Miljöbedömning av fastigheter. Climate change? Klimatet, hållbarhet och miljöbalken. Sjuka hus. Miljöbedömning vid rivning enl PBL

Transkript

1 Miljöbedömning av fastigheter Climate change? Klimatet, hållbarhet och miljöbalken Sjuka hus Miljöbedömning vid rivning enl PBL Bedömning av byggnaders prestanda och platsrelaterade aspekter Corporate sustainability, Soft Landings och Green leasing Climate change? Tipping point spots 1

2 Triple bottom-line of sustainability Sektorns miljöpåverkan Ecological development 35 % av energin 50 % av elen 1000miljonertonvatten miljarder m 3 luft 20 % direkta/indirekta växthusgaserna 15 % av avfallet Utsläpp.. Social/ cultural development Economic development 3 9 principles of sustainability (ISO Sustainability in building construction) 1. Continual improvement Improvment of all sustainability aspects over time 2. Equity Consideration of intergenerational, interregional and intrasocetal ethics 3. Global thinking and local action Acting locally consider global consequences, applying global strategies consider local implications 4. Holistic approach Includes all aspects of sustainability 5. Involvment of interested parties Involvement of stakeholders in relation of importance, resposibility and timing 9 principles of sustainability (ISO Sustainability in building construction) 6. Long-term consideration Short-, medium- and long-term implications including performance over time and life-cycle thinking 7. Precaution and risk management Precautionary principle adaption through risk management 8. Responsibility Comprises moral responsibility for actions carried out 9. Trancparency Information in an open comprehensive and understandable way with traceable underlying data and verifiable credibility 2

3 Indicators (quantitative, qualitative or descriptive measures) Ecological Performance of the building Durability and service life Accessibility, i.e. public transport Location Building site Economic Investment Indicators Usage of buildings Maintenance Deconstruction and waste treatment Development of economic value of the building Revenue generated from the building and its service Indicators Social Quality as a workable and liveable place Health and safety issues related to the building Access to services User satisfaction Cultural protection and architectural quality Possibility for social cohesion such, i.e. mix of social and cultural groups 3

4 Hälsa och komfort BRI (Building Related Illness) (Willers, 1996) Legionella (Inneboken, 1998) IEI (Ideopatic Enviromental Intolerance) (Van den Bergh et al, 1999) MCS (Multiple Chemichal Sensitivity) (Sparks et al, 1994) SBS (Sick Building Syndrome) (Arnetz, 1999) Electric Hypersensitivity (Andersson et al, 1996). Tänkbara orsaker Fysiska orsaker Fukt Oorganiska gaser (ozon, kvävedioxid, radon, koldioxid) Organiska gaser (VVOC, VOC, SVOC, POM) Bioaerosoler (mikroorganismer, allergener) Psykosociala orsaker Stressfaktorer Psykosomatiska besvär Psykiska sjukdomar Rivningslov enl PBL Inom detaljplan; för att riva byggnader eller del av byggnader Undantag: byggnader eller del av byggnader som inte omfattas av bygglov vid uppförande Rivning Rivningslov/Rivningsanmälan Kontrollansvarig Startbesked Inventering av objektet map farligt och miljöstörande avfall utförs Rivningsplan upprättas och bifogas Rivningsplan innehåller hur rivningsmaterialet kommer att hanteras Kontrollansvarig ska se till att rivningsplan följs 4

5 Miljöbalken: Allmänna hänsynsregler Bevisbörderegeln Kunskapskravet Försiktighetsprincipen Lokaliseringsprincipen Hushållnings- och kretsloppsprincipen Produktvalsprincipen Skadeansvaret Förorenade områden Undersökningsplikt för köpare ( jmfr jordabalken ) vid förvärvet känt till föroreningarna eller då borde ha upptäckt dem. endast känt till för privatbostadsfastighet ANMÄLAN Fastighet och sökande Kontrollansvarig!! Ärende!!!!!!!!!!!!! Byggnadstyp!!!!!!!!!!!!! Areauppgifter (vid rivning av byggnad/er eller del av därav) Handlingar som bifogas anmälan!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 5

6 Farligt avfall enligt Avfallsförordning (2001:1063) Explosivt Oxiderande Brandfarliga Irriterande Hälsoskadliga Giftigt Smittförande Ekotoxiskt CMR-ämnen: Cancerogena Mutagena Reproduktionstörande Asbest CFC, HCFC Asbestos, Lungcancer ozonskiktet Brandskyddsmtrl Isolering Skivor Alkaliskydd mattor för betong Fyllmedel i färger, kitt, spackel Kakelfix Golvlim Pluggmtrl Värmepumpar Klimatanläggninger Kyl- och frysskåp Cellplast extruderad polystyren Hård polyuretan PUR Polyetenskum PE 6

7 Kvicksilver centrala nervsystemet, njurar, fosterskador, allergi Lysrör Nivågivare Termometrar, termostater Trappströmbrytare Varmvattenberedare Batterier Polyklorerade bifenyler, PCB cancer, immunförsvar, fruktsamhet Kondensatorer Transformatorer Mjukgörare i fogmassor Acrydurgolv Isolerrutor Oljehaltiga elkablar Kadmium blodbrist, njure, benskörhet Plastmtrl (profiler, rör, golv, byggplast Stabilisator eller pigment Ytbehandling av plåt Legering Batterier Lödprodukter Konstnärsfärger Färg-, lack- limavfall Pigment Bindemedel Lösningsmedel Torkmedel Konserveringsmedel Biocider 7

8 Oljeavfall och markföroreningar Miljöstörande avfall Oljehaltiga kablar Elmotorer Kontaminerat mtrl, ex betong, jord, massor från spill i industriverksamhet, bensin-mack, garage mm Bitumenavfall (PEH) Olje- eller fettavskjiljare Cisterner Bly fosterskador, blodbrist, lever, njure nervsystem Avloppsrör av gjutjärn, skarvar Nivågivare Stabilator i PVC Pigment i färg Plåt Batterier Kablar Rostskydd Koppar vattenlevande org, ackumulerande Tak Fasader Plåt Vattenledningsrör Elkablar Övriga metalller Zink - vattenlevande org, ackumulerande Diskbänkar Zinkgalvad plåt 8

9 Flamskyddsmedel akut förgiftn, hudcancer Impregnerat virke: cancer, allergi, mm Textilier Styrencellplast Elektronisk utrustning Koppar Krom Arsenik Organiska tennföreningar Pentaklorfenol Kreosot Trall Stolpar Bryggor Utelek Syllar Utv panel Torpargrund PVC: ackumulerande, fosterskador, cancer mm Miljöklassning av byggnad Klor Dioxiner Org tennföreningar Ftalater (mjukgörare) Stabilisatorer Flamskyddsmedel Pigment Vinylmattor Plattor Plastprofiler Rör Elrör Kabelisolering Ytbeklädnad för isolering Komplement till fastighetsdeklaration, lägre skatt Underlag för statliga subventioner Underlag för lägre försäkringskostnader Underlag för bättre lånevillkor Underlag vid fastighetsöverlåtelse Ett verktyg för ständig förbättring Styrmedel vid projektering... Foto: Per Westergård 9

10 Tools to assess the (ecological) performance of a building Miljöklassningssystem i Sverige LCA based Escale (Fra) Eco-Quantuum (Nl) Eco-Effect (Sw) Envest (UK) Criteria-based NABERS (Au) Energy Star (Au) Miljöbedömning av fastigheter (Sw) Ecoprofile (No) Combination of LCA and criteria-based Miljöbyggnad (Sw) GBTool (Int) LEED (USA) BREEAM (UK) CASBEE (Jpn) OGIP (Swz) Miljöbyggnad (Sweden Green Building Council, SGBC) Green Building ( EU och SGBC) LEED (Leadership in energy and environmental design, USA) BREEAM (Building Research Establishment s Environmental Assessment, UK) P-märkning (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP), endast innemiljö FEBY 12 - Kravspecifikation nollenergihus, passivhus och minienergihus (Sveriges centrum för nollenergihus) Miljöklassningssytem innehåll Antal certifieringar 10

11 Underlag för miljöklassning Environmental review Relative comparisons Ny/projekterad byggnad energiberäkningar, ventialtionsflöden, ritningar, kartläggning av markradon, ljudklass, fuktskydd, loggbok Befintlig byggnad OVK, energi, elavtal, ljudförhållanden, energideklarationer, fuktskadeutredningar, radonmätningar, miljöinventeringar, enkäter, ritningar Environmental review Final classification Corporate sustainability Or corporate social responsibility, CSR Mid -00, international standard ISO Sustainability relatetd to business context what is produced (products projects/ services) how it is produced (processes) by whom (people) its implication for stakeholders investors, consumers and society 11

12 Soft Landings Soft Landings Developed in UK (Cambridge) Five stages Inception and briefing Design and construction Pre-handover Initial aftercare Extended aftercare in year 1-3 after handover Above, Fig. 1: Soft Landings expressed as a process, with the blue shaded area (exaggerated vertical scale) roughly equating to the effort expended by Soft Landings team members. The construction period is not shown. The gradient of effort during the aftercare period is purely illustrative, and may be steeper or shallower depending on building complexity, the issues that emerge, and the quality of preparation during earlier stages. The actual move-in by the occupiers can be dependant on activities immediately pre and posthandover that are unknown by the construction team. A relatively small involvement by the design team and constructor in the users logistics planning can help minimise the inevitable upset to occupiers caused by unforeseen clashes with site activities. It is crucial that the aftercare team are not only helping ease the users lives during the first weeks of occupation, but are seen to be doing so. A visible home should be pre-arranged and available from day one of occupation. 2.4 Stage 4: Initial Aftercare The responsibility for operating the building is with the client s facilities team. However, the continuing involvement of the designers, the main contractor, and significant sub-contractors during the defects liability period and the following two years of aftercare support will help the occupiers get the best out of using the building. Team members must make themselves available to deal pre-emptively with queries and misunderstandings. The observations they make, the questions they answer, the responses they get and the insights they derive will help prevent minor from problems developing into longer-term chronic irritants for the occupants and the client alike. Their period of residence also provides an opportunity to observe and learn from initial feedback and problem-solving. 2.5 Stage 5: Aftercare Year 1 In year 1 the first opportunity will occur for any necessary seasonal fine-tuning of systems, particularly heating and cooling. Adjustment for client/user changes, space usage or decisions on occupancy is not part of fine- Green Lease Guide for commercial office tenants Big savings can be easier and cheaper to achieve than small ones if you combine the right ingredients in the right way. Amory Lovins Green Leasing Developed in Australia mid -00 Two approaches: the obligations for reduced consumption and environmentally responsible behaviour are mandated by either the tenant or the landlord within the lease where mutual objectives are set out in the lease for both parties to achieve, leading to responsibilities and liabilities for both parties. 12

13 Fastighetsägarnas Gröna Hyresavtal 13