Ansökan om vattenskyddsområde för Tvärålunds vattentäkt

Transkript

1 Ansökan om vattenskyddsområde för Tvärålunds vattentäkt

2 I

3 Uppdragsnamn Vattenskyddsområden Beställare Vindelns kommun Uppddragsansvarig: Karl-Göran Sundqvist Handläggare: Frida Sandén Handläggare: Maria Jaremalm Uppdragsansvarig Karl-Göran Sundqvist Kontaktperson hos beställare Christer Nygren Uppdragsnummer Startdatum Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte Hifab AB i förväg skriftligen godkänt annat. II

4 1

5 Innehållsförteckning 1 INLEDNING SYFTE MED ANSÖKAN SÖKANDE GÄLLANDE LAGSTIFTNING TVÄRÅLUNDS GRUNDVATTENSTÄKT ALLMÄN BESKRIVNING AV GRUNDVATTENTÄKT OCH VATTENVERK BRUNN VATTENVERK RESERVVATTEN VÄRDERING AV VATTENTÄKTEN BEREDSKAPSPLAN SKOTERLED RENNÄRING HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN OMRÅDESBESKRIVNING JORDLAGER BERGGRUND NEDERBÖRD, AVRINNING OCH AVDUNSTNING GRUNDVATTEN Geohydrologi Vattenkvalitet Kvalitetskontroll Miljökvalitetsnormer Provpumpningar VATTENBALANS KLIMATFÖRÄNDRINGAR FÖRSLAG TILL SKYDDSOMRÅDE ALLMÄNT AVGRÄNSNING AV SKYDDSOMRÅDE Beräkningar av skyddszonernas storlek Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon RISKANALYS IDENTIFIERADE RISKER ÅTGÄRDER REFERENSER MUNTLIGA REFERENSER

6 BILAGOR BILAGA 1... KARTA ÖVER SKYDDSZONER BILAGA 2... FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR TVÄRÅLUNDS VATTENSKYDDSOMRÅDE BILAGA 3... FÖRESKRIFTER BEFINTLIGT SKYDDSOMRÅDE, 1970 BILAGA 4... REDOVISNING PROVPUMPNING, MALMBERGS I YNGSJÖ, 1981 BILAGA 5... ANALYSRESULTAT FRÅN PROVTAGNINGAR I RÅVATTEN, TVÄRÅLUND BILAGA 6... RISKANALYS TVÄRÅLUNDS VATTENTÄKT BILAGA 7... AKTUELL FASTGHETSÖFRETECKNING BILAGA 8... JORDARTSKARTA TVÄRÅLUND, SGU BILAGA 9... PRINCIPUTREDNING TVÄRÅLUNDS VATTENFÖRSÖRJNING, 1976 BILAGA BERGGRUNDSKARTA TVÄRÅLUND, SGU BILAGA GRUNDVATTENKARTA TVÄRÅLUND, SGU BILAGA SAMRÅDSREDOGÖRELSER 3

7 1 Inledning På uppdrag av Vindelns kommun har Hifab AB utarbetat detta förslag till revidering av skyddsbestämmelser för kommunens grundvattentäkt i Tvärålund. Planen innehåller ett förslag till skyddsområde (Bilaga 1) och förslag till skyddsföreskrifter för området (Bilaga 2). Förslaget kommer att behandlas av kommunfullmäktige. Vikten av ett rent grundvatten för användning som dricksvatten är avgörande för människors möjlighet att bo och leva i ett område. Därför är det viktigt med ett starkt och heltäckande skydd för det område som nyttjas för uttag av dricksvatten. Vattenförekomster som i framtiden kan komma att nyttjas för uttag av dricksvatten är också viktiga skyddsvärda objekt för att förhindra förorening eller annan negativ påverkan på dessa områden. 2 Syfte med ansökan Syftet med skyddsområdet med tillhörande föreskrifter är att skapa ett långsiktigt skydd av dricksvatten för abonnenter och boende i Tvärålund. Enligt Sveriges miljömål, som antogs av riksdagen , ska alla grundvattentäkter ha upprättade skyddsområden senast år Som utgångspunkt för föreslagna skyddsföreskrifter har miljöbalkens allmänna hänsynsregler (1998:808, 2 kap), Naturvårdsverkets allmänna råd angående skydd av vattentäkter (2003:16), Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde (2010:5) samt EGs ramdirektiv för vatten 2000/60/EG nyttjats. Även befintliga skyddsföreskrifter från 1970 har använts som underlag. (Bilaga 3) 3 Sökande Ansökan om fastställande av skyddsområde inklusive skyddsföreskrifter för vattentäkten i Tvärålund är inlämnad av: Vindelns kommun Tekniska kontoret Kommunalhusvägen Vindeln 4

8 4 Gällande lagstiftning Skydd av vattentäkter regleras i första hand av Miljöbalken, SFS 1998:808. Enligt 7 kap 21 får länsstyrelsen eller kommunen förklara ett mark- eller vattenområde som vattenskyddsområde för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. 7 kap 22 säger att länsstyrelsen eller kommunen ska meddela sådana inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området som behövs för att tillgodose syftet med området. Länsstyrelsen eller kommunen får om det behövs föreskriva att skyltar eller stängsel skall sättas upp och att annans mark får tas i anspråk för detta. Föreskrifter gäller omedelbart, även om de överklagas. Om särskilda skäl föreligger får länsstyrelsen eller kommunen meddela dispens från föreskrifter som den har meddelat för skyddsområdet. Ersättning kan enligt miljöbalken 31 kap 4 utgå till fastighetsägare vars mark tas i anspråk eller vars pågående markanvändning avsevärt försvårats p.g.a. bestämmelser upprättade med stöd av 7 kap 22. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifter om inskränkning inom vattenskyddsområde, meddelade med stöd av 7 kap 22, döms enligt 29 kap 8 punkt 7 till böter eller fängelse i upp till 2 år. Tillsyn över efterlevnad av föreskrifter regleras i miljöbalkens 26 kap. Enligt 26 kap 3 ska tillsyn bedrivas av myndigheter och kommuner i enlighet med vad regeringen bestämmer. Enligt bilagan till tillsynsförordningen (1998:900) punkt A19 är det den kommunala nämnden som utövar tillsynen över de vattenskyddsområden som har fastställts av kommunen. Punkt A18 i samma bilaga klargör att det är länsstyrelsen som har tillsynen över de vattenskyddsområden som har beslutats av länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan dock överlåta tillsynen till en kommunal nämnd. I och med att kommunen i detta fall själva beslutar om vattenskyddsområdets utbredning samt föreskrifter faller även tillsynsansvaret på dem. Det är upp till berörd kommun att besluta om föreskrifterna ska fastslås på kommunal nivå, i kommunfullmäktige eller om man vill överlåta beslutet åt länsstyrelsen. Församråd genomförs i ett tidigt skede för att berörda myndigheter ska få möjlighet att göra en teknisk förhandsgranskning av handlingarna, innan ansökan slutjusteras. Det slutjusterade förslaget skickas sedan till Länsstyrelsen eller kommunen för att fastställas. Förslaget remitteras till myndigheter och markägare för synpunkter. Efter genomförda remissomgångar och efter det att man tagit hänsyn till eventuella inkomna synpunkter fattas beslut om vattenskyddsområdet med föreskrifter. Länsstyrelsen ska föra register över beslut om vattenskyddsområde och registrera detta i VIC-natur (databas för skyddade område). Vidare ansvarar Länsstyrelsen för att beslutet trycks i länets författningssamling. 5

9 5 Tvärålunds grundvattenstäkt 5.1 Allmän beskrivning av grundvattentäkt och vattenverk Tvärålunds vattentäkt består av en grävd grundvattenbrunn och en vattenreservoar som båda ligger inom fastigheten Tvärålund 1:27 (Figur 1). Fastigheten ägs av Inga Persson Vahlberg (Privatperson). Servitut finns på såväl vattenledning som vattentäkten. Vattentäkten försörjer ca 350 personer boende i Tvärålund med färskvatten. Brunnen ligger ca 20 meter från sjön Abborrtjärn. I området finns även att antal fritidsfastigheter med mindre stugor. Vattentäkten har idag ett vattenskyddsområde med föreskrifter från 1970 (Bilaga 3). Tvärålunds vattentäkt saknar vattendom men arbetet med att ansökan om vattendom har påbörjats. Att vattendom saknas är i sig inget hinder för revideringen av Tvärålunds vattenskyddsområde, men för att säkerställa vattenuttaget är det viktigt att en vattendom finns. 6

10 Teckenförklaring Brunn Meter Ritad av: Frida Sandén, Hifab AB Utskriftsdatum: 4 April, 2012 Projektion: SWEREF 99, Datum: TM Fil: Avrinningsområde Tvärålund.mxd Figur 1. Översiktskarta över Tvärålunds vattentäkt och de närmsta omgivningarna. Här syns de fritidshus som ligger kring sjön samt lokalisering av vattentäktens brunn. 5.2 Brunn Vattentäkten består av en grävd grusfilterbrunn med ett totaldjup på 21,5 meter. Brunnsområdet saknar inhägnad och står därför tillgängligt för allmänheten. Dock är brunnen skyddad av ett låst lock. Brunnen ligger drygt 20 meter från sjön Abborrtjärns strand. Abborrtjärn är en så kallad åsgrop som bildats under istiden och sedan vattenfyllts. Den saknar därför såväl till- som avrinning via ytvatten utan står i kontakt med grundvattnet. Abborrtjärns tillrinningsområde är ca 0,6 km 2 stort. När brunnen anlades utfördes en provpumpning av Malmbergs i Yngsjö AB år Via ett 21,5 meter djup och 300 mm brett borrhål fastslogs jordarterna till mo från markytan ned till 7

11 15 meter samt sand, grus och sten från 15 meter och nedåt. Vid denna undersökning inmättes en stabil grundvattennivå före provpumpning till 4,73 meter under markytan. Brunnen pumpades under 5 timmar med en mäng på liter vatten per timme (102 m 3 /h). Detta resulterade i en grundvattensänkning på 11,67 meter. Resultatet från provpumpningen tyder på att marken har hög permeabilitet och att grundvatten strömmar till området utifrån. 5.3 Vattenverk Det vattenverk som distribuerar vatten från Tvärålunds vattentäkt ligger ca 1 kilometer från vattentäkten i byn Heden, på fastigheten Tväråträsk 2:37 som ägs av Vindelns kommun. Detta vattenverk byggdes år Medelförbrukningen per år är ca 110 m 3 /dygn. Vattenbehandling sker via filtrering genom alkaliska filter/avsyrningsfilter. Det finns även ph-larm installerat. 5.4 Reservvatten Vattentäkten saknar reservvattentäkt. Distribution med tankbil är ett alternativ till den ordinarie dricksvattenförsörjningen vid kortare störning av vattentäkten. 5.5 Värdering av vattentäkten För att kunna bedöma värdet på Tvärålunds vattentäkt vägs olika faktorer in så som antalet abonnenter som försörjs, vattenkvalitet och möjligheten till reservvatten om vattentäkten slås ut. Tvärålunds vattentäkt kan klassas som en relativt stor vattentäkt som försörjer ca 350 personer i Tvärålund. Vattenkvaliten är god och i dagsläget saknas reservvattentäkt. Tillsammans gör detta att Tvärålunds vattentäkt bedöms som mycket skyddsvärd. Ett eventuellt avbrott i vattenleverans på grund av föroreningar skulle få stora konsekvenser då ett stort antal personer berörs samt att det i dagsläget inte finns något fullgott alternativ för reservvatten. 5.6 Beredskapsplan Vindelns kommun har påbörjat arbetet med en kommunal Beredskaps- och krishanteringsplan. Denna plan ska beskriva de åtgärder som ska vidtas vid eventuella tillbud i någon av kommunens vattentäkter. 8

12 5.7 Skoterled Efter samtal med Jennie Stenborg, ordförande vid Tvärålunds skoterklubb, framkom att det finns en kryssmarkerad skoterled i området kring Tvärålunds vattentäkt (Figur 2). Leden sträcker sig i nord/sydlig riktning och passerar området öster om sjön Abborrtjärn. Tvärålunds skoterklubb har, med hjälp av GPS, mätt ut befintliga skoterleder för tidningen Skoter. Dessa koordinater har sedan lagts in på hemsidan Eniro.se där nedanstående data är hämtad. (Muntl. Jennie Stenborg ). Teckenförklaring Kilometer 0 0,25 0,5 1 Skoterled Vattentäktszon Ritad av: Frida Sandén, Hifab AB Utskriftsdatum: 22 Augusti, 2012 Projektion: SWEREF 99, Datum: TM Fil: Skoterled Tvärålund.mxd Figur 2: Kryssmarkerad skoterled i närheten av Tvärålunds vattentäkt. 9

13 5.8 Rennäring Tvärålunds vattentäkt ligger inom Ubmeje Tjeälddie Sameby och området är utpekat som riksintresse för rennäringen. Vattentäkten ligger i ett område som klassats som kärnområde för samebyn. Ett kärnområde definieras som ett område som genom urvalskriterier utpekats som särskilt viktigt för rennäringen. Det utgör kraftcentrum inom samebyn och har en totalkvalitet som har avgörande betydelse för möjligheterna att varaktigt bedriva renskötsel inom samebyn. Ca 700 meter sydväst om sjön Abborrtjärn går en flyttled för ren som av länsstyrelsen pekats ut att vara av riksintresse för samebyn (Länsstyrelsens WMS-tjänst, Riksintresse Ren). Rennäringen i området redovisas i Figur 3. Efter kontakt med Samebyns kontaktperson Oleg Omma den 19 april 2012 har det framkommit att området kring Tvärålunds vattentäkt besöks maximalt två gånger per år, cirka 14 dagar totalt. I dagsläget används dock området mer sporadiskt. Enligt Oleg Omma sker sällan utfodring av ren i området. 10

14 Teckenförklaring Vattentäktszon Flyttled Kärnområde Kilometer 0 0,25 0,5 1 Ritad av: Frida Sandén, Hifab AB Utskriftsdatum: 13 september, 2012 Projektion: SWEREF 99, Datum: TM Fil: Riksintresse Ren Tvärålund.mxd Källa: Länsstyrelsen.se WMS-tjänst Figur 3: Karta över Rennäringens riksintressen i området för Tvärålunds Vattentäkt. Hela Abborrtjärns avrinningsområde ligger inom ett så kallat kärnområde, riksintresse för ren. Ca 700 meter sydväst om sjön passerar an av Ubmeje Tjeälddie Samebys flyttleder. 11

15 6 Hydrogeologiska förhållanden 6.1 Områdesbeskrivning Vattentäkten är belägen vid nordvästra stranden av sjön Abbortjärn i Tvärålund i Vindelns kommun. Tvärålund ligger ca 12 km söder om Vindelns tätort (Figur 4). Runt Abborrtjärn finns 8 mindre fritidshus samt en gammal nerlagd grustäkt. Denna grustäkt är sedan länge igenväxt och används numer som parkering och vändplats vid vattentäkten. På sjöns sydöstra sida passerar en skoterled. Denna korsar dock inte Abborrtjärn. Området kring Tvärålunds vattentäkt saknar planbestämmelser. Figur 4. Översiktskarta över Vindeln och Tvärålund. (Karta hämtad från Länskartor.) 12

16 6.2 Jordlager Tvärålunds vattentäkt ligger huvudsakligen på postglaciala sediment bestående av grovsilt till finsand. Jordartskarta från SGUs kartvisare redovisas i Bilaga 8. Vid provpumpning av brunnen 1981 registrerades att de översta 15 m av jorden består av mo. Nivån mellan 15 och 21,5 meter består av sand, grus och sten (Malmbergs i Yngsjö, 1983). Detta bekräftas av den inventering av naturgrus som utfördes inom vindelns grusförsörjningsområde Här uppskattas grusförekomsten under grundvattenytan till måttlig (Länsstyrelsen i Västerbotten, 1998). Enligt Knutsson och Morfeldt (1973) har denna jordart en ungefärlig effektiv porositet på 0,2-0,3. Jordmäktigheten i området är minst 34 m enligt den Principutredning rörande Tvärålunds vattenförsörjning som utfördes 1976, se Bilaga 9. I SGU:s brunnsregister finns information om två obervationsbrunnar från Den ena är borrad ned till 31 m utan att stöta på berg och den andra är borrad ned till 25,5 m utan att stöta på berg. Dessa två brunnar går har inte gått att lokalisera vid fältbesök och bedöms därför inte finnas kvar. 6.3 Berggrund Abborrtjärn ligger, liksom Vindeln, på den svekofenniska berggrunden som utgör det svenska urberget. Berget i området består huvudsakligen av kvarts- och fältspatsrika sedimentära bergarter. Området gränsar till det mer västliga stråket av yngre graniter och granotoider, och i området kring Vindeln finns enstaka mindre intrusiv av dessa granitiska bergarter. Intrusiv av basiska vulkaniska bergarter samt tonalit och granodiorit förekommer. Ett intrusiv betecknar en bergformation där magma trängt in i befintlig bergart och stelnat. En berggrundskarta över området genererad i SGUs kartvisare redovisas i Bilaga Nederbörd, avrinning och avdunstning Enligt SMHI var den genomsnittliga årsavrinningen i området runt Vindeln 300 mm mellan åren Under samma period har medelnederbörden varit 573 mm vid Hällnäs-Lund observationsstation (belägen vid den idag nedlagda Lunds flygplats) cirka 21 km från vattentäkten i Tvärålund. Avdunstningen i området ligger mellan 300 och 400 mm per år (SMHI, 2012). I och med att Abborrtjärn saknar utflöde och kommer avrinningen ske genom att sjövatten infiltreras i marken och bildar grundvatten. För att bestämma Abborrtjärns tillrinningsområde har en analys av höjdkurvor utförts. Resultatet redovisas i Figur 5 nedan. 13

17 Teckenförklaring Brunn Abborrtjärn Tillrinningsområde Meter 0 187, Ritad av: Frida Sandén, Hifab AB Utskriftsdatum: 5 oktober, 2012 Projektion: SWEREF 99, Datum: TM Fil: Tillrinningsområde Tvärålund.mxd Figur 5. Tillrinningsområde för Abborrtjärn. 6.5 Grundvatten Grundvatten i mark bildas främst från nederbörd som infiltrerar markens omättade zon och av gravitationen transporteras ner i marken till grundvattenzonen (mättade zonen). Transporten i grundvattenzonen sker mer horisontellt, från högre punkter i terrängen mot lägre topografiska punkter. För det fallande regnvattnet sammanfaller vattendelaren med topografiska höjder där vatten som faller på olika sidor av t ex ett berg transporteras mot olika vattensystem. För grundvatten är inte de topografiska förhållandena alltid avgörande för var i landskapet vattendelaren är belägen. (Grip och Rodhe, 2003). Här kan omständigheter som hur vattenförande lager är orienterade i landskapet vara avgörande, liksom vattnets strömningar i 14

18 omgivande ytvatten. Grundvattendelaren kan över tid förflytta sig något i landskapet. För att exakt fastställa grundvattendelarens läge i landskapet krävs omfattande undersökningar av grundvattenytans läge och lutning i terrängen. Under normala svenska förhållanden kan det antas att grundvattenytan som regel väl överensstämmer med ytvattendelaren. I detta fall ligger vattentäkten inom en naturgrusförekomst vilket innebär att grundvatten kan korsa ytvattendelaren in i området. Då vattentäkten i Tvärålund är relativt liten har inte några mer omfattande grundvattenundersökningar utförts Geohydrologi För att få en bättre bild över geohydrologin i området har en geohydrologisk karta tagits frammed hjälp av SGUs kartvisar. Denna karta redovisas i Bilaga 11. Enligt denna karta är uttagsmöjligheterna av grundvatten mellan 25 och 125 l/s. Ur kartan går det att utläsa riktningen på grundvattnet i den grundvattenförekomst inom vilken Tvärålunds vattentäkt ligger. Norr om vattentäkten är den strömningsriktningen mot nordväst medans den söder om vattentäkten är riktad mot syd-sydöst. För att säkertställa om grundvattendelaren finns norr eller söder om vattentäkten, och därmed riktningen på grundvattnet vid vattentäkten, har tre grundvattensjöar/åsgropar mätts in i höjdled med hjälp av en så kallad GNSS-gps, Denna inmätning visar att grundvattendelaren bör ligger norr om vattentäkten, vilket i sin tur innebär att vatten strömmar till vattentäkten norrifrån Vattenkvalitet Analyser av kemiska parametrar och mikrobiologi i grundvattentäkten är utförda årligen sedan vattentäkten togs i drift. En sammanställning av analysresultat mellan åren 2007 och 2011 finns bifogade i Bilaga 5. Utöver detta analyseras även mikroorganismer i vattnet. Dessa ligger alla under, av Livsmedelsverket, satta gränsvärden. Vattenbehandling sker via filtrering genom alkaliska filter/avsyrningsfilter. Det finns även ph-larm installerat Kvalitetskontroll Kvalitetskontroll på råvatten, utgående dricksvatten och vatten hos konsument finns etablerat och provtagning sker enligt fastlagd provtagningsplan Miljökvalitetsnormer Tvärålunds vattentäkt ligger inom en definierad grundvattenförekomst av sand och grus (SE ). För denna förekomst finns miljökvalitetsnormer fastställda. Dessa normer är God kemisk grundvattenstatus 2015 samt God kvantitativ status Idag klassas förekomsten att ha uppnått såväl God Kemisk som kvantitativ status och det anses inte finnas någon risk att dessa bedömningar inte består till år Den kemiska påverkan från diffusa källor eller punktkällor klassas till obetydlig medan inga påverkanskällor för kvantitativ påverkan finns bedömda. (Länsstyrelsen, VattenInformationsSystem Sverige, 2012) Provpumpningar En provpumpning utfördes i vattentäkten 1981 (Malmbergs i Yngsjö, 1983). Vid denna provpumpning framkom att de översta 15 meter består av mo. Från 15 meter till 21,5 meter består jorden av sand, grus och sten. Ur borrhålet på 300 mm i diameter fastställdes den stabila grundvattennivån till 4,73 meter under markytan. Provpumpningen skedde under 5 timmar med en vattenmängd på liter/h (102 m³/h) och resulterade i en grundvattensänkning från 4,73 meter till 16,40 meter under markytan. 15

19 6.6 Vattenbalans För att kunna utvärdera grundvattenbildningen i området och därmed vattentäktens långsiktiga kapacitet togs en vattenbalans fram med hjälp av Ekvation 1 (Grip och Rodhe 2003). Där: P = nederbörden E = avdunstningen R = avrinningen = lagringen, d.v.s. förändringen av lagret S Medelnederbörden (P) i området mellan 1961 och 1990 är uppmätt till 573 mm per år. Avdunstningen ligger enligt SMHI mellan 300 och 400 mm per år. I och med att Abborrtjärn saknar utflöde kommer ytavrinningen (R) klassas som obefintlig och ges värdet 0. Det som reglerar Abborrtjärns vattenyta är den grundvattenbildning som sker, alltså den förändring av lagret ( ) som sker. Förändringen av lagret beräknas genom att bryta ut ur Ekvation 1. I och med att avdunstingen varierar mellan 300 och 400 mm per år kommer ligga mellan 173 och 273 mm per år. Detta är den naturliga grundvattenbildningen från sjö till mark. Med hänsyn till sjöns tillrinningsområdes storlek (ca 0,6 km 2 ) motsvarar detta en naturlig grundvattenbildning mellan cirka 34 och 53 l/sekund i medel över året inom hela avrinningsområdet. I och med att Abborrtjärn saknar utflöde och att vattennivån regleras via grundvattenbildning har rinntider för sjön ej beräknats. Den naturliga grundvattenbildningen beräknad ovan blir det mått som bestämmer vattenomsättningen i sjön. (1) 6.7 Klimatförändringar Det finns idag många olika senarion för hur klimatförändringar kan komma att påverka jorden. En genomgående teori är att utsläpp av växthusgaser kommer leda till ett succesivt varmare klimat med förändrade nederbördsmönster (Nordström, 2007). Ett förändrat nederbördsmönster kan få konsekvenser för vattentäkten i Tvärålund såväl vid minskad som ökad nederbörd. En minskad nederböd i området kan innebära att vattentillgången i grundvattenförekomsten minskar och att uttagsmöjligheterna ut Tvärålunds vattentäkt blir mindre. En kraftigt ökad nederbörd i området skulle potentiellt kunna höjda grundvattenytan och därigenom Abborrtjärns vattenyta så pass mycket att vattentäkten drabbas av ytvatteninströmning. Detta kan i sin tur innebära att vattenkvaliten i grundvattenmagasinet försämras och åtgärder måste vidtas för vattentäkten ska kunna ligga kvar på befintlig plats. Klimatforskning med hjälp av modelleringar av framtida klimat indikerar att årsnederbörden i Västerbotten kommer att öka till följd av klimatförändringarna med ca 30 % fran till slutet av detta århundrade. (Gyllenhammar m. fl. 2008). Den största delen av denna nederbördsökning beräknas ske under höst, vinter och vår. Till följd av den ökade temperaturen bedöms dock snömängden minska med ca 20 % enligt modelleringarna. Minskningen härör främst från kraftigt minskade snömängder i oktober, november och april. SMHI uppskattar att antal dagar 16

20 per år med snötäcke kommer att minska med 68% i västerbotten fram till slutet av detta århundrade. Förändringarna i nederbörd, temperatur och avdunstning kommer även att få effekter på avrinningen. Ett varmare och blötare klimat påverkar mängden som timingen i avrinningen. Årsavrinningen i Västerbotten väntas öka med ca 35 %. Trenden i resultaten från modelleringarna är att avrinningen i Västerbotten ökar under vinterhalvåret (okt-april) och minskar i maj, då vårfloden i regel inträffar i nuvarande klimat. (Gyllenhammar m. fl. 2008). 7 Förslag till skyddsområde 7.1 Allmänt Indelningen av ett vattenskyddsområde görs i fyra zoner enligt de riktlinjer från Naturvårdsverket som finns sammanfattade i skriften Handbok om vattenskyddsområde (2010:5). Indelningen av skyddsområdet görs med avseende på vilken grad av försiktighet som bör iakttas i de olika områdena utifrån vattenförekomstens egenskaper och behov av skydd. Skyddsområdet bör innefatta hela tillrinningsområdet till täkten, det vill säga hela det landområde från vilket vatten strömmar, direkt eller indirekt, till grundvattentäkten. Förslag till skyddsområden presenteras grafiskt i bilaga 1. Inom vattentäktszonen får endast vattentäktsverksamhet bedrivas. Vattentäktszonen består av området närmast brunnar och vattenverk. Primära skyddszonen täcker den del av grundvattenmagasinet där uppehållstiden för vattnet är mindre än 100 dygn innan vattentäkten nås. Den sekundära skyddszonen omfattar den del av tillrinningsområdet som har en tillrinningstid på minst 100 dygn från dess inre gräns och minst ett år från dess yttre gräns. De delar av ett tillrinningsområde som faller utanför någon av ovan nämnda klassningar räknas till tertiära skyddszonen. 7.2 Avgränsning av skyddsområde Skyddsområdet bör innefatta hela avrinningsområdet till sjön Abborrtjärn eftersom denna med stor sannolikhet står i förbindelse med vattentäkten via antingen inducerad infiltration eller genom naturliga strömningar från sjön till åsen där vattenuttaget sker. Skyddsområdet bör även inkludera delar av den grundvattenförekomst som vattentäkten ligger inom. Då förekomsten är mycket stor i förhållande till vattentäktens storlek är det dock orimligt att hela grundvattenförekomsten anges som skyddsområde. Det föreslagna skyddsområdet redovisas i Bilaga Beräkningar av skyddszonernas storlek Uppehållstiden för vatten i mark beror på markens genomsläpplighet (permeabilitet). Genomsläppligheten beräknas genom att ta hänsyn till markens porositet genom en tvärsnittsyta, alltså hur stor del av tvärsnittsytan som består av jord/mineral jämfört med tomrum. Därefter kan en uppskattning av från vilken areal som vatten behöver rinna till uttagspunkten för att tillgodose det uttag som sker beräknas. 17

21 Om den uttagna vattenmängden är Q (m 3 /d), grundvattenmagasinets effektiva porositet ne och mäktighet b(m) erhålls vid radiell strömning mot en brunn följande samband mellan transport t (dygn) och avstånd r(m) från brunnen (Ekvation 2). För att räkna ut en radie runt brunnen bryts r ut via Ekvation 3. (2) (3) I Ekvation 3 har följande värden på parametrarna antagits för den primära skyddszonen: Q = 110 m 3 /d t = 100 dygn b = 6,5 m n e = 0,2 0,33 Det grundvattenförande skiktets mäktighet (b) har inte undersökts i detalj men har satts till 6, 5 meter vilket baseras på resultat från brunnsborrningen (Malmbergs i Yngsjö, 1983). Enligt Knutsson och Morfeldt (1973) har sand och grus en effektiv porositet (n e ) om ca 0,2-0,33. 18

22 7.2.2 Vattentäktszon (Def. Vattentäktszonen består av området närmast brunnar och vattenverk). Vattentäktszonen innefattas av området där brunnen är belägen. Här bör inte annat än vattenverksamhet bedrivas och området bör vara avstängt för andra personer än täktens innehavare. I dagsläget finns inget stängsel kring brunnsområdet varför ett förslag redovisas i Figur 6. För att inte inskränka närboende och fritidshusägare möjligheten att vistas runt sjön lämnas en passage mellan strandkanten och stängslet. På så sätt finns möjlighet att passera vattentäkten även vid strandkanten. Teckenförklaring Brunn Vattentäktszon Meter Ritad av: Frida Sandén, Hifab AB Utskriftsdatum: 4 Juli, 2012 Projektion: SWEREF 99, Datum: TM Fil: Vattentäktszon.mxd Figur 6. Vattentäktszonen med förslag till dragning av stängsel 19

23 7.2.3 Primär skyddszon (Def. Täcker den del av grundvattenmagasinet där uppehållstiden för vattnet från zonens yttre gräns är mindre än 100 dygn innan vattentäkten nås.) Syftet med den primära skyddszonen är att skapa rådrum i händelse av en akut förorening, dvs. en buffertzon som möjliggör att åtgärder hinner sättas in som förhindrar att föroreningen når konsumenterna. Beräkningar enligt formel i bilaga 6 till handboken 2010:5 (se ovan kap 7.2.1) visar att den primära zonen bör vara meter från sjön Abborrtjärns strand för att vattnets uppehållstid i marken ska vara minst 100 dygn, från områdets yttre gräns fram till brunnsområdet. För att säkerställa ett gott skydd för Tvärålunds vattentäkt valdes ett avstånd på 55 meter för den primära skyddszonen. Med erfarenhet av andra vattentäkter med liknande placering (Vindelns vattentäkt) förutsätts att det sker en inducerad infiltration från Abborrtjärn till vattentäkten. På grund av detta klassas sjön som ett sårbart inströmningsområde för vattentäkten och därför föreslås den primära skyddszonen innefatta ytvattnet Abborrtjärn med strandzon om 55 m (i enlighet med riktlinjer rörande vattenmagasin med inducerad infiltration, se naturvårdsverkets handbok 2010:5 kap 2.2). Vid en inmätning av tre grundvattensjöar/åsgropar i höjdled konstaterades att grundvattendelaren bör ligger norr om vattentäkten, vilket i sin tur innebär att vatten strömmar till vattentäkten norrifrån. För att säkerställa ett gott skydd för täktens vatten har därför gränsen för den primära skyddszonen utökats i nordlig riktning ca m. Föreslagen primär skyddszon framgår av Bilaga Sekundär skyddszon (Def. Den sekundära skyddszonen omfattar den del av tillrinningsområdet som har en tillrinningstid på minst 100 dygn från dess inre gräns och minst ett år från dess yttre gräns.) Den sekundära skyddszonen bör enligt Naturvårdsverkets Handbok om vattenskyddsområde 2010:5 minst omfatta: så stor del av vattenskyddsområdet att uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen utgör minst ett år samt sjön, all ytvattendränering (bäckar, diken mm.) till sjön med en tillrinningstid till den primära zonen av 12 timmar beräknat på högvattenföring, samt ett område motsvarande uppehållstiden av 100 dygn dock minst 100 m brett markområde kring sjön. En schablonmässig beräkning enligt kap ger att den sekundära skyddszonens utsträckning bör vara minst 100 m från vattentäkten. Förutom detta bör ett 100 m brett markområde kring sjön ingå i den sekundära skyddszonen. Då det konstaterats genom inmätning att grundvattendelaren bör ligger norr om vattentäkten och att vatten strömmar till vattentäkten norrifrån utökas området utöver dessa 100 m i nordlig riktning för att ytterligare säkerställa ett gott skydd för täktens vatten (Bilaga 1). 20

24 7.2.5 Tertiär skyddszon (Def. De delar av ett tillrinningsområde som faller utanför någon av ovan nämnda klassningar räknas till tertiära skyddszonen). Den tertiära skyddszonen föreslås utgöra de delar av Abborrtjärns tillrinningsområde som inte omfattas av den sekundära skyddszonen (Figur 7). Tillrinningsområdet har tagits fram genom analys av höjdkurvor och naturgrusförekomster i området. I och med att vattentäkten ligger inom en deffinerad grusförekomst kan tillrinningsområdet antas vara större än Abbortjärnens tillrinningsområde. Dock är denna förekomst så pass stor att det är orimligt att inkludera hela i den tertiära skyddszonen. Ursprunget till det föreslagna tertiära skyddsområdet ligger i det gamla, yttre, skyddsområdet (Bilaga 3) som justerats så att hela sjöns avrinningsområde inkluderas. Gränserna har justerats så att de till stor del följer fastighetsgränser samt väg E12 för att skapa ett så lätt idintifierat område som möjligt. 21

25 Teckenförklaring Tertiär skyddszon Vattentäktszon Meter Ritad av: Frida Sandén, Hifab AB Utskriftsdatum: 4 Juli, 2012 Projektion: SWEREF 99, Datum: TM Fil: Avrinningsområde Tvärålund.mxd Figur 7. Förslag till Tertiär skyddszon. 22

26 8 Riskanalys För att identifiera och värdera olika risker har en riskanalys av verksamheten vid Tvärålunds vattentäkt utförts. Resultaten från analysen sammanfattas kortfattat nedan. Riskanalysen återfinns i sin helhet i bilaga 6, Riskanalys. Analysen inleddes med en riskinventering för att identifiera de möjliga riskerna. Riskinventeringen har gjorts inom hela tillrinningsområdet och omfattar alla riskobjekt, såväl befintliga föroreningskällor och verksamheter som eventuellt framtida riskobjekt. Riskobjekten har delats in i följande kategorier. Vattenverksamhet Verksamheter och markanvändning i tillrinningsområdet Sabotage, kris och krig Klimatförändringar Med utgångspunkt från riskinventeringen har riskerna värderats. För var och en av de oönskade händelserna har följande genomförts: Bedömning av hur ofta händelsen inträffar (sannolikhet) i en 4 gradig skala Bedömning av hur allvarlig konsekvensen blir om händelsen inträffar (konsekvens) i en 4 gradig skala Värdering av risk genom att sannolikhet och konsekvens vägs samman i riskmatris. Även risknivåerna ges i en 4 gradig skala; o Svart: Akut risk förebyggande och/eller förberedande åtgärder måste genomföras omedelbart o Röd: Risken måste reduceras - förebyggande och/eller förberedande åtgärder måste genomföras omedelbart o Gul: Aktiv riskhantering förebyggande och/eller förberedande åtgärder ska övervägas o Grön: Förenklad riskhantering förebyggande åtgärder (till exempel egenkontroll och avvikelsehantering) ska upprätthållas 8.1 Identifierade risker För Tvärålunds vattentäkt har inga röda eller svarta risker identifierats. Detta beror på att sannolikheten för de olika händelserna är små. Dock är konsekvenserna relativt stora. Vid sabotage och skadegörelse kan effekterna på vattentäkten bli mycket stora varför det, trots de låga resultaten i riskanalysen, är viktigt att förbättra vattentäktens skydd. De risker som värderats till gula är följande: Buskörning med motorfordon inom vattentäkten Jordskred vid kraftigt regn Skotertrafik vid, samt motorbåt på Abborrtjärn Arbeten nära vattentäkten Bekämpningsmedelsanvändning på skogsbruksmark vid Abborrtjärn. Drivmedelsanvändning vid fritidshustomter. Markbearbetning av skogsmark. 23

27 Trafikolycka på väg E12 väster om vattentäkten. Sabotage. Skadegörelse. 8.2 Åtgärder De risker som bedöms innebära störst risk för vattentäkten i Tvärålund avhjälps genom att vattentäktsområdet inhägnas och låses. På detta sätt kan inga obehöriga komma i närheten av vattentäkten vilket förebygger sabotage. För att ytterligare minska riskerna att vattentäkten förorenas föreslås i föreskrifterna ett förbud mot motortrafik på sjön. Detta medför en minskad risk för läckage av petroliumprodukter i sjön som kan induceras i grundvattnet och nå vattentäkten. Vindelns kommun arbetar även med framtagandet av en komunal Beredskaps och krishanteringsplan. Denna plan ska innefatta en beskrivning av de åtgärder som ska vidtas vi evetuella tillbud vid kommunens vattentäkter. I övrigt regleras riskerna i de framtagna skyddsföreskrifterna vilka kommer ligga under Vindelns kommuns tillsyn. 24

28 9 Referenser Grip, H. och Rodhe, A., 2003: Vattnets väg från regn till bäck. Hanngren & Fallgren Studieförlag AB, Uppsala Gyllenhammar, A., Jaremalm, M. och Bexelius, J Norrland Klimatet förändras och förändrar. SWECO Management AB. Rapporten hittas via följande lank: klimat/klimat-och-energi/klimatanpassning- Klimatet%20forandras%20och%20forandrar.pdf Kallin, R. och Beck, R., 1972: Topografisk och Geologisk översikt. Knutsson, G. och Morfeldt, C-O., 1973: Vatten i jord och berg. Ingenjörsförlaget, Stockholm. Knutsson, G. och Morfeldt, C-O., 1993: Grundvatten. Teori & tillämpning. Svensk byggtjänst, Stockholm Länsstyrelsen i Västerbotten, 1998: Inventering av naturgrus över och under grundvattenytan samt restprodukter inom Vindelns grusförsörjningsområde. Länsstyrelsen i Norrbotten, 2006: Riksintressen för samebyarna i Norrbottens och Västerbottens län. Länsstyrelsen (2012):Länsstyrelsen karttjänster, WMS-tjänster Länsstyrelsen, VattenInformationsSystem Sverige, 2012: Umeälvsåsen ovan Vännäs, Malmbergs i Yngsjö, 1983: Brunns- och borrprotokoll Naturvårdsverket (1999) Bedömningsgrunder för miljökvalitet Grundvatten. Naturvårdsverket rapport 4915 Naturvårdsverket. 2011: Handbok om vattenskyddsområde, 2010:5 ISBN: Nordström, J Ett förändrat klimat mer vatten och större risker. Umeå Universitet. Rapporten hittas via följande länk: 007/Ett%20f%C3%B6r%C3%A4ndrat%20klimat%20- %20mer%20vatten%20och%20st%C3%B6rre%20risker.pdf Sametinget, 2011: Ubmeje tjeälddie, Sveriges Geologiska Institut, SGU (2012) WMS-tjänster, Jordarter, Sveriges Metrologiska och Hydrologiska Institut, SMHI, 1991: Temperaturen och nederbörden i Sverige Referensnormaler. SMHI Meteorologi. Nr 81, Sveriges Meteoroligiska och Hydrologiska Institut, SMHI, 2012: Årsavdunstning , Sveriges vattenbalans. Årsmedelvärden av nederbörd, avdunstning och avrinning. M. Brandt, T. Jutman, H. Alexandersson. SMHI Hydrologi. Nr 49,

29 10 Muntliga referenser Jennie Stenborg, Ordförande Tvärålunds Skoterklubb: Oleg Omma, Kontaktperson Ubmeje Tjeälddie Sameby :

30 Bilaga 1 Skyddsområde Tvärålunds vattenskyddsområde ± Teckenförklaring Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon Meter Hifab AB Brogatan 1, UMEÅ Tfn vxl Fax PROJEKT NR RITAD AV Frida Sandén DATUM SKALA 1:7,300 ANSVARIG Karl-Göran Sundkvist UTSKRIFTSINFORMATION Koordinatsystem: SWEREF 99 Projektion: Transverse Mercator Fil: O:\00 - ENVIPRO\Dokument 2010\Projekt\Vindeln GIS\ Tvärålund VSO GIS\Projekt\Bilaga1 Tvärålund.mxd Bakgrundskarta: Metria - SeSverige

31 Förslag till föreskrifter för Tvärålunds vattenskyddsområde BILAGA

32 I

33 Uppdragsnamn: Vattenskyddsområden Beställare: Vindelns kommun Uppddragsansvarig: Karl-Göran Sundqvist Handläggare: Frida Sandén Uppdragsansvarig: Karl-Göran Sundqvist Kontaktperson hos beställare: Christer Nygren Uppdragsnummer: Startdatum: Handläggare: Maria Jaremalm II

34 III

35 Innehållsförteckning 1 TVÄRÅLUNDS VATTENSKYDDSOMRÅDE DEFINITION AV VATTENSKYDDSOMRÅDET Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon AVGRÄNSNINGAR SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR TVÄRÅLUNDS VATTENTÄKT KOMMENTARER DEFINITIONER AV BEGREPP IV

36 1 TVÄRÅLUNDS VATTENSKYDDSOMRÅDE Syftet med vattenskyddsområdet och dess skyddsföreskrifter är att reglera och förhindra verksamheter och åtgärder som kan medföra förorening av råvattnet till Tvärålunds vattentäkt. Huvudman för vattentäkterna är Vindelns kommun. 1.1 Definition av vattenskyddsområdet Skyddsområdet föreslås ha den omfattning som framgår av karta i bilaga 1. Skyddsområdet är indelat i vattentäktszon (grovt tvärrandigt område), primär skyddszon (smalt tvärrandigt område) sekundär skyddszon (heldragen, yttre markering) och tertiär skyddszon (streckad, yttre markering) Vattentäktszon Vattentäktszonen utgörs av befintlig uttagsbrunn för råvatten samt pumpstation på fastigheten Tvärålund 1: Primär skyddszon Den primära skyddszonen omfattar: Ytvatten Abborrtjärns sjöyta 55 m zon räknat från Abborrtjärns strand vid normalt vattenstånd. Grundvatten De områden där uppehållstiden för grundvattnet till uttagsbrunnarna bedöms vara 100 dygn från dess yttre gräns Sekundär skyddszon Den sekundära zonen omfattar: Ytvatten 45 m zon från yttre gränsen för den primära skyddszonen längs Abborrtjärn. Grundvatten De områden där uppehållstiden för grundvattnet till uttagsbrunnarna bedöms vara mellan 100 dygn från dess inre gräns och 1 år från dess yttre Tertiär skyddszon Den tertiära zonen omfattar: De områden där föroreningar bedöms kunna påverka vattentäkten, men uppehållstiden för grundvattnet uppskattas till mer än 1 år. I detta fall utgörs den tertiära skyddszonen av avrinningsområdet för Abborrtjärn samt delar av den grundvattenförekomst som vattentäkten ligger inom. 1

37 1.2 Avgränsningar Förutom dessa skyddsföreskrifter gäller inom vattenskyddsområdet även sådana bestämmelser som meddelats med stöd av annan lagstiftning. Föreskrifterna omfattar inte den hantering och de verksamheter som är nödvändiga för vattentäktsverksamhetens bedrivande. Dessa föreskrifter ska tillämpas för verksamheter och aktiviteter som pågår eller planeras inom det område som avsatts som skyddsområde för Tvärålunds vattentäkt. Föreskrifterna gäller alla typer av verksamheter och ska särskilt beaktas om verksamheten på något sätt kan komma att påverka vattnets kvalitet i sjön Abborrtjärn och angränsande omgivning som berörs. I de fall någon skyddszon inte finns omnämnd i föreskrifterna saknar denna zon föreskrifter med avseende på aktuell paragraf. I de fall skyddszonsgränsen på kartan sammanfaller med väg, ska vägområdet anses ligga inom skyddszonen. Definitioner av andra begrepp som används i föreskrifterna återfinns i slutet av detta dokument. 2

38 2 SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR TVÄRÅLUNDS VATTENTÄKT 1 Vattentäktszon Vattentäktszonen utgörs av ett inhägnat och låst område runt pumpstation och brunnar. Inom detta område får endast vattentäktsverksamhet bedrivas. 2 Hantering, lagring och användning av petroleumprodukter Primär och sekundär skyddszon: Hantering av petroleumprodukter som krävs för uppvärmning av fastigheter ska anmälas till kommunens nämnd för miljöfrågor. Mindre förvaringstankar motsvarande maximalt två jeepdunkar (20 liter) och stationära förbränningsmotorer ska vara utrustade eller placerade så att hela den lagrade volymen vid läckage säkert kan förhindras tränga ned i marken. Om ett läckage sker ska det omedelbart anmälas till kommunens nämnd för miljöfrågor. Större mängder drivmedel (över 20 liter) får inte förekomma annat än för direkt användning i maskiner och fordon. Hantering sker med försiktighet för att utesluta spill och föroreningar inom vattenskyddsområdet. Hydraulvätskor och oljor som används i arbetsmaskiner ska vara biologiskt nedbrytbara och uppfylla miljöegenskapskraven enligt gällande Svensk standard (ss eller standard som ersätter denna). Saneringsutrustning ska finnas i arbetsfordon. Uppställning av maskiner och fordon, t ex grävmaskiner, får inte förekomma. Övrig hantering av petroleumprodukter är förbjuden i den primära och sekundära skyddszonen. Undantag från ovanstående bestämmelser för hantering, lagring och användning av petroleumprodukter handläggs av kommunens nämnd för miljöfrågor. För hantering ska i övrigt iakttagas vad som gäller enligt Miljöbalken SFS 1998:808 och Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (NFS 2003:24) eller författning som ersätter dessa. 3 Motortrafik Primär skyddszon: Trafik med motordrivet fordon så som motorbåt, skoter och vattenskoter inom den primära skyddszonen är förbjudet. Trafik till och från den egna fastigheten är tillåtet. Användning av motorfordon inom rennäringen är undantaget detta förbud då området klassats som riksintresse för ren. 4 Skogsbruk Primär skyddszon: Skogsvårdsåtgärder eller åtgärder som kan påverka grundvattnet kräver tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor. Exempel på sådana åtgärder kan vara: askåterföring, byggnad av skogsbilväg, gallring, slutavverkning. Skogsgödsling, plantering 3

39 med kemiskt skyddsbehandlade plantor och markberedning är förbjudet i primär skyddszon. Avlägg för virke eller upplag av bark, grot eller flis är förbjudet. Hantering och lagring av bekämpningsmedel eller träskyddsmedel får inte förekomma. Sekundär skyddszon: Markberedning och skogsgödsling i den sekundära zonen kräver samråd med kommunens nämnd för miljöfrågor. För hantering och lagring av bekämpningsmedel eller träskyddsmedel krävs tillstånd av kommunens nämnd för miljöfrågor. Upplag av bark, grot, flis eller timmer från en avverkningssäsong får förekomma men kräver tillstånd av kommunens nämnd för miljöfrågor. 5 Renskötsel Primär skyddszon: Inom den primära skyddszonen ska hållning av ren begränsas i den utsträckning det är möjligt. Utfodring av ren inom den primära skyddszonen är inte tillåtet. 6 Avledning av spillvatten Primär och sekundär skyddszon: Det är förbjudet att nyanlägga infiltrationsanläggningar eller markbädd för hushållsspillvatten i den primära och sekundära zonen. Detsamma gäller för utsläpp av annat avloppsvatten. För anläggning av slutna avloppssystem med tank samt vid ändring av befintliga enskilda avlopp krävs tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor. Tertiär zon: I den tertiära zonen krävs tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor för nyanläggning av infiltrationsanläggningar för hushållsspillvatten samt utsläpp av annat avloppsvatten. Även för anläggning av slutna avloppssystem med tank samt vid ändring av befintliga enskilda avlopp krävs tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor 7 Hantering av avfall Primär och sekundär skyddszon: Deponering av avfall och latrin eller anordnade av snötipp från trafikerade ytor får inte förekomma. 8 Industriell verksamhet Primär och sekundär skyddszon: Verksamhet som innebär risk för förorening av yt- och grundvatten får inte nyetableras. Tertiär skyddszon: Verksamhet som är anmälningspliktig enligt bilaga till förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet (eller förordning som ersätter denna) och som innebär risk för förorening av yt- och grundvatten får inte nyetableras utan tillstånd av kommunens nämnd för miljöfrågor. 9 Kemiska produkter Primär och sekundär skyddszon: Upplag eller industriell hantering av fenoler, organiska 4

40 lösningsmedel, kemiska bekämpningsmedel samt råvaror och produkter avsedda för industriell användning och industriella avfallsämnen får inte förekomma. Användning och hantering av kemiska produkter vid underhåll av väg regleras i Underhåll av väg Primär och sekundär skyddszon: I den primära och sekundära skyddszonen får upplag av asfalt, oljegrus och vägsalt inte förekomma. Asfaltering är förbjuden. Vid underhåll av väg är det förbjudet att använda kemiska ogräsbekämpningsmedel. Halkbekämpning och dammbindning med hjälp av salt eller andra kemiska produkter från endast förekomma efter samråd med kommunens nämnd för miljöfrågor. Vid sandning får saltinblandning ske med upp till 5 % salt. Vid val av halkbekämpningsmedel ska skaderisken för grundvattnet beaktas. Tillstånd krävs från kommunens nämnd för miljöfrågor för att regelmässigt ändra det huvudsakliga halkbekämpningsmedlet från sand till salt eller andra kemiska produkter. Tertiär skyddszon: Standardhöjande åtgärder och åtgärder som inte omfattas av normalt vägunderhåll ska föregås av samråd med kommunens nämnd för miljöfrågor. Med normalt vägunderhåll avses arbeten så som snöröjning, halkbekämpning, slagning av slänter, rengöring av skyltar, målning av vägmarkeringar och liknande. 11 Täktverksamhet och andra schaktningsarbeten Primär och sekundär skyddszon: Täktverksamhet är förbjuden inom primär och sekundär skyddszon. För schaktningsarbeten eller annat byggande och muddring, dikning, markavvattning m.m. krävs tillstånd från ansvarig myndighet. Upp- och utfyllnad av främmande massor får inte ske. Risk för oljespill vid anläggnings- och schaktningsarbeten ska beaktas. Saneringsutrustning ska alltid finnas tillgängligt vid anläggnings- och schaktningsarbeten. Tertiär skyddszon: Materialtäkt och annan täktverksamhet, även husbehovstäkt får inte anläggas utan tillstånd från ansvarig myndighet. Återfyllning med för grundvattnet skadliga massor är förbjuden. 12 Energianläggningar Primär och sekundär skyddszon: Det är förbjudet att anlägga nya markvärmeanläggningar (till exempel sjövärme, ytjordsvärme, bergvärme, grundvattenvärme m.m.) i den primära och sekundära skyddszonen Tertiär skyddszon: Nya markvärmeanläggningar (till exempel ytjordsvärme, bergvärme, grundvattenvärme m.m.) får inte anläggas utan tillstånd av kommunens nämnd för miljöfrågor. Anläggningar ska utföras med bästa tillgängliga teknik och miljöhänsyn. Vid borrning av brunn för energiändamål ska tätande dukar användas under maskinen för att förhindra läckage till grundvattenmagasinet. Saneringsutrustning ska alltid finnas tillgänglig under borrningsarbeten. 5

41 13 Brunnar Primär och sekundär skyddszon: Anläggning av dricksvattenbrunnar som inte avser kommunal vattenförsörjning är förbjuden. Vid borrning av brunn för kommunal vattenförsörjning ska tätande material användas under maskinen för att förhindra läckage till grundvattenmagasinet. Saneringsutrustning ska alltid finnas tillgänglig under borrningsarbeten. Tertiär skyddszon: Anläggande av brunn för vattenuttag, undantaget grävda brunnar, är anmälningspliktigt till kommunens nämnd för miljöfrågor. 14 Allmänna bestämmelser Om tillsyn över efterlevnad av och påföljd för förseelse mot ovan meddelade föreskrifter stadgas i miljöbalken (SFS 1998:808) 15 Undantag Kommunens nämnd för miljöfrågor har möjlighet att bevilja undantag från bestämmelserna. 6

42 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Dessa föreskrifter träder ikraft när skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter fastslagits av Kommunfullmäktige i Vindelns kommun. För befintliga förvaringsanordningar för petroleumprodukter ska kravet på erforderliga skyddsanordningar i 2 gälla från och med 2 år efter fastställelse av dessa föreskrifter. Befintlig anläggning enligt 12 som inte har beviljats tillstånd eller tidigare anmälts ska anmälas till miljö- och byggnadsnämnden inom ett år från föreskrifternas ikraftträdande. 7

43 3 KOMMENTARER Påföljd Överträdelse av skyddsbestämmelserna kan medföra ansvar enligt 29 kap 8 MB. Hänsynsregler I 2 kap miljöbalken finns de allmänna hänsynsreglerna som bl.a. innebär att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till åtgärdens eller verksamhetens art och omfattning för att skydda hälsa och miljö mot skada och olägenhet. Dessutom ska en verksamhetsutövare utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön. Detta innebär att om yt- eller grundvattentillgång utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt, är alla som vill bedriva sådan verksamhet eller vidta sådana åtgärder i vatten eller på land som kan skada vattentillgången, skyldiga att skaffa sig tillräcklig kunskap och vidta de skyddsåtgärder, tåla de begränsningar av verksamheten och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att förebygga eller avhjälpa skadan. Anmälan om olyckshändelse Olyckshändelser, spill eller läckage, som utgör risk för vattenförorening ska omgående anmälas av den som orsakat tillbudet eller fått kännedom om tillbudet, vilket framgår av räddningstjänstlagen och 70 räddningstjänstförordningen. Anmälan ska göras till den kommunala räddningstjänsten, tel. 112, miljö- och byggmyndigheten samt vattentäktens huvudman. Ersättning Eventuell ersättning för intrång i pågående markanvändning m.m. regleras i 31 kap 4 miljöbalken. Fastighetsägare och innehavare av särskild rätt till fastighet kan ha rätt till ersättning om föreskrift för vattenskyddsområde innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Detsamma gäller om mark tas i anspråk. Ersättning utgår dock inte för den förlust som beror på att förväntningar om ändring i markens användningssätt inte kan infrias på grund av skyddsföreskrift. Tillsyn Kommunens miljönämnd är tillsynsmyndighet för vattenskyddsområdet enligt miljöbalken och förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken. Ny lagstiftning Ny lagstiftning eller bestämmelser enligt förordningar, som fastställts efter beslutsdatum och som på något vis ändrar skyldigheterna inom här aktuellt skyddsområde, gäller utöver här meddelade föreskrifter. Uppsättning av skyltar Huvudmännen för vattentäkten ska sätta upp informationsskyltar vid vägar som passerar gränsen för skyddsområdet. För uppsättande av skyltar för utmärkning av vattenskyddsområde, inom ett avstånd av 50 m från vägområdet, krävs enligt 46 väglagen Länsstyrelsens tillstånd. Inom vägområdet krävs tillstånd av väghållningsmyndighet enligt 43 8