteras inom område närsjukvård väster (-6 327) och område psykiatri (-5 063). Minskningen inom område närsjukvård väster beror på att AK-mottagningen har förändrat sitt arbetssätt. 122

123 Verksamhetsstatistik OPERATIONER Jan dec 2018 Jan dec 2017 Förändring Relation (%) Antal operationer ,0 När det gäller operationer har antalet ökat med 2,0 procent jämfört med föregående år. De totalt sett största ökningarna står ögonkliniken USÖ (+1 004), kärl-thoraxkliniken (+262) och urologiska kliniken (+225) för. Produktionsminskningar ses i första hand för handkirurgiska kliniken (-230), ögonkliniken Lindesberg (-217) och kirurgiska kliniken (-190). Antalet utomlänspatienter som har opererats har ökat med 4 procent (+224). År 2018 utfördes 58 procent av operationerna i öppen vård. Antalet akuta operationer ökade med 7 procent (+367) jämfört med föregående år. DRG-POÄNG I SOMATISK SLUTENVÅRD Jan dec 2018 Jan dec 2017 Förändring Relation (%) Antal DRG-poäng ,1 Antalet DRG-poäng har ökat med 1,1 procent jämfört med föregående år. Det är inom område opererande och onkologi ( poäng) som vi noterar en kraftig ökning jämför med föregående år (5,2 procent). Däremot noteras minskat antal poäng inom område medicin och rehabilitering (-489) och område närsjukvård väster (-99). Sett till verksamhet noterar vi störst ökning inom kirurgiska kliniken (+384 poäng), ortopediska kliniken (+367 poäng) och kardiologiska kliniken (+193 poäng). Största minskningarna noteras inom medicinska kliniken (-563 poäng) och kärl-thoraxkliniken (-208 poäng). Antal vårdtillfällen var 458 färre än föregående år och det innebär att snittpoängen per vårdtillfälle har ökat med 2,8 procent. VÅRDDAGAR I PSYKIATRISK SLUTEN VÅRD Jan dec 2018 Jan dec 2017 Förändring Relation (%) Antal vårddagar ,4 Antalet vårddagar redovisar en minskning mellan åren. Vuxenpsykiatrin exklusive rättspsykiatri har minskat med vårddagar (-4,2 procent) och rättspsykiatrin har minskat med 107 vårddagar (-1,3 procent). Barn och ungdomspsykiatrin har ökat med 23 vårddagar (+1,8 procent). 123

124 Verksamhetsstatistik HÄLSO- OCH SJUKVÅRD TILLGÄNGLIGHET VÅRDCENTRALER TELEFONTILLGÄNGLIGHET: ANDEL BESVARADE SAMTAL SAMMA DAG Medelvärde 2018 för alla vårdcentraler inom Hälsoval Örebro län % Målvärde: 90 % Karla vc Lillåns vc Skebäcks vc Olaus Petri vc Haga vc Varberga vc Ängens vc Hallsbergs vc Tybble vc Medel Adolfsbergs vc Mikaeli vc Askersunds vc Hällefors vc Lekebergs vc Nora vc Freja vc Baggängens vc Vivalla vc Brickegårdens vc Brickebackens vc Laxå vc Kumla vc Odensbakens vc Kopparbergs vc Storå vc Pilgårdens vc Lindesbergs vc Karolina vc Telefontillgängligheten har varit något högre under 2018 än Under 2018 har primärvården som helhet dock inte uppnått målet för telefontillgänglighet, då medelvärdet för vårdcentralerna var 82 procent var medelvärdet 80 procent. Antalet lyckade samtal har ökat med samtal jämfört med Totalt inkom samtal under 2018, en ökning med samtal från Telefontillgängligheten skiljer sig väsentligt mellan vårdcentralerna där 11 vårdcentraler klarar målet på 90 procents tillgänglighet på telefon samma dag, medan 5 vårdcentraler ligger på en låg nivå mellan 49 och 62 procents tillgänglighet. LÄKARBESÖK: ANDEL PATIENTER SOM FÅTT TID INOM 7 DAGAR Medelvärde 2018 för alla vårdcentraler inom Hälsoval Örebro län % Målvärde: 90 % Olaus Petri vc Brickegårdens vc Nora vc Hallsbergs vc Adolfsbergs vc Baggängens vc Kumla vc Skebäcks vc Varberga vc Askersunds vc Laxå vc Lillåns vc Medel Brickebackens vc Freja vc Odensbakens vc Hällefors vc Karla vc Lekebergs vc Pilgårdens vc Tybble vc Lindesbergs vc Mikaeli vc Haga vc Kopparbergs vc Ängens vc Karolina vc Storå vc Vivalla vc 124 Resultatet är relativt stabilt över tid. Under 2018 fick 85 procent av patienterna tid inom 7 dagar (av totalt patienter). Motsvarande siffra för 2017 var 87 procent (av totalt patienter). Antal nybesök till läkare har ökat med från 2017 till 2018.

125 Verksamhetsstatistik HÄLSO- OCH SJUKVÅRD TILLGÄNGLIGHET SPECIALISERAD VÅRD Andelen väntande mindre än 90 dagar (vårdgarantitid) till operation för hälso- och sjukvården, inklusive ögonkirurgi, är något lägre per december månad jämfört med föregående år, 66 procent jämfört med 68 procent Dock har tillgängligheten varit bättre under perioden januari till november 2018 jämfört med samma period föregående år. Andelen väntande under 90 dagar till nybesök läkare per december är högre än motsvarande tid 2017, 82 procent jämfört med 78 procent föregående år. Tillgängligheten har dessutom legar på bättre nivåer under årets två sista tertial jämfört med föregående år. OPERATION ANDEL VÄNTANDE TILL OPERATION < 90 DAGAR % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec NYBESÖK LÄKARE ANDEL VÄNTANDE TILL BESÖK < 90 DAGAR % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 125

126 Verksamhetsstatistik HÄLSO- OCH SJUKVÅRD VÅRDPLATSSITUATIONEN I LÄNET Tillgängliga Antal över- Antal utlokali- Genomsnittligt Beläggningsvårdplatser beläggningar serade i snitt/ antal utskriv- procent i snitt/mån i snitt/mån/ mån/100 vård- ningsklara december 100 vårdplatser platser patienter per dag* Område närsjukvård väster 40 0,0 0,0 4,0 84 % Oråde närsjukvård norr 26 0,0 0,4 1,6 90 % Område thorax, kärl och diagnostik 58 1,0 0,3 2,8 81 % Område opererande och onkologi 239 3,2 1,0 9,8 79 % Område medicin och rehabilitering 188 1,6 1,0 4,4 87 % Totalt somatik ,6 Område psykiatri 107 0,2 0,0 0,3 79 % Totalt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ,9 * Beräknas enligt summan av alla patienters utskrivningsklara dagar delat med månadens dagar. Analysen för hela 2018 pekar på att förvaltningens vårdavdelningar haft en beläggning mellan 85 till 100 procent under större delen av året. Under kortare perioder har det varit överbeläggningar på vårdavdelningarna. Ambitionen har varit att minska antalet utlokaliserade patienter och det har varit mest påtaglig under hösten då antalet sjunkit jämfört med sommaren och delar av våren. I mars 2018 avslutades samarbetsavtalet med Attendo AB och de vårdplatser som nyttjats vid Rynningevikens vårdboende avvecklades. Avvecklingen har fungerat väl under året mycket tack vare att patienter som är hemgångsklara har kunnat skrivas ut i högre omfattning än tidigare. Anledningen till det beror på den nya lagen om Trygg och säker utskrivning där förutsättningarna för hemgång förändrats till att dels strukturera upp utskrivningsprocessen bättre dels att tid till betalningsansvar infaller numera är tre kalenderdagar jämfört med tidigare fem vardagar. Vid ett tillfälle under året utföll betalningsansvar för en kommun annars har vårdkedjan fungerat gällande hemgång. Andelen återinskrivningar inom 30 dagar har inte ökat under året. Förändringen i lagen har medfört att cirka 25 till 30 vårdplatser har frigjorts. Under perioder när söktrycket ökar på akutmottagningarna blir också trycket högre på vårdplatserna. Det berörde framför allt början av året. Början av sommarperioden fungerade väl medan det var ett mer pressat läge i slutet av sommaren. Inför sommaren deltog, liksom tidigare år, alla områden aktivt i planering av bemanning och vårdplatsantal. Dagliga avstämningsmöten för att ha kontroll över vårdplatssituationen och söktrycket på akutmottagningarna i länet genomfördes och bidrog till att samarbetet var gott inom Region Örebro län och att åtgärder kunde vidtas vid behov. 126

127 Verksamhetsstatistik PATIENTSÄKERHET VÅRDRELATERADE INFEKTIONER % Region Örebro län Riket Målet nationellt är att mindre än 5 procent av patienterna ska drabbas av en vårdrelaterad infektion. En klar förbättring ses jämfört med föregående år, nu 7 procent mot 8,9 procent. ANMÄLAN ALLVARLIG VÅRDSKADA Antalet Lex Maria: 2018: 93 och 2017: 80 Under året har 93 anmälningar gjorts utifrån risk för eller inträffad allvarlig vårdskada. De Lex Maria anmälningar som genomförts har diskuterats och ensats för att säkerställa allvarlighetsnivå och undvikbarhet. Lex Maria anmälningar följs upp sex månader efter IVO-beslut. Uppföljningen initieras via chefläkare och en fastställd rutin finns. Verksamhetschefen ska då redovisa att åtgärder genomförts i enlighet med framställan i internutredningen. Detta som ett viktigt led i verksamhetens systematiska förbättringsarbete för att förhindra återupprepning. AVVIKELSER PATIENTSÄKERHET Under året har avvikelser inom patientsäkerhet rapporterats. Arbetet har fortsatt inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen med uppföljning av avvikelsehantering inom satta målvärden för 7 samt 90 dagar och ett förbättrat resultat ses. En genomgång av avvikelsehanteringen och verksamhetschefernas ansvar för flödet; klassificering och åtgärder har gjorts. En obligatorisk utbildning har införts för alla nytillkomna avvikelsehandläggare. En generell förbättring har nåtts inom Hälsooch sjukvårdsförvaltningen, vissa verksamheter klarar det bra, men uppföljningsmåtten är inte uppnådda på övergripande nivå. Ett ytterligare mål för avslut inom 360 dagar har nu lagts till. Uppdraget runt avvikelsehanteringen är kopplad till verksamhetschefens ansvar för egenkontroll och systematiskt förbättringsarbete. Medarbetarnas vilja att rapportera och utveckla hänger på regelbunden återföring. Antal avvikelser

128 Verksamhetsstatistik HÄLSOVALSENHETEN LISTADE PERSONER Nedanstående tabell redovisar antal personer per åldersgrupp som är listade på vårdcentraler i länet. Av tabellen framgår att antalet personer i samtliga grupper ökar men mest i gruppen 80 år och äldre. Totalt ökade antalet listade med 1,2 procent mellan åren. Länsdel norr och väster har färre antal listade jämfört med december 2017, 101 respektive 2 personer. Länsdel söder och Örebro har fler antal listade, 335 respektive personer. Per åldersgrupp/samtliga vårdcentraler Antal listade Antal listade Differens i antal Differens i % december 2018 december 2017 per åldersgrupp 0 4 år ,5 % 5 64 år ,1 % år ,3 % ,6 % SUMMA ,2 % 128

129 Verksamhetsstatistik FOLKTANDVÅRD PRODUKTIONSTAL ANTAL UTFÖRDA BEHANDLINGSÅTGÄRDER Tandregleringsåtgärder Jan dec 2018 Jan dec 2017 Protetiska åtgärder Reparativa åtgärder Bettfysiologiska åtgärder Rotbehandlingsåtgärder Kirurgiska åtgärder Sjukdomsbehandlande åtgärder Sjukdomsförebyggande åtgärder Undersökningsåtgärder Det har utförts fler behandlingsåtgärder i flera av åtgärdsgrupperna ovan i jämförelse med samma period föregående år. Det är dock något färre åtgärder utförda inom grupperna rotbehandling, reparativa åtgärder och tandreglering. Fler behandlingsåtgärder innebär att det har varit en ökad produktion under perioden januari december 2018 jämfört med samma period föregående period. Det är fler patienter som har undersökts och fått behandling än under motsvarande period föregående år. Det är både nya patienter som kommit till Folktandvården och revisionspatienter som varit på sin revisionsundersökning samt efterföljande behandling. ANTAL PATIENTER Barn och unga Frisktandvård Vuxna December 2018 December 2017 År 2018 är det en åldersgrupp till som ingår i gruppen Tandvård till barn och unga, ålder 0 22 år. År 2017 var det ålder 0 21 år. Totalt sett har antal patienter i Folktandvården ökat med 2,2 %. 129

130 Verksamhetsstatistik REGIONAL UTVECKLING KOLLEKTIVTRAFIK RESOR JANUARI DECEMBER 2018 MOT Betalande 2018 Skolbiljett 2018 Betalande 2017 Skolbiljett Skolbiljetter Skolbiljetter Skolbiljetter Betalande Betalande Betalande Regionbuss Stadstrafik Totalt länet RESOR MED BUSS PER MÅNAD Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Resandet med buss för hela 2018 har totalt inklusive skolbiljetter ökat med 2,1 procent och med 2,8 procent för betalande resenärer i jämförelse med föregående år. Resandet inklusive skolbiljetter har i Regiontrafiken ökat med 1,4 procent medan stadstrafiken har ökat med 2,5 procent. Resandet har reducerats i jämförelse med föregående år gällande skolbiljetter och det beror framförallt på att antal gymnasieelever är färre detta läsår jämfört med förra samt att Lekebergs skolor inte har några busskort sedan årsskiftet. Den avgiftsfria kollektivtrafiken under sommaren för skolungdomar (16 juni 14 aug) har bidragit till en positiv resandeutveckling för den perioden i jämförelse med föregående år. Biljetter som säljs i appen har ökat med 74 procent i jämförelse med samma period 2017, vilket till största delen beror på en överströmningseffekt från försäljningskanalerna ombord på bussen och hos ombuden, men bortsett från detta har resandet också ökat. Resandeutvecklingen för resande med periodbiljetter, både i region- och stadstrafiken, har haft en positiv utveckling under 2018 och har ökat med 4,4 procent. För helåret 2018 har det ökande resandet i kombination med taxeökningen som skedde inom stadstrafiken bidragit till en intäktsökning på 3 procent i jämförelse med föregående år. Intäkterna för helåret 2018 är 1,5 procent lägre än budget vilket till allra största delen förklaras av det inkomstbortfall som skedde på grund av ungas resande under sommarperioden. Enligt sammanställningen från Kolleketivtrafikbarometern för helåret 2018 visas en positiv utveckling för kollektivtrafiken genom att andelen nöjda resenärer (NKI = Nöjdkundhetsindex) har ökat från 59 procent (2017) till 65 procent. Vidare har andelen nöjda kunder för sin senaste resa ökat från 75 procent (2017) till 80 procent. 130

131 HR-statistik HR-statistik ANTAL MEDARBETARE TILLSVIDAREANSTÄLLDA Antal anställda per Antal anställda per Förändring 31 december december 2017 Förvaltning/område Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Hälso och sjukvård Folktandvården Regional utveckling Företagshälsa och tolkförmedling Regionservice Regionkansliet TOTALT ANTAL MEDARBETARE, ÅRSARBETARE TILLSVIDAREANSTÄLLDA Årsarbetare per Årsarbetare per Förändring 31 december december 2017 Förvaltning/område Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 6 031, , , , , ,2 80,3 11,0 91,3 Folktandvården 504,3 67,8 572,0 512,0 67,8 579,7-7,7 0,0-7,7 Regional utveckling 194,6 98,0 292,6 179,5 102,9 282,4 15,1-4,9 10,2 Företagshälsa och tolkförmedling 42,5 4,0 46,5 41,6 3,5 45,1 0,9 0,5 1,4 Regionservice 461,3 377,4 838,7 454,3 362,7 816,9 7,0 14,7 21,8 Regionkansliet 81,6 27,4 108,9 79,8 29,0 108,8 1,8-1,7 0,1 SUMMA 7 315, , , , , ,1 97,4 19,6 117,1 131

132 HR-statistik ANTAL MEDARBETARE VISSTIDSANSTÄLLDA Antal anställda per Antal anställda per Förändring 31 december december 2017 Förvaltning/område Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Hälso och sjukvård Folktandvården Regional utveckling Företagshälsa och tolkförmedling Regionservice Regionkansliet TOTALT ANTAL MEDARBETARE, ÅRSARBETARE VISSTIDSANSTÄLLDA Årsarbetare per Årsarbetare per Förändring 31 december december 2017 Förvaltning/område Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 398,5 162,7 561,2 415,0 181,9 596,9-16,5-19,2-35,7 Folktandvården 14,4 5,6 20,0 19,0 5,6 24,6-4,6 0,0-4,6 Regional utveckling 19,2 10,3 29,5 27,3 11,5 38,8-8,1-1,2-9,3 Företagshälsa och tolkförmedling 0,5 0,0 0,5 1,0 0,0 1,0-0,5 0,0-0,5 Regionservice 69,2 34,5 103,8 59,7 30,4 90,1 9,5 4,2 13,7 Regionkansliet 2,5 2,1 4,6 2,0 0,8 2,8 0,5 1,3 1,8 SUMMA 504,3 215,2 719,6 524,0 230,2 754,2-19,7-14,9-34,6 132

133 HR-statistik ÅRSARBETARE TILLSVIDAREANSTÄLLDA YRKESGRUPPER Årsarbetare Årsarbetare Förändring per 31 december 2018 per 31 december 2017 Yrkesgrupp Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Sjuksköterska-allmän 1 251,0 156, , ,2 167, ,9-22,2-11,0-33,2 Spec-ssk/ barnm/ röntgenssk 1 165,8 198, , ,0 188, ,8 31,9 9,2 41,1 Biomedicinsk analytiker 248,6 17,0 265,6 257,0 18,0 275,0-8,4-1,0-9,4 Psykolog/ PTP-psykolog 108,7 34,0 142,7 109,5 31,0 140,5-0,8 3,0 2,2 Sjukgymnast/ fysioterapeut 179,2 58,0 237,2 180,7 61,0 241,7-1,6-3,0-4,6 Arbetster o hjälpmkonsulent 129,2 11,0 140,2 121,0 8,0 129,0 8,2 3,0 11,2 Kurator/ famrådg/ kurativt arb 194,8 20,3 215,0 190,3 17,3 207,6 4,4 3,0 7,4 Usk/sköt/barnsköt/ambulanssjv 1 048,1 130, , ,4 127, ,2 41,6 2,9 44,5 Behandlingsassistent 13,4 2,0 15,4 15,8 2,0 17,8-2,4 0,0-2,4 Läkare 439,8 472,5 912,3 426,2 471,4 897,6 13,6 1,0 14,6 Medicinsk vårdadministratör 500,0 4,0 504,0 497,7 2,0 499,7 2,3 2,0 4,3 Biträdespersonal HoS 11,8 2,0 13,8 11,8 1,0 12,8 0,0 1,0 1,0 Andra yrkesgrp inom HoS 149,8 32,5 182,3 139,7 33,5 173,2 10,1-1,0 9,1 Städerska 144,2 20,9 165,1 137,7 20,9 158,6 6,5 0,0 6,5 Kock/ kallskänka/ köksbiträde 79,9 14,0 93,9 69,9 13,0 82,9 10,0 1,0 11,0 Vaktmästare o förrådsarbetare 21,8 51,3 73,0 20,8 53,8 74,5 1,0-2,5-1,5 Trädgårdsarb/trädgårdstekniker 3,0 14,5 17,5 1,0 14,9 15,9 2,0-0,4 1,6 Administratör 271,3 38,9 310,2 284,5 38,9 323,4-13,2 0,0-13,2 Handläggare 406,8 211,3 618,1 411,4 206,6 618,0-4,6 4,7 0,1 Chef 314,1 147,0 461,1 313,0 150,0 463,0 1,1-3,0-1,9 Ingenjör/tekniker/hantverkare 49,4 192,8 242,2 46,4 185,4 231,8 3,0 7,4 10,4 Lärare o annan pedagog 69,4 24,6 94,0 60,9 24,5 85,3 8,6 0,1 8,7 Elevassistent 7,7 5,0 12,7 5,7 4,0 9,7 2,0 1,0 3,0 Tandhygienist 87,5 3,0 90,5 89,3 3,0 92,3-1,8 0,0-1,8 Tandläkare 71,8 45,1 116,9 81,6 44,8 126,3-9,8 0,4-9,5 Tandsköterska o ortodontiass 264,7 3,0 267,7 257,8 3,0 260,8 6,9 0,0 6,9 Tandtekniker o tandvårdsbitr 30,0 6,0 36,0 26,0 4,0 30,0 4,0 2,0 6,0 Teckenspråkstolk 54,0 3,0 57,0 49,0 3,0 52,0 5,0 0,0 5,0 TOTALT 7 315, , , , , ,0 97,5 19,6 117,1 133

134 HR-statistik ÅRSARBETARE TILLSVIDARE- OCH VISSTIDSANSTÄLLDA YRKESGRUPPER Årsarbetare Årsarbetare Förändring per 31 december 2018 per 31 december 2017 Yrkesgrupp Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Sjuksköterska-allmän 1 265,6 162, , ,5 171, ,6-24,8-8,6-33,4 Spec-ssk/ barnm/ röntgenssk 1 175,9 200, , ,6 190, ,5 22,3 9,2 31,5 Biomedicinsk analytiker 253,4 17,0 270,4 258,8 19,0 277,8-5,4-2,0-7,4 Psykolog/ PTP-psykolog 126,7 39,4 166,1 127,5 41,8 169,3-0,8-2,4-3,2 Sjukgymnast/ fysioterapeut 192,3 62,0 254,3 195,1 66,0 261,1-2,8-4,0-6,8 Arbetster o hjälpmkonsulent 141,7 12,0 153,7 137,4 10,0 147,4 4,3 2,0 6,3 Kurator/ famrådg/ kurativt arb 207,8 23,1 230,9 204,2 24,2 228,4 3,6-1,2 2,5 Usk/sköt/barnsköt/ambulanssjv 1 188,0 156, , ,2 152, ,3 50,8 4,3 55,1 Behandlingsassistent 13,4 2,0 15,4 15,8 2,0 17,8-2,4 0,0-2,4 Läkare 537,1 565, ,9 525,5 568, ,1 11,6-2,8 8,8 Medicinsk vårdadministratör 519,8 4,0 523,8 512,4 3,0 515,4 7,4 1,0 8,4 Biträdespersonal HoS 32,9 12,7 45,6 18,3 11,7 30,0 14,6 1,0 15,6 Andra yrkesgrp inom HoS 165,2 34,5 199,7 153,4 35,5 188,9 11,9-1,0 10,9 Städerska 180,0 29,8 209,8 165,1 26,9 191,9 14,9 2,9 17,9 Kock/ kallskänka/ köksbiträde 82,2 15,6 97,8 86,1 15,8 101,9-3,9-0,2-4,1 Vaktmästare o förrådsarbetare 25,8 60,0 85,8 27,3 63,0 90,3-1,5-3,0-4,5 Trädgårdsarb/trädgårdstekniker 5,0 17,0 22,0 2,0 17,3 19,3 3,0-0,3 2,7 Administratör 304,5 49,0 353,5 327,0 49,0 376,0-22,5 0,0-22,5 Handläggare 424,9 225,5 650,3 436,3 218,4 654,7-11,4 7,0-4,4 Chef 314,1 147,0 461,1 314,0 150,0 464,0 0,1-3,0-2,9 Ingenjör/tekniker/hantverkare 52,4 200,0 252,4 48,4 194,8 243,2 4,0 5,1 9,1 Lärare o annan pedagog 75,0 26,2 101,2 67,9 26,8 94,6 7,2-0,6 6,6 Elevassistent 10,4 6,0 16,4 10,7 6,0 16,7-0,3 0,0-0,3 Tandhygienist 88,4 3,0 91,4 89,3 3,0 92,3-1,0 0,0-1,0 Tandläkare 82,2 50,7 132,9 91,1 49,7 140,8-8,9 1,1-7,9 Tandsköterska o ortodontiass 266,2 3,0 269,2 260,1 6,0 266,1 6,1-3,0 3,1 Tandtekniker o tandvårdsbitr 34,0 7,0 41,0 34,0 4,0 38,0 0,0 3,0 3,0 Teckenspråkstolk 55,0 3,0 58,0 53,2 3,0 56,2 1,8 0,0 1,8 TOTALT 7 819, , , , , ,6 77,9 4,5 82,5 Antalet årsarbetare har ökat med 82,5. Den enskild största yrkesgruppen, sjuksköterska-allmän, har minskat med 33,4 årsarbetare. Specialistutbildade sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinsk analytiker har ökat. Region Örebro län har satsat på utbildningsförmåner för att uppmuntra sjuksköterskor att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor. Detta har medfört att allmänsjuksköterskegruppen har minskat något och antalet specialistsjuksköterskor har ökat. Som en del i arbetet med kompetensväxling har antalet undersköterskor/skötare ökat. Övriga förändringar är inom normal personalomsättning. 134

135 HR-statistik SJUKFRÅNVARO År 2018 År 2017 Förändring Jan dec Jan dec Antal timmar Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Schemalagda timmar Sjuk korttidsfrånvaro Sjuk långtidsfrånvaro Sjukfrånvaro total Sjuk korttidsfrånvaro % * 2,26 % 1,59 % 2,11 % 2,08 % 1,48 % 1,95 % 0,17 % 0,12 % 0,16 % Sjuk långtidsfrånvaro % * 3,67 % 1,65 % 3,24 % 4,17 % 1,84 % 3,66 % -0,49 % -0,18 % -0,42 % Sjukfrånvaro totalt % * 5,93 % 3,25 % 5,35 % 6,25 % 3,31 % 5,61 % -0,32 % -0,07 % -0,26 % *) Procent av (avtalad) schemalagd tid Efter att långtidssjukfrånvaron under flera år har ökat sågs en minskning under år Den minskningen har fortsatt under år Orsaken till detta är många: sjukfrånvaron aktualiseras på många olika sätt sjukskrivningskoordinatorerna arbete har lett till tidigare rehabiliteringsinsatser utbildningsinsatser har genomförts Försäkringskassans indragning av sjukersättning etcetera. Att korttidssjukfrånvaron har ökat beror till största delen på att ovanligt många medarbetare drabbades av influensan under vintern/våren. SJUKFRÅNVARO ÅLDERSINTERVALL 29 år eller yngre år 50 år och äldre Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Korttidssjukfrånvaro 2,5 % 2,1 % 2,4 % 2,2 % 1,5 % 2,0 % 2,3 % 1,5 % 2,1 % Långtidssjukfrånvaro 2,6 % 1,3 % 2,3 % 3,3 % 1,0 % 2,8 % 4,6 % 2,8 % 4,2 % Sjukfrånvaro totalt 5,0 % 3,4 % 4,7 % 5,5 % 2,5 % 4,8 % 6,8 % 4,2 % 6,3 % SJUKFRÅNVARO UPPDELAT PÅ KÖN Jan-17 Feb-17 Mar-17 Apr-17 Maj-17 Jun-17 Jul-17 Aug-17 Sep-17 Okt-17 Nov-17 Dec-17 Jan-18 Feb-18 Mar-18 Apr-18 Maj-18 Jun-18 Jul-18 Aug-18 Sep-18 Okt-18 Nov-18 Dec

136 HR-statistik EXTRATID Region Örebro län Förändring Förändring (timmar) (%) Timtid ,23 % Fyllnadstid ,11 % Enkel övertid ,08 % Kvalificerad övertid ,15 % Arbetad tid under jour o beredskap ,63 % Kvinnor Förändring Förändring (timmar) (%) Timtid ,58 % Fyllnadstid ,29 % Enkel övertid ,20 % Kvalificerad övertid ,61 % Arbetad tid under jour o beredskap ,32 % Män Förändring Förändring (timmar) (%) Timtid ,00 % Fyllnadstid ,26 % Enkel övertid ,59 % Kvalificerad övertid ,85 % Arbetad tid under jour o beredskap ,56 % Medarbetare med timlön har ökat både för kvinnor och män. Fyllnadstid och enkel övertid har minskat både för kvinnor och män. Kvalificerad övertid har ökat. Ökningen är betydligt större för kvinnor än för män. Även ökningen av arbetad tid under jour och beredskap är större för kvinnor än för män. Detta speglar svårigheten att rekrytera medarbetare till många av yrkesgrupperna inom hälso- och sjukvården. DELTID TILLSVIDAREANSTÄLLDA DECEMBER 2017 UPPDELAT PER KÖN Antal Kvinnor Män Tjänstgöringsintervall (procent av heltid) Antalet personer som har deltidsanställning är i stort sett oförändrad från föregående år. De flesta medarbetare inom tjänstgöringsintervallet procent har nattarbete och de som ligger på låga tjänstgöringsgrader har en majoritet sjukersättning på deltid. 136

137 HR-statistik OBEROENDE AV HYRPERSONAL UPPFÖLJNING AV OBEROENDE AV HYRPERSONAL Mål: 2 procent i förhållande till den totala lönekostnader (inklusive sociala avgifter). Belopp i mnkr Lönekostnad 4 822, ,8 Hyrpersonal kostnad 167,1 163,6 Relation 3,5 % 3,2 % Kostnader inhyrda läkare totalt Mnkr Kostnader inhyrda läkare per område Mnkr 120 Primärvård Psykiatri Somatisk vård Handlingsplanen för primärvårdens arbete för att bli oberoende av hyrläkare är ett långsiktigt arabete utifrån tre huvudstrategier: 1. Samordnad ledningsstrategi med beslut om prioriteringar och stödåtgärder, exempelvis en intern bemanningspool med läkare från sjukhusvården. 2. Lokalt omställningsarbete till förmån för nya arbetssätt, rätt använd kompetens och samarbete med sjukhuskliniker. 3. Proaktiv rekrytering, flexibla anställningsformer och anställning av fler yrkeskategorier, bland annat underläkare och psykologer. 137

138 HR-statistik MAJORITETSÄGDA BOLAG MED ANSTÄLLD PERSONAL Januari december 2018 Januari december 2017 Förändring Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Länsgården Fastigheter AB Årsarbetare Sjukfrånvaro, korttid 0,9 % 2,1 % 3,0 % 1,6 % 1,9 % 1,8 % -0,7 % 0,2 % 1,2 % Sjukfrånvaro, långtid 1,1 % 1,1 % ,0 % 1,1 % 1,1 % Sjukfrånvaro totalt 0,9 % 3,2 % 4,0 % 1,6 % 1,9 % 1,8 % -0,7 % 1,3 % 2,2 % Länsteatern i Örebro AB Årsarbetare 18,9 19,3 38, ,1-2,7-5,8 Sjukfrånvaro, korttid 1,4 % 0,8 % 1,1 % 0,5 % 0,4 % 0,5 % 0,9 % 0,4 % 0,6 % Sjukfrånvaro, långtid 0,0 % 1,7 % 0,8 % 0,2 % 0,3 % 0,2 % -0,2 % 1,4 % 0,6 % Sjukfrånvaro totalt 1,4 % 2,5 % 2,0 % 0,7 % 0,7 % 0,7 % 0,7 % 1,8 % 1,3 % 138

139 Intern styrning och kontroll

140 Intern INTERN styrning STYRNING OCH KONTROLL Intern styrning och kontroll (ISK) är en process som regionstyrelsen, nämnderna och verksamhetsledningarna har för att tillsammans upprätthålla en effektiv ledning och styrning av verksamheten. Processen ska säkerställa en ändamålsenlig och lagenlig verksamhet, det vill säga att verksamheten bedrivs i enlighet med de krav som ställs på verksamheten: Intern styrning a) Att verksamheten fullgör sina föreskrivna uppgifter samt uppnår beslutade mål och uppdrag. b) Att verksamheten bedrivs inom tilldelade ekonomiska ramar. Intern kontroll c) Att verksamheten följer de styrande dokument som Region Örebro län har beslutat samt lagar, förordningar, föreskrifter och avtal som gäller för verksamheten. d) Att redovisningen och uppföljningen av verksamheten och ekonomin är rättvisande och ändamålsenlig. e) Att informationssäkerheten är tillgodosedd utifrån kraven på konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet. Den interna styrningen syftar till att genomföra aktiviteter för att verksamheten ska fullgöra/uppnå krav a b medan den interna kontrollen syftar till att genomföra åtgärder för att undvika negativa händelser som kan leda till att verksamheten inte bedrivs i enlighet med krav c e. Aktiviteter och åtgärder beslutas i nämnders och förvaltningars verksamhetsplaner. Uppföljningen sker vid hel- och delår och dokumenteras i delårsrapporter och verksamhetsberättelser. I samband med uppföljningen bereds resultatet i verksamhetsdialoger mellan regiondirektör och förvaltningschef. Uppföljning av den interna styrningen Region Örebro län har 32 inriktningsmål och av dessa har 31 uppfyllts, varav 22 fullt ut. Nio mål har en mindre acceptabel avvikelse från målnivån. Sammantaget har således 31 av 32 mål (97 procent) en god måluppfyllelse eller en mindre, acceptabel avvikelse. Ett mål har en negativ avvikelse från målnivån och målet har inte uppfyllts. Det finns 49 uppdrag och av dessa har 38 genomförts vid årets slut. Nio uppdrag är inte helt klara och två uppdrag har inte startat. Uppföljning av den interna kontrollen (internkontrollplan) Sammantaget har inom regionen 149 beslutade åtgärder identifierats för att hantera 60 prioriterade risker. Av dessa har 90 procent, 134 stycken, genomförts under Jämfört med 2017 har andelen genomförda åtgärder ökat från 66 procent (51 genomförda åtgärder av 77) till 90 procent (134 genomförda åtgärder av 149) samtidigt som antalet definierade risker och åtgärder har ökat. ISK-bedömning Den interna styrningen och kontrollen är ändamålsenligt utformad och det beslutade arbetssättet har tillämpats i verksamheten. Därmed bedöms den interna styrningen och kontrollen vara tillräcklig för verksamheten inom Region Örebro län. Den interna kontrollen ska vara tillräcklig enligt Kommunallagen (KL) 6 kap. 7. Med tillräcklig menas att processen för den intern styrning och kontroll ska vara ändamålsenligt utformad och att det beslutade arbetssättet ska tillämpas för att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och lagenligt. Nämnderna ansvarar för att verksamheten inom sina ansvarsområden bedrivs i enlighet med kraven samt att verksamheten inom sina ansvarsområden upprätthåller en tillräcklig intern styrning och kontroll. 140

141 Godkännande av årsredovisningen

142 FÖRORD GODKÄNNANDE AV ÅRSREDOVISNINGEN Med hänvisning till innehållet i denna årsredovisning får regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige att årsredovisningen för 2018 godkänns. Örebro den 9 april 2019 För regionstyrelsen Andreas Svahn Regionstyrelsens ordförande Rickard Simonsson Regiondirektör 142

143 Revisionsberättelse

144 REVISIONSBERÄTTELSE Vi, av fullmäktige valda revisorer i Region Örebro län, har granskat regionens styrelses och nämnders verksamhet och genom utsedda lekmannarevisor i Region Örebro läns förvaltningsbolag AB, Länsgården Fastigheter AB med dotterbolag, Länsteatern i Örebro AB, Länsmusiken i Örebro AB, Örebro Läns Flygplats AB, Scantec AB och Länstrafiken Örebro AB. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och regionens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning samt gett det resultat som redovisas i bilagan Revisorernas redogörelse och därtill fogad bilaga De sakkunnigas rapporter i sammandrag. Vi bedömer att den finansiella måluppfyllelsen är tillräcklig då tre av fyra finansiella mål inom ramen för god ekonomisk hushållning uppnås Underskotten i verksamheterna har minskat jämfört med föregående år. De ekonomiska utmaningar som finns kräver trots detta ett fortsatt starkt fokus på ekonomin för att en ekonomi i balans ska upprätthållas. Vikten av att fullmäktiges budget hålls, kan inte nog betonas ur ett långsiktigt ekonomisk perspektiv. Vi bedömer verksamhetsmålens uppfyllelse inom ramen för god ekonomisk hushållning som god utifrån återrapporteringen i årsredovisningen. 19 verksamhetsmål uppnås under året, medan 9 verksamhetsmål bedöms som delvis uppfyllda. Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnder i Region Örebro län i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att styrelsens och nämndernas interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen till största delen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse och nämnder samt enskilda ledamöter i dessa organ. Vi tillstyrker att regionens årsredovisning för 2018 godkänns. 144

145 REVISIONSBERÄTTELSE Örebro Anders Larson Gunilla Carlsson Annika Blomgren Birgitta Rajkovic Gordana Sutic Lena Jansson Claes Lybeck Johan Nyström Nils Gunnarsson Till revisionsberättelsen hör följande bilagor: Revisorernas redogörelse, Revisorernas verksamhetsberättelse samt De sakkunnigas rapporter i sammandrag. Granskningsrapporter från lekmannarevisorn/-erna i Region Örebro läns förvaltningsbolag AB, Länsgården Fastigheter AB med dotterbolag, Länstrafiken Örebro AB, Örebro läns flygplats AB, Scantec AB, Länsteatern i Örebro AB och Länsmusiken i Örebro AB. 145