En tillgänglig vård i ett hållbart län Verksamhetsplan med budget 2018

Transkript

1 En tillgänglig vård i ett hållbart län Verksamhetsplan med budget 2018 och planeringsförutsättningar för

2 2

3 Innehåll 4 Förord 6 Vision och värdegrund 8 Verksamhetsplan med budget 10 Organisation 13 Omvärldstrender 16 Hållbar utveckling 22 Hälso- och sjukvård 34 Tandvård 40 Regional utveckling 50 Digitalisering 56 Attraktiv arbetsgivare 60 Ekonomi 67 Bilagor 68 Bilaga 1: Budget 2018 samt plan Bilaga 2: Investeringsbudget 83 Bilaga 3: Åtagande till respektive nämnd 3

4 förord En tillgänglig vård i ett hållbart län En vård med hög kvalitet som är tillgänglig för alla patienter i ett hållbart Örebro län, det är målet för den politiska majoriteten i Region Örebro län. Vår politik bygger på en jämlik och jämställd välfärd i Region Örebro län som är solidariskt finansierad efter behov. Det innebär respekt för allas lika värde och att alla människor ska behandlas lika i länet, oavsett härkomst, kön, ålder, sexuell läggning eller funktionsförmåga. Våra beslut ska vara hållbara ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Hållbar utveckling är att skapa välfärd samtidigt som kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov ska säkerställas. Hälso- och sjukvården ska bli mer tillgänglig och främja hälsa, förebygga sjukdom och ge god och patientsäker vård på lika villkor. Alla resurser i sjukvården ska användas på bästa sätt, för varje enskild patient och också för befolkningen i stort. Ett särskilt fokus läggs på det förebyggande och folkhälsofrämjande arbetet. Ett visionsprogram för den framtida vården ska tas fram. Genom satsningar på den nära vården ökar tillgängligheten för invånarna i Örebro län. Vårdcentralerna tillförs resurser så att fler människor snabbare kan få vård. Alla i Örebro län ska kunna få kontakt med vården samma dag som man söker vård. Under 2018 utvecklas den nära vården för att bli mer tillgänglig. Region Örebro läns tre sjukhus Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett ska utvecklas. Investeringarna och satsningarna på alla de tre sjukhusen fortsätter. Den högspecialiserade vården är en väsentlig del av Region Örebro läns uppdrag och ska utvecklas. Nya metoder och behandlingar innebär en bättre vård för alla samt bidrar till regionens attraktionskraft. Den psykiska ohälsan ökar, särskilt hos unga flickor. Andelen patienter med psykiska åkommor som besöker vårdcentralerna är stor. Därför stärks resurserna till primärvård och psykiatri för att kunna möta patienternas behov. Tandvården ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande samt bidra med kompetens i det hälsofrämjande arbetet. Det förebyggande arbetet i skolorna ska stärkas. Region Örebro län verkar för att det ska finnas goda förutsättningar för ett blomstrande näringsliv samt utveckling av entreprenörskap och innovationer. Genom särskilda stöd och insatser bidrar Region Örebro län till att fler företag 4

5 förord startar och att fler arbetstillfällen kommer till. Inom kort tas beslut om den Regionala utvecklingsstrategin (RUS). I utvecklingsstrategin har alla nyckelaktörer i länet skapat en gemensam grund för en hållbar regional tillväxt. Det praktiska arbetet kommer att genomföras de kommande åren. Att höja utbildningsnivån, att ta till vara allas kompetens samt möjliggöra för ett livslångt lärande är viktiga förutsättningar för regional utveckling. Kompetensförsörjningen bör motsvara arbetsmarknadens behov. Folkhögskolorna spelar en viktig roll för att erbjuda bildning och att höja utbildningsnivån. En särskild satsning görs för att stärka folkhögskolornas möjlighet att möta nya behov. Region Örebro län vill stärka förutsättningarna för länets kulturliv och säkerställa att kulturen ska nå alla länets invånare, med fokus på barn och unga. Samhällsplanering, infrastruktur, kollektivtrafik, bredband och logistik är viktiga delar av utvecklingen i Örebro län. Region Örebro län har en ledande roll i att samordna, utveckla och driva infrastruktur och kollektivtrafikfrågor. Så skapas en hållbar tillväxt för fler jobb och mer resurser till välfärden. Region Örebro län har en ledande roll i att samordna, utveckla och driva det regionala energi- och klimatarbetet i länet. Arbetet genomförs med det regionala energi- och klimatprogrammet som grund och i samarbete med länsstyrelsen. Den största klimatutmaningen framåt finns i omställning till en fossilfri transportsektor. Ett långsiktigt strategiskt arbete med hela transportutmaningen måste därför utvecklas. Kollektivtrafiken är ett centralt verktyg i Region Örebro läns arbete med att skapa goda möjligheter till vardagsresande och omställning till ett hållbart transportsystem. En väl utvecklad kollektivtrafik gör det attraktivt att bo och verka i länet. Hit hör goda tågförbindelser och goda pendlingsmöjligheter. Region Örebro län ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder förutsättningar för ett långsiktigt spännande, utvecklande och hållbart arbetsliv. Kompetensen ska användas på rätt sätt och alla medarbetare ska trivas samt ha en hälsosam arbetsmiljö. Vi satsar på att utbilda personal kontinuerligt dels för att bidra till en kunskapsstyrd organisation dels för att säkerställa personalförsörjningen på sikt. Örebro i november 2017 Andreas Svahn Jihad Menhem Catrin Steen Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de Gröna 5

6 vision och värdegrund Vision och värdegrund Visionen är utgångspunkten för all vår verksamhet. Det pågår ett arbete med att slutföra framtagandet av en gemensam vision och värdegrund för Region Örebro län. Tills dess att den nya gemensamma visionen och värdegrunden är beslutad utgår vi från den som finns i dag. Före detta Örebro läns landstings vision lyder: Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling Värdegrunden, som utgår från visionen, lyder: Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Tidigare Regionförbundet Örebros vision är: Vår handlingskraft i nutid bygger regionens framtid. Visionen visar färdriktningen och det framtida önskvärda läget för Region Örebro län, och värdegrunden ger de tydliga värderingar som ska genomsyra vårt arbete. Tillsammans stärker de vår gemensamma identitet och visar hur chefer och medarbetare ska förhålla sig till varandra och till länsinvånarna. För oss i Region Örebro län betyder det: Ett gott liv för länsinvånarna Region Örebro län arbetar för att skapa goda livsvillkor för länets invånare. Våra ansvarsområden är hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik, kultur och näringslivsutveckling. Vi bidrar till och skapar förutsättning för en smart, hållbar och inkluderande regional utveckling, och arbetar för att ett kulturellt och inkluderande perspektiv ska nå bredare målgrupper. Vi tar aktiv del i kunskaps- och kompetensutveckling i vårt land och i andra länder. 6

7 vision och värdegrund Kraftfull utveckling Vi lever i en värld av ständiga förändringar, med nya möjligheter och utmaningar. Vi skapar trygghet och närhet till våra länsinvånare genom att inhämta och använda ny kunskap samt genom att kritiskt granska vårt arbete. Vår medicinska forskning och högt specialiserade vård gör oss attraktiva regionalt, men även nationellt och internationellt. Vi arbetar också för en tillgänglig och hållbar region som möjliggör utveckling i hela länet. Rikt utbud och tillgänglighet Vi har ett rikt utbud av hälso- och sjukvårdsinsatser. Det spänner från nära bassjukvård till högt specialiserad vård. Vi erbjuder och ger vård efter behov med rätt kvalitet och hög patientsäkerhet. Vi arbetar också för väl fungerande samhällsplanering, infrastruktur och kommunikationer. Tillgänglighet och medmänsklighet är våra ledstjärnor. Förtroende, erfarenhet och nytänkande Vårt medicinska arbete vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet samt rätt kompetens hos våra medarbetare. Lärande i arbetet och nytänkande i arbetssätt och organisation sätter vi främst. Vi prövar och utvecklar nya idéer. Tillsammans för länsinvånarna Utifrån våra länsinvånares behov och livssituationer bygger vi broar mellan våra och andras verksamheter för att nå bästa resultat. Vi arbetar tillsammans med andra samhällsaktörer för att skapa bästa möjliga framtid för människor som bor och verkar i Örebro län. Gemensamma satsningar görs inom kunskap och kompetens, innovationer och entreprenörskap, lustfyllda möten och upplevelser samt den öppna regionen. Vi glömmer aldrig vilka vi är till för. 7

8 verksamhetsplan med budget Verksamhetsplan med budget Region Örebro läns övergripande styrdokument Regionfullmäktiges verksamhetsplan med budget är Region Örebro läns övergripande styrdokument. Det syftar till att utveckla Region Örebro läns verksamhet och vänder sig i första hand till Region Örebro läns verksamheter. Det innebär att de inriktningar och mål som beskrivs i verksamhetsplanen ska göras konkreta och omsättas i praktiken av verksamheten. För att tydliggöra denna konkretisering innehåller verksamhetsplanen en målhierarki i form av regionfullmäktiges övergripande mål och inriktningsmål med indikatorer. Verksamhetsplanen innehåller också uppdrag till den politiska organisationen. Region Örebro läns verksamhetsplan med budget anger regionfullmäktiges prioriteringar. De övergripande målen och inriktningsmålen med indikatorer ska vara utgångspunkt för verksamhetsplaner och löpa som en röd tråd hela vägen fram till den enskilda medarbetaren. Regionstyrelsens och nämndernas ansvar för mål och uppdrag tilldelas i ett åtagande till regionstyrelsen eller respektive nämnd där det framgår vilka mål och uppdrag som tillhör regionstyrelsen eller respektive nämnd. Åtaganden finns som bilaga till verksamhetsplanen. Nämnders och förvaltningars verksamhetsplaner Varje nämnd och förvaltning har ett ansvar att ta fram en egen verksamhetsplan utifrån regionfullmäktiges verksamhetsplan. I åtagandet för respektive nämnd eller regionstyrelsen framgår de mål och uppdrag som fullmäktige bestämt. Utöver dessa kan regionstyrelsen eller nämnderna fastställa egna mål eller uppdrag. Förvaltningarna kan också ta fram egna mål och uppdrag för interna processer. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering har tre huvudsyften: Att ge en mångdimensionell bild av verksamhetens resultat i förhållande till fastställda mål och uppdrag. Att värdera hur styrande riktlinjer och rutiner efterlevs i verksamheten. Att utgöra kunskaps- och beslutsunderlag inför förbättringsarbete och fortsatt planering. Den röda tråden löper från regionfullmäktiges verksamhetsplan med budget med övergripande mål och inriktningsmål med indikatorer till nämnder och förvaltningar, verksamheter och ytterst till medarbetare där mål och uppdrag genomförs. Här vänder planerings- och uppföljningsprocessen och den röda tråden kan följas från mötet mellan invånare och organisation, via verksamhet, förvaltning och regionkansli till nämnd, regionstyrelsen och ytterst regionfullmäktige. Uppföljning sker på alla nivåer i verksamheten; från enkla dagliga ronder eller avstämningsmöten till ledningens återkommande genomgång på verksamhetsnivå. Vidare knyter förvaltningarna samman de olika verksamheternas rapportering till muntliga verksamhetsöverläggningar med regiondirektören och berörda nämnder. Uppföljning av övergripande mål och inriktningsmål med indikatorer görs i delårsrapporter och verksamhetsberättelser inklusive bokslut. Rapportering sker i nämnder och regionstyrelsen. Skriftliga delårsrapporter och verksamhetsberättelser inklusive bokslut lämnas för beslut i nämnd och rapportering till regionstyrelsen. Regionstyrelsen rapporterar till regionfullmäktige i samband med delårsrapporter och årsredovisning inklusive bokslut. Vid bedömning av uppfyllelse av regionfullmäktiges inriktningsmål beaktas utfall för aktuella indikatorer samt nämndernas resultat och aktiviteter kopplade till det aktuella målet. Region Örebro läns uppdrag Genom regionbildningen har den regionala politiska nivån en roll som innebär att vara företrädare för Örebro län, bland annat gentemot staten. Regionorganisationens uppdrag är att driva och samordna arbetet med en hållbar regional utveckling inom hälso- och sjukvård, tandvård, klinisk forskning, utveckling och utbildning, regional tillväxt, samhällsbyggnad och digitalisering. Det regionala uppdraget omfattar också verksamhet inom kollektivtrafik, företagshälsovård, tolkförmedling, att vara huvudman för folkhögskolor och att främja kommunal samverkan och intressebevakning. Kommunikation som strategiskt stöd En trovärdig organisation med fokus på länsborna En tydlig och målgruppsanpassad kommunikation är en förutsättning för att Region Örebro län ska uppfattas som en professionell organisation med hög trovärdighet med fokus på patienterna, länsborna och som en stark aktör för att driva den regionala utvecklingen i länet. En god kommunikation är därför en framgångsfaktor för att leda och styra en organisation mot uppsatta mål. Kommunikation är ett strategiskt verktyg och ska integreras i all planering och utveckling av verksamheten på alla nivåer. Genom att konsekvent arbeta med kommunikation som strategiskt stöd säkerställs även den demokratiska insynen och möjligheten för länsborna och andra intressenter att vara delaktiga och engagerade i organisationens beslut och verksamhet förstärks. 8

9 verksamhetsplan med budget En gemensam vision för en tydlig strategisk inriktning En gemensam vision med tydliga värderingar är en viktig framgångsfaktor för att ytterligare förstärka bilden av Region Örebro län såväl internt som externt. Genom att vara tydliga i regionens kommunikation, och genom att strategiskt prioritera vilka sammanhang regionen väljer att synas i och vad regionen står för blir Region Örebro län tydligare som avsändare. Det i sig bidrar till att stärka uppfattningen av Region Örebro län som en attraktiv arbetsgivare. Den information som kommuniceras, och det sätt som kommunikationen med målgrupperna sker på kräver flexibilitet, ständig utveckling och omvärldsbevakning, då det pågår en snabb omställning i hur kommunikationen sker i samhället. Region Örebro län har många olika målgrupper med olika behov och förutsättningar att ta till sig information. Det är därför viktigt att anpassa såväl innehåll som val av kommunikationskanal. Regionorganisationen ska fortsätta stärka förmågan att använda digitala och sociala medier för att skapa engagemang, interaktivitet och delaktighet. Det ska också säkerställas att relevanta målgrupper nås med viktig, anpassad och tillgänglig information. Chefers och medarbetares kommunikationskompetens och organisationens interna kommunikationskanaler ska utvecklas för att ge medarbetare och chefer goda förutsättningar för att uppfylla uppdrag och kommunikationsansvar. 9

10 region örebro läns ORGANISATION Organisation Medborgare Valberedning Patientnämnd Revision Regionfullmäktige Hållbar regional utveckling Demokratiberedning Personalutskott Ekonomi-, service- och ägarutskott (inkl LOV) Rådet för funktionshinderfrågor Pensionärsråd Gemensam nämnd för företagshälsa och tolkförmedling Vilt- och naturvårdskommitté Fokusnämnd för kultur, bildning och ideella sektorn (tillika folkhögskolestyrelse) Nämnd för regional tillväxt Regionstyrelse tillika nämnd för hälso- och sjukvård samt klinisk forskning Nämnd för samhällsbyggnad (tillika regional kollektivtrafikmyndighet) Etikråd Planerings- och organisationskommitté Fokusnämnd för miljöoch klimatfrågor (tillika styrelse för energikontor) Fokusberedning för klinisk forskning och utbildning Fokusberedning för somatisk och psykiatrisk specialistvård samt högspecialiserad vård Fokusberedning för närsjukvård Fokusberedning för habilitering, hjälpmedel och folktandvård Fokusberedning för folkhälsa den politiska organisationen Regionfullmäktige är Region Örebro läns högsta politiska organ med direktvalda ledamöter som representerar länets medborgare. Regionfullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt för Region Örebro län. Detta innebär bland annat att besluta om mål och riktlinjer för verksamheten, att fastställa budget och skattesats, att besluta om den politiska organisationen och att fastställa reglementen för Region Örebro läns nämnder. Patientnämnden är underställd regionfullmäktige och ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter samt bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Den övergripande arbetsuppgiften för revisionen är att granska om verksamheten följer regionfullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. En väsentlig del är också att främja arbetet med styrning och kontroll av verksamheten. Demokratiberedningen är ett beredande organ underställt regionfullmäktige. Uppdraget är av långsiktig, strategisk karaktär och fokuserar på frågor som berör Region Örebro läns framtida utveckling inom demokratiområdet. Regionstyrelsen är högsta verkställande och beredande organ och har det övergripande ansvaret för Region Örebro läns utveckling. Detta innebär att leda och samordna de övergripande utvecklingsfrågorna, att ansvara för strategisk planering som främjar en långsiktigt hållbar utveckling för Örebro län och att följa upp verksamheten. Regionstyrelsen har initiativrätt och samordningsansvar för framtagande av styrande dokument, till exempel vision, policys och program. Regionstyrelsen är tillika nämnd för hälso- och sjukvård samt klinisk forskning, samt nämnd för folktandvård och serviceverksamheter. Inom regionstyrelsen finns två utskott, personalutskott samt ekonomi-, service- och ägarutskott (inklusive Lagen om valfrihetssystem). Utskotten ska bereda strategiska frågor till regionstyrelsen samt besluta i de frågor som delegerats till utskottet från regionstyrelsen. Det finns fem fokusberedningar som är beredningsorgan till regionstyrelsen. Fokusberedningarna har inte något beslutsmandat. De är fokusberedning för klinisk forskning och utbildning, fokusberedning för somatisk och psykiatrisk specialistvård samt högspecialiserad vård, fokusberedning för närsjukvård, fokusberedning för habilitering, hjälpmedel och folktandvård samt fokusberedning för folkhälsa. Syftet 10

11 region örebro läns ORGANISATION med fokusberedningarna är att stödja och bistå regionstyrelsen, förbättra och möjliggöra kunskapsfördjupning samt skapa ökad tillgänglighet till politiken för medborgare och andra aktörer. Tillsammans med andra kommuner i länet finns en gemensam nämnd för företagshälsa och tolkförmedling där Region Örebro län är värdorganisation. Nämnden ansvarar för företagshälsa och tolkförmedling i enlighet med separat överenskommelse och reglemente. Till regionstyrelsen som rådgivande organ finns pensionärsråd, etikråd samt planerings- och organisationskommitté. Rådet för funktionshinderfrågor ska arbeta för att förbättra villkoren för länets medborgare med funktionsnedsättning med särskilt fokus på tillgänglighet, delaktighet, bemötande och diskriminering. Region Örebro län består även av nämnden för regional tillväxt och nämnden för samhällsbyggnad. Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten, inom de tilldelade ekonomiska ramarna, bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som regionfullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. De står under regionstyrelsens uppsikt och ansvarar för sin verksamhet inför regionfullmäktige. Nämnden för samhällsbyggnad har också en myndighetsroll som regional kollektivtrafikmyndighet och länsplaneupprättare. Det finns två fokusnämnder, dels fokusnämnd för kultur, bildning och ideella sektorn (tillika folkhögskolestyrelse) och dels fokusnämnd för miljö- och klimatfrågor (tillika styrelse för energikontor). Fokusnämnderna ska stödja och bistå nämnden för regional utveckling respektive nämnden för samhällsbyggnad genom att bereda frågor för beslut i nämnden, samt fatta beslut inom fokusnämndens ansvarsområde. Fokusnämnden ska också hantera uppdrag som löpande tilldelats fokusnämnden av nämnden. Vilt- och naturvårdskommittén är ett rådgivande organ till nämnden för regional tillväxt i ärenden som rör vilt- och naturvård. För samverkan mellan Region Örebro län och kommunerna finns ett regionalt samverkansråd. Regiondirektör Regionkansli Patientnämndens kansli Bolag och stiftelser Hälso- och sjukvård med klinisk forskning Folktandvården Regional utveckling Företagshälsa och tolkförmedling Regionservice Verksamhetsorganisation Regiondirektören är verksamhetsorganisationens högsta tjänsteman, direkt underställd regionstyrelsen. Regiondirektörens uppdrag är att ansvara för att korrekta, relevanta och fullständiga underlag finns tillgängliga inför politiska beslut, att omsätta de politiska besluten i handling och att leda och utveckla verksamheten mot de mål som ställts upp i strategiska dokument och verksamhetsplaner. Vidare 11

12 region örebro läns ORGANISATION ska regiondirektören hålla samman organisationen som en helhet och bära det övergripande verksamhetsansvaret samt företräda regionorganisationen i samverkan med andra såväl lokalt och regionalt som nationellt. Till sitt stöd har regiondirektören ett regionkansli med olika kompetensområden samt förvaltningarnas ledning. Regionkansliets uppdrag är att stödja den politiska organisationen och regiondirektören. Vid regionkansliet finns kompetensområden inom hållbar utveckling, administration, juridik, säkerhet, planering, ekonomi, HR, kommunikation och beredning och uppdrag för hälso- och sjukvård. Verksamhetsorganisationen rymmer förvaltningarna hälsooch sjukvård med klinisk forskning, folktandvård, regional utveckling, företagshälsa och tolkförmedling samt regionservice. Förvaltningarna leds var och en av en förvaltningschef som rapporterar till regiondirektören. Patientnämndens kansli lyder under regiondirektören. Region Örebro län Region Örebro läns förvaltnings AB 100 % Tåg i Bergslagen AB 25 % Länsgården fastigheter AB 100 % Länstrafiken Örebro AB 100 % Länsteatern i Örebro AB 91 % Scantec AB 50 % Örebro läns flygplats AB 44,95 % Oslo-Stockholm 2.55 AB 25 % Almi företagspartner AB 24,5 % Alfred Nobel Science Park AB 21 % Länsmusiken i Örebro AB 9 % juridiska personer Region Örebro län är även engagerat genom ägarandelar eller driftbidrag i följande juridiska personer: Mälardalstrafik MÄLAB AB AB Transitio Finsamförbunden i Örebro län Capio Läkargruppen AB Information for Medical Purpose i Stockholm AB Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg Stiftelsen för medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset Örebro Stiftelsen Nora Järnvägsmuseum och veteranjärnväg Stiftelsen Svenska Skoindustrimuseet i Kumla Stiftelsen Frövifors Pappersbruksmuseum Gammelkroppa Skogsskola Kommuninvest ekonomisk förening Stiftelsen Kungliga Gyttjebad och Brunnsanstalten Loka 12

13 Omvärldstrender Demografi Sveriges folkmängd har en hög ökningstakt. Sveriges befolkning väntas bli 11 miljoner invånare år 2025 och 12 miljoner år 2040, enligt SCB:s befolkningsprognos. Förutsatt att länet framöver växer motsvarande sin storlek av Sverige, 3 procent, kommer länet att växa med invånare fram till Troligtvis är befolkningens tillväxttakt något högre fram till 2020 för att därefter minska något. Det är osäkert hur invandringen de kommande åren kommer att påverka folkmängden i länet. Just nu finns cirka personer inskrivna hos Migrationsverket, varav har fått uppehållstillstånd, men inte kunnat få bostad. Historisk erfarenhet är att ungefär 25 procent av alla nyinvandrade till länet flyttar vidare till andra delar av Sverige inom tre år. Storstadsregionerna har dock en allt mer uttalad bostadsbrist, och det är möjligt att personer i det korta perspektivet blir kvar i länet, och även i de mindre kommunerna. Antalet äldre-äldre, det vill säga personer över 80 år ökar dramatiskt. Detta hänger samman med att befolkningen lever allt längre och att de stora generationerna födda på 1940-talet successivt når 80 års ålder. 13

14 OMVÄRLDSTRENDER Befolkningsprognos för år Förändr Förändr Förändr Förändr från från från från Antal (antal) (%) Antal (antal) (%) Askersund , ,5 Degerfors , ,8 Hallsberg , ,8 Hällefors , ,1 Karlskoga , ,3 Kumla , ,0 Laxå , ,5 Lekeberg , ,1 Lindesberg , ,0 Ljusnarsberg , ,0 Nora , ,8 Örebro , ,7 Örebro län , ,2 Befolkningen i Örebro län är något äldre än riksgenomsnittet. Försörjningskvoten kommer att försämras på kort sikt i länet till följd av fler äldre, men också beroende på nyanländas svaga förankring på arbetsmarknaden. Den närmaste tioårsperioden kommer därför dessa två demografiska förändringar innebära att samtidigt som en stor mängd nyanlända ska integreras ska också välfärden byggas upp så att den klarar en stor ökning av antalet äldre-äldre. På sikt kommer en större arbetskraft, i form av nyanlända som etableras på arbetsmarknaden att bidra både som skattebetalare och arbetskraft för att klara de allt fler äldre. Kopplat till den ökande befolkningen blir bostadsfrågan allt mer aktuell. Det behöver byggas fler bostäder för att möta efterfrågan. Samtidigt är det redan i dagsläget bostadsbrist i länets kommuner, framför allt bostäder till nyanlända och studenter, mindre lägenheter som kan leda till att flyttkedjor kan komma i gång. Stad/land Det är en snabb urbanisering i Sverige och även i länet. Befolkningen i tätorterna ökar snabbt men samtidigt är landsbygdens befolkning i absoluta tal nästan oförändrad sedan 1980-talets början. Urbaniseringen sker inte längre genom stora omflyttningar från landsbygden till städerna. Tätorterna växer främst genom invandring och fler födda. Diagrammet visar befolkningsutvecklingen i Örebro län från 1980 till 2015 fördelat på tätorter och landsbygd. Landsbygdens befolkning ligger relativt konstant runt personer. Tätortsbefolkningens tillväxt skjuter fart från millenniumskiftet, med ökande invandring och högre födelsetal Örebro län i tätort 18 Örebro län utanför tätort Landsbygdsbefolkningen är inte lika stabil i hela länet. Om bostadsorten är utanför pendlingsavstånd från Örebro finns en mer accentuerad befolkningsminskning på landsbygden. Under perioden är det framför allt landsbygden i den norra delen av länet som minskat. Samtidigt har allt fler tillgång till ett fritidshus. Det kan förväntas att fler kommer att bosätta sig permanent i fritidshus inom det som kallas tätortsnära landsbygd. I Örebro län sker en fortsatt relativ förskjutning från land till stad. Örebro kommun kommer att bli större än övriga länet sammanlagt någon gång under Detta är ganska ovanligt, i Sverige finns endast Västerås (Västmanland) och Uppsala (Uppsala län) där den största kommunen är större än övriga kommuner tillsammans. Samtidigt ökar pendlingen, vilket gör att samspelet mellan den stora staden (Örebro) och övriga kommuner (den tätortsnära landsbygden) förändras. Digitalisering 1 Digitaliseringen har förändrat samhället och människors förhållningssätt i grunden. Både utifrån hur varor och tjänster designas, produceras och distribueras, men även hur samspel sker i tid och rum. Unga människor har i dag ett självklart förhållningsätt till digitala uttryck som för personer över 40 år fortfarande ses som nya jämfört med traditionella metoder och lösningar. Digitaliseringen i kombination med automatiseringen och robotiseringen skapar genomgripande förändringar för både företag och offentliga verksamheter. Helt nya produkter och 1 Avsnittet är inspirerat av motsvarande text i Region Skånes digitala omvärldsrapport. region-skanes-omvarldsanalys/megatrender/ 14

15 OMVÄRLDSTRENDER tjänster liksom möjligheter att effektivisera processer inom verksamheten innebär att verksamheter möter ett allt högre tryck på omvandlingsförmåga. Digital teknik kommer att utveckla och förändra de offentliga tjänsterna. Utvecklingen inom området för e-hälsa bidrar redan till en effektivisering av vården. Denna nya teknologi kan bidra både till en ökad egenmakt för patienter men också ett frigörande av resurser. Mycket av det som i dag kräver fysisk närvaro kommer att kunna göras av patienten själv eller på distans och med hjälp av olika former av informationstekniker. Digitaliseringen av information och utvecklingen av informationsteknologier gör att samhället i stort, företag och individer kommer att bli mer beroende av informationstekniker och digitala nätverk. Konsumtionen av digitala tjänster förväntas öka allt mer. Tillgången till digital infrastruktur bredband är därför avgörande, inte minst på landsbygden. Den ökade mängden av tillgänglig information och kanaler för information och kulturskapande ställer ökade krav på människors förmåga att källkritiskt hantera den växande informationsmängden. Den ökande informationsmängden ( big data ) kräver verktyg för att hanteras. Big data kan analyseras så att samband kan ses allt snabbare, att finna nya sanningar och tillämpa de senaste vetenskapliga rönen. Den personliga integriteten riskerar att inskränkas och möjligheten att bevaka individer ökar ju mer information som finns digitalt tillgänglig. Det är därför viktigt att etablera system där denna risk begränsas och där sekretess kan säkerställas. Att forma styrmedel och nya ramar för omvandlingen, för att möta digitaliseringen och den tekniska utvecklingen, spelar en central roll för länders och regioners framtida utveckling. Det skapar möjligheter att forma konkurrenskraftiga företag och nya innovativa tjänster inom välfärdssektorn. Balansen mellan stad och landsbygd kan också komma att utvecklas positivt då tillgänglighet till allt mer tjänster, så som e-hälsa, blir digitala. Sverige ligger långt framme i användning av digital teknik, avsevärt högre än genomsnittet i EU. Trots de goda resultaten skapar den allt snabbare utvecklingen av nya tekniska och digitala lösningar ett allt högre tryck på omvandlingsförmågan i Sverige. Samtidigt måste ett digitalt utanförskap minimeras. Ökad robotisering och automatisering kan leda till en allt mer polariserad arbetsmarknad. Arbeten som kräver gymnasieutbildning minskar medan både högkvalificerade arbeten och enklare arbeten ökar. Rutinartade arbeten riskerar att försvinna. Storstäderna och de större universitetsorterna har högst andelar av arbetsmarknaden i de yrken som är svårast att automatisera. Detta pekar mot att den tendens av ökande regionala ojämlikheter som präglat de senaste årens utveckling i Sverige inte kommer att brytas som en konsekvens av teknikutvecklingen. Samtidigt ger automatiseringen också framtida möjligheter för landsbygden. Befarad arbetskraftsbrist kan mildras, och företag kan vässa sin produktivitet. Men en stor utmaning är att många yrkesgrupper kommer att behöva utveckla nya förmågor kopplade till den nya tekniken för att kunna vara fortsatt relevanta på arbetsmarknaden. 15

16 16

17 HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling Region Örebro län är en ansvarsfull aktör med höga ambitioner inom hållbarhetsområdet. FN:s 17 mål för hållbar utveckling sätter den globala agendan till I programmet för hållbar utveckling som beslutades hösten 2016 framgår vilka mål och strategier regionorganisationen har för att bidra till en hållbar utveckling. De tre aspekterna social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet är ofta av olika karaktär, där social hållbarhet är målet, ekologin sätter ramarna och ekonomin är medlet. Människors välmående och goda livskvalitet är målet för det gemensamma samhällsbyggandet. Fungerande ekosystem är en förutsättning för både överlevnad och välfärd. För att skapa välfärden behövs medel såväl som resurser. Dessa kan utgöras av ekonomiska medel eller hur verksamheten bedrivs, men det kan också vara mänskliga resurser i form av engagemang och samskapande. Levnadsvanor, folksjukdomar, åldersstrukturer och miljöfaktorer har påverkan på invånarnas hälsa och är starkt kopplade till både upplevd livskvalitet och samhällsekonomin. Att ekologin sätter ramarna betyder att man i möjligaste mån mildrar påverkan från konsumtion av varor och naturresurser som behövs för att kunna bedriva verksamhet genom att minimera utsläpp till luft och vatten och använda verksamheten för att öka den biologiska mångfalden och gynna ekosystemtjänster lokalt och globalt. Att använda medlen för att klara sociala mål och ekologiska ramar innebär att utveckla innovativa ekonomiska modeller med långsiktiga och samhällsekonomiska perspektiv som mäter nyttan på nya sätt. Det betyder också att använda skattemedel effektivt och ansvarsfullt. Att Region Örebro län har en ekonomi i balans ger förutsättningar att kunna hålla en hög kvalitet på verksamheten även fortsättningsvis. Det möjliggör till exempel nödvändiga framtidssatsningar inom kompetensförsörjning eller investeringar. Att utveckla organisationens mognadsgrad i hållbarhetsfrågor kan beskrivas som att ytan eller överlappningen mellan de sociala, ekologiska och ekonomiska områdena ökar med tiden. När mognadsgraden för hållbarhetsfrågorna är hög i en organisation förbättras verksamheten genom ständig processutveckling och innovation samt genom en hög grad av tvärfunktionell samverkan och kommunikation. Genom att börja identifiera hållbarhetsaspekter och synergier utifrån ett processperspektiv går det att skifta till en mognare organisation där hållbar utveckling är en grundpelare och förutsättning för verksamheten. Inom Region Örebro län finns i dag experter och arbetsgrupper som har förvaltningsövergripande uppdrag, men det är ett arbetssätt som kan utökas mycket mer. För att skapa denna tvärfunktionella samverkan och kommunikation behöver nya strukturer och samarbeten utvecklas mellan olika aktörer inom och utom regionorganisationen. De strategier som Region Örebro län har för att bidra till en hållbar utveckling är: Samverkan och kommunikation tvärfunktionellt inom ordinarie lednings-, huvud-, och stödprocesser. Skapa en hög grad av förankring och ägandeskap i linjeorganisationen gällande hållbarhetsfrågorna. Tydlig målstyrning och kontinuerlig uppföljning av programmets mål och indikatorer för att försäkra att verksamheterna rör sig mot beslutade mål. Att arbeta med utbildning och en lärande organisation för att kontinuerligt utveckla och integrera förståelse av vad hållbar utveckling betyder för regionorganisationen. Organisationskultur och arbetssätt Fler och fler organisationer integrerar hållbarhetsfrågorna i sin affärsmodell. Även i Region Örebro län är detta en framgångsfaktor för att bli ledande och stark inom olika verksamhetsområden samt för att attrahera nya medarbetare och för att behålla kompetens. Socialt Ekonomi Ekologi Ekonomi omi Socialt Ekologi Ekonomi Socialt Ekologi o Figur 1. Modell av hållbar utveckling. Perspektiven överlappar varandra mer och mer. För regionorganisationen betyder det att hållbarhet mer och mer integreras i ordinarie verksamhet och att mognadsgraden i hållbarhetsfrågorna ökar. 17

18 HÅLLBAR UTVECKLING Samhällets ekonomiska stabilitet påverkas bland annat av globala megatrender och regionala utmaningar. Utvecklade system och modeller som möjliggör långsiktighet i budget, beslut, planering, resursfördelning och genomförande gynnar den samhällsekonomiska hållbarheten. Detta ger förutsättningar för en bättre ekonomisk robusthet för verksamheten på längre sikt. Det betyder att beslut, metoder och investeringar behöver belysas ur ett långsiktigt samhällsekonomiskt perspektiv för att uppnå en bättre ekonomisk robusthet. Effektsamband där sociala och ekologiska kostnader synliggörs är svåra att få fram, men behövs för att ge legitimitet åt beslut som går utanför ordinarie budgetprocess. Livscykelkostnadsberäkningar och sociala investeringsfonder är exempel på satsningar med ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv. Att integrera hållbarhetsfrågorna i Region Örebro läns centrala processer kräver en mogen organisation med en hög grad av tvärfunktionell samverkan, god kommunikation och innovationstänkande. Förutom ledningssystem och styrning är det viktigt att använda olika förbättrings- och värdeskapande metoder, initiativ och verktyg. Successivt kommer verksamheten att hållbarhetssäkras genom aktivt lärande. Centrala processer som omvärldsanalys, ledning samt budget- och verksamhetsplanering är viktiga. Region Örebro läns verksamheter har kommit olika långt när det gäller implementering av hållbarhetsfrågorna. Begreppet hållbar utveckling tolkas olika. Här är chefs- och ledarskapet viktigt men även utbildning, lärande och stöd blir nödvändiga inslag i utvecklingsarbetet för att nå målen. Social stabilitet, god hälsa och lika villkor Jämlikhet och jämställdhet är mänskliga rättigheter som också bidrar till stabilitet och trygghet. Därför ska kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder inte påverka hur väl du blir bemött eller behandlad. Region Örebro län ska kännetecknas av öppenhet och dialog. Livsvillkor, förutsättningar och hälsotillstånd är ojämlikt fördelade mellan olika grupper i befolkningen. Det är viktigt att verksamheten fördelar och använder resurser på ett sätt som främjar lika rättigheter och möjligheter. Det handlar inte bara om rättvisa mellan individer, utan också om att ta tillvara människors resurser. Arbetet med analyser utifrån olika diskrimineringsgrunder, till exempel kön, behöver fortsätta för att komma tillrätta med och åtgärda orättvisa skillnader. Det pågående arbetet med gender budgeting-analyser och utbildningsinsatser inom HBTQ behöver fortsätta. Ett långsiktigt arbete med HBTQ-certifiering och HBTQ-diplomering är också angeläget att utveckla. En god och jämlik folkhälsa är både ett resultat av och en förutsättning för en hållbar utveckling tillsattes en kommission för jämlik hälsa i Region Örebro län. Kommissionen fortsätter arbetet med att ta fram den samlade kunskap som finns och fortlöpande föreslå insatser som skapar förutsättningar för att nå en mer jämlik hälsa hos befolkningen i länet. Här är det civila samhället centralt, med aktörer som Örebro läns idrottsförbund, studieförbunden med flera. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser påverkar människors levnadsvanor vilket ökar livskvaliteten hos befolkningen, förbättrar folkhälsan samt ger samhällsekonomiska vinster. Inom hälso- och sjukvården ses patienter, brukare, anhöriga och närstående samt den egna personalen alltmer som medproducenter i det gemensamma arbetet för en bättre och mer jämlik hälsa. För att nå utsatta grupper behöver strategier för riktade insatser, till exempel hälsofrämjande stöd- och kommunikationsinsatser, tas fram. System och arbetssätt för att implementera och följa upp Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder är en viktig hållbarhetsfråga. Tobacco Endgame är också exempel på ett av de hälsofrämjande projekt som pågår. Livsmedel, mat och måltider påverkar alla tre hållbarhetsaspekterna och är viktiga redskap i det dagliga hållbarhetsarbetet. Även omgivningsmiljön påverkar människors hälsa. Produktval i inomhusmiljöer, buller och partiklar från busstrafiken är därför viktiga områden. En god, inkluderande och tillgänglig kommunikation förstärker den demokratiska insynen och möjligheten för länsbor och andra intressenter att vara delaktiga och engagerade i organisationens beslut och verksamhet. Att genom olika former av medborgardialog ta tillvara erfarenheter och idéer från medborgare kan öka kunskapen inför politiska beslut samt bidra till att skapa tillit för de demokratiska processerna och stödja utvecklingen mot ett hållbart samhälle. I samband med dialoger är det viktigt att försöka inkludera grupper som inte vanligtvis gör sina röster hörda i samhällsdebatten. Ett särskilt fokus ligger på att ta tillvara ungas kunskaper och synpunkter genom åtgärder som också stärker deras inflytande och delaktighet i samhällslivet, som ökar deras kunskaper om demokrati och som innebär att fler unga deltar i och påverkar samhällsutvecklingen. En naturlig del i verksamhetsutvecklingen är att se brukare och patienter som medskapare i planering och genomförande av de tjänster som Region Örebro län tillhandahåller. Genom detta tillvägagångssätt kan stora erfarenhetskunskaper tas tillvara för att bättre möta de behov som finns och för att öka kvaliteten på de tjänster som utförs. 18

19 HÅLLBAR UTVECKLING Barnrättighetsfrågor kommer att få starkare status i och med att FN:s konvention om barnets rättigheter föreslås bli lag Både utbildningsinsatser och utökat systematiskt arbete kommer att genomföras. Minskad sårbarhet, klimatpåverkan och fossilberoende Att hantera klimatförändringarna är en av de största utmaningarna för den globala hälsan. Välfärdssystemen och samhällsekonomin utmanas och klimatförändringarna påverkar även demografin. Klimatrelaterade flyktingströmmar och folkvandringar påverkar verksamheten och hur regionorganisationen organiserar och dimensionerar tjänsteutbudet. Genom att arbeta klimatsmart och öka medvetenheten i beteenden och arbetssätt minskar klimatrelaterade utsläpp från energianvändning, livsmedel, måltider, resor, transporter, förbrukningsmaterial och andra varor. Inom dessa områden finns ett arbete som redan är etablerat i den ordinarie verksamheten och fokus blir därför ett fortsatt förbättringsarbete med höjda ambitioner. Etiska aspekter vid placeringen av finanser finns sedan tidigare med i finanspolicyn. På grund av finanssektorns stora indirekta påverkan på klimatet är det viktigt att det redan aktiva arbetet med klimatfrågan kopplat till fonder och investeringar fortsätter. Investeringar ska bidra till att öka andelen förnyelsebar energi och aktivt bidra till en cirkulär ekonomi. Klimatförändringarna ger ett mer extremt väder vilket kan ge fler skyfall, skogsbränder, värmeböljor och stormar. Detta leder till en ökad sårbarhet både för samhället i stort och för verksamheten. Det extrema vädret kan bidra till ökad spridning av sjukdomar och en osäker försörjning i leveran- 19

20 HÅLLBAR UTVECKLING törsleden av bland annat utrustning, varor och livsmedel. Det fortsatta arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser och kontinuitetsplaner är därför väsentliga för Region Örebro läns framgång som organisation. Att arbeta mot en fossilfri verksamhet bidrar till minskad klimatpåverkan, mindre sårbarhet ekonomiskt och ökad resiliens (möjligheten eller förmågan hos ett system att återhämta sig). Ökad digitalisering är en global megatrend men också en viktig och prioriterad fråga för Region Örebro län. Digitaliseringen ger förutsättningar för resurseffektivisering och minskad sårbarhet i verksamheterna, till exempel genom digitala möten. Miljöpåverkan Ekosystemtjänster, till exempel rent vatten, reglerat klimat, grödor och frisk luft, utgör grunden för människors livskvalitet och om de försämras eller försvinner uppkommer kostnader för samhället. Naturen är inte bara till nytta för människor utan har även ett egenvärde. Många klassiska miljöfrågor är i dag rutinfrågor och ingår i ledningssystem och rutiner. Men det finns fortfarande stor potential att både förbättra och tänka nytt. Att minska miljöpåverkan är ofta starkt knutet till god hushållning av resurser. Det finns stora potentiella resursbesparingar knutna till minskat matsvinn och avfall, färre engångsprodukter samt ökad återanvändning av till exempel möbler och kontorsmaterial. Region Örebro län ska vara en aktiv aktör när den cirkulära ekonomin nu växer fram. Möjlighet till friluftsliv är en kulturell ekosystemtjänst, till exempel arbete med rehabiliteringsmiljöer. I dag pågår ett arbete med parker, tak och andra ytor för rehabilitering, rening av vatten och ljuddämpning med mera, men här finns potential att utöka och utveckla den nytta ytorna ger. Läkemedelsrester i avloppsvattnet bidrar bland annat till antibiotikaresistens och att hormonstörande ämnen påverkar vattenlevande djur, och även människor, negativt. Här behövs samarbete med andra aktörer för att uppnå en god effekt. Digitaliseringen och användningen av it skapar nya arbetssätt som ger goda möjligheter till resurseffektivisering och minskad miljöbelastning, men den innebär samtidigt miljömässiga och sociala utmaningar vid produktion, användning och avfallshantering. Här finns vinster att göra genom att arbeta strategiskt. Arbetet med medicinskteknisk utrustning har på liknande sätt potential att minska miljöpåverkan och förbrukning av kemikalier, energi och anestesigaser. Upphandling och inköp Många av produkterna som används i verksamheten produceras i låglöneländer, där det finns risk att de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter inte uppfylls. Landsting och regioner samverkar nationellt om socialt ansvarstagande och hållbar upphandling av varor och tjänster genom en gemensam uppförandekod. Krav ställs på hållbara och ansvarsfulla förhållanden i leverantörskedjorna och uppföljning av ställda krav görs gemensamt. Det kan till exempel handla om lika rättigheter, barns rättigheter, bättre arbetsvillkor, arbetsmiljö, tillgänglighet eller mindre miljöpåverkan. Att ställa krav på eller att välja en mer hållbar produkt eller tjänst kan generera ökade kostnader framförallt på kort sikt. Det beror till stor del på att priset inte speglar den egentliga produktionskostnaden, varken för de ändliga eller miljöskadliga råvaror som ingår eller för den arbetskraft som använts. Den etiska märkningen av produkter innebär att tillverkningen är granskad av en tredje part som ska säkerställa ansvarsfulla arbetsvillkor enligt ställda krav. Att köpa etiskt märkta produkter är relevant för olika produktområden där risken att de mänskliga rättigheterna inte uppfylls är känd. Exempel på relevanta produktområden är livsmedel som kaffe, kakao, frukt och nötter, samt textilier, blommor och guld. Att arbeta med uppföljning av avtal och köptrohet bidrar generellt till minskade kostnader och att säkra produkter och tjänster används. Genom att utveckla strategier vid upphandling och inköp går det att tillsammans med andra offentliga aktörer utveckla marknaden i en mer hållbar riktning. Det kan handla om leverantörsdialoger eller att välja ut och prioritera områden eller kategorier som passar för olika typer av krav eller utvecklingsprojekt. Funktionsoch innovationsupphandlingar kan också användas i syfte att skapa mer hållbara produkter och tjänster. Att arbeta med hållbara textilier eller att dela upp upphandlingarna i mindre delar för att möjliggöra för små och medelstora företag att delta i upphandlingar av till exempel livsmedel är exempel på åtgärder som kan vidtas. Genom krav på praktik- eller lärlingsplatser hos leverantörer där detta är möjligt, så kallad social hänsyn vid upphandling, kan lokal sysselsättning och social integration främjas. Vid upphandlingar utses referensgrupper med representanter från verksamheterna. Att de får det stöd och den utbildning de behöver för att kunna bevaka samtliga perspektiv är en förutsättning för att hållbara upphandlingar ska kunna göras. 20

21 HÅLLBAR UTVECKLING Mål och uppdrag inom hållbar utveckling ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län är en ansvarsfull aktör med höga ambitioner inom hållbarhetsområdet. Hållbar utveckling för regionorganisationen är att skapa välfärd och livskvalitet när verksamheten bedrivs samtidigt som kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov säkerställs. Inriktningsmål 1. Hållbarhet är integrerad i ordinarie verksamhet och mognadsgraden i hållbarhetsfrågor ökar. Indikator: Aktivitetsplaner för programmet för hållbar utveckling är implementerade och följs upp i verksamheterna, samt genom en hållbarhetsredovisning. Uppdrag inom HÅLLBAR UTVECKLING 1. Regionstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att fortsätta arbetet med jämställdhetsanalys (gender budgeting), för minst en verksamhet per förvaltning och år samt att utifrån dessa och tidigare jämställdhetsanalyser implementera åtgärder. 2. Regionstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att arbetet med att HBTQ-diplomera fler verksamheter ska intensifieras. 3. Regionstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att fortsätta arbetet med att analysera barnrättsperspektivet för minst en verksamhet per förvaltning och år samt att utifrån dessa och tidigare analyser av barnrättsperspektivet implementera åtgärder. 5. Regionstyrelsen får i uppdrag att utarbeta en kostpolicy för Region Örebro län. Kostpolicyn ska omfatta alla tre hållbarhetsaspekterna och ge stöd i arbetet för att främja hälsa hos patienter och personal samt en minskad klimat- och miljöpåverkan. 6. Regionstyrelsen får i uppdrag att utreda möjligheten att låta Region Örebro läns kostenhet göra en flerårsplanering avseende matsedel och råvaruinköp, med syfte att låta producenter bättre planera sin produktion. 7. Regionstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att fortsätta förbättringsarbetet och höja ambitionerna kring Region Örebro läns arbete med resor och transporter genom att vidareutveckla, implementera och kommunicera resehierarkin. 8. Regionstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att fortsätta förbättringsarbetet och höja ambitionerna kring klimatsmarta arbetssätt genom att vidareutveckla, implementera och kommunicera klimatlistan, samt följa upp arbetet i verksamheterna samt i verksamhetsberättelsen till regionfullmäktige Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram förslag och genomföra åtgärder i Region Örebro läns verksamhet som syftar till att minska utsläpp av klimatpåverkande gaser. 10. Regionstyrelsen får i uppdrag att under 2018 ta fram en ny upphandlingspolicy. Policyn ska i enlighet med gällande upphandlingspolicy särskilt beakta den sociala aspekten och miljöaspekten, men även inkludera jämställdhetsaspekten. Upphandlingspolicyn ska säkerställa att upphandlade leverantörer, där så är möjligt, erbjuder sina anställda kollektivavtalsliknande villkor. 4. Regionstyrelsen får i uppdrag att påbörja arbetet med att ta fram en ny Folkhälsoplan. 2 Klimatlistan är en handbok för beställare och verksamheter i Region Örebro län. Handboken är framtagen för att stötta verksamheterna i arbetet med att beställa miljö- och klimatsmarta material och produkter. 21

22 22

23 hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Örebro län ska främja hälsa, förebygga sjukdom och ge god och patientsäker vård på lika villkor. Det gäller framför allt patienterna i Örebro län, men också patienter som Region Örebro län som universitetsregion har ett ansvar för utifrån ett större sjukvårdsregionalt och nationellt perspektiv. Hälso- och sjukvården i Region Örebro län förändras i takt med samhället i övrigt. Totalt sett innebär detta krav på en kontinuerlig förändring av både struktur och innehåll i hälso- och sjukvården. Befolkningsutvecklingen i länet kännetecknas av en tilltagande urbanisering med en kraftig befolkningstillväxt framför allt i Örebro kommun, som nu växer med närmare invånare varje år. Den demografiska utvecklingen leder också mot en växande äldre befolkning och en generellt sett ökande ohälsa. Detta ställer krav på att sjukvården möter ökande och delvis nya behov. Utvecklingen inom hälso- och sjukvårdssektorn är stark. Ny teknik öppnar nya möjligheter till ett bättre liv för många människor där det nu går att göra insatser som var otänkbara för bara några år sedan. Detta är positivt, men ställer hälso- och sjukvården inför stora utmaningar, inte minst kompetensmässigt och ekonomiskt. Lösningar måste hittas för att hantera den ökade specialiseringen parallellt med att vården kan göra allt mer för allt fler. Tillgänglig, kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd vård Patienter i Region Örebro län ska erbjudas vård som uppfyller Socialstyrelsens krav på god vård. All vård ska ges utifrån den enskilda individens behov och med ett gott personligt bemötande. Utgångspunkten i hälso- och sjukvårdens utvecklingsarbete är att genom kunskapsstyrning bygga en jämlik och högkvalitativ vård i hela länet där de gemensamma resurserna utnyttjas optimalt. Hälso- och sjukvården ska erbjuda tillgänglig första linjens sjukvård med hög kvalitet. Detta ska också gälla för den mer avancerade specialistsjukvården där ökad koncentration bidrar till hög tillgänglighet och kvalitet. Tillgänglig vård efter behov Tillgänglighet är en mycket viktig kvalitetsfråga för hälsooch sjukvården, och som är beroende av hög effektivitet. Det är viktigt att hela kedjan från första kontakt till rätt vård i rätt tid fungerar väl, så att patienten utifrån sina personliga förutsättningar har lätt att nå vården. Särskild vikt ska läggas vid patientens möjlighet att få kontakt med sjukvården samma dag som man upplever ett behov. Vid denna kontakt ska patienten kunna få svar på grundläggande frågor om sitt tillstånd samt ställningstagande till eventuella fortsatta åtgärder, som inplanering av besök på lämplig mottagning eller annan åtgärd. Denna kontakt kan ske direkt med mottagning eller vårdcentral eller via Region Örebro läns utbud av 1177 Vårdguidens e-tjänster eller via 1177 sjukvårdsrådgivning. I dagens samhälle är användningen av e-tjänster en naturlig och ökande del av kommunikationen för hälso- och sjukvårdens patienter. Den utveckling som sker av olika e-tjänster inom ramen för 1177.se förenklar och kompletterar kontaktvägarna till vården och kan även i vissa fall ersätta regelrätta besök inom sjukvården. Region Örebro län bedriver ett pilotprojekt för vård via video som ett komplement till ordinarie kontaktvägar inom vården. Projektet tar även fram ett förslag till etablering av en digital vårdcentral. Mer om detta finns att läsa i kapitel Digitalisering, avsnitt e-hälsa. Under 2018 får de vårdcentraler som ännu inte har någon drop in-mottagning i uppdrag att förbereda för att starta en sådan senast 1 januari Bildandet av ett operationsråd inom Region Örebro län som ansvarar för en länsövergripande produktionsplanering av operationer samt bildandet av länsverksamheter för ortopedisk kirurgi, kvinnosjukvård och allmän kirurgi har varit viktiga delar i arbetet med att korta väntetider till operation. Införandet av standardiserade vårdförlopp för cancerprocesser och arbetet med vårdprocesserna för flera av de stora folksjukdomarna är en annan del av tillgänglighetsarbetet och har stor betydelse för att effektivisera utredningsarbetet för patienter med dessa sjukdomar. Inom hälso- och sjukvården finns flera olika yrkeskategorier (läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter med flera) som samverkar för att möta de olika behov som dagens patienter har. Det är viktigt att ständigt arbeta vidare med vårdens strukturer med målet att patienten ska få möta den vårdpersonal som har bäst möjlighet att tillfredsställa patientens specifika behov. Den pågående processen att omvandla dagens vårdplatsstruktur till en modern och funktionell struktur ska fortsätta. Den ska vara anpassad både för de patienter som finns i dag samt till de nya möjligheter som erbjuds med dagens och morgondagens tekniska utveckling. Det gäller översyn av vårdtider, vårdnivåer, patientflöden och logistik, arbetssätt och mycket mera. Kunskapsstyrd vård Nationellt pågår ett arbete med att skapa förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård (SOU 2017:48). Detta för 23

24 hälso- och sjukvård att säkerställa att hälso- och sjukvård som ges befolkningen är kunskapsbaserad och jämlik. Kunskapsstyrning är det stöd- och styrsystem som skapar förutsättningar för en ständigt förbättrad kvalitet och likvärdighet. Kunskapsbaserad vård och evidensbaserad praktik är också en förutsättning för en jämlik vård och omsorg oavsett patienter och brukares socioekonomiska bakgrund och tillhörighet som till exempel kön, etnicitet eller sexuell läggning. En ökad öppenhet kring resultat och jämförelser bidrar till minskad variation genom att olikheter uppmärksammas. Kunskapsstyrning innefattar tillgång till kunskapsstöd, stöd för uppföljning och analys samt stöd för utveckling och verksamhetsnära förbättringsarbete. Exempel på kunskapsstöd är nationella riktlinjer samt systematiska kunskapsunderlag vilka kan ligga till grund för implementering av nya arbetssätt och ordnat införande. Genom att analysera resultat kan riktade förbättringsarbeten genomföras. Detta förutsätter en organisatorisk struktur där ledarskap och efterfrågande av resultat är viktiga faktorer. Jämlik och jämställd vård Alla invånare i länet ska ha samma kvalitet och omhändertagande i sjukvården oavsett var man bor. Utvecklingen av närsjukvård i Region Örebro län ger förutsättningar att skapa en god och effektiv första linjens sjukvård i samverkan mellan primärvård och specialistkliniker vid sjukhusen och inom psykiatrin. Viktigt är också att ständigt arbeta för att hälso- och sjukvården blir allt med kunskapsstyrd och därigenom effektiv samt jämställd och jämlik för länets invånare. En viktig jämställdhetsfråga är att motverka våld i nära relationer. Det krävs flera olika insatser för att motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha lika rätt till kroppslig integritet. Patientsäker vård I Region Örebro län ska patienter känna sig trygga, informerade och delaktiga i den vård som ges av kompetenta och engagerade medarbetare på alla nivåer. Målet för Region Örebro län är att erbjuda patienter en god, jämlik, kunskapsstyrd och säker vård med nollvision för vårdskador. Det är därmed av största vikt att verksamheterna arbetar systematiskt med kvalitets- och utvecklingsarbete för patientsäkerhet och för att förhindra att vårdskador uppstår. En patientsäkerhetsstrategi finns beslutad vilken anger inriktning en god och säker vård. Region Örebro län ska stå för ett säkerhetsklimat där öppenhet och transparens medverkar till en lärande organisation för alla medarbetare. Vidare syftar strategin till att underlätta för patient och närstående att delta och medverka i patientsäkerhetsarbetet. Utveckling av patientsäkerhet i vården i takt med tiden kräver nya metoder och verktyg vilket ställer ökade krav på arbetssätt, verksamheter samt kompetens. Fortsatta utmaningar gällande patientsäkerhet är för vårdgivaren att: enlighet med Patientsäkerhetslagen utreda och hantera anmälningsskyldigheten enlighet med Patientlagen möjliggöra delaktighet, information och samtycke för patienterna enlighet med Klagomålsutredningen hantera klagomål inom verksamheterna Avvikelserapporter ger en uppfattning om organisationens medvetenhet och kan vara en indikator på patientsäkerheten i vården. Med aktiva insatser inom valda områden möjliggörs målet att ingen patient ska skadas eller avlida av undvikbara orsaker i samband med vård och behandling. Patientsäkerhetsarbetet ska ingå som en integrerad del i det dagliga arbetet och följas upp på alla ledningsnivåer med ansvar för hälso- och sjukvård. Varje verksamhetschef ansvarar för att uppföljning, rapportering och egenkontroll sker i linjeorganisationen. Chefläkare och anmälningsansvariga ansvarar för att uppföljning av vårdskador sker enligt anmälningsskyldighet och enskilda klagomål samt att detta bidrar till utveckling av en säkrare vård. I den årliga Kvalitet- och patientsäkerhetsberättelsen redovisas resultat samt analys av arbetet som fortgått under året, och den utgör sedan underlag för planering. Personcentrerad vård All vård ska ges utifrån den enskilda individens behov, med god kvalitet och professionellt bemötande. I Patientlagen tydliggörs att vårdgivaren ska ge alla patienter möjlighet till delaktighet i den egna vården. Lagen förtydligar och utvidgar också kravet på information i vårdens kontakt med patienten. En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är att ta lärdom av patienters och närståendes upplevelser av vården, såsom rapporter och återkoppling från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) samt de händelser som blir föremål för patientnämndens arbete. 24

25 hälso- och sjukvård Patientmedverkan i patientsäkerhetsarbetet utgår från tre perspektiv. Dessa är: Att hälso- och sjukvården utvecklar vården tillsammans med patienten. Att patienten bidrar och är en part i beslutsprocessen i vården. Att patienter ska ges möjlighet till delaktighet via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Patienternas synpunkter och klagomål ska i en modern vårdorganisation omhändertas och utgöra underlag för förbättringar. I enlighet med Klagomålsutredningens intentioner anpassar Region Örebro län sitt arbete med att ta emot och hantera synpunkter och klagomål från patienter, närstående och medborgare. Framtidsinriktad vård Svensk hälso- och sjukvård står inför nya utmaningar i att möta invånarnas behov lokalt, men också i att fortsätta utvecklas nationellt på ett sätt som innebär att landets resurser används för hela befolkningens bästa. Genom att samla all hälso- och sjukvård i en gemensam förvaltning med närsjukvård och länskliniker har goda möjligheter skapats för Region Örebro län att kunna möta kommande utmaningar i Örebro län och även bidra i utvecklingen av en god hälso- och sjukvård nationellt. Regionstyrelsen kommer under 2018 att ta fram ett visionsdokument med en målbild för hälso- och sjukvårdens utveckling fram till år Dokumentet ska ta hänsyn till demografiska förändringar och ekonomiska förutsättningar för att åstadkomma en utveckling mot en mer nära vård, en fortsatt utveckling av nivåstrukturering av den högspecialiserade vården, forskning och utbildning. Utveckling av närsjukvård i första linjen En effektiv sjukvård är en förutsättning för sjukvårdens kvalitet och för att tillgängliga resurser tillvaratas på bästa sätt. Utveckling av första linjens sjukvård är avgörande för att lyckas. Utmaningen som delas med övriga landet är också att styra resurser för att klara nära vård och komplexa behov och skapa en hälso- och sjukvård med primärvården som bas i enlighet med utredningen om Effektiv vård (SOU 2016:12) som utvecklas i God och nära vård (SOU 2017:53). Primärvården har ett särskilt stort ansvar att utgöra basen i hälso- och sjukvården. Det är hit patienterna i första hand ska vända sig för att få hjälp med vanligt förekommande sjukdomar. Alla resurser inom vården ska användas på bästa sätt, både för befolkningens hälsa i stort och för varje enskild patient. Allt mer av vården i första linjen kommer i framtiden att behöva utföras utanför sjukhusen, på vårdcentral eller i patientens hem. Primärvården behöver därför utvecklas och stärkas för att möta de behov som finns i första linjen. För att nå dit behöver resurser som i dag är knutna till sjukhusen i större utsträckning finnas utanför sjukhusens väggar tillsammans med primärvård och kommunernas vård och omsorg. Den svenska hälso- och sjukvården skiljer sig från många i övrigt jämförbara länder genom en sjukhustung struktur. Primärvården har redan i dag svårt att klara första linjens vård med uppdrag att möta en stor och bred grupp patienter. Konsekvenser av brister i första linjens vård påverkar hela hälso- och sjukvården, ett exempel är att många patienter söker sig till sjukhusakuten istället för till sin vårdcentral, vilket inte innebär ett effektivt omhändertagande. Närsjukvård är den vård som finns närmast patienten, det vill säga vård av vanliga sjukdomar som patienten behöver ofta och geografiskt nära. Utvecklingen av närsjukvården i Region Örebro läns samtliga geografiska delar har påbörjats och ska fortsätta. Utvecklingen ger förutsättningar att skapa en god och effektiv första linjens sjukvård. Första linjens vård har organiserats i närsjukvårdsområden. Detta underlättar både samarbete och processer mellan primärvård och specialiserad sjukhusvård samt även samarbetet mellan sjukvården som drivs av Region Örebro län och den vård som bedrivs i länets alla kommuner. På så vis kan patienterna få en så god vård som möjligt, utan att vården påverkas av att den bedrivs av olika organisatoriska enheter. Koncentration ett nyckelbegrepp både i landet och lokalt Trenden i Europa och därmed i Sverige går mot en ökad koncentration inom den mest specialiserade vården. På nationell nivå pågår ett arbete bland annat utifrån rikssjukvårdsnämndens arbete, Socialstyrelsen uppdrag att implementera den statliga utredningen Träning ger färdighet Koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98) och den fortsatta utvecklingen av regionala cancercentra (RCC). Detta utifrån samma utgångspunkt, att ett större patientunderlag leder till en ökad volym av åtgärder vilket ger mer träning och därigenom ökad kvalitet och effektivitet. För att vara en attraktiv medspelare i utvecklingen måste hälso- och sjukvården i Region Örebro län kunna visa på nationellt hög kvalitet och vara en bra samarbetspartner för övriga landet. Ett liknande arbete med koncentration pågår lokalt, mellan och inom verksamheter i Örebro län. Genom att 25

26 hälso- och sjukvård samordna verksamheten i länskliniker uppnås en bättre och mer jämlik vård för den vård som behövs mer sällan. De samordnade verksamheterna ger ett enhetligt arbetssätt, och gör det möjligt att på ett bättre sätt disponera resurser såsom personalens kompetens, lokaler och medicinsk teknisk utrustning. Alla patienter i länet erbjuds samma vård. Patienterna hänvisas och styrs till det sjukhus som kan ge bästa medicinska kvalitet och tillgänglighet. Länets alla tre sjukhus ska bedriva både bassjukvård och mer avancerad sjukvård. Genom att koncentrera olika ingrepp som görs sällan till olika sjukhus får medarbetare utföra och delta i vården av ett större antal liknande ingrepp och behandlingar och på så vis höja sin kompetens. Den högspecialiserade vården genomgår på ett nationellt plan samma utveckling som all annan vård med koncentration till ibland färre enheter än de sju universitetssjukhusen. Universitetssjukhuset Örebro är ett av sju sjukhus för högspecialiserad vård i landet. Detta ger närhet till högspecialiserad vård, till exempel cancervård, samt avancerad akutsjukvård vid trauma och andra sjukdomar som kräver särskilda resurser och högspecialiserad kompetens. Region Örebro län måste samla verksamheten för att på så sätt stärka profileringen inom regionorganisationen och inom utvalda högspecialiserade verksamheter som tar emot patienter från Uppsala-Örebroregionen och hela landet. Genom att arbeta med koncentration inom länet, där särskilda centra i länet fokuserar på en viss typ av åtgärder, skapas förutsättningar och utrymme för att behålla och utveckla Region Örebro läns högspecialiserade vård på ett sjukvårdsregionalt och nationellt plan. Hälso- och sjukvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Medlemskapet i det nationella och internationella nätverket för Hälsofrämjande sjukvård berör Region Örebro läns samlade uppdrag och förutsätter aktiviteter och insatser med fokus på fyra perspektiv: ledning/styrning, befolkning, medarbetare och patient/vårdperspektiv. Hälso- och sjukvården inom Region Örebro län har en avgörande roll, bland annat som bärare av hälsofrämjande kompetens i linje med kunskapsstyrning och med sjukdomsförebyggande och förberedda insatser i vårdens möte med patienter inom riskgrupper. Ett exempel är att diabetesvården i Region Örebro län har bedrivit ett intensivt förbättringsarbete under de senaste åren för att förbättra resultaten när det gäller patienternas långsiktiga blodsockernivå för patienter med diabetes. Arbetet har lett till goda resultat för dessa patienter, såväl barn som ungdomar och vuxna. I budget för 2018 avsätts 15 miljoner kronor i en satsning för fortsatt införandet av glukosmätare för kontinuerlig mätning av patienternas blodsockernivå. Region Örebro län förstärker fokus på hälsoinriktning med bred ansats inom alla verksamheter och i samverkan med myndigheter och kommuner samt med idéburna organisationer. Flertalet regionövergripande dokument gör gemensam sak för att bidra till en hälsofrämjande utveckling i länet. Program för hållbar utveckling, Regional utvecklingsstrategi, Folkhälsoplan, liksom arbetet med kommission för jämlik hälsa och Handlingsplan för ökad suicidprevention och minskad psykisk ohälsa är några av de inriktningsdrivande 26

27 hälso- och sjukvård beslutsdokumenten som berör både Region Örebro län och samarbetspartners i samhället. Även i sjukvårdsregionen lyfts hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser fram som del i utformningen av programråd och vårdprogram. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vård Att förebygga sjukdomar behöver bli en självklar del av hälsooch sjukvårdens arbete och kommer enligt Socialstyrelsens bedömning att leda till besparingar på lång sikt i form av minskade sjukvårdskostnader för levnadsvanerelaterade sjukdomar. Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlsjukdom och stroke samt 30 procent av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av typ-2 diabetes. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor är de levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvården erbjuder effektiva åtgärder för alla dessa fyra levnadsvanor. I Sverige är 15 procent fysiskt inaktiva, 25 procent äter för lite frukt och grönt, 10 procent röker dagligen och 10 procent av kvinnorna och 20 procent av männen har riskbruk av alkohol. De Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder ger vägledning om hur vården kan stödja förändring av levnadsvanor. De riktar sig till beslutsfattare och verksamhetsledningar och är ett stöd för styrning och ledning på alla nivåer inom hälso- och sjukvården. De allra flesta som har en ohälsosam levnadsvana vill förändra denna och många vill ha stöd för att åstadkomma förändring. Majoriteten av befolkningen är positiv till att vårdpersonalen diskuterar levnadsvanor när de tar kontakt med vården och vill hellre ha stöd till levnadsvaneförändring än läkemedelsbehandling. Det blir därmed viktigt att patienter erbjuds möjlighet att få stöd från hälso- och sjukvården att förändra ohälsosamma levnadsvanor för att främja hälsa och patienternas delaktighet i vård och behandling. Hälso- och sjukvården kan ge enkla råd, rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal som enskild åtgärd eller i kombination med till exempel nikotinläkemedel eller skriftlig ordination av fysisk aktivitet. Effektiv vård Effektiv vård betyder att hälso- och sjukvården ska hålla hög kvalitet i förhållande till de resurser som används. Produktivitet handlar om kvantitet, medan effektivitet innebär att all produktion även måste kombineras med hög kvalitet. En effektiv sjukvård är en förutsättning för en tillgänglig sjukvård och för att sjukvårdens resurser ska tillvaratas på bästa sätt. En viktig del i att öka effektivitet och kvalitet är att den enhet som gör vårdåtgärden får erfarenhet och har möjlighet att finslipa och förbättra sina processer. En gemensam produktionsplanering för länet ger ett effektivt resursutnyttjande. Ortopedkliniken kan ses som en föregångare inom detta område med en tydlig uppdelning av ortopedkirurgiska ingrepp där Universitetssjukhuset Örebro tar hand om akuta ingrepp, Lindesbergs lasarett höft- och knäplastiker och Karlskoga lasarett axelplastiker. Hälso- och sjukvården behöver även förstärka samarbetet mellan sjukhusvården och primärvården. Sjukhusvården kan bidra med kompetens/resursöverföring till första linjens 27

28 hälso- och sjukvård sjukvård inom riktade områden, till exempel för vissa patientgrupper med kroniska sjukdomar eller multisjuklighet. Exempel på detta är det samarbete som finns mellan medicinkliniken Karlskoga lasarett och närliggande vårdcentraler. Andra exempel är mobila team samt att ST-läkare inom specialistvård även gör randutbildning inom primärvård. För att fortsatt utveckla en god och effektiv vård behöver vårdprocessarbetet förstärkas inom flera områden. Det gäller att fortsätta arbetet med standardiserade vårdförlopp för cancer (SVF), fortsatt översyn av vårdprocessen för de stora folksjukdomarna som diabetes, stroke och hjärtsvikt men även att effektivisera de vårdprocesser som finns mellan sjukhusen samt mellan den specialiserade sjukvården och första linjens sjukvård. Även övergången mellan hälso- och sjukvård och kommunal vård och omsorg behöver effektiviseras för att nå upp till intentionerna i den 15 juni 2017 antagna propositionen om samverkan vid utskrivning från hälso- och sjukvård (SOU18). Barns och ungas hälsa Hälso- och sjukvården, skolhälsovården och elevhälsa har ett gemensamt ansvar för att hjälpa barn med neuropsykiatriska problem så att de kan tillgodogöra sig skolarbetet på bästa sätt. Det är viktigt för barnen att snabbt få en utredning gjord så att adekvata insatser kan sättas in så snart som möjligt, men hittills har utredningstiderna varit långa. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens psykiatriska klinik har därför ökat antalet utredningar under 2017, samtidigt har antalet remisser till utredning ökat kraftigt varför väntetiderna till utredning inte tydligt minskat. För att ytterligare öka utredningskapaciteten och därmed minska väntetiderna till utredning finns neuropsykiatriska utredningar med i det avtal om specialiserad öppenvård med privat vårdgivare som genomförs under våren Region Örebro län ingår i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Omhändertagande av de för tidigt födda barnen (neonatala barn) sker i samarbete mellan de två universitetssjukhusen, Akademiska sjukhuset och USÖ. Intensivvårdskapaciteten för neonatala barn har varit pressad i sjukvårdsregionen, bland annat beroende på kapacitetsproblem på Akademiska sjukhuset. USÖ stärker därför sin barnintensivvård med åtta sjuksköterske- och underskötersketjänster för att garantera ett trygg och säker vård av neonatala barn. Högspecialiserad sjukvård som är högkvalitativ och konkurrenskraftig Den högspecialiserade vården är en fundamental del av universitetssjukhusets uppdrag, som också bidrar till hög regional attraktivitet och utvecklingskraft. Värdet av den högspecialiserade vården uppgår under de senaste åren till cirka 600 miljoner kronor per år, och upp emot ett tusental tjänster med mycket hög kompetensprofil är direkt eller indirekt beroende av Universitetssjukhuset Örebros uppdrag att producera högspecialiserad vård. Den högspecialiserade vården är av naturliga skäl koncentrerad till Universitetssjukhuset Örebro, men den samlade hälso- och sjukvårdsförvaltningen möjliggör en geografisk spridning av universitetssjukvård/högspecialiserad vård, till exempel venöst centrum på Karlskoga lasarett. Universitetssjukhuset Örebro ska ses som en självklar regional och nationell samarbetspartner inom den högspecialiserade vården. I Uppsala-Örebro sjukvårdsregion finns två universitetssjukhus, Akademiska sjukhuset i Uppsala och Universitetssjukhuset Örebro. Tillsammans har de två universitetssjukhusen full kapacitet, undantaget viss rikssjukvård, att erbjuda all nödvändig högspecialiserad vård till sjukvårdsregionens invånare. Strategiskt samarbete finns men skulle behöva förtydligas ytterligare. I undersökningar får Universitetssjukhuset Örebro högsta betyg av remittenterna vad gäller kvalitet, kompetens, bemötande och samarbete. Den pågående nivåstruktureringen av cancersjukvården och nationell högspecialiserad vård har avgörande betydelse för den högspecialiserade vårdens framtid. Universitetssjukvård förutsätter högspecialiserad vård som en integrerad del av verksamheten. Utifrån målsättningen att värdet av den högspecialiserade vården ska öka, förutsätts en fortsatt utveckling med hög kvalitet och tillgänglighet, god kostnadskontroll, utveckling och utvärdering av nya metoder samt nationella och internationella kompetens- och forskningssamarbeten. Nya metoder och behandlingar kommer först länsinvånarna till del vilket ökar kostnaden inom ramen för oförändrade anslag. Därefter sker en ökning av den sålda vården till andra landsting, vilket underlättar finansieringen men inte kompenserar för den ökade kostnaden för inomlänspatienter. Ett exempel är TAVI (insättande av nya hjärtklaffar genom minimalinvasiv teknik). Behandlingsmöjligheter öppnar sig då för patienter som inte är möjliga att operera med traditionell öppen teknik. Nya behandlingsvägar finns även inom neurosjukvården, exempelvis trombektomi vid stroke (blodproppen plockas ut mekaniskt ur hjärnan). En fortsatt utbyggnad av den neurokirurgiska verksamheten och trombektomi behöver utvecklas, bland annat med neurointerventionist. Detta ligger väl i linje med Nationella programrådets önskan om att Universitetssjukhuset Örebro startar trombektomiverksamhet. 28

29 hälso- och sjukvård En fortsatt utveckling av traumasjukvården, där neurokirurgisk kompetens är ett centralt inslag, vid Universitetssjukhuset Örebro är högt prioriterat och syftar bland annat till att skapa förutsättningar för att Örebro ska bli ett regionalt traumacenter. I linje med arbetet att standardisera vårdförloppen vid cancersjukdomar har Uppsala-Örebroregionen utrett behovet av PET-CT (positron-emissions-tomografi kombinerad med skiktröntgen) för avancerad cancerdiagnos och uppföljning av behandling. Detta kräver radioaktiva ämnen som tillverkas i en cyklotron. Under 2018 fortsätter arbetet med att etablera en cyklotronanläggning vid Universitetssjukhuset Örebro. Psykisk ohälsa Den psykiska ohälsan ökar i samhället i alla åldersgrupper. Folkhälsomyndigheten anger dock att den största gruppen med självskattad psykisk ohälsa är unga mellan år. Det är fler unga kvinnor än män som anger att de lider av nedsatt psykiskt välbefinnande. I regionens egen undersökning Liv & hälsa ung 2017 framgår det att över 30 procent av eleverna i årskurs nio inte känner ett psykiskt välbefinnande. Hälften av flickorna svarar att de inte känner ett psykiskt välbefinnande liksom 18 procent av pojkarna. Att den psykiska ohälsan bland invånare ökar märks också i vården. De senaste åren har köerna till psykoterapibehandling blivit längre samtidigt som en volymökning av antalet terapitimmar noterats. Andelen patienter, som besöker primärvården med psykiatriska åkommor räknas i dag till omkring 30 procent. Arbetet med att stärka primärvårdens resurser inom psykiatri och beteendevetenskap för att möta patienternas behov bättre fortsätter under I budget för 2017 avsattes medel för arbetet med Handlingsplan för ökad suicidprevention och minskad psykisk ohälsa. Verksamheten fortsätter vidare under 2018 och framåt i syfte att sänka antalet självmord i länet. Under hösten 2017 startade ett utvecklingsarbete inom psykiatrin i syfte att skapa effektiva vårdflöden för patienterna, utveckla patientsäkerhetsfrågor och säkerställa ett mer effektivt resursutnyttjande inom både den öppna och slutna psykiatrin. Utvecklingsarbetet bedrivs utifrån en modell för systematiskt förbättringsarbete med handlingsplaner där varje verksamhet är delaktig och också involverar patienter och närstående. Den psykiatriska vården ska ges utifrån den enskilda individens behov, med god kvalitet och professionellt bemötande. Psykiatrin kommer under 2018 att strukturerat fortsätta arbeta med förbättringsåtgärder med målet att psykiatrin ska kännetecknas av hög samarbetsvilja och hög vårdkvalitet. Forskning och Utbildning Högkvalitativ forskning och utbildning Region Örebro län bedriver och stödjer klinisk forskning i syfte att ge bästa möjliga förutsättningar för invånarnas hälsa, vård och omsorg. Forskningsverksamheten är väletablerad och, i samverkan med Örebro universitet, under stark utveckling. För att framgångsrikt säkra en fortsatt positiv utveckling av den kliniska forskningen krävs en målmedveten satsning på att stärka forskningskompetens och att öka forskningsvolymer med bibehållen hög vetenskaplig kvalitet. Forskningens möjligheter att erhålla extern finansiering måste stärkas. Här krävs att fler forskare, med stöd från forskningsorganisationen, är aktiva i att med högkvalitativa ansökningar om anslag möjliggöra en ökad extern finansiering. En nära samverkan med Örebro universitet är naturlig. Region Örebro län ska särskilt uppmuntra kvinnliga anställda att forska i syfte att öka andelen kvinnliga forskare. Hög kvalitet, adekvat volym och bredd på all akademisk vårdutbildning är en förutsättning för att långsiktigt säkra en kunskapsstyrd, högkvalitativ och jämlik vård för länets invånare. Att handleda studenter och praktikanter är en viktig del i uppdraget som anställd i Region Örebro län. Den verksamhetsförlagda utbildningens (VFU) omfattning och innehåll regleras i avtal med Örebro universitet och andra högskolor. I Region Örebro län genomförs under ett år cirka så kallade VFU-veckor. Region Örebro län har etablerat ett utbildningscentrum för att i samverkan med Örebro universitet ansvara för dessa frågor. Pågående satsningar inom utbildningscentrum är också en fördjupad samverkan med vård- och omsorgscollege samt introduktion och utvärdering av nyanlända med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land. Inom Region Örebro län sker också fortsatt satsning på vidareutbildningar för bland annat sjuksköterskor via de specialist- och masterutbildningar som ges av Örebro universitet och samverkande andra lärosäten inom sjukvårdsregionen. Utbildning av AT-läkare och ST-läkare i Region Örebro län är en strategisk åtgärd för att på lång sikt säkerställa kompetensförsörjningen av dessa yrkeskategorier. Inom hälso- och sjukvårdens verksamheter finns i dag cirka 90 AT-läkare 29

30 hälso- och sjukvård (rekrytering cirka 50 AT-läkare per år) under utbildning och cirka 250 ST-läkare. En målsättning är att antalet AT-läkare samt ST-läkare inom primärvård och psykiatri ökar. Behovet av kompetensutvecklingsinsatser är stort för många av vårdens yrkeskategorier. Här behövs analys, behovs- och utvecklingsinsatser för att möta vårdens förändrade innehåll och arbetssätt. Utveckling av universitetssjukvård Universitetssjukvård är ett nytt begrepp som tydliggör kopplingen mellan god vård, forskning och utbildning både vad gäller kompetens, verksamhet och ledning. Forskning och utbildning är en förutsättning för utvecklingen av universitetssjukvård och kunskapsbaserad vård. I uppdraget ska evidensbaserad vård och kunskapsstyrning, samt högkvalitativ forskning och utbildning bedrivas för att utveckla den nationella hälso- och sjukvården. En stor utmaning är att utveckla och att stärka universitetssjukvården i länet, såväl inom den högspecialiserade vården som inom bassjukvården. På lång sikt handlar det om att hålla en så god kvalitet att universitetssjukvården i Region Örebro län står stark i den allt tydligare nationella styrningen av den mest kvalificerade hälso- och sjukvården. Inom Region Örebro län har universitetssjukhusets verksamheter starkast forskningsanknytning men profileringen av länsklinikernas verksamhet till de två övriga sjukhusen ger möjlighet till utveckling av universitetssjukvården i länet. Verksamheter som genom ett länsuppdrag får stora patientflöden medför goda förutsättningar för forskning och utbildning och därmed utveckling av universitetssjukvård. Satsningar görs också på att stärka närsjukvården med universitetssjukvårdsenheter på för närvarande ett fåtal vårdcentraler för att på så sätt utveckla universitetssjukvården i första linjens vård. Region Örebro län har som avtalspart i det nationella ALF-avtalet 3 ett särskilt uppdrag att bedriva universitetssjukvård. Inom universitetssjukvården ska högkvalitativ forskning och utbildning bedrivas för att utveckla såväl det medicinska vetenskapsområdet som hälso- och sjukvården. Universitetssjukvård kan och bör bedrivas inom hela panoramat av hälso- och sjukvård och med en geografisk och organisatorisk spridning inom delar av hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamhet. Den högspecialiserade vården är dock av särskild vikt då större delarna av denna verksamhet ska vara av universitetssjukvårdskaraktär. Universitetssjukvård innebär också att evidensbaserad hälso- och sjukvård ska utvecklas. En nära samverkan med Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Region Örebro län (CAMTÖ) är därför en grundförutsättning. Universitetsjukvård innefattar även en strukturerad samverkan med patientföreträdare, internationalisering samt utveckling av ett innovationsklimat. Ett särskilt projekt, Innovationssluss 2.0, drivs i samverkan med bland annat Förvaltningen regional utveckling för att stärka innovationsmiljön. En fortsatt god samverkan med farmakaindustrin bland annat inom ramen för kliniska prövningar för att erbjuda god vård i utvecklingsfronten är också viktigt och ingår i den nationella satsningen för samordning av kliniska studier. Att till länets invånare förmedla forskningsresultat och stimulera till att delta i klinisk forskning är också en uppgift inom universitetssjukvården. Universitetssjukvårdens miljöer på verksamhetsnivå har organiserats i universitetssjukvårdsenheter. Enligt de centrala och regionala avtalen kännetecknas universitetssjukvårdsenheter av hälso- och sjukvård av hög kvalitet, sjukvårdshuvudmannens uttalade uppdrag för forskning och utbildning samt innovativ kultur och incitamentsstruktur för kunskapsutveckling. 21 universitetssjukvårdsenheter, varav två vårdcentraler, har utsetts under våren Universitetssjukvården inom Region Örebro län bidrar på ett mångfasetterat sätt till invånarnas vård, hälsa och omsorg samt bidrar genom forskning, innovation och utbildning till regional utveckling. 3 ALF är förkortningen för ett avtal mellan den svenska staten och vissa landsting om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården, 30

31 hälso- och sjukvård Mål och uppdrag inom hälso- och sjukvård ÖVERGRIPANDE MÅL Hälso- och sjukvården är tillgänglig, kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd. Inriktningsmål 2. Vården är tillgänglig. Indikator: Tillgängligheten till vården ska öka 2018 jämfört med Redovisning och uppföljning av: Indikatorerna för inriktningsmålen under e-hälsa. Andelen patienter som får nybesök på mottagning alternativt operation/behandling inom vårdgaranti. Tillgängligheten på andra sätt än traditionellt via telefon. Tillgängligheten till primärvården enligt vårdgarantin. Befolkningsupplevd tillgänglighet enligt nationella enkäter. Telefontillgängligheten och tillgängligheten till första besök inom primärvården. Variationen mellan vårdcentralernas resultat ska minska jämfört med Återbesök inom planerad tid. 3. Vården är kunskapsstyrd. Indikator: Samtliga områden arbetar med implementering av/förbättring utifrån minst en indikator från kunskapsunderlag. 4. Vården är patientsäker. Indikator: Uppföljning av genomförda åtgärder och effekter utifrån lex Maria-anmälningar och klagomål samt händelse- och riskanalyser görs i samtliga fall. Indikator: Uppföljning av avvikelsehantering inom satta målvärden för 7 samt 90 dagar. Indikator: Varje verksamhet genomför en patientsäkerhetsrond minst en gång/år. 5. Vården är personcentrerad Indikator: Region Örebro län arbetar för att patienter och närstående ska känna sig delaktiga. Uppföljning sker via Nationell patientenkät. Indikator: Hanteringen av inkomna synpunkter och klagomål från patient eller närstående följs upp via Kvalitet- och patientsäkerhetsberättelsen. Indikator: Antalet genomförda samordnade individuella planer (SIP) har ökat 2018 jämfört med ÖVERGRIPANDE MÅL Hälso- och sjukvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Inriktningsmål 6. Vården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Indikator: Patienter som vårdats i Region Örebro län har tillfrågats om livsstil. Uppföljning sker via Nationell patientenkät. Indikator: Patienter i riskgrupper blir erbjudna insatser gällande sina levnadsvanor vid kontakt med hälso- och sjukvården och följs upp via adekvata kvalitetsregister. 7. Vården är effektiv. Indikator: Genom högkvalitativa vårdkedjor och flöden skapas ökat värde för patienter i hälso- och sjukvården. Uppföljning av kartlagda och implementerade vårdförlopp liksom länsgemensamma produktionsplaner för Indikator: Vårdplatsuppdraget i Handlingsplan för utvecklingsinriktad och hållbar hälso- och sjukvård i ekonomisk balans är genomförd och implementerad i verksamheterna. 31

32 hälso- och sjukvård 8. Den högspecialiserade sjukvården är högkvalitativ och konkurrenskraftig. Indikator: Den högspecialiserade vården är högkvalitativ. Analys av samtliga högspecialiserade verksamheter vad avser kvalitet, produktion, kompetensförsörjning, forskning och utveckling, nationellt och internationellt samarbete. Handlingsplan upprättas för att säkra den högspecialiserade vården utifrån regionalt perspektiv. Indikator: Den högspecialiserade vården är attraktiv regionalt och nationellt. Den sålda vården ska öka 2018 jämfört med Redovisning och uppföljning sker till regionstyrelsen. Indikator: Hälso- och sjukvården efterhör aktivt synpunkter från vårdens intressenter. En kundrelationsundersökning genomförs under Stärkt forskningsprofil genom implementerad utvecklingsplan Indikator: Det medicinska vetenskapsområdet i Region Örebro län fortsätter att stärkas. Redovisning och uppföljning av antalet vetenskapliga publikationer och ökad vetenskaplig kvalitet enligt Vetenskapsrådets modell för utvärdering av klinisk forskning jämfört med Indikator: Antal fraktionerade publikationer (425 per treårsperiod). Indikator: Antal disputationer (15 per år). Indikator: Antal docentkompetenta medarbetare (70 st). Indikator: Extern finansiering (ökat antal externa ansökningar). Indikator: Andelen kvinnliga disputerande ska öka. ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län bedriver och stödjer klinisk forskning i syfte att ge bästa möjliga förutsättningar för medborgarnas hälsa, vård och omsorg. Regionen samverkar med akademin avseende såväl forskning som akademisk utbildning. Inriktningsmål 9. Forskningen och utbildningen är högkvalitativ och stärker universitetssjukvården. Indikator: Den kliniska utbildningsmiljön i Region Örebro län har förbättrats jämfört med Utfall inom AT-rankning ska förbättras jämfört med föregående år. VFU-studenter anser vid utvärderingar att de har möjlighet att uppnå lärandemål (målnivå 90 procent) samt är nöjda som helhetsintryck med sin placering (målnivå 80 procent). Indikator: Av Region Örebro läns hälso- och sjukvård ska 50 procent förmedlas av universitetssjukvårdsenheter. Uppdrag inom hälso- och sjukvård 11. Regionstyrelsen får i uppdrag att vidareutveckla patientens möjlighet att kommunicera med vården via e-tjänster genom att vården i högre grad erbjuder e-tjänsterna inom bland annat ramen för 1177 Vårdguiden. (Mer om detta uppdrag finns i kapitel Digitalisering, avsnitt e-hälsa). 12. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram en plan för att samtliga vårdcentraler senast den 1 januari 2019 ska ha drop-in-mottagning. 13. Regionstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för införandet av en förstärkt jourvårdcentralsverksamhet, en dygnetruntöppen primärvårdsakut som kan bedrivas i nära samverkan med länets befintliga akutmottagningar. 14. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett visionsdokument med en målbild för hälso- och sjukvårdens utveckling fram till år Dokumentet ska ta hänsyn till demografiska förändringar och ekonomiska förutsättningar för att åstadkomma en utveckling mot en mer nära vård, en fortsatt utveckling av nivåstrukturering av den högspecialiserade vården, forskning och utbildning. 32

33 hälso- och sjukvård 15. Regionstyrelsen får i uppdrag att förstärka första linjens sjukvård för ökad närhet, tillgänglighet och kvalitet för sjukvårdens patienter. A: Fortsätta och utöka arbetet med kompetens/ resursöverföring mellan sjukhusvård och första linjens sjukvård. B: Utveckla arbetssätt för att låta rätt kompetens möta patientens medicinska behov. C: Fortsatt utveckla samarbetet mellan hälso- och sjukvården och länets kommuner. 16. Regionstyrelsen får i uppdrag att fortsätta koncentration av specialiserade vårdåtgärder för ökad tillgänglighet och kvalitet. A: Fullfölja den länsövergripande strukturomvandlingen av de tre sjukhusen. B: Vidareutveckla samordning, koncentration och fördelning av vårdåtgärder mellan de tre sjukhusen för bästa patient- och verksamhetsnytta. C: Samverkan mellan hälso- och sjukvårdens verksamheter och andra aktörer inom specialiserad vård ska planeras så att den blir effektiv och ger högsta patientnytta. 17. Regionstyrelsen får i uppdrag att utveckla arbete med palliativt team. 18. Regionstyrelsen får i uppdrag att intensifiera det förebyggande arbetet för att motverka livsstilsrelaterade sjukdomar, med grund i arbetet från kommissionen för jämlik hälsa. 20. Regionstyrelsen får i uppdrag att den antagna rutinen för rökfri operation för patienter som röker tillämpas inom berörda verksamheter. Under våren 2018 tas system fram för att registrera och mäta andel patienter som erbjuds rökstopp. 21. Regionstyrelsen får i uppdrag att vidareutveckla vårdnivåstrukturen med rätt kompetens och nivå för att möta patientens behov. Gäller översyn av omstruktureringar av vårdplatser och vårdformer samt även ett utvidgat samarbete med kommunerna. 22. Regionstyrelsen får i uppdrag att fortsätta att arbeta med implementeringen av planen för suicidprevention genom utökat samarbete mellan den psykiatriska specialiserade vården, första linjens sjukvård och kommunerna. 23. Regionstyrelsen får i uppdrag att arbeta för att Region Örebro län betraktas som en attraktiv samarbetspartner både i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion och på en nationell samt internationell arena, samt att fortsätta utveckla strategiska områden inom högspecialiserad vård. 24. Regionstyrelsen får i uppdrag att fortsätta utveckla hälso- och sjukvårdens verksamheter i syfte att profilera universitetssjukvården. 19. Regionstyrelsen får i uppdrag att verka för en ökad hälsofrämjande inriktning på alla nivåer i Region Örebro län så att aktuell kunskap avseende hälsopåverkande faktorer också beaktas i mötet med patienter och närstående och att individens egenmakt förstärks genom ökad medvetenhet om levnadsvanors betydelse. 33

34 34

35 TANDVÅRD Tandvård Region Örebro läns ansvar för tandvård Region Örebro län ska erbjuda en god tandvård åt de som är bosatta och som stadigvarande vistas inom Örebro län. Även i övrigt ska Region Örebro län verka för en god tandhälsa hos befolkningen. Tandvårdslagen beskriver regionernas och landstingens ansvar för tandvård. Planering av tandvård ska ske med utgångspunkt från befolkningens behov. Det ska finnas tillräckliga resurser för patienter med särskilda behov av tandvårdsinsatser och patientgrupper med behov av särskilt tandvårdsstöd ska erbjudas tandvård. I planeringen ingår även den tandvård som erbjuds av annan vårdgivare än Region Örebro län. Samverkan sker med samhällsorgan, organisationer och enskilda vid planeringen och utvecklingen av tandvård och samverkan sker även i tandvårdsfrågor som berör flera landsting/regioner. Den tandvård som Region Örebro län bedriver kallas folktandvård. Region Örebro län har ett särskilt ansvar för att alla barn och unga får en avgiftsfri, regelbunden och fullständig tandvård. Från och med 2018 omfattar detta alla individer till och med det år man fyller 22. Från och med två års ålder finns möjlighet att välja vårdgivare, Folktandvården eller privat vårdgivare, för den regelbundna tandvården. Region Örebro län har även ett särskilt ansvar att erbjuda specialisttandvård för barn, ungdomar och vuxna. Den bedrivs vid Folktandvårdens specialistkliniker. Där finns samtliga tandvårdens specialiteter representerade, förutom käkkirurgi som finns i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. De särskilda tandvårdsstöd, som är riktade till vuxna med särskilda behov, är också Region Örebro läns ansvar och där finns samma valfrihet som inom barn- och ungdomstandvården. Stödet innebär tandvård till samma avgift som inom hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Jämlik tandvård och tandhälsa Sverige har generellt en hög välfärd och en god tandhälsa samtidigt som det finns socioekonomiska skillnader. För att erbjuda alla invånare bästa möjliga tandvård behövs åtgärder för att minska dessa skillnader i samhället. En låg utbildningsnivå och brist på arbete är riskfaktorer för sämre tandhälsa och en kombination av svag ekonomi och andra faktorer, såsom funktionsnedsättning eller minoritetsbakgrund, ökar hälsoriskerna ytterligare. I mötet med invånarna är det också viktigt att ha en multikulturell kompetens och förståelse. Det allmänna tandvårdsbidraget är ett viktigt grundstöd och ett incitament för regelbundna besök och för att minska individens framtida tandvårdsbehov. För att ytterligare stimulera till regelbundna besök i förebyggande syfte avser regeringen att fördubbla det allmänna tandvårdsbidraget från 300 kronor till 600 kronor för gruppen år, från 150 till 300 kronor för gruppen år och från 300 kronor till 600 kronor för gruppen 65 år eller äldre. Prioriterade områden för tandvård Barn i socioekonomiskt svaga områden har en sämre munhälsa och ett mindre utnyttjande av tandvård. Särskilda insatser måste även i fortsättningen riktas till dessa individer och dessutom ytterligare förstärkas så att insatser kan göras så tidigt som möjligt. Arbetet för att få alla barn att komma till tandvårdsbehandling ska ha en fortsatt prioritet. Munhälsa är en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande med upplevda och fullgoda funktioner i relation till individens förutsättningar samt frånvaro av sjukdom i munnen. Av munsjukdomarna är karies den mest frekventa. Karies skapar omedelbara problem för barn och ungdomar och även framtida problem som vuxen. Ju fler skador som individen samlar på sig, desto större är risken för både följdskador och ny sjukdom. Eftersom karies är en utbredd folksjukdom finns här stora vinster, såväl ekonomiska som personliga, att göra. Mindre än hälften av alla barn och ungdomar har i dag synliga tecken på karies, det vill säga fyllningar eller hål i sina tänder. Andelen barn och ungdomar med påbörjade kariesangrepp är dock mycket större. Det är därför viktigt att insatser sätts in tidigt både på individuell nivå och på gruppnivå. Ur ett riskperspektiv är det viktigt att uppmärksamma de barn och ungdomar som fortfarande har en omfattande kariesproblematik. Ofta är det samma grupper som återfinns i andra medicinska och sociala riskgrupper och där ett brett samarbete mellan olika aktörer och professioner är nödvändigt för att kunna utjämna dessa hälsoskillnader. Det finns ett tydligt samband mellan karies och socioekonomi. En tidigare genomförd studie i Örebro län påvisade att barn i socioekonomiskt missgynnade områden hade fyra gånger mer karies än barn från socioekonomiskt gynnade områden. Äldres munhälsa är fortfarande ofta mindre god och inte minst så kallade sköra äldre väljer att avstå besök i tandvården. Åldrandet har tidigare varit synonymt med tandlöshet och proteser. Dagens äldre behåller sina egna tänder högre upp i åldrarna än tidigare. Majoriteten har många tänder kvar, men tänderna har ofta många fyllningar, kronor och broar. Detta innebär ett konstant vårdbehov för att underhålla och reparera tidigare åtgärdade skador. Denna grupp av äldre individer med sviktande egenförmåga riskerar att tappas bort av såväl hälso- och sjukvård som 35

36 tandvård av tandvården och måste uppmärksammas innan de stora tandvårdsproblemen uppstår. Folktandvårdens kunskapscentrum för äldres munhälsa (KCÄM) har påbörjat arbetet med insatser för att förbättra situationen och ytterligare åtgärder kommer att genomföras. Centret är en samlande enhet i länet för alla typer av frågor som rör äldres munhälsa, med inriktning mot utbildning och forskning samt stöd vid kliniskt arbete. Folktandvårdens särskilda ansvar Folktandvården har ett särskilt uppdrag och ansvar enligt tandvårdslagen. Tandvårdsbehandling ska ges till de barn som inte valt vårdgivare. Alla barn ska kunna få regelbunden och fullständig vård, även de som av olika skäl primärt uteblir från behandling. På samma sätt har Folktandvården ett särskilt ansvar att erbjuda tandvård för personer som har ett särskilt tandvårdsstöd men inte väljer behandlare eller har annan behandlare. Det särskilda ansvaret för specialisttandvården innebär att en god tandvård som är tillgänglig ska erbjudas alla patienter som remitteras och inte kan få vården hos allmäntandläkare. Folktandvården har ansvar att erbjuda en god tandvård till vuxna patienter som söker allmäntandvård i Folktandvården. Slutligen har Folktandvården ett särskilt ansvar för att alla som söker tandvård på grund av akuta besvär erhåller behandling inom rimlig tid. Hälsofrämjande och förebyggande tandvård Folktandvården ska bidra till en förbättrad munhälsa hos länets invånare såväl genom rena vårdinsatser som hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folktandvården ska i allt agerande, inom och utanför klinikerna, arbeta för att förhindra undvikbar tandsjukdom. Folktandvården ska bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande arbete i samarbete med andra samhällsaktörer med speciell hänsyn tagen till socioekonomiskt svaga grupper. Hälsofrämjande tandvård innebär att aktivt bidra till en förbättring av folkhälsan. Ett tvärprofessionellt arbete ska bedrivas, där samhällets goda krafter arbetar mot samma mål. Insatser ska riktas med särskild omsorg för barn och ungdomar inom områden med svag socioekonomi. Här är tidiga insatser viktiga. Speciella insatser ska riktas mot barn och ungdomar samt äldre med speciellt fokus på gruppen sköra äldre. Andelen äldre i samhället ökar. Denna grupp har i allt större utsträckning egna tänder och avancerade ersättningar som är egenvårdskrävande. Andelen med avtagbara ersättningar blir allt färre. När individens egen förmåga till egenvård försämras måste tandvården bli uppmärksammad på det, för att kunna bidra till att den äldre individen ges möjligheter till hjälp för sin egenvård. Frisktandvården innebär att individen erbjuds all bastandvård till fast pris. Det finns en samvariation mellan frisktandvårdsabonnemang och god munhälsa. Frisktandvård ska så långt som möjligt erbjudas alla vuxna patienter. God, säker, jämlik och jämställd tandvård Målet för tandvården är en god munhälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Inom tandvården ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Tandvården ska ledas och organiseras så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god vårdkvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Folktandvården följer noggrant den tekniska utvecklingen inom tandvården och bidrar till att utveckla ny kunskap. Folktandvården bedriver vården patientsäkert och i enlighet med tillgänglig evidens som till exempel nationella riktlinjer. Detta kräver en intensiv omvärldsbevakning inom odontologins kunskapsområde. Folktandvården samarbetar med Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinsk metodik i Region Örebro län (CAMTÖ) om ett med hälso- och sjukvården kongruent sätt att hantera rapporter från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), som rör tandvård. Genom nätverk som ämnesföreningar och kontakter med de odontologiska fakulteterna följs den odontologiska utvecklingen inom samtliga odontologiska områden. Folktandvården följer också kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården via representation i Rådet för medicinsk kunskapsstyrning (RMK). Patientsäker tandvård Tandvården är kunskapsbaserad och ändamålsenlig och ska bedrivas enligt bästa tillgängliga evidens vilket innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och ska utformas för att möta patientens individuella behov på bästa möjliga sätt. Det innebär också att tillgängliga resurser används på bästa sätt. Genom ett aktivt riskförebyggande arbete ska vårdskador förhindras. Folktandvården ska bedriva ett systematiskt säkerhets- och kvalitetsarbete med hög delaktighet från 36

37 TANDVÅRD personal och patienter. Alla avvikelser ska följas upp och utredas och därefter tillvaratas i Folktandvårdens kvalitetsarbete. Patientfokuserad tandvård Tandvården ska bedrivas med patientens fokus. Det innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov samt att patientens förväntningar och värderingar vägs in i de kliniska besluten. Omhändertagande ska ske med iakttagande av varje patient som individ oberoende av kulturell bakgrund, funktionsnedsättning, ålder, kön eller sexuell läggning. Effektiv tandvård med fokus på hög kvalitet En allt större del av tandvårdens patienter uppvisar en mycket god munhälsa. Detta måste tas hänsyn till i ledning och planering av vården. Tandvården ska utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer och patienten, baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Jämlik och jämställd tandvård Vården ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Tillgänglig tandvård Tandvården ska ges till patienten inom överenskommen tid. Klinikerna ska ha god geografisk tillgänglighet och patientanpassade öppettider. Telefontillgängligheten ska vara god. Under 2018 kommer Folktandvården att öka tillgänglig- 37

38 tandvård heten till tandvård genom den nyetablerade kliniken vid Behrn arena. Klinikens namn är Folktandvården Eyra. Successivt kommer kliniken att öka sitt patientunderlag och sin bemanning. Genom att skapa bra rutiner på klinikerna och på så sätt bättre tillämpa våra kunskapsriktlinjer kan resurser frigöras genom effektivisering av processerna utgående från patienternas kartlagda behov. Genom att förlänga revisionsintervall på vuxna patienter med mycket lågt vårdbehov ( riskgrupp=0 ) kan ytterligare resurser frigöras. Högkvalitativ forskning och utbildning Folktandvården bedriver forskningsverksamhet och utbildning av specialister inom flertalet odontologiska specialistområden. Region Örebro län är en universitetsregion med tydlig inriktning mot vårdutbildningar. Folktandvårdens akademiska kompetens är viktig att behålla och också utöka. Folktandvården ska fortsätta utvecklas för att behålla positionen som Nationellt odontologiskt center inom tandvården i Sverige genom att stimulera ökad utbildningsverksamhet inom tandvårdens område. Specialisttandvården har målsättningen att medverka till kompetenshöjning av tandvården i såväl närregionen som övriga landet. Detta sker genom utbildning av specialister och riktade insatser till allmäntandvården. Örebro läns landsting uttalade 2003 att Folktandvårdens specialisttandvård skulle vara ett nationellt och regionalt centrum för specialisttandvård. Det är bland annat genom den omfattande specialistutbildningen (ST) för tandläkare som detta märks. ST-utbildningen kräver att Region Örebro läns specialister befinner sig i framkant när det gäller kunskap och utveckling. Detta ger i sin tur också en god möjlighet att ha en väl utvecklad allmäntandvård. Utöver nationellt finansierade platser, placerade i Örebro, bedrivs även på uppdrag av andra landsting ST-utbildning åt och i samverkan med dem. Just nu finns i Region Örebro län ST-utbildning i samtliga odontologins åtta specialiteter (käkkirurgin organiseras i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, och inom den specialiteten bedrivs också ST-utbildning). Folktandvården Region Örebro län är vidare initiativtagare till och, på nationell nivå, drivande av en utbildning på motsvarande ST-nivå i sjukhustandvård/orofacial medicin. En certifieringsutbildning i allmäntandvård motsvarande ST-utbildning startas våren En av förutsättningarna för att bedriva en fullgod utbildning är att disputerade medarbetare finns som kan ta på sig den teoretiska handledarrollen under ST-utbildningen. Därför är det viktigt att bereda intresserade medarbetare möjlighet att forskarutbilda sig och sedan erbjuda dem möjlighet till fortsatt forskning så att de kan åta sig dessa handledaruppdrag. Folktandvården har inrättat två tjänster där en specialistutbildning kombineras med en doktorandtjänst. Två tandsköterskeutbildningar, Lindesberg och Örebro, finns i länet och Folktandvården stöder dessa bland annat genom att medarbetare undervisar samt ställer upp med ett stort antal praktikplatser. Tandhygienist är ett bristyrke. Trots detta har utbildningskapaciteten i Sverige minskat. Om en tandhygienistutbildning etableras vid Örebro universitet skulle Region Örebro läns odontologiska position ytterligare förstärkas. Folktandvården är beredd att samverka med universitetet i denna utbildning. Behovet av tandhygienister är för närvarande akut. Folktandvården bör därför bereda en möjlighet till uppdragsutbildning av tandsköterskor till tandhygienister. 38

39 TANDVÅRD Mål inom tandvård ÖVERGRIPANDE MÅL Tandvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. 13. Tandvården är patientfokuserad. Indikator: En lägre andel av Folktandvårdens patienter är drabbade av karies och/eller tandlossning (riskgrupp K0, P0) vid jämförelse med föregående år. Indikator: Alla patienter prioriteras efter riskgrupp. Indikator: Alla patienter ska erbjudas frisktandvård. Inriktningsmål 11. Tandvården arbetar hälsofrämjande och förebyggande. Indikator: Tandvården bidrar med professionell kompetens i det hälsofrämjande arbetet. Folktandvården åtar sig att ta initiativ till att tillsammans med hälso- och sjukvårdens aktörer utarbeta rutiner för att säkerställa att patienter får en vård där den psykiska och somatiska hälsans påverkan på munhälsan beaktas på ett bättre sätt än i dag. Indikator: Den förebyggande tandvården i skolorna stärks, särskilt i områden där behoven är som störst. Alla barn ska om möjligt ges kunskaper i förskolan och vid ett tillfälle i vart och ett av grundskolans stadier. Insatser ska också göras på gymnasienivå. Insatsernas art kan variera men väljas så att de ger en så effektiv påverkan som möjligt. ÖVERGRIPANDE MÅL Tandvården är god, säker, jämlik och jämställd. Indikator: Antalet frisktandvårdspatienter ska öka. 14. Tandvården är effektiv med fokus på hög kvalitet. Indikator: Genom effektiva och högkvalitativa vårdprocesser skapas ökat värde för Folktandvårdens patienter. Indikator: En högre andel av Folktandvårdens patienter, som riskgrupperats och som har eller riskerar att utveckla sjukdomar som karies och/eller tandlossning (riskgrupp K2, P2) har fått sjukdomsbehandling enligt Folktandvårdens riktlinjer, vid jämförelse med föregående år. Indikator: Antalet omgjorda åtgärder inom garantitiden ska minska. 15. Tandvården är jämlik och jämställd. Indikator: Genom individuell riskbedömning av varje patient är vårdinsatsen individanpassad, och alla Folktandvårdens patienter, oavsett kön och kliniktillhörighet, ska vara riskgrupperade. 16. Forskningen och utbildningen är högkvalitativ. Indikator: Folktandvården bedriver utbildning av specialister inom samtliga odontologiska specialistområden, som organiseras i Folktandvården. Indikator: Antalet disputerade medarbetare och pågående doktorander. Inriktningsmål 12. Tandvården är patientsäker. Indikator: En högre andel av Folktandvårdens daganteckningar har bra kvalitet vid jämförelse med föregående år. Indikator: Konkreta åtgärder utifrån avvikelserapporter, händelseanalyser och riskanalyser sprids i verksamheterna och spridningen ska öka i jämförelse med föregående år. Indikator: Folktandvården har en disputerad medarbetare i var och en av de odontologiska specialistområdena som organiseras i Folktandvården. Indikator: Folktandvården bedriver klinisk forskning inom alla odontologiska specialistområden som organiseras i Folktandvården. 39

40 40

41 regional utveckling Regional utveckling Örebro läns styrkor och utmaningar I Örebro län finns både styrkor att bygga vidare på och utmaningar att möta upp. Styrkorna i Örebro län är bland annat det centrala läget i Sverige, Örebro stad som ett starkt och växande centrum, många starka företag, Universitetssjukhuset Örebro och växande Örebro universitet. För länets framgång är dock utvecklingen i alla kommuner, utifrån sina specifika förutsättningar, centralt och det ömsesidiga beroendet dem emellan starkt. Utmaningar i Örebro län är till exempel att förbättra skolresultat, säkra kompetensförsörjningen, inkludera utrikes födda socialt och i arbetslivet, ställa om till fossilfritt samhälle, uppnå en hållbar konsumtion och försörjning, stimulera innovationer samt stärka näringslivets konkurrenskraft och möjligheter att möta framtidens efterfrågan. Regionalt utvecklingsarbete Region Örebro län har det regionala utvecklingsansvaret i länet vilket innefattar ansvar för det regionala tillväxtarbetet och transportinfrastrukturplanering. Ansvaret är territoriellt för Örebro län men innebär också ett operativt ansvar som utförare i olika delar. Utvecklingsarbetet sker i dialog och samverkan med parter som på olika sätt arbetar för utvecklingen i länet. Det innebär att relationer skapas med näringslivet, kommuner, civila sektorn, staten inklusive länsstyrelsen och Örebro universitet samt andra externa aktörer till exempel regionens grannar. Viktiga förutsättningar är förtroende och tillit mellan alla som är engagerade i länets utveckling. Ett tydligt, inkluderande och aktivt regionalt politiskt ledarskap är viktigt för ett framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete. Ett sådant ledarskap ställer krav på en väl fungerande samverkan och samordning. Region Örebro läns fullmäktige väljs av medborgarna i länet och är en politisk plattform för det regionala ledarskapet. En annan viktig plattform för det regionala utvecklingsarbetets förankring är det regionala samverkansrådet. Som regionalt utvecklingsansvarig leder och utvecklar Region Örebro län arbetet med att genomföra den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Strategin är en gemensam vägvisare som beskriver hur Region Örebro län, tillsammans med kommuner, näringsliv, myndigheter, universitet och civilsamhälle, vill möta Örebro läns utmaningar och utveckla länet. Under 2018 kommer en ny RUS beslutas av regionfullmäktige. Förslaget till vision är Örebroregionen Sveriges hjärta. En attraktiv och pulserande region för alla. De tre övergripande målen handlar om att uppnå: Hög och jämlik livskvalitet, stark konkurrenskraft och god resurseffektivitet. För att nå visionen är förslaget att jämställdhetsintegrering kommer att användas i det faktiska utförandet. Utvecklingsstrategin tar sin utgångspunkt i den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft och syftar till att skapa en ekonomisk utveckling som bidrar till social och ekologisk hållbarhet. Kopplat till det regionala utvecklingsansvaret finns uppdraget att besluta om medfinansiering av merparten av de regionala utvecklingsmedel som staten tillför för att förverkliga strategin, liksom att arbeta med finansiering på andra sätt. Internationellt samarbete Region Örebro län har en aktiv roll i internationellt samarbete, framför allt inom Europa, och har medlemskap i olika nätverk. Det internationella samarbetet utvecklas aktivt i olika organisationer. Detta innebär också möjligheter att söka extern finansiering för olika projekt och liknande. Genom aktiv närvaro i Bryssel, via Central Sweden, och samverkan i olika europeiska organ, till exempel AER, Errin, CPMR med flera, får Region Örebro län och Örebro län värdefulla kontakter och kunskaper om hur det regionala utvecklingsarbetet kan utvecklas. De övergripande mål som gäller för det europeiska samarbetet, Europa 2020, ligger till grund för såväl den nationella strategin för tillväxtpolitiken som för arbetet med EU:s strukturfonder. Även den regionala utvecklingsstrategin tar sin utgångspunkt i Europa De övergripande mål som gäller för det internationella arbetet, de globala målen 2030, har blivit alltmer framträdande. Länets reviderade RUS tar även avstamp i dessa mål. 41

42 regional utveckling Regional utvecklingsstrategi för örebro län Social välfärd och folkhälsa I förslaget till ny regional utvecklingsstrategi, RUS, är hög och jämlik livskvalitet ett av de tre övergripande målen. Ett prioriterat område för samverkan är god, jämlik och jämställd hälsa. Långsiktigt samarbete mellan samhällsaktörer är avgörande för att förbättra folkhälsan och den sociala välfärden. I strategidokument som beslutats politiskt i Region Örebro län finns grunden för ett samlat utvecklingsarbete för att skapa ett län där människor har rätt till lika villkor för hälsa och livskvalitet och ett län där alla människor lever ett värdigt liv och deltar aktivt i samhället. Att stödja samverkan mellan kommunerna och regionorganisationens hälso- och sjukvård i strategiska utvecklingsfrågor är en viktig uppgift för Region Örebro län. I denna uppgift ligger också att ge stöd och samordna arbetet för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård. Fokus för denna samverkan och kunskapsutveckling är äldre, personer med funktionsnedsättning, missbruk och beroende samt barn och unga. Folkhälsoarbetet i Örebro län är tvärsektoriellt och syftar till att förbättra människors livsvillkor för att uppnå en god och jämlikt fördelad hälsa. Region Örebro län ska ge stöd till det lokala folkhälsoarbetet i kommunerna, till Örebro läns Idrottsförbund med SISU idrottsutbildarna samt Örebro läns bildningsförbund, genom samverkan och kunskapsoch metodstöd. Näringslivsutveckling Innovationsstrategiskt arbete Regionstyrelsen tog i mars 2017 beslut om en regional innovationsstrategi kopplad till smart specialisering. Strategin definierar två specifika styrkeområden inom vilka aktörerna inom innovationsstödsystemet ska kraftsamla i syfte att öka tillväxten, andelen kunskapsintensiva företag, specialiseringen och internationaliseringen hos såväl näringsliv, akademi och offentlig sektor som civilsamhälle. Örebroregionens innovationsstödsystem hålls samman av Region Örebro län. Aktörerna i systemet är Örebro universitet, Almi Mälardalen, Almi Invest, Alfred Nobel Science Park samt Inkubera AB. Även Örebro kommun och Karlskoga kommun är viktiga samarbetspartners och finansiärer av innovationsstödsystemet. Finansiärerna, organisationerna och aktörerna i systemet kommer att lägga fram förslag på en gemensam målbild för hur innovationsstödssystemet ska påverka effekten i det omgivande samhället. Förslaget ska ligga framme för beslut tidigt våren Arbetet med att bygga och utveckla de två kunskapsplattformarna kommer då att kunna accelerera genom gemensamma satsningar. Effekten av fokuseringen och utvecklingen av kunskapsplattformarna gör avtryck i hela länet. Alfred Nobel Science Park ska erbjuda en kreativ och utvecklande miljö med tillgång till affärsutveckling, mötesplatser i gränssnittet mellan akademi och näringsliv samt nätverksskapande aktiviteter. De ska även stimulera och driva fram forskningsbaserade tillväxtinitiativ i syfte att främja ekonomisk diversifiering. Inom ramen för innovationssystemet bör Region Örebro län också bygga upp en kunskap och beredskap att bedöma sociala innovationer. Hög innovationstakt inom vård och omsorg samt forskning och utbildning är också ett viktigt område som är centralt för såväl tillväxtmöjligheter som för att adressera samhällsutmaningar. Genom att utveckla den interna innovationsslussen driver Region Örebro län även innovation inom det egna hälsooch sjukvårdsuppdraget. Syftet är att ta vara på idéer såväl internt som externt, skapa förutsättningar för testbäddsverksamhet för nya innovationer samt att arbeta aktivt med innovationsvänlig upphandling. Verksamheten drivs i projektform till och med 2019 och planeras därefter övergå i ordinarie verksamhet. Att möjliggöra innovationsutveckling inom hälso- och sjukvården är en viktig framgångsfaktor för att möta kommande samhällsutmaningar. Entreprenörskapsstrategiskt arbete Region Örebro län fortsätter 2018 arbetet med att ta fram en strategi för det näringslivsstrategiska arbetet. Strategin kommer att förankras i förslaget till den nya regionala utvecklingsstrategin. Viktigt blir således framtagandet av en handlingsplan tillsammans med relevanta aktörer för att arbeta mot de effektmål som pekas ut i den regionala utvecklingsstrategin. Det regionala exportcentrum som invigdes 2017 är en långsiktig satsning för att främja näringslivets internationalisering och under 2018 kommer arbetet att fortsätta och utvecklas. Parallellt med detta lanserades också en regional verksamtsida, för att underlätta starten av nya företag i länet. Verksamt är en digital plattform för entreprenörer, inte minst unga, som söker rådgivning och finansiering i ett företags alla utvecklingsfaser. Även den satsningen är långsiktig och utvecklingsarbetet med webbsidan fortsätter under En handlingsplan för livsmedelsstrategiska frågor i länet ska 42

43 regional utveckling beslutas våren Handlingsplanen lutar sig mot den nationella livsmedelsstrategin och tas fram i samverkan med Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro universitet och marknadens aktörer. En viktig förutsättning för att näringslivet ska kunna utvecklas är tillgång till kapital i de olika utvecklingsfaserna. Region Örebro län är via Almi Mälardalen och Almi Invest engagerade i att mobilisera lån, rådgivning och riskkapital till företag för att skapa tillväxt. Tillgång till kapital i tidiga skeden är det viktigaste området för det offentliga att agera marknadskompletterande. Här finns anledning att närmare undersöka vilka behov som finns i länet, samt, genom vilka lösningar Region Örebro län kan bidra till att tillgodose dem. Region Örebro län har, som regionalt tillväxtansvarig även ansvaret att fördela statliga utvecklingspengar i form av företagsstöd till små och medelstora företag i länet. Under 2018 kommer ett fortsatt fokus vara att med de olika företagsstöden nå företag som drivs av kvinnor. I Örebro län startas relativt få företag. Tillsammans med kommunerna är det viktigt att under 2018 hitta former för rådgivning och stöd vid nyföretagande. Särskilda insatser ska under 2018 läggas på att utveckla förutsättningar för företagande inom området måltid och hälsa. Vidare bör även arbetet med att stödja näringslivsinsatser och företagande inom miljö- och klimatområdet stärkas ytterligare. Business Region Örebro Business Region Örebro, BRO, är ett samarbete mellan elva av länets tolv kommuner inom näringslivs- och tillväxtfrågor. Verksamheten ägs av Region Örebro län och drivs av Örebro kommun på uppdrag av regionorganisationen. Målen för verksamheten är att förbättra näringslivets förutsättningar och konkurrenskraft i länet, att bidra till att Örebro län upplevs som attraktivt och att befintliga och nya företag ges goda förutsättningar att utvecklas. Inom ramen för BRO har ett arbete påbörjats tillsammans med Business Sweden för att formulera erbjudanden för strategiska etableringar i länet. Detta arbete blir centralt under kommande 43

44 regional utveckling verksamhetsår för att tydliggöra Örebro läns framtida attraktionskraft som investeringsobjekt, främst kopplat till länets industristrukturer. Under 2018 ska möjligheterna för att ytterligare utveckla samverkan till ett BRO 2.0 utredas, bland annat finns diskussioner om att addera området besöksnäring. Besöksnäring och turism Arbetet med att stärka besöksnäringen i länet kommer att fortsätta under 2018 i enlighet med det regionala handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebro län som beslutats för perioden Region Örebro län samordnar och ansvarar för marknadsföringen till den nationella och internationella marknaden, för omvärldsanalys och för den strategiska samordningen mellan Örebro läns destinationer. Region Örebro län har även ett produktutvecklingsansvar för cykel-, outdoor- och måltidsturism samt huvudmannaskapet för Bergslagsleden och kanotleder. Turistprojektet, som varit finansierat via 1:1 medel, tar slut En aktivitetsplan för åren ska läggas fram för beslut tidigt Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad är mångfacetterat och innehåller många utmaningar, till exempel låga resultat i skolan i förhållande till riket, alltför många avhopp inom gymnasieskolan, och att utbudet av utbildningar inte matchar arbetsmarknadens behov. Att höja utbildningsnivån, ta till vara allas kompetens samt möjliggöra för ett livslångt lärande är viktiga förutsättningar för regional utveckling. Det finns många hinder för utsatta grupper att etablera sig på arbetsmarknaden, och samtidigt är det allt svårare för arbetsgivare att rekrytera. Inom dessa stora och komplexa utmaningar leder och samordnar Region Örebro län verksamhet, projekt och utvecklingsarbete. Sedan 2010 har regionorganisationen uppdrag av regeringen att etablera en kompetensplattform. I samverkan med en rad aktörer finns en handlingsplan för den regionala kompetensförsörjningen. Handlingsplanens mål ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin om att uppnå en välfungerande kompetensförsörjning som balanserar utbud och efterfrågan. En utvecklad och aktiv samverkan mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och myndigheter på lokal, regional och nationell nivå är en grundläggande förutsättning för att åstadkomma de strukturella förändringar som krävs. Business Region Örebro är ett partnerskap mellan kommunerna och Region Örebro län för att arbeta med näringslivsutveckling och tillväxt, och en av de viktigaste frågorna är näringslivets kompetensförsörjning. Region Örebro län bidrar till koordering och stöd till näringslivschefer. College är en bra samverkansform mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare för att säkra kompetensförsörjningen. Region Örebro län är huvudman för Vård- och omsorgscollege samt en viktig samverkanspartner till Teknikcollege. Även YH-utbildningar fyller en viktig funktion för framtidens kompetensbehov. För att nå ökad måluppfyllelse i skolan har Region Örebro län i samverkan med de kommunala skolhuvudmännen för grund- och gymnasieskola arbetat fram ett samverkansdokument, Kunskapslyft barn och unga. Regionalt utvecklingscentrum, Örebro universitet, är en viktig samverkanspart för genomförandet. Projektet #jagmed syftar till att minska elevavbrotten och höja andelen med gymnasieexamen från gymnasieskolor. Flera av länets tolv kommuner samt Region Örebro läns båda folkhögskolor är involverade i projektet som leds av regionorganisationen. Region Örebro län är huvudman för Kävesta folkhögskola och Fellingsbro folkhögskola, vilka är två av länets fem folkhögskolor. Kävesta folkhögskola har en kulturprofil med särskilda kurser för dans, musik, samt konst och formgivning. Fellingsbro folkhögskola har en profil som riktar sig till personer med funktionsnedsättning och arbetar med ett flerspråkigt perspektiv där svenska i tal och skrift och svenskt teckenspråk bildar grunden. Skolan erbjuder profilkurser och yrkesinriktade utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå. Båda skolorna bedriver allmän kurs, där personer studerar motsvarande gymnasiekompetens med målet att nå behörighet för högre studier. Kultur och ideell sektor Region Örebro län leder och samordnar länets utvecklingsarbete inom kulturområdet och ska skapa goda förutsättningar för samverkan inom den ideella sektorn. Sedan 2012 har kulturuppdraget utökats genom införandet av kultursamverkansmodellen, där Region Örebro län fått ett utökat mandat från staten kring fördelningen av medel. Till grund för arbetet ligger länets kulturplan som tas fram i bred samverkan med kommuner, kulturinstitutioner, civilsamhälle och kulturskapare. Under perioden bildar länets andra fyraåriga kulturplan grunden för utvecklingsarbete och prioriteringar. Inom ideell sektor kommer en framtagen plan för civilsamhälle och social ekonomi att bilda grund för det fortsatta arbetet. Det är i dag väl känt att kultursektorn och civilsamhället har avgörande betydelse för viktiga samhällsfrågor som rör demokrati och inkludering. Kulturen och ideell sektor 44

45 har också ett eget värde genom dess förmåga att skapa kollektivt engagemang och att stärka individuell självkänsla. Inom både lärande och läkande processer har kulturen potential som i dag inte nyttjas fullt ut. Dessutom har kulturuttryck och ett starkt civilsamhälle stor betydelse för platsers attraktivitet och är därmed av vikt för tillväxtfrågor. Kulturinstitutionernas roll att förmedla kulturarv och tolka komplexa samhälls- och framtidsfrågor är också central för länets utveckling. Föreningslivet och social ekonomi spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen och är i många fall föredömen, inte minst vad gäller inkluderingsfrågor. En utvecklad relation till civilsamhället är viktig för framgång, bland annat vad gäller arbetet med sociala innovationer. Stödet till studieförbunden och den ideella sektorn är avgörande för att möjliggöra kollektiva och kunskapsbärande arenor med ett brett utbud av aktiviteter. För perioden har länets kulturplan som övergripande målsättning att prioritera arbetet med kultur för alla, med ett särskilt fokus på barn och unga. Samverkan över gränser är ett viktigt medel för att nå utvecklingsmålen. Under 2018 görs särskilda satsningar, dels med koppling till gällande kulturplan, dels med avstamp i planen för civilsamhälle och social ekonomi. Utöver implementeringen av kulturgarantin i samverkan med skolsektorn läggs en ambition att utveckla barn och ungas tillgång till kultur på fritiden. Arbetet med integrations- och inkluderingsfrågor kommer att fortsätta liksom att utveckla samverkan inom kultur- och hälsoområdet. Inom området social ekonomi är målsättningen att skapa en förvaltningsövergripande arbetsgrupp samt att utreda förutsättningarna för ett specifikt samverkansråd med civilsamhälle och social ekonomi som tema. Det finns även en målsättning att arbeta med metodik för att utvärdera samhällsnyttan med sociala företag. Under 2018 ska arbete starta med länets nya kulturplan genom dialogmöten med länets kommuner, civilsamhälle och professionella kulturliv. 45

46 regional utveckling Mål och uppdrag inom regional tillväxt ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättning för en smart, hållbar och inkluderande regional utveckling. Nr 20. Att utveckla samverkan inom dialoger och nätverk utifrån dels kulturplanen, dels planen för civilsamhälle och social ekonomi. Indikator: Att nå minst 90 procent av relevanta aktörer inom dialogarbetet för den nya kulturplanen. Att nå minst 90 procent av förvaltningens olika områden och enheter genom en arbetsgrupp med planen för civilsamhälle och social ekonomi som utgångspunkt. Inriktningsmål Nr 17. Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för en god, jämlik och jämställd hälsa samt till att människor kan leva ett värdigt liv och delta aktivt i samhället. Indikator: Den psykiska hälsan mätt med WHO-5 Well-being Index ska öka och skillnaderna mellan olika grupper ska minska i länet. Nr 18. Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för ett starkt hållbart näringsliv och hög sysselsättning samt en gynnsam miljö för entreprenörskap, utveckling av innovationer och hållbar näringslivsutveckling i Örebro län. Indikator: Örebro län ska, i förhållande till övriga Östra Mellansveriges län, ligga i täten för tillväxten inom följande områden: Bruttoregionalprodukt Antal nystartade företag Nya arbetsställen per invånare Antalet arbetstillfällen inom gröna näringar Nr 19. Region Örebro län bidrar till en väl fungerande skola, utbildning och kompetensförsörjning med likvärdiga förutsättningar för alla. Indikator: Följande indikatorer ska för kvinnor respektive män i länets samtliga kommuner öka i jämförelse med föregående år: Andel elever som lämnar grundskolan med behörighet till något av de nationella gymnasieprogrammen. Andel elever som slutfört gymnasieskolan med examen inom fyra år. Andel i befolkningen år med minst treårig eftergymnasial utbildning. Andel förvärvsarbetande i befolkningen år. Uppdrag 25. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att utveckla länets innovationsstödssystem. 26. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att ta fram en strategisk plan för näringslivsutveckling. 27. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att delta i arbetet för att stärka varumärket Alfred Nobel. 28. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att starta ett arbete utifrån skogsnäringens betydelse och bidrag till länets utveckling. 29. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att fortsätta genomförandet av samverkansdokumentet Kunskapslyft barn och unga Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att utifrån den föreslagna kulturgarantin utreda hur kulturutövande för pojkar 7 19 år kan uppmuntras. 31. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att utifrån den föreslagna kulturgarantin utreda hur kulturutövande för barn och unga från socioekonomiskt utsatta områden kan uppmuntras. 46

47 regional utveckling samhällsbyggnad Energi och klimat Region Örebro län har en ledande roll i att samordna, utveckla och driva det regionala energi- och klimatarbetet i länet. Arbetet genomförs med det regionala energi- och klimatprogrammet som grund och i samarbete med länsstyrelsen. Energi- och klimatprogrammet anger att Region Örebro län och den övriga offentliga sektorn ska vara en förebild på dessa områden. Den största klimatutmaningen framåt finns i omställning till en fossilfri transportsektor. Ett långsiktigt strategiskt arbete med hela transportutmaningen måste därför utvecklas. Ett annat fokusområde är att öka energioch resurseffektiviteten i nya och befintliga byggnader och företag. Resurserna måste användas mer effektivt genom att införa fler cirkulära system och minska mängden avfall samtidigt som varor ska vara fria från farliga ämnen. Det behöver också säkerställas att människor har den information de behöver för att ställa om till en hållbar livsstil genom bland annat miljömärkning och produktinformation. Region Örebro läns utvecklingsarbete inom energi och klimat är strategiskt men också operativt. Den operativa verksamheten genomförs i huvudsak genom initiering, utveckling och genomförande av olika projekt i samverkan med andra aktörer i samhället för att främja resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan. Ett framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete handlar om att främja samarbete och initiera samt delta i samverkan på flera nivåer i samhället, både lokalt, regionalt, nationellt och inom EU. Kollektivtrafik och samhällsplanering Samhällsplanering, infrastruktur, kollektivtrafik, bredband och logistik är viktiga delar av utvecklingen i Örebro län. Region Örebro län har en ledande roll i att samordna, utveckla och driva infrastruktur- och kollektivtrafikfrågor. Det kräver också ett aktivt påverkansarbete såväl mellanregionalt, nationellt som internationellt. Regionala utvecklingsfrågor handlar i stor utsträckning om hur planering av samhället sker rent fysiskt. I takt med att människor allt mer rör sig över kommun- och länsgränser blir det inte möjligt att lösa dessa frågor inom varje enskild kommun. I samspel med kommunerna och staten måste det regionala utvecklingsarbetet än mer aktivt förhålla sig till de fysiska planeringsfrågorna. Genom ökat fokus på trafiksäkerhet kan antalet skadade minska och därmed minska enskilt lidande och belastning på vården. Regional planering Region Örebro län arbetar för att stärka sambandet och utveckla samordningen mellan det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet och kommunernas översiktsplanering. Det arbetet omfattar bland annat att utveckla regionalt planeringsunderlag och stöd till regionalt samarbete inom rumslig/fysisk planering och bostadsförsörjning. Länsplan för regional transportinfrastruktur Region Örebro län har regeringens uppdrag att utarbeta en länsplan för den regionala transportinfrastrukturen i Örebro län i samarbete med kommunerna, Trafikverket och andra som har intresse av att utveckla transportinfrastrukturen. Som upprättare av länsplanen och regionalt utvecklingsansvarig har Region Örebro län en viktig roll att företräda länet när det gäller infrastruktur och transportfrågor i ett bredare perspektiv. Den nya plan som antogs under 2017 kommer att vara ett mycket viktigt verktyg när det gäller att skapa god tillgänglighet samt hållbara, trafiksäkra och resurseffektiva transporter. Utveckla den storregionala trafiken Flera analyser visar att det är järnvägen som har störst potential att skapa förutsättningar för en god regional utveckling. Även om järnvägsinfrastrukturen inte är Region Örebro läns ansvar, är det viktigt att följa och påverka utbyggnadsplanerna för järnväg. Samverkan kring infrastrukturfrågor sker framför allt inom ramen för Östra Mellansverige: En bättre sits, Oslo-Stockholm 2.55 AB, Bergslagsbanan och Bergslagsdiagonalen. Under 2017 har det skett stora framsteg i arbetet med att i framtiden åstadkomma en snabbare järnvägsförbindelse mellan Oslo och Stockholm. Förutom att verksamheten i Oslo-Stockholm 2.55 AB nu drivs med full kraft har Trafikverket genomfört en åtgärdsvalsstudie för stråket. Under kommande år kommer det att vara avgörande att Region Örebro län tillsammans med andra regioner i stråket medverkar till att de åtgärder som identifierats i åtgärdsvalsstudien blir genomförda. Det sker en omfattande samverkan över länsgränserna kring tågtrafiken. Inte minst gäller det samarbetet om storregional tågtrafik inom ramen för Mälab som kommer att påverka länet i stor utsträckning de kommande åren. Under 2017 skedde den första etappen i utvecklingen av trafiken, och till 2019 införs de nya tågfordonen i trafiken. Under 2017 infördes även det gemensamma biljettsystemet Movingo som är ett steg mot ytterligare integrering av biljett- och betalsystemet för kollektivtrafiken. Bättre vägar Det finns i dag få stråk i länet där det med investeringar i nya eller bättre vägar går att korta restiderna med mer än ett 47

48 regional utveckling par minuter. Det finns dock stora behov av att bygga bort flaskhalsar, att förbättra lokal miljö och tillgänglighet, bygga cykelbanor i starka stråk och att investera i infrastruktur för kollektivtrafiken. Logistiknod Örebroregionen är en av Sveriges viktigaste och mest expanderande logistiknoder och logistik är en av de branscher som lyfts fram i den regionala innovationsstrategin. En viktig förutsättning för fortsatt framgång är god nationell och internationell tillgänglighet. Grunden för denna är en fortsatt utveckling av de vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser som är en del i Örebroregionens infrastruktur. Detta ställer krav på omfattande samverkan med näringsliv och andra externa aktörer. Hallsbergs Rangerbangård är navet för vagnslaster på svenska järnvägssystemet, där 25 procent av all rangering sker. Det är viktigt att den fortsätter att utvecklas och att Frövi bangårds utvecklingsmöjligheter tas tillvara. Kollektivtrafik i länet Kollektivtrafiken är ett centralt verktyg i Region Örebro läns arbete med att skapa goda möjligheter till vardagsresande, funktionell regionförstoring och omställning till ett hållbart transportsystem. Region Örebro län har ett statligt uppdrag att utveckla kollektivtrafiken. Utgångspunkten är de mål, funktioner och principer i det regionala trafikförsörjningsprogram som antogs hösten Större delen av länet har fått ny busstrafik där bland annat samordning av linjelagda bussar och skolskjutsar genomförts i utvecklingsarbetet Merkoll. En översyn av stråket Nora-Hällefors sker under , för att implementeras under kommande år. Tillsammans med Örebro kommun håller Region Örebro län på att ta fram en gemensam genomförandeplan för Bus Rapid Transit (BRT) 4. Planen kommer att vara klar i början av 2018, och kommer att ge förslag om vilka etapper som bör byggas ut samt i så fall när. Utbyggnad av ett BRT-system är en central satsning för att kunna hantera de utmaningar transportsystemet står inför i framtiden, bland annat i form av ökad pendling, trängsel och klimatpåverkan. En central systemegenskap i BRT samt i alla annan attraktiv kollektivtrafik är en realtidsfunktion som visar bussarnas tider vid hållplatsen. Upphandling av ett nytt realtidssystem som ska omfatta all kollektivtrafik i länet har initierats, och planen är att systemet ska kunna tas i drift under För att förbättra bussarnas framkomlighet i staden kommer prioritering av bussar i trafiksignaler successivt att införas under Till 2019 beräknas systemet kunna vara i full drift. Busstrafik i egen regi För att nå en större flexibilitet i trafikutförandet, säkra en hög kvalitet i kollektivtrafiken samt att kunna erbjuda mer stabila anställningsvillkor för förare och annan utförarpersonal har Region Örebro län under 2017 beslutat att bilda ett gemensamt trafikbolag med Region Västmanland för att utföra merparten av kollektivtrafiken med buss. Under 2018 kommer bolaget med dess funktioner successivt att byggas upp, för att kunna vara i full drift till hösten Serviceresor Serviceresor står inför stora behov av att utveckla nya och till brukarna anpassade tekniska stödsystem. Om möjligt ska det göras i samspel med de som utvecklas inom den allmänna kollektivtrafiken. Beställningsportalen gentemot vården är ett steg som tagits under Ytterligare steg gäller distributionssystem och informationssystem vid exempelvis trafikstörningar. En prioriterad grupp är de som inte klarar kommunikation med vanlig telefoni eller mejl-/ brevkommunikation. Det gäller i första hand hörsel- och synskadade som i dag riskerar att bli helt utlämnande vid störningar, när de inte kan kommunicera eller på ett enkelt sätt inhämta information om trafikläget. Att Region Örebro län ställt sig bakom Örebro som Sveriges teckenspråkshuvudstad gör att detta behöver prioriteras i länet. En utveckling av digitaliseringen för serviceresor gäller även digitala färdtjänstansökningar och biljettsystemet vid vårdresor. Informationen på hemsidor behöver en funktion för direktöversättning till andra dominerande språkgrupper, som engelska och några av de andra i länet dominerande språken. Under 2018 påbörjas arbetet för den upphandlade trafik som startar den 1 juli Strukturen runt it och marknad behöver utvecklas för att kunna tillgodose kundernas och kommunernas krav. En viktig del är att ta fram en strategi gällande framtida beställningssystem. Region Örebro län har under de senaste åren utvecklat kapaciteten att följa upp och ställa krav på trafikföretagens leverans av trafik vilket lett till ökade kostnader. Det innebär att dialogen med länets kommuner gällande till exempel kostnadsuppföljning behöver stärkas inför kommande upphandling. 4 Bus Rapid Tansit (BRT): Kapacitetsstark snabbare stadsbusstrafik. 48

49 regional utveckling Mål och uppdrag inom samhällsbyggnad ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för en tillgänglig och hållbar region med en fysisk infrastruktur som är trafiksäker och som möjliggör utveckling i hela länet. Uppdrag 32. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att ta fram en gemensam fordons- och drivmedelsstrategi i samarbete med relevanta aktörer i Örebro län. 33. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att förstärka Region Örebro läns roll inom samhällsplanering och bostadsförsörjning. 34. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att utarbeta en regional bredbandsstrategi. Inriktningsmål Nr 21. Region Örebro län verkar för ett hållbart resursutnyttjande utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Indikator: Totala utsläpp av växthusgaser i Örebro län per år (ton CO2e/år) minskar. Indikator: Totala utsläpp av växthusgaser i Örebro län per år (ton CO2e/år) och per capita minskar. Källa: Utsläppsstatistik från Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet (RUS). Nr 22. Örebro län har väl fungerande samhällsplanering, infrastruktur och kommunikationer som möjliggör en hållbar utveckling. Indikator: Antal resor i kollektivtrafik. Indikator: Andel arbetspendling med kollektivtrafik. Indikator: Energianvändning per personkilometer. Indikator: Nöjda resenärer. Indikator: Antal döda och svårt skadade i trafiken ska minska. 35. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att utarbeta en strategi för framkomlighet för regionaloch expressbussar. 36. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att ta nästa steg i utvecklingen av stadstrafiken i Örebro för att öka kapacitet och attraktivitet. 37. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att utreda möjligheten till att införa säsongsbaserad kollektivtrafik till besöksmål och sevärdheter för att underlätta för unga och andra grupper i behov av ökad mobilitet. 38. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att utveckla marknadsföringen i syfte att öka resandet med den allmänna kollektivtrafiken som på kort och lång sikt medför ökade biljettintäkter. 39. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att utveckla tjänster som underlättar för serviceresors kunder. 40. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att successivt utveckla en behovsstyrd närtrafiklösning som ger tillgång till samhällsservice utanför högtrafiktid för invånare utan bra täckning i dagens linjenät. Tjänsten samordnas med andra serviceresor. 49

50 DIGITALisering 50

51 digitalisering Digitalisering Digitalt först Det finns ett högt förändringstryck på det offentliga Sverige där digitalisering påverkar all verksamhet och alla sektorer i samhället. Den tekniska utvecklingen går fort, men mycket tyder på att den kommer att gå ännu snabbare framöver. I dag är det naturligt för både invånare och företag att förvänta sig både en effektiv digital kontakt med myndigheterna såväl som att myndigheterna ska erbjuda digitala lösningar för olika livshändelser. Digitala tjänster ska, när det är möjligt och relevant, vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med dem som bor i Sverige, med organisationer och med företag. Satsningen på digitalt först är en del av regeringens arbete med att uppnå målet i den digitala agendan en agenda som syftar till att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regeringen har under 2017 tagit fram en ny digitaliseringsstrategi. Definierade delmål är: digital kompetens, digital trygghet, digital innovation, digital ledning samt digital infrastruktur, och målen avviker inte från inriktningen i den regionala digitala agendan. Regional digital agenda Digitaliseringen har inneburit många nya möjligheter; att mötas, att förenkla vår vardag, att leva och bo var som helst i både tätorter och på landsbygden och att göra saker bättre och till lägre kostnader. När möjligheterna blir många blir det också viktigt med en gemensam strategi, en karta som visar hur det digitala samhället kan utnyttjas på bästa sätt. Den digitala agendan ger tydliga mål att sträva mot: Modern digital teknik ska bidra till att skapa ett jämställt, attraktivt och starkt län, som kan möta framtidens utmaningar. Tekniken ska förenkla för företag och bidra till att skapa fler arbetstillfällen. Den regionala digitala agendan ska ge nya möjligheter till att bedriva och utveckla vård och omsorg. Barn som slutar skolan ska stå väl rustade för en arbetsmarknad som kräver goda it-kunskaper. Digitaliseringen ska bidra till att miljöbelastningen minskar. De strategiska områden och målformuleringar som valts tar avstamp i styrdokument på EU-, nationell och regional nivå. För varje område har övergripande inriktningsmål och konkreta etappmål tagits fram till och med Samtliga kommuner i länet och Örebro universitet står bakom agendan, tillsammans med Region Örebro län och Länsstyrelsen i Örebro län. Arbetet med genomförandet av den regionala digitala agendan leds av Region Örebro län från och med Örebro läns digitala agenda spänner över många samhällssektorer, indelade i sju områden för Örebro län: Tillgång till bredband. Minska det digitala utanförskapet. E-förvaltning: Öppna data, e-legitimation, högre kvalitet och tillgänglighet i offentlig verksamhet, invånarinflytande, förenkla för företag. E-hälsa. Skolan. Energi och klimat. Kultur och kreativitet. En styrgrupp och ett program för regional digital agenda har etablerats. Fokus under 2018 är att skapa förutsättningar för ett länsgemensamt samarbete i Örebro län kring område e-förvaltning, med fokus på e-tjänster och öppna data. Bredband Kravet på tillgång till snabbt och säkert internet ökar och är en förutsättning för att klara målen inom den regionala digitala agendan och de långsiktiga målen i den nationella bredbandsstrategin. En väl utbyggd infrastruktur med utbyggt bredbandsnät är en förutsättning för att landsbygden ska utvecklas positivt. Tillgång till internet ökar människors trygghet och valfrihet samtidigt som företag får bättre möjligheter att etablera sig och verka på landsbygden. Utvecklingen och möjligheterna skiljer sig åt mellan kommunerna, men hela länet ligger bra till i nationell jämförelse när det gäller bredbandstäckningen. Region Örebro län har uppdraget att verka för övergripande samordning, samverkan och samarbete mellan aktörer verksamma i länet av betydelse för bredbandsutbyggnaden. Möjligheter med samverkan Digitaliseringen kan snabba på beslut, frigöra resurser och bidra till bättre service till invånare. Integrerade e-tjänster ger stor nytta för både invånare och verksamhet inom flera områden. Det finns mycket att vinna på en utvecklad regional och nationell samverkan som till exempel minskade kostnader, gemensamma upphandlingar, gemensam drift och förvaltning och delning av tjänster. För att digitaliseringen av samhället ska fungera behöver tekniska plattformar och olika it-stöd kunna kommunicera med varandra. När information ska delas över verksamhets- och organisationsgränser uppstår utmaningar kring hur information transporteras, skyddas och mottas, samt kring vem som har behörighet till informationen. Dessa utmaningar måste hanteras gemensamt inom offentlig 51

52 DIGITALisering sektor genom breda överenskommelser om principer för informationssamverkan. I och med SKL:s förvärv av Inera erbjuds samtliga kommuner att förvärva aktier i Inera. På så sätt blir kommunerna delägare i Inera och kan använda sig av gemensamma lösningar för både infrastruktur och tjänster. Detta ger förutsättningar för fortsatta gemensamma satsningar. Det finns flera goda exempel där samarbete har etablerats inom länet gällande support, systemförvaltning och utfärdande av e-legitimation. Region Örebro län erbjuder även videokonferens som tjänst för länets kommuner. Utmaningarna inom digitaliseringen En utmaning inom digitaliseringen är att nå grupper som sällan eller aldrig använder sig av digitaliseringens möjligheter. Det förväntas att alla ska kunna använda internet och e-tjänster, liksom det förväntas att invånare ska kunna läsa och ta till sig information. I dag finns det invånare i länet som av olika skäl inte använder sig av digitaliseringens möjligheter. I den årliga undersökningen från Internetstiftelsen kan man se att cirka människor står vid sidan av internet i Sverige. Det motsvarar 7 procent av befolkningen. Hälften av de äldsta (över 75 år) är icke-användare. Men det sker stora förändringar. För bara några år sedan var en tredjedel mellan år icke-användare mot bara 14 procent i dag. Ointresse är främsta orsaken till att inte använda internet och krånglig teknik en annan. Brister i kompetens, tillgänglighet och tillit är allmänt hindrande. Grundläggande för fortsatt utveckling och nyttoskapande är människors och verksamheters tillgång till kompetens, uppkoppling och information samt deras tillit till nätet och digitala tjänster. Ett samarbete finns med länets kommuner och med It-guiderna 5 för att informera och utbilda inom digitalisering när det gäller att ta del av information på internet och e-tjänster. 5 It-guiderna är kursledare med mångårig erfarenhet och kunskap om datorer, mobiltelefoner och internet. It-guiderna har fått utbildning via partners, som till exempel Region Örebro län gällande 1177 Vårdguiden. Gemensamt för alla it-guider är att de är födda i olika länder runt om i världen. Genom feriepraktik får de möjlighet att sommarjobba och få kunskaper i svenska språket och arbetslivserfarenhet. E-hälsa E-hälsa handlar om att använda digitalisering och moderna kommunikationslösningar för att förbättra folkhälsan, hälsooch sjukvården, tandvården, omsorgen och socialtjänsten. Under 2016 enades regeringen och SKL om en vision som ska omfatta arbetet att bättre använda digitaliseringens möjligheter i såväl hälso- och sjukvården som socialtjänstens olika delar. Visionen säger att Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa till En handlingsplan har utarbetats av staten och SKL tillsammans och redogör för hur det gemensamma arbetet inom e-hälsoområdet ska utformas, styras samt drivas framåt. För att bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter krävs samsyn kring målsättningar och gemensamma ansträngningar över såväl organisatoriska som professionella gränser och mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst, akademi och näringsliv. Handlingsplanen konkretiserar hur arbetet mot visionen ska bedrivas under perioden Årliga samordningsplaner ska tas fram av den nationella styr- och samverkansorganisationen för att säkerställa de olika insatsernas genomförande. Digitalisering anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år Digitaliseringen kommer att påverka Region Örebro läns verksamheter i stor utsträckning under de kommande åren. För att nå effektmålen kommer det att vara nödvändigt med förändringar i verksamheten, bland annat i form av utveckling av strukturerad vårddokumentation, nya processer och effektivare arbetsformer. Förutsättningar måste också ges till invånare och anhöriga/ombud att själva kunna tillföra egen information, medverka i processen och kunna ta del av vad vården har genomfört och planerat. Samverkan - delaktighet Socialtjänsten och hälso- och sjukvården är välfärdsområden där digitaliseringen bär med sig stora möjligheter. Dessa sektorer står för en stor del av de offentliga utgifterna och är också sektorer som de flesta invånare någon gång kommer i kontakt med. För socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens målgrupper innebär digitaliseringen helt nya möjligheter till självständighet, delaktighet och inflytande. Digitaliseringen medför goda möjligheter att förbättra insatser som rör barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. För personer som har svårigheter att uttrycka synpunkter ger digitaliseringen nya möjligheter till kommunikation vilket kan stärka delaktighet och självbestämmande då beslut i högre utsträckning kan fattas i samråd med den berörda personen. Det är viktigt att digitalisering och utvecklingen av it-stöd är icke-diskriminerande och sker utifrån olika gruppers behov. 52

53 digitalisering Region Örebro län ingår i nationella samarbeten gällande e-hälsa och samverkar inom länet med kommunerna och Örebro universitet inom ett regionalt program för e-hälsa. Nuvarande program sträcker sig till Många aktiviteter i programmet är genomförda, och en ny regional handlingsplan ska därför tas fram. Genom regional samverkan och koordinering delas resurser, kompetenser och erfarenheter för att gemensamt nå en ökad utveckling samt lägre kostnader. Det handlar också om att förbättra insatser vid gemensamma processer, till exempel vårdplanering. Samarbetet är framgångsrikt och avser både en gemensam styrning och en gemensam systemförvaltning för de gemensamma vårdsystemen inom länet. Inom samarbetet pågår flera förstudier och projekt som framför allt syftar till att säkerställa informationsbehovet mellan olika vårdgivare och invånare som gemensamma regionala tillägg på 1177.se och fortsatt anslutning och nyttjande av Nationell patientöversikt. Utveckling Region Örebro län arbetar vidare med fortsatt utbyggnad av e-tjänsterna inom 1177 Vårdguiden och Nationell patientöversikt. Det har lagt grunden till att Örebro län har högst andel länsinnevånare i Sverige som är anslutna till e-tjänsterna på 1177 Vårdguiden och att tandvård, kommuner och samverkande regioner/landsting kan nå journalinformation inom sammanhållen journalföring. Ett program för e-hälsa har etablerats under Programmets övergripande idé är att genomföra olika aktiviteter inom Region Örebro län för att uppnå målen i nationell strategi för e-hälsa Projekt strukturerad dokumentation och verksamhetsinformatik Inom regionorganisationen har kompetens inom området strukturerad dokumentation, och nationellt fackspråk byggts upp via samverkan med SKL, Socialstyrelsen och lokal verksamhetsutveckling. Ett nationellt kompetenscentra för informatik och kvalitetsregister är lokaliserat till Örebro. Verksamhetsinformatikerna har förutom det nationella uppdraget, också arbetat med lokala projekt för att stödja verksamheten och systemförvaltningen med metodstöd och projektledning för strukturerad dokumentation. Under 2017 slutförde regionen ett nationellt projekt gällande strukturerad dokumentation på uppdrag av SKL, som nu 53

54 DIGITALisering ligger till grund för fortsatt arbete inom Socialstyrelsens arbete med att ta fram en plan för standardiseringsarbetet inom visionen Regionen fick även uppdraget att leda Hälsoinformatikprojektet inom SUSSA-samverkan, för nio regioner och landsting. Fortsatt arbete med vårddokumentation är prioriterat i förberedelsearbetet till införandet av Framtidens vårdinformationsstöd och för att nå målen i visionen för e-hälsa Det lokala arbetet med projekt för strukturerad dokumentation och kompetenscenter för informatik och kvalitetsregister är nationellt prisat och belyses som goda exempel i de båda utredningarna Nästa fas i e-hälsoarbetet och Effektiv vård. Digitala vårdbesök Digitala vårdbesök ger nytta för invånaren, vården och miljön. Det finns vårdbesök som måste ske på plats, men många kan ske digitalt. Flera nya aktörer erbjuder vård via virtuella vårdcentraler. Efterfrågan finns i dag från verksamheten och invånare. Inriktningen i arbetet är ett stegvis införande, och en förstudie genomfördes våren Utifrån genomförd förstudie startas ett pilotprojekt under hösten 2017 för utvalda verksamheter inom Region Örebro län. Syftet med projektet är att genom pilotdrift dra erfarenheter, utvärdera arbetssätt och rutiner, samt tekniska lösningar för digital vård via video. Utifrån resultatet av pilotdriften tas underlag fram för ett bredare införande av vård via video som komplement till ordinarie kontaktvägar inom vården. Projektet tar även fram ett förslag till etablering av en digital vårdcentral. Målet är att skapa en tillgänglig och jämlik vård för länets invånare oavsett var de bor. Stöd och behandlingsplattform En plan för införande av tjänsten Stöd och behandling ska läggas utifrån genomförd inventering Det är en plattform där vårdgivare kan erbjuda stöd och behandlingar till invånare på ett säkert sätt via internet. Exempel på användning via nätet är behandling mot ångest och depression, smärta, tinnitus och screening vid alkohol- och drogproblem. Plattformen kan också användas för att bygga program och utbildningar som stöd för patientens egen vård och omsorg, men även program som stöder vårdprocesserna för bättre interaktion mellan vård och patienter. Självincheckningsautomat Ett pilotprojekt genomförs under 2017 med självincheckningsautomat på specialistmödravården. Möjlighet till vinster med nöjdare patienter genom minskade köer och ökad sekretess, samt att administrativ tid i verksamheten frigörs för vårddokumentation. Lokala system Regionstyrelsen fattade under 2016 beslut om att starta processen för upphandling av framtidens vårdinformationsstöd. Det framtida vårdinformationsstödet ska ersätta de journalsystem som Region Örebro län har använt sedan slutet av 1900-talet. Målet för Region Örebro län är att ha ett övergripande vårdinformationsstöd för hälso- och sjukvården. Upphandlingen av ett nytt vårdinformationssystem genomförs tillsammans med andra landsting och regioner i Sverige, det så kallade SUSSA-samarbetet. 54

55 digitalisering Mål och uppdrag inom digitalisering ÖVERGRIPANDE MÅL Modern digital teknik ska bidra till att skapa en jämlik, attraktiv och stark Örebroregion som kan möta framtidens utmaningar. Inriktningsmål 23. Region Örebro län ska leda genomförandet av den regionala digitala agendan i samarbete med länsstyrelsen, kommunerna och universitetet, med målet att förverkliga uppsatta etappmål och slutliga mål Indikator: Redovisning av måluppfyllelse till uppsatta mål redovisas årsvis. Indikator: Fokus under 2018 är att skapa förutsättningar för ett länsgemensamt samarbete i Örebro län kring e-förvaltning. 24. År 2020 ska minst 90 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas bredband med en överföringshastighet på minst 100Mbit/s. Indikator: År 2018 ska minst 70 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas bredband. ÖVERGRIPANDE MÅL Synliga och konkreta förbättringar inom e-hälsa. Inriktningsmål 25. Digitalt först genomförande av aktiviteter inom Region Örebro län för att uppnå målen i nationell strategi för e-hälsa Arbetet styrs via Region Örebro läns program för e-hälsa. Indikator: Årliga planer med uppföljning. 26. Att invånare, patienter och anhöriga på ett enkelt sätt kan skaffa sig kvalitetssäkrad information om vård och hälsa samt få personligt anpassad information om sin egen vård och hälsosituation. De ska också kunna kontakta vården via internet för att få service, rådgivning och hjälp till egenvård. Indikator: Minst 75 procent av länsinvånarna känner till 1177 Vårdguiden, e-tjänster och sjukvårdsrådgivning via internet på 1177.se. Indikator: 60 procent av länsinvånarna är användare av 1177 Vårdguidens e-tjänster. Uppdrag 41. Regionstyrelsen får i uppdrag att kvalitetssäkra målen i den regionala digitala agendan i förhållande till ändrade förutsättningar och behov inom området digitalisering. 42. Regionstyrelsen får i uppdrag att slutföra upphandlingen av ett nytt vårdinformationsstöd och att etablera ett genomförandeprojekt för införandet av nytt vårdinformationsstöd. 43. Regionstyrelsen får i uppdrag att etablera en digital vårdcentral för Region Örebro län. 44. Regionstyrelsen får i uppdrag att fortsätta arbetet med att samla patientinformation som regionala tillägg på 1177.se i enlighet med föreslagen genomförandeplan. 45. Regionstyrelsen får i uppdrag att etablera ett genomförandeprojekt för att ansluta till de nationella tjänsterna för högkostnadsskydd och frikort tillgängliga via 1177.se. 55

56 56

57 attraktiv arbetsgivare Attraktiv arbetsgivare Kompetensförsörjning En viktig förutsättning för att Region Örebro län ska kunna fullgöra sitt uppdrag är att kompetensförsörjningen fungerar. Det innebär att Region Örebro län kan attrahera, rekrytera, utveckla och behålla den kompetens som behövs för att möta invånarnas behov av regionorganisationens verksamhet. Region Örebro län måste säkra och förbereda sig för morgondagens behov av kompetens. Ett sätt är att möta intresse för de yrken som finns bland annat hos de unga och genom att erbjuda elever och studenter som finns i regionorganisationens verksamhet ett verksamhetsintegrerat lärande av hög kvalité. Ett förlängt arbetsliv som möjliggör att arbete sker längre än tidigare utmanar rådande strukturer som i dag finns på arbetsplatserna och innebär nya förutsättningar för arbetslivet. Matchningen av kompetens är en stor utmaning, och prognoser och statistik visar att arbetsmarknaden är beroende av att det finns inflyttning till Sverige. Region Örebro län måste vara aktiv på många plan både lokalt, regionalt, nationellt och globalt för att positionera regionorganisationen som ett alternativ som arbetsplats. Detta kräver investeringar i tid, kraft och samarbete med en mängd aktörer. Region Örebro län rekryterar och anställer, och antalet anställda uppgår i nuläget till cirka medarbetare. Utbildning sker med verksamhetsförlagd utbildning inom regionorganisationen, och under 2017 är det veckor, vilket i tid motsvarar 320 heltidstjänster. Därutöver finns i organisationen cirka 70 personer som har AT-läkartjänstgöring och 250 läkare under specialistutbildning. En rapport som beskriver kompetensförsörjningsläget i siffror har tagits fram och redogör för hur arbetsmarknads-, utbildnings- och kompetensförsörjningsprognoserna ser ut övergripande på nationell och regional nivå, liksom i Region Örebro län. I den gemensamma kompetensförsörjningsprocessen tydliggörs de områden inom Region Örebro län där satsningar bör ske för att kunna nå en hållbar strategisk kompetensförsörjning. Analyser inom detta område visar: Fortsatt stort behov av vårdutbildad personal inom alla kategorier. Få yrken inom Region Örebro län som försvinner, men många yrken ändrar karaktär. Tydligare krav på att kunna använda digitala lösningar. Högre krav på social interaktiv förmåga, förändringskompetens. Smalare yrkesroller innebär behov av ökad tydlighet om vem som gör vad. Möjligheter för karriärutveckling och intern rörlighet behöver öka. Stora krav på Region Örebro län att vara en attraktiv arbetsgivare. Attraktiv arbetsgivare För att möta kompetensförsörjningsutmaningen är det viktigt att arbetet konkretiseras och fokuseras inom valda strategiska områden, dessa är: Skapa engagemang. Använda kompetensen rätt. Visa karriärvägarna. Utnyttja tekniken. Bredda rekryteringen. Marknadsföra jobben. Att ta tillvara en möjlighet att förlänga arbetslivet är en del i att skapa möjligheter för att göra kompetensväxlingen gynnsam för de nya medarbetare som ska in på arbetsmarknaden. Att använda kompetensen rätt innebär bland annat ett breddinförande av vårdnära service och en försäkran om att rätt kompetensmix sätts samman så att verksamhetens mål och uppdrag kan genomföras inom alla Region Örebro läns verksamheter. Det nystartade kompetenscentret ska utvecklas ytterligare för yrkescoaching och yrkesutveckling. Detta ska stimulera medarbetarna att använda sin kompetens och gå vidare inom regionorganisationen. Det kan innebära ett nytt jobb eller nya vägval som forskning och utbildning. Kompetensmodeller (kompetensstegar) ska utvecklas för olika yrkesgrupper. Kompetensstegen är ett verktyg för att strukturera och synliggöra kompetensutveckling och vidareutveckling i yrket. Att ge möjligheter till innovationslösningar och använda den tekniska och digitala utvecklingen ska förstärkas. Projektet Innovationsslussen 2.0 är en del i detta arbete. Arbetet med att bredda rekryteringen inom olika områden som bland annat innebär satsning på praktikplatser och arbeten till personer utanför traditionell arbetsmarknad visar olika vägar in i yrken i Region Örebro län för att på så sätt säkra kompetensförsörjningen. Strukturen för Vägen till svensk legitimation kommer klargöras i det pågående projektet. Att förändra normer om vem som passar till vad utifrån kön är ett utvecklingsområde som ska intensifieras. Att marknadsföra och rekrytera till de arbeten som finns inom Region Örebro län behöver intensifieras, bland annat genom att arbeta med kompetensbaserad rekrytering för 57

58 attraktiv arbetsgivare att säkerställa icke diskriminerande, jämlik och jämställd rekrytering. Rekryteringen av chefer och kompetenskrav för att vara chef inom Region Örebro län ska vidareutvecklas. Hållbart och hälsofrämjande arbetsliv Arbetet med den friska arbetsplatsen och att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv, utifrån kunskap om hälsa och friskfaktorer med hjälp av den evidens som finns i dag, är en viktig faktor i arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen. Det tydliggör hur det går att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med ett närvarande ledarskap, positiv inställning till kompetensutveckling, bra fungerande kommunikation, feedback, möjligheter till att byta arbetsuppgifter och hjälp att prioritera när arbetsbelastningen är hög. Ett bra utvecklat systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete förebygger också arbetsrelaterad ohälsa och ökar frisktalen. Hälsosamma arbetstider är ett område som behöver belysas ytterligare. Oberoende av inhyrd personal Från och med hösten 2016 har Sveriges samtliga landsting och regioner med stöd av SKL tagit gemensamt ansvar för att utreda, analysera och föreslå åtgärder inom en rad områden i syfte att bli oberoende av inhyrd personal. Satsningen genomförs i form av ett nationellt projekt Oberoende av inhyrd personal som bedrivs fram till och med december 2018 med målet att samtliga landsting och regioner ska vara oberoende av inhyrd personal den 1 januari Önskad effekt är att uppnå ett oberoende av inhyrd personal genom åtgärder som skapar stabila, kontinuerliga kontakter som är viktiga för patienterna och patientsäkerheten och som leder till högre kvalitet och lägre kostnader. Förutsättningen för att uppnå oberoende av inhyrd personal är en stabil och varaktig bemanning med egna medarbetare. Med ett oberoende menas att verksamheterna hyr in personal enbart när det finns särskilda skäl utifrån ett effektivitets- och kvalitetssyfte. För att uppfylla målet har Region Örebro län utformat en lokal handlingsplan som utgör ett övergripande styrdokument. Samverkan med de fackliga organisationerna Region Örebro län ska präglas av ett öppet klimat och skapa mötesplatser för en ökad dialog. Regionen har en väl upparbetad samverkan med de fackliga organisationerna och ser det som ett naturligt sätt att bedriva och utveckla verksamheten. Via samverkansavtal klargörs olika åtaganden och samverkansstruktur. Region Örebro län är en väl fungerande organisation där samverkan är en naturlig del. 58

59 attraktiv arbetsgivare Mål och uppdrag attraktiv arbetsgivare ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder förutsättningar för ett långsiktigt spännande, utvecklande och hållbart arbetsliv. Inriktningsmål 27. Region Örebro län är en attraktiv arbetsgivare som arbetar för att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare utifrån långsiktigt hållbara strategier. Indikator: HME Hållbart medarbetarengagemang ska öka i jämförelse med tidigare medarbetarenkät. Indikator: AVI Attraktiv arbetsgivarindex ska öka i jämförelse med föregående år. Uppdrag 46. Regionstyrelsen ska utifrån Region Örebro läns vision och värdegrund ta fram ett varumärke för Region Örebro län som arbetsgivare. 47. Regionstyrelsen får i uppdrag att se över och utveckla nuvarande former av mentorskapsprojekt för nyanställda, i syfte att bättre tillvarata och överföra erfarenhet från seniora medarbetare till hela organisationen. 48. Regionstyrelsen får i uppdrag att utreda införandet av en whistleblow-funktion i Region Örebro län, en oberoende central funktion dit anställda kan vända sig om man misstänker oetiskt eller brottsligt handlande. 49. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta ytterligare steg för att bli oberoende av inhyrd personal i hälso- och sjukvården. Indikator: Frisktalet ska förbättras i jämförelse med föregående år. 28. Region Örebro läns verksamheter är jämställda och jämlika och motverkar aktivt diskriminering och kränkande behandling. Indikator: Jämix Jämställdhetsindex ska öka i jämförelse med föregående år. 59

60 60

61 ekonomi Ekonomi Finansiella förutsättningar och god ekonomisk hushållning Målet för Region Örebro läns ekonomiska politik är att skapa en långsiktig, stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell, god hushållning. Grundtanken med god ekonomisk hushållning är att varje generation av länets invånare ska bära kostnaderna för den service som de själva beslutar om och drar nytta av samt att gjorda investeringar ska kunna ersättas. Det medför att god ekonomisk hushållning i dag är en förutsättning för att också i framtiden bedriva och utveckla en bra verksamhet för länets invånare. En långsiktig stark ekonomi omfattar att ha reserver som klarar anpassningar från högkonjunktur till lågkonjunktur utan drastiska åtgärder. Det krävs därför mer än nollresultat för att finansiera verksamheterna över tid. Verksamheten ska vara anpassad till den aktuella intäktsnivån. Region Örebro läns intäkter i form av skatter och statsbidrag utgör den ekonomiska ramen för omfattningen på den verksamhet som regionorganisationen kan erbjuda till länets invånare. Därför är det av största vikt att respektive verksamhets omfattning anpassas efter de ekonomiska ramarna och redovisar ett resultat varje år som är noll eller större. Den ekonomiska styrningen av verksamhetens omfattning omfattar även att varje verksamhet ska ta hänsyn till, och inom befintlig ram, finansiera förändrade avskrivningskostnader till följd av beslutade investeringar. Region Örebro län ska använda tillgängliga resurser på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Det innebär att verksamhet bedrivs på rätt sätt, med rätt insatta resurser och vid rätt tidpunkt. Detta gäller oavsett om verksamheten bedrivs i regionorganisationens regi eller av privata entreprenörer. Samhällsekonomiska förutsättningar Internationell ekonomi OECD:s prognos över det ekonomiska läget i världen pekar på en tilltagande ökning i aktivitet Den globala ekonomiska tillväxten, mätt i real BNP, låg på 3,0 procent 2016 och förväntas stiga till 3,5 och 3,6 procent 2017 och Världshandeln fortsätter att öka, där en stigande trend mot att produktionskedjor sträcker sig över landsgränser stärker produktivitet och skapar nya marknader samtidigt som ny teknologi driver ner priser på varor och tjänster för konsumenter. En ökad efterfrågan inom euroområdet till följd av expansiv finanspolitik driver på den ekonomiska aktiviteten och överlag minskar skillnaderna i tillväxttakt och arbetslöshet mellan euroländerna. Sveriges ekonomi Tillväxten i den svenska ekonomin är för närvarande stark, med kraftig sysselsättningsökning och bra tillväxt i skatteunderlaget. BNP växer i år med cirka 3 procent. Sveriges ekonomi befinner sig i en högkonjunktur. Efterfrågan på arbetskraft är stor och det blir allt svårare för arbetsgivarna att hitta rätt kompetens, inte minst i kommuner och landsting. Högkonjunkturen väntas kulminera under För åren därefter, , antas ekonomin successivt återgå till ett konjunkturellt normaltillstånd vilket innebär att sysselsättningen stagnerar och att skatteunderlaget utvecklas svagare. I Sverige har räntan på femåriga statsobligationer legat kring eller strax under noll i över ett års tid. Utvecklingen mot högre räntor beräknas gå mycket långsamt. Den fortsatt svaga prisökningstakten gör att Riksbanken dröjer att höja styrräntan till hösten Sysselsättning och arbetsmarknad Till följd av att antalet arbetade timmar stagnerar i den förväntade konjunkturvändningen kommer skatteunderlagets reala ökningstakt att falla successivt under den kommande planperioden. SKL:s prognoser innehåller löneökningar över avtal till följd av en tilltagande brist på arbetskraft. Statistik från SCB i maj 2017 visar en fortsatt ökning av både antalet och andelen sysselsatta i åldern år. Antalet arbetslösa i maj uppgick till , vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,2 procent. Det är stora skillnader mellan olika grupper på arbetsmarknaden. Arbetslösheten för inrikes födda uppgick under första kvartalet till drygt 4 procent, medan motsvarande siffra för utrikes födda var drygt 15 procent. Landstingssektorns ekonomiska läge Landstingen redovisade för 2016 ett samlat överskott på 3,4 miljarder kronor eller 1,2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är en förbättring med cirka 2,7 miljarder kronor jämfört med året innan. Skatteintäkter och intäkter från generella bidrag har ökat snabbare än verksamhetens nettokostnader. Inför 2016 höjde tre landsting skattesatsen. Höjningen motsvarade 6 öres ökning av medelutdebiteringen. Tre landsting redovisade underskott 2016 med redovisning enligt blandmodellen och åtta landsting klarade av ett resultat på 2 procent eller mer av skatter och bidrag, vilket är en förbättring jämfört med föregående år. Landstingens samlade investeringar ökade med 9 procent under 2016 och långfristiga skulder ökade totalt med 8,7 miljarder kronor. Flertalet landsting har dock inte någon långsiktig upplåning. De pensionsåtaganden som redovisas som ansvarsförbindelse uppgick till 143 miljarder kronor vilket är en minskning med 5 miljarder kronor jämfört med året innan. Förklaringen är att värdeuppräkningen av 61

62 ekonomi skulden är mycket låg, samtidigt fortsätter pensionsutbetalningarna att öka då allt fler tar ut pension. Regeringens budgetproposition Regeringen lämnade över budgetpropositionen för 2018 till riksdagen den 20 september. Beslut tas av riksdagen i december. Regeringens budget innehåller ökade resurser till välfärden genom höjda generella statsbidrag från För landstingssektorn rör det sig om 1,5 miljarder kronor från 2019 och 3 miljarder kronor från Därutöver görs ett flertal satsningar inom hälso- och sjukvårdsområdet på olika områden: En patientmiljard införs under perioden för att skapa en mer tillgänglig och samordnad vård. Två miljarder avsätts för att stärka arbetsvillkoren, satsa på personalen och utveckla nya arbetssätt. Satsningen på förlossningsvården förstärks med en miljard kronor under Psykisk hälsa får ett ökat anslag om 500 miljoner kronor 2018 och en miljard per år Avgiftsfri cellprovsscreening införs nationellt och finansieras med 141 miljoner kronor per år. För att öka tillgängligheten i barnhälsovården samt förstärka informationen om vaccinationer satsas 137 miljoner kronor per år. Vilka belopp för dessa statsbidrag som är aktuella för Region Örebro län omnämns under stycket om specialdestinerade statsbidrag nedan. Region Örebro läns prognos 2017 Regionorganisationens resultat per augusti visar ett överskott om 167 miljoner kronor, vilket var 140 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Helårsprognosen i delårsrapporten augusti beräknas till ett överskott om 150 miljoner kronor, vilket innebär att såväl balanskravet som fullmäktiges resultatmål uppfylls. Budget för 2018 samt plan för 2019 och 2020 Förutsättningar Resultat-, balans- och kassaflödesbudgeten baseras på ekonomiskt utfall till och med 2016, prognosen för 2017, vissa ekonomiska effekter av regeringens höstbudget, SKL:s prognoser för skatteunderlag och landstingsprisindex från september samt KPA:s pensionsprognos från augusti Budgeten omfattar de ekonomiska effekterna av tidigare beslutade särskilda satsningar samt de beslut som fattats hittills under Liksom för innevarande år finns en långsiktig reserv för att möta kommande kostnads- och utgiftsökningar. Därutöver finns för 2018 en planeringsreserv på 99 miljoner kronor för att kunna möta tillfälliga resultatsvängningar. I regionstyrelsens verksamhetskostnad finns kostnader för pensioner, vilka har beräknats utifrån KPA:s prognos i augusti Där redovisas även specialdestinerade statsbidrag vilka har tagits upp med motsvarande belopp som i budget 2017 med tillägg av de nya satsningar som har presenterats i regeringens höstbudget. Finansnettot är beräknat från att investeringar görs utan upplåning och, med beaktande av rådande ränteläge, en viss försiktighet gällande avkastning på placerade medel. Skattesats Skattesatsen för Region Örebro län är oförändrad från föregående år och uppgår för 2018 till 11,55 kronor. Skatteintäkter och generella statliga bidrag Beräkningen av skatteintäkter och generella bidrag baseras på SKL:s prognostiserade uppräkningsfaktorer per september för riket avseende skatteunderlaget för perioden Den fortsatt positiva utvecklingen i svensk ekonomi innebär att sysselsättningen och skatteunderlaget fortsätter att växa i relativt snabb takt i år och nästa år. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi beräknas stabiliseras på en hög nivå nästa år och under förutsätts konjunkturläget normaliseras. Skatteunderlagstillväxten avtar därför snabbt från år SKL:s septemberprognos innebar nedrevideringar jämfört med tidigare prognoser i år avseende planperioden, främst beroende på höjt grundavdrag 2018 för personer som fyllt 65 år. Skatteintäkterna beräknas 2018 till miljoner kronor, vilket är 234 miljoner kronor mer än budgeten för Generella statsbidrag och utjämningsavgiften beräknas till miljoner kronor. Prognos över skatteunderlagstillväxt 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 4,4% ,4% 3,5% 3,8%

63 ekonomi Specialdestinerade statsbidrag I resultatbudgeten har följande statsbidrag räknats in för 2018 (mnkr) Professionsmiljarden 28,0 Sjukskrivning/rehabgarantin 30,0 Kvinnors hälsa 20,3 Stimulansmedel psykiatri 5,0 Tillgänglig vård, Patientmiljard 29,0 Tillgänglig vård, Arbetsmiljö och kompetensutveckling 58,0 Förstärkt satsning förlossningsvård 26,5 Förstärkt satsning psykisk hälsa 14,5 Livmoderhalsscreening 4,0 Förstärkt barnhälsovård 3,9 Summa 219,2 Nettokostnader och landstingsprisindex I landstingsprisindex (LPIK) ger SKL sin bedömning av landstingens prisutveckling. I indexet ingår inga volymförändringar. LPIK baseras på SKL:s ekonomiska antaganden och ändras i takt med nya bedömningar av samhällsekonomin. LPIK inklusive läkemedelspriser beräknas per september till 3,0 procent för 2018, 2,0 procent för 2019 och 3,2 procent för Den totala nettokostnaden inklusive läkemedelskostnad har räknats upp med det sammanvägda LPIK för Därutöver har den kalkylerade läkemedelskostnaden i öppen vård räknats upp med belopp motsvarande ökningen av statsbidraget för läkemedelsförmånen samt med LPIK gällande läkemedel inom den slutna vården. Prognos över landstingsprisindex 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2,4% ,0% 2,0% 3,2% Satsningar utöver löne- och prisuppräkning För 2018 görs nya satsningar med totalt 115 miljoner kronor för olika verksamheter. För hälso- och sjukvården märks upphandlingen av ett nytt vårdinformationsstöd som ska ge förutsättningar att förbättra och förnya vårdens utförande, förstärkt finansiering av de volymökningar som sker i primärvården och barntandvården, ökade kostnader för diabetesvård samt utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa. Inom trafikområdet sker satsningar på utveckling av behovsstyrd närtrafik och realtidssystem och för regional tillväxt görs satsningar på innovationer och folkhögskolorna. Satsningarna redovisas under resultatbudgeten. Justeringar i driftbudgeten utöver löne- och prisuppräkning Region Örebro län strävar efter att med så lite resurser som möjligt få bästa möjliga resultat. Denna strävan är något som ska ske varje år i takt med att nya metoder, teorier och andra möjligheter blir kända. Det måste även finnas ett fokus på att effektivisera de flöden som finns, till exempel patientflöden eller andra flöden. Det gäller också att utifrån befintlig kunskap förbättra kvaliteten i det regionorganisationen erbjuder. För att klara tillgänglighet, nya satsningar 2018 och kommande utmaningar finns ett effektiviseringsbehov på regionens verksamheter. Omsatt i pengar uppgår detta krav till 30 miljoner kronor för Som en del av finansieringen av satsningar och kommande utmaningar sker också en justering av avgifterna i hälso- och sjukvården, vilket för 2018 beräknas öka intäkterna med 23 miljoner kronor. Regionstyrelsens planeringsreserv God hushållning innebär att ha en reserv för oförutsedda resultatsvängningar. Det kan handla om såväl uteblivna intäkter som tillkommande kostnader, till exempel kan den osäkra ekonomiska utvecklingen i omvärlden medföra en risk att den bedömda skatteunderlagstillväxten inte blir lika stark som budgeterats. Planeringsreserven uppgår till 99 miljoner kronor för Av dessa avser 49 miljoner kronor aktiviteter som kan blir aktuella att genomföra beroende på villkoren för att erhålla vissa statsbidrag i regeringens höstbudget. Framtidens utmaningar Region Örebro läns ekonomiska planering omfattar sedan ett par år en långsiktig reserv på 150 miljoner kronor med syfte att möta kommande kostnads- och utgiftsökningar inom regionorganisationens verksamheter. Denna reserv ligger kvar för 2018 och utökas för 2019 till 199 miljoner kronor. Därefter ianspråktas 50 miljoner kronor ur reserven år Årets resultat Utifrån ovanstående förutsättningar uppgår resultatet 2018 i budgeten till 10 miljoner kronor, inklusive reserv för framtida utmaningar på 150 miljoner kronor. Resultaten under planperioden 2019 och 2020 uppgår till 20 miljoner per år. 63

64 ekonomi Resultaten inklusive reserv för framtida utmaningar innebär att Region Örebro län redovisar en ekonomi i balans under budget- och planperioden. Investeringar För att kunna hantera de stora investeringarna i samband med uppförande av H-huset vid universitetssjukhuset utan extern upplåning måste andra investeringar stå tillbaka under cirka 3-4 år. Utgångspunkten är att endast mycket prioriterade investeringsprojekt ska startas upp under innevarande budget- och planperiod. För 2018 är investeringarna beräknade till 1 700,4 miljoner kronor. Sammanställning per investeringsgrupp (mnkr) Fastighetsinvesteringar 407,3 Fastighetsinvesteringar, Etapp ,4 Medicintekniska investeringar 114,8 It-investeringar 60,8 Övriga investeringar Byggansluten utrustning 18,3 Teknisk utrustning 27,7 Övriga investeringar 47,1 Summa 1 700,4 Finansiering av investeringar Region Örebro län har följande strategi för finansiering av investeringar. Fastigheter med externa hyresgäster kan finansieras med externa lån. Finansieringskostnaden ska i de fallen via hyran betalas av den externa hyresgästen. Investeringar för eget bruk ska över tid finansieras med avskrivningar och årets resultat, det vill säga egenfinansieras. Under de kommande åren går Region Örebro län in i en period med mycket höga investeringsnivåer, nivåer som kraftigt överstiger summan av avskrivningar och årets resultat. För att finansiera investeringsnivåer som överskrider avskrivningar och årets resultat tillämpas i första hand så kallade återlån, det vill säga årets intjänade pensionsrättigheter används för att finansiera investeringar. Om ytterligare likviditetsbehov ändå uppstår, trots att hittills redovisade finansieringskällor använts, ska alternativen att utnyttja checkräkningskrediten, genomföra en långfristig upplåning eller ianspråkta kapitalportföljens tillgångar övervägas. Val av finansieringsalternativ i de fallen beror bland annat på hur lång period som likviditetsbehovet bedöms finnas, ränteläge, med mera. Alternativen extern upplåning och att ianspråkta tillgångar ur kapitalportföljen förutsätter beslut av fullmäktige. Vidare är huvudprincipen att amortering av upptagna lån för egna fastigheter ska amorteras före dess avsättning till kapitalportföljen sker. Det innebär att återlån vid behov kan användas för att amortera ett externt lån. Efter en investeringspuckel ska kapitalportföljen återställas motsvarande det återlånade beloppet. Detta ska finansieras med en del av avskrivningsnivån och/eller årets resultat. För 2018 gäller att: 1. Externt lån upphandlas för finansiering av pågående investeringar i fastigheter med externa hyresgäster. 2. Övriga investeringar finansieras med medel ur likviditetsportföljen, avskrivningar, årets resultat samt återlån. 3. Vid ytterligare behov används regionens checkräkningskredit. Utlåning och borgensåtagande för andra juridiska personer Region Örebro län lånar för närvarande ut sammanlagt 29 miljoner kronor långfristigt till Kommuninvest ekonomisk förening, Örebro läns museum, Scantec AB och ArkivCentrum. Därutöver lämnas ett långfristigt lån till dotterbolaget Region Örebro läns förvaltnings AB om 182,3 miljoner kronor. Scantec AB kommer under hösten 2017 att amortera lånet. I stället ökar regionens borgensåtagande för bolaget. Borgensåtagandena för andra juridiska personer, det vill säga utnyttjade borgensbelopp, uppgår till 842 miljoner kronor i augusti, varav den största är Länsgården Fastigheter AB om 472 miljoner kronor. Totalt har Region Örebro län en beviljad borgen för lån till Länsgården Fastigheter AB om totalt 775 miljoner kronor. Senaste borgensbeslutet avsåg nybyggnation av äldreboende i Askersund. För 2018 planeras nybyggnation av vård- och omsorgsboende i Kumla och längre fram under planperioden även i Nora och Hallsberg. Även för dessa projekt har avsiktsförklaringar tecknats, men definitiva beslut är inte fattade. Under förutsättning att dessa planerade byggnationer genomförs och regionorganisationen lämnar borgen för nya lån kommer det totala åtagandet att uppgå till cirka 1,8 miljarder kronor. Hållbara placeringar Region Örebro län har sedan 2008 fram till 2017 gjort placeringar i en kapitalportfölj med målsättningen att möta framtida pensionsutbetalningar. Avkastningsmålet uppgår till 3 procent per år i reala termer, det vill säga justerat för inflation mätt som förändringen av konsumentprisindex. Avkastningsmålet ska ses långsiktigt. I enlighet med beslutad finanspolicy ska uppkommen avkastning återinvesteras. Marknadsvärdet på kapitalportföljen uppgår per september 2017 till 2,8 miljarder kronor. Sedan 2010 har Region Örebro län, Landstinget Sörmland och Region Västmanland samarbetat inom finansområdet. 64

65 ekonomi De tre organisationerna strävar efter att vara ansvarsfulla investerare samt att placera kapitalet hållbart. Samarbetet har lett till en utvecklad syn och kontroll över etiska, hållbara och ansvarsfulla investeringar. Utvecklingen ska fortsätta. Region Örebro län ska fortsätta att investera i hållbara lösningar. Historiskt har investerare haft fokus på att exkludera, det vill säga att inte investera i vissa värdepapper eller sektorer. Men marknaden för hållbara investeringar utvecklas. För att åstadkomma en hållbar finansförvaltning har Region Örebro län tillsammans med Region Västmanland och Landstinget Sörmland också investerat i lösningar. Under de senaste åren har investeringar skett i en miljö- och klimatfond, det vill säga en fond som investerar i företag som utvecklar hållbara tjänster eller produkter. I takt med att nya hållbara investeringsalternativ erbjuds på kapitalmarknaden ska dessa utvärderas utifrån finanspolicyn. Region Örebro läns kapitalportfölj ska ha ett lägre koldioxidavtryck än jämförelseindex. Screeningen av portföljens koldioxidavtryck sker varje år. Tack vare koldioxidscreeningen har Region Örebro län fått utökad kunskap om pensionsplaceringarnas miljö- och klimatpåverkan. Kunskapen används på olika sätt för att minska portföljens koldioxidavtryck, till exempel genom påverkan och dialog med befintliga fondförvaltare, men också genom upphandling av nya produkter. Mätningarna visar att regionen har ett lägre koldioxidavtryck än jämförelseindex. Mätningarna visar också att en omställning till mindre koldioxidintensiv förvaltning är möjlig utan försämrad avkastning. Region Örebro län är inne i en fas med stora investeringsbehov. För att undvika extern upplåning för att finansiera investeringarna i egna verksamhetslokaler, baseras budgeten på att så kallat återlån sker under åren 2018 till Återlån har skett också under 2017 och innebär att en summa motsvarande förändringen av pensionsskulden respektive år, som sedan 2008 placerats i kapitalportföljen, i stället placeras i likviditetsportföljen. Medlen används därefter för att finansiera investeringsutgifter, framför allt under åren Sammantaget frigörs likviditeten motsvarande cirka mnkr åren med denna strategi. Strategin innebär således ett tillfälligt stopp för avsättningar till kapitalportföljen. Om likviditetsutvecklingen blir positivare än kalkylerat kan avsättning till kapitalportföljen ske under åren Avstämning av detta sker lämpligen i samband med fastställande av respektive års årsredovisning. Känslighetsanalys En känslighetsanalys är ett sätt att visa hur olika förändringar i Region Örebro läns omvärld påverkar organisationen finansiellt och kan utgöra ett underlag till bedömningar och beslut. I nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser påverkar regionorganisationens ekonomi: Känslighetsanalys Kostnader/ intäkter (mnkr) Löneförändring 1 procent ± 56 Förändring av övriga driftskostnader 1 procent ± 44 Förändring av skatteunderlaget med 1 procent ± öre förändrad utdebitering ± 61 65

66 ekonomi finansiella mål ÖVERGRIPANDE MÅL Det övergripande målet för Region Örebro läns ekonomiska politik är att skapa en långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god hushållning. Region Örebro län ska redovisa ett positivt resultat som över mandatperioden motsvarar minst 2 procent av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Inriktningsmål 29. Region Örebro län ska under mandatperioden redovisa resultat som motsvarar minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Indikator: För 2018 ska resultat uppgå till minst 150 miljoner kronor. 30. Styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans. Indikator: Resultatet ska under 2018 uppgå till minst noll. 31. Gröna finanser ska bidra till ett minskat fossilberoende och minskad klimatbelastning. Indikator: Klimatbelastningen från Region Örebro läns kapitalförvaltning ska vara lägre än för jämförbara index. Indikator: Extern upplåning för finansiering av investeringar för externa hyresgäster ska i möjligaste mån ske genom gröna lån. 32. Pensionsskuldsförändring ska placeras i regionorganisationens likviditetsportfölj i syfte att möta investeringsutgifter. Indikator: Under 2018 ska ökningen av pensionsskulden återlånas, det vill säga placeras i regionorganisationens likviditetsportfölj eller användas för finansiering av investeringsutgifter. 66

67 Bilagor 68 Bilaga 1: Budget 2018 samt plan Bilaga 2: Investeringsbudget 83 Bilaga 3: Åtagande till respektive nämnd

68 bilaga 1 Budget 2018 samt plan Resultatbudget (mnkr) Budget Prognos Budget Plan Plan Regionbidrag till verksamheterna Löne- och prisjustering inkl läkemedel Effekter av tidigare års beslut Satsningar innevarande år Regionstyrelsens planeringsreserv Framtida utmaningar Regionstyrelsens verksamhetskostnad Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansnetto Årets resultat särskilda satsningar (mnkr) Regionstyrelsen Framtidens vårdinformationsstöd 50,0 100,0 100,0 Diabetesvård, glukosmätare 15,0 15,0 15,0 Primärvård och barntandvård, tillskott för volymökningar 27,5 27,5 27,5 Psykoterapi, volymökningar 2,5 2,5 2,5 Testbädd ortopedi, Lindesbergs lasarett 0,5 0,5 0,5 Utveckling av första linjens arbete med psykisk hälsa 5,0 5,0 5,0 Bättre omhändertagande i första linjens sjukvård 10,0 20,0 20,0 Nämnden för regional tillväxt Innovationsstärkande satsningar 1,5 1,5 1,5 Hyreshöjning Kävesta/Fellingsbro folkhögskolor 1,0 5,0 Folkhögskolor 1,0 1,0 1,0 Nämnden för samhällsbyggnad Drivmedelsstrategi 1,3 5,0 Realtidssystem kollektivtrafik* 0,5 2,7 2,7 Utveckla behovsstyrd närtrafik 1,0 1,0 1,0 Patientnämnden Ökat ansvar för klagomålshantering 0,6 0,6 0,6 Summa 115,1 179,6 187,3 * Avser driftkostnad. Avskrivningskostnad, 1 mnkr 2018 och 5,5 mnkr, 2019 och framåt ingår inte. 68

69 Budget 2018 samt plan driftbudget (mnkr) Regionbidrag Budget Budget Regionfullmäktige Regionstyrelsen varav - Regionstyrelsen och regionkansliet Hälsovalsenheten Tandvårdsenheten Regionservice Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Nämnd för samhällsbyggnad Nämnd för regional tillväxt Gem nämnd för företagshälsovård och tolkförmedling Summa regionbidrag Satsningar innevarande år Effekter av tidigare års beslut* -19 Regionstyrelsens planeringsreserv Framtidens utmaningar Summa verksamheter Regionstyrelsens verksamhetskostnad Verksamhetens nettokostnader Regionstyrelsen Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat * Ännu ej fördelade från 2017 års planeringsreserv 69

70 budget 2018 samt plan BALANSbudget (mnkr) Budget Prognos Budget Plan Plan TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kortfristiga placeringar pensionsmedelsportfölj Kassa/bank o kortfristiga placeringar likviditetsportfölj Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Justering med post Framtida utmaningar Summa eget kapital Avsättningar Avsättning för pensioner inkl löneskatt Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Bokförd utdelning/avkastning återinvesteras 2 Checkräkningskredit kopplad till regionens bankkonto uppgår 2018 till 600 mnkr 70

71 Budget 2018 samt plan kassaflödesbudget (mnkr) Budget Prognos Budget Plan Plan DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering med post Framtida utmaningar Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för övriga ej likvidpåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar 5 0 Ökning/minskning förråd och lager 1 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 64 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -5 Investeringar i materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Minskning långfristiga skulder Ökning långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE

72 bilaga 2 Investeringsbudget Övergripande förutsättningar Investeringar är ett medel för att uppnå Region Örebro läns övergripande verksamhetsmål. Region Örebro läns finansiella målsättning är att investeringarna ska självfinansieras. Respektive förvaltning som gör en investering ska rymma ökade driftkostnader till följd av investeringar inom den befintliga ramen. Regionstyrelsen har övergripande ansvar för att genomföra av regionfullmäktige beslutade investeringar och kan delegera vidare ansvaret i beslutad delegationsordning. Investeringsbudgetens struktur Investeringsbudgeten innehåller: Budgetens fördelning per investeringsgrupp och verksamhet för Sammanställning av fastighetsinvesteringar för tiden fram till Korta beskrivningar av samtliga fastighetsobjekt över 10 miljoner kronor i beräknad investeringsutgift. Korta beskrivningar av medicintekniska investeringar över 2,5 miljoner kronor i beräknad investeringsutgift. Sammanfattande beskrivningar av övriga investeringar. Beslutsprocessen för fastighetsinvesteringar över 10 miljoner kronor Investeringsprocessen för fastigheter inleds med ett beslut om att en förstudie ska inledas. Beslut om detta tas av politisk ledning, regiondirektören själv eller regiondirektören efter ansökan från förvaltningschef. Efter förstudien beslutar ekonomi-, service- och ägarutskottet om de objekt som ska fortsätta till planeringsfas. Efter beslut genomförs planeringsfasen, vilken består av de två stegen avdelningsfunktionsprogram och rumsfunktionsprogram. Efter avslutad planeringsfas beslutar ekonomi-, service- och ägarutskottet för varje enskilt objekt om investeringen ska gå vidare in i projekteringsfas. Efter projekteringsfasen ska ett beräknat belopp för totalinvesteringen vara fastställt. Budgeten för ett investeringsobjekt finns angivet i fullmäktiges investeringsbudget eller anslås ur investeringspotten för akuta investeringar. När byggfasen är avslutad görs en dokumentation med uppföljning av projektet innan inflyttning sker. Varje fas ska dokumenteras enligt framtagen mall inför nästa beslutspunkt. Tidplan ska ses över inför varje beslutspunkt. Processen framgår av nedanstående bild. att delta i byggprojekt PÅVERKANSMÖJLIGHET BESLUT BESLUT BESLUT KOSTNADER FÖRSTUDIE AVDELNINGS- FUNKTIONS- PROGRAM RUMS- FUNKTIONS- PROGRAM PROJEKTERING BYGGNATION UTRUSTNING INREDNING INFLYTTNING KOSTNADER PÅVERKANSMÖJLIGHET Överföring av investeringsmedel mellan åren Efter avslutat verksamhetsår sammanställs de investeringar som beslutats men inte verkställts. För fastigheter och medicinsk teknisk utrustning ska de investeringar som beslutats för mer än tre år sedan men ännu inte verkställts tas bort och för övriga investeringar ska beslut som inte verkställs inom ett år i normalfallet tas bort. Återstående investeringar som ska föras över till nästa år tas upp till beslut av regionfullmäktige i samband med behandling av årsredovisningen. 72

73 investeringsbudget InvesteringAR 2018 För att kunna hantera de stora investeringarna i samband med uppförande av H-huset vid universitetssjukhuset utan extern upplåning måste andra investeringar stå tillbaka under ca 3 4 år. Utgångspunkten är att endast mycket prioriterade investeringsprojekt ska startas upp under innevarande budget- och planperiod. För 2018 är investeringarna beräknade till 1 700,4 miljoner kronor. Sammanställning per investeringsgrupp och verksamhet Verksamhet Fastighet MT IT Övrigt Byggan- Teknisk Totalt sluten ut- utrustning rustning Hälso och sjukvårdsförvaltningen 193,2 107,0 2,3 12,7 26,3 341,5 Hälso och sjukvårdsförvaltn, Etapp ,4 5,0 3, ,3 Folktandvården 18,7 7,8 3,3 0,4 0,6 30,8 Regional utveckling 34,8 33,6 1,1 0,8 70,3 Regionhälsan 0,1 0,1 Regionservice, fastigheter 80,0 80,0 Regionservice 7,5 55,8 7,9 0,2 71,4 Regionstyrelsen 26,0 26,0 Externa hyresgäster 47,0 47,0 Summa 1 431,7 114,8 60,8 47,1 18,3 27, ,4 73

74 investeringsbudget fastigheter Sammantaget uppgår föreslagna fastighetsinvesteringar för 2018 till 1 431,7 miljoner kronor, varav 756 miljoner kronor avser H-husprojektet och 268,4 miljoner kronor avser övriga projekt inom etapp 2. Summan innefattar även 47 miljoner kronor för investeringar åt externa hyresgäster. Sammanställning över alla planerade projekt Belopp i miljoner kronor Total Beslutat t o m 2017 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 3 459,1 900, ,6 851,5 201,7 182,8 105,0 Alla fastigheter HS Verksamhetsförändringar 45,0 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 Karlskoga lasarett Reservvatten 10,5 8,0 2,5 Ombyggnad operation och steril 131,0 121,8 9,2 Datortomograf (MT2558) 2,0 0,5 1,5 Digitalröntgenutrustning (MT 875) 2,0 0,0 0,5 1,5 Ombyggnad Rehab med bassäng 33,5 6,0 10,0 17,5 Uppgradering MR-kamera (2557) 3,5 0,0 0,5 3,0 Utbyte vattenanl. dialys (MT2007) 0,5 0,5 Lindesbergs lasarett Reservvatten 21,0 6,5 1,0 13,5 Byggnation reservkraft el 32,4 9,5 1,0 21,9 Omstrukturering inom ramen för uppdrag 27 21,0 3,0 18,0 Primärvården Ny VC Lindesberg 123,0 49,3 40,0 33,7 Utbyggnad Mikaeli VC 2,0 1,0 1,0 Utökning / ombyggnation Tybble VC 25,6 20,0 5,6 BVC, MVC Karlahuset 11,7 5,1 6,6 Psykiatri Anpassning L-huset, slutenv. ink avd 5 17,5 7,2 6,0 4,3 Universitetssjukhuset M-huset Laboratoriemedicin 69,0 32,0 32,0 5,0 F-huset Fertilitetsenheten 32,4 3,0 2,0 22,0 5,4 B-huset Kvinnokliniken 40,0 2,5 1,0 3,5 11,0 22,0 Omstrukturering Neonatal, B-huset 64,8 3,0 1,0 5,0 18,0 37,8 Pumpstation och dagvattenledning 10,0 0,0 5,0 5,0 Reservvatten USÖ 36,2 21,5 10,0 4,7 Centrala UPS, USÖ 7,3 6,0 1,3 Cyclotron (MT 2615) 33,0 2,5 2,0 10,5 5,0 13,0 B-huset, mammografi (MT 2908) 4,6 2,2 2,4 Ombyggnation forskningslab, T-huset 20,0 3,1 5,0 12,0 Fastighetsnätet, M-huset 11,3 8,0 3,3 Ambulansstation Berglunda 72,0 6,5 8,0 27,5 10,0 20,0 LAF-bänkar, Nuklearmedicin (MT2407) 3,0 3,0 Ny hiss helikopterplattan 8,6 6,0 0,0 2,6 Bygginv. i samband med MT-investering 25,8 16,3 9,5 Forsknings MR, röntgen USÖ 10,0 10,0 74

75 investeringsbudget Belopp i miljoner kronor Total Beslutat t o m 2017 USÖ, Etapp 2 Förberedande arbete 144,0 109,0 25,0 10,0 IVA-platser, H-huset 30,0 4,0 15,0 11,0 NIMA, H-huset 30,0 4,0 15,0 11,0 Parkeringshus 272,0 38,0 160,0 64,0 10,0 Utbyggnad godsmottagning F-huset 121,0 42,5 68,5 10,0 Ny nätstation ersättning för Stn ,4 0,5 0,0 11,9 UV-ljus vatteninkopplingar 5,0 5,0 Utbyggnad reservkraft del ,0 0,0 96,0 Vattenförsörjning ringledning 11,7 7,8 0,9 3,0 Utbyggnad reservkraft del ,8 4,0 1,0 10,0 29,8 USÖ, Etapp 2, H-husprojektet Etapp 2A Nybyggnad Högspec.hus 1 399,5 321,5 627,0 399,0 52,0 Etapp 2C om- och tillb. akuten 362,5 46,5 129,0 91,0 20,0 76,0 Folktandvården 68,0 26,3 18,7 14,1 3,0 3,0 3,0 Alla fastigheter Verksamhetsförändringar 15,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 Kliniker Odensbacken, lokalanpassning 6,0 4,0 2,0 Fellingsbro, lokalanpassning 5,8 0,3 1,5 4,1 Lillån, ombyggnad 8,2 8,0 0,2 Lekeberg, utbyte 5 st. unitar 6,0 4,0 2,0 Lindesberg, tandvårdsklinik 27,0 10,0 10,0 7,0 Regional utveckling 92,0 10,5 34,8 24,8 6,3 9,8 5,8 Alla fastigheter Verksamhetsförändringar 9,0 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 Folkhögskolor Kävesta Folkhögskola, Musikens hus 45,0 7,5 30,0 7,5 Kävesta Folkhögskola, Dansens hus 20,0 1,5 3,0 15,5 Fellingsbro Folkhögskola, ny aula 18,0 1,5 0,0 0,0 4,5 8,0 4,0 Regionservice fastigheter (energi, brand och säkerhet, reinvesteringar) 707,1 307,1 80,0 80,0 80,0 80,0 80,0 Alla fastigheter Energieffektiviseringar 90,0 40,0 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 Reinvesteringar 617,1 267,1 70,0 70,0 70,0 70,0 70,0 Regionservice övriga områden 83,7 24,5 7,5 12,3 20,8 16,8 1,8 Alla fastigheter Verksamhetsförändringar teknik och miljö 9,0 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 75

76 investeringsbudget Belopp i miljoner kronor Total Beslutat t o m 2017 IT-lokaler Ny serverhall 64,0 24,0 0,0 10,0 15,0 15,0 USÖ-området MT utökad lokalyta 3,0 0,5 2,5 F-huset ombyggn. godsmottagning IT, MT 5,0 0,5 0,5 4,0 IT- och MT-förråd fd Arkiv A-huset källaren 2,7 2,7 Regionstyrelsen 128,0 23,0 26,0 25,0 25,0 15,0 14,0 Medel för oförutsedda investeringar Oförutsedda investeringar, fastigheter, MT och övr. utr 70,0 20,0 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 Alla fastigheter Solpaneler 25,0 3,0 3,0 5,0 5,0 5,0 4,0 Klimatinvesteringar 30,0 10,0 10,0 10,0 Länsmuseet Utredning lokaler och restaurang 1,0 1,0 USÖ-området Utredning omb. produktionsapotek 2,0 2,0 Regionstyrelsen, externa hyresgäster 148,0 65,0 47,0 36,0 Externa hyresgäster Lekebergs VC, Capio 30,0 20,0 10,0 USÖ-området Tillbyggnad Campus vån.4 + hörsal 118,0 45,0 37,0 36,0 Regionhälsan 0,5 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Alla fastigheter Verksamhetsförändringar 0,5 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Totalsumma fastighetsinvesteringar 4 686, , , ,8 336,9 307,5 209,7 76

77 investeringsbudget Under 2018 ska en utredning av nya lokaler för regionledning och administration göras. Beskrivningar av objekt som överstiger 10 miljoner kronor i total planerad investering: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Objekt: Karlskoga lasarett, ombyggnad operation samt sterilcentral Operationsavdelningen på Karlskoga lasarett är från Avdelningen byggs om för att uppfylla dagens krav på bland annat ventilation och rumsstorlek. Ombyggnationen klarar behovet av mer medicinsk teknisk utrustning och logistiken förbättras. Sterilcentralens lokaler och utrustning anpassas för dagens behov. Sterilcentralen är centralt placerad på operation vilket gör att ombyggnad kan sker samtidigt som operationslokalerna byggs om. Ombyggnationen innebär stora förbättringar ur miljösynpunkt. Under 2018 genomförs de sista delarna i upprustningen. Objekt: Karlskoga lasarett, ombyggnad rehab med bassäng Lokalerna för rehabiliteringsenheten på Karlskoga är från Endast mindre justeringar har skett sedan Ett övergripande renoverings- och ombyggnadsbehov föreligger. Projektet innebär en omdisponering av befintliga lokalytor med målsättningen att skapa bättre flöden i lokalen och ett mer effektivt lokalutnyttjande inom befintlig lokalyta. Rehabiliteringsenhetens träningsbassäng är ålderdomlig och uppfyller inte tillgänglighetskrav samt hygienkrav, vilket medför att en restaurering är nödvändig. Ombyggnationen främjar samarbetet mellan de olika rehabiliteringsprofessionerna och möjliggör att verksamheten kan bedriva ett effektivt teamarbete. Objekt: Lindesbergs lasarett, byggnation reservkraft el En ny reservkraftanläggning är nödvändig för att långsiktigt säkerställa patientsäkerheten enligt dagens normer och krav på kapacitet. Objekt: Omstrukturering Lindesbergs lasarett inom ramen för uppdrag 27 Ombyggnaden avser att bland annat samla olika funktioner och skapa en ny vårdenhet med sex vårdplatser och väntrum för dagkirurgiska patienter samt patienter som skrivits ut från vårdavdelningar. Detta innebär bättre flöden och samordningsvinster. Ombyggnationen är en förutsättning för ett större och mer koncentrerat uppdrag inom ortopedi och kirurgi. Den är även en förutsättning för att anpassa medicinklinikens lokaler till ett minskat antal vårdplatser (från 58 till 40) och att för att skapa dagvårdsplatser. Objekt: Närsjukvård, nya lokaler för vårdcentral i Lindesberg Lokalernas placering och disponering innebär att flera verksamheter kommer att samlas i en och samma byggnad. Det kommer att ha en positiv effekt på tillgängligheten till regionorganisationens verksamheter. Vidare förväntas nya lokaler ge förutsättningar för vårdutveckling och ökade möjligheter att behålla och attrahera nyckelpersoner inom vården. Läget på vårdcentralen ger också goda möjligheter till att använda kollektiva färdmedel då patienter besöker vården. Objekt: Närsjukvård, utökning/ombyggnation Tybble vårdcentral Tybble vårdcentral har under flera år haft en positiv utveckling gällande antalet listade patienter på vårdcentralen. För att möta den ökade efterfrågan behöver lokalytorna förstoras, effektiviseras samt omstruktureras. Avsikten är att växa in i tomma lokaler inom fastigheten och byggstart sker under hösten Objekt: Närsjukvård MVC, BVC, Karlahuset Karla vårdcentral har många listade patienter och har lyckats rekrytera personal för att möta upp detta behov. Detta medför att nuvarande lokaler är för små och man har därför hyrt in den korridor som sjukvårdsrådgivningen 1177 flyttade ur Dessa lokaler anpassas från att vara kontor till att inrymma BVC och MVC så att deras nuvarande lokaler åter kan användas som behandlingsrum. Objekt: Psykiatrin, anpassning av L-huset USÖ, slutenvård inklusive avd. 5 Avdelning 5, BUP som idag är lokaliserad till E-huset behöver flyttas in till L-huset för att skapa samband med övrig psykiatrisk heldygnsvård. Detta är både en bemanningsfråga eftersom det finns samordningsvinster såväl som en säkerhetsfråga då trygghetslarmen bygger på att enheterna kommer till varandras undsättning i händelse av en incident. Avdelning 5 flyttar in på den yta som friställdes när PIVA utlokaliserades till övriga enheter inom psykiatriska heldygnsvården i L-huset. Även denna utlokalisering kräver viss lokalanpassning. Objekt: USÖ, M-huset omstrukturering laboratoriemedicin Investeringen syftar till att effektivisera resurserna inom laboratoriemedicin för att åstadkomma en ökad kapacitet av laboratorieprover. Omstruktureringen innebär en koncentration av laboratoriemedicins olika verksamheter till M-huset. Frigjord yta finns efter att enheten kliniskt forskningscentrum flyttat till Campus. Lokaler som lämnas i F-huset frigörs för annan verksamhet. 77

78 investeringsbudget Objekt: USÖ, F-huset vån 2 fertilitetsenheten Nya metoder och ny utrustning inom fertilitetsverksamheten har medfört behov av förnyelse av lokalerna. Nya lokaler för verksamheten ger möjlighet att kunna erbjuda fler inom- och utomlänsbehandlingar av god kvalité. Fertilitetens nuvarande lokaler används i projektet Omstrukturering av kvinnokliniken. Objekt: USÖ, omstrukturering av kvinnokliniken En större upprustning av B-huset genomfördes åren Verksamheterna har sedan dess förändrats. Vissa riktade förändringar har genomförts för ett antal av klinikerna. Den föreslagna omstruktureringen syftar till att genomföra en mer långsiktig lösning av lokalerna i huset. Objekt: USÖ, B-huset Framtidens neonatal En ny avdelning för att bedriva modern och patientsäker neonatalvård utan hälsostörande kemikalier på universitetssjukhuset. Mindre åtgärder inom lokalen har redan utförts. Med ökade krav behövs större lokalytor för avdelningen och dessa frigörs inom projektet Omstrukturering av kvinnokliniken. Objekt: USÖ, Cyclotron Lokalanpassningar till följd av installation av medicinteknisk utrustning Utrustningen medger att man framställer egna isotoper på plats istället för att flyga in dessa från Helsingfors. Utredning har genomförts under hösten Projektet väntas byggfärdigt årsskiftet Därefter följer validering och intrimning. Isotopproduktionen väntas starta tredje kvartalet Objekt: USÖ, T-huset ombyggnation forskningslab Kirurgklinikens utbildningslokal finns beläget i källaren i T-huset. Här bedrivs forskning och undervisning/träning i kirurgisk teknik, traumaomhändertagande m.m. Här hålls även kurser och utbildningar både internt inom regionorganisationen samt för externa kursdeltagare. Kursfrekvensen har ökat då den har varit mycket uppskattad. Lokalen har i år varit i behov av renovering och uppdatering till dagens standard. Objekt: USÖ, M-huset fastighetsnät Fastighetsnätet i M-huset behöver uppgraderas då stora delar av kablaget är installerat i samband med M-husets byggnation i början av 1990-talet. Dagens patientnära MT-utrustning har idag behov av större nätkapacitet. Avvikelser har registrerats och behovet bedöms nu som akut både för verksamhetens arbete och för patientsäkerheten. Objekt: USÖ, Ambulansstation Berglunda Ett uppdrag 2015 att utreda bästa möjliga placering av en ny satellitstation för ambulansen i Örebro har fortsatt i en förstudie. Förstudien utmynnade i att Berglunda är den optimala placeringen eftersom den ger de kortaste utryckningstiderna till upptagningsområdets respektive yttre gräns. Objekt: Reservvatten USÖ, Karlskoga och Lindesberg Socialstyrelsen rekommenderar att akutsjukhusen i Sverige ska kunna vara självförsörjande på el, värme och vatten vid en krissituation. Utifrån dessa rekommendationer finns ett behov att utveckla reservvattenförsörjningen vid länets tre sjukhus. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Universitetssjukhuset etapp 2 USÖ Byggnadsförnyelsen av Universitetssjukhuset Örebro benämnd etapp 2 är en stor pågående strategisk satsning inom Region Örebro län. Det är en framtidsinriktad förnyelse för länets invånare som ska bidra till att målen inom hälso- och sjukvårdsområdet nås, däribland målen för den högspecialiserade vården. Byggnadsförnyelsen består framförallt av hus för högspecialiserad vård, (H-huset) parkeringshus och ny godsmottagning En förstudie togs fram under 2011 som formulerade behoven av byggnadsförnyelse inom USÖ, med utgångspunkt från de uppdrag och förutsättningar som verksamheten vid sjukhuset förväntades ha Viktiga ställningstaganden i detta arbete för de A-husverksamheter som ska flytta är: En samlad operationsenhet. En samlad slutenvård. En dagkirurgisk och postoperativ enhet för barn och vuxna. En samlad öppenvård korta vårdkedjor. Lokaler för forskning och utbildning. A-husets framtida användning utreddes under 2014, men slutfördes inte, nu har en ny utredning startat som beräknas vara klar under Genomförandet av byggnationerna i Etapp 2 förutsätter en rad förberedande arbeten som pågår eller är genomförda, till exempel: Flytt av Södra Grev Rosengatan med tillhörande media Planändring El-arbeten för ökad framtida elkraftförsörjning för USÖ Flytt av el, fiber och telekablar Flytt av ställverk Markundersökning inkl. geoteknik Utredningar Markköp Ersättningsparkeringar (ej parkeringshus) 78

79 investeringsbudget Anslutningsvägar El- och VVS-arbeten Ombyggnad av undercentraler Under 2017 påbörjas arbetet med att uppföra betongstommen på H-huset. För att i framtiden klara parkeringsbehovet byggs parkeringshus vid USÖ-området. Under parkeringshuset placeras en ny godsmottagning H-huset, akutmottagningen, parkeringshus och godsmottagning utgör ett särskilda, projekt med specifik projektledning och styrning. Folktandvården Objekt: Nybyggnad tandvård, Lindesberg Ny klinik under byggnation som ska ersätta befintlig klinik i Lindesberg. Den nya kliniken kommer att inrymmas i vårdcentralen som är under uppförande i Lindesberg, Regional utveckling Objekt: Kävesta folkhögskola, Musikens hus Kävesta folkhögskolas nybygge av Musikens hus innebär en möjlighet att kunna fortsätta med denna idag uppskattade och populära musiklinje och bidrar till att stärka och förbättra förutsättningarna för den allmänna linjen. Musiklinjen på Kävesta håller en hög nivå och är en viktig del i skolans kulturprofil. Objekt: Kävesta folkhögskola, Dansens hus Danslinjens lokaler är för små i förhållande till verksamheten. Danshuset stod klart för 10 år sedan. För att kunna fortsätta bedriva verksamhet med de behov som finns idag behöver skolans danshus byggas ut. På danslinjen går mellan 16 och 20 deltagare genom riksintag. Det skulle kunna tas in fler och även kunna erbjudas en 2-årig utbildning i dans om lokalerna tillät detta. Allmän linje kommer även att kunna disponera lokalerna och vid skolövergripande aktiviteter kan alla tre salarna disponeras av skolans alla deltagare. Utbildning i balett, modern dans samt rörelse ger man idag i hyrda lokaler i Örebro. Regionservice fastigheter Objekt: Energieffektiviseringar Investeringarna ingår i Regionfastigheters handlingsplan som syftar till att uppnå Region Örebro läns mål gällande energi och co2 besparingar. Region Örebro läns nuvarande primär- och sekundärhall når sitt kapacitetstak inom 1 2 år. I samband med detta utreds en eventuell samlokalisering av område it i anslutning till datahallen. Regionstyrelsen Objekt: Medel för oförutsedda investeringar Under regionstyrelsen budgeteras en pott för oförutsedda investeringar inom fastigheter men kan även gälla för MT- och övrig utrustning. Enligt delegationsordningen kan regiondirektören fatta beslut under året om dispositioner ur denna pott. Objekt: Solpaneler Regionservice Område fastigheter har genomfört en bedömning avseende potential för takmonterade solcellsinstallationer på Region Örebro läns fastigheter. Bedömningen visar att det är möjligt att installera ca 2 MW med en elproduktion om ca 1700 MWh per år vilket motsvarar ca 4 procent av fastigheters elförbrukning. Störst potential per anläggning finner vi på Karlskoga lasarett (545 MWh/ år) följt av USÖ (469 MWh/år) och Hallsbergs vårdcentral (273 MWh/år). Solcellerna innebär en minskad miljöpåverkan då förnybar solel ersätter köpt elenergi med inslag av icke förnybar produktion. Utifrån beräkningsgrund om klimatbelastning (CO2 ekvivalenter 400 g/kwh) från inköpt el motsvarar en elproduktion om 1700 MWh/år en minskning med 680 ton CO2. Regionstyrelsen externa hyresgäster Objekt: Lekebergs VC, Capio Capio, som hyr lokaler för att driva vårdcentral inom Hälsoval Örebro län, har behov av ökade lokalytor, varför tomställda ytor inom vårdcentralen anpassas till deras verksamhet. Objekt: Tillbyggnad Campus vån.4 och hörsal Regionorganisationen har byggt lokaler för utbildning och forskning på läkarlinjen som drivs av Örebro universitet. Dessa färdigställdes 2014 genom en nybyggnation vid universitetssjukhuset som kallas Campus USÖ. Nu finns önskemål från universitetet att utöka dessa lokaler varför en tillbyggnad planeras. Regionservice, övriga områden Objekt: Regionservice, ny serverhall Fredsgatan För att klara tillväxten av system och funktioner tillskapas en ny primärdatahall samt arbetsplats i anslutning till hallen på Fredsgatan. Nuvarande primärhall i F-huset går inte att expandera men kvarstår därefter som ny sekundärhall. 79

80 investeringsbudget MT-investeringar Medicintekniska investeringar har prioriterats inom den ram som angivits och uppgår därmed till 110 miljoner kronor för Utöver detta tillkommer investeringsmedel för sterilutrustning som tidigare har behandlats som övrig utrustning, men upphandlas och hanteras på samma sätt som medicinteknisk utrustning. Behovet av ersättningsinvesteringar för sterilutrustning uppgår till 5 miljoner kronor för Totalt 114,8 miljoner kronor. Medicintekniska investeringar (mnkr) Nyinvesteringar totalt 9,3 varav magnetkamera, röntgen Örebro 5,1 Reinvesteringar totalt 105,5 varav Linjäraccelerator, Onkologiska kliniken 8,0 Ambulanser, Akutkliniken 7,2 Patientövervakningutrustning, ANIVA-kliniken 7,0 Dentala unitar, Folktandvården 6,0 Datortomograf, Röntgenkliniken 6,0 Efterladdningsutrustningar (HDR), Onkologiska kliniken 5,6 Uppgradering magnetkamera, Röntgenkliniken 5,5 Medicintekniska investeringar Mammografiutrustning, Röntgenkliniken 5,4 ESWL, Urologiska kliniken 3,5 Vattenanläggning för dialysvätskor, kliniken för medicin och geriatrik 3,0 Summa 114,8 Magnetkamera, röntgenkliniken, område thorax, kärl och diagnostik 3-Tesla magnetkamera huvudsakligen avsedd för dosplanering på onkologiska kliniken enligt ökade krav i nationella riktlinjer. Investeringen uppgår till totalt ca 27,0 miljoner kronor, varav utrustningsinvesteringen utgör 17,0 miljoner kronor fördelat mellan 2018 (5,1 miljoner kronor) och 2019 (11,9 miljoner kronor) och preliminära uppskattade byggåtgärder 10,0 miljoner kronor fördelade 2018 (4,0 miljoner kronor) och 2019 (6,0 miljoner kronor). Linjäraccelerator, onkologiska kliniken, område opererande och onkologi Ersätter befintlig utrustning som uppnått sin tekniska och kliniska livslängd. Den nya utrustningen ger bland annat snabbare behandlingar. Investeringen uppgår till totalt ca 26,0 miljoner kronor, varav utrustningsinvesteringen utgör 25,0 miljoner kronor fördelat mellan 2018 (8,0 miljoner kronor) och 2019 (17,0 miljoner kronor) och preliminära uppskattade byggåtgärder 1,0 miljoner kronorfördelade 2018 (0,5 miljoner kronor) och 2019 (0,5 miljoner kronor). Ambulanser, Akutkliniken, närsjukvårdsområde Norr, Örebro och Väster Ersätter befintlig utrustning som uppnått sin tekniska och kliniska livslängd. Regelbundet utbyte av akutambulanser sker enligt ersättningsplan. Ersättningsplanen är utformad för att uppnå bästa möjliga balans mellan ekonomi och medicinsk säkerhet. Fyra stycken ersätter äldre ambulanser under 2018 till en gemensam kostnad av 7,2 miljoner kronor. En till Lindesberg, kostnad på 1,8 miljoner kronor och två till USÖ, kostnad 3,6 miljoner kronor samt en till Karlskoga, kostnad på 1,8 miljoner kronor. Patientövervakningsutrustning till anestesiventilatorer, ANIVA-kliniken, område opererande och onkologi Ersätter befintlig utrustning som uppnått sin tekniska och kliniska livslängd. Avsedd för övervakning av patienter vid anestesi. Investeringen uppgår till totalt 7,0 miljoner kronor. Dentala unitar, Folktandvården Ersätter befintlig utrustning som uppnått sin tekniska och kliniska livslängd. Investeringen uppgår till totalt 6,0 miljoner kronor. Datortomograf, röntgenkliniken, område opererande och onkologi Ersätter befintlig utrustning som uppnått sin tekniska och kliniska livslängd. Ny utrustning ger bland annat bättre bildkvalitet och lägre stråldos. Investeringen uppgår till totalt ca 8,0 miljoner kronor, varav utrustningsinvesteringen utgör 6,0 miljoner kronor och preliminära uppskattade byggåtgärder 2,0 miljoner kronor fördelade 2019 (0,5 miljoner kronor) och 2020 (1,5 miljoner kronor). Efterladdningsutrustningar (HDR) för brachyterapi, onkologiska kliniken, område opererande och onkologi Ersätter befintlig utrustning som uppnått sin tekniska och kliniska livslängd. Utrustningarna används vid strålbehandling av främst prostatacancer och livmoderhalscancer, men också övriga gynonkologiska behandlingar, hudcancer, bröstcancer och interstitiella implantationer. Investeringen uppgår till totalt ca 11,3 miljoner kronor fördelat mellan 2018 (5,6 miljoner kronor) och 2019 (5,6 miljoner kronor). Mammografiutrustning, röntgenkliniken, område thorax, kärl och diagnostik Ersätter befintlig utrustning som uppnått sin tekniska och kliniska livslängd. Investeringen uppgår till totalt ca 18,0 miljoner kronor, varav utrustningsinvesteringen utgör 80

81 investeringsbudget 13,4 miljoner kronor fördelat mellan 2017 (8,0 miljoner kronor, beslutat) och 2018 (5,4 miljoner kronor) och preliminära uppskattade byggåtgärder 4,6 miljoner kronor fördelade 2017 (2,2 miljoner kronor, beslutat) och 2018 (2,4 miljoner kronor). Uppgradering magnetkamera, röntgenkliniken, område opererande och onkologi. Uppgradering 1.5 T magnetkamera för att förlänga livslängden av utrustningen. Uppgraderingen medför kortare undersökningstider och möjlighet till snabbare sekvenser. Investeringen uppgår till totalt ca 11,5 miljoner kronor, varav utrustningsinvesteringen utgör 5,5 miljoner kronor och preliminära uppskattade byggåtgärder 6,0 miljoner kronor. ESWL, urologiska kliniken, område opererande och onkologi Ersätter befintlig utrustning som uppnått sin tekniska och kliniska livslängd. ESWL används för behandling av njursten. Investeringen uppgår till totalt ca 3,5 miljoner kronor. IT-investeringar Bedömt investeringsbehov för it 2018 uppgår till 60,8 miljoner kronor, varav nytt vårdinformationssystem 10 miljoner kronor och övriga it-investeringar 50,8 miljoner kronor. Upphandling av nytt vårdinformationsstöd har påbörjats. Som den nu är utformad kommer projektet främst att innebära ökade driftkostnader. En del investeringar i it-utrustning kommer dock att behöva göras. Bedömt behov för 2018 är 10 miljoner kronor. Nivån på övriga it-investeringar har ökat till följd av att viss it-utrustning i enlighet med gällande redovisningsregler fortsättningsvis ska redovisas som investering och inte driftkostnad. För 2018 rör det sig om ungefär 29 miljoner kronor som omklassificeras. It-investeringarna innehåller återinvesteringar inom vårdsystem samt nödvändig, övrig it-infrastruktur för datalagring, servrar, loggverktyg, säkerhet och datakommunikation. För H-huset har 5 miljoner kronor budgeterats till it-utrustning. Vattenanläggning för dialysvätskor, kliniken för medicin och geriatrik, område närsjukvård väster. Ersätter befintlig utrustning som uppnått sin tekniska och kliniska livslängd. Den nya tekniken ger bland annat mindre miljöpåverkan. Investeringen uppgår till totalt ca 3,5 miljoner kronor, varav utrustningsinvesteringen utgör 3,0 miljoner kronor och preliminära uppskattade byggåtgärder 0,5 miljoner kronor. 81

82 investeringsbudget Övriga investeringar Byggnadsansluten utrustning I samband med projektering av fastighetsinvesteringar tas belopp fram för sådan utrustning som inte redovisningsmässigt hänförs till byggnad utan som inventarier. För varje projekt som tagits upp i budget för fastighetsinvesteringar har belopp för byggnadsansluten utrustning tagits fram. Summan av dessa investeringar uppgår för 2018 till 18,3 miljoner kronor. Teknisk utrustning I denna investeringsgrupp ingår till exempel låssystem, passersystem, kraft- och styrsystem på operationssalar, patientsignalanläggningar. Behovet av dessa investeringar fastställs av regionfastigheter. Totalt beräknas 27,7 miljoner kronor åtgå för investeringar i övrig teknisk utrustning för Övriga inventarier Övriga inventarier exklusive byggnadsansluten utrustning uppgår 47,1 miljoner kronor. Investeringarna avser främst trafikområdet, med investeringar i realtidssystem i kollektivtrafiken, system för maskinell avläsning av mobilbiljetter och internet ombord. 82

83 bilaga 3 Åtagande till respektive nämnd Åtagande till regionstyrelsen Nedanstående redovisar de övergripande mål, inriktningsmål med indikatorer samt de uppdrag som regionstyrelsen ansvarar för. Regionstyrelsen har därmed även en återrapporteringsskyldighet för dessa frågor. Hållbar utveckling ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län är en ansvarsfull aktör med höga ambitioner inom hållbarhetsområdet. Hållbar utveckling för regionorganisationen är att skapa välfärd och livskvalitet när verksamheten bedrivs samtidigt som kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov säkerställs. Inriktningsmål 1. Hållbarhet är integrerad i ordinarie verksamhet och mognadsgraden i hållbarhetsfrågor ökar. Indikator: Aktivitetsplaner för programmet för hållbar utveckling är implementerade och följs upp i verksamheterna, samt genom en hållbarhetsredovisning. Uppdrag inom HÅLLBAR UTVECKLING 1. Regionstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att fortsätta arbetet med jämställdhetsanalys (gender budgeting), för minst en verksamhet per förvaltning och år samt att utifrån dessa och tidigare jämställdhetsanalyser implementera åtgärder. 2. Regionstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att arbetet med att HBTQ-diplomera fler verksamheter ska intensifieras. 5. Regionstyrelsen får i uppdrag att utarbeta en kostpolicy för Region Örebro län. Kostpolicyn ska omfatta alla tre hållbarhetsaspekterna och ge stöd i arbetet för att främja hälsa hos patienter och personal samt en minskad klimat- och miljöpåverkan. 6. Nämnden för Regional tillväxt får i uppdrag att utreda möjligheten att låta Region Örebro läns kostenhet göra en flerårsplanering avseende matsedel och råvaruinköp, med syfte att låta producenter bättre planera sin produktion. 7. Regionstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att fortsätta förbättringsarbetet och höja ambitionerna kring Region Örebro läns arbete med resor och transporter genom att vidareutveckla, implementera och kommunicera resehierarkin. 8. Regionstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att fortsätta förbättringsarbetet och höja ambitionerna kring klimatsmarta arbetssätt genom att vidareutveckla, implementera och kommunicera klimatlistan, samt följa upp arbetet i verksamheterna samt i verksamhetsberättelsen till regionfullmäktige. 9. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram förslag och genomföra åtgärder i Region Örebro läns verksamhet som syftar till att minska utsläpp av klimatpåverkande gaser. 10. Regionstyrelsen får i uppdrag att under 2018 ta fram en ny upphandlingspolicy. Policyn ska i enlighet med gällande upphandlingspolicy särskilt beakta den sociala aspekten och miljöaspekten, men även inkludera jämställdhetsaspekten. Upphandlingspolicyn ska säkerställa att upphandlade leverantörer, där så är möjligt, erbjuder sina anställda kollektivavtalsliknande villkor. 3. Regionstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att fortsätta arbetet med att analysera barnrättsperspektivet för minst en verksamhet per förvaltning och år samt att utifrån dessa och tidigare analyser av barnrättsperspektivet implementera åtgärder. 4. Regionstyrelsen får i uppdrag att påbörja arbetet med att ta fram en ny Folkhälsoplan. 83

84 åtagande till respektive nämnd Hälso- och sjukvård ÖVERGRIPANDE MÅL Hälso- och sjukvården är tillgänglig, kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd. Inriktningsmål 2. Vården är tillgänglig. Indikator: Tillgängligheten till vården ska öka 2018 jämfört med Redovisning och uppföljning av: Indikatorerna för inriktningsmålen under e-hälsa. Andelen patienter som får nybesök på mottagning alternativt operation/behandling inom vårdgaranti. Tillgängligheten på andra sätt än traditionellt via telefon. Tillgängligheten till primärvården enligt vårdgarantin. Befolkningsupplevd tillgänglighet enligt nationella enkäter. Telefontillgängligheten och tillgängligheten till första besök inom primärvården. Variationen mellan vårdcentralernas resultat ska minska jämfört med Återbesök inom planerad tid. 3. Vården är kunskapsstyrd. Indikator: Samtliga områden arbetar med implementering av/förbättring utifrån minst en indikator från kunskapsunderlag. 4. Vården är patientsäker. Indikator: Uppföljning av genomförda åtgärder och effekter utifrån lex Maria-anmälningar och klagomål samt händelse- och riskanalyser görs i samtliga fall. Indikator: Uppföljning av avvikelsehantering inom satta målvärden för 7 samt 90 dagar. Indikator: Varje verksamhet genomför en patientsäkerhetsrond minst en gång/år. 5. Vården är personcentrerad Indikator: Region Örebro län arbetar för att patienter och närstående ska känna sig delaktiga. Uppföljning sker via Nationell patientenkät. Indikator: Hanteringen av inkomna synpunkter och klagomål från patient eller närstående följs upp via Kvalitet- och patientsäkerhetsberättelsen. Indikator: Antalet genomförda samordnade individuella planer (SIP) har ökat 2018 jämfört med ÖVERGRIPANDE MÅL Hälso- och sjukvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Inriktningsmål 6. Vården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Indikator: Patienter som vårdats i Region Örebro län har tillfrågats om livsstil. Uppföljning sker via Nationell patientenkät. Indikator: Patienter i riskgrupper blir erbjudna insatser gällande sina levnadsvanor vid kontakt med hälso- och sjukvården och följs upp via adekvata kvalitetsregister. 7. Vården är effektiv. Indikator: Genom högkvalitativa vårdkedjor och flöden skapas ökat värde för patienter i hälso- och sjukvården. Uppföljning av kartlagda och implementerade vårdförlopp liksom länsgemensamma produktionsplaner för Indikator: Vårdplatsuppdraget i Handlingsplan för utvecklingsinriktad och hållbar hälso- och sjukvård i ekonomisk balans är genomförd och implementerad i verksamheterna. 84

85 åtagande till respektive nämnd 8. Den högspecialiserade sjukvården är högkvalitativ och konkurrenskraftig. Indikator: Den högspecialiserade vården är högkvalitativ. Analys av samtliga högspecialiserade verksamheter vad avser kvalitet, produktion, kompetensförsörjning, forskning och utveckling, nationellt och internationellt samarbete. Handlingsplan upprättas för att säkra den högspecialiserade vården utifrån regionalt perspektiv. Indikator: Den högspecialiserade vården är attraktiv regionalt och nationellt. Den sålda vården ska öka 2018 jämfört med Redovisning och uppföljning sker till regionstyrelsen. Indikator: Hälso- och sjukvården efterhör aktivt synpunkter från vårdens intressenter. En kundrelationsundersökning genomförs under Stärkt forskningsprofil genom implementerad utvecklingsplan Indikator: Det medicinska vetenskapsområdet i Region Örebro län fortsätter att stärkas. Redovisning och uppföljning av antalet vetenskapliga publikationer och ökad vetenskaplig kvalitet enligt Vetenskapsrådets modell för utvärdering av klinisk forskning jämfört med Indikator: Antal fraktionerade publikationer (425 per treårsperiod). Indikator: Antal disputationer (15 per år). Indikator: Antal docentkompetenta medarbetare (70 st). Indikator: Extern finansiering (ökat antal externa ansökningar). Indikator: Andelen kvinnliga disputerande ska öka. ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län bedriver och stödjer klinisk forskning i syfte att ge bästa möjliga förutsättningar för medborgarnas hälsa, vård och omsorg. Regionen samverkar med akademin avseende såväl forskning som akademisk utbildning. Inriktningsmål 9. Forskningen och utbildningen är högkvalitativ och stärker universitetssjukvården. Indikator: Den kliniska utbildningsmiljön i Region Örebro län har förbättrats jämfört med Utfall inom AT-rankning ska förbättras jämfört med föregående år. VFU-studenter anser vid utvärderingar att de har möjlighet att uppnå lärandemål (målnivå 90 procent) samt är nöjda som helhetsintryck med sin placering (målnivå 80 procent). Indikator: Av Region Örebro läns hälso- och sjukvård ska 50 procent förmedlas av universitetssjukvårdsenheter. Uppdrag inom hälso- och sjukvård 11. Regionstyrelsen får i uppdrag att vidareutveckla patientens möjlighet att kommunicera med vården via e-tjänster genom att vården i högre grad erbjuder e-tjänsterna inom bland annat ramen för 1177 Vårdguiden. (Mer om detta uppdrag finns i kapitel Digitalisering, avsnitt e-hälsa). 12. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram en plan för att samtliga vårdcentraler senast den 1 januari 2019 ska ha drop-in-mottagning. 13. Regionstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för införandet av en förstärkt jourvård centralsverksamhet, en dygnetruntöppen primärvårdsakut som kan bedrivas i nära samverkan med länets befintliga akutmottagningar. 14. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett visionsdokument med en målbild för hälso- och sjukvårdens utveckling fram till år Dokumentet ska ta hänsyn till demografiska förändringar och ekonomiska förutsättningar för att åstadkomma en utveckling mot en mer nära vård, en fortsatt utveckling av nivåstrukturering av den högspecialiserade vården, forskning och utbildning. 85

86 åtagande till respektive nämnd 15. Regionstyrelsen får i uppdrag att förstärka första linjens sjukvård för ökad närhet, tillgänglighet och kvalitet för sjukvårdens patienter. A: Fortsätta och utöka arbetet med kompetens/ resursöverföring mellan sjukhusvård och första linjens sjukvård. B: Utveckla arbetssätt för att låta rätt kompetens möta patientens medicinska behov. C: Fortsatt utveckla samarbetet mellan hälso- och sjukvården och länets kommuner. 16. Regionstyrelsen får i uppdrag att fortsätta koncentration av specialiserade vårdåtgärder för ökad tillgänglighet och kvalitet. A: Fullfölja den länsövergripande strukturomvandlingen av de tre sjukhusen. B: Vidareutveckla samordning, koncentration och fördelning av vårdåtgärder mellan de tre sjukhusen för bästa patient- och verksamhetsnytta. C: Samverkan mellan hälso- och sjukvårdens verksamheter och andra aktörer inom specialiserad vård ska planeras så att den blir effektiv och ger högsta patientnytta. 21. Regionstyrelsen får i uppdrag att vidareutveckla vårdnivåstrukturen med rätt kompetens och nivå för att möta patientens behov. Gäller översyn av omstruktureringar av vårdplatser och vårdformer samt även ett utvidgat samarbete med kommunerna. 22. Regionstyrelsen får i uppdrag att fortsätta att arbeta med implementeringen av planen för suicidprevention genom utökat samarbete mellan den psykiatriska specialiserade vården, första linjens sjukvård och kommunerna. 23. Regionstyrelsen får i uppdrag att arbeta för att Region Örebro län betraktas som en attraktiv samarbetspartner både i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion och på en nationell samt internationell arena, samt att fortsätta utveckla strategiska områden inom högspecialiserad vård. 24. Regionstyrelsen får i uppdrag att fortsätta utveckla hälso- och sjukvårdens verksamheter i syfte att profilera universitetssjukvården. 17. Regionstyrelsen får i uppdrag att utveckla arbete med palliativt team. 18. Regionstyrelsen får i uppdrag att intensifiera det förebyggande arbetet för att motverka livsstilsrelaterade sjukdomar, med grund i arbetet från kommissionen för jämlik hälsa. 19. Regionstyrelsen får i uppdrag att verka för en ökad hälsofrämjande inriktning på alla nivåer i Region Örebro län så att aktuell kunskap avseende hälsopåverkande faktorer också beaktas i mötet med patienter och närstående och att individens egenmakt förstärks genom ökad medvetenhet om levnadsvanors betydelse. 20. Regionstyrelsen får i uppdrag att den antagna rutinen för rökfri operation för patienter som röker tillämpas inom berörda verksamheter. Under våren 2018 tas system fram för att registrera och mäta andel patienter som erbjuds rökstopp. 86

87 åtagande till respektive nämnd Tandvård ÖVERGRIPANDE MÅL Tandvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Inriktningsmål 11. Tandvården arbetar hälsofrämjande och förebyggande. Indikator: Tandvården bidrar med professionell kompetens i det hälsofrämjande arbetet. Folktandvården åtar sig att ta initiativ till att tillsammans med hälso- och sjukvårdens aktörer utarbeta rutiner för att säkerställa att patienter får en vård där den psykiska och somatiska hälsans påverkan på munhälsan beaktas på ett bättre sätt än i dag. Indikator: Den förebyggande tandvården i skolorna stärks, särskilt i områden där behoven är som störst. Alla barn ska om möjligt ges kunskaper i förskolan och vid ett tillfälle i vart och ett av grundskolans stadier. Insatser ska också göras på gymnasienivå. Insatsernas art kan variera men väljas så att de ger en så effektiv påverkan som möjligt. ÖVERGRIPANDE MÅL Tandvården är god, säker, jämlik och jämställd. Inriktningsmål 12. Tandvården är patientsäker. Indikator: En högre andel av Folktandvårdens daganteckningar har bra kvalitet vid jämförelse med föregående år. Indikator: Konkreta åtgärder utifrån avvikelserapporter, händelseanalyser och riskanalyser sprids i verksamheterna och spridningen ska öka i jämförelse med föregående år. 13. Tandvården är patientfokuserad. Indikator: En lägre andel av Folktandvårdens patienter är drabbade av karies och/eller tandlossning (riskgrupp K0, P0) vid jämförelse med föregående år. Indikator: Alla patienter prioriteras efter riskgrupp. Indikator: Alla patienter ska erbjudas frisktandvård. Indikator: Antalet frisktandvårdspatienter ska öka 14. Tandvården är effektiv med fokus på hög kvalitet. Indikator: Genom effektiva och högkvalitativa vårdprocesser skapas ökat värde för Folktandvårdens patienter. Indikator: En högre andel av Folktandvårdens patienter, som riskgrupperats och som har eller riskerar att utveckla sjukdomar som karies och/eller tandlossning (riskgrupp K2, P2) har fått sjukdomsbehandling enligt Folktandvårdens riktlinjer, vid jämförelse med föregående år. Indikator: Antalet omgjorda åtgärder inom garantitiden ska minska. 15. Tandvården är jämlik och jämställd. Indikator: Genom individuell riskbedömning av varje patient är vårdinsatsen individanpassad, och alla Folktandvårdens patienter, oavsett kön och kliniktillhörighet, ska vara riskgrupperade. 87

88 åtagande till respektive nämnd 16. Forskningen och utbildningen är högkvalitativ. Indikator: Folktandvården bedriver utbildning av specialister inom samtliga odontologiska specialistområden, som organiseras i Folktandvården. Indikator: Antalet disputerade medarbetare och pågående doktorander. Indikator: Folktandvården har en disputerad medarbetare i var och en av de odontologiska specialistområdena som organiseras i Folktandvården. Indikator: Folktandvården bedriver klinisk forskning inom alla odontologiska specialistområden som organiseras i Folktandvården. digitalisering ÖVERGRIPANDE MÅL Modern digital teknik ska bidra till att skapa en jämlik, attraktiv och stark Örebroregion som kan möta framtidens utmaningar. Inriktningsmål 23. Region Örebro län ska leda genomförandet av den regionala digitala agendan i samarbete med länsstyrelsen, kommunerna och universitetet, med målet att förverkliga uppsatta etappmål och slutliga mål Indikator: Redovisning av måluppfyllelse till uppsatta mål redovisas årsvis. Indikator: Fokus under 2018 är att skapa förutsättningar för ett länsgemensamt samarbete i Örebro län kring e-förvaltning. 24. År 2020 ska minst 90 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas bredband med en överföringshastighet på minst 100Mbit/s. Indikator: År 2018 ska minst 70 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas bredband. 88

89 åtagande till respektive nämnd ÖVERGRIPANDE MÅL Synliga och konkreta förbättringar inom e-hälsa. Inriktningsmål 25. Digitalt först genomförande av aktiviteter inom Region Örebro län för att uppnå målen i nationell strategi för e-hälsa Arbetet styrs via Region Örebro läns program för e-hälsa. Indikator: Årliga planer med uppföljning. 26. Att invånare, patienter och anhöriga på ett enkelt sätt kan skaffa sig kvalitetssäkrad information om vård och hälsa samt få personligt anpassad information om sin egen vård och hälsosituation. De ska också kunna kontakta vården via internet för att få service, rådgivning och hjälp till egenvård. Indikator: Minst 75 procent av länsinvånarna känner till 1177 Vårdguiden, e-tjänster och sjukvårdsrådgivning via internet på 1177.se. Indikator: 60 procent av länsinvånarna är användare av 1177 Vårdguidens e-tjänster. Uppdrag 41. Regionstyrelsen får i uppdrag att kvalitetssäkra målen i den regionala digitala agendan i förhållande till ändrade förutsättningar och behov inom området digitalisering. 42. Regionstyrelsen får i uppdrag att slutföra upphandlingen av ett nytt vårdinformationsstöd och att etablera ett genomförandeprojekt för införandet av nytt vårdinformationsstöd. 43. Regionstyrelsen får i uppdrag att etablera en digital vårdcentral för Region Örebro län. 44. Regionstyrelsen får i uppdrag att fortsätta arbetet med att samla patientinformation som regionala tillägg på 1177.se i enlighet med föreslagen genomförandeplan. 45. Regionstyrelsen får i uppdrag att etablera ett genomförandeprojekt för att ansluta till de nationella tjänsterna för högkostnadsskydd och frikort tillgängliga via 1177.se. 89

90 åtagande till respektive nämnd attraktiv arbetsgivare ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder förutsättningar för ett långsiktigt spännande, utvecklande och hållbart arbetsliv. Inriktningsmål 27. Region Örebro län är en attraktiv arbetsgivare som arbetar för att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare utifrån långsiktigt hållbara strategier. Indikator: HME Hållbart medarbetarengagemang ska öka i jämförelse med tidigare medarbetarenkät. Indikator: AVI Attraktiv arbetsgivarindex ska öka i jämförelse med föregående år. Uppdrag 46. Regionstyrelsen ska utifrån Region Örebro läns vision och värdegrund ta fram ett varumärke för Region Örebro län som arbetsgivare. 47. Regionstyrelsen får i uppdrag att se över och utveckla nuvarande former av mentorskapsprojekt för nyanställda, i syfte att bättre tillvarata och överföra erfarenhet från seniora medarbetare till hela organisationen. 48. Regionstyrelsen får i uppdrag att utreda införandet av en whistleblow-funktion i Region Örebro län, en oberoende central funktion dit anställda kan vända sig om man misstänker oetiskt eller brottsligt handlande. 49. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta ytterligare steg för att bli oberoende av inhyrd personal i hälso- och sjukvården. Indikator: Frisktalet ska förbättras i jämförelse med föregående år. 28. Region Örebro läns verksamheter är jämställda och jämlika och motverkar aktivt diskriminering och kränkande behandling. Indikator: Jämix Jämställdhetsindex ska öka i jämförelse med föregående år. 90

91 åtagande till respektive nämnd Ekonomi ÖVERGRIPANDE MÅL Det övergripande målet för Region Örebro läns ekonomiska politik är att skapa en långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god hushållning. Region Örebro län ska redovisa ett positivt resultat som över mandatperioden motsvarar minst 2 procent av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Inriktningsmål 29. Region Örebro län ska under mandatperioden redovisa resultat som motsvarar minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Indikator: För 2018 ska resultat uppgå till minst 150 miljoner kronor. 30. Styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans. Indikator: Resultatet ska under 2018 uppgå till minst noll. 31. Gröna finanser ska bidra till ett minskat fossilberoende och minskad klimatbelastning. Indikator: Klimatbelastningen från Region Örebro läns kapitalförvaltning ska vara lägre än för jämförbara index. Åtagande till nämnden för regional tillväxt Nedanstående redovisar de övergripande mål, inriktningsmål med indikatorer samt de uppdrag som nämnden för regional tillväxt ansvarar för. Nämnden har därmed även en återrapporteringsskyldighet för dessa frågor. HÅLLBAR UTVECKLING ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län är en ansvarsfull aktör med höga ambitioner inom hållbarhetsområdet. Hållbar utveckling för regionorganisationen är att skapa välfärd och livskvalitet när verksamheten bedrivs samtidigt som kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov säkerställs. Inriktningsmål 1. Hållbarhet är integrerad i ordinarie verksamhet och mognadsgraden i hållbarhetsfrågor ökar. Indikator: Aktivitetsplaner för programmet för hållbar utveckling är implementerade och följs upp i verksamheterna, samt genom en hållbarhetsredovisning. Indikator: Extern upplåning för finansiering av investeringar för externa hyresgäster ska i möjligaste mån ske genom gröna lån. 32. Pensionsskuldsförändring ska placeras i regionorganisationens likviditetsportfölj i syfte att möta investeringsutgifter. Indikator: Under 2018 ska ökningen av pensionsskulden återlånas, det vill säga placeras i regionorganisationens likviditetsportfölj eller användas för finansiering av investeringsutgifter. 91

92 åtagande till respektive nämnd Uppdrag inom HÅLLBAR UTVECKLING 1. Regionstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att fortsätta arbetet med jämställdhetsanalys (gender budgeting), för minst en verksamhet per förvaltning och år samt att utifrån dessa och tidigare jämställdhetsanalyser implementera åtgärder. 2. Regionstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att arbetet med att HBTQ-diplomera fler verksamheter ska intensifieras. 3. Regionstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att fortsätta arbetet med att analysera barnrättsperspektivet för minst en verksamhet per förvaltning och år samt att utifrån dessa och tidigare analyser av barnrättsperspektivet implementera åtgärder. 7. Regionstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att fortsätta förbättringsarbetet och höja ambitionerna kring Region Örebro läns arbete med resor och transporter genom att vidareutveckla, implementera och kommunicera resehierarkin. 8. Regionstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att fortsätta förbättringsarbetet och höja ambitionerna kring klimatsmarta arbetssätt genom att vidareutveckla, implementera och kommunicera klimatlistan, samt följa upp arbetet i verksamheterna samt i verksamhetsberättelsen till regionfullmäktige. regional tillväxt ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättning för en smart, hållbar och inkluderande regional utveckling. Inriktningsmål Nr 17. Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för en god, jämlik och jämställd hälsa samt till att människor kan leva ett värdigt liv och delta aktivt i samhället. Indikator: Den psykiska hälsan mätt med WHO-5 Well-being Index ska öka och skillnaderna mellan olika grupper ska minska i länet. Nr 18. Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för ett starkt hållbart näringsliv och hög sysselsättning samt en gynnsam miljö för entreprenörskap, utveckling av innovationer och hållbar näringslivsutveckling i Örebro län. Indikator: Örebro län ska, i förhållande till övriga Östra Mellansveriges län, ligga i täten för tillväxten inom följande områden: Bruttoregionalprodukt. Antal nystartade företag. Nya arbetsställen per invånare. Antalet arbetstillfällen inom gröna näringar. Nr 19. Region Örebro län bidrar till en väl fungerande skola, utbildning och kompetensförsörjning med likvärdiga förutsättningar för alla. Indikator: Följande indikatorer ska för kvinnor respektive män i länets samtliga kommuner öka i jämförelse med föregående år: Andel elever som lämnar grundskolan med behörighet till något av de nationella gymnasieprogrammen. Andel elever som slutfört gymnasieskolan med examen inom fyra år. Andel i befolkningen år med minst treårig eftergymnasial utbildning. Andel förvärvsarbetande i befolkningen år. 92

93 åtagande till respektive nämnd Nr 20. Att utveckla samverkan inom dialoger och nätverk utifrån dels kulturplanen, dels planen för civilsamhälle och social ekonomi. Indikator: Att nå minst 90 procent av relevanta aktörer inom dialogarbetet för den nya kulturplanen. Indikator: Att nå minst 90 procent av förvaltningens olika områden och enheter genom en arbetsgrupp med planen för civilsamhälle och social ekonomi som utgångspunkt. ekonomi ÖVERGRIPANDE MÅL Det övergripande målet för Region Örebro läns ekonomiska politik är att skapa en långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god hushållning. Region Örebro län ska redovisa ett positivt resultat som över mandatperioden motsvarar minst 2 procent av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Uppdrag 25. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att utveckla länets innovationsstödssy-stem. 26. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att ta fram en strategisk plan för närings-livsutveckling. Inriktningsmål 30. Styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans. Indikator: Resultatet ska under 2018 uppgå till minst noll. 27. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att delta i arbetet för att stärka varumärket Alfred Nobel. 28. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att starta ett arbete utifrån skogsnäringens betydelse och bidrag till länets utveckling. 29. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att fortsätta genomförandet av samverkansdokumentet Kunskapslyft barn och unga Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att utifrån den föreslagna kulturgarantin utreda hur kulturutövande för pojkar 7 19 år kan uppmuntras. 31. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att utifrån den föreslagna kulturgarantin utreda hur kulturutövande för barn och unga från socioekonomiskt utsatta områden kan uppmuntras. 93

94 åtagande till respektive nämnd Åtagande till nämnden för samhällsbyggnad Nedanstående redovisar de övergripande mål, inriktningsmål med indikatorer samt de uppdrag som nämnden för regional tillväxt ansvarar för. Nämnden har därmed även en återrapporteringsskyldighet för dessa frågor. HÅLLBAR UTVECKLING ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län är en ansvarsfull aktör med höga ambitioner inom hållbarhetsområdet. Hållbar utveckling för regionorganisationen är att skapa välfärd och livskvalitet när verksamheten bedrivs samtidigt som kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov säkerställs. Inriktningsmål 1. Hållbarhet är integrerad i ordinarie verksamhet och mognadsgraden i hållbarhetsfrågor ökar. Indikator: Aktivitetsplaner för programmet för hållbar utveckling är implementerade och följs upp i verksamheterna, samt genom en hållbarhetsredovisning. Uppdrag inom HÅLLBAR UTVECKLING 1. Regionstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att fortsätta arbetet med jämställdhetsanalys (gender budgeting), för minst en verksamhet per förvaltning och år samt att utifrån dessa och tidigare jämställdhetsanalyser implementera åtgärder. 2. Regionstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att arbetet med att HBTQ-diplomera fler verksamheter ska intensifieras. 3. Regionstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att fortsätta arbetet med att analysera barnrättsperspektivet för minst en verksamhet per förvaltning och år samt att utifrån dessa och tidigare analyser av barnrättsperspektivet implementera åtgärder. 7. Regionstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att fortsätta förbättringsarbetet och höja ambitionerna kring Region Örebro läns arbete med resor och transporter genom att vidareutveckla, implementera och kommunicera resehierarkin. 8. Regionstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att fortsätta förbättringsarbetet och höja ambitionerna kring klimatsmarta arbetssätt genom att vidareutveckla, implementera och kommunicera klimatlistan, samt följa upp arbetet i verksamheterna samt i verksamhetsberättelsen till regionfullmäktige. 94

95 åtagande till respektive nämnd samhällsbyggnad ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för en tillgänglig och hållbar region med en fysisk infrastruktur som är trafiksäker och som möjliggör utveckling i hela länet. Inriktningsmål Nr 21. Region Örebro län verkar för ett hållbart resursutnyttjande utan nettoutsläpp av väx-husgaser till atmosfären. Indikator: Totala utsläpp av växthusgaser i Örebro län per år (ton CO2e/år) minskar. Indikator: Totala utsläpp av växthusgaser i Örebro län per år (ton CO2e/år) och per capita minskar. Källa: Utsläppsstatistik från Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet (RUS). Nr 22. Örebro län har väl fungerande samhällsplanering, infrastruktur och kommunikationer som möjliggör en hållbar utveckling. Indikator: Antal resor i kollektivtrafik. Indikator: Andel arbetspendling med kollektivtrafik. Indikator: Energianvändning per personkilometer. Indikator: Nöjda resenärer. Indikator: Antal döda och svårt skadade i trafiken ska minska. Uppdrag 32. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att ta fram en gemensam fordons- och drivmedelsstrategi i samarbete med relevanta aktörer i Örebro län. 33. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att förstärka Region Örebro läns roll inom samhällsplanering och bostadsförsörjning. 34. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att utarbeta en regional bredbandsstrategi. 35. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att utarbeta en strategi för framkomlighet för regionaloch expressbussar. 36. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att ta nästa steg i utvecklingen av stadstrafiken i Örebro för att öka kapacitet och attraktivitet. 37. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att utreda möjligheten till att införa säsongsbaserad kollektivtrafik till besöksmål och sevärdheter för att underlätta för unga och andra grupper i behov av ökad mobilitet. 38. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att utveckla marknadsföringen i syfte att öka resandet med den allmänna kollektivtrafiken som på kort och lång sikt medför ökade biljettintäkter. 39. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att utveckla tjänster som underlättar för serviceresors kunder. 40. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att successivt utveckla en behovsstyrd närtrafiklösning som ger tillgång till samhällsservice utanför högtrafiktid för invånare utan bra täckning i dagens linjenät.tjänsten samordnas med andra serviceresor. 95

96 åtagande till respektive nämnd digitalisering ekonomi ÖVERGRIPANDE MÅL Modern digital teknik ska bidra till att skapa en jämlik, attraktiv och stark Örebroregion som kan möta framtidens utmaningar. Inriktningsmål 24. År 2020 ska minst 90 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas bredband med en överföringshastighet på minst 100Mbit/s. Indikator: År 2018 ska minst 70 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas bredband. ÖVERGRIPANDE MÅL Det övergripande målet för Region Örebro läns ekonomiska politik är att skapa en långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god hushållning. Region Örebro län ska redovisa ett positivt resultat som över mandatperioden motsvarar minst 2 procent av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Inriktningsmål 30. Styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans. Indikator: Resultatet ska under 2018 uppgå till minst noll. 96

97 97

98 98

99 Fotografer: Sid 45 Terése Andersson, Heart & Soul Sid 56 Anders Ekmark Övriga bilder: bildbyråer och Region Örebro län Produktion: Region Örebro län Tryckeri: Trio Tryck AB Papper omslag: Scandia 2000 Smooth white 240 g Papper inlaga: Scandia 2000 Smooth white 130 g Typsnitt: Adobe Garamond och Frutiger 99