Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43 Bilaga 37

44

45 Bilaga 38

46

47 Bilaga 39 Uppdaterad: Redovisning av inkomna motioner som inte besvarats Rubrik Registreringsdatum Diarienummer Motionär Skapa ett heltäckande regionpaket för turistoch RS3502 Bo Rudolfsson (KD), besöksnäringen Urban Svensson (KD) Regional biogasstrategi RS1851 Torbjörn Ahlin (C) Inrätta en handlingsplan för att få fler asylsökande att genomgå en hälsoundersökning i Region Örebro län RS2445 Virosa Viberg (SD)

48 Bilaga 40

49

50

51 Bilaga 41

52

53

54 Bilaga 42

55

56

57 BBilagaBilaaga Bilaga 44 årsredovisning 2016

58

59 FÖRORD Förord Vår vision Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling är utgångspunkten för all verksamhet. Vi har fortsatt det målmedvetna arbetet för att skapa ett gott liv för länsinvånarna och bidra till och skapa förutsättningar för en smart, hållbar och inkluderande regional utveckling. Utifrån våra länsinvånares behov och livssituationer samverkar vi med andra samhällsaktörer för att nå bästa resultat. När vi summerar det gångna året kan vi se att de flesta av målen i Verksamhetsplan med budget 2016 uppfylldes under året och att givna uppdrag har genomförts. Vi har fortsatt arbetet med ett rikt utbud av hälso- och sjukvård och tandvård. Det spänner från nära bassjukvård till högt specialiserad vård och arbetet har fortgått med att ge vård efter behov med rätt kvalitet och hög patientsäkerhet. Arbetet med regional utveckling har skett inom utbildning och arbetsmarknad, näringslivsutveckling, kultur och ideell sektor, välfärd och folkhälsa och social välfärd. Vi har också arbetat för en väl fungerande samhällsplanering, infrastruktur och kommunikationer. Vårt uppdrag inom alla verksamheter är att vara till för alla länsbor, patienter och resenärer, var de än bor i länet, och att samverka med länets kommuner, näringsliv, myndigheter, civilsamhälle och andra samverkanspartners. Vi ska erbjuda en hållbar, jämlik och jämställd samt effektiv verksamhet, med god tillgänglighet i länet. Resultat från nationella mätningar inom hälso- och sjukvården och egna mätningar inom kollektivtrafiken visar att såväl patienter som resenärer och övriga länsbor har ett mycket högt förtroende för vår verksamhet och känner trygghet. Den nationella befolkningsundersökningen Hälso- och sjukvårdsbarometern visar att länets sjukhus har det högsta förtroendet i landet. Undersökningen visar också att länsbornas förtroende för vårdcentralerna har förbättrats från tidigare mätningar. Under året har vi också arbetat för att vidareutveckla och stärka varumärket Region Örebro län, bland annat genom att se över nuvarande vision och ta fram en gemensam vision och värdegrund för Region Örebro län. Ett starkt varumärke är väsentligt för att upprätthålla och utveckla förtroendet hos såväl patienter, resenärer och länsinvånare som kommuner, näringsliv och andra samverkanspartners. Ett område som också ska utvecklas är formerna för medborgardialog, eftersom det är viktigt att organisationen kommunicerar med olika målgrupper på deras villkor. Varumärket är också viktigt för att behålla befintliga medarbetare och attrahera nya medarbetare. Kompetensförsörjningen är en av de mest strategiska frågorna för Region Örebro län. Att attrahera, anställa, behålla och utveckla medarbetare är en viktig grund för att nå verksamhetens målsättningar och uppdrag både på kort och på lång sikt. Under året har en övergripande handlingsinriktad strategi för långsiktigt arbete med attraktiv arbetsgivare tagit form. Den innefattar sex strategier: skapa engagemang, använda kompetensen rätt, visa karriärmöjligheterna, utnyttja tekniken, bredda rekryteringen, samt marknadsföra jobben. För att säkra kompetensförsörjningen har också olika projekt och aktiviteter pågått under året. Ett projekt handlar om framtidens vårdavdelningar där flera verksamheter arbetar tillsammans för att ta fram nya lösningar för att få rätt kompetens på rätt plats. Aktiviteter har också pågått för en kortare väg till svensk legitimation med utbildning i svenska språket och förståelse för hur svensk hälso- och sjukvård och tandvård fungerar. Samtidigt som det har funnits utmaningar inom hälso- och sjukvården med hög personalomsättning, bristyrken, färre vårdplatser än önskat, pressad arbetsmiljö och en ansträngd ekonomi har verksamheterna åstadkommit både fler besök, operationer och vårdtillfällen. Det har varit cirka 3 procent fler besök och vårdtillfällen och 10 procent fler operationer 2016 i jämförelse med Tillgängligheten inom sjukvården har också blivit bättre även om det fortfarande finns behov av åtgärder för att ytterligare förbättra tillgängligheten. Förändringarna inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen de senaste två åren med samordning av resurserna i länet börjar visa resultat inom flera områden med både förbättrad tillgänglighet och högre produktion. Det pågående arbetet med standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården och den länsövergripande produktionsplaneringen inom hälso- och sjukvården är exempel på där länets gemensamma resurser används mer optimalt för att uppnå bästa möjliga kvalitet och tillgänglighet. Digitaliseringen möjliggör fler kontaktvägar till våra verksamheter. Länsborna är fortfarande bäst i Sverige på att använda e-tjänster inom vården. Arbetet pågår med fortsatt och breddat införande av tjänster inom e-hälsa. Senaste mätningen visar också att det är en hög andel av länsinvånarna 2

60 FÖRORD som känner till 1177 Vårdguiden som en webbplats med information om hälsa och vård. Region Örebro län har också ansvaret att leda genomförandet av den regionala digitala agendan inom länet i samverkan med Länsstyrelsen, länets kommuner och Örebro universitet. Syftet med den regionala digitala agendan är att via digitaliseringen bidra till en jämställd, attraktiv och stark region som kan möta framtidens utmaningar inom samhället. En del i den regionala digitala agendan och en förutsättning för tillgängliga e-tjänster och digitalisering är utbyggnaden av bredband, både i tätort och på landsbygden. Uppgifter för 2016 visar att 75 procent av hushållen har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Tillgången för hushåll utanför tätort och småort är fortsatt låg med en andel på drygt 20 procent. Bedömningen är dock att det sker en stabil ökning även för landsbygden. Våra verksamheter ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling och under året har ett program för hållbar utveckling som omfattar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet beslutats. Hållbarhet ska integreras inom ordinarie verksamhet och det finns ett engagemang för hållbarhetsfrågorna i våra verksamheter. Flera olika aktiviteter har genomförts under året kopplat till hållbarhet. För att hantera den specifika situationen som 2015 års stora volym av asylsökande medförde har en flyktingplan beslutats med aktiviteter och utredningsuppdrag både för dagens situation och framtida liknande situationer. Personalförstärkningar har gjorts på vårdcentralerna och Folktandvården. Antalet asylsökande i länet har minskat under året, från till och situationen har delvis stabiliserats, men det är en fortsatt hög arbetsbelastning inom berörda verksamheter. Arbete med storregion har pågått under året. En majoritet i regionfullmäktige ställde sig bakom huvuddragen i förslaget att bilda tre nya landsting/regioner I november blev det dock klart att förslaget inte skulle få majoritet i riksdagen och processen avslutades av regeringen. Indelningskommittén har sedan arbetat vidare med frågan om statens regionala organisering, ett arbete som kommer att presenteras i ett slutbetänkande i augusti Vi fortsätter att aktivt följa kommitténs arbete. Vår målsättning är att behålla en ekonomisk styrka som kännetecknas av uthållighet och långsiktighet. Det är en förutsättning för att långsiktigt tillgodose våra invånare verksamhet av hög kvalitet som svarar mot behov och förväntningar. Årets resultat redovisar ett överskott om 261 miljoner kronor. Det innebär att balanskravsresultatet uppnås. Styrelsen och nämnderna redovisar dock sammanlagt ett underskott på 92 miljoner kronor. Det är en förbättring jämfört med föregående år med 116 miljoner kronor. Resultatförbättringen är bland annat en effekt av arbetet med handlingsplaner, som beslutats för de förvaltningar som förutsett negativa resultat för Årets resultat ger tillsammans med de senaste dryga tio årens överskott förutsättningar för ett långsiktigt ansvarstagande. Andreas Svahn Regionstyrelsens ordförande Rickard Simonsson Regiondirektör 3

61 förord Innehåll Förord Sammanfattande resultat, viktiga händelser och framtida utmaningar Region Örebro läns vision och värdegrund Region Örebro läns uppdrag Uppföljning och utvärdering Region Örebro läns organisation roller och ansvar?? Rapportering, mål och måluppfyllelse Hållbar utveckling Hälso- och sjukvård Tandvård Regional utveckling Digital agenda, e-samhälle och e-hälsa Attraktiv arbetsgivare Ekonomi och finansiella förutsättningar Bilagor Revisionsberättelse 1

62 SAMManfattande resultat, viktiga händelser och framtida utmaningar Sammanfattande resultat, viktiga händelser och framtida utmaningar Region Örebro län har fortsatt att driva och samordna arbetet för hållbar tillväxt och god livskalitet i Örebro län. Arbetet har utvecklats ytterligare för en hållbar regional utveckling inom hälso- och sjukvård, tandvård, klinisk forskning, utveckling och utbildning, regional tillväxt, samhällsbyggnad och digitalisering. Verksamheterna inom kollektivtrafik, företagshälsovård, tolkförmedling och folkhögskolor har också utvecklats. Den kommunala samverkan och intressebevakningen har fortsatt främjas. Region Örebro läns verksamheter har samtidigt fortsatt det dagliga arbetet för att uppfylla visionen och värdegrunden. Högt förtroende för hälso- och sjukvården Resultaten från den nationella befolkningsundersökningen Hälso- och sjukvårdsbarometern visar att länsborna har ett högt förtroende för Region Örebro län. Länets sjukhus har det högsta förtroendet i landet: 80 procent av länsborna har mycket eller ganska stort förtroende för sjukhusen. Riksgenomsnittet är tolv procent lägre. Länsbornas förtroende för vårdcentralerna har förbättrats. 59 procent av Örebro läns invånare har mycket eller ganska stort förtroende för vårdcentralerna, vilket innebär en mittenposition bland landstingen och regionerna i landet efter att tidigare ha legat längre ner i jämförelsen. Väntetiderna till besök på vårdcentralerna i Örebro län upplevs som bättre än riksgenomsnittet. 70 procent av länsborna har också mycket eller ganska stort förtroende för länets samlade hälso- och sjukvård. Det är tio procent över riksgenomsnittet; bara i två andra landsting/ regioner har befolkningen något högre förtroende. 86 procent av länsborna anser också att de har tillgång till den sjukvård de behöver, vilket är över riksgenomsnittet. En större andel av länsbefolkningen, än rikssnittet, anser att vård ges på lika villkor. Samordning av resurser kortar köer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen visar en ökning av både 4

63 SAMManfattande resultat, viktiga händelser och framtida utmaningar besök, operationer och vårdtillfällen det senaste året. Tillgängligheten inom sjukvården har också blivit bättre även om det fortfarande finns behov av åtgärder för att ytterligare förbättra tillgängligheten. Det är framförallt väntetiderna till planerade mottagningsbesök och operationer inom vissa områden som ska bli kortare. Förändringarna inom Hälsooch sjukvårdsförvaltningen de senaste två åren kan genom samordning av resurser i länet bidra till att korta köerna. Resultat av detta syns redan inom flera områden med förbättrad tillgänglighet och högre produktion. Hälso- och sjukvården har samtidigt haft en rad utmaningar under året med hög personalomsättning, kompetensbrist, stängda vårdplatser, pressad arbetsmiljö och en ansträngd ekonomi. Region Örebro län är inte ensam om den här situationen; det gäller så gott som alla landsting och regioner. Inom psykiatrin har arbetsbelastningen varit hög för att klara av att hålla vårdplatser öppna. Inom primärvården har pensionsavgångar lett till ett ansträngt läge för vissa vårdcentraler. För att säkra kompetensförsörjningen både på kort och på lång sikt har flera aktiviteter pågått under året. Exempel på detta är projektet kring framtidens vårdavdelningar och programmet för en kortare väg till svensk legitimation. Andra exempel är arbetet med standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården och den länsövergripande produktionsplaneringen där länets gemensamma resurser används mer optimalt för att uppnå bästa möjliga kvalitet och tillgänglighet. Utveckling av närsjukvård och universitetssjukvård Det pågår också utveckling av närsjukvården. En väl fungerande närsjukvård är grunden och basen för all hälso- och sjukvård. Närsjukvårdsområden utvecklas för att ge bästa möjliga kvalitet och goda samarbetsformer för patientens bästa. Region Örebro län har ett särskilt uppdrag att bedriva universitetssjukvård med evidensbaserad vård och kunskapsstyrning. I uppdraget ingår också att bedriva högkvalitativ forskning och utbildning. Universitetssjukvården ska hålla en god kvalitet för att vara stark i den allt högre nationella styrningen av den mest kvalificerade hälso- och sjukvården. I augusti togs första spadtaget för det nya huset för högspecialiserad vård, H-huset, på Universitetssjukhuset Örebro. Det ska vara inflyttningsklart år Kompetensförsörjning inom Folktandvården För att säkra kompetensförsörjningen och för att kunna möta behov hos olika patientgrupper har fortsatta satsningar gjorts både inom forskning och inom verksamhetsutveckling. Tillgängligheten på svårrekryterade orter har förbättrats. För att möta den stora inflyttningen som sker till Örebro ska en ny klinik etableras 2017, Eyrakliniken. Det finns fortsatta utmaningar kring kompetensförsörjning. Det är framför allt svårt att rekrytera tandsköterskor och tandhygienister. Revidering av regional utvecklingsstrategi Arbetet med att revidera den regionala utvecklingsstrategin har involverat många aktörer. En remiss har skickats ut i februari 2017 och ett beslut i regionfullmäktige planeras till juni Inom regional tillväxt har arbete skett med satsningar på vuxenutbildning och kunskapslyft för barn och unga. Arbete inom näringslivsutveckling har skett i samverkan med Business Region Örebro (BRO), Örebro universitet, Alfred Nobel Science Park, ALMI Mälardalen, Inkubera, Länsstyrelsen och Mälardalens Handelskammare. Inom kultur och ideell sektor har arbete pågått för att förankra kulturgarantin i skolsektorn. Folkhälsoavtalen har utvärderats i samverkan med flera parter. Framtida utmaningarna är den strukturella arbetslösheten, den demografiska utvecklingen och den ökande psykiska ohälsan, samt att öka utbildningsutbudet och utbildningsnivån i länet, och att utveckla ett integrerat samhälle med minskat utanförskap och mer jämlik hälsa. Ett nytt trafikförsörjningsprogram har beslutats. Trafiken har utökats i Karlskoga och Degerfors kommuner. Planer för att öka resandet i Örebro stadstrafik ska göras tillsammans med Örebro kommun. Det regionala programmet för energi och klimat har reviderats och ska vara färdigt för beslut våren Utmaningar för framtiden är bland annat målet att öka resandet med kollektivtrafiken, framtagandet av en ny länstransportplan och förbättrad tillgång till bredband i länet. Det finns också utmaningar inom arbetet med energi och klimat, till exempel att öka takten i arbetet med energieffektivisering av byggnader och att nå en fossiloberoende transportsektor. Samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner är viktigt för att lyckas i energi- och klimatarbetet. Program för hållbar utveckling Under året har ett program för hållbar utveckling som omfattar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet beslutats. Hållbarhet ska integreras i regionorganisationen och kräver kunskap om sakfrågor men också insikt om värdet av att ställa om till en mer hållbar verksamhet. Kommissionsarbetet för en mer jämlik hälsa i länet har 5

64 SAMManfattande resultat, viktiga händelser och framtida utmaningar fortsatt. Uppdraget bygger på samverkan med länets kommuner, statliga myndigheter, civilsamhälle och näringsliv. Region Örebro län har även ansökt om att bli Fairtradediplomerad. Utmaningarna framåt inom hållbar utveckling är att genomföra FN:s Agenda 2030-mål, att implementera det nya hållbarhetsprogrammet och att hitta rätt vägar framåt i det fortsatta arbetet med rättvis handel och etisk konsumtion. På Miljödagen var temat Att skapa förändring. Region Örebro läns miljöpris tilldelades anestesi- och intensivvårdskliniken, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, vars arbete på ett bra sätt visade att förändrat arbetssätt kan generera positiva effekter även ur miljö- och klimatperspektiv. Pågående visions- och värdegrundsarbete Arbetet med att vidareutveckla och stärka varumärket Region Örebro län pågår bland annat genom att se över nuvarande vision och ta fram en gemensam vision och värdegrund för Region Örebro län. En tydlig och målgruppsanpassad kanalstrategi är under framtagande och ska implementeras under kommande år. Ett starkt varumärke är väsentligt för att upprätthålla och utveckla förtroendet hos patienter, länsinvånare, kommuner och näringsliv. Varumärket är också viktigt för att behålla befintliga medarbetare och attrahera nya medarbetare. Ett område som också ska utvecklas är formerna för medborgardialog, eftersom det är viktigt att organisationen kommunicerar med olika målgrupper på deras villkor. Här är arbetet med att vidareutveckla de digitala kanalerna extra viktigt. Utvecklad digitalisering Länsborna är fortfarande bäst i Sverige på att använda e-tjänster inom vården, och deras förväntningar på myndigheternas digitala lösningar medför utmaningar inom till exempel samordning och säkerhet. Arbetet pågår med fortsatt och breddat införande av tjänster inom e-hälsa. Uppföljningen från 1177 Vårdguiden visar att svenskarnas användning av e-tjänster inom vården ökar snabbt. Örebro län ligger fortsatt i täten procentuellt sett med flest antal användare av 1177 Vårdguidens e-tjänster. Invånare kan nu läsa delar av sina journaluppgifter via e-tjänsten Journalen på 1177.se. Upphandling av Framtidens vårdinformationsstöd pågår och ska vara klart hösten Upphandlingen genomförs i samarbete med andra landsting och regioner. Attraktiv arbetsgivare och kompetensförsörjning En övergripande handlingsinriktad strategi för långsiktigt arbete med attraktiv arbetsgivare har tagit form som en del i Region Örebro läns arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare. Den innefattar sex strategier: skapa engagemang, använda kompetensen rätt, visa karriärmöjligheterna, utnyttja tekniken, bredda rekryteringen, samt marknadsföra jobben. För att säkra kompetensförsörjningen och på grund av svårigheter att rekrytera personal inom vårdområdet och andra verksamhetsområden har olika aktiviteter pågått under året. Ett projekt pågår kring framtidens vårdavdelningar där flera verksamheter arbetar tillsammans med att hitta nya lösningar för att hantera bemanning och att få rätt kompetens på rätt plats. Projektet innebär bland annat att visa hur kompetenser ska användas på ett optimalt sätt, vad som krävs för detta, samt att hitta en modell som är långsiktig och hållbar över tid. Programmet för en kortare väg till svensk legitimation pågår också. De 16 första deltagarna är läkare, tandläkare, sjuksköterskor och apotekare. Syftet är att de ska lära sig svenska språket och förstå hur svensk hälso- och sjukvård samt tandvård fungerar. En av de mest strategiska frågorna för Region Örebro län är kompetensförsörjningen. Att attrahera, anställa, behålla och utveckla medarbetare är en viktig grund för att nå verksamhetens målsättningar och uppdrag både på kort och på lång sikt. Strukturförändringar, generationsväxling och en hög utvecklingstakt kräver framförhållning och samsyn kring kompetensförsörjning. Sveriges regionala indelning I juli 2015 beslutade regeringen om utredningsdirektiv för att Sveriges regionala indelning skulle förändras. Region Örebro län har tillsammans med andra parter i länet, länsstyrelse, kommuner och universitet, under flera år arbetat med frågan och byggt kunskap. Fokus har legat på att utveckla ett funktionellt stråk Oslo-Stockholm. Utveckling av den högspecialiserade vården vid Universitetssjukhuset Örebro har varit ett annat viktigt perspektiv. Den 30 juni presenterade Indelningskommittén ett delbetänkande med förslag om att tre nya landsting/regioner bildas den 1 januari Delbetänkandet remitterades av regeringen. Inom ramen för samarbetet i Örebro län hölls den 18 augusti en remisskonferens där ett 80-tal företrädare för kommuner, region och länsstyrelse deltog. En majoritet i regionfullmäktige ställde sig bakom huvuddragen i förslaget vid sammanträdet i september. Vid överläggningar mellan riksdagspartierna skulle en proposition i enlighet med kommitténs förslag inte få majoritet i riksdagen; därför avslutade regeringen den delen av processen. Indelningskommittén arbetade under hösten 6

65 SAMManfattande resultat, viktiga händelser och framtida utmaningar vidare med frågan om statens regionala organisering, ett arbete som kommer att presenteras i slutbetänkandet i augusti Region Örebro län fortsätter att aktivt följa kommitténs arbete. Omvärldsfrågor Ett tydligare arbete med systematiskt omvärldsarbete har startat för att få en samlad bild kring framtida förutsättningar för både Örebro län och Region Örebro län. Syftet är att skapa en ökad medvetenhet i organisationen, bättre beslutsunderlag avseende strategiska vägval och ökad handlingsberedskap. Internationellt engagemang Internationellt samarbete är en förutsättning för att kunna möta samhällsutmaningarna inom till exempel ökad konkurrens, demografisk utveckling, klimat-, miljö- och energifrågor. Internationellt engagemang är ett instrument för att uppnå mål för den egna verksamheten såväl som för den regionala utvecklingsstrategin. Under året har verksamhetens internationella arbete kartlagts samt utvecklingsförslag för hur det internationella arbetet kan stärkas tagits fram. En internationell strategi och riktlinjer ska tas fram för Region Örebro län. Behov för asylsökande En särskild flyktingsamordningsgrupp bildades hösten 2015 med uppdrag att följa utvecklingen och konsekvenser av flyktingsituationen för Region Örebro läns verksamheter samt samordna och stödja verksamheterna i problemlösning. En flyktingplan har beslutats som innehåller aktiviteter och utredningsuppdrag med syfte att Region Örebro läns verksamheter på ett bra sätt ska kunna hantera den specifika situation som 2015 års stora volym av asylsökande medförde men också framledes kunna hantera liknande situationer. För att möta ökade behov har personalförstärkningar gjorts på vårdcentralerna och Folktandvården. Antalet asylsökande i länet minskade under året, från till och situationen har delvis stabiliserats, trots en fortsatt hög arbetsbelastning inom berörda verksamheter. Positiva ekonomiska resultat Region Örebro läns resultat är positivt och uppgår till 261 miljoner kronor, vilket är 241 miljoner kronor bättre än budgeterat. År 2015 var resultatet 103 miljoner kronor justerat för engångsintäkten från AFA Försäkring om 50 miljoner kronor, och budgetavvikelsen var då positiv med 83 miljoner kronor. Balanskravsresultatet, beräknat enligt lagen om kommunal redovisning 4 kap. 3 a, är 261 miljoner kronor och är detsamma som årets resultat. Med detta resultat lever Region Örebro län upp till balanskravet år Styrelsen och nämnderna redovisar sammanlagt ett underskott på -92 miljoner kronor 2016, vilket är en förbättring jämfört med föregående år med 116 miljoner kronor. Måluppfyllelsen varierar mellan nämnderna, men det är endast regionstyrelsen som redovisar ett underskott för året. Underskottet kommer från hälso- och sjukvårdsförvaltningen, som redovisar -166 miljoner kronor, vilket är en förbättring jämfört med året innan med 108 miljoner kronor. Resultatförbättringarna är en effekt av arbetet med handlingsplaner, som beslutats för de förvaltningar som förutsett negativa resultat för Uppföljning av mål Det har pågått en mängd aktiviteter för att uppfylla fullmäktiges mål och uppdrag. Det finns totalt 40 inriktningsmål och av dessa har 39 mål uppfyllts under 2016, varav 24 stycken fullt ut. 15 mål har en mindre acceptabel avvikelse från målnivån, varav 12 har en positiv utveckling i jämförelse med föregående år. Sammanlagt har alltså 39 av 40 mål (98 procent) en god måluppfyllelse eller en mindre, acceptabel avvikelse. Ett mål har en större negativ avvikelse från målnivån och uppfylls inte. Det är inriktningsmål 40, att styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans. 7

66 Region Örebro läns vision och värdegrund Visionen är utgångspunkten för all verksamhet. Det pågår ett arbete med att slutföra framtagandet av en gemensam vision och värdegrund för Region Örebro län. Till dess att den omarbetade gemensamma visionen och värdegrunden är beslutad gäller det som finns i dag. Före detta Örebro läns landstings vision lyder: Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Värdegrunden, som utgår från visionen, lyder: Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Tidigare Regionförbundet Örebros vision är: Vår handlingskraft i nutid bygger regionens framtid. Visionen visar färdriktningen och det framtida önskvärda läget för Region Örebro län, och värdegrunden ger de tydliga värderingar som ska genomsyra arbetet. Tillsammans stärker det den gemensamma identiteten och visar hur chefer och medarbetare ska förhålla sig till varandra och till länsinvånarna. För Region Örebro betyder det: Ett gott liv för länsinvånarna Region Örebro län arbetar för att skapa goda livsvillkor för länets invånare. Våra ansvarsområden är hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik, kultur och näringslivsutveckling. Vi bidrar till och skapar förutsättning för en smart, hållbar och inkluderande regional utveckling, och arbetar för att ett kulturellt och inkluderande perspektiv ska nå bredare målgrupper. Vi tar aktiv del i kunskaps- och kompetensutveckling i vårt land och i andra länder. 8

67 Kraftfull utveckling Vi lever i en värld av ständiga förändringar, med nya möjligheter och utmaningar. Vi skapar trygghet och närhet till våra länsinvånare genom att inhämta och använda ny kunskap samt genom att kritiskt granska vårt arbete. Vår medicinska forskning och högt specialiserade vård gör oss attraktiva regionalt, men även nationellt och internationellt. Vi arbetar också för en tillgänglig och hållbar region som möjliggör utveckling i hela länet. Rikt utbud och tillgänglighet Vi har ett rikt utbud av hälso- och sjukvårdsinsatser. Det spänner från nära bassjukvård till högt specialiserad vård. Vi erbjuder och ger vård efter behov med rätt kvalitet och hög patientsäkerhet. Vi arbetar också för väl fungerande samhällsplanering, infrastruktur och kommunikationer. Tillgänglighet och medmänsklighet är våra ledstjärnor. Förtroende, erfarenhet och nytänkande Vårt medicinska arbete vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet samt rätt kompetens hos våra medarbetare. Lärande i arbetet och nytänkande i arbetssätt och organisation sätter vi främst. Vi prövar och utvecklar nya idéer. Tillsammans för länsinvånarna Utifrån våra länsinvånares behov och livssituationer bygger vi broar mellan våra och andras verksamheter för att nå bästa resultat. Vi arbetar tillsammans med andra samhällsaktörer för att skapa bästa möjliga framtid för människor som bor och verkar i Örebro län. Gemensamma satsningar görs inom kunskap och kompetens, innovationer och entreprenörskap, lustfyllda möten och upplevelser samt den öppna regionen. Vi glömmer aldrig vilka vi är till för. 9

68 Region Örebro läns uppdrag Genom regionbildningen har den regionala politiska nivån en roll som innebär att vara företrädare för Örebro län, bland annat gentemot staten. Regionorganisationens uppdrag är att driva och samordna arbetet med en hållbar regional utveckling inom hälso- och sjukvård, tandvård, klinisk forskning, utveckling och utbildning, regional tillväxt, samhällsbyggnad och digitalisering. Det regionala uppdraget omfattar också verksamhet inom kollektivtrafik, företagshälsovård, tolkförmedling, att vara huvudman för folkhögskolor och att främja kommunal samverkan och intressebevakning. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering har tre huvudsyften: Att ge en mångdimensionell bild av verksamhetens resultat i förhållande till fastställda mål och uppdrag. Att värdera hur styrande riktlinjer och rutiner efterlevs i verksamheten. Att utgöra kunskaps- och beslutsunderlag inför förbättringsarbete och fortsatt planering. Den röda tråden löper från regionfullmäktiges verksamhetsplan med budget med övergripande mål och inriktningsmål med indikatorer till nämnder och förvaltningar, verksamheter och ytterst till medarbetare där mål och uppdrag genomförs. Här vänder planerings- och uppföljningsprocessen och den röda tråden kan följas från mötet mellan invånare och organisation, via verksamhet, förvaltning och regionkansli till nämnd, regionstyrelsen och ytterst regionfullmäktige. Uppföljning sker på alla nivåer i verksamheten; från enkla dagliga ronder eller avstämningsmöten till ledningens återkommande genomgång på verksamhetsnivå. Vidare knyter förvaltningarna samman de olika verksamheternas rapportering till muntliga verksamhetsöverläggningar med regiondirektören och berörda nämnder. Uppföljning av övergripande mål och inriktningsmål med indikatorer görs i delårsrapporter och verksamhetsberättelser inklusive bokslut. Rapportering sker i nämnder och regionstyrelsen. Skriftliga delårsrapporter och verksamhetsberättelser inklusive bokslut lämnas för beslut i nämnd och rapportering till regionstyrelsen. Regionstyrelsen rapporterar till regionfullmäktige i samband med delårsrapporter och årsredovisning inklusive bokslut. Vid bedömning av uppfyllelse av regionfullmäktiges inriktningsmål beaktas utfall för aktuella indikatorer samt nämndernas resultat och aktiviteter kopplade till det aktuella målet. 10

69 region örebro läns ORGANISATION Region Örebro läns organisation roller och ansvar Medborgare Valberedning Patientnämnd Revision Regionfullmäktige Hållbar regional utveckling Demokratiberedning Personalutskott Ekonomi-, service- och ägarutskott (inkl LOV) Rådet för funktionshinderfrågor Pensionärsråd Gemensam nämnd för företagshälsa och tolkförmedling Vilt- och naturvårdskommitté Fokusnämnd för kultur, bildning och ideella sektorn (tillika folkhögskolestyrelse) Nämnd för regional tillväxt Regionstyrelse tillika nämnd för hälso- och sjukvård samt klinisk forskning Nämnd för samhällsbyggnad (tillika regional kollektivtrafikmyndighet) Etikråd Planerings- och organisationskommitté Fokusnämnd för miljöoch klimatfrågor (tillika styrelse för energikontor) Fokusberedning för klinisk forskning och utbildning Fokusberedning för somatisk och psykiatrisk specialistvård samt högspecialiserad vård Fokusberedning för närsjukvård Fokusberedning för habilitering, hjälpmedel och folktandvård Fokusberedning för folkhälsa Den politiska organisationen Regionfullmäktige är Region Örebro läns högsta politiska organ med direktvalda ledamöter som representerar länets medborgare. Regionfullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för Region Örebro län. Detta innebär bland annat att besluta om mål och riktlinjer för verksamheten, att fastställa budget och skattesats, att besluta om den politiska organisationen och att fastställa reglementen för Region Örebro läns nämnder. Patientnämnden är underställd regionfullmäktige och ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter samt bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Den övergripande arbetsuppgiften för revisionen är att granska om verksamheten följer regionfullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. En väsentlig del är också att främja arbetet med styrning och kontroll av verksamheten. Demokratiberedningen är ett beredande organ underställt regionfullmäktige. Uppdraget är av långsiktig, strategisk karaktär och fokuserar på frågor som berör Region Örebro läns framtida utveckling inom demokratiområdet. Regionstyrelsen är högsta verkställande och beredande organ och har det övergripande ansvaret för Region Örebro läns utveckling. Detta innebär att leda och samordna de övergripande utvecklingsfrågorna, att ansvara för strategisk planering som främjar en långsiktigt hållbar utveckling för Örebro län och att följa upp verksamheten. Regionstyrelsen har initiativrätt och samordningsansvar för framtagande av styrande dokument, till exempel vision, policier och program. Regionstyrelsen är tillika nämnd för hälso- och sjukvård samt klinisk forskning. Inom regionstyrelsen finns två utskott, personalutskott samt ekonomi-, service- och ägarutskott (inklusive Lagen om valfrihetssystem). Utskotten ska bereda strategiska frågor till regionstyrelsen samt besluta i de frågor som delegerats till utskottet från regionstyrelsen. 11

70 region örebro läns ORGANISATION Det finns fem fokusberedningar som är beredningsorgan till regionstyrelsen. Fokusberedningarna har inte något beslutsmandat. De är fokusberedning för klinisk forskning och utbildning, fokusberedning för somatisk och psykiatrisk specialistvård samt högspecialiserad vård, fokusberedning för närsjukvård, fokusberedning för habilitering, hjälpmedel och folktandvård samt fokusberedning för folkhälsa. Syftet med fokusberedningarna är att stödja och bistå regionstyrelsen, förbättra och möjliggöra kunskapsfördjupning samt skapa ökad tillgänglighet till politiken för medborgare och andra aktörer. Tillsammans med andra kommuner i länet finns en gemensam nämnd för företagshälsa och tolkförmedling där Region Örebro län är värdorganisation. Nämnden ansvarar för företagshälsa och tolkförmedling i enlighet med separat överenskommelse och reglemente. Till regionstyrelsen som rådgivande organ finns pensionärsråd, etikråd samt planerings- och organisationskommitté. Rådet för funktionshinderfrågor ska arbeta för att förbättra villkoren för länets medborgare med funktionsnedsättning med särskilt fokus på tillgänglighet, delaktighet, bemötande och diskriminering. Region Örebro län består även av nämnden för regional tillväxt och nämnden för samhällsbyggnad. Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten, inom de tilldelade ekonomiska ramarna, bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som regionfullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. De står under regionstyrelsens uppsikt och ansvarar för sin verksamhet inför regionfullmäktige. Det finns två fokusnämnder, dels fokusnämnd för kultur, bildning och ideella sektorn (tillika folkhögskolestyrelse) och dels fokusnämnd för miljö- och klimatfrågor (tillika styrelse för energikontor). Fokusnämnderna ska stödja och bistå nämnden för regional utveckling respektive nämnden för samhällsbyggnad genom att bereda frågor för beslut i nämnden, samt fatta beslut inom fokusnämndens ansvarsområde. Fokusnämnden ska också hantera uppdrag som löpande tilldelats fokusnämnden av nämnden. Vilt- och naturvårdskommittén är ett rådgivande organ till nämnden för regional tillväxt i ärenden som rör vilt- och naturvård. För samverkan mellan Region Örebro län och kommunerna finns ett regionalt samverkansråd. Under mandatperioden är mandatfördelningen i regionfullmäktige denna: S M SD V L KD MP C 12

71 region örebro läns ORGANISATION Regiondirektör Regionkansli Patientnämndens kansli Bolag och stiftelser Hälso- och sjukvård med klinisk forskning Folktandvården Regional utveckling Företagshälsa och tolkförmedling Regionservice Verksamhetsorganisation Regiondirektören är verksamhetsorganisationens högsta tjänsteman, direkt underställd regionstyrelsen. Regiondirektörens uppdrag är att ansvara för att korrekta, relevanta och fullständiga underlag finns tillgängliga inför politiska beslut, att omsätta de politiska besluten i handling och att leda och utveckla verksamheten mot de mål som ställts upp i strategiska dokument och verksamhetsplaner. Vidare ska regiondirektören hålla samman organisationen som en helhet och bära det övergripande verksamhetsansvaret samt företräda regionorganisationen i samverkan med andra såväl lokalt och regionalt som nationellt. Till sitt stöd har regiondirektören ett regionkansli med olika kompetensområden samt förvaltningarnas ledning. Regionkansliets uppdrag är att stödja den politiska organisationen och regiondirektören. Vid Regionkansliet finns kompetensområden inom hållbar utveckling, administration, juridik, säkerhet, planering, ekonomi, HR, kommunikation och beredning och uppdrag för hälso- och sjukvård. Verksamhetsorganisationen rymmer förvaltningarna Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, Folktandvård, Regional utveckling, Företagshälsa och tolkförmedling samt Regionservice. Förvaltningarna leds var och en av en förvaltningschef som rapporterar till regiondirektören. Patientnämndens kansli lyder under regiondirektören. Region Örebro län har, i större eller mindre utsträckning, ett avgörande inflytande som finansiär och ägare för ett antal bolag, stiftelser och föreningar. Regiondirektören ansvarar för att den verksamhet som organiseras i annan juridisk form än förvaltning knyts till Region Örebro läns övriga verksamhetsorganisation. 13

72 region örebro läns organisation Region Örebro län Region Örebro läns förvaltnings AB 100 % Tåg i Bergslagen AB 25 % Länsgården fastigheter AB 100 % Länstrafiken Örebro AB 100 % Länsteatern i Örebro AB 91 % Scantec AB 50 % Örebro läns flygplats AB 44,95 % Oslo-Stockholm 2.55 AB 25 % Almi företagspartner AB 24,5 % Alfred Nobel Science Park AB 21 % Länsmusiken i Örebro AB 9 % JuriDiska personer Region Örebro län är även engagerat genom ägarandelar eller driftbidrag i följande juridiska personer: Mälardalstrafik MÄLAB AB AB Transitio Finsamförbunden i Örebro län Capio Läkargruppen AB Information for Medical Purpose i Stockholm AB Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg Stiftelsen för medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset Örebro Stiftelsen Nora Järnvägsmuseum och veteranjärnväg Stiftelsen Svenska Skoindustrimuseet i Kumla Stiftelsen Frövifors Pappersbruksmuseum Gammelkroppa Skogsskola Kommuninvest ekonomisk förening Stiftelsen Kungliga Gyttjebad och Brunnsanstalten Loka 14

73 Rapportering, mål och måluppfyllelse Rapportering av aktuella händelser och framtida utmaningar, mål och måluppfyllelse samt uppdrag kopplas till de strategiska processer och målområden som återfinns i verksamhetsplanen med budget för 2016 huvudprocesserna hälso- och sjukvård, tandvård och regional utveckling och områdena hållbar utveckling, digital agenda, e-samhälle och e-hälsa, attraktiv arbetsgivare och ekonomi. Symbolförklaringar Färgindikatorer, måluppfyllelse 2016 = uppnått eller överträffar målnivå = mindre, acceptabel avvikelse från målnivån = större negativ avvikelse från målnivån Förändringspilar, utveckling under året, resultat 2016 jämfört med 2015 alternativt årets början. = resultatet har förbättrats = resultatet är oförändrat = resultatet har försämrats Villkor för måluppfyllelse redovisas per inriktningsmål med indikatorer under respektive process och målområdes rapportering av mål och målavstämning. Redovisning av resultat för uppdrag sker också inom respektive process och målområde. I Region Örebro läns verksamhetsplan med budget för 2016 finns 40 inriktningsmål och av dessa har 39 mål uppfyllts under 2016, varav 24 stycken fullt ut. 15 mål har en mindre, acceptabel avvikelse från målnivån, varav 12 har en positiv trend. Ett mål har en större negativ avvikelse från målnivån. Sammantaget har således 39 av 40 mål (98 procent) en god måluppfyllelse eller en mindre, acceptabel avvikelse.

74 16 RappoRteRing,

75 hållbar utveckling Hållbar utveckling Under året har ett program för hållbar utveckling som omfattar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet beslutats. Kommissionsarbetet för en mer jämlik hälsa i länet har inletts, en workshop om metoder för att möta destruktiv maskulinitet har arrangerats, och projektet Hållbara måltider har avslutats. Region Örebro län har även ansökt om att bli Fairtrade-diplomerad. Utmaningarna framöver är att genomföra FN:s Agenda 2030-mål i länet, att implementera det nya hållbarhetsprogrammet och att hitta rätt vägar framåt i det fortsatta arbetet med rättvis handel och etisk konsumtion. kommission för Jämlik hälsa Arbetet med en kommission för jämlik hälsa i Örebro län har fortsatt under året. Kommissionärer är ordinarie ledamöter i fokusberedningen för folkhälsa. Kommissionen ska identifiera utmaningar samt föreslå insatser som skapar förutsättningar för att nå en mer jämlik hälsa i befolkningen i länet. Uppdraget bygger på bred samverkan mellan Region Örebro län, länets kommuner, statliga myndigheter, civilsamhälle och näringsliv. I början av 2017 kommer det att genomföras länsdelsdialoger, med syfte att identifiera utmaningarna. program för hållbar utveckling Ett program för hållbar utveckling som omfattar Region Örebro läns interna verksamhet har färdigställts under året och beslutades av regionfullmäktige i november. Programmet innehåller övergripande mål, inriktningsmål och strategier som ska styra mot en hållbar utveckling som innefattar både social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Att integrera hållbarhet i huvudprocesserna och stödprocesserna kräver kunskap om sakfrågor men också insikten om värdet av att ställa om till en mer hållbar verksamhet. folkhälsoprojekt, undersökningar och aktiviteter för hållbar utveckling De statliga hiv/sti-medel som Folkhälsomyndigheten beviljade Region Örebro län har fördelats enligt politiskt beslutade överenskommelser med fyra frivilligorganisationer i länet. Möjligheten att genomföra hivtest med snabbsvar har införts. Region Örebro län har deltagit i den nationella kommunikationsinsatsen Hiv idag är inte som igår med information på bussarna i stads- och länstrafik samt reklam på SF Bio. En regional STI-konferens genomfördes av kunskapsnätverket Adlon på Örebro slott i slutet av året. Socialstyrelsens statsbidrag till landsting och regioner för kvalitetsutveckling av arbetet med våld i nära relationer har inom Region Örebro län främst använts för att förstärka pågående utvecklingsarbeten inom hälso- och sjukvården. Medlen används för att utveckla socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens långsiktiga, strukturerade och samordnade arbete mot våld i nära relation och stöd till våldsutsatta kvinnor och barn, samt till att utveckla berörda verksamheters möjligheter att följa gällande regelverk, få tillgång till aktuell kunskap och kunna använda verksamma metoder inom området, eller på annat sätt kvalitetsutveckla sitt arbete. Tillsammans med Länsstyrelsen i Örebro län har utbildningar för att stödja jämställdhetsintegrering i länet genomförts. De teman som togs upp under året var styrning för jämställdhet, jämställdhetskrav i upphandling, samt aktiva åtgärder för jämställdhet i arbetsmiljöarbetet. Region Örebro län och Länsstyrelsen var också samarrangörer för den årliga konferensen Maskulinitet i förändring där årets fokus var sexualitet. I november genomfördes en workshop om metoder för att möta destruktiv maskulinitet med deltagare från hela länet. Den delfinansierades av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Erfarenheterna från dagen kommer att bilda underlag till två filmer som ska inspirera till fortsatt utvecklingsarbete. Region Örebro län deltog i Örebro Pride i augusti och flaggade med regnbågsflaggan på stadsbussarna, Universitetssjukhuset Örebro och vid regionkansliet, samt deltog med information och kunskap vid utställarbord. Hbtqdiplomerade/certifierade verksamheter fanns med i Prideparaden och i Pride Park i Stadsparken. Projektet Hållbara måltider har fortsatt. Region Örebro läns sjukhuskök samt sju kommuner i länet har deltagit. På slutkonferensen i maj presenterades projektets kokbok, samt resultat och utvärdering som genomförts av Örebro universitet. Projektet har också presenterats på en nationell konferens om offentliga måltider i Växjö. Under året har vårdcentralernas så kallade matskåp reviderats. Syftet med skåpen är att erbjuda besökare på vårdcentralerna kortfattade, konkreta och lättillgängliga råd om hur man med relativt enkla medel kan äta mer hälsosamt. Under året har samtliga hälsosamtal i skolan med elever i förskoleklass, årskurs 4 och 7, samt år 1 på gymnasiet sammanställts, analyserats och redovisats på skol-, kommun- och länsnivå utifrån data i databasen Elsa Örebro län. Arbetet har skett i samverkan med elevhälsans medicinska insats på samtliga kommunala skolor samt tre friskolor i länet. Upphandling och förberedelser inför Liv & hälsa 2017, en gemensam urvalsundersökning bland invånare 18 år och äldre, har genomförts i samverkan med landstingen och 17

76 hållbar utveckling regionerna i Uppsala, Södermanland, Västmanland och Värmland. Resultaten från Vårdbarometerns mätningar år 2015 om befolkningens attityder till, kunskap om och förväntningar på hälso- och sjukvården har sammanställts till en nationell rapport i samarbete med SKL. I april genomfördes Miljödagen med temat Att skapa förändring. Region Örebro läns miljöpris tilldelades anestesi- och intensivvårdskliniken, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Klinikens arbete är ett mycket gott exempel på hur förändrade arbetssätt kan generera positiva effekter även ur miljö- och klimatperspektiv. Ansökan om diplomering till Fairtrade-region skickades in i slutet av året enligt beslut av regionfullmäktige. framtida utmaningar Hållbar utveckling och resiliens är centrala begrepp på den globala agendan. Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030, som innebär att världens länder har åtagit sig att leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Det nationella genomförandet i Sverige inkluderar kommuner och landsting liksom statliga myndigheter och regeringskansliet. Programmet för hållbar utveckling som omfattar Region Örebro läns interna verksamhet innehåller mål och strategier som ska styra mot en hållbar utveckling avseende social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Hållbarhet ska integreras i huvudprocesser och stödprocesser och kräver kunskap om sakfrågor men också insikt om värdet av att ställa om till en mer hållbar verksamhet. Utmaningar för programmets genomförande är att nämnder och förvaltningar ska ta fram relevanta aktivitetsplaner, samt att uppföljningen ska ske på ett tydligt och strukturerat sätt framöver. Under våren presenterade regeringen barnrättighetsutredningen som innehåller förslag om att barnkonventionen blir lag i januari I utredningen föreslås också ett kunskapslyft riktat till politiker och olika yrkesgrupper för att höja kompetensen om barnkonventionen. Regionfullmäktige beslutade i april att Region Örebro län ska ansöka om att bli en Fairtrade-diplomerad region. I slutet av året skickades ansökan in. Fairtrade-diplomering innebär aktiv samverkan med minst tre av länets kommuner kring informationskampanjer, olika aktiviteter samt mål för inköp av rättvisemärkta produkter. 18

77 hållbar utveckling mål och uppdrag hållbar utveckling ÖVERGRIPANDE MÅL SOCIAL HÅLLBARHET Örebro läns invånare ska ha och känna lika tillgång till samhällets trygghet och service och möjlighet till delaktighet. ÖVERGRIPANDE MÅL EKOLOGISK HÅLLBARHET Region Örebro län ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. ÖVERGRIPANDE MÅL EKONOMISK HÅLLBARHET Region Örebro län ska arbeta för att förutsättningarna för god, jämlik och jämställd hälsa och välfärd ständigt förbättras. Sammanfattande kommentarer inom hållbar utveckling Ett program för hållbar utveckling har beslutats av regionfullmäktige i november. Programmet innehåller mål och strategier för att styra Region Örebro län mot en hållbar utveckling som innefattar både social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Att integrera hållbarhet i Region Örebro läns huvudprocesser och stödprocesser kräver kunskap om sakfrågor men också insikten om värdet att ställa om till en mer hållbar verksamhet. Miljö- och hållbarhetsprogrammet har förlängts till att gälla även 2016 och samtliga verksamheter har fortsatt arbetet för att nå prioriterade mål. Verksamheterna har fortlöpande arbetat för att beakta ekologisk hållbar utveckling, bland annat genom att minska förbrukningen av engångsprodukter och att styra inköpen mot miljösmarta alternativ samt att minska resande genom god planering och möten/ uppdrag via telefon istället för på plats. Verksamheterna har arbetat för ökad tolerans och kunskap i HBTQ-frågor genom kompetensutvecklingsinsatser och en webbaserad HBTQ-utbildning erbjuds alla medarbetare. Samtliga nämnder har fortsatt arbetet med gender budgetinganalys inom minst ett verksamhetsområde under året. 19

78 hållbar utveckling UPPDRAG 1. Att fortsätta arbetet med att utveckla ett långsiktigt program för hållbar utveckling för beslut under Kommentar: Ett program för hållbar utveckling som omfattar Region Örebro läns interna verksamhet har färdigställts under året och beslutades av regionfullmäktige i november. Programmet innehåller övergripande mål, inriktningsmål och strategier som ska styra mot en hållbar utveckling som innefattar både social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet och gäller för perioden Att integrera hållbarhet i huvudprocesser och stödprocesser kräver kunskap om sakfrågor men också insikten om värdet att ställa om till en mer hållbar verksamhet. Utmaningar för programmets genomförande är att nämnder och förvaltningar tar fram relevanta aktivitetsplaner för programmets genomförande samt att uppföljningen genomförs på ett tydligt och strukturerat sätt framöver. 2. Att förlänga Miljö- och hållbarhetsprogrammet till att gälla under Kommentar: Regionfullmäktige beslutade den 26 april att anta en förlängning av Miljö- och hållbarhetsprogrammet tillsammans med åtgärdsplan för ökad måluppfyllelse, till att gälla även under Att fortsätta arbetet för att nå prioriterade mål i Miljö- och hållbarhetsprogrammet även under Kommentar: Under 2016 har en redovisning av Miljö- och hållbarhetsprogrammet för 2015 sammanställts. Uppföljning av 2016 års värden har påbörjats och kommer att slutföras under våren Vid uppföljningen visar trendpilarna för 2015 en förbättring inom de flesta områden. Andelen ekologiska livsmedel uppgår till 47 procent 2015 och 48 procent 2016 och överträffar därmed måluppfyllelsen 45 procent. Ändrade bränslen i delar av kollektivtrafiken har lett till att även målet om klimatpåverkan från kollektivtrafiken har uppfyllts. Under 2016 minskade kollektivtrafiken klimatpåverkan med cirka 46 procent jämfört med föregående år. Minskningen beror till stor del på att trafiken i länet till allt större del började köras på HVO (hydrerade vegetabiliska oljor). HVO är ett miljövänligare alternativ till fossil diesel. I dagsläget körs 87 procent av bussarna på förnyelsebara drivmedel. Målet på en minskning med 20 procent jämfört med 2010 är därmed uppfyllt. Det finns fortfarande mycket att arbeta med för att samtliga mål ska uppfyllas inom de olika områdena. Under året har det genomförts en rad olika aktiviteter och satsningar för att nå de prioriterade målen i Miljö- och hållbarhetsprogrammet. Region Örebro läns miljöpris delades ut under Miljödagen den 27 april. Årets pris gick till anestesi- och intensivvårdskliniken för deras arbete med att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Under våren togs en ny regionövergripande avfallsrutin fram för att bland annat öka materialåtervinningen. Matsvinnsprojektet slutfördes i slutet av året och resultatet blev en minskning av matsvinnet med 19 procent vilket leder till minskade kostnader och mindre miljöpåverkan. Minskad klimatpåverkan från engångsmaterial prioriteras inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Det operativa arbetet görs av miljöombud och beställare som får stöd av miljöcontroller och materialkonsulent. Miljöronder har genomförts vid verksamheter i alla områden. Miljöronden är ett verktyg för att prioritera miljöarbetet utifrån bland annat Miljö- och hållbarhetsprogrammet. Under 2016 har Folktandvården arbetat fortlöpande med de aktiviteterna som är uppsatta i verksamhetsplanen för att nå de prioriterade målen avseende målområde energi, produkter, kemikalier, resor och transporter och miljöronder. Aktiviteterna är genomförda i respektive område och målen är uppnådda. 4. Att beakta hållbar utveckling i sin planering och sitt dagliga arbete. Kommentar: Det finns ett fortsatt engagemang för hållbarhetsfrågorna i samtliga nämnder och verksamheter. Olika aktiviteter pågår i Region Örebro läns verksamheter för att nå målen i Miljö- och hållbarhetsprogrammet I det dagliga arbetet följer verksamheterna de nya avfallsriktlinjerna och många verksamheter arbetar aktivt för att minska vissa engångsprodukter och därmed klimatpåverkan. Region Örebro län har under året utrett hanteringen av formalin och kartlagt exponeringsrisker. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Folktandvården och Regionservice 20

79 hållbar utveckling har genomfört miljöronder i ett antal verksamheter. Flera förvaltningar har genomfört den webbaserade hbtq-utbildningen bland annat 484 medarbetare inom Regionservice. Samtliga förvaltningar ökar användandet av olika tekniska hjäpmedel som videokonferens och skype i stället för att resa. Hälso- och sjukvården har inom fler områden än tidigare ekologisk hållbar utveckling som ett målområde i sin verksamhetsplan. En checklista för att beakta ekologisk hållbar utveckling har tagits fram. Checklistan har presenterats för områdenas ledningsrepresentanter i miljöfrågor och på utbildningstillfällen för chefer inom några områden. Checklistan finns tillgänglig på intranätet och har bland annat använts inom området habilitering och hjälpmedel. Regionservice har arbetat vidare med resultatet från de dialoger med barn som genomfördes under Resultatet har inneburit att kostavdelningen har utarbetat kostmenyer riktade till barn. Synpunkter från barndialogerna som berör hälso- och sjukvården har överlämnats till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. 5. Att fullfölja arbetet med gender budgetinganalys inom minst ett verksamhetsområde under Kommentar: Samtliga nämnder har initierat arbetet med gender budgetinganalyser. Staben hållbar utveckling deltar med resurser och kunskapsstöd. Tillsammans med Länsstyrelsen genomfördes under våren en större kunskapshöjande insats riktad mot såväl politik som förvaltningar. En styrgrupp för stöd och erfarenhetsutbyte har inrättats som drivs av Regionkansliet. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har fortsatt arbetet med gender budgeting. Kartläggningsarbetet inom habilitering och hjälpmedel har fortsatt, med bland annat uppföljning av kognitionshjälpmedel. Den tidigare framtagna kartläggningen av förflyttningshjälpmedel har följts upp. En handbok för aktivt jämställdhetsarbete Spelar Roll? har utarbetats. Psykiatrins öppenvård har inlett en kartläggning av bemötande och behandling av patienter med schizofreni. Inom närsjukvården har ett utvecklingsarbete omkring behandling av svårläkta sår genomförts vid Nora vårdcentral. Folktandvården har genomfört en undersökning om erbjudande om tandreglering för pojkar och flickor utifrån gender budgetinganalys. Rapporten visar att: Frågeställning om tandregleringsbehandling ska erbjudas i princip är neutral när det gäller fördelning mellan könen. Gällande bettavvikelse föreligger av anatomiska skäl en lätt övervikt av flickor, erbjudandet speglar denna övervikt och kan därmed anses vara objektiv/neutral. Önskan om behandling är större hos flickor än hos pojkar när det subjektiva behandlingsbehovet vägs in. Pojkar tackar i större utsträckning nej till tandregleringsbehandling än flickor. Förhållandet är i procent 57/43 för flickorna. Regional utveckling: Har analyserat hur fördelningen av företagsstöd har genomförts. Cirka 20 procent av företagsstöden går till företag som drivs av kvinnor. Arbetet med att informera om stödmöjligheterna har intensifierats, bland annat i syfte att få fler företag som drivs av kvinnor att söka pengar. Även för fördelningen av föreningsbidrag har en gender budgetinganalys genomförts. Del av analysen har presenterats för och diskuterats med fokusnämnden för kultur, bildning och ideell sektor. Del av analysen har också presenteras och diskuterats på stormöte med föreningar den 18 maj. Inom området klimat och energi har fokusnämnden för miljö- och klimat analyserat två projekt och ett nätverk med avseende på genderperspektivet. Slutsatserna i analyserna arbetas nu in i utvecklingen av nätverket för bygg- och fastighetsfrågor. Regionservice har genomfört en gender budgetinganalys för att se hur smarta telefoner (iphone och Android) är fördelade mellan kvinnor och män i olika yrkesgrupper inom Region Örebro län. I de yrkesgrupper där telefoner är vanligast förekommande konstaterades att det är balans i fördelningen av smarta telefoner mellan könen. Resultatet visar ingen anledning att gå vidare med några åtgärder. 21

80 22 hållbar utveckling

81 hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården inom Region Örebro län har liksom hälso- och sjukvården i övriga landet stått inför en rad utmaningar det senaste året; hög personalomsättning, kompetensbrist och en ekonomi under hård press. Inom psykiatrin har arbetsbelastningen varit hög för att klara av att hålla vårdplatser öppna. Inom primärvården har pensionsavgångar lett till ett ansträngt läge för vissa vårdcentraler. Arbeten med att säkra kompetensförsörjningen pågår både regionalt och nationellt. Det pågår också utveckling av närsjukvården och universitetssjukvården. ett år med både utmaningar och utveckling Det har varit ett år fyllt av utmaningar för svensk sjukvård och det är inget undantag för Region Örebro län. Så gott som alla landsting och regioner har brottats med hög personalomsättning, brist på erfarna medarbetare, många inskolningar av nya kollegor och stängda vårdplatser. Det har lett till en pressad arbetsmiljö och en mycket ansträngd ekonomi. Situationen har varit särskilt ansträngd inom psykiatrin med hög arbetsbelastning för att klara av att hålla så många vårdplatser öppna som möjligt. Inom primärvården har många pensionsavgångar bland erfarna distriktsläkare på vissa vårdcentraler inneburit att arbetsbördan för den eller de som är kvar har blivit så tung att vissa valt att flytta till en annan vårdcentral. Det har också blivit allt svårare att få tag på hyrläkare som kan ta dessa uppdrag. Även om många besök inom primärvården sköts av andra kategorier än läkare, har bristen på allmänmedicinare lett till svårigheter för de drabbade vårdcentralerna. Samtliga sjukhus i länet har på grund av kompetensbrist dragit ner på antalet öppna vårdplatser. Det kan till exempel vara svårt att hitta en sängplats till alla patienter som kommer in via akutmottagningen och för planerade ingrepp riskerar köerna att bli längre. Ett medvetet arbete med kompetensväxling där rätt kompetens ansvarar för rätt uppgift har bland annat startat för att hantera dessa utmaningar. Ett exempel är arbetet med Framtidens vårdavdelning där rätt yrkeskategori utför de uppgifter de har bästa kompetensen för och där vårdnära servicetjänster utförs av personal inom Regionservice. Andra exempel är arbetet med standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården och den länsövergripande produktionsplaneringen där länets gemensamma resurser används mer optimalt för att uppnå bästa möjliga kvalitet och tillgänglighet. Denna samordning i länet börjar få genomslag inom flera specialiteter, där ortopedin sticker ut som ett positivt exempel på ökad koncentration, ökad produktion och förbättrad tillgänglighet. Nationellt står hälso- och sjukvården inför mycket stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjning. Men denna utmaning kan också leda till en positiv utveckling då man tvingas hitta nya lösningar på gamla problem. koncentration av specialiserad VårD Trenden i Europa och i Sverige går mot en ökad koncentration inom den mest specialiserade vården. På nationell nivå pågår ett fokuserat arbete när det gäller detta, bland annat utifrån rikssjukvårdsnämnden, regeringens högspecialistutredning och den fortsatta utvecklingen av regionala cancercentra. Alla har samma utgångspunkt, att ett större patientunderlag leder till en ökad kvalitet och effektivitet. Det måste även Region Örebro län förhålla sig till. För att vara en attraktiv medspelare i utvecklingen måste hälso- och sjukvården i Region Örebro län kunna visa nationellt hög kvalitet och vara en bra samarbetspartner med övriga landet. Ett liknande jobb behöver även utföras lokalt, mellan verksamheter inom länet och i samarbetet med kommunal vård och omsorg. Utvecklingen har kommit en bit på väg, exempelvis när det gäller vårdflöden, standardiserade processer och vårdförlopp, men mycket återstår att göra. närsjukvården är basen Basen i all hälso- och sjukvård ligger i en välfungerande närsjukvård. Det är hit patienterna kommer, ofta med vanliga och kroniska sjukdomstillstånd. I hälso- och sjukvården inom Region Örebro län ligger ett starkt fokus på just det. Även här handlar det om att utveckla bästa möjliga kvalitet och samtidigt hitta goda samarbetsformer som gagnar patienten genom hela vårdförloppet. I de närsjukvårdsområden som håller på att utvecklas skapas en struktur för att på ett bättre sätt jobba över traditionella gränser. Det kan vara mellan till exempel vårdcentraler, kommuner, akutmottagningar och den specialiserade vården på sjukhus, eller mellan den somatiska hälso- och sjukvården, psykiatrin och habiliteringen. Genom att alla verksamheter tillsammans tar ett gemensamt ansvar för patienternas bästa kan de riktigt goda resultaten uppnås. stärka universitetssjukvården Region Örebro län har ett särskilt uppdrag att bedriva universitetssjukvård. I uppdraget ska evidensbaserad vård och kunskapsstyrning, högkvalitativ forskning och utbildning bedrivas för att gagna den medicinska utvecklingen. En stor utmaning är att stärka universitetssjukvården utan att komma i konflikt med bassjukvården. För att klara utvecklingen behövs en ökad kvalitet i vård, forskning och utbildning inom strategiska områden. På lång sikt handlar det om att hålla en så god kvalitet att universitetssjukvården i Region Örebro län står stark i den allt högre nationella styrningen av den mest kvalificerade hälso- och sjukvården. 23

82 hälso- och sjukvård fastighetsprojekt för framtidens VårD I augusti togs första spadtaget för det nya huset för högspecialiserad vård H-huset på Universitetssjukhuset Örebro som ska vara inflyttningsklart år Huset byggs norr om A-huset och kommer att innehålla delar av Universitetssjukhuset Örebros högspecialiserade vård, såsom ögonkliniken, öron- näs- och halskliniken, hudkliniken, plastik- och käkkirurgiska kliniken, operation- och anestesiavdelning. Projektet omfattar också om- och tillbyggnation av akutmottagningen. Under året har projektering av bygghandling pågått. En överenskommelse har gjorts med generalentreprenören NCC om riktpriset och beställning av skede 2, genomförandet, undertecknades i början av juni. Arbetsplatsen har etablerats och spontning, schakt och sprängningsarbeten samt övriga grundläggningsarbeten startade i september. På Lindesbergs lasarett byggs akutmottagningen om och på Karlskoga lasarett byggs operations- och sterilavdelningen om. På länets tre sjukhus pågår även arbete med reservvattenanläggningar. framtida utmaningar Ekonomin är fortsatt satt under hård press och åtgärder ska fortsätta genomföras för att klara budgeten och samtidigt hitta en balans mellan ekonomin och den fortsatta utvecklingen. Kompetensförsörjningen och bristen på vårdpersonal är fortsättningsvis en mycket aktuell fråga i sjukvårdssverige. Vid sjukhusen handlar det mycket om att hantera antalet vårdplatser och inom primärvården och psykiatrin saknas det framförallt erfarna specialister. De bakomliggande orsakerna till bristen på medarbetare är mångfacetterad. Ökat eller minskat antal utbildningsplatser på universiteten och högskolorna påverkar också möjligheten att rekrytera. Det går dock inte att på ett enkelt sätt jämföra behoven idag med hur det såg ut för ett eller två år sedan. Patienterna blir äldre och har mer komplexa sjukdomar som kräver mer insatser. Samtidigt finns en nationell riktning att sjukvården i Sverige går mot att allt mer avancerad vård bedrivs som öppenvård. Det är en positiv trend som kan förklaras av den medicinska utvecklingen. Antalet vårdplatser i slutenvården minskar på många sjukhus i Sverige, parallellt med att beläggningsgraden och vårdkomplexiteten ökar. För Region Örebro län innebär denna utveckling att se över och skapa en vård med rätt dimensionering mellan den avancerade öppenvården och antalet vårdplatser inom slutenvården. Hela landstings-/regionsektorn i landet befinner sig också i en besvärlig ekonomisk situation. Kostnaderna har under en period haft hög ökningstakt inom hälso- och sjukvården i Region Örebro län. Det har hanterats på största allvar och kostnadsutvecklingen under 2016 har avtagit på ett positivt sätt. Inom vissa områden är kostnaderna fortsatt för höga. Kostnaderna för hyrläkare är till exempel fortfarande höga inom primärvården och psykiatrin och här kommer hälso- och sjukvården aktivt gå in i det nationella arbetet tillsammans med SKL och övriga regioner och landsting i landet för att bli oberoende av hyrpersonal. Tillgängligheten på vårdcentralerna kan bli bättre, men framförallt ska väntetiderna till planerade mottagningsbesök och operationer vid sjukhusen bli kortare även under Genom att samordna resurser i länet kan det arbetet komma ännu längre. Det är också ett av målen med de organisatoriska och verksamhetsmässiga förändringar som har drivits sedan mer än två år. Hälso- och sjukvården är inne i en mycket spännande utveckling. Som vanligt saknas inte utmaningar i verksamheten, men med gemensamma insatser kommer målet med en hälso- och sjukvård som kännetecknas av hög kvalitet, jämlik vård i rätt tid och ett gott personligt bemötande att uppnås. 24

83 hälso- och sjukvård mål och uppdrag hälso- och sjukvård ÖVERGRIPANDE MÅL Hälso- och sjukvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. INRIKTNINGSMÅL 1. Vården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Kommentar: Hälso och sjukvården har utmaningar när det gäller att öka verksamheternas hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande inriktning. Det finns en kunskapsgrupp i hälso- och sjukvården som ger metodstöd enligt de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande insatser. De ska också bidra till vidareutveckling av vårdprogram för riskgrupper där levnadsvanor kan ha en avgörande betydelse. Ett övergripande vårdprogram för insatser inom område levnadsvanor ger generellt stöd för vårdens olika insatsnivåer och områden. Indikator: Patienter som vårdats i Region Örebro län har tillfrågats om livsstil. Följs via: Nationella patientenkäten, vartannat år. Andel patienter som fått frågor om livsstil skall förbättras jämfört med senast genomförda patientenkät. Kommentar: Nationell Patientenkät för primärvården genomfördes under september Patienterna svarade på deras upplevelse om att de vid senaste besöket tillfrågats om livstilsvanor såsom alkohol, tobak, mat och motionsvanor. Resultatet visar att kvinnor i något högre grad än män tillfrågats. Andelen tillfrågade patienter har ökat 2015 jämfört med Nationell patientenkät avseende patienter som besökt eller vårdats inom specialistsjukvården under våren 2016 redovisar att patienterna i något mindre omfattning har tillfrågats om mat och motionsvanor jämfört vid primärvårdsbesöken hösten Alkohol- och tobaksvanor har diskuterats i något större omfattning i vårens slutenvårdsmätning. Indikator: Etablering av forum för öppna föreläsningar med spridning över länet med syfte att höja kunskapsnivån i befolkningen. Följs via: antal föreläsningar och spridning över länet och antal deltagare. Kommentar: Material har tagits fram för att i samband med öppna föreläsningar om sjukdomar eller vårdinsatser också kunna uppmärksamma levnadsvanornas betydelse och individens möjligheter att med hälsofrämjande aktiviteter påverka sin egen hälsa. En inspirationsfilm om levnadsvanors betydelse ska visas i anslutning till öppna föreläsningar och material ska placeras vid föreläsningslokalerna. Filmen kommer också att spridas via sociala medier. Under 2017 ska det också förstärkas med riktade föreläsningar och en webb-baserad utbildning inom området. Ny kunskap om hälsoläget i länet inhämtas för att öka möjligheterna att arrangera målgruppsanpassade föreläsningar. Indikator: Den antagna rutinen för rökfri operation för patienter som röker tillämpas inom berörda verksamheter. Följs via: antalet patienter som erbjudits stöd för rökstopp inför operation. Målet är en ökning jämfört med Kommentar: Arbete pågår för att underlätta registrering av insatser för rökstopp i vårdförloppet för operation. Det kompliceras av att vårdförloppet kan initieras inom en verksamhet till exempel primärvården och operationsåtgärden handläggs inom kirurgisk specialitet. Fler besök har registrerats till tobakspreventiva enheten inför operation efter hänvisning från primärvården. 25

84 hälso- och sjukvård ÖVERGRIPANDE MÅL Hälso- och sjukvården är kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd INRIKTNINGSMÅL 2. Vården är patientsäker. Kommentar: Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har en chefläkarorganisation etablerats under 2016, med en utsedd chefläkare/anmälningsansvarig per område. En ny samlad organisation för kvalitet och patientsäkerhet inom hälso-och sjukvård är under uppbyggnad. Dessa två organisationsförändringar möjliggör en systematisk struktur för kvalitet och patientsäkerhet. Indikator: Samtliga verksamheter har ett arbetssätt som stödjer införande av ny kunskap och evidens. Följs via: nationellt fastställda målvärden för berörda verksamheter. De ska uppvisa närmande eller resultat i paritet med fastställda målvärdet. Kommentar: Ledningsstrukturen i hälso- och sjukvårdens områden är avgörande för att leva upp till en resultatfokuserad och patientcentrerad vård. Stödstrukturer introduceras successivt. Diabetesvården visar bra resultat. Medicinska programråd har succesivt inrättats, Diabetesråd år 2014, Astma- KOLråd år 2015 och Strokeråd år Kompetensgrupper med rapportering till utvecklingschef (nyinrättad funktion) har inrättats successivt under året. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp har tagit beslut om inrättande av och bemanning av Råd för ordnat införande. Indikator: Alla konkreta genomförda åtgärder utifrån avvikelserapporter, händelseanalyser och riskanalyser rapporteras och sprids i verksamheterna. Följs via: antalet avvikelserapporter samt kommunicerade åtgärder vid allvarliga avvikelser, händelseanalys, riskanalys. De ska öka under perioden Kommentar: Antal anmälningar/analyser 2016 för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen: 68 lex Maria drygt 15 händelseanalyser cirka 20 riskanalyser Under 2016 har anmälningsskyldigheten satts i fokus inom varje område i Region Örebro län. Ett strukturerat arbetssätt med genomgångar har medfört 68 anmälningar enligt lex Maria samt därutöver även anmälningar gällande yrkesutövning. En tydligare övergripande struktur för avvikelsehantering är under införande. Under 2016 har Hälso-och sjukvårdsförvaltningen genomfört drygt 15 händelseanalyser och cirka 20 riskanalyser. Region Örebro län har också publicerat 10 händelseanalyser i den nationella kunskapsbanken Nitha, för att öka lärandet. Uppföljningar av föreslagna åtgärder efter risk och händelseanalyser pågår. Via Patientnämndens möten och rapporter får verksamheterna information och sammanställningar över inkomna ärenden och når nu också chefläkarorganisationen. 3. Vården är patientcentrerad. Kommentar: I takt med en förtydligad lagstiftning och Patientlagens implementering blir patientens delaktighet naturlig och vården blir därmed patientcentrerad. Mycket arbete återstår innan verkliga effekter kan utläsas. Det handlar om ändring av synsätt och kultur samt arbetssätt, med kontinuerlig uppföljning. Indikator: Region Örebro län ska vara en av de regioner/landsting i landet som har högst patientnöjdhet gällande delaktighet, information och tillgänglighet till hälso- och sjukvård. Följs via: Nationell patientenkät. Trenden för patientnöjdhet skall vara positiv. Resultat erhålls vartannat år inklusive Kommentar: Under våren genomfördes Nationell Patientenkät inom somatisk specialistsjukvård öppen och slutenvård. Beträffande Helhetsintryck var 90 procent av Region Örebro läns patienter nöjda i jämförelse med rikets 88 procent. Region Örebro län har bättre resultat än riket gällande information och delaktighet men är något sämre i tillgänglighet Under hösten genomfördes Nationell Patientenkät för akutmottagningarna, Region Örebro län uppnår 86 procent avseende helhetsintryck och har bättre resultat än riket i samtliga dimensioner förutom kontinuitet och koordinering där Region Örebro län ligger på riksgenomsnittet. 26

85 hälso- och sjukvård Indikator: Mobila enheter ökar tillgängligheten till vården. Antal besök till mobila enheter ökar 2016 jämfört med Kommentar: Mobil hälsomottagning har ökat antal besök, besök till bussen har ökat från 976 under 2015 till under Vården är effektiv med fokus på hög kvalitet. Kommentar: Hälso- och sjukvårdsförvaltningens omorganisation är sedan januari 2016 i princip helt genomförd i och med att både närsjukvårdsområden och länskliniker nu är bildade. Detta ger i sig själv inte nödvändigtvis effektivitetsvinster, men ger möjlighet till en effektivare vård med koncentrering och differentiering av utförda åtgärder samt vårdkedjor som följer patientens väg genom vården. Under året har positiva effekter börjat synas med ökad produktion inom den specialiserade vården samt även en påbörjad förbättring av väntetider till nybesök läkare och operation. Även vårdplatsstrukturen har börjat ses över och kommer att förändras till att bättre passa dagen patienter och de möjligheter som den medicinska utvecklingen ger. Indikator: Genom effektiva och högkvalitativa vårdkedjor skapas ökat värde för hälso- och sjukvårdens patienter. Följs via: respektive område inom den specialiserade vården, vilka ska ha minst en kartlagd vårdkedja med definierade mätetal som sträcker sig över flera verksamhetsgränser vid utgången av Kommentar: Fem standardiserade vårdförlopp infördes pilotåret Under 2016 har 13 nya förlopp införts. Under 2017 ska 10 nya cancerprocesser startas. Via det nybildade strokerådet är strokeprocessen igång och processen kring fraktur är överförd till länskliniken för ortopedi. En omstart planeras i hjärtsviktsprocessen. Alla länskliniker är färdiga, arbetet med länsgemensamma produktionsplaner har påbörjats och en produktionschef har tillsatts. 5. Vården är tillgänglig och ska ges efter behov. Kommentar: Införande av 13 ytterligare standardiserade vårdförlopp har genomförts. Planerade nybesök inom specialiserade vården har ökat med 5 procent och operationer har ökat med 11 procent jämfört med Tillgänglighet till mottagning och operation är något förbättrad jämfört Telefontillgängligheten och läkarbesök inom primärvården inom sju dagar är oförändrat jämfört med Indikator: Tillgängligheten till vården ska öka 2016 jämfört med Följs via: andelen patienter som får nybesök på mottagning alternativt operation/behandling inom 60 dagar. Värdena ska ständigt förbättras under 2016 jämfört med motsvarande månader 2015 och antalet väntande > 60 dagar vid årets slut minst halveras jämfört med årslutet Kommentar: Hälso- och sjukvården har sedan januari 2016 länsverksamheter för bland annat kirurgi, ortopedi och kvinnosjukvård samt under våren har även urologi tillkommit. För dessa verksamheter börjar förbättringar synas både inom väntetid till nybesök mottagning, operation samt gällande ortopedi även andel patienter som behöver vårdas hos andra vårdgivare på grund av vårdgaranti. Tillgängligheten för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som helhet har under första halvåret varit i stort sett oförändrad jämfört med 2015 men har börjat förbättrats under hösten. Per december är andel väntande 60 dagar till nybesök 64 procent (58 procent december 2015) och till operation 52 procent (47 procent december 2015). Se bilaga Verksamhetsstatistik för mer information. Indikator: Följs via: telefontillgängligheten och tillgängligheten till första läkarbesök inom primärvården. Ökning ska ske under 2016 jämfört med motsvarande månader 2015 och tillgängligheten skall vara minst 90 procent vid årets slut. Variationen mellan vårdcentralernas resultat ska minska jämfört med Kommentar: Målet att nå 90 procent tillgänglighet har inte nåtts under Nedanstående siffror gäller hela primärvården inklusive de privata vårdgivarna. Andelen samtal samma dag har totalt varit 82 procent under 2016 jämfört med 83 procent under Andelen telefonsamtal samma dag har varit lika bra eller bättre under 6 av årets månader jämfört med Andelen läkarbesök inom 7 dagar har varit 88 procent under 2016 jämfört med 87 procent under Andelen läkarbesök inom 7 dagar har varit lika bra eller bättre alla månader under 2016 jämfört med motsvarande månad

86 hälso- och sjukvård Variationen mellan vårdcentaler med bäst respektive sämst tillgänglighet på telefon har ökat och variationen för läkarbesöken har minskat något. Telefontillgänglighet: Telefontillgängligheten har inte förbättrats för vårdcentralerna i Region Örebro län som helhet under 2016 (82 procent) jämfört med 2015 (83 procent). Några vårdcentraler har bättre resultat, andra har fått sämre. Orsaken till sämre resultat beror främst på personalsituationen och där resultatet förbättrats har man gjort förbättringsarbeten och medvetna satsningar på telefontillgängligheten. Totalt har det ringts samtal fler till vårdcentralerna 2016 mot 2015, en ökning med 5 procent och antalet besvarade samtal har ökat med , en ökning med 4,4 procent. Läkarbesök inom 7 dagar: Andelen patienter som bedömts ha behov av och fått läkarbesök inom 7 dagar har ökat något 2016 (88 procent) mot 2015 (87 procent), en ökning med besök. Totalt ökade antalet nybesök med Se bilaga Verksamhetsstatistik för mer information. 6. Den högspcialiserade sjukvården är högkvalitativ och konkurrenskraftig. Kommentar: Den högspecialiserade vården hade en gynnsam utveckling under 2015 med ökade volymer av såld vård. Under 2016 har tillfälliga avtal med Östergötland och Stockholm fortsatt. Ett ökande förtroende kan ses, då omgivande regioner i högre utsträckning vänder sig till Region Örebro län för tillfällig hjälp inom till exempel neuro- och thoraxkirurgi. En ökad efterfrågan om hjälp med köer inom hjärtkirurgi kommer från Stockholm, Göteborg och Östergötland och gör att en ökad produktion planläggs under Indikator: Den högspecialiserade vården utvecklas jämfört med Följs via: uppföljning av den sålda vården som ska öka 2016 jämfört med 2015 samt nyetablering av högspecialiserade verksamheter under Kommentar: Under året har en vidareutveckling skett av den neurokirurgiska verksamheten i och med att en neurokirurgisk intermediärvårdsavdelning (NIMA) öppnats på Universitetssjukhuset Örebro. Indikator: Under 2016 införs standardiserat vårdförlopp för cancer för ytterligare 10 diagnoser. Kommentar: Tretton nya standardiserade vårdförlopp med mätning av ledtider har införts under året. Införandet har gått planenligt. 28

87 hälso- och sjukvård ÖVERGRIPANDE MÅL Regionen bedriver och stödjer klinisk patientnära forskning i syfte att ge bästa möjliga förutsättningar för medborgarnas hälsa, vård och omsorg. Regionen samverkar med Örebro universitet avseende såväl forskning som akademisk utbildning. INRIKTNINGSMÅL 7. Forskningen och utbildningen är högkvalitativ. Kommentar: Vetenskapsrådets årliga utvärdering av klinisk forskning inför fördelningen av ALF medel för klinisk forskning i budgetpropositionen visar för treårsperioden en marginell volymökning med bibehållen kvalitet jämfört med perioden Den kliniska forskningens volym och kvalitet har också bidragit till Örebro universitets goda utfall avseende universitetsranking på internationell nivå. Regionorganisationens insatser inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom akademiska vårdutbildningar, inklusive läkarutbildningen, får generellt goda omdömen. Vissa svårigheter finns att rekrytera personal för VFU uppdrag. Genom kombinationen av forsknings- och undervisningsuppdrag för ALFförordnande forskare knyts forskning och undervisningsuppdraget tydligare ihop. Under året har en utredning gjorts avseende AT-chefer vilken ska implementeras under 2017 liksom en förändrad, mer verksamhetsnära, ST-studierektorsorganisation. Indikator: I Region Örebro län ska universitetssjukvård implementeras och utvecklas. Universitetssjukvårdsenheter ska utses under Kommentar: Den nationella styrgruppen för ALF har fastställt kriterier för universitetssjukvårdsenheter. Det nationella arbetet och flera andra regioners arbete med att utse universitetsjukvårdsenheter har fördröjts. Region Örebro län och Örebros gemensamma presidiegrupp har därför beslutat att avvakta till mars 2017 med att formellt utse universitetsjukvårdsenheter. Indikator: Det medicinska vetenskapsområdet i Region Örebro län fortsätter att stärkas. Följs via: antalet vetenskapliga publikationer och ökad vetenskaplig kvalitet enligt vetenskapsrådet modell för utvärdering av klinisk forskning jämfört med 2015, antal publikationer (400 per år), antal disputationer (15 per år), antal docentkompetenta medarbetare (60 st) samt extern finansiering (35 miljoner kronor per år). Kommentar: Vetenskapsrådets (VR) utvärdering för visar väsentligen likartat resultat jämfört med föregående år, en viss volymsökning ses avseende antalet publikationer. VR:s data avviker från tidigare använda modeller och ger en så kallad ortsfraktionerad lista vilket gör att det redovisade antalet arbeten är cirka 270. Avseende antal disputationer och docenter uppfylls målen med en viss årsvariation. Externfinansiering, inkluderande anslag för klinisk forskning där Örebro universitet är medelsförvaltare, når målnivån. Indikator: Den kliniska utbildningsmiljön i Region Örebro län har förbättrats jämfört med Följs via: utfall inom AT-rankning som ska förbättras jämfört med föregående år. VFU studenter anser vid utvärderingar att de har möjlighet att uppnå lärandemål (målnivå 90 procent) samt är nöjda som helhetsintryck med sin placering (målnivå 80 procent). Kommentar: Utvärderingar av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom ramen för akademiska vårdutbildningar får generellt sett goda vitsord. Utfallet av AT-rankingen via Sveriges yngre läkares förening visar goda resultat vid Lindesberg och Karlskoga lasarett, där Karlskoga är utsedd till årets raket i rankingen. Vid Universitetssjukhuset Örebro och inom delar av närsjukvården finns fortfarande en stor förbättringspotential. En förändrad AT-organisation är under utredning. Aktuella målnivåer för VFU uppnås. 29

88 hälso- och sjukvård UPPDRAG 6. Att i samverkan med andra aktörer utarbeta en handlingsplan för att minska andelen rökare inom länet. Kommentar: Ett flertal aktiviteter under Tobaksfria dagen och Rökfria veckan har genomförts för att öka kännedomen om att Region Örebro län anslutit sig till opinionsprojektet Tobacco Endgame Rökfritt Sverige I samverkan med aktörer i länet pågår arbete för att nå projektmålet att dagligrökare inom Region Örebro län ska vara mindre än 5 procent. En tobakspolicy är under framtagande och ska vara klar under våren Att förlänga länets folkhälsoplan En god och jämlik hälsa i Örebro län. Kommentar: Regionfullmäktige fattade den 14 juni beslut om att förlänga Folkhälsoplanen att gälla till och med Att ta fram riktlinjer för registrering av hälsofrämjande åtgärder såsom erbjudande av stöd för rökstopp. Gäller såväl hur inregistrering av data ska ske som hur detta skall kopplas till utdata/uppföljning med hänsynstagande till nationellt framtagna riktlinjer. Kommentar: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har tagit fram följande riktlinjer: Läkare på opererande klinik: Ska tillfråga alla patienter om tobaksvanor och ge muntlig samt skriftlig information (broschyren Rökfri operation) om vinsterna av ett rökstopp i samband med besök inför operation. Ska erbjuda kompletterande insatser på - Tobaksavvänjare, vårdcentral - Tobakspreventiv mottagning/enhet, sjukhusen Vid behov förskriva rökavvänjningsläkemedel Operationsanmälan/Provisio ska innehålla information om att patienten röker alternativt ej röker och i förekommande fall om tobaksavvänjning erbjuds. Vid besök/inskrivning inför operation görs en uppföljning av tidigare given information och det stöd som patienten eventuellt erbjöds. Patientens rökvanor och erbjudande om tobaksavvänjning ska dokumenteras i journalen. 9. Att i samverkan med aktuella aktörer utreda vilka åtgärder som behöver genomföras för att öka kvinnors deltagande i mammografiundersökningar och gynekologisk hälsokontroll. Kommentar: Täckningsgraden för gynekologisk hälsokontroll och mammografi i Region Örebro län ligger båda på cirka 80 procent, vilket är en hög siffra i screeningverksamhet. Vissa data tyder på att det i högre grad är äldre och utlandsfödda kvinnor som uteblir. Båda verksamheterna skickar påminnelser och är via kampanjer aktiva till att öka deltagande. Vid mötet med Fokusberedningen den 15 juni redovisades uppdraget, och det beslöts då att i medborgardialog fortsätta arbetet, då en ökad täckningsgrad kräver en annan typ av insatser med därtill tillhörande resurser. 10. Att i samverkan med aktuella aktörer utreda vilka åtgärder som behöver genomföras för att förbättra tillgängligheten inom regionen för barn och unga med behov av utredning på grund av misstänkt dyslexi. Syftet är även att öka flödet och förbättra effektiviteten i vårdprocessen samt undanröja övriga eventuella hinder för att tillgodose dessa barn och ungas behov av insatser från hälso- och sjukvården. Kommentar: Enligt beslut inför budgetåret 2017 verkställs under första halvåret 2017 den plan som innebär att logoped anställd av regionen stöttar regionens kommuner i ett projekt som leder till en nivåstrukturering för barn och ungdomar med dyslexi. Syftet med satsningen är att ge stöd på rätt nivå, så nära vardagen som möjligt och därmed frigöra resurser inom logopediverksamheten för de barn och ungdomar som har störst behov av specialistinsatser. 11. Att utveckla identifierade vårdkedjor så att de har fastställda målvärden för att följa patientens väg genom vårdkedjan. Kommentar: De fyra närsjukvårdsområdena har varsin identifierad vårdkedja som följs upp i Hälsooch sjukvårdens ledningsgrupp. Mål och mätvärden följs genom Vården i siffror och via primärvårdens uppföljningsverktyg Medrave. 12. Att inom respektive område inom den specialiserade vården, ta fram minst en kartlagd vårdkedja med definierade mätetal som sträcker sig över flera verksamhetsgränser vid utgången av Kommentar: Standardiserade vårdförlopp för cancer 30

89 hälso- och sjukvård (SVF) är vårdkedjor som går över verksamhetsgränser. 13 SVF har införts under Att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget avseende konkreta åtgärder som ökar tillgänglighet inom hälso- och sjukvården. Kommentar: Arbete har skett på flera olika sätt för att öka tillgängligheten. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har flera olika uppdrag i sin verksamhetsplan som berör detta. Uppdrag att öka volymen av kataraktkirurgi på Lindesbergs lasarett ökas till operationer årligen: Planeringen att utöka antalet katarakter har inte initialt bidragit direkt till ökning av antalet katarakter under 2016 men är en satsning för att kunna öka under Det har varit svårigheter att öka produktionen av kataraktoperationer i Lindesberg och under 2016 har något färre operationer utförts i Lindesberg än Antalet väntande över vårdgarantitid (90 dagar) har också ökat i Region Örebro län från 144 december 2015 till 346 december En översyn av den totala kataraktverksamheten planeras under våren Uppdrag att upprätta en handlingsplan med patientmedverkan inom primärvården med syfte att minska sena återbud och uteblivna besök för att öka effektivitet och tillgänglighet: En rapport med förslag till åtgärder för att minska sena återbud och uteblivna besök lämnades till fokusberedningen för närsjukvård den 10 maj. Beslut om att få ta ut avgift vid sena återbesök har fattats i regionstyrelsen under Dubbla sms-påminnelser är nu möjliga på alla vårdcentraler med Kumla som undantag. Ny mätning kommer att göras under våren 2017 innan avgift för sena återbesök införs för utvärdering om avgiften får avsedd effekt. Ett primärvårdsövergripande utvecklings- och utbildningsprojekt med syfte att höja antalet bokningsbara e-tider leds av Hälsoval. E-hälsa är ett utvecklingsområde som rätt använt kan bidra till ökad tillgänglighet och troligen också färre återbud. Under året har en kartläggning av hur e-bokning används på vårdcentralerna i Örebro och Söder genomförts som ett underlag före implementering av e-bokning. Det pågår också arbete med att införa fler Dropin mottagningar vilka bidrar till ökad tillgänglighet och möjlighet att själv påverka när man bokar sin tid. Kompetensväxling, översyn av arbetssätt och vårdflöden sker på flera vårdcentraler med syfte att bättre använda distrikts- och sjuksköterskornas kompetens. Uppdragt att utvärdera effekten av beslutat samarbete med Capio Läkargruppen angående urologiska patienter: Sedan juni 2015 finns det att avtal mellan urologkliniken Region Örebro län och Capio läkargruppen som innebär att urologkliniken för över remisser till Capio för hantering. Alla remisser går fortfarande till urologkliniken som gör prioriteringen om vad som kan hanteras på Läkargruppen. På så sätt kortas väntetiderna för de patienter som behöver komma snabbt till högspecialiserad vård och patienter kommer till rätt vårdnivå direkt. Samarbetet med Capio har haft en mycket god effekt på väntetider och tillgänglighet för urologpatienter i länet. Väntelistan på urologkliniken för nybesök halverades fram till mitten på hösten och andelen som fick komma inom 90 dagar steg från 35 till 70 procent. Patienter som väntat länge i Karlskoga har också kunnat överföras till Läkargruppen. I januari 2016 bildades urologkliniken Region Örebro län som har en gemensam remissingång. Väntetiderna för väntande under 60 dagar per december 2016 har förbättrats med 8 procentenheter till nybesök läkare och till operation med 15 procentenheter jämfört med december Att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget avseende konkreta åtgärder som ökar patientsäkerheten. Kommentar: En rad olika åtgärder har genomförts för att öka patientsäkerheten: En samordnad chefsläkarorganisation inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har införts under En patientsäkerhetsstrategi för Region Örebro län med målsättningen nollvision för vårdskador har beslutats i Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp. Ett uppdrag har lagts inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen för att initiera ett samarbete runt 31

90 hälso- och sjukvård arbetsmiljö kopplat till patientsäkerhet i vården. En strategi ska tas fram för att nå ett integrerat patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbete. Arbete pågår med utredning av hur klagomål och synpunkter ska hanteras i hälso- och sjukvården inom Region Örebro län och är ännu inte klar. Handläggningen ska jämställas oavsett om det är klagomål via myndighet eller synpunkter direkt från enskild. Implementeringen ska ske först under hösten 2017 genom chefläkarorganisationen och ut i verksamheterna. Detta får ses som ett första steg i den omställning i ett patientcentrerat förbättringsarbete som denna utredning kommer att innebära inom vården. Åtgärder för att öka patientens egen medverkan till optimal glukoskontroll, särskilt för barn och ungdomar. Inom ramen för medel för åtgärder för uppfyllande av Nationella Riktlinjer har medicinklinikerna och barnkliniken fått möjlighet till förskrivning av särskilda blodsockermätningsinstrument med kontinuerlig mätning (CGM) vilket möjliggör bättre kunskap om patientens egna variationer och effekter av medicinering. Det har visat sig vara verkningsfullt i vissa särskilda riskgrupper. För barn med diabetes har beslutats om generell möjlighet till denna nya metodik. Metoden kräver dock intensifierad uppföljning varför även diabetessköterskeresurser har tillförts. Den nivå av användning som rekommenderas från nationella diabetesrådet innebär betydande kostnader. Uppdrag att följa upp åtgärderna av slutsatserna i revisionsrapporten Uppföljning vårdhygien. Under året har vårdhygiens uppdrag förändrats och kopplats till patientsäkerheten med rapportering till chefsläkarorganisationen. Ett strukturerat arbetssätt för dialoger har införts inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler följs via punkprevalensmätning två gånger per år med en inriktning hos verksamheter att mäta oftare. Kontinuerlig uppföljning av antibiotikabehandlad VRI (vårdrelaterade infektioner) möjliggörs via infektionsverktyget som införs inom Region Örebro län Att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget avseende en plan för hur verksamheterna mer kan genomsyras av ett hälsoperspektiv. Kommentar: Samverkansgruppen för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande sjukvård har haft ett uppdrag att fortsätta insatser inom området för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande sjukvård med fokus på kunskapshöjning, metodstöd och uppföljning. Samverkansgruppen/Kunskapsgruppen för uppdraget inom HS ska följa och säkra utvecklingen av rutiner och vårdprogram. Ett gemensamt vårdprogram för metodstöd avseende levnadsvanor har utformats till stöd för de specifika insatser som ska ingå i riskgruppers vårdprogram. Samverkansgruppen för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande sjukvård har också haft i uppdrag att arbeta med de tre uppdragen kopplat till medlemskapet i det nationella nätverket för Hälsofrämjande sjukvård. Medlemskapet i det nationella/internationella nätverket för hälsofrämjande sjukvård (HFS) innebär stora möjligheter för Region Örebro län att ta del av kunskap, aktiviteter och satsningar på övergripande nivå. Målsättningarna överensstämmer väl med Regionens uppdrag för ökad hälsoinriktning. Ett viktigt perspektiv för HFS nätverket är ledning och styrning. Region Örebro län har representant i presidiegrupp och deltar vid de återkommande strategikonferenserna. HFS arrangerar dessutom temagrupper för uppdragets olika perspektiv och fördjupningsområden. Under år 2017 är det önskvärt att dra nytta av dessa grupperingar för att stärka upp Region Örebro läns regionala uppdrag. Under året har samverkansgruppen för regionens övergripande arbete strävat efter att förstärka strukturen för uppdraget. Samverkansgruppen är kontakt till HFS nätverkets kansli och står för perspektivet för ledning och styrning, stöder och koordinerar gemensamma insatser, arrangerar utbildningar och ger stöd med samhällsmedicinska data. Till gruppen knyts processledare för de tre bevakningsområdena patient, medarbetare och medborgare. Patient/vårdperspektivet: Ett viktigt steg har tagits genom att tydliggöra den viktiga roll som samarbetsgruppen/kunskapsgruppen i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har för att utveckla insatser för patienter i möte med vården. Ordförande för samarbetsgruppen/kunskapsgruppen är samtidigt processledare och deltagare i HFS temagrupp för primärvårdens insatser. Ett viktigt utvecklingssteg har tagits i detta område med utformning av ett hälsoformulär som kommer att vara tillgängligt via 1177 vårdguiden och vara 32

91 hälso- och sjukvård interaktiv med sjukvårdsjournalen. Medborgarperspektivet ställer stora krav på kommunikationsmaterial och kommunikationskanaler. Fokus har varit att ta vara på de informationsmaterial som finns tillgängligt på nationell nivå. Dessutom har en inspirationsfilm framtagits som ska användas på bred front i samband med öppna föreläsningar och spridas via sociala medier. En webbutbildning ska under 2017 utformas för bred spridning. Medarbetarperspektivet berör framför allt insatser för att förbättra arbetsmiljö och ledarskap. Många insatser pågår med anknytning till uppdraget. En processledare inom HR ska utses för att delta i temagrupp i HFS nätverket och ingå i den övergripande samverkansgruppen för regionen. 16. Att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget avseende en plan som redovisar hur Region Örebro län tillsammans med kommunerna kan utveckla en sammanhållen vård och omsorg av de mest sjuka äldre. Kommentar: Under våren 2016 har samverkan mellan kommunerna och Region Örebro län konsoliderats, i och med att tjänstemannastödet till Specifika samverkansrådet folkhälsa, social välfärd och vård blivit bemannat. Det består av en chefsgrupp med representation från alla länets kommuner och från berörda områdeschefer inom Region Örebro län. Dessutom finns nu tre länsövergripande utvecklingsgrupper, en för barn- och ungdomsfrågor, en för psykisk ohälsa och missbruk och en för somatik med särskilt fokus på äldre. Under 2016 har samverkan mellan Region Örebro län och kommunerna i de fyra länsdelarna utvecklats mycket positivt. Länsdelsgrupperna (norr, väster, söder och Örebro) har funnit sina arbetsformer och brutit ned de länsövergripande handlingsplanerna i mål och aktiviteter för de olika länsdelarna. Under året har arbetet med att hitta indikatorer för skattning av måluppfyllelsen för de länsdelsvisa handlingsplanerna fortsatt. På uppdrag av chefsgruppen för samverkan har analys och handlingsplaner på länsdelsnivå inom området psykisk hälsa genomförts och upprättats under året. Till stöd för arbetet i länsdelsgrupperna finns samverkansledare som finansieras gemensamt av Region Örebro län och de berörda kommunerna i länsdelen. Ett gemensamt avtal mellan kommunerna och Region Örebro län om e-learning i allmän palliativ vård har slutits under våren, vilket innebär att alla medarbetare inom regionen och kommunerna har tillgång till en internetbaserad utbildning som bygger på de nationella riktlinjerna för god vård i livets slutskede. 33

92 34 tandvård

93 TANDVÅRD Tandvård Tandvården har förbättrats på lång sikt. De senaste åren har dock visat att de riktade insatserna behöver fortsätta. Det ökade flyktingmottagandet har bland annat inneburit mer omfattande behandlingsbehov. Rekryteringen av tandsköterskor och tandhygienister är fortfarande en utmaning. För att säkra kompetensförsörjningen och för att kunna möta olika patientgrupper fortsätter satsningarna på forskning och verksamhetsutveckling. god tandhälsa kräver fortsatta insatser Folktandvården genomsyras av ett hälsoperspektiv. Det gäller såväl i arbetet med patienterna som i arbetet med de populationsinsatser som görs. Sett i ett långt perspektiv har stora framsteg gjorts beträffande tandhälsan. I vuxenbefolkningen syns det framförallt genom att färre tänder är lagade och att de äldre inte saknar så många tänder som tidigare. Barn och ungdomar har färre kariesskadade och lagade tänder. Under de senaste åren har det dock blivit alltmer tydligt att dessa framsteg inte är självklara utan kräver ständiga åtgärder både på individ- och på populationsnivå, då tandhälsan tydligt samvarierar med bland annat socioekonomiska faktorer. Därför måste riktade insatser göras. I gruppen nyanlända finns en stor variation i tandhälsan där delar av gruppen har stora tandhälsoproblem. Flyktingsituationen påverkar Folktandvården och då i första hand allmäntandvården. Främst sker det genom att fler patienter kommer till klinikerna som ligger i närheten av de områden där de nyanlända bor och på jourkliniken i Örebro. Frisktandvård är ett erbjudande om tandvård till fast pris. Frisktandvården är viktig ur ett hälsoperspektiv och målet är att öka antalet Frisktandvårdspatienter till frisktandvårdsavtal inom tre år. Vid årsskiftet 2016/2017 hade drygt patienter valt att teckna frisktandvårdsavtal med Folktandvården. utmaningar inom kompetensförsörjning Det är idag svårt att rekrytera tandsköterskor. Fler utbildningsplatser behövs i länet och även nationellt för att täcka de framtida pensionsavgångarna. Tandhygienister är den yrkeskategori som är svårast att rekrytera då det nationellt är brist på tandhygienister. Situationen kommer att ytterligare försämras eftersom Karlstads universitet lägger ner tandhygienistutbildningen. När det gäller tandläkare är situationen mer balanserad men Region Örebro län har en ung tandläkarkår med rörliga tandläkare och som dessutom är i barnafördande ålder. Det finns därför ett fortsatt stort rekryteringsbehov. Inom en relativt snar framtid kommer en generationsväxling att ske bland chefer. Därför har ett utvecklingsprogram för medarbetare som är intresserade av en chefskarriär startat tillsammans med intilliggande Folktandvårdsorganisationer. Det är angeläget att programmet kommer att vara framgångsrikt. nationellt odontologiskt centrum Region Örebro läns satsning att Folktandvården ska vara ett Nationellt Odontologiskt Centrum innebär att göra ytterligare satsningar på forskning och verksamhetsutveckling. Forskningen bygger på samverkan med Örebro universitet och Tandvårdshögskolan i Malmö. I samarbetet med Örebro universitet finns också förhoppningar att universitetet kommer att visa intresse för att återuppta tandhygienistutbildningen som tidigare funnits. kunskapscentrum för äldres munhälsa Folktandvården har byggt upp och driver KunskapsCentrum för Äldres Munhälsa (KCÄM). KCÄM är en resurs för såväl Folktandvården som privattandvården. Utöver det sker samverkan med kommunerna i Örebro län och hälsooch sjukvården. Genom att stärka sjukhustandvården har Folktandvården skapat ytterligare försättningar för ett väl fungerande KCÄM. framtida utmaningar Nationellt råder det brist på tandhygienister. Rekryteringssituationen är därför bekymmersam. Det har ytterligare förstärkts av att Karlstads universitet ska lägga ner tandhygienistutbildningen. Det är idag också svårt att rekrytera tandsköterskor. Det är därför glädjande att det finns två tandsköterskeutbildningar i länet. Folktandvården medverkar i dessa utbildningar genom lärarinsatser och genom att erbjuda praktikplatser vilket ger goda möjligheter att senare anställa de nyutbildade tandsköterskorna. För tandläkare är situationen mer balanserad och Region Örebro län har varit framgångsrik när det gäller rekrytering från tandläkarhögskolorna. Det ökande flyktingmottagandet påverkar Folktandvården. Dessa patienter har ofta mer omfattande behandlingsbehov än medarbetare är vana att möta. Många gånger behövs också tolkhjälp för att genomföra undersökningar och behandlingar. Det innebär ett annat arbetssätt än tidigare och som lätt kan upplevas som mer krävande. Som arbetsgivare är det av största vikt att känna av situationen och agera genom att ge medarbetarna stöd, bland annat i prioriteringsfrågor, så att de på ett hållbart sätt kan fortsätta att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt. 35

94 tandvård Tidigare problem med tillgängligheten på svårrekryterade orter har förbättrats. En bidragande orsak är omorganisationen som gjordes Då formades enheter bestående av flera kliniker där medarbetarna arbetar på de ingående klinikerna. Det positiva är den förbättrade tillgängligheten det anstränger dock kostnadssidan. Inflyttningen till Örebro är kraftfull och Folktandvården har ökat sitt patientantal. Genom effektivt utnyttjande av resurser har det utökade patientåtagandet kunnat hanteras med befintliga resurser men nu behövs fler behandlingsrum. Därför etableras Eyrakliniken i Örebro 2017 för att möta den vårdefterfrågan som förväntas. Gränsen för avgiftsfri tandvård kommer att höjas 2017 till och med 21 års ålder för att sedan under två år, med ett år i taget, höjas till 23. För Folktandvården innebär det en höjd besöksfrekvens bland dessa unga vuxna som ofta är relativt sett friska. Det kan innebära en påverkan på tillgängligheten för övriga patienter med ett större vårdbehov. För att denna påverkan ska bli så liten som möjligt ska vårdprogram och rutiner aktivt ses över. En ekonomi i balans är högt prioriterad. Det som idag till största delen påverkar ekonomin är kostnaden för tillgängligheten på svårrekryterade orter. Region Örebro län har också en ung tandläkarkår som befinner sig i barnafödande ålder. Dessa tandläkare ersätts av mer oerfarna kollegor vilket innebär ett fördyrande då fler tandläkare måste anställas för att upprätthålla tillgänglighet och produktion. Det förändrade patientpanoramat i samband med att antalet nyanlända ökar har också en påverkan. 36

95 TANDVÅRD mål och uppdrag tandvård ÖVERGRIPANDE MÅL Tandvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. INRIKTNINGSMÅL 8. Tandvården arbetar hälsofrämjande och förebyggande. Kommentar: Folktandvården genomsyras av ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt. Det utökade åtagandet med att besöka asylboenden och HVB-hemmen för ensamkommande barn har genomförts med gott resultat. Indikator: Tandvården bidrar med professionell kompetens i det hälsofrämjande arbetet. Folktandvården utarbetar tillsammans med primärvården och psykiatrin rutiner för att säkerställa att psykiatrins och primärvårdens patienter får en vård, där den psykiska och somatiska hälsans påverkan på munhälsan beaktas på ett bättre sätt än i dag. Folktandvården tillsammans med berörda aktörer i sjukvården undersöker möjlig heterna att utarbeta en modell, som stödjer ett omhändertagande så munhälsan inte försämras hos inneliggande patienter. Kommentar: Det har tagits kontakt med den nybildade strokeenheten på Universitetssjukhuset Örebro. Införande av folkhälsoronder har planerats tillsammans med geriatriska kliniken. Folkhälsoenheten har deltagit med utbildning i psykiatrins Karlaprojekt. Utbildning i ROAG (riskbedömningsinstrument, för bedömningen av munhälsa) genomförs vid efterfrågan på sjukhusen och den kommunala omsorgen. Arbete har genomförts kontinuerligt enligt uppdrag. Redovisning sker också i årsrapport för överenskommelsen mellan regionstyrelsen och Folktandvården. Indikator: Den förebyggande tandvården i skolorna stärks, särskilt i områden där behoven är som störst. Alla barn ska om möjligt ges kunskaper i förskolan och vid ett tillfälle i vart och ett av grundskolans stadier. Insatser ska också göras på gymnasienivå. Kommentar: Arbete har genomförts kontinuerligt enligt uppdrag. Redovisning sker också i årsrapport för överenskommelsen mellan regionstyrelsen och Folktandvården. 37

96 tandvård ÖVERGRIPANDE MÅL Tandvården är god, säker, jämlik och jämställd. INRIKTNINGSMÅL 9. Tandvården är patientsäker. Kommentar: Folktandvården utvecklar ständigt sin patientsäkerhet genom utveckling av processer och kompetens samt genom tillvaratagande av erfarenheter från avvikelsehantering. Indikator: Folktandvården har ett arbetssätt som stödjer införande av ny kunskap och evidens. Folktandvården ska öka antalet nya och reviderade riktlinjer i jämförelse med föregående år. Kommentar: Vårdrådet har publicerat 13 nya riktlinjer och uppdaterat 7 riktlinjer under året. Indikator: Konkreta åtgärder utifrån avvikelserapporter, händelseanalyser och riskanalyser rapporteras och sprids i verksamheterna och ska öka i jämförelse med föregående år. Kommentar: Folktandvården har fortsatt arbetet med att utveckla ett systematiskt sätt att sprida lärdomar utifrån avvikelsehanteringen. En process för händelse- och riskanalys finns. I denna ingår också kvalitetssäkring av föreslagna åtgärder. Konkreta åtgärder har vidtagits såväl på kliniknivå som på förvaltningsnivå. Åtgärderna har ökat jämför med föregående år. 10. Tandvården är patientfokuserad. Kommentar: Folktandvården samverkar med patienten i vården. Detta sker genom muntlig kommunikation och vid varje undersökningstillfälle får patienten behandlings- och kostnadsförslag. Indikator: Patientenkät ska visa att 100 procent av Folktandvårdens patienter upplever sig personligt mottagna och att hänsyn tas till individens önskemål kring behandlingen. Kommentar: Patientenkät har inte genomförts. Det har varit problem med leverans av mjukvaran för läsplattesystemet. Folktandvården har ett pågående projekt med läsplattor i väntrum där enkäter ska kunna genomföras. Enkäterna ska ge svar på patienternas upplevelse av personligt mottagande och hänsyn till önskemål i behandlingen. 11. Tandvården är effektiv med fokus på hög kvalitet. Kommentar: Genom processöversyn och uppdatering av kunskapsunderlag utvecklas och effektiviseras Folktandvårdens vårdprocesser. Indikator: Genom effektiva och högkvalitativa vårdprocesser skapas ökat värde för Folktandvårdens patienter. Minst fyra av Folktandvårdens viktigaste vårdprocesser ska finnas kartlagda. Kommentar: Fem av Folktandvårdens viktigaste vårdprocesser är kartlagda. 12. Tandvården är jämlik och jämställd. Kommentar: Varje patient i Folktandvården behovs bedöms och placeras i riskgrupp. Riskgruppen ligger till grund för en individuell behandling oberoende av patientens genus. Indikator: Genom individuell riskbedömning av varje patient är vårdinsatsen individanpassad och 100 procent av Folktandvårdens patienter ska vara riskgrupperade. Kommentar: 97 procent av Folktandvårdens patienter har riskbedömts och har fått en individanpassad vårdinsats. 13. Forskningen och utbildningen är högkvalitativ. Kommentar: Folktandvården är en av landets största utbildare av specialisttandläkare. Utbildningen samordnas av en studierektorsfunktion. Folktandvården har en forskningschef och därtill hörande forskningsorganisation. Indikator: Folktandvården har en stabil akademisk kompetens och ska redovisa antalet disputerade medarbetare och pågående doktorander. Folktandvården har en disputerad medarbetare i var och en av de odontologiska specialistområdena som organiseras i Folktandvården. Kommentar: Det finns 12 disputerade medarbetare och 4 doktorander. En kombinationstjänst ST-utbildning/forskarutbildning är inrättad och tillsatt. Arbete pågår med att ta fram en strategisk försörjningsplan för vetenskaplig kompetens. 38

97 TANDVÅRD Redovisning sker också i årsrapport för överenskommelsen mellan regionstyrelsen och Folktandvården. Indikator: Folktandvården bedriver utbildning av specialister inom samtliga odontologiska specialistområden, som organiseras i Folktandvården. Kommentar: Specialistutbildning pågår inom samtliga specialiteter förutom bettfysiologi. ST-utbildning i bettfysiologi är påbörjad Redovisning sker också i årsrapport för överenskommelsen mellan regionstyrelsen och Folktandvården. Indikator: Folktandvården bedriver klinisk patientnära forskning och redovisar omfattning och inriktning på den forskning som bedrivs. Folktandvården bedriver klinisk forskning inom alla odontologiska specialistområden som organiseras i Folktandvården. Kommentar: Forskningen sker inom områdena prevention, folkhälsa, allmäntandvård och specialisttandvård. Forskningen arbetar efter de generella kriterierna klinisk patientnära forskning, samverkan samt perspektiven etik, genus, ålder och miljö. Forskningen resulterar i en publicerad artikel eller som led i ett avhandlingsarbete. Redovisning sker också i årsrapport för överenskommelsen mellan regionstyrelsen och Folktandvården. UPPDRAG 17. Att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget avseende en plan för hur Region Örebro län kan stärka rollen som Nationellt odontologiskt Centrum. Kommentar: Örebro läns landsting uttalade 2003 att Folktandvårdens specialisttandvård skulle vara ett Nationellt och regionalt Centrum för specialisttandvård. Det är bland annat genom den omfattande specialistutbildningen (ST) för tandläkare som detta märks. ST-utbildningen kräver att specialisterna befinner sig i framkant när det gäller kunskap och utveckling. Detta ger i sin tur också en god möjlighet att ha en väl utvecklad allmäntandvård. Utöver nationellt finansierade platser, placerade i Örebro, bedrivs även på uppdrag av andra landsting ST-utbildning åt och i samverkan med dem. Just nu finns i Folktandvården, ST-utbildning i sju av odontologins åtta specialiteter och ambitionen är att ST-utbilda i samtliga (i Hälso-och sjukvårdsförvaltningen organiseras käkkirurgin och inom den specialiteten bedrivs också ST-utbildning). Folktandvården Region Örebro län är vidare initiativtagare till och, på nationell nivå, drivande av en utbildning på motsvarande ST-nivå i sjukhustandvård/orofacial medicin. En 3-årig certifieringsutbildning i allmäntandvård finns också. Inom ramen för ST-utbildningen har det under 2016 inrättats en kombinationstjänst inom både ST- och Forskarutbildning i syfte att kompetensförsörja organisationen i framtiden. Inrättande av ytterligare sådan tjänst planeras under Sammantaget är Folktandvården Region Örebro län idag en av Sveriges största aktörerna avseende ST-utbildning och forskning utanför de odontologiska fakulteterna. Folktandvården har initierat ett arbete med att ta fram en långsiktig utvecklingsplan för Nationellt odontologiskt centrum. Arbetet sker i samverkan med fokusberedningen för Habilitering, Hjälpmedel och Folktandvård. 39

98 40 tandvård

99 regional utveckling Regional utveckling Revisionen av den regionala utvecklingsstrategin har varit intensiv och har involverat många. Ett flertal kunskaps-, kompetens- och interregprojekt har utvärderats, samarbetet inom strukturfonderna Östra Mellansverige har bland annat fokuserat på koldioxidsnål ekonomi, och Östra Mellansveriges styrkeområden har kartlagts. regional utvecklingsstrategi Arbetet med att revidera den regionala utvecklingsstrategin har pågått under året genom en bred process som involverat många aktörer. En remiss har skickats ut i februari 2017 och ett beslut i regionfullmäktige planeras till juni uppföljning och utvärdering av projektverksamhet Ett antal projekt inom den regionala utvecklingsstrategins utvecklingsområde kunskap och kompetens har utvärderats. Arbetet slutredovisas under första kvartalet Region Örebro län har även genomfört en utvärdering kring avslutade interregprojekt där Region Örebro län eller tidigare Regionförbundet varit partner. strukturfonderna östra mellansverige Regionalt utvecklingsansvariga i de fem länen i Östra Mellansverige, Tillväxtverket, Svenska ESF-rådet, Länsstyrelsen och Strukturfondspartnerskapet arbetar tillsammans för att det geografiska området Östra Mellansverige utvecklas och ökar sin tillväxt på ett hållbart sätt. Bland annat ska man tillsammans göra satsningar för ökad mobilisering inom området koldioxidsnål ekonomi inom regionalfonden, samt överlag inom socialfonden. Östra Mellansveriges gemensamma styrkeområden har tagits fram: morgondagens energilösningar, hållbar livsmedelsförsörjning, smart industri och Life Science med välfärd och hälsa. Det finns nu planer på att bygga vidare och utveckla olika satsningar kring dessa styrkeområden. En ny arbetsgrupp bestående av EU-strategerna i de olika länen, EU 2020+, har etablerats. EU arbetar för en gemensam position inför kommande sammanhållningspolitik efter

100 regional utveckling mål och uppdrag regional utveckling ÖVERGRIPANDE MÅL Bildandet av Region Örebro län och det regionala ledarskap regionen utövar förstärker den samlade handlingsförmågan i Örebro län genom aktiv samverkan med övriga aktörer inom och utom länet. Region Örebro län skapar förutsättningar för en smart, hållbar och inkluderande regional utveckling. INRIKTNINGSMÅL 14. Skapa delaktighet och engagemang för regionala utvecklingsfrågor i Örebro län. Kommentar: Genom den regionala samverkansstrukturen sker samverkan med länets kommuner kring regionala utvecklingsfrågor. Flera externa konferenser har anordnats till exempel remisskonferens för nytt trafikförsörjningsprogram och Örebroregionens infrastruktur och transportdag. Månadsvisa öppna fredagsakademier har genomförts där regionala aktörer har kunnat diskutera aktuella frågeställningar inom det regionala utvecklingsområdet. Delaktighet och engagemang har också skapats genom Business region Örebro. Indikator: Vid öppna forum, seminarier och övriga publika arrangemang ska privata, offentliga och ideella sektorn representeras. Antalet deltagare från respektive gruppering ska öka i jämförelse med tidigare år. Fördelning per kön ska redovisas. Kommentar: Med tanke på det stora antalet externa konferenser som anordnats under året bedöms deltagandet ha ökat. 15. Stärka den systematiska projektfinansieringen för att möta Örebroregionens utmaningar enligt den regionala utvecklingsstrategin, RUS. Kommentar: Arbete har pågått för att bidra till genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin, RUS, och bidra till ett lärande i det regionala tillväxtarbetet. Vad avser de statliga 1:1 medlen har 21 stycken projektansökningar beviljats utifrån inriktningsbeslut för Sex inom prioritet 1 (medfinansiering till EU-projekt), sju inom prioritet 2 (Utvecklingsområde Kunskap och kompetens) och 8 inom prioritet 3 (bygger vidare på och/eller stödjer pågående satsningar). På Östra Mellansverigenivå deltar förvaltningen Regional utveckling i olika arbetsgrupper kopplade till processen för regionalfond respektive socialfond. Medel har beviljats från Svenska Institutet avseende ett förarbete inför en kommande ansökan med internationella partners inom transportområdet. Inom Interreg programmen (Europeiskt territoriellt samarbete) är ansökan inskickad inom Östersjöprogrammet och en annan ansökan är beviljad inom Central Baltic, båda inom transportområdet. Medel har beviljats till en Interreg Europa ansökan gällande socialt företagande och innovation. Projekt inom RUS-området Kunskap och kompetens samt projekt inom EU-programmen Interreg, vilka har medfinansierats med det statliga anslaget 1:1, har utvärderats. Indikator: Antal olika EU-program som delfinansierar regionala utvecklingsprojekt ska öka i jämförelse med tidigare år. Kommentar: Detta avser projekt som pågår på förvaltningen Regional utveckling. Variation förekommer mellan år beroende på hur bland annat programperioder och utlysningsomgångar faller in och vilka andra medel som finns tillgängliga på nationella nivån. Indikator: Andelen EU-medel som delfinansierar regionala utvecklingsprojekt ska öka i jämförelse med tidigare år. Kommentar: Detta avser beslutade projekt finansierade med statliga 1:1 anslaget. Utfall 2016: 26,3 milj kr (6 projekt) Utfall 2015: 42,9 milj kr (8 projekt) Variation kommer att ske mellan åren utifrån bland annat programperioder och utlysningstillfällen var ett uppstartsår för regional- respektive socialfond med flera stora projektsatsningar. 16. Region Örebro län ökar sin förståelse för samt påverkar EU:s politiska agenda till regionens fördel samt är en aktiv part i relevanta internationella sammanslutningar. Kommentar: Inom ramen för strukturfondsarbetet i Östra Mellansverige har en ny arbetsgrupp, EU 2020+, etablerats. Region Örebro län har tillsam 42

101 regional utveckling mans med övriga län i Östra Mellansverige arbetat för att positionera sig inför kommande sammanhållningspolitik efter Detta har skett genom ett aktivt deltagande på Sweregkonferensen i Bryssel och dess uppföljare i Sverige. Arbetsgruppen EU är också i slutfasen av en gemensam position. I Region Örebro län har en kunskapshöjande EUutbildningsinsats skett på nämnden för regional tillväxt och på nämnden för samhällsbyggnad samt på tjänstemannanivå. Arbetet med bevakning och besvarandet av remisser och samråd har ökat jämfört med tidigare år. Det aktiva engagemanget inom nätverken AER, CPMR och REVES har ökat i jämförelse med Region Örebro län har tillsammans med Central Sweden, regionens Brysselkontor, och utvecklings ledare inom förvaltningen Regional utvecklings sakområden arbetat utifrån antagna prioriteringar. Tillsammans med övriga medlemmar i Central Sweden har bevakningsområden och områden för politisk påverkan för 2017 definierats. Indikator: Grad av deltagande i olika internationella organisationer och nätverk ska öka i jämförelse med tidigare år. Kommentar: Det är ett ökat deltagande under året. Indikator: Antal remissvar, konsultationer och andra insatser som regionen spelat in för att påverka EUs politiska agenda till regionens fördel ska öka i jämförelse med tidigare år. Kommentar: Referensvärden saknas. 43

102 regional utveckling REgIonAl TIllVäxT Det pågår satsningar på vuxenutbildning och kunskapslyft för barn och unga, Fellingsbro folkhögskolas teckenspråks- och dövblindtolkutbildning har firat 20 år, nya flyglinjer har inrättats, länets styrkor har kartlagts, en innovationsstrategi har formulerats, kulturgarantin har förankrats, och folkhälsoavtalen har utvärderats. De stora framtida utmaningarna är den strukturella arbetslösheten, den demografiska utvecklingen och den ökande psykiska ohälsan, samt att öka utbildningsutbudet och utbildningsnivån i länet, och att utveckla ett integrerat samhälle med minskat utanförskap och mer jämlik hälsa. utbildning och arbetsmarknad Inom område utbildning och arbetsmarknad har samverkansdokumentet för kunskapslyft barn och unga färdigställts och beslutats i nämnden för regional tillväxt. Projektet #jagmed fortsätter i en genomförandefas. Projekten GySam och VuxSam fortsätter i ett genomförande med fortsatt stöd och samordning med den kommunala gymnasieskolan och vuxenutbildningen, för att nå målen i den regionala utvecklingsstrategin inom kunskap och kompetens. Implementeringen av förordning 2016:937 om regionalt yrkesvux pågår. Det pågår även ett arbete för att skapa ett samverkansavtal för den kommunala vuxenutbildningens utveckling. Flera mötesplatser har arrangerats; en för att öka kunskap om snabbspår, samt en med tema digitaliseringens påverkan på framtidens arbetsmarknad. Fellingsbro folkhögsskolas teckenspråks- och dövblindtolkutbildning har firat 20 år. Inför vårterminen 2017 pågår förberedelser för start av allmän kurs för teckenspråkiga. Det har fattats beslut om att påbörja projekteringsfasen för en ny aula. Fellingsbro folkhögskola är inne i slutfasen för arbete med en ny webb som ska lanseras i januari På Kävesta folkhögskola pågår projekteringsarbetet inför byggnation av musikens hus och utbyggnad av danshuset. Planerad byggstart är 2017 respektive Vård- och omsorgscollege marknadsförs via mässor, skolbesök och sociala medier. Förstudien inom socialfonden som syftar till att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden har avslutats. Flera viktiga projekt inom socialfonden har blivit prioriterade. näringslivsutveckling Inom område näringslivsutveckling har samverkan fortsatt med Business Region Örebro (BRO), Örebro universitet, Alfred Nobel Science Park, ALMI Mälardalen, Inkubera, Länsstyrelsen och Mälardalens Handelskammare. I samband med att genomförandet av turistprojektet tagit fart har många nya möjligheter till externt relationsbyggande öppnats. Arbetet med internationell marknadsföring har utökats. Region Örebro län har aktivt deltagande i inrättandet av nya flyglinjer med såväl Holland som Tyskland. Ett tiotal företag har genomgått utbildning i exportmognad. I samverkan med framförallt ALMI Mälardalen har grunden lagts för en samlingssida En väg in för företagare i länet, Verksamt.se. Syftet är att förbättra möjligheterna till en snabbare och lättare kontakt med rätt kanal för företag. Ett koncept för ett regionalt exportcentrum har tagits fram tillsammans med Örebro kommun och ALMI Mälardalen. Under våren blev länets styrkepositionsanalys klar. Arbetet med att identifiera och analysera länets styrkeområden enligt SMART-modellen har pågått sedan Analysen tar upp fyra möjliga styrkeområden och två potentiella. Ur det kunskapsunderlaget har två områden tagits fram som formulerats i en innovationsstrategi. Arbetet har skett i nära samverkan med Örebro universitetet. Innovationsstrategin förväntas beslutas våren Samarbetet med BRO har intensifierats under 2016 och Region Örebro län är aktiva i flertalet av BRO:s insatsområden och arbetsgrupper. Region Örebro län har finansierat en förstudie om cirkulär ekonomi som drivits av Alfred Nobel Science Park. Ett omfattande restaureringsarbete har pågått under året på Bergslagsleden och kanotlederna. Bergslagsleden har fått en ny webbplats. Det har varit ett högt tryck på ansökningar till olika företagsstöd. I slutet av året erhölls ytterligare 2 miljoner kronor från regionens 1:1 medel som utbetalades via olika former av företagsstöd. Dock har inte fler kvinnor lyckats få stöd. Därför kommer särskilda satsningar göras för kvinnliga företagare under kultur och ideell sektor Inom kultur och ideell sektor har tydliga framsteg gjorts inom de utpekade områden som kommer kräva hög grad av gränsöverskridande samverkan. Kulturgarantin är inne i en intensiv fas av förankring i skolsektorn. Ett antal dialoger har förts med samverkansråd på både kultur- och skolsidan. Integrationsprojektet Alla barns rätt till kultur har med regional och nationell finansiering en projektledare som har skapat kontakt med ett antal nyckelpersoner, varav ett flertal är från målgruppen ensamkommande flyktingbarn. Här handlar det om att hitta samverkansparter inom kulturområdet, men även med koppling till andra fält. Ett antal mötesplatser har också inkluderats genom arrangemang med 44

103 regional utveckling syftet att skapa möten mellan gammal- och nysvenskar. Inom social ekonomi pågår arbete med samverkan och projekt på både nationell och internationell nivå. Riktlinjer ska antas för ett projekt inom sociala innovationer. VälfärD och folkhälsa Område välfärd och folkhälsa har under året bedrivit verksamhet för att främja samverkan och bidra till kunskapsutveckling inom områdena folkhälsa, social välfärd och vård. Med utgångspunkt från de lokala folkhälsoavtalen har samverkan skett med kommunerna och civilsamhället, Örebro läns idrottsförbund och Örebro läns bildningsförbund, med målet en jämlik hälsa. En utvärdering av folkhälsoavtalen har genomförts under året med stort engagemang från alla parter. social VälfärD Inom området social välfärd bedrivs verksamhet med fokus på äldre, funktionshinder, barn och unga och missbruk. Utvecklingsarbete har skett med utgångspunkt från handlingsplanen Sammanhållen vård och omsorg. Stöd har getts till arbetet med nationell överenskommelse om riktat stöd till området psykisk hälsa. Inspirationsdagar har anordnats för att implementera Handlingsplan för ökad patient/ brukarmedverkan inom vård och omsorg om personer med psykisk funktionsnedsättning. Projektet Socialtjänstens insatser för barn och unga har pågått under året. framtida utmaningar Utbildning och arbetsmarknad Inom området utbildning och arbetsmarknad är utmaningarna stora och komplexa. Förändringar kräver samverkan på lokal, regional och nationell nivå. Måluppfyllelsen i skolan har stor betydelse för länets utveckling på sikt för att höja utbildningsnivån. En utmaning är att ytterligare minska studieavbrotten, inom alla skolformer, liksom att verka för ett systematiskt kvalitetsarbete i grundskolan så att alla elever når kunskapskraven för att bli behöriga till gymnasieutbildning. Tillgång till utbildning och kompetensutveckling för vuxna utifrån ett livslångt perspektiv är viktigt och kommer att bli än viktigare. För kompetensförsörjningsarbetet fortsätter utmaningen att matcha utbildningens innehåll mot arbetsgivares kvalifikationskrav. Ett effektivare kompetensförsörjningsarbete behövs, däribland ett regionalt valideringsarbete för att bland annat utnyttja möjligheterna att ta tillvara arbetslösas och nyanländas kompetenser på ett smidigare sätt. Idag är arbetslösheten strukturell. Många av de som är arbetslösa har inte den kompetens som arbetsgivare efterfrågar. De många nyanlända kan på många sätt vara en stor möjlighet utifrån de kompetensbehov som arbetsgivare efterfrågar. Samtidigt är det många av de som kommer som inte har så mycket formell utbildning, vilket gör att utbildningssystemet måste hitta former och arbetssätt att på kort tid säkra att individerna får det som krävs för att vara anställningsbara. Att få utbildningarna att i högre grad motsvara efterfrågan utifrån dimensionering och kvalitet behövs ständigt. Men även förbättrad information till individerna om vilka utbildningar som i högre grad kan ge jobb. Arbetsgivarnas roll och ansvar kring kompetensförsörjningsfrågorna behöver också öka. En utmaning är att bidra till att öka utbildningsutbudet och utbildningsnivån i länet, särskilt i de mindre kommunerna, 45

104 regional utveckling samt att kunna sprida utbildningsplatser regionalt. Under 2017 kommer ett arbete att bedrivas för att implementera förordningen om regionalt yrkesvux (förordning 2016:937). Utmaningen ligger i att nå samsyn om utbildningsbehov och tilldelning av resurser mellan länets kommuner. Näringslivsutveckling Under våren 2017 kommer Innovationsstrategin att beslutas. Parallellt med uppbyggnaden av innovationsplattformar kopplade till strategin måste arbetet med att stärka och samordna hela innovationsstödsystemet intensifieras. Länets turism- och besöksnäringsarbete bedrivs till största delen i projekt. Projektet är slut i december Under våren ska handlingsplanen för turism och besöksnäring revideras. Det ska också klarläggas hur Region Örebro län ska arbeta med det regionala uppdraget kring turism och besöksnäring. Kultur och ideell sektor En utmaning för kultur och ideell sektor är att nå andra sakområden. För kommande år gäller detta primärt skolan med förslaget till en kulturgaranti, samt hälso- och sjukvården med kulturprojekt som inte bara förebygger utan även har behandlande effekt. Inom ideell sektor är arbetet med social ekonomi gränsöverskridande till sin karaktär, med beröringspunkter till bland annat företagande, innovationer och upphandling. En plan för arbete med social ekonomi ska upprättas under 2017, för att tydliggöra den nära kopplingen mellan social ekonomi och regional utveckling. Välfärd och folkhälsa Region Örebro län står, liksom övriga Sverige, inför en stor demografisk förändring med ökat antal och ökad andel äldre. Detta kommer ställa ökade och ändrade krav på hela samhället, men särskilt på sjukvård och kommunernas äldreomsorg. Utmaningar som detta medför är bland annat utveckling av verksamheternas effektivitet (informationsteknologi, samverkansstrukturer och processer), behov av utökade ekonomiska resurser, kompetensförsörjning på alla nivåer i organisationer, och bostäder och transportsystem som är anpassade efter äldres behov. De nationella prognoserna visar ett ökande antal äldre under hela 2020-talet, med särskild tonvikt på andra halvan av årtiondet. Därefter kommer ökningen att avta. Fram till 2030 ökar antal personer över 90 år särskilt mycket i flera kommuner i norra länsdelen: Ljusnarsberg, Hällefors och Nora. I betydligt mindre utsträckning i Karlskoga, Örebro och Askersund. Samtliga kommuner får dock ett ökat antal äldre. Under senare år har den psykiska ohälsan ökat i omfattning i befolkningen. Tre huvudsakliga trender kan urskiljas: unga som får diagnoser inom det neuropsykiatriska området (ADHD, autism, med flera) stressrelaterade sjukdomar, särskilt hos kvinnor (utmattningssyndrom med flera) unga, särskilt flickor, med stora krav och bristande självtillit (psykosomatiska besvär, självskadebeteende, med flera). Samtliga har en tydlig koppling till förändringar i samhället och samspelar med svårigheter att hitta ett meningsfullt fungerande socialt sammanhang. Konsekvenser av detta är ökande sjukskrivningar, ökat utanförskap och hög belastning på vården. Region Örebro län har en ökande andel av befolkningen som utgörs av utrikesfödda personer har inneburit en dramatiskt ökad flyktinginvandring. Gruppen utrikesfödda har högre arbetslöshet, högre trångboddhet, sämre hälsa och sämre ekonomi jämfört med genomsnittet. Andra grupper som löper en förhöjd risk att hamna i utanförskap är personer med funktionsnedsättning. Ett annat perspektiv på samma fenomen är den ojämlikt fördelade hälsan som belyser att människor ursocioekonomiskt utsatta grupper har en sämre hälsosituation jämfört med genomsnittet, och dessutom sämre tillgång till hälso- och sjukvården. Det finns tydliga beröringspunkter mellan båda dessa perspektiv. Utmaningen är ett integrerat samhälle med minskat utanförskap och jämlik hälsa. 46

105 regional utveckling mål och uppdrag regional tillväxt ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för en god och jämlik hälsa samt till att människor kan leva ett värdigt liv och delta aktivt i samhället. INRIKTNINGSMÅL 17. Region Örebro län utvecklar och förstärker samverkan inom områdena folkhälsa och social välfärd genom en fungerande samverkansstruktur inom ramen för det specifika samverkans rådet för folkhälsa, social välfärd och vård. Kommentar: Samverkansstrukturen med utgångspunkt från det specifika samverkansrådet folkhälsa, social välfärd och vård byggdes upp under 2015 och fungerar nu väl. Tjänstemannastödet till rådet består sedan årsskiftet av två grupper; chefsgrupp för samverkan social välfärd och vård och beredningsgrupp för folkhälsa. Tre utvecklingsgrupper kompletterar chefsgruppen med följande fokus: äldre och somatik psykisk hälsa och missbruk barn och unga Dessa grupper har deltagare från socialtjänst, hälso- och sjukvård, folkhälsa samt även från skolan i barn- och ungagruppen. Utvecklingsgrupperna har årsplaner för sin verksamhet. En uppdragsbeskrivning för utvecklingsgrupperna finns formulerad. Dokumentation från samverkansgrupperna finns tillgängligt på webben. Samverkan inom folkhälsoarbetet har fokuserat den utvärdering som genomförts under året av gällande folkhälsoavtal. Samverkan inom området social välfärd och vård har ett starkt fokus på ny lagstiftning om Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. 18. Region Örebro län utvecklar och stödjer kunskaps- och metodutveckling inom områdena folkhälsa och social välfärd. Verksamhet inom områdena folkhälsa och social välfärd i regionen bedrivs med utgångspunkt i evidens och aktuell kunskap. Kommentar: Den statliga satsningen på regionala stödstrukturer för utveckling av EBP- evidensbaserad praktik har avslutats. Stimulansmedel om kronor beviljades till regionen för denna verksamhet Förvaltningen Regional utveckling har organiserat ett stort antal kurser, konferenser och seminarier utifrån målet om kunskapsutveckling. Denna verksamhet är uppskattad och styrs och planeras mycket utifrån efterfrågan. Ett internt utvecklingsarbete pågår för att förbättra och förstärka metoder för stöd till huvudmännen, till exempel genom kunskap i programteori och utvärderingsteori. Indikator: Antal regionala utvecklingsprojekt, konferenser och utbildningar ska öka i jämförelse med tidigare år. Kommentar: Inom socialtjänsten har under året anordnats ett stort antal utbildningar med anledning av det omfattande flyktingmottagandet. Exakt referensvärde för denna indikator saknas. Angivet referensvärde är en uppskattning. Indikator: Antal möten och antal beslut inom ramen för samverkansstrukturen ska öka i jämförelse med tidigare år. Kommentar: Exakt referensvärde för denna indikator saknas. 47

106 regional utveckling ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för ett starkt hållbart näringsliv och hög sysselsättning samt en gynnsam miljö för entreprenörskap, utveckling av innovationer och hållbar näringslivsutveckling i Örebro län. INRIKTNINGSMÅL 19. Driva, stödja och inspirera aktörer i det innovations- och företagsfrämjande systemet för fortsatt utveckling av innovationer, nya produkter och tjänster samt fler och växande företag i hela länet. Kommentar: Region Örebro läns arbete för med att utveckla innovationer och innovativa miljöer, utveckla företagandet och stötta entreprenörskap har fortgått under 2016 i nära samarbete med centrala aktörer såsom Örebro universitet, Almi Företagspartner, Alfred Nobel Science Park, Inkubera och 11 av länets 12 kommuners näringslivskontor genom Business Region Örebro. Region Örebro län har i egenskap av regionalt utvecklingsansvarig fortsatt att driva på arbetet med att ta fram en regional innovationsstrategi för Smart Specialisering tillsammans med dessa organisationer. Genom att bottna strategiska satsningar med både spets och bredd, i en inkluderande process och ha ett tydligt fokus på att underlätta för och stimulera företag att växa och utvecklas, kan innovationsstrukturer koordineras och näringslivet stärkas i länet. Region Örebro län har under 2016 i kraft av sin egen verksamhet drivit innovation genom sitt forsknings- och utvecklingsarbete som idébärare, samt, genom att utveckla den interna innovationsslussen som en stödfunktion för att ta vara på idéer från den egna (och externa) verksamheten. Denna satsning är tänkt att ge avtryck som testbäddsverksamhet för nya innovationer inom vård, hälsa och omsorg, samt stärka arbetet med att höja kunskapsnivån runt innovationsvänlig upphandling. Arbetet under 2016 har karaktäriserats av ett tydligt fokus på strategiskt arbete. En ny Regional Utvecklingsstrategi (RUS) och en Regional Innovationsstrategi (RIS) har dominerat resursåtgången. Aktörer i det företags- och innovationsfrämjande systemet mobiliseras och hålls samman i etablerade strukturer med ambitionen att stärka samverkan mellan Region Örebro län och dess nyckelaktörer. Indikator: Antal aktiviteter för aktörer i företagsoch innovationsfrämjande systemet ska öka i jämförelse med tidigare år. Kommentar: Den samlande bedömningen för 2016 är att aktiviteterna under året ökat något, men att samverkan och åtgärder under året gör att en tydligare ökning kan förväntas Näringslivsarbetet har under första halvåret 2016 arbetat med internt process- och strategiarbete vilket påverkat möjligheter att göra rättvisa jämförelser av tidigare års indikatorer. Indikator: Andel deltagare fördelat på kvinnor/ män i procent som instämmer i påståendet att aktiviteten gett relevant kunskap/information/ nytta ska öka i jämförelse med tidigare år. Kommentar: Indikatorn är svår att följa upp då det idag saknas ett system för att rapportera och utvärdera aktiviteter. Inför kommande verksamhetsår ska det ses över. Indikator: Antal utvecklingsprojekt inom Innovation, Företagande, Entreprenörskap och Turism ska öka i jämförelse med tidigare år. Kommentar: Färre projekt har initierats 2016 i jämförelse med Noterbart är dock att projektens omslutning påverkats i relativt låg utsträckning. Detta till följd av större satsningar, bland annat på Innovationsslussen och projekt för att utveckla TTC i Karlskoga. 20. Driva innovation genom utveckling av Region Örebro läns Innovationssluss, utveckla testbäddsverksamhet och verka för innovationsvänlig upphandling. Kommentar: Projektet Innovationssluss 2.0 är en samverkan mellan Region Örebro län, Västmanlands läns landsting, Örebro universitet och ALMI Mälardalen. Huvudsakligen har arbetet koncentrerats till att: Hitta strukturer för projektets samverkansform. Identifiera målgrupper och risker. Knyta kontakter med för projektet viktiga. verksamheter inom Region Örebro län. Knyta kontakter med för projektet viktiga verksamheter utanför Region Örebro län. 48

107 regional utveckling Identifiera och lösa företeelser som hindrar eller försvårar idéutveckling och nyttiggörande. Utforma en strategisk och målgruppsfokuserad kommunikationsplan. Hantera och ge stöd till idébärare genom samverkan mellan parterna och med övriga aktörer inom innovationsområdet. Kompetensutveckling i form av besök till andra verksamheter samt seminarier och kurser inom området innovation som berör hälso- och sjukvård. Indikator: Antal idéer som tagits emot i Innovationsslussen ska öka i jämförelse med tidigare år. Kommentar: Projektet är i uppstartsfas och ett fåtal idéer har tagits emot och hanterats med hjälp av kontakter inom den egna organisationen och till viss del av övriga innovationssystemet. Grovt uppskattat har under 2016 gemensamt hanterat cirka 54 idéer/ärenden (Örebro 14, Västerås 40). Indikator: Andel idéer som slussats vidare ska öka i jämförelse med tidigare år. Kommentar: Innovationsslussen har blivit beviljat medel från ERUF och Region Örebro län för att bygga upp verksamheterna i Region Örebro län samt Västmanland. Projektet startade i januari 2016 och kommer att pågå till december Projektledare har börjat i juni Det har inte pågått något strukturerat arbete med att slussa idéer utan initialt har fokus varit på att sätta upp projektet och skapa en grund för projektet. Det finns därför inget flöde att redovisa. 21. Effektiv hantering och beslut om Företagsstöd till företag med bra spridning i hela länet. Kommentar: Samtliga kommuner har beviljats stöd. Samtliga kommuner har besökts och träffar har skett med företag och i de flesta kommunerna även med näringslivsutvecklarna. Deltagande har skett på ett par mässor och på ett antal frukostmöten och andra informationstillfällen. Vad gäller serviceprogrammet så har det under 2016 utvecklats ett bra samarbete med Länsstyrelsen, som ansvarar för betaltjänsterna och för landsbygdsprogrammet där viktiga delar av utförandet inom kommersiell service ligger. Regelbundna möten har skett både nationellt och med samarbetslänen. Översyn pågår hur arbete kan ske tillsammans med ett antal övriga län med kompetensutveckling för butikerna. Under 2016 har endast en handfull ansökningar om företagsstöd tagit längre tid än 6 veckor, vilket är en förbättring mot 2015 då det var cirka 15 stycken. Indikator: Andelen företagsstöd som handläggs inom sex veckor från inkommen ansökan ska öka i jämförelse med tidigare år. Kommentar: Enbart ett fåtal ärenden har längre handläggningstid vilket till största delen har berott på att sökanden inte inkommit med en komplett ansökan. Uppskattning är att cirka procent handläggs inom sex veckor. Indikator: Kundnöjdheten avseende handläggningstiden av företagsstöd ska öka i jämförelse med tidigare år. Kommentar: Arbete pågår med hur mätning ska ske av kundnöjdheten. Det görs ingen mätning i dagsläget och det finns heller inga äldre siffror att jämföra med. 49

108 regional utveckling ÖVERGRIPANDE MÅL Örebro län har en väl fungerande skola, utbildning och kompetensförsörjning. INRIKTNINGSMÅL 22. Verka för att alla ungdomar och vuxna, utifrån sina val och förutsättningar, som deltar i utbildning når sina kunskapsmål och blir högskolebehöriga eller kvalificerar sig till anställning. Kommentar: GySam och VuxSam båda projektansökningar är beslutade av nämnden för regional tillväxt. Syftet med projekten är att på strategisk nivå driva och samordna frågor där regional samverkan förstärker kvaliteten i länets vuxenutbildning och gymnasieutbildning. Som ett led i projektarbetet har analys skett och behov finns av att nystarta nätverken REKO och GySam. Dessutom har samtal genomförts med länets samtliga folkhögskolor i syfte att finna former för samverkan med samtliga fem folkhögskolor i länet. GySam: Erfarenhetsutbyten, till exempel från lönefrågor till it-pedagogik. Elevdatabasutredning pågår med representanter från varje kommun. Diskussion om antagningsmetoder i länet. Konstaterat att samverkansavtalet som skrevs på 2014 bör förtydligas och eventuellt ändras och påbörjas konkret i höst och beräknas vara klart våren Diskussion pågår om utgångspunkter, till exempel SYV kontakt är tagen med Skolverket om fortsatt stöd till regionen. I syfte att revidera GySam-avtalet har en tillfällig grupp med ekonomer från respektive kommun skapats. VuxSam: De genomförda aktiviteterna under perioden har syftat till att öka kunskapen och förståelsen för vuxenutbildningens utmaningar vad avser mervärde och samverkan för regional tillväxt. Arbete har skett med att skapa och diskutera hållbara samverkansformer. Grunden har lagts för att skapa en webbportal för att synliggöra länets utbud av vuxenutbildning. Deltagande på konferenser i syfte att inhämta erfarenheter från andra regioner och kommuner vad avser exempel på, och möjligheter till, att snabba på integrationsprocesser för nyanlända. Under hösten har processer startat för likvärdig hög kvalitet av validering inom den kommunala vuxenutbildningen. Därutöver pågår implementering av en ny förordning om regionalt yrkesvux (förordning 2016:937) samt arbete för att skapa ett samverkansavtal för den kommunala vuxenutbildningens utveckling. Projektet #jagmed unga till utbildning och arbete, ett pågående projekt som syftar till att minska och förebygga unga gymnasieavhopp i Östra Mellansverige. Under första kvartalet avslutades en planerings- och analysfas som har pågått sedan september I Örebro län gick sex lokala projekt in i en genomförandefas i april 2016 och det har pågått många aktiviteter såsom konferenser, saknätverk och operativ verksamhet ute i de lokala projekten under året. Region Örebro län bidrar med ekonomiska medel till en förstudie om praktikplatser som kan kopplas till prao och arbetsplatsförlagt lärande (APL). Projektägare är Karlskoga kommun. Kommunerna har haft och har möjlighet att få tillgång till ett utbildningspaket av Skolverket angående studie- och yrkesvägledning. Indikator: Andel ungdomar och vuxna som gör studieavbrott minskar från föregående år. Kommentar: Avser andelen (procent) av de elever som påbörjat gymnasieskolan men inte slutfört med examen eller studiebevis om poäng inom fyra år Örebro län 21,2 20,9 Riket 22,0 21,4 23. Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Kommentar: Kävesta folkhögskola följer verksamhetsplanen och de flesta aktiviteter är pågående. Slutredovisning av de exempel som följts under tidigare rapporteringar 2016: En utvärdering av de nya insatserna uppstartsamtal och telefonkontakt vid oanmäld frånvaro 50

109 regional utveckling visar på goda resultat. Deltagarna har förstått syftet med insatserna och både personal och deltagare upplever att insatserna är bra. Dessa satsningar hör samman med projektet #jagmed. Läsårsstarten 16/17 har utvärderats utifrån bland annat tillgänglighet, inför kommande terminsoch läsårsstarter. Marknadsföring av skolans kulturprofil inför läsåret 17/18 på nationella utbildningsmässor. Resultatet av deltagarutvärderingen som genomfördes i maj har följts upp linjevis. Fellingsbro folkhögskola följer verksamhetsplanen och de flesta aktiviteterna är pågående. Några exempel: Friskvårdskursen för personer med förvärvad hjärnskada är nu etablerad och under hösten studerar 12 kursdeltagare i lokalerna på Klerkgatan i Örebro. Inom #jagmed har lärare och elevassistenter utvecklat ett delat mentorskap som prövas under läsåret. En annan del är att uppföljning sker snabbare via till exempel telefon om frånvaron ökar och stöd erbjuds på olika sätt. Under hösten har skolan haft två internationella besök inom de utbyten skolan har sedan lång tid. I september var det besök från Kibaha i Tanzania som utmynnade i en avsiktsförklaring hur samarbetet ska utvecklas de närmaste åren. I december hade skolan besök från Novgorod i Ryssland där en diskussion påbörjades om vad gemensam samverkan framöver ska innehålla. Indikator: Nyttjande av tilldelade deltagarveckor ska vara 100 procent. Kommentar: En folkhögskola bör hålla sig mellan procent deltagarveckor för att inte riskera att förlora deltagarveckor tillika statsbidrag har Kävesta folkhögskola använt 111 procent av tilldelade deltagarveckor och Fellingsbro folkhögskola har använt 110 procent. 24. Verka i samarbete med arbetsmarknads- och utbildningsaktörer för ökad matchningsgrad. Kommentar: Mobiliseringsarbetet för fler projekt inom socialfonden har pågått löpande under året i samarbete inom Östra Mellansverige med fler olika aktörer och myndigheter. Flera viktiga projekt har beviljats medel från strukturfondspartnerskapet och följs löpande under genomförande. Under 2016 har i samverkan med sju regioner i Sverige tagits fram gemensamma utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser fram till En gemensam konferens genomfördes i Stockholm, med hög delaktighet i planering och genomförande, samt deltagande från länets politiker och viktiga aktörer inom utbildning och kompetensförsörjning. Under hösten har den nya prognosen kommunicerats och diskuterats till viktiga beslutsfattare, utbildningsanordnare och arbetsgivare. Implementeringen av handlingsplanen för kompetensförsörjning har pågått under hela 2016 och med stöd av medel ifrån Tillväxtverket har utvecklingsarbete bedrivits. Det har även utvärderats och den kommer nu ligga till stöd för kommande arbete. Uppdraget att ta fram strategier för gruv- och mineralnäringen i samverkan med fem län är slutrapporterat till näringsdepartementet. Vård- och omsorgscollege marknadsföring har varit aktiv under hela året via mässor, skolbesök och sociala medier. Politiker har bjudits in för att diskutera branschen och hur dess arbetsgivare kan bli mer attraktiva. Vård- och omsorgscollege har deltagit i ett nationellt socialfondsprojekt och genomfört en förstudie som syftar till att öka kunskapen om hur man bryter en könssegregerad arbetsmarknad, en spridningskonferens om resultatet har genomförts. Vård- och omsorgscollege står inför en ny certifieringsperiod, och planering inför det har påbörjats. Från hösten 2016 så utgår koordinatorn för kompetensförsörjning inom Business Region Örebro från Region Örebro län. Detta har ytterligare bidragit till att regionens roll som stödjande till kommuner och näringsliv inom kompetensförsörjning kan göras på ett bättre och tydligare sätt. Indikator: Öka andelen möten mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare i jämförelse med föregående år. Kommentar: Antal möten har ökat under året både genom att Vård- och omsorgscollege varit mycket aktiva, samt genom att prognosen har kommunicerats till fler och numera även BRO kompetensförsörjning ingår i området. Från cirka 8 möten under 2015 har cirka 15 möten genomförts under Indikator: Öka antalet dialogmöten inom arbetsmarknad och kompetensförsörjning mellan region, kommuner och myndigheter i jämförelse med föregående år. 51

110 regional utveckling Kommentar: Andelen dialogmöten på regionnivå, ÖMS-nivå (Östra Mellansverige) och nationell nivå med delaktighet från Region Örebro län har ökat under Det beror till stor del på att arbete har skett med att ta fram en ny prognos samt att genomföra planering av gemensam konferens i Stockholm. Det nya kunskapsunderlaget har också bidragit till att visa att det finns nya behov och möjligheter till ökad samverkan. Arbetsgruppen inom sociala utmaningar kopplat till socialfonden och ÖMS-samverkan har regelbundna möten och här ingår Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket. Mötena utgår ifrån gemensamt identifierade utmaningar och dialog om hur dessa kan lösas och som sedan tas med i det regionala utvecklingsarbetet. Under 2016 har cirka sex möten genomfört inom ÖMS och inom arbetsgruppen sociala utmaningar cirka sex möten, totalt 12 möten under Indikator: Öka antalet praktikplatser inom Region Örebro län i jämförelse med föregående år. Kommentar: Projektet vägen till svensk legitimation (tidigare Fast Track) har mycket positivt inneburit att andel praktikanter med utländsk bakgrund har ökat. Projektet Jobb i sikte, Lärling innebär att antalet praktikanter/lärlingar med funktionsnedsättning kommer att öka. Inom förvaltningen Regional utveckling pågår en kartläggning av var och hur ännu fler personer med utländsk bakgrund kan tas emot, främst för språkträning. ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län bidrar och skapar förutsättningar för ett levande kulturliv av hög kvalitet för alla i hela länet samt en smart, hållbar och inkluderande regional utveckling. Barns och ungas tillgång till kultur och deras inflytande i kulturlivet prioriteras. INRIKTNINGSMÅL 25. Stärka förutsättningarna för länets kulturliv att utvecklas och nå alla länets invånare med kultur av hög kvalitet. Kommentar: Kulturgarantin i samverkan med skola och kommunal nivå är högt prioriterad. Förankringsarbetet med kommuner på både politisk och tjänstemannanivå är långt framskridet, bland annat genom en förremiss. Förankring har skett även med skolområdet, via samverkansråd och chefsgrupp. En kommunal inventering är genomförd och presenterad. Omvärldsanalys, med jämförelse med andra län/regioner, är genomförd. Ett utkast är klart för fortsatt dialog. Ett stort kulturprojekt, med fokus på nyanlända och asylsökande, har påbörjats under 2016 och fortsätter även Projektet innebär tät samverkan med professionella kulturaktörer och Region Örebro läns kulturinstitutioner. Utbudsdagen är genomförd med tillhörande utbudskatalog, där verksamma inom förskola och skola får ta del av en stor mängd föreställningar och aktiviteter som erbjuds genom olika kulturuttryck. Elva kommuner ingår nu i Ung Peng i Örebro län, som är av stor betydelse för att främja ungas arrangör- och entreprenörskap. I ungdomspanelen ingår närmare 200 ungdomar. Den geografiska spridningen är allt mer breddad, cirka 60 procent från Örebro kommun och cirka 40 procent från övriga kommuner. Det är en viktig referensgrupp för aktuella frågor, bland annat kulturgarantin enligt ovan. Dansprojektet inom öppenvård Ung Psyk som är ett pilotprojekt för att inkludera hälsosektorn i kultursatsningar har genomförts. Det har breddats geografiskt och Universitetssjukhuset Örebro sprider inbjudan över länet. Det är dessutom en tätare och forskningsanknuten samverkan inom området med Örebro Universitet. 52

111 regional utveckling Feriepraktiken är genomförd inom kulturuttrycken dans, film, teater, slöjd och bild & form. Som vanligt har det varit mycket uppskattat av de ungdomar som hade möjlighet att vara med. Indikator: Publik/deltagare ska öka i jämförelse med föregående år. Kommentar: En viss publikmässig nedgång kunde noteras för Region Örebro läns kulturinstitutioner under 2015, vilket i hög grad var avhängigt ombyggnaden av Länsmusikens konserthus. Siffrorna för 2016 är nu åter i paritet med tidigare siffror för kulturinstitutionerna. Kulturgarantin är en insats som antas kraftigt förstärka antalet deltagare och publik, främst bland barn och unga, men den effekten blir inte synlig förrän planerad start år I övrigt har de satsningar som beskrivs under inriktningsmålet förstärkt antalet publik och deltagare för Primärt gäller detta integrationsprojektet samt satsningen på Ung Peng i Örebro län. UPPDRAG 28. Att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget avseende en åtgärdsplan för att öka andelen innovationer som kommersialiseras och ger företagstillväxt i hela länet. Kommentar: Under 2016 har ett antal satsningar initierats enligt den åtgärdsplan som syftar till att öka andelen innovationer för att skapa tillväxt. Satsningarna gäller både att öka Region Örebro läns egen möjlighet att driva innovation genom att utveckla innovationsslussarbetet men också att fortsätta stödja och driva utvecklingen inom det innovationsfrämjande systemet i regionen. De satsningar som adresseras är: Utarbeta en regional innovationsstrategi baserad på styrkeområden. Utveckling av Innovationsslussen. Utveckling av det innovationsstödjande systemet. Region Örebro län ansvarar som regionalt tillväxtansvarig för arbetet med att ta fram en regional innovationsstrategi baserad på regionens styrkeområden, en så kallad RIS3 (Regional innovationsstrategi). Genom Smart Specialisering, som pekar ut tydliga prioriteringar som uppmuntrar till internationalisering, skapas ett ökat fokus på att underlätta för och stimulera företag att växa och utvecklas i regionen. Region Örebro län har i kraft av sin kunskapsintensiva verksamhet och storlek möjlighet att driva innovationsutvecklingen i länet. Region Örebro har beviljats ett projekt för att utveckla den interna innovationsslussen och ytterligare satsa på innovationsutveckling i länet genom att utveckla kommersialisering av medicinsk forskning, utveckla testbäddsverksamheten för nya innovationer och arbeta med initiativ för att stimulera innovationsoch funktionsupphandling. Projektet löper över tre år, finansieas av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden och drivs i samarbete med Almi Mälardalen och Landstinget i Västmanland. De ovan nämnda aktiviteterna är nycklar för att utveckla och hålla samman regionens innovationsarbete. Inom innovationsutveckling är centrala aktörer Almi Företagspartner, Örebro Universitet och Inkubera samt Alfred Nobel Science Park. Därtill har Innovationsrådet där dessa organisationer representeras en viktig operativ funktion för att 53

112 regional utveckling effektivt hitta stöd och finansiering för nya innovativa idéer. För att stödja innovationsutveckling och utvecklingen av starka regionala innovationsmiljöer ska Region Örebro län fortsätta samordna initiativ bland centrala aktörer samt initiera nya utvecklingsprojekt. 29. Att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget avseende en åtgärdsplan som visar hur Region Örebro län kan öka matchningen mellan kompetens och utbud på arbetsmarknaden. Kommentar: I samverkan med sju regioner har Region Örebro län upphandlat nya utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser 2025 från SCB. Dessa levererades i juni. En större konferens hölls under hösten utifrån detta underlag. 30. Att utarbeta tydliga riktlinjer för en regional stödform för sociala innovationer. Kommentar: Riktlinjer finns framtagna. 31. Att verka för att fler företag startas av kvinnor. Kommentar: Region Örebro läns arbete med entreprenörskap och innovationer bedrivs i nära samarbete med en rad aktörer som erbjuder en bredd av plattformar, rådgivning, finansiering och andra tjänster. Bland dessa finns Almi, Coompanion, Ung Företagsamhet, Partnerskapet för Sociala Innovationer, kommunernas näringslivsfunktioner genom Business Region Örebro samt ett antal ytterligare. Ambitionen är att hålla samman ett nätverk av aktörer som samfällt kan erbjuda en palett av stöd, rådgivning och finansiering till de som är i behov av den. Genom att ha en bredd av aktörer som stöttar i olika skeden skapas goda generella förutsättningar för företagsuppstarter i hela länet. Detta ska gälla oavsett kön, etnicitet, ålder eller vilken bransch man avser starta verksamhet inom. Fördelningen mellan män och kvinnor som startar företag följs upp årligen av analysresurser inom Region Örebro län. 54

113 regional utveckling SAmHällSByggnAD Bostäder till äldre, nytt trafikförsörjningsprogram och arbete med revideringen av det regionala programmet för energi och klimat, det är något av det som genomförts inom samhällsbyggnad under år Bland utmaningarna för framtiden finns bland annat att öka resandet med kollektivtrafiken, framtagandet av en ny länstransportplan och förbättrad tillgång till bredband i länet. Även inom arbetet med energi och klimat finns flera utmaningar, exempelvis att öka takten i arbetet med energieffektivisering av byggnader och att nå en fossiloberoende transportsektor. Nyckeln till ett framgångsrikt arbete ligger i en välutvecklad samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner. trafik och samhällsplanering Det specifika samverkansrådet för bostadsförsörjning inom område trafik och samhällsplanerings ansvarsområde har fastställt dokumentet Planeringsförutsättningar Bostäder för äldre. I dokumentet finns en gemensam bild av nuläge, utmaningar och möjliga åtgärder för att trygga äldres bostadsituation i länet. Det fleråriga samarbetet kring infrastruktur och kollektivtrafik i Östra Mellansverige, En Bättre Sits, har under 2016 landat i en regional systemanalys med gemensamma prioriteringar och åtaganden. Planerna för den gemensamma regionala tågtrafiken i Östra Mellansverige har tagit konkreta steg framåt under året, bland annat har ett nytt gemensamt biljettsystem, Movingo, skapats. Ett nytt trafikförsörjningsprogram med mål och strategier för kollektivtrafiken har antagits av regionfullmäktige. I augusti startade ny trafik i Karlskoga och Degerfors kommuner. I samband med detta har Region Örebro län tagit över ansvaret för planering och administration av skolskjutsar i dessa två kommuner. Stadstrafiken i Örebro och viss regionalbusstrafik har utvärderats under året som förberedelse för att trafikavtalet för denna trafik upphör år Ett sätt att öka resandet i Örebros stadstrafik är att införa så kallad Bus Rapid Transit. Det är ett bussystem med egna körbanor, prioritering vid trafiksignaler etcetera. En utredning om hur ett sådant system skulle kunna se ut finns sedan tidigare och under året har projektmedel beviljats för att tillsammans med Örebro kommun ta fram en genomförandeplan. Problemen med kvalitetsbrister inom en del av färdtjänsten har lösts då nya entreprenörer tog över trafiken i december efter ett drygt års upphandlingsarbete, inklusive överklaganden. Flera mindre projekt har färdigställts på det regionala vägnätet. Ett är en cykelväg mellan Degerfors och Karlskoga. Arbetet med ny länsplan för regional transportinfrastruktur har startat under året med flera dialogmöten med kommuner och organisationer med flera. Flera nya projekt inom transport och logistik har startat under året. SmartLog är ett projekt som syftar till att ta fram nya it-lösningar som minskar antal tomtransporter och förbättrar ledtider. Region Örebro läns roll är att få fram företag i länet som kan testa it-lösningarna. Uppdraget att koordinera bredbandsutbyggnaden i länet har tagit stora steg framåt genom tät dialog med kommuner och marknadsaktörer. energi och klimat Inom område energi och klimat är revideringen av det regionala programmet för energi- och klimat inne i slutskedet. Arbetet bedrivs i nära dialog med fokusnämnden för miljö och klimat och kommunerna. Beslut om externremiss har fattats i slutet av året och dokumentet kommer vara färdigt för beslut under våren I december beslutade regering om så kallade villkorsbeslut för I beslutet har länet fått ett uppdrag att arbeta fram och genomföra en handlingsplan för att integrera och stärka miljö och klimatperspektiven i det regionala tillväxtarbetet, vilka konsekvenser detta får för ovan nämnda arbete är inte helt klart. 55

114 regional utveckling Region Örebro län samverkar med övriga län inom Östra Mellansverige för att mobilisera aktörer och att på olika sätt stödja genomförandet av regionalfondsprogrammet för Östra Mellansverige. Inom området en koldioxidsnål ekonomi finns behov av ytterligare satsningar. Under året har Region Örebro län lett genomförandet av ett gemensamt projekt för att stödja små och medelstora företag i energifrågor. Deltagande har också skett i gemensamma projekt för att främja utbyggnad av laddinfrastruktur för elfordon och för att främja satsningar och företagsamhet inom solcellsområdet. Utöver detta har två övergripande förstudier inom Östra Mellansverige avslutats som syftar till att utveckla nya samarbeten för ökat nyttjande av restvärme och för hållbara transporter. Sedan flera år har Region Örebro län haft Energimyndighetens uppdrag att samordna och utveckla den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Under året har Energimyndigheten beslutat om stora förändringar i finansieringen av de kommunala energi- och klimatrådgivarna. Detta har medfört önskemål från kommunerna om att utveckla ett tätare samarbete under 2017 och framåt. Ett avtal mellan kommunerna och Region Örebro län om fördjupad samverkan är därför under utarbetande. Klimatpåverkan från transportsektorn är en av de största klimatutmaningarna. Under försommaren har en förstudie färdigställts om hur ett regionalt samarbete för att främja hållbart resande i hela länet ska kunna bedrivas. Kommunerna är överlag positiva till att utveckla en samverkansplattform som Region Örebro län leder. En projektansökan har beviljats för att påbörja ett sådant arbete. Inom bygg- och fastighetssektorn har utbildningar genomförts inom ramen för ett nationellt kunskapslyft för lågenergibyggande. Aktiviteterna inom Fastighetsnätverket för energi och miljöfrågor i Örebro län har utökats då ett större projekt beviljats och ett nationellt samarbete om lågenergibyggnader (LÅGAN) har påbörjas. framtida utmaningar De mindre kommunernas behov av stöd och samverkan samt Region Örebro läns roll i arbetet inom trafik och samhällsplanering är en fortsatt fråga under Målen för ökat resande med kollektivtrafik är en fortsatt utmaning. Flera satsningar på bland annat marknadsföring och modern informationsteknik ska genomföras, påbörjas eller utredas under året. Förberedelserna för ny stadstrafik i egen regi år 2019 börjar på allvar under En ny länstransportplan ska tas fram och lämnas in till regeringen i slutet av året. Detta arbete blir en utmaning, med avvägningar mellan tillgänglighet och miljö, mellan olika trafikslag och mellan länets olika delar. Regeringens ökade målsättningar avseende tillgång på bredband innebär också en utmaning för Region Örebro län och uppdraget att koordinera bredbandsutbyggnad i länet. Inom energi och klimat finns flera utmaningar. Mer strukturerat arbete med miljödriven näringslivsutveckling och att integrera näringslivs- och miljöfrågor på ett bättre sätt. För att möta klimat-, miljö-och energiutmaningarna och samtidigt främja ett konkurrenskraftigt näringsliv krävs såväl strukturella förändringar, inklusive en övergång till förnybara resurser, som ökad resurseffektivitet i termer av effektiv användning av energi, råvaror och ekosystemresurser. Utmaningarna utgör även en möjlighet för utveckling av hållbara och resurseffektiva varor, tjänster, tekniklösningar och produktionssystem i alla branscher. Komplexiteten i klimat-, miljö- och energiutmaningarna ställer krav på ökad samverkan mellan aktörer på olika nivåer med olika kompetens, verktyg och resurser. En ytterligare utmaning är för låg takt i implementeringen av lösningar för energieffektivisering i byggnader och företag. Nybyggnadstakten av bostäder och lokaler är hög samtidigt som det finns ett stort behov av renovering i miljonprogrammet. Det som byggs och renoveras idag kommer att nyttjas under lång tid framöver, därför är det viktigt att det sker på ett hållbart sätt. Samverkan med byggoch fastighetssektorn utvecklas inom ramen för fastighetsnätverket för energi- och klimatfrågor i Örebro län. Det är en ytterligare utmaning att engagera fler aktörer i att äga och driva energi- och klimataktiviteter. I dag finns det många möjligheter att finansiera energi- och klimatprojekt och det är därför viktigt att engagera fler regionala aktörer i genomförandet, inte minst inom regionalfonden. Det finns en transportutmaning mot en fossiloberoende transportsektor och ett transportsnålt samhälle år Utmaningarna för att nå ett hållbart samhälle är störst inom transportsektorn där det finns stora behov av kunskap om nya fordons- och drivmedelstekniker, samt om åtgärder för att påverka resandebeteenden i samhället. Detta ställer krav på förstärkt kompetens inom verksamheterna. Det behövs tydliga regionala strategier för att nå en fossiloberoende transportsektor. Nyckeln till ett framgångsrikt energi- och klimatarbete ligger i en välutvecklad samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner. Under 2017 handlar det om att stärka samverkan på det strategiska planet såväl som samverkan inom energi- och klimatrådgivningen. 56

115 regional utveckling mål och uppdrag samhällsbyggnad ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län verkar för ett län med hållbart resursutnyttjande utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. INRIKTNINGSMÅL 26. Driva på, inspirera och samverka med externa aktörer för minskade växthusgasutsläpp, ökad andel förnybar energi och effektivare energianvändning. Kommentar: Målet är uppnått genom att samtliga huvudaktiviteter i verksamhetsplanen har genomförts under året och alla indikatorer har överträffats. Processen för revidering av av energi- och klimatprogrammet har drivits tillsammans med Länsstyrelsen. Ett beslut om remiss fattades i december. Samtidigt har genomförandet av åtgärder i det gällande programmet pågått. Omvärldsbevakning har varit en viktig aktivitet som varit integrerad i utvecklingsledarnas respektive uppdrag. Genom nyhetsbrev, webb, sociala medier, press och andra medier har kommunikation med externa aktörer genomförts. Kommunerna har fått stöd i energi- och klimatarbetet främst genom energi- och klimatrådgivarna men även i samband med den årliga klimatdagen och andra seminarier och aktiviteter som varit mer ämnesspecifika. Inom transportområdet har en förstudie genomförts om hållbart resande som utmynnat i ett samarbete med kommuner med flera i projektform. Detta startar Vidare har det varit deltagande i andra förstudier och projekt inom området bland annat projektet Laddinfra Öst som syftar till att kartlägga behovet av utbyggnad av snabb- och semisnabbladdare för elfordon i Östra Mellansverige. Aktiviteter med transportköpare och säljare för att inspirera till en grön uppföljning vid upphandlingar har pågått liksom ett samarbete som syftar till att hitta gröna indikatorer för logistikregionen. Den regionala samverkan inom fastighetsnätverket har fördjupats och formaliserats i en föreningsliknande form. Dessutom har drygt fyra miljoner kronor tillförts nätverket genom ett projekt för samverkan om hållbara byggnader. Nätverket har även tagit steget in i den nationella samverkan för lågenergibyggande LÅGAN. Mycket kraft har lagts för att driva på och inspirera SMF till energieffektiviseringsåtgärder. Ett nätverk (åtta företag) har startats och cirka tio energikartläggningar har initierats. Därutöver har ett antal olika aktiviteter och träffar genomförts för SMF. Omställningen till mer förnybar energi har främjats framförallt genom aktiviteter inom projektet Framtidens solel i Östra Mellansverige men också genom deltagande i VIND-Öst, ett samarbete i Östra Mellansverige för att främja vindkraft. Genom projektet Hållbara måltider har samverkan skett med kostchefer i kommuner och i Region Örebro läns kostverksamhet samt måltidspersonal för att inspirera till ökad andel ekologisk mat och minskat matsvinn med goda resultat. Slutligen har ansökan till sju olika projekt lämnats in under året. Sex har blivit beviljade och en Horisont 2020 ansökan är ännu inte behandlad. Det internationella arbetet har främst bestått av denna ansökan och två medarbetares korttidstjänstgöring på Central Swedens Brysselkontor och möte med FEDARENE. Indikator: Antal externa deltagare vid aktiviteter ska överstiga 650 per år. Fördelning per kön ska redovisas. Kommentar: Antalet totalt är 737 externa deltagare, varav kvinnor 249 stycken (34 procent) och män 488 stycken (66 procent). Indikator: Energianvändningen, per yta, inom regionorganisationens fastigheter (el och klimatkorrigerad värme) har minskat med minst 15 procent jämfört med Kommentar: Indikatorn finns med i Redovisning av Miljö- och hållbarhetsprogrammet för år 2015 som har redovisats på Regionstyrelsen den 7 juni. Uppföljning av 2016 års värden har påbörjats och kommer att slutföras under våren Det sker en stadig minskning av energiförbrukning per kvadratmeter, men för att uppnå målet om en minskning på 15 procent jämfört med 2010 behöver takten öka. Resultatet vid 2015 års slut visar på ungefär sju procent lägre energiförbrukning per kvadratmeter och år jämfört med De energieffektiviserande åtgärderna som genomfördes 57

116 regional utveckling under året beräknas förbättra energiutfallet under 2016 men målet kommer troligtvis inte uppnås. En stor utmaning som identifierats är att samtidigt som energieffektivisering pågår i fastigheterna motverkas det av verksamheternas ökade elanvändning, till exempel genom allt kraftfullare medicinsk teknisk apparatur och mer apparatur per yta. Se Redovisning av Miljö- och hållbarhetsprogrammet för år 2015 för mer information. Redovisning för 2016 visar att den totala energiförbrukningen har ökat jämfört med Trendbrottet är tydligt från och med januari 2016 och fortsätter under hela året. Ökningen är störst på område Universitetssjukhuset Örebro (värme, ökning 9,4 procent och el ökning 2,5 procent). Enskilda händelser i systemen kan inte förklara den ökade trenden och genomförda energiprojekt slår inte igenom i statistiken. Energistatistik sammanställs månadsvis men nuvarande mätinsamlingssystem är otidsenligt och vi saknar effektiva analysverktyg. Mätstruktur saknas för att kunna skilja ut fastighetsenergi från verksamhetsenergi. En stor utmaning som identifieras är att samtidigt som energieffektiviseringen pågår i fastigheterna motverkas det av verksamheternas ökade elanvändning, till exempel genom allt kraftfullare medicinsk teknisk apparatur och mer apparatur per yta. Förändringen sedan 2010 hamnar på en minskning med cirka 5 procent. Indikator: Region Örebro läns klimatpåverkan från resor i tjänst har minskat med 30 procent jämfört med Kommentar: Indikatorn finns med i Redovisning av Miljö- och hållbarhetsprogrammet för år 2015 som redovisats på Regionstyrelsen den 7 juni. Sedan 2010 har resornas klimatpåverkan ökat med cirka 11 procent vilket är långt ifrån målet på 30 procents minskning, men jämfört med 2014 så har en viss förbättring skett. Jämfört med 2014 så har flygandet ökat, klimatpåverkan från verksamhetsbilar och bilpoolsbilar minskat, privat bil i tjänst har minskat och bussåkandet ökat. På grund av omorganisationen har verksamheter tillkommit vilket gör jämförelser svårare att göra. Se Redovisning av Miljö- och hållbarhetsprogrammet för år 2015 för mer information. Resultatet för 2016 visar att klimatpåverkan från tjänsteresor är cirka en procent lägre än föregående år. Men vid jämförelse med basåret 2010 så har klimatpåverkan ökat med cirka 9 procent. Statistiken för 2016 visar att resorna med inrikes flyg nästan har halverats och även utrikes flyg har minskat. Positivt är också att det är en kraftig ökning i användandet av Skype, vilket ger förutsättningar för resfria möten. Resorna med verksamheternas egna bilar har dock ökat under året. Även antalet buss- och tågresor med företagskorten har ökat, men klimatpåverkan från dessa resor är ändå lägre än tidigare då Länstrafiken till stor del bytt till HVO i bussarna. 58

117 regional utveckling ÖVERGRIPANDE MÅL Örebro län har väl fungerande infrastruktur och kommunikationer både inom och utom länet som möjliggör en fungerande vardag i ett större geografiskt sammanhang. Örebroregionen fortsätter att utvecklas som en ledande logistikregion i norra Europa. Infrastrukturen till och från Örebroregionen utvecklas till hög internationell standard. Indikator: Antal mil på järnväg med små kapacitetsbegränsningar (dygn) på Mälarbanan, Svealandsbanan, Västra Stambanan, Godsstråket genom Bergslagen, Bergslagsbanan och Värmlandsbanan ska minska i jämförelse med tidigare år. Kommentar: Det är ingen större förändring under 2016 jämfört med INRIKTNINGSMÅL 27. Res- och transporttider till Stockholm, Arlanda, Göteborg, Malmö och Oslo minskar. Mäts med restid med bil enligt Google-maps från Örebro C till centralstationerna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Oslo samt till Arlanda. Mäts utan trafik. Kommentar: Inga större förbättringar i infrastrukturen är färdigställda sedan Det har inte heller heller skett några större förbättringar i restider enligt tidtabell. De nya tidtabellerna som gäller från december 2016 innehåller inga restidsförkortningar. Det bedöms inte heller ske några förbättringar för biltrafikens restider. Indikator: Antal mil på Mälarbanan, Svealandsbanan, Västra Stambanan, Godsstråket genom Bergslagen, Bergslagsbanan och Värmlandsbanan som har 200 km/h som högsta tillåtna hastighet ska öka i jämförelse med tidigare år. Kommentar: Det är ingen större förändring under 2016 jämfört med Antal försenade person- och godståg där förseningen beror på fel och brister i infrastrukturen ska minska i jämförelse med tidigare år. Kommentar: Inom Tåg i Bergslagen har det skett en förbättring av tågens punktlighet under Dock har det skett en ökning av antalet inställda tåg. Ökningen av inställda tåg är emellertid inte i första hand relaterat till fel och brister i infrastrukturen. På Mälarbanan har de förseningar som beror på brister i infrastrukturen minskat, men dessvärre har de ökat på Svealandsbanan och Västra Stambanan är bygget av fyrspår Kalhäll-Barkarby klart och 2018 öppnas dubbelspår Strängnäs-Härad på Svealandsbanan. 59

118 regional utveckling ÖVERGRIPANDE MÅL Kollektivtrafikens marknadsandel (i förhållande till bilen) ska öka från 13 procent (2014) till 15 procent INRIKTNINGSMÅL 29. Antal resor i kollektivtrafiken ökar med 18 procent till år Det innebär en ökning från 2014 års cirka 12,5 miljoner resor till 15 miljoner resor. Kommentar: Det saknas tyvärr tillförlitlig resandestatistik som innebär att det inte går att redovisa resandeutveckling. Mot bakgrund av resandeintäkternas storlek så är dock bedömningen att antalet resor har ökat med cirka 3 procent jämfört med Eventuella fel i resandestatistiken utreds med hjälp av konsult. Konsulternas rapport bedöms bli klar i början av Indikator: Antal resor med samtlig regional kollektivtrafik ska öka med 2 procent från 2015 till Kommentar: Det finns brister i resandestatistiken för både 2015 och 2016 så det saknas exakta siffror. Resandet bedöms dock ha ökat mot bakgrund av resandeintäkterna, att antalet resor har ökat med cirka 3 procent 2016 jämfört med Restiden med kollektivtrafiken ska minska. Kommentar: Linjesträckningarna med buss i Karlskoga och Degerfors förändrades i augusti Bland annat fick stadsbussarna i Karlskoga genare sträckningar. Ny trafik mellan Karlskoga och Nora startade samtidigt. Indikator: Restidskvoten minskar på minst en linje under Kommentar: Restidskvoterna har bland annat minskat mellan viktiga målpunkter i Karlskoga i samband med den nya stadstrafiken som infördes i augusti Eftersom den nya stadstrafiken bygger på helt nya linjedragningar är det inte rättvisande att räkna linjer med förbättrad restidskvot. Redovisningen här bygger på att alla tre nya stadstrafiklinjer i Karlskoga har lett till bättre restidskvot. 31. Kvaliteten i den allmänna kollektivtrafiken ska öka. Kommentar: Det finns inga tydliga tecken på förbättrad kvalitet mätt i ökad kundnöjdhet. Bedömningen är dock att de förbättringar som genomförts, inte minst den ökade trafiken i södra länsdelen som genomförts tidigare och förbättringarna i trafiken i augusti 2016 i västra länsdelen kommer att öka kundnöjdheten. Indikator: Andelen resenärer nöjda med senaste resan ökar till 86 procent under 2016 (enligt Nöjd Kund Index, NKI, Q1-Q3 2014: 82 procent). Kommentar: Målet om 86 procent resenärer som är nöjda med sin senaste resa är inte uppfyllt under Resultatet för 2016 års mätning visar på 78 procents kundnöjdhet. Detta resultat är en förbättring jämfört med årets tre första kvartal, men dock under målet. Orsaken till att målet inte uppnås under 2016 kan bero på att det tar tid innan ny trafik uppmärksammas av resenärerna. Som regel brukar det ta tre till fem år vid alla större förändringar av trafikutbudet innan effekterna syns som ökad kundnöjdhet eller som ökat resande. 32. Kvaliteten i servicetrafiken ska öka. Kommentar: En del i kvaliteten i servicetrafiken är att förarna är certifierade. Det är svårt att få en exakt andel eftersom antalet förare varierar och det både tillkommer och försvinner förare över tiden. Totalt sett rör det sig om cirka 500 förare. Arbetet med certifiering löper på enligt plan och bedömningen är att 85 procent av förarna är certifierade i slutet av Indikator: Andelen certifierade förare av samtliga förare inom servicetrafiken ska uppgå till 60 procent Kommentar: Vid årsskiftet 2016/2017 var andelen certifierade förare 60,3 procent. 60

119 regional utveckling UPPDRAG 32. Att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget avseende en plan som tydliggör hur en bättre synkroniserad kollektivtrafik kan stärka regionens attraktionskraft. Kommentar: Planen för en bättre synkroniserad kollektivtrafik är rapporterad i nämnden för samhällsbyggnad. Planen bygger på slutsatsen att olika åtgärder och förbättringar var för sig inte är tillräckliga för att stärka regionens attraktionskraft. Därför har åtgärderna för att införa radiokommunikationssystem (Rakel), signalprioritering i Örebro tätort, realtidssystem och förbättringar av busstrafiken i västra länsdelen (MerKoll) samordnats. 33. Att se över de befintliga avtalen vad gäller drivmedel för egna fordon då ny situation uppstått vad gäller konventionella drivmedels inblandning av biodrivmedel. Kommentar: Nämnden har få egna fordon. Någon översyn av avtalen för Region Örebro läns samlade fordonspark har inte gjorts. 36. Att stärka marknadsföringen inom kollektivtrafiken. Kommentar: Fokus på arbetet kring att förstärka marknadsföringsarbetet har under 2016 bland annat innehållit en resursförstärkning av försäljningsstrateg. Höstens arbete har varit inriktat på framtagande av ny taxe- och biljettstrategi för eventuellt beslut och genomförande under Därutöver förberedelser inför införande av Movingo (biljetter, prissättning och marknadsföring för tågtrafiken). Engagemang och och delaktighet på sociala medier (Facebook) har också ökat under Huvudfokus för marknadsföringen har i övrigt varit införandet av ny trafik i Karlskoga samt Degerfors kommun (MerKoll) under augusti 2016 samt arbete med framtagande av ny webb för varumärket Länstrafiken. Den nya webben är en förutsättning för genomförande av den förstärkta marknadsföringen i framtiden. På ett antal mässor samt andra informationstillfällen/forum har kollektivtrafikens fördelar lyfts fram och marknadsförts. För att marknadsföra Länstrafikens app och kollektivtrafiken generellt fanns för första gången sommarpraktikanter på plats vid olika evenemang runt om i länet samt på bussar och platser i anslutning till kollektivtrafiken. 34. Att ta fram en it-lösning för att öka självservicekapaciteten till brukare av serviceresor. Kommentar: Ansökan om regionala utvecklingsmedel för att få resurser för att genomföra uppdraget avslogs och ordinarie organisation har prioriterat driften av befintliga system framför detta utvecklingsarbete. Arbete pågår och uppdraget ligger kvar i verksamhetsplanen för Att ta fram ett cykelbokslut för regionen Kommentar: Ett cykelbokslut har inte tagits fram

120 62

121 DIGITAL AGENDA, E-SAMHÄLLE OCH E-HÄLSA Digital agenda, e-samhälle och e-hälsa Region Örebro län har uppdraget att hålla samman och leda genomförandet av den regionala digitala agendan, RDA, inom länet. En samordnare har rekryterats för att koordinera det arbetet. Införandet av tjänster inom e-hälsa har fortsatt och breddats. Sedan förra året finns en ny nationell vision för e-hälsa. En upphandling av framtidens vårdinformationsstöd, FIVS, ska genomföras i samarbete med andra landsting och regioner. En av framtidens utmaningar är att skapa e-tjänster som är integrerade med verksamhetsprocesserna och övrigt it-stöd. I arbetet med Örebro läns digitala agenda, är syftet att via digitaliseringen bidra till en jämställd, attraktiv och stark region som kan möta framtidens utmaningar inom samhället. Inför 2016 fick Region Örebro län uppdraget att hålla samman och leda genomförandet av den regionala digitala agendan, RDA, inom länet. Rekrytering är genomförd gällande en samordnare med uppdrag att följa upp och koordinera arbetet med genomförandet. Samordnaren för RDA är lokaliserad inom Regional utveckling. Arbetet pågår med fortsatt och breddat införande av tjänster inom e-hälsa. Tjänsterna syftar till att bidra till bättre hälsa och livskvalitet hos allmänheten, genom att erbjuda kvalitetssäkrad information och effektiva verktyg för att hantera sin egen hälsa och vård. Uppföljningen från 1177 Vårdguiden visar att svenskarnas användning av e-tjänster inom vården ökar snabbt. I slutet av april passerades tre miljonersgränsen gällande användare av 1177 Vårdguidens e-tjänster och Örebro län ligger fortsatt i täten procentuellt sett, med flest antal användare. Från och med 15 april 2016 kan invånare läsa delar av sina journaluppgifter via e- tjänsten Journalen på 1177.se. Den 16 februari beslutade regionstyrelsen att starta processen för upphandling av framtidens vårdinformationsstöd, FIVS, och i juni beslutades att upphandlingen skulle genomföras i samarbete med andra landsting och regioner inom SUSSA samverkan (Strategisk utveckling av sjukvårdsstödjande applikationer). Upphandlingen sker i två steg med mål om att slutföras hösten Inom Region Örebro län är ekonomi- service- och ägarutskottet politisk styrgrupp för det lokala projektet. I mars 2016 tog regeringen och SKL:s styrelse beslut om en ny vision för e-hälsa, som berör både hälso- och sjukvården och socialtjänstens olika delar. Region Örebro län har antagit visionen som utgår från att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter i syfte att: Underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd. Utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Nästa steg i arbetet är att ta fram en eller flera handlingsplaner som konkretiserar de insatser som behövs för att visionen ska nås. framtida utmaningar Det finns ett högt förändringstryck på det offentliga Sverige där digitalisering, globalisering och urbanisering påverkar all verksamhet och alla sektorer i samhället. Den tekniska utvecklingen går fort men mycket tyder på att den kommer att gå ännu snabbare framöver. I dag är det naturligt för både invånare och företag att förvänta sig både en effektiv digital kontakt med myndigheter såväl som att myndigheter ska erbjuda digitala lösningar för olika livshändelser. Det finns en rad utmaningar på regional nivå: 1. Digitaliseringen kan snabba på beslut, frigöra resurser och bidra till bättre service till invånare. Utmaningen ligger i att skapa e-tjänster som är integrerade med verksamhetsprocesser och övrigt it-stöd för att nå bästa nytta. 2. Samverkan och samordning. Det finns mycket att vinna på en utvecklad regional samverkan. Utmaningen är att hitta nya former och finansieringsmodeller för samarbete. 3. Säkerhet och lagstiftning. När information ska delas över verksamhets- och organisationsgränser uppstår utmaningar kring hur information transporteras, skyddas och mottas, samt kring vem som har behörighet till informationen. 4. Utvecklingen inom digitalisering går fort. En utmaning är att jobba dels med ett långsiktigt perspektiv, men att även ha utrymme för att ta in nya innovationer. 5. Digitalt utanförskap. Idag finns många invånare i länet som av olika skäl inte använder sig av digitaliseringens möjligheter. 6. Digital kompetens. Brister i kompetens, tillgänglighet och tillit är hindrande. 7. Finansiering. Det är svårt att få utrymme i budget på regioner och kommuner för större satsningar kring digitalisering. 8. Jämställdhet. För få kvinnor väljer högre it-utbildningar. Det finns ett mycket stort behov av kompetens och talang och det är nödvändigt att könsbalansen blir jämnare ur ett samhälls-, kompetens- och jämställdhetsperspektiv. 63

122 DIGITAL AGENDA, E-SAMHÄLLE OCH E-HÄLSA mål och uppdrag Digital agenda, e-samhälle och e-hälsa ÖVERGRIPANDE MÅL Modern digital teknik ska bidra till att skapa en jämlik, attraktiv och stark region som kan möta framtidens utmaningar. INRIKTNINGSMÅL 33. Region Örebro län ska leda genomförandet av den regionala digitala agendan i samarbete med Länsstyrelsen, kommunerna och universitetet, med målet att förverkliga uppsatta etappmål och slutliga mål Kommentar: En tydlig riktning finns i arbetet med digitalisering i länet. Samtliga kommuner i länet och Örebro universitet står bakom den regionala digitala agendan, tillsammans med Region Örebro län och Länsstyrelsen. Inför 2016 fick Region Örebro län uppdraget att hålla samman och leda genomförandet av den regionala digitala agendan. En länsgemensam styrgrupp för digitaliseringen med uppdrag att leda genomförandet av den regionala digitala agendan har etablerats och hade sitt första möte i augusti. Ett direktiv för genomförandet har tagits fram under hösten i dialog med den nybildade styrgruppen. Vid uppföljning av målen under hösten så identifierades det att det pågår arbete inom de flesta områdena, några av målen behöver korrigeras utifrån ändrade omkringliggande förutsättningar samt att det helt saknas grupperingar inom ett par områden. Indikator: Redovisning av genomförandeplan och måluppfyllelse till uppsatta mål redovisas. Kommentar: En beslutad organisation och ett direktiv finns framtaget för att leda genomförandet. En uppföljning och kvalitetsgranskning är gjord gällande status av målen under hösten. Insatsområdet gällande e-förvaltning saknar en naturlig gruppering. Örebro kommun har meddelat att man inte kan leda området enligt tidigare plan. Nytt förslag för området e-förvaltning ska tas fram. Styrgruppen har träffats två gånger under hösten År 2020 ska minst 90 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas bredband med en överföringshastighet på minst 100Mbit/s. Kommentar: Region Örebro län har från och med 2016 regeringens uppdrag att verka för övergripande samordning, samverkan och samarbete mellan aktörer verksamma i länet av betydelse för bredbandsutbyggnaden. Arbetet kommer att bedrivas i nära samarbete med Länsstyrelsen. Kommunerna arbetar aktivt med bredbandsutbyggnaden. Regionen har fått statliga medel för att anställa en regional bredbandskoordinator bland annat för att stötta kommunernas arbete. Det finns statliga medel att söka för att bygga ut fiber på landsbygden. Pengarna i aktuell ansökansomgång räcker inte för att nå målet, utan det kommer att krävas ytterligare statliga medel eller kommunal finansiering för att nå målet. Det finns en stor variation i bredbandstäckningen inom länet. Variationerna är stora såväl mellan kommuner som mellan tätort och landsbygd. Totalt sett har cirka 75 procent av hushåll och företag i länet bredband med 100 Mbit/s eller mer. Men utanför tätorterna uppgår siffran endast till drygt 20 procent. Under 2016 har kommuner, föreningar och kommersiella aktörer sökt och fått beslut om stöd från EU:s landsbygdsprogram. Långt ifrån alla kunde söka och få del av detta bidrag. Bedömningen är att det inte är möjligt att nå målet på 90 procents bredbandstäckning 2020 utan ytterligare offentligt stöd. Indikator: År 2016 ska minst 40 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas bredband med en överföringshastighet på minst 100Mbit/s. Kommentar: Utfallet 2015 var att 73 procent av hushållen hade tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. För hushåll utanför tätort och småort var siffran 20 procent. Uppgifter för 2016 från Post och telestyrelsens (PTS) senaste mätning visar att 75 procent av hushållen har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. För hushåll utanför tätort och småort är andelen 20,29 procent. Utanför tätort och småort är uppgången relativt svag jämfört med tidigare år. Orsaken till den svaga uppgången är till största del en konsekvens av att SCB under hösten 2016 publicerade nya indelning 64

123 DIGITAL AGENDA, E-SAMHÄLLE OCH E-HÄLSA ar av tätorter och småorter. Många av de hushåll och arbetsställen, med tillgång till fiber, som i oktober 2015 låg utanför tätort och småort, har till oktober 2016 hamnat i tätort eller småorter. PTS bedömer att den faktiska ökningen i tillgång till 100 Mbit/s är stabil även utanför tätort och småort, trots att detta inte avspeglas i årets statistik för dessa områden. ÖVERGRIPANDE MÅL Synliga och konrekta förbättringar inom e-hälsa för tre huvudsakliga grupper: individerna, personalen och beslutsfattarna. INRIKTNINGSMÅL 35. Att invånare, patienter och anhöriga på ett enkelt sätt kan skaffa sig kvalitetssäkrad information om vård och hälsa samt få personligt anpassad information om sin egen vård och hälsosituation. De ska också kunna kontakta vården via internet för att få service, rådgivning och hjälp till egenvård. Kommentar: 1177 Vårdguiden ska vara illgänglig för alla 1177 Vårdguiden på telefon De som inte har tillgång till internet, eller vill ha snabb hjälp kan ringa 1177 Vårdguiden. Där får man råd och stöd av erfarna sjuksköterskor via telefon, som bedömer vårdbehov och hänvisar till rätt vårdnivå, eller ger egenvårdsråd. Sjuksköterskorna använder ett datoriserat rådgivningsstöd, som är medicinskt samstämmigt med innehållet i 1177.se. Rådgivningsstödet bidrar till att kvaliteten på sjukvårdsrådgivningen blir hög och jämn Vårdguiden på webben I landstingens och regionernas invånartjänster finns information och tjänster som fungerar för alla målgrupper och alla åldrar. Den flerfaldigt prisbelönade 1177.se innehåller allt från tecknade filmer för barn som ska behandlas i vården, till lättlästa artiklar, filmer och bildspel. Man kan också få informationen uppläst, och viss information finns översatt till flera språk. Den anatomiska atlasen är en unik, interaktiv applikation som skildrar människokroppen i olika lager. UMO UMO riktas till unga och informerar om sex, hälsa och relationer. UMO förmedlar också ett värdebaserat budskap om normkritik, jämställdhet och ett inkluderande förhållningssätt. UMO är en stor succé i målgruppen, och också mycket populär hos medarbetare vid ungdomsmottagningar och i elevhälsan, som hänvisar unga till UMO men även 65

124 DIGITAL AGENDA, E-SAMHÄLLE OCH E-HÄLSA använder UMO som en egen kunskapskälla Vårdguidens e-tjänster Med hjälp av 1177 Vårdguidens e-tjänster kan vårdgivare och patienter kommunicera digitalt på ett säkert sätt. Patienten loggar in med e-legitimation och kan göra sina vårdärenden och kontakta vården på tider som passar hen själv, till exempel boka tid, förnya recept och läsa sin journal. Stark autentisering används och all information är krypterad, vilket innebär att vårdgivare också kan använda e-tjänsterna för att till exempel erbjuda internetbaserat stöd och behandling. Indikator: Minst 75 procent av länsinvånarna känner till 1177 Vårdguiden, e-tjänster och sjukvårdsrådgivning via internet på 1177.se. Kommentar: Enligt en tidigare varumärkesmätning 2014 var resultatet 71 procent. En ny mätning är genomförd i slutet av 2016 och resultatet visar att 79 procent känner till 1177.se som en webbplats med information om hälsa och vård. Antalet besök är idag cirka sju miljoner besök per månad nationellt. Antalet besök från länets invånare på 1177.se ligger på cirka per månad. Indikator: Minst 45 procent av länsinvånarna är delaktiga i den egna vården via e-tjänsterna på 1177.se. Kommentar: Allt fler invånare använder e-tjänster i sin kontakt med vården. Vid uppföljning av 1177 Vårdguiden visar att svenskarnas användning av e-tjänster inom vården ökar snabbt. I slutet av april passerades tre miljonersgränsen gällande användare av 1177 Vårdguidens e-tjänster och Örebro län ligger fortsatt i täten procentuellt sett med flest antal användare i Sverige. Idag är över länsinvånare användare av e-tjänsterna vilket motsvarar 49 procent. Under november månad loggade länets invånare in gånger för att utföra olika ärenden. Populära e-tjänster är säker , receptförnyelse, webbtidböckerna och att läsa sin journalinformation. UPPDRAG 18. Att utveckla samordningen gällande styrning och koordinering av övergripande och strategiska frågor inom regional digital agenda och e- samhälle med Regional utvecklingsplan för Örebro län. Kommentar: Digitalisering är ett insatsområde i arbetet med Regional utvecklingsstrategi (RUS) för Örebro län. En slutleverans gällande processchecklista och analys är överlämnad gällande området digitalisering. Rekommendationen är att tillvarata digitaliseringens möjligheter genom genomförandet av den regionala digitala agendan det vill säga att använda digitaliseringen som ett medel för att nå uppsatta mål i RUS. Modern digital teknik ska bidra till att skapa en jämställd, attraktiv och stark region, som kan möte framtiden utmaningar. 19. Att successivt införa Journal via nätet enligt handlingsplanen Journal och läkemedel. Kommentar: Från och med 15 april 2016 kan invånare läsa delar av sina journaluppgifter via e-tjänsten Journalen på 1177.se. De journaluppgifter som sparas eller signeras efter 1 mars 2016 publiceras och finns tillgängliga för invånare. Region Örebro län har ett stegvis införande där fler verksamheter kommer att utökas successivt. Sedan starten i april har en ny enhet, Arbetsmiljö- och yrkesmedicin tillkommit. Arbete pågår med yrkeskategorin kuratorer och område psykiatri och Folktandvård, med målsättning om att starta under Ett nytt ramverk har tagits fram nationellt med målsättning om tillämpning senast Det är antaget av regionstyrelsen hösten E-tjänsten Journalen har i snitt 66 nytillkomna användare per dag. Tjänsten används mest på vardagarna då i snitt 504 personer läser sin journal via nätet, motsvarande siffra på helgdagar är 268 personer. Supporten har under 2016 totalt haft 12 supportärenden från invånare samt 32 ärenden från vårdverksamheten gällande e-tjänsten. 20. Att fortsätta samarbetet om Framtidens vårdinformationssystem med andra landsting/regioner. Kommentar: Den 16 februari beslutade regionstyrelsen att starta processen för upphandling av 66

125 DIGITAL AGENDA, E-SAMHÄLLE OCH E-HÄLSA framtidens vårdinformationsstöd och i juni togs beslut om att det ska göras i samarbete med andra landsting och regioner inom SUSSA samverkan. I arbetet med kraven på framtidens vårdinformationssystem samarbetar landstingen Västerbotten, Västernorrland, Sörmland, Blekinge och Region Örebro län med underlag inför upphandling. Landstingen Dalarna, Norrbotten samt Region Halland och Region Gävleborg deltar med option på den lösning som kommer att upphandlas och samarbetar dessutom kring arbetet med verksamhetsutveckling. Därutöver sker samarbete nationellt via Inera och särskilt med kundgruppen för 3R, Västra götalandsregionen, Stockholms läns landsting och Region Skåne gällande teknisk och semantisk interoperabilitet det vill säga standarder för it-arkitektur och informatik för systemsamband och jämförelser. Arbetet med Framtidens vårdinformationsstöd samordnas i ett gemensamt program som leds av en programledare. Programmet har en styrgrupp med representanter från de olika landstingen och regionen. Inom varje landsting/region drivs ett lokalt projekt som leds av en projektledare som även ingår i den övergripande programledningen. Lokalt inom Region Örebro län utgör ekonomi-, serviceoch ägarutskottet politisk styrgrupp. För att målbilden med framtidens vårdinformationsstöd ska uppfyllas och för att nå nyttoeffekterna av ett nytt system, krävs ett omfattande arbete med verksamhetsutveckling, nytänkande och smarta samverkansformer. Det är viktigt att säkerställa en långsiktig plan för vidareutveckling inför framtiden. Upphandlingen sker i två steg med mål att slutföras hösten 2017: 1. Kvalificering av leverantörer. 2. Urval av upphandlingsobjekt och leverantör Kvalificering av leverantör steg 1 slutfördes i november Att ta fram en genomförandeplan för att samla patientinformation som regionala tillägg på 1177.se. Kommentar: Uppdraget samordnas med uppdrag 23. Uppdraget redovisades i slutet av 2016 och innehåller förslag till åtgärder i form av förslag till genomförandeplan. I korthet handlar det om att i nära samverkan med hälso- och sjukvården och andra delar flytta över patientinformation från nuvarande externa webbplatsen för Region Örebro län till 1177.se. Det finns också förslag till ökad användning och kontaktkort och utökade kontaktkort på 1177.se. Uppdraget innebär att ett förslag till genomförande av webbprojekt under 2017 har tagits fram och beskrivits i slutrapporten. Slutrapporten innehåller också förslag till modifierat webborganisation då det idag saknas en tydlig förvaltningsorganisation för 1177.se regionalt. 22. Att ta fram en gemensam dokumentationspolicy och ge förutsättningar till att arbeta med strukturerad vårddokumentation baserat på nationellt fackspråk. Kommentar: En dokumentationspolicy och underliggande riktlinjer finns framtagen och är beslutad inom styrgruppen för e-hälsa inom Region Örebro län. Dokumentationspolicyn har under hösten ingått som en del i förberedelsearbetet inom spåret verksamhetsutveckling för nytt vårdinformationsstöd. Alla åtta samverkande landsting inom SUSSA samarbetet har likalydande dokumentationspolicy som bygger på den som är framtagen inom Region Örebro län. 23. Att göra en översyn av Region Örebro läns webbplatser, specifikt regionorebrolan.se och 1177.se. Kommentar: Uppdraget genomförs i form av en förstudie som syftar till att ta fram ett beslutsunderlag för att kunna ta ställning till ett eventuellt genomförande av ett webbprojekt under I förstudien ingår att genomföra en översyn av Region Örebro läns webbplatser, och då specifikt i förhållande till Övriga webbplatser ses över i samband med arbetet med att ta fram en kanalstrategi för övriga kommunikationskanaler inom Region Örebro län. Det arbetet sker parallellt med aktuell förstudie. Syftet med arbetet är att säkerställa så att rätt information finns på rätt webbplats ur ett målgruppsperspektiv. Förstudien ska också ta fram förslag för att säkra en fungerande förvaltning av och ta fram en genomförandeplan för arbetet. Arbetet har inletts och styr- och referensgrupper samt en arbetsgrupp har bildats. Både direktiv för arbetet och en plan för förstudiens genomförande är framtagna och förankrade i verksamheten. Mot bakgrund av att vissa förändringar har skett i styrgruppskonstellationer kommer detta uppdrag att redovisas senast den 31 mars

126 68 Digital agenda,

127 attraktiv arbetsgivare Attraktiv arbetsgivare En övergripande handlingsinriktad strategi för långsiktigt arbete med attraktiv arbetsgivare har tagit form. Kanaler för att ha dialog och nå ut med Region Örebro läns attraktivitet har fortsatt att utvecklas. En av de mest strategiska frågorna för Region Örebro län är kompetensförsörjningen. På grund av svårigheter att rekrytera personal inom vårdområdet och andra verksamhetsområden har olika aktiviteter pågått under året. Ett projekt pågår kring framtidens vårdavdelningar där flera verksamheter arbetar tillsammans med att hitta nya lösningar för att hantera bemanning och att få rätt kompetens på rätt plats. Programmet för en kortare väg till svensk legitimation pågår också. attraktiv arbetsgivare med utmaningar och möjligheter I verksamhetsplanen understryks vikten av utvecklingsinriktade chefer och medarbetare, där ledarskapets betydelse är central och där motiverade medarbetare är en avgörande framgångsfaktor. För att göra verklighet av målen kopplade till attraktiv arbetsgivare och underlätta den strategiska kompetensförsörjningen behövs en sammanhållen process med gemensam färdriktning. En övergripande handlingsinriktad strategi för långsiktigt arbete med attraktiv arbetsgivare har tagit form under året. Utgångspunkten är SKL:s nio strategier för Sveriges viktigaste jobb, översatt till Region Örebro läns verksamhet. I den framarbetade strategin har sex av strategierna med tillhörande handlingsplan valts ut: Skapa engageman.g Använd kompetensen rätt. Visa karriärmöjligheterna. Utnyttja tekniken. Bredda rekryteringen. Marknadsför jobben. Arbetet med att positionera sig och agera som en attraktiv arbetsgivare har intensifierats och dessa strategier vidareutvecklas under Svårigheten att rekrytera personal inom vårdområdet och andra verksamhetsområden har medfört ett aktivt arbete med olika aktiviteter både på kort och på lång sikt. Ett konkret och positivt exempel är det projekt som pågår kring framtidens vårdavdelningar. Det är flera verksamheter som arbetar med att hitta nya lösningar för att hantera bemanning och att få rätt kompetens på rätt plats. Projektet innebär bland annat att visa hur kompetenser ska användas på ett optimalt sätt och vad som krävs för detta samt att hitta en modell som är långsiktig och hållbar över tid. Generationsväxlingen inom Region Örebro län påverkar också och utmanar ur flera aspekter. Den medför att nya medarbetare kommer in med ny energi och ny kunskap och medarbetare som har arbetat länge och har gedigen kunskap om verksamheten, som tar tid att bygga upp, försvinner. För att skapa möjligheter för medarbetare att utvecklas inom Region Örebro län och för att möjliggöra en intern rörlighet och främjande av karriärutveckling har ett projekt startats kring kompetensbyrå/karriärbyrå. Tanken är att medarbetare kan få matchning av yrkeskompetens mot nya tjänster, uppdrag och arbetsplatsbyten, samt stöd att synliggöra sin kompetens. I kompetensbyrån/karriärbyrån ska coacher finnas som stödjer medarbetaren och motiverar till fortsatt utveckling och vidareutbildning. Programmet för en kortare väg till svensk legitimation pågår. De 16 första deltagarna är läkare, tandläkare, sjuksköterskor och apotekare. Syftet är att de ska lära sig svenska språket och förstå hur svensk hälso- och sjukvård samt tandvård fungerar. Region Örebro län har fått 7 miljoner i ESF-medel för projektet, som är ett samarbete med Arbetsförmedlingen och Örebro kommun och ska pågå i tre år. För att hjälpa arbetstagare som står långt från arbetsmarknaden samarbetar Region Örebro län med Örebro kommun och stiftelsen Activa. Region Örebro län har fortsatt arbetet för att ge funktionsnedsatta personer möjlighet till arbete. Det har skett i samverkan Örebro kommun, Arbetsförmedling och Stiftelsen Activa. kanaler för attraktiv arbetsgivare Kanaler för att ha dialog och nå ut med Region Örebro läns attraktivitet har fortsatt att utvecklas, bland annat är Facebook en viktig kanal för rekrytering och för att stärka varumärket Region Örebro län. Ytterligare arbete med attraktiv arbetsgivare pågår för att säkerställa användning av relevanta och uppdaterade kanaler. Det gäller bland annat ökad användning av andra sociala medier som Linkedin och Instagram samt ökad användning av rörlig media. brist på medarbetare inom hälso- och sjukvården Det har varit utmaningar inom hälso- och sjukvården med hög personalomsättning, brist på erfarna medarbetare, många inskolningar av nya kollegor och stängda vårdplatser. Det har inneburit en pressad arbetsmiljö och det har varit särskilt ansträngt inom psykiatrin med hög arbetsbelastning för att klara att hålla så många vårdplatser öppna som möjligt. Inom primärvården gör många pensionsavgångar bland erfarna distriktsläkare på vissa vårdcentraler att arbetsbördan för den eller de som blir kvar blir så tung att man väljer att flytta till en annan vårdcentral. 69

128 attraktiv arbetsgivare ökning av antalet årsarbetare Antalet tillsvidareanställda inom Region Örebro län, omräknat till årsarbetare, uppgår till 8 806, varav kvinnor och män. Det är en ökning med 1,5 procent, vilket innebär 130 årsarbetare. Ökningen av antalet anställda finns framför allt inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen med 60 årsarbetare avseende sjuksköterskor, undersköterskor och läkare men även inom övriga förvaltningar med ökning inom flera yrkesgrupper. Antalet AT-läkarplatser har utökats från 40 till 50 för att kunna svara upp mot det ökade antalet sökande från bland annat Örebro universitet. Unde året har drygt 120 medarbetare studerat med utbildningsförmåner till specialistsjuksköterska för att säkerställa kompetensbehovet. högre sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har varit något högre under året i jämförelse med föregående år, 6,1 procent under 2016 i jämförelse med 5,8 procent Sjukfrånvaron var högre för kvinnor som redovisar 6,7 procent och sjukfrånvaron för män var 3,7 procent. Ökningen mellan åren beror på att långtidssjukfrånvaron har ökat. Kortidssjukfrånvaron har varit stabil runt två procent under ett antal år medan långtidssjukfrånvaron sakta har stigit och var 4,2 procent under Detta gäller också i övriga Sverige och orsaken är framför allt psykisk ohälsa bland kvinnor. Denna problematik är mångfacetterad, dels innehåller den både arbetsmiljö och livspusslet och dels en del strukturproblem i socialförsäkringen, bland annat där ytterst få får stadigvarande sjukersättning och blir då kvar i sjukpenning till skillnad från tidigare. Ett fortsatt aktivt arbete krävs för regionorganisationens del i det arbetslivsinriktade rehabiliteringsansvaret. arbetsmiljö hållbart arbetsliv Ett hållbart arbetsliv är en förutsättning för dagens arbetsgivare vilket innebär att Region Örebro län har intensifierat arbetet med arbetsmiljöfrågorna för att öka kunskapen om arbetsmiljöns betydelse. Implementering av AFS 2015:4 2 Organisatorisk och social arbetsmiljö för chefer, har skett via bland annat fem öppna välbesökta seminarier. En översyn av och uppdatering av rutin för hantering av kränkande särbehandling har skett i samarbete med de fackliga organisationerna. En gemensam dag för alla arbetsmiljöutskott har ägt rum där detta var temat och ett gemensamt arbete har genomförts kring riskinventeringar. En riktlinje mot kränkande särbehandling har också tagits fram. analys av säkerhetsoch medarbetarenkäten Analys av resultatet av säkerhets- och medarbetarenkäten för Region Örebro län som genomfördes hösten 2015 har pågått under året. Det har hållits öppna workshops för chefer och arbetet med handlingsplaner pågår i respektive förvaltning och område. Ett integrerat arbetsmiljö- och säkerhetskulturarbete kan i många fall skapa synergier som kan bidra till effektivitet, delaktighet och helhetssyn. På det sätt mätningen skett i enkäten kommer resultatet att fokusera på aktiviteter i denna riktning. Resultatet ligger till grund för såväl handlingsplaner som arbetet med bland annat verksamhetsplanen för

129 attraktiv arbetsgivare stöd till chefer och ledare Fortsatta aktiviteter för att stödja chefer och ledare har pågått under året. Fortlöpande arbete med implementeringen av chefs- och ledarskapspolicyn har pågått, chefsutbildningarna har setts över och fördjupningsområden för chefer har genomförts och fler planeras. En ny utbildning för morgondagens ledare konkretiserades under hösten. Att vara chef och ledare är en profession i sig och i chefs- och ledarskapspolicyn synliggörs intentionerna inom detta område. framtida utmaningar Kompetensförsörjningen är en utmaning Kompetensförsörjningen är en av de mest strategiska frågorna för Region Örebro län. Att attrahera, anställa, behålla och utveckla medarbetare är en viktig grund för att nå verksamhetens målsättningar och uppdrag både på kort och på lång sikt. Strukturförändringar, generationsväxling och en hög utvecklingstakt kräver framförhållning och samsyn kring kompetensförsörjning för att säkerställa det framtida behovet inom samtliga verksamhetsområden. Framtidens sjukvård står inför många möjligheter men också flera utmaningar. En av de största är att klara framtidens kompetensförsörjningsbehov. Forskning, teknisk utveckling och sociala innovationer skapar nya möjligheter till en högkvalitativ vård, ökad patientmedverkan och modernare arbetsorganisation. Kompetensväxling utifrån vilken kompetens som ska göra vad i vården utmanar utbildningssystemet och behovet av utbildningar ökar. Fler utbildningsplatser är dock inte en tillräcklig lösning. Det kommer också att krävas en rad insatser kopplade till sjukvårdens organisation. Det kan handla om insatser för att kompetensutveckla befintlig personal, se över administrativa rutiner och frigöra resurser genom nya tekniska lösningar och skapa fler karriärvägar. Hållbart arbetsliv en framgångsfaktor Ett hållbart arbetsliv är en framgångsfaktor och ett konkurrensmedel samt en viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare. Region Örebro län ska vara en hälsofrämjande organisation vilket innebär att ständigt utveckla arbetsorganisationen och arbetsmiljön så att det främjar ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Förmågan att behålla och attrahera nya medarbetare påverkas av allt som görs. Hur regionorganisationen och dess verksamheter presenteras för ungdomar, studenter och arbetssökande och hur den stimulerar till utveckling är viktig. Utveckling av chefer och ledarskapet och hur arbetet sker med jämställdhet och mångfald samt arbetet med ett hållbart arbetsliv är exempel på områden som har betydelse för Region Örebro läns attraktivitet som arbetsgivare. Lönebildningens påverkan för att säkra kompetensförsörjningen är också en viktig faktor. 71

130 attraktiv arbetsgivare mål och uppdrag attraktiv arbetsgivare ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län uppfattas av nuvarande och blivande medarbetare som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder förutsättningar för ett långsiktigt spännande, utvecklande och hållbart arbetsliv. INRIKTNINGSMÅL 36. Region Örebro län är en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas i sin yrkesroll. Kommentar: Arbete pågår ur olika aspekter för att säkerställa att Region Örebro län attraherar, anställer, behåller och utvecklar medarbetare. Region Örebro län har för första gången mätt säkerhetskultur och medarbetarskap i den kombinerade medarbetar- och patientsäkerhetskulturenkät som genomfördes hösten Det finns klara samband mellan god arbetsmiljö och god säkerhetskultur. Det har hållits öppna workshops för chefer i hur man arbetar vidare med resultatet och arbetet med handlingsplaner pågår i verksamheterna. Resultatet visar att medarbetarengagemanget, HME, som mäts i alla landsting och regioner är något högre i Region Örebro län (77) än medelvärdet bland övriga landsting (75) och regioner. Måttet HME, hållbart medarbetarengagemang, består av nio frågor inom styrning, motivation och ledarskap som har utarbetats av Sveriges Kommuner och Landsting. Verksamheterna bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete som strävar efter en hållbar, hälsofrämjande, säker och funktionell arbetsmiljö där alla ska känna sig tillfreds med sin arbetssituation och att utvecklas både som individer och som arbetsgrupp. Indikator: NMI Nöjdmedarbetarindex ökar 2016 jämfört med mätningarna 2011 och Kommentar: Det går inte att göra jämförelser med tidigare års NMI på grund av förändrad struktur i medarbetarenkäten. Ett nytt index, HME (Hållbart Medarbetar Engagemang) har tagits fram i medarbetar- och patientsäkerhetskulturenkäten Medarbetarskap och säkerhet 2015 som ska användas kommande år. Det är ett index som också går att göra jämförelser med nationellt. Region Örebro län har ett resultat för HME på 77 som är något högre än övriga landsting och regioner där medelvärdet är 75. Indikator: Jämix Jämställdhetsindex ska öka i jämförelse med föregående år. Kommentar: JÄMIX är ett sammanfattande jämställdhetsindex som grundar sig på 9 nyckeltal: yrkesgrupper högsta ledningsgrupp lika möjlighet bli chef lika lön långtidssjukfrånvaro skillnad i föräldraledighet lika stor andel med heltid andelen med fast anställning jämställdhetsplan. Ju högre poäng organisationen har desto bättre jämställdhet har organisationen. Region Örebro läns jämställdhetsindex år 2016 är 101 och är högre än 2015 som var 98. Högre poäng ger placering längre ut i spindeln vilket innebär en mer jämställd arbetsplats. Resultatet utgör riktningen för aktiviteter under Fortsatt analys av 2016 års värden ska göras under 2017 och kommer att redovisas i delårsrapporter Indikator: AVI Attraktiv arbetsgivarindex ska öka i jämförelse med föregående år. Kommentar: AVI är ett sammanfattande index som grundar sig på 9 nyckeltal som Nyckeltalsinstitutet tillhandahåller: 72

131 attraktiv arbetsgivare andel tillsvidareanställda medianlön per månad lika karriärmöjligheter utbildningstid övertid korttidssjukfrånvaro antal anställda/chef långtidssjukfrånvaro andel som slutat. Ju högre poäng organisationen har desto mer attraktiv arbetsgivare är organisationen. Region Örebro läns attraktiv arbetsgivarindex år 2016 är 109 och är högre än 2015 som var 100. Högre poäng ger placering längre ut i spindeln vilket innebär mer attraktiv arbetsgivare. Indikator: Frisktalet ska bibehållas i jämförelse med föregående år. Kommentar: Definitionen för frisktal är andel anställda (i procent) med högst fem sjukdagar och tre sjuktillfällen. Resultatet har inte nått upp till indikatorns målnivå Resultatet för 2016 är 56 procent vilket är lägre än både 2015 som var 60 procent och 2014 som var 64 procent. Frisktal, anställda med högst fem sjukdagar eller fler än tre sjuktillfällen År 2016 År 2015 Kv Män S:a Kv Män S:a kv/män kv/män 52 % 69 % 56 % 56 % 74 % 60 % År 2015: Antal tillsvidareanställda som har anställning någon gång under året. År 2016: Antal tillsvidare- och visstidsanställda som har anställning hela året. Långtidssjukfrånvaron fortsätter att öka i långsam takt, vilket den har gjort sedan Under hösten har en kartläggning skett av sjukfrånvaroorsaker. Enligt uppdrag i verksamhetsplanen för 2017 ska en handlingsplan tas fram för att minska korttids- och långtidssjukfrånvaron och samtidigt beakta friskalet. Fortsatt analys av 2016 och även 2017 års värden ska göras under 2017 och kommer att redovisas i delårsrapporter Resultatet utgör riktningen för aktiviteter under Fortsatt analys av 2016 års värden ska göras under 2017 och kommer att redovisas i delårsrapporter

132 attraktiv arbetsgivare UPPDRAG 24. Att konkretisera kompetensförsörjningsplanen. Kommentar: Konkretiseringen pågår och har i första hand skett inom hälso- och sjukvården. Denna redovisades i maj. 25. Att redovisa en plan för mottagande av utökat antal AT-läkartjänster. Kommentar: En plan är framtagen och redovisar en ökning om fem AT-tjänster i år och ytterligare fem nästa år. 26. Att redovisa planerade insatser för projektet En kortare väg. Kommentar: Pilotprojektet startade under februari med 16 deltagare och en ny grupp ska starta i början av En rapport av pilotprojektet presenterades i slutet av september. ESF-medel har erhållits för ny projektstart. Efter erfarenheterna av pilotprojektet omarbetas modellen för En kortare väg och kallas Vägen till svensk legitimation. 74

133 Ekonomi och finansiella förutsättningar 77 omvärldsanalys 78 Resultatanalys 85 Finansiell ställning 89 Avstämning av finansiella mål och god ekonomisk hushållning 92 Resultaträkning 93 Driftredovisning 94 Särredovisning tandvård 96 Investeringsredovisning 97 Sammanställd redovisning

134 76 ekonomi

135 omvärldsanalys Omvärldsanalys De uppmärksammade politiska händelserna i Europa och USA under 2016 påverkade inte den internationella konjunkturbilden nämnvärt. BNP-tillväxten var jämförelsevis stark i en rad OECD-länder under avslutningen av året vilket talar för en fortsatt förstärkning av den globala konjunkturen. Tillväxten i euroområdet hämmas dock av både av brexit och av svaga balansräkningar i banksektorn som håller tillbaka kreditgivning och investeringar. Inflationen bedöms ligga kvar under inflationsmålet de närmaste åren och den europeiska centralbankens lågräntepolitik ligger fast. I USA har återhämtningen kommit längre och arbetslösheten är nästan nere på samma nivå som före finanskrisen. Löner och priser har börjat öka snabbare och den amerikanska centralbanken har påbörjat en serie av styrräntehöjningar (0,25 procentenheter i december). På de finansiella marknaderna rådde det ett relativt lugn under slutet av 2016 och de utvecklade aktiemarknaderna hade en positiv utveckling. Stockholmsbörsen steg under december med 9,6 procent. Svenska riksbanken meddelade i december att reporäntan lämnades oförändrad, vilket innebär att den endast justerats en gång i februari med en sänkning från -0,35 till -0,5 procent. Svensk ekonomi avslutade fjolåret starkt. Exporten tog ny fart efter en svag utveckling under första halvåret. Industrin ser ut att ha en ljus framtid då efterfrågeläget är bra och orderingången utvecklas positivt. Svensk BNP beräknas ha ökat med 3,5 procent Ett relativt stort antal arbetsdagar gör att nivån blir extra hög. Justerat för dessa effekter är ökningen 3,2 procent, vilket också är en hög tillväxt. Tillväxten i svensk ekonomi beräknas bli nästan lika stark 2017, med en ökning på 2,8 procent. Ökningen av investeringar (7,0 procent) och offentlig konsumtion (3,5 procent) var mycket kraftig under 2016 till följd av ökat bostadsbyggande och den stora tillströmningen av flyktingar till Sverige. Bedömningen är att dessa kommer växa i långsammare takt framöver. Inflationen har stigit något under året (konsumentprisindex ökade med 1 procent) efter att ha varit i det närmaste obefintlig ett par års tid. Timlönen i ekonomin som helhet i Sverige bedöms öka med 2,5 procent Med avtalade löneökningar som värderas till 2,2 procent innebär det att löneglidningen förra året var liten, trots den tilltagande bristen på arbetskraft. Arbetslösheten fortsatte att minska 2016 vilket är en trend som har pågått i mer än tre år personer var inskrivna som arbetslösa i december. Det är färre än året innan. Det innebär att arbetslöshetsnivån i december var 7,8 procent och en minskning med 0,2 procentenheter på ett år. Under 2016 ökade antalet folkbokförda i Sverige med personer. Vid årets slut uppgick folkmängden till personer. Även folkökningen i relation till folkmängden i landet är förhållandevis stor under 2016, 1,46 procent. Man får gå så långt bak som till år 1861 för att se en större relativ folkmängdsökning (1,49 procent). Befolkningsökningen hänförs till en femtedel till att det föds fler barn än det dör personer och till fyra femtedelar till nettoinvandring. År 2015 blev männen (50,2 procent) för första gången fler än kvinnorna (49,8 procent) och utvecklingen under 2016 visar att männen ökar mer än kvinnorna. Av Sveriges 290 kommuner har 271 ökat sin befolkning under Örebro läns befolkning ökade med under 2016 och uppgick till invånare sista december. Det motsvarar en ökning på 1,3 procent. Samtliga kommuner i länet ökade sitt invånarantal under året. Landstingen redovisade för 2016 ett samlat överskott på 3,4 miljarder kronor eller 1,2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är en förbättring med cirka 2,7 miljarder kronor jämfört med året innan. Skatteintäkter och intäkter från generella bidrag har ökat snabbare än verksamhetens nettokostnader. Tre landsting redovisade underskott 2016 med redovisning enligt blandmodellen och åtta landsting klarade av ett resultat på 2 procent eller mer av skatter och bidrag, vilket är en förbättring jämfört med föregående år. Landstingens resultat förbättrades även jämfört med prognosen vid delårsbokslutet. Landstingens samlade investeringar ökade med 9 procent under Långfristiga skulder ökade totalt med 8,7 miljarder kronor under De pensionsåtaganden som redovisas som ansvarsförbindelse uppgick till 143 miljarder kronor vilket är en minskning med 5 miljarder kronor jämfört med året innan. Förklaringen är att värdeuppräkningen av skulden är mycket låg, samtidigt fortsätter pensionsutbetalningarna att öka då allt fler tar ut pension. 77

136 resultatanalys Resultatanalys budgetförutsättningar Budgeterat resultat för 2016 uppgår till 20 miljoner kronor. I det budgeterade resultatet ingår 150 miljoner kronor som reserverats för framtida utmaningar. Den ekonomiska planeringsreserven var ursprungligen budgeterad till 109 miljoner kronor. I samband med delårsbokslutet per april beslutades om tilläggsbudgetering av statsbidraget för flyktingmottagandet med 44 miljoner kronor, varvid planeringsreserven kunde utökas med motsvarande belopp. Budgeten innehöll även nya satsningar på 151 miljoner kronor, vilket inkluderade en ramförstärkning av hälso- och sjukvården med 95 miljoner kronor. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen för 2016 uppgick till 6,1 procent efter tilläggsbudgeteringen per april. Precis som tidigare år beslutades om att avsätta medel för att matcha ökningen i pensionsskulden. För 2016 avsattes 235 miljoner kronor i pensionsportföljen. Skattesatsen har varit oförändrad 11,55 kronor. årets resultat Årets resultat är positivt och uppgår till 261 miljoner kronor, vilket är 241 miljoner kronor bättre än budgeterat. År 2015 uppgick resultatet till 103 miljoner kronor justerat för engångsintäkten från AFA Försäkring om 50 miljoner kronor, och budgetavvikelsen var då positiv med 83 miljoner kronor. Arbetet med en ekonomi i balans har pågått under 2016 utifrån handlingsplaner, vilka beslutades av regionstyrelsen och nämnden för samhällsbyggnad under våren Handlingsplanerna syftade till att vända kostnadsutvecklingen hos de förvaltningar som hade ett ekonomiskt underskott år Åtgärderna har fått tydlig effekt. De flesta förvaltningar redovisar resultatförbättringar jämfört med Samtidigt syns en ökning i produktionen, till exempel genom att antalet genomförda besök och operationer har stigit mellan åren. Hälso- och sjukvården redovisar en resultatförbättring om 108 miljoner kronor, men har fortfarande ett negativt resultat om -166 miljoner kronor. Avvikelse från budget i årsbokslutet 2016, mnkr Budget Avvikelse Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter generella statsbidrag och utjämning Finansnetto Totalt 241 Årets resultat Budgeterat resultat 20 Resultat balanskravsresultat Balanskravsresultatet, beräknat enligt lagen om kommunal redovisning 4 kap. 3 a, uppgår till 261 miljoner kronor och är detsamma som årets resultat. Med detta resultat lever Region Örebro län upp till balanskravet år Resultatutveckling Mnkr % 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0 Resultat Skatteintäkter och generella bidrag Verksamhetens nettokostnader 3,0% 2,5% ,5% 2,9% Balanskravresultat ,8% 3,6% 4,6% 7,3% 5,5% Verksamhetens nettokostnad Nettokostnaden är miljoner kronor jämfört med miljoner kronor föregående år och ökningen mellan åren uppgår till 3,9 procent, justerat för återbetalning från AFA om 50 miljoner kronor. Nettokostnadsökningstakten har under året legat på lägre nivåer och var per november 2,7 procent. Att den ökade i december berodde på övergången till komponentredovisning av fastigheter, som skedde i december föregående år och som då påverkade resultatet positivt med totalt 47 miljoner kronor. Per december i år är denna positiva effekt lägre, med en resultatpåverkan om 22 miljoner kronor. Nettokostnadens andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgår till 98,2 procent (99,1 procent). Utveckling av nettokostnader respektive skatteintäkter och generella statsbidrag (jämfört med föregående år, justerat för jämförelsestörande poster) ,9% 78

137 resultatanalys Regionorganisationens intäkter Övrigt, 399, 4% Erhållna bidrag, 505, 4% Landstingsskatt, 6 591, 60% Erhållna avgifter, 432, 4% Såld verksamhet, 1 022, 9% Generella statsbidrag och utjämning, 2 086, 19% Erhållna avgifter, 377, 4% Cirkeldiagrammet visar regionorganisationens intäkter i miljoner kronor. Totala intäkter för 2016 var miljoner kronor. skatteintäkter samt bidrag från utjämningen och generella statliga bidrag Sammantaget har skatteintäkter samt bidrag från utjämningen och generella statliga bidrag ökat med 5,5 procent från föregående år. Skatteintäkter (mnkr) Budget Utfall Avvikelse Preliminär skatteinbetalning Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Summa skatteintäkter Skatteintäkterna ökade med 301 miljoner kronor till miljoner kronor eller 4,8 procent jämfört med året innan. Skatteunderlagstillväxten beräknas av Sveriges kommuner och landsting (SKL), och den prognos som användes vid budget för 2016 var 5,4 procent. Skatteintäkten påverkades dock negativt av slutavräkningen för innevarande år, vilket innebar sammantaget en negativ budgetavvikelse med 10 miljoner kronor. Bidrag från utjämningen och generella statliga bidrag (mnkr) Budget Utfall Avvikelse Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsavgift Regleringsavgift Resursförstärkning hälso- och sjukvården Statsbidrag för läkemedelsförmånen Statsbidrag för flyktingsituationen Summa bidrag från utjämningen och generella statliga bidrag Bidrag från utjämningen och generella statsbidrag har ökat sammantaget med 153 miljoner kronor, 7,9 procent, till miljoner kronor. Det innebär en positiv avvikelse mot budget på 40 miljoner kronor, efter beslut om att tilläggsbudgetera statsbidraget för flyktingsituationen med 44 miljoner kronor i delårsbokslutet per april. Jämfört med ursprunglig budget har också statsbidraget resursförstärkning till hälso- och sjukvården, 30 miljoner kronor, förts om från specialdestinerade statsbidrag till generella statsbidrag i enlighet med redovisningsrekommendation. Statsbidraget för läkemedelsförmånen uppgick till 716 miljoner kronor för året och översteg budget med 26 miljoner kronor. Eftersom överenskommelsen om statsbidraget inte var fastställd i november 2015 omfattade fullmäktiges budget för 2016 inte kompensation till verksamheterna för samtliga läkemedelsområden. Regionstyrelsen beslutade under året att fördela ut 65,6 miljoner kronor till verksamheterna för finansiering av effekter av fria läkemedel till barn upp till 18 år samt en hög kostnadsökningstakt för vissa läkemedel. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter uppgår för helår 2016 till miljoner kronor, jämfört med miljoner kronor föregående år. Från första maj 2015 ingår Länstrafikens verksamhet i förvaltning i regionorganisationen. Som en följd är intäkterna per helår miljoner kronor högre än för samma period Justerat för detta, samt tidigare nämnda AFA-återbetalning om 50 miljoner kronor år 2015, har intäkterna för 2016 ökat med 2,5 procent. Utfallet för såld vård uppvisar en ökning med 28 miljoner kronor eller 5,4 procent. Ökningen har relativt sett varit störst inom område medicin och rehabilitering med drygt 10 miljoner kronor eller 25 procent, och då framför allt när det gäller barn- och ungdomskliniken. Område opererande och onkologi har ökat intäkterna med 17 miljoner kronor eller 6,0 procent. Intäkterna för område thorax, kärl och diagnostik var i stort sett oförändrade jämfört med En lägre grundnivå för avtalet mellan Karlskoga lasarett och Landstinget i Värmland innebar ett lägre utfall än föregående år, motsvarande 10 miljoner kronor. Trots den negativa effekten av nämnda avtal har utfallet totalt sett mot Uppsala-Örebro sjukvårdsregion ökat mellan åren med 9 miljoner kronor eller 2,4 procent. Intäkterna från Stockholms läns landsting ökade med 11 miljoner kronor (37 procent) och då främst inom hjärtsjukvårdsområdet. När det gäller asylsjukvård ökade intäkterna med 9 miljoner kronor (22 procent) jämfört med Intäkterna för utskrivningsklara patienter redovisar ett utfall 79

138 resultatanalys som är -14 miljoner kronor lägre än för 2015 och även om detta inte är önskvärda intäkter får det i det korta perspektivet inverkan på det totala ekonomiska utfallet. Lönekostnadsutveckling (justerad för jämförelsestörande poster) 7% Intäkterna bestående av ALF-medel uppgick till 66 miljoner kronor för 2016, vilket är 12 miljoner kronor mer än % 5% 6,0% Regionorganisationens kostnader 4% 3% 3,8% 4,2% 4,4% 3,7% Övrigt, 682, 6% Avskrivningar, 279, 3% Fastighet- och underhåll, 332, 3% Lämnade bidrag, 276, 3% Material och varor, 590, 5% Personal, 5 198, 48% 2% 1% 0% Köpt verksamhet, 1 677, 16% Läkemedel, 929, 9% Pensioner, 811, 7% Cirkeldiagrammet visar regionorganisationens kostnader i miljoner kronor. Totala kostnader för 2016 var miljoner kronor. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår till miljoner kronor ( miljoner kronor 2015). På grund av att Länstrafiken nu ingår i regionorganisationens förvaltning har såväl intäkterna som kostnaderna ökat med 157 miljoner kronor jämfört med föregående år. Kostnadsökningen justerad för denna jämförelsestörande post uppgår till 3,6 procent. Lönekostnadsökningen uppgår till 3,7 procent och är lägre än föregående år (6,0 procent). Detta kan jämföras med kostnaden för årets lönerörelse, vilken beräknades till 2,8 procent. Antalet årsarbetare har under 2016 ökat med 136 personer, från till personer, vilket motsvarar 1,4 procent. Årets lägre kostnadsökning beror bland annat på en ekonomiskt sett gynnsammare sommar för hälso- och sjukvården än den under Det är framför allt extraersättningarna som varit färre, och som har bidragit till det lägre utfallet. Lönekostnadsökningen består främst av ökade månadslönekostnader och minskade extrakostnader, vilket även det tyder på bättre balans i verksamheternas bemanning än under tidigare perioder. Kostnaderna för inhyrd personal fortsätter att vara lägre än under samma period föregående år (-1,5 procent), och är ett steg i riktningen att bli oberoende av inhyrd personal till 1 januari Utvecklingen i detta arbete följs månadsvis upp av SKL och under året minskade hyrpersonalkostnaderna inom hälsooch sjukvården i fem landsting/regioner, varav Region Örebro län var en. Övriga var Värmland, Östergötland, Dalarna och Västra Götaland. Läkemedelskostnaderna har sammantaget ökat med 57 miljoner kronor eller 6,5 procent till 929 miljoner kronor. Kostnaden för öppenvårdsläkemedel har ökat med 40 miljoner kronor till 643 miljoner kronor och kostnaden för rekvisitionsläkemedel har ökat med 17 miljoner kronor till 286 miljoner kronor. Delar av ökningen är att hänföra till fria läkemedel till barn 0 18 år. Även inom medicin, ögonsjukvård och onkologi uppvisas större ökningar. Vårdcentralerna står också för en stor del av ökningen, som visserligen kompenseras till större delen av intäkter via vårdvalssystemet, men som ändå innebär en kostnad för regionorganisationen som helhet. Enligt Socialstyrelsens prognos för perioden väntas kostnaderna för läkemedel öka under prognosperioden. Detta beror bland annat på den växande och åldrande befolkningen, introduktionen av nya, dyra specialläkemedel samt kostnader för nya hepatit C-läkemedel. Överenskommelsen som gjordes i juni mellan SKL och staten avseende 2016 års statsbidrag för läkemedelsförmånerna innebar en ökning mot tidigare budgeterade belopp om 26 miljoner kronor. Läkemedelskostnad Mnkr Öppenvårdsläkemedel Rekvisitionsläkemedel

139 resultatanalys Kostnaderna för köpt somatisk vård ökade med 25 miljoner kronor eller 7,5 procent till 359 miljoner kronor. För den köpta psykiatriska vården är kostnaden lägre än föregående år och har minskat med -4 miljoner kronor eller -9,2 procent till 39 miljoner kronor. Minskningen avser rättspsykiatrisk vård. finansiella intäkter och kostnader Finansnettot uppgår till 106 miljoner kronor vilket är 23 miljoner kronor bättre än föregående år och 86 miljoner kronor högre än budgeterat. Förbättringen beror på att regionorganisationen under årets fyra sista månader sålde innehavet i SEB fonder till en total reavinst om 59 miljoner kronor. Försäljningen var en följd av byte till fonder med lägre koldioxidavtryck. Fonderna strävar efter att åstadkomma detta bland annat genom att aktivt undvika utsläppstunga sektorer och bolag. känslighetsanalys En känslighetsanalys visar hur mycket en procentuell förändring innebär i kronor. I nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser påverkar regionorganisationens ekonomi: Känslighetsanalys Kostnader/intäkter (mnkr) löneförändring 1 % ± 56 Förändring av övriga driftskostnader 1 % ± 44 Förändring av skatteunderlaget med 1 % ± öre förändrad utdebitering ± 61 DriftsreDoVisning Samtliga nämnder, förvaltningar och enheter är nollbudgeterade år Regiongemensamt är budgeterat till 20 miljoner kronor. regionfullmäktige Regionfullmäktiges verksamhet redovisar ett överskott om 1 miljoner kronor vilket är något lägre än föregående år. regionstyrelsen Regionstyrelsen och regionkansliet visar ett positivt resultat om 33 miljoner kronor vilket är -6 miljoner kronor lägre än Större delen av intäkterna avser statsbidrag för asylsjukvård och asyltandvård. Sammantaget har intäkterna ökat med 13 miljoner kronor mellan åren, vilket avspeglar det höga antalet asylsökande som funnits i länet under året. Personalkostnaderna har ökat i jämförelse med föregående år. Detta beror dels på att kostnaderna för fokusberedningarna överfördes från hälso- och sjukvårdsförvaltningen till regionstyrelsens verksamhet under året, samt dels på färre vakanta tjänster i år. Kostnadsökningar mellan åren beror på nya och utökade verksamheter, som bland andra e-hälsa och folkhälsoavtalen som överförts till regionstyrelsen från nämnden för regional tillväxt. Utfördelade ersättningar till verksamheterna för asylsjukvård uppgår till 142 miljoner kronor, vilket är en ökning med 54 miljoner kronor jämfört med Ökningen beror på ett större antal asylsökande i länet samt ökade ersättningsnivåer till folktandvård och primärvård. Hälsovalsenhetens resultat är i linje med budget, och 6 miljoner kronor lägre än föregående år. Ett ökat antal listade personer, ökade kostnader för förskrivna läkemedel samt köpt utomlänsvård för primärvård är de poster som påverkar resultatet mest. Antalet listade ökade mellan åren med personer, och uppgår per december 2016 till Kostnaden för förskrivna läkemedel ökade med 19 miljoner kronor och köpt utomlänsvård för primärvård med 1 miljon kronor jämfört med Tandvårdsenhetens resultat är i linje med budget samt föregående års resultat. Utbetald tandvårdsersättning för barn och ungdomar 2 19 år till Folktandvården och privata tandläkare har ökat med 3 miljoner kronor jämfört med föregående år, vilket är en effekt av ett ökat antal barn och ungdomar i länet. Regionservice redovisar ett överskott om 21 miljoner kronor, vilket är något högre än föregående år. Kostavdelningens resultat försämrades ytterligare i år till -5 miljoner kronor, då intäkterna från både patient- och personalmåltiderna fortsatte att minska. Överskott inom områdena astigheter, it, kundtjänst och medicinsk teknik har möjliggjort återbetalningar till andra verksamheter inom Region Örebro län med totalt 23 miljoner kronor. Föregående år kunde 27 miljoner kronor återbetalas. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen visar ett underskott om -166 miljoner kronor för helåret, vilket är en förbättring med 108 miljoner kronor jämfört med föregående år. Den främsta förklaringen till resultatförbättringen är det finansieringstillskott som förvaltningen erhöll vid ingången av 2016 om 95 miljoner kronor inklusive hälsoval. Senare under året beslutades också om tillskott till läkemedelsbudgeten som även det bidragit till det förbättrade resultatet. Nettokostnadsökningstakten har under 2016 varit 2,7 procent, att jämföras med 7,3 procent för 2015, vilket indikerar att en bättre balans har uppnåtts mellan kostnader och intäkter under En lägre lönekostnadsökningstakt, förbättrat utfall för såld vård, högre intäkter i hälsoval, och en, med tanke på den ökade produktionen, mycket blygsam ökning 81

140 resultatanalys av volymberoende kostnader, har också bidragit till årets resultatförbättring. Utifrån uppdraget om ekonomi i balans kvarstår mycket att göra. Dock har det pågående arbetet med att få kontroll över, och stopp på, kostnadsökningarna i olika delar av förvaltningens ekonomi varit framgångsrikt under Se avsnitt Verksamhetsstatistik för mer information avseende hälso- och sjukvårdens produktion. Folktandvårdens resultat visar ett överskott om 6 miljoner kronor. Det innebär en förbättring av resultatet jämfört med föregående år med 9 miljoner kronor. Verksamhetsåret 2016 har präglats av utökade åtaganden och uppdrag för Folktandvården i form av fler nya patienter, främst i Örebro stad. De senaste fem åren har drygt nya patienter tillkommit för klinikerna i Örebro stad och samtidigt har ett stort antal nyanlända inneburit att även klinikerna ute i länet fått ett ökat antal patienter och därmed ett större vårduppdrag. Folktandvården har under 2016 ökat antalet årsarbetare i kategorierna tandläkare och tandhygienister, vilket har inneburit ökade intäkter. Fortsatt tillväxt planeras under 2017 då en ny klinik etableras i Örebro stad. Den nya kliniken ska möta den ökade efterfrågan från patienter, främst i de sydöstra stadsdelarna av Örebro. Folktandvården är en offentlig verksamhet på en tandvårdsmarknad där inslaget av privata aktörer är stort. De offentliga och privata aktörerna konkurrerar till stor del om samma patienter. För att skapa lika villkor på tandvårdsmarknaden krävs att det råder konkurrensneutralitet, varvid det finns särskilda skäl till god transparens i den ekonomiska redovisningen av Folktandvården. Mot bakgrund av detta tillämpar Region Örebro län ekonomisk särredovisning av Folktandvården, käkkirurgiska kliniken samt tandvårdsenheten. Se bilaga för denna redovisning. nämnden för samhällsbyggnad Nämnden visar ett överskott om 4 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor högre än föregående års resultat. Avgörande för nämndens resultat är utvecklingen inom trafikområdet, där 95 procent av den ekonomiska volymen finns. Trafikintäkter från kollektivtrafikresenärer och intäkter från kommunerna för skolresenärer överträffade budget under året, medan personalkostnader och övriga omkostnader hade en negativ budgetavvikelse. nämnden för regional tillväxt Nämnden för regional tillväxt redovisar ett överskott om 4 miljoner kronor, vilket är något högre än föregående år. Överskottet beror på besparingar bland de förvaltningsgemensamma kostnaderna och att den höga graden av externfinansiering av projekt spiller över i driften och ger ett ökat täckningsbidrag för fasta kostnader och tillsvidareanställd personal. Verksamhetens omfattning har under de första två åren överstigit budget med 6 till 8 procent, vilket beror på de runt 30 projekt som bedrivs, men som inte främst finansieras med regionala medel. Från 2017 kommer hela den förväntade projektomslutningen att budgeteras med hopp om minskade bruttoavvikelser. Detta inkluderar även en högre förväntad externfinansiering. gemensamma nämnden för företagshälsovård och tolkförmedling Nämnden visar ett positivt resultat om 6 miljoner kronor, jämfört med 1 miljon kronor föregående år. Anledningen till överskottet beror främst på de ökade intäkter som den starka volymökningen inom tolkverksamheten medför. Volymökningen beror på ökad asyltillströmning samt att tidigare kunder ökat sina beställningar. För företagshälsovårdsdelen ökade omsättningen under 2016 något på grund av att Lindesbergs kommun tillkommit som ny kund från årsskiftet. Se avsnitt Verksamhetsstatistik för mer information om styrtalet andel bokad tid. 82

141 resultatanalys Driftsredovisning (mnkr) Region- Intäkter Kostnader Resultat Resultat Resultatbidrag förändring REgIonFUllmäKTIgE 15,8 0,3-15,4 0,8 1,9-1,1 REgIonSTyRElSEn 7 602, , ,6-106,5-212,5 106,0 varav Regionstyrelsen och regionkansliet 396,4 135,4-498,6 33,2 39,6-6,4 Hälsovalsenheten 1 484,7 49, ,1 0,0 6,4-6,4 Tandvårdsenheten 198,9 3,3-202,1 0,2 0,3-0,1 Regionservice -67, , ,5 20,8 19,0 1,8 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 5 591, , ,2-166,2-274,2 108,0 Folktandvården -1,0 447,7-441,2 5,5-3,6 9,1 nämnden FÖR SAmHällSByggnAD 458,0 470,4-924,2 4,2-1,1 5,3 nämnden FÖR REgIonAl TIllVäxT 217,2 141,2-354,5 4,0 3,1 0,9 gemensam nämnd FÖR FÖRETAgSHälSoVÅRD och TolKFÖRmEDlIng 19,3 102,0-115,8 5,5 0,5 5,0 SUMMA VERKSAMHETER 8 313, , ,4-92,0-208,1 116,1 REGIONGEMENSAMT , ,7-399,2 353,2 361,4-8,2 Eliminering av interna poster 0, , ,2 0,0 0,0 0,0 TOTALT 0, , ,4 261,2 153,3 107,9 Samtliga nämnder, förvaltningar och enheter är nollbudgeterde år Regiongemensamt är budgeterat till 20,2 mnkr. ekonomi i balans Regionfullmäktige beslutade i verksamhetsplan med budget 2016 att ge regionstyrelsen i uppdrag att redovisa en handlingsplan för att senast i december 2016 ha en ekonomi i balans. De berörda verksamheterna var Hälsooch sjukvårdsförvaltningen, Folktandvården samt nämnden för samhällsbyggnad, eftersom de prognostiserade negativa resultat för helåret Dessa verksamhetsområden utarbetade ekonomiska handlingsplaner för att nå målet. Planerna beslutades av regionstyrelsen i april. Åtgärder riktades i första hand mot de områden där kostnadsökningarna var högst under Hälso- och sjukvårdsförvaltningens handlingsplan siktar mot en ekonomi i balans Den går igenom en rad olika områden, där förändrat arbetssätt utifrån den nya organisationen ska ge ett bättre ekonomiskt utfall. Stort fokus ligger på att bättre samordna de totala resurserna, för att på så sätt undvika de dyra lösningar som sågs i 2015 års ekonomiska utfall. Vårdplatsöversyn och översyn av arbetssätt syftar till att uppnå detta, och arbetet kommer att intensifieras under En översyn av kostnader för sjukvårdsmaterial och samordning av resurserna inom länsverksamheterna kan minska köpt vård och öka såld vård, vilket också ingår som en del i strategin. En avveckling av kostnader för hyrläkare inom den somatiska specialistvården samt vidtagande av åtgärder för att minska hyrläkarberoendet inom primärvård och psykiatri är ytterligare delar i detta. Samtidigt har samtliga områden i förvaltningen fått i uppdrag att fortsätta arbetet med att förbättra sina ekonomiska resultat utifrån områdesspecifika åtgärder. Uppföljning av handlingsplanen sker kontinuerligt i förvaltningsledningen. Folktandvårdens ekonomiska handlingsplan innefattade åtgärder som beräknades ge 3,6 miljoner kronor i resultatförbättring under Planen fokuserade bland annat på tillgänglighet, lager och förrådshantering, samt datoranvändning, och avsåg att minska kostnaderna för tandvårdsförbrukningsmaterial och it, samt att öka intäkterna till följd av större andel bokad behandlingstid. Folktandvården har i alla delar av verksamheten arbetat med nämnda åtgärder och per årsbokslutet 2016 kan resultatförbättrande 83

142 resultatanalys åtgärder avläsas i planen med motsvarande 3,6 miljoner kronor på årsbasis. Nämnden för samhällsbyggnads handlingsplan inkluderade åtgärder som förväntades ge en förbättring av resultatet om 3,1 miljoner kronor för 2016, samt en helårseffekt om 11,4 miljoner kronor. Åtgärderna kunde delas in i fyra delar och innefattade ökad biljettförsäljning, höjning av kollektivtrafikens taxa, höjd kontrollavgift och avgift för resekort, samt omstrukturering av trafikavtal på Svealandsbanan. Per årsbokslutet 2016 har planen gett en resultateffekt om totalt 6,8 miljoner kronor. 84

143 finansiell ställning Finansiell ställning Det egna kapitalet har stärkts med en miljard kronor under den senaste tioårsperioden, även då hänsyn tagits till omräkning av pensionsskulden till följd av räntesänkningar. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner har stärkts under den senaste femårsperioden. Samtidigt har likviditeten stärkts och regionorganisationen har inte behövt ta några lån med en investeringsnivå i år om 538 miljoner för den egna verksamheten. Sammantaget har den ekonomiska ställningen stärkts under de senaste åren och bedöms nu vara relativt god. investeringsredovisning Totala materiella investeringar uppgår till 538 miljoner kronor, varav byggnader uppgår till 386 miljoner kronor och inventarier till 152 miljoner kronor. Årets totala budget var miljoner kronor varav 568 miljoner kronor är överförda från tidigare års budget. Projekt som har avslutats under året har utfallsmässigt sammantaget inte överstigit budgeterade belopp. Att utfallet för året inte når upp till budget förklaras av att flera projekt omfattar budgeterade belopp för hela investeringsutgiften, vilka inte har fördelats ut över hela investeringsprocessens tid. större fastighetsinvesteringar under året Av budgeterade 918 miljoner kronor (varav 424 miljoner kronor överförts från tidigare år) har byggnationer färdigställts för 386 miljoner kronor under året. Det största fastighetsinvesteringsprojektet är bygget av det nya huset för högspecialiserad vård, H-huset vid Universitetssjukhuset Örebro. Under året har projektering av bygghandling pågått. En överenskommelse har gjorts med generalentreprenören NCC om riktpriset och beställning av skede 2, genomförandet, undertecknades i början av juni. Det första spadtaget togs den 17 augusti. Arbetsplatsen har etablerats och spontning, schakt och sprängningsarbeten samt övriga grundläggningsarbeten startade i september månad. Större fastighetsinvesteringar under året Investering Ackumulerat 2016 (mnkr) (mnkr) USÖ, H-hus, ny vårdbyggnad 122,2 174,4 USÖ, flytt S grev Rosengatan 24,2 53,1 lindesbergs lasarett, akutmottagning 19,4 57,3 USÖ, akutmottagning 14,7 18,4 Karlskoga lasarett, operationsbyggnad 14,6 55,2 USÖ, F-hus, servicecenter 8,7 8,7 Folktandvården laxå ombyggnad 8,0 8,0 USÖ, B-hus, urologmottagning 5,9 8,4 217,7 383,5 Investeringar i inventarier fördelade sig med 101 miljoner kronor för medicinteknisk utrustning, 15 miljoner kronor för it-utrustning och 36 miljoner kronor för övriga inventarier. Flera stora medicintekniska upphandlingar blev klara under året och installationer och bygganpassningar pågår. Verkställda investeringar understiger budget med 83 miljoner kronor, vilket beror på att en del avtalsklara objekt inte är färdigställda eller att upphandling pågår och att avtal ännu inte är klara. De större objekt som pågår är till exempel bildhanteringssystem till operation, operationsbord, intensivvårdsventilatorer och röntgenutrustning. Flera projekt har startats under senare delen av 2016 eller har haft långa projekttider. överföring av tidigare beslutade investeringar En del av de investeringar som tidigare har beslutats av fullmäktige har inte verkställts under budgetåret. Avseende byggnadsinvesteringar har vissa projekt flyttat fram starttiden eller förlängt genomförandet beroende på olika faktorer som upphandlingstider, myndighetsfrågor, anpassning till verksamheters förutsättningar och it- eller MTsamordningsfrågor. För viss medicinteknisk utrustning löper investeringsfasen över ett eller flera årsskiften. Detta beror på att upphandlingsprocessen är så omfattande och beställningstillfället och leveranstid inte faller på samma budgetår. Det slutliga betalningstillfället förskjuts därför till ett annat år. Övriga investeringar skjuts i vissa fall fram i upphandlingen, eller är beroende av byggnadsinvesteringar, vilka har förflyttats i tiden. Från och med 2017 ska investeringsbeslut avseende byggnader och medicinteknisk utrustning högst föras vidare i tre år och för övriga investeringar endast ett år om inte speciella skäl finns. Sammantaget innebär detta att tidigare beslutade investeringar om 673 miljoner kronor bör föras över från 2016, fördelning se nästa sida. 85

144 finansiell ställning Investeringar (mnkr) Totalt Förbrukat/ Återstår beslut omprövat Fastighetsinvesteringar *) 918,4 399,6 518,7 medicinteknisk utrustning 183,9 96,1 87,7 IT-utrustning 22,0 20,5 1,5 Övriga investeringar 123,1 58,4 64,8 Total 1 247,3 574,6 672,7 *) Varav fastighetsinvesteringar: Universitetssjukhuset 145,1 41,4 103,7 Universitetssjukhuset, Etapp 2 254,9 179,8 75,1 Karlskoga lasarett 82,1 17,6 64,5 lindesbergs lasarett 56,9 22,1 34,8 Psykiatri 25,5 1,8 23,7 Habilitering och hjälpmedel 5,1 5,1 Primärvård 33,5 10,3 23,2 Folktandvård 22,1 12,9 9,2 Regional utveckling 4,9 2,5 2,4 Regionhälsan 0,1 0,1 Regionservice, inkl reinvesteringar 205,9 65,4 140,6 Regionstyrelsen 54,8 44,3 10,5 Externa hyresgäster 27,5 1,5 26,0 Total 918,4 399,6 518,7 likvida medel och betalningsberedskap Tillgängliga likvida medel, bestående av likvida medel, utnyttjad checkräkningskredit och kortfristiga placeringar utanför pensionsmedelsförvaltningen, uppgår till 671 miljoner kronor. Om hänsyn tas till nettoinlåningen från regionorganisationens hel- eller delägda företag uppgår likviditeten till 805 miljoner kronor, vilket innebär en minskning med 40 miljoner kronor under året. Avkastningen på de kortfristiga placeringarna uppgår under 2016 till 2,1 procent. Det långfristiga lån som tagits hos Kommuninvest, för finansiering av investeringen vid Campus USÖ, som hyrs ut till Örebro universitet, har under året amorterats med 9 miljoner kronor enligt plan och uppgår till 273 miljoner kronor vid årsskiftet. I december har ett antal aktieposter överlåtits till Region Örebro läns förvaltnings AB. Finansieringen skedde genom upprättande av revers mellan parterna uppgående till aktiernas bokförda värde om 32 miljoner kronor. I överlåtelsen ingick följande bolag: Länstrafiken Örebro AB (100 procent), Landstingsbolaget i Örebro län AB (vilande, 100 procent), Örebro läns Flygplats AB (44,95 procent), ALMI Företagspartner Mälardalen AB (24,5 procent) samt Alfred Nobel Science Park AB (21 procent). Syftet med överlåtelsen är att få en samlad och enhetlig redovisning, förvaltning och uppföljning av bolagen. Region Örebro län har under året lämnat ett långfristigt lån på 7 miljoner kronor till Scantec AB för att modernisera anläggningen vid trafikövningsplatsen i Kvarntorp. Lånet amorteras årligen och blir slutreglerat år Region Örebro län har en checkräkningskredit om 500 miljoner kronor, varav 151 miljoner kronor har nyttjats per bokslutsdagen. Betalningsberedskapen, som är ett mått på likviditeten, uppgår till 33 dagar per den sista december Under året har betalningsberedskapen som lägst uppgått till 21 dagar, och medelvärdet för året ligger på 32 dagar. Enligt riktlinjen för finansförvaltningen inom Region Örebro län ska betalningsberedskapen som lägst uppgå till två veckor. Därmed görs bedömningen att Region Örebro län har en god betalningsberedskap. 86

145 finansiell ställning Redovisning av pensionsmedelsförvaltingen i Region Örebro län (mnkr) Avsättningar för pensioner Pensioner 2 726, ,9 Särskild löneskatt 658,2 620,6 Summa 3 385, ,5 Ansvarsförbindelse (inom linjen) Pensionsskuld (intjänad före 1998) 4 419, ,7 Särskild löneskatt 1 072, ,1 Visstidspensioner och förtroendevalda 44,9 32,1 Summa 5 536, ,9 Finansiella placeringar Bokfört värde 2 462, ,4 marknadsvärde 2 631, ,1 Orealiserade vinster 168,8 129,7 Relation placeringar/skuld Återlånade medel* 6 290, ,3 Skuldtäckningsgrad**, bokfört värde 27,6 % 23,8% Skuldtäckningsgrad, marknadsvärde 29,5 % 25,3% Realiserat resultat Realisationsvinster 58,7 97,5 Realisationsförluster 0 0 Netto 58,7 97,5 Avkastning Portfölj 7,4 % 3,1% Jämförelseindex 7,4 % 3,8% målsättning enligt policy 3,0 % 3,0% Portföljsammansättning Svenska aktier 16 % 14% Utländska aktier 25 % 23% nominella räntor 34 % 34% Reala räntor 19 % 22% Alternativa placeringar 6 % 7% Kassa 0 % 0% Summa 100 % 100% *Återlånade medel är skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och marknadsvärdet på de förvaltade pensionsmedlen. **Skuldtäckningsgraden är placeringarna som andel av skulden, där placeringarnas bokförda värde respektive marknadsvärde använts. pensionsåtaganden Regionorganisationens samlade pensionsåtagande ökade med 27 miljoner kronor under året och uppgick till totalt miljoner kronor vid årets utgång. Avsättning i balansräkningen har ökat med 193 miljoner kronor medan ansvarsförbindelsen för pensioner har minskat med 166 miljoner kronor. Den budgeterade investeringen i pensionsmedelsförvaltningen om 235 miljoner kronor har verkställts i sin helhet per december. Totalt uppgår bokfört värde till miljoner kronor inklusive återinvesterad avkastning, medan marknadsvärdet uppgår till miljoner kronor. Av tillgångarna är miljoner kronor (53 procent) placerade i ränteprodukter. Av återstående medel är miljoner kronor (41 procent) placerade i aktieprodukter och 150 miljoner kronor (6 procent) i alternativa investeringar (Region Örebro läns förvaltnings AB). Tillgångarnas allokering är per den sista december inom portföljlimiterna enligt den beslutade finanspolicyn. Finanspolicyn utvärderas löpande inom samarbetet med landstingen i Västmanland och Sörmland. Utvärderingen föranleder inget behov av justering av finanspolicyn. En screening av pensionsportföljens aktiefonder har genomförts i samband med årsskiftet. Koldioxid mäts vanligen med nyckeltalet koldioxidintensitet. Måttet mäter koldioxidutsläpp per miljoner intäkter hos företagen. Screeningen visar att koldioxidintensiteten från regionorganisationens innehav har minskat jämfört med 2015 till en nivå som är betydligt lägre än benchmark (MSCI världsindex). Också utsläppen mätt i ton CO2 har minskat jämfört med 2015, trots att värdet i aktieportföljen ökat från 815 miljoner kronor till miljoner kronor Värde, aktieportfölj (mnkr) % Utsläpp (ton Co2) % Utsläpp (ton CO2) om portföljen varit investerad som benchmark Jämförelse med benchmark -28 % -56 % Koldioxidintensitet (ton) per mnkr intäkter 21,2 12,4-42 % Koldioxidintensitet benchmark 27,0 29,3 Jämförelse med benchmark -21 % -58 % Region Örebro län och kommunerna i Örebro län träffade 2014 en finansieringsöverenskommelse om att pensionskostnadsfördelning enligt Ädelmodell också ska göras för intjänad pensionsrätt per , avseende efterföljande 87

146 finansiell ställning verksamhetsövergångar, bland annat för psykädel, särskola, omsorg. Regleringen enligt överenskommelsen gjordes i november Detta har för berörda kommuner och landsting fått till effekt att retroaktiva pensionsutbetalningsbelopp har debiterats landstingen och krediterats kommunerna. Region Örebro län debiterades ett retroaktivt belopp om 34 miljoner kronor inklusive löneskatt, varav 11 miljoner kronor skuldfördes redan 2015 och påverkade det årets resultat. Även ansvarsförbindelsen påverkades av justeringen och ökade med 60 miljoner kronor inklusive löneskatt. balansomslutning Den totala balansomslutningen har ökat med 689 miljoner kronor och uppgår vid årsskiftet till miljoner kronor. På tillgångssidan har kortfristiga placeringar ökat med 537 miljoner kronor och byggnader med 248 miljoner kronor. På skuldsidan har avsättningen för pensioner ökat med 192 miljoner kronor inklusive löneskatt. borgensåtagande Regionorganisationens samlade borgensåtagande uppgår till 860 miljoner kronor vilket är en ökning med 90 miljoner kronor sedan föregående år. Inom åtagandet har beloppet för AB Transitios finansiering varit oförändrat mellan åren och uppgår till 275 miljoner kronor. Borgen för Länsgården Fastigheter AB:s finansiering av fastigheter är högre än föregående år och utnyttjad borgen uppgår till 472 miljoner kronor. Borgen för Örebro läns flygplats AB har ökat till 98 miljoner kronor avseende utbyggnad av flygplatsen. Regionorganisationen har tecknat solidariska borgensutfästelser för Kommuninvest i Sverige AB samt AB Transitio. För båda utfästelserna är det slutliga åtagandet reglerat i regressansvarsavtal. soliditet Soliditeten anger hur mycket av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare är den långsiktiga finansiella handlingsberedskapen. Regionorganisationens soliditet har under året ökat från 24,3 till 25,5 procent. Om hänsyn tas till ansvarsförbindelsen för pensioner som tjänats in före 1998, har soliditeten ökat från -56,9 till -46,3 procent, främst till följd av det positiva resultatet och att ansvarsförbindelsen för pensioner har minskat. Se diagram nedan. % Exkl ansvarsförbindelse Inkl ansvarsförbindelse

147 avstämning av finansiella mål och god ekonomisk hushållning Avstämning av finansiella mål och god ekonomisk hushållning mål och uppdrag ekonomi ÖVERGRIPANDE MÅL Det övergripande målet för Region Örebro läns ekonomiska politik är att skapa en långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god hushållning. Region Örebro län ska redovisa ett positivt resultat som över mandatperioden motsvarar minst 2 procent av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. INRIKTNINGSMÅL 37. Regionen ska under mandatperioden redovisa resultat som motsvarar minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. 40. Styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans. Indikator: Styrelsens och nämndernas resultat ska under 2016 uppgå till minst noll. Kommentar: Sammantaget redovisar styrelsen och nämnderna ett underskott på -92 miljoner kronor 2016, vilket är en förbättring jämfört med föregående år med 116 miljoner kronor. Måluppfyllelsen varierar mellan nämnderna, men det är endast regionstyrelsen som redovisar ett underskott för året. Underskottet härrör sig till hälso- och sjukvårdsförvaltningen som redovisar -166 miljoner kronor, vilket är en förbättring jämfört med året innan med 108 miljoner kronor. Resultatförbättringarna är en effekt av arbetet med handlingsplaner, vilka beslutats för de förvaltningar som prognosticerade negativa resultat för Indikator: För 2016 ska resultat uppgå till minst 150 miljoner kronor. Kommentar: Årets resultat uppgår till 261 miljoner kronor, vilket innebär att målet har uppnåtts. 38. Regionens avsättningar för framtida pensionsutbetalningar ska följa skuldens utveckling. Indikator: Under 2016 ska minst 235 miljoner kronor avsättas till kapitalportföljen. Kommentar: För att avsättningen till framtida pensionsbetalningar ska följa pensionsskuldens utveckling budgeterades för 2016 att avsätta 235 miljoner kronor till kapitalportföljen. Den budgeterade avsättningen har verkställts under året och målet är därmed uppfyllt. 39.Investeringar ska finansieras utan extern upplåning. Indikator: Byggnadsinvesteringar och utrustning för egna verksamheter ska finansieras utan extern upplåning. Kommentar: Likviditeten har varit fortsatt god och inga lån har tagits för att finansiera genomförda investeringar. 89

148 avstämning av finansiella mål och god ekonomisk hushållning UPPDRAG 27. Att, utifrån beslutad ekonomisk ram, redovisa en handlingsplan för att senast i december 2016 ha en ekonomi i balans inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Folktandvården. Handlingsplanen ska vara omsatt i konkreta, hållbara och långsiktiga åtgärder med uppgifter om ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser. Regionstyrelsen ska besluta om handlingsplanen vid sitt sammanträde den 12 april Kommentar: Regionstyrelsen beslutade om handlingsplanen vid sitt sammanträde i april De berörda verksamheterna är Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Folktandvården samt nämnden för samhällsbyggnad, eftersom de prognostiserade negativa resultat för helåret Dessa verksamhetsområden har utarbetat ekonomiska handlingsplaner. Åtgärder riktas i första hand mot de områden där kostnadsökningarna var högst under Hälso- och sjukvårdsförvaltningens handlingsplan siktar mot en ekonomi i balans Handlingsplanen beräknas minska kostnaderna med 180 miljoner kronor när den uppnår helårseffekt. Den går igenom en rad olika områden, där förändrat arbetssätt utifrån den nya organisationen ska ge ett bättre ekonomiskt utfall. Stort fokus ligger på att bättre samordna de totala resurserna, för att på så sätt undvika de dyra lösningar som sågs i 2015 års ekonomiska utfall. Vårdplatsöversyn och översyn av arbetssätt syftar till att uppnå detta, och arbetet kommer att intensifieras under En översyn av kostnader för sjukvårdsmaterial och samordning av resurserna inom länsverksamheterna kan minska köpt vård och öka såld vård, vilket också ingår som en del i strategin. En avveckling av kostnader för hyrläkare inom den somatiska specialistvården samt vidtagande av åtgärder för att minska hyrläkarberoendet inom primärvård och psykiatri är ytterligare delar i detta. Samtidigt har samtliga områden i förvaltningen fått i uppdrag att fortsätta arbetet med att förbättra sina ekonomiska resultat utifrån områdesspecifika åtgärder. Den ekonomiska effekten av handlingsplanens åtgärder har inte haft helårseffekt under Totalt uppnådd effekt under 2016 är cirka 78 miljoner kronor samt ytterligare cirka 25 miljoner kronor i undviken kostnadsökning för läkemedel. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Åtgärder i handlingsplan Beräknad Uppnådd för ekonomi i balans effekt effekt Belopp i mnkr Vårdplatser optimalt antal vårdplatser bemannade och använda på bra sätt (effekt 2017) 2. Jour och beredskap (reviderat från förslag med 12 mnkr) 2,0 1,6 (+1,1) 3. Verksamhetssamordning under semesterperiod 5,0 5,5 4. Förändring av flextidsavtalet 2, Hyrläkare inom primärvård 10, Hyrläkare specialiserad vård 40,0 21,1 7. Såld och köpt vård 22,0 12,5 8. Primärvård överanställningar, utbildningstjänster och kostnader för lab och röntgen 13,0 8,0 9. Läkemedel 0 3,2 10. Sjukvårdsmaterial, upphandling och avtal 15,0 5,0 11. Strukturella förändringar av vårdcentraler och sjukhuskliniker. Ingen ekonomisk spareffekt är beräknad för dessa åtgärder, däremot utgör de grunden till en fortsatt vidareutveckling av vården Speciallivsmedel och kosttillägg 4, Forskning och utbildning 5,0 5,0 14. Övrigt, avser allmän återhållsamhet inom alla verksamheter. Generellt minskade kostnader och kostnadsreducerande åtgärder. 15,0 15,0 Summa 183,5 77,9 90

149 avstämning av finansiella mål och god ekonomisk hushållning Folktandvårdens ekonomiska handlingsplan innefattar åtgärder som beräknades ge 3,6 miljoner kronor i resultatförbättring under Åtgärder som ingår i planen fokuserar bland annat på tillgänglighet, lager och förrådshantering, samt datoranvändning, och avser att minska kostnaderna för tandvårdsförbrukningsmaterial och it, samt att öka intäkterna till följd av större andel bokad behandlingstid. Folktandvården har i alla delar av verksamheten arbetat med nämnda åtgärder och per årsbokslutet 2016 kan resultatförbättrande åtgärder avläsas i planen med motsvarande 3,6 miljoner kronor på årsbasis. Nämnden för samhällsbyggnads handlingsplan inkluderade åtgärder som förväntades ge en förbättring av resultatet om 3,1 miljoner kronor för 2016, samt en helårseffekt om 11,4 miljoner kronor. Åtgärderna kunde delas in i fyra delar och innefattade ökad biljettförsäljning, höjning av kollektivtrafikens taxa, höjd kontrollavgift och avgift för resekort, samt omstrukturering av trafikavtal på Svealandsbanan. Per årsbokslutet 2016 har planen gett en resultateffekt om totalt 6,8 miljoner kronor. god ekonomisk hushållning Region Örebro läns målsättning är att behålla en ekonomisk styrka som kännetecknas av uthållighet och långsiktighet. Genom att uppfylla denna målsättning kan regionorganisationen på lång sikt garantera en verksamhet av hög kvalitet som svarar mot behov och förväntningar. I Region Örebro läns verksamhetsplan med budget för 2016 definieras samtliga 40 inriktningsmål, varar 36 verksamhetsmål, med bäring på god ekonomisk hushållning. Av dessa 40 mål har 39 mål uppfyllts under 2016, varav 24 mål fullt ut. 15 mål har en mindre, acceptabel avvikelse från målnivån, varav 12 dock har en positiv trend. Ett mål har en större negativ avvikelse från målnivån. Sammantaget har således 39 av 40 mål (98 procent) en god måluppfyllelse eller en mindre, acceptabel avvikelse. Mot bakgrund av de uppdrag som genomförs inom respektive målområden och den utveckling som detta skapat bedöms verksamhet och ekonomi i allt väsentligt uppfylla fullmäktiges krav på god ekonomiska hushållning. 91

150 resultaträkning (mnkr) Resultaträkning (mnkr) Budget 2016 Redovisning 2016 Avvikelse Redovisning 2015 Verksamheten intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT Jämförelsestörande poster Återbetalning av premier AFA Försäkring -50 ÅRETS RESULTAT JUSTERAT FÖR JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER

151 DriftreDoVisning (mnkr) Driftredovisning (mnkr) Resultat Resultat Resultat förändring REgIonFUllmäKTIgE 0,8 1,9-1,1 REgIonSTyRElSEn -106,5-212,5 106,0 varav - Regionstyrelsen och regionkansliet 33,2 39,6-6,4 - Hälsovalsenheten 0,0 6,4-6,4 - Tandvårdsenheten 0,2 0,3-0,1 - Regionservice 20,8 19,0 1,8 - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen -166,2-274,2 108,0 - Folktandvården 5,5-3,6 9,1 nämnd FÖR SAmHällSByggnAD 4,2-1,1 5,3 nämnd FÖR REgIonAl TIllVäxT 4,0 3,1 0,9 gemensam nämnd FÖR FÖRETAgSHälSoVÅRD och TolKFÖRmEDlIng 5,5 0,5 5,0 SUMMA VERKSAMHETER -92,0-208,1 116,1 REGIONGEMENSAMT 353,2 361,4-8,2 TOTALT 261,2 153,3 107,9 Samtliga nämnder, förvaltningar och enheter är nollbudgeterde år Regiongemensamt är budgeterat till 20,2 mnkr. 93

152 särredovisning tandvård (tkr) Särredovisning tandvård (tkr) Summa per verksamhetsgren efter fördelning, inkluderar interna poster Verksamhetsgrenar KU/KS/MV 1 Summa intäkter Summa kostnader Resultat 2016 Resultat 2015 FOLKTANDVÅRDEN Barn- och ungdomstandvård Allmäntandvårdsersättning 2-19 år 2 Särskilt ansvar / befolkningsansvar KU KS Specialisttandvård KS VUxEnTAnDVÅRD Allmäntandvård vuxna KU Särskilt ansvar / befolkningsansvar KS Specialisttandvård KS Uppsökande tandvård, nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade och tandvård som ett led i kortvarig sjukdomsbehandling KU SäRSKIlDA UPPDRAg Forskning KS nationellt centrum KS ST-utbildning KS Introduktion av nyutexaminerade KS nyrekrytering KU Särskild ersättning till specialisttandvårdsverksamhet KS Övriga mindre projekt och uppdrag KU SUMMA FOLKTANDVÅRD TANDVÅRD VID SJUKHUS Käkkirurgiska kliniken KU odontologisk röntgen KS 0 0 SUMMA TANDVÅRD VID SJUKHUS

153 särredovisning tandvård (tkr) Verksamhetsgrenar KU/KS/MV 1 Summa Summa Resultat Resultat intäkter kostnader BESTÄLLARFUNKTION Tandvårdsenheten mv BARn- och UngDomSTAnDVÅRD Allmäntandvårdsersättning 3-19 år KU Befolkningsansvar KS Specialisttandvård KS VUxEnTAnDVÅRD Specialisttandvård KU Befolkningsansvar KS Uppsökande tandvård, nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade och tandvård som ett led i kortvarig sjukdomsbehandling KU SäRSKIlDA UPPDRAg Forskning KS ST-utbildning KS Introduktion av nyutexaminerade KS nyrekrytering KS Särskild ersättning till specialisttandvårdsverksamhet KS Övriga mindre projekt och uppdrag KS Övriga mindre projekt och uppdrag KU SUMMA BESTÄLLARFUNKTIONEN RESULTAT Resultat/summa konkurrensskyddad KS, mv Resultat/summa konkurrensutsatt KU KU = Konkurrensutsatt verksamhet, KS = Konkurrensskyddad verksamhet samt mv = myndighetsverksamhet Kommentar, resultathantering, subventioner m m 2 Inklusive ersättning till tandregleringsbehandling i allmäntandvård 3 Förvaltningen behåller sitt egna kapital 4 Enheten får ej behålla sitt egna kapital 5 Enheten får ej behålla sitt egna kapital 95

154 investeringsredovisning (mnkr) Investeringsredovisning (mnkr) Budget 2016 Redovisning 2016 Avvikelse 2016 Redovisning 2015 IMMATERIELLA INVESTERINGAR 0,0 0,8 BYGGNADSINVESTERINGAR 918,4 386,6 531,8 305,4 INVENTARIER REgIonSTyRElSEn varav Regionstyrelsen och regionkansliet Regionservice Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Folktandvården 295,4 1,4 29,0 243,6 21,4 141,2 18,0 98,9 24,3 154,2 1,4 11,0 144,7-2,9 150,8 3,6 20,5 117,8 8,9 nämnd FÖR SAmHällSByggnAD 32,0 9,3 22,7 1,0 nämnd FÖR REgIonAl TIllVäxT 1,0 1,3-0,3 1,5 SUMMA INVENTARIER 328,4 151,8 176,6 153,3 FINANSIELLA INVESTERINGAR 0,0 0,0 84,1 SUMMA INVESTERINGAR 1 246,8 538,4 708,4 543,6 96

155 sammanställd redovisning Sammanställd redovisning Syftet med den sammanställda redovisningen är att redovisa den totala ekonomiska verksamheten i Region Örebro län oavsett i vilken juridisk form den bedrivs. I regionorganisationens sammanställda redovisning för 2016 ingår helägda bolag samt samägda bolag där Region Örebro län har ett betydande inflytande, det vill säga när ägarandelen uppgår till minst 20 procent. De bolag där varken omsättning eller balansomslutning uppgår till en väsentlig del av regionorganisationens skatteintäkter och generella statsbidrag tas inte med i den sammanställda redovisningen. helägda bolag Region Örebro läns förvaltnings AB Bolaget har till syfte att förvärva, äga och förvalta aktier i bolag som regionorganisationen använder för sin verksamhet. Under året har 25 procent av aktierna i ett nybildat bolag, Oslo-Stockholm 2.55 AB förvärvats. Bolaget ägs tillsammans med Örebro Rådhus AB, Karlstad kommun och Region Värmland och har som syfte att skapa förutsättningar för en tågförbindelse mellan Oslo och Stockholm som har under tre timmars restid. Efter beslut av regionfullmäktige överläts ett antal aktieposter från Region Örebro län till förvaltningsbolaget per den 15 december. Det avser aktierna i Länstrafiken Örebro AB 100 procent, Landstingsbolaget i Örebro län AB (vilande) 100 procent, Örebro läns flygplats AB 44,95 procent, ALMI Företagspartner Mälardalen AB 24,5 procent samt Alfred Nobel Science Park AB 21 procent. Aktierna överläts till bokfört värde 32,3 miljoner kronor, vilket reglerades genom att öka reversen från regionorganisationen till förvaltningsbolaget med samma belopp. Bolaget har räntekostnader för reversen till Region Örebro län, vilken täcks av ett koncernbidrag från Länsgården Fastigheter AB. I övrigt har ingen verksamhet bedrivits under året. Region Örebro läns förvaltnings AB (mnkr) omsättning 0 0 Resultat 13,1 12,9 Eget kapital 27,7 29,6 Balansomslutning 213,9 184,5 Soliditet 13 % 16 % Länsgården Fastigheter AB Länsgården Fastigheter AB är helägt dotterbolag till förvaltningsbolaget. Länsgården utvecklar och förvaltar egna fastigheter. Årets investeringar uppgick till 89 miljoner kronor. Nybyggnationen av studentlägenheter på fastigheten Grillgården 3 bredvid Universitetssjukhuset Örebro har fortsatt enligt tidplan och beräknas vara färdigställd sommaren En intern värdering av bolagets fastighetsbestånd gjordes per Fastigheterna har ett bedömt marknadsvärde på (1 191) miljoner kronor. Bolaget har för 2016 lämnat ett koncernbidrag till moderbolaget på 20 miljoner kronor. Bussdepåer i Örebro län AB är ett helägt dotterbolag som förvaltar och hyr ut fastigheter, utrustning och fordon till kollektivtrafiken inom Örebro län. Årets investeringar uppgick där till 8,2 miljoner kronor, varav utbyggnad av anläggningen i Karlskoga har utgjort den största delen. Länsgården Fastigheter AB (mnkr) omsättning 127,3 128,4 Resultat 8,9 47,2 Eget kapital 189,4 180,5 Balansomslutning 747,6 658,9 Soliditet 27 % 30 % Antal anställda Dotterbolag (mnkr) Bussdepåer i Örebro län AB 1,3 1,6 Länstrafiken Örebro AB Bolaget är helägt av förvaltningsbolaget och bedriver sedan 2015 ingen verksamhet. Efter att verksamheten överförts till Region Örebro län finns endast inventarier kopplade till biljettsystemet och ett par avtal kvar i bolaget. Under året ansökte Nobina Sverige AB om stämning på Länstrafiken Örebro AB vid Örebro tingsrätt. Nobina har dels begärt skadestånd för förfluten tid och dels begärt att tingsrätten ska fastställa att Länstrafiken Örebro AB är skyldigt att ersätta Nobina för framtida, idag okänd skada med anledning av påstådda brister i den gas som Nobina utnyttjar för stadstrafikbussarna i Örebro. Länstrafiken Örebro AB har till fullo bestritt Nobinas anspråk. Länstrafiken Örebro AB (mnkr) omsättning 6,7 278,5 Resultat 0-1,1 Eget kapital Balansomslutning 128,2 118,0 Soliditet 16 % 18 % Erhållet bidrag från regionorganistionen 6,5 130,8 97

156 sammanställd redovisning Länsteatern i Örebro AB Länsteatern i Örebro AB ägs till 91 procent av förvaltningsbolaget och resterande del ägs av Örebro Rådhus AB. Bolaget bedriver scenkonstverksamhet i Örebro län. Örebro länsteater har haft ett konstnärligt och publikt framgångsrikt år. Några av föreställningarna var Befrielsefronten av Maria Sveland, Boxaren av Alexander Öberg och Erik Norberg, Stormen av William Shakespeare och Ubu av Alfred Jarry. Teatern har fortsatt att arbeta med visuell teckenspråkig scenkonst med medel från Region Örebro län. Teaterns totala besöksantal uppgick 2016 till (28 590). Abonnemang är fortsatt viktigt för teatern och under året fanns (1 575) abonnenter. Länsteatern i Örebro AB (mnkr) omsättning 40,4 40,8 Resultat -0,2 0,3 Eget kapital 7,8 8,1 Balansomslutning 12,9 15,1 Soliditet 60 % 54 % Antal anställda Erhållet driftbidrag från regionorganisationen 28,2 28,4 Scantec AB Bolaget ägs förvaltningsbolaget till 50 procent och resterande del av Kumla kommun. Bolaget har regionens största och mest avancerade trafiksäkerhetscentrum med utbildningar inom transport, logistik, trafiksäkerhet och miljö. Inom affärsområdet Gymnasial verksamhet har volymerna ökat något jämfört med föregående år. Yrkesvuxenutbildningen med inriktning transport har däremot minskat något i förhållande till 2015 års volymer. Riskutbildningen för B-körkort har ökat omsättningen med 7 procent Därutöver ger olika fortbildningar en god omsättning som är viktig för bolaget. Örebro läns flygplats AB Bolaget ägs till 44,95 procent av förvaltningsbolaget. Verksamheten innefattar reguljärtrafik till Malmö/Köpenhamn, charter, fraktflyg samt tredjepartsuppdrag inom lager och terminaltjänster. Banförlängningsprojektet har löpt på men har blivit försenat till följd av handläggningstiden hos Transportstyrelsen. De nya delarna beräknas vara driftsatta under första halvåret Tillskottet av Köpenhamnslinjen och TNTs utökning har medfört att passagerar- och fraktvolymerna utvecklats positivt. I december har bolagets byggnader sålts till Örebroporten Fastigheter AB för 33 miljoner kronor, vilket har ökat årets omsättning. Därefter hyr man lokalerna i stället och äger enbart markanläggningar. Totalt flög personer till och från Örebro Airport under året, vilket är en ökning med 14 procent jämfört med Örebro läns flygplats AB (mnkr) omsättning 117,3 74,8 Resultat 13,5-4,3 Eget kapital 32,9 19,4 Balansomslutning 250,6 221,3 Soliditet 13 % 9 % Antal anställda Erhållet bidrag från regionorganisationen 13,8 12,0 Scantec AB (mnkr) omsättning 13,0 12,4 Resultat 0,2-0,1 Eget kapital 6,2 6,0 Balansomslutning 23,9 17,5 Soliditet 26 % 34 % Antal anställda

157 sammanställd redovisning resultat av sammanställd redovisning Av resultaträkningen framgår att det sammanställda överskottet är 256 miljoner kronor (regionorganisationens resultat är 261 miljoner kronor). Omslutningen för den sammanställda redovisningens balansräkning är miljoner kronor, vilket är 549 miljoner kronor större än regionorganisationens. Det egna kapitalet uppgår till miljoner kronor, det vill säga 87 miljoner kronor högre än regionorganisationens egna kapital. stiftelser Stiftelsen Activa i Örebro län Stiftelsen Activa har under året fortsatt arbetet med att utveckla stödet till personer med funktionsnedsättning/ långvarig ohälsa och med behov av särskilt stöd för att nå arbete eller utbildning. År 2016 avslutades 64 personer till arbete och 29 till utbildning samt 17 till ordnad sysselsättning. De allra flesta som får Activas stöd har behov av långvariga insatser i samverkan med myndigheter och vårdgivare. Insatserna kan vara upp till två år. Activa driver ett flertal projekt finansierade av bland annat ESF. Ett nytt projekt som ska pågå i tre år tillsammans med länets alla kommuner är att utveckla en lärlingsutbildning för personer med lindrig utvecklingsstörning. Stiftelsen Activa i Örebro län (mnkr) omsättning 30,5 27,2 Resultat 1,2 0,1 Eget kapital 2,6 1,3 Balansomslutning 16,0 15,6 Soliditet 16 % 8 % Antal anställda Erhållet bidrag från regionorganisationen 7,3 7,2 Stiftelsen Örebro läns museum Örebro läns museum ansvarar för insamling, vård, dokumentation och exponering av länets kultur-, samhälls- och naturhistoria samt konst. Stiftelsen har under året lagt grunden för organisationsförändring och nya arbetssätt. Från årsskiftet finns två enheter Publikenheten och Kunskapsenheten. En av årets utställningar Jag tror jag vet använder museets egna samlingar och överskrider konventionella gränser mellan konst- och kulturhistoria och bearbetar aktuella teman i samhället genom historia. Trots minskade intäkter till följd av minskade bidrag och donationer är det ekonomiska resultatet positivt för Stiftelsen Örebro läns museum (mnkr) omsättning 28,3 32,1 Resultat 0,3 1,1 Eget kapital 5,6 5,3 Balansomslutning 27,0 24,1 Soliditet 21 % 22 % Antal anställda Erhållet bidrag från regionorganisationen 23,3 23,8 99

158 sammanställd redovisning region örebro län är även engagerat genom ägarandelar eller DriftbiDrag i följande JuriDiska personer: Tåg i Bergslagen AB Mälardalstrafik MÄLAB AB AB Transitio, Inkubera AB, Finsamförbunden i Örebro län, Capio Läkargruppen AB, Information for Medical Purpose i Stockholm AB, Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling, Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg Stiftelsen för medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset Örebro, Stiftelsen Nora Järnvägsmuseum och veteranjärnväg, Stiftelsen Svenska Skoindustrimuseet i Kumla, Stiftelsen Frövifors Pappersbruksmuseum, Gammelkroppa Skogsskola, Kommuninvest ekonomisk förening, samt Stiftelsen Kungliga Gyttjebad och Brunnsanstalten Loka. 100

159 bilagor Bilagor 102 Uppföljning budgetdirektiv för andra juridiska personer 104 Resultaträkning 105 Kassaflödesanalys 106 Balansräkning 107 noter till resultaträkning 110 noter till kassaflödesanalys 111 noter till balansräkning 117 Region Örebro län i siffror 118 Redovisningsprinciper 120 Redovisningsprinciper sammanställd redovisning 121 Verksamhetsstatistik 128 HR-statistik 101

160 uppföljning budgetdirektiv för andra JuriDiska personer Uppföljning budgetdirektiv för andra juridiska personer Uppföljning i årsredovisning 2016 av budgetdirektiv för andra juridiska personer inom Region Örebro län regionstyrelsens uppsiktsplikt. Budgetdirektiv för de bolag, inklusive dotterbolag, eller organisationer som Region Örebro län är majoritetsägare i eller har ett betydande inflytande över och som har en ekonomisk omslutning av betydelse. Samtliga uppdrag ska vara genomförda under 2016 och uppföljning sker i delårsrapporter per 30 april och 31 augusti och slutredovisas i årsredovisning i skriftlig rapportering till regionstyrelsen. Bolag/organisation och Redovisning årsredovisning 2016 fullmäktiges uppdrag 2016 Arbete pågår kontinuerligt och i samband med årsredovis ningen har bolagens vd:ar svarat på en enkät om uppfyllan de av den kommunala kompetensen, vilken inte har lett till någon anmärkning. Samtliga bolag och organisationer ska verka för en utveckling av sin verksamhet som är långsiktigt hållbar ur social, ekologisk och ekonomisk synpunkt. I samband med årsredovisningen ska bolagen styrka att verksamheten bedrivits inom den kommunala kompetensen. Arbete pågår kontinuerligt inom respektive bolags och organisations ansvarsområden. Bolagen lämnar uppgifter till delårsrapporter och bokslut och koncernbolagen redovisar även sin verksamhet vid sammanträden med Region Örebro läns förvaltnings AB. Region Örebro läns förvaltnings AB: Förvaltningsbolaget ska under år 2016 utreda förutsättningarna för en överföring av ytterligare aktieinnehav från Region Örebro län till bolagskoncernen för att erhålla samordningsfördelar. Förvaltningsbolaget ska under 2016 generera en utdelning på 15 miljoner kronor till ägaren. Beslut har tagits i regionfullmäktige 26 april att föra över aktieposter i Länstrafiken AB, Landstingsbolaget i Örebro län AB, Örebro läns flygplats AB, ALMI Företagspartner Mälardalen AB och Örebroregionen Science Park AB. Överföringen skedde per 15 december, när övriga delägare hade fattat formella beslut om godkännande av överlåtelsen. Redovisat resultat i koncernen för året medger att planerad utdelning kommer att kunna lämnas till ägaren. Beslut om utdelning tas på bolagsstämman i juni Länsgården Fastigheter AB: Bolaget ska verka för en utveckling av sin verksamhet som är långsiktigt hållbar ur ekonomisk, social och miljömässig synpunkt. Länsgården ska ha en ekonomi i balans för att trygga förvaltningen av regionens vård- och omsorgsfastigheter på kort och lång sikt. För att uppnå Länsgårdens framgångsfaktor ska bolaget fortsätta att ha ordning och reda i ekonomin för att säkerställa att de bedriveren kostnadseffektiv och affärsmässig verksamhet i syfte att skapa värde för ägare och hyresgäster. Fokusområden under 2016 har varit att genomföra byggprojekt enligt uppdrag, med fokus på leveranstid och byggkostnader och en slutprodukt till rätt kvalitet och med hänsyn till miljöaspekter. 102

161 uppföljning budgetdirektiv för andra JuriDiska personer Länsteatern AB: Bolaget ska bidra till att stärka förutsättningarna för länets kulturliv att utvecklas och nå alla länets invånare med kultur av hög kvalitet. Kulturplanen ska i högre grad styra de regionala prioriteringarna. Bolaget får i uppdrag att tidsätta prioriteringar över den regionala kulturplanens fyraårsperiod, med en utvecklad handlingsplan år Processen med teaterns långsiktiga verksamhetsplan för har avslutats efter en workshop med styrelse och personal samt en ytterligare en workshop med personalen under året. Teaterledningen har sammanställt planen med reviderade inriktnings- och resultatmål. Verksamhetsplanen beslutades vid styrelsemöte den 30 september och kommer att revideras årligen och samspelar med Region Örebro läns kulturplan. Visionen lyder: Teatern i centrum av länet, i det demokratiska samtalet och i människors vardag. Stiftelsen Örebro läns museum: Stiftelsen får i uppdrag att slutföra Länsmuseets påbörjade omställningsarbete för att bättre harmonisera med länets kulturplan och dess utvecklingsområden. Stiftelsen får i uppdrag att tidsätta prioriteringar över den regionala kulturplanens fyraårsperiod, med en utvecklad handlingsplan år Styrelsen uppdras att utifrån lämnade driftsbidrag anpassa ekonomin så att ett positivt resultat redovisas för Verksamhetsplanen är tydligt kopplad till den regionala kulturplanen och detta syns i årsredovisningen. Arbetet med en långtidsplanering har inletts och under två år finns resurser att fortsätta utveckla museet. Arbetet med strategier för delar av verksamheten fortsätter, bland annat finns en långsiktig planering av utställningsverksamheten. Under 2018 kommer två nya permanenta utställningar och ett par egenproducerade tillfälliga utställningar att invigas. Vidare finns resurser för att kunna ta in andra tillfälliga utställningar. Arbetet med översyn av samlingar och magasin som inletts under 2016 ska fortsätta. Örebro läns museum har en budget och verksamhet i balans och kommer att kunna fortsätta satsa på nya utställningar de närmast kommande åren genom att upparbeta överskott från tidigare år. Styrelsen får som särskilt uppdrag att i högre grad ta tillvara Ett idédokument rörande slottet har utarbetats och en Örebro slott som en del av länets kulturarv. Detta genom projektledare har rekryterats. Till sommaren ska en enkel ett långsiktigt arbete, där en första prioritet ligger i stärkt utställning om slottets byggnadshistoria finnas på plats. samverkan kring den historiska utställning som finns på Avtal om förhyrning av Vasasalen under två år från juli 2017 slottet. Medel för detta erhålls med 0,6 miljoner kronor ska tecknas. Planeringen av utställningar och pedagogisk för verksamhet har inletts i samverkan med andra institutioner. Örebro läns flygplats AB: Örebro läns flygplats ska bidra till en hållbar samhälls- Under 2016 påbörjades rekryteringen av en miljöansvarig, utveckling i Örebroregionen. Miljöarbetet är strategiskt vars huvuduppgift blir att stärka Örebro läns flygplats viktigt för flygplatsen och genom samverkan med ägare och miljöprofil. partners ska verksamheten år 2016 påbörja arbetet med att Då myndigheternas handlingstid har tagit längre tid än stärka sin miljöprofil. planerat så slutförs banförlängnings projektet troligtvis Under år 2016 ska bolaget slutföra förlängning av under nuvarande start- och landningsbana. Då fastigheterna har sålts till Örebroporten Fastigheter AB För att möta behovet av ökad passagerarkapacitet ska under året är någon egen investering i dessa inte aktuell. bolaget genomföra en om- och utbyggnation av passagerar- Örebro läns flygplats ska fortsatt verka för att ha ändamålsterminalen. enliga lokaler. 103

162 resultaträkning (mnkr) Resultaträkning (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Redovisning Redovisning Redovisning Redovisning Verksamheten intäkter (not 1) Verksamhetens kostnader (not 2) Avskrivningar (not 3) VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter (not 4) generella statsbidrag och utjämning (not 5) Finansiella intäkter (not 6) Finansiella kostnader (not 7) ÅRETS RESULTAT Jämförelsestörande poster Under verksamhetens intäkter Återbetalning av premier AFA Försäkring Under verksamhetens kostnader samt under avskrivningar Övergång till komponentavskrivning av fastigheter ÅRETS RESULTAT JUSTERAT FÖR JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER (not 8)

163 kassaflödesanalys (mnkr) Kassaflödesanalys (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Redovisning Redovisning Redovisning Redovisning DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar/utrangeringar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Betalning Citybanan i januari kommande år ombokad från avsättning till kortfristig skuld Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och lager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Överfört från Regionförbundet Kortfristiga fordringar 10 Kortfristiga skulder -29 likvida medel 55 Summa överfört från Regionförbundet 36 Överfört från Länstrafiken Örebro AB Kortfristiga fordringar 89 Kortfristiga skulder -90 Summa överfört från Länstrafiken Örebro AB -1 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -1-1 Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar (not 9) Investeringar i finansiella anläggningstillgångar (not 10) Försäljning av finansiella anläggningstillgångar (not 11) 32 6 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN minskning av långfristiga skulder (not 12) Ökning av långfristiga fordringar (not 13) minskning av långfristiga fordringar (not 14) 152 Justering för ej likviditetspåverkande poster (not 15) Kassaflöde från finansieringsverksamheten UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur (not 16) ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

164 balansräkning (mnkr) Balansräkning (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN SAMMANSTÄLLD REDOVISNING TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar ImmATERIEllA AnläggnIngSTIllgÅngAR (not 17) materiella AnläggnIngSTIllgÅngAR mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 18 ) maskiner och inventarier (not 19 ) FInAnSIEllA AnläggnIngSTIllgÅngAR (not 20) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd/lager (not 21 ) Fordringar (not 22) Kortfristiga placeringar (not 23) Kassa och bank (not 24) Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat AVSäTTnIngAR Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser (not 25) Andra avsättningar (not 26) negativ goodwill 3 Summa avsättningar Skulder långfristiga skulder (not 27) Kortfristiga skulder (not 28) Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter 7 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna (not 29) Övriga ansvarsförbindelser (not 30)

165 noter till resultaträkning (mnkr) Noter till resultaträkning (mnkr) NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Patientavgifter hälso- och sjukvård 106,5 106,3 Patientavgifter tandvård 154,4 159,3 Trafikintäkter 153,8 94,7 Övriga avgifter 17,1 17,1 Försäljning hälso- och sjukvård, sluten vård 217,4 298,8 Försäljning hälso- och sjukvård, öppen vård 93,7 115,5 Försäljning hälso- och sjukvård, övrigt 226,9 123,6 Försäljning tandvård 57,0 57,4 Försäljning utbildning 5,0 4,4 Försäljning trafik 194,6 110,1 Försäljning medicinska tjänster 78,7 74,7 Försäljning av andra tjänster 148,3 129,2 Försäljning material och varor 54,9 56,1 Erhållna bidrag 505,5 455,7 -varav specialdestinerade statsbidrag 381,8 348,6 Övriga intäkter 166,1 220,2 - varav återbetalning AFA Försäkring 50, , ,1 Varav jämförelsestörande poster Övriga intäkter Återbetalning av premier AFA Försäkring år ,4 NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader , ,9 -varav löner , ,6 -varav pensionskostnader inkl löneskatt -775,3-733,7 -därav förändring avsättning pensioner inkl löneskatt -156,3-171,7 Köp av verksamhet , ,8 Köp av verksamhetsanknutna tjänster -272,4-266,9 material och varor , ,3 -varav läkemedel inom läkemedelsförmånen -641,6-597,3 lämnade bidrag -276,1-394,5 lokal- och fastighetskostnader -225,5-197,5 Övriga verksamhetskostnader *) -752,3-776, , ,0 *) Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal överstigande tre år minimileasavgifter - med förfall inom 1 år 61,5 56,8 - med förfall 2-5 år 124,4 149,0 - med förfall senare än 5 år 32,1 43,7 107

166 noter till resultaträkning träkning (mnkr) NOT 3 AVSKRIVNINGAR Fastigheter -139,3-137,2 Inventarier -139,3-133,1-278,6-270,3 Varav jämförelsestörande poster Avskrivninng fastigheter, övergång till komponentavskrivning av fastigheter innebar en positiv effekt på resultatet 2015, vilket beror beror på aktivering av långtidsplanerat underhåll samt ändrade avskrivningstider -47,3 NOT 4 SKATTEINTÄKTER Preliminär skatteinbetalning 6 610, ,4 Preliminär slutavräkning innevarande år -28,8 12,9 Slutavräkningsdifferens föregående år 9,6-7, , ,7 NOT 5 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Inkomstutjämningsbidrag 1 405, ,5 Strukturbidrag 4,3 Kostnadsutjämningsbidrag 29,4 36,5 Bidrag för läkemedelsförmånen 716,2 689,1 Bidrag kompensation sociala avgifter unga 3,8 Bidrag flyktingsituationen 44,5 18,6 Resursförstärkning hälso- och sjukvård 29,5 - Regleringsavgift -138,9-124, , ,8 NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER Ränteintäkter 10,4 17,2 - varav pensionsmedelsportföljen 8,9 15,1 - varav kortfristig utlåning 1,3 1,8 - varav långfristig utlåning 0,2 0,3 Återföring nedskrivning finansiella omsättningstillgångar 15,3 2,4 Avkastning på placeringar - likviditetsportföljen 17,2 24,8 - pensionsmedelsportföljen 53,5 45,5 Utdelning på aktier/andelar - Region Örebro läns förvaltnings AB 5,0 8,0 - Kommuninvest ekonomisk förening 1,3 - - Capio läkargruppen 0,8 1,0 Vinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar 1,1 - Vinst vid avyttring finansiella omsättningstillgångar - likviditetsportföljen 0,3 - - pensionsmedelsportföljen 58,7 97,5 Returprovision fonder - likviditetsportföljen 2,3 2,7 - pensionsmedelsportföljen 9,5 7,5 Ersättning lämnad borgen 1,4 0,9 Övrigt 1,1 1,4 177,9 208,9 108

167 noter till result aaträknkng träkning (mnkr) NOT 7 FINANSIELLA KOSTNADER Finansiell kostnad pensionsskuld -36,4-51,9 nedskrivning finansiella omsättningstillgångar -18,6-19,5 nedskrivning finansiella anläggningstillgångar -0,1 Räntor långristig upplåning -10,0-10,4 Räntor pensionsmedelsportföljen -35,4 Ränta revers löf -0,7 Räntor kortfristig upplåning -0,1 Förlust vid avyttring av finansiella omsättningstillångar, -4,7-4,9 Övrigt -1,7-2,9 - varav pensionsmedelsportföljen -0,2-1,4-71,4-125,9 NOT 8 ÅRETS RESULTAT Årets resultat 261,2 153,3 Jämförelsestörande poster Återbetalning av premier AFA Försäkring för år ,4 Avskrivning fastigheter, övergång till komponentavskrivning av fastigheter innebar en positiv effekt på resultatet 2015, vilket beror beror på aktivering av långtidsplanerat underhåll samt ändrade avskrivningstider -47,3 Justerat resultat 261,2 55,6 109

168 noter till kassaflödesanalys (mnkr) Noter till kassaflödesanalys (mnkr) NOT 9 FÖRSÄLJNING AV MATERIELLA ANLÄGGNINSTILLGÅNGAR Tomträtt med del av fastigheten Teatern 1, Örebro 15,2 NOT 10 INVESTERINGAR I FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR garantikapital landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 35,5 Kommuninvest ekonomiska förening (varav 6,3 uppskrivning, se not 15) 48,3 Kommunförbundet Svenskt Ambulansflyg 0,3 84,1 NOT 11 FÖRSÄLJNING AV FINANSIELLA ANLÄGGNINSTILLGÅNGAR Försäljning av aktier i dotterbolagen länstrafiken Örebro AB, Örebro läns Flygplats AB, landstingsbolaget i Örebro län AB, Alfred nobel Science Park AB och Almi Företagspartner till Region Örebro läns förvaltnings AB 32,4 - Försäljning av bostadsrätt Örebrohus nr 14 1,1-33,5 - NOT 12 MINSKNING AV LÅNGFRISTIGA SKULDER Revers Kommuninvest i Sverige -9,0-9,0 (den del av långfristig skuld som ska amorteras inom ett år från balansdagen redovisas som kortfristig skuld) NOT 13 ÖKNING AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Revers Scantec AB 6,7 - Revers ArkivCentrum Örebro -1,0 6,7-1,0 NOT 14 MINSKNING AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Region Örebro läns förvaltnings AB 150,0 (reversen är under 2015 ombokad till kortfristiga placeringar) Revers Stiftelsen Örebro läns museum 2,2 (reversens förfallodatum är 31 december 2016 och är ombokad till kortfristig fordran) 152,2 NOT 15 SPECIFIKATION AV EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER Uppskrivning mot eget kapital av tidigare års insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening i samband med föreningens kapitaluppbyggnad 6,3 Förlust vid avyttring av finansiella omsättningstillgångar 4,7 - nedskrivning av likviditetsportföljen p g a marknadsvärdet understiger bokfört värde 20,4 17,1 25,1 23,4 NOT 16 UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Utbetalning för Citybanan enligt utbetalningsplan i avtal -28,3-28,1 110

169 noter till balansräkning (mnkr) Noter till balansräkning (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN NOT 17 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Redovisat värde vid årets början 0,9 Investeringar 0,9 Redovisat värde vid årets slut 0,9 0,9 Anskaffningsvärde 0,9 0,9 Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar Bokfört restvärde 0,9 0,9 NOT 18 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Redovisat värde vid årets början 2 622, ,4 Överfört från Regionförbundet 1,4 Investeringar 386,6 305,4 Avskrivningar -137,4-137,2 Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar -14,9 nedskrivning -1,8 Redovisat värde vid årets slut 2 869, ,1 Anskaffningsvärde 6 488, ,8 Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar , ,7 Bokfört restvärde 2 869, ,1 varav byggnader 1 906, ,1 mark 206,0 206,0 markanläggningar 20,3 9,8 pågående till- och ombyggnad 736,6 526,2 Region Örebro läns fastigheter är skattefria verksamhetsfastigheter och är därmed ej åsatta taxeringsvärde förutom de två fastigheterna för folkhögskolor som tillsammans har ett taxeringsvärde på 2,3 mnkr. NOT 19 MASKINER OCH INVENTARIER Redovisat värde vid årets början Överfört från Regionförbundet och länstrafiken Investeringar 583,3 151,7 563,1 1,7 153,3 Avskrivningar -139,3-133,1 Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar -1,3-1,7 Redovisat värde vid årets slut 594,4 583,3 Anskaffningsvärde 1 948, ,4 Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar , ,1 Bokfört restvärde 594,4 583,3 varav IT-utrustning 29,9 25,5 medicinteknisk apparatur 426,7 433,9 bilar och andra transportmedel 1,6 2,0 övriga maskiner och inventarier 136,2 122,0 111

170 noter till balansräkning (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN NOT 20 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier länstrafiken i Örebro AB 21,0 Örebro läns Flyplats AB 11,2 Region Örebro län förvaltnings AB 10,0 10,0 Tåg i Bergslagen AB 1,1 1,1 AB Transitio 1,0 1,0 Information for medical Purpose i Stockholm AB 0,2 0,2 landstingsbolaget i Örebro län AB 0,1 mälardalstrafik mälab AB 0,1 0,1 12,4 44,7 Andelskapital Inbetalt andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening 51,8 3,5 För åren har regionen tillgodoförts insatsemissioner/ medlemsinsatser i Kommuninvest ekonomisk förening vilka ej var bokförda i regionen i enlighet med yttrande från Rådet för kommunal redovisning. I samband med Kommuninvest ekonomisk förenings kapitaluppbyggnad 2015 anses dessa ha ett tillförlitligt och ekonomiskt värde. Uppbokning mot eget kapital skedde år 2015 med 6,3 Särskild insats Kommuninvest ekonomisk förening i samband med kapitaluppbyggnad ,0 landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 41,6 41,6 Kommunalförbundet för Svenskt Ambulansflyg 0,3 0,3 93,7 93,7 Andelar i bostadsrättsföreningar 0,1 0,1 Långfristiga fordringar Kommuninvest ekonomisk förening 17,0 17,0 Örebro läns museum 4,9 4,9 Scantec AB 6,0 - ArkivCentrum Örebro län 0,9 1,0 28,8 22,9 SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 135,0 161,4 NOT 21 FÖRRÅD/LAGER Hjälpmedel 73,6 92,2 Sjukvårdsmaterial i lokala förråd 73,3 48,5 Övrigt 9,4 8,4 156,3 149,1 112

171 noter till balansräkning (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN NOT 22 FORDRINGAR Kundfordringar 242,4 201,9 Fordringar hos staten 151,7 170,6 Övriga kortfristiga fordringar 40,5 16,6 - varav revers Region Örebro läns förvaltnings AB 32,4 mervärdesskatt, skattefri verksamhet 67,4 63,2 Förutbetalda kostnader 87,2 115,0 Upplupna intäkter 82,5 49,1 -varav skatteintäkter 22,5 12,9 671,7 616,4 NOT 23 KORTFRISTIGA PLACERINGAR Likviditetsportföljen Fonder Nordea Bank AB/Nordea Fonder AB: Bostadsobligationsfonden, utdelande 505,2 312,4 Institutionella räntefonden korta placeringar, utdelande 170,2 145,9 Institutionella Företagobligationsfonden, utdelande 90,9 101,4 Institutionella räntefonden långa placeringar, utdelande 74,5 83,4 840,8 643,1 Värdereglering p g a att marknadsvärdet är lägre än anskaffningsvärdet -20,4-17,1 Pensionsmedelsportföljen Realränteobligationer 456,3 474,2 Fondandelar 1 856, ,2 Revers Region Örebro läns förvaltnings AB 150,0 150, , ,4 SUMMA KORTFRISTIGA PLACERINGAR 3 283, ,4 marknadsvärde 3 453, ,6 NOT 24 KASSA OCH BANK Handkassor 0,4 0,5 Plusgiro/bank 0,7 142,6 1,1 143,1 NOT 25 AVSÄTTNING FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER Enligt beräkning KPA AB Ingående avsättning 3 177, ,0 Överfört från Regionförbundet 19,9 Överfört från Regionförbundet, löneskatt 4,8 Pensionsutbetalningar -52,5-46,3 nyintjänad pension 179,0 179,3 Pensionerade med avtalspension 6,3 Ränte- och basbelopppsuppräkningar 29,2 41,8 Förändring av löneskatt 37,4 43,6 Övrigt -1,9-1,4 Utgående avsättning 3 368, ,0 113

172 noter till balansräkning (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN varav Förmånsbestämd ålderspension 2 646, ,0 PA-Kl pensioner 39,4 41,9 Särskild avtalspension 4,5 6,6 Individuell del, ej utbetald 8,4 9,0 Pension till efterlevande 11,8 11,2 Visstidspensioner 0,5 1,0 Summa pensioner 2 710, ,7 Särskild löneskatt 657,6 620,2 Summa avsatt till pensioner 3 368, ,9 Aktualiseringsgrad % 95,0 100,0 Tillkommer pensionsskuld förtroendevalda 10 % av KPA beräknat belopp bokföres som avsättning 2,7 1,5 löneskatt 0,6 0,4 Summa pensionsskuld förtroendevalda 3,3 1,9 Pensionsskuld överförd från Regionförbundet 13,6 13,6 TOTALT AVSATT TILL PENSIONER 3 385, ,4 NOT 26 ANDRA AVSÄTTNINGAR Citybanan Ingående värde 28,4 83,9 Utbetalning i januari ,1 Avsättning 0,3 0,9 Betalning i januari 2017 ombokad till korfristig skuld -28,7-28,3 Utgående värde 0,0 28,4 NOT 27 LÅNGFRISTIGA SKULDER Revers Kommuninvest i Sverige AB 264,0 273,0 genomsnittlig upplåningsränta % 3,64 3,64 genomsnittlig räntebindningstid i år 6,0 7,8 114

173 noter till balansräkning (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN NOT 28 KORTFRISTIGA SKULDER leverantörsskulder 558,7 493,6 mervärdesskatt, skattepliktig verksamhet 3,0 3,3 Personalens skatter 96,1 90,7 Inlåning från närstående företag 136,1 80,4 Skulder till staten 61,5 20,5 - varav förutbetalda skatteintäkter 28,8 1,5 Kortfristig del av långfristig skuld 9,0 9,0 Övriga kortfristiga skulder 207,3 85,4 - varav utnyttjad checkräkningskredit av totalt beviljad kredit 500,0 mnkr 150,9 - Semesterlöneskuld, okomp övertid m m inkl soc. avgifter 497,0 482,8 Upplupna sociala avgifter 147,3 138,7 Upplupna pensionskostnader, avgiftsbestämd del 194,1 177,8 Övriga upplupna kostnader 69,7 99,0 Förutbetalda intäkter 115,8 141, , ,6 NOT 29 PENSIONSFÖRPLIKTELSER SOM INTE HAR UPPTAGITS BLAND SKULDERNA ELLER AVSÄTTNINGARNA Ingående ansvarsförbindelse inkl löneskatt 5 670, ,7 Överfört från Regionförbundet 9,3 Pensionsutbetalningar -242,3-210,4 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 65,4 86,1 Förändring av löneskatt -34,9-32,4 Aktualisering -5,2 Övrigt 38,2-9,5 Utgående ansvarsförbindelse inkl löneskatt 5 492, ,8 varav Intjänad pensionsrätt 3 606, ,3 PA-Kl och äldre utfästelser 568,9 644,9 livränta 201,7 209,8 Utgående pensioner till efterlevande 42,9 44,7 Summa pensioner 4 419, ,7 löneskatt 1 072, ,1 Tillkommer pensionsskuld förtroendevalda 90 % av KPA beräknat belopp bokföres som ansvarsförbindelse 24,1 14,2 löneskatt 5,8 3,5 Summa pensionsskuld förtroendevalda 29,9 17,7 Visstidpensioner inkl löneskatt* 15,0 14,4 Summa pensionsförpliktelser 5 536, ,9 * I Region Örebro läns fanns nio (sju) förtroendevalda med särskilda pensionsutfästelser. maximal pensionskostnad om visstidsförordnandena respektive uppdragen ej förlängs. 115

174 noter till balansräkning (mnkr) REGION ÖREBRO LÄN NOT 30 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensförbindelser länsgården Fastigheter AB 472,0 390,0 Transitio AB *) 274,8 274,7 Örebro läns flygplats AB 97,5 90,0 Stiftelsen Örebro läns museum 8,0 8,0 Stiftelsen Activa 4,0 4,0 Scantec AB 3,6 3,6 859,9 770,3 * Transitio landstinget har , landstingsfullmäktige 156, tecknat en solidarisk borgen såsom för egen skuld för AB Transitio avseende finansiering av spårfordon. Ett avtal om regressrätt har träffats mellan samtliga landsting, vilka har ett direkt eller indirekt ägande i AB Transitio, vilket begränsar landstingets åtagande till att borga för de fordon Tåg i Bergslagen har beställt genom Transitio. Kommuninvest i Sverige AB landstinget har , landstingsfullmäktige 14, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 286 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Örebro läns landstings ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till ,3 mnkr och totala tillgångar till ,3 mnkr. Region Örebro läns andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 412,3 mnkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 383,8 mnkr. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) Som delägare i landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag har Region Örebro län ett åtagande att täcka eventuella förluster. Åtagandet kan uppgå till tio gånger premien. För år 2016 uppgick premien 37,4 mnkr. 116

175 region örebro län i siffror Region Örebro län i siffror landstingsskattesats, kr Årets resultat, mnkr Årets resultats andel av skatteintäkter och statsbidrag % 1,9-2,4% 3,1% 1,9% 3,0% Skatteintäkter, mnkr Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, mnkr Verksamhetens nettokostnader, mnkr nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag % 97,5 98,0% 97,5% 99,2% 98,2% Totala intäkter, mnkr Totala kostnader, mnkr Bruttoinvesteringar, mnkr Självfinansieringsgrad % * Eget kapital, mnkr Soliditet (exkl ansvarsförbindelse)% Soliditet (inkl ansvarsförbindelse)% likvida medel, mnkr varav kassa och bank varav kortfristiga placeringar likviditetsportföljen varav kortfristiga placeringar pensionsmedelsförvaltningen Utnyttjad checkräkningskredit 151 Betalningsberedskap i dagar Antal invånare Antal anställda (exkl timanställda) per 31 december andel kvinnor % andel män % Antal årsarbetare per 31 december *) Resultaten innehåller uppskrivning av pensionsskulden. Justerat för detta hade självfinansieringsgraden varit 85 procent. Begreppsförklaringar Skattesats är antal skattekronor av varje intjänad hundralapp som går till Region Örebro län. Bruttoinvestering är årets materiella investeringar exklusive investeringsbidrag. Självfinansieringsgraden visar hur stor del av årets investeringar i materiella tillgångar som finansierats med egna medel. Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och avsättningar/skulder enligt balansräkningen. Soliditet anger hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Betalningsberedskap beräknas som regionorganisationens egna likviditet dividerad med de utgifter som ska betalas gånger

176 redovisningsprinciper Redovisningsprinciper Redovisningen har skett i enlighet med Kommunal redovisningslag samt rekommendationer och yttranden från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Jämförelsestörande post är poster som sällan förekommer och överstiger 10 miljoner kronor. Lönekostnader för timanställd personal bokförs enligt kontantprincipen, det vill säga vid utbetalningstillfället. Region Örebro län har bedömt att storleken i allt väsentligt är den samma från månad till månad. Leasing, all nuvarande leasing klassificeras som operationell leasing, någon finansiell leasing förekommer inte. Regionorganisationen påbörjade under 2015 investering i immateriell anläggningstillgång vilken kommer att slutföras under 2017 då även avskrivning av tillgången kommer att påbörjas. Materiella anläggningstillgångarna tas upp till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella investeringsbidrag och avskrivningar. Lånekostnader aktiveras ej. Regionorganisationen följer inte RKR:s rekommendationen nr 18 om redovisning av investeringsbidrag då resultatpåverkan respektive år uppgår till marginellt belopp. Under året har inga investeringsbidrag erhållits. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Investeringar understigande ett basbelopp eller avseende kontorsdatorer (pc) tas inte upp som anläggningstillgång, utan redovisas som kostnader. Avskrivning görs utifrån bedömd livslängd. Följande avskrivningstider har använts: Avskrivningstider maskiner och utrustning: IT-utrustning 3 5 år medicinteknisk utrustning 3 10 år Bilar och andra transportmedel 5 år Övriga inventarier 3 10 år Fastigheter: Komponentavskrivning tillämpas i enlighet med RKR 11.4 från och med Fastigheter delas upp i komponenter med olika nyttjandetid. För regionorganisationen delas fastigheter upp i följande komponentgrupper. Nedan anges riktvärden för respektive komponent. mark markanläggning Stomme Stomkomplettering yttertak Fasad Invändigt ytskikt Installationer Verksamhetsanpassningar ingen avskrivning 20 år 60 år 30 år 30 år 30 år 20 år år 10 år Redovisning av pensionsmedelsförvaltning Pensionsmedelsförvaltningen klassificeras i sin helhet som omsättningstillgång utifrån kommunala redovisningslagens 6:e kapitel, 1 samt RKR:s rekommendation nr 20 där det framgår att det är syftet med innehavet som är avgörande för huruvida en finansiell tillgång är att betrakta som omsättningstillgång respektive anläggningstillgång. Landstingsfullmäktige antog i slutet av 2013 en reviderad finanspolicy. Policyn tar sikte på att göra avsättningar och tillskapa avkastning som matchar storleken och ökningen av pensionsförpliktelser intjänade efter 1998, det vill säga avsättningen i balansräkningen. För att säkerställa fortsatt effektiv finansförvaltning har policyn kompletterats med riktlinjer som fastställs av landstingsstyrelsen. Pensionsmedelsförvaltningen värderas kollektivt, eftersom syftet med att placera i olika instrument är att uppnå en riskspridning. Omsättningstillgångarna tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet. 118

177 redovisningsprinciper Pensionsavsättningen har beräknats av KPA Pension enligt RIPS Riktlinjer för pensionsskuldsberäkning; den av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) antagna beräkningsmodellen för pensionsförpliktelser. Nyintjänade pensionsförmåner från och med 1998 redovisas som avsättning och intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Löneskatt på pensionsskulden redovisas som en post bland avsättningar. Pensionsskuldsberäkningen har även kompletterats med pensionsskuld för tjänstgörande politiker, varav 10 procent av beloppet samt löneskatt redovisas som avsättning och 90 procent redovisas i inomlinjenposten pensionsförpliktelser. Inomlinjenposten pensionsförpliktelser innehåller även löneskatt. Avsättning Citybanan, räknas enligt avtalet upp med en indexkorg utifrån SCB:s entreprenadindex E84. Enligt nuvarande utbetalningsplan kommer utbetalningar att ske under åren om Citybanan kan öppnas för trafik Utbetalningarna följer utbetalningsplanen i avtalet. Totalt har 112,6 miljoner kronor betalats varav 10,9 miljoner kronor i januari 2013, 16,6 miljoner kronor i januari 2014, 28,1 miljoner kronor i januari 2015, 28,3 miljoner kronor i januari 2016 samt 28,7 miljoner kronor i januari 2017 som blir den sista utbetalningen enligt avtalet. Långfristig skuld avser skuld till Kommuninvest i Sverige AB på 273 miljoner kronor varav 9 miljoner kronor, ska amorteras under år 2017 och redovisas som kortfristig del av långfristig skuld. Lånet avser finansiering av Campus USÖ. Reversen förfaller till betalning Lånet löper med fast ränta, 3,64 procent. Räntekostnaden under året har uppgått till 10,1 miljoner kronor. Genomsnittlig kapitalbindningstid 6,03 år (6,82 år) Genomsnittlig upplåningsränta 3,6 % (2,6 procent) Genomsnittlig räntebindningstid 6,03 år (6,82 år) Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna har beräknats av KPA Pension för tjänstemän. Visstidspensioner för förtroendevalda har beräknats enligt PBF, bestämmelser om pensioner och avgångsersättningar för förtroendevalda samt enligt OPF-KL, bestämmelser om omställningsstöd och pensioner förtroendevalda. Regionorganisationens skuld till personalen för sparade semesterdagar och outtagen övertid, har värderats i löneläge på bokslutsdagen och redovisas som en kortfristig skuld. Förutbetalda intäkter Villkorade projektbidrag som oftast avser fleråriga projekt intäktsredovisas i takt med projektets kostnader fram till projektets slut. Återstående medel vid projektets slut intäktsbokförs eller återbetalas. Specialdestinerade statsbidrag avseende vävnadsdirektivet redovisas som skuld till staten för att matchas mot kommande kostnader inom området. 119

178 redovisningsprinciper Redovisningsprinciper sammanställd redovisning I Region Örebro läns sammanställda redovisning för 2016 ingår helägda bolag samt samägda bolag där regionen har ett betydande inflytande, det vill säga när regionens ägarandel uppgår till minst 20 procent. De bolag där varken omsättning eller balansomslutning uppgår till en väsentlig del av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag tas inte med i den sammanställda redovisningen. I mitten av december 2016 överläts ett antal aktieposter till Region Örebro läns förvaltnings AB. Det var Länstrafiken Örebro AB 100 procent, Landstingsbolaget i Örebro län AB (vilande) 100 procent, Örebro läns flygplats AB 44,95 procent, ALMI Företagspartner Mälardalen AB 24,5 procent samt Alfred Nobel Science Park AB 21 procent. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering utifrån respektive bolags års- eller koncernredovisning. Med förvärvsmetoden avses att det av regionen vid förvärvstillfället förvärvade egna kapitalet i dotterföretaget har eliminerats mot posten aktier och andra andelar. Med proportionell konsolidering avses att för de företag som ej är helägda tas endast ägda andelar av räkenskaperna in i den sammanställda redovisningen. I regionens sammanställda redovisning ingår respektive bolags års-/koncernredovisning, som har upprättats med tillämpning av årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). De ingående bolag i underkoncernen som inte har upprättat koncernredovisning har upprättat årsredovisning enligt K2-metoden. Den del av obeskattade reserver som utgör uppskjuten skatt redovisas som avsättning. Resterande del av obeskattade redovisas som eget kapital. Den sammanställda redovisningen har upprättats utifrån resultat- och balansräkningarna för regionen och dess dotterbolag. Interna mellanhavanden mellan de ingående enheterna har därefter eliminerats. Vid upprättandet av den sammanställda redovisningen har den kommunala redovisningslagen varit vägledande. Räkenskapsår har varit kalenderår för alla bolagen. Bolagens årsredovisningar har inte varit fastställda vid konsolideringen. Noter och personalförhållanden redovisas inte för bolagen då de bedöms utgöra en ringa del i förhållande till Region Örebro län. 120

179 Verksamhetsstatistik Verksamhetsstatistik HälSo- och SJUKVÅRD PRoDUKTIonSTAl läkarbesök Jan-dec 2016 Jan - dec 2015 Förändring Relation (%) Antal läkarbesök ,7 Antalet läkarbesök har ökat med 2,7 procent jämfört med föregående år. De största ökningarna syns inom område opererande och onkologi som har ökat med besök (4,2 procent), och inom primärvården där besöksantalet ökat med (2,5 procent). Inom psykiatrin noteras däremot en minskning med 634 besök, huvudsakligen inom allmänpsykiatrin. De akuta besöken har totalt sett minskat med besök och minskningen har uppstått genom färre besök på vårdcentralernas jourmottagningar ( ), medan antalet akuta besök till specialistsjukvårdsnivån har ökat med besök. behandlingsbesök Jan-dec 2016 Jan - dec 2015 Förändring Relation (%) Antal behandlingsbesök ,6 När det gäller besök hos andra kategorier än läkare har utfallet ökat i förhållande till föregående år med 1,6 procent. Här är det i allt väsentligt till primärvårdsnivån som ökningen skett ( besök) och då framför allt när det gäller besök till sjuksköterska. Minskningar noteras däremot tydligast inom Habiliteringen ( besök) och Psykiatrin ( besök). Drg-poäng i somatisk slutenvård Jan-dec 2016 Jan - dec 2015 Förändring Relation (%) Antal DRg-poäng ,1 Antalet DRG-poäng i sluten somatisk vård uppvisar en kraftig ökning under 2016 (8,1 procent). Det kan till stor del förklaras med att antalet vårdtillfällen ökat med 1 210, men också av att snittpoängen per vårdtillfälle ökat med drygt 5 procent. Det senare är delvis ett resultat av det projekt som under förra hösten drevs för att öka kodningskvaliteten i hälso-och sjukvården. Ökningen i DRG-poäng syns tydligast inom område medicin och rehabilitering där poängantalet ökat med poäng eller 14 procent jämfört med föregående år och där samtliga ingående kliniker uppvisar ett ökat antal poäng. Även inom område opererande och onkologi är ökningen tydlig (9 procent), och inom ortopedin där man ställt om produktionen geografiskt noteras en ökning med 789 poäng vilket innebär knappt 16 procent. 121

180 Verksamhetsstatistik HälSo- och SJUKVÅRD TIllgänglIgHET VÅRDCEnTRAlER telefontillgänglighet: andel besvarade samtal samma Dag Medelvärde för alla vårdcentraler inom Hälsoval Örebro län % Målvärde: 90 % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 8584 Telefontillgängligheten har inte förbättrats för vårdcentralerna i Region Örebro län som helhet under 2016 (82 procent) jämfört med 2015 (83 procent). Några vårdcentraler har förbättrat sitt resultat, andra har försämrat det. Orsaken till sämre resultat beror främst på personalsituationen och där resultatet förbättrats har man gjort förbättringsarbeten och medvetna satsningar på telefontillgängligheten. Totalt har det ringts fler samtal till distriktssköterskamottagningarna 2016 än under 2015, en ökning med 5,0 procent och antalet besvarade samtal samma dag har ökat med , en ökning med 4.4 procent läkarbesök: andel patienter som fått tid inom 7 Dagar Medelvärde för alla vårdcentraler inom Hälsoval Örebro län % Målvärde: 90 % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 9292 Andelen patienter som bedömts ha behov av och fått läkarbesök inom 7 dagar har ökat något under 2016 (88 procent) mot 2015 (87 procent), en ökning med 3442 besök. Totalt ökade antalet nybesök med

181 Verksamhetsstatistik HälSo- och SJUKVÅRD TIllgänglIgHET SPECIAlISERAD VÅRD Under 2016 har effekter börjat synas av den omorganisation som gjorts inom hälso- och sjukvården, med bland annat bildandet av länskliniker för koncentration och differentiering. Det finns en antydan till bestående förbättring av väntetiderna. Per december är andel väntande 60 dagar till nybesök läkare 64,0 procent (58 procent i december 2015) och till operation 52 procent (47 procent i december 2015). nybesök läkare andel VäntanDe till besök < 60 Dagar % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec operation andel VäntanDe till operation < 60 Dagar % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 123

182 Verksamhetsstatistik HälSo- och SJUKVÅRD TIllgänglIgHET länsortopedi nybesök läkare ortopedkirurgiska kliniken andel VäntanDe till besök < 60 Dagar % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec operation ortopedkirurgiska kliniken andel VäntanDe till operation < 60 Dagar % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 124

183 Verksamhetsstatistik HälSo- och SJUKVÅRD VÅRDPlATSITUATIon I länet Antal öppna vårdplatser 31 december Antal utskrivningsklara patienter 31 december Antal överbeläggningsdygn totalt december Utlokaliserade patienter, beränat i dygn, totalt december Beläggningsprocent cember område närsjukvård väster område närsjukvård norr område thorax, kärl och diagnostik område opererande och onkologi område medicin och rehabilitering Totalt somatiska vårdplatser område psykiatri Totalt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Året har präglats av vårdplatsbrist, men trots ett hårt tryck i samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården har det generellt sett fungerat väl tack vare en god planering och engagerade chefer och medarbetare. En minskad belastning av utskrivningsklara patienter och vårdplatsboendet på Rynningeviken har också varit bidragande faktorer. Under tider med ökad infektionsfrekvens har söktrycket varit högre. Året avslutades under senare delen av december med ett intensivt tryck från såväl akutsökande som tryck på vårdplatserna. Vårdplatsantalet har under våren varierat mellan somatiska platser och under hösten något färre, cirka 600 platser. Belastningssituation sett utifrån antal överbeläggningsdygn, utlokaliserade patienter och beläggningsprocent varierar mellan månaderna men är på lite längre sikt relativt konstant. Under året har ett stort vårdplatsarbete startat med översyn av vårdplatsstrukturen och strukturen kommer att förändras till att bättre passa dagens patienter och de möjligheter som den medicinska utvecklingen ger. 125

184 Verksamhetsstatistik FolKTAnDVÅRD PRoDUKTIonSTAl andel bokad tid Folktandvården följer ekonomi och verksamhet med bland annat måtten andel bokad tid för allmäntandläkare, specialisttandläkare och tandhygienister. Andel bokad tid har betydelse för den ekonomiska utvecklingen. En procent bokad tid för tandläkare motsvarar 3 miljoner kronor i intäkter. För specialisttandläkare och tandhygienister motsvarar en procent bokad tid 1 miljon kronor vardera i intäkter. För respektive personalkategori finns en målnivå, vilka visas med de streckade linjerna i diagrammet nedan. Utfallen per helår 2016 ligger under målnivån för samtliga kategorier, vilket till stor del beror på att volymen restid för tjänsteresor mellan kliniker för tandläkare har ökat, som en konsekvens av asyluppdraget. Förvaltningen har dock höjt nivån på styrtalet andel bokad tid jämfört med 2015, vilket är en effekt av klinikaktiviteter som pågått för att öka andelen bokad tid. Bland annat har så kallad snabbokning införts under året, vilket innebär att ett inställt besök snabbt kan fyllas med en annan patient som väljer att svara på ett SMS-erbjudande om en besökstid med kort varsel. % 72 Specialisttandläkare Målnivå specialisttandläkare Tandhygienister Målnivå tandhygienister Tandläkare Målnivå tandläkare Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec REgIonAl UTVECKlIng KollEKTIVTRAFIK Tillförlitlig resandestatistik från biljettsystemet saknas. Ingen taxeökning har skett mellan 2015 och Resandeutvecklingen mellan åren antas därmed matcha intäktsökningen för perioden, vilken uppgår till 3 procent. 126

185 Verksamhetsstatistik PATIEnTSäKERHET VårDrelateraDe infektioner Andel vårdrelaterade infektioner PPM-VRI inom somatisk specialistsjukvård % Region Örebro län Riket VT 2014 HT 2014 VT 2015 HT 2015 VT 2016 HT 2016 Strategidokumentet för vårdhygien har reviderats och antagits i Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp. Vårdhygien ingår från årsskiftet i chefläkarorganisationen för att stärka delar i patientsäkerhetsarbetet. Andelen vårdrelaterade infektioner, VRI varierade mellan 6,21 7,26 procent mellan våren och höstens punktprevalensmätning. Ett led i ökad egenkontroll av antibiotikabehandlade VRI infördes ett it-baserat verktyg, Infektionsverktyget, inom länsverksamheterna under hösten händelseanalyser per lex maria-anmälningar Antalet Lex Maria: 2016: 68 och 2015: 24 Under 2016 har anmälningsskyldigheten satts i fokus inom varje område i Region Örebro län. Ett strukturerat arbetssätt med genomgångar har medfört 68 anmälningar enligt lex Maria samt därutöver även anmälningar gällande yrkesutövning. En tydligare övergripande struktur för avvikelsehantering är under införande. Under 2016 har hälso-och sjukvårdsförvaltningen genomfört drygt 15 händelseanalyser och cirka 20 riskanalyser. Region Örebro län har också publicerat 10 händelseanalyser i den nationella kunskapsbanken Nitha, för att öka lärandet. Uppföljningar av föreslagna åtgärder efter risk och händelseanalyser pågår. Via Patientnämndens möten och rapporter får verksamheterna information och sammanställningar över inkomna ärenden når nu också chefläkarorganisationen. patientrelaterade avvikelser, Antal avvikelser

186 hr-statistik HR-statistik AnTAl medarbetare TIllSVIDAREAnSTällDA Förvaltning/område Antal anställda, tv december 2016 Kvinnor Män Kv/män Antal anställda, tv december 2015 Kvinnor Män Kv/män Kvinnor Differens Män Totalt Hälso och sjukvård Folktandvården Regionkansliet Företagshälsa o Tolkförmedling Regionservice Regional utveckling TOTALT AnTAl medarbetare, ÅRSARBETARE TIllSVIDAREAnSTällDA Förvaltning/område Antal anställda, tv december 2016 Kvinnor Män Kv/män Antal anställda, tv december 2015 Kvinnor Män Kv/män Differens Kvinnor Män Totalt Hälso och sjukvård 5 723, , , , , ,4 57,0 4,9 61,9 Folktandvården 490,0 62,8 552,7 472,8 63,8 536,6 17,1-1,0 16,1 Regionkansliet 78,3 26,8 105,0 77,0 28,3 105,3 1,3-1,5-0,3 Företagshälsa o Tolkförmedling 38,0 5,9 43,9 33,0 7,0 40,0 5,0-1,1 3,9 Regionservice 432,0 348,1 780,1 424,7 333,5 758,2 7,3 14,6 21,9 Regional utveckling 167,9 104,1 272,0 157,0 88,1 245,1 10,9 16,0 26,9 TOTALT 6 929, , , , , ,5 98,5 31,9 130,5 128

187 hr-statistik AnTAl medarbetare VISSTIDSAnSTällDA Förvaltning/område Antal anställda, vt december 2016 Kvinnor Män Kv/män Antal anställda, vt december 2015 Kvinnor Män Kv/män Kvinnor Differens Män Totalt Hälso och sjukvård Folktandvården Regionkansliet Företagshälsa o Tolkförmedling Regionservice Regional utveckling TOTALT AnTAl medarbetare, ÅRSARBETARE VISSTIDSAnSTällDA Förvaltning/område Antal anställda, vt december 2016 Kvinnor Män Kv/män Antal anställda, vt december 2015 Kvinnor Män Kv/män Kvinnor Differens Män Totalt Hälso och sjukvård 418,6 169,7 588,3 418,6 162,7 581,2 0,02 7,06 7,08 Folktandvården 13,8 5,6 19,4 25,0 4,1 29,1-11,2 1,5-9,7 Regionkansliet 6,8 2,5 9,3 8,8 3,5 12,3-2,0-1,0-3,0 Företagshälsa o Tolkförmedling 4,0 0,0 4,0 3,8 0,0 3,8 0,2 0,0 0,2 Regionservice 52,5 27,6 80,1 54,8 25,2 80,0-2,3 2,4 0,1 Regional utveckling 28,3 13,5 41,8 22,3 8,5 30,8 6,0 5,0 11,0 TOTALT 523,9 218,9 742,8 533,2 203,9 737,2-9,3 15,0 5,6 129

188 hr-statistik ÅRSARBETARE TIllSVIDAREAnSTällDA yrkesgrupper År 2016 Varav tv Yrkesgrupp Kvinnor Män Totalt År 2015 Varav tv Kvinnor Män Totalt Kvinnor Förändring Varav tv Män Totalt Sjuksköterska - allmän 1 240,5 164, , ,0 159, ,0 39,5 5,5 45,0 Specialist-ssk/barnmorska/röntgen-ssk 1 082,8 194, , ,0 185, ,5-18,3 8,6-9,7 Biomedicinsk analytiker 233,0 12,0 245,0 236,5 14,0 250,5-3,5-2,0-5,5 Psykolog/PTP-psykolog 103,3 32,0 135,3 101,5 36,5 138,0 1,8-4,5-2,8 Sjukgymnast/fysioterapeut 174,5 61,7 236,2 174,0 66,7 240,7 0,5-5,0-4,5 Arbetsterapeut o hjälpmedelskonsulent 121,8 8,0 129,8 122,9 8,0 130,9-1,1 0,0-1,1 Kurator/familjerådgivare/annat kurativt arbete 169,5 18,3 187,8 174,7 19,9 194,6-5,2-1,7-6,8 Undersköt/skötare/barnsköt/ambulanssjukv 943,6 129, ,1 909,4 136, ,1 34,2-7,2 27,0 Behandlingsassistent 15,8 2,0 17,8 20,8 3,0 23,8-5,0-1,0-6,0 läkare 417,6 473,9 891,5 405,9 462,8 868,6 11,7 11,2 22,9 medicinsk vårdadministratör 481,5 0,9 482,4 477,3 0,9 478,2 4,3 0,0 4,3 Biträdespersonal Hälso- o sjukvård 13,5 1,0 14,5 12,5 3,0 15,5 1,0-2,0-1,0 Andra yrkesgrupper inom Hälso- o sjukvård 132,7 35,3 167,9 126,7 29,3 155,9 6,0 6,0 12,0 Städerska 138,6 17,9 156,5 136,7 19,8 156,5 1,9-1,9 0,0 Kock/kallskänka/köksbiträde 67,3 10,0 77,3 71,1 10,0 81,1-3,8 0,0-3,8 Vaktmästare o förrådsarbetare 20,8 51,8 72,5 19,8 49,8 69,5 1,0 2,0 3,0 Trädgårdsarbetare/trädgårdstekniker 2,0 15,0 17,0 2,0 17,0 19,0 0,0-2,0-2,0 Administratör 265,2 43,4 308,6 265,4 40,4 305,8-0,1 3,0 2,9 Handläggare 394,2 149,9 544,0 351,7 139,4 491,1 42,5 10,5 53,0 Chef 304,0 143,5 447,5 300,8 133,3 434,1 3,2 10,2 13,4 Ingenjör/tekniker/hantverkare 50,7 220,5 271,2 50,7 215,3 265,9 0,0 5,3 5,3 lärare o annan pedagog 61,6 27,2 88,8 58,7 24,2 82,9 2,9 3,0 5,9 Elevassistent 4,7 6,0 10,7 3,7 6,0 9,7 1,0 0,0 1,0 Tandhygienist 88,1 3,0 91,1 87,6 3,0 90,6 0,5 0,0 0,5 Tandläkare 80,3 45,8 126,1 76,3 50,8 127,1 4,0-5,0-1,0 Tandsköterska o ortodontiassistent 251,9 2,0 253,9 246,9 2,0 248,9 5,0 0,0 5,0 Tandtekniker o tandvårdsbiträde 15,0 4,0 19,0 8,0 2,0 10,0 7,0 2,0 9,0 Teckenspråkstolk 55,0 4,0 59,0 87,3 7,0 94,3-32,3-3,0-35,3 TOTALT 6 929, , , , , ,6 98,6 31,9 130,5 Flera yrkesgrupper inom vården; sjuksköterska-allmän, undersköterska/skötare/barnsköterska, läkare och medicinska vårdadministratörer ökar markant. Specialistsjuksköterska/barnmorska är en grupp som minskar. Dock finns idag fler sjuksköterskor än någonsin som vidareutbildar sig till specialistsjuksköteska bibehållen lön. Handläggare och chefer har ökat som kan förklaras med att stabsfunktionerna inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen har bemannats under året samt tillsättande av olika tidsbegränsade projekt. Den största minskningen står gruppen teckenspråkstolkar för. Anledningen är att arbetsuppgifter som tidigare låg inom Region Örebro län har övergått till ett privat företag och därmed har medarbetarantalet minskat. 130

189 hr-statistik ÅRSARBETARE TIllSVIDARE- och VISSTIDSAnSTällDA yrkesgrupper År 2016 Antal årsarbetare tv+vt Yrkesgrupp Kvinnor Män Totalt År 2015 Antal årsarbetare tv+vt Kvinnor Män Totalt Förändring Antal årsarbetare tv+vt Kvinnor Män Totalt Sjuksköterska - allmän 1261,2 169,1 1430,3 1217,8 161,5 1379,3 43,4 7,5 50,9 Specialist-ssk/barnmorska/röntgen-ssk 1096,7 194,1 1290,8 1111,7 188,5 1300,2-15,0 5,6-9,4 Biomedicinsk analytiker 257,5 17,4 274,9 262,0 16,7 278,7-4,5 0,8-3,7 Psykolog/PTP-psykolog 123,3 38,6 161,9 122,5 39,2 161,7 0,8-0,6 0,1 Sjukgymnast/fysioterapeut 189,9 68,5 258,4 188,7 67,5 256,2 1,2 1,0 2,2 Arbetsterapeut o hjälpmedelskonsulent 135,8 10,0 145,8 137,4 8,0 145,4-1,6 2,0 0,4 Kurator/familjerådgivare/annat kurativt arbete 181,7 20,2 201,9 184,7 20,9 205,6-3,0-0,8-3,7 Undersköt/skötare/barnsköt/ambulanssjukv 1067,1 149,3 1216,4 1043,8 156,4 1200,2 23,3-7,1 16,3 Behandlingsassistent 17,3 2,0 19,3 21,8 3,0 24,8-4,5-1,0-5,5 läkare 506,7 569,7 1076,4 497,4 566,8 1064,2 9,3 3,0 12,3 medicinsk vårdadministratör 502,9 0,9 503,8 492,0 0,9 492,9 10,9 0,0 10,9 Biträdespersonal Hälso- o sjukvård 20,7 5,0 25,7 15,5 4,0 19,5 5,2 1,0 6,2 Andra yrkesgrupper inom Hälso- o sjukvård 152,3 38,3 190,5 146,9 36,3 183,1 5,4 2,0 7,4 Städerska 162,1 25,4 187,5 158,5 22,8 181,2 3,6 2,7 6,3 Kock/kallskänka/köksbiträde 82,6 11,5 94,2 90,3 11,6 101,9-7,7-0,1-7,8 Vaktmästare o förrådsarbetare 22,5 59,0 81,5 22,1 59,1 81,2 0,4-0,1 0,3 Trädgårdsarbetare/trädgårdstekniker 2,0 16,8 18,8 2,0 17,8 19,8 0,0-1,0-1,0 Administratör 300,9 54,1 355,0 301,1 49,4 350,5-0,1 4,7 4,5 Handläggare 425,5 162,6 588,0 376,5 147,4 523,8 49,0 15,2 64,2 Chef 304,0 144,5 448,5 300,8 134,4 435,2 3,2 10,2 13,4 Ingenjör/tekniker/hantverkare 53,7 232,1 285,8 52,7 228,0 280,7 1,0 4,1 5,1 lärare o annan pedagog 66,1 31,1 97,2 64,0 27,7 91,7 2,1 3,4 5,5 Elevassistent 5,7 8,0 13,7 5,5 7,5 13,0 0,2 0,5 0,7 Tandhygienist 88,1 3,0 91,1 89,6 3,0 92,6-1,6 0,0-1,6 Tandläkare 87,1 51,3 138,4 82,1 51,8 133,9 5,0-0,5 4,5 Tandsköterska o ortodontiassistent 254,9 3,0 257,9 248,2 2,0 250,2 6,7 1,0 7,7 Tandtekniker o tandvårdsbiträde 20,0 4,0 24,0 23,9 4,0 27,9-3,9 0,0-3,9 Teckenspråkstolk 58,0 4,0 62,0 97,3 9,0 106,3-39,3-5,0-44,3 Övriga visstidsanställda 7,0 2,5 9,5 7,4 4,0 11,4-0,4-1,5-1,9 TOTALT 7453,1 2095,8 9548,9 7363,8 2048,9 9412,7 89,3 46,9 136,1 131

190 hr-statistik sjukfrånvaro År 2016 År 2015 Förändring Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Sjuk korttidsfrånvaro %* 2,0% 1,4% 1,9% 2,1% 1,5% 2,0% -0,1% -0,1% -0,1% Sjuk långtidsfrånvaro %* 4,7% 2,3% 4,2% 4,3% 2,0% 3,8% 0,4% 0,3% 0,4% Sjukfrånvaro totalt %* 6,7% 3,7% 6,1% 6,4% 3,5% 5,8% 0,3% 0,2% 0,3% * Procent av (avtalad) schemalagd tid Långtidssjukfrånvaron fortsätter att öka i långsam takt, vilket den har gjort sedan Under hösten har en kartläggning gjorts av sjukfrånvaroorsaker och översyn för att säkerställa att det finns rehabplaner och andra aktiva åtgärder för långtidssjukskrivna. Enligt uppdrag i verksamhetsplanen för 2017 ska en handlingsplan tas fram för att minska korttids- och långtidssjukfrånvaron och samtidigt beakta friskalet. Fortsatt analys av 2016 och även 2017 års värden ska göras under 2017 och kommer att redovisas i delårsrapporter sjukfrånvaro uppdelat på kön % Kvinnor Män Totalt 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Jan-15 Feb-15 Mar-15 Apr-15 Maj-15 Jun-15 Jul-15 Aug-15 Sep-15 Okt-15 Nov-15 Dec-15 Jan-16 Feb-16 Mar-16 Apr-16 Maj-16 Jun-16 Jul-16 Aug-16 Sep-16 Okt-16 Nov-16 Dec-16 Sjukfrånvaron varierar under året. Säsongsvariationerna är likartade år från år. 132

191 hr-statistik ExTRATID Ökning/minskning timmar Ökning/minskning % Region Örebro län Timtid ,7% Fyllnadstid ,2% Enkel övertid ,2% Kvalificerad övertid ,7% Arbetad tid under jour o beredskap ,6% Kvinnor Timtid ,8% Fyllnadstid ,3% Enkel övertid ,6% Kvalificerad övertid ,6% Arbetad tid under jour o beredskap ,4% Män Timtid ,4% Fyllnadstid ,7% Enkel övertid ,6% Kvalificerad övertid ,3% Arbetad tid under jour o beredskap ,2% 0,0% Under 2015 ökade övertid/fyllnadsid markant. Under år 2016 har den trenden brutits och övertid/fyllnadsid minskar dock finns en fortsatt ökning av timtid och en mindre ökning av arbete under jour och beredskap. DElTID TIllSIVAREAnSTällDA DECEmBER 2016 UPPDElAT PER KÖn Antal Tjänstgöringsintervall (procent av heltid) Antalet personer som har deltidsanställning är i stort sett oförändrad från föregående år. De flesta medarbetare inom tjänstgöringsintervallet procent har nattarbete och de som ligger på låga tjänstgöringsgrader har en majoritet sjukersättning på deltid. 133

192 HR-statistik Med hänvisning till innehållet i denna årsredovisning får regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige att årsredovisningen för 2016 godkänns. Örebro den 25 april 2017 För regionstyrelsen Andreas Svahn Regionstyrelsens ordförande Rickard Simonsson Regiondirektör 134

193 Revisionsberättelse

194 revisionsberättelse Vi, av fullmäktige valda revisorer i Region Örebro län, har granskat regionens styrelses och nämnders verksamhet och genom utsedda lekmannarevisor i Region Örebro läns förvaltningsbolag AB, Länsgården Fastigheter AB med dotterbolag, Länsteatern i Örebro AB, Länsmusiken i Örebro AB, Örebro Läns Flygplats AB, Scantec AB och Länstrafiken Örebro AB. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och regionens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning samt gett det resultat som redovisas i bilagan Revisorernas redogörelse och därtill fogad bilaga De sakkunnigas rapporter i sammandrag. Vi bedömer att den finansiella måluppfyllelsen är tillräcklig då tre av fyra finansiella mål inom ramen för god ekonomisk hushållning uppnås Underskotten i verksamheterna har minskat men kvarstår fortfarande. En fortsatt mycket stark fokusering på ekonomin är en absolut nödvändighet för att en ekonomi i balans skall upprätthållas. Vikten av att fullmäktiges budget hålls, kan inte nog betonas ur ett långsiktigt ekonomisk perspektiv. Vi bedömer verksamhetsmålens uppfyllelse inom ramen för god ekonomisk hushållning som god utifrån återrapporteringen i årsredovisningen. Av 36 verksamhetsmål med bäring på god ekonomisk hushållning har 21 uppfyllts och 15 delvis uppfyllts. Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnder i Region Örebro län i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att styrelsens och nämndernas interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen till största delen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse och nämnder samt enskilda ledamöter i dessa organ. Vi tillstyrker att regionens årsredovisning för 2016 godkänns. 136

195 revisionsberättelse Örebro Anders Larson Gunilla Carlsson Annica Blomgren Birgitta Rajkovic Gordana Sutic Lena Jansson Claes Lybeck Johan Nyström Nils Gunnarsson Till revisionsberättelsen hör följande bilagor: Revisorernas redogörelse, Revisorernas verksamhetsberättelse samt De sakkunnigas rapporter i sammandrag. Granskningsrapporter från lekmannarevisorn/-erna i Region Örebro läns förvaltningsbolag AB, Länsgården Fastigheter AB med dotterbolag, Länstrafiken Örebro AB, Örebro läns flygplats AB, Scantec AB, Länsteatern i Örebro AB och Länsmusiken i Örebro AB. 137

196 138

197 139

198 140

199 Fotografer: Sid 36 (bild 1) och sid 45 Icon Photography Sid 45 (bild 3) Christer Pöhner Övriga bilder Region Örebro län och bildbyråer Produktion: Region Örebro län Tryckeri: Trio Tryck AB Papper omslag: Scandia 2000 Smooth white 240 g Papper inlaga: Scandia 2000 Smooth white 130 g Typsnitt: Adobe Garamond och Frutiger

200 Region Örebro län Besöksadress: Eklundavägen 2, Örebro Postadress: Box 1613, Örebro Tel: , Fax: E-post:

201 Regionens revisorer Till Regionfullmäktige Revisorernas redogörelse för 2016 Inledning I överensstämmelse med Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) rekommendationer delas revisorernas skriftliga redovisning till fullmäktige upp i de båda dokumenten Revisorernas redogörelse och Revisorernas verksamhetsberättelse. Den förra beskriver revisionens inriktning och resultat medan verksamhetsberättelsen är en redovisning över revisionernas förvaltning. Mål och inriktning Revisorernas verksamhet regleras i kommunallagens 9 kap Revision, Reglemente för Region Örebro läns revisorer samt dokumenten God revisionssed i kommunal verksamhet och Revisionsberättelse i kommuner och landsting samt Granskningsrapport i kommunala aktiebolag utgivna av (SKL). I överensstämmelse med nämnda dokument är revisorernas övergripande mål: att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom nämndernas verksamhetsområde är tillräcklig Revisionsarbetet skall bedrivas i överensstämmelse med God revisionssed enligt 5 Revisionsreglementet. Det innebär bland annat att Väsentlighet och risk skall vara styrande såväl i valet av granskningsuppdrag som vid genomförande av detsamma. Kommunallagen stadgar att Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. Vad gäller redovisningsrevisionen har detta uppfyllts för vårt vidkommande sedan många år. Däremot görs inte förvaltningsrevisionella insatser varje år inom varje nämnds verksamhetsområde. Prioriteringsgrunderna väsentlighet och risk ger inte med nödvändighet en sådan granskningsfördelning. 1

202 Regionens revisorer Regionens ekonomiska utveckling Resultatet för 2016 uppgår till +261 mnkr. Vi kan konstatera att förmågan att styra och bedriva verksamheten inom den av regionfullmäktige anvisade ekonomiska ramen på nämnds- och förvaltningsnivå har förbättrats jämfört med föregående år. Men noterar att verksamheterna, exklusive regiongemensamt, fortfarande redovisar ett underskott för mnkr. På några års sikt finns flera faktorer som pekar på kostnadsökningar, som drivs av den medicintekniska utvecklingen, läkemedelskostnader, ökade investeringar, högre pensionskostnader samt stora personalförändringar utifrån kommande pensionsavgångar. Vidare fortsätter kostnaderna för inhyrd personal att öka. Även en ökande och åldrande befolkning kommer att utmana förutsättningarna för att nå en god ekonomisk hushållning. En fortsatt mycket stark fokusering på ekonomin är en nödvändighet om en ekonomi i balans skall upprätthållas. Vikten av att fullmäktiges budget hålls, kan inte nog betonas ur ett långsiktigt ekonomisk perspektiv. Genomförda granskningar under verksamhetsåret Till grund för granskningsinsatserna ligger en upprättad revisionsplan. Planen, som till stor del bygger på väsentlighet och risk men även aktualitet, upprättas normalt varje år i februari/mars. Den följs därefter upp och revideras under hösten. I överensstämmelse med planen har följande granskningar, dokumenterade i rapporter, genomförts under året: Rapporter, redovisningsrevision Delårsrapport för 2016 Granskning av bokslut/årsredovisning 2016 Rapporter, intern kontroll Löpande granskning av den interna kontrollen i administrativa rutiner Rapporter, förvaltningsrevision Införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården Implementering och efterlevnad av patientlagen Förstudie - reducera underskotten inom hälso- och sjukvården IT förstudie behörighet verksamhetskritiska system IT teknisk säkerhetgranskning IT förstudie kompatibilitet i vårdsystem Kontroll av legitimation vid anställning och inhyrning 2

203 Regionens revisorer 1177 och e-hälsa Styrning av primärvård, avseende psykisk ohälsa Granskning av operationsverksamheten Styrning och kontroll av externt finansierade projekt Respektive granskningsrapport överlämnas till berörd styrelse/nämnd för synpunkter och besked med anledning av granskningen. Så snart ärendet är avslutat distribueras rapporten även till regionfullmäktiges presidium. Ovanstående rapporter finns sammanfattade i dokumentet De sakkunnigas rapporter i sammandrag, vilket likaså bifogas revisionsberättelsen. I dokumentet finns avsnitt Ingress som närmare redovisar bakgrunden till den redovisning av genomförda granskningar som nu förs till fullmäktige. Revisorernas rapporter finns även på regionens hemsida. Granskningsinsatserna Granskningen har utförts i omfattning enligt ovan. Genom biträdenas försorg har material insamlats och dokumenterats i rapporter för vårt ställningstagande. Kompletterande kontakter har vid behov tagits med berörda. Materialet har behandlats i plenum vid 11 sammanträden under året. Vid sammanträdena har under hand genomgångna protokoll från samtliga styrelser/nämnder stämts av. Presidieträffar regionfullmäktige revisorerna Ett flertal sammankomster har ägt rum under verksamhetsåret. Aktuella förslag till granskningar och genomförda granskningar har presenterats och diskuterats. Presidieträffar med patientnämnden revisorerna En träff med patientnämndens presidium och förvaltningsledning har ägt rum under året. Fokus har varit att revisorerna har informerat sig om patientnämndens ansvar och arbetet i patientnämndens kansli. Träff med regionstyrelsens ordförande och regiondirektör revisorerna Två träffar med regionstyrelsens ordförande och regiondirektör och revisorerna har genomförts under året. Regionens verksamhet, ekonomi och utmaningar diskuterades. Träffar med representanter för några nämnder revisorerna Under året har revisorerna träffat representanter för nämnden för regional tillväxt, nämnden för samhällsbyggnad samt regionens kommunikationsdirektör och IT-chef. 3

204 Regionens revisorer Granskning av regionkommunala bolag Som en konsekvens av EU:s bolagsdirektiv har lekmannarevisorerna tillskapats för att utföra allmän granskning i bolag med offentliga ägare. Därutöver finns som tidigare de auktoriserade/godkända revisorerna. Lekmannarevisorerna dokumenterar sin granskning i Granskningsrapporter som enligt kommunallagen skall fogas till regionens revisionsberättelse. Lekmannarevisorerna skall hämtas ur kretsen av regionens revisorer, detta för att uppnå så kallad samordnad revision mellan region och dess bolag. Bolagen som granskats i överensstämmelse med de nya bestämmelserna är: Länsgården Fastigheter AB Länstrafiken Örebro AB Örebro läns flygplats AB Scantec AB Region Örebro Läns Förvaltnings AB Länsteatern i Örebro AB Länsmusiken i Örebro AB Granskningarna har utförts av Anders Larsson, Gunilla Carlsson, Birgitta Rajkovic, Gordana Sutic, Claes Lybeck, Nils Gunnarsson. Övrigt Revisionsgruppen deltog vid Kommek-mässan i Malmö. Revisionens ordförande och vice ordförande har deltagit i olika konferenser och seminarier exempelvis PwC:s Kundråd och PwC:s Kundkonferens. I augusti deltog revisorerna i länsrevisionskonferensen i Kumla. Revisorerna har deltagit i en konferens för revisorerna i de sju län som ingår i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion samt en konferens tillsammans med revisorerna i Region Västmanland. 4

205 Regionens revisorer Örebro Anders Larsson Gunilla Carlsson Annika Blomgren Birgitta Rajkovic Gordana Sutic Lena Jansson Claes Lybeck Johan Nyström Nils Gunnarsson 5

206 Regionens revisorer Till Regionfullmäktige Revisorernas verksamhetsberättelse för 2016 Inledning I överensstämmelse med Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer delas revisorernas skriftliga redovisning till fullmäktige upp i de båda dokumenten Revisorernas redogörelse och Revisorernas verksamhetsberättelse. Den förra redovisar revisionens inriktning och resultat medan verksamhetsberättelsen är en redovisning över revisionernas förvaltning. Uppdrag Inom ramen för benämningen regionens revisorer i förvaltning verkar revisorerna som vilken annan styrelse/nämnd i överensstämmelse med kommunallagen. Frågor som behandlas är: remisser och yttranden, utbildningar, upphandling av revisionstjänster, personalfrågor vad gäller revisionen och ekonomi. I överensstämmelse med tidigare nämnd rekommendation lämnas nedan en kort berättelse över revisionens förvaltning år Redovisningen omfattar kalenderåret 2016 vad gäller de ekonomiska förhållandena. I övrigt avses perioden maj 2016 april Förvaltning Utbildning Revisorerna har deltagit i olika utbildningar under året. Revisionsgruppen deltog vid Kommekmässan i Malmö. Revisionens ordförande har deltagit i olika konferenser och seminarier t ex PwC:s Kundråd och PwC:s Kundkonferens. I augusti deltog revisorerna i länsrevisionskonferensen i Kumla. Revisorerna har deltagit i konferens för revisorerna i de sju län som ingår i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion samt konferens med revisorerna i Landstinget Västmanland. Personal Revisorerna anlitar som biträde PwC som, i överensstämmelse med avtal, svarat för administrativt stöd, redovisningsrevision och förvaltningsrevision.

207 Budgetuppföljning per Riktvärde till och med december månad är 100 procent av årsbudget. Ansvarsenhet Årsbudget Utfall tom dec Rel. (%) Förtroendevalda revisorer Köpta tjänster Totalt Inga inventarieinvesteringar har gjorts under året. Örebro Anders Larsson Gunilla Carlsson Annika Blomgren Birgitta Rajkovic Gordana Sutic Lena Jansson Claes Lybeck Johan Nyström Nils Gunnarsson

208 De sakkunnigas rapporter i sammandrag 2016 Innehållsförteckning De sakkunnigas rapporter i sammandrag Ingress... 2 Granskning av årsredovisning Granskning av delårsrapport Löpande granskning av den interna kontrollen i de administrativa systemen... 5 Kontroll av legitimation vid anställning och inhyrning av personal... 7 Förstudie effekter av åtgärder för att reducera kostnadsökningar... 8 Implementering och efterlevnad av patientlagen Arbete med införande av standardiserade vårdförlopp Investeringar i de nationella invånartjänsterna 1177, effekter i den egna regionen Operationsverksamheten Styrning av primärvårdens ansvar avseende psykisk ohälsa Förstudie Regionens process och kontroller avseende tilldelning, förändring och borttag av behörigheter för verksamhetskritiska system Förstudie Kompabilitet i vårdsystem Teknisk säkerhetsgranskning Styrning och kontroll av externt finansierade projekt... 25

209 Ingress Den 1 januari 2000 trädde flera ändringar i kommunallagen i kraft. Flera av dem berör kapitel 9 Revisionen. I kapitlets 16 stadgas att de sakkunnigas granskningsrapporter i fortsättningen skall bifogas revisionsberättelsen. I Region Örebro län har detta hanterats genom att en sammanfattning av de sakkunnigas granskningsrapporter bifogas revisionsberättelsen, vilket framgår av revisionsreglementet för regionen. Vidare finns det en möjlighet för den som så önskar att i samband med fullmäktiges behandling av revisionsberättelsen på särskild teckningslista rekvirera önskad rapport. Därutöver har överenskommelse träffats mellan presidierna om dels att varje granskningsrapport skall distribueras till fullmäktiges presidium så snart den slutbehandlats av revisorerna dels att rapporterna närmare skall presenteras vid presidiernas årliga sammankomster. Granskning av årsredovisning 2016 Bakgrund Den kommunala redovisningslagen (KRL) gäller fr o m 1998 och reglerar externredovisningen. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådets och Bokföringsnämndens normering. Kommunstyrelsen ansvarar enligt kommunallagen för årsredovisningen. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. Revisorerna har bland annat till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: 2

210 Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Resultat Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Region Örebro län lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). I verksamhetsplanen och budget för 2016 återfinns även mål och riktlinjer för en god ekonomisk hushållning. I årsredovisningens avsnitt där de olika målområdena behandlas redovisas måluppfyllelse där färgmarkeringar anger grad av måluppfyllelse samt pilar som anger åt vilket håll utvecklingen går och målredovisningen förtydligas genom att de indikatorer som styrker måluppfyllelsen och resultat per kriterium redovisas. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som god. Av verksamhetsmålen bedöms 21 stycken ha uppnåtts under mål bedöms som delvis uppnådda och två mål bedöms som ej uppnådda. Av de mål som delvis är uppnådda uppvisas endast mindre acceptabla avvikelser. Verksamhetsmålens fullständiga måluppfyllelse uppgår till 58,3 procent. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering, där de delvis uppnådda endast uppvisar mindre acceptabla avvikelser, att verksamhetsmålens uppfyllelse är god. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Regionen avviker från god redovisningssed avseende värderingsfrågor enligt följande: RKR:s rekommendation nummer 18 gällande redovisning av investeringsbidrag. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt Redovis 3

211 ningsprinciper och anledningen till avvikelsen är att resultatpåverkan respektive år bedöms uppgå till marginella belopp. Regionen avviker i väsentlig mening från god redovisningssed vad beträffar tillläggsupplysningar enligt följande: RKR:s rekommendation nummer 8.2 gällande den sammanställda redovisningen. Tilläggsupplysningar i form av noter och personalförhållande saknas. Motiv till avvikelsen har angetts. Granskning av delårsrapport 2016 Bakgrund Revisorerna skall enligt kommunallagen pröva om räkenskaperna är rättvisande. Vidare skall revisorerna enligt kommunallagen bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål fullmäktige beslutat (den 1 december 2004 gjordes ett tillägg i kommunallagen kap. 9 9a). Revisorernas bedömning skall avse både de verksamhetsmål och finansiella mål som fullmäktige fastställt och som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Fullmäktige skall behandla delårsrapporten tillsammans med revisorernas skriftliga bedömning. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten. Resultat Syftet med den översiktliga granskningen är att ge regionens revisorer ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som regionfullmäktige fastställt. Resultatet för perioden är 307 mnkr (129 mnkr), vilket är 178 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret pekar mot ett resultat om 250 mnkr. I delårsrapporten görs ingen bedömning om balanskravet kommer att uppfyllas. Utifrån vår översiktliga granskning gör vi följande bedömning av Region Örebro läns delårsrapport: Delårsrapporten är i allt väsentligt upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Vår översiktliga granskning visar på att prognostiserade resultat är förenligt med de finansiella målen som fullmäktige fastställt i budget

212 Vår översiktliga granskning visar på att måluppfyllelsen avseende verksamheten är förenlig med de av fullmäktige fastställda målen i budget Vår tidigare kommentar gällande redovisningen av externt finansierade bidrag inom främst Hälso- och Sjukvård kvarstår. Det krävs en tydligare styrning på regionens olika bidragsfinansierade projekt. Förvaltningen arbetar med frågan och ser över rutinen för hur underlagen till och förutsättningarna för de olika bidragsmedlen skall dokumenteras och därmed utgöra underlag för redovisning. Inför årsbokslutet uppges arbetet vara genomfört. Resultateffekten har inte kunnat bedömas. Löpande granskning av den interna kontrollen i de administrativa systemen Bakgrund Inom ramen för redovisningsrevisionen ingår en granskning av intern kontroll. Syftet med granskningen är att ge svar på om regionstyrelsen har tillräcklig intern kontroll i ett antal utvalda administrativa system. Årets granskning har dels omfattat en uppföljning av områden där brister noterats tidigare år, dels ett antal nya granskningsområden. De områden som har följts upp är: löpande bokföring, reseräkningar, ersättning till inhyrd personal och kundfakturering. De granskningsområden som är nya för året är moms, utbetalningar avseende utomlänsvård, hantering av bisysslor samt egna utlägg. Resultat Vår sammanfattande bedömning är att regionstyrelsen inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för de områden där brister noterats tidigare år. Följande iakttagelser har gjorts: Det finns tydliga anvisningar där det framgår hur felaktiga transaktioner ska rättas för att uppfylla kraven i lagstiftningen. Resultatet av vår uppföljning visar på en förbättring jämfört med föregående år då inga avvikelser noterats i det stickprov som genomförts. Resultatet av uppföljningen av reseräkningar visar på en förbättring gentemot föregående år, dock noterades fortfarande vissa brister i granskade manuella reseräkningar. Vid årets uppföljning av ersättning till inhyrd personal kan vi konstatera att det för primärvården föreligger i princip samma status som föregående år till följd av att nya framtagna rutiner under 2016 inte fullt ut förankrats. 5

213 När det gäller psykiatrin har nya framtagna rutinen börjat efterlevas, enligt uppgift, från och med augusti Genomfört stickprov visar dock att avvikelser finns. När det gäller kundfakturering avseende vård i andra landsting och kommuner i länet kvarstår bedömningen från tidigare år, d.v.s. att det finns brister i den interna kontrollen. När det gäller kundfakturering avseende patientintäkter är vår bedömning att en del av de brister som konstaterades vid föregående års granskning i huvudsak har åtgärdats. Det kvarstår dock vissa brister avseende systematisk kontroll avseende efterlevnad av landstingets riktlinjer och anvisningar. Vår bedömning är att det finns en god kunskap och goda rutiner för hantering av moms inom Region Örebro län. Det bedöms finnas upprättade rutiner för utbetalning och kontroll av leverantörsfakturor, men att dessa inte är helt fullständiga eller tillräckliga. Det bedöms dock i stort finnas en efterlevnad av upprättade rutiner för utbetalningar och kontroller. Det noteras också att det genomförs kontroller som inte anges i rutinbeskrivningen. Verifiering av rutiner och kontroller har skett genom stickprov av 50 leverantörsfaktor som rör utomlänsvård. Ett antal avvikelser noterades. Vidare bedöms det inte finns någon systematisk intern kontroll som säkerställer efterlevnaden av rutiner och attestreglementen. Efter genomförd granskning gör vi bedömningen att den interna kontrollen vid hantering av bisysslor inte är helt tillräcklig. Vi bedömer att regionen har tydliga, dokumenterade rutiner för hantering av bisysslor men kan genom verifiering konstatera att rutinerna inte efterlevs. Utifrån genomförd granskning gör vi bedömningen att den interna kontrollen avseende egna utlägg inte är helt tillräcklig. Bedömningen grundar sig på att det finns dokumenterade riktlinjer för hantering av egna utlägg, där det tydligt framgår ansvarsfördelning etc. Den brist som noteras är dock att det enligt uppgift händer att ersättning för utlägg betalas ut trots att kvitto inte har bifogats. 6

214 Kontroll av legitimation vid anställning och inhyrning av personal Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ansvarar vårdgivaren för att hälso- och sjukvårdspersonal har den kompetens som krävs för att tillgodose patientsäkerheten. Detta innebär bland annat att arbetsgivaren ska kontrollera att den som anställs har rätt behörighet och nödvändiga språkkunskaper för att utöva yrket. Av granskningar som inspektionen för vård och omsorg (IVO) har genomfört framgår att landsting och regioner vid flera tillfällen anställt personer i legitimationsyrken trots att de saknat giltig legitimation. Den övergripande revisionsfrågan var: Har regionstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig kontroll av anställd och inhyrd personal utifrån legitimation, utbildning och lämplighet? För att besvara revisionsfrågan har granskningen utgått från följande kontrollmål: Det finns dokumenterade regler och rutiner för kontroll av legitimation, utbildning och referenser vid anställning och inhyrning av läkare och sjuksköterskor? Det finns dokumenterade rutiner för att kontrollera om en sökande har varit eller är under utredning vid ett annat landsting? Regler och rutiner är väl kända i verksamheterna? Verksamheterna följer fastställda regler och rutiner? Resultat Vår sammanfattade revisionella bedömning är att regionstyrelsen inte har säkerställt en ändamålsenlig kontroll gällande anställd och inhyrd personal. Detta då åtta personer genom vår kontroll har visat sig sakna legitimation, och att det även finns brister i den övergripande styrningen. Kontroll av legitimation saknas som uttryckligt moment i instruktionen för rekrytering som finns att tillgå på intranätet. Vi bedömer att nuvarande styrning och arbetssätt inte säkerställer att kontroll av legitimation görs i alla delar av Region Örebro läns organisation. Den sammanfattade revisionella bedömningen bygger på bedömningarna av de respektive kontrollmålen, som summeras nedan: 7

215 Regionstyrelsen har inte säkerställt en ändamålsenlig kontroll gällande anställd och inhyrd personal. Detta då 8 personer genom vår kontroll har visat sig sakna legitimation, och det även finns brister i den övergripande styrningen. Kontroll av legitimation saknas som uttryckligt moment i instruktionen för rekrytering som finns att tillgå på intranätet. Vi bedömer att nuvarande styrning och arbetssätt inte säkerställer att kontroll av legitimation görs i alla delar av Region Örebro läns organisation. Det finns idag inga gemensamma och fastställda regler och rutiner för kontroll av legitimation, utbildning och referenser vid anställning och inhyrning av läkare och sjuksköterskor. Det saknas regler och rutiner för kontroll av om en sökande har varit eller är under utredning vid ett annat landsting eller hos annan. Kontroller om det finns några anmälningar eller tillsynsärenden genomförs dock inom vissa verksamheter men arbetet är inte dokumenterat. Regler och rutiner är inte väl kända i verksamheten. Fastställda regler och rutiner följs inte. Efter genomförd kontroll av strax under 3900 läkare och sjuksköterskor noteras att 8 anställda (2 underläkare och 6 sjuksköterskor) saknade legitimation, vilket vi bedömer vara otillfredsställande. När det gäller hyrläkare har 85 av 86 legitimation. Förstudie effekter av åtgärder för att reducera kostnadsökningar Bakgrund Hälso- och sjukvården redovisar trots tillskott av extra bidrag ett underskott om 280 mkr jämfört med budget. Kostnaderna fortsätter att öka medan intäkterna inte ökar i samma takt. Det är därför viktigt att få ner kostnadsutvecklingen inom verksamheterna. De senaste åren har ett antal åtgärder vidtagits och handlingsplaner tagits fram. Effekten av dessa program som pågått under de senaste åren har inte blivit den avsedda. De frågeställningar som har undersökts i förstudien är: Finns en struktur och organisation för kostnadsbesparingsarbetet? Vilka aktiviteter görs inom anpassnings- och effektiviseringsprogrammen? Vilken rapportering görs beträffande hur arbetet fortskrider? 8

216 Förstudien avgränsas till att omfatta den specialiserade sjukhusvården, ej primärvården. Resultat Regionfullmäktige beslöt i Verksamhetsplan med budget 2016 att ge regionstyrelsen i uppdrag att redovisa en handlingsplan för att senast i december 2016 ha en ekonomi i balans inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Regionstyrelsen fick i uppdrag att besluta om handlingsplanen vid sitt sammanträde 12 april På regionstyrelsens sammanträde den 12 april 2016 redovisade chefen för hälsooch sjukvårdsförvaltningen ett förslag till sådan handlingsplan. Handlingsplanen beräknades kunna minska kostnaderna för Region Örebro län med cirka 192 mkr per år när den uppnår helårseffekt och därmed ge en ekonomi i balans från och med I handlingsplanen redovisas en struktur och ansvarsfördelning kopplade till 14 besparingsområden. Handlingsplanen ger en bra redovisning av vilka områden som är identifierade för att kunna skapa kostnadsminskningar. Inom varje område ges en kort beskrivning kring nulägessituationen och den problematik som finns inom området kopplade till effektivitetsvinster och kostnadsminskningar. För varje område lämnas en beräknad resultatförbättringseffekt. Handlingsplanens åtgärder beräknades fram till juli gett ca 30 mnkr i besparingseffekt med målet att succesivt uppnå 180 mnkr i helårseffekt under Ingen av åtgärderna har ännu uppnått helårseffekt, bara några av åtgärderna har ännu fått full effekt och flera åtgärder är tidsatta men ej genomförda. Effekten av handlingsplanen ska därför öka väsentligt under hösten. Under 2017 förväntas också effekter att märkas av det omfattande utvecklingsarbetet kring vårdplatser. Samtidigt finns andra kostnadsökningar som motverkar det totala resultatet. Det gäller bl a den demografiska utvecklingen och därtill knuten ökad sjukvårdskonsumtion, ökade kostnader för språktolkar, ökade kostnader för köpt vård inom vissa segment och ökade kostnader för vård inom valfrihetsreformen och det kan därför vara svårt att i praktiken särskilja handlingsplanens effekter. Det finns också delar i handlingsplanen som är allmänt hållna och därmed svåra att mäta effekterna av. Förstudiens bedömning är att det finns en struktur och organisation för huvuddelen av besparingsförslagen i handlingsplanen men att det är för tidigt att kunna bedöma effekterna av förslagen. När det gäller det omfattande utvecklingsarbetet kring vårdplatser kan anledning finnas för revisorerna att följa/granska om förslagen leder till en bra verksamhet och om det är ett bra sätt att minska kostnaderna. 9

217 Implementering och efterlevnad av patientlagen Bakgrund En ny patientlag gäller sedan 1 januari Lagen ska stärka och tydliggöra patientens ställning och främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet i mötet med vården. Den nya patientlagen innebär bland annat att vårdpersonalen har en utökad och förtydligad informationsplikt. Informationen ska ges på patientens villkor och anpassas till individuella förutsättningar. Patienten ska kunna förstå informationen, vara delaktig och ge samtycke till sin vård. Landstingen har i och med den nya lagstiftningen skyldighet att erbjuda öppen vård även för patienter från annat landsting. Det innebär att landstingen inom den öppna vården inte kan prioritera sina egna invånare framför patienter från andra landsting utan enbart ska ta hänsyn till de medicinska behov som patienten har. Den övergripande revisionsfrågan var: Har regionstyrelsen vidtagit åtgärder på ett ändamålsenligt sätt för att säkerställa att berörda verksamheter tillförsäkrar patienterna den delaktighet och de rättigheter som patientlagen föreskriver? För att besvara revisionsfrågan har granskningen utgått från följande kontrollmål: Hur styr och följer regionstyrelsen upp att patientlagen efterlevs? Finns det fastställda mål kopplade till patientlagen och är dessa kända inom verksamheterna? Finns fastställda riktlinjer gällande patientlagen/patienträttigheter och är dessa kända och tillämpade i verksamheterna? Har information om patientlagen gjorts tillgänglig för allmänhet, patienter och vårdpersonal? Har tillräckliga åtgärder vidtagits för att implementera patientlagen i organisationen? Har åtgärder vidtagits för att skapa förutsättningar för en ökad delaktighet för patienter? Har effekter kopplade till patientlagen observerats för personalen/patienter? Resultat Vår sammanfattande revisionella bedömning är att Regionstyrelsen i många delar har vidtagit åtgärder på ett ändamålsenligt sätt för att säkerställa att berörda verk 10

218 samheter tillförsäkrar patienterna den delaktighet och de rättigheter som patientlagen föreskriver. Vi konstaterar att det har förflutit relativt kort tid sedan patientlagen infördes vilket gör det svårt att se verkliga effekter av nya sökmönster och ändrad information till patienter. Det finns för området framtagna övergripande mål med tillhörande inriktningsmål. Därtill finns det även vägar för verksamheten att fånga upp invånarnas och patienternas synpunkter. Däremot finns ingen direkt uppföljning av om den nya patientlagen är implementerad och tillämpas i verksamheten. Vi rekommenderar att arbetet med att se till att målen är kända i verksamheten fortsätter. Det finns fastställda riktlinjer för patientlagen, med tillhörande lathundar och dokument över vanligen ställda frågor, med syfte att riktlinjerna ska vara kända inom verksamheten. Någon egentlig uppföljning av om dessa tillämpas i verksamheten sker inte. En omfattande satsning på att informera om patientlagen, med en utförlig kommunikationsplan, har genomförts. Information finns även tillgänglig på Region Örebro läns webbplats, på 1177.se och på Region Örebro läns intranät. Detta bedöms vara positivt. Det bedöms särskilt positivt att det i kommunikationsplanen har specificerats olika externa målgrupper, för att säkerställa att så många målgrupper som möjligt tar del av informationen. Omfattande informationsinsatser har också genomförts. Det är dock oklart i hur hög omfattning allmänheten har tagit del av budskapet och därmed är det svårt att uppskatta kvaliteten på den informationsinsats som har genomförts. Vi bedömer att åtgärder har vidtagits för att implementera patientlagen. Kunskapen om patientlagen finns på verksamhetschefsnivå. Det förefaller finnas en medvetenhet om behovet av att arbeta på ett mera personcentrerat sätt. Verktyg, såsom att patienten har tillgång till sin journal via nätet, underlättar för att stärka patientens ställning. Huruvida kunskapen om patientlagen har trängt ut på medarbetarnivå har vi, mot bakgrund av granskningsunderlaget, svårt att uttala oss om. Den nya patientlagens förtydligade krav på information till patient är omfattande. Införande av Journalen medger större möjlighet att öka patientens delaktighet och skapa förutsättningar för en jämlik dialog mellan patient och vårdgivare samt möjlighet till medansvar. Granskningen visar att det finns en medvetenhet om svårigheten att nå alla patientgrupper och att anpassa arbetet med delaktighet efter patienten. Det finns en utmaning i att planera för tid till information i samband med besök i vården. Det har skett förändringar avseende köpt och såld vård. Dessa är dock svåra att koppla till den nya patientlagen. Uppgifter om patienters och närståendes synpunkter finns ännu inte tillgängliga. 11

219 Arbete med införande av standardiserade vårdförlopp Bakgrund Regeringen och SKL har träffat en överenskommelse om en fyraårig satsning på kortare väntetider och minskade regionala skillnader i cancervården. Överenskommelsen för 2015 omfattar 444,5 miljoner kronor, varav det mesta är stimulansmedel till landstingen/regionerna för att införa standardiserade vårdförlopp. Standardiserade vårdförlopp utgår från en dansk modell. Vårdförloppen ska förkorta tiden mellan välgrundad misstanke om cancer till start av första behandling. Vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom en viss cancerdiagnos beskrivs, liksom vilka tidsgränser som gäller för olika utredningsåtgärder. Tidsgränserna utgår enbart från värdeskapande tid och varierar mellan diagnoser och behandlingar. Under hösten 2014 har fem standardiserade vårdförlopp tagits fram, som införts under Standardiserade vårdförlopp ska under 2016 införas för ytterligare 13 cancerdiagnoser. Den övergripande revisionsfrågan var: Har regionstyrelsen i Region Örebro län på ett ändamålsenligt sätt arbetat med införande av standardiserade vårdförlopp i cancersjukvården? För att besvara revisionsfrågan har granskningen utgått från följande kontrollmål: Har regionen infört de fem första standardiserade vårdförloppen under 2015? Finns det en tydlig roll och ansvarsfördelning för införande av standardiserade vårdförlopp? Har regionen utvecklat metoder för att mäta och redovisa ledtiderna i vårdförloppen, bland annat med hjälp av data från patientadministrativa system? Har resultatet av arbetet och införandet av vårdförloppen redovisats i enlighet med de direktiv som finns? Resultat Regionstyrelsen i Region Örebro län har i flera avseenden på ett ändamålsenligt sätt arbetat med införandet av standardiserade vårdförlopp utifrån de direktiv och krav som funnits. Däremot är det, i det här skedet, för tidigt att uttala sig om de insatser som gjorts är tillräckliga för att säkra följsamhet till respektive standardi 12

220 serat vårdförlopp. Att säkerställa en tydlighet i roll och ansvarsfördelningen kring framförallt processägandet är enligt vår bedömning en förutsättning för en på lång sikt hållbar process. Det i kombination med att säkerställa en fungerande uppföljning och analys utifrån genomförda och kommande ledtidsmätningar blir således helt avgörande för att synliggöra följsamhet och i det även identifiera och adressera ansvar för att åtgärda eventuella brister och avvikelser. För att skapa än bättre förutsättningar i det fortsatta arbetet med både de första fem och kommande standardiserade vårdförlopp bedömer vi att regionstyrelsen bör beakta följande medskick: Att det under projektets gång sätts tydliga delmål utöver de långsiktiga mål som gäller för satsningen i stort. Detta för att mer aktivt kunna följa utvecklingen under de år som satsningen pågår. Målen behöver också förankras och diskuteras med berörda politiker. Diskussioner om mål och ambitioner måste diskuteras i hela organisationen och inte stanna lokalt i arbetsgrupper. Att säkerställa en tydlighet i roll och ansvarsfördelningen kring framförallt processägandet är enligt vår bedömning en förutsättning för en på lång sikt hållbar process. Det i kombination med att säkerställa en fungerande uppföljning och analys utifrån genomförda och kommande ledtidsmätningar blir således helt avgörande för att synliggöra följsamhet och i det även identifiera och adressera ansvar för att åtgärda eventuella brister och avvikelser. Att arbetet med riskanalys för såväl satsningen i dess helhet som för de specifika SVF struktureras upp på ett tydligare sätt och dokumenteras ner. Bland annat för att underlätta möjligheten till att göra väl underbyggda prioriteringar samt hänföra eventuella åtgärder och aktiviteter till rätt nivå. Investeringar i de nationella invånartjänsterna 1177, effekter i den egna regionen Bakgrund Sveriges landsting och regioner har enats om att gemensamt utveckla och förvalta vissa tjänster inom e-hälsoområdet. Syftet är att nå målen i Nationell e-hälsa strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Inera koordinerar och stödjer detta arbete och har sedan start finansierats genom en fast budgetram som utgår från befolkningsunderlaget i landsting och regioner. E-hälsotjänsterna syftar till att ge stöd för både patienter, närstående och hälsointresserade, men också för vårdens medarbetare. Alla invånartjänster är tillgängliga 13

221 dygnet runt. Tjänsterna ska bidra till bättre hälsa och livskvalitet hos allmänheten. Vidare avser också invånartjänsterna skapa nytta hos vårdens medarbetare då de ger möjlighet till bättre användning av vårdens resurser och stödjer ett effektivare arbetssätt. Då det inte finns en uttalad styrning mot användning är det i nuläget upp till respektive landsting/region att i sitt strategiarbete och via riktade aktiviteter stimulera och bidra till ett ökat användande. I sammanhanget är det därför viktigt att exempelvis koppla de egna strategierna till regeringens nya Vision e-hälsa Utöver risk för ett lågt användande av tjänsterna har bland annat följande risker uppmärksammats: undanträngning och försämrad tillgänglighet till vården för de som inte kan/vill använda e-hälsotjänsterna bristande efterlevnad mot (och anpassning av) lagstiftning (exempelvis patientdatalagen) bristande samordning mellan system/program Den övergripande revisionsfrågan var: Säkerställer Region Örebro län att de medel som investeras i dessa tjänster ger önskade effekter i den egna regionen? För att besvara revisionsfrågan har granskningen utgått från följande kontrollmål: Har regionen en tydlig styrning av vårdgivare sett till användning av tjänsterna? Finns det etablerade arbetssätt för implementering av tjänsterna (best practise)? Har vårdens arbetsprocess anpassats till de digitala tjänsterna? Finns centrala resurser att tillgå vid anpassning av arbetsprocesser respektive implementering av tjänsterna? Genomförs uppföljning av tjänsternas användning? Används resultaten från genomförda uppföljningar som en naturlig del i det kontinuerliga förbättringsarbetet? 14

222 Resultat Vår samlade revisionella bedömning är att Region Örebro län i viss utsträckning säkerställer att de medel som investeras i dessa tjänster ger önskade effekter i den egna regionen. Det finns en tydlig styrning av vårdgivare genom målsättningar ur ett patientperspektiv samt etablerade arbetssätt och stöd för implementering av tjänsterna i verksamheten. Dock bedöms ytterligare kvalitativa uppföljningar behövas för att kunna användas för förbättringsarbete och förändringar gällande arbetsprocesser. Styrning sker inom ramen för styrdokumenten Regionens Verksamhetsplan med budget 2016 samt Hälsoval Örebro län - Krav och Kvalitetsbok. Det finns i allt västenligt tydliga och kända mål vilka fokuserar på en ökad kännedom samt användning av tjänsterna. Inom regionen finns ändamålsenliga centrala riktlinjer, manualer, med mera som stöd för implementering. Det finns goda möjligheter att lyfta frågor rörande implementering av invånartjänsterna inom ramen för hälsovalet. Det finns en variation mellan vårdcentralerna i hur mycket arbetsprocesser har förändrats. Vid vissa vårdcentraler har mer genomgripande förändringar skett vad det gäller exempelvis kontakt med patienter medan vid andra har i allt väsentligt inga förändringar skett. Det finns ett fungerade stöd för verksamhet vad det gäller såväl IT-relaterade frågor som verksamhetsutvecklingsfrågor. Stödet finns tillgängligt på plats i verksamheten vid initial implementering av tjänsterna. Det finns även en fortsatt tydlig support efter den första implementeringen genom e-hälso- supporten. Det bedöms finnas stöd i arbetet med information till patienter genom bland annat ITguider på plats i verksamheten. Uppföljning av relevanta kvantitativa mått sker delvis på regionövergripande nivå och delvis på verksamhetsnivå. Kvalitativa uppföljningar utifrån uppsatta mål från såväl verksamhetsperspektiv som patientperspektiv bedöms förekomma i begränsad utsträckning. Vi bedömer att det finns en variation kring i vilken utsträckning i förekommande fall kvantitativa och kvalitativa uppföljningar används för förbättringar. Nuvarande uppföljning bedöms inte kunna användas för genomgripande förändringar. Efter genomförd granskning rekommenderar vi att arbetet med att stödja verksamheternas anpassning till invånartjänsterna stärks samt att regionen utökar arbetet med att genomföra och/eller sprida kvalitativa och kvantitativa uppföljningar avseende invånartjänsterna ur såväl invånar- som verksamhetsperspektiv. 15

223 Operationsverksamheten Bakgrund Av slutbetänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) framgår att en förutsättning för att kunna upprätthålla en verksamhet med hög effektivitet är att se till att alla resurser finns på rätt plats i rätt tid. För att nå detta behövs kontroll över vissa fundamentala inslag i verksamheten. Man behöver skapa en tydlig bild av behoven, vad som ska göras, vilken kapacitet som finns och vem som ska göra vad. Detta brukar benämnas produktions- och kapacitetsplanering. För ett stort antal patienter utgör sjukhusens operationskapacitet en central komponent i vårdprocessen, både vad gäller kvalitet och ledtider. Samspelet mellan verksamheterna och operationsenheterna är en kritisk faktor för att vårdprocessen ska fungera för den enskilde patienten och även för den totala resurseffektiviteten. Regionens operationskapacitet kan vara en begränsande faktor för att klara nationella vårdgarantier och kunna bedriva en effektiv vård. Av årsredovisningen för år 2015 framgår att målet om att vården ska vara tillgänglig och ges efter behov inte uppnås. Detta beror bland annat på att andelen patienter som får operation inom 60 dagar minskat mellan 2014 och Utifrån genomförd väsentlighetsoch riskanalys önskar revisorerna genomföra en granskning av regionens operationsverksamhet. Den övergripande revisionsfrågan var: Har regionstyrelsen säkerställt att regionens operationsresurser nyttjas på ett effektivt sätt? För att besvara revisionsfrågan har granskningen utgått från följande kontrollmål: Har regionstyrelsen säkerställt en styrning av operationsverksamheten genom riktlinjer och mål? Har regionstyrelsen säkerställt att det sker en produktions- och kapacitetsplanering av verksamheten? Sker det ett utvecklingsarbete inom området som leder till ett effektivare nyttjande av operationsresurser? Har regionstyrelsen säkerställt en samordning av operationsresurser mellan USÖ, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett? Har regionstyrelsen säkerställt att det finns en lämplig organisering för samordningen mellan operationsenheter och specialistenheter? Har regionstyrelsen säkerställt att anestesi- och operationsresurser används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt? Finns det system och metoder för att följa upp om operationsresurser används effektivt? 16

224 Genomförs operationer inom ramen för Region Örebro läns målsättning om behandling? Resultat Vår sammanfattande bedömning är att regionstyrelsen delvis har säkerställt att regionens operationsresurser nyttjas på ett effektivt sätt. Vi menar att regionstyrelsen i huvudsak säkerställer operationsverksamhetens effektivitet genom styrning och uppföljning av tillgänglighet. Tillgängligheten är ett viktigt mått men vi bedömer det som otillräckligt eftersom det i första hand är ett mått på om målet om tillgänglighet uppnås men det säger ingenting om effektiviteten i resursanvändningen. Tillgängligheten kan vara god fastän resurserna används ineffektivt. Vi konstaterar vidare att Region Örebro för närvarande inte når sin målsättning om behandling. Vi ser att väntetiderna varierar mellan verksamheterna och att framförallt ortopedi har uppvisat förbättringar under år I övrigt bygger vår bedömning på avstämning av respektive kontrollmål. Regionstyrelsen har angivit en målsättning där tillgängligheten till vården ska öka 2016 jämfört med Utöver tillgänglighetsmålet finns en målsättning om en ekonomi i balans. Det finns en styrning i form av ett antal angivna fokusområden. Vid underskott ges verksamheten i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att åstadkomma kostnadsminskningar. Vi bedömer att styrningen inte är lika tydlig inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Det finns ännu ingen produktionsplan fastställd för år Därmed saknas en styrning av åtagandet per verksamhet. Verksamheten har tagit fram en struktur för produktions- och kapacitetsplanering som utgår ifrån en behovsbedömning för respektive verksamhet. Vi bedömer att det har påbörjats ett utvecklingsarbete för att åstadkomma en produktions- och kapacitetsplanering av verksamheten. Genom inrättande av länskliniker och genom framtagande av gemensam väntelista har förutsättningar skapats för samordning av operationsresurser. Genom den profilering/nivåstrukturering som har genomförts under år 2016 har fördelning av behandling/operation skett mellan länets tre sjukhus. Vi bedömer att nivåstruktureringen har genomförts inom ortopedi medan det återstår ett arbeta med att implementera fördelningen inom kirurgi. Genom inrättande av ett operationsråd och länskliniker har förutsättningar skapats för samordning. Vi bedömer att skillnader i organisation hos operationsavdelningarna mellan de olika sjukhusen försvårar samordningen. Vi bedömer vidare att skillnader i form av planeringshorisont vad gäller schemaläggning av personal och yrkeskategorier mellan klinikerna försvårar samordningen av verksamheten. 17

225 Vi bedömer att regionstyrelsen endast delvis säkerställer att anestesi- och operationsresurser används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Av granskningen framgår att resultat mätt i form av knivtid har utvecklats i positiv riktning under senare år. Av granskningen framkommer samtidigt också traditionella problem såsom problematik kring operationsstart, bytestider och att all personal inte är samplanerad. Vi bedömer att regionstyrelsen delvis har säkerställt system och metoder för att följa upp om operationsresurser används effektivt. Det sker en uppföljning av produktion och resursförbrukning i form av utfall gentemot planerad produktion. Av granskningen framgår att veckovisa uppföljningsmöten fungerar i varierande utsträckning. Det finns mått och målsättning för ett antal effektivitetsmått för operationsverksamheten och dessa följs upp av operationsrådet. Vi har inte tagit del av någon samlad analys av de effektivitetsmått som är angivna. Av intervjuer framgår att det har skett en positiv utveckling över tid. Vi har inte tagit del av någon målsättning vad gäller ej nyttjad salstid samt strukna operationer. Vi har heller inte tagit del av uppgift om det totala antalet strukna operationer. Varje strykning av operation är ett misslyckande, såväl ur ett patientperspektiv som utifrån ett effektivitetsperspektiv. Vi ser positivt på att förvaltningen har hittat ett enhetligt och vedertaget sätt att beskriva och kategorisera strykning av operation. Vi bedömer att Region Örebro inte når sin målsättning att genomföra operation/behandling inom 60 dagar. Väntetiderna varierar mellan olika behandlingar. Antalet operationer har ökat under år 2016 och tillgängligheten inom framförallt ortopedi har förbättrats över året. I en nationell jämförelse är tillgängligheten i Region Örebro något sämre än riksgenomsnittet. Styrning av primärvårdens ansvar avseende psykisk ohälsa Bakgrund Personer med psykisk ohälsa ska ha samma tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet som personer med somatisk ohälsa. Återkommande uppföljningar och utvärderingar indikerar att denna målsättning inte fullt ut återspeglas när det gäller målgruppens nuvarande situation. Primärvården ska vara första linjens hälso- och sjukvård för mild till måttlig psykisk ohälsa, inklusive missbruk/beroendeproblematik. Vård och behandling ska i varje enskilt fall tillhandahållas på lämplig nivå i vårdkedjan. Vårdcentralens team ska tillhandahålla medicinska insatser, krisbearbetning och stödkontakter och 18

226 korttidsterapi. De psykiatriska verksamheterna finns på samtliga sjukhusorter och ska samverka med primärvården. Riktlinjerna för samverkan i vård och behandling av psykisk ohälsa regleras i samverkansdokument. Det finns tecken på att den psykiska ohälsan ökar i landet. Primärvården har en viktig uppgift att både förbygga och behandla psykisk ohälsa. Regionens revisorer har mot denna bakgrund beslutat att granska styrningen av primärvårdens arbete med psykisk ohälsa. Den övergripande revisionsfrågan var: Är regionstyrelsens styrning av primärvården ändamålsenlig så att behoven hos personer med psykisk ohälsa tillgodoses. För att besvara revisionsfrågan har granskningen utgått från följande kontrollmål: Är regionens organisation och planering av primärvården ändamålsenlig för personer med psykisk ohälsa? I vilken mån är primärvården organiserad för att ta hänsyn till de listade patienternas behov avseende psykisk ohälsa? Vilken styrning finns när det gäller de enskilda vårdcentralernas utbud? Är befintligt utbud av stöd och personal anpassat för att möta patienternas behov? Vilken samverkan finns mellan vårdcentraler och psykiatri? Hur sker det förebyggande arbetet vad gäller psykiatri inom primärvården? Resultat Utifrån iakttagelserna och bedömningarna inom ovanstående kontrollfrågor är vår samlade bedömning att regionstyrelsens styrning av primärvården inte är helt ändamålsenlig för att behoven hos personer med psykisk ohälsa ska kunna tillgodoses. Vi bedömer att den formella styrningen i form av riktlinjer och regler i styrdokument är tydlig och kommunicerad men att det i den praktiska tillämpningen av styrdokumenten finns brister som har en negativ påverkan på vården av personer med psykisk ohälsa. Vår bedömning är att detta många gånger dels är att hänföra till brister i dialogen mellan primärvården och den specialiserade psykiatriska vården, dels även till bristande tillgång till kontinuerlig och fast kompetens inom såväl den specialiserade psykiatrin som primärvården. 19

227 För en utveckling av styrningen av vården av personer med psykisk ohälsa rekommenderar vi följande: Av de uppgifter som finns tillgängliga inom 1177 framgår inte omfattningen av kompetenserna i termer av personer och tjänstgöringsgrad vilket kan vara ett utvecklingsområde för att ge patienterna ytterligare information om verksamheten inför bl a överväganden angående listning vid en vårdcentral. Många remisser från primärvården avvisas av psykiatrin trots att ansvarsfördelning och gränsdragning uppfattas klar och tydlig genom de dokument som reglerar detta. För patienternas bästa behöver det komma på plats en strukturerad dialog på både lednings- och verksamhetsnivå för att på så sätt även i praktiken åstadkomma ett välfungerande samarbete mellan primärvård och psykiatri. Målet måste vara ett gemensamt ansvarstagande utifrån patientens bästa, ett synsätt och förhållningssätt som präglas av vår patient och inte din eller min. En ytterligare precisering i krav- och kvalitetshandboken av kompetenser, behandlingsutbud och tillgång till bedömning och behandling inom området psykisk ohälsa, för att på så sätt skapa bättre förutsättningar för ett över länet likvärdigt tillgodoseende av patienternas behov. Få uppföljningar och rapporteringar kan kopplas specifikt till området psykisk ohälsa. Det innebär att underlaget - i form av uppföljning och rapportering - för styrning av området psykisk ohälsa är relativt begränsat. Här rekommenderar vi att en utveckling sker av uppföljningen. Ett mer precist underlag skapar bättre förutsättningar för styrningen. Inom ersättningssystemet finns ingen tydlig koppling till området psykisk ohälsa. För att stärka styrningen av vårdcentralernas resurser, kompetens och utbud inom området psykisk ohälsa bör starkare incitament för detta skapas, som exempelvis en tydligare koppling mellan mål, resultat och ersättning. Inför uppföljning och översyn av handläggningsöverenskommelser och uppdragsbeskrivningar är det av vikt att de oklarheter som upplevs finnas i ansvars- och uppgiftsfördelning adresseras och diskuteras. Om en systematisk dialog etableras mellan verksamhetsföreträdare för primärvård och psykiatri på såväl lednings- som verksamhetsnivå skulle detta kunna ge ett värdefullt bidrag till kommande uppföljnings- och översynsarbete. 20

228 Förstudie Regionens process och kontroller avseende tilldelning, förändring och borttag av behörigheter för verksamhetskritiska system Bakgrund Hanteringen av risker inom IT-området får allt större betydelse då verksamheten blir allt mer beroende av stöd från IT-system. En effektiv och framgångsrik riskhantering av administration av behörigheter bidrar till en ökad intern kontroll. Kvaliteten, säkerheten och effektiviteten i organisationens interna processer ökar och organisationen skyddas mot till exempel obehöriga dataintrång, samtidigt som medvetandet stärks inom organisationen. Syftet med förstudien är att bedöma förutsättningarna att regionens behörighetsadministration är utformad på ett ändamålsenligt sätt för att främja intern kontroll över åtkomst till verksamhetskritiska system och känslig fast data. Den övergripande revisionsfrågan var: Är regionstyrelsens förutsättningar för hantering av behörighetsadministration ändamålsenliga i förhållande till de risker som omgärdar regionens verksamhetskritiska system? För att besvara revisionsfrågan har granskningen utgått från följande kontrollmål: Finns det en etablerad struktur för att endast behöriga personer har åtkomst till känslig fast data? Finns det en etablerad struktur för att kritiska systemaktiviteter övervakas och kan endast utföras av behöriga personer? Resultat Genom förstudien bedömer vi att regionstyrelsens förutsättningar för hantering av behörighetsadministration delvis är ändamålsenlig i förhållande till de risker som omgärdar regionens verksamhetskritiska system. Fastställd informationssäkerhetspolicy definierar på ett övergripande plan ansvar avseende behörighetsadministration för de verksamhetssystem som återfinns inom hälso- och sjukvården i Region Örebro län. Vi bedömer att det är en brist att behörighetstilldelningen inte föregås av en formaliserad behovs- och riskanalys. På grund av bristande kontroll avseende beställda behörigheter, finns det en risk att felaktigt beställda behörigheter distribueras i verksamheten. Vidare är det en brist att Infomedix, ett verksamhetssystem med känslig patientinformation, inte kräver stark autentisering via e-tjänstekortet samt att det förekommer gruppkonton som delas av personal. 21

229 Det är, enligt vår bedömning, en brist att det inte sker uppföljning av i vilken utsträckning verksamheterna inom regionen följer de riktlinjer och krav enligt Rutin för tilldelning, förändring, borttagning och uppföljning av behörighet i vårdsystem. Det är en brist att det inte finns några formella rutiner för risk- och behovsbedömningar upprättade för regionens verksamhetssystem. Utifrån förstudiens resultat rekommenderar vi Regionstyrelsen att vidare formalisera processer, rutiner och instruktioner samt säkerställa att befintliga behörigheter är i linje med gällande regelverk. Regionstyrelsen bör framförallt fokusera på att: säkerställa tillkomst av och följsamhet till rutiner för tilldelning, förändring, borttagning och regelbunden uppföljning av behörigheterna i vårdsystemen genom att upprätta roller och ansvar för denna uppföljning. intensifiera arbetet med att säkerställa att framtagen e-learning genomförs av samtliga anställda i regionen. säkerställa att inloggning i verksamhetssystem med känslig patientinformation, kräver personlig behörighet med stark autentisering via e- Tjänstekort. Förstudie Kompabilitet i vårdsystem Bakgrund Region Örebro län har i dagsläget ett flertal olika system vilka används inom såväl somatisk som psykiatrisk vård. Regionen har för närvarande två olika patientjournalsystem, ett för vårdcentraler och habilitering och ett för specialistvård, psykiatri och viss habilitering. Ur både ett patientsäkerhetsperspektiv såväl som ett effektivitetsperspektiv är det av vikt att förstå hur vårdsystemen klarar att kommunicera med varandra och tillgängliggöra rätt information vid rätt tillfälle i vårdkedjan. Den övergripande revisionsfrågan var: Kan de vårdsystem som finns idag kommunicera och är de kompatibla med varandra? För att besvara revisionsfrågan har granskningen utgått från följande kontrollmål: 22

230 Kan de olika vårdsystemen inom såväl somatisk som psykiatrisk vård kommunicera med varandra? Finns det en sammanhållen förvaltningsorganisation för samtliga vårdsystem? Bygger integrationerna mellan de olika vårdsystemen på etablerade standarder och etablerade gränssnitt? Är integrationslagret dokumenterat? Resultat Vår sammanfattande bedömning är att de vårdsystem som finns idag inte helt kan kommunicera med varandra och inte är helt kompatibla med varandra. Detta gör att en sammanhållen journalföring av en patient inom Region Örebro län inte går att uppnå. Den vårdpersonal som behöver ha tillgång till journaldata från båda systemen och bara har tillgång till det ena journalsystemet, kan nå information i det andra systemet med hjälp av portallösningar (vårdportal respektive klinisk portal). Via portalen skapas uthopp till andra system för att kunna ta del av information. Portalerna blir en informationssamlingspunkt men inte en informationsintegrationspunkt. Vi kan konstatera att det finns en sammanhållen och etablerad förvaltningsorganisation för vård-it. Denna utgår från de tjänster som används inom vården och inte de system som används för att bygga upp respektive tjänst. Region Örebro län bör överväga att utreda möjligheterna till en sammanhållen journalföring för att öka patientsäkerheten och underlätta för ett gott informationsflöde genom hela vårdkedjan. Region Örebro län bör även överväga att genomföra en extern granskning kring hur läkemedelsintegrationen samt den framtida remiss och svarsfunktionaliteten är uppbyggd för att tillse att leverantören har byggt en säker lösning. Vidare bör en granskning göras av den FOA, förvaltningsobjektsarkitektur, som sätts upp för att kvalitetsgranska införandet av denna och effektiviteten i förvaltningsarbetets ledning och styrning utifrån denna struktur. 23

231 Teknisk säkerhetsgranskning Bakgrund Dagens samhälle med ökad digitalisering innebär att regionen blir alltmer beroende av sina informationssystem. Ny teknik och en eskalerande ökning i användandet innebär nya möjligheter men även nya risker. Kommunikationen med omvärlden ökar i omfattning och systemen blir mer integrerade såväl inom regionen som med andra intressenter. Detta ställer krav på ett balanserat risktagande och ett väl fungerande säkerhetsarbete. Informationen måste skyddas mot obehörig åtkomst samtidigt som den skall finnas tillgänglig och dessutom vara tillförlitlig - rätt information i rätt tid och för rätt personer. Om regionen inte har ett väl fungerande säkerhetsarbete och ett strukturerat arbetssätt för att hantera IT-säkerheten finns risker att känslig information, t.ex. personuppgifter, kan läcka ut till obehöriga. Utöver detta finns det även risk för att det uppstår fel i kritiska processer på grund av att informationen är felaktig eller inte finns tillgänglig. Sammantaget kan detta leda till att regionens trovärdighet ifrågasätts såväl som ekonomiska förluster och förlorat anseende. Genom granskning av den tekniska säkerheten identifieras eventuella riskområden där skydd av regionens information saknas. Mot bakgrund av detta har regionens revisorer bedömt att en teknisk granskning av informations- och IT-säkerheten behöver genomföras. Granskningen syftar till att identifiera sårbarheter i regionens externa nätverk genom tekniska tester. För att besvara revisionsfrågan har granskningen utgått från följande kontrollmål: Regionen har en informations-och IT-säkerhet som anses uppfylla krav enligt god praxis. Det finns en tillräcklig och tydlig styrning av regionens informationssäkerhet. Regionen har tillfredsställande rutiner avseende åtkomst, patch och incidenthantering. En eventuell attack upptäcks och hanteras av IT-personalen på ett rimligt tillvägagångssätt. 24

232 Regionens externa säkerhetsåtgärder förhindrar eventuella angripare att enkelt få åtkomst till kritisk information utifrån Internet. Resultat Vår sammanfattande bedömning är att säkerheten kring infrastrukturen är god då nästan ingen attackyta är exponerad och inga säkerhetsproblem kunde hittas i den. Däremot bedöms säkerheten hos hemsidan som under medel då alla interaktionspunkter hade någon form av säkerhetsrelaterade problem eller riskfaktorer. PwC rekommenderar regionen att genomföra en riskanalys samt åtgärdsanalys baserat på de angivna iakttagelserna och rekommendationerna i denna rapport. Fokus bör vara att omgående åtgärda de mest kritiska riskerna för att sedan prioritera resterande iakttagelser. De åtgärder som genomförs bör revideras och granskas efter införandet för att säkerställa att effekten av åtgärden uppnås. Detta kan exempelvis göras genom analys av utförda åtgärder, nya penetrationstester eller manuella kontroller. Styrning och kontroll av externt finansierade projekt Bakgrund Regionen driver och deltar i ett mycket stort antal projekt med olika syfte, inriktning och finansiering. Vissa bidrag avser forskning som utförs av specifika läkare, andra generella bidrag inom ett visst område. Den tidsperiod som bidragen skall användas varierar, likaså formen för/eventuella krav på återrapportering av genomförda projekt Vid revisionens tidigare granskning av regionens räkenskaper har framkommit att regionens övergripande kontroll över de externt finansierade projekten är bristfällig, vilket både kan leda till missvisande finansiell redovisning, men även att projektmedlen inte används till avsedd insats. Totalt fanns vid bokslutet ca 80 mnkr skuldfört gällande erhållna projektbidrag. Ansvariga tjänstemän har uppmärksammat problemet och arbetar med att förbättra rutinerna. Den övergripande revisionsfrågan var: Är regionstyrelsens styrning, kontroll och uppföljning av externt finansierade projekt ändamålsenlig och tillräcklig? För att besvara revisionsfrågan har granskningen utgått från följande kontrollmål: Långsiktig planering och strategi finns för regionens deltagande i externt finansierade projekt. Strategi har brutits ned till ändamålsenliga skriftliga rutiner och tillämpningsanvisningar. 25

233 Organisationen av arbetet med projekt är ändamålsenlig. Beslutade rutiner och anvisningar följs i allt väsentligt. Den ekonomiska redovisningen av projekten sker i allt väsentligt korrekt. Befintliga projektmedel tillhör regionen. Uppföljning och utvärdering görs av effekter av genomförda projekt. Resultat Vid revisionens tidigare granskning av regionens räkenskaper har framkommit att regionens övergripande kontroll över de externt finansierade projekten är bristfällig, vilket både kan leda till missvisande finansiell redovisning, men även att projektmedlen inte används till avsedd insats. Under 2016 har ett betydande arbete inom regionen utförts i syfte att åstadkomma en bättre intern kontroll och rättvisande räkenskaper gällande de externt finansierade projekt som bedrivs inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Baserat på de bedömningar som gjorts av kontrollmålen gör vi bedömningen att regionstyrelsen i allt väsentligt har en ändamålsenlig och tillräcklig styrning, kontroll och uppföljning av externt finansierade projekt. Tillämpningsanvisningar/policydokument behöver dock färdigställas och fastslås och regionstyrelsens uppföljning göras bättre. Regionen behöver enligt vår bedömning även arbeta fram exempel på hur exempelvis ansökningar om medel från exempelvis stiftelser skall formuleras i syfte att kunna använda medlen under den tidsperiod man önskar. I syfte att ha fortsatta incitament inom verksamheten för att exempelvis genomföra läkemedelsstudier rekommenderas regionen att överväga att fatta principbeslut om att eventuella överskott från vissa externt finansierade projekt ska föras över i budgeten till efterföljande räkenskapsår (jfr ej utnyttjade investeringsmedel). 26

234 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2016 Anita Agefjäll Certifierad kommunal revisor Simon Antonsson Revisionskonsult Stina Björnram Revisionskonsult Maria Fransson Revisionskonsult Region Örebro Län April 2017

235 Granskning av årsredovisning Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Syfte och revisionsfrågor Revisionskriterier Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Iakttagelser Revisionell bedömning God ekonomisk hushållning Iakttagelser Revisionell bedömning Rättvisande räkenskaper Iakttagelser Revisionell bedömning April 2017 Region Örebro Län PwC 1 av 13

236 Granskning av årsredovisning 1. Sammanfattning PwC har på uppdrag av regionens förtroendevalda revisorer granskat regionens årsredovisning för Uppdraget är en obligatorisk del av revisionsplanen för år Syftet med granskningen är att ge regionens revisorer ett underlag för sin bedömning av om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Med utgångspunkt från ställda revisionsfrågor lämnas följande sammanfattande revisionella bedömning: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning? Vi bedömer att årsredovisningen allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Regionen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Vi bedömer att förvaltningsberättelsen innehåller den information som ska ingå enligt lag om kommunal redovisning och god redovisningssed. Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Vi bedömer att årets resultat i allt väsentligt är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Ett finansiellt mål är inte uppfyllt, då regionstyrelsen redovisar ett underskott för året. Vi bedömer, utifrån årsredovisningens återrapportering, att verksamhetens utfall är förenligt med fullmäktiges övergripande mål för verksamheten. Andelen verksamhetsmässiga mål som bedöms som uppfyllda uppgår till 58,3 procent. Utöver de uppfyllda verksamhetsmålen bedöms resterande 41,7 procenten som delvis uppfyllda. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad enligt god redovisningssed. Regionen avviker från god redovisningssed avseende värderingsfrågor enligt följande: Specialdestinerade statsbidrag avseende vävnadsdirektivet som inte utnyttjats har skuldförts trots att bidraget avser aktuellt år. Den felaktiga periodiseringen uppgår till 4,8 mnkr. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. Regionen avviker i väsentlig mening från god redovisningssed vad beträffar tilläggsupplysningar enligt följande: April av 13 Region Örebro Län PwC

237 Granskning av årsredovisning RKR:s rekommendation nummer 8.2 gällande den sammanställda redovisningen. Tilläggsupplysningar i form av noter och personalförhållande saknas. Motiv till avvikelsen har angetts. April av 13 Region Örebro Län PwC

238 Granskning av årsredovisning 2. Inledning I lag om kommunal redovisning regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är regionstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande Syfte och revisionsfrågor Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9 a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt regionens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Nämndernas rapportering till fullmäktige har granskats såsom den presenteras i årsredovisningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för April av 13 Region Örebro Län PwC

239 Granskning av årsredovisning att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med Regionskansliets ekonomistab och Regionservice ekonomiavdelning. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tilllämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades Rapportens innehåll har sakgranskats av Regionkansliets ekonomistab Revisionskriterier Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen (KL) Lag om kommunal redovisning (KRL) Rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) Fullmäktiges beslutade mål om god ekonomisk hushållning April av 13 Region Örebro Län PwC

240 Granskning av årsredovisning 3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Iakttagelser Utveckling av regionens verksamhet I förvaltningsberättelsen redovisas väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Av årsredovisningen framgår i tillräcklig omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information. Förvaltningsberättelsen innehåller även information om andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten. Ekonomiska nyckeltal redovisas och vissa nyckeltal för olika verksamhetsområden. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Enligt RKR ska även redovisningen omfatta personalförhållanden för de konsoliderade verksamheterna, vilket endast redovisas gällande antal anställda. Avsnittet bör även utvecklas till att även omfatta en uppföljning av ägardirektiven. Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Under avsnittet Finansiell ställning finns en underrubrik Investeringsredovisning som förklarar och analyserar utfallet. April av 13 Region Örebro Län PwC

241 Granskning av årsredovisning Driftredovisning Driftredovisning per nämnd, mnkr 2016 Budget Budgetavvikelse Regionfullmäktige 0,8 0 0,8 Regionstyrelsen -106, ,5 varav Regionstyrelsen och regionkansliet 33,2 0 33,2 Hälsovalsenheten Tandvårdsenheten 0,2 0 0,2 Regionservice 20,8 0 20,8 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen -166, ,2 Folktandvården 5,5 0 5,5 Nämnd för samhällsbyggnad 4,2 0 4,2 Nämnd för regional tillväxt Gemensam nämnd för företagshälsovård och tolkförmedling 5,5 0 5,5 Summa verksamheter Regiongemensamt 353,2 20,2 333 TOTALT 261,2 20,2 241 Den största avvikelsen mot budget redovisar hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Utfallet är en förbättring med 108 mnkr jämfört med 2015 och en förbättring mot den prognos som lämnades i delåret 31 augusti med 3,8 mnkr. I förvaltningsberättelser lämnas detaljerad redogörelse för de åtgärder som vidtagits. Utfallet av regionens driftverksamhet redovisas samlat i förvaltningsberättelsen. Upplysningar om orsaker till nämndernas budgetavvikelser lämnas. Överensstämmelse med övriga delar i årsredovisningen finns. Balanskravsresultat Förvaltningsberättelsen innehåller en balanskravsutredning i enlighet med KRL. Med resultatet lever regionen upp till en ekonomi i balans Utvärdering av ekonomisk ställning Förvaltningsberättelsen innehåller en utvärdering av ekonomisk ställning Revisionell bedömning Vi bedömer att årsredovisningen allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Regionen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Vi bedömer att förvaltningsberättelsen innehåller den information som ska ingå enligt lag om kommunal redovisning och god redovisningssed. April av 13 Region Örebro Län PwC

242 Granskning av årsredovisning 3.2. God ekonomisk hushållning Region Örebro Län har fastställt en verksamhetsplan med budget 2016 innehållande en vision med underliggande verksamhetsmål, sorterade utifrån olika perspektiv. Regionens vision är: Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling Värdegrunden är: Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. I verksamhetsplanen definieras regionens huvudprocesser/målområden för att nå visionen. I respektive huvudprocess/målområde finns ett antal övergripande mål och inriktningsmål med indikatorer samt uppdrag. Huvudprocesser/målområden är: Hållbar utveckling, Hälso- och sjukvård, Tandvård, Regional utveckling, Digital agenda, esamhälle och ehälsa, Attraktiv arbetsgivare och Region Örebro läns ekonomi. Målen bedöms utifrån tillgänglig offentlig statistik/information samt interna redogörelser/mätningar. Jämförelser görs mellan åren och en utvecklings pil inkluderas i bedömningen av respektive inriktningsmål. April av 13 Region Örebro Län PwC

243 Granskning av årsredovisning Iakttagelser Finansiella mål I årsredovisningen görs en avstämning mot de av regionfullmäktiges beslutade finansiella målen. I nedanstående tabell redovisas dessa tillsammans med regionstyrelsens kommentar och den bedömning som redovisas i årsredovisningen: Finansiella mål Regionstyrelsens kommentar & bedömning Region Örebro län ska under mandatperioden redovisa resultat som motsvarar minst 2 Årets resultat uppgår till 261 miljoner kronor, vilket procent av skatteintäkter och innebär att målet har uppnåtts. generella statsbidrag. För 2016 ska resultatet uppgå till minst 150 miljoner kronor. Region Örebro län avsättning- För att avsättningen till framtida pensionsutbetalar för framtida pensionsutbe ningar ska följa pensionsskuldens utveckling budgetalningar ska följa skuldens teras för 2016 att avsätta 235 miljoner kronor till utveckling. Under 2016 ska kapitalportföljen. Den budgeterade avsättningen minst 235 mkr avsättas till har verkställts under året och målet är därmed uppkapitalportföljen. fyllt. Investeringar ska finansieras utan extern upplåning. Byggnadsinvesteringar och utrustning för egna verksamheter tagits för att finansiera genomförda investeringar. Likviditeten har varit fortsatt god och inga lån har ska finansieras utan extern upplåning. Styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans. Styrelsens och nämndernas resultat ska under 2016 uppgå till minst noll. Sammantaget redovisar styrelsen och nämnderna ett underskott på -92 miljoner kronor 2016, vilket är en förbättring jämfört med föregående år med 116 miljoner kronor. Måluppfyllelsen varierar mellan nämnderna, men det är endast regionstyrelsen som redovisar ett underskott för året. Underskottet härrör sig till hälso- och sjukvårdsförvaltningen som redovisar -166 miljoner kronor, vilket är en förbättring jämfört med året innan med 108 miljoner kronor. Resultatförbättringarna är en effekt av arbetet med handlingsplaner, vilka beslutats för de förvaltningar som prognosticerade negativa resultat för Av redovisningen framgår att tre finansiella mål uppfylls, medan styrelsens och nämndernas mål om ett resultat i balans bedöms som ej uppfyllt. Mål för verksamheten I årsredovisningen görs en avstämning av regionens beslutade verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Regionstyrelsen bedömer att 21 verksamhetsmål uppnås under året, medan 15 verksamhetsmål bedöms som delvis uppfyllda. I nedanstående tabell redovisas respektive målområde tillsammans med antalet verksamhetsmål som av regionstyrelsen bedöms som uppnådda, delvis uppnådda eller ej uppnådda. April av 13 Region Örebro Län PwC

244 Granskning av årsredovisning Delvis Ej upp- Måluppfyllelse Uppnått uppnått nått % Hälso- och sjukvård ,6 % Tandvård ,3 % Regional utveckling ,9 % Digital agenda, esamhälle och ehälsa ,3 % Attraktiv arbetsgivare 1 100,0 % Totalt Antal ,3 % Uppdrag för verksamheten Utöver inriktningsmålen tillika finansiella- och verksamhetsmål finns även beslutade uppdrag underliggande varje målområde. I tabellen nedan presenteras dessa uppdrag fördelade på målområde och regionstyrelsens bedömning som görs i årsredovisningen. Delvis Ej upp- Måluppfyllelse Uppnått uppnått nått % Hållbar utveckling ,0 % Hälso- och sjukvård ,0 % Tandvård 1 100,0 % Regional utveckling ,7 % Digital agenda, esamhälle och ehälsa ,3 % Attraktiv arbetsgivare 3 100,0 % Totalt Antal ,7 % Revisionell bedömning Vi bedömer att årets resultat är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. De finansiella målen för år 2016 är uppfyllda till 75 procent. Vi bedömer, utifrån årsredovisningens återrapportering, att verksamhetens utfall är förenligt med fullmäktiges övergripande mål för verksamheten. Andelen verksamhetsmässiga mål som bedöms som uppfyllda uppgår till 58,3 procent. Utöver de uppfyllda verksamhetsmålen bedöms resterande 41,7 procenten som delvis uppfyllda. Regionstyrelsen lämnar en sammanfattande beskrivning över inriktningsmålens måluppfyllelse Rättvisande räkenskaper Iakttagelser Resultaträkning Resultaträkningen är uppställd enligt KRL 5.1 och omfattar tillräckliga noter. April av 13 Region Örebro Län PwC

245 Granskning av årsredovisning Resultaträkningen redovisar i allt väsentligt regionens intäkter och kostnader för året samt hur det egna kapitalet har förändrats under räkenskapsåret. Jämförelse med föregående år lämnas för varje delpost. Vid vår granskning noterade att det finns en felaktigt periodiserad post gällande vävnadsbidrag, vilket medför att resultatet för regionstyrelsen egentligen skulle varit 4,8 mnkr bättre än redovisat. Vi bedömer inte beloppet som väsentligt för regionens resultat och ställning. Årets resultat är positivt och uppgår till 261 mnkr (153 mnkr). Resultat medför därför en positiv avvikelse mot budget med ca 241 mnkr. Av lämnade resultatkommentarer redogörs för budgetavvikelserna. Resultaträkning Helårsprognos Utfall Utfall Budget per 31/8 Verksamhetens intäkter Netto Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Jämförelsestörande poster Återbetalning AFA -50 Justerat resultat Vid granskningen av resultaträkningen har följande avvikelse noterats:. Ett bidrag har periodiserats felaktigt och skuldförts. Beloppet uppgår till 4,8 mnkr. Vi bedömer inte beloppet som väsentligt för regionens resultat och ställning. Balansräkning Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Balansräkningen redovisar i allt väsentligt regionens tillgångar, avsättningar och skulder per balansdagen. Balansposterna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade samt har värderats enligt principerna i KRL. April av 13 Region Örebro Län PwC

246 Granskning av årsredovisning Under året har rutinen för redovisning av externt finansierade projekt inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen setts över. För 2016 har det medfört att tidigare skuldförda poster intäktsförts till ett belopp om totalt 2 mnkr. Vi bedömer att redovisningen per bokslutsdagen i allt väsentligt är rättvisande gällande dessa projekt. Vid granskningen av balansräkningen har följande avvikelse noterats: Ett bidrag har periodiserats felaktigt och skuldförts. Beloppet uppgår till 4,8 mnkr. Vi bedömer inte beloppet som väsentligt för regionens resultat och ställning. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen är uppställd enligt gällande rekommendation. Den omfattar tillräckliga noter. Överensstämmelse med övriga delar av årsredovisningen finns. Sammanställda räkenskaper De sammanställda räkenskaperna är uppställda jämte regionens räkenskaper men omfattar inte motsvarande noter. Uppställningen följer god redovisningssed. Avvikelse mot god sed finns avseende notupplysningar och personalförhållanden. Redogörelse för avvikelsen har lämnats under Redovisningsprinciper. Konsolideringen innefattar samtliga de företag som enligt kraven i RKR:s rekommendation 8.2 Sammanställd redovisning ska ingå. Eliminering av koncerninterna poster har i allt väsentligt utförts. Tilläggsupplysningar och redovisningsprinciper Årsredovisningen lämnar tillräckliga tilläggsupplysningar och redogör för tillämpade redovisningsprinciper i tillräcklig omfattning. Följande avvikelser från god redovisningssed har noterats: RKR:s rekommendation nummer 8.2 gällande den sammanställda redovisningen. Tilläggsupplysningar i form av noter och personalförhållande saknas. Motiv till avvikelsen har angetts. Specialdestinerade statsbidrag avseende vävnadsdirektivet som inte utnyttjats har skuldförts trots att bidraget avser aktuellt år. Den felaktiga periodiseringen uppgår till 4,8 mnkr. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. April av 13 Region Örebro Län PwC

247 Granskning av årsredovisning Revisionell bedömning Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Räkenskaperna är i allt väsentligt upprättade enligt god redovisningssed Rebecka Hansson Uppdragsledare Anita Agefjäll Projektledare April av 13 Region Örebro Län PwC

248

249

250

251

252

253

254

255

256

257

258

259

260

261

262

263

264

265

266

267

268

269

270 Bilaga 47:1 REGIONFULLMÄTIGES HANDLINGAR Diarienummer 16RS2445 Yttrande över motion av Virosa Viberg (SD) om att inrätta en handlingsplan för att få fler asylsökande att genomgå en hälsoundersökning i Region Örebro län Virosa Viberg (SD) har i motion till Region Örebro län föreslagit att regionfullmäktige beslutar att ge regionstyrelsen i uppdrag att utforma en handlingsplan för hur man som region ska få fler asylsökande att genomgå en hälsoundersökning. Regionstyrelsen får med anledning av motionen framföra följande: Att asylsökande och andra som kommer till vårt land genomgår en hälsoundersökning är angeläget både för individen och för samhället. Det ger till exempel individen värdefull information om hur den svenska sjukvården fungerar. Samtidigt får samhället möjlighet att kontrollera utbredningen av smittsamma sjukdomar, till exempel av tuberkulos som motionären fokuserar på. Landets regioner och landsting är skyldiga att erbjuda hälsoundersökningar till asylsökande och får en särskild ekonomisk ersättning för de undersökningar som utförs. Regioner och landsting har också möjlighet att få ersättning för hälsoundersökningar av nyanlända person som har fått uppehållstillstånd. Den dåvarande landstingsstyrelsen beslutade hösten 2012 att ytterligare grupper ska erbjudas hälsoundersökningar utöver de grupper som landsting och regioner är skyldiga att erbjuda hälsoundersökningar. Beslutet omfattar till exempel arbetskraftsinvandrare och invandrare som ingår äktenskap eller partnerskap med svensk medborgare. Inom Region Örebro län utförs hälsoundersökningar av Asyl- och invandrarhälsan. Verksamheten får kontinuerligt information från Migrationsverket om vilka asylsökande som finns i länet, för att kunna erbjuda dem hälsoundersökning. De asylsökande som uteblir får en förnyad kallelse. Hur stor andel av asylsökande som genomgår en hälsoundersökning är svårt att mäta eftersom antalet asylsökande hela tiden varierar, men verksamhetens bedömning är att täckningsgraden för hälsoundersökningar är mycket hög. Asyl- och invandrarhälsan arbetar också för att kunna erbjuda hälsoundersökning till nyanlända personer som fått uppehållstillstånd utan att först ha funnits i länet som asylsökande. Det sker genom ett nära samarbete med länets kommuner som anmäler nyanlända till Asyl- och invandrarhälsan. När antalet asylsökande kraftigt ökade under hösten 2015 inleddes arbetet med, Plan för hur Region Örebro län ska hantera flyktingsituationen, som regionstyrelsen antog våren I den lyfts bland annat vikten av genomförda hälsoundersökningar fram. Med anledning av ett utredningsuppdrag i planen har verksamheten genomlysts i en utredning under Någon ytterligare handlingsplan är enligt regionstyrelsens bedömning inte nödvändig. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige

271 REGIONFULLMÄKTIGES HANDLINGAR Diarienummer 16RS2445 att motionen ska avslås. Örebro den 14 februari 2017 Andreas Svahn Ordförande Rickard Simonsson Regiondirektör

272 Bilaga 47:2

273 Bilaga 48:1, 1 (3) Tjänsteställe, handläggare Staben Hälso- och sjukvård, Eva Åkesson Enelo Datum Beteckning Dnr: 16RS4922 Svar på motion från Ola Karlsson (M), Katarina Tolgfors (M), Torbjörn Ahlin (C), Elin Enes (KD) och Anna Ågerfalk (L) om att införa fritt val av hjälpmedel Ola Karlsson (M), Katarina Tolgfors (M), Torbjörn Ahlin (C), Elin Enes (KD) och Anna Ågerfalk (L) har lämnat in en motion där de föreslår regionfullmäktige besluta att införa fritt val av hjälpmedel för att ge patienter valmöjligheter och bättre möjligheter att möta vardagen. Regionstyrelsen får med anledning av motionen framföra följande: Inom Region Örebro län finns förskrivare av hjälpmedel i flera olika verksamheter. Att vara förskrivare innebär att ansvara för hela förskrivningsprocessen, med val av hjälpmedel, utprovning och uppföljning. Även om förskrivaren är ansvarig för förskrivningen, så ska personen som har behov av hjälpmedlet vara delaktig i valet av hjälpmedel. Personen som har behov av hjälpmedel får stöd av förskrivaren att vara delaktig i ett val av en lämplig produkt. På 1177 Vårdguidens webbplats finns den hjälpmedelsguide och de behovstrappor Region Örebro län använder sig av vid förskrivning av hjälpmedel. Motionären skriver om individuellt bemötande med fokus på förutsättningar och behov. Redan idag är utgångspunkten vid en förskrivning att komma fram till ett val som grundar sig på individens aktuella behov. Kan detta inte lösas inom det vanliga sortimentet finns möjlighet till beslut om att skriva ut hjälpmedel utanför det upphandlade sortimentet. Modellen fritt val av hjälpmedel har funnits sedan 2007 och fanns 2016 i sex regioner/landsting och ett antal kommuner. Socialstyrelsen skriver i sin utvärdering Postadress Regionkansliet Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

274 2 (3) och konsekvensanalys av fritt val av hjälpmedel ( ) att förskrivning av hjälpmedel är ett mer patient- och konsumentsäkert sätt att tillhandahålla hjälpmedel på. Vid fritt val är förskrivarens ansvar begränsat. Först ska förskrivaren och brukaren efter en behovsbedömning samråda om fritt val passar och en bedömning görs även om brukaren klarar av att använda fritt val. Om brukaren väljer fritt val fattar förskrivaren ett beslut om egenvård. Sedan ges en rekvisition som patienten själv får köpa ett hjälpmedel för. Hjälpmedlet ägs sedan av brukaren som också ansvarar för det, vilket även innefattar underhåll och service. Hälso- och sjukvården har alltså inget ansvar för hjälpmedlet, men förskrivaren har ansvar att följa upp egenvårdsbeslutet. De olika stegen i förskrivningsprocessen kan överlämnas till brukaren som egenvård, vilket enligt Socialstyrelsen sker i stor utsträckning. Socialstyrelsen skriver i sin utvärdering att mycket tyder på att uppföljning inte alltid sker i den utsträckning som borde vara motiverad, att det finns ärenden där uppföljning inte skett alls och där förskrivaren inte vet om patienten köpt hjälpmedel för sin rekvisition. Enligt Socialstyrelsens utvärdering har införandet inte resulterat i att någon stor grupp hjälpmedelsanvändare erbjudits möjligheten att välja fritt val av hjälpmedel, med undantag av hörapparater vilket finns som fritt val i Region Skåne och Stockholms läns landsting. Bortsett från hörselområdet har användingen av fritt val varit liten. Endast en procent av övriga hjälpmedel har levererats via fritt val. Socialstyrelsen pekar i sin utvärdering även på ett problem som uppstått i samband med fritt val för hörselområdet, då audionomer är såväl vårdgivare som försäljare och det finns incitament för att sälja en hörapparat ur det egna soritmentet istället för landstingets. Dessa dubbla roller är problematiskt ur ett vårdetiskt perspektiv. Ett system där brukaren äger hjälpmedlet, vilket innebär att stå för service och reparationer, kan bli kännbart för den egna ekonomin. I de landsting/regioner som infört fritt val av hjälpmedel finns ofta ett servicekonton kopplat till vissa hjälpmedel som ska täcka dessa kostnader. Om ett servicekonto inte finns eller om pengarna på kontot tar slut, så ligger kostnadsansvaret på brukaren. Socialstyrelsen konstaterar i sin utvärdering att även om det finns ett servicekonto innebär det inga garantier för att det räcker under hela hjälpmedlets livslängd. Det innebär en osäkerhet för brukaren då kostnaderna för reparationer kan bli stora. När hjälpmedel förskrivs inom Region Örebro län är reparationerna kostnadsfria för brukaren, så länge skadan inte beror på oaktsamhet. Region Örebro län har ett ansvar att hushålla med organisationens resurser och det är ofta mer kostsamt att köpa ett hjälpmedel på en öppen marknad än ur ett upphandlat sortiment. Socialstyrelsen pekar i sin utvärdering på att om fritt val av hjälpmedel i sin nuvarande form skulle få större spridning skulle det ge ökade kostnader för huvudmännen. Det är också värt att påpeka att ett flertal hjälpmedel inom Region

275 3 (3) Örebro län återanvänds, vilket är positivt ur kostnadssynpunkt. Med den modell för fritt val av hjälpmedel som finns nu återanvänds inte hjälpmedel, vilket enligt Socialstyrelsen inte är ekonomiskt försvarbart. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att motionen, med hänvisning till fört resonemang, ska avslås. För Region Örebro län Andreas Svahn Regionstyrelens ordförande Rickard Simonsson Regiondirektör

276 Bilaga 48:2

277 Bilaga 49:1 1 (2) Dnr 15RS3502 Svar på motion från Bo Rudolfsson (KD) och Urban Svensson (KD) om att skapa ett heltäckande regionpaket för turist- och besöksnäringen Bo Rudolfsson och Urban Svensson, företrädare för Kristdemokraterna har i en motion föreslagit regionfullmäktige besluta att Region Örebro län skapar Regionenrunt-paket tillsammans med länets kommuner för att göra det lättare att upptäcka hela länet. Region Örebro län har flera ansvarsområden, ett av dem är turism som arbetar med marknadsföring till den nationella och internationella marknaden, strategisk omvärldsbevakning, samordning av och stöd till länets destinationer samt produktutvecklingsansvar för cykel-, outdoor- och måltidsturism. Regionen har även huvudmannaskapet för Bergslagsleden och kanotleder. Allt enligt det antagna handlingsprogrammet för Turism ( ). Idag finansieras stora delar av arbetet i projektform via Regionalfonden och 1:1 medel. Region Örebro län har tillsammans med destinationerna identifierat paketering och marknadsföring som ett gemensamt utvecklingsområde. Ett av de viktigaste uppdraget för Region Örebro län inom besöks/turismnäringen är att samordna och inspirera länets fyra destinationer. Tillsammans med destinationerna försöker vi skapa bra förutsättningarna för tillväxt i regionens besöksnäringsföretag. Ett gemensamt mål är att stötta besöksnäringsföretagen i tillväxt- och marknadsföringsfrågor. Vi erbjuder bland annat utbildningar i exportmognad och digitalisering. Regionen ansvarar även för att hålla samman den internationella marknadsföringen. Där arbetar regionen bland annat med att både stimulera till och marknadsföra flera paket som vänder sig både till svenska och utländska besökare. Regionen och destinationerna arbetar också med B2B (Business to Business) för Holland, Belgien och Tyskland, där matchar vi researrangörer med våra besöksnäringsföretag för att till exempel skapa rundresor i regionen. Det är svårt att förmå researrangörerna att stanna mer än en till max två nätter. Detta beror delvis på att det saknas tillräckligt stora stugbyar med den standard som efterfrågas. Under våren 2017 kommer en gemensam produktmanual att vara klar. Manualen är framtagen i samverkan med destinationerna. Produktmanualen liksom den gemensamma hemsidan som lanseras under 2017 kommer väsentligt att öka förutsättningarna för ökad paketering. Postadress Regionkansliet Region Örebro län Box 1613, rebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

278 2 (2) Sommaren 2016 genomfördes The Heart of Sweden Geotour Sveriges första geotour. En geotour bygger på det populära geocachingen, men knyter samman besöksmål i hela regionen. Cacharna ligger alltså utspridda på attraktiva platser i hela regionen och för att klara geotouren, som är indelas i tre nivåer, behöver besökaren ta sig runt regionen. Satsningen har slagit mycket väl ut och vi kommer att gemensamt genomföra projektet även Ett gott exempel på när gemensam paketering ökar flödet till alla länets destinationer. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att motionen ska anses besvarad med hänvisning till att arbetet med paketering och gemensam marknadsföring av länets besöksnäring är påbörjat och leds från Region Örebro län. För Region Örebro län Andreas Svahn Regionstyrelsens ordförande Rickard Simonsson Regiondirektör

279 Bilaga 49:2

280 Bilaga 50:1 1 (2) Tjänsteställe, handläggare Näringslivsutveckling, Kristina Eklöf Datum Beteckning Er beteckning Dnr: 16RS2493 Katarina Tolgfors (M) Svar på motion av Katarina Tolgfors (M) om att ta fram ett förslag gällande en grundfinansiering av Nyföretagarcentrum i länet för Katarina Tolgfors (M) har i en motion till regionfullmäktige föreslagit att ge nämnden för regional tillväxt i uppdrag att ta fram ett förslag gällande en grundfinansiering av Nyföretagarcentrum i länet för perioden Tolgfors hänvisar till statistik som visar på hur nyföretagandet i vår region varierar kraftigt och inte ligger på en tillräckligt bra nivå om man jämför med genomsnittet nationellt. Regionstyrelsen får med anledning av motionen framföra följande: Alla Nyföretagarcentrum (cirka 90 stycken) runtom i landet arbetar efter samma huvudprinciper. En av dessa huvudprinciper innebär att finansieringen av verksamheten i huvudsak skall ske genom det lokala näringslivets ekonomiska insatser. Det finns sedan en tid tillbaka en överenskommelse i vilken Örebro kommun lovar att ekonomiskt svara upp mot det belopp som Nyföretagarcentrum Örebro får in från det privata näringslivet. Under 2017 ska Region Örebro län anta en ny regional utvecklingsstrategi och i samband med det pågår arbetet med att revidera handlingsplanen för innovation och entreprenörskap. Motionens innehåll (som även omfattar de tre senare tillkomna Nyföretagarcentrum) måste vägas in i arbetet med att skapa ett sammanhållet och väl fungerande rådgivningssystem för hela näringslivet i länet - utformat utifrån den nya regionala utvecklingsstrategin med tillhörande handlingsplaner. Därvid är det viktigt att bedöma hur den regionala nivån av det företagarsfrämjande systemet ska finansieras, och därför bör därför först en genomlysning av detta system göras. Postadress Regionkansliet Region Örebro län Box 1613, rebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

281 2 (2) Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att motionen anses besvarad. Andreas Svahn Regionstyrelsens ordförande Rickard Simonsson Regiondirektör

282 Bilaga 50:2

283 Bilaga 51:1 1 (2) Tjänsteställe, handläggare Projektstöd, Katarina Rönnbacka Nybäck Datum Beteckning Dnr: 16RS3949 Er beteckning Katarina Tolgfors (M) Anna Danielsson (M) Svar på motion från Katarina Tolgfors (M) och Anna Danielsson (M) om att satsa på Alfred Nobels Björkborn I Karlskoga finns Björkborns Herrgård med verksamheter som museum, laboratoriet och Fiffiga huset. Allt nära förknippat med det starka varumärket Alfred Nobel. Idag bidrar Region Örebro län finansiellt till verksamheten med ett anslag på kronor via Länsmuseet. Avdelningen Näringslivsutveckling på Region Örebro län jobbar med turism och besöksnäringsfrågor i ett tätt samarbete med länets fyra destinationer, där Karlskoga/Degerfors är en av destinationerna. Tillsammans verkar vi för att besöksnäringen ska vara lönsam och växande, till exempel genom att stimulera paketlösningar, merförsäljning med mera till varje aktivitet och besöksmål. Destinationsbolaget i Karlskoga/Degerfors har bra kontakter med företagen inom besöksnäringen i sin destination. Ett nätverk av företag är bildat som arbetar med strategiska frågor för produktutveckling, där Björkborn och produkter med anknytning till Alfred Nobel har fått högsta prioritet. Region Örebro län bidrar bland annat med att erbjuda affärsutvecklings- och kvalitetssäkringsmetoder tillsammans med regionens destinationer. Under året kommer minst två utbildningar erbjudas, Kurbits och Swedish Welcome som syftar till att göra företag exportmogna. Under 2017 kommer även arbete att ske med förbättrad digitalisering både av marknadsföring och av bokningsvägar. Alfred Nobels Björkborn är både av ett regionalt, nationellt och internationellt intresse. Stiftelsen Björkborns Herrgård behöver få fler besökare att stanna minst en natt för att göra en markant skillnad i omsättning och tillväxt för Karlskoga, Region Örebro och nationellt. Stiftelsen Björkborns Herrgård har anställt en projektledare som kommer att involveras i de befintliga nätverk som destinationsbolaget leder. En handlingsplan med den framtida strategin är på väg fram och projektledaren och Postadress Regionkansliet Region Örebro län Box 1613, rebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

284 2 (2) styrgruppen jobbar tillsammans med kommunen och näringslivet med frågan hur Björkborn ska utvecklas. Projektledaren kommer att leda arbetet med att göra Björkborns Herrgård mer attraktivt för turister. Bland annat måste planerna på ett eventuellt besökscentrum följas upp. När styrgruppen och projektledarens planer är mer färdigställda kan en diskussion i framtiden inledas om hur finansieringen av arbetet ska se ut. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att motionen Satsa på Alfred Nobels Björkborn anses besvarad. För Region Örebro län Andreas Svahn Regionstyrelsens ordförande Rickard Simonsson Regiondirektör

285 Bilaga 51:2 Örebro den 12 juli 2016 Motion - Satsa på Alfred Nobel s Björkborn. En av de starkast växande näringarna i Sverige är besöksnäringen. Så är det även i vår region där kulturevenemang som Open Art bidragit till att öka turism och besök i Örebro med omnejd och satt Örebro på kartan även internationellt. Det är viktigt och bra för fler näringar och för att öka vår regions attraktivitet. Ett av de starkaste, svenska varumärkena internationellt är Alfred Nobel med kopplingen till det världskända och prestigefyllda Nobelpriset. Det är därför en styrka, och tur, för vår region att Alfred Nobel var skriven i Karlskoga. Där finns Björkborns Herrgård med museum, laboratoriet och Fiffiga huset men framförallt stallbyggnaden som avgjorde Nobelprisets tillkomst, idag Mötesplatsen. Detta måste vi ta hand om och utveckla än mer än vad som görs idag. Det finns en mycket stor potential i det som idag är Herrgård, Museum, Fiffiga huset och Mötesplats Alfred Nobel. Vi Moderater vill stärka detta ytterligare och föreslår att Region Örebro län höjer sina anslag till Björkborns Herrgård (Stiftelsen) och dess verksamhet. Detta anslag går idag via Länsmuseet och ligger för 2016 på kronor. Värdet för Alfred Nobel som varumärke kan bedömas mycket högt och kan bidra till ökad besöksnäring, tillväxt och utveckling för Karlskoga, region Örebro och nationellt. Björkborns Herrgård drar redan idag internationella besökare. Förra årets besökare var nära och bara under första veckan i juni i år har man haft kinesiska besökare. Potentialen för verksamheten är stor men då behövs en stabil och långsiktig finansiering och en grund att stå på. Låt oss vårda och utveckla vårt industri- och kulturarv efter Alfred Nobel. Vi vill därför föreslå Regionfullmäktige besluta: - Att anslagen, via Nämnden för regional tillväxt, ska gå direkt till Björkborns Herrgård och dess stiftelse. - Att anslaget från Region Örebro län höjs till 1.3 Mkr per år fram till Att Björkborns Herrgård och museet marknadsförs som en regional och nationell tillgång och attraktion. Katarina Tolgfors Moderaterna Anna Danielsson Moderaterna

286 Bilaga ~4-25., Aktuel[ fraga till regionradet Karin Sundin ~S} angaende bemanningssituationen pa lanes vardcentraler i sommar. Pa Narsjukvardsberedningen den 19/4 gays information angaende bemannings[aget infor sommaren p~ lanets var~centraler. Det visar sig vara et~t mycket anstrangt Page pa flera hail, i Orebro och ovrig~ (anet. - Anser du att Iaget ar under kontroll och att atgarder vidtas sa att patientsakerheten och tillgangligheten garanteras pattenterna t sommar? Katarina Tolgfors Oppositionsrad (M~

287 Bilaga 54

288

289 Bilaga 54

290 Bilaga 55

291

292

293 Bilaga 56

294

295

296 Bilaga 57

297

298 Bilaga 58