Bengt E Y Svensson: Utvärdering september 2008 av Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet

Transkript

1 1 Bengt E Y Svensson: Utvärdering september 2008 av Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet Uppdraget Genom beslut av den 3 juli 2008 (Dnr RÄ 2008/209) utsåg rektor mig att utvärdera Ljudmiljöcentrum vid universitetet. Uppdraget skall redovisas senast den 12 september Några ytterligare instruktioner för utvärderingen gavs inte, utöver påpekandet att beslutet (Dnr I A 1144/2005) om centrums inrättande fastställde föreskrifter för centrum samt att centrum ska utvärderas (vilket enligt nämnda beslut egentligen skulle skett under 2007). Jag tolkar mitt uppdrag så att min huvuduppgift är ge synpunkter på om centrum har verkat på det sätt som framgår av dess föreskrifter, särskilt om de uppgifter som centrum ålagts där har fullföljts. Jag citerar därför de punkter i dessa föreskrifter som rör centrums uppgifter: 1. Ljudmiljöcentrum är en centrumbildning som har till uppgift att studera ljudet som fenomen, ljudvärldar och ljudmiljöer ur ett mång- och tvärvetenskapligt perspektiv. Centret skall ha en antropocentrisk infallsvinkel snarare än en teknocentrisk. 2. Centrum har som övergripande uppgift att vara universitetsgemensamt organ för utbildning och forskning samt samverkan med det omgivande samhället i frågor rörande ljud och ljudmiljöer. Av detta följer särskilt att inom sitt verksamhetsområde 1 (a) vara initiativtagande, pådrivande och samordnande avseende flervetenskaplig forskning i projektform liksom flervetenskaplig kursverksamhet inom såväl grund- som forskarutbildning (b) stimulera en övergripande universitetsdiskussion syftande till utveckling och förnyelse samt främjande av universitetets samverkan med externa intressenter (c) följa och stödja arbetet med integrering av ljudmiljöaspekter i utbildnings- och kursplaner samt i forskning (d) vara universitetets ansikte utåt och därvid svara för en ömsesidig kontakt- och informationsverksamhet avseende offentliga myndigheter, skola, näringsliv med flera innefattande bland annat att dels mottaga och förmedla respektive själv utföra externa uppdrag, dels mottaga och besvara respektive förmedla externa förfrågningar (e) enligt särskilt uppdrag svara för fakultetsövergripande utbildningsverksamhet. 1 Numreringen (a) (e) av de olika delpunkterna har jag gjort.

2 2 Jag ser också som ett led i mitt uppdrag att om möjligt ge synpunkter som kan bidra till centrums vidare utveckling. Uppläggning av utvärderingsarbetet Jag har skaffat mig underlag för mina ställningstaganden dels genom att intervjua ett antal personer som har anknytning till eller haft kontakt med centrum (se bilaga 1 för förteckning över de personer jag intervjuat), dels genom att ta del av det skriftliga och elektroniska material som finns tillgängligt. Hit hör styrelseprotokoll (fr o m ht 06), verksamhetsberättelse 2006 och 2007 (bifogas plus projektöversikt mm som bilaga 2), div informationsmaterial, rapporterna från de symposier som centrum anordnat liksom övriga skrifter från centrum, centrums nyhetsbrev, dess hemsida på nätet, etc. Jag har också tagit del av den utredning som Clas Odeskog gjorde kring policy och principer för centrumbildningar vid LU och det därpå följande beslutet av rektor (Dnr RÄ 2007/303) Centrum vid Lunds universitet - Riktlinjer för centrum för utbildning och/eller forskning. Jag har varit ledamot i centrums tvärvetenskapliga råd och därvid kunnat följa verksamheten fortlöpande, bl a genom att få del av informationsmaterial samt att deltaga i några av de symposier som centrum anordnat. Vid ett tillfälle har detta råd också haft ett formellt möte med centrums ledning (styrelseordförande Greger Andersson och föreståndare Frans Mossberg). Den relativt korta (effektiva) tiden för att genomföra mitt uppdrag har inneburit att jag fått koncentrera mig på några huvudfrågor, fr a att söka bedöma hur väl centrum har lyckats i förhållande till de i föreskrifterna angivna uppgifterna. Speciellt har jag inte haft möjlighet att göra en mera noggrann kvalitetsgranskning av de dokument som härrör från centrum eller de aktiviteter som centrum genomfört. Bedömning av centrum utifrån de uppgifter som anges i föreskrifterna En beskrivning av centrums verksamhet fr o m 2006 finns i dess verksamhetsberättelse (se bifogade bilaga 2). (a) vara initiativtagande, pådrivande och samordnande avseende flervetenskaplig forskning i projektform liksom flervetenskaplig kursverksamhet inom såväl grundsom forskarutbildning Centrums verksamhet har på ett förtjänstfullt sätt satt ljudmiljöfrågorna på den akademiska kartan inom Lunds universitet. Centrum har också vinnlagt sig om att ha kontakter med forskare vid andra lärosäten i landet. Ett viktigt instrument har varit symposieverksamheten. Den flervetenskapliga aspekten har stått i centrum. Det kontaktnät inom och utom LU som centrum erbjuder, särskilt då för styrelseledamöter och symposiedeltagare, har haft stor betydelse och genererat flera forskningsprojekt. Det är naturligtvis vanskligt att bedöma om dessa projekt skulle ha kunnat komma till stånd även om centrum inte funnits, men

3 3 bedömningen från de flesta inblandade är att centrum spelat en inte oväsentlig roll för flera av projekten. Någon regelrätt kursverksamhet har inte förekommit. Däremot har de symposier som centrum ordnat varit öppet också för studenter. Intresserade studenter verkar också ha utnyttjat detta i inte så ringa grad. (b) stimulera en övergripande universitetsdiskussion syftande till utveckling och förnyelse samt främjande av universitetets samverkan med externa intressenter Förutom till symposierna har centrum inbjudit till några sammankomster/informationsträffar för att informera om centrums verksamhet såväl för intresserade inom universitetet som med företrädare för näringsliv och samhälle. Detta initiativ har bedömts positivt av flera av dem jag intervjuat. Näringslivsföreträdare har också hälsat universitetets initiativ att inrätta ett Ljudmiljöcentrum med stor tillfredsställelse. (c) följa och stödja arbetet med integrering av ljudmiljöaspekter i utbildnings- och kursplaner samt i forskning Centrum har hittills egentligen inte tagit några initiativ gällande ljudmiljöfrågor i grundutbildningen. Att så inte skett är i och för sig förståeligt med tanke på centrums begränsade resurser och med dess medvetna strävan att i första hand beakta forskningsfrågor. Den fokusering som allmänt rått inom grundutbildningen på omläggningen till Bologna-systemet har förmodligen också spelat in. En roll, som centrum lite oplanerat har fått, har varit som följt av att ämnet teknisk akustik vid LTH drabbats av stora problem som kännbart påverkat dess verksamhet. I någon mån har centrum bidragit till att mildra de negativa effekterna därav på den samlade ljudmiljöforskningen vid LU. (d) vara universitetets ansikte utåt och därvid svara för en ömsesidig kontakt- och informationsverksamhet avseende offentliga myndigheter, skola, näringsliv med flera innefattande bland annat att dels mottaga och förmedla respektive själv utföra externa uppdrag, dels mottaga och besvara respektive förmedla externa förfrågningar Jag nämnde redan tidigare den kontaktträff som ägt rum med företrädare för näringslivet. Centrums aktiviteter har också förtjänstfullt gett genomslag i massmedierna. Inte minst genom föreståndarens förmedling har det också funnits en kanal för att hantera och besvara externa förfrågningar. Centrums nyhetsblad har likaså bidragit till att sätta fokus på och förmedla kunskap om vad som försiggår på ljudmiljöområdet. Det ljudpris från Svenska Akustiska Sällskapet som tilldelats centrum 2008 för innovativ tvärvetenskaplig kunskapsförmedling samt samordning och initiering av ljudmiljöprojekt med människan i centrum är ett gott bevis på hur verksamheten bedöms av en viktig organisation utanför universitetet. Någon mera systematisk kontaktverksamhet med myndigheter har däremot inte förekommit, inte heller med skolor.

4 4 (e) enligt särskilt uppdrag svara för fakultetsövergripande utbildningsverksamhet Som tidigare nämnts har centrum ännu inte fokuserat på denna uppgift. Sammanfattande omdöme Sammanfattningsvis finner jag att centrum på ett förtjänstfullt sätt satt ljudmiljöfrågorna på kartan inom universitetet och etablerat en verksamhet med ett kontaktnät som också innefattar forskare vid andra lärosäten i landet. Centrum har även haft framgångar att nå ut till det omgivande samhället med dessa frågor. Framför allt gäller detta forskningsaspekterna. Delvis genom det kontaktnät som centrum skapat har flera forskningsprojekt tagit form. Utbildningsaspekterna har inte systematiskt beaktats. Undantag är den möjlighet till projektarbete för studenter som några av de centruminitierade projekten givit, liksom erbjudandet att studenter också är välkomna till symposierna. Centrum har enligt min mening, och med tanke på resurserna såväl i form av tid som av personer, väl levt upp till det uppdrag som framgår av dess föreskrifter. Det har för att använda den terminologi som används i det ovannämnda rektorsbeslutet kring riktlinjer för centrum definitivt givit ett ökat mervärde inom universitetet genom att skapa gränsöverskridande (forsknings-)samverkan. Centrums verksamhet har varit i god mening gränsöverskridande såväl mellan ämnen som mellan forskare, både inom universitetet men också vid andra högskolor fr a i Öresundsregionen. Några ytterligare synpunkter Jag ger här några kommentarer kring frågor som jag inte tagit upp i förra avsnittet eller som kompletterar vad jag sagt ovan. De tar framför allt fasta på de möjligheter som bör föreligga till ytterligare förbättrad verksamhet för centrum. Vetenskaplig förankring Centrums styrelse har en god vetenskaplig kompetens inom många av de deldiscipliner som berör ljudmiljö. Knutet till styrelsen finns också dels en tvärvetenskaplig referensgrupp, dels en vetenskaplig mentorsgrupp. Denna senare har dock inte utnyttjats särskilt mycket. Jag menar att det vore av värde för centrum att tillskapa en vetenskaplig referensgrupp, gärna med internationell sammansättning, att aktivt repliera på för viktiga forsknings- och forskningspolitiska strategifrågor Materiellt eller immateriellt? Utan att ta ställning i sakfrågan vill jag peka på vikten av att centrum, tillsammans med fakultets- och kanske även universitetsledningen, formulerar en strategi kring dess fortsatta inriktning. Skall man vara ett materiellt centrum, ett som i Odeskogs kategorisering bedriver forskning eller utbildning i egen regi? Eller skall centrum, som hittills, vara en enhet som initierar och samordnar forskning/utbildning som bedrivs vid de befintliga institutionerna? Kravet på att upprätta en långsiktig plan för centrum följer också av de ovan nämnda, av rektor beslutade riktlinjerna för centrum vid Lunds universitet.

5 5 Omvärldsanalys och omvärldskontakter Såväl av formella (föreskrifterna för centrum) som sakliga skäl finns det stor anledning för centrum att bredda sin omvärldsanalys. Det gäller bl a ökad växelverkan med t ex myndigheter och skolor; kontakterna med näringslivet har initierats på ett förtjänstfullt sätt och måste självfallet följas upp. Men det gäller också ansträngningarna att sätta centrum på en nationell karta, inte minst gentemot forskningsfinansiärer. Som någon bland dem jag intervjuade uttryckte saken: Känner man i Stockholm till Ljudmiljöcentrum i Lund? Att vara känd hos dessa organ är naturligtvis viktigt för att finna finansiärer till centrums verksamhet. En tänkbar konkret åtgärd vore att bjuda in företrädare för forskningsfinansierande myndigheter, stiftelser, etc, till en sammankomst där dels centrums verksamhet och de aktiviteter in ljudmiljöområdet som pågår vid universitetet presenteras, dels respektive forskningsfinansiär får möjlighet att redogöra för de ev. initiativ inom ljudmiljöområdet eller angränsande problemområden som man har eller avser att ta. Områdesförankringen inom universitetet. Centrum är inrättat genom rektorsbeslut. Det tillhör organisatoriskt området för humaniora och teologi. Jag har inhämtat att ledningen för HT-området ser mycket positivt på centrum och dess verksamhet. Bl a genom personalunion (centrums ordförande har varit vice ordförande i HT-områdesstyrelsen) sker också här ett regelbundet informationsutbyte på leningsnivå. De ledamöter i centrums styrelse som jag intervjuat säger sig mera representera sitt ämne/sin institution än sin fakultet. Detta har naturligtvis avgjorda fördelar genom att det är ledamöternas vetenskapliga kompetens och engagemang i ljudmiljöfrågor mer än deras representativitet som avgör ledamotskap. Jag är heller inte för en mera formellt sammansatt styrelse. Samtidigt är det viktigt att den verksamhet som centrum bedriver också är förankrad i ledningen för berörda områden. Inte minst kommer detta att vara viktigt om och när det ekonomiska stödet till centrum kan komma att bli en områdesfråga. Man bör alltså från centrums sida hitta former för att informera fler berörda områdesledningar om centrums verksamhet. Ekonomin För närvarande har centrum ett ekonomiskt anslag från central nivå inom universitetet. De tilldelade medlen, plus vissa ytterligare externa medel, går i huvudsak åt för att bekosta en tjänst som föreståndare samt diverse löpande kostnader, liksom kostnaderna för de symposier och konferenser, inklusive symposiepublikationer, som centrum anordnar. Jag kan inte bedöma möjligheterna att också framöver få behålla det centrala stödet, men menar att det är viktigt för centrum att vara berett på att, om de centrala medlen reduceras, kunna argumentera för ekonomiskt stöd från andra såväl universitetsinterna som externa källor.

6 6 Föreståndarens roll Föreståndarens roll är central inom ett centrum av Ljudmiljöcentrums slag. I centrums nuvarande form av immateriellt centrum är föreståndaren inte minst navet och exekutor i ett omfattande kontaktnät där det bl a ingår att administrera ett omfattande informationsflöde, att initiera och underhålla externa kontakter, mm. Jag har fått många vittnesmål om att den nuvarande föreståndarens verksamhet är mycket uppskattad. Samspelet mellan ordföranden i centrums styrelse och föreståndaren verkar också fungera exemplariskt. Skulle centrum välja att bli mera av ett materiellt centrum tror jag dock att det blir nödvändigt att komplettera den nuvarande föreståndarrollen med en person med gediget forskningsrenommé och som aktivt deltar i centrums forskningsverksamhet. Detta blir inte minst viktigt när det gäller att företräda centrum gentemot externa forskningsfinansiärer.

7 7 Bilaga 1 Förteckning över de personer som intervjuats av Bengt E Y Svensson i samband med hans utvärdering av Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet Albin, Maria överläkare, docent, ledamot i centrums styrelse Yrkes- och miljömedicin, LU Andersson, Greger professor, centrums styrelseordförande Musikvetenskap, LU Brunskog, Jonas lektor, ledamot i centrums styrelse Elektroteknologi/Akustik, DTU, Lyngby Forsén, Sture professor em, ledamot i centrums tvärvetenskapliga råd Fysikalisk kemi, LU Holm, Gunnel kanslichef Kansli HT, LU Holmqvist, Gabriel musikstuderande, ledamot i centrums styrelse Johansson, Gerd professor, ledamot i centrums styrelse Ergonomi och aerosolteknologi, LU Karlsson, Henrik docent Uppsala Kihlman, Tor professor em Teknisk akustik, CTH Lindgren, Magnus universitetslektor, docent, ledamot i centrums styrelse Psykologi, LU Mossberg, Frans koordinator/producent, centrums föreståndare Ljudmiljöcentrum, LU Nilsson, Erling direktör Ecophon Sverige, Hyllinge Strömqvist, Sven professor Lingvistik, LU

8 8 Bilaga 2 Verksamhetsberättelse LYSSNANDE LUND LJUDMILJÖCENTRUM VID LUNDS UNIVERSITET PERIODEN 01/ / Styrelsemöten 2006: Mars 6 April 10 Maj 11 September 6 November 29 Styrelsemöten 2007: Feb 8 April 18 Juni 18 September 27 November 22 Arrangerade symposier Buller och hälsa, 13 januari 2006 Lokal: Ingvar Kamprad Designcenter Förföriska ljud, 27 januari 2006, Lokal: Ingvar Kamprad Designcenter Operativa ljud, 22 september 2006, Lokal: Ingvar Kamprad Designcenter Skadliga ljud, 20 oktober 2006, Lokal: Segerfalkssalen, BMC Ljud och inlärning, 27 april 2007 Lokal: Ingvar Kamprad Designcenter Ljud i historien, 26 oktober 2007, Lokal: Ingvar Kamprad Designcenter Övriga arrangemang Näringslivsträff den 25 maj 2007 Lokal: Gamla Biskopshuset i Lund I syfte att etablera kontakt med företag som är verksamma inom ljud/ljudmiljöområdet inbjöd centret företrädare från näringslivet till ett möte i Gamla Biskopshuset i Lund den 25 maj Såväl centret som företagen gavs möjlighet att presentera sig och redogöra för vilket slags ljudproblematik som för tillfället var aktuell på utvecklings- och forskningsavdelningarna. Deltagande företag var SonyEricsson, Volvo, Trelleborg, Ecophon, Ingemansons, WSP acoustics, Pergo. Härtill fanns representanter för Humanistlaboratoriet (SOL-centrum) och LU:s forskningsservice (EUfrågor).

9 9 Följande material har producerats Hemsida: Nyhetsbrev 1/3 07 resp. 2/5 07 Tryckt material: 1. Informationsblad Flyer Kortfattad introduktion till centrets verksamhet 2. Rapport nr 1 Buller och hälsa (symposium den 13 januari 2006). Innehåll: Maria Albin, Jonas Ardö, Jonas Björk: Tågbuller och hälsa i Skåne, Tor Kihlman: Samhällsbuller ett tekniskt och samhällspolitiskt problem, Erik Skärbäck Svagheter i nuvarande bullerhantering. 3. Rapport nr 2 Förföriska ljud (symposium den 27 januari 2006). Innehåll: Kristine Jörgensen: Musikk og lyd i dataspill, Adam Arvidsson: Operationella ljud, medievetenskapliga perspektiv, Ulf Tureson: Kommusikation, Mikael Strömberg: Ljud och manipulation. 4. Rapport nr 3 Operativa ljud (symposium den 22 september 2006). Innehåll: Pernilla Ulvengren: Naturliga varningsljud i människamaskinsystem, Marcus Sanchez Svensson: När ljud pockar på uppmärksamhet, Petter Alexandersson & Konrad Tollmar: Operational Sounds - The factory soundscape as carrier of information, Kirsten Rassmus-Gröhn: Icke-visuella audio-haptiska datorgränssnitt 5. Rapport nr 4 Skadliga ljud (symposium den 20 oktober 2006). Innehåll: Stig Arlinger: Hörselskador - hur uppstår de och hur kan man förebygga?, Kim Kähäri: Akustikprojektet i Göteborg, Per Hiselius: Objekt i öronen - möjligheter och faror 6. Rapport nr 5 Ljud och inlärning (symposium den 27 april 2007). Innehåll: Sven Strömqvist: Ljud och inlärning, Staffan Hygge: Om ljud och inlärning, Jessica K Ljungberg: Effekter av arbetsplatsens auditiva varningssignaler på kognitiv prestation och subjektiv upplevelse, Magne Sjöström: Anpassning i praktiken för elever med hörselnedsättning - en utvärdering av hinder och möjligheter, Barn i Bullerbyn, Pär Axelsson: Bullret bort! 6. Henrik Karlsson Lyssnande Lund - Förstudie om ett tvärvetenskapligt ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet

10 10 7. Henrik Karlsson red. Manifest för en bättre ljudmiljö Kungliga Musikaliska Akademien 1995 (nyproduktion & rekonstruktion: LLL) 8. Rapport nr 5 Ljud och inlärning (symposium den 27 april 2007). Brevpapper och kuvert med centrets logo och adress (2:a tryckning av publikation 1 6, juni 2007) Informationsflyer på engelska Vykort Ansvar, hänsyn och omdöme i våra gemensamma ljudmiljöer Ansökningar Vetenskapsrådet Riksbankens Jubileumsfond Mistra Formas Sparbanken Finn Sparbanksstiftelsen Skåne Sparbanken Färs & Frosta Framtidens kultur Crafoordstiftelsen Pågående pilotprojekt Trafikbuller, positiva rekreationsvärden och hälsa Projektet studerar sambandet mellan exponering för trafikbuller i bostaden samt positiva rekreationsvärden i närområdet och hälsa. För detta används två större frågeformulärsundersökningar (en basundersökning och en uppföljning) kombinerad med Geografiska informationssystem (GIS). De huvudsakliga syftena är att: 1) konstruera förbättrade metoder för skattning av befolkningens exponering för trafikbuller och tillgången till positiva rekreationsvärden, 2) studera sambandet mellan dessa aspekter på boendemiljön och trivsel i området, fysisk aktivitet, koncentrationsförmåga, återhämtning (sömn), övervikt och behandling för blodtryckssjukdom, 3) undersöka om effekten skiljer sig beroende på ålder, kön eller socioekonomiska förhållanden, samt 4) uppskatta den relativa betydelsen av individfaktorer respektive omgivningsfaktorer för de studerade förhållandena. En preliminär undersökning av Jonas Björk; Maria Albin och Patrik Grahn visar att rekreationsvärden vad gäller fem parametrar: rofylldhet (frånvaro av buller), rymd, vildhet, artrikedom och kulturarv i bostadsområdets omgivning har avsevärd påverkan på hälsa och välbefinnande för de boende. Undersökningen argumenterar för att liknande riktlinjer som gäller för utomhusbuller vid bostaden även bör gälla för rekreationsområden i

11 11 bostadens närhet. Arbetet publiceras i Journal of Epidemology and Community Health. Läs mer i Bulletin från Yrkes- och miljömedicin i Lund/Malmö.. Tågbuller vid olika inversionsförhållanden Filmanimering av bullerexposition baserad på verkliga bullermätningar projektledare Erik Skärbäck, SLU, Alnarp Tågbuller i Skåne befolkningens exponering Klara Liljewalch-Fogelmarks (examensarbete, handledare: Jonas Ardö) Institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys Informationsprojekt Animerad film - Öronbanditerna Ett projekt analogt med de gamla Tandtrollen. Avsikten är att för förskolebarn och deras föräldrar påpeka riskerna med ljud och oljud i tid och otid. Framför allt höga ljud och deras fördärvliga påverkan på snäckan, centrum för hörseln. Finansiering av en förstudie till projektet ges av Sparbanksstiftelsen Skåne Ögonrörelse och kognition vid ljudstörning respektive ljudstimuli Projektet mäter hur läsning hos studenter och ungdomar påverkas av samtidig musiklyssning (självvald eller inte) eller exponering för bakgrundsljud av olika slag. Genom att mäta läsprocessen med ögonrörelsemätare (eye-tracking), läsförståelsetester m.m. vill projektet skapa förståelse för ungdomars och studenters läsbeteende. Status: förstudier genomförda, projekt genomförs under hösten 2007 handledare: Kenneth Holmqvist, Frans Mossberg, Magnus Lindgren, Finansiering genom Sparbanken Finns Framtidstiftelse Internationella kontakter Centret är medlem i Sound Forum Öresund, ett internationellt EU-projekt i samarbete med bl.a. Öresunduniversitet. Centret deltog aktivt i den internationella konferensen INTERNOISE 07 i Istanbul aug Kontakter med Danmarks Tekniska Universitet Kontakter med Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul. Planerad verksamhet Samarbetsformer med svenska forskningsinstituten i Istanbul, Rom och Aten är under utredning vad gäller möjligheter till tvärvetenskapliga

12 12 kurser och workshops, liksom med Danmarks Tekniska Universitet rörande möjliga tvärvetenskapliga forskningsprojekt. Arrangerandet av en minikonferens i syfte att inventera olika bullerforskningsnätverk i Sverige för att nå en bättre samordning. deltagare: Tor Kihlman, Kjell Spång Göteborg Ulf Landström, Umeå Staffan Hygge, Gävle Catharina Dyrssen, Stockholm Birgitta Berglund, Stockholm Björn Hellqvist, Stockholm Henrik Karlsson, Uppsala Ljudmiljöcentrum, Lund Centret söker medel för att arrangera en offentlig Ljuddag i Lund där vi samlat vill lyfta fram forskning inom universitetet som berör ljudmiljöfrågor. Föreslagna kommande symposier? Ljud i kris och katastrof ljud och psyke? Bevarande av ljud och media Sårbarhet och framtidsperspektiv? Ljud och bullerstrategier för en hållbar samhällsutveckling? Ljud och tystnad i rit o religion? Ljud, våld och makt - Ljud och etik? Ljud och juridik - Vilka vägar finns för att påverka våra ljudmiljöer?? Musik som ljud - Ljud, ton och tystnad i musiken? Vad kostar buller och hörselskador?? Arbetsmiljöer: Vad kan göras och vad görs?? Ljudmiljöer som styrfaktor vid val och byte av bostad? Röst och lyssnande? Vad är störning? Hur reagerar psyke och kropp på buller- och ljudexponering? Hur många gånger måste jag säga åt dig att diska!! Om förhållanden mellan öra och psyke

13 13? Ljud i virtuella världar? Den tysta världen Dövhet - Vad händer utan ljud? Styrelsesammansättning och mötesaktiviteter Centret har försökt hålla en mötesfrekvens på mellan 2 och 3 sammankomster per termin, vilket kan anses rimligt med tanke på ledamöternas schemaläggning och arbetsbelastning. Generellt kan sägas att uppslutningen är god och att mötena präglats av en engagerad och kreativ atmosfär. Det är svårt att framhålla enskilda ledamöters aktivitet då den varierar efter läggning och forskningsområde beroende på vad som behandlas. Bland de särskilt aktiva kan dock nämnas Jonas Brunskog, Maria Albin, Magnus Lindgren och Erik Skärbäck. Prioriteringar för Anordnande av tvärvetenskapliga symposier Vetenskapliga publikationer Fullföljande av forskningsprojekt som beviljats medel och vidareutveckling av dessa i samarbete med bland annat Humanistlaboratoriet Initiering och samordnande av ytterligare större tvärvetenskapliga forskningsprojekt Kontakter med nationella och internationella ljudmiljönätverk Utökat samarbete med näringsliv och industri. Frans Mossberg koordinator