Tillstånd för behandling av förorenade jordmassor samt hantering av restprodukter från bygg- och anläggningsverksamhet.

Transkript

1 Aktbilaga 18 1(19) BESLUT Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljöskydd Per Ahlenius Tel : per.ahlenius@x.lst.se Vägverket Produktion Box UMEÅ Tillstånd för behandling av förorenade jordmassor samt hantering av restprodukter från bygg- och anläggningsverksamhet. Anläggning : Behandlingsanläggning för förorenade jordmassor Fastighet: Säversta 5:23, Bollnäs kommun N/S-koordinat: , O/V-koordinat SNI-koder : 37-2, , , , , , och Beslut Miljöprövningsdelegationen lämnar Vägverket Produktion (orgnr: ), nedan kallat Vägverket, tillstånd enligt miljöbalken till att inom ovan nämnda fastighet bedriva verksamhet i form av behandling av förorenade jordmassor samt hantering och återvinning av restprodukter. Verksamheten begränsas till en maximal behandling av ton farligt avfall per år, där avfallet består av förorenade jordmassor. Högst ton farligt avfall får mellanlagras innan behandling. Tillståndet medger vidare mottagning, sortering, mellanlagring och behandling av återvinningsbart avfall som inte utgör farligt avfall till en mängd av maximalt ton /år. Miljöprövningsdelegationen beslutar med stöd av 6 kapitlet 9 miljöbalken (MB) att godkänna miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet. För tillståndet gäller följande slutliga villkor: 1. Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet.

2 2. Buller från verksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder och skola inte överskrider riktvärdena: 50 db(a) vardagar dagtid (kl ) 45 db(a) kvällstid (kl ), söndag och helgdag (kl ) 40 db(a) nattetid (kl ) 2(19) Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 55 db(a) som riktvärde vid bostäder. Buller från verksamheten får ej innehålla störande impulsljud eller hörbara tonkomponenter. 3. Överskottsvatten från reningsprocessen, lak- och dagvatten från lagringsytorna får vid utsläpp till dagvattendike inte innehålla föroreningar överstigande följande riktvärden. Oljeindex 1,0 mg/l Suspenderande ämnen 10 mg/l Bly 0,1 mg/l Nickel 0,1 mg/l Koppar 0,05 mg/l Totalkrom 0,4 mg/l Zink 0,4 mg/l Kadmium 0,005 mg/l Arsenik 0,1 mg/l ph 5, Utformningen av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod skall regleras i ett kontrollprogram. Programmet skall följas. 5. All hantering av förorenade massor ska ske på yta som har en täthet motsvarande bottentätningen på en deponi för farligt avfall. Förorenade massor ska i avvaktan på behandling skyddas från nederbörd. Övriga restprodukter får endast hanteras på tät yta. 6. Förorenade jordmassor från olika behandlingsuppdrag och med olika föroreningstyper ska hållas åtskilda. 7. För varje enskilt behandlingsuppdrag som omfattar behandling av förorenad jord ska en plan upprättas som reglerar provtagningar, analyser, uppgifter om avfallsklassning (farligt avfall eller ej), riskanalys samt myndighetssamråd. Behandlingsplanen ska godkännas av tillsynsmyndigheten. 8. Transport- och behandlingsytor ska hållas städade. 9. Dagvatten från transport- och behandlingsytor ska vid drift av anläggningen samlas upp i en utjämnings/ sedimenteringsbassäng och i möjligaste mån återanvändas i processerna. 10. Kompostering av kolväteförorenade jordmassor får endast ske i slutna system som möjliggör rening av utgående emissioner.

3 11. Uppstår problem med damning från verksamheten ska åtgärder omedelbart vidtas för att avhjälpa problemen. Tillsynsmyndigheten får meddela de ytterligare villkor som kan behövas för att avhjälpa problem med damning. 12. Kemikalier skall hanteras så att utsläpp till mark, luft eller vatten motverkas. Vid risk för spill eller läckage skall hantering ske på tät yta så att spridning till mark eller vatten förhindras. Behållare med kemikalier och avfall skall vara märkta så att det tydligt framgår vad de innehåller. 13. Verksamhetsområdet ska hållas otillgängligt för allmänheten. 14. Mängden krossat asfaltavfall som lagras skall hållas så liten som möjligt. 15. Vägverket ska förhindra att ett eventuellt släckvatten vid en brand når Myrbäcken. 16. Möjligheter till energieffektivisering skall utredas och redovisas till tillsynsmyndigheten senast den 1 januari Utredningen skall innehålla ett förslag till energiplan med tidplan för de föreslagna åtgärderna 17. Vägverket ska ta fram en handlingsplan för hur man ska arbeta för att minska miljöpåverkan från transporterna. Resultatet ska årligen kommenteras i miljörapporten. 18. Om verksamheten upphör ska detta i god tid före nedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten. Bolaget ska vid avslutning av verksamheten i samråd med tillsynsmyndigheten undersöka om mark, byggnader eller anläggning är förorenad och i så fall också ansvara för att området efterbehandlas. 3(19) Miljöprövningsdelegationen överlåter med stöd av 22 kap 25 tredje stycket MB åt tillsynsmyndigheten att föreskriva ytterligare villkor angående städning, damning, energieffektivisering och transporter (villkor 8, 11, 16 och 17). Miljöprövningsdelegationen överlåter vidare till tillsynsmyndigheten att besluta angående kontroll av utsläppsvillkor med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod avseende kontrollprogrammet. ( villkor 4) Igångsättningstid Den med tillståndet avsedda verksamheten skall ha satts igång senast den 1 januari 2005 annars förfaller tillståndet. Vägverket skall meddela tillsynsmyndigheten i god tid innan verksamheten sätts igång. Verkställighetsförordnande Miljöprövningsdelegationen förordnar med stöd av 22 kap 28 första stycket MB att tillståndet får tas i anspråk även om beslutet inte har vunnit laga kraft Särskilda upplysningar Miljöprövningsdelegationen vill upplysa om att meddelat tillstånd enligt miljöbalken inte befriar tillståndsinnehavaren från skyldighet att iaktta vad som

4 föreskrivs i annan författning i fråga om anläggning eller verksamhet som avses med tillståndet. Bolaget skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön (26 kap 19 MB) samt i övrigt iaktta vad som sägs i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Enligt denna är verksamhetsutövaren bl a skyldig att omgående underrätta tillsynsmyndigheten om driftstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljö. Tillsynsmyndigheten kan begära att verksamhetsutövaren skall lämna in ett förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder (26 kap 19 MB). Varje år före utgången av den 31 mars skall en miljörapport och eventuellt en köldmedierapport lämnas in till tillsynsmyndigheten (26 kap 20 MB respektive 16 SNFS 1992:16). Det är den sammanlagda köldmediemängden som avgör om bolaget är skyldig att lämna köldmedierapport eller inte. Bolaget skall till tillsynsmyndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen samt utföra eller bekosta sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen (26 kap 21 och 22 MB). Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt MB skall avgift betalas årligen av den som bedriver miljöfarlig verksamhet. Bedrivs en miljöfarlig verksamhet av annan än den som meddelats tillståndet är den nye verksamhetsutövaren skyldig att snarast upplysa tillsynsmyndigheten om det ändrade förhållandet (32 SFS 1998:899). En kopia av informationen bör skickas till länsstyrelsen. Det är förbjudet att utan anmälan enligt miljöbalken ändra en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet (21 SFS 1998:899). Att upphöra med verksamheten är enligt miljöprövningsdelegationens bedömning en anmälningspliktig ändring. Redogörelse för ärendet 4(19) Ärendets handläggning Ärendet har föregåtts av en MKB-process där samråd skett med länsstyrelsen, miljökontoret i Bollnäs samt de närmast boende. Länsstyrelsen beslutade den 13 juni 2002 (dnr: ) att verksamheten antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 4 MB. Utökat samråd med miljökonsekvensbedömning har genomförts med berörda myndigheter, grannar, miljöorganisationer samt en bredare allmänhet. Samrådet har genomförts genom annonsering i lokalpressen, genom riktade utskick samt ett samrådsmöte. Ansökan och tillhörande MKB inkom till miljöprövningsdelegationen den 7 januari 2003 och kompletterades den 19 och 27 mars Ärendet kungjordes i tidningen Ljusnan den 11 april 2003.

5 5(19) Samhällsbyggnadsnämnden i Bollnäs kommun har beretts tillfälle att yttra sig. Sökande har beretts tillfälle att lämna synpunkter på de yttranden som kommit in. Ett förslag till tillståndsbeslut har kommunicerats med sökanden. Ansökan. Av ansökningshandlingarna framgår bland annat följande: Lokalisering Verksamheten kommer att lokaliseras på en ca 3,5 ha stor del av fastigheten Säversta 5:23 som ligger ca 5 km väster om Bollnäs tätort. Närmaste bostäder ligger ca 550 meter sydväst om den planerade verksamheten. I direkt anslutning till den valda lokaliseringen ligger Borab:s avfallsanläggning och Vägverket Produktions anläggning för tillverkning av bitumenemulsioner. Valet av plats för verksamheten styrs delvis av den direkta närheten till Borabs avfallsanläggning vilket möjliggör ett samarbete vid såväl vägning som kontroll av inkommande massor. Deponins relativt stora behov av täckmassor ger även avsättningsmöjligheter för de behandlade massorna i anläggningens absoluta närområde vilket minimerar transportbehovet. Närheten till Vägverkets egen bitumenanläggning möjliggör även ett samutnyttjande av såväl personal, maskiner som personalutrymmen mellan de båda verksamheterna Vid det utökade samrådet framförde de närmast boende farhågor om att ett antal privata vattentäkter i området skulle kunna påverkas av anläggningen. Utredningar som Vägverket genomfört visar dock att de aktuella vattentäkterna inte ligger inom samma vattenavrinningsområde som behandlingsanläggningen. Därmed föreligger det enligt Vägverkets bedömning heller ingen risk för att dessa vattentäkter ska kunna påverkas av den planerade verksamheten Verksamhetsbeskrivning Syftet med verksamheten är att möjliggöra återvinning av restprodukter från bland annat väg- och byggverksamhet samt att behandla förorenade massor och tvättränneslam. En samordning kommer att ske med Vägverkets anläggning för tillverkning av bitumenemulsion vilket innebär att inga nya lokaler kommer att byggas utan de idag befintliga personal- och kontorslokalerna kommer att utnyttjas av båda verksamheterna. Verksamheten kommer att bedrivas under perioden april till november och i huvudsak dagtid, om behov skulle uppstå kan dock verksamhet i undantagsfall även komma att ske kvällstid. Vägverkets ansökan avser följande SNI-koder : : Anläggning för sortering av avfall om den hanterade avfallsmängden är större än ton/år,

6 6(19) : anläggning för mellanlagring av avfall om den totala avfallsmängden är större än ton vid något enskilt tillfälle, : anläggning för biologisk behandling av avfall om den tillförda mängden av annat avfall än park- och trädgårdsavfall är större än 200 ton men högst ton per år, : anläggning för mellanlagring av sådant farligt avfall som avses i avfallsförordningen (2001:1063), om mängden vid något tillfälle vad avser övrigt farligt avfall, är större än 1 ton, : anläggning för annan behandling än deponering av sådant avfall som avses i avfallsförordningen (2001:1063) med undantag av förorenade uppgrävda massor, om huvuddelen kommer av det avfall som avses bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar och den tillförda mängden är högst 1000 ton /år, : anläggning för behandling av sådant farligt avfall som avses i avfallsförordningen (2001:1063) och består av uppgrävda massor om den tillförda mängden är högst ton/år, : uppläggning av inert avfall för anläggningsändamål på ett sådant sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten och där föroreningsrisken är ringa, : anläggning för återvinning av avfall genom fragmentering eller annan bearbetning, om den hanterade avfallsmängden är högst ton /år eller innebär krossning av avfall som är lämpligt för byggnads- eller anläggningsändamål. De kategorier och mängder av respektive avfallsfraktion som Vägverket avser att ta emot och behandla är följande: Kategori EWC-kod Mängd /ton Betong Tegel Andra blandningar av betong, klinkers och keramik än de som anges i Trä Asfalt Jordmassor, farligt avfall Jordmassor övrigt I avvaktan på bearbetning läggs de olika fraktionerna upp i separata högar. Den bearbetning som kommer att ske är förutom sortering, krossning av betong, tegel

7 och asfalt samt flisning av trä. Förorenade jordmassor kommer att behandlas/bearbetas med målet att de ska uppnå tillräcklig renhet för att kunna återanvändas inom Vägverkets övriga verksamheter. Som bedömningsgrund för vilka av de inkommande förorenade massorna som ska klassificeras som farligt avfall föreslår Vägverket att de i RVF:s rapport Bedömningsgrunder för förorenade massor föreslagna haltgränserna för klassning som farligt avfall ska gälla. De behandlingsmetoder för rening av förorenade jordmassor som kommer att utnyttjas är kompostering och jordtvätt. Det är massornas föroreningsinnehåll som avgör vilken av metoderna som är lämpligast i varje enskilt fall. Massor förorenade av kolväten behandlas i huvudsak genom kompostering medan massor förorenade med tungmetaller behandlas med jordtvätt. Med tanke på den utveckling som sker inom området är det dock möjligt att dessa båda metoder kan komma att förändras i framtiden så att de inte fullt ut följer den metodbeskrivning som återfinns i ansökan. Sådana förändringar i reningsteknik vill Vägverket kunna göra efter en anmälan till tillsynsmyndigheten med hänvisning till bästa möjliga teknik. All behandling kommer att ske objektsvis, med maximalt 6000 ton material per behandlingsomgång. Mellanlagring av förorenade massor i väntan på behandling kommer att ske på tät bottenplatta, i direkt anslutning till behandlingsplattan. Massorna kommer att täckas med presenningar för att förhindra att nederbörden lakar ut föroreningarna. För varje typ av behandlingsuppdrag kommer en behandlingsplan att upprättas. Planen kommer att reglera förvaring, provtagning, analyser och bedömningsgrunder för friklassning samt myndighetssamråd. Kompostering Kompostering innebär att bakterier utnyttjas för att bryta ner oljerester som finns i jorden. I princip kan alla biologiskt nedbrytbara föreningar destrueras genom kompostering men vanligtvis tillämpas metoden på jordmassor som förorenats av alifater, enkla aromater, 2-3 ringiga PAH:er samt fenoler eftersom behandlingar av dessa föroreningstyper visat goda resultat och godtagbara behandlingstider. Behandlingsytan kommer att beläggas med asfalt och ovanpå detta ett tunt lager betong som förhindrar eventuella vätskor att tränga ner i asfalten. Ytan anläggs med lutning så att eventuellt lakvatten kan samlas upp och renas i en flerstegsrening bestående av oljeavskiljare och filter. I samband med kompostens anläggning blandas bakterier och näringsämnen in i den förorenade jordmassan varefter komposten täcks med presenningar. Ett avluftningssystem byggs in i komposten och de eventuella lättflyktiga kolväten som avdrivs under komposteringen renas genom aktivt kol- biofilter eller motsvarande innan de släpps ut i atmosfären. 7(19)

8 Jordtvätt Jordtvätt är en metod vars syfte är att separera föroreningar från jorden samtidigt som man minimerar deponeringsbehovet. Metoden används främst på tungmetallförorenade jordar och bygger på att föroreningarna är koncentrerade till markens minsta partiklar, som silt och ler. Genom att sikta och tvätta ur dessa fraktioner koncentrerar man upp föroreningarna så att de återfinns i % av den ursprungliga massans volym. De övriga % av den ursprungliga jordvolymen innehåller ofta så låga föroreningskoncentrationer att den kan betraktas som ren medan den urtvättade fina fraktionen i regel måste deponeras eftersom den visat sig vara i det närmaste omöjlig att rengöra. För att rena jordmassor som förorenats med tungmetaller eller så kallade CCAmedel kommer Vägverket att utnyttja en mobil jordtvätt med kapacitet att behandla ca 100 ton jordmassor/ skift. Tvätten anpassas till den aktuella behandlingen utifrån en rad faktorer som t.ex., mängd, kornstorleksfördelning, typ av föroreningar samt massornas föroreningsgrad. Den tvättprocess som genomförs i anläggningen kan delas in i tre stycken huvudsteg, förbehandling, rening av materialet samt slutligen behandling av processvattnet. 8(19) Förbehandling Eftersom föroreningarna koncentrerats till de finaste fraktionerna inleds behandlingen med en våtsiktning där en fraktionsuppdelning utifrån kornstorlek sker. Därefter avskiljs de grövsta fraktionerna och magnetiskt material från massorna innan de går vidare i reningsprocessen. Reningsprocessen Den fortsatta reningen av massorna sker med hjälp av en gravimetrisk tvättsiktning. Beroende på typ av förorening och föroreningsgrad anpassas antalet siktar så att önskat resultat erhålles. För att öka metallernas löslighet kan vissa föroreningar även kräva en tillsats av ph-reglerande ämnen. Det föroreningskoncentrat som utgör restprodukt från tvättningen kommer att transporteras till godkänd deponi för omhändertagande. Behandling av processvattnet. Det vatten som använts i jordtvätten kommer att renas genom flockning och sedimentation innan det recirkuleras i processen. När ett behandlingsuppdrag är färdigbehandlat töms slamrännan och allt vatten genomgår en rening innan det släpps till ett dagvattendike som passerar genom området. Inga vattenutsläpp kommer dock att ske innan provtagning och godkännande av vattenkvaliteten har skett. Reningsanläggningen kommer att vara mobil och transporteras till platsen när behov uppstår. Reningsanläggningens tekniska utformning är inte beslutad ännu men kommer förmodligen bestå av ett filter innehållande bentonit, aktivt kol, floatabsorb eller motsvarande.

9 Behandling av tvättränneslam Det slam från tvättrännor som kommer in till anläggningen lossas i en för ändamålet iordningställd ficka där avvattning sker. För att minimera lakvattenbildningen kommer fickan att förses med tak. Sedan slammet avvattnats behandlas det genom kompostering. Det vatten som avskiljs uppsamlas i en tank där det lagras i väntan på behandling i den mobila reningsanläggningen. Hantering av restprodukter Vid anläggningen kommer även ett antal andra avfallsfraktioner att mottas och behandlas. Dessa härrör i huvudsak från väg- och byggverksamheter och utgörs av betong, tegel, trä samt asfalt, dock inte asfalt som innehåller tjära. Inkommet avfall läggs upp i separata högar på en för detta avsedd hårdgjord yta i väntan på bearbetning. När tillräckliga mängder material insamlats sker bearbetning i mobila flis- och krossanläggningar som fraktas till platsen vid varje enskilt tillfälle. De behandlade fraktionerna kommer där så är möjligt att återanvändas i Vägverkets ordinarie verksamhet. Allmänna hänsynsreglerna Kunskapskravet Vägverket har ett flertal liknande anläggningar på andra håll i landet. Erfarenheterna från dessa anläggningar anser man tillfullo uppfyller kravet på kunskaper om hur verksamheten ska drivas så att varken människors hälsa eller miljön utsätts för olägenhet eller skada. Inom bolagets organisation har man även tillgång till personal med fördjupade kunskaper inom en rad olika miljörelaterade ämnesområden, bland annat ekotoxikologi, biologi samt naturgeografi. Försiktighetsprincipen Skador och olägenheter för människors hälsa eller miljön kommer att förebyggas, hindras och motverkas genom de förebyggande skyddsåtgärder som kommer att vidtas. Som exempel kan nämnas att all behandling kommer att ske på täta ytor och att processvattnet recirkuleras och behandlas innan det släpps till recipient. Lokaliseringsprincipen Av de lokaliseringsalternativ som undersökts anser Vägverket att den slutligen utvalda ger det minsta intrånget på orörd miljö samtidigt som det minimerar påverkan på såväl den yttre miljön som på människors hälsa. Hushållnings- och kretsloppsprincipen Huvudsyftet med verksamheten är att möjliggöra återvinning av såväl restprodukter från väg- och byggverksamhet som återanvändning av de behandlade jordmassorna. De behandlingsmetoder man kommer att utnyttja är väl etablerade metoder som båda kräver litet energitillskott. 9(19)

10 Produktvalsprincipen Om alternativa kemiska produkter finns tillgängliga på marknaden kommer Vägverket att använda de som bedöms medföra minsta risken för människors hälsa och miljön. Yrkande Vägverket yrkar om tillstånd för mellanlagring, behandling och återvinning av förorenade jordmassor på fastigheten Säversta 5:23 i Bollnäs. Bolaget åtar sig att bedriva verksamheten i enlighet med ansökan och föreslår följande villkor: - Ett förslag till kontrollprogram skall upprättas och tillsändas tillsynsmyndigheten inom den tid som myndigheten föreslår. - Högst ton farligt avfall får behandlas per år. Högst ton farligt avfall får mellanlagras innan behandling. - Luft från kompostenheten skall renas med aktivt kolfilter eller liknande teknik som uppnår motsvarande slutresultat. - Processvatten från behandling av farligt avfall skall uppsamlas och genomgå rening i seriekopplade filterenheter eller motsvarande. Som riktvärden för renat vatten, innan utsläpp till recipient föreslås följande : Opolära alifatiska kolväten 1,0 mg/l Tot extraherbara aromatiska ämnen 0,5 mg/l Suspenderande ämnen 10 mg/l Bly 0,1 mg/l Nickel 0,1 mg/l Koppar 0,05 mg/l Krom 0,4 mg/l Zink 0,4 mg/l Kadmium 0,005 mg/l Arsenik 0,3 mg/l ph 6, Buller från verksamheten skall begränsas så att det utomhus vid bostäder inte ger upphov till högre ljudnivå än: Veckodag/tidpunkt Riktvärde db(a) Vardagar 07:00-18:00 50 Lö- sö och helgdagar 07:00-18:00 45 Kvällstid 18:00-22:00 45 Nattetid 22:00-07:00 40 Momentan ljudnivå nattetid 22:00-07:00 55 Sökanden yrkar slutligen på att snarast få påbörja markarbeten inom den planerade verksamhetsytan och önskar därför att igångsättningsmedgivande snarast meddelas för markarbeten. 10(19)

11 11(19) Miljökonsekvensbeskrivning Utsläpp till luft De utsläpp till luft som uppstår vid verksamheten härrör framför allt från transportfordon och lastmaskiner. Eftersom verksamheten helt styrs av vilka behandlingsuppdrag som erhålls är starkt entreprenadberoende. För att minska tomma lastbilstransporter kommer där så är möjligt en samordning av in och utgående transporter att göras. Hanteringen av restprodukter kommer att kräva bearbetning, vilket kan komma att medföra en viss damning. Eftersom såväl kompostering som jordtvättning är våta processer uppkommer ingen damning vid efterbehandlingen av förorenade massor. Däremot finns en viss risk att damning kan förekomma från mellanlagrade jordhögar under torrperioder och samtidig stark vind. För att motverka denna risk kommer jordhögarna att täckas med presenningar. Utsläpp till vatten Inga okontrollerade utsläpp till yt- eller grundvatten kommer att ske. Komposteringsprocessen genererar normalt inget vattenöverskott och eftersom komposteringen sker täckt kan heller inte regnvatten tränga in i komposten och laka ut några föroreningar under processen. Ytan där verksamheten bedrivs kommer att vara hårdgjord, vilket innebär att vatten ej kommer att kunna tränga ner i markprofilen. Regn- och eventuellt dräneringsvatten från ytan kommer att samlas upp och renas i fyra steg innan det avleds till dagvattendike. Eftersom jordtvättanläggningen är sluten kommer inga vattenutsläpp att ske under processen. När jordmassorna är färdigbehandlade renas vattnet i en mobil vattenreningsanläggning innan det släpps till dagvattendiket. Innan några utsläpp sker kommer vattnet att provtas och en kontroll att inga i tillståndet givna rikteller gränsvärden överskrids att göras. Avfall Farligt avfall uppkommer i form av slam från oljeavskiljare och slam från jordtvättanläggningens slamränna.. Dessutom tillkommer förbrukade filter från luftreningsutrustning och brunnar. Allt farligt avfall omhändertas av företag med behörigt tillstånd. Förutom det farliga avfallet kan även ett visst mått av icke farligt avfall uppstå, då främst i restprodukthanteringen. Kemikalier Drift- och hydrualoljor till maskiner och lastbilar kommer att förvaras i säkra kärl placerade i låsta utrymmen. Förbrukade oljeprodukter kommer att uppsamlas i för ändamålet avsedd tank som sedan att transporteras och omhändertas av företag med tillstånd att transportera och omhänderta farligt avfall. De kemikalier som kommer att användas inom verksamheten är tensider (används i jordtvätten och ibland som förbehandling av oljeförorenad jord). Flockningsmedel (används vid rening av jordtvättens processvatten), samt de

12 växtnäringsmedel och bakterier som tillsätts i komposten. Samtliga dessa kommer att förvaras inlåsta i lämpligt utrymme. 12(19) Buller Den planerade verksamheten kommer att alstra buller. Det är främst vid in och uttransporter av jordmassor och restprodukter, krossning, omlastning, drift av jordtvätten samt vid snöröjning. För att minska bullret från maskinparken kommer endast moderna maskiner med låga bullernivåer att användas. Mot bakgrund av lokaliseringen med närhet till den tungt trafikerade väg 301 och att verksamheten endast undantagsvis kommer att ske på andra tider än dagtid tror man inte att bullernivåerna bli så höga att störningar i omgivningarna kommer att uppstå. Om någon av de närmast boende anser sig störda av verksamhetens bullernivåer åtar Vägverket sig att utföra en närfältmätning för att klargöra vilka bullernivåer som alstras vid anläggningen. Transporter Såväl de förorenade jordmassorna som restprodukterna kommer att transporteras till och från anläggningen med lastbilar, alternativa transportmöjligheter finns inte. Eftersom transportbehovet är starkt beroende av vilka behandlingsuppdrag dom erhålls är det i dag i det närmaste omöjligt att beräkna omfattningen på transportarbetet vid verksamheten. Vägverket har dock genom en grov skattning kalkylerat att maximalt 10 lastbilar per dag kommer att ombesörja transporterna till och från anläggningen. Energi Förutom drivmedel till arbetsmaskiner kommer energibehovet vid anläggningen att bestå av den elektricitet som behövs för att driva pumpar och fläktar i jordtvätts- och komposteringsanläggningarna. Detta rör sig vid samtidig drift av de båda anläggningarna om i storleksordningen kw per driftstimme. Säkerhet Sökanden har redovisat resultatet av en översiktlig grovanalys som gjorts över tänkbara miljöolyckor för verksamheten. Identifierade riskscenarior är brand, utsläpp av olja/diesel, kemikalieförvaringen samt ett totalhaveri av utrustningen. Grovanalysen visar att sannolikheterna för de identifierade scenariorna är mycket liten samt att konsekvenserna för miljön skulle bli små om det trots allt inträffar en olycka. Yttrande Samhällsbyggnadskontoret i Bollnäs tillstyrker Vägverket Produktions ansökan. I sitt yttrande anför man bland annat att följande synpunkter bör beaktas : Platsen är lokaliserad så att risken för störning av buller eller damm är liten. Statens Naturvårdsverks riktvärden för externt industribuller bör tillämpas.

13 13(19) Föreslaget riktvärde för arsenik är förhållandevis högt (0,3 mg/l). Det bör övervägas om detta värde kan sänkas. Avståndet till Myrbäcken är stort vilket medför att en stor del av kvarvarande föroreningar förmodligen kommer att fastläggas innan de når Myrbäcken. Sökanden bör som en del av egenkontrollen undersöka om sedimentering sker i diket nedströms anläggningen. Kontrollen som bör innefatta provtagning och analys av relevanta ämnen bör ske efter att anläggningen varit i drift en längre tid. Referensprov bör tas innan anläggningen tas i drift. Upplagda förorenade jordmassor bör täckas på ett sådant sätt att urlakning undviks. Presenningar eller motsvarande som använd bör vara av god kvalitet och förankras väl. Området bör lutningsmässigt utformas så att kontakten mellan på uppläggningsytan avrinnande regnvatten och förorenade jordmassor minimeras. Vid en eventuell brand bör släckvattnet förhindras att nå Myrbäcken. Sökanden har inte inkommit med några synpunkter på yttrandet. Miljöprövningsdelegationens motivering Miljöprövningsdelegationen anser sammanfattningsvis att, om föreskrivna villkor följs, kan verksamheten förenas med de allmänna hänsynsreglerna och målen i miljöbalken samt med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna samt med den för området gällande översiktsplanen. Tillstånd skall därför lämnas till verksamheten. Miljöprövningsdelegationen anser vidare att Vägverkets yrkande om att få mellanlagra upp till ton farligt avfall i väntan på behandling inte kan godtas. Med tillståndsgiven produktion motsvarar de sökta lagringsmängderna tre års verksamhet vid anläggningen. Eftersom det är svårt att lagra jordmassor utomhus på ett sådant sätt att urlakning undviks anser miljöprövningsdelegationen att man bör minimera lagringstiderna. En mera rimlig lagringstid är enligt miljöprövnings- delegationens bedömning 1 till 1,5 år vilket innebär en maximal mellanlagring av ton. I dagsläget finns det inte någon tillämplig svensk lagstiftning som klargör vid vilka haltgränser som förorenade massor ska klassas som farligt avfall. Tidigare har ofta riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM) använts, multiplicerat med en faktor mellan 1-5 beroende på vem som gjort bedömningen. Naturvårdsverket har i ett yttrande över Renhållningsverkesföreningens (RVF) rapport Bedömningsgrunder för förorenade massor sagt att man anser att rapporten ger ett gott underlag för bedömning av förorenade massor. Man påpekar

14 dock att de haltgränser för bedömning som farligt avfall som föreslås i rapporten enbart bör gälla förorenade massor och inte något annat avfall. Miljöprövningsdelegationen instämmer i Naturvårdsverkets bedömning och anser att de i RVF:s rapport föreslagna haltgränserna är lämpliga att använda så länge det inte finns några fastställda haltgränser för när förorenade massor ska klassas som farligt avfall. Miljöprövningsdelegationen har tagit del av de synpunkter Vägverket presenterat tillföljd av det förslag till tillståndsbeslut som kommunicerats med sökanden. Mot bakgrund av de inkomna synpunkterna har miljöprövningsdelegationen justerat nivåerna på ett antal parametrar gällande tillåtna utsläpp till vatten så att de överensstämmer med Vägverkets förslag. Däremot anser miljöprövningsdelegationen inte att Vägverkets synpunkter på det krav på anläggande av sedimenteringsbassäng som ställs i villkor 9 ändrar bedömningsgrunden varför detta krav kvarstår. Lokalisering Enligt 2 kap 4 MB skall en plats väljas för verksamheten som är lämplig bland annat med hänsyn till miljöbalkens mål och så att en god hushållning av markoch vattenområden uppnås (kap 3 och 4 MB). Platsen ska väljas så att ändamålet med verksamheten kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. Miljöprövningsdelegationen anser att lokaliseringen i närheten av Borab:s avfallsanläggning är ändamålsenlig ur transportsynpunkt samtidigt som den medger återvinningsmöjligheter för renade massor i anläggningens närområde. Med hänsyn till de skyddsåtgärder som sökande åtagit sig och de villkor som ställs i detta tillståndsbeslut anser miljöprövningsdelegationen att den föreslagna lokaliseringen uppfyller kraven på plats i 2 kap 4 MB. Enligt gällande översiktsplan är området avsatt för industriområde. Området för lokaliseringen är inte av riksintresse enligt 3 eller 4 kap MB. Inte heller några andra intressen enligt 3 kap berörs. Motivering av villkor 14(19) Buller (villkor 2) Miljöprövningsdelegationen anser att buller från verksamheten skall begränsas så att det motsvarar Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablerade verksamheter. I riktlinjerna anges att tillåten bullernivå bör sänkas med 5 db(a) om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Orsaken till sänkningen är att dessa ljudtyper anses mer störande (även om de inte alltid ger en ökad ekvivalentnivå). Dessa ljudtyper har i ansökan inte angetts förekomma. Miljöprövningsdelegationen anser att sådana ej heller kan accepteras vid angivna begränsningsvärden i sådan omfattning att de medför störningar.

15 15(19) Utsläpp till vatten (villkor 3) Eftersom lak- och dagvatten samt överblivet processavloppsvatten ska ledas till ett dagvattendike är det viktigt att minimera lakvattenmängderna. Av samma anledning bör även bästa möjliga teknik användas vid reningen av lak- och processvattnet. Eftersom Vägverket i sin ansökan heller inte framfört något som motsäger att bästa möjliga teknik kommer att användas i vattenreningen ser miljöprövningsdelegationen inget hinder att ställa utsläppskraven i nivå med de som kan förväntas vid utnyttjande av bästa möjliga reningsteknik. Kontroll av anläggningen (villkor 4) Verksamhetsutövarens skyldigheter och tillsynsmyndighetens möjligheter är beskrivna under Särskilda upplysningar på sidan 3. Anläggningen omfattas av IPPC-direktivet (96/61/EG). Uppföljning av utsläppsvillkor 3, kräver löpande kontroll. Denna bör regleras i ett kontrollprogram där såväl mätmetod, mätfrekvens som utvärderingsmetod anges. Miljöprövningsdelegationen överlåter utformningen av kontrollprogrammet till Vägverket i samarbete med tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten bör ges rätt att, där så behövs, besluta om fastställelse av kontrollprogrammet. Hantering av förorenade massor (villkor 5 och 6) Miljöprövningsdelegationen anser det är av yttersta vikt att de ytor där förorenade massor hanteras har en täthet som motstår alla eventuella vätskor som kan tänkas lakas ut ur dem. Miljöprövningsdelegationen anser därför att det är rimligt att ställa samma täthetskrav på dessa ytor som på bottentätningen på en deponi för farligt avfall. Effektiva metoder, utrustning och rutiner för täckning av massorna är även avgörande faktorer för att minska mängden lakvatten. Om jordmassor med olika föroreningsinnehåll inte hålls åtskilda finns risk att lakvattnet får en mera komplex sammansättning, vilket i sin tur kan innebära att en effektiv rening av vattnet försvåras. Behandlingsplaner (villkor 7) Olika typer av behandlingsuppdrag kan bli aktuella och varje enskilt uppdrag kommer att kräva specifika provtagnings- och analysmetoder, val av behandlingsmetod, reningsmetod för lakvatten, hanteringsrutiner, riskanalyser mm. Särskilda behandlingsplaner ska därför upprättas för varje uppdrag. Eftersom uppgifterna i behandlingsplanerna är nödvändiga för att tillsynsmyndigheten ska kunna bedöma om de föreslagna åtgärder i planen tillräckliga för att minimera miljöbelastningen är ett samråd eller information om planen i efterhand inte tillräckligt Städning samt hantering av dagvatten (villkor 8 och 9) Enligt miljöprövningsdelegationens bedömning är det omöjligt att bedriva denna typ av verksamhet utan att det sker spill av förorenade jordmassor på behandlingsytorna. Om inte området hålls städat riskerar föroreningarna att följa med hjulen på lastbilar och arbetsmaskiner ut på transportytorna där det sedan kan lakas ur och följa med dagvattnet. Det finns även en uppenbar risk att

16 föroreningarna kan följa med hjulen från transportytor vidare ut utanför själva verksamhetsområdet. 16(19) Den risk för spridning av föroreningarna som finns innebär att extra stora krav bör ställas på såväl städning av verksamhetsområdet som på omhändertagande av det dagvatten som uppstår vid anläggningen. Eftersom jordmassorna förutom olja även kommer att innehålla metaller anser inte miljöprövningsdelegationen att den av Vägverket föreslagna reningen av dagvatten i oljeavskiljare och biosorbfilter är tillräcklig. Då de metallföroreningar som finns i jordmassorna oftast är partikulärt bundna till de minsta kolloidpartiklarna i jorden anser miljöprövningsdelegationen att dagvattnet förutom en oljeavskiljare och ett biosorbfilter även bör passera en utjämnings/sedimentationsbassäng innan vatten släpps till recipient. Utformning av bassängens bör ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Eftersom dammens uppgift är att behandla dagvatten från områdets transportytor, inte att vara en del av processvattnets reningsprocess anser inte miljöprövningsdelegationen att kravet på sedimenteringsbassäng för dagvattnet låser fast Vägverket vid den befintliga tekniken. Då det förbrukas vatten i jordtvättanläggningen och erfarenheter från denna typ av kompostering visar att det ofta behövs ett vattentillskott för att bibehålla optimal TS-halt anser miljöprövningsdelegationen att det är lämpligt att det uppsamlade dagvattnet där så är möjligt recirkuleras i processerna. Utsläpp till luft (villkor10 och 11) Vid kompostering av oljeförorenade massor finns det alltid en risk att lättflyktiga kolväten (VOC) avdrivs istället för att komposteras. I de under år 2002 antagna miljömålen för Gävleborgs län fastslås att regionens VOC-utsläpp ska minska till 6000 ton eller mindre innan år Miljöprövningsdelegationens åsikt är att en minskning av regionens VOC-utsläpp är ett viktigt mål som alla branscher måste hjälpas åt med för att det ska kunna uppnås. Trots att denna anläggnings andel av det totala utsläppet kommer att vara väldigt litet anser miljöprövningsdelegationen därför att det är rimligt att emissioner till luft från komposteringsanläggningen ska begränsas genom rening i aktivt kolfilter, biofilter eller motsvarande. För att detta ska vara genomförbart måste komposteringen ske i slutna system. Erfarenheter från denna typ av verksamheter visar att det finns stora risker för damning när de upplagda massorna torkar. Eftersom det ur lakvattensynpunkt är ytterst olämpligt att bevattna högarna som innehåller föroreningar måste de istället vara väl täckta. Effektiva metoder, utrustning och rutiner för täckning av massorna är därför avgörande faktorer för att minska risken för damning. Kemikalier och farligt avfall (villkor 12) Miljöprövningsdelegationen anser att villkor bör föreskrivas som specificerar vissa typer av skyddsåtgärder som verksamhetsutövaren är skyldig att vidtaga vid all lagring och hantering av kemikalier (inklusive drivmedel) och farligt avfall. Villkoret innebär t ex att kemikalier skall hanteras så att spill kan samlas upp. Ett villkor bör också föreskrivas om den grad av sekundärt skydd (invallning) som

17 17(19) skall finnas vid lagring av flytande kemikalier för att förhindra förorening av mark eller vatten vid ett mer omfattande läckage från förvaringsbehållare. Exempel på åtgärder för att förebygga spill är att det finns kontrollrutiner vid kritiska hanteringsmoment, att förvaringsbehållare, invallningar och eventuella ledningar skyddas mot påkörning som kan orsaka läckage eller att överfyllningsskydd finns vid påfyllning av tankar. Exempel på åtgärder för att minska konsekvenserna är att saneringsmedel finns tillgängligt och att närliggande diken kan skyddas. Vilken åtgärd som är lämpligast beror på platsspecifika förutsättningar vilka kan komma att ändras vid begränsade anmälningspliktiga förändringar av verksamheten. Hantering av krossad asfalt(villkor14) Risken för urlakning av både lösta och partikulärt bundna föroreningar ökar när asfalten krossats varför miljöprövningsdelegationen anser att lagring i största möjliga utsträckning skall ske i form av obearbetade asfaltmassor. Krossning bör därför ske i nära anslutning till de tillfällen då ny beläggningsmassa tillverkas och anpassas så att det krossade materialet förbrukas så snabbt som möjligt. Släckvatten (villkor 15) Allt dag-, lakvatten från anläggningen kommer att avleds via dikessystemet till recipienten Myrbäcken. Recipienten är liten, vilket gör den extra känslig för tillförsel av föroreningar. Då släckvatten från bränder oftast innehåller stora föroreningsmängder som skulle kunna påverka den aktuella recipienten negativt är det viktigt att släckvattnet från en eventuell brand inte tillåts nå Myrbäcken. Vägverket ska därför vidta åtgärder som säkerställer att släckvattnet från en eventuell brand inte tillåts nå Myrbäcken. Detta kan t.ex. ske genom att man anlägger en permanent damm där släckvattnet kan uppsamlas, alternativt tillse att material i tillräcklig mängd finns tillgängligt för att bygga tillfälliga invallningar varifrån uppsamling av släckvattnet sedan kan ske. Energi (villkor 16) Ett stor del av samhällets miljöproblem kan relateras till energiproduktion eller energiförbrukning. Ansenliga delar av utsläppen av växthusgaser beror bland annat på vår användning av fossila bränslen vid transporter samt vid uppvärmning av bostäder och lokaler. Av den anledningen har även flera av de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen likväl som de regionala miljömålen för Gävleborgs län en inriktning mot ett energieffektivare samhälle. För att de uppsatta målen ska kunna nås måste länets industrier se över möjligheten att energieffektivisera sina verksamheter, alternativt övergå till andra miljövänligare energislag i såväl processer som transporter. Transporter (villkor 17) Regeringen har för miljömålet Begränsad klimatpåverkan fastställt att halten växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farligt. Eftersom en stor andel av utsläppen av växthusgasen koldioxid härstammar från de landbaserade transporterna har även flera av länets regionala miljömål

18 18(19) fokuserat på dessa utsläpp. Ett av målen är att koldioxidutsläppen från dessa senast år 2010 ska understiga 1999 års utsläppsnivå. För att detta mål ska kunna uppnås krävs att ett antal åtgärder genomförs. Bland annat måste länets näringsliv genomföra en miljöanpassning av sina transporter. Som en grund i detta arbete är det lämpligt att göra en transportutredning samt därefter upprätta en handlingsplan för hur företaget ska arbeta för att minska miljöbelastningen från sina transporter. Utredningen bör även inkludera tjänsteresor samt personalens resor till och från arbetet. Överlåtna frågor Miljöprövningsdelegationen anser att den aktuella verksamheten och förutsättningarna är av sådan art att tillsynsmyndigheten kan ges möjlighet att föreskriva om ytterligare åtgärder eller villkor som kan föranledas av villkorspunkterna (4, 8, 11, 16 och 17) angående kontroll av anläggningen, städning, damning, energiplaner samt transporter. Övrigt Med hänsyn till verksamhetsutövarens skyldigheter och tillsynsmyndighetens möjligheter, se särskilda upplysningar sidan 3, så bedömer miljöprövningsdelegationen att några särskilda villkor om kontrollprogram eller besiktning inte behöver meddelas. Bedömning av miljökonsekvensbeskrivningen Enligt 6 kap 7 MB skall en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan innehålla de uppgifter som behövs för att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra på människors hälsa och miljön. Miljöprövningsdelegationen bedömer att den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen motsvarar de krav som ställs i 6 kap MB Detta beslut har fattats av miljöprövningsdelegationen efter föredragning av Per Ahlenius. Upplysningar om hur man överklagar samt beslut om kungörelsedelgivning, se bilaga. Gösta Törnblom Sven H Jansson Bilaga: Beslut om kungörelsedelgivning och Hur man överklagar

19 19(19) Kopia till: Miljökontoret i Bollnäs kommun Naturvårdsverket Arbetsmiljöinspektionen Aktförvararen