Ansökan om vattenskyddsområde för Vindelns vattentäkt SLUTRAPPORT

Transkript

1 Ansökan om vattenskyddsområde för Vindelns vattentäkt SLUTRAPPORT Hifabs uppdragsnummer: Upprättad: Reviderad:

2 I

3 Uppdragsnamn Vattenskyddsområden Beställare Vindelns kommun Uppddragsansvarig: Karl-Göran Sundqvist Handläggare: Lina Öhman, Björn Nilsson, Frida Sandén Kvalitetsgranskning: Uppdragsansvarig Karl-Göran Sundqvist Kontaktperson hos beställare Jan-Ola Wirth Godkänd av uppdragsansvarig Godkänd av handläggare: Godkänd av kvalitetsansvarig: Uppdragsnummer Startdatum Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte Hifab AB i förväg skriftligen godkänt annat. II

4 III

5 Innehållsförteckning 1 INLEDNING SYFTE MED ANSÖKAN SÖKANDE GÄLLANDE LAGSTIFTNING VINDELNS GRUNDVATTENTÄKT ALLMÄN BESKRIVNING AV GRUNDVATTENTÄKTEN OCH VATTENVERKET BRUNNAR VATTENVERK RESERVVATTEN RENNÄRING HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN OMRÅDESBESKRIVNING JORDLAGER BERGGRUND NEDERBÖRD, AVRINNING OCH AVDUNSTNING GRUNDVATTEN Vattenkvalitet Kvalitetskontroll Miljökvalitetsnormer Provpumpningar VATTENBALANS FÖRSLAG TILL SKYDDSOMRÅDE ALLMÄNT AVGRÄNSNING AV SKYDDSOMRÅDE Vattentäktszon Beräkningar av konvektiva transporttider Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon RISKANALYS IDENTIFIERADE RISKER ÅTGÄRDER REFERENSER BILAGOR BILAGA 1... KARTA ÖVER SKYDDSZONER BILAGA 2... FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR VINDELNS VATTENSKYDDSOMRÅDE BILAGA 3... VATTENDOM 1973 BILAGA 4... REDOVISNING PROVPUMPNING, ALLMÄNNA INGENGÖRSBYRÅN AB, 1956 BILAGA 5... JORDPROVTAGNING INOM INRE SKYDDSZON, 1973 BILAGA 6... ANALYSRESULTAT FRÅN PROVTAGNINGAR I GRUNDVATTENBRUNNARNA BILAGA 7... TOPOGRAFISK OCH GEOLOGISK ÖVERSIKT, 1972 BILAGA 8... RISKANALYS BILAGA 9... AKTUELL FASTGHETSÖFRETECKNING BILAGA10... SAMRÅDSREDOGÖRELSER IV

6 V

7 1 Inledning På uppdrag av Vindelns kommun har Hifab AB utarbetat detta förslag till revidering av befintliga skyddsbestämmelser för kommunens grundvattentäkt vid Abborrtjärn. Planen innehåller ett förslag till skyddsområde (Bilaga 1) och förslag till skyddsföreskrifter för området (Bilaga 2). Förslaget behandlas av kommunfullmäktige eller om kommunen så finner lämpligt av länsstyrelsen. Om beslut fattas av kommunen överlämnas kopia av beslutat dokument till länsstyrelsen. Vikten av ett rent grundvatten för användning som dricksvatten är avgörande för människors möjlighet att bo och leva i ett område. Därför är det viktigt med ett starkt och heltäckande skydd för det område som nyttjas för uttag av dricksvatten. Vattenförekomster som i framtiden kan komma att nyttjas för uttag av dricksvatten är också viktiga skyddsvärda objekt, för att förhindra förorening eller annan negativ påverkan på dessa områden. 2 Syfte med ansökan Syftet med revideringen av skyddsområdet med tillhörande föreskrifter är att skapa ett långsiktigt skydd av dricksvatten för abonnenter boende i Vindeln tätort samt Abborrtjärn by. Detta görs genom en uppdatering av de befintliga föreskrifterna och skyddsområdet som är framtagna enligt 1972 års lagstiftning då de inte uppfyller nu gällande lagstiftnings krav på indelning och föreskrifter. Enligt Sveriges miljömål, som antogs av riksdagen , ska alla grundvattentäkter ha upprättade skyddsområden senast år I detta avses även en uppdatering av äldre befintliga skyddsområden som inte lever upp till de nya föreskrifterna. Som utgångspunkt för föreslagna skyddsföreskrifter har miljöbalkens allmänna hänsynsregler (1998:808, 2 kap), Naturvårdsverkets allmänna råd angående skydd av vattentäkter (2003:16), Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde (2010:5) samt EGs ramdirektiv för vatten 2000/60/EG nyttjats. Även befintliga skyddsföreskrifter från tidigare dom i vattendomstolen (1972) och dokumentation från företagna undersökningar i samband med den domen har använts. 3 Sökande Ansökan om fastställande av skyddsområde inklusive skyddsföreskrifter för vattentäkten i Vindeln är inlämnad av: Vindelns kommun Tekniska kontoret Kommunalhusvägen Vindeln 1

8 4 Gällande lagstiftning Skydd av vattentäkter regleras i första hand av Miljöbalken, SFS 1998:808. Enligt 7 kap 21 får länsstyrelsen eller kommunen förklara ett mark- eller vattenområde som vattenskyddsområde för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. 7 kap 22 säger att länsstyrelsen eller kommunen ska meddela sådana inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området som behövs för att tillgodose syftet med området. Länsstyrelsen eller kommunen får om det behövs föreskriva att skyltar eller stängsel skall sättas upp och att annans mark får tas i anspråk för detta. Föreskrifter gäller omedelbart, även om de överklagas. Om särskilda skäl föreligger får länsstyrelsen eller kommunen meddela dispens från föreskrifter som den har meddelat för skyddsområdet. Ersättning kan enligt miljöbalken 31 kap 4 utgå till fastighetsägare vars mark tas i anspråk eller vars pågående markanvändning avsevärt försvårats p.g.a. bestämmelser upprättade med stöd av 7 kap 22. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifter om inskränkning inom vattenskyddsområde, meddelade med stöd av 7 kap 22, döms enligt 29 kap 8 punkt 7 till böter eller fängelse i högst 2 år. Tillsyn över efterlevnad av föreskrifter regleras i miljöbalkens 26 kap. Enligt 26 kap 3 ska tillsyn bedrivas av myndigheter och kommuner i enlighet med vad regeringen bestämmer. Enligt bilagan till tillsynsförordningen (1998:900) punkt A19 är det den kommunala nämnden som utövar tillsynen över de vattenskyddsområden som har fastställts av kommunen. Punkt A18 i samma bilaga klargör att det är länsstyrelsen som har tillsynen över de vattenskyddsområden som har beslutats av länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan dock överlåta tillsynen till en kommunal nämnd. Det är upp till berörd kommun att besluta om föreskrifterna ska fastslås på kommunal nivå, i kommunfullmäktige eller om man vill överlåta beslutet åt länsstyrelsen. Församråd genomförs i ett tidigt skede för att berörda myndigheter ska få möjlighet att göra en teknisk förhandsgranskning av handlingarna, innan ansökan slutjusteras. Det slutjusterade förslaget skickas sedan till Länsstyrelsen eller kommunen för att fastställas. Förslaget remitteras till myndigheter och markägare för synpunkter. Efter genomförda remissomgångar och efter det att man tagit hänsyn till eventuella inkomna synpunkter fattas beslut om vattenskyddsområdet med föreskrifter. Länsstyrelsen ska föra register över beslut om vattenskyddsområde och registrera detta i VIC-natur (databas för skyddade område). Vidare ansvarar Länsstyrelsen för att beslutet trycks i länets författningssamling. 5 Vindelns grundvattentäkt 5.1 Allmän beskrivning av grundvattentäkten och vattenverket Vindelns vattentäkt består av två grävda brunnar och en pumpstation, samtliga anläggningar är belägna på fastigheten Abborrtjärn 6:1 som ägs av Vindelns kommun (figur 1 och 2). År 1955 anlades den första brunnen och år 1968 kompletterades vattentäkten med en andra brunn. Vattentäkten försörjer de boende i Vindeln tätort och Abborrtjärn by med färskvatten, totalt ca abonnenter. 2

9 År 1973 upprättades en vattendom kring Vindelns vattentäkt (Bilaga 3). I denna dom delades skyddsområdet in i brunnsområde, inre samt yttre skyddsområde. Domen fastställde ett årligt vattenuttag på m³, dock högst 21 liter per sekund som månadsmedelvärde. Inom det inre skyddsområdet tilläts en lägsta nivå för grus- eller sandtäkt till 2 meter över högsta naturliga grundvattenyta, vilken uppmätts till +162,6 möh (meter över havet) enligt rikets höjdsystem år Domen baseras på framtagna skyddsbestämmelser samt utlåtanden från sakägare Meter Figur 1. Översiktskarta över vattentäkten och de närmsta omgivningarna. Här syns de fritidshus vars tillfartsvägar går genom brunnsområdet. Denna vattentäkt har ett mycket högt skyddsvärde då den försörjer hela Vindelns tätort tillsammans med Abborrtjärn by, samt att reservvattentäkt saknas. Frågan kring reservvatten diskuteras närmare i kapitel 5.4 nedan. I och med att det idag inte finns någon färdig reservvattentäkt skulle en förorening av denna vattentäkt främst innebära en lång period utan dricksvatten, då det är nödvändigt att lösa vattentillgången på annat sätt. Detta skulle innebära en stor olägenhet för boende i Vindeln tätort samt Abborrtjärn by då det primära alternativet är distribution av vatten via tankbil. 3

10 Figur 2. Planskiss över brunnsområdet där befintligt stängsel, brunnar, pegel och pumpstation är markerade. 5.2 Brunnar Vattentäkten består av två grundvattenbrunnar som båda är grävda, information om dessa brunnar har hämtats från driftspärmen för vattentäkten. Brunnsområdet är inhägnat men grinden är inte låst. Brunnarna är dock skyddade av låsta lock. En sammanställning av brunnsdata från respektive brunn redovisas i tabell 1. Den första brunnen från 1955 är 1,8 m i diameter, 7,2 m djup och försedd med en perforerad bottenplatta. Bottnen är belägen i ett vattenförande skikt av grus av okänd mäktighet och utbredning. Brunnen ligger ca 10 m öst om vattenverket och ca 40 m från sjön Abborrtjärns strand. När brunnarna nyligen anlagts utfördes en provpumpning av brunnen av Allmänna 4

11 Ingenjörsbyrån AB (AIB) med en volym av 15 l/s. I samband med undersökningen slogs tre observationsrör ned. Under provpumpningen uppvisade dessa observationsrör enbart en obetydlig grundvattensänkning. När pumpningen avbrutits steg vattenytorna snabbt till sitt ursprungliga läge. Resultaten från provpumpningen tyder på att marken har hög permeabilitet och att grundvatten strömmar till området utifrån, troligen med en strömningsriktning från öster (Bilaga 4). Tabell 1. Sammanfattning av egenskaper för brunn 1 och 2. BRUNNSDATA ENHET BRUNN 1 BRUNN 2 Uppförd år Grundvattenytans läge (071010) möh 161,96 161,31 Djup m 7,2 6,95 Diameter m 1,8 2,0 Anslutna personer pe Potentiell produktion l/s Den andra brunnen är något grundare, 6,95 m djup och utförd av betongringar med en diameter på 2,0 m. Enbart en kort provpumpning har genomförts för denna brunn under en sommarvecka, där utvanns 25 l/s ur brunnen. 5.3 Vattenverk Det finns två vattenverk som förser abonnenterna med vatten från Abborrtjärn. Vattenverket inom brunnsområdet vid Abborrtjärn förser Abborrtjärns by som har ca 50 abonnenter med vatten. Vatten till Vindelns samhälle (ca abonnenter) pumpas från detta vattenverk till det andra vattenverket som är beläget ca 1 km från vattentäkten, nära stranden av Vindelälven. Detta vattenverk byggdes Medelförbrukningen per år är ca m 3 (=810 m 3 /dag). Vattenbehandlingen sker genom tillsats av kaliumpermanganat (KMnO 4 ) för att oxidera järn och mangan. Filtrering görs genom ett alkaliskt filter. 5.4 Reservvatten Distribution med tankbil är ett alternativ till den ordinarie dricksvattenförsörjningen vid kortare störning av vattentäkten. Vid en permanent utslagning av vattentäkten finns en reservvattentäkt projekterad sedan 1980-talet. Starttid för att denna grusfilterbrunn ska kunna ersätta nuvarande vattentäkt är flera månader, främst då vital utrustning som pumpar, elektricitet och råvattenledning saknas. Som provisorisk lösning skulle etablering kunna ske snabbare vid en utslagning av den befintliga täkten. 5.5 Rennäring Sjön Abborrtjärn och Vindelns grundvattentäkt ligger inom Rans Sameby och området är utpekat som riksintresse för rennäringen. Området klassas som huvudvinterbete för några av samebyns grupper. Vid Abborrtjärn finns två svåra passager över stambanan och väg 363 samt över ett fritidshusområde. Det senare innefattar brunnarna i Vindelns vattentäkt. Genom området, tvärs över sjön, går samebyns huvudflyttled som används i samband med renarnas förflyttning mellan åretruntbete och vinterbete. I Figur 3 visas en generell bild över 5

12 rennäringens riksintressen i området. Det finns inga ytterligare flyttleder för ren i närheten av Abborrtjärns Vattenskyddsområde (Sametinget 2012). Efter kontakt med Rans Sameby har det framkommit att ingen utfodring av ren sker på sjön eller i dess närhet. Flyttleden används kontinueligt vid flytt av ren från sommar- till vinterbeten men det sker ingen rastning av ren i området. Dock kan renflocken stanna i området i väntan på klartecken att passera stambanan. Æ Teckenförklaring Kritisk passage Rans Sameby Huvudflyttled Rans Sameby 0 0,45 0,9 1,8 Kilometer Särskillt viktigt område Rans Sameby Avrinningsområde Figur 3: Karta över Rennäringens riksintressen i området för Vindelns Vattentäkt. Huvudflyttleden för Rans Sameby korsar Abborrtjärnen. Två områden klassas som kritiska passager där framkomligheten är begränsad men viktig för samebyns flytt. I princip hela avrinningsområdet ligger inom ett område som klassas till särskilt viktigt för Rans Sameby. 6

13 6 HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 6.1 Områdesbeskrivning Vattentäkten är belägen vid södra stranden av sjön Abborrtjärn 162,00 möh, ca 3 km från Vindelns tätort och ca 1 km från Vindelälvens strand (figur 4). Abborrtjärn är ca 22,5 ha stor och har en utdragen form. Sjön är ca m lång längs medellinjen medan bredden varierar mellan 100 m och 300 m. Med undantag av två mindre tillrinnande diken är sjön inte är ansluten till omkringliggande ytvatten, utan all vattenomsättning sker via grundvattnet. Vattenverket och brunnsområdet är beläget på fastigheten Abborrtjärn 6:1, ca 50 meter från sjöns strand. Abborrtjärn har ett avrinningsområde på cirka 4 km 2. Vindelns vattentäkt Figur 4. Översiktskarta över Vindeln och området runt Abborrtjärnen med vattentäkten markerad. (Karta hämtad från Länskartor.) 7

14 I området runt Abborrtjärn bedrivs jordbruk med åker- och vallbruk av de finsedimentjordar som ligger norr om sjön. Marken brukas på konventionellt sätt med både konstgödsel och bekämpningsmedel i kombination med spridning av flytgödsel. Längs stränderna finns även ett antal fritidshus samt en offentlig badplats med camping. I området söder om sjön har naturgrus i form av rullstensmaterial utvunnits av SJ. Denna verksamhet pågick från 1920-talet (enligt tidigare dom i vattendomstolen, Bilaga 3) och avslutades i början av 1970-talet. Täkten sträcker sig längs sjöstranden i höjd med grundvattenbrunnarna, vilka fysiskt är belägna i den gamla täktbotten. Slänterna i denna täkt är väldigt branta i den södra delen och bildar en kraftig gradient ner mot sjön. Höjdskillnaden är ca 20 m mellan åskrönet och täktbotten. Den gamla täkten är sparsamt vegeterad med sly och enstaka något större tallar, men saknar sammanhängande markvegetation. På senare år har en ny grustäkt drivits längre öster om den första, denna är belägen på ett större avstånd från sjön och vattentäkten. Även denna täkt är avslutad sedan några år tillbaka. Avslutande efterbehandlingsåtgärderna är genomförda. Återetablering av växtlighet har börjat ske längs släntsidorna men ännu saknas sammanhängande växttäcke. Två skoterleder passerar området, men ingen av dem korsar sjön Abborrtjärn. Den ena följer vägen mellan Abborrtjärn och Lill-Abbortjärn och fortsätter sedan norrut. Den andra följer stambanan, väster om sjön, och fortsätter sedan vidare mot Hällnäs (Efter samtal med Jonas Jonsson, Vindelns skoterklubb). 6.2 Jordlager Abborrtjärns avrinningsområde ligger huvudsakligen på isälvsavlagringar av sandig/moig karaktär. I anslutning till brunnsområdet och sjöns direkta närhet framträder en rullstensås som följer dalgångarna i Krycklan och vidare ända ner till Umeå. Den totala volymen av material i denna del av åssystemet är 7,1 miljoner fm 3 (fastkubik) varav ca 20% ligger under grundvattenytan. (Länsstyrelsen i Västerbotten 1998) Området begränsas i norr och söder av framträdande moränhöjder, från vilka en tillrinning till uttagsområdet förväntas förekomma. En undersökning av de överlagrande jordlagren i inre skyddszonen gjordes av Allmänna Ingenjörsbyrån AB (AIB) under november Undersökningen gjordes med kolvborrprovtagning ner till ca m. (borrdjupet varierade mellan 2,5 och 11 m). Det framgår inte av rapporten om borrningen avslutades p.g.a. att man nått ner till berg eller fast morän, men rimligtvis borrade man till stopp. Tre punkter togs inom område 1 (figur 5). Där bestod jorden i huvudsak av sand och grusig sand i hela profilen. Tre punkter togs också i område 2 (figur 5). Där bestod jorden i huvudsak av mo och mjäla. I den djupaste profilen i område 1 syns att de sandigare sedimenten (med ca 4-5 m mäktighet) överlagrar ett djupare liggande finsediment med inslag av mjäla i ökande grad. Rapporten återfinns i Bilaga 5. 8

15 ± Objekt 2 Objekt 1 Teckenförklaring Avrinningsområde Finsediment Isälvssediment Kalt Berg Morän Tunn Jord Älvsediment Kilometer 0 0,45 0,9 1,8 Figur 5. Jordartskarta över Vindelns vattentäkt med närområde. Områden som undersökts med kolvborrprovtagningar är markerade med röd respektive blå ring.bakgrundskartan tagen ur SGUs jordartskarta. 6.3 Berggrund Abborrtjärn liksom Vindeln ligger på den svekofenniska berggrunden som utgör det svenska urberget. Berget i området består huvudsakligen av högomvandlade sedimentära bergarter som gråvacka och skiffrar. Området gränsar till det mer västliga stråket av yngre graniter och granotoider, och i området kring Vindeln finns enstaka mindre intrusiv av dessa granitiska bergarter. Intrusiv av basiska vulkaniska bergarter samt tonalit och granodiorit förekommer också. 6.4 Nederbörd, avrinning och avdunstning Avrinningsområdet (figur 6) till vattentäkten är svårt att exakt fastställa till följd av de speciella hydrologiska och topografiska förutsättningarna som råder i området, delvis till följd 9

16 av den täktverksamhet som bedrivits och naturligtvis förändrat områdets topografi. Avrinningsområdet som redovisas i figur 6 är beräknat i ArcGIS Enligt SMHI är den genomsnittliga årsavrinningen i området runt Vindeln 300 mm mellan åren Under samma period har medelnederbörden varit 573 mm vid Hällnäs-Lund observationsstation (belägen vid den idag nedlagda Lunds flygplats) knappt 6,5 km från vattentäkten i Abborrtjärn. Avdunstningen i området ligger mellan 300 och 400 mm per år (SMHI, 2012). I och med att Abborrtjärn saknar utflöde och kommer avrinningen ske genom att sjövatten infiltreras i marken och bildar grundvatten. Det är denna mekanik som reglerar sjöns vattennivå (Kallin och Beck, 1972). Svartberget Abborrtjärnsheden Flarken Abborrtjärn Lillheden moren Hjukselraningen Nygård Svarttjärnen Klockarmorberget Abborrtjärnen Lill-Abborrtjärnen Fridhem Gröntjärnen Hinrikskammen Renfors Degermyrliden Teckenförklaring Meter Avrinningsområde Figur 6. Avrinningsområde för Abborrtjärn, Lill-abborrtjärn och Gröntjärn sammanslaget. 10

17 Vattennivå m.ö.h 6.5 Grundvatten Grundvatten i mark bildas främst från nederbörd som infiltrerar markens omättade zon och av gravitationen transporteras ner i marken till grundvattenzonen (mättade zonen). Transporten i grundvattenzonen sker mer horisontellt, från högre punkter i terrängen mot lägre topografiska punkter. För det fallande regnvattnet sammanfaller vattendelaren med topografiska höjder där vatten som faller på olika sidor av t ex en åsrygg transporteras mot olika vattensystem. För grundvatten är inte de topografiska förhållandena alltid avgörande för var i landskapet vattendelaren är belägen. Här kan omständigheter som hur vattenförande lager är orienterade i landskapet vara avgörande, liksom vattnets strömningar i omgivande ytvatten. Grundvattendelaren kan över tid förflytta sig något i landskapet. För att exakt fastställa grundvattendelarens läge i landskapet krävs omfattande undersökningar av grundvattenytans läge och lutning i terrängen. Under normala svenska förhållanden kan det dock antas att grundvattenytan som regel väl överensstämmer med ytvattendelaren. Som nämns i 7.1 ovan är Abborrtjärn en så kallad grundvattensjö som saknar tillrinning via ytvatten. Alltså är det enbart det regn som faller i sjöns avrinningsområde som infiltreras i marken och sedan transporteras till sjön. I och med att detta är sjöns enda tillrinning kan man förutsätta att grundvattendelaren sammanfaller med ytvattendelare. Abborrtjärns avrinningsområde visas i figur 6, vilken till följd av detta resonemang, även motsvarar grundvattendelaren i området. 162,7 162,6 162,5 162,4 162,3 162,2 162, ,9 161,8 161,7 GV0801 Pegel GV0801 Serie Pegel Serie 161, Figur 7. Inmätta vattennivåer i sjön Abborrtjärn (pegel) och i grundvattenrör (GV0801) vid vattentäkten. Vid lodning (stickprov) avviker värdet i Pegeln från det som registrerades med loggern med c:a 15 cm. Detta förklaras sannolikt med mätfel vid stickprovet, beroende på att pegelns överkant inte är rak och det rådde osäkerhet om exakt vilken del av överkanten som mätts in Sannolikt är loggerns värde närmare sanningen. 11

18 Grundvattenytans lutning i anslutning till vattentäkten har undersökts inför framtagandet av denna ansökan. Tre grundvattenrör har installerats och vattennivåerna har mätts in kontinuerligt med en logg (GV0801 Serie) och med stickprov (GV0801) under ett halvår. Abborrtjärns vattennivå har mätts i en pegel (brunn för att mäta vattennivå) kontinuerligt med en logg (Pegel Serie) och med stickprov (Pegel). Undersökningen visar att vattennivåerna följer varandra, men att det sker ett flöde av grundvatten från sjön mot vattentäkten (figur 7). Gradienten varierar från 1-2 cm till ca 7 cm. Hänsyn bör tas till mätnoggrannhet och osäkerheter hos mätinstrumenten, men med all sannolikhet sker en inducerad infiltration av grundvatten från sjön till vattentäkten. Inducerad infiltration innebär en inträngning av ytvatten från sjöar och åar genom avsänkning av grundvattenytan i angränsande sand- och grusavlagringar (Knutsson och Morfeldt,1973 och 1993) och är vanligt förekommande för större vattentäkter i isälvsmaterial. Detta bekräftas även genom de undersökningar som utfördes av Robert Kallin och Rolf Beck (1972). Där framgår att sjön Abborrtjärns yta regleras enbart genom infiltration av ytvatten till grusåsen i vilken Vindelns vattentäkt är lokaliserad Vattenkvalitet Analyser av kemiska parametrar och bekämpningsmedel i grundvattentäkten är utförda årligen sedan En sammanställning av analysresultaten finns bifogade i Bilaga 6. Kvaliteten på råvattnet i täkten vid Abborrtjärn uppvisar förhöjda halter av järn och mangan. Vattnet har ett ph-värde som varierar kring 6,7. Efter behandling med KMnO 4 och filtrering genom ett alkaliskt filter erhålls en god dricksvattenkvalitet. De förhöjda halterna av järn och mangan, tillsammans med svavelhalterna tyder på en låg redox-potential i marken runt vattentäkten. Mycket låg redox-potential, då t ex problem med svavelväte kan uppstå, föreligger dock inte. Kvaliteten på utgående dricksvatten uppfyller livsmedelsverkets krav för dricksvatten. Analyser av bekämpningsmedel, metaller, PAH, VOC (bl a bensen) och klorerade föroreningar har analyserats varje år sedan Inga förhöjda halter har hittats Kvalitetskontroll Kvalitetskontroll på råvatten, utgående dricksvatten och vatten hos konsument finns redan etablerat och provtagning sker enligt fastlagd provtagningsplan Miljökvalitetsnormer Vindelns vattentäkt finns lokaliserad i en definierad grundvattenförekomst av sand och grus. För denna förekomst finns miljökvalitetsnormer fastställda. Dessa normer är God kemisk grundvattenstatus 2015 samt God kvantitativ status 2015 (Länsstyrelsen, VattenInformationsSystem Sverige, 2012). 12

19 6.5.4 Provpumpningar En provpumpning utfördes i samband med skapandet av vattentäkten Redogörelse för denna provpumpning redovisas i bilaga 4. Här framkommer att den lokalisering som vattentäkten idag har var den mest lämpliga på grund av en lokal grusförekomst som höll mycket vatten. Provpumpningar av 15,5 l/s respektive 25 l/s resulterade i en obetydlig grundvattensänkning varför lokalen ansågs lämplig som vattentäkt. Ytterligare provpumpningar har ej genomförts men grundvattenströmmningen har på senare år beräknats till ca 30 l/s (Kallin och Beck, 1972, Bilaga 7) 6.6 Vattenbalans För att kunna utvärdera grundvattenbildningen i området och därmed vattentäktens långsiktiga kapacitet togs en vattenbalans fram med hjälp av Ekvation 1 (Grip och Rodhe 2003). Där: P = nederbörden E = avdunstningen R = avrinningen = lagringen, d.v.s. förändringen av lagret S Medelnederbörden (P) i området mellan 1961 och 1990 är uppmätt till 573 mm per år. Avdunstningen ligger enligt SMHI mellan 300 och 400 mm per år. I och med att Abborrtjärn saknar utflöde kommer ytavrinningen (R) klassas som obefintlig och ges värdet 0. Det som reglerar Abborrtjärns vattenyta är den grundvattenbildning som sker, alltså den förändring av lagret ( ) som sker. Förändringen av lagret beräknas genom att bryta ut ur Ekvation 1. I och med att avsundtingen varrierar mellan 300 och 400 mm per år kommer ligga mellan 173 och 273 mm per år. Detta är den naturliga grundvattenbildningen från sjö till mark. Med hänsyn till avrinningsområdets storlek (ca 4 km 2 ) motsvarar detta en naturlig grundvattenbildning mellan cirka 240 och 380 l/sekund. Dessa värden ligger något lägre än de av Länsstyrelsen i Västerbotten (2012) fastställda värden för grundvattenbildning i området. I och med att Abborrtjärn saknar utflöde och att vattennivån regleras via grundvattenbildning har rinntider för sjön ej beräknats. Den naturliga grundvattensbildningen beräknad ovan blir det mått som bestämmer vattenomsättningen i sjön. (1) 13

20 7 FÖRSLAG TILL SKYDDSOMRÅDE 7.1 Allmänt Indelningen av ett vattenskyddsområde görs i fyra zoner enligt riktlinjer från Naturvårdsverket som finns sammanfattade i skriften Handbok om vattenskyddsområde (2010:5) med allmänna råd. Indelningen av skyddsområdet görs med avseende på vilken grad av försiktighet som bör iakttas i de olika områdena utifrån vattenförekomstens egenskaper och behov av skydd. Skyddsområdet bör innefatta hela tillrinningsområdet till täkten, det vill säga hela det landområde från vilket vatten strömmar, direkt eller indirekt, till grundvattentäkten. Förslag till skyddsområden presenteras grafiskt i bilaga 1. Inom vattentäktszonen får endast vattentäktsverksamhet bedrivas. Vattentäktszonen består av området närmast brunnar och vattenverk. Primära skyddszonen täcker den del av grundvattenmagasinet där uppehållstiden för vattnet är mindre än 100 dygn innan vattentäkten nås. Den sekundära skyddszonen omfattar den del av tillrinningsområdet som har en tillrinningstid på minst 100 dygn från dess inre gräns och minst ett år från dess yttre gräns. De delar av ett tillrinningsområde som faller utanför någon av ovan nämnda klassningar räknas till tertiära skyddszonen. 7.2 Avgränsning av skyddsområde Skyddsområdet bör innefatta hela avrinningsområdet till sjön Abborrtjärn eftersom denna med stor sannolikhet står i förbindelse med vattentäkten via antingen inducerad infiltration eller genom naturliga strömningar från sjön till åsen där vattenuttaget sker. Detta innebär att det idag befintliga skyddsområdet är i behov av att utökas åt söder för att täcka in de höjdområden som där ingår i avrinningsområdet. För att underlätta gränsdragningen har naturliga gränser i naturen följas när området avgränsas. Vägar, kraftledningar, fastighetsgränser och andra lätt identifierbara punkter bör utnyttjas för att identifiera områdets gränser, och även indelningen i zoner. Där ingen tydlig naturlig gräns går att identifiera bör en punkt identifieras utifrån koordinater angivna i SWEREF 99 TM. Det slutgiltiga skyddsområdet redovisas i Bilaga Vattentäktszon (Def. Vattentäktszonen består av området närmast brunnar och vattenverk). Vattentäktszonen innefattas av området där brunnarna och det gamla vattenverket är beläget. Här bör inte annat än vattenverksamhet bedrivas och området bör vara avstängt för andra personer än täktens innehavare. Som det är idag finns en inhägnad runt området som inte fungerar då fritidsboende i området förlorar möjligheten att ta sig fram till sina hus om grinden låses. Inhägnaden eller vägen bör därför flyttas så att obehöriga inte har tillträde till vattentäktszonen, samtidigt som de fritidsboende kan nå sina stugor. Ett förslag på dragning av nytt stängsel finns presenterat i figur 8. 14

21 Figur8. Vattentäktszonen med förslag till ny dragning av stängsel Beräkningar av konvektiva transporttider Uppehållstiden i marken är beroende av markens genomsläpplighet (permeabilitet) och beräknas för en tvärsnittsarea av marken där den faktiska ytan genom vilken vatten kan transporteras i marken. Resultatet blir en uppskattning av från vilken areal som vatten behöver rinna till uttagspunkten för att tillgodose det uttag som sker. Om den uttagna vattenmängden är Q (m 3 /d), grundvattenmagasinets effektiva porositet ne och mäktighet b(m) erhålls vid radiell strömning mot en brunn följande samband mellan transport t (dygn) och avstånd r(m) från brunnen (Ekvation 2). 15

22 (2) För att räkna ut en radie runt brunnen bryts r ut via Ekvation 3. (3) I Ekvation 3 har följande värden på parametrarna antagits: Q = 800 m 3 /d t = 100 dygn b = 5 m n e = 0,2 0,3 Det grundvattenförande skiktets mäktighet (b) har inte undersökts i detalj men har antagits vara ca 5 meter vilket baseras på att jordlagerföljden i området är grus ner till ca 5 m under grundvattenytan vilket underlagras av finare material (AIB 1972). Enligt Knutsson och Morfeldt (1973) har grus en effektiv porositet (n e ) om ca 0,2-0, Primär skyddszon (Def. Täcker den del av grundvattenmagasinet där uppehållstiden för vattnet från zonens yttre gräns är mindre än 100 dygn innan vattentäkten nås.) Syftet med den primära skyddszonen är att skapa rådrum i händelse av en akut förorening, dvs. en buffertzon som möjliggör att åtgärder hinner sättas in som förhindrar att föroreningen når konsumenterna. Beräkningar i visar att den primära zonens radie bör vara meter för att vattnets uppehållstid i marken ska vara minst 100 dygn, från områdets yttre gräns fram till brunnsområdet. För att säkerställa ett gott skydd för Vindelns vattentäkt valdes den större radien (160 meter) för den primära skyddszonen. Då inducerad infiltration från Abborrtjärn med största sannolikhet föreligger (se kap 7.5) klassas sjön som ett sårbart inströmningsområde för vattentäkten. På grund av detta föreslås den primära skyddszonen innefatta ytvattnet Abborrtjärn med strandzon om 50 m (i enlighet med riktlinjer rörande vattenmagasin med inducerad infiltration, se naturvårdsverkets handbok 2010:5 kap 2.2.), figur 9. Gränsen mellan primär och sekundär skyddszon sätts så att uppehållstiden i grundvattenzonen till vattentäktszonens gräns beräknas vara minst 100 dygn för grundvatten bildat i den sekundära zonen. Storleken på detta område har beräknats enligt formel i bilaga 7 till handboken 2010:5, se ovan kap

23 Æ Teckenförklaring Meter Primär skyddszon Vattentäktszon Figur 9. Förslag till primär skyddszon

24 7.2.5 Sekundär skyddszon (Def. Den sekundära skyddszonen omfattar den del av tillrinningsområdet som har en tillrinningstid på minst 100 dygn från dess inre gräns och minst ett år från dess yttre gräns.) Den sekundära skyddszonen bör enligt Naturvårdsverkets Handbok om vattenskyddsområde 2010:5 minst omfatta: så stor del av vattenskyddsområdet att uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen utgör minst ett år samt sjön, all ytvattendränering (bäckar, diken mm.) till sjön med en tillrinningstid till den primära zonen av 12 timmar beräknat på högvattenföring, samt ett område motsvarande uppehållstiden av 100 dygn dock minst 100 m brett markområde kring sjön. En schablonmässig beräkning enligt kap ger att den sekundära skyddszonens utsträckning bör vara minst 300 m från vattentäkten. Detta kommer i varje fall inte att underskatta uppehållstiden då tidigare undersökningar visar på finkornigare material (långsammare grundvattentransport) utanför vattentäktsområdet. Förutom detta bör ett 100 m brett markområde kring sjön, samt de två diken som avvattnas mot sjön att i hela sin längd i avrinningsområdet ingå i den sekundära skyddszonen (Figur 10). Syd-öst om vattentäkten finns en nedlagd grustäkt. I detta område ligger grundvattenytan närmare markytan jämfört med i övriga avrinningsområdet. På grund av detta anses den nedlagda täkten vara ett sårbart inströmningsområde för vattentäkten och har därför inkluderats i det sekundära skyddsområdet, se figur

25 Æ Nedlagd grustäkt Teckenförklaring Meter Sekundär skyddszon Vattentäktszon Figur10. Förslag till sekundär skyddszon. 19

26 7.2.6 Tertiär skyddszon (Def. De delar av ett tillrinningsområde som faller utanför någon av ovan nämnda klassningar räknas till tertiära skyddszonen). Den tertiära skyddszonen föreslås utgöra de delar av avrinningsområdet som inte omfattas av den sekundära skyddszonen (Figur 11). Æ Teckenförklaring Meter Tertiär skyddszon Vattentäktszon Figur 11. Förslag till Tertiär skyddszon. 20

27 8 Riskanalys För att identifiera och värdera olika risker har en riskanalys av verksamheten utförts. Resultaten från analysen sammanfattas kortfattat nedan. Riskanalysen återfinns i sin helhet i bilaga 8, Riskanalys. Analysen inleddes med en riskinventering för att identifiera de möjliga riskerna. Riskinventeringen har gjorts inom hela tillrinningsområdet och omfattar alla riskobjekt, såväl befintliga föroreningskällor och verksamheter som eventuellt framtida riskobjekt. Riskobjekten har delats in i följande kategorier. Vattenverksamhet Verksamheter och markanvändning i tillrinningsområdet Sabotage, kris och krig Klimatförändringar Med utgångspunkt från riskinventeringen har riskerna värderats. För var och en av de oönskade händelserna har följande genomförts: Bedömning av hur ofta händelsen inträffar (sannolikhet) i en 4 gradig skala Bedömning av hur allvarlig konsekvensen blir om händelsen inträffar (konsekvens) i en 4 gradig skala Värdering av risk 8.1 Identifierade risker Den största risken som identifierats är Buskörning med motorfordon inom vattentäktsområdet och Sabotage. Buskörning med motorfordon såsom skoter, motorcykel mm. inom vattentäktsområdet och sabotage kan ske relativt enkelt idag då skalskyddet är begränsat. Konsekvenserna av sabotage kan bli mycket stora beroende hur det sker. Exempelvis om giftiga kemikalier hälls in i någon av brunnarna. Buskörning inom vattentäktsområdet kan medföra att en bränsletank från ett fordon punkteras och rinner ner i marken och transporteras in i intagsbrunnarna och vidare till konsumenter. Detta kan innebära att vattentäkten blir otjänligt och obrukbar under lång tid. Övriga risker som värderas enligt Aktiv riskhantering förebyggande och/eller förberedande åtgärder ska övervägas är följande: Arbeten nära vattentäkten. Bekämpningsmedelsanvändning på jordbruksmark norr om Abborrtjärn. Skotertrafik vid Abborrtjärn Fritidsbåtar med motor på Abborrtjärn Motortrafikköring (skoter, motorcykel mm.) inom avslutade sand och grustäkter. 21

28 Drivmedelshantering vid fritidshustomter Renar som befinner sig på sjön vintertid. Enskilda avloppsanläggningar vid fritidsbostäder i strandnära lägen runt Abborrtjärn. Skadegörelse Järnvägsolycka vid transport av farliga ämnen Markföroreningar från tidigare järnvägsverksamhet såsom kreosot impregnerade sliprar eller förorenade banvallar mm. Djurhållning 8.2 Åtgärder De riskhändelser som bedöms innebära störst risk kommer bland anant att åtgärdas genom ett förstärka skalskyddet runt vattentäktsområdet. Idag är skyddet ej tillräckligt då grindarna står öppna på grund av att det finns fritidshusägare som använder vägen som passerar vattentäktsområdet. I samband med denna revidering kommer staketet flyttas så att vägen inte går genom inhängnaden. Tack vare detta kan grindarna vara låsta och därmed minimeras risken för buskörning och sabotage inom vattentäktsområdet. För att ytterligare minska riskerna att vattentäkten förorenas föreslås i föreskrifterna ett förbud mot motortrafik på sjön. Detta medför en minskad risk för läckage av petroliumprodukter i sjön som kan induceras i grundvattnet och nå vattentäkten. En inventering av enskillda avloppsanläggningar kommer utföras av Vindelns kommun. Detta för att säkerställa att inga otillåtna anläggningar finns kring sjön Abborrtjärn I övrigt regleras mycket av riskerna i de reviderade skyddsföreskrifterna vilka kommer ligga under Vindelns kommuns tillsyn. 22

29 9 Referenser Allmänna Ingenjörsbyrån AB (AIB), 1956: Provpumpningar i Vindelns Vattentäkt. Allmänna Ingenjörsbyrån AB (AIB) 1972: Teknisk beskrivning av vattenförsörjningsanläggningen vid St. Abborrtjärn AIB dat Allmänna Ingenjörsbyrån (AIB), 1973: Vindelnd kommun, Jordprovtagning inom inre skyddszon. Grip, H. och Rodhe, A., 2003: Vattnets väg från regn till bäck. Hanngren & Fallgren Studieförlag AB, Uppsala Kallin, R. och Beck, R., 1972: Topografisk och Geologisk översikt. Knutsson, G. och Morfeldt, C-O., 1973: Vatten i jord och berg. Ingenjörsförlaget, Stockholm. Knutsson, G. och Morfeldt, C-O., 1993: Grundvatten. Teori & tillämpning. Svensk byggtjänst, Stockholm Länsstyrelsen i Västerbotten, 1998: Inventering av naturgrus över och under grundvattenytan samt restprodukter inom Vindelns grusförsörjningsområde. Länsstyrelsen i Norrbotten, 2006: Riksintressen för samebyarna i Norrbottens och Västerbottens län. Länsstyrelsen, VattenInformationsSystem Sverige, 2012: Vindelälvsåsen, Vindelområdet, Naturvårdsverket, 1999: Bedömningsgrunder för miljökvalitet Grundvatten. Naturvårdsverket rapport 4915 Naturvårdsverket, 2010: Handbok om vattenskyddsområde 2010:5 ISBN: Sametinget, 2011: Ran, Sveriges Hydrologiska och meteorologiska institut, SMHI 1994: Sveriges vattenbalans. Årsmedelvärden av nederbörd, avdunstning och avrinning. M. Brandt, T. Jutman, H. Alexandersson. SMHI Hydrologi. Nr 49, Sveriges Metrologiska och Hydrologiska Institut, SMHI, 1991: Temperaturen och nederbörden i Sverige Referensnormaler. SMHI Meteorologi. Nr 81, Sveriges Meteoroligiska och Hydrologiska Institut, SMHI, 2012: Årsavdunstning , Umeåbygdens tingsrätt, 1973: Vattendomstolen, Vattendom Vindelns vattentäkt. Miljödomstolens arkiv. Inlagor i mål VA 21/72,