Innehåll. 2 Förord. 4 Sammanfattande resultat, viktiga händelser och framtida utmaningar. 8 Vision och värdegrund. 10 Region Örebro läns uppdrag

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2017

2

3 förord Innehåll 2 Förord 4 Sammanfattande resultat, viktiga händelser och framtida utmaningar 8 Vision och värdegrund 10 Region Örebro läns uppdrag 10 Uppföljning och utvärdering 11 Organisation roller och ansvar?? Rapportering, mål och måluppfyllelse samt uppdrag 16 Hållbar utveckling 20 Hälso- och sjukvård 36 Tandvård 42 Regional utveckling 54 Digitalisering 60 Attraktiv arbetsgivare 67 Ekonomi och finansiella förutsättningar 95 Bilagor 127 Intern styrning och kontroll 129 Godkännande av årsredovisningen 131 Revisionsberättelse 1

4 förord Förord Vår vision Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling är utgångspunkten för all verksamhet. Vi har fortsatt det målmedvetna arbetet för att skapa ett gott liv för länsinvånarna och bidra till att skapa förutsättningar för en hållbar och inkluderande regional utveckling. Utifrån länsinvånarnas behov och livssituationer samverkar vi med andra samhällsaktörer för att nå bästa resultat. När vi summerar det gångna året kan vi se att de flesta av målen och givna uppdrag i verksamhetsplanen med budget 2017 har uppfyllts och genomförts under året. Årets resultat redovisar ett överskott om 150 miljoner kronor. Det innebär att balanskravsresultatet uppnås. Vi har fortsatt arbetet med ett rikt utbud av hälso- och sjukvård och tandvård som spänner från nära bassjukvård till högt specialiserad vård. Vi ska ge en tillgänglig vård efter behov, med rätt kvalitet och hög patientsäkerhet och arbete har fortgått för att det ska uppnås. Arbetet med regional tillväxt har fortsatt inom utbildning och arbetsmarknad, näringslivsutveckling, kultur och ideell sektor, välfärd och folkhälsa och social välfärd. Vi har också fortsatt arbetet för en väl fungerande samhällsplanering, infrastruktur och kommunikationer. Vårt uppdrag inom alla verksamheter är att vara till för alla länsbor, patienter och resenärer, var de än bor i länet, och att samverka med länets kommuner, näringsliv, myndigheter, civilsamhälle och andra samverkanspartners. Vi ska erbjuda en hållbar, jämlik och jämställd samt effektiv verksamhet, med god tillgänglighet i länet. Region Örebro län visar goda resultat från flera nationella mätningar. Hälso- och sjukvårdsbarometern visar att länets sjukhus har det högsta förtroendet i landet och länsbornas förtroende för vårdcentralerna har stadigt förbättrats jämfört med tidigare år. Dagens Medicins årliga ranking av landets sjukhus visar att Universitetssjukhuset Örebro är bäst på medicinsk kvalitet bland landets sju universitetssjukhus. Karlskoga lasarett rankas som åtta bland mellanstora sjukhus i konkurrens med 34 andra sjukhus. Årets AT-ranking visar att Lindesbergs lasarett har utsetts som Sveriges bästa kirurgiort för tredje året i följd. AT-rankingen visar också en positiv utveckling på övergripande nivå för hälso- och sjukvården i Region Örebro län, men också att det finns förbättringsutrymme. SKL:s Öppna jämförelser visar i rapporten Miljöarbetet 2017 i landsting och regioner att Region Örebro län ligger på en stabil och hög nivå i miljöarbetet och i toppskiktet när det gäller ekologiska livsmedel, förnybara drivmedel och avfallsåtervinning. Vid SM i telefoni var resultatet guld till beställningscentralen för serviceresor och silver till Region Örebro läns telefonväxel som innebär hög nivå på bland annat bemötande, kunskap och effektivitet. Vår satsning med att nå fler kvinnliga företagare med information om möjligheterna med företagsstöd har visat en tydlig ökning av antal stöd till kvinnor. Våra verksamheter ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling och aktivitetsplaner har tagits fram för att uppfylla målen i det nya programmet för hållbar utveckling En ny regional utvecklingsstrategi (RUS) håller på att tas fram. Den regionala utvecklingsstrategin ska uttrycka Örebro läns samlade vilja och fungera som en gemensam plattform för länets aktörer. Inom kulturområdet har integrationsprojektet Alla barns rätt till kultur haft ett flertal aktiviteter på kulturella mötesplatser där gammal- och nysvenskar kunnat mötas. Kultur kan spela en viktig roll i integrationsarbetet. För att stärka varumärket Region Örebro län har bland annat arbete pågått med att slutföra framtagandet av en gemensam vision och värdegrund för Region Örebro län. Vår kompetensförsörjning är en av de mest strategiska frågorna för Region Örebro län. Att attrahera, anställa, behålla och utveckla medarbetare är en viktig grund för att ge verksamheterna förutsättningar för att nå målsättningar och utföra uppdrag både på kort och på lång sikt. Under året har en strategisk kompetensförsörjningsplan färdigställts som innehåller underlag för hur arbetsmarknads-, utbildnings- och kompetensförsörjningsprognoserna ser ut både på nationell och regional nivå samt för Region Örebro län. Tillgängligheten till hälso- och sjukvården är på i stort sett samma nivå som förra året och fortsatta insatser ska göras för att korta väntetiderna både till mottagningsbesök och operation. Det pågående arbetet med standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården och den länsövergripande produktionsplaneringen inom hälso- och sjukvården är exempel på där länets gemensamma resurser används mer optimalt för att uppnå bästa möjliga kvalitet och tillgänglighet. Den nya tandvårdskliniken Eyra innebär att Folktandvården har förbättrat tillgängligheten för att ta emot det ökade antalet patienter som den stora inflyttningen till Örebro stad har medfört. Inom kollektivtrafiken har flera aktiviteter genomförts för att öka tillgängligheten på stråk som har flest resenärer och på stråk som har störst potential att få fler att välja kollektivtrafik. Resandet har ökat med 1,9 procent under året, varav 2

5 förord regionbusstrafiken nästan har uppnått målet på fyra procent och stadstrafiken redovisar endast en procents ökning. Vi ska fortsätta arbetet med att få fler att resa med kollektivtrafik och att andelen arbetspendling med kollektivtrafik ska öka. Digitaliseringen möjliggör fler kontaktvägar till våra verksamheter. Länsborna är fortfarande bäst i Sverige på att använda e-tjänster inom vården. Arbetet pågår med fortsatt och breddat införande av tjänster inom e-hälsa. Under hösten startade ungdomsmottagningen, medicinmottagningen på Universitetssjukhuset Örebro och Vivalla vårdcentral med video vid återbesök och som komplement till telefonrådgivning och ungdomsmottagningen har även en drop-in mottagning. Region Örebro län har också ansvaret att leda genomförandet av den regionala digitala agendan inom länet i samverkan med länsstyrelsen, länets kommuner och Örebro universitet. En del i den regionala digitala agendan och en förutsättning för tillgängliga e-tjänster och digitalisering är utbyggnaden av bredband, både i tätort och på landsbygden. Trots ett resultat där de flesta av fullmäktiges mål och uppdrag uppfyllts finns flera utmaningar. Styrelsen och nämnderna redovisar ett underskott på 139 miljoner kronor vilket är bekymmersamt. De åtgärder som har genomförts under året för att få en ekonomi i balans har ännu inte gett något synbart resultat. Arbetet med handlingsplaner för att nå en budget i balans kommer därför att fortsätta även under En bättre tillgänglighet till vården är ett prioriterat område för 2018 med flera planerade insatser. Tillgängligheten sitter nära samman med kompetensförsörjningen i vården som är en stor utmaning för alla landsting och regioner. Samtidigt har vi aldrig förr haft så många medarbetare som arbetar inom hälso- och sjukvården. Att vara en attraktiv arbetsgivare är därför ett fortsatt viktig område för att kunna behålla och rekrytera medarbetare. En annan utmaning finns inom kollektivtrafiken där en anpassning behöver göras av kostnaderna i förhållande till antal resenärer på vissa linjer och turer. Nya tjänster som anropsstyrd trafik behöver utvecklas. Vår målsättning inför framtiden är att behålla en ekonomisk styrka som kännetecknas av uthållighet och långsiktighet. Årets ekonomiska resultat ger, tillsammans med de senaste dryga tio årens överskott, förutsättningar för ett långsiktigt ansvarstagande. Det är en förutsättning för att tillgodose våra invånare verksamhet av hög kvalitet som svarar mot behov och förväntningar också över tid. Andreas Svahn Regionstyrelsens ordförande Rickard Simonsson Regiondirektör 3

6 SAMManfattande resultat, viktiga händelser och framtida utmaningar Sammanfattande resultat, viktiga händelser och framtida utmaningar Region Örebro län har fortsatt att driva och samordna arbetet för hållbar tillväxt och god livskvalitet i Örebro län. Arbetet har utvecklats ytterligare för en hållbar regional utveckling inom hälso- och sjukvård, tandvård, klinisk forskning, utveckling och utbildning, regional tillväxt, kollektivtrafik, samhällsbyggnad och digitalisering. Samverkan och intressebevakning har fortsatt att främjas på alla nivåer lokalt, kommunalt, regionalt, nationellt och internationellt och med många olika aktörer. Region Örebro läns verksamheter har samtidigt fortsatt det dagliga arbetet för att uppfylla visionen och värdegrunden. Fortsatt högt förtroende för Region Örebro län Resultaten från den nationella befolkningsundersökningen Hälso- och sjukvårdsbarometern 2017 visar att länsborna har ett fortsatt högt förtroende för Region Örebro län. Länets sjukhus har det högsta förtroendet i landet: 79 procent av länsborna har mycket eller ganska stort förtroende för sjukhusen. Riksgenomsnittet är tio procent lägre. Länsbornas förtroende för vårdcentralerna har förbättrats i jämförelse med tidigare år: 62 procent av Örebro läns invånare har mycket eller ganska stort förtroende för vårdcentralerna. Det innebär plats sex bland landstingen och regionerna i landet. Tidigare år har Örebro län haft en mittenposition eller lägre. Örebro län toppar också förtroendet för hälsooch sjukvården i sin helhet tillsammans med två andra landsting/regioner: 72 procent av länsborna har mycket eller ganska stort förtroende för länets samlade hälso- och sjukvård. Det är 11 procent över riksgenomsnittet. 84 procent av länsborna anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver, vilket är lika med riksgenomsnittet. Andelen av länsbefolkningen som anser att vård ges på lika villkor är högre än riksgenomsnittet. Liv & hälsa andelen rökare har halverats Undersökningen Liv & hälsa har genomförts under Undersökningen ger information om befolkningens livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Andelen rökare har mer än halverats i Örebro län mellan åren 2004 och 2017 och även riskkonsumenterna av alkohol har sjunkit något under samma period. När det gäller fetma är trenden den omvända, där har andelen ökat. Drygt sju av tio personer skattar sitt hälsotillstånd som bra eller mycket bra, men det finns stora hälsovariationer mellan olika grupper i samhället. Män uppskattar i högre utsträckning än kvinnor att de har en god hälsa. Undersökningen visar även att faktorer som god ekonomi, lång utbildning och goda sociala relationer har en positiv inverkan på upplevd hälsa. Goda resultat och utmaningar inom hälso- och sjukvården Universitetssjukhuset Örebro är bäst på medicinsk kvalitet bland landets sju universitetssjukhus. Det visar tidningen Dagens Medicins årliga ranking av landets sjukhus. I fem av de andra kategorierna var Universitetssjukhuset Örebro bland de tre bästa. Medicinsk kvalitet är den kategori som väger tyngst när rankingen sätts samman. I kategorierna trycksår, överbeläggningar och ekonomi var placeringen näst bästa universitetssjukhus i landet, och för hygien och patientsäkerhet som trea. Karlskoga lasarett rankas som åtta bland mellanstora sjukhus i konkurrens med 34 andra sjukhus. Mycket goda resultat med låg förekomst av tryckskador samt hög följsamhet till hygienriktlinjer är grundläggande för en god patientsäkerhet. Karlskoga lasaretts målmedvetna teamarbete för att förbättra kvaliteten på diabetesvården har medfört att patienternas mätresultat är bland de bästa i landet. Nationell patientenkät, som bland annat fångar patienternas livsstil, har inte genomförts under året. Hälso och sjukvårdens arbete för att öka verksamheternas hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande inriktning har fortsatt och hälsosamtal har genomförts i större utsträckning under året än tidigare. Antalet registrerade hälsosamtal har ökat med 54 procent jämfört med föregående år. De fyra levnadsvanor som tillmäts störst vikt inom hälso- och sjukvården är tobaks- och alkoholbruk, fysisk aktivitet samt matvanor. Den svenska hälso- och sjukvården har ställts inför flera utmaningar de senaste åren, bland annat med hög personalomsättning, brist på erfarna medarbetare, pressad ekonomi och stängda vårdplatser. Hälso- och sjukvården inom Region Örebro län är inget undantag. En långsiktig lösning för kompetensförsörjning i kombination med att använda kompetensen på bästa möjliga sätt är viktigt för att klara hälso- och sjukvårdens uppdrag och samtidigt hantera den ekonomiska situationen. Stort fokus på en välfungerande närsjukvård Basen i hälso- och sjukvården är en välfungerande närsjukvård och Region Örebro län lägger stort fokus på detta. Närsjukvårdsområdena inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, som fortsatt är i en utvecklingsfas, skapar successivt en struktur för att på ett bättre sätt jobba över traditionella gränser. Tidigare gränser mellan till exempel vårdcentraler, kommunerna, akutmottagningar och den specialcerade vården på sjukhus, eller mellan den somatiska hälso- och sjukvården, psykiatrin och habiliteringen ska arbetas bort. Samtidigt är trenden i Europa och Sverige en ökad koncentration inom den mest specialiserade vården. På nationell nivå har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningar för en ökad nationell samordning och en fortsatt utveckling av regionala cancercentra. Utgångspunkten bygger på att ett större patientunderlag leder till en ökad kvalitet och effektivitet. Verksamheten i Region Örebro 4

7 SAMManfattande resultat, viktiga händelser och framtida utmaningar län följer aktivt denna utveckling. För att vara en attraktiv medspelare i utvecklingen måste hälso- och sjukvården i Region Örebro län visa nationellt hög kvalitet och vara en bra samarbetspartner med övriga landet. Trots en ökad operationsvolym är tillgängligheten till hälso- och sjukvården på samma nivå som föregående år, och insatser behöver göras för att korta väntetiderna både till mottagningsbesök och operation. Standardiserade vårdförlopp för cancer har dock inneburit positiva förändringar i väntetiderna för patienter med cancersjukdomar. Allt fler cancerpatienter utreds enligt detta koncept, vilket ger en bättre vårdkedja, samtidigt som uppföljningar via patientenkäter visar att patienterna är väldigt nöjda. Detta arbete kommer att fortsätta inom fler diagnosområden under Användningen av e-tjänster inom vården ökar och bidrar till ökad tillgänglighet genom att invånare, patienter och anhöriga kan kontakta vården via internet för att få service, rådgivning och hjälp till egenvård. Uppföljning av 1177 Vårdguiden visar att svenskarnas användning av e-tjänster inom vården ökar snabbt och Örebro län ligger fortsatt i täten procentuellt sett med flest antal användare i Sverige. Idag är över länsinvånare användare av e-tjänsterna vilket motsvarar drygt 57 procent. Väntetider till akutmottagningar Väntetiderna på akutmottagningarna på länets tre sjukhus är bättre än rikssnittet visar en undersökning som Socialstyrelsen har gjort Rapporten visar att väntetiderna i landet ökar med tolv procent jämfört med året innan. Den högspecialiserade sjukvården ska vara högkvalitativ och konkurrenskraftig. Ett sätt att mäta detta är att volymen av den sålda vården har ökat i jämförelse med förra året. Region Örebro län har kunnat erbjuda en god tillgänglighet och kvalitet inom flera områden. Läkarutbildningen har av studenter rankats högst av landets läkarutbildningar tillsammans med motsvarande utbildning i Linköping. Årets AT-ranking visar positiv utveckling på övergripande nivå för hälso- och sjukvården i Region Örebro län, men också att det finns förbättringsutrymme. Resultatet visar att Lindesbergs lasarett är på plats 11 (2016: plats 18), Universitetssjukhuset Örebro har gått upp på plats 30 (2016: plats 52) och Karlskoga lasarett intar plats 44 (2016: plats 22). Lindesbergs lasarett har också utsetts som Sveriges bästa kirurgiort för tredje året i följd. Fortsatta möjligheter och utmaningar för Folktandvården Eyra, den nya folktandvårdskliniken i Örebro, har öppnats och Folktandvården har därmed kunnat ta emot det ökade antalet patienter som den stora inflyttningen till Örebro stad har medfört. Tidigare problem med tillgängligheten på svårrekryterade orter har förbättrats, men det finns en tendens till att svårigheterna åter ökar. En orsak är bland annat den starka urbaniseringstrend som finns i Sverige. Även Folktandvården har utmaningar med kompetensförsörjningen. Nationellt är det brist på tandhygienister och det är därför svårt att rekrytera. För tandläkare har situationen varit bättre och Folktandvården har varit relativt framgångsrik när det gäller rekrytering från tandläkarhögskolorna. Dock har konkurrensen om de nyutbildade tandläkarna ökat och storstadsregionerna rekryterar nu inte bara erfarna tandläkare som tidigare. Folktandvården har fortsatt arbetet för att vara ett nationellt odontologiskt centrum med ytterligare satsningar på forskning och verksamhetsutveckling. Folktandvården har också byggt upp och driver KunskapsCentrum för Äldres Munhälsa (KCÄM) som är en resurs för såväl Folktandvården som privattandvården och samverkan med kommunerna i länet och hälso- och sjukvården. 5

8 SAMManfattande resultat, viktiga händelser och framtida utmaningar Ny strategi för den regionala utvecklingen En ny regional utvecklingsstrategi (RUS) håller på att tas fram. Utgångspunkten för strategin är den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft och syftar till att skapa en ekonomisk utveckling som bidrar till social och ekologisk hållbarhet. Inom regional tillväxt har samverkan och utvecklingsarbetet mellan Region Örebro län, kommunerna och civilsamhället fortgått med fokus på god och jämlik hälsa. Samarbete kring utbildning och arbetsmarknad har skett bland annat inom projektet #jagmed unga till utbildning och arbete. En webbportal riktad mot yrkesutbildningar har lanserats och fortsatt samverkan med Arbetsförmedlingen och Örebro universitet har pågått för bättre kompetensförsörjning. Länets första innovationsstrategi har antagits och Örebroregionens regionala exportcentra har invigts. Framtida utmaningar för Region Örebro län är bland annat den ökade digitaliseringen som ställer krav på verksamheter inom folkhälsan, förändringar på arbetsmarknaden och att skapa en kraftfull mobilisering av interna och externa resurser inom näringslivsutveckling. Resor i kollektivtrafiken har ökat med knappt två procent under året, vilket är lägre än målet på fyra procent. Resandeökningen för regionbusstrafiken har nästan uppnått målet på fyra procent, men ökningen av resandet i stadstrafiken blev endast en procent. Totalt har cirka 12 miljoner resor gjorts under året. En marknadsplan med aktiviteter som marknadsföring, försäljning och kommunikation har tagits fram för att uppnå målen i trafikförsörjningsprogrammet. Projektet för ett gemensamägt trafikbolag ihop med Region Västmanland har slutförts och Region Örebro län äger 50 procent av trafikbolaget AB Västerås Lokaltrafik från 1 januari Trafikbolaget kommer att ändra namn till Svealandstrafiken AB. Förberedelse för trafikstarten fortsätter även under Den nya pendlarbiljetten Movingo i Mälardalen har införts i oktober. Movingo är en gemensam biljettprodukt för den storregionala kollektivtrafiken i Mälardalen. En gemensam pendlarbiljett inom Mälardalen är en viktig pusselbit för att knyta ihop länet med grannlänen och sudda ut länsgränserna. Trafikverket har jobbat med en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för stråket Stockholm-Oslo och publicerade i november en rapport som är ett viktigt steg framåt i arbetet för en bättre järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Oslo. Trafikverkets ÅVS slår fast målsättningen om en restid mellan Stockholm och Oslo på max tre timmar som visar att det skulle skapa attraktiva pendlingsmöjligheter mellan nodstäderna i stråket och även öka kapaciteten för godstrafiken. Kundnöjdheten för serviceresor var 89 procent för helåret, vilket är en procent under riksgenomsnittet. Målet var 92 procent. Under året har dock mätningar visat 90 procent och högre vid sju mätningstillfällen av 12 möjliga. Två månader drog dock ner resultatet. SM i telefoni har genomförts. Resultatet blev guld till beställningscentralen för serviceresor och silver till Region Örebro läns telefonväxel. Bedömningskriterier för SM i telefoni är bland annat bemötande, kunskap och effektivitet. Energi- och klimatprogrammet har beslutats och handlingsplan ska tas fram tillsammans med Länsstyrelsen i Örebro län. Ett samverkansavtal mellan Region Örebro län och länets kommuner har tagits fram där Region Örebro län har uppdraget att utveckla energi- och klimatrådgivningen i länet. Framtida utmaningar för samhällsbyggnad är att nå ekonomisk balans genom noggrann samhällsplanering och att fortsätta arbetet med effektiva lösningar kring energioch klimatfrågor. Aktivt arbete med hållbar utveckling Rapporten Miljöarbetet 2017 i landsting och regioner från SKL:s Öppna jämförelser visar att Region Örebro län ligger på en stabil och hög nivå i miljöarbetet. Inom samtliga områden redovisas ett resultat högre än medelvärdet och i toppskiktet när det gäller ekologiska livsmedel, förnybara drivmedel och avfallsåtervinning. Region Örebro läns Miljö- och hållbarhetsprogram för åren har också följts upp i början av året. Den totala klimatpåverkan har minskat med 31 procent mellan åren , vilket innebär att målet på 30 procent minskning har uppnåtts. Målet om att ha minst 45 procent ekologiska livsmedel år 2016 har också uppnåtts, resultatet blev 48 procent. Förvaltningarna inom Region Örebro län har aktivt arbetat med att formulera aktivitetsplaner för att möta målen i det nya programmet för hållbar utveckling Programmet har en stark koppling till Agenda 2030, med de 17 globala hållbarhetsmålen. En delegation från regeringen har lämnat förslag på handlingsplan för Sveriges genomförande av agendan som också kommer att påverka hållbarhetsarbetet. Den nationella kommissionen för jämlik hälsa har lämnat ett slutbetänkande med förslag som ska bidra till att minska hälsoklyftorna i Sverige. Region Örebro län är tillsammans med länets kommuner viktiga aktörer i arbetet för en god och jämlik hälsa i länet. Attraktiv arbetsgivare och kompetensförsörjning Arbete med att stärka Region Örebro läns varumärke och bilden som attraktiv arbetsgivare har fortsatt under året. 6

9 SAMManfattande resultat, viktiga händelser och framtida utmaningar Arbetet är avgörande för kompetensförsörjningen de kommande åren, så att medarbetare vill vara kvar och att nya medarbetare väljer Region Örebro län som arbetsgivare. Region Örebro län ska också vara en hälsofrämjande organisation och ständigt utveckla arbetsorganisationen och arbetsmiljön för att främja ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Fortsatt arbete med den friska arbetsplatsen har pågått för att minska sjukfrånvaron som är en viktig faktor för att nå hållbarhet. En strategisk kompetensförsörjningsplan har färdigställts. Planen innehåller underlag för hur arbetsmarknads-, utbildnings- och kompetensförsörjningsprognoserna ser ut, både övergripande på nationell och regional nivå samt för Region Örebro län i dess helhet och i de olika förvaltningarna. En regionövergripande analys har gjorts som anger inriktning och långsiktiga strategier för att möta utmaningen som det innebär att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare och chefer i en alltmer komplex arbetsmarknad och föränderlig omvärld. På förvaltningsnivå har analyserna syftat till att definiera nödvändiga åtgärder och prioriteringar. Särskilda kommunikationsinsatser och satsningen på sociala medier har fortsatt, bland annat för att stärka arbetsgivarvarumärket. Ett exempel är veckans instagrammare där olika medarbetare skildrar sin vardag via Instagram och att rekryteringsannonser oftare sker via sociala medier. Digitalt först Region Örebro län har arbetat vidare med uppdraget att hålla samman och leda genomförandet av den regionala digitala agendan (RDA) inom länet. Tjänsterna inom e-hälsa har fortsatt utvecklas och utbudet har breddats. Både invånare och företag förväntar sig både en effektiv digital kontakt med myndigheter såväl som att myndigheter ska erbjuda digitala lösningar för olika livshändelser. Det är ett högt förändringstryck på det offentliga Sverige där digitalisering, globalisering och urbanisering påverkar all verksamhet och alla sektorer i samhället. Den tekniska utvecklingen går fort men mycket tyder på att den kommer att gå ännu snabbare framöver vilket även Region Örebro län behöver förhålla sig aktivt till. Statliga utredningar om regioner och kommuner Statliga utredningar om regioner och kommuner fortsätter. Indelningskommittén har fått nya tilläggsdirektiv, som bland annat fokuserar på hur regioner/landsting ska kunna utveckla och fördjupa sina samarbeten. Kommittén ska lämna sitt slutbetänkande i februari Den så kallade Kommunutredningen har påbörjat sitt arbete. Kommunernas möjlighet att fullgöra sina uppdrag framöver står i fokus. Region Örebro län följer arbetet, då utredningens förslag också kan komma att påverka den regionala nivåns uppdrag. Positivt resultat men fortsatt bekymmersam ekonomisk situation Region Örebro län resultat är positivt och uppgår till 150 miljoner kronor vilket är 130 miljoner kronor bättre än budgeterat. År 2016 var resultatet 261 miljoner kronor. Balanskravet enligt kommunallagen innebär att intäkterna ska vara lika stora eller större än kostnaderna varje år och ett eventuellt negativt resultat ska återställas inom tre år. Med ett resultat om 150 miljoner kronor lever Region Örebro län upp till balanskravet år Den ekonomiska situationen är dock fortsatt bekymmersam. Förvaltningarnas åtgärder under året för att få en ekonomi i balans har ännu inte gett något synbart resultat, och Region Örebro läns kostnader har ökat i hög takt under året. Styrelsen och nämnderna redovisar gemensamt ett underskott om 139 miljoner kronor, vilket är 170 miljoner kronor sämre än föregående år. I stort sett samtliga förvaltningar visar ett försämrat resultatet under Styrelsens och nämndernas arbete med handlingsplaner för att nå en budget i balans kommer att fortsätta även under Region Örebro län uppfyller målen Det har pågått en mängd aktiviteter för att uppfylla de mål och uppdrag som finns med i fullmäktiges verksamhetsplan. Av totalt 31 inriktningsmål har 30 mål uppfyllts under året, varav 23 fullt ut. Sju mål har en mindre acceptabel avvikelse från målnivån, varav fyra har en positiv utveckling i jämförelse med föregående år. Sammanlagt har således 30 av 31 mål (97 procent) en god måluppfyllelse eller en mindre, acceptabel avvikelse. Ett mål har en större negativ avvikelse från målnivån och uppfylls inte. Det är inriktningsmålet att styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans som inte uppfylls. Av totalt 40 uppdrag har 32 genomförts. Sju uppdrag har inte blivit helt klara innan årsskiftet och fortsatt arbete och genomförande kommer att ske under nästa år. Ett uppdrag inom kollektivtrafiken har inte startat, det handlar om att upphandla system och utrustning för realtidsfunktion, även här kommer fortsatt arbete att ske under nästa år och uppdraget kommer att genomföras. 7

10 Vision och värdegrund Visionen är utgångspunkten för all verksamhet. Det pågår ett arbete med att slutföra framtagandet av en gemensam vision och värdegrund för Region Örebro län. Tills dess att den nya gemensamma visionen och värdegrunden är beslutad gäller de som finns i dag. Före detta Örebro läns landstings vision lyder: Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Värdegrunden, som utgår från visionen, lyder: Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Tidigare Regionförbundet Örebros vision är: Vår handlingskraft i nutid bygger regionens framtid. Visionen visar färdriktningen och det framtida önskvärda läget för Region Örebro län, och värdegrunden ger de tydliga värderingar som ska genomsyra arbetet. Tillsammans stärker det den gemensamma identiteten och visar hur chefer och medarbetare ska förhålla sig till varandra och till länsinvånarna. För Region Örebro betyder det: Ett gott liv för länsinvånarna Region Örebro län arbetar för att skapa goda livsvillkor för länets invånare. Våra ansvarsområden är hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik, kultur och näringslivsutveckling. Vi bidrar till och skapar förutsättning för en smart, hållbar och inkluderande regional utveckling, och arbetar för att ett kulturellt och inkluderande perspektiv ska nå bredare målgrupper. Vi tar aktiv del i kunskaps- och kompetensutveckling i vårt land och i andra länder. 8

11 Kraftfull utveckling Vi lever i en värld av ständiga förändringar, med nya möjligheter och utmaningar. Vi skapar trygghet och närhet till våra länsinvånare genom att inhämta och använda ny kunskap samt genom att kritiskt granska vårt arbete. Vår medicinska forskning och högt specialiserade vård gör oss attraktiva regionalt, men även nationellt och internationellt. Vi arbetar också för en tillgänglig och hållbar region som möjliggör utveckling i hela länet. Rikt utbud och tillgänglighet Vi har ett rikt utbud av hälso- och sjukvårdsinsatser. Det spänner från nära bassjukvård till högt specialiserad vård. Vi erbjuder och ger vård efter behov med rätt kvalitet och hög patientsäkerhet. Vi arbetar också för väl fungerande samhällsplanering, infrastruktur och kommunikationer. Tillgänglighet och medmänsklighet är våra ledstjärnor. Förtroende, erfarenhet och nytänkande Vårt medicinska arbete vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet samt rätt kompetens hos våra medarbetare. Lärande i arbetet och nytänkande i arbetssätt och organisation sätter vi främst. Vi prövar och utvecklar nya idéer. Tillsammans för länsinvånarna Utifrån våra länsinvånares behov och livssituationer bygger vi broar mellan våra och andras verksamheter för att nå bästa resultat. Vi arbetar tillsammans med andra samhällsaktörer för att skapa bästa möjliga framtid för människor som bor och verkar i Örebro län. Gemensamma satsningar görs inom kunskap och kompetens, innovationer och entreprenörskap, lustfyllda möten och upplevelser samt den öppna regionen. Vi glömmer aldrig vilka vi är till för. 9

12 Region Örebro läns uppdrag Regionorganisationens uppdrag är att driva och samordna arbetet med en hållbar regional utveckling inom hälso- och sjukvård, tandvård, klinisk forskning, utveckling och utbildning, regional tillväxt, samhällsbyggnad och digitalisering. Det regionala uppdraget omfattar också verksamhet inom kollektivtrafik, företagshälsovård, tolkförmedling, att vara huvudman för folkhögskolor och att främja kommunal samverkan och intressebevakning. Genom regionbildningen har den regionala politiska nivån en roll som innebär att vara företrädare för Örebro län, bland annat gentemot staten. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering har tre huvudsyften: Att ge en mångdimensionell bild av verksamhetens resultat i förhållande till fastställda mål och uppdrag. Att värdera hur styrande riktlinjer och rutiner efterlevs i verksamheten. Att utgöra kunskaps- och beslutsunderlag inför förbättringsarbete och fortsatt planering. Den röda tråden löper från regionfullmäktiges verksamhetsplan med budget med övergripande mål och inriktningsmål med indikatorer till nämnder och förvaltningar, verksamheter och ytterst till medarbetare där mål och uppdrag genomförs. Här vänder planerings- och uppföljningsprocessen och den röda tråden kan följas från mötet mellan invånare och organisation, via verksamhet, förvaltning och regionkansliet till nämnd, regionstyrelsen och ytterst regionfullmäktige. Uppföljning sker på alla nivåer i verksamheten; från enkla dagliga ronder eller avstämningsmöten till ledningens återkommande genomgång på verksamhetsnivå. Vidare knyter förvaltningarna samman de olika verksamheternas rapportering till muntliga verksamhetsöverläggningar med regiondirektören och berörda nämnder. Uppföljning av övergripande mål och inriktningsmål med indikatorer görs i delårsrapporter och verksamhetsberättelser inklusive bokslut. Rapportering sker i nämnder och regionstyrelsen. Skriftliga delårsrapporter och verksamhetsberättelser inklusive bokslut lämnas för beslut i nämnd och rapporas till regionstyrelsen. Regionstyrelsen rapporterar till regionfullmäktige i samband med delårsrapporter och årsredovisning inklusive bokslut. Vid bedömning av uppfyllelse av regionfullmäktiges inriktningsmål beaktas utfall för aktuella indikatorer samt nämndernas resultat och aktiviteter kopplade till det aktuella målet. 10

13 region örebro läns ORGANISATION Organisation roller och ansvar Medborgare Valberedning Patientnämnd Revision Regionfullmäktige Hållbar regional utveckling Demokratiberedning Personalutskott Ekonomi-, service- och ägarutskott (inkl LOV) Rådet för funktionshinderfrågor Pensionärsråd Gemensam nämnd för företagshälsa och tolkförmedling Vilt- och naturvårdskommitté Fokusnämnd för kultur, bildning och ideella sektorn (tillika folkhögskolestyrelse) Nämnd för regional tillväxt Regionstyrelse tillika nämnd för hälso- och sjukvård samt klinisk forskning Nämnd för samhällsbyggnad (tillika regional kollektivtrafikmyndighet) Etikråd Planerings- och organisationskommitté Fokusnämnd för miljöoch klimatfrågor (tillika styrelse för energikontor) Fokusberedning för klinisk forskning och utbildning Fokusberedning för somatisk och psykiatrisk specialistvård samt högspecialiserad vård Fokusberedning för närsjukvård Fokusberedning för habilitering, hjälpmedel och folktandvård Fokusberedning för folkhälsa Den politiska organisationen Regionfullmäktige är Region Örebro läns högsta politiska organ med direktvalda ledamöter som representerar länets medborgare. Regionfullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för Region Örebro län. Detta innebär bland annat att besluta om mål och riktlinjer för verksamheten, att fastställa budget och skattesats, att besluta om den politiska organisationen och att fastställa reglementen för Region Örebro läns nämnder. Patientnämnden är underställd regionfullmäktige och ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter samt bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Den övergripande arbetsuppgiften för revisionen är att granska om verksamheten följer regionfullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. En väsentlig del är också att främ ja arbetet med styrning och kontroll av verksamheten. Demokratiberedningen är ett beredande organ underställt regionfullmäktige. Uppdraget är av långsiktig, strategisk karaktär och fokuserar på frågor som berör Region Örebro läns framtida utveckling inom demokratiområdet. Regionstyrelsen är högsta verkställande och beredande organ och har det övergripande ansvaret för Region Örebro läns utveckling. Detta innebär att leda och samordna de övergripande utvecklingsfrågorna, att ansvara för strategisk planering som främjar en långsiktigt hållbar utveckling för Örebro län och att följa upp verksamheten. Regionstyrelsen har initiativrätt och samordningsansvar för framtagande av styrande dokument, till exempel vision, policyer och program. Regionstyrelsen är tillika nämnd för hälso- och sjukvård samt klinisk forskning, samt nämnd för folktandvård och serviceverksamheter. Inom regionstyrelsen finns två utskott, personalutskott samt ekonomi-, service- och ägarutskott (inklusive Lagen om valfrihetssystem). Utskotten ska bereda strategiska frågor till regionstyrelsen samt besluta i de frågor som delegerats till utskottet från regionstyrelsen. 11

14 region örebro läns ORGANISATION Det finns fem fokusberedningar som är beredningsorgan till regionstyrelsen. Fokusberedningarna har inte något beslutsmandat. De är fokusberedning för klinisk forskning och utbildning, fokusberedning för somatisk och psykiatrisk specialistvård samt högspecialiserad vård, fokusberedning för närsjukvård, fokusberedning för habilitering, hjälpmedel och folktandvård samt fokusberedning för folkhälsa. Syftet med fokusberedningarna är att stödja och bistå regionstyrelsen, förbättra och möjliggöra kunskapsfördjupning samt skapa ökad tillgänglighet till politiken för medborgare och andra aktörer. Tillsammans med andra kommuner i länet finns en gemensam nämnd för företagshälsa och tolkförmedling där Region Örebro län är värdorganisation. Nämnden ansvarar för företagshälsa och tolkförmedling i enlighet med separat överenskommelse och reglemente. Till regionstyrelsen som rådgivande organ finns pensionärsråd, etikråd samt planerings- och organisationskommitté. Rådet för funktionshinderfrågor ska arbeta för att förbättra villkoren för länets medborgare med funktionsnedsättning med särskilt fokus på tillgänglighet, delaktighet, bemötande och diskriminering. Region Örebro län består även av nämnden för regional tillväxt och nämnden för samhällsbyggnad. Nämnderna ska inom sitt område se till att verksamheten, inom de tilldelade ekonomiska ramarna, bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som regionfullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. De står under regionstyrelsens uppsikt och ansvarar för sin verksamhet inför regionfullmäktige. Det finns två fokusnämnder, dels fokusnämnd för kultur, bildning och ideella sektorn (tillika folkhögskolestyrelse) och dels fokusnämnd för miljö- och klimatfrågor (tillika styrelse för energikontor). Fokusnämnderna ska stödja och bistå nämnden för regional utveckling respektive nämnden för samhällsbyggnad genom att bereda frågor för beslut i nämnden, samt fatta beslut inom fokusnämndens ansvarsområde. Fokusnämnden ska också hantera uppdrag som löpande tilldelats fokusnämnden av nämnden. Vilt- och naturvårdskommittén är ett rådgivande organ till nämnden för regional tillväxt i ärenden som rör vilt- och naturvård. För samverkan mellan Region Örebro län och kommunerna finns ett regionalt samverkansråd. Under mandatperioden är mandatfördelningen i regionfullmäktige denna: S M SD V L KD MP C 12

15 region örebro läns ORGANISATION Regiondirektör Regionkansli Patientnämndens kansli Bolag och stiftelser Hälso- och sjukvård med klinisk forskning Folktandvården Regional utveckling Företagshälsa och tolkförmedling Regionservice Verksamhetsorganisation Regiondirektören är verksamhetsorganisationens högsta tjänsteman, direkt underställd regionstyrelsen. Regiondirektörens uppdrag är att ansvara för att korrekta, relevanta och fullständiga underlag finns tillgängliga inför politiska beslut, att omsätta de politiska besluten i handling och att leda och utveckla verksamheten mot de mål som ställts upp i strategiska dokument och verksamhetsplaner. Vidare ska regiondirektören hålla samman organisationen som en helhet och bära det övergripande verksamhetsansvaret samt företräda regionorganisationen i samverkan med andra såväl lokalt och regionalt som nationellt. Till sitt stöd har regiondirektören ett regionkansli med olika kompetensområden samt förvaltningarnas ledning. Regionkansliets uppdrag är att stödja den politiska organisationen och regiondirektören. Vid regionkansliet finns kompetensområden inom hållbar utveckling, administration, juridik, säkerhet, planering, ekonomi, HR, kommunikation, digitalisering och beredning och uppdrag för hälso- och sjukvård. Verksamhetsorganisationen rymmer förvaltningarna Hälsooch sjukvård med klinisk forskning, Folktandvård, Regional utveckling, Företagshälsa och tolkförmedling samt Regionservice. Förvaltningarna leds var och en av en förvaltningschef som rapporterar till regiondirektören. Patientnämndens kansli lyder under regiondirektören. Region Örebro län har, i större eller mindre utsträckning, ett avgörande inflytande som finansiär och ägare för ett antal bolag, stiftelser och föreningar. Regiondirektören ansvarar för att den verksamhet som organiseras i annan juridisk form än förvaltning knyts till Region Örebro läns övriga verksamhetsorganisation. 13

16 region örebro läns ORGANISATION Region Örebro län Inera AB 0,2 % AB Transitio 5 % Capio Läkargruppen AB 9 % Region Örebro läns förvaltnings AB 100 % Tåg i Bergslagen AB 25 % Mälab AB 15 % Bussdepåer i Örebro län AB 100 % Länsgården fastigheter AB 100 % Länstrafiken Örebro AB 100 % Länstrafiken Mälardalen AB 33,3 % Länsteatern i Örebro AB 91 % Scantec AB 50 % Bims KB 17,3% Örebro läns flygplats AB 44,95 % Oslo-Stockholm 2.55 AB 25 % Bims AB 16,3 % Almi företagspartner Mälardalen AB 24,5 % Alfred Nobel Science Park AB 21 % Samtrafiken i Sverige AB 2,1 % Länsmusiken i Örebro AB 9 % Bussgods Ekonomisk Förening 7,1 % Juridiska personer Region Örebro län är även engagerat genom ägarandelar eller driftbidrag i följande juridiska personer: Finsamförbunden i Örebro län Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg Stiftelsen för medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset Örebro Stiftelsen Nora Järnvägsmuseum och veteranjärnväg Stiftelsen Svenska Skoindustrimuseet i Kumla Stiftelsen Frövifors Pappersbruksmuseum Gammelkroppa Skogsskola Kommuninvest ekonomisk förening Stiftelsen Kungliga Gyttjebad och Brunnsanstalten Loka 14

17 Rapportering, mål och måluppfyllelse samt uppdrag Rapportering av aktuella händelser och framtida utmaningar, mål och måluppfyllelse samt uppdrag kopplas till de strategiska processer och målområden som återfinns i verksamhetsplanen med budget för 2017 huvudprocesserna hälso- och sjukvård, tandvård och regional utveckling och områdena hållbar utveckling, digitalisering, attraktiv arbetsgivare och ekonomi. Symbolförklaringar Färgindikatorer, måluppfyllelse och genomförande av uppdrag helår = uppnått eller överträffar målnivå = mindre, acceptabel avvikelse från målnivån = större negativ avvikelse från målnivån Förändringspilar, utveckling under året, resultat helår jämfört med föregående år alternativt årets början. = resultatet har förbättrats = resultatet är oförändrat = resultatet har försämrats Indikatorer, resultat helår = helt = delvis = inte alls Villkor för måluppfyllelse redovisas per inriktningsmål med indikatorer under respektive process och målområdes rapportering av mål och målavstämning. Redovisning av resultat för uppdrag sker också inom respektive process och målområde. I Region Örebro läns verksamhetsplan med budget för 2017 finns 31 inriktningsmål och av dessa har 30 mål uppfyllts under 2017, varav 23 stycken fullt ut. Sju mål har en mindre, acceptabel avvikelse från målnivån, varav fyra har en positiv trend. Ett mål har en större negativ avvikelse från målnivån. Sammantaget har således 30 av 31 mål (97 procent) en god måluppfyllelse eller en mindre, acceptabel avvikelse. Det finns 40 uppdrag och 32 uppdrag har genomförts. Sju uppdrag har inte blivit helt klara innan årsskiftet och fortsatt arbete kommer att ske under nästa år. Ett uppdrag har inte startat och även här ska fortsatt arbete ske under nästa år.

18 16 Hållbar utveckling

19 Hållbar utveckling Hållbar utveckling Under året har Region Örebro läns Miljö- och hållbarhetsprogram för åren följts upp som visat på ett flertal positiva resultat. Bland annat inom minskad klimatpåverkan och ökat utbud ekologiska livsmedel. Region Örebro län har fått flera utmärkelser och under Miljödagen i april diplomerades Region Örebro län som en Fairtrade-region. Arbetet med att införa ett kompetensnätverk har inletts och utbildningssatsningar och utveckling av rutiner pågår. Utmaningarna framöver är att skapa delaktighet för Agenda 2030, möta miljögifter och hot mot Sveriges vatten och fortsätta arbetet för en jämställd hälsa. Uppföljning av tidigare miljöoch hållbarhetsprogram Region Örebro läns Miljö- och hållbarhetsprogram för åren har följts upp i början av året. Ett glädjande resultat är att Region Örebro läns totala klimatpåverkan har minskat med 31 procent mellan åren , vilket innebär att målet på 30 procent minskning har uppnåtts. Avtal om fossilfri fjärrvärme och fjärrkyla, byte av bränsle i Länstrafikens bussar samt arbete med klimatsmarta måltider har haft stor betydelse för resultatet. Region Örebro län har också uppfyllt målet om att ha minst 45 procent ekologiska livsmedel år 2016, där resultatet hamnade på 48 procent. En fortsatt utmaning att jobba vidare med är klimatpåverkan från de anställdas tjänsteresor. Nya programmet för Hållbar utveckling Förvaltningarna inom Region Örebro län har aktivt arbetat med att formulera aktivitetsplaner för att möta målen i det nya programmet för hållbar utveckling Varje förvaltning har en eller flera ansvariga representanter som samordnar arbetet i sin förvaltning samt deltar i förvaltningsöverskridande forum för dialog kring programmet. Aktiviteter och utmärkelser för hållbar utveckling Agenda 2030-delegationen, som har uppdraget att stödja och stimulera Sveriges genomförande av de globala målen för hållbar utveckling, besökte Region Örebro län i mars Delegationen fick information om arbetet med framtagandet av den nya regionala utvecklingsstrategin (RUS) och en workshop genomfördes med det regionala samverkansrådet. I delegationens förslag till handlingsplan I riktning mot en hållbar välfärd tas både RUS och program för hållbar utveckling upp som exempel. Under Miljödagen i april diplomerades Region Örebro län som en Fairtrade-region. Det innebär bland annat att Region Örebro län ska öka andelen etiskt producerade livsmedel och på sikt fördubbla andelen Fairtrade-produkter som köps in. Region Örebro län ska också inom ramen för diplomeringen anordna aktiviteter på Fairtrade-tema. I november 2017 redovisades rapporten Miljöarbetet 2017 i landsting och regioner från SKL:s Öppna jämförelser. Region Örebro län ligger på en stabil och hög nivå i miljöarbetet. Inom samtliga områden redovisas ett resultat högre än medelvärdet i toppskiktet när det gäller ekologiska livsmedel, förnybara drivmedel och avfallsåtervinning. Region Örebro län kom på en fjärde plats i Aktuell Hållbarhet och Dagens Medicin årliga ranking av Sveriges regioner och landsting. Kompetensnätverk för kunskapsutveckling och utbildning Arbetet utifrån de statliga utvecklingsmedlen kring våld i nära relation har fortgått. Inom Område habilitering och hjälpmedel har de nyckelpersoner som arbetat med att utveckla lokala tillämpningar av rutiner för respektive verksamhet bildat ett kompetensnätverk för fortsatt kunskap- och metodutveckling. Inom hälsoval barnhälsovårdsenheten, hälsoval mödrahälsovårdsenheten och MMRteam (multi-modal rehabilitering) och rehabkoordinatorer kommer utbildning att erbjudas till all ny personal. Det kompetensnätverk som har startat inom psykiatri för barn och unga vuxna har inventerat kunskap, metoder och arbetssätt för att ställa frågor om våld inom psykiatri för barn och unga vuxna. Utbildningssatsningar och utveckling av rutiner pågår. Drygt personer har hittills genomgått webbutbildning om HBTQ. Tre länsövergripande undersökningar med syfte att få kunskap om befolkningens livsvillkor, levnadsvanor och hälsa har genomförts: Liv & hälsa ung (elever i årskurs 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet), ELSA (Elevhälsosamtal Sammanställt och Analyserat, elever i förskoleklass, årskurs 4 och 7 samt år 1 på gymnasiet) samt Liv & hälsa (befolkningen 18 år och äldre i Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro). Ett analysverktyg ( med resultat från Liv & hälsa ung på skol- och kommunnivå har färdigställts samt en rapport med resultat från ELSA. Framtida utmaningar Den nationella kommissionen för jämlik hälsa lämnade på försommaren ett slutbetänkande med förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna minskar i Sverige. Ansvarsfördelningen mellan olika aktörer och nivåer behöver klarläggas. Region Örebro län är tillsammans med länets kommuner viktiga aktörer i arbetet för en god och jämlik hälsa i länet. Betän- 17

20 kandet lämnar ett omfattande förslag med utmaningar för hälso- och sjukvården i syfte att minska hälsoklyftorna. Som en del i Sveriges genomförande av de 17 globala hållbarhetsmålen, Agenda 2030, tillsatte regeringen i mars 2016 en delegation med uppgift att stödja och stimulera arbetet. Hela samhällets delaktighet är en förutsättning för genomförandet av Agenda Delegationen lämnade i maj ett förslag till handlingsplan för Sveriges genomförande av agendan, vilket kommer att påverka hållbarhetsarbetet. Regeringen gör en satsning för att komma till rätta med övergödning, miljögifter, nedskräpning och andra hot mot Sveriges sjöar, hav och kuster. Region Örebro län kommer att påverkas då bland annat läkemedelsrester och plast utpekas som viktiga miljöaspekter i arbetet. Barnkonventionen föreslås bli lag år 2020 och en strategi kommer att behövas för hur arbetet ska förbättras. Det handlar om utbildningsinsatser, checklista vid politiska beslut och att vara en samverkanspart i Barnombudsmannens uppdrag Kunskapslyftet. Regeringen har antagit nya jämställdhetsmål, varvid ett nytt har tillkommit; jämställd hälsa. Det handlar både om förutsättningar för hälsa och om hur behandling och bemötande kan förbättras ur ett jämställdhetsperspektiv, vilket kommer att medföra nya uppdrag. Det är en utmaning att sprida resultat om befolkningens åsikter om hälso- och sjukvården samt deras livsvillkor, levnadsvanor och hälsa så att det kommer beslutsfattare och aktörer till del. När det gäller att samla in kunskap om förhållanden för den vuxna befolkningen är de alltmer sjunkande svarsfrekvenserna bland den vuxna befolkningen 18 år och äldre en framtida utmaning. Speciellt gäller detta bland de yngsta, år, samt bland de allra äldsta, 80 år och äldre. I en alltmer digitaliserad värld bör resultaten från Region Örebro läns undersökningar göras tillgängligt för samverkansparter och allmänhet via flexibla och pedagogiska digitala analysverktyg. 18

21 Hållbar utveckling uppdrag HÅLLBAR UTVECKLING Uppdrag 1. Att ta fram aktivitetsplaner för implementering och uppföljning av det nya programmet för hållbar utveckling. Kommentar: Region Örebro läns förvaltningar har arbetat aktivt med att utveckla aktivitetsplaner för implementering och uppföljning av det nya programmet för hållbar utveckling. Varje förvaltning har utsett en eller flera ansvariga för detta arbete. Dessa ansvariga personer samverkar också över förvaltningsgränser i vissa tvärfunktionella mål. Alla förvaltningars aktivitetsplaner finns dokumenterade. 2. Att ta fram ett målgruppsanpassat utbildningskoncept med samordnad kompetensutveckling kopplad till målen i Program för hållbar utveckling Kommentar: Uppdraget är genomfört och en slutrapport har överlämnats till styrgruppen. 3. Att ta fram ett förslag på hur Region Örebro län ska arbeta med sociala investeringar. Kommentar: Det finns aktiviteter kopplade till uppdraget inom ramen för den kommande planen för civilsamhälle och social ekonomi som drivs inom förvaltningen Regional utveckling och dess nämnder (fokusnämnden kultur, bildning och ideell sektor samt nämnden för regional tillväxt). 4. Att barnrättsperspektivet analyseras för minst en verksamhet per förvaltning och år. Kommentar: Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har barnrättsperspektivet genomlysts inom neurologi på neuro- och rehabmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, med fokus på personer med multipel skleros. Arbetet är en naturlig fortsättning på den forskning som har bedrivits där. Inom Folktandvården får samtliga nyanställda tandläkare och tandhygienister inom ramen för traineeprogrammet en tre timmars utbildning i barnkonventionen. Allmäntandvårdskliniker får utöver det en utbildning i barnkonventionen i form av en grundutbildning och en fortsättningsutbildning. Förvaltningen Regional utveckling har valt område utifrån att barnrättsperspektivet är en central utgångspunkt för länets kulturplan. De perspektiv som lyfts fram särskilt ligger i linje med FN:s barnkonvention och består i tillgång till och inflytande över kulturella upplevelser, samt inflytande och delaktighet generellt. Regional utveckling har flera aktiviteter kopplat till barnrättsperspektivet som den digitala ungdomspanelen kring kulturfrågor, kulturgarantin, Ung Peng, feriepraktiken och integrationsprojektet Alla barns rätt till kultur. För finansiella satsningar och stödformer görs på årlig basis en analys av hur stor del av dessa som kommer barn och ungdomar till del. Regionhälsan tillämpar barnrättsperspektivet i alla kontakter mot kund och där misstanke finns om att ett barn far illa, upprättas en orosanmälan. Regionkansliet har tagit ett bredare perspektiv, att revidera, förbättra och tydliggöra användningen av befintlig checklista vid konsekvensbedömningen av de horisontella perspektiven i ärendeberedningsprocessen. Uppdraget har påbörjats och kommer att fortsätta under Därefter följer utbildningsinsatser kring checklistan. Regionservice har under året arbetat med kunskapshöjande åtgärder inför att barnkonventionen förväntas bli lag Vid information till chefer och medarbetare används ett bildspel, delar av SKL:s webbutbildning Barnkonventionen från teori till praktik samt SKL:s kortlek Barnets rättigheter. 5. Att ta fram en strategi för hur arbetet med hälsofrämjande hälso- och sjukvårdsinformation till asylsökande och nyanlända ska ske. Kommentar: Under året har inriktningen gått över från en strategi till en handlingsplan. En handlingsplan för hantering av informationsmaterial till asylsökande i Örebro län har tagits fram. En alltmer samordnad struktur för nationell kunskapsstyrning har kommit på plats. 6. Att genomföra en sårbarhets- och försörjningsanalys av Region Örebro läns varu- och materialflöden. Kommentar: Uppdraget hanteras under Program för hållbar utveckling både som ett inriktningsmål och en indikator. Uppdraget är inte klart och fortsatt arbete kommer att ske under nästa år. Nyttan är att få veta hur klimatet eventuellt skapar sårbarhet i flöden av varor och material till Region Örebro län så att enheten för beredskap och säkerhet kan ta höjd för eventuella risker i kontinuitetsplanering. En sådan analys skulle vara mycket värdefull. Det är dock ett mycket stort arbete som kan och bör avgränsas. 19

22 20 hälso- och sjukvård

23 hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Det händer mycket inom den svenska hälso- och sjukvården, och utvecklingstakten är hög. Inom Region Örebro län har ett utökat arbete med närsjukvård och samarbete mellan sjukvårdskliniker varit positivt, liksom utvecklingen av specialiserad vård och riktat utvärderingsarbete. Den svenska hälso- och sjukvården har även ställts inför flera utmaningar under de senaste åren, bland annat hög personalomsättning, kompetensbrist, pressad ekonomi och stängda vårdplatser. Hälso- och sjukvården inom Region Örebro län är inget undantag. Ett år med både utmaningar och utveckling Det har varit ett år fyllt av utmaningar för svensk sjukvård och det gäller även för Region Örebro län. Så gott som alla landsting och regioner har brottats med hög personalomsättning, brist på erfarna medarbetare och stängda vårdplatser. Det har inneburit en pressad arbetsmiljö och ansträngd ekonomi. Kompetensförsörjningen är en utmaning och viktig för att klara hälso- och sjukvårdens uppdrag till befolkningen och samtidigt hantera den ekonomiska situationen. En genomlysning av behoven inom kompetensförsörjningen visar att det finns flera yrkesgrupper som redan idag är svårrekryterade och att det även i framtiden kommer att vara ett glapp mellan tillgång och efterfrågan på en rad kompetenser. Det är framför allt inom primärvården och psykiatrin, men även inom den somatiska specialistsjukvården finns behov för att klara kompetensförsörjningen. Sjukhusen i länet har en ansträngd vårdplatssituation på grund av brist på vårdpersonal. Med ett gott samarbete mellan sjukhusen, tillsammans med ett strukturerat arbetssätt i hela länet, hanteras vårdplatserna under rådande omständigheter på bästa möjliga sätt. En genomgripande utredning av strukturen för de somatiska vårdplatserna visar att det finns ytterligare arbete att göra för att hantera det på ett bättre sätt. Det finns till exempel förslag om optimal storlek på vårdavdelningarna och bemanning per vårdplats. Arbetet fortsätter under Basen i all hälso- och sjukvård ligger i en välfungerande närsjukvård. Det är hit patienterna kommer ofta och med vanliga och kroniska sjukdomstillstånd. I hälso- och sjukvården inom Region Örebro län ligger ett starkt fokus på just detta. I de närsjukvårdsområden som håller på att utvecklas skapas successivt en struktur för att på ett bättre sätt jobba över traditionella gränser mellan till exempel vårdcentraler, kommunerna, akutmottagningar och den specialiserade vården på sjukhus, eller mellan den somatiska hälso- och sjukvården, psykiatrin och habiliteringen. Här finns flera goda exempel på samarbeten mellan sjukhus- kliniker och vårdcentraler och utveckling av mobila team där man genom samarbeten mellan olika vårdnivåer har möjlighet att med gemensamma resurser erbjuda patienterna en god och nära vård. Detta arbete är mycket positivt och kommer att fortsätta i framtiden. Ökad kvalitet och effektivitet Trenden i Europa och i Sverige går samtidigt mot en ökad koncentration inom den mest specialiserade vården. På nationell nivå pågår ett fokuserat arbete när det gäller detta, bland annat utifrån regeringens uppdrag till Socialstyrelsen om en ökad nationell samordning och den fortsatta utvecklingen av regionala cancercentra. Utgångspunkten i arbetet bygger på att ett större patientunderlag leder till en ökad kvalitet och effektivitet. Detta måste även Region Örebro län förhålla sig aktivt till. För att vara en attraktiv medspelare i utvecklingen måste hälso- och sjukvården i Region Örebro län kunna visa nationellt hög kvalitet och vara en bra samarbetspartner med övriga landet. Nivåstrukturering på nationell nivå sker genom fördelning av ovanliga högspecialiserade ingrepp. Hittills har diagnosen peniscancer fördelats till Region Örebro län, tack vare mycket god kompetens och medicinska resultat. I en nyligen utfärdad proposition föreslår regeringen ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) som innebär en ny beslutsprocess för den nationella högspecialiserade vården. Den nya processen ersätter systemet med rikssjukvård och den nationella nivåstruktureringen av cancervården. Sammanfattningsvis innebär propositionen att cirka 5 procent av all specialiserad vård ska utföras på högst fem sjukhus. Detta kan komma att innebära tämligen stora förändringar för Region Örebro läns högspecialiserade vård sett några år framåt. Inom Uppsala-Örebroregionen sker också en nivåstrukturering av olika cancerdiagnoser mellan sjukvårdsregionens sjukhus. Det finns ett liknande jobb att göra även lokalt, mellan verksamheter inom länet och i samarbetet med kommunal vård och omsorg. Utvecklingen har kommit en bit på väg, till exempel när det gäller vårdflöden, standardiserade processer och vårdförlopp, även om fortsatt arbete återstår att göra. Samordningen av verksamheterna inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningens länskliniker har medfört utveckling framåt i detta och det är positivt utifrån ett medicinskt kvalitetsperspektiv. Ett exempel är den länsövergripande produktionsplaneringen för operationer där länets gemensamma resurser används mer optimalt för att uppnå bästa möjliga kvalitet. Denna samordning i länet börjar få genomslag inom flera specialiteter och totalt ökade produktionen för operationer med knappt fem procent under

24 hälso- och sjukvård Genom goda relationer med andra landsting/regioner och en god produktionsplanering har den sålda vården ökat. Många kliniker inom de opererande verksamheterna har tillsammans med onkologiska kliniken bidragit starkt till detta. Ökningen beror till stor del på att Region Örebro län kunnat erbjuda en god tillgänglighet och kvalitet. Långsiktiga avtal saknas dock inom flera områden. Detta skulle ge en ökad stabilitet för de egna verksamheternas ekonomi och planering. tillgängligheten ska stärkas Tillgängligheten totalt sett ligger på samma nivå som föregående år. Under 2018 måste därför insatser göras för att förbättra tillgängligheten till både mottagningsbesök och operation. Arbetet med standardiserade vårdförlopp för cancer har dock inneburit positiva förändringar i väntetiderna för patienter med cancersjukdomar. Allt fler cancerpatienter utreds enligt detta koncept, vilket ger en bättre vårdkedja, samtidigt som uppföljningar via patientenkäten visar att patienterna är väldigt nöjda. Även detta arbete kommer att fortsätta inom fler diagnosområden under Större satsning på utvärdering Under 2017 har för första gången en stor nationell utvärdering av den kliniska forskningen påbörjats av Vetenskapsrådet (VR) och Socialstyrelsen (SoS). Olika aspekter belyses där forskningens kvalitet, samhällsnytta och förutsättningar granskas av VR och SoS. Även det bredare begreppet universitetssjukvård med till exempel kunskapsstyrning och samverkan med patientföreträdare beslyses. Region Örebro län har tillsammans med universitet tagit fram underlag, deltagit i hearings och enkäter har skickats från myndigheterna till 20 verksamheter och cirka 145 forskare. Resultat av utvärderingen kommer att redovisas under våren 2018 och bland annat ligga till grund för kommande statliga anslag för klinisk forskning, så kallade ALF anslag. Även undervisningsaktiviteter har ingått i utvärderingarna och under 2017 har studenter från mer än 20 olika vårdutbildningar, huvudsakligen från Örebro universitet, tillsammans med medarbetare inom vården genomfört mer än veckor av verksamhetsförlagd utbildning. Detta ger verksamheten goda möjligheter att lägga grunden för ett fortsatt framgångsrikt rekryteringsarbete. H-huset för framtidens vård Bygghandlingarna för H-huset vid Universitetssjukhuset Örebro är klara och en produktionskalkyl från byggentreprenören har presenterats. Det är en viktig milstolpe i H-husprojektet eftersom det ger en bättre prognos på byggkostnaderna. När det gäller medicinskteknisk utrustning och övrig utrustning i H-huset så pågår ett intensivt planeringsarbete, liksom även planering för den kommande flytten. Under årets första del har det också pågått arbete på Universitetssjukhuset Örebro med att skapa lösningar för en provisorisk godsmottagning under tiden en ny godsmottagning ska byggas. Alla flöden av ankommande gods samt utgående avfall har analyserats och planerats om, till viss del i tid, men inte minst geografiskt på sjukhuset. Den ordinarie godsmottagningen stängdes direkt efter årets semesterperiod och kommer att vara stängd i cirka två år. På byggprojektsidan har ytterligare större byggnationer färdigställts under året. På Karlskoga lasarett har ombyggnad skett av operationsavdelningen och reservkraftsanläggning och på Lindesbergs lasarett har om- och tillbyggnad av akutmottagningen färdigställts. 22

25 hälso- och sjukvård Framtida utmaningar Det negativa ekonomiska resultatet är en stor utmaning att hantera inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Ekonomisk balans är en förutsättning för framtida utveckling. En långsiktig lösning för kompetensförsörjning i kombination med att använda kompetensen på bästa möjliga sätt är i nuläget helt nödvändig för att komma tillrätta med detta. Kompetensförsörjningen och bristen på vårdpersonal kommer fortsatt att vara en mycket aktuell fråga i sjukvårdssverige. Detta är en av de allra största utmaningarna. Samtidigt som Region Örebro län haft svårigheter att rekrytera fast anställda läkare blir det också allt svårare att få hyrläkare som kan ta dessa uppdrag. Det arbete som görs både nationellt och lokalt för att bli oberoende av hyrläkare i primärvården och psykiatrin är mycket viktigt för att säkra patientsäkerhet och kontinuitet. Här krävs gemensamma krafttag nationellt parallellt med att det lokalt i Region Örebro län behövs åtgärder för att attrahera läkare som långsiktigt kan vara med och utveckla vården i länet. Det behövs också ett omfattande arbete med kompetensväxling för bästa effektiva omhändertagandenivå, så att alla kompetenser används på bästa sätt. De bakomliggande orsakerna till bristen på medarbetare är mångfacetterad. Ökat eller minskat antal utbildningsplatser på universiteten och högskolorna påverkar förstås möjligheten att rekrytera. Det går dock inte att på ett enkelt sätt jämföra behoven idag med hur det såg ut för ett eller två år sedan. Patienterna blir äldre och har mer komplexa sjukdomar som kräver mer insatser. Samtidigt finns en nationell riktning att sjukvården i Sverige går mot att allt mer avancerad vård bedrivs som öppenvård. Detta är en positiv trend som kan förklaras av den medicinska utvecklingen. Antalet vårdplatser i slutenvården minskar på många sjukhus i Sverige, parallellt med att beläggningsgraden och vårdkomplexiteten ökar. För Region Örebro län innebär denna utveckling behov att se över och skapa en vård med rätt dimensionering mellan den avancerade öppenvården och antalet vårdplatser inom slutenvården. Hälso- och sjukvården, både nationellt och lokalt, står inför stora utmaningar som handlar om att på bästa möjliga sätt och utifrån tillgängliga resurser tillgodose de behov som finns i befolkningen. Den svenska hälso- och sjukvården skiljer sig från många i övrigt jämförbara länder genom en sjukhustung struktur. Detta leder till att primärvården i Sverige är alltför svag med en begränsad funktion när det gäller att koordinera vården, att ha översikt över de insatser som patienten får och att bidra till att knyta samman insatserna från hälso- och sjukvård med kommunernas sjukvård och socialtjänst. Här pågår ett nationellt arbete, bland annat med lagändringar, som blir mycket viktigt att implementera. Det är därför av största vikt att Region Örebro län fullföljer den påbörjade utvecklingen av närsjukvården, den vård som är vanligt förekommande och som patienterna behöver ofta och geografiskt nära. Parallellt med utvecklingen av närsjukvården sker utvecklingen av den mer specialiserade vården på länets tre sjukhus. För att öka kvaliteten på den specialiserade vård som ges vid sjukhusen koncentreras olika specialiserade sällaningrepp till vart och ett av de tre sjukhusen. Till exempel har de tidigare tre ortopedklinikerna i Karlskoga, Lindesberg och Örebro slagits samman till en klinik, med en tydligare profilering på de olika ställena: Axel- och knäkirurgi i Karlskoga, knä- och höftleder i Lindesberg och rygg-, barn och fotkirurgi i Örebro. Vidare pågår utvecklingen av ett venöst centrum, det vill säga verksamhet för åderbråck, i Karlskoga medan överviktsoperationer görs i Lindesberg. Vid Universitetssjukhuset Örebro bedrivs traumasjukvård, avancerad cancervård och annan högspecialiserad vård inom en rad olika specialiteter. Allt detta för att öka kvaliteten, stärka patientsäkerheten och använda resurserna på bästa sätt. Det finns en stark inriktning och acceptans för detta på nationell nivå medan det finns utmaningar i samma arbete på länsnivå. Under 2018 behöver därför särskilda insatser göras för att bemöta och lugna den oro som finns. Region Örebro län har även ett särskilt uppdrag att bedriva universitetssjukvård. I uppdraget ska evidensbaserad vård och kunskapsstyrning, högkvalitativ forskning och utbildning bedrivas för att gagna den medicinska utvecklingen. En utmaning är att stärka universitetssjukvården utan att komma i konflikt med det kliniska uppdraget. För att klara utvecklingen behövs en ökad kvalitet i vård, forskning och utbildning inom strategiska områden. På lång sikt handlar det om att hålla en så god kvalitet att universitetssjukvården i Region Örebro län står stark i den allt högre nationella styrningen av den mest kvalificerade hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdens verksamheter ska fortsätta utveckla verksamhetens innehåll positivt och framtidsinriktat. Ett omfattande förändringsarbete pågår för att utveckla närsjukvården i länet och att fortsätta utvecklingen av länsövergripande kliniker med gemensam produktionsplanering. Genom ett ökat samarbete och ett mer effektivt utnyttjande av länets samlade resurser kan hälso- och sjukvården möta utmaningarna och tillgodose patienternas behov. 23

26 hälso- och sjukvård Mål och uppdrag hälso- och sjukvård ÖVERGRIPANDE MÅL Hälso- och sjukvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. INRIKTNINGSMÅL 1. Vården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Kommentar: Hälso och sjukvården arbetar för att öka verksamheternas hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande inriktning. Det hälsofrämjande arbetet behöver alltmer bli en integrerad del i sjukvårdens arbete. Hälsosamtal har genomförts i större utsträckning under året än tidigare vilket är en positiv utveckling som ingår i detta arbete. Indikator: Patienter som vårdats i Region Örebro län har tillfrågats om livsstil. Uppföljning sker via Nationell Patientenkät. Kommentar: Mätning är ej utförd under hösten 2017 och planeras att utföras våren Uppföljningen har inte kunnat göras via Nationell Patientenkät då upphandling med nytt företag ska slutföras nationellt. Indikator: Patienter i riskgrupper blir erbjudna insatser gällande sina levnadsvanor vid kontakt med hälso- och sjukvården och följs upp via adekvata kvalitetsregister. Kommentar: Antalet registrerade hälsosamtal har ökat med 54 procent jämfört med föregående år. De fyra levnadsvanor som tillmäts störst vikt inom hälso- och sjukvården är tobaks- och alkoholbruk, fysisk aktivitet samt matvanor. Nedanstående visas en jämförelse mellan år 2016 och 2017 och utgår från KVÅ-registrerade* aktiviteter inom specialistvård för de kliniker som använder Infomedix. (Statistiken har levererats i mitten av januari och eventuella efterregistreringar kan saknas.) Tobak: Enkla och rådgivande samtal om tobaksbruk har en tydlig nedåtgående trend med -68 procent respektive -23 procent medan de kvalificerade samtalen har ökat med 19 procent. Detta är helt i linje med de nationella riktlinjerna där kvalificerat rådgivande samtal rekommenderas. Alkohol: Antalet enkla samt rådgivande samtal om alkoholvanor har minskat med 15 procent respektive 38 procent medan de kvalificerade rådgivande samtalen har ökat med 23 procent. Detta är motsatt förhållande mot de nationella riktlinjerna där rådgivande samtal förordas. Fysisk aktivitet: Enkla och rådgivande samtal om fysisk aktivitet har ökat något med 13 procent respektive 17 procent. Kvalificerade rådgivande samtal har minskat med 29 procent. Riktlinjerna rekommenderar rådgivande samtal. Antalet utfärdade FaR (Fysisk aktivitet på recept) har minskat med 25 procent. Matvanor: Enkla råd om matvanor visar en minskning med 43 procent, medan rådgivande samtal ökat något med 12 procent. De kvalificerade rådgivande samtalen har ökat med 100 procent, vilket är helt i linje med de nationella riktlinjerna (dock är det få utförda samtal; 34 samtal 2016 och 68 samtal 2017). Sammanfattningsvis redovisas en ojämn bild där vissa resultat går i önskad riktning medan andra går åt motsatt håll. * KVÅ: klassifikation av vårdåtgärder. Indikator: Den antagna rutinen för rökfri operation för patienter som röker tillämpas inom berörda verksamheter. Uppföljning av antalet patienter som erbjudits stöd för rökstopp inför operation. Målet är en ökning jämfört med Kommentar: Indikatorn har visat sig mycket svår att följa upp då den inte tillförlitligt kan registreras. Indikatorn kommer att vara ett uppdrag i verksamhetsplanen Ett uppdrag för att möjliggöra registrering och uppföljning av erbjudande för patienter om rökstopp inför operation. Målet för indikatorn/kommande uppdrag bör vara att alla patienter preoperativt erbjuds stöd till rökstopp. 24

27 hälso- och sjukvård ÖVERGRIPANDE MÅL Hälso- och sjukvården är kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd. INRIKTNINGSMÅL 2. Vården är kunskapsstyrd. Kommentar: Hälso- och sjukvården arbetar kontinuerligt för att vården ska vara kunskapsstyrd genom att bland annat följa nationella riktlinjer och följa upp nationella kvalitetsregister. Regionstyrelsen beslutade i oktober att anta rekommendationen att etablera en nationell kunskapsstyrningsstruktur. Detta innebär att landsting och regioner ska samarbeta inom den gemensamma strukturen för kunskapsstyrning men också anpassa och säkra den sjukvårdsregionala och lokala kunskapsorganisationen till den nationella. Samverkan bör även ske med kommunerna där så är relevant. Kunskapsstyrningsstrukturen bygger på de nationella programområden samt nationella samverkansgrupper med underliggande arbetsgrupper. Under våren 2018 beräknas samtliga programområden vara etablerade. Sjukvårdsregionala ledamöter är via samverkansnämnden utsedda för majoriteten av de nationella programområdena och intresseanmälan för värdskap för programområden är inlämnade till den nationella styrgruppen. Till respektive nationellt programområde avsätts 50 procent processledare, vilka tillhandahålls av den sjukvårdsregion som får värdskapet för detsamma. I takt med att de nationella grupperingarna inrättas, förs dialoger med Uppsala-Örebroregionens utsedda ledamöter, specialitetsråd och regional stöd och samverkansstruktur samt NSK-S representanter. Syftet är att hitta en optimal sjukvårdsregional struktur där befintliga resurser i så stor omfattning som möjligt nyttjas. Rekrytering av processledare och webbredaktör pågår. Samordnarfunktion är utsedd. Arbetet med att etablera och kommunicera organisationen lokalt i Region Örebro län pågår och i november har en mindre arbetsgrupp inrättats. Systemet behöver succesivt byggas i samspel med uppbyggnaden av nationella och sjukvårdsregionala strukturer och i samverkan med relevanta intressenter. Det lokala arbetet innebär översyn av organisation, processer samt stödfunktioner. De lokala kunskapsstyrningsfunktionerna behöver justeras och innefatta de i kunskapsstyrningsmodellen ingående delarna kunskapsunderlag, analys och uppföljning samt lokalt utvecklings-/förbättringsarbete i ett övergripande perspektiv för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Indikator: Samtliga verksamheter har ett arbetssätt som stödjer ordnat införande och evidensbaserad praktik och uppföljning sker mot nationellt fastställda målvärden. Kommentar: Resultat från nationella kvalitetsregister följs och utgör i viss mån underlag för förbättringsarbete. Implementering av nationella riktlinjer har skett dels via de lokala medicinska programråden (Diabetes; Astma/KOL, STRAMA samt Stroke) och dels i samverkan mellan Hälso- och sjukvårdsförvaltningens utvecklingsenhet och verksamheter. Arbete har startat med en omställningsfas inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. De tidigare medicinska programråden ska skifta till att bli arbetsgrupper på respektive nivå. Lokalt innebär det att följande tidigare medicinska råd blir arbetsgrupper under lokala programområden: Diabetes under Endokrina sjukdomar; Astma/ KOL under Lungsjukdomar; Stroke under Nervsystemets sjukdomar samt STRAMA under Infektionssjukdomar. Uppdragsbeskrivning för dessa och kommande grupper kommer att justeras utifrån vad som görs sjukvårdsregional och nationellt och utifrån vilka behov och förutsättningar som finns lokalt. Att kartlägga processer utifrån patientens väg i vården, analysera data som utgångspunkt i förbättringsarbeten är centralt. Rådet för ordnat införande som bildades under året är vilande under omställningen. Sjukvårdsregional HTA-samverkan sker via HTArådet och systematiska kunskapsunderlag produceras av såväl CAMTÖ som av HTA-rådet. Samverkan sker mellan CAMTÖ Läkemedelskommittén och Medicinsk teknik. (HTA, Health Technology Assessment, innebär att man söker, granskar och sammanställer det vetenskapliga underlaget för en specifik fråga inom diagnostik eller behandling. I första hand rör det nytta och risker ur ett patientperspektiv men det innefattar också hälsoekonomiska och etiska aspekter.) (CAMTÖ, Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Region 25

28 hälso- och sjukvård Örebro län (Centre for Assessment of Medical Technology in Örebro).) Jämförelser mellan vetenskapliga kunskapssammanställningars slutsatser och klinisk praxis genomförs i samverkan mellan HTA-enheten CAMTÖ och verksamheterna och föredras i rådet för medicinsk kunskapsstyrning. En tydligare koppling till förbättringsarbete kan med fördel organiseras. Läkemedelskommittén arbetar övergripande med läkemedelsfrågor för såväl offentlig (kommunal och landstingsdriven) som privat hälso- och sjukvård inom Örebro län och verkar för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel där patientens och samhällets bästa beaktas. Kompetensgrupper övergripande inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (Nutrition och munhälsa, Sår, Fall, preventivt vårdarbete/ TUMF, Barn och unga som närstående samt Förbättringsarbete och coaching) arbetar i syfte att tillse att vården är kunskapsbaserad och jämlik. Att inkludera ett kommunalt perspektiv eftersträvas. Samverkan sker med kompetensgrupper under Hälso- och sjukvårdsförvaltningens chefläkare. 3. Vården är patientsäker. Kommentar: Hälso- och sjukvården har etablerat ett tydligt patientsäkerhetsarbete i systematisk form för avvikelsehantering, anmälningar och uppföljningar. En enhetlig struktur för klagomål har också byggts upp för att ta tillvara patienternas synpunkter. En patientsäkerhetsstrategi är beslutad och ligger till grund för fortsatt utveckling av kvalitet och patientsäkerhet. Indikator: Redovisning av genomförda åtgärder utifrån Lex Maria-anmälningar, avvikelser, och klagomål samt händelse- och riskanalyser och effekter av dessa. Kommentar: Ett strukturerat patientsäkerhetsarbete har etablerats inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningens chefläkargrupp. I detta forum bedöms avvikelser samt beslutas om fullföljande av anmälningsskyldigheter enligt gällande regelverk. En ny föreskrift (HSLF-FS 2017:40) om Vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete har trätt i kraft under hösten. Detta har föranlett ett omfattande implementeringsarbete via chefläkare till Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupper för tydliggörande av verksamhetschefernas dokumentationsoch utredningsansvar av vårdskada och fram för allt allvarlig vårdskada (tidigare benämnd Lex Maria) då anmälningsskyldigheten träder in. Under året har 80 anmälningar gjorts utifrån risk för eller inträffad allvarlig vårdskada. Detta är en markant ökning jämfört med tidigare och har verkställts utifrån aktiv genomlysning av inträffade avvikelser. Till IVO har 34 anmälningar om brister i yrkesutövningen effektuerats enligt Patientsäkerhetslagen. Det är även här en ökning utifrån aktiv dialog om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonals ansvar och skyldigheter, vilket också är kopplat till kompetensbrister och patientsäkerhetsrisker förenat med hyrläkare. IVO har genomfört fem inspektioner i verksamheterna. En avgörande var inom mag-tarmmottagningen där ett antal Lex Maria anmälningar skett på grund av långa väntetider till koloskopi. Ett gediget förbättringsarbete har initierats och pågår, vilket vänt utvecklingen. Under året har nio risk- samt 18 händelseanalyser utförts av rutinerade analysledare för kvalitetssäkring enligt metod. Händelseanalyser har genomförts vid komplexa händelser; övergångar i vården, kommunikationsbrist och oklar ansvarsfördelning. Analyserna har publicerats i Nitha kunskapsbank och föreslagna åtgärder har följts upp i direkta möten med verksamheterna. Under året har drygt avvikelser, en ökning på cirka 1 300, rapporterats inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, varav inom patientsäkerhet. Det finns målvärden för adekvat hantering med målvärden inom sju och 90 dagar avseende klassificering respektive initiering av åtgärder, för ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Variationen i måluppfyllelse är dock fortfarande stor inom olika verksamheter varför en fokusering kommer att ske under Från IVO har sammanlagt 124 klagomål från enskild inkommit och besvarats. Under hösten har arbete skett för att bygga upp strukturen inför förändringen av klagomålshanteringen. Lagen om ett mer ändamålsenligt klagomålssystem kommer att träda i kraft vid årsskiftet 2017/18 och ger vårdgivaren ansvaret för handläggning, besvarande, aggregering och analys av inkomna synpunkter. Detta ska ses som en del i vårdgivarens systematiska förbättringsarbete. Utmaningen har varit att bygga ett robust och transparent system utan att riktigt veta omfattningen framåt, då IVO haft möjlighet till begränsningar utifrån definierade begrepp. Förberedelsearbetet har krävt omfattande insatser för organisationsansvar och patientinformation, utvärdering följer. 26

29 hälso- och sjukvård I Patientsäkerhetsberättelsen 2017 kommer ytterligare fakta om patientsäkerhetsarbetets olika dimensioner, uppföljningar och utfall att presenteras. 4. Vården är personcentrerad. Kommentar: Hälso- och sjukvården arbetar för att vården ska vara personcentrerad, bland annat att patienterna ska vara nöjda och delaktiga i vården. Det sker till exempel genom att följa upp resultat från patientenkäter där patientnöjdhet och delaktighet ingår för att stärka patienternas delaktighet i vården. Digitala vårdtjänster möjliggör också delaktighet för patienterna i sin vård. En förbättrad hantering av klagomål från patienter har byggts upp med fokus på patienten och personens upplevelse av vården. Indikator: Region Örebro län arbetar för att patienter och närstående ska känna sig delaktiga. Uppföljning sker via Nationell patientenkät. Kommentar: Utifrån resultat av tidigare enkät har reumatologen, infektion- samt barn och ungdomsmedicinska kliniken inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen följt upp patienternas upplevelse av delaktig via en ny enkät. Via Nationell patientenkät ska samtliga patienter fortlöpande följas upp som genomgått ett så kallat standardiserat vårdförlopp (SVF). Det omfattar numera allt fler cancerdiagnoser. För hösten fanns planering för nationell uppföljning av besök i primärvården för uppföljning av patientnöjdhet och delaktighet. I och med att företaget kom i ekonomiskt obestånd under året avbröts det kontinuerliga arbetet nationellt, men kommer att återupptas under våren 2018 då med fokus på primärvård. Patientens delaktighet i sin vård möjliggörs också genom Journal via nätet och olika digitala vårdtjänster för kontakt. Region Örebro län ligger långt fram såväl avseende utnyttjande, läsbarhet som utveckling. I journaldokumentationen kan patienten själv följa planering och vårdförlopp utifrån sin person. Nytt ramverk för ökad delaktighet för patienterna har bearbetats under året. Uppbyggnaden av en rak och tydlig klagomålshantering, enligt indikatorn ovan, med en väg in för patienternas synpunkter har gjorts med fokus på patienten och personens upplevelse av vården. Detta är ett viktigt led för patientdelaktighet och vårdens ansvar för ständigt förbättringsarbete. Analys och uppföljning följer under Vården är effektiv. Kommentar: Effektiv vård är ett viktigt kvalitetsmått för hälso- och sjukvården: Effektiva processer verkar för optimal resursanvändning och hög medicinsk kvalitet. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens organisation med närsjukvårdsområden och länskliniker ger möjlighet till en effektiv vård med koncentrering och differentiering av utförda åtgärder samt vårdkedjor som följer patientens väg genom vården. Standardiserade vårdförlopp är goda exempel på sådana vårdkedjor. Positiva effekter har börjat synas med ökad produktion inom den specialiserade vården samt även en viss förbättring av väntetider till nybesök läkare och operation. Även vårdplatsstrukturen ses över för att bättre passa dagens patienter och de möjligheter som den medicinska utvecklingen ger. Indikator: Genom högkvalitativa vårdkedjor skapas ökat värde för patienter i hälso- och sjukvården. Uppföljning av kartlagda och implementerade vårdförlopp liksom länsgemensamma produktionsplaner för Kommentar: Arbetet med standardiserade vårdförlopp (SVF) följer plan och 28 SVF pågår. Vid SKL:s måluppföljning under hösten så var Region Örebros måluppfyllelse generellt något bättre än medelvärdet. En länsgemensam operationsplanering är genomförd på Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ortopedklinik. 6. Vården är tillgänglig. Kommentar: Tillgängligheten till vården ligger i stort sett på samma nivå som föregående år. Insatser måste göras för att förbättra tillgängligheten både till mottagningsbesök och operation. Tillgänglighetssituationen för operationer är marginellt förbättrad. Knappt operationer gjordes under året, vilket är en ökning med 4,4 procent. Tillgängligheten till planerade nybesök inom den specialiserade vården var lika som förra året vid årets slut. Telefontillgänglighet och läkarbesök inom sju dagar inom primärvården är tämligen oförändrad. Återbesök inom planerad tid har varit relativt stabilt över tid med knappt 80 procent i planeringslistan inom medicinskt måldatum. Totalt antal genomförda läkarbesök (drygt ) har ökat med 0,3 procent jämfört med Inom 27

30 hälso- och sjukvård specialistvården finns en ökning med besök (0,9 procent) medan antalet besök inom primärvården minskat med (0,5 procent). Användningen av e-hälsa ökar och bidrar till ökad tillgänglighet genom att invånare, patienter och anhöriga kan kontakta vården via internet för att få service, rådgivning och hjälp till egenvård. Indikator: Tillgängligheten till vården ska öka 2017 jämfört med Redovisning och uppföljning av: Kommentar: Sammanfattande bedömning: Användningen inom e-hälsa fortsätter att öka. Det är en marginellt förbättrad tillgänglighetssituation avseende operationer. Tillgängligheten för planerade nybesök inom specialiserad vård är lika som förra året. Primärvårdens telefontillgänglighet är tämligen oförändrad. Läkarbesök inom primärvården inom sju dagar är tämligen oförändrad. Återbesök inom planerad tid är stabilt och oförändrat. Se även bilaga verksamhetsstatistik, Hälso- och sjukvård tillgänglighet. Indikator: Indikatorerna för inriktningsmålen under e-hälsa. Kommentar: Indikatorerna för e-hälsa: 79 procent av länsinvånarna känner till 1177 Vårdguiden, e-tjänster och sjukvårdsrådgivning via internet på 1177.se. Målet är 75 procent. 57 procent av länsinvånarna är användare av 1177 Vårdguidens e-tjänster. Målet är 50 procent. Andelen patienter som får nybesök på mottagning alternativt operation/behandling inom vårdgaranti. Indikator: Andelen patienter som får nybesök på mottagning alternativt operation/behandling inom vårdgaranti. Kommentar: Tillgängligheten avseende nybesök och operation/behandling når inte upp till vårdgarantin. Väntande patienter till nybesök läkare inom 90 dagar har under året varit något bättre än motsvarande tider 2016 men var lika vid årets slut, 78 procent både 2017 och Väntande patienter till operation inom 90 dagar visade i december marginellt bättre värden än motsvarande tid 2016, 68 procent 2017 jämfört med 67 procent Under större delen av året har värdena varit sämre än motsvarande tider 2016 men det har förbättrats under hösten. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ögonklinik, som har många operationer, har förbättrat tillgängligheten. Indikator: Telefontillgängligheten och tillgängligheten till första besök inom primärvården. Variationen mellan vårdcentralernas resultat ska minska jämfört med Kommentar: Telefontillgänglighet: Under hela 2017 har 80 procent av de som ringde till distriktssköterskemottagningarna en uppringningstid samma dag och variationen månadsvis har varit mellan 77 och 86 procent. Totalt antal inkommande samtal och antal besvarade År 2016 var resultatet 81 procent och variationen månadsvis var mellan 79 och 84 procent med totalt antal inkommande samtal och antal besvarade Vid jämförelse mellan 2017 och 2016 har antalet inkommande samtal ökat från 2016 till 2017 med samtal och antalet besvarade samtal har ökat med

31 hälso- och sjukvård Kommentar: Läkarbesök inom sju dagar: Under hela 2017 har 87 procent av patienterna som bedömts vara i behov av en läkartid fått träffa läkare inom sju dagar. Variationen månadsvis har varit mellan 84 och 93 procent. Av nybesök till läkare fick komma inom sju dagar. År 2016 var resultatet 88 procent, variationen månadsvis var mellan 86 till 92 procent. Av nybesök till läkare fick komma inom sju dagar, antal nybesök till läkare ökade med från 2016 till 2017 och 1008 fler besök togs emot inom sju dagar. Indikator: Återbesök inom planerad tid. Kommentar: Cirka patienter finns i planeringslistorna för återbesök. Cirka 80 procent av alla planerade läkarbesök är återbesök. Värdet har varit relativt stabilt på övergripande hälso- och sjukvårdsnivå med cirka 80 procent i planeringslistan inom medicinskt måldatum. INRIKTNINGSMÅL 7. Den högspecialiserade sjukvården är högkvalitativ och konkurrenskraftig. Kommentar: En framtidsplan för den högspecialiserade vården är beslutad. En indikator för att den högspecialiserade vården är högkvalitativ och konkurrenskraftig är att volymen av den sålda vården har ökat i jämförelse med förra året. Region Örebro län har kunnat erbjuda en god tillgänglighet och kvalitet inom flera områden. Indikator: Den högspecialiserade vården är högkvalitativ. Analys av samtliga högspecialiserade verksamheter vad avser kvalitet, produktion, kompetensförsörjning, forskning och utveckling, nationellt och internationellt samarbete. Handlingsplan upprättas för att säkra den högspecialiserade vården utifrån ett regionalt perspektiv. Kommentar: En framtidsplan för den högspecialiserade vården har tagits fram och har beslutats av regionstyrelsen i december. Det finns också ett uppdrag, uppdrag 20, kopplat till detta. Indikator: Den högspecialiserade vården är attraktiv regionalt och nationellt. Redovisning och uppföljning av den sålda vården som ska öka 2017 jämfört med Kommentar: Fördelningen mellan högspecialiserad vård och annan såld vård kan inte redovisas. Intäkterna för såld vård har ökat med drygt sex procent under 2017 jämfört med 2016 (till och med november). Bidragande är cirka 25 procent ökning av intäkter till kärlthoraxkliniken, denna klinik står för cirka 16 procent av all såld vård. Den största ökningen av såld vård har skett inom ortopedkirurgiska kliniken som står för cirka åtta procent av den sålda vården. Ögonkliniken är en stor aktör som säljer nästan uteslutande högspecialiserad vård och står för cirka sju procent av all såld vård. Öron- näsoch halskliniken, kirurgiska kliniken, onkologiska kliniken och urologiska kliniken står vardera för 6 7 procent av den sålda vården, bland dessa har en betydande ökning skett inom urologi. Många andra aktörer är strategiskt mycket viktiga (laboratoriemedicin, neurokirurgi, röntgen med flera) och bidrar till den sålda vården men är intäktsmässigt mindre. 29

32 hälso- och sjukvård Långsiktiga avtal saknas inom flera områden, ökningen beror till stor del på att Region Örebro län har kunnat erbjuda en god tillgänglighet och kvalitet. ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län bedriver och stödjer klinisk forskning i syfte att ge bästa möjliga förutsättningar för medborgarnas hälsa, vård och omsorg. Regionen samverkar med akademin avseende såväl forskning som akademisk utbildning. INRIKTNINGSMÅL 8. Forskningen och utbildningen är högkvalitativ och stärker universitetssjukvården. Kommentar: Den kliniska forskningens volym och kvalitet har bidraget till Örebro universitets goda utfall avseende universitetsranking på internationell nivå. Region Örebro läns insatser inom verksamhetsförlagd utbildning inom akademiska vårdutbildningar, inklusive läkarutbildningen, får generellt goda omdömen. Indikator: Den kliniska utbildningsmiljön i Region Örebro län har förbättrats jämfört med Utfall inom AT-rankning ska förbättras jämfört med föregående år. VFU-studenter anser vid utvärderingar att de har möjlighet att uppnå lärandemål (målnivå 90 procent) samt är nöjda som helhetsintryck med sin placering (målnivå 80 procent). Kommentar: Utvärderingar av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom ramen för akademiska vårdutbildningar får generellt sett goda vitsord. Aktuella målnivåer för VFU nås. Läkarutbildningen och VFU under denna har av studenter, tillsammans med motsvarande utbildning i Linköping, rankats högst av landets läkarutbildningar. AT-rankningen 2017 visar positiv utvecklingen på regionnivå, men visar också tydligt att förbättringsutrymme finns främst inom verksamheter med låg kontinuitet och/eller problem att bemanna pedagogiska positioner. En förändrad AT-organisation är under införande liksom en förändring av övergripande ST-studierektorsorganisation. 30

33 hälso- och sjukvård Indikator: I Region Örebro län ska begreppet universitetssjukvård implementeras och utvecklas. Utvärderingar av universitetssjukvårdsenheter inom Region Örebro län ska genomföras för första gången under 2017 utgående från nationella kriterier. Kommentar: Universitetssjukvårdsenheter och lokala kriterier för sådana enheter har i samverkan med Örebro universitet fastställts. Universitetssjukvårdsenheter bedriver verksamhet vid samtliga tre sjukhus och finns organisatoriskt inom sju av nio områden inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Utvärdering av såväl universitetssjukvårdsenheter som på huvudmannanivå pågår under perioden kvartal tre 2017 till kvartal ett INRIKTNINGSMÅL 9. Stärkt forskningsprofil genom implementerad utvecklingsplan Kommentar: Regionstyrelsen har fastställt en utvecklingsplan med utgångspunkt i Region Örebro läns forskningsstrategi, nationella kriterier för universitetssjukvård samt SKL:s positionspapper om klinisk forskning. Ett antal aktiviteter har bedrivits utifrån denna plan och med resurstillskott från bland annat de statliga så kallade ALF medlen för klinisk forskning. En nära samverkan har skett med Örebro universitet. En ökad forskningsaktivitet kan följas till exempel i antal publikationer. Indikator: Den kliniska utbildningsmiljön i Region Örebro län har förbättrats jämfört med Utfall inom AT-rankning ska förbättras jämfört med föregående år. VFU-studenter anser vid utvärderingar att de har möjlighet att uppnå lärandemål (målnivå 90 procent) samt är nöjda som helhetsintryck med sin placering (målnivå 80 procent). Kommentar: Vetenskapsrådets (VR) utvärdering för visar väsentligen likartat resultat jämfört med föregående år. En viss volymsökning ses avseende antalet publikationer. VR:s data avviker från tidigare använda modeller och ger en så kallad ortsfraktionerad publikationer. Avseende antal disputationer och docenter uppfylls målen med en viss årsvariation. Externfinansiering, inkluderande anslag för klinisk forskning där universitetet är medelsförvaltare, utvecklas positivt. Regionstyrelsen har fastställt en handlingsplan vars utgångspunkter är universitetssjukvårdskriterier enligt nationella ALF-gruppen samt SKL positionspapper om klinisk forskning. Handlingsplanen ligger till grund för ett antal pågående aktiviteter, till exempel är en projektdatabas etablerad. Denna kommer att successivt ge bättre möjligheter till löpande uppföljning och förbättrad statistik särskilt avseende kliniska läkemedelsstudier. 31

34 hälso- och sjukvård Uppdrag 7. Att genomföra en fördjupad utredning av behov och avgränsningar för en så kallad SESAMmottagning (sex och samlevnadsmottagning) för personer över 23 år. Utredningen ska bedöma behov av en sådan mottagning, storlek och organisation, ekonomiska konsekvenser samt inom vilken verksamhet (klinik) som mottagningen ska vara placerad. Kommentar: Uppdraget har genomförts, utredningen är färdig och presenterad för fokusberedningen för somatisk och psykiatrisk specialistvård samt högspecialiserad vård. 8. Att implementera den antagna handlingsplanen för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa. Kommentar: En styrgrupp har bildats under våren för implementeringen av handlingsplanen för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa. I styrgruppen ingår områdeschefen för psykiatrin, närsjukvårdscheferna, områdeschefen för medicin/ rehab, regiondirektören samt regionala samordnaren för suicidprevention. Under hösten har det genomförts en instruktörsutbildning i första hjälpen till psykisk hälsa. Cirka 16 personer har utbildats varav sex från hälso- och sjukvården och övriga från länets kommuner. Den personal som genomgår utbildningen kommer i sin tur att utbilda andra medarbetare. Planering för mobila akuta funktioner har fortsatt och det finns nu en färdig struktur för det fortsatta arbetet. 9. Att verka för en ökad hälsofrämjande inriktning på alla nivåer i Region Örebro län så att aktuell kunskap avseende hälsopåverkande faktorer också beaktas i mötet med patienter och närstående och att individens egenmakt förstärks genom ökad medvetenhet om levnadsvanors betydelse. Kommentar: Arbete pågår inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen med uppdrag om det hälsofrämjande patientmötet inom hälso- och sjukvården. En processledare har tillsatts och arbete pågår med kartläggning av pågående aktiviteter. Några huvudaktiviteter har valts ut med utgångspunkt från de nationella riktlinjerna för levnadsvanor och för att matcha de arbetsgrupper som finns under det nationella nätverket för hälsofrämjande metoder. 10. Att utreda förutsättningarna för etablerande av specialiserad närsjukvård i närsjukvårdsområde Söder. Kommentar: Närsjukvård som begrepp bygger på samverkan mellan specialiserad sjukvård, primärvård och kommunal vård och omsorg utifrån patienten/brukarens behov. Målsättningen är att tillskapa goda förutsättningar för att tillsammans oavsett huvudman och i dialog med patienten kunna utveckla effektiva vårdprocesser med hög kvalitet som gör att det blir bättre för patienten/brukaren. Under hösten har en översyn för att förtydliga projektorganisationen genomförts. En övergripande skiss för hur nybyggnation av vård och omsorgsboende samt samlokalisering av viss specialistsjukvård, vårdcentralen (Fylsta och Kungsgården) ska kunna ske etappvis har tagits fram. Under hösten har arbetet fortskridit med kartläggning av flöden, samband och tidplan samt klargörande av behov och förutsättningar under byggprocessen då verksamheter med största sannolikhet behöver evakueras under byggtiden. 11. Att utreda förutsättningar och inriktning för etablerande av ett närsjukvårdscentrum i Örebro. Kommentar: Närsjukvård som begrepp bygger på samverkan mellan specialiserad sjukvård, primärvård och kommunal vård och omsorg utifrån patienten/brukarens behov. Målsättningen är att tillskapa goda förutsättningar för att tillsammans, oavsett huvudman och i dialog med patienten, kunna utveckla effektiva vårdprocesser med hög kvalitet som gör att det blir bättre för patienten/ brukaren. Under hösten har kartläggning av flöden, omvärldsbevakning och framtidsspaning skett enligt plan och planerade workshops har genomförts. En delrapport med lägesbeskrivning har lämnats och en slutrapport beräknas vara klar i månadsskiftet februari/ mars

35 hälso- och sjukvård 12. Att utveckla tidiga insatser för att minska psykisk ohälsa. Inom detta uppdrag ingår att påbörja uppbyggandet av psykosociala team inom primärvården med kurator, psykolog, psykiatrisjuksköterska, allmänmedicinare och distriktssjuksköterska. Kommentar: Utredningen Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa har slutförts och dess slutsatser och förslag har presenterats bland annat till regionstyrelsen. 13. Att utveckla kanaler för öppen och lättillgänglig information om hälso- och sjukvårdens kvalitet, tillgänglighet och resultat inom alla vårdnivåer. Kommentar: Arbete med att vidareutveckla Region Örebro läns kommunikationskanaler har pågått under året. Som en del i det ingår att utveckla hur kommunikationen sker för att öka tillgängligheten till information om bland annat hälso- och sjukvårdens kvalitet, tillgänglighet och resultat. Via 1177.se finns möjligheter till hitta och jämför vård. I takt med att Region Örebro län flyttar patient- och invånarinformation till 1177.se underlättas det för målgrupperna att hitta relevant information. Region Örebro läns arbete med vården i siffror och öppna jämförelser är ytterligare exempel på hur den här typen av undersökningar tillgängliggörs för att skapa förutsättningar för en öppen informationshantering. 14. Att förstärka och följa upp patientens möjlighet att via olika vägar få kontakt med sjukvården samma dag som man upplever ett behov. Kommentar: Webbtidbok nyboka, omboka, avboka Sex integrationer igång. (Folktandvården, cellprovtagning, mammografi, blodgivning, primärvården och specialistvården). Kvalitetssäkringsprojekt har genomförts för primärvården, där utbildning, statistik och uppföljningsbesök har genomförts på varje vårdcentral. Det har inneburit att fler personalkategorier erbjuder webbtidbok. Planering för att få en gemensam grundnivå för alla vårdcentraler pågår. Vård via video, digital ungdomsmottagning och digital vårdcentral Sedan tidigare erbjuder familjerådgivningen och tolkcentralerna besök via video. Piloten för en digital ungdomsmottagning har startat under hösten. Medicinmottagningen vid Universitetssjukhuset Örebro och Vivalla vårdcentral erbjuder vård via video som ett komplement till telefonrådgivning/besök. Projekt pågår med uppdrag att ta fram förutsättningarna och plan för att starta med en virtuell digital vårdcentral under Att inom hälso- och sjukvården följa upp inom respektive område hur patientens tillgänglighet inom olika aspekter tillgodoses. Kommentar: Uppföljning sker kontinuerligt via möten i Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp. Det rapporteras också via mål och indikatorer i delårsrapporter, verksamhetsberättelse samt årsredovisning. 16. Att initiera en utredning som ska lämna förslag om tidiga insatser för att motverka könsstympning av flickor. Kommentar: Under året har en arbetsgrupp arbetat med utredningen och tagit fram förslag på förebyggande insatser mot könsstympning av flickor. Utredningen slutfördes i december. 17. Att återkomma med ett underlag om genomförande av en samlad insats inom missbruksvården i samverkan med andra aktörer. Insatsen syftar till att säkerställa en medicinskt säker avgiftning för både män och kvinnor, adekvat vård för läkemedelsmissbrukare samt genomförande av ett sprututbytesprogram inom beroendevården. Kommentar: Områdeschefen för psykiatrin har under våren samlat representanter för infektionskliniken och beroendecentrum i syfte att planera för en medicinskt säker avgiftning för både män och kvinnor samt införande av ett sprutbytesprogram. Underlag för detta har innan sommaren överlämnats till fokusberedningen för somatisk och psykiatrisk specialistvård. Rekrytering och planering för lämpliga lokaler pågår. Läkemedelsmottagningen planeras att starta våren

36 hälso- och sjukvård 18. Att avrapportera arbetet med att förstärka insatserna för barns och ungas hälsa vad avser behandling av barn med läs-, skriv- och räknesvårigheter samt barn och unga med behov av neuropsykiatriska utredningar. Kommentar: Logoped anställd av Region Örebro län stöttar länets kommuner i ett projekt som leder till en nivåstrukturering för barn och ungdomar med dyslexi. Syftet med satsningen är att ge stöd på rätt nivå, så nära vardagen som möjligt och därmed frigöra resurser inom logopediverksamheten för de barn och ungdomar som har störst behov av specialistinsatser. Psykiatrin har under året gjort en resursallokering för neuropsykiatriska utredningar, tillfälligt rekryterat ny personal, förändrat arbetssätt och så vidare för att snabbt kunna minska köerna till utredning. Dock kan konstateras att kön till utredning inte minskat i förväntad omfattning. I stället har inflödet av patienter för utredning ökat mycket kraftigt när det blivit känt att psykiatrin ökat resurserna för neuropsykiatrisk utredning. Under perioden januari till november har kliniken psykiatri för barn och unga vuxna (BUV) gjort 640 utredningar att jämföra med 560 utredningar januari till december Antalet patienter i kö för neuropsykiatrisk utredning var 489 patienter vid årsskiftet 2017/18. Psykiatrin planerar för en ökad samverkan med skolan där deras roll i utredningsarbetet behöver klargöras. Verksamheten för barn och unga vuxna i psykiatrin ser att drygt sex procent av patienterna som väntat på neuropsykiatriska utredningar uppfyller en utvecklingsstörningsdiagnos, vilket är bekymmersamt då dessa barn/ungdomar inte fått några insatser i skolan i avvaktan på utredning från barn- och ungdomspsykiatrin. Barn- och ungdomshabiliteringen har sett en stor ökning och tillströmning av patienterna med neuropsykiatriska besvär. Antalet inkomna remisser är för året 193, siffran för år 2016 var 160 inom detta område. Antal pågående vårdåtagande är 915 barn och ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ligger under behandlingsfasen. En lägesrapport angående den bristande tillgängligheten har presenterats för fokusberedningen habilitering och hjälpmedel och folktandvård. 19. Att redovisa förslag på hur ökad mobilitet i vårdsamverkan kan utvecklas samordnat i hela Region Örebro län. Kommentar: Hemrehabiliteringsteam för patienter som drabbats av stroke har fortsatt att utvecklas under året med utgångspunkt från de tre sjukhusen i länet. Övergripande kriterier för att skrivas in i teamet är att patienten drabbats av en stroke med lätta eller medelsvåra symtom. Under året har totalt 142 patienter i länet kunnat ta del av rehabiliteringsformen. Vårdtiden i teamet varierar mycket, från att enbart vara i behov av telefonuppföljning till inskrivning, träning och stöd under drygt tre månader. Uppföljning efter utskrivning från teamet visar att Örebro har 74 procent av patienter som behöver fortsatt stöd och kontakt. Motsvarande andel i Karlskoga (Område närsjukvård väster) var 26 procent och i Lindesberg (Område närsjukvård norr) var det 37 procent av patienterna som behöver fortsatt stöd och kontakt. När det gäller profession som har flest enskilda besök i hemmet så är det fysioterapeut men teambesök med fysioterapeut, arbetsterapeut och undersköterska är också vanligt förekommande. Resultat av enkät visar fortsatt hög tillfredsställelse, gott förtroende för personal i teamen, ökad grad av egen motivation samt trygghet bland såväl berörda patienter som anhöriga. Etableringen av ett team för äldre patienter med multisjuklighet har börjat byggas upp, med start i september, inom ramen för samarbetet slutenvård Universitetssjukhuset Örebro Område närsjukvård Örebro Örebro kommun inom Gränslöst samarbete. Det görs i projektform till och med år 2019 och ska utvärderas i samarbete med Örebro universitet. Teamet består av läkare, sjuksköterskor och medicinsk vårdadministratör. Teamet är i uppbyggnadsfas och har under hösten haft nio patienter inskrivna. Kriteriet att skrivas in i teamet är, förutom multisjuklighet, att patienten ska vara inskriven i den kommunala sjukvården men att insatta resurser inte räcker till. Teamet har startat med 50 procent läkare men från och med april 2018 kommer det att finnas ytterligare 50 procent läkare i teamet. Ett första steg har även tagits under hösten inom Område närsjukvård väster när det gäller att starta ett mobilt team för multisjuka. Det teamet bygger på en sjuksköterska och läkare vid behov. Sedan tidigare arbetar även geriatriska öppenvårdsteamet, som utgår från geriatriska kliniken Universi- 34

37 hälso- och sjukvård tetssjukhuset Örebro, med att följa upp patienter som söker akut alternativt har en kortare inläggning på sjukhus. Fokus för det teamet är patienter som inte har några kommunala insatser i form av hemtjänst eller hemsjukvård. Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) finns etablerad i länet och arbetar numera med hela länet som upptagningsområde dock med konsultuppdrag i norr och väster och mera operativa insatser i Örebro och söder på grund av geografiska avstånd. Inom Område närsjukvård väster finns även att mobilt palliativt team, däremot saknas team för vård och stöd i hemmet i den norra länsdelen för närvarande och där står i vissa fall ASIH tillsammans med kommunerna för en del insatser vid behov. Utmaningen framöver ligger bland annat i att synkronisera teamens uppdrag och arbete så att patienter får god och säker vård i hemmet med hjälp av det team som har kompetens för aktuell patients behov. 20. Att utarbeta en framtidsplan för den högspecialiserade vården inom Region Örebro län. I planen ska nuvarande styrkor kartläggas och inriktning ges av möjliga utvecklingsområden utifrån den ambitionsnivå med positionering och prioritering som Region Örebro län fastslår. Kommentar: En framtidsplan är framtagen och beslutad på regionstyrelsens möte 12 december. 35

38 tandvård 36

39 TANDVÅRD Tandvård Sett i ett långt perspektiv har stora framsteg gjorts beträffande tandhälsan. De senaste åren har dock visat att de riktade insatserna behöver fortsätta. Det är svårt att rekrytera tandvårdspersonal. För att kunna möta framtida utmaningar och säkra kompetensförsörjningen fortsätter satsningar på såväl forskning som verksamhetsutveckling. god tandhälsa kräver fortsatta insatser Folktandvården genomsyras av ett hälsoperspektiv. Det gäller såväl i arbetet med patienterna och i arbetet med populationsinsatser som med personalen där friskvårdsaktiviteter främjas. Sett i ett långt perspektiv har stora framsteg gjorts beträffande tandhälsan. I vuxenbefolkningen syns det framförallt genom att färre tänder är lagade och att de äldre inte saknar så många tänder som tidigare. Barn och ungdomar har färre kariesskadade och lagade tänder. Under de senaste åren har det dock blivit alltmer tydligt att dessa framsteg inte är självklara utan kräver ständiga åtgärder både på individ och på populationsnivå då tandhälsan tydligt samvarierar med bland annat socioekonomiska faktorer. Därför måste riktade insatser göras. I gruppen nyanlända finns en stor variation i tandhälsan där delar av dem har stora tandhälsoproblem. Frisktandvård är ett erbjudande om tandvård till fast pris. Frisktandvården är viktig ur ett hälsoperspektiv och målet är att öka antalet frisktandvårdspatienter till frisktandvårdsavtal inom tre år. Vid årsskiftet 2017/2018 hade cirka patienter valt att teckna frisktandvårdsavtal med Folktandvården. Förändringar i tandvårdsersättningen Vid årsskiftet 2016/2017 ändrades det statliga systemet för tandvårdsersättning. Det innebär att gränsen för kostnadsfri tandvård har höjts från 19 till 21 år. För årsklasserna innebar det att personer födda 1997 fick fortsatt fri tandvård och personer födda 1996 åter fick fri tandvård efter att under 2016 själva fått betala för den. Sammantaget har det inneburit att personer födda 1996 och 1997 konsumerat mer tandvård än motsvarande årskullar gjort tidigare. För Frisktandvården har det till konsekvens att två årsklasser inte haft möjlighet att ansluta sig till Frisktandvården vilket påverkar målet är att öka antalet frisktandvårdspatienter. Utmaningar inom kompetensförsörjning Det är svårt att rekrytera tandvårdspersonal. Generellt sett är utbildningsplatserna för få för att tillgodose det behov som finns i Sverige. Mest balanserad är situationen på tandsköterskesidan då det i länet finns tandsköterskeutbildning i både Lindesberg och Örebro. Att rekrytera tandhygienister är det största problemet då det nationellt utbildas för få tandhygienister. I sjukvårdsregionen Uppsala-Örebro saknas tandhygienistutbildning vilket är bekymmersamt. Frågan har diskuterats med universitet och högskolor och även med de odontologiska utbildningsinstitutionerna. Någon lösning finns ännu inte men frågan hanteras vidare. När det gäller rekrytering av tandläkare har svårigheterna ökat under året. Inom en relativt snar framtid kommer en generationsväxling att ske bland chefer inom Folktandvården. Tillsammans med intilliggande folktandvårdsorganisationer pågår därför kontinuerligt utvecklingsprogram för medarbetare som är intresserade av en chefskarriär. Programmen medför också värde med de nätverk som de blivande cheferna får samtidigt. Nationellt Odontologiskt Centrum Region Örebro läns satsning på att Folktandvården ska vara ett Nationellt Odontologiskt Centrum innebär att göra ytterligare satsningar på forskning och verksamhetsutveckling. Forskningen bygger på samverkan och kontakterna har utvecklats med Örebro universitet, Tandvårdshögskolan i Malmö och andra odontologiska utbildningsinstitutioner. Fler kombinerade tjänster för specialist- och forskarutbildning ska inrättas. Ambitionen är också att vara väl representerade på den nationella odontologiska arenan gentemot bland annat myndigheter, organisationer och i ämnesföreningar. Folktandvården har inlett och ska också utveckla samarbetet med folktandvårdsorganisationer i Mellansverige, som är en fortsättning på tidigare förberedelse inför att Svealandregion skulle bildas. Det finns ambitionen att Region Örebro län ska ha en ledande position. KunskapsCentrum för Äldres Munhälsa Folktandvården har byggt upp och driver KunskapsCentrum för Äldres Munhälsa (KCÄM). KCÄM är en resurs för såväl Folktandvården som privattandvården. Utöver det sker samverkan med kommunerna i länet och hälso- och sjukvården. Ny klinik har öppnats Den nya kliniken Eyra i Örebro har öppnats. Folktandvården har därmed kunnat ta emot det ökade antalet patienter som den stora inflyttningen till Örebro har medfört. Initialt har det varit förenat med höga kostnader att öppna en helt ny klinik. Framtida utmaningar Nationellt råder det stor brist på tandhygienister och rekryteringssituationen är därför bekymmersam. Karlstads universitet har lagt ner sin tandhygienistutbildning vilket kommer att få till konsekvens att tillgången på tandhygienister såväl regionalt som nationellt kommer att minska ytterligare. Det är angeläget att inrätta utbildningsplatser med anknytning till Örebro och det pågår arbete för det. Det finns två tandsköterskeutbildningar i länet, i Lindesberg och i Örebro, som Folktandvården medverkar i genom lärarinsatser och genom att erbjuda praktikplatser. Det är 37

40 tandvård viktigt att visa upp Folktandvården som en attraktiv arbetsgivare så att de nyutbildade tandsköterskorna väljer att arbeta hos Folktandvården. Historiskt har Folktandvården varit relativt framgångsrik när det gäller rekrytering från tandläkarhögskolorna. Situationen för tandläkare har därför varit mer balanserad. Konkurrensen om de nyutbildade har dock ökat vilket märks genom att storstadsregionerna nu inte bara rekryterar erfarna tandläkare likt tidigare. Det är en utmaning att skapa möjligheter för utveckling så att tandläkarna väljer att stanna i Region Örebro län. Socialstyrelsen har fattat beslut om att inrätta ytterligare en odontologisk specialitet, orofacial medicin. Det innebär att odontologiskt behandla patienter med bland annat en komplicerad medicinsk situation och tandvårdsrädda. I de flesta landsting och regioner organiseras denna verksamhet inom Folktandvården. I Region Örebro län är den uppdelad mellan Folktandvården och hälso- och sjukvården. Folktandvården har goda möjligheter att utveckla denna specialitet. Flyktingmottagandet har minskat under året och en ytterligare minskning förväntas. Därmed kommer även påverkan på Folktandvården att minska. De nyanlända patienterna har ofta mer omfattande behandlingsbehov än vad medarbetare är vana att möta. Många gånger behövs också tolkhjälp för att genomföra undersökningar och behandlingar. Det innebär ett annat arbetssätt som kan upplevas som mer krävande. Som arbetsgivare är det av största vikt att känna av situationen och agera genom att ge medarbetarna stöd. Tidigare problem med tillgängligheten på svårrekryterade orter har förbättrats, men det finns en tendens till att svårigheterna åter ökar. En orsak är bland annat den starka urbaniseringstrend som finns i Sverige. För Folktandvården innebär det en utmaning att rekrytera. Gränsen för avgiftsfri tandvård har höjts till 21 år och kommer att höjas ytterligare till 23 år. Detta har inneburit en höjd besöksfrekvens bland unga som påverkar tillgängligheten för övriga patienter. Mål tandvård ÖVERGRIPANDE MÅL Tandvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. INRIKTNINGSMÅL 10. Tandvården arbetar hälsofrämjande och förebyggande. Kommentar: Folktandvården genomsyras av ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt. Folktandvården bidrar med professionell kompetens i samverkan med hälso- och sjukvården och skolorna avseende både förebyggande tandvård och för att stärka munhälsan. Indikator: Tandvården bidrar med professionell kompetens i det hälsofrämjande arbetet. Folktandvården utarbetar tillsammans med primärvården och psykiatrin rutiner för att säkerställa att psykiatrins och primärvårdens patienter får en vård, där den psykiska och somatiska hälsans påverkan på munhälsan beaktas på ett bättre sätt än i dag. Folktandvården tillsammans med berörda aktörer i sjukvården undersöker möjligheterna att utarbeta en modell, som stödjer ett omhändertagande så munhälsan inte försämras hos inneliggande patienter. Kommentar: Ett projekt är genomfört med psykiatrin på Karla för att förbättra tillgängligheten till Folktandvårdens sjukhustandvård. Alla nya patienter med konstaterad ätstörningssjukdom erbjuds munhälsobedömning vid specialisttandvården. Omhändertagandet av de mest utsatta barnen har förbättrats genom samverkan med BUP, psykiatrin, ätstörningsenheten. Dessutom har Vivatanden utökat verksamheten till fler socioekonomiskt utsatta områden. Indikator: Den förebyggande tandvården i skolorna stärks, särskilt i områden där behoven är som störst. Alla barn ska om möjligt ges kunskaper i förskolan och vid ett tillfälle i vart och ett av grundskolans stadier. Insatser ska också göras på gymnasienivå. Kommentar: Den förebyggande tandvården i skolorna stärks, särskilt i områden där behoven är som störst. Exempel på aktiviteter som har genomförts under året är bland annat tandborstning på förskola, fluorsköljning och riktat föräldrastöd. Generella insatser är planerade och besök har gjorts eller är planerade även på gymnasieskolorna. 38

41 TANDVÅRD ÖVERGRIPANDE MÅL Tandvården är god, säker, jämlik och jämställd. INRIKTNINGSMÅL 11. Tandvården är patientsäker. Kommentar: Folktandvården utvecklar ständigt patientsäkerheten genom utveckling av processer och kompetens samt genom att ta tillvara erfarenheter från avvikelsehantering. Under året har två mätningar av journalkvalitet genomförts. Kvaliteten har blivit bättre men ytterligare förbättringsområden finns. Indikator: En högre andel av Folktandvårdens daganteckningar har bra kvalitet vid jämförelse med föregående år. Kommentar: Två utvärderingar har gjorts på Folktandvården under året och till vissa delar har kvaliteten förbättrats. Journalgranskningens syfte är att uppmärksamma brister för att förbättra och kvalitetsäkra journalföring. Verksamhetschefens uppgift är att presentera och diskutera granskningsresultatet på klinikerna. Vårdrådets rekommendation är att klinikerna efter journalgranskningen fokuserar på frågeställningarna som visar på otillfredsställande brister. Uppgift om patientens problem/önskemål ska finnas noterat i daganteckningarna. Antal röntgenbilder, röntgenindikationer, röntgenutlåtande och fynd ska vid all röntgenexponering finnas noterat i daganteckningar. Uppgift om patientens egna önskemål och lämnat samtycke till föreslagna behandlingar ska finnas noterat i daganteckningarna. Uppgift om aktuellt allmäntillstånd vid ett akutbesök ska finnas noterat i daganteckningarna. Uppgifter om till patienten lämnad information efter behandling ska noteras i daganteckningarna. Uppgift om återbesök eller avslutad behandling ska finnas noterat i daganteckningarna. Typ, styrka och fabrikat för alla använda preparat och material ska vara angivet i daganteckningarna. I förekommande fall ska i daganteckningarna noteras att tandteknisk dokumentation finns i Prodentus. Konkreta åtgärder utifrån avvikelserapporter, händelseanalyser och riskanalyser sprids i verksamheterna och spridningen ska öka i jämförelse med föregående år. Indikator: Konkreta åtgärder utifrån avvikelserapporter, händelseanalyser och riskanalyser rapporteras och sprids i verksamheterna och ska öka i jämförelse med föregående år. Kommentar: Konkreta åtgärder har vidtagits både på kliniknivå och på övergripande nivå inom Folktandvården. Åtgärderna har ökat jämfört med föregående år. Folktandvårdens avvikelseprocess har reviderats och effektiviserats. Kontinuerlig sammanställning och rapportering sker till alla chefer. Avvikelser av mindre allvarlighetsgrad omhändertas där de inträffat, detta kan ske genom Kaizensystemet. Allvarligare händelser återrapporteras till verksamheten via chefstandläkaren. Alla avvikelser kontrolleras av Folktandvårdens övergripande avvikelsesamordnare som informerar chefstandläkaren en gång per vecka. 12. Tandvården är patientfokuserad. Kommentar: Folktandvården samverkar med patienten i vården. Detta sker genom muntlig kommunikation och vid varje undersökningstillfälle får patienten behandlings- och kostnadsförslag. Indikator: En högre andel av Folktandvårdens patienter är riskgrupperade som friska (riskgrupp K0, P0) vid jämförelse med föregående år. Kommentar: Det är en något lägre andel patienter som är riskgrupperade som friska 2017 i jämförelse med har 45 procent av patienterna riskgrupperats som friska, riskgrupp K0P var det 46 procent. Folktandvården arbetar med hälsofrämjande insatser för att bibehålla/öka andelen friska patienter. Nya patientgrupper har tillkommit vilket gör att andelen friska har minskat. Indikator: Alla patienter ska erbjudas frisktandvård. Kommentar: Alla revisionspatienter erbjuds frisktandvård. Nya patienter erbjuds frisktandvård där så är möjligt. 39

42 tandvård Indikator: Antalet frisktandvårdspatienter ska öka. Kommentar: Antal frisktandvårdspatienter har ökat till per den 31 december 2017 från per den 31 december Samtidigt har införandet av höjd åldersgräns för den fria tandvården till barn och unga inneburit att Folktandvården fått säga upp avtal för berörda ålderskategorier som då gick från Frisktandvård till avgiftsfri tandvård för barn och unga. 13. Tandvården är effektiv med fokus på hög kvalitet. Kommentar: Genom kontinuerligt och systematiskt arbete med processöversyn och uppdatering av kunskapsunderlag utvecklas och effektiviseras Folktandvårdens vårdprocesser. Utifrån genomförda aktiviteter bedöms insatserna ha stärkts under året för att vårdprocesserna ska vara etablerade, effektiva och högkvalitativa. Indikator: Genom effektiva och högkvalitativa vårdprocesser skapas ökat värde för Folktandvårdens patienter. Kommentar: Folktandvården har infört ett kontinuerligt systematiskt arbete i syfte att effektivisera och kvalitetsförbättra vårdprocesserna. Fortlöpande arbete sker genom att ta fram förslag på arbetsprocesser, öppettider och arbetsmodeller som är anpassade efter behovet hos dagens och framtidens patienter. Arbete pågår också med att se över riktlinjerna för vårdprocesserna och uppföljningsvariabler för att Folktandvårdens vårdprocesser ska vara etablerade, effektiva och högkvalitativa. Indikator: En högre andel av Folktandvårdens patienter, som riskgrupperats och som har eller riskerar att utveckla sjukdom (riskgrupp K2, P2) har fått sjukdomsbehandling enligt Folktandvårdens riktlinjer, vid jämförelse med föregående år. Kommentar: Medeltal utförda sjukdomsbehandlande åtgärder per patient har ökat från 1,90 år 2016 till 1,99 under år 2017 för patienter med kariessjukdom (K2). Medeltal utförda sjukdomsbehandlande åtgärder per patient har ökat från 2,26 år 2016 till 2,41 under år 2017 för patienter med parodontal sjukdom (P2). Indikator: Antalet omgjorda åtgärder inom garantitiden ska minska. Kommentar: Registrering av omgörning är inte entydigt definierad varför utveckling av valida variabler pågår. 14. Tandvården är jämlik och jämställd. Kommentar: Folktandvården bedriver jämlik och jämställd tandvård. Varje patient i Folktandvården behovsbedöms och placeras i riskgrupp. Riskgruppen ligger till grund för en individuell behandling oberoende av genus. Indikator: Genom individuell riskbedömning av varje patient är vårdinsatsen individanpassad, och alla Folktandvårdens patienter, oavsett kön och kliniktillhörighet, ska vara riskgrupperade. Kommentar: 98 procent av Folktandvårdens patienter riskbedöms och får en individanpassad vårdinsats, vilket bedöms som att indikatorn är uppfylld. 15. Forskningen och utbildningen är högkvalitativ. Kommentar: Folktandvården är en av landets största utbildare av specialisttandläkare. Utbildningen samordnas av en studierektorsfunktion. Det finns specialistutbildning i samtliga specialiteter som organiseras inom Folktandvården. Samtliga specialistområden i Folktandvården har disputerade medarbetare för handledning och forskning. Folktandvården har en forskningschef och där tillhörande forskningsorganisation. Folktandvården bedriver klinisk patientnära forskning inom alla odontologiska specialiteter som organiseras av Folktandvården. Indikator: Folktandvården bedriver utbildning av specialister inom samtliga odontologiska specialistområden, som organiseras i Folktandvården. Kommentar: Specialistutbildning i samtliga specialiteter som organiseras inom Folktandvården pågår. 40

43 TANDVÅRD Indikator: Antalet disputerade medarbetare och pågående doktorander. Kommentar: Under 2017 har 16 disputerade medarbetare (en professor, sex docenter, nio odontologie doktor) verkat inom odontologiska forskningsenheten/folktandvården Region Örebro län. En av dessa disputerade i februari och en medarbetare/doktorand disputerade i december. Totalt har 6 doktorander, varav 4 inskrivna vid Örebro universitet varit knutna till odontologiska forskningsenheten. En av doktoranderna har en särskilt inrättad, kombinerad ST- forskarutbildningstjänst och är inskriven som forskarstuderande vid odontologiska fakulteten, Malmö högskola. Vid årsskiftet finns sex docenter, tio odontologie doktor och tre doktorander samt ytterligare en medarbetare som påbörjar särskilt inrättad kombinerad ST-forskartjänst. Indikator: Folktandvården har en disputerad medarbetare i var och en av de odontologiska specialistområdena som organiseras i Folktandvården. Kommentar: Samtliga specialistområden i Folktandvården har disputerade medarbetare för handledning och forskning. Indikator: Folktandvården bedriver klinisk patientnära forskning. Kommentar: Folktandvården bedriver klinisk patientnära forskning. Indikator: Folktandvården bedriver klinisk forskning inom alla odontologiska specialistområden som organiseras i Folktandvården. Kommentar: Folktandvården bedriver forskning inom alla odontologiska specialiteter som organiseras av Folktandvården. 41

44 42 regional utveckling

45 regional utveckling Regional utveckling Arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi har pågått under året. Flera projekt inom området Östra Mellansverige har inletts som syftar till att öka tillväxten på ett hållbart sätt. Samarbetet mellan de fem länen och strukturfonderna i Östra Mellansverige har lett till ökad mobilisering och en ansökan till SMART industri. Region Örebro län har under året fått en ordinarie ledamot i den politiska byrån för Assembly of European Regions, AER. En framtida utmaning för Region Örebro län är att lyckas bygga upp hållbara strukturer för långsiktig samverkan. regional utvecklingsstrategi En ny regional utvecklingsstrategi (RUS) håller på att tas fram. Utvecklingsstrategin har utgångspunkt i den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft och syftar till att skapa en ekonomisk utveckling som bidrar till social och ekologisk hållbarhet. Planen är att en ny regional utvecklingsstrategi ska antas av regionstyrelsen våren Strukturfonderna Östra Mellansverige Det geografiska området Östra Mellansverige ska utvecklas och öka tillväxten på ett hållbart sätt under nuvarande strukturfondsperiod. Regionalt utvecklingsansvariga (RUA) i de fem länen i Östra Mellansverige, Tillväxtverket, Svenska ESF-rådet och Strukturfondspartnerskapet har tillsammans fortsatt arbetet under året för att åstadkomma detta. Länsstyrelsen deltar också utifrån sitt ansvar med Landsbygdsprogrammet. Under året har en strukturerad mobilisering mellan de fem länen skett inom ramen för socialfonden respektive området koldioxidsnålekonomi inom regionalfonden. Resultatet inom mobilisering för socialfonden blev en gemensam ansökan vid namn SMART Industri som kommer att skickas in till en utlysning som stänger i början av För mobiliseringen inom koldioxidsnål ekonomi har resultatet i ett första skede blivit två förstudier, hållbar stadsbyggnadsprocess och energieffektivisering inom offentliga sektorn. En av arbetsgrupperna bestående av regionernas EU-strateger/ internationella strateger har under året arbetat fram en position från Östra Mellansverige angående framtida sammanhållningspolitik. Det gemensamma arbetet med SMART-specialisering i Östra Mellansverige som resulterat i fyra gemensamma styrkeområden; Smart Industri, Hållbar livsmedelsförsörjning, Morgondagens energilösningar, Life Science med välfärd och hälsa, har gått in i nästa fas och ska nu bygga kapacitet och nätverkande i respektive område. Assembly of European Regions AER Region Örebro län har under året fått en ordinarie ledamot i den politiska byrån för Assembly of European Regions, AER. Uppdraget sträcker sig över två år och innebär bland annat att föra den politiska dialogen för över 150 europeiska regioner. Med uppdraget följer också att koordinera AER Sverige/Norden nätverket. Framtida utmaningar En utmaning för Region Örebro län är att lyckas bygga upp hållbara strukturer för långsiktig samverkan. Den kommande regionala utvecklingsstrategin kommer, i både förankring och genomförande, att spela en avgörande roll för att nå regionens målbild i ett större perspektiv. De främsta utmaningarna kopplat till framtidens sammanhållningspolitik är nära länkat till diskussionen om EU:s framtida budget och finanser. I och med Brexit minskar EU:s budgetram, då Storbritannien är nettobetalare. Samtidigt har kostnader ökat under innevarande budgetperiod på grund av ökad migration, behov av mer säkerhet (både vid yttre gräns på grund av oroligheter i EU:s närhet som inom EU på grund av ökad terrorism) samt andra gemensamma satsningar inom till exempel sociala området. Detta innebär att EU:s samtliga utgiftsposter är under diskussion och sammanhållningspolitiken står för en tredjedel av EU:s budget. Mycket tyder på en minskning av budgeten allokerad till sammanhållningspolitiken kommande period, samt att de medel som fördelas kommer ha en mer revolverande karaktär, det vill säga inte bidrag utan investeringar där medlen ska återföras i fondering. Men det är inte säkert att Sverige kommer att få vara med och dela på medlen från sammanhållningspolitiken efter

46 regional utveckling Regional tillväxt Samverkans- och utvecklingsarbetet mellan Region Örebro län, kommunerna och civilsamhället har fortsatt med fokus på god och jämlik hälsa. Projekt och undersökningar har genomförts, och en innovationsstrategi har antagits. Framtida utmaningar för Region Örebro län är bland annat den ökade digitaliseringen som ställer krav på verksamheter inom folkhälsan, förändringar på arbetsmarknaden, och att skapa en kraftfull mobilisering av interna och externa resurser inom näringslivsutveckling. samverkan för en bättre välfärd och folkhälsa Med utgångspunkt från de lokala folkhälsoavtalen har samverkan och utvecklingsarbete skett med kommunerna och civilsamhället, Örebro läns idrottsförbund (ÖLIF) och Örebro läns bildningsförbund (ÖLBF), med målet en jämlik hälsa. En uppföljning har genomförts i en enkät och resultatet visar behov av att utveckla samverkan för att skapa tydligare syfte, mål och uppdrag för samverkansgrupperna. Under året har ett förslag till överenskommelse mellan Region Örebro län, länets kommuner, ÖLIF och ÖLBF om samverkan för god, jämlik och jämlik hälsa tagits fram. Överenskommelsen har godkänts av det regionala samverkansrådet och beslut om överenskommelsen kommer att fattas hos huvudmännen under våren. Region Örebro län och länets kommuner har godkänt en överenskommelse om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som ska gälla från 1 januari Överenskommelsen har sin grund i ny lagstiftning Lag (2017: 612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, som gäller från årsskiftet En överenskommelse har tagits fram mellan Region Örebro län, kommunerna i Örebro län och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) avseende samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Ett stort antal kurser, seminarier och temadagar har anordnats inom de olika sakområden som ryms i verksamheten, till exempel Tidiga tecken, välfärdsteknologi, patientsäkerhet och om barnrätt och försörjningsstöd. Ökat samarbete kring utbildning och arbetsmarknad Samverkansdokumentet Kunskapslyft barn och unga syftar till ett långsiktigt förbättringsarbete som ska bidra till att alla elever når skolans mål. En stödgrupp med sakkunniga har bildats med representanter från varje kommun och en aktivitetsplan har beslutats för att öka måluppfyllelsen. Gymnasiesamverkan fortskrider och samverkansavtalet för gymnasiet (GySam) är nu reviderat och beslutat. Det har skett med en nybildad grupp av representanter med ekonomikompetens från varje huvudman. Projektet #jagmed unga till utbildning och arbete är ett samverkansprojekt med fem län som pågår Projektet syftar till att minska skolavhopp. Arbetet med ett samverkansavtal för den kommunala vuxenutbildningen har fortskridit och ett förslag till avtal har tagits fram. ESF-projektansökan för att skapa en regional valideringsplattform har beviljats och projektet planeras att starta i mars En webbportal som synliggör utbudet av yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen i länet har tagits fram och ska publiceras i början av Med anledning av förordningen (2016:937) om regionalt yrkesvux har länets tolv kommuner grupperat sig i tre statsbidragsgrupper. Syftet med förordningen är att öka samverkan mellan kommunerna, regionalt tillväxtansvarig aktör, arbetsförmedlingen och offentliga och privata arbetsgivare för att kunna erbjuda yrkesutbildning utifrån länets behov av kompetent arbetskraft. Samverkan och goda relationer med Arbetsförmedlingen och Örebro universitet har stor betydelse för bättre kompetensförsörjning. ESF-rådets utlysningar med medel för kompetensutveckling och arbetsmarknadsinriktade satsningar är också strategiskt viktiga. Ett exempel är projektet All In, nio av länets kommuner ska under de kommande två åren arbeta med att bryta individernas beroende av försörjningsstöd och istället gå vidare till arbete eller studier. Vård och omsorg är en bransch med stora kompetensförsörjningsbehov där dialogen om anställningsbarhet och karriärvägar pågår både nationellt och regionalt. Arbete med återcertifiering av Vård- och omsorgscollege har inneburit en rad utvecklingsinsatser och belyst ett antal utvecklingsområden för fortsatt arbete. Under året har både Fellingsbro och Kävesta folkhögskola gjort ett omfattande arbete med att förbereda samt implementera Office 365. Från höstterminen använder personalen och alla deltagare Office 365 som kommunikations- och lärplattform. Projekt och satsningar på näringslivsutveckling Länets första innovationsstrategi antogs av regionstyrelsen i mars. Strategin ska främja utvecklingspotential baserat på regionala resurser genom nya kunskaper, höjda kunskapsnivåer och utvecklad FoU-infrastruktur. Arbetet med att implementera strategin har påbörjats under året. Arbete har också startat med en regional näringslivsstrategi i nära samverkan med kommunerna inom Business Region Örebro (BRO). Innovationsstödssystemet ska bidra till gemensamma 44

47 regional utveckling offensiva och innovativa satsningar på det omgivande samhället. Aktiva i arbetet är ägarna och finansiärerna, Örebro universitet, Örebro kommun, Karlskoga kommun, Region Örebro län samt Länsstyrelsen i Örebro län, som ska fatta beslut om målbild i respektive beslutande organ under våren Ett turistutvecklingsprojekt har drivits under åren Parallellt under hösten har en ny handlingsplan tagits fram för det sedan tidigare antagna handlingsprogrammet för turist och besöksnäring. Arbete har även startat med att ta fram en regional handlingsplan kopplad till den nationellt antagna livsmedelsstrategin i nära samverkan med Länsstyrelsen i Örebro län och Lantbrukarnas riksförbund (LRF). I mars invigdes Örebroregionens regionala Exportcentra. Satsningen finansieras av Örebro kommun och Region Örebro län och leds och drivs av ALMI företagspartner i Mälardalen AB. I arbetsgruppen finns representanter för Enterprise Europe Network (EEN), Exportkreditnämnden (EKN), Business Sweden, Handelskammaren samt Region Örebro län. Parallellt med detta lanserades också en regional webbsida för Verksamt ( i syfte att förenkla för företagare i länet. Verksamt är en digital plattform för entreprenörer som söker rådgivning och finansiering i ett företags alla utvecklingsfaser. Plattformen är även Regionalt Exportcenters hemvist. Satsningen med att nå fler kvinnliga företag med information om möjligheterna med företagsstöd har visat en tydlig ökning av antal stöd till kvinnor. Intresset för företagsstöd har ökat och utöver givna ramar har ytterligare medel i form av 1:1-medel och affärsutvecklingscheckar fördelats. Region Örebro län har tillsammans med Västmanlands kommuner och region fortsatt med Swedish Welcome, en utvecklingsmetod för turismaktörer i syfte att öka exportmognaden. Under året har 13 företag genomgått Swedish Welcome och totalt har 34 företag genomgått Swedish Welcome, som avslutades vid årsskiftet. Region Örebro län ingår i ett partnerskap med Visit Sweden vars nationella uppdrag är att marknadsföra Sverige och svenska destinationer utomlands. Partnerskapet fungerar som en förlängd arm in i Tyskland och Holland där Visit Sweden bland annat genom matchmaking, marketing med Tour Operatörer, når potentiella målgrupper. Örebro Regional Tourism Academy, ÖRTA, kommer att bli ett viktigt verktyg för att erbjuda riktade utbildningsinsatser till företagen. En modell, kallad 45

48 regional utveckling besöksnäringstrappan, har tagits fram för att dela in företagen efter exportmognad och syftar till att tydligöra vilket företag som ska erbjudas eller har behov av utbildning. Under hösten har en digitaliseringsutbildning genomförts. Stärka kulturlivet och ideella sektorn Alla barns rätt till kultur i skola/förskola är efter dialogoch analysarbete färdig i remissversion, som efter godkännande i fokusnämnd skickades ut i maj. Grundat på remissvaren kommer eventuellt en ansökan om 1:1-medel att göras. Perspektivet att bygga långsiktiga strukturer för att främja en utvecklad samverkan mellan regional och kommunal nivå och mellan det professionella kulturlivet och kulturinstitutionerna, bedöms ha stor relevans för finansiering inom 1:1-medel. Integrationsprojektet Alla barns rätt till kultur har under året haft ett flertal aktiviteter på kulturella mötesplatser där gammal- och nysvenskar kunnat mötas. Projektet har beviljats medel för ett andra år, vilket innebär att erfarenheter kan tas tillvara och framför allt att behålla de viktiga nyckelpersoner som har hjälpt till. Dessa värdar, som själva är relativt nyanlända till Sverige, är en huvudfaktor till att göra projektet framgångsrikt. Kultur och hälsa är ett arbetsfält med allt starkare evidens för dess positiva effekter och fortsatt arbete har pågått med nätverk inom Region Örebro län och med kommunerna. Dansprojektet för öppenvårdsmottagningen UngPsyk har fortsatt under året. Lekterapin på Universitetssjukhuset Örebro har under året beviljats medel för ett konstnärsprojekt inom avdelningen. Inom social ekonomi har en plan för civilsamhälle och social ekonomi färdigställts och dialog med kommuner, civilsamhälle och andra relevanta aktörer har genomförts. Inom området sociala innovationer har riktlinjer och inriktning för utlysning utformats, vilket också följts av ansökningar, som har resulterat i beviljade medel till aktörer med denna inriktning. Framtida utmaningar Nya överenskommelser för samverkan inom folkhälsoområdet finns nu på plats och en utmaning är att starta och utveckla nya samverkansformer med överenskommelserna som grund. Det finns utmaningar hos både Region Örebro läns hälso- och sjukvård och i kommunerna när det gäller genomförandet av den nya överenskommelsen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Digitaliseringen ställer nya och stora krav på verksamheter inom välfärd och folkhälsa. Nya kunskaper och resurser behövs för att kunna ge kommuner och närliggande hälsooch sjukvård stöd i detta. Det är en utmaning att nå goda resultat i utvecklingsarbete för kunskapsstyrning och samverkan mellan hälso- och sjukvård och kommunerna. En del i detta är implementering av nationella riktlinjer inom flera områden. Utmaningar inom utbildnings- och arbetsmarknadsområdet är bland annat förändringar på arbetsmarknaden som uppkommer av flera orsaker där konjunktur, demografi och teknikförändringar utgör de viktigaste. Nu pågår en högkonjunktur samtidigt med stora demografiska förändringar. Under 2015 kom många nyanlända som nu ska beredas plats inom utbildning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Det är många nya reformer som har påverkan och ställer krav på utbildningssektorn, särskilt den kommunala vuxenutbildningens kapacitet. Allt detta sammantaget ställer nya krav på arbetsgivare, utbildningssystem och ansvariga myndigheter att ställa om och samverka. Det är en utmaning att få till strategiskt och operativt förändringsarbete på lokal, regional och nationell nivå för att göra de strukturella förändringar som krävs för att möta utmaningarna och behoven. Inom detta område kommer regionalt arbete med kompetensförsörjning få en viktig samordnade roll och funktion. Det är en utmaning att mobilsera såväl externt men även internt för ett framgångsrikt genomförande av beslutade strategier inom näringslivsutveckling. Det kommer att krävas att rollen som regionalt utvecklingsansvariga stärks och att uppdrag, ansvar och mandat blir än tydligare. En utmaning för kultur och ideell sektor är att med framgång nå andra sakområden, som skolan och hälso- och sjukvården med kulturprojekt som inte bara förebygger utan även har behandlande effekt. Även för inkluderingsoch integrationsfrågor är en framgångsrik utveckling och samverkan med andra sak- och politikområden. 46

49 regional utveckling Mål och uppdrag REGIONAL TILLVÄXT ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättning för en smart, hållbar och inkluderande regional utveckling. INRIKTNINGSMÅL 16. Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för en god, jämlik och jämställd hälsa samt till att människor kan leva ett värdigt liv och delta aktivt i samhället. Kommentar: Region Örebro län och länets kommuner möts för strategiska diskussioner och beslut inom områdena social välfärd och vård. Två viktiga processer har pågått under året. Implementering av överenskommelse utifrån ny lagstiftning om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Implementering av nya överenskommelser om samverkan för god, jämlik och jämställd hälsa mellan Region Örebro län, kommunerna, Örebro läns idrottsförbund och Örebro läns bildningsförbund. Indikator: Den psykiska hälsan mätt med WHO- 5 Well-being Index ska öka och skillnaderna mellan olika grupper ska minska i länet. Kommentar: Undersökningen Liv & hälsa 2017 visar att 76 procent av invånarna i Örebro län uppger gott psykiskt välbefinnande. Skillnader finns mellan män och kvinnor, där män uppger högre andel av gott psykiskt välbefinnande. Det är också skillnader mellan olika åldrar, där kvinnor och män mellan år uppger högre andel av gott psykiskt välbefinnande än gruppen år och gruppen 85 år och äldre. Det är första året detta mäts så det finns ingen jämförelse med tidigare år. 17. Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för ett starkt hållbart näringsliv och hög sysselsättning samt en gynnsam miljö för entreprenörskap, utveckling av innovationer och hållbar näringslivsutveckling i Örebro län. Kommentar: Under året har flera aktiviteter pågått i samverkan med berörda aktörer för att utveckla Region Örebro läns roll och förverkliga målet. En innovationsstrategi för Smart specialisering har antagits i mars. Arbete har skett i samverkan med revideringen av den nya Regionala utvecklingsstrategin (RUS). Arbete har påbörjats med en ny näringslivsstrategi och en ny handlingsplan för besöksnäringen samt en regional handlingsplan till den nationellt antagna livsmedelsstrategin. Ett regionalt Exportcentra invigdes i mars och webbsidan verksamt.se har skapats under året. Ett kontinuerligt arbete pågår i samverkan med relevanta aktörer för att utveckla och identifiera nya möjligheter för ett starkt och hållbart näringsliv. Företagsstöd har hanterats med sammanlagt 21 miljoner kronor. En extra informationsinsats till kvinnor som driver företag har markant ökat stöd som gått till dessa företag. Indikator: Örebro län ska, i förhållande till övriga Östra Mellansveriges län, ligga i täten för tillväxten inom följande områden: Kommentar: Sammanfattande kommentar: Den officiella statistiken samordnas och sammanställs av SCB, men ansvaret för insamlandet av statistiken är fördelat mellan olika myndigheter till exempel Socialstyrelsen, Naturvårdsverket och Brottsförebyggande rådet. Det är höga krav på korrekthet och kvalitet i den statistik som slutligen presenteras, vilket medför viss eftersläpning från sammanställning till att statistiken är officiell. Det innebär att SCB:s statistikdatabaser, som uppdateras med olika frekvens beroende på vilken typ av statistik och från vilken myndighet, inte har 2017 års statistik klar. Indikator: Bruttoregionalprodukt. Kommentar: I en jämförelse med övriga län inom Östra Mellansverige visar statistiskt underlag att Örebro län år 2016 ligger på plats fyra av fem gällande bruttoregionprodukt per sysselsatt. Indikator: Antal nystartade företag. Kommentar: I en jämförelse med övriga län inom Östra Mellansverige visar statistiskt underlag att Örebro län år 2016 ligger på plats tre av fem beträffande antal nystartade företag per 1000 invånare. Indikator: Nya arbetsställen per invånare. Kommentar: I en jämförelse med övriga län inom Östra Mellansverige visar statistiskt underlag att Örebro län år 2016 ligger på plats tre av fem när det gäller nya arbetsställen per invånare år

50 regional utveckling Indikator: Antalet arbetstillfällen inom gröna näringar. Kommentar: Beträffande antalet arbetstillfällen inom gröna näringar har Tillväxtverkets definition använts (branscher/ företag som har jord, skog, trädgård eller landsbygdens miljö som grundläggande resurser) och då hamnar Örebro län på en delad andraplats vid en jämförelse med övriga län inom Östra Mellansverige. 18. Region Örebro län bidrar till en väl fungerande skola, utbildning och kompetensförsörjning med likvärdiga förutsättningar för alla. Kommentar: Arbetet med handlingsplanen för kompetensförsörjning har fortsatt. Inom utbildningsområdet har processer pågått där utbildningsaktörer och Region Örebro län utvecklar och processar handlingsplaner, till exempel samverkansdokumentet Kunskapslyft barn och unga med tillhörande aktivitetsplan, revidering av samverkansavtalet för gymnasieskolan och skapande av ett samverkansavtal för den kommunala vuxenutbildningens utveckling. Efterfrågan på kompetens från arbetsgivare är mycket stor och bristen upplevs inom många branscher som stor. Fortsatt arbete med handlingsplaner, aktiviteter och samverkansavtal ska därför fortsätta i samverkan med berörda parter. Indikator: Andelen kvinnor respektive män i åldern år med minst treårig eftergymnasial utbildning ska öka i länets samtliga kommuner jämfört med föregående år. (Källa: SCB, uppgifter för 2017 publiceras våren 2018.) Kommentar: Den i dagsläget senast tillgängliga statistiken avser sista december 2016 och visar att andelen kvinnor i länet med minst treårig eftergymnasial utbildning var 32,3 procent och andelen bland män var 17,5 procent. På längre sikt är trenden, för både kvinnor och män, svagt nedåtgående från en toppnotering med 32,6 procent 2012 för kvinnor och 17,9 procent 2013 för män. På kommunnivå varierade andelarna från 15,7 till 39,2 procent för kvinnor och från 6,5 till 23,4 procent för män. I alla länets kommuner var dock andelen högre för kvinnor jämfört med män i samma kommun. 19. I samverkan med kommuner, kulturinstitutioner, kulturskapare och ideell sektor arbeta för ett kulturliv som är till för alla, både i form av kulturella upplevelser och att själv få uttrycka sig konstnärligt. Detta för att främja inkludering och demokrati, stärka individer samt ge stöd i integrerande, lärande och läkande processer. Fokus ligger framför allt på kultur i skolan, kultur och integration samt kultur och hälsa. Kommentar: En sammantagen bedömning är att målet i huvudsak har uppnåtts. Samverkan har skett med kommuner, kulturinstitutionerna och kulturlivet med bland annat Alla barns rätt till kultur i skola/förskola och integrationsprojektet Alla barns rätt till kultur. Fortsatt arbete har pågått med nätverk inom Region Örebro län och med kommunerna inom området kultur och hälsa. Indikator: Ett framtaget förslag på en modell av kulturgaranti för barn och ungdomar i förskola och skola, ska ha förankrats i länets samtliga kommuner och vara färdigt för politisk process. Kommentar: Den kommunala förankringen är i huvudsak klar. Däremot krävs revidering av förslaget för att få med kulturinstitutionerna fullt ut, liksom finansieringsfrågan. Uppdrag 21. Att utreda förutsättningaran för att tillsammans med andra aktörer utveckla ett regionalt exportcentra för Örebro län. Kommentar: Örebroregionens regionala exportcentra invigdes i mars Region Örebro län och Örebro kommun finansierar satsningen gemensamt. Det regionala exportcentrat drivs på uppdrag av finansiärerna av ALMI Företagspartner i Mälardalen AB. En arbetsgrupp bestående av representanter för Enterprise Europe Network (EEN), Exportkreditnämnden (EKN), Business Sweden, Mälardalens Handelskammare och Region Örebro län har genomfört aktiviteter i framtagen handlingsplan för året som bland annat har inneburit studieresa, exportdag och exportinformation. 22. Att utifrån nämndens verksamhetsområden, och med koppling till Region Örebro läns flyktingplan, verka för minskad segregation i Örebro län. Kommentar: Regionstyrelsen tog hösten 2016 beslut om ett antal uppdrag till regionorganisationen kopplat till flykting- och integrationsområdet. Arbete pågår med de uppdrag som förvaltningen Regional utveckling har ansvar för. 48

51 regional utveckling Samhällsbyggnad Under 2017 har arbetet med att ta fram en storregional strukturbild för länen i Östra Mellansverige fortskridit. Samtidigt har en ny modell för bättre bedömning av bostadsbehov tagits fram, en ny godsstrategi skapats och en marknadsplan för kollektivtrafiken lanserats. Utöver detta har även en regional bredbandsstrategi påbörjats, en studie kring drönare genomförts och ett uppdaterat energi- och klimatprogram beslutats. Framtida utmaningar för samhällsbyggnad är att nå ekonomisk balans genom noggrann samhällsplanering och att fortsätta arbetet med effektiva lösningar kring energi- och klimatfrågor. Regionala strukturbilder Regionala strukturbilder är en integrerad del av den regionala utvecklingsstrategin, och syftar till att vara ett underlag för den kommunala översiktplaneringen, regional infrastruktur- och kollektivtrafikplanering samt att vara en rumslig målbild för Örebro län. Under året har arbete pågått med att förankra ett förslag till regionala strukturbilder. Region Örebro län har även deltagit i arbetet med att ta fram en gemensam storregional strukturbild för länen i Östra Mellansverige. Det finns nu ett förslag framtaget, ÖMS 2050, som enligt plan ska beslutas under ÖMS 2050 ska utgöra en grund för rumsliga prioriteringar i respektive läns regionala utvecklingsstrategier. Bostadsförsörjning I arbetet med att stärka kopplingen mellan kommunal och regional planering har det specifika samverkansrådet för bostadsförsörjning gett i uppdrag att ta fram en modell för att göra bättre och mer regionalt samordnade bedömningar av det framtida bostadsbehovet. Arbetet kommer att redovisas under Transportinfrastruktur och logistik Ett förslag till Länsplan för transportinfrastruktur har tagits fram. Förslaget ska godkännas av regionstyrelsen i januari 2018, varefter det ska skickas till regeringen för fastställelse. Förslaget innebär en tydlig inriktning mot hållbara transporter, och bedöms skapa bättre förutsättningar för att kunna nå de långsiktiga mål som finns inom transportområdet. Under året har omfattande påverkansarbete skett med anledning av att Trafikverket presenterade förslag till Nationell plan för transportinfrastrukturen. Region Örebro läns insats i arbetet med den regionala systemanalysen för Östra Mellansverige har varit omfattande. Arbetet fortsätter under 2018 bland annat med en storregional godsstrategi. Arbete har också pågått med nationella och internationella transportstråk samt godsfrågor i stort och arbetet har bland annat skett inom CLOSER-samverkan och med EU i arbetet med ScanMed-korridoren. Region Örebro län har rollen att få fram företag i länet som kan testa it-lösningar. Projektet Smart-Log syftar till att ta fram nya it-lösningar som minskar antal tomtransporter och förbättrar ledtider. TenTacle och Scandria2Act är två internationella projekt inom transportområdet och Region Örebro län arbetar bland annat med att utreda hur överflyttning från godstransporter på väg till järnväg kan åstadkommas. Kollektivtrafik För att uppnå målen i trafikförsörjningsprogrammet har en marknadsplan tagits fram under året. Marknadsplanen innehåller aktiviteter som marknadsföring, försäljning och kommunikation av kollektivtrafiken. Den nya pendlarbiljetten Movingo infördes i oktober i Mälardalen. Movingo är 49

52 regional utveckling en gemensam biljettprodukt för den storregionala kollektivtrafiken i Mälardalen. Den nya sommarbiljetten, med cirka 50 procent rabatt på ordinarie pris, lanserades i juni. Det såldes cirka sommarbiljetter, vilket var fyra gånger fler än målet. Detta har lett till en märkbar intäktsökning jämfört med sommarmånaderna Projektet Framtidens kollektivtrafik avslutades i december, och har bland annat utrett effektiviseringar av busstrafiken. I augusti startade ny trafik i Lekebergs samt delar av Örebro kommun i enlighet med tidigare MerKoll-utredning. I enlighet med MerKoll har en utökning genomförts av antalet turer på de stråk som har flest resenärer och störst potential att få fler att välja kollektivtrafik. Enligt konceptet har också samordning skett mellan linjetrafik och skolskjutsar. I samband med den nya tidtabellen och terminsstarten har det framkommit kritik och då framför allt gällande upplägget för skolskjutsarna. Kritiken har resulterat i förändringar hos Lekebergs kommun avseende skolskjutsarnas regelverk. Från vårterminen 2018 ska därför inga grundskoleelever längre åka kollektivtrafik till och från skolan. För trafiken i Nora och Hällefors har en översyn startat under året. BRT2020 är ett projekt vars syfte är att ta fram en genomförandeplan för införande av ett kollektivtrafiksystem med inriktning mot Bus Rapid Transit (BRT) och ska vara klart till sommaren Syftet med BRT är att skapa bättre förutsättningar för kollektivtrafikanter, ett särskilt koncept med bland annat speciella stråk för busstrafik. Sweco har under hösten gjort trafiksimuleringar och förprojektering för en första etapp. Projektet för ett gemensamägt trafikbolag ihop med Region Västmanland har slutförts och resulterat i att Region Örebro län blir 50 procent ägare av trafikbolaget AB Västerås Lokaltrafik från 1 januari Trafikbolaget kommer i samband med att Region Örebro län blivit delägare också namnändras till Svealandstrafiken AB. Arbetet med att förbereda trafikstarten i Örebro län fortsätter även under 2018 i samverkan mellan Region Örebro län och Svelandstrafiken. Den nya pendlarbiljetten Movingo i Mälardalen har införts i oktober. Movingo är en gemensam biljettprodukt för den storregionala kollektivtrafiken i Mälardalen. En gemensam pendlarbiljett inom Mälardalen är en viktig pusselbit för att knyta ihop länet med grannlänen och sudda ut länsgränserna. Stråk Stockholm-Oslo Trafikverket har jobbat med en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för stråket Stockholm-Oslo och publicerade i november en rapport som är ett viktigt steg framåt i arbetet för en bättre järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Oslo. Trafikverkets ÅVS slår fast målsättningen om en restid mellan Stockholm och Oslo på max tre timmar som visar att det skulle skapa attraktiva pendlingsmöjligheter mellan nodstäderna i stråket och även öka kapaciteten för godstrafiken. Serviceresor Kundnöjdheten för serviceresor var för helåret 89 procent, vilket är en procent under riksgenomsnittet. Målet var 92 procent. Mätningar under året har dock visat på 90 procent och högre vid sju mättningstillfällen av 12 möjliga, tyvärr drog juni och november månad ner genomsnittvärdet. Upphandling av trafik som serviceresor ansvarar för har genomförts, som ska gälla från och med 1 juli 2019 och fem år. Utvärdering och tilldelning av trafik av inkommande anbud sker under första kvartalet Handläggningstiden av inkomna färdtjänstansökningar har blivit kortare. Från att del av 2016 haft en handläggningstid på 8 12 veckor har handläggningstiden under större delen av 2017 varit 1 2 veckor. Andel förare som genomgått förarcertifiering är 96 procent. Antalet förare som klarat certifieringsprovet är tyvärr inte lika hög då endast 73 procent har avlagt godkänt prov där målet är att nå 85 procent godkända förare. Sjukreseportalen har införts och färdtjänstportalen är klar för att installeras under Kvalitet Trafiken följs upp och kvalitetsäkras genom kvalitets- och miljörevisioner. Revisionerna har genomförts med ett tydligt budskap om en ökad och förbättrad samverkan mellan trafikföretagen och Region Örebro län. Fokus vid revisionerna har varit avtals- och lagefterlevnaden ur ett kundupplevelseperspektiv. Fordonskontroller har också lett till ett ökat tryck på trafikleverantörerna att leva upp till ställda krav både inom den allmänna och särskilda kollektivtrafiken. Kundsynpunktshanteringen har också utvecklats, vilket gett ett bättre underlag till förbättringar och uppföljning av kundsynpunkter på ett mer strukturerat sätt. Bredband Arbetet med en regional bredbandsstrategi har påbörjats under året. Ett centralt fokus är handlingsvägar för att Örebro län ska nå nivån för de nationella bredbandsmålen. Den största utmaningen är att etablera en god bredbandstäckning utanför tätorterna. Drönare En förstudie kring drönarnas potential i den regionala utvecklingen gjordes Detta har nu efterföljts av ett arbete med att ta fram vad som sannolikt blir Sveriges första drönarsstrategi. 50

53 regional utveckling Energi och klimat Det uppdaterade Energi- och klimatprogrammet har beslutats och handlingsplan ska tas fram tillsammans med Länsstyrelsen. Beslut har också tagits att bilda ett tjänstemannanätverk för energi- och klimatfrågor för Region Örebro län och kommunerna. Samverkan ska ske även med Länsstyrelsen. Ett samverkansavtal har skrivits mellan Region Örebro län och länets kommuner. Regionen har uppdraget att utveckla energi- och klimatrådgivningen i länet. Mobilisering för att starta ett projekt 2018 har pågått, som innebär att ta fram en strategi för hur länet ska nå målet fossiloberoende transporter till 2030 för både person och godstransporter, Vägval Ett projekt för hållbart resande har också påbörjats, som fokuserar mer på beteendet. Flera projekt pågår som riktar sig till små och medelstora företag för att främja energieffektivisering och även solelsinstallationer. Inom projektet samverkan för hållbara byggnader pågår flera insatser för att främja energibesparingar inom olika områden såsom, centralstyrd belysning, vattensparåtgärder och förvärmning av ventilationsluft. Ett nytt uppdrag kom under året från Näringsdepartementet om att göra en handlingsplan för miljö- och klimatfrågor i det regionala tillväxtarbetet. En handlingsplan har upprättats som kommer att ses över under första halvåret 2018 för att identifiera om det saknas viktiga aktiviteter. Resultatet ska återrapporteras till Näringsdepartementet årligen. Framtida utmaningar De senaste årens satsningar på ny kollektivtrafik i länet har lett till ökat resande, men också till ökade kostnader. Att få ekonomin i balans är därför en stor utmaning den närmsta tiden. En åtgärdsplan har tagits fram och beslutats i nämnden för samhällsbyggnad. Utvecklingen av de tekniska systemen för kollektivtrafiken är snabb och kraven på enklare och effektivare system är stor. Det är en utmaning att hålla tempot uppe i införandet av nya system samt att skapa ekonomiskt utrymme för investeringar i moderna system. Det fortsatta arbetet kring Svealandstrafiken AB:s trafikstart i Örebro län under hösten 2019, kommer fortsatt vara ett prioriterat arbete och en utmaning som kräver personalresurser fram till trafikstart. Från februari 2018 flyttas all operativ trafikplanering till Svealandstrafiken AB. För serviceresor är utmaningarna framför allt att höja kundnöjdheten samt att fortsätta förbättra dialogen med trafikföretagen samt att se till att kostnaderna inte ökar. Under 2018 kommer fokus vara att hitta bra fortsättningar på projekten om framtidens solel i Östra Mellansverige och energieffektiva företag genom energikontor i samverkan. Utmaningen med projektfinansiering kommer vara ännu större i framtiden då det är ovisst vad som händer med regionalfonden i nästa programperiod. Det är en utmaning att öka intresset för flera aktörer att jobba med energiomställningen och minskad klimatpåverkan då minskningstakten måste öka för att nå uppsatta mål till Region Örebro län deltar i ett bioekonomiskt nätverk för regionala aktörer. Det finns potential att öka hållbar tillväxt inom detta område. En utmaning är för att arbeta vidare är att ha finansiering. 51

54 regional utveckling Mål och uppdrag samhällsbyggnad ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för en tillgänglig och hållbar region med en fysisk infrastruktur som möjliggör utveckling i hela länet. INRIKTNINGSMÅL 20. Region Örebro län verkar för ett hållbart resursutnyttjande utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Kommentar: Det är ett gott resultat gällande målet genom att mängden växthusgaser i länet minskar och samverkanspartners och deltagare är mycket nöjda. Slutsatsen kan göras att Region Örebro län verkar för ett hållbart resursutnyttjande utan nettoutsläpp av växthusgaser. Ett flertal projekt har pågått som syftar till hållbart resursutnyttjande och minskade utsläpp av växthusgaser. Projekt för att öka andelen förnybar energi i länet, med fokus på främst solel och bioenergi. Projekt för att minska utsläppen från resor och transporter genom mjuka åtgärder och påverkansarbete. Projekt för hållbart byggande och renovering, vilket även inkluderar hållbara materialval och livscykelanalyser. Projekt med målgrupp företag och industri för energieffektivisering. Energi- och klimatprogram för Örebro län i har tagits fram i samarbete med Länsstyrelsen. Programmet anger mål om att minska utsläpp av växthusgaser, samt främja en cirkulär ekonomi och ett hållbart resursutnyttjande. Samarbete för att ta fram en handlingsplan för programmet har startat. För att nå målet att vara fossiloberoende 2030 måste dock minskningstakten öka. Indikator: Totala utsläpp av växthusgaser i Örebro län per år (ton CO2e/år) och per capita minskar. (Källa: Utsläppsstatistik från Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet (RUS).) Kommentar: Totala utsläppet per invånare har minskat i länet. (Kg/inv, avser 2015, senaste tillgängliga uppgifter.) 21. Örebro län har väl fungerande samhällsplanering, infrastruktur och kommunikationer som möjliggör en hållbar utveckling. Kommentar: Utvecklingen i länet avseende samhällsplanering, infrastruktur och transporter går åt rätt håll i många avseenden. Detta gäller såväl den ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarheten. Trenden är därför positiv. Om samhällsplaneringen, infrastrukturen och kommunikationerna 2017 är tillräckliga för att uppnå en hållbar utveckling i alla avseenden är svårare att bedöma. Fler aktörer än Region Örebro län påverkar utfallet. Indikator: Antal resor i kollektivtrafik ska öka med fyra procent 2017 jämfört med Kommentar: Totalt har cirka 12 miljoner resor gjorts under året. Det innebär att resandet har ökat med 1,9 procent under I siffrorna ingår både betalda resor och skolresor. Resandeökningen för regionbusstrafiken har nästan uppnått målet på fyra procent, men ökningen av resandet i stadstrafiken blev endast en procent. Se även bilaga verksamhetsstatistik, regional utveckling kollektivtrafik. Indikator: Andel arbetspendling med kollektivtrafik ökar. Kommentar: Enligt Kollektivtrafikbarometern, är marknadsandelen 12 procent av de motoriserade transporterna. Siffrorna avser 2016, vilket är de senast tillgängliga siffrorna. Även 2015 var marknadsandelen 12 procent. Indikator: Totala utsläpp av växthusgaser i Örebro län per år (ton CO2e/år) minskar. Kommentar: Totala utsläppen av CO2 i länet har minskat. Minskningen i länet är något större än minskningen nationellt. (1000 ton, avser 2015, senaste tillgängliga uppgifter.) 52

55 regional utveckling Uppdrag 23. Att ta fram en IT-lösning för att öka självservicekapaciteten till brukare av serviceresor. Kommentar: En webblösning för beställning av sjukresor är införd vilket innebär att beställarna slipper ringa till och eventuellt vänta på att komma fram till beställningscentralen och effektiviserar även arbetet i beställningscentralen. En lösning för liknande webbtjänst för färdtjänsteresor är klar och planeras införas våren Att ta fram en ett förslag till plan för genomförande av Bus Rapid Transit (BRT). Kommentar: Arbetet följer tidsplanen som innebär att förslaget är klart våren Att förstärka marknadsföring inom kollektivtrafiken. Kommentar: Marknadsplanen har presenterats för nämnden för samhällsbyggnad i mars och flera åtgärder i planen har genomförts. 26. Att förbereda trafiköversyn i norra länsdelen, inklusive Nora och Hällefors, Kommentar: Arbetet med trafiköversyn har startat under hösten. 28. Att påbörja revideringen av handlingsplan för Klimateffektiva godstransporter. Kommentar: Uppdraget är inte helt klart. Beslut har fattats att ta ett bredare grepp om frågan och ett projekt kommer att starta i mars 2018 som syftar till att ta fram en strategi hur transporterna i länet, både gods och person, ska nå målet om att vara fossiloberoende till år Att slutföra utredning om närtrafik. Kommentar: Utredningen är klar och beslut om genomförande kommer att tas i nämnden för samhällsbyggnad i januari Att upphandla hela eller delar av de system och utrustning som krävs för en realtidsfunktion. Kommentar: Uppdraget är inte genomfört, ingen del av nytt realtidssystem är upphandlat. Skälet till detta är framför allt att alternativa driftsformer lett till behov av samordning med Region Västmanland. 31. Att utreda de juridiska och ekonomiska förutsättningarna för passagerare på bussar kvällsoch nattetid att kliva av mellan hållplatser. Kommentar: Ett förslag har tagits fram som innebär en försöksperiod på 18 månader i stadstrafiken i Örebro med start i juni Beslut kommer att tas i nämnden för samhällsbyggnad i januari Att inrätta en funktion för hållbara transporter. Kommentar: Funktionen har inrättats i och med projektet Hållbart resande. 53

56 54

57 digitalisering Digitalisering Region Örebro län jobbar vidare med att hålla samman och leda genomförandet av den regionala digitala agendan (RDA) i länet. Ett direktiv och en projektplan för fortsatt genomförande har beslutats och en översyn av insatsansvariga är genomförd. Införandet av tjänster inom e-hälsa har fortsatt och utbudet breddats ytterligare. Utmaningarna inom digitaliseringen är många men möjligheterna likaså. Region Örebro län har uppdraget att hålla samman och leda genomförandet av den regionala digitala agendan, RDA, inom länet. Ett direktiv och en projektplan för fortsatt genomförande är beslutade under En översyn av insatsansvariga är genomförd och utsedda finns för samtliga sju områden, förutom e-förvaltning som är ett särskilt satsningsområde inom beslutad projektplan för Arbetet pågår med fortsatt och breddat införande av tjänster inom e-hälsa. Tjänsterna syftar till att bidra till bättre hälsa och livskvalitet hos allmänheten, genom att erbjuda kvalitetssäkrad information och effektiva verktyg för att hantera sin egen hälsa och vård. Uppföljningen från 1177 Vårdguiden visar att svenskarnas användning av e-tjänster inom vården ökar snabbt. När det gäller användare av 1177 Vårdguidens e-tjänster ligger Örebro län fortsatt i täten procentuellt sett, med flest antal användare. En ny formulärtjänst, där patienterna kan fylla i frågor om sina levnadsvanor, inför sitt besök, testades på en vårdcentral under våren. Pilottestet fick ett mycket positivt utfall där över 80 procent av patienterna hade fyllt i formuläret innan besöket. Under hösten har en teknisk integration till journalsystemet realiserats och nästa steg i piloten startade i december med integrerad lösning. Region Örebro län testar även digitala vårdmöten via video, som komplement till ett telefonmöte eller ersättning för ett fysiskt möte. Under hösten startade ungdomsmottagningen, medicinmottagningen på Universitetssjukhuset Örebro och Vivalla vårdcentral med video vid återbesök och som komplement till telefonrådgivning. Ungdomsmottagningen har även en drop-in mottagning. I februari 2016 beslutade regionstyrelsen att starta processen för upphandling av framtidens vårdinformationsstöd, FVIS, i samarbete med andra landsting och regioner inom SUSSA samverkan (Strategisk utveckling av sjukvårdsstödjande applikationer). Upphandlingen blev överklagad till förvaltningsrätten under våren. I juni meddelade förvaltningsrätten dom till Region Örebro läns fördel och i augusti togs beslut att gå vidare i ett nästa steg gällande upphandlingen. Region Örebro län har antagit visionen e-hälsa 2025, som anger att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. En programplan för Region Örebro läns genomförande av e-hälsa med målsättningarna inför 2025 finns framtagen och är beslutad inom Region Örebro läns styrgrupp för e-hälsa. Framtida utmaningar Utmaningarna inom digitaliseringen är många. Det finns ett högt förändringstryck på det offentliga Sverige där digitalisering, globalisering och urbanisering påverkar all verksamhet och alla sektorer i samhället. Den tekniska utvecklingen går fort men mycket tyder på att den kommer att gå ännu snabbbare framöver. I dag är det naturligt för både invånare och företag att förvänta sig en effektiv digital kontakt med myndigheter och att myndigheterna ska erbjuda digitala lösningar för olika livshändelser. Det finns en rad utmaningar på regional nivå: 1. Digitaliseringen kan snabba på beslut, frigöra resurser och bidra till bättre service till invånare. Utmaningen ligger i att skapa e-tjänster som är integrerade med verksamhetsprocesser och övrigt it-stöd för att nå bästa nytta. 2. Samverkan och samordning. Det finns mycket att vinna på en utvecklad regional samverkan. Utmaningen är att hitta nya former och finansieringsmodeller för samarbete. 3. Säkerhet och lagstiftning. När information ska delas över verksamhets- och organisationsgränser uppstår utmaningar kring hur information transporteras, skyddas och mottas, samt kring vem som har behörighet till informationen. 4. Utvecklingen inom digitalisering går fort. En utmaning är att jobba dels med ett långsiktigt perspektiv, och dels även ha utrymme för ta in nya innovationer. 5. Digitalt utanförskap. Idag finns många invånare i länet som av olika skäl inte använder sig av digitaliseringens möjligheter. 6. Digital kompetens. Brister i kompetens, tillgänglighet och tillit är hindrande. 7. Finansiering. Det är svårt att få utrymme i budget hos regioner och kommuner för större satsningar kring digitalisering. 8. Jämställdhet. För få kvinnor väljer högre it-utbildningar. Det finns ett mycket stort behov av kompetens och talang och det är nödvändigt att könsbalansen blir jämnare ur ett samhälls- kompetens- och jämställdhetsperspektiv. 55

58 digitalisering Mål och uppdrag DIGITALisering ÖVERGRIPANDE MÅL Modern digital teknik ska bidra till att skapa en jämlik, attraktiv och stark Örebroregion som kan möta framtidens utmaningar. INRIKTNINGSMÅL 22. Region Örebro län ska leda genomförandet av den regionala digitala agendan i samarbete med länsstyrelsen, kommunerna och universitetet, med målet att förverkliga uppsatta etappmål och slutliga mål Kommentar: En tydlig riktning finns i arbetet med digitalisering i länet. Samtliga kommuner i länet och Örebro universitet står bakom den regionala digitala agendan, tillsammans med Region Örebro län och Länsstyrelsen. Vid uppföljning av målen under hösten har identifierats att inriktningsmålen för 2020 fortfarande i stort är relevanta. Dock behöver flera av etappmålen revideras utifrån nya nationella strategier inom flera områden som till exempel bredband, skola och e-hälsa. Motsvarande översyn av de regionala digitala agendorna har skett på flera håll i landet. En projektplan Regional digital agenda , beslutades i juni av den länsgemensamma programstyrgruppen för Regional digital agenda. Fokus i projektplanen är att etablera en genomförandeorganisation och utse en insatsansvarig för e-förvaltning. 23. År 2020 ska minst 90 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas bredband med en överföringshastighet på minst 100Mbit/s. Kommentar: Tillgången till snabbt bredband kartläggs av Post- och telestyrelsen en gång per år. Den senaste mätningen presenterades i mars 2017 och avser läget hösten Enligt den mätningen har totalt 75 procent av länets hushåll och 59 procent av länets arbetsställen tillgång till snabbt bredband. I tätorter och småorter är motsvarande siffror 82 procent respektive 73 procent. På landsbygden är siffrorna lägre, 20 procent respektive 24 procent. Indikator: År 2017 ska minst 40 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas bredband. Kommentar: Post- och telestyrelsens (PTS) bredbandskartläggning genomfördes hösten 2016 och presenterade i mars 2017 uppgifter: Totalt har 75 procent av länets hushåll tillgång till snabbt bredband, 81,97 procent av boende i tätort och småort och på glesbygden är siffran 20,29 procent. Totalt har 58,86 procent av länets arbetsställen tillgång till snabbt bredband, 72,72 procent av arbetsställen i tätort och småort och på glesbygden 23,92 procent. PTS har uppskattat att ökningen av snabbt bredband på glesbygd nationellt har ökat med cirka fyra procent under Eftersom marknadsaktörerna visat ökat intresse för landsbygden bedöms utvecklingen bli minst lika stark Indikator: Redovisning av måluppfyllelse till uppsatta mål redovisas årsvis. Kommentar: Den länsgemensamma programstyrgruppen för Regional digital agenda beslutade i juni projektplanen för Regional digital agenda, fortsatt genomförande Fokus för projektet är att ta fram en plan för e-förvaltning där insatsansvarig har saknats. Uppföljning av måluppfyllelse har genomförts under hösten. Inriktningsmålen 2020 är fortfarande i stort relevanta. Flera av etappmålen behöver dock revideras utifrån nya nationella strategier. 56

59 digitalisering ÖVERGRIPANDE MÅL Synliga och konrekta förbättringar inom e-hälsa. INRIKTNINGSMÅL 24. Att invånare, patienter och anhöriga på ett enkelt sätt kan skaffa sig kvalitetssäkrad information om vård och hälsa samt få personligt anpassad information om sin egen vård och hälsosituation. De ska också kunna kontakta vården via internet för att få service, rådgivning och hjälp till egenvård. Kommentar: 1177 Vårdguiden på telefon De som inte har tillgång till internet eller vill ha snabb hjälp kan ringa 1177 Vårdguiden. Där får man råd och stöd av erfarna sjuksköterskor via telefon, som bedömer vårdbehov och hänvisar till rätt vårdnivå, eller ger egenvårdsråd. Sjuksköterskorna använder ett datoriserat rådgivningsstöd, som är medicinskt samstämmigt med innehållet i se. Rådgivningsstödet bidrar till att kvaliteten på sjukvårdsrådgivningen blir hög och jämn. Avtal är skrivet om att ingå i nationell samverkan med 11 andra landsting/regioner för att förbättra tillgängligheten Vårdguiden på webben I landstingens och regionernas invånartjänster finns information och tjänster som fungerar för alla målgrupper och alla åldrar. Den flerfaldigt prisbelönade 1177.se innehåller allt från tecknade filmer för barn som ska behandlas i vården, till lättlästa artiklar, filmer och bildspel. Man kan också få informationen uppläst, och viss information finns översatt till flera språk. Den anatomiska atlasen är en unik, interaktiv applikation som skildrar människokroppen i olika lager. Region Örebro län har under året haft ett särskilt projekt gällande regionala tillägg på 1177.se. UMO UMO riktas till unga och informerar om sex, hälsa och relationer. UMO förmedlar också ett värdebaserat budskap om normkritik, jämställdhet och ett inkluderande förhållningssätt. UMO är en stor succé i målgruppen, och också mycket populär hos medarbetare vid ungdomsmottagningar och i elevhälsan, som hänvisar unga till UMO men även använder UMO som en egen kunskapskälla Vårdguidens e-tjänster Med hjälp av 1177 Vårdguidens e-tjänster kan vårdgivare och patienter kommunicera digitalt på ett säkert sätt. Patienten loggar in med e-legitimation och kan göra sina vårdärenden och kontakta vården på tider som passar hen själv, till exempel boka tid, förnya recept och läsa sin journal. Stark autentisering används och all information är krypterad, vilket innebär att vårdgivare också kan använda e-tjänsterna för att till exempel erbjuda internetbaserat stöd och behandling. Indikator: Minst 75 procent av länsinvånarna känner till 1177 Vårdguiden, e-tjänster och sjukvårdsrådgivning via internet på 1177.se. Kommentar: Indikatorn uppnås med 79 procent som är baserat på en varumärkesmätning hösten Mätningar genomförs vartannat år. Antalet besök ökar stadigt och ligger i snitt på åtta miljoner besök per månad nationellt. De vanligaste sökorden från länets invånare är att man söker på vårdcentraler och barnsjukdomar som till exempel vattkoppor, öroninflammation och feber. Indikator: 50 procent av länsinvånarna är användare av 1177 Vårdguidens e-tjänster. Kommentar: Allt fler invånare använder e-tjänster i kontakt med vården. Indikatorn uppnås med 57 procent. Uppföljning av 1177 Vårdguiden visar att svenskarnas användning av e-tjänster inom vården ökar snabbt. Örebro län ligger fortsatt i täten procentuellt sett med flest antal användare i Sverige. Idag är över länsinvånare användare av e-tjänsterna vilket motsvarar drygt 57 procent. Populära e-tjänster är säker , receptförnyelse, webbtidböcker och att läsa sin journalinformation. Patienter från onkologen och reumatologen använder e-tjänsten journalen i högst utsträckning. Patienterna läser framförallt journaldokumentationen och i andra hand provsvar. I november startade psykiatrin med att tillgängliggöra journalerna i e-tjänsten. Nya funktioner som formulärtjänsten, där patienter kan fylla i sina levnadsvanor innan besök, samt uppföljning av behandlingar i hemmet med TENS (transkutan elektrisk nervstimulering, stimulator för smärtlindring) har testats under hösten. Ny digital kanal för inkommande klagomål för hälso- och sjukvården samt tandvården har tagits fram inom e-tjänsten. 57

60 digitalisering Uppdrag 32. Att kvalitetssäkra målen i den regionala digitala agendan i förhållande till ändrade förutsättningar och behov inom området digitalisering. Kommentar: Programstyrgruppen för regional digital agenda tog i juni beslut om projektplan för fortsatt genomförande Kvalitetssäkring av målen har genomförts under hösten. Inriktningsmålen är fortsatt i stort relevanta. Dock behöver flera av etappmålen revideras utifrån nya nationella strategier. 33. Att slutföra upphandlingen av ett nytt vårdinformationsstöd och att etablera ett genomförandeprojekt för införandet av nytt vårdinformationsstöd. Kommentar: Upphandlingen blev överklagad till förvaltningsrätten och kammarrätten under året. Projektet stoppades i avvaktan på dom. Dom har tilldelats till Region Örebro läns fördel under hösten. Med anledning av detta har upphandlingen och projektets tidsplan korrigerats och ny tidsplan är framtagen. Förberedelserna är omfattande inför skiftet till nytt systemstöd. Resurser behöver säkras dels för utvärderingarna i samband med upphandlingen och dels inför förberedelserna av införandet. Rekrytering till införandeprojektet inom verksamhetsutveckling, förändringsledning med stöd av digitalisering och resurs för teknik/drift är klar. Två delprojektledare har börjat sina anställningar i september inom Region Örebro län. Två gemensamma projekt med nio ingående landsting/regioner inom området standardisering inom verksamhetsinformatik samt verksamhetsprocesser har etablerats under året. 34. Att permanenta projektet för strukturerad dokumentation i form av ett lokalt kompetenscentra för verksamhetsinformatik inom Region Örebro län. Kommentar: Projektet Strukturerad vårddokumentation har avslutats och ingår i ordinarie systemförvaltning från och med Region Örebro län ska fortsätta nationellt uppdrag 2018, som resurscentra för informatik och kvalitetsregister. Förutom två ordinarie personal har två vikarier knutits till kompetenscentrat för att arbeta med både de nationella uppdragen och det lokala stödet inom verksamhetsinformatik och strukturerad dokumentation. Mot bakgrund av det framgångsrika arbetet med etablering av kompetenscentra inom informatik, har Region Örebro län på SKL:s uppdrag genomfört ett projekt inom strukturerad dokumentation. Resultatet från projektets leverans, ligger nu som underlag för regeringsuppdraget om att ta fram en nationell handlingsplan för enhetligare begreppsanvändning inom e-hälsa. Region Örebro län leder från och med augusti ett projekt med nio ingående landsting/regioner inom området standarder och verksamhetsinformatik. 35. Att etablera genomförandeprojekt för tjänsten stöd och behandling. Kommentar: Programmet för depression har lagts in i den nationella behandlingsplattformen under våren. Under hösten har ett arbete med att ta fram ett behandlingsprogram för autism påbörjats. En inventering gällande behovet av digitalt stöd har genomförts med fysioterapeuterna inom hälso- och sjukvården. Dialog pågår om i vilka delar stöd och behandlingsplattformen kan passa som stöd. Nationella piloter gällande min vårdplan, som utvecklas nationellt för cancerpatienter och stöd för samordnad individuell plan (SIP), har bevakats under året. Resultatet nationellt har varit senarelagt, så en plan för Region Örebro län har inte kunnat tagits fram. 58

61 digitalisering 36. Att ta fram en plan för vårdbesök via video som kompletterar befintligt vårdutbud och vårdkedjor. Kommentar: En förstudie med plan för vårdbesök via video har levererats och beslutats av regionstyrelsen i juni. Genomförandeprojekt för utsedda pilotverksamheter inom medicinmottagning, Vivalla vårdcentral och ungdomsmottagningen har startat enligt plan under hösten. Delprojektledare för virtuell digital vårdcentral har rekryterats. Leverans av plan för genomförande pågår enligt plan. 37. Att samla patientinformation som regionala tillägg på 1177.se i enlighet med förslagen i den genomförandeplan som tagits fram Kommentar: Den invånar- och patientinformation som enligt genomförd inventering ska finnas på 1177.se är överflyttad och ersatt med en hänvisning på Region Örebro läns webbplats. 59

62 60 attraktiv arbetsgivare

63 attraktiv arbetsgivare Attraktiv arbetsgivare Under året har arbetet med att stärka Region Örebro läns varumärke och bilden av regionen som en attraktiv arbetsgivare fortsatt. En av de stora frågorna handlar om kompetensförsörjning och flera projekt har startats, bland annat för att rekrytera sjuksköterskor och utöka utbildningsanställningar. En strategisk kompetensförsörjningsplan har färdigställts och ger underlag för många områden på lokal och regional nivå. Ett arbete med att stärka arbetsmiljön har genomförts, liksom särskilda kommunikationsinsatser. Arbete för ett starkt arbetsgivarvarumärke Att förbli en attraktiv arbetsgivare där medarbetare aktivt väljer att vara kvar för att de utvecklas och trivs i organisationen är en grundläggande förutsättning för att eftertraktad kompetens väljer Region Örebro län som arbetsgivare. Att ha ett starkt arbetsgivarvarumärke blir allt viktigare när konkurrensen om attraktiv arbetskraft ökar på arbetsmarknaden. För att klara kompetensförsörjningens utmaningar behöver Region Örebro län fokusera på att bli en än mer attraktiv arbetsgivare och få omgivningen att prata gott om Region Örebro län, inte minst genom att medarbetarna uppskattar och uttrycker sig positivt om Region Örebro län som arbetsgivare. Att behålla och utveckla medarbetare genom att aktivt kunna dra nytta av fördelen med att vara en stor arbetsgivare med många interna utvecklingsmöjligheter är en grundläggande förutsättning för att lyckas i arbetet med kompetensförsörjningen. Attraktiv arbetsgivare med utmaningar och möjligheter De kommande åren väntar betydande pensionsavgångar inom flera yrkesgrupper. Detta gäller bland annat för specialistsjuksköterskor, undersköterskor, läkare, biomedicinska analytiker, kuratorer samt bland chefsbefattningar och inom administrationen. Detta innebär såväl rekryteringsutmaningar som nödvändiga strategier för kompetensöverföring, introduktion och mentorskap för att möta den förändring som uppstår när erfarenhet och kompetens försvinner. Den personalomsättning som inte beror på pensionsavgångar utgör också en betydande utmaning. Mycket tyder på att arbetsmarknaden är under stadig förändring och att en ökad rörlighet följer med den. I Region Örebro län kan ses hur den externa rörligheten ökat successivt under senare år. För att möta denna utmaning behöver Region Örebro län utveckla arbetsgivarerbjudandet och tillvarata de potentialer som finns i kraften av att vara en stor organisation. Ett aktivt intensivt arbete för att säkra kompetensförsörjningen och väcka intresse för Region Örebro län som arbetsgivare har pågått under hela året. Nästan samtliga sjuksköterskor som har gått ut från Örebro universitet har rekryterats och sökandetrycket till AT-läkarplatser och flertalet tjänster är stort. Samtidigt är det något svårare att få kompetenser till verksamheterna utanför Örebro. Specialister inom olika områden och medarbetare med erfarenhet är något svårare att rekrytera än tidigare. Dock finns bristområden där långsiktiga strategiska insatser görs och behöver utvecklas. Utbildningsorterna och antalet utbildningsplatser är en påverkansfaktor. En utökning med 60 så kallade utbildningsanställningar för sjuksköterskor som utbildar sig till specialistsjuksköterska har skett under året. Under året har studenter från mer än 20 olika vårdutbildningar, huvudsakligen från Örebro universitet, tillsammans med medarbetare inom vården genomfört mer än veckor av verksamhetsförlagd utbildning. Detta ger verksamheten goda möjligheter att lägga grunden för ett fortsatt framgångsrikt rekryteringsarbete. Läkarutbildningen har av studenterna skattats som den bästa i landet. Att använda kompetensen rätt och fortsätta arbete med kompetensväxling, ge stöd till chefer i ledarskapet och att arbeta för en hållbar arbetsmiljö där någon form av diskriminering eller kränkande särbehandling aldrig accepteras, är självklara val i arbetet för att bli en attraktiv arbetsgivare. Sedan några år vidareutvecklas en rad åtgärder som återfinns inom följande områden: Skapa engagemang. Använda kompetensen rätt. Visa karriärvägarna. Utnyttja tekniken. Bredda rekryteringen. Marknadsföra jobben. I spåren av den samhällsutveckling som pågår märks en alltmer rörlig arbetsmarknad där framförallt de yngre medarbetarna byter arbete oftare och där förväntningarna på karriärutveckling och personlig utveckling uttrycks mer explicit. Detta gäller även medarbetare inom Region Örebro län. Exempelvis märks att yngre sjuksköterskor har en annan inställning till byte av arbetsplats, till obekväma arbetstider och möjligheterna till karriärutveckling än vad som var vanligt tidigare. Generationsväxlingen inom Region Örebro län påverkar också ur andra aspekter. Den medför att nya medarbetare har kommit in med ny energi och ny kunskap och medarbetare som har arbetat länge och har stor kunskap om verksamheten försvinner. Gedigen kompetens och förtrogenhetskunskap som tar tid att bygga upp. Behovet av introduktionsprogram, kompetensutveckling, handledning och mentorskap är påtagligt och dessa delar behöver säkras upp i takt med att generationsväxlingen ökar. 61

64 attraktiv arbetsgivare En viktig utgångspunkt för att vara en attraktiv arbetsgivare är att chefer har ledaregenskaper och förutsättningar att utöva chefs- och ledarskap på ett framgångsrikt sätt. Med tanke på generationsskiftet och utmaningarna i kompetensförsörjningen behöver ledarutbildningar vidareutvecklas och integrera perspektiv hur medarbetare leds utifrån såväl generationsväxling, genus och mångfald. Utveckling har skett av programmet Vägen till svensk legitimation som syftar till att tillvarata kompetens och underlätta för personer som invandrat till Sverige med en legitimationsutbildning från länder utanför EU/EES att uppnå svensk legitimation. Stor vikt har lagts på introduktion i det svenska sjukvårdssystemet och på språkträning vilket också öppnat upp för en kulturförståelse. Vägen att kvalificeras för svensk legitimation är lång och inget snabbspår, bedömningen är att det tar åtminstone tre till fyra år. Utan de program och stödinsatser som Region Örebro län ger är vägen ännu längre och tiden beräknas till det dubbla. Språket och att lära sig det svenska sjukvårdssystemet är de stora utmaningarna och därför är Region Örebro läns satsning på en strukturerad stödverksamhet en viktig åtgärd. Region Örebro län har fortsatt arbetet för att ge personer långt ifrån arbetsmarknaden möjlighet till arbete. Det har skett i samverkan mellan Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Stiftelsen Activa. Strategisk kompetensförsörjningsplan Region Örebro läns strategiska kompetensförsörjningsplan har färdigställts under året. Planen innehåller underlag för hur arbetsmarknads-, utbildnings- och kompetensförsörjningsprognoserna ser ut övergripande på nationell och regional nivå, liksom i Region Örebro län i dess helhet och i de olika förvaltningarna. Varje förvaltning har varit delaktig i processen att göra bedömningar av kompetensförsörjningsläget nedbrutet på områdesnivå på kort och lång sikt. Med dessa bedömningar som underlag har ett analysarbete genomförts på förvaltningsnivå där nödvändiga åtgärder och prioriteringar lyfts fram. I den strategiska kompetensförsörjningsplanen sammanfattas en regionövergripande analys som anger inriktning och långsiktiga strategier för att möta den kompetensförsörjningsutmaning som det innebär att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare och chefer i en alltmer komplex arbetsmarknad och föränderlig omvärld. Lönebildningsfrågorna har varit aktuella i och med pågående avtalsrörelse och som ett led i den strategiska kompetensförsörjningen. Projektet kring oberoende av inhyrd personal har startat som en del i det nationella projektet och handlingsplan och åtgärdsplan har tagits fram. Region Örebro län har fokus på läkare i primärvården och inom psykiatrin finns ett projekt sedan tidigare. Antal årsarbetare har ökat med 310 tillsvidareanställda. Det är en fortsatt ökning av flera olika personalgrupper inom hälso- och sjukvården, framför allt av undersköterskor och sjuksköterskor. För att säkra kompetensförsörjningen erbjuds flera medarbetare tillsvidareanställning, bland annat sjuksköterskor, medicinska vårdadministratörer och biomedicinska analytiker. Inom närsjukvården har det skett en ökning av kuratorer. Ökning av handläggare beror på en förändring av kodning för ett antal medarbetare från ingenjör/tekniker/hantverkare inom Regionservice. Se även bilaga HR-statistik, Årsarbetare tillsvidare- och visstidsanställda. Kompetenscenter har startat under maj månad och är ett stöd till Region Örebro läns medarbetare för att vidareutvecklas i sin yrkesroll med jobbmatchning och coaching. Efterfrågan har varit stor och utvärderingen visar på fortsatt behov av detta center. Stärka arbetsmiljön Inom arbetsmiljöområdet har Arbetsmiljöverkets inspektioner lett till en hel del arbete liksom införandet av rutiner och riktlinjer med anledning av nya föreskrifter. Utbildning och dialogmöten med chefer och bland annat skyddsombud har hållits över hela länet. En ny arbetsmiljöutbildning har tagits fram tillsammans med Regionhälsan och de kommuner som är anslutna dit. Höstens #metoo-upprop har inneburit fokuserat arbete på hur Region Örebro län omhändertar kränkande särbehandling och ska agera i dessa uppkomna situationer. Någon form av diskriminering och kränkande särbehandling får inte förekomma inom Region Örebro län. Minskad sjukfrånvaro Arbetet med att minska sjukfrånvaron och arbeta med den friska arbetsplatsen har fortgått och gett resultat i minskad sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron har minskat från 6,1 procent för 2016 till 5,6 procent för Totalt motsvarar minskningen 44 årsarbetare. Ett utökat samarbete med bland annat Försäkringskassan har lett till att extra insatser har gjorts inom Regionservice för att analysera möjliga orsaker och åtgärder. Stöd till chefer och ledare En uppföljning av insatser för chefer och studie av chefers arbetsvillkor har skett och resulterat i förädlingar av chefsprogrammen och tydliggörande av chefsrollen. En utbildning för framtida ledare har genomförts med ett nytt koncept som har varit framgångsrikt. 62

65 attraktiv arbetsgivare Satsning på kommunikationsinsatser Satsningen på sociala medier har fortsatt, bland annat i syfte att stärka arbetsgivarvarumärket. Region Örebro län har lanserat en ny satsning, veckans instagrammare, där olika medarbetare runt om i organisationen skildrar sin vardag via Instagram. Detta är en del i det förstärka kommunikationsarbetet som sker inom ramen för arbetet med attraktiv arbetsgivare. Där ingår olika åtgärder för att marknadsföra jobben tydligare genom mer enhetligt mässkoncept för att synliggöra Region Örebro län som arbetsgivare. Rekryteringsannonser sker idag oftare via sociala medier, och därför har texter kring Region Örebro läns erbjudande som arbetsgivare setts över och anpassats för en mer enhetlig standard för hela Region Örebro län. Kommunikationsinsatser och samarbete med projektet arbetsmarknadskunskap i skolan kring feriepraktiken har också lett till att ungdomar nås på ett mer målgruppsanpassat sätt. Framtida utmaningar Kompetensförsörjningen är en av de mest strategiska frågorna för Region Örebro län. Att attrahera, anställa, behålla och utveckla medarbetare är en viktig grund för att nå verksamhetens målsättningar och uppdrag både på kort och på lång sikt. Strukturförändringar, generationsväxling och en hög utvecklingstakt kräver framförhållning och samsyn kring kompetensförsörjning. Detta för att säkerställa det framtida behovet inom samtliga verksamhetsområden. Framtidens sjukvård står inför många möjligheter men också flera utmaningar. En av de största är att klara framtidens kompetensförsörjningsbehov. Forskning, teknisk utveckling och sociala innovationer skapar nya möjligheter till en högkvalitativ vård, ökad patientmedverkan och modernare arbetsorganisation. Kompetensväxling utifrån vilken kompetens som ska göra vad i vården utmanar utbildningssystemet och behovet av utbildningar ökar. Fler utbildningsplatser är dock inte en tillräcklig lösning. Det kommer också att krävas en rad insatser kopplade till sjukvårdens organisation och det gäller även för andra verksamheter. Det kan handla om insatser för att kompetensutveckla befintlig personal, se över administrativa rutiner och frigöra resurser genom nya tekniska lösningar och skapa fler karriärvägar. Ett hållbart arbetsliv är en framgångsfaktor och ett konkurrensmedel samt en viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare. Region Örebro län ska vara en hälsofrämjande organisation vilket innebär att ständigt utveckla arbetsorganisationen och arbetsmiljön, så att det främjar ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Att arbeta med den friska arbetsplatsen och på så sätt lägga rätt fokus för att minska sjukfrånvaron är en viktig faktor för att nå hållbarhet. Förmågan att behålla och attrahera nya medarbetare påverkas av allt som görs. Hur Region Örebro län och dess verksamheter presenteras för ungdomar, studenter och arbetssökande och hur den stimulerar till utveckling är viktig. Utveckling av chefer och ledarskapet och hur arbetet sker med jämställdhet och mångfald samt arbetet med ett hållbart arbetsliv är exempel på områden som har betydelse för Region Örebro läns attraktivitet som arbetsgivare. 63

66 attraktiv arbetsgivare Mål och uppdrag attraktiv arbetsgivare ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder förutsättningar för ett långsiktigt spännande, utvecklande och hållbart arbetsliv. INRIKTNINGSMÅL 25. Region Örebro län är en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas i sin yrkesroll. Kommentar: Region Örebro län arbetar för att attrahera, anställa, behålla och utveckla medarbetare. Satsningen på sociala medier har fortsatt, bland annat i syfte att stärka arbetsgivarvarumärket. Det är också en del i det förstärka kommunikationsarbetet som sker inom ramen för arbetet med attraktiv arbetsgivare. Projektet Vägen till svensk legitimation för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som kommer utanför EU har fortsatt och går nu in i ett implementeringsskede då nya deltagare inte har samma tillströmning som tidigare. Arbetet med kompetensväxling har fortsatt och ska utvecklas ytterligare. Att stärka chefer och ledare i vardagen för att utveckla verksamheten sker genom olika aktiviteter, till exempel utbildning, chefsnätverk och enskild handledning. En program för Framtidens ledare har startat under året och givit ett gott resultat. Resultatet av senaste medarbetarenkäten redovisades januari Resultatet visar att medarbetarengagemanget, HME, som mäts i alla landsting och regioner är något högre i Region Örebro län (77) än medelvärdet bland övriga landsting och regioner (75). Måttet HME, hållbart medarbetarengagemang, består av nio frågor inom motivation, ledarskap och styrning som har utarbetats av SKL. En ny mätning kommer att ske under Verksamheterna har bedrivit ett systematiskt arbetsmiljöarbete som strävar efter en hållbar, hälsofrämjande, säker och funktionell arbetsmiljö där alla ska känna sig tillfreds med sin arbetssituation och att utvecklas både som individer och som arbetsgrupp. Flertalet aktiviteter har pågått inom förvaltningarna för att främja en hälsosam och frisk arbetsmiljö. Sjukfrånvaron har minskat motsvarande 44 årsarbetare under året. I maj startade Kompetenscenter för att ge yrkescoaching och stöd till medarbetare i arbetslivet med syfte att stimulera att stanna kvar i Region Örebro län som medarbetare. Detta har fallit väl ut och ska fortsätta att utvecklas. Indikator: HME Hållbart medarbetarengagemang ska öka i jämförelse med tidigare medarbetarenkät. Kommentar: Resultat för HME kommer att finnas via medarbetarenkät som kommer att genomföras under Arbete pågår på förvaltningarna med aktiviteter utifrån de handlingsplaner som gjordes vid förra säkerhets- och medarbetarenkäten Hållbart medarbetarengagemang (HME) är ett totalindex som beräknas utifrån resultaten för tre delindex motivation, ledarskap och styrning. Motivation: 1a. Mitt arbete känns meningsfullt. 1b. Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete. 1c. Jag ser fram emot att gå till arbetet. Ledarskap: 2a. Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser. 2b. Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare. 2c. Min närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete. Styrning: 3a. Jag är insatt i min arbetsplats mål. 3b. Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt. 3c. Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete. Indikator: AVI Attraktiv arbetsgivarindex ska öka i jämförelse med föregående år. Kommentar: AVI är ett sammanfattande index som grundar sig på nio nyckeltal som Nyckeltalsinstitutet tillhandahåller: Andel tillsvidareanställda. Medianlön per månad. Lika karriärmöjligheter. Utbildningstid. Övertid. Korttidssjukfrånvaro. Antal anställda/chef. Långtidssjukfrånvaro. Andel som slutat. 64

67 attraktiv arbetsgivare Ju högre poäng organisationen har desto mer attraktiv arbetsgivare är organisationen. Region Örebro läns attraktiv arbetsgivarindex år 2017 var 110 och är högre än 2016 som var 109. Högre poäng ger placering längre ut i spindeln vilket innebär mer attraktiv arbetsgivare. Resultatet utgör riktningen för aktiviteter under Långtidssjukfrånvaron är den parameter som främst ska påverkas för att nå ett högre arbetsgivarindex. Flertalet aktiviteter pågår för att nå den friska arbetsplatsen. Av andelen sjukskrivna arbetar ett stort antal på deltid i någon form vilket är positivt. Indikator: Frisktalet ska bibehållas i jämförelse med föregående år. Kommentar: Definitionen för frisktal är andel anställda (i procent) med högst fem sjukdagar och tre sjuktillfällen. Resultatet 2017 är något högre än 2016 och når därmed upp till indikatorns målnivå. Aktiviteter har pågått under året för att minska sjukfrånvaron, vilket har gett resultat då långtidssjukfrånvaron har minskat. Frisktal, andel anställda med högst fem sjukdagar och tre sjuktillfällen. År 2017 År 2016 Kvinnor Män S:a kvinnor Kvinnor Män S:a kvinnor /män /män 51,9 % 71,3 % 56,1 % 51,8 % 69,2 % 55,5 % 26. Region Örebro läns verksamheter är jämställda och jämlika och motverkar aktivt diskriminering och kränkande behandling. Kommentar: I handlingsplanen för aktiva åtgärder för jämställdhet finns ett antal målsättningar som genererar aktiviteter i verksamheten. Det finns också mål i programmet för hållbar utveckling som innebär aktiviteter inom området. Inom hälso- och sjukvården pågår arbete inom jämlik rekrytering och en utbildningsinsats har genomförts inom förvaltningen Regional utveckling i syfte att höja kompetensen kring jämställdhet kopplat till regional tillväxt. I Regionservice finns en aktivitet som handlar om att vidga och utmana normalitetsbegreppet, genusstrukturer och kulturella olikheter genom handling. Gemensamma temadagar är planerade med andra aktörer inom området. I arbetet med att bredda rekryteringen och med arbetsmarknadskunskap i skolan är syftet att nå de personer som inte annars naturligt väljer ett yrke inom Region Örebro län och på så sätt försöka förändra genusstrukturer. Arbetet med utbildning och användande av kulturtolkar är ett bidrag till att arbeta för att motverka diskriminering, liksom det arbete som sker inom ramen för projektet Vägen till svensk legitimation. Höstens #metoo har inneburit intensifierat arbete och dialog kring kränkande särbehandling på arbetsplatserna och att öka kunskapen om hur medarbetare inom Region Örebro län ska agera om det uppkommer kränkande situationer. Någon form av kränkande särbehandling tolereras inte och ska hanteras skyndsamt. Indikator: Jämix ökar och följs upp med aktiva åtgärder. Kommentar: JÄMIX är ett sammanfattande jämställdhetsindex som grundar sig på nio nyckeltal: Yrkesgrupper. Högsta ledningsgrupp. Lika möjlighet bli chef. Lika lön. Långtidssjukfrånvaro. Skillnad i föräldraledighet. Lika stor andel med heltid. Andelen med fast anställning. Jämställdhetsplan. Ju högre poäng organisationen har desto bättre jämställdhet har organisationen. Region Örebro läns jämställdhetsindex år 2017 var 106 och är högre än 2016 som var 101. Högre poäng ger placering längre ut i spindeln vilket innebär en mer jämställd arbetsplats. 65

68 attraktiv arbetsgivare Resultatet utgör riktningen för aktiviteter under Även för detta index är långtidssjukfrånvaron en parameter som sticker ut och påverkar resultatet. Här sker åtgärder inom olika områden. Det stora antalet kvinnliga anställda inom stora yrkesgrupper får genomslag i statistiken som påverkar nyckeltalet. Uppdrag 38. Att ta fram riktlinjer/strategi för ett sammanhållet arbetsmiljö- och säkerhetsarbete utifrån resultat i medarbetar- och säkerhetsenkäten Kommentar: Under 2016 genomfördes redovisning, åtgärder och uppföljning på verksamhetsnivå av resultatet från medarbetar- och säkerhetsenkäten Arbetet under året har koncentrerats på att ta fram en struktur för det systematiska arbetsmiljöarbetet och dess olika delar. En patientsäkerhetsstrategi tagits fram för hälso- och sjukvården. En översyn av struktur för arbetet med hot och våld gentemot personal och patienter har skett under hösten. Uppdraget är inte helt genomfört och fortsatt arbete och vidareutveckling ska ske i samband med medarbetar- och säkerhetsenkät som ska genomföras Att ta fram en enhetlig kompetensförsörjningsprocess för Region Örebro län för att säkra den strategiska kompetensförsörjningen. Kommentar: En strategisk kompetensförsörjningsplan har arbetats fram under året. Denna har sin grund i analyser utifrån siffror kring kompetensförsörjningsläget på nationell och regional nivå. Varje förvaltning har genomfört kvalitativa bedömningar på områdesnivå gällande tillgång och efterfrågan av kompetens i dagsläget, på några års sikt och i ett längre perspektiv. Arbetssättet har resulterat i att en relativt stor grupp chefer och utsedda nyckelpersoner varit högst delaktiga och engagerade i bedömningssamtal som därefter analyserats på förvaltningsnivå. Förvaltningarnas analyser innehåller några av de främsta slutsatserna och ringar även in viktiga strategiska vägval och åtgärdsförslag. Dessa analyser är grunden för den analys på regionövergripande nivå som anger inriktningen på det långsiktiga arbete som behöver stärkas för att möta den utmaning som Region Örebro län har för att hantera den strategiska kompetensförsörjningen. Arbetsmodellen ska genomföras varje år och vara en del i den årliga budget- och verksamhetsplaneringsprocessen. 40. Att upprätta en handlingsplan för att minska korttids- och långtidssjukfrånvaron och samtidigt beakta friskalet. Kommentar: En handlingsplan har tagits fram och ska beslutas i början av Ett aktivt arbete för att minska sjukfrånvaron har skett parallellt med framtagandet av planen och resulterat i en procentuell nedgång motsvarande 44 årsarbetare. Planens inriktning är fokus på hälsofrämjande faktorer för den friska arbetsplatsen och ett samarbete med de rehabkoordinatorer som finns inom bland annat primärvården. Företagshälsovården är också en aktiv aktör och nära samarbetspartner för Region Örebro län som arbetsgivare. 66

69 Ekonomi och finansiella förutsättningar 69 Omvärldsanalys 70 Resultatanalys 78 Finansiell ställning 82 Avstämning av finansiella mål och god ekonomisk hushållning 84 Resultaträkning 85 Driftredovisning 86 Särredovisning tandvård 88 Investeringsredovisning 91 Sammanställd redovisning 94 Uppföljning budgetdirektiv för andra juridiska personer

70 Ekonomi 68

71 Omvärldsanalys Omvärldsanalys Kommuner och landsting har under de senaste årens långa konjunkturuppgång, som vi nu närmar oss slutet på, kunnat vänja sig vid en stark real skatteunderlagstillväxt. Sedan 2010 har den i genomsnitt uppgått till närmare 2 procent per år. Det är nästan dubbelt så mycket som genomsnittet för den närmast föregående konjunkturcykeln och har varit möjligt tack vare en förvånansvärt lång period av sysselsättningsökning. Under konjunkturåterhämtningen har det framför allt varit den inhemska efterfrågan som drivit tillväxten, medan tillväxten i omvärlden har varit svag. Framöver förväntas den internationella utvecklingen få bättre fart och svensk export växer också snabbare. Arbetsmarknaden har utvecklats starkt sedan Mellan 2009 och 2017 växte befolkningen i åldern år med personer. Antalet personer i arbetskraften ökade med , arbetskraftsdeltagandet steg med över 2 procentenheter som andel av befolkningen. Samtidigt ökade antalet sysselsatta med vilket innebar att arbetslösheten minskade med personer, från 8,3 till 6,7 procent av arbetskraften. SKL räknar i sina prognoser med att arbetslösheten minskar ytterligare något men att den stannar på 6,3 procent Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. De löneavtal som slutits för de närmaste åren ligger på låga nivåer och löneglidningen är liten. Därmed blir det inhemska inflationstrycket svagt och Riksbanken antas därmed dröja med att höja styrräntan till i oktober i år. I takt med att styrräntan sedan stegvis höjs stiger också de räntor som påverkar hushållens ekonomi. I början av 2017 passerades en historisk befolkningsgräns när Sveriges folkmängd översteg tio miljoner. Vid årets slut uppgick folkmängden till personer, vilket var en ökning med personer. I november passerade både Örebro och Västerås invånare. Örebro passerade samtidigt Västerås och är därmed Sveriges sjätte största kommun befolkningsmässigt. Sammantaget ökade befolkningen i Örebro län med personer eller 1,3 procent och uppgick vid årsskiftet till personer. Det varierar dock mellan kommunerna så att hälften ökar och hälften minskar sin befolkning. Största procentuell ökning har Lekebergs kommun med 3 procent och till antalet Örebro med personer. Landstingssektorn redovisade för 2017 ett samlat överskott på 2,6 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,8 miljarder kronor jämfört med året innan. Överskottet motsvarar 0,9 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Fem landsting redovisade underskott 2017 med redovisning enligt blandmodellen, och åtta landsting redovisade ett resultat på 2 procent eller mer av skatteintäkter och generella bidrag. 69

72 Resultatanalys Resultatanalys budgetförutsättningar Budgeterat resultat för 2017 uppgår till 20 miljoner kronor. I det budgeterade resultatet ingår 150 miljoner kronor som reserverats för framtida utmaningar. Den ekonomiska planeringsreserven budgeterades till 74 miljoner kronor. I samband med delårsbokslutet per augusti beslutades om tilläggsbudgetering av statsbidraget för läkemedelsförmånen om 30 miljoner kronor, varvid planeringsreserven tilllfördes motsvarande belopp. Budgeten innehöll även nya satsningar på 103 miljoner kronor. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen för 2017 uppgick till 4,9 procent efter tilläggsbudgeteringen per augusti. För att finansiera den ökade investeringsnivån beslutades i budgeten att inte, som tidigare år, avsätta nya medel för att matcha ökningen i pensionsskulden. Skattesatsen har varit oförändrad, 11,55 kronor. Årets resultat Årets resultat är positivt och uppgår till 150 miljoner kronor, vilket är 130 miljoner kronor bättre än budgeterat. År 2016 uppgick resultatet till 261 miljoner kronor och budgetavvikelsen var då positiv med 241 miljoner kronor. Dock är den ekonomiska situationen fortsatt bekymmersam. De åtgärder som vidtagits av förvaltningarna under 2017 för att få en ekonomi i balans har ännu inte gett något synbart resultat, och Region Örebro läns kostnader har under året ökat i hög takt. De flesta förvaltningar redovisar resultatförsämringar jämfört med Årets resultat uppgår till 1,6 procent av skatter och statsbidrag, och når därmed inte upp till 2-procentsmålet för god ekonomisk hushållning. Balanskravsresultat Balanskravet enligt kommunallagen innebär att intäkterna ska vara lika stora eller större än kostnaderna varje år och ett eventuellt negativt resultat ska återställas inom tre år. Med ett resultat om 150 miljoner kronor lever Region Örebro län upp till balanskravet år Resultatutveckling Mnkr Resultat Balanskravresultat Verksamhetens nettokostnad Nettokostnaden är miljoner kronor jämfört med miljoner kronor föregående år. Utvecklingstakten per årsskiftet är i linje med tidigare prognostiserad nivå, och uppgår per december till 5,7 procent (3,9 procent 2016). Dock påverkades nettokostnaden för 2016 av en engångsreglering, medförande en kostnad om 23 miljoner kronor, avseende pensionskostnadsfördelning enligt Ädelmodell. Om man bortser från den regleringen uppgår årets nettokostnadsutveckling till 5,9 procent. Nettokostnadens andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgår till 98,9 procent (98,2 procent 2016). Utveckling av nettokostnader respektive skatteintäkter och generella statsbidrag (jämfört med föregående år, justerat för jämförelsestörande poster) 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 2,9% Skatteintäkter och generella bidrag Verksamhetens nettokostnader 5,8% 3,5% 3,6% 4,6% 7,3% 5,5% 261 3,9% 4,9% 150 5,7% 1%

73 Resultatanalys Regionorganisationens intäkter Övrigt, 405, 3% Erhållna bidrag, 478, 4% Erhållna avgifter, 439, 4% Såld verksamhet, 1 099, 10% Generella statsbidrag och utjämning, 2 213, 19% Erhållna avgifter, 377, 4% Landstingsskatt, 6 888, 60% Cirkeldiagrammet visar regionorganisationens intäkter i miljoner kronor. Totala intäkter för 2017 var miljoner kronor. Skatteintäkter samt bidrag från utjämningen och generella statliga bidrag Sammantaget har skatteintäkter samt bidrag från utjämningen och generella statliga bidrag ökat med 4,9 procent från föregående år. Skatteintäkter (mnkr) Budget Utfall Avvikelse Preliminär skatteinbetalning Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Summa skatteintäkter Skatteintäkterna ökade med 297 miljoner kronor till miljoner kronor eller 4,5 procent jämfört med året innan. Den procentuella ökningen överensstämmer med den prognos från SKL, som användes vid budget för Sammanlagt blev utfallet en positiv budgetavvikelse med 41 miljoner kronor, varav en stor del av uppräkningen skedde vid den sista prognosen för året i december. Bidrag från utjämningen och generella statliga bidrag (mnkr) Budget Utfall Avvikelse Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsavgift Regleringsavgift Statsbidrag för läkemedelsförmånen Välfärdsmiljarderna relaterat till flyktingmottagande Summa bidrag från utjämningen och generella statliga bidrag Bidrag från utjämningen och generella statsbidrag har ökat sammantaget med 127 miljoner kronor, 6,1 procent, till miljoner kronor. Det innebär på helåret en negativ avvikelse mot budget på 11 miljoner kronor, efter beslut om att tilläggsbudgetera statsbidraget för läkemedelsförmånen med 30 miljoner kronor i delårsbokslutet per augusti. Motsvarande tilläggsbudgeteringen av statsbidraget har också fördelats ut till hälso- och sjukvården för att täcka ökade kostnader för läkemedel. I samband med bokslutet reglerades bidraget för läkemedelsförmånen ned med 12 miljoner kronor. Orsaken är att kostnaderna för hepatit C-läkemedel inte uppgått till förväntade nivåer och att staten i enlighet med överenskommelsen skulle få 30 procent av de återbäringar landstingen fått från läkemedelsföretagen under året. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter uppgår för helår 2017 till miljoner kronor, jämfört med miljoner kronor föregående år. Detta innebär en ökning från 2016 med 2,6 procent. Intäkterna för såld vård har ökat med 33 miljoner kronor eller 6,0 procent. Det är främst försäljning till landsting utanför Uppsala-Örebro-regionen som har ökat. Exempelvis har intäkterna från Västra Götaland ökat med knappt 17 miljoner kronor, vilket är en fördubbling av försäljningen jämfört med Intäkterna från landstingen inom Uppsala-Örebro-regionen har däremot varit på samma nivå som Intäkterna för vård av asylsökande har minskat kraftigt (-15 miljoner kronor eller -29,0 procent ) jämfört med Verksamhetsmässigt är det inom område opererande och onkologi (28 miljoner kronor eller 9,0 procent) och område thorax, kärl och diagnostik (9 miljoner kronor eller 8,0 procent) som intäktsökningarna varit störst. Intäkterna för färdigbehandlade patienter har minskat något, och patientavgifterna för hälso- och sjukvård samt tandvård är i det närmaste oförändrade mot föregående år. Försäljningen av tjänster inom regional utveckling visar en ökning med 32 miljoner kronor. Dock består ökningen av en stor del intäkter från serviceresor och skolskjutsar, vilka uppstår när regionorganisationens kostnader för den här typen av trafik vidarefaktureras kommunerna. Dessa intäkter är därmed resultatneutrala. 71

74 Resultatanalys Regionorganisationens kostnader Lönekostnadsutveckling (justerad för jämförelsestörande poster) Övrigt, 685, 6% Avskrivningar, 284, 2% Fastighet- och underhåll, 345, 3% Lämnade bidrag, 278, 2% Personal, 5 517, 49% 7% Material och varor, 629, 6% 6% 6,0% 5% 6,0% 4% 4,2% 4,4% 3% 3,7% Köpt verksamhet, 1 801, 16% Läkemedel, 955, 8% Pensioner, 878, 8% 2% 1% Cirkeldiagrammet visar regionorganisationens kostnader i miljoner kronor. Totala kostnader för 2017 var miljoner kronor. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår till miljoner kronor ( miljoner kronor 2016). Ökningen mellan åren är 5,0 procent. Lönekostnadsökningen är högre än föregående år och uppgår till 6,0 procent (3,7 procent 2016). Detta kan jämföras med kostnaden för årets lönerörelse (april 2017 april 2018), om 2,7 procent för regionorganisationen. Antalet årsarbetare (tillsvidare- och visstidsanställda) har under 2017 ökat med 331 årsarbetare, från till årsarbetare, vilket motsvarar 3,4 procent. Det är alla lönekostnader som har ökat. Störst relativ ökning är lönekostnaden för obekväm arbetstid (+27,6 procent), där ökningen delvis beror på den beslutade höjningen av ersättningsnivån för sjuksköterskor, samt för utbildningstid (+15,2 procent). Kostnaderna för inhyrd personal fortsätter att vara högre än under samma period föregående år (26 miljoner kronor, eller 17,9 procent). Det är framför allt inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, område thorax, kärl och diagnostik (11 miljoner kronor), område närsjukvård Örebro (9 miljoner kronor), område närsjukvård väster (6 miljoner kronor) och område psykiatri (6 miljoner kronor), som kostnaderna ökat i jämförelse med Dock kvarstår målet att bli oberoende av inhyrd personal till 1 januari % Kostnaderna för sjukvårdsmaterial har under året ökat med 36 miljoner kronor eller 9,0 procent. Kostnadsökningen har främst uppstått inom områdena opererande och onkologi och thorax, kärl och diagnostik vilket delvis hänger samman med produktionsökningar jämfört med föregående år. Inom område thorax, kärl och diagnostik finns också en delförklaring till kostnadsökningarna i ökat antal beställda röntgen- och laboratorieundersökningar. Kostnaderna för läkemedel har ökat med totalt 26 miljoner kronor eller 2,8 procent till 955 miljoner kronor i år. Ökningen avser läkemedel inom öppenvården. Storleken på de totala kostnaderna har dock påverkats positivt av skillnader i periodiseringen mellan åren. Bland annat har inkomna rabatter i år avseende kvartal blivit högre än förväntade. Överenskommelsen som gjordes mellan SKL och staten avseende 2017 års statsbidrag för läkemedelsförmånerna innebar en ökning mot föregående år med 46 miljoner kronor. Regeringen har initierat en översyn av de långsiktiga formerna för finansiering, subvention och prissättning av läkemedel som ska vara klar i december I nuläget bygger ersättningen till landstingen och regionerna på Socialstyrelsens läkemedelsprognos, där ersättning ges till 70 procent av kostnaden för hepatit C-behandlingar och full ersättning för övriga läkemedel. 72

75 Resultatanalys Läkemedelskostnad Mnkr Öppenvårdsläkemedel Rekvisitionsläkemedel Känslighetsanalys En känslighetsanalys visar hur mycket som en procentuell förändring innebär i kronor. I nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser påverkar regionorganisationens ekonomi: Kostnaderna för köpt somatisk vård har i år minskat jämfört med 2016 (-23 miljoner kronor, -6,4 procent). Kostnadsminskningen finns i huvudsak inom område opererande och onkologi och kan främst hänföras till neurokirurgi och ortopedi. Köpt psykiatrisk vård har ökat med 10 miljoner kronor. Ökningen är generell men syns tydligast inom rättspsykiatrin. Köp av trafik och övrig verksamhet har ökat med 13,4 procent eller 103 miljoner kronor mellan åren. Den höga kostnadsökningen är framför allt kopplad till expandering av trafiken. Dock ingår även kostnader i ökningen som senare vidarefaktureras kommunerna avseende serviceresor och skolskjutsar, och för helår 2017 uppgår dessa till 215 miljoner kronor, jämfört med 183 miljoner kronor föregående år. Detta innebär att 32 miljoner kronor av den totala kostnadsökningen är resultatneutral. Känslighetsanalys Kostnader/intäkter (mnkr) Löneförändring 1 % ± 56 Förändring av övriga driftskostnader 1 % ± 44 Förändring av skatteunderlaget med 1 % ± öre förändrad utdebitering ± 61 Budgetjusteringar Under året har regionstyrelsen tagit beslut med ekonomisk konsekvens om totalt 59 miljoner kronor, vilka har disponerats ur styrelsens ursprungliga planeringsreserv om 74 miljoner kronor. I samband med delårsbokslutet i augusti tilläggsbudgeterades statsbidaget för läkemedel som en intäkt för 2017 samtidigt som en utfördelning av anslag gjordes till hälso- och sjukvården för att täcka de ökade läkemedelskostnaderna med 30 miljoner kronor. Sammantaget innebär detta att regionstyrelsens planeringsreserv utnyttjades förutom 15 miljoner kronor under Av beslutade satsningar 2017 utfördelades allt till nämnder och förvaltningar med undantag av 4 miljoner kronor för minskat statsbidrag för Tåg i Bergslagen (TiB). Den uteblivna intäkten uppgick inte till det belopp som presenterades när budgetbeslutet togs. Därutöver har en del förändringar av ansvar skett mellan nämnderna till följd av organisatoriska eller redovisningstekniska skäl. Budgetjusteringarna redovisas i tabell på nästa sida. Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot uppgår till 53 miljoner kronor vilket är 53 miljoner kronor lägre än föregående år, men 84 miljoner kronor högre än budgeterat. Skillnaden mellan åren beror främst på räntedelen i årets pensionsavsättning, som i år har medfört en högre kostnad om 53 miljoner kronor inklusive löneskatt. 73

76 Resultatanalys Belopp mnkr Summa Region Region Nämnd Nämnd Region- Plan nämnder full- styrelsen samhälls- regional hälsan reserv mäktige byggnad tillväxt Beslutat regionbidrag ,1 16, ,0 459,4 219,1 19,4 74,0 Särskilda satsningar, utfördelade 99,0 0,5 59,5 38,0 1,0 Särskilda satsningar, ej nyttjat avseende TiB trafik 4,0 Justeringar på grund av organisation med mera 3,0 10,9-11,4 3,1 0,4 Beslut regionstyrelsen januari augusti 42,3 74,5 9,2-53,7 Regionstyrelsens beslut september december 17RS4650 Driftbidrag Oslo-Stockholm ,5-0,5 17RS4617 Statsbidrag ungdomsmottagn upp till 3,8 mnkr 0,6-0,6 17RS3212 Assisterad befruktning ensamstående kvinnor 0,8-0,8 17RS4813 Projekt bäckenbottenmottagning 0,4-0,4 17RS5404 Neuropsykiatrisk utredning och behandling 3,0-3,0 Summa beslut september december 42,3 5,3-5,3 Total justerat regionbidrag och planeringsreserv 8 744,1 16, ,2 495,2 223,2 19,8 15,0 *) samtidigt budgeteras 30 mnkr upp som en intäkt för specialdestinerat statsbidrag Driftsredovisning Samtliga nämnder, förvaltningar och enheter är nollbudgeterade år Regionstyrelsens verksamhetskostnad och finansförvaltning är sammanlagt budgeterad till 20 miljoner kronor. Regionfullmäktige Regionfullmäktiges verksamhet redovisar ett överskott om 2 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor högre än föregående år. Regionstyrelsen Regionstyrelsen och regionkansliet visar ett positivt resultat om 10 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor lägre än Skillnaden i resultatet mellan åren beror till största delen på minskade statsbidrag för asylsjukvård. Statsbidraget för asylsjukvård uppgick till 73 miljoner kronor 2017, vilket är 35 miljoner kronor lägre än Orsaken till minskningen är ett lägre antal asylsökande i länet. Kostnaderna för asylsjukvård uppgår till 88 miljoner kronor, vilket innebär en nettokostnad 15 miljoner kronor. Personalkostnaderna har ökat med 4,9 procent mellan åren men har ändå ett överskott mot budget på grund av vakanta tjänster. Kostnaderna för sjukresor har ökat med 6 miljoner kronor jämfört med 2016 och uppgår till 71 miljoner kronor. Hälsovalsenhetens resultat för 2017 visar ett underskott om -28 miljoner kronor. Föregående år redovisade enheten ett nollresultat. Ett ökat antal listade, tolk, köpt utomlänsvård för primärvård samt vårdval psykoterapi är de poster som har påverkat resultatet mest. Antalet listade har ökat med personer mellan december 2016 och december 2017 och uppgår nu till personer. Regionfullmäktige har i verksamhetsplan 2018 beslutat om ett ökat regionbidrag på 25 miljoner kronor till hälsovalsenheten för ökade volymer inom primärvården. Tandvårdsenhetens resultat för 2017 är -5 miljoner kronor (0 miljoner kronor 2016). Den största orsaken till underskottet är interna tolkkostnader. Antalet barn och unga i regionen har också ökat under året. Dessutom fick ytterligare två nya årsgrupper tillgång till fri tandvård under Regionfullmäktige har i verksamhetsplan 2018 beslutat om ett ökat regionbidrag på 3 miljoner kronor till tandvårdsenheten för ökade volymer inom barntandvård. Regionservice redovisar ett positivt resultat om 27 miljoner kronor för verksamhetsåret 2017, där alla områden i olika grad bidrar med överskott och en ekonomi i balans. Kostavdelningens resultat slutar på underskott med -4,7 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor bättre jämfört med året innan. I resultatet har förvaltningen kunnat göra återbetalningar till interna kunder med totalt 31 miljoner kronor (13 miljoner kronor från fastigheter, 10 miljoner kronor från it samt 8 miljoner kronor från kundtjänst). Föregående år var återbetalningen från Regionservice totalt 51 miljoner kronor. Från och med i år har område fastigheter ett ökat avkastningskrav på 22 miljoner kronor. Avkastningskravet motsvarar överskott från slutavskrivna byggnationer, vilket tidigare år gav ett överskott inom Område fastigheter. 74

77 Resultatanalys Hälso- och sjukvårdsförvaltningens helårsresultat innebär ett underskott om -325 miljoner kronor, vilket innebär en resultatförsämring med -159 miljoner kronor jämfört med Huvudorsaken till försämringen av resultatet är en mycket hög lönekostnadsutveckling, där ökningstakten för året uppgår till 5,6 procent. Detta är flera procentenheter högre än både löneavtalsutfall och den kompensation för kostnadsökningar som förvaltningen erhöll vid ingången till En procents ökning av lönekostnaderna innebär knappt 50 miljoner kronor i kostnader, vilket innebär att denna utveckling har mycket stor betydelse för det totala resultatet. Till detta ska också läggas en kraftig ökning av kostnaderna för hyrläkare, vilka inte redovisas som lönekostnader utan som köp av tjänster. Dessa kostnader har ökat med 28 miljoner kroner eller 20,1 procent under En viktig uppgift under 2018 blir utifrån detta att intensifiera arbetet med att utveckla arbetssätt och samarbetsmodeller som syftar till att de samlade personalresurserna används så effektivt som möjligt. Se bilaga verksamhetsstatistik för mer information avseende hälso- och sjukvårdens produktion. Folktandvårdens resultat för året uppgår till ett underskott om -19 miljoner kronor, jämfört med ett överskott om 6 miljoner kronor Folktandvården har under de senaste fem åren utökat sitt uppdrag inom Region Örebro län genom att volymen av patienter ökat med drygt I april startade en ny klinik i Örebro, Folktandvården Eyra, för att möta upp ökad efterfrågan. Uppstarten innebar drygt 6 miljoner kronor i engångskostnader som har belastat årets driftsresultatet i Folktandvården. Dock är bedömningen att Folktandvården Eyra kommer att kunna nå ekonomi i balans under Folktandvården har under 2017 genomfört en löneöversyn som inneburit betydande nivåjusteringar för de yrkeskategorier som är svårrekryterade och där behovet är stort. Den sammantagna ekonomiska effekten av lönesatsningen är 10 miljoner kronor på helårsbasis. Budgeterade nivåer för intäktsproduktion i vuxentandvård har inte nåtts under året, främst på grund av att åldersgränsen för avgiftsfri tandvård höjdes till 21 år från och med 1 januari Under 2018 kommer åldersgränsen att höjas ytterligare så att fri tandvård omfattar patienter upp till 22 år. Folktandvården är en offentlig verksamhet på en tandvårdsmarknad där inslaget av privata aktörer är stort. De offentliga och privata aktörerna konkurrerar till stor del om samma patienter. För att skapa lika villkor på tandvårdsmarknaden krävs att det råder konkurrensneutralitet, varvid det finns särskilda skäl till god transparens i den ekonomiska redovisningen av Folktandvården. Mot bakgrund av detta tillämpar Region Örebro län ekonomisk särredovisning av Folktandvården, käkkirurgiska kliniken samt Tandvårdsenheten. Se bilaga för denna redovisning. Se även bilaga verksamhetsstatistik för mer information om styrtalet andel bokad tid. Nämnd för samhällsbyggnad Nämnden för samhällsbyggnad har under de senaste åren expanderat den allmänna kollektivtrafiken, vilket har inneburit att ekonomin har blivit allt mer ansträngd. Utökad trafik innebär omgående kostnadsökningar, medan det tar längre tid att bygga en stabil resande- och intäktsökning. Resultatet för helår 2017, som är Samhällsbyggnadsnämndens tredje verksamhetsår, sammanfattas med ett underskott om -20 miljoner kronor, jämfört med 4 miljoner kronor i överskott år Nämnd för regional tillväxt Nämnden för regional tillväxt redovisar ett nollresultat för året jämfört med 4 miljoner kronor är nämndens tredje verksamhetsår och det första året där verksamhetens omfattning är fullt ut etablerad. Tidigare års överskott kan härledas till att vissa verksamheter inte riktigt hade kommit igång, vilket de har gjort under budgetåret Inför budgetåret 2017 var förvaltningen mer offensiv i budgeten och vågade förutsätta en högre grad av externfinansiering från projekt. Vissa av årets satsningar får kostnadsmässig helårseffekt först 2018 vilket, mot bakgrund av nollresultatet 2017, understryker vikten av fortsatt kontroll över ekonomin framöver. Gemensam nämnd för företagshälsovård och tolkförmedling Gemensamma nämnden för företagshälsovård och tolkförmedling redovisar ett bokfört överskott om 8 miljoner kronor för helår Överskottet är en kombination av lägre kostnader för underkonsulter på Regionhälsan och lägre kostnader för tolkar på Tolk- och översättarservice. Utvecklingen av Tolk Online och en stor arbetsinsats kring samordningen av tolkuppdragen har lett till att restidsersättningen till tolkarna minskat kraftigt. 75

78 Resultatanalys Driftredovisning (mnkr) Region- Intäkter Kostnader Resultat Resultat Resultat bidrag förändring REGIONFULLMÄKTIGE 16,7 0,5-15,1 2,1 0,8 1,3 REGIONSTYRELSEN 8 110, , ,0-128,2 16,9-145,1 varav - Regionstyrelsen och regionkansliet 404,0 103,8-498,1 9,7 33,2-23,5 - Hälsovalsenheten 1 524,4 51, ,1-28,3 0,0-28,3 - Tandvårdsenheten 214,4 3,4-222,9-5,1 0,2-5,3 - Regionservice -112, , ,4 27,0 20,8 6,2 - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 5 794, , ,7-324,7-166,2-158,5 - Folktandvården -1,0 458,4-476,3-18,9 5,5-24,4 - Regionstyrelsens gemensamma verksamhetskostnad 286,8 217,8-292,5 212,1 123,4 88,7 NÄMND FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD 495,2 519, ,8-20,4 4,2-24,6 NÄMND FÖR REGIONAL TILLVÄXT 223,2 147,8-371,0 0,0 4,0-4,0 GEMENSAM NÄMND FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRD OCH TOLKFÖRMEDLING 19,7 99,3-111,4 7,6 5,5 2,1 SUMMA VERKSAMHETER 8 865, , ,3-138,9 31,4-170,3 REGIONSTYRELSENS FINANSFÖRVALTNING , ,6-130,9 289,3 229,8 59,5 Eliminering av interna poster 0, , ,7 0,0 0,0 0,0 TOTALT 0, , ,5 150,4 261,2-110,8 Samtliga nämnder, förvaltningar och enheter är nollbudgeterade år Regionstyrelsens verksamhetskostnad och finansförvaltning är sammanlagt budgeterad till 20 mnkr. Ekonomi i balans Vidtagna åtgärder för att nå ekonomi i balans Den ekonomiska utvecklingen har försämrats under 2017, och de flesta förvaltningar redovisar betydande resultatförsämringar. Mot bakgrund av detta har tidigare åtgärder för en ekonomi i balans skärpts ytterligare under året. Den dominerande orsaken till den höga kostnadsökningstakten är att antalet årsarbetare (tillsvidare- och visstidsanställda) har ökat med 331 årsarbetare inom regionorganisationen. För att få kontroll över situationen beslutade regiondirektören efter sommaren 2017 att införa ett omedelbart stopp för anställningar, inklusive återanställningar, av administrativ personal inom samtliga förvaltningar. Dessutom gäller en fortsatt restriktivitet för köp av konsulttjänster, konferenser, representation och fastighetsunderhåll. Utöver detta beslutade regiondirektören om följande åtgärder: Förvaltningschefer med underskott ska redovisa förstärkta åtgärdsplaner som innebär ett resultat i balans. Förvaltningarna Regionservice och Regionkansliet ska under hösten vidta resultatförbättrande åtgärder. Regionkansliet ska utreda eventuellt andra övergripande åtgärder. Regionkansliets staber fick i uppdrag att ta fram förslag på besparingar för oktober till december Totalt uppgick förslagen till 3,2 miljoner. Största delen av förslagen berörde olika typer av verksamheter där aktiviteten antingen ströks, sköts på framtiden eller minskades. En mindre del avsåg vakanser och tjänstledigheter som ej tillsattes under hösten. Förslagen genomfördes och den totala besparingen blev 3,3 miljoner kronor. 76

79 resultatanalys De förvaltningar som går med underskott per helår 2017 redovisar följande åtgärder för att nå en ekonomi i balans: Hälsovalsenhetens och tandvårdsenhets underskott i år beräknas hanteras under 2018 i och med att regionfullmäktige i sin verksamhetsplan 2018 har beslutat om ökat regionbidrag på 28 miljoner kronor för ökade volymer inom primärvård och barntandvård. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tog fram en handlingsplan år 2016 och utifrån den har arbetet fortsatt även under Uppdraget kring vårdplatsöversyn har tagit längre tid än vad som ursprungligen uppskattades och effekter av detta uppdrag beräknas till andra halvan av Övriga områden i handlingsplanen arbetas det med kontinuerligt, men utvecklingen i verksamheterna i övrigt gör att det sker med skiftande utfall ekonomiskt. Vidare ligger uppdraget till alla områden om kostnadsreduktion motsvarande 2 procent av kostnaderna. Fortsatt arbete med kompetensväxling och fokus att använda alla resurser på ett effektivt sätt för att på så sätt sänka lönekostnadsökningarna gäller även in i 2018 och då fortsätter också översynen av förvaltningens stabsorganisation. Folktandvårdens ekonomiska handlingsplan innefattar åtgärder som ska innebära ekonomi i balans under Planen innehåller resultatförbättrande åtgärder på sammanlagt 24 miljoner kronor på årsbasis. Det är åtgärder på både folktandvårdsövergripande nivå och områdesnivå. Bland åtgärderna hör en bättre och mer enhetlig tillämpning av prislistan för vuxentandvård, premiejustering för Frisktandvården samt översyn av riskbedömningen i förhållande till de olika premiegrupperna, översyn av behov av tjänster från Regionservice, mer kostnadseffektiv lager- och förrådshantering, samt fortsatt effektivisering av datoranvändningen på förvaltningen. Nämnden för samhällsbyggnads negativa kostnads- och resultatutvecklingen i början av år 2017 resulterade i ett uppdrag från nämnden till förvaltningen att ta fram en handlingsplan för att åstadkomma en budget i balans. Handlingsplanen beslutades på nämndmötet i september och innehåller åtgärder med positiv resultatpåverkan om sammantaget +47 miljoner kronor. Målet med handlingsplanen är en budget i balans år Enligt handlingsplanen fanns besparingar för tågkostnader under 2017, vilka har fått effekt under året. Arbetet med att nå en budget i balans kommer att fortsätta under 2018 och

80 Finansiell ställning Finansiell ställning Det egna kapitalet har stärkts med en miljard kronor under den senaste tioårsperioden, även då hänsyn tagits till omräkning av pensionsskulden till följd av räntesänkningar. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner har stärkts under den senaste femårsperioden. Regionorganisationen har inte behövt ta några externa lån med en investeringsnivå i år om 895 miljoner för den egna verksamheten. Dock har likviditeten under 2017 försämrats och visar en minskning med 326 miljoner kronor under året. Sammantaget har den ekonomiska ställningen stärkts under de senaste åren och bedöms nu vara relativt god. Investeringsredovisning De immateriella investeringarna uppgår till 6 miljoner kronor (0 miljoner kronor 2016) för året och avser tryggad vattenförsörjning till Karlskoga lasarett. Materiella investeringar (byggnader och inventarier) har gjorts med 889 miljoner kronor (538 miljoner kronor 2016). För att kunna hantera de stora investeringarna i samband med uppförandet av H-huset vid Universitetssjukhuset Örebro utan extern upplåning, måste andra investeringar stå tillbaka under cirka 3 4 år. Årets totala investeringsbudget uppgår till miljoner kronor, inklusive överföring av investeringsmedel från tidigare års budget om 673 miljoner kronor. Att utfallet är lägre än budgeterat beror dels på att budgeten i vissa fall avser investeringsprojekt som pågår under flera år, samt på fördröjningar i planerade projekt. Av budgeterade miljoner kronor (varav 519 miljoner kronor överförts från tidigare år) har byggnationer färdigställts för 694 miljoner kronor under året. Det största pågående projektet är etapp 2 vid Universitetssjukhuset Örebro, innehållande nya huset för högspecialiserad vård H-huset (klart 2020), parkeringshus och godsmottagning (klara 2019) och tillbyggnad av akutmottagning (klart 2021). Se vidare sammanställning av status för fastighetsprojekt med investeringsbelopp överstigande 10 miljoner kronor efter investeringsredovisningen. Årets investeringar i inventarier fördelade sig med 113 miljoner kronor för medicinteknisk utrustning, 49 miljoner kronor för it-utrustning och 33 miljoner kronor för övriga inventarier. Av årets planerade investeringar i medicinteknisk utrustning har huvuddelen påbörjat upphandling. Alla är dock inte avslutade under året. Större objekt vad avser belopp och omfattning är bland annat patientövervakningsutrustning till anestesi- och intensivvårdskliniken samt NIMA, ventilatorer, ambulanser och operationslampor. En större investering har gjorts av nya endoskopiutrustningar till Karlskoga lasarett som ersättning för stulen. Större projekt som påbörjats är exempelvis cyklotron samt mammografiutrustning till Universitetssjukhuset Örebro. Överföring av tidigare beslutade investeringar En del av de investeringar som tidigare har beslutats av regionfullmäktige har inte verkställts under budgetåret. Avseende byggnadsinvesteringar har vissa projekt flyttat fram starttiden eller förlängt genomförandet beroende på olika faktorer som upphandlingstider, myndighetsfrågor, anpassning till verksamheters förutsättningar och it- eller MT-samordningsfrågor. För vissa byggprojekt som sträcker sig över flera år har också utbetalningar skett tidigare än planerat. För viss medicinteknisk utrustning löper investeringsfasen över ett eller flera årsskiften. Detta beror på att upphandlingsprocessen är så omfattande och beställningstillfället och leveranstid inte faller på samma budgetår. Det slutliga betalningstillfället förskjuts därför till ett annat år. Övriga investeringar skjuts i vissa fall fram i upphandlingen, eller är beroende av byggnadsinvesteringar, vilka har förflyttats i tiden. Investeringsbeslut avseende byggnader och medicinteknisk utrustning ska högst föras vidare i tre år och för övriga investeringar endast ett år om inte speciella skäl finns. Sammantaget innebär detta att tidigare beslutade investeringar om 517 miljoner kronor bör föras över från 2017, fördelning se tabell till höger. 78

81 Finansiell ställning (tkr) Totalt För Återstår beslut brukat/ omprövat Fastighetsinvesteringar totalt 1 138,7 829,0 309,7 Varav: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 439,8 184,7 255,1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Etapp 2 254,9 353,8-99,0 Folktandvård 42,5 16,1 26,5 Regional utveckling 9,8 10,0-0,2 Regionservice, inkl reinvesteringar 296,7 219,8 76,9 Regionstyrelsen 23,5 13,5 10,0 Externa hyresgäster 72,0 31,6 40,4 Medicinteknisk utrustning 181,5 113,2 68,4 IT-utrustning 42,5 12,4 30,1 Övriga investeringar 155,2 46,5 108,7 Varav: Byggansluten utrustning 60,3 4,5 55,8 Teknisk utrustning 25,3 8,2 17,1 Övriga inventarier 69,6 33,8 35,8 Total 1 517, ,0 516,9 Redovisning av pensionsmedelsförvaltingen i Region Örebro län (mnkr) Avsättningar för pensioner Pensioner 2 943, ,9 Särskild löneskatt 710,9 658,2 Summa 3 654, ,1 Ansvarsförbindelse (inom linjen) Pensionsskuld (intjänad före 1998) 4 328, ,8 Särskild löneskatt 1 050, ,2 Visstidspensioner och förtroendevalda 41,8 44,9 Summa 5 420, ,9 Finansiella placeringar Bokfört värde 2 637, ,7 Marknadsvärde 2 839, ,5 Orealiserade vinster 201,9 168,8 Relation placeringar/skuld Återlånade medel* 6 235, ,5 Skuldtäckningsgrad**, bokfört värde 29,1 % 27,6 % Skuldtäckningsgrad, marknadsvärde 31,3 % 29,5 % Realiserat resultat Realisationsvinster 62,6 58,7 Realisationsförluster 0 0 Netto 62,6 58,7 Avkastning Portfölj 6,4 % 7,4 % Jämförelseindex 5,0 % 7,4 % Målsättning enligt policy 4,8 % 3,0 % Portföljsammansättning Svenska aktier 17 % 16 % Utländska aktier 37 % 25 % Nominella räntor 31 % 34 % Reala räntor 8 % 19 % Alternativa placeringar 6 % 6 % Kassa 0 % 0 % Summa 100 % 100 % *Återlånade medel är skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och marknadsvärdet på de förvaltade pensionsmedlen. **Skuldtäckningsgraden är placeringarna som andel av skulden, där placeringarnas bokförda värde respektive marknadsvärde använts. 79

82 Finansiell ställning Likvida medel och betalningsberedskap Tillgängliga likvida medel, bestående av likvida medel, utnyttjad checkräkningskredit och kortfristiga placeringar utanför pensionsmedelsförvaltningen, uppgår till 364 miljoner kronor. Om hänsyn tas till nettoinlåningen från regionorganisationens hel- eller delägda företag uppgår likviditeten till 479 miljoner kronor, vilket innebär en minskning med 326 miljoner kronor under året. Avkastningen på de kortfristiga placeringarna uppgår under 2017 till 0,9 procent. Det långfristiga lån om 300 miljoner kronor som tagits upp hos Kommuninvest, för finansiering av investeringen vid Campus USÖ och som hyrs ut till Örebro universitet, har under året amorterats med 9 miljoner kronor enligt plan. Utlåningen till Scantec AB som skedde i juni 2016 slutbetalades i oktober Lånefordran uppgick vid den tidpunkten till 6,1 miljoner kronor. Region Örebro län har en checkräkningskredit om 500 miljoner kronor, varav 218 miljoner kronor har nyttjats per bokslutsdagen. Betalningsberedskapen, som är ett mått på likviditeten, uppgår till 22 dagar per den sista december Under året har betalningsberedskapen som lägst uppgått till 19 dagar, och medelvärdet för året ligger på 26 dagar. Enligt riktlinjen för finansförvaltningen inom Region Örebro län ska betalningsberedskapen som lägst uppgå till två veckor. Därmed görs bedömningen att Region Örebro län har en god betalningsberedskap. Pensionsåtaganden Regionorganisationens samlade pensionsåtagande ökade med 153 miljoner kronor under året och uppgick till totalt miljoner kronor vid årets utgång. Avsättning i balansräkningen har ökat med 270 miljoner kronor medan ansvarsförbindelsen för pensioner har minskat med -117 miljoner kronor. Under 2017 har inga nya avsättningar till pensionsmedelsportföljen genomförts. Då Region Örebro län är inne i en period med höga investeringsnivåer har i stället så kallade återlån skett. Återlån innebär att en summa motsvarande förändringen av pensionsskulden, som regionorganisationen sedan 2008 placerat i pensionsmedelsportföljen, i stället används för finansiering av investeringar. Sedan 2008 har totalt miljoner kronor avsatts till pensionsmedelsportföljen. Totalt uppgår pensionsmedelsportföljens bokförda värde till miljoner kronor inklusive återinvesterad avkastning, medan marknadsvärdet uppgår till miljoner kronor. Den ackumulerade avkastningen sedan start uppgår därmed till drygt 700 miljoner kronor. Avkastningen i pensionsmedelsportföljen uppgår under 2017 till 6,4 procent. Skuldtäckningsgraden, pensionsmedelsportföljens marknadsvärde som andel av totala pensionsåtagande, uppgår till 31 procent per den sista december. Av tillgångarna i pensionsmedelsportföljen är miljoner kronor (39 procent) placerade i ränteprodukter medan miljoner kronor (54 procent) är placerade i aktieprodukter och 182 miljoner kronor (6 procent) i alternativa investeringar (Region Örebro läns förvaltnings AB). Tillgångarnas allokering är per den sista december inom portföljlimiterna enligt den beslutade finanspolicyn. Sedan flera år samarbetar Region Örebro län med Landstinget Sörmland och Region Västmanland inom finansområdet. En viktig fråga i samarbetet är hållbara och ansvarsfulla investeringar. I december 2017 genomfördes en koldioxidscreening av aktiefonderna i pensionsmedelsportföljen. Koldioxidscreeningen visar att koldioxidintensiteten från pensionsmedelsportföljens innehav är betydligt lägre (-48 procent) än jämförelseindex (MSCI World). Koldioxidintensiteten mäter bolagens utsläpp av växthusgaser i förhållande till dess intäkter. Sedan den första mätningen genomfördes i september 2014 har den totala volymen utsläpp som aktiefonderna bidrar till ökat med 36 procent, samtidigt som värdet på aktiefonderna har ökat med 149 procent Värde, aktieportfölj (mnkr) Utsläpp (ton CO2e) Utsläpp (ton CO2e) om portföljen varit investerad som benchmark Jämförelse med benchmark -42 % -56 % Koldioxidintensitet (ton, CO2e) per mnkr intäkter 13,5 12,4 Koldioxidintensitet benchmark 26,2 29,3 Jämförelse med benchmark -48 % -58 % Balansomslutning Den totala balansomslutningen har ökat med 549 miljoner kronor och uppgår vid årsskiftet till miljoner kronor. På tillgångssidan har mark, byggnader och tekniska anläggningar ökat med 556 miljoner kronor. På skuldsidan har avsättningen för pensioner ökat med 270 miljoner kronor inklusive löneskatt. 80

83 Finansiell ställning Soliditet Soliditeten anger hur mycket av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare är den långsiktiga finansiella handlingsberedskapen. Regionorganisationens soliditet har under året ökat något, från 25,5 till 25,6 procent. Om hänsyn tas till ansvarsförbindelsen för pensioner som tjänats in före 1998, har soliditeten ökat från -46,3 till -40,0 procent, främst till följd av att ansvarsförbindelsen för pensioner har minskat. Se diagram nedan. % Exkl ansvarsförbindelse Inkl ansvarsförbindelse Borgensåtagande Regionorganisationens samlade borgensåtagande uppgår till 893 miljoner kronor, vilket är en ökning med 33 miljoner kronor sedan föregående år. Inom åtagandet har beloppet för AB Transitios finansiering ökat med 26 miljoner kronor mellan åren och uppgår till 301 miljoner kronor. Borgen för Länsgården Fastigheter AB:s finansiering av fastigheter är oförändrad från föregående år och uppgår till 472 miljoner kronor. Borgen för Örebro läns flygplats AB uppgår oförändrat till 98 miljoner kronor, och avser utbyggnad av flygplatsen. Det har skett utökning av borgen för Scantec AB med 6 miljoner kronor under året, och total borgen uppgår därmed till 10 miljoner kronor. Regionorganisationen har tecknat solidariska borgensutfästelser för Kommuninvest i Sverige AB samt AB Transitio. För båda utfästelserna är det slutliga åtagandet reglerat i regressansvarsavtal

84 Avstämning av finansiella mål och god ekonomisk hushållning Avstämning av finansiella mål och god ekonomisk hushållning Mål ekonomi ÖVERGRIPANDE MÅL Det övergripande målet för Region Örebro läns ekonomiska politik är att skapa en långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god hushållning. Region Örebro län ska redovisa ett positivt resultat som över mandatperioden motsvarar minst 2 procent av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. INRIKTNINGSMÅL 27. Region Örebro län ska under mandatperioden redovisa resultat som motsvarar minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Indikator: För 2017 ska resultat uppgå till minst 150 miljoner kronor. Kommentar: Årets resultat uppgår till 150 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,6 procent av skatteintäkter och generella bidrag. Över mandatperioden beräknas därmed målet på 2 procent uppnås. 28. Investeringar ska finansieras utan extern upplåning. Indikator: Byggnadsinvesteringar och utrustning för egna verksamheter ska finansieras utan extern upplåning. Kommentar: Investeringar i byggnader och annan utrustning uppgår till 895 miljoner kronor för året och har i enlighet med målsättningen kunnat göras utan extern upplåning 29. Styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans. Indikator: Resultatet ska under 2017 uppgå till minst noll. Kommentar: Styrelsen och nämndernas ekonomiska resultat 2017 är sammantaget ett underskott på -139 miljoner kronor, vilket är en försämring jämfört med föregående år med 170 miljoner kronor. Regionstyrelsen och nämnden för samhällsbyggnad redovisar negativa resultat. De åtgärder som vidtagits av förvaltningarna under året för att få en ekonomi i balans har ännu inte gett något synbart resultat, och Region Örebro läns kostnader har under året ökat i hög takt. Regiondirektören har under året haft ett uppdrag att vidta generella åtgärder i verksamheten för att dämpa kostnadsökningen. Åtgärderna har haft en begränsad ekonomisk effekt. 30. Gröna finanser ska bidra till ett minskat fossilberoende och minskad klimatbelastning. Indikator: Klimatbelastningen från Region Örebro läns kapitalförvaltning ska vara lägre än för jämförbara index. Kommentar: Klimatbelastningen från kapitalförvaltningen var 48 procent lägre än jämförbara index (MSCI World). Klimatbelastningen mäts genom koldioxidintensitet vilket visar bolagens utsläpp av växthusgaser per miljoner kronor intäkter. Utfall: 13,5 ton, CO2e Målvärde: 26,2 ton, CO2e Indikator: Extern upplåning för finansiering av investeringar för externa hyresgäster ska i möjligaste mån ske genom gröna lån. Kommentar: Inga lån har tagits upp för externa hyresgäster under Pensionsskuldsförändring ska placeras i regionorganisationens likviditetsportfölj i syfte att möta investeringsutgifter. Indikator: Under 2017 ska minst 300 miljoner kronor återlånas, det vill säga placeras i regionorganisationens likviditetsportfölj eller användas för finansiering av investeringsutgifter. Kommentar: Återlån av pensionsskuldsförändringen har skett under året. Likviden har använts för att finansiera investeringar. 82

85 Avstämning av finansiella mål och god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Region Örebro läns målsättning är att behålla en ekonomisk styrka som kännetecknas av uthållighet och långsiktighet. Genom att uppfylla denna målsättning kan regionorganisationen på lång sikt garantera en verksamhet av hög kvalitet som svarar mot behov och förväntningar. I Region Örebro läns verksamhetsplan med budget för 2017 definieras samtliga 31 inriktningsmål ha bäring på god ekonomisk hushållning. Av dessa 31 mål har 30 mål uppfyllts under 2017, varav 23 mål fullt ut. Sju mål har en mindre, acceptabel avvikelse från målnivån, varav fyra dock har en positiv trend. Ett mål har en större negativ avvikelse från målnivån och det avser att nämnderna och förvaltningarna inte redovisar ett resultat i balans. Det finns 40 uppdrag och 32 uppdrag har genomförts. Sju uppdrag har inte blivit helt klara innan årsskiftet och fortsatt arbete kommer att ske under nästa år. Ett uppdrag inom kollektivtrafiken har inte startat, som handlar om att upphandla system och utrustning för realtidsfunktion. Även här kommer fortsatt arbete att ske under nästa år. Sammantaget har således 30 av 31 mål (97 procent) en god måluppfyllelse eller en mindre, acceptabel avvikelse. Mot bakgrund av måluppfyllelsen och de aktiviteter och uppdrag som har genomförts inom respektive process och målområde och den utveckling som detta skapat bedöms verksamhet och ekonomi i allt väsentligt uppfylla regionfullmäktiges krav på god ekonomisk hushållning. 83

86 Resultaträkning (mnkr) Resultaträkning (mnkr) Redovisning Budget Avvikelse Redovisning mot budget 2016 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT

87 Driftredovisning (mnkr) Driftredovisning (mnkr) Resultat Resultat Resultat förändring REGIONFULLMÄKTIGE 2,1 0,8 1,3 REGIONSTYRELSEN -128,2 16,9-145,1 varav - Regionstyrelsen och regionkansliet 9,7 33,2-23,5 - Hälsovalsenheten -28,3 0,0-28,3 - Tandvårdsenheten -5,1 0,2-5,3 - Regionservice 27,0 20,8 6,2 - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen -324,7-166,2-158,5 - Folktandvården -18,9 5,5-24,4 - Regionstyrelsens gemensamma verksamhetskostnad 212,1 123,4 88,7 NÄMND FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD -20,4 4,2-24,6 NÄMND FÖR REGIONAL TILLVÄXT 0,0 4,0-4,0 GEMENSAM NÄMND FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRD OCH TOLKFÖRMEDLING 7,6 5,5 2,1 SUMMA VERKSAMHETER -138,9 31,4-170,3 REGIONSTYRELSENS FINANSFÖRVALTNING 289,3 229,8 59,5 TOTALT 150,4 261,2-110,8 Samtliga nämnder, förvaltningar och enheter är nollbudgeterde år Regionstyrelsens verksamhetskostnad och finansförvaltning är sammanlagt budgeterad till 20 mnkr. 85

88 Särredovisning tandvård (tkr) Särredovisning tandvård (tkr) Summa per verksamhetsgren efter fördelning, inkluderar interna poster Verksamhetsgrenar KU/KS/MV 1 Summa Summa Resultat Resultat intäkter kostnader Folktandvården Barn- och ungdomstandvård Allmäntandvårdsersättning 2-21 år 2 KU Särskilt ansvar / befolkningsansvar KS Specialisttandvård KS Vuxentandvård Allmäntandvård vuxna KU Särskilt ansvar / befolkningsansvar KS Specialisttandvård KS Uppsökande tandvård, nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade och tandvård som ett led i kortvarig sjukdomsbehandling KU Särskilda uppdrag Forskning KS Nationellt centrum KS ST-utbildning KS Introduktion av nyutexaminerade KS Nyrekrytering KU Särskild ersättning till specialisttandvårdsverksamhet KS Övriga mindre projekt och uppdrag KU Summa Folktandvård Tandvård vid sjukhus Käkkirurgiska kliniken KU Odontologisk röntgen KS 0 0 Summa Tandvård vid sjukhus

89 Särredovisning tandvård (tkr) Verksamhetsgrenar KU/KS/MV 1 Summa Summa Resultat Resultat intäkter kostnader Beställarfunktion Tandvårdsenheten mv Barn- och ungdomstandvård Allmäntandvårdsersättning 3-19 år KU Befolkningsansvar KS Specialisttandvård KS Vuxentandvård Specialisttandvård KU Befolkningsansvar KS Uppsökande tandvård, nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade och tandvård som ett led i kortvarig sjukdomsbehandling KU Särskilda uppdrag Forskning KS ST-utbildning KS Introduktion av nyutexaminerade KS Nyrekrytering KS Särskild ersättning till specialisttandvårdsverksamhet KS Övriga mindre projekt och uppdrag KS 0 0 Övriga mindre projekt och uppdrag KU 0 0 Summa Beställarfunktionen Resultat Resultat/summa konkurrensskyddad KS, MV Resultat/summa konkurrensutsatt KU KU= Konkurrensutsatt verksamhet, KS= Konkurrensskyddad verksamhet samt MV = myndighetsverksamhet Kommentar, resultathantering, subventioner m m 2 Inklusive ersättning till tandregleringsbehandling i allmäntandvård 3 Förvaltningen behåller sitt egna kapital 4 Enheten får ej behålla sitt egna kapital 5 Enheten får ej behålla sitt egna kapital 87

90 Investeringsredovisning (mnkr) Investeringsredovisning (mnkr) Budget Redovisning Avvikelse Redovisning mot budget 2016 IMMATERIELLA INVESTERINGAR 5,0 0 BYGGNADSINVESTERINGAR 1 138,7 694,0 444,7 386,6 INVENTARIER REGIONSTYRELSEN 352,8 186,5 166,3 141,2 varav Regionstyrelsen och regionkansliet 1,0 1,0 Regionservice 50,3 51,3-1,0 18,0 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 287,7 120,2 167,5 98,9 Folktandvården 13,8 15,0-1,2 24,3 NÄMND FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD 24,4 7,5 16,9 9,3 NÄMND FÖR REGIONAL TILLVÄXT 2,0 1,0 1,0 1,3 SUMMA INVENTARIER 379,2 195,0 184,2 151,8 FINANSIELLA INVESTERINGAR SUMMA INVESTERINGAR 1 517,9 894,0 623,9 538,4 88

91 Investeringsredovisning (mnkr) Uppföljning större bygginvesteringar 2017 Beräknad Beslutat Utfall Status utgift t o m 2017 t o m 2017 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen USÖ, B-huset framtidens neonatal 60,0 3,0 0,7 Förstudie USÖ, M-huset omstrukturering laboratoriemedicin 59,5 29,1 18,2 Byggnation USÖ, Ambulans satellitstation 58,0 6,5 0,0 Gestaltning och planering USÖ, Ny dialysavdelning 55,0 1,0 0,0 Förstudie USÖ, B-huset poliklinisk verksamhet Urologi 35,0 35,0 30,3 Byggnation USÖ, Reservvatten 33,5 21,5 3,6 Projektering USÖ, H-huset underkulvert till media 32,4 20,0 Byggnation, ingår i nybyggnad högspec hus USÖ, Cyclotron (MT 2615) 30,5 2,5 0,0 Förstudie USÖ, Fertilitetsenheten, F-huset vån 2 30,0 3,0 0,0 Förstudie USÖ, Omstrukturering av Kvinnokliniken 12,0 2,5 0,0 Planering USÖ, T-huset ombyggnation forskningslab 11,1 3,1 0,1 Planering USÖ, M-huset Fastighetsnätet 10,8 8,0 0,2 Byggnation Karlskoga, Ombyggnad operation och steril 129,3 121,8 141,9 Slutförs, innehåller utrustn som kommer att fördelas ut Karlskoga, Ombyggnad Rehab med bassäng 20,5 4,0 0,9 Projektering Lindesberg, Akutmottagning och saneringsstation 69,1 69,1 62,4 Inflyttat Lindesberg, Byggnation reservkraft el 30,0 9,5 1,5 Projektering Lindesberg, Reservvatten, projektering ny byggnad 15,0 6,5 0,0 Planering Psykiatri, Anpassning L-huset USÖ, slutenvård ink avd 5 16,2 7,2 0,0 Projektering Vårdcentraler, VC Lindesberg 113,7 49,3 27,5 Byggnation Vårdcentraler, Utökning / ombyggnation Tybble VC 24,5 20,0 7,3 Byggnation Vårdcentraler, Anpassning lokaler läkarstudenter 18,0 16,0 5,5 Byggnation Vårdcentraler, Karla VC BVC, MVC, Familjecentral 10,8 5,1 0,0 Byggnation Vårdcentraler, Utbyggnad Mikaeli VC 10,0 1,0 0,0 Byggnation Hälso- och sjukvårdsförvaltningen totalt 884,9 444,7 300,1 Hälso- och sjukvården, etapp 2 USÖ Förberedande arbete 120,0 109,0 93,9 Byggnation Etapp 2A Nybyggnad Högspec.hus 1 119,8 301,6 420,9 Byggnation, även kulvert ovan ingår i utfall Etapp 2C om och tillbyggnad akuten 233,3 46,5 67,5 Byggnation Etapp 2D ombyggnad operation O-huset 20,5 4,0 0,0 Projektet har utgått Etapp 2 Parkeringshus 251,6 38,0 34,7 Byggnation Utbyggnad godsmottagning F-huset 112,3 42,5 52,3 Byggnation Ny nätstation ersättning för Stn ,5 0,5 0,0 Projektering Utbyggnad reservkraft del ,8 4,0 0,0 Planering Uppsäkring framtida vattenförsörjning ringledning 10,8 7,8 0,1 Avtal med Örebro kommun Tvätthall ambulanser, garage för reservambulanser 10,0 0,5 0,0 Bordlagt Etapp 2 USÖ totalt 1 927,7 554,4 669,4 89

92 Investeringsredovisning (mnkr) Beräknad Beslutat Utfall Status utgift t o m 2017 t o m 2017 Folktandvården Nybyggnad tandvård, Lindesberg 25,0 10,0 0,0 Byggnation, utfall på vårdcentral Lbg, nedan Folktandvården totalt 25,0 10,0 0,0 Regional utveckling Kävesta FHS, Musikens hus 39,5 7,5 10,4 Byggnation Kävesta FHS, utökning av danshus 10,0 1,5 0,2 Planering Nybyggnad av aula, Fellingsbro FHS 12,5 1,5 0,4 Planering Regional utveckling totalt 62,0 10,5 11,0 Regionservice, fastigheter Energi 80,0 40,0 9,5 Olika faser Brand och säkerhet SBA 247,6 132,6 14,5 Olika faser Radiobaserade inomhusnät (RIN) 60,0 18,2 11,1 Byggnation HIN enkelt avhjälpta hinder 26,4 26,4 21,3 Byggnation Fönsterbyte Lindesbergs lasarett 10,0 6,0 3,6 Byggnation Hissar USÖ 16,6 11,1 11,6 Byggnation USÖ M-huset fogar, terrasser, plåtarbeten 10,0 0,5 0,0 Byggnation Utredning/utbyte ställverk USÖ 30,0 1,5 0,0 Planering Capio, Lekebergs VC 10,0 0,0 Byggnation, utfall på extern hyresgäst nedan Utredning Karlskoga lasarett, tegelfasaden 10,0 3,0 1,4 Utredning Reinvesteringar i samband med energiprojekt 35,5 15,5 7,8 Olika faser Länsmuseum fönster, lanterniner, tak och miljöåtgärder 15,5 0,8 0,0 Planering A-huset div anpassning för fortlevnad 8-10 år 20,0 6,0 7,2 Planering Fasad A-huset 15,0 1,0 0,0 Planering Regionservice fastigheter totalt 586,6 262,6 88,0 Regionservice, övriga områden Fredsgatan ny datahall 59,5 24,0 0,0 Planering T-huset USÖ iordningställ lokal Regionservice fastighet 46,5 3,0 0,0 Förstudie Regionservice övriga områden totalt 106,0 27,0 0,0 Regionkansliet Solpaneler 25,0 3,0 0,0 Planering Regionkansliet totalt 25,0 3,0 0,0 Externa hyresgäster Ombyggnad av Kullängens äldreboende, Hallsberg 150,0 10,0 0,0 Utredning Tillbyggnad Campus vån.4 + hörsal 90,0 45,0 0,0 Byggstart april 2018 Lekebergs VC, Capio 30,0 20,0 34,6 Byggnation, innehåller även reinvesteringar Externa hyresgäster totalt 270,0 75,0 34,6 90

93 Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning Syftet med den sammanställda redovisningen är att redovisa den totala ekonomiska verksamheten i Region Örebro län oavsett i vilken juridisk form den bedrivs. I regionorganisationens sammanställda redovisning för 2017 ingår helägda bolag samt samägda bolag där Region Örebro län har ett betydande inflytande, det vill säga när ägarandelen uppgår till minst 20 procent. De bolag där varken omsättning eller balansomslutning uppgår till en väsentlig del av regionorganisationens skatteintäkter och generella statsbidrag tas inte med i den sammanställda redovisningen. Helägda bolag Region Örebro läns förvaltnings AB Bolaget har till syfte att förvärva, äga och förvalta aktier i bolag som regionorganisationen använder för sin verksamhet. Inga förändringar i aktieinnehav har gjorts under året, vilket innebär att följande aktier ägs; Länsgården Fastigheter AB (100 procent), Länstrafiken Örebro AB (100 procent), Länsteatern i Örebro AB (91 procent), Scantec AB (50 procent), Örebro läns flygplats AB (44,95 procent), Oslo- Stockholm 2.55 AB (25 procent), Almi företagspartner Mälardalen AB (24,5 procent), Alfred Nobel Science Park AB (21 procent) samt Länsmusiken i Örebro AB (9 procent). Bolaget har räntekostnader för reverser till Region Örebro län, vilken täcks av ett koncernbidrag från Länsgården Fastigheter AB. I övrigt har ingen verksamhet bedrivits under året. Region Örebro läns förvaltnings AB (mnkr) Omsättning 0 0 Resultat 12,6 13,1 Eget kapital 25,4 27,7 Balansomslutning 210,9 213,9 Soliditet 12 % 13 % Länsgården Fastigheter AB Länsgården Fastigheter AB är helägt dotterbolag till förvaltningsbolaget. Länsgården utvecklar och förvaltar egna fastigheter. Årets investeringar uppgick till 37 miljoner kronor. I november påbörjades bygget av Sjukhuset 1, ett vård- och omsorgsboende i Askersund med 98 lägenheter, som ska stå färdigt för inflyttning i början av år Fastigheten Teatern, inköpt 2015, är upprustad invändigt och har återfått sin ursprungliga exteriör. Studentboendet Grillgården 1 slutfördes under året och är fullt uthyrt. En intern värdering av bolagets fastighetsbestånd per visar ett bedömt marknadsvärde på (1 287) miljoner kronor. Bolaget har för 2017 lämnat ett koncernbidrag till moderbolaget på 20 miljoner kronor. Bussdepåer i Örebro län AB är ett helägt dotterbolag som förvaltar och hyr ut fastigheter, utrustning och fordon till kollektivtrafiken inom Örebro län. Årets investeringar uppgick där till 2 miljoner kronor. Länsgården Fastigheter AB (mnkr) Omsättning 129,8 127,3 Resultat 4,1 8,9 Eget kapital 193,5 189,4 Balansomslutning 743,6 747,6 Soliditet 28 % 27 % Antal anställda Dotterbolag (mnkr) Bussdepåer i Örebro län AB 1,6 1,3 Länstrafiken Örebro AB Bolaget är helägt av förvaltningsbolaget och bedriver sedan 2015 ingen verksamhet. Efter att verksamheten överförts till Region Örebro län finns endast inventarier kopplade till biljettsystemet och ett par avtal kvar i bolaget. Nobina Sverige AB:s stämningsansökan på Länstrafiken Örebro AB från 2016 är ännu inte avslutad. Nobina har dels begärt skadestånd för förfluten tid och dels begärt att tingsrätten ska fastställa att Länstrafiken Örebro AB är skyldigt att ersätta Nobina för framtida, idag okänd skada med anledning av påstådda brister i den gas som Nobina utnyttjar för stadstrafikbussarna i Örebro. Länstrafiken Örebro AB har till fullo bestritt Nobinas anspråk. Länstrafiken Örebro AB (mnkr) Omsättning 7,0 6,9 Resultat 0 0 Eget kapital Balansomslutning 46,0 128,2 Soliditet 46 % 16 % Erhållet bidrag från regionorganistionen 7,0 6,5 Länsteatern i Örebro AB Länsteatern i Örebro AB ägs till 91 procent av Region Örebro län förvaltnings AB och resterande del ägs av Örebro Rådhus AB. Bolaget bedriver teater- och scenkonstverksamhet i Örebro län. Länsteatern har under året bedrivit ett arbete för att fler elever i länet ska ta del av professionell barnteater, vilket har gett resultat. År 2017 var av besökarna barn och ungdomar jämfört med året innan. Teaterns föreställningar har uppmärksammats både nationellt och internationellt. Några av föreställningarna var Det som är vårt av Anders Duus, Stormen av William Shakespeare, Jag är min egen fru av Charlotte von Mahlsdorf och Betala Älska Slåss av och med Hanna Lekander. Teaterns totala besöksantal uppgick 2017 till

94 Sammanställd redovisning (35 810). Abonnemang är fortsatt viktigt för teatern och under året fanns (1 489) abonnenter. Länsteatern i Örebro AB (mnkr) Omsättning 42,9 40,4 Resultat 0-0,2 Eget kapital 7,9 7,8 Balansomslutning 13,2 12,9 Soliditet 60 % 60 % Antal anställda Erhållet driftbidrag från regionorganisationen 28,6 28,4 Scantec AB Bolaget ägs förvaltningsbolaget till 50 procent och resterande del av Kumla kommun. Verksamheten bedrivs under varumärket Trafikcenter. Bolaget har regionens största och mest avancerade trafiksäkerhetscentrum med utbildningar inom transport, logistik, trafiksäkerhet och miljö. Inom affärsområdet Gymnasial verksamhet är antalet utbildade i huvudsak lika som föregående år. Yrkesvuxenutbildningen har ökat något i förhållande till 2016 års volymer. Riskutbildningen för B-körkort har efter ett omsättningslyft 2016 stabiliserats under 2017.Under senare delen av året har bolaget färdigställt moderniseringen av bolagets största bana D-banan. Årets investeringar uppgår till 8 miljoner kronor. Samtliga halkbanor har därmed ny teknik innebärande att utbildningens kvalitet och effektivitet ökar, samtidigt som miljöbelastningen minskar. Scantec AB (mnkr) Omsättning 14,0 13,0 Resultat 0,6 0,2 Eget kapital 6,8 6,2 Balansomslutning 29,2 23,9 Soliditet 23 % 26 % Antal anställda ett starkt charterutbud även om volymerna minskade något 2017 beroende på att trafiken till Turkiet upphörde. Totalt flög personer till och från Örebro Airport under året, vilket är en minskning med 6 procent från föregående år. Bolaget har inkommit till ägarna med en begäran om underskottstäckning om totalt 26 miljoner kronor för åren 2017 och Regionorganisationens andel är totalt 11,7 miljoner kronor varav 5,3 miljoner kronor avser 2017 och 6,4 miljoner kronor Örebro läns flygplats AB (mnkr) Omsättning 98,1 117,3 Resultat -8,3 13,5 Eget kapital 24,6 32,9 Balansomslutning 258,5 250,6 Soliditet 10 % 13 % Antal anställda Erhållet bidrag från regionorganisationen 14,9 13,8 Förlusttäckning från regionorganisationen 5,3 Resultat av sammanställd redovisning Av resultaträkningen framgår att det sammanställda överskottet är 152 miljoner kronor (regionorganisationens resultat är 150 miljoner kronor). Omslutningen för den sammanställda redovisningens balansräkning är miljoner kronor, vilket är 508 miljoner kronor större än regionorganisationens. Det egna kapitalet uppgår till miljoner kronor, det vill säga 89 miljoner kronor högre än regionorganisationens egna kapital. Örebro läns flygplats AB Bolaget ägs till 44,95 procent av förvaltningsbolaget. Verksamheten innefattar reguljärtrafik till Malmö/Köpenhamn, charter, fraktflyg samt tredjepartsuppdrag inom lager och terminaltjänster. Banförlängningsprojektets första etapp, förlängningen med cirka 300 meter norrut, blev godkänd och öppnades för trafik under försommaren. Projektets sista etapp, förlängningen söderut med 400 meter, avvaktar godkännande från Transportstyrelsen för att slutföras. Investeringarna uppgick totalt till 9 miljoner kronor. Köpenhamnslinjen utvecklas positivt och passagerarantalet ökar stadigt. Beläggningen på Malmölinjen har parallellt försämrats, men inte så mycket som befarat. Örebro Airport fortsätter att ha 92

95 Sammanställd redovisning Stiftelser Stiftelsen Activa i Örebro län Stiftelsen Activa har under året fortsatt arbetet med att utveckla stödet till personer med funktionsnedsättning/långvarig ohälsa och med behov av särskilt stöd för att nå arbete eller utbildning. År 2017 avslutades 80 personer till arbete och 25 till utbildning samt 19 till ordnad sysselsättning. Det är det högsta antalet personer som nått anställning, studier eller sysselsättning under Activas snart trettioåriga historia. De allra flesta som får Activas stöd har behov av långvariga insatser i samverkan med myndigheter och vårdgivare. Insatserna kan vara upp till två år. Activa driver ett flertal projekt finansierade av bland annat ESF. Ett av projekten som startades 2016 och ska pågå i tre år tillsammans med länets alla kommuner är att utveckla en lärlingsutbildning för personer med llindrig utvecklingsstörning. Denna utbildning är redan på god väg att implementeras i ordinarie verksamhet i länets kommuner. Stiftelsen Activa i Örebro län (mnkr) Omsättning 33,7 30,5 Resultat 0,9 1,2 Eget kapital 3,5 2,6 Balansomslutning 17,5 16,0 Soliditet 20 % 16 % Antal anställda Erhållet bidrag från regionorganisationen 7,5 7,3 Region Örebro län är även engagerat genom ägarandelar eller driftbidrag i följande juridiska personer: Tåg i Bergslagen AB Mälardalstrafik MÄLAB AB Capio Läkargruppen AB AB Transitio Inera AB Finsamförbunden i Örebro län Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg Stiftelsen för medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset Örebro Stiftelsen Nora Järnvägsmuseum och veteranjärnväg Stiftelsen Svenska Skoindustrimuseet i Kumla Stiftelsen Frövifors Pappersbruksmuseum Gammelkroppa Skogsskola Kommuninvest ekonomisk förening Stiftelsen Kungliga Gyttjebad och Brunnsanstalten Loka Region Örebro län förvärvar 50 procent av aktierna i trafikbolaget AB Västerås Lokaltrafik 1 januari Trafikbolaget, som ska ägas tillsammans med Region Västmanland kommer att namnändras till Svealandstrafiken AB. Förberedelse för trafikstarten fortsätter under Stiftelsen Örebro läns museum Örebro läns museum ansvarar för insamling, vård, dokumentation och exponering av länets kultur-, samhälls- och naturhistoria samt konst. Museet har etablerat sig på Örebro slott genom en utställning med slottshistoriska modeller. Museets utställningssalar disponeras på ett nytt sätt och alla salar är nu öppna. Antalet besökare har ökat och uppgick totalt till personer, varav på Engelbrekts gatan 3. Lokalerna på Engelbrektsgatan kommer att renoveras och stängs tillfälligt från maj Under tiden kommer man hyra in sig på Örebro slott. Stiftelsen Örebro läns museum (mnkr) Omsättning 28,5 28,6 Resultat 0,0 0,3 Eget kapital 5,6 5,6 Balansomslutning 42,1 27,0 Soliditet 13 % 21 % Antal anställda Erhållet bidrag från regionorganisationen 23,6 23,3 93

96 Uppföljning budgetdirektiv för andra juridiska personer Uppföljning budgetdirektiv för andra juridiska personer Uppdrag till de bolag, inklusive dotterbolag, eller organisationer som Region Örebro län är majoritetsägare i eller har ett betydande inflytande över och som har en ekonomisk omslutning av betydelse. Uppdrag Samtliga bolag och organisationer ska verka för utveckling av sin verksamhet som är långsiktigt hållbar ur ekonomisk, social och miljömässig synpunkt. Bolagskoncernens verksamheter ska bedrivas på affärsmässiga grunder med beaktande av kommunala principer. I samband med årsredovisningen ska bolagen styrka att verksamheten bedrivits inom den kommunala kompetensen. Uppdrag till Region Örebro läns Förvaltnings AB: Genom det samordnade ägaransvaret och tydliga ägarrollen för de majoritetsägda bolagen ska resurserna inom bolagskoncernen utnyttjas på ett optimalt sätt. Uppdrag till Region Örebro läns Förvaltnings AB: Förvaltningsbolaget ska under 2017 generera en utdelning på 15 miljoner kronor till ägaren. Uppdrag till Länsgården Fastigheter AB: Bolaget ska sträva efter ett ekonomiskt resultat som ger utrymme för långsiktig konsolidering och årlig avkastning i form av koncernbidrag eller aktieutdelning till Region Örebro läns förvaltnings AB. Uppdrag till Länsteatern AB: Bolaget ska bidra till att stärka förutsättningarna för länets kulturliv att utvecklas och nå alla länets invånare med kultur av hög kvalitet. Kulturplanen ska i högre grad styra de regionala prioriteringarna. Uppdrag till Länsteatern AB: Bolaget ska sträva efter ett ekonomiskt resultat som ger utrymme för långsiktig konsolidering. Uppdrag till Stiftelsen Örebro läns museum: Styrelsen i stiftelsen uppdras att utifrån erhållet driftbidrag anpassa ekonomin så att ett positivt resultat redovisas för Uppdrag till Örebro Läns Flygplats AB: Örebro Läns Flygplats AB ska bidra till en hållbar samhällsutveckling i Örebroregionen. Miljöarbetet är strategiskt viktigt för flygplatsen och genom samverkan med ägare och partners ska verksamheten 2017 fortsätta arbetet med att stärka sin miljöprofil. Uppdrag till Örebro Läns Flygplats AB: För att möta behovet av ökad passagerarkapacitet ska bolaget arbeta för en om- och utbyggnation av passagerarterminalen. 94

97 Bilagor Bilagor 96 Resultaträkning 97 Kassaflödesanalys 89 Balansräkning 99 Noter till resultaträkning 101 Noter till kassaflödesanalys 102 Noter till balansräkning 108 Region Örebro län i siffror 109 Redovisningsprinciper 111 Redovisningsprinciper sammanställd redovisning 112 Verksamhetsstatistik 120 HR-statistik 95

98 Resultaträkning (mnkr) Resultaträkning (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Verksamheten intäkter (Not 1) Verksamhetens kostnader (Not 2) Avskrivningar (Not 3) VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter (Not 4) Generella statsbidrag och utjämning (Not 5) Finansiella intäkter (Not 6) Finansiella kostnader (Not 7) ÅRETS RESULTAT

99 Kassaflödesanalys (mnkr) Kassaflödesanalys (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN SAMMANSTÄLLD REDOVISNING DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar/utrangeringar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar -2 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 4 16 Betalning Citybanan i januari kommande år ombokad från avsättning till kortfristig skuld Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och lager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -5-5 Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1 1 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar -8 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar (Not 8) 32 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Minskning av långfristiga skulder (Not 9) Ökning av långfristiga fordringar (Not 10) Minskning av långfristiga fordringar (Not 11) 7 8 Justering för ej likviditetspåverkande poster (Not 12) Kassaflöde från finansieringsverksamheten UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur (Not 13) ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

100 Balansräkning (mnkr) Balansräkning (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN SAMMANSTÄLLD REDOVISNING TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (Not 14) MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar (Not 15 ) Maskiner och inventarier (Not 16 ) FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (Not 17 ) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd/lager (Not 18 ) Fordringar (Not 19) Kortfristiga placeringar (Not 20) Kassa och bank (Not 21) Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat AVSÄTTNINGAR Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser (Not 22) Andra avsättningar (Not 23) 7 7 Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder (Not 24) Kortfristiga skulder (Not 25) Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna (Not 26) Övriga ansvarsförbindelser (Not 27)

101 Noter till resultaträkning (mnkr) Noter till resultaträkning (mnkr) NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Patientavgifter hälso- och sjukvård 106,2 106,5 Patientavgifter tandvård 154,9 154,4 Trafikintäkter 157,7 153,8 Övriga avgifter 20,5 17,1 Försäljning hälso- och sjukvård, sluten vård 260,3 217,4 Försäljning hälso- och sjukvård, öppen vård 103,9 93,7 Försäljning hälso- och sjukvård, övrigt 201,0 226,9 Försäljning tandvård 56,6 57,0 Försäljning utbildning 6,2 5,0 Försäljning trafik 225,0 194,6 Försäljning medicinska tjänster 83,2 78,7 Försäljning av andra tjänster 162,8 148,3 Försäljning material och varor 56,8 54,9 Erhållna bidrag 477,7 505,5 -varav specialdestinerade statsbidrag 369,0 381,8 Övriga intäkter 162,9 166, , ,9 NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader , ,3 -varav löner , ,6 -varav pensionskostnader inkl löneskatt -788,8-775,3 -därav förändring avsättning pensioner inkl löneskatt -180,1-156,3 Köp av verksamhet , ,4 Köp av verksamhetsanknutna tjänster -303,8-272,4 Material och varor , ,5 -varav läkemedel inom läkemedelsförmånen -673,1-641,6 Lämnade bidrag -278,4-276,1 Lokal- och fastighetskostnader -220,6-225,5 Övriga verksamhetskostnader *) -766,3-752, , ,5 *) Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal överstigande tre år Minimileasavgifter - med förfall inom 1 år 58,5 61,5 - med förfall 2-5 år 91,3 124,4 - med förfall senare än 5 år 21,9 32,1 NOT 3 AVSKRIVNINGAR Fastigheter -137,5-139,3 - varav nedskrivning -2,8 Inventarier -146,4-139,3-283,9-278,6 NOT 4 SKATTEINTÄKTER Preliminär skatteinbetalning 6 908, ,4 Preliminär slutavräkning innevarande år -30,6-28,8 Slutavräkningsdifferens föregående år 10,2 9, , ,2 99

102 Noter noter till resultaträkning (mnkr) NOT 5 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Inkomstutjämningsbidrag 1 485, ,0 Kostnadsutjämningsbidrag 25,6 29,4 Bidrag för läkemedelsförmånen 762,4 716,2 Välfärdsmiljarderna utifrån mottagande av flyktingar 56,6 44,5 Resursförstärkning hälso- och sjukvård 29,5 Regleringsavgift -117,0-138, , ,7 NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER Ränteintäkter 22,1 10,4 - varav pensionsmedelsportföljen 20,2 8,9 - varav kortfristig utlåning 1,7 1,3 - varav långfristig utlåning 0,2 0,2 Återföring nedskrivning finansiella omsättningstillgångar 6,3 15,3 Avkastning på placeringar - likviditetsportföljen 16,0 17,2 - pensionsmedelsportföljen 52,7 53,5 Utdelning på aktier/andelar - Örebro läns landstings förvaltnings AB 5,0 5,0 - Kommuninvest ekonomisk förening 1,8 1,3 - Capio Läkargruppen 0,4 0,8 Vinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar - försäljning av bostadsrättslägenhet 1,1 - försäljning av aktier i Inera AB, del av innehavet 1,1 Vinst vid avyttring finansiella omsättningstillgångar - likviditetsportföljen 0,3 - pensionsmedelsportföljen 62,6 58,7 Returprovision fonder - likviditetsportföljen 2,2 2,3 - pensionsmedelsportföljen 12,8 9,5 Ersättning lämnad borgen 1,5 1,4 Övrigt 0,6 1,1 185,1 177,9 NOT 7 FINANSIELLA KOSTNADER Finansiell kostnad pensionsskuld -89,4-36,4 Nedskrivning finansiella omsättningstillgångar -8,4-18,6 Räntor långristig upplåning -9,8-10,0 Räntor pensionsmedelsportföljen -11,3 - Räntor kortfristig upplåning -0,1 - Förlust vid avyttring av finansiella omsättningstillgångar, -10,4-4,7 Övrigt -2,2-1,7 - varav pensionsmedelsportföljen -0,7-0,2-131,6-71,4 100

103 Noter till kassaflödesanalys (mnkr) Noter till kassaflödesanalys (mnkr) NOT 8 FÖRSÄLJNING AV FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Försäljning av aktier i dotterbolagen Länstrafiken Örebro AB, Örebro läns Flygplats AB, Landstingsbolaget i Örebro län AB, Alfred Nobel Science Park AB och Almi Företagspartner till Region Örebro läns förvaltnings AB 32,4 Försäljning av bostadsrätt Örebrohus nr 14 1,1 33,5 NOT 9 MINSKNING AV LÅNGFRISTIGA SKULDER Revers Kommuninvest i Sverige AB -9,0-9,0 (den del av långfristig skuld som ska amorteras inom ett år från balansdagen redovisas som kortfristig skuld) NOT 10 ÖKNING AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Revers Scantec AB 6,7 6,7 NOT 11 MINSKNING AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Scantec AB, amortering samt återbetalning av revers 6,5 ArkivCentrum Örebro, amortering av revers 0,1 6,6 NOT 12 JUSTERING FÖR EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER Förlust vid avyttring av finansiella omsättningstillgångar 4,7 Nedskrivning av likviditetsportföljen p g a marknadsvärdet understiger bokfört värde 20,4 25,1 NOT 13 UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Utbetalning för Citybanan enligt utbetalningsplan i avtal -28,3 101

104 Noter till balansräkning (mnkr) Noter till balansräkning (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN NOT 14 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Redovisat värde vid årets början 0,9 0,9 Investeringar 4,9 Redovisat värde vid årets slut 5,8 0,9 Anskaffningsvärde 5,8 0,9 Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar Bokfört restvärde 5,8 0,9 NOT 15 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Redovisat värde vid årets början 2 869, ,1 Investeringar 694,2 386,6 Avskrivningar -134,7-137,4 Nedskrivning -2,8-1,8 Redovisat värde vid årets slut 3 426, ,5 Anskaffningsvärde 7 182, ,5 Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar , ,0 Bokfört restvärde 3 426, ,5 varav byggnader 1 771, ,6 mark 207,7 206,0 markanläggningar 24,4 20,3 pågående till- och ombyggnad 1 423,0 736,6 Region Örebro läns fastigheter är skattefria verksamhetsfastigheter och är därmed ej åsatta taxeringsvärde förutom de två fastigheterna för folkhögskolor som tillsammans har ett taxeringsvärde på 4,8 mnkr (2,3 mnkr). NOT 16 MASKINER OCH INVENTARIER Redovisat värde vid årets början 594,4 583,3 Investeringar 194,9 151,7 Avskrivningar -146,4-139,3 Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar -1,1-1,3 Redovisat värde vid årets slut 641,8 594,4 Anskaffningsvärde 2 097, ,0 Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar , ,6 Bokfört restvärde 641,8 594,4 varav IT-utrustning 63,6 29,9 medicinteknisk apparatur 432,8 426,7 bilar och andra transportmedel 1,3 1,6 övriga maskiner och inventarier 144,1 136,2 102

105 Noter till balansräkning (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN NOT 17 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier Region Örebro läns förvaltnings AB 10,0 10,0 Tåg i Bergslagen AB 1,1 1,1 AB Transitio 1,0 1,0 Inera AB 0,2 Mälardalstrafik MÄLAB AB 0,1 0,1 12,2 12,4 Andelskapital Inbetalt andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening 51,8 51,8 Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 41,6 41,6 Kommunalförbundet för Svenskt Ambulansflyg 0,3 0,3 93,7 93,7 Andelar i bostadsrättsföreningar 0,1 0,1 Långfristiga fordringar Kommuninvest ekonomisk förening 17,0 17,0 Örebro läns museum 4,9 4,9 Scantec AB 6,0 ArkivCentrum Örebro län 0,9 0,9 22,8 28,8 SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 128,8 135,0 NOT 18 FÖRRÅD/LAGER Hjälpmedel 98,4 73,6 Sjukvårdsmaterial i lokala förråd 48,0 73,3 Övrigt 9,0 9,4 155,4 156,3 NOT 19 FORDRINGAR Kundfordringar 268,3 242,4 Fordringar hos staten 169,5 151,7 Övriga kortfristiga fordringar 6,1 40,5 - varav revers Region Örebro läns förvaltnings AB 32,4 Mervärdesskatt, skattefri verksamhet 72,2 67,4 Förutbetalda kostnader 121,9 87,2 Upplupna intäkter 68,2 82,5 -varav skatteintäkter 22,5 706,2 671,7 103

106 Noter till balansräkning (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN NOT 20 KORTFRISTIGA PLACERINGAR Likviditetsportföljen Fonder Nordea Bank AB/Nordea Fonder AB: Bostadsobligationsfonden, utdelande 329,8 505,2 Institutionella räntefonden korta placeringar, utdelande 251,4 170,2 Institutionella Företagobligationsfonden, utdelande 90,9 Institutionella räntefonden långa placeringar, utdelande 74,5 581,2 840,8 Värdereglering p g a att marknadsvärdet är lägre än anskaffningsvärdet -22,5-20,4 Pensionsmedelsportföljen Realränteobligationer 456,3 Fondandelar 2 447, ,4 - varav räntefonder 1 116,7 881,3 svenska aktiefonder 420,5 387,1 utländska aktiefonder 909,9 588,0 Banktillgodohavande 4,1 Reverser Region Örebro läns AB 182,4 150,0 Upplupen ränta reverser 1,7 Upplupna returprovisioner 3,1 Övriga upplupna kostnader -0, , ,7 SUMMA KORTFRISTIGA PLACERINGAR 3 196, ,1 Marknadsvärde 3 398, ,1 NOT 21 KASSA OCH BANK Handkassor 0,4 0,4 Plusgiro/bank 0,5 0,7 0,9 1,1 NOT 22 AVSÄTTNING FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER Enligt beräkning KPA AB Ingående avsättning 3 368, ,0 Pensionsutbetalningar -57,8-52,5 Nyintjänad pension 201,4 179,0 Pensionerade med avtalspension 3,3 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 71,9 29,2 Förändring av löneskatt 52,7 37,4 Övrigt -1,7-1,9 Utgående avsättning 3 638, ,2 104

107 Noter till balansräkning (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN varav Förmånsbestämd ålderspension 2 853, ,0 PA-KL pensioner 48,3 39,4 Särskild avtalspension 2,9 4,5 Individuell del, ej utbetald 7,9 8,4 Pension till efterlevande 13,2 11,8 Visstidspensioner 1,6 0,5 Summa pensioner 2 927, ,6 Särskild löneskatt 710,3 657,6 Summa avsatt till pensioner enligt KPA 3 638, ,2 Aktualiseringsgrad % 96,0 95,0 Tillkommer Pensionsskuld förtroendevalda 10 % av KPA beräknat belopp bokföres som avsättning 2,4 2,7 Löneskatt 0,6 0,6 Pensionsskuld överförd från Regionförbundet 13,6 13,6 TOTALT AVSATT TILL PENSIONER 3 654, ,1 NOT 23 ANDRA AVSÄTTNINGAR Citybanan Ingående värde 28,4 Avsättning 0,3 Betalning i jan 2017 (=slutbetalning) ombokad till korfristig skuld -28,7 Utgående värde 0,0 NOT 24 LÅNGFRISTIGA SKULDER Revers Kommuninvest i Sverige AB 255,0 264,0 Genomsnittlig upplåningsränta % 3,64 3,64 Genomsnittlig räntebindningstid i år 5,22 6,03 105

108 Noter till balansräkning (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN NOT 25 KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder 651,2 558,7 Mervärdesskatt, skattepliktig verksamhet 3,0 Personalens skatter 108,8 96,1 Inlåning från närstående företag 114,7 136,1 Skulder till staten 87,9 61,5 - varav förutbetalda skatteintäkter 49,2 28,8 Kortfristig del av långfristig skuld 9,0 9,0 Övriga kortfristiga skulder 234,4 207,3 - varav utnyttjad checkräkningskredit (av total beviljad kredit 500,0 mnkr) 217,7 150,9 Semesterlöneskuld, okomp övertid m m inkl soc. avgifter 515,0 497,0 Upplupna sociala avgifter 159,7 147,3 Upplupna pensionskostnader, avgiftsbestämd del 200,3 194,1 Övriga upplupna kostnader 71,9 69,7 Förutbetalda intäkter 81,0 115, , ,6 NOT 26 PENSIONSFÖRPLIKTELSER SOM INTE HAR UPPTAGITS BLAND SKULDERNA ELLER AVSÄTTNINGARNA Ingående ansvarsförbindelse inkl löneskatt 5 492, ,8 Pensionsutbetalningar -218,3-242,3 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 128,8 65,4 Förändring av löneskatt -71,4-34,9 Aktualisering -7,9-5,2 Övrigt -197,2 38,2 Utgående ansvarsförbindelse inkl löneskatt 5 126, ,0 varav Intjänad pensionsrätt 3 406, ,3 PA-KL och äldre utfästelser 477,4 568,9 Livränta 197,7 201,7 Utgående pensioner till efterlevande 43,6 42,9 Summa pensioner 4 125, ,8 Löneskatt 1 000, ,2 Tillkommer För ädelpersonal enligt KPA 203,0 Löneskatt 49,2 Pensionsskuld förtroendevalda, 90 % av KPA beräknat belopp redovisas som ansvarsförbindelse 21,7 24,1 Löneskatt 5,3 5,8 Visstidpensioner inkl löneskatt *) 14,8 15,0 Summa pensionsförpliktelser 5 420, ,9 *) I Region Örebro läns fanns sju (nio) förtroendevalda med särskilda pensionsutfästelser. Maximal pensionskostnad om visstidsförordnandena respektive uppdragen ej förlängs. 106

109 Noter till balansräkning (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN NOT 27 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensförbindelser Länsgården Fastigheter AB 472,0 472,0 Transitio AB *) 301,3 274,8 Örebro läns flygplats AB 97,5 97,5 Stiftelsen Örebro läns museum 8,0 8,0 Stiftelsen Activa 4,0 4,0 Scantec AB 10,0 3,6 892,8 859,9 * Transitio Landstinget har , Landstingsfullmäktige 156, tecknat en solidarisk borgen såsom för egen skuld för AB Transitio avseende finansiering av spårfordon. Ett avtal om regressrätt har träffats mellan samtliga landsting, vilka har ett direkt eller indirekt ägande i AB Transitio, vilket begränsar landstingets åtagande till att borga för de fordon Tåg i Bergslagen har beställt genom Transitio. Kommuninvest i Sverige AB Landstinget har , Landstingsfullmäktige 14, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 288 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Örebro läns landstings ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till ,9 mnkr och totala tillgångar till ,7 mnkr. Region Örebro läns andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 166,9 mnkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 178,8 mnkr. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) Som delägare i Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag har Region Örebro län ett åtagande att täcka eventuella förluster. Åtagandet kan uppgå till tio gånger premien. För år 2017 uppgick premien 41,2 mnkr. 107

110 Region Örebro län i siffror Region Örebro län i siffror Landstingsskattesats, kr Årets resultat, mnkr Årets resultats andel av skatteintäkter och statsbidrag % -2,4% 3,1% 1,9% 3,0% 1,6% Skatteintäkter, mnkr Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, mnkr Verksamhetens nettokostnader, mnkr Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag % 98,0% 97,5% 99,2% 98,2% 98,9% Totala intäkter, mnkr Totala kostnader, mnkr Bruttoinvesteringar, mnkr Självfinansieringsgrad % 16 * Eget kapital, mnkr Soliditet (exkl ansvarsförbindelse)% Soliditet (inkl ansvarsförbindelse)% Likvida medel, mnkr varav kassa och bank varav kortfristiga placeringar likviditetsportföljen varav kortfristiga placeringar pensionsmedelsförvaltningen Utnyttjad checkräkningskredit Betalningsberedskap i dagar Antal invånare Antal anställda (exkl timanställda) per 31 december andel kvinnor % andel män % Antal årsarbetare per 31 december *) Resultaten innehåller uppskrivning av pensionsskulden. Justerat för detta hade självfinansieringsgraden varit 85 procent. Begreppsförklaringar Landstingsskattesats är antal skattekronor av varje intjänad hundralapp som går till landstinget. Bruttoinvestering är årets materiella investeringar exklusive investeringsbidrag. Självfinansieringsgraden visar hur stor del av årets investeringar i materiella tillgångar som finansierats med egna medel. Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och avsättningar/skulder enligt balansräkningen. Soliditet anger hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Betalningsberedskap beräknas som regionorganisationens egna likviditet dividerad med de utgifter som ska betalas gånger

111 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper Redovisningen har skett i enlighet med lag om kommunal redovisning samt rekommendationer och yttranden från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Jämförelsestörande post är poster som sällan förekommer och överstiger 10 miljoner kronor. Lönekostnader för timanställd personal bokförs enligt kontantprincipen, det vill säga vid utbetalningstillfället. Region Örebro län har bedömt att storleken i allt väsentligt är den samma från månad till månad. Leasing, all nuvarande leasing klassificeras som operationell leasing, någon finansiell leasing förekommer inte. Regionorganisationen påbörjade under 2015 investering i immateriell anläggningstillgång vilket avser tryggad vattenförsörjning för Karlskoga lasarett. Investeringen slutfördes i december Avskrivning av tillgången kommer att påbörjas Materiella anläggningstillgångarna tas upp till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella investeringsbidrag och avskrivningar. Lånekostnader aktiveras ej. Regionorganisationen följer inte RKR:s rekommendationen nr 18 om redovisning av investeringsbidrag då resultatpåverkan respektive år uppgår till marginellt belopp. Under året har inga investeringsbidrag erhållits. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Investeringar understigande ett basbelopp eller avseende kontorsdatorer (pc) tas inte upp som anläggningstillgång, utan redovisas som kostnader. Inköp av kontorsdatorer (pc) redovisas från och med 2017 som materiell anläggnigstillgång, tidigare redovisades inköpen som kostnad. Avskrivning görs utifrån bedömd livslängd. Följande avskrivningstider har använts: Avskrivningstider maskiner och utrustning: IT-utrustning Medicinteknisk utrustning Bilar och andra transportmedel Övriga inventarier 3 5 år 3 10 år 5 år 3 10 år Fastigheter: Komponentavskrivning tillämpas i enlighet med RKR 11.4 från och med Fastigheter delas upp i komponenter med olika nyttjandetid. För regionorganisationen delas fastigheter upp i följande komponentgrupper. I tabellen nedan anges riktvärden för respektive komponent. Mark Markanläggning Stomme Stomkomplettering Yttertak Fasad Invändigt ytskikt Installationer Verksamhetsanpassningar ingen avskrivning 20 år 60 år 30 år 30 år 30 år 20 år år 10 år Redovisning av pensionsmedelsförvaltning Pensionsmedelsförvaltningen klassificeras i sin helhet som omsättningstillgång utifrån kommunala redovisningslagens 6:e kapitel, 1 samt RKR:s rekommendation nr 20 där det framgår att det är syftet med innehavet som är avgörande för huruvida en finansiell tillgång är att betrakta som omsättningstillgång respektive anläggningstillgång. Regionfullmäktige antog i början av året en reviderad finanspolicy. Policyn tar sikte på att göra avsättningar och tillskapa avkastning som matchar storleken och ökningen av pensionsförpliktelser intjänade efter 1998, det vill säga avsättningen i balansräkningen. För att säkerställa fortsatt effektiv finansförvaltning har policyn kompletterats med riktlinjer som fastställs av regionstyrelsen. Pensionsmedelsförvaltningen värderas kollektivt, eftersom syftet med att placera i olika instrument är att uppnå en riskspridning. 109

112 Redovisningsprinciper Omsättningstillgångarna tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet. Pensionsavsättningen har beräknats av KPA Pension enligt RIPS 17 Riktlinjer för pensionsskuldsberäkning; den av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) antagna beräkningsmodellen för pensionsförpliktelser. Nyintjänade pensionsförmåner från och med 1998 redovisas som avsättning och intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Löneskatt på pensionsskulden redovisas som en post bland avsättningar. Pensionsskuldsberäkningen har även kompletterats med pensionsskuld för tjänstgörande politiker, varav 10 procent av beloppet samt löneskatt redovisas som avsättning och 90 procent redovisas i inomlinjenposten pensionsförpliktelser. Inomlinjenposten pensionsförpliktelser innehåller även löneskatt. Avsättning Citybanan, i enlighet med utbetalningsplanen i avtalet skedde den sista betalningen i januari Totalt har 112,6 miljoner kronor betalats ut under åren Regionorganisationens skuld till personalen för sparade semesterdagar och outtagen övertid, har värderats i löneläge på bokslutsdagen och redovisas, inklusive upplupna arbetsgivaravgifter, som en kortfristig skuld. Förutbetalda intäkter Villkorade projektbidrag som oftast avser fleråriga projekt intäktsredovisas i takt med projektets kostnader fram till projektets slut. Återstående medel vid projektets slut intäktsbokförs eller återbetalas. Specialdestinerade statsbidrag avseende vävnadsdirektivet redovisas till och med år 2016 som skuld till staten för att matchas mot kommande kostnader inom området. Långfristig skuld avser skuld till Kommuninvest i Sverige AB på 264 miljoner kronor varav 9 miljoner kronor, ska amorteras under år 2018 och redovisas som kortfristig del av långfristig skuld. Lånet avser finansiering av Campus USÖ. Reversen förfaller till betalning Lånet löper med fast ränta, 3,64 procent. Räntekostnaden under året har uppgått till 9,7 miljoner kronor. Genomsnittlig kapitalbindningstid 5,22 år (6,03 år) Genomsnittlig upplåningsränta 3,64 procent (3,64 procent) Genomsnittlig räntebindningstid 5,22 år (6,03 år) Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna har beräknats av KPA Pension för tjänstemän. Visstidspensioner för förtroendevalda har beräknats enligt PBF, bestämmelser om pensioner och avgångsersättningar för förtroendevalda samt enligt OPF-KL, bestämmelser om omställningsstöd och pensioner förtroendevalda. 110

113 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper sammanställd redovisning I sammanställd redovisning ska helägda bolag samt samägda bolag ingå. För samägda bolag ska regionorganisationen ha ett betydande inflytande, det vill säga när regionens ägarandel uppgår till minst 20 procent. De bolag där varken ägarandel eller balansomslutning uppgår till en väsentlig del av regionens skatteintäkter och generella statliga bidrag tas inte med i den sammanställda redovisningen. I årets sammanställda redovisning ingår det helägda dotterbolagets Region Örebro läns förvaltnings AB:s koncern. Inga samägda bolag ingår då aktieposterna i dessa överläts till det helägda dotterbolaget i slutet av Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering utifrån dotterbolagets koncernredovisning. Med förvärvsmetoden avses att det av regionorganisationen vid förvärvstillfället förvärvade egna kapitalet i dotterföretaget har eliminerats mot posten aktier och andra andelar. Med proportionell konsolidering avses att för de företag som ej är helägda tas endast ägda andelar av räkenskaperna in i den sammanställda redovisningen. I regionorganisationens sammanställda redovisning ingår det helägda dotterbolagets koncernredovisning, som har upprättats med tillämpning av årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). De ingående bolag i underkoncernen som inte har upprättat koncernredovisning har upprättat årsredovisning enligt K2-metoden. Den del av obeskattade reserver som utgör uppskjuten skatt redovisas som avsättning. Resterande del av obeskattade reserver redovisas som eget kapital. Den sammanställda redovisningen har upprättats utifrån resultat- och balansräkningarna för regionorganisationen och dotterbolagets koncernredovisning. Interna mellanhavanden mellan de ingående enheterna har därefter eliminerats. Vid upprättandet av den sammanställda redovisningen har den kommunala redovisningslagen varit vägledande. Räkenskapsår har varit kalenderår för alla bolagen. Bolagens årsredovisningar har inte varit fastställda vid konsolideringen. Noter redovisas inte för den sammanställda redovisningen då bolagen bedöms utgöra en ringa del i förhållande till Region Örebro län. 111

114 Verksamhetsstatistik Verksamhetsstatistik HÄLSO- OCH SJUKVÅRD PRODUKTIONSTAL LÄKARBESÖK Jan dec 2017 Jan dec 2016 Differens Relation (%) Antal läkarbesök ,3 Antal genomförda läkarbesök har ökat med 0,3 procent jämfört med Inom specialistvården är det en ökning med besök (0,9 procent) medan antalet besök inom primärvården minskat med (0,5 procent). Samtliga områden inom specialistvården har ökat antal genomförda läkarbesök inom område närsjukvård norr (-892 besök). Psykiatrin har den största produktionsökningen med besök (6 procent). Inom primärvården är det produktionen i närvårdsområde norr som är orsaken till den totala minskningen ( besök), stor del av detta beroende på minskning av besöksantalet för asylsökande jämfört med Läkarbesöken inom habiliteringen har totalt sett minskat med 324 besök vilket motsvarar 8 procent. Behandlingsbesök Jan dec 2017 Jan dec 2016 Differens Relation (%) Antal behandlingsbesök ,1 När det gäller besök hos andra kategorier än läkare har utfallet totalt sett minskat något i förhållande till föregående år. Även här är det en produktionsökning inom specialistvården ( besök) medan primärvården ( besök) och habiliteringen ( besök) redovisar färre besök än OPERATIONer Jan dec 2017 Jan dec 2016 Differens Relation (%) Antal operationer ,4 Antalet operationer har ökat med 4,4 procent mellan åren. Det är de planerade operationerna som ökar (+1 281) medan de akuta är relativt konstant sett till ackumulerade antal (+71). Operationer som sker i öppenvården har ökat mellan åren med 5,3 procent (+944) och operationer som sker i slutenvården har ökat med 3,2 procent (+408). Andelen operationer i öppenvården var procent och år 2016 var andelen 58 procent. Antal utomlänspatienter som har opererats har ökat med 9,5 procent (+434). De totalt sett största ökningarna står ögonkliniken USÖ (+785 = 13 procent), kärl-thoraxkliniken (+276 = 17 procent) och handkirurgiska kliniken (+191 = 7 procent) för jämfört med motsvarande period föregående år. DRG-poäng i somatisk slutenvård Jan dec 2017 Jan dec 2016 Differens Relation (%) Antal DRG-poäng ,1 Antalet DRG-poäng har minskat med 0,1 procent. Noteras att antal vårdtillfällen under 2017 varit 688 färre och det innebär att snittpoängen per vårdtillfälle har ökat med 1,5 procent. Produktionen per område skiljer sig på så sätt mellan åren att ökningar noteras inom område medicin och rehabilitering med 539 poäng (5,5 procent) medan minskningar noteras inom område närsjukvård norr (-291 poäng) och närsjukvård väster (-284 poäng). Övriga områden redovisar produktion i nivå med PSYKIATRISK SLUTEN VÅRD Jan dec 2017 Jan dec 2016 Differens Relation (%) Antal vårddagear i psykisk sluten vård ,3 Antalet vårddagar har minskat mellan åren med -4,3 procent. Minskningen beror huvudsakligen på att den psykiatriska avdelningen i Karlskoga varit stängd under 2017 medan den föregående år var öppen fram till sommaren. 112

115 Verksamhetsstatistik Hälso- och sjukvård tillgänglighet vårdcentraler telefontillgänglighet: andel besvarade samtal samma dag Medelvärde för alla vårdcentraler inom Hälsoval Örebro län % Målvärde: 90 % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Telefontillgängligheten har inte förbättrats till vårdcentralerna i Region Örebro län som helhet under 2017 (80 procent) jämfört med 2016 (81 procent). Några vårdcentraler har bättre resultat, andra har fått sämre. Orsaken till sämre resultat beror oftast på personalsituationen och där resultatet förbättrats har man gjort satsningar på telefontillgängligheten. Totalt har det ringts fler samtal till distriktssköterskemottagningarna 2017 jämfört med 2016, en ökning med 4 procent och antalet lyckade samtal har ökat med , en ökning med 2,3 procent. läkarbesök: andel patienter som fått tid inom 7 dagar Medelvärde för alla vårdcentraler inom Hälsoval Örebro län % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Målvärde: 90 % Andelen patienter som bedömts ha behov av och fått läkarbesök inom 7 dagar har minskat något 2017 (87 procent) jämfört med 2016 (88 procent). Totalt ökade antalet nybesök med och antalet som fick komma inom 7 dagar ökade med

116 Verksamhetsstatistik Hälso- och sjukvård tillgänglighet specialiserad vård Andelen väntande 90 dagar (vårdgarantitid) till operation för hälso- och sjukvården inklusive ögonkirurgi är marginellt bättre jämfört med december 2016 (68 procent jämfört med 67 procent). Väntetiderna för ögonkirurgi närmar sig nu 2016 års resultat (55 procent 2017, 57 procent 2016). Väntetiderna till nybesök läkare är lika jämfört med december förra året (78 procent). nybesök läkare andel väntande till besök < 90 dagar % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec operation andel väntande till operation < 90 dagar % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 114

117 Verksamhetsstatistik Hälso- och sjukvård tillgänglighet länsortopedi nybesök läkare ortopedkirurgiska kliniken andel väntande till besök < 90 dagar % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Operation ortopedkirurgiska kliniken andel väntande till operation < 90 dagar % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 115

118 Verksamhetsstatistik hälso- och sjukvård vårdplatssituationen i länet Antal öppna Antal utskriv- Antal över- Utlokaliserade Beläggningsvårdplatser ningsklara beläggnings- patienter, procent 31 december patienter dygn totalt beräknat i dygn, december 31 december december totalt december Närsjukvårdsområde väster (Karlskoga exkl länskliniker) Närsjukvårdsområde norr (Lindesberg exkl länskliniker) Område thorax, kärl och diagnostik Område opererande och onkologi Område medicin och rehabilitering Totalt somatiska vårdplatser Område psykiatri Totalt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Under december har det varit en pressad situation runt jul och nyår, stundvis mycket pressad och svårt att få vårdplatser att räcka till. Det finns dock inga rapporter om att den medicinska säkerheten skulle ha varit hotad. Analysen för hela året är att det har varit hög beläggning av tillgängliga vårdplatser och generellt sätt upplevts som ett pressat läge. Nationellt har Sveriges kommuner och landsting (SKL) i en rapport i januari 2018 om markörbaserad journalgranskning påtalat att det finns en utmaning för vården i att utlokaliserade patienter löper 75 procent ökad risk för vårdskador. För hälso- och sjukvården i Region Örebro län kan noteras att antalet utlokaliserade patienter är under riksgenomsnittet (enligt patientsäkerhetsberättelsen 2017). Inför sommaren gjordes en noggrann sommarplanering med tydliga rutiner för bland annat överbeläggningar. Alla områden deltog aktivt i framtagandet av en arbetsplan med standardisering av platsrapportering samt kommunikationsplan, till detta genomfördes övningar i stabsmetodik för alla ansvariga för att säkra tydliga beslut vid vårdplatsmöten med fasställda beslutsnivåer. Detta upplevdes värdefullt i verksamheterna och vårdplatssituationen under sommaren fungerade väl trots att både antalet överbeläggningar och utlokaliseringar under sommarmånaderna tidvis låg över riksgenomsnittet. Under hösten har kommunerna bättre än tidigare kunnat ta hem färdigbehandlade patienter vilket något underlättat platssituationen. Under jul och nyår var det återigen ett mycket trångt bemanningsläge, dock utan att den medicinska säkerheten upplevdes hotad. 116

119 Verksamhetsstatistik patientsäkerhet vårdrelaterade infektioner Andel vårdrelaterade infektioner PPM-VRI inom somatisk specialistsjukvård % Region Örebro län Riket Det är en ökande trend vårdrelaterade infektioner i Region Örebro län, till skillnad från riksgenomsnittet som ligger förhållandevis stabilt. Händelseanalyser per Lex Maria-anmälningar Antalet Lex Maria: 2017: 80 och 2016: 68 Hälso- och sjukvården har etablerat ett tydligt patientsäkerhetsarbete i systematisk form för avvikelsehantering, anmälningar och uppföljningar. En patientsäkerhetsstrategi är beslutad och ligger till grund för fortsatt utveckling av kvalitet och patientsäkerhet. Under året har 80 anmälningar gjorts utifrån risk för eller inträffad allvarlig vårdskada. Detta är en markant ökning jämfört med tidigare och har verkställts utifrån aktiv genomlysning av inträffade avvikelser. Ett antal Lex Maria-anmälningar har skett inom mag-tarmmottagningen på grund av långa väntetider till koloskopi. Ett förbättringsarbete har initierats och pågår, vilket vänt utvecklingen. Under året har 9 risk- samt 18 händelseanalyser utförts för kvalitetssäkring. Händelseanalyser har genomförts vid komplexa händelser; övergångar i vården, kommunikationsbrist och oklar ansvarsfördelning. Analyserna har publicerats i Nitha kunskapsbank och föreslagna åtgärder har följts upp i möten med verksamheterna. Under året har avvikelser inom patientsäkerhet rapporterats. Det finns målvärden för adekvat hantering med målvärden inom 7 och 90 dagar avseende klassificering respektive initiering av åtgärder, för ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Variationen i måluppfyllelse är dock fortfarande stor inom olika verksamheter och fortsatt arbete kommer att ske under Patientrelaterade avvikelser, Antal avvikelser

120 Verksamhetsstatistik hälsovalsenheten listade personer Tabellen nedan visar antal personer per åldersgrupp som är listade på vårdcentraler i länet. Totalt ökade antalet listade med 1,4 procent mellan åren. Per åldersgrupp/samtliga vårdcentraler Antal listade Antal listade Differens i antal Differens i % december 2016 december 2017 per åldersgrupp 0 4 år ,3 % 5 64 år ,3 % år ,8 % ,6 % SUMMA ,4 % FOLKTANDVÅRD PRODUKTIONSTAL Andel bokad tid Folktandvården följer ekonomi och verksamhet med bland annat måtten andel bokad tid för allmäntandläkare, specialisttandläkare och tandhygienister. Andel bokad tid har betydelse för den ekonomiska utvecklingen. En procentenhet bokad tid för tandläkare motsvarar 3 miljoner kronor i intäkter på årsbasis. För specialisttandläkare och tandhygienister motsvarar en procent bokad tid 1 miljon kronor vardera i intäkter. För respektive personalkategori finns en målnivå, vilka visas med de streckade linjerna i diagrammet nedan. Utfallen per helår 2017 ligger under målnivån för samtliga personalkategorier, vilket bland annat beror på en betydande volym föräldraledigheter. Ersättningsrekryteringar har gjorts under början av 2017 men dessa rekryteringar utgörs i stort sett uteslutande av nyutexaminerade tandläkare och tandhygienister vilket innebär att den sammanlagda produktionsnivån blir för låg i förhållande till målet. % 72 Specialisttandläkare Målnivå specialisttandläkare Tandhygienister Målnivå tandhygienister Tandläkare Målnivå tandläkare Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 118

121 Verksamhetsstatistik Regional utveckling kollektivtrafik resor januari december 2017 mot Betalande 2017 Betalande 2016 Skolbiljett 2017 Skolbiljett Skolbiljetter Skolbiljetter Skolbiljetter Betalande Betalande Betalande Regionbuss Stadstrafik Totalt länet resor per månad Totalt har cirka 12 miljoner resor gjorts under året. Det innebär att resandet har ökat med 1,9 procent under I siffrorna ingår både betalda resor och skolresor. Resandeökningen för regionbusstrafiken har nästan uppnått målet på 4 procent, men ökningen av resandet i stadstrafiken blev endast 1 procent Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 119

122 HR-statistik HR-statistik Antal medarbetare tillsvidareanställda Antal anställda, tv Antal anställda, tv december 2017 december 2016 Förvaltning/område Kvinnor Män Kv/män Kvinnor Män Kv/män Hälso och sjukvård Folktandvården Regionkansliet Företagshälsa o Tolkförmedling Regionservice Regional utveckling TOTALT Antal medarbetare, årsarbetare tillsvidareanställda Antal anställda, tv Antal anställda, tv december 2017 december 2016 Förvaltning/område Kvinnor Män Kv/män Kvinnor Män Kv/män Hälso och sjukvård 5 950, , , , , ,3 Folktandvården 512,0 67,8 579,7 490,0 62,8 552,7 Regionkansliet 78,8 29,0 107,8 78,3 26,8 105,0 Företagshälsa o Tolkförmedling 41,6 3,5 45,1 38,0 5,9 43,9 Regionservice 454,3 362,7 816,9 432,0 348,1 780,1 Regional utveckling 179,5 102,9 282,4 167,9 104,1 272,0 TOTALT 7 216, , , , , ,0 120

123 HR-statistik Antal medarbetare visstidsanställda Antal anställda, vt Antal anställda, vt december 2017 december 2016 Förvaltning/område Kvinnor Män Kv/män Kvinnor Män Kv/män Hälso och sjukvård Folktandvården Regionkansliet Företagshälsa o Tolkförmedling Regionservice Regional utveckling TOTALT Antal medarbetare, årsarbetare visstidsanställda Antal anställda, vt Antal anställda, vt december 2017 december 2016 Förvaltning/område Kvinnor Män Kv/män Kvinnor Män Kv/män Hälso och sjukvård 417, ,4 169,7 588,2 Folktandvården 19, ,6 13,8 19,4 Regionkansliet Företagshälsa o Tolkförmedling 1,0 5 4,0 4,0 Regionservice 59, ,5 27,6 80,1 Regional utveckling 27, ,3 13,5 41,8 TOTALT 524, ,7 224,7 733,4 121

124 HR-statistik årsarbetare tillsvidareanställda yrkesgrupper År 2017 År 2016 Förändring Varav tv Varav tv Varav tv Yrkesgrupp Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Sjuksköterska-allmän 1 273,17 167, , ,50 164, ,05 32,67 3,15 35,82 Spec-ssk/ barnm/ röntgenssk 1 133,95 188, , ,78 194, ,83 51,17-5,20 45,97 Biomedicinsk analytiker 257,00 18,00 275,00 232,98 12,00 244,98 24,02 6,00 30,02 Psykolog/ PTP-psykolog 109,50 31,00 140,50 103,25 32,00 135,25 6,25-1,00 5,25 Sjukgymnast/ fysioterapeut 180,73 61,00 241,73 174,53 61,70 236,23 6,20-0,70 5,50 Arbetster o hjälpmkonsulent 120,95 8,00 128,95 121,75 8,00 129,75-0,80 0,00-0,80 Kurator/ famrådg/ kurativt arb 190,30 17,30 207,60 169,50 18,25 187,75 20,80-0,95 19,85 Usk/sköt/barnsköt/ambulanssjv 1 006,42 127, ,16 943,59 129, ,06 62,83-1,73 61,10 Behandlingsassistent 15,75 2,00 17,75 15,75 2,00 17,75 0,00 0,00 0,00 Läkare 426,23 471,40 897,63 417,59 473,90 891,49 8,64-2,50 6,14 Medicinsk vårdadministratör 497,72 2,00 499,72 481,54 0,90 482,44 16,18 1,10 17,28 Biträdespersonal HoS 11,75 1,00 12,75 13,50 1,00 14,50-1,75 0,00-1,75 Andra yrkesgrp inom HoS 139,70 33,50 173,20 132,65 35,25 167,90 7,05-1,75 5,30 Städerska 137,71 20,88 158,59 138,61 17,88 156,49-0,90 3,00 2,10 Kock/ kallskänka/ köksbiträde 69,89 13,00 82,89 67,30 10,00 77,30 2,59 3,00 5,59 Vaktmästare o förrådsarbetare 20,75 53,75 74,50 20,75 51,75 72,50 0,00 2,00 2,00 Trädgårdsarb/trädgårdstekniker 1,00 14,93 15,93 2,00 15,00 17,00-1,00-0,07-1,07 Administratör 284,49 38,90 323,39 265,24 43,40 308,64 19,25-4,50 14,75 Handläggare 411,40 206,60 618,00 394,15 149,85 544,00 17,25 56,75 74,00 Chef 313,00 150,00 463,00 304,00 143,50 447,50 9,00 6,50 15,50 Ingenjör/tekniker/hantverkare 46,40 185,35 231,75 50,65 220,50 271,15-4,25-35,15-39,40 Lärare o annan pedagog 59,85 24,45 84,30 61,60 27,20 88,80-1,75-2,75-4,50 Elevassistent 5,65 4,00 9,65 4,65 6,00 10,65 1,00-2,00-1,00 Tandhygienist 89,30 3,00 92,30 88,05 3,00 91,05 1,25 0,00 1,25 Tandläkare 81,55 44,75 126,30 80,30 45,75 126,05 1,25-1,00 0,25 Tandsköterska o ortodontiass 257,76 3,00 260,76 251,91 2,00 253,91 5,85 1,00 6,85 Tandtekniker o tandvårdsbitr 26,00 4,00 30,00 15,00 4,00 19,00 11,00 0,00 11,00 Teckenspråkstolk 49,00 3,00 52,00 55,00 4,00 59,00-6,00-1,00-7,00 TOTALT 7 216, , , , , ,02 287,80 22,20 310,00 Ökningen av kategorin handläggare beror till största delen på en förändring av kodning för ett antal medarbetare från ingenjör/tekniker/hantverkare inom Regionservice och fler externa uppdrag inom Regional utveckling. Det är en fortsatt ökning inom de flesta av de vårdrelaterade yrkesgrupperna. För att säkerställa framtida kompetensförsörjning har medarbetare i fler yrkesgrupper fått tillsvidareanställning, exempel på det är biomedicinska analytiker. Inom närsjukvården har det skett en utökning av bland annat kuratorer. Under året har fler kliniker tillsatt läkarchefer vilket resulterar i att antalet chefer fortsätter öka. Ökningen av specialistsjuksköterkor är ett resultat av de studieförmåner som Region Örebro län erbjuder. Kompetensväxling på vårdavdelningar har gjort att antalet unsköterskor/skötare har ökat. 122

125 HR-statistik årsarbetare tillsvidare- och visstidsanställda yrkesgrupper År 2017 År 2016 Förändring Antal årsarbetare tv+vt Antal årsarbetare tv+vt Antal årsarbetare tv+vt Yrkesgrupp Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Sjuksköterska-allmän 1 290,45 171, , ,20 169, ,25 29,25 2,06 31,31 Spec-ssk/ barnm/ röntgenssk 1 153,60 190, , ,73 194, ,78 56,87-3,20 53,67 Biomedicinsk analytiker 258,83 19,00 277,83 257,53 17,40 274,93 1,30 1,60 2,90 Psykolog/ PTP-psykolog 127,50 41,75 169,25 123,25 38,60 161,85 4,25 3,15 7,40 Sjukgymnast/ fysioterapeut 195,08 66,00 261,08 189,93 68,50 258,43 5,15-2,50 2,65 Arbetster o hjälpmkonsulent 137,40 10,00 147,40 135,80 10,00 145,80 1,60 0,00 1,60 Kurator/ famrådg/ kurativt arb 204,20 24,20 228,40 181,70 20,15 201,85 22,50 4,05 26,55 Usk/sköt/barnsköt/ambulanssjv 1 137,23 152, , ,07 149, ,40 70,16 2,75 72,91 Behandlingsassistent 15,75 2,00 17,75 17,25 2,00 19,25-1,50 0,00-1,50 Läkare 525,53 568, ,06 506,72 569, ,44 18,81-1,19 17,62 Medicinsk vårdadministratör 512,40 3,00 515,40 502,94 0,90 503,84 9,46 2,10 11,56 Biträdespersonal HoS 18,25 11,70 29,95 20,70 5,00 25,70-2,45 6,70 4,25 Andra yrkesgrp inom HoS 153,35 35,50 188,85 152,25 38,25 190,50 1,10-2,75-1,65 Städerska 165,06 26,88 191,94 162,07 25,44 187,51 2,99 1,44 4,43 Kock/ kallskänka/ köksbiträde 86,10 15,80 101,90 82,62 11,53 94,15 3,48 4,27 7,75 Vaktmästare o förrådsarbetare 27,26 63,00 90,26 22,50 59,00 81,50 4,76 4,00 8,76 Trädgårdsarb/trädgårdstekniker 2,00 17,26 19,26 2,00 16,75 18,75 0,00 0,51 0,51 Administratör 327,02 48,95 375,97 300,92 54,05 354,97 26,10-5,10 21,00 Handläggare 436,25 218,40 654,65 425,45 162,55 588,00 10,80 55,85 66,65 Chef 314,00 150,00 464,00 304,00 144,50 448,50 10,00 5,50 15,50 Ingenjör/tekniker/hantverkare 48,40 194,83 243,23 53,65 232,10 285,75-5,25-37,27-42,52 Lärare o annan pedagog 66,85 26,75 93,60 66,10 31,12 97,22 0,75-4,37-3,62 Elevassistent 10,65 6,00 16,65 5,65 8,00 13,65 5,00-2,00 3,00 Tandhygienist 89,30 3,00 92,30 88,05 3,00 91,05 1,25 0,00 1,25 Tandläkare 91,13 49,65 140,78 87,10 51,30 138,40 4,03-1,65 2,38 Tandsköterska o ortodontiass 260,14 6,00 266,14 254,91 3,00 257,91 5,23 3,00 8,23 Tandtekniker o tandvårdsbitr 34,00 4,00 38,00 20,00 4,00 24,00 14,00 0,00 14,00 Teckenspråkstolk 53,20 3,00 56,20 58,00 4,00 62,00-4,80-1,00-5,80 TOTALT 7 740, , , , , ,38 294,84 35,95 330,79 123

126 HR-statistik Sjukfrånvaro År 2017 År 2016 Förändring Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Schemalagda timmar Sjuk korttidsfrånvaro Sjuk långtidsfrånvaro Sjukfrånvaro total Sjuk korttidsfrånvaro % * 2,1% 1,5% 2,0% 2,0% 1,4% 1,9% 0,1% 0,1% 0,1% Sjuk långtidsfrånvaro % * 4,2% 1,8% 3,7% 4,8% 2,3% 4,3% -0,6% -0,5% -0,6% Sjukfrånvaro totalt % * 6,2% 3,3% 5,6% 6,8% 3,7% 6,2% -0,6% -0,4% -0,6% *) Procent av (avtalad) schemalagd tid Efter att långtidssjukfrånvaron under flera år har ökat så har den under år 2017 minskat. Orsaken till detta är många; - sjukfrånvaron har aktualiserats på olika sätt; ett exempel på det är en förfrågan till samtliga chefer om rehabplaner för långtidssjukskrivna - utbildningsinsatser har genomförts - ett närmare samarbete med Försäkringskassan. Det har också blivit vanligare att Försäkringskassan drar sjukpenningen med hänvisning att det finns arbete på den öppna arbetsmarknaden som individen borde klara. En del av dessa har överenskommelse gjorts om avslut av anställningen inom Region Örebro län och genom en rehabkonsult försökt att hjälpa dem till ett annat arbete hos en annan arbetsgivare. Kortidssjukfrånvaron har under de senste åren pendlat mellan 1,9 procent och 2,1 procent. Sjukfrånvaro uppdelat på kön % 9,0 Kvinnor Män Totalt 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Jan-16 Feb-16 Mar-16 Apr-16 Maj-16 Jun-16 Jul-16 Aug-16 Sep-16 Okt-16 Nov-16 Dec-16 Jan-17 Feb-17 Mar-17 Apr-17 Maj-17 Jun-17 Jul-17 Aug-17 Sep-17 Okt-17 Nov-17 Dec

127 HR-statistik EXTRATID Ökning/minskning Ökning/minskning timmar % Region Örebro län Timtid ,86% Fyllnadstid ,60% Enkel övertid ,19% Kvalificerad övertid ,37% Arbetad tid under jour o beredskap ,52% Kvinnor Timtid ,16% Fyllnadstid ,50% Enkel övertid ,41% Kvalificerad övertid ,97% Arbetad tid under jour o beredskap ,96% Män Timtid ,05% Fyllnadstid ,52% Enkel övertid ,05% Kvalificerad övertid ,93% Arbetad tid under jour o beredskap ,44% Efter att övertid och enkel övertid år 2016 minskade har den återigen ökat under år Även kvalificerad övertid och arbete på jour och beredskap har ökat något. Dock har timanställdas tid minskat. Eftersom det är framförallt fyllnadstiden som har ökat så tyder det på att deltidsanställda tillfälligt har ökat sin arbetstid. Deltid tillsvidareanställda december 2017 uppdelat per kön Antal Kvinnor Män Tjänstgöringsintervall (procent av heltid) Antalet personer som har deltidsanställning är i stort sett oförändrad från föregående år. De flesta medarbetare inom tjänstgöringsintervallet procent har nattarbete och de som ligger på låga tjänstgöringsgrader har en majoritet sjukersättning på deltid. 125

128 HR-statistik MAJORITETSÄGDA BOLAG MED ANSTÄLLD PERSONAL Januari december 2017 Januari december 2016* Förändring Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Länsgården Fastigheter AB Årsarbetare Sjukfrånvaro, korttid 1,6 % 1,9 % 1,8 % Sjukfrånvaro, långtid Sjukfrånvaro totalt 1,6 % 1,9 % 1,8 % Länsteatern i Örebro AB Årsarbetare Sjukfrånvaro, korttid 0,5 % 0,4 % 0,9 % 0,3 % 0,4 % 0,7 % -0,2 % 0-0,2 % Sjukfrånvaro, långtid 0,2 % 0,3 % 0,5 % 0,4 % 0 0,4 % -0,2 % 0,3 % 0,1 % Sjukfrånvaro totalt 0,7 % 0,7 % 1,4 % 0,7 % 0,4 % 1,1 % 0 0,3 % 0,3 % * Uppgifter avseende sjukfrånvaro för Länsgården Fastigheter AB saknas 2016 på grund av byte av personaladministrativt system. 126

129 Intern styrning och kontroll

130 Intern intern styrning och kontroll Intern styrning och kontroll (ISK) är en process som regionstyrelsen, nämnderna och verksamhetsledningarna har för att tillsammans upprätthålla en effektiv ledning och styrning av verksamheten. Processen ska säkerställa en ändamålsenlig och lagenlig verksamhet, det vill säga att verksamheten bedrivs i enlighet med de krav som ställs på verksamheten: Intern styrning a) Att verksamheten fullgör sina föreskrivna uppgifter samt uppnår beslutade mål och uppdrag. b) Att verksamheten bedrivs inom tilldelade ekonomiska ramar. ISK-BEDÖMNING Den interna styrningen och kontrollen är en integrerad del av planeringen, genomförandet, uppföljningen och förbättringen av verksamheten inom Region Örebro län. Arbetet bidrar till att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och lagenligt. ISK-processen är dokumenterad i enlighet med Riktlinjen för intern styrning och kontroll. Den interna styrningen och kontrollen är ändamålsenligt utformad och det beslutade arbetssättet har tillämpats i verksamheten. Därmed bedöms den interna styrningen och kontrollen vara tillräcklig för verksamheten inom Region Örebro län. Intern kontroll c) Att verksamheten följer de styrande dokument som Region Örebro län har beslutat samt lagar, förordningar, föreskrifter och avtal som gäller för verksamheten. d) Att redovisningen och uppföljningen av verksamheten och ekonomin är rättvisande och ändamålsenlig. e) Att informationssäkerheten är tillgodosedd utifrån kraven på konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet. Den interna kontrollen ska vara tillräcklig enligt Kommunallagen (KL) 6 kap. 7. Med tillräcklig menas att processen för intern styrning och kontroll ska vara ändamålsenligt utformad efter verksamhetens förutsättningar, art och omfattning. 128

131 Godkännande av årsredovisningen

132 förord Med hänvisning till innehållet i denna årsredovisning får regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige att årsredovisningen för 2017 godkänns. Örebro den 17 april 2018 För regionstyrelsen Andreas Svahn Regionstyrelsens ordförande Rickard Simonsson Regiondirektör 130

133 Revisionsberättelse

134 revisionsberättelse Vi, av fullmäktige valda revisorer i Region Örebro län, har granskat regionens styrelses och nämnders verksamhet och genom utsedda lekmannarevisor i Region Örebro läns förvaltningsbolag AB, Länsgården Fastigheter AB med dotterbolag, Länsteatern i Örebro AB, Länsmusiken i Örebro AB, Örebro Läns Flygplats AB, Scantec AB och Länstrafiken Örebro AB. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och regionens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning samt gett det resultat som redovisas i bilagan Revisorernas redogörelse och därtill fogad bilaga De sakkunnigas rapporter i sammandrag. Vi bedömer att den finansiella måluppfyllelsen är tillräcklig då fyra av fem finansiella mål inom ramen för god ekonomisk hushållning uppnås Underskotten i verksamheterna har ökat jämfört med föregående år. En fortsatt mycket stark fokusering på ekonomin är en absolut nödvändighet för att en ekonomi i balans ska upprätthållas. Vikten av att fullmäktiges budget hålls, kan inte nog betonas ur ett långsiktigt ekonomisk perspektiv. Vi bedömer verksamhetsmålens uppfyllelse inom ramen för god ekonomisk hushållning som god utifrån återrapporteringen i årsredovisningen. Av 26 verksamhetsmål med bäring på god ekonomisk hushållning har 19 uppfyllts och 7 delvis uppfyllts. Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnder i Region Örebro län i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att styrelsens och nämndernas interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen till största delen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse och nämnder samt enskilda ledamöter i dessa organ. Vi tillstyrker att regionens årsredovisning för 2017 godkänns. 132

135 revisionsberättelse Örebro Anders Larson Gunilla Carlsson Annika Blomgren Birgitta Rajkovic Gordana Sutic Lena Jansson Claes Lybeck Johan Nyström Nils Gunnarsson Till revisionsberättelsen hör följande bilagor: Revisorernas redogörelse, Revisorernas verksamhetsberättelse samt De sakkunnigas rapporter i sammandrag. Granskningsrapporter från lekmannarevisorn/-erna i Region Örebro läns förvaltningsbolag AB och dess dotterbolag. 133

136

137

138

139 Fotografer: Omslag och sid 8 9 Pavel Koubek, Icon Photography Sid 36 Kicki Nilsson, Icon Photography Övriga bilder Region Örebro län och bildbyråer Produktion: Region Örebro län Tryckeri: Trio Tryck AB Papper omslag: Scandia 2000 Smooth white 240 g Papper inlaga: Scandia 2000 Smooth white 130 g Typsnitt: Adobe Garamond och Frutiger