Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1 Givare och Ställdon IL1390 Inlämningsuppgifter 2007 (1,5 hp) Mekatronik och Industriell IT Observera! Bäst före datum: Denna bunt är giltig fram till kusens slut. Observera att detta är sista gången kursen ges. Har Du inte löst Dina inlämningsuppgifter tills dess måste Du ta kontakt med examinator. Snabbhetspremie: Om bunten är färdig till första tentamenstillfället, innan tentamensperiodens början, så får du en "JOKER" till det tillfället. På en valfri uppgift kan Du då skriva "JOKER" och får då automatiskt full poäng på den uppgiften. Tips! Kontrollera att du svarar i rätt enhet Svara med 3 gällande siffror oavsett ingångsvariablernas noggrannhet När alla uppgifter är införda och korrekta på webben, förs Du automatiskt till en sida där kursmomentet registreras. (Vid tekniska problem kan Du i stället lämna in bunten till examinator för manuell registrering.) Namn: Klass: Lycka till! Inlämningsuppgift nr: 1, fråga nr: 1 Wheatstonebrygga för noggranna resistansmätningar Kretsschemat visar utförandet av en brygga med god noggrannhet. När bryggan är balanserad, det vill säga när indikatorn IND visar 0, gäller att: R X = R 1 (R 3 /R 2 ) Med de så kallade rationsmotstånden R 3 och R 2 kan kvoten R 3 /R 2 ställas in på någon av multiplikatorerna 10-3, 10-2, 10-1, 1, 10, 10 2, Vid resistansmätning väljer man den multiplikator som ger flest siffror på dekadmotståndet R 1. (R 1 är ett dekadmotstånd med vanligen 3-6 dekader, i figuren visas tre dekader). a) Beräkna den okända resistorn R X =? [W] om R 1 = 2783 [W] vid balans. Rationsmotstånden är inställda på R 2 = [W] och R 3 = 100 [W]. b) En resistanstermometer placeras som R X. Mellan temperatur J [ C] och resistans R X [W] gäller sambandet: 1 av :12

2 R X = 100 ( 1 + 3, J ) [W] Antag att R 1 = [W] vid bryggbalans, och att rationsmotstånden är inställda på (R 3 /R 2 ) = Vilken var temperaturen J =? [ C] För in Dina siffervärden i tabellen nedan Svar a) R X =? [W] Svar b) J =? [ C] Inlämningsuppgift nr: 1, fråga nr: 2 Töjningsmätning En bladfjäder är arrangerad som en inspänd balk enligt nedanstående figur. Den fria änden vilar mot en kil och utböjningen k Givet är bladfjäderns längd L = 10 [cm] och tjocklek t = 0,8 [mm]. a) Hur stor blir töjningen på fjäderns undersida, e =? [m, 10-6 ], vid x = 5 [cm] från inspänningspunkten när fjäderns fria ände böjs d = 15 [mm]? (Tecken?) För fjädern gäller följande samband (alla längder i m): Plustecknet gäller på undersidan och minustecknet på ovansidan. På avståndet x (medelvärde) från balkens inspänningspunkt finns 4 töjningsgivare fastklistrade, 2 på ovansidan och 2 på undersidan. Givarna på över- och undersidan sitter parvis mitt emot varandra. De fyra givarna är kopplade som en Wheatstonebrygga och matas med en konstant likspänning U = 5 [V]. Givarna 1 och 3 sitter på ovansidan och 2 och 4 på undersidan. För töjningsgivarna gäller sambandet: R = 600 ( 1 + k e ) k = 2 För Wheatstonebryggans obalansspänning gäller sambandet: b) Hur stor blir obalansspänningen U ao =? [mv]. (Tecken?) För in Dina siffervärden i tabellen nedan Svar a) e =? [m, 10-6 ] Svar b) U ao [mv] 2 av :12

3 3 av :12 Inlämningsuppgift nr: 2, fråga nr: 1 Induktiv givare En induktiv givare (Spole) bildar tillsammans med en likadan fast spole (Dummy) och två fasta resistorer R = 360 W en Wheatstonebrygga. Bryggan matas från en växelspänningskälla E = 36 [V], f = 7800 [Hz]. När järnkärnan är införd till mittläget har givarspolen reaktansen X = X 0 = 600 [W] (vid den aktuella frekvensen). För givarspolens reaktans X gäller uttrycket: X = X 0 ( 1 + r ) [W] För "dummyspolens" reaktans X gäller: X = X 0 [W] a) Antag att järnkärnan förskjuts från mittläget så att givarspolens reaktans förändras med 0,035 %. Hur stor blir då obalansspänningen U =? [mv]. För in Ditt svar nedan Svar a) U =? [mv] Inlämningsuppgift nr: 2, fråga nr: 2 Resolver En teknolog mäter spänningarna över lindningarna hos en resolver med ett vanligt växelspänningsinstrument (som alltid visar positivt värde). Resolvern matas med bärfrekvensen f = 600 [Hz]. Referensspänningen V REF Eftersom V REF resolverns = 10 [V] axel har ett indikeringsmärke för q = 0, så kan man med hjälp av det uppskatta att vinkeln q ligger i kvadrant Sinuslindningen 1. V 1 V 1 = 5 [V] a) Beräkna resolveraxelns vinkel q =? [ ] Cosinuslindningen V 2 För in VDitt 2 = 6,88 svar [V] nedan

4 Svar a) q =? [ ] Inlämningsuppgift nr: 2, fråga nr: 3 Piezoelektrisk kraftgivare En piezoelektrisk kraftgivare uppges av fabrikanten ha kapacitansen C G = 50 [pf] och isolationsresistansen R G = 100 [TW]. ( Tera, T = ). Givarkonstanten k = 2 [pc/n]. Till givaren använder man en kabel med kapacitansen (per meter kabellängd) C K = 60 [pf/m]. Kabelns isolationsresistans är R K = 100 [TW]. Kabellängden är 2,6 [m]. Givaren används tillsammans med en förstärkare med inresistansen R M = 1 [TW] och inkapacitansen C M = 12 [pf]. a) Vilken tidkonstant t =? [s] har utrustningen? b) Antag att en last språngvis läggs på givaren och därefter blir konstant. Hur många procent sjunker utspänningen under de första 30 sekunderna efter det lasten lagts på? [%] c) Hur stor blir spänningen E =? [mv] momentant på förstärkarens ingång då givaren belastas med kraften 1 [N]? d) Antag att kabeln förlängs till 7 [m]. Hur stor blir då spänningen E =? [mv] momentant på förstärkarens ingång då givaren belastas med kraften 1 [N]? För in Dina svar nedan Svar a) t =? [s] Svar b) läckning =? [%] Svar c) E =? [mv] Svar d) E =? [mv] Inlämningsuppgift nr: 3, fråga nr: 1 Op-förstärkare Figurens OP-förstärkare matas från ett dubbelt spänningsaggregat ( ± 15 V som inte är med på figuren). Förstärkarens ingång är ansluten till en givare med utspänningen E och den inre resistansen R I. 4 av :12

5 Givet: E = 0,1 [V] R I = 0,94 [kw] R 1 = 1,2 [kw] R 2 = 100 [kw] R L = 2,7 [kw] Beräkna: a) Vilket värde (och tecken) får utspänningen U UT =? [V]? Om inspänningen är hög kan det inträffa att utsignalen blir begränsad av förstärkarens maximala utspänning eller maximala utström. Detta är något man alltid måste kontrollera. Antag nu att E = +0,5 [V]. Utgå från att förstärkarens maximala utström är I = ± 10 ma (Output Short Circuit Current), och att den maximala utspänningen är V = ± 12 V (Output Voltage Swing). b) Vilket värde (och tecken) får utspänningen U UT =? [V]. c) Vilket värde (och tecken) får utströmmen I L =? [ma]. För in Dina siffervärden i tabellen nedan Svar a) U UT =? [V] Svar b) U UT =? [V] Svar c) I L =? [ma] Inlämningsuppgift nr: 3, fråga nr: 2 Op-förstärkare Figurens OP-förstärkare matas från ett dubbelt spänningsaggregat ( ± 15 V som inte är med på figuren). Förstärkarens ingång är ansluten till en givare med utspänningen E och den inre resistansen R I. Givet: E = 0,9 [V] R I = 0,81 [kw] R 1 = 1,8 [kw] R 2 = 15 [kw] R L = 1,5 [kw] Beräkna: a) Vilket värde (och tecken) får utspänningen U UT =? [V]? 5 av :12

6 6 av :12 Om inspänningen är hög kan det inträffa att utsignalen blir begränsad av förstärkarens maximala utspänning eller maximala utström. Detta är något man alltid måste kontrollera. Antag nu att E = +5 [V]. Utgå från att förstärkarens maximala utström är I = ± 10 ma (Output Short Circuit Current), och att den maximala utspänningen är V = ± 12 V (Output Voltage Swing). b) Vilket värde (och tecken) får utspänningen U UT =? [V]. c) Vilket värde (och tecken) får utströmmen I L =? [ma]. För in Dina siffervärden i tabellen nedan Svar a) U UT =? [V] Svar b) U UT =? [V] Svar c) I L =? [ma] Inlämningsuppgift nr: 4, fråga nr: 1 Linjärisering av NTC-termistor NTC-termistorns olinjära temperatursamband. Linjärisering med fast motstånd i spänningsdelare. Som framgår av figuren är NTC-termistorns temperaturberoende mycket starkt (c:a 10 gånger större än hos resistanstermometrar), men också mycket olinjärt. Trots det olinjära temperaturberoendet kan NTC-termistorn användas som en linjär temperaturgivare, åtminstone inom ett begränsat temperaturintervall. Om man seriekopplar termistorn med en fast resistor minskar olinjäriteten. Det resistorvärde som ger den bästa linjäriteten kan beräknas med formeln: R TJmin, R TJmitt och R TJmax är termistorns resistans vid tre jämnt fördelade temperaturer. NTC-termistor UUA35J1, Blå W W W W W W W W W ,0 W W ,0 W W ,8 W W ,0 W W ,6 W W ,6 W W ,4 W W ,4 W

7 ,7 W a) Beräkna den serieresistor R som ger termistorn UUA35J1 bäst linjäritet i intervallet från 10 [ C] till 40 [ C]. R =? [W] b) En spänningsdelare med R och termistorn R T matas med spänningen E = 12 [V]. Hur stor blir spänningen U R =? [V] över serieresistorn vid temperaturen J = 20 [ C]. För in Ditt svar nedan Svar a) R =? [W] Svar b) U R =? [V] Inlämningsuppgift nr: 4, fråga nr: 2 Mätning med termoelement En okänd temperatur J =? [ C] mäts med ett termoelement av typ J, Fe-Konst. Referenspunkten hålls vid J ref = 80 [ C] med hjälp av en liten "ugn". För att tolka mätvärdet, termoemken E, har man tillgång till en tabell över termoemk. Tabellen gäller för referenstemperaturen 0 C (smältande is). Tabellen har temperatursteget 10, för att få reda på termoemken för graderna mellan temperaturstegen interpolerar man med hjälp av "mv/ "-värdet som står i sista kolumnen för varje rad. Termospänning i mv, referenstemperatur 0 C, temperatursteg 10 Termoelement typ J Fe-Konst C mv/ ,75-5,15-5,53-5,90-6,26-6,60-6,93-7,25-7,56-7,86-8,15 0, ,51-1,02-1,53-2,03-2,51-2,98-3,44-3,86-4,33-4,75 0,048 C ,52 1,05 1,58 2,11 2,65 3,19 3,73 4,27 4,82 5,37 0, ,37 5,92 6,47 7,03 7,59 8,15 8,71 9,27 9,83 10,39 10,95 0, ,95 11,51 12,07 12,63 13,19 13,75 14,31 14,88 15,44 16,00 16,56 0,056 a) Vilken termoemk får man från termoelemetet om mätpunkten hålls mot smältande is, J = 0 C. (referenstemperaturen J ref tas från ugnen). E =? [mv] b) Vilken termoemk får man från termoelemetet om man mätpunkten doppas i kokande vatten, J = 100 C. (referenstemperaturen J ref tas från ugnen). E =? [mv] c) Termoemken uppmäts till 7,7 [mv]. Hur stor är den uppmätta temperaturen J =? [ C] (referenstemperaturen J ref tas från ugnen). För in Ditt svar nedan Svar a) E =? [mv] Svar b) E =? [mv] Svar c) J =? [ C] Inlämningsuppgift nr: 5, fråga nr: 1 7 av :12

8 8 av :12 Likströmsmotorn En likströmsmotor av typ 5 enligt nedanstående tabell ska användas som drivmotor för en kolvpump. Motorn matas från ett spänningsaggregat med en inställbar spänning U A. Data för en serie permanentmagnetiserade likströmsmotorer. Alla uppgifter gäller vid matningsspänningen 170 V. Typ Vid märklast I tomgång Effekt [kw] Ström [A] Varvtal [varv/minut] 1 0,55 4, ,55 4, ,75 5, ,75 5, ,1 8, ,1 8, ,5 11, ,5 11, ,2 15, Varvtal [varv/minut] Beräkna motorns varvtal [varv/minut] när den matas med U A = 120 [V] a) i tomgång. n =? [varv/minut]. b) när den arbetar med märkström I N. n =? [varv/minut]. c) när den belastas med en last vars moment, oberoende av varvtalet, är M = 3,0 [Nm]. n =? [varv/minut]. d) när den belastas med en kolvpump vars moment är M = 0,7 + 6, n [Nm] n =? [varv/minut]. För in Dina svar nedan Svar a) n =? [varv/minut] Svar b) n =? [varv/minut] Svar c) n =? [varv/minut] Svar d) n =? [varv/minut] Inlämningsuppgift nr: 5, fråga nr: 2 Likströmsmotor med pulsdrift En likströmsmotor med permanenta magneter matas med likspänningspulser via en styrd kontakt från en likspänningskälla U D = 200 V. Utrustningen är i princip uppbyggd enligt figuren ( till vänster en principskiss, och till höger den elektriska

9 9 av :12 modellen). Kontakten arbetar med switchfrekvensen f = 10 khz, dvs. periodtiden T = 100 ms. Fabrikanten anger motorns spänningskonstant i sorten V/(varv/minut). K E = 0,080 V/(varv/min). ( Den styrda kontakten är i praktiken en halvledarkomponent, en sk. MOS-transistor. Även dioden är en halvledarkomponent, den kan ses som en backventil för ankarströmmen. ) Motorns tröghetsmoment jämnar ut spänningspulserna, och ankarlindningens induktans L A jämnar ut strömpulserna. Man kan därför använda en likadan motormodell med R A och E vid pulsdrift med u A som vid konstant likspänning med U A. Man provkör motorn i en testbänk med varvtalet n = 1880 [varv/minut], och mäter spänningen U A = 160 [V] och strömmen I A = 3,90 [A] (instrumenten visar medelvärde). a) Beräkna t ON för kontakten, d v s den tid som den är till under varje period av ankarspänningen. Uttryck svaret i ms. b) Beräkna ankarresistansen R A. Uttryck svaret i W. c) Antag att man ändrar den tid som kontakten är sluten, t ON, till ett värde som är 0,8 gånger det ursprungliga. Hur stort blir det nya varvtalet [varv/min]? Lastens vridmoment ändras ej. d) Hur stort blir varvtalet [varv/min] om lastens vridmoment förändras till 1,4 gånger det ursprungliga. Räkna med ankarspänningen enligt c). För in Dina svar nedan Svar a) t ON =? [ms] Svar b) R A =? [W] Svar c) n =? [varv/min] Svar d) n =? [varv/min] Slut på inlämningsuppgifterna!

Kurskod: 6B2267 (Ten1 2p) Examinator: William Sandqvist Tel

Kurskod: 6B2267 (Ten1 2p) Examinator: William Sandqvist Tel Institutionen för Tillämpad IT Omtentamen i Givare och Ställdon (även omtentamen Mekatronik-komponenter 6B31 med annan rättning) Kurskod: 6B67 (Ten1 p) Datum: 10/4 007 Tid: 13.00-17.00 Examinator: William

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U,, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik IE06 Inbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U,, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys

Läs mer

Ordinarie tentamen i Givare och Ställdon (Ten1 2p) ( Omtentamen Mekatronik-komponenter 6B3212 Ann1 ) Ten1, 2p

Ordinarie tentamen i Givare och Ställdon (Ten1 2p) ( Omtentamen Mekatronik-komponenter 6B3212 Ann1 ) Ten1, 2p IT-universitetet, Tillämpad IT Mekatronik och industriell IT Ordinarie tentamen i Givare och Ställdon (Ten1 p) ( Omtentamen Mekatronik-komponenter 6B31 Ann1 ) Ten1, p Kurskod: 6B67 Datum: 04-1-13 Tid:

Läs mer

Examinator: William Sandqvist Tel

Examinator: William Sandqvist Tel Institutionen för Tillämpad IT Omtentamen i Givare och Ställdon ( Även omtentamen Mekatronik-komponenter 6B3212 ) Kurskod: 6B2267 (Ten1 2p) Datum: 18/4 2006 Tid: 13.00-17.00 Examinator: William Sandqvist

Läs mer

Automation Laboration: Reglering av DC-servo

Automation Laboration: Reglering av DC-servo Automation Laboration: Reglering av DC-servo Inledning I denna laboration undersöks reglering dels av varvtalet och dels av vinkelläget hos ett likströmsservo. Mätsignal för varvtal är utsignalen från

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK ELEKTROTEKNIK MSKINKONSTRUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK Elektroteknik för MEDI och CL, MF1035 2/6-2018 09.00-13.00 Du får lämna salen tidigast 1 timme efter tentamensstart. Du får, som hjälpmedel,

Läs mer

1 Laboration 1. Bryggmätning

1 Laboration 1. Bryggmätning 1 Laboration 1. Bryggmätning 1.1 Laborationens syfte Att studera bryggmätningar av fysikaliska storheter, speciellt kraft och temperatur. 1.2 Förberedelser Läs in laborationshandledningen samt motsvarande

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen IF1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpol mät och

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTROTEKNIK MASKINKONSTRUKTION KTH TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR Elektroteknik MF1017 015-10-4 09:00-1:00 Du får lämna salen tidigast 1 timme efter tentamensstart. Du får, som hjälpmedel,

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTROTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTRUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVR Elektroteknik MF1017 013 10 31 Kl: 14:00 17:00 Du får, som hjälpmedel, använda räknedosa, kursens lärobok

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpol mät och

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Examinator: William Sandqvist Tel

Examinator: William Sandqvist Tel Institutionen för Tillämpad IT Tentamen i Givare och Ställdon Kurskod: IL1390/6B2267 (Ten1 3hp/2p) Datum: 18/1 2008 Tid: 08.30-12.30 Examinator: William Sandqvist Tel. 790 44 87 Tentamensinformation Hjälpmedel:

Läs mer

TENTAMEN Tillämpad mätteknik, 7,5 hp

TENTAMEN Tillämpad mätteknik, 7,5 hp Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik Stig Esko Nils Lundgren Jan-Åke Olofsson TENTAMEN Tillämpad mätteknik, 7,5 hp Fredag 20 januari, 2012 Kl 9.00-15.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Tentamen

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Lösningar till övningsuppgifter i

Lösningar till övningsuppgifter i Lösningar till övningsuppgifter i mätteknik 1. Wheatstonebrygga a. Beräkning av spänningarna U 1 och U 2 Spänningarna kan t ex beräknas med hjälp av spänningsdelning. U 1 = E R 3 R 1 + R 3 U 2 = E R 4

Läs mer

Wheatstonebryggans obalansspänning

Wheatstonebryggans obalansspänning Wheatstonebryggans obalansspänning Punkterna A och B ligger på ungefär halva batterispänningen. A ligger närmare +polen och B närmare -polen. Skillnaden U AB kan mätas med en känslig millivoltmeter ansluten

Läs mer

Impedans och impedansmätning

Impedans och impedansmätning 2016-09- 14 Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans

Läs mer

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA. Föreläsning 1 Likströmsmaskinen och likström (test). 1. Modell och verklighet. 2. Moment och ström (M&IA). Momentkonstanten K2Ф. 3. Varvtal och inducerad spänning (ω&ua). Spänningskonstanten K2Ф. 4. Momentkonstant

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR 1 EEKTROTEKNIK MSKINKONSTRUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTER I EEKTROTEKNIK MED SVR Elektroteknik MF1017 2015 01 07 kl: 14.00 17.00 Du får lämna salen tidigast 1 timme efter tentamensstart. Du får, som hjälpmedel,

Läs mer

Automationsteknik Laboration Givarteknik 1(6)

Automationsteknik Laboration Givarteknik 1(6) Automationsteknik Laboration Givarteknik () Laboration Givarteknik I denna laboration ska trådtöjningsgivare i bryggkoppling och med tillhörande förstärkare studeras. Vidare ska ett termoelement undersökas.

Läs mer

Mätning med termoelement 1. Den fysikaliska bakgrunden

Mätning med termoelement 1. Den fysikaliska bakgrunden Mätning med termoelement 1. Den fysikaliska bakgrunden Metaller är goda elektriska ledare liksom värmeledare. Om temperturen 1 ϑ 1 längs ett stycke metall varierar, kommer även laddningstätheten i detta

Läs mer

OP-förstärkaren, INV, ICKE INV Komparator och Schmitt-trigger

OP-förstärkaren, INV, ICKE INV Komparator och Schmitt-trigger OP-förstärkaren, INV, ICKE INV Komparator och Schmitt-trigger Resistiv förskjutningsgivare OP-förstärkare OP-förstärkaren, operationsförstärkaren, är den analoga elektronikens mest universella byggsten.

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-08-17 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t.

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t. Automationsteknik Övning givaranpassning () Givaranpassning Givare baseras ofta på att ett materials elektriska egenskaper förändras när en viss fysikalisk storhet förändras. Ett exempel är temperaturmätning

Läs mer

Examinator: William Sandqvist Tel

Examinator: William Sandqvist Tel Institutionen för Tillämpad IT Ordinarie tentamen i Givare och Ställdon Kurskod: 6B67 (Ten1 p) Datum: 0/1 005 Tid: 8.30-1.30 Examinator: William Sandqvist Tel. 790 44 87 Tentamensinformation Hjälpmedel:

Läs mer

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.! Impedans och impedansmätning Impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z), X = Reaktans = Im(Z) Belopp Fasvinkel Impedans

Läs mer

- Exempel på elektrotekniskt innehåll i en Mutterdragare och en maskin för tillverkning av elektronik. - Vinkel och varvtalsmätning med pulsgivare

- Exempel på elektrotekniskt innehåll i en Mutterdragare och en maskin för tillverkning av elektronik. - Vinkel och varvtalsmätning med pulsgivare Elektroteknik MF1017 föreläsning 8 - Exempel på elektrotekniskt innehåll i en Mutterdragare och en maskin för tillverkning av elektronik. - Vikningsdistorsion antivikningsfilter - Trådtöjningsgivare U1:28

Läs mer

4 Elektriska maskiner och kraftelektronik

4 Elektriska maskiner och kraftelektronik 4 Elektriska maskiner och kraftelektronik 4.1 LIKSTRÖMSMASKINEN 4.1.1 En permanentmagnetiserad likströmsmotor har följande märkning: 750W, 200V, 5A. Ankarresistansen (rotorresistansen) R a =2Ω och det

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den. Laborationsrapport Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002 Lab nr 3 Laborationens namn Halvledarkomponenter Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Halvledarkomponenter I den här laborationen skall du

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR Personnummer: 1 ELEKTOTEKNK MASKNKONSTKTON KTH TENTAMENSPPGFTE ELEKTOTEKNK MED SVA Elektroteknik för MEDA och CL, MF1035 014 08 5 14:00 18:00 Du får lämna salen tidigast 1 timme efter tentamensstart. Du

Läs mer

Operationsförstärkaren

Operationsförstärkaren Operationsförstärkaren elektroteknikens "universalbyggsten" William Sandqvist william@kth.se 1 Förstärkare En ensam transistor kan användas till att förstärka strömmar eller spänningar. Med flera samverkande

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTROTEKNIK MASKINKONSTRKTION KTH TENTAMENSPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR Elektroteknik MF1016 015-10-4 09:00-13:00 Du får lämna salen tidigast 1 timme efter tentamensstart. Du får, som hjälpmedel,

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR 1 ELEKTROTEKNIK MSKINKONSTRKTION KTH TENTMENSPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVR Elektroteknik MF1016 017-06-01 08:00-1:00 Du får lämna salen tidigast 1 timme efter tentamensstart. Du får, som hjälpmedel,

Läs mer

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans. Föreläsning 3 20071105 Lambda CEL205 Analoga System Genomgång av operationsförstärkarens egenskaper. Utdelat material: Några sidor ur datablad för LT1014 LT1013. Sidorna 1,2,3 och 8. Hela dokumentet (

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 2016-03-16 Sal (2) T2 U1 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Institution Antal

Läs mer

Givare. Givare / sensor / transmitter: Mätning av instorhet. Sensorutsignal. Matning (ström/spänning) (Spänning: 0-5V eller Ström: 4-20 ma)

Givare. Givare / sensor / transmitter: Mätning av instorhet. Sensorutsignal. Matning (ström/spänning) (Spänning: 0-5V eller Ström: 4-20 ma) Givare / sensor / transmitter: Mätning av instorhet Avkännare Givarelement Signalanpassning Sensorutsignal (Spänning: 0-5V eller Ström: 4-20 ma) Matning (ström/spänning) Avkännare för mekaniska instorheter

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den. Laborationsrapport Kurs Elkraftteknik Lab nr 3 vers 3.0 Laborationens namn Likströmsmotorn Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Allmänt Uppgiften på laborationen är att bestämma karakteristiska

Läs mer

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare 1 1 Introduktion Denna laboration baseras på två äldre laborationer (S4 trådtöjningsgivare samt Instrumentförstärkare). Syftet med laborationen är

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-03-05 Sal U14, U15 Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4 Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och

Läs mer

Några övningar som kan vara bra att börja med

Några övningar som kan vara bra att börja med Några övningar som kan vara bra att börja med Uppgift 1 En separatmagnetiserad likströmsmotor är märkt 220 V, 10 A, 1200 1/min. Ra=2,0. Beräkna hur stort yttre startmotstånd som behövs för att startströmmen

Läs mer

Sensorer och mätteknik Laborationshandledning

Sensorer och mätteknik Laborationshandledning Sensorer och mätteknik Laborationshandledning Institutionen för biomedicinsk teknik LTH Introduktion Välkommen till introduktionslaborationen! Syftet med dagens laboration är att du ska få bekanta dig

Läs mer

Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch)

Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch) Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch) Om spolar och resonanskretsar Pot Core Såväl motstånd som kondensatorer kan vi oftast betrakta som ideala, det vill säga

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att

Läs mer

MÄTNING AV KRAFT, TRYCK OCH VRIDMOMENT

MÄTNING AV KRAFT, TRYCK OCH VRIDMOMENT Elektriska mätsystem I, 5p, seminarieuppgift 2002-10-16 MÄTNING AV KRAFT, TRYCK OCH VRIDMOMENT Jonas Långbacka Tommy Kärrman Magnus Hansson Mätsystem för mätning av storheter som kraft, tryck och vridmoment

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-05-21 Sal KÅRA Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator ELLÄA Laboration 4 Växelströmslära Moment 1: Moment 2: Moment 3: Moment 4: Moment 5: Moment 6: eriekrets med resistor och kondensator eriekrets med resistor och spole Parallellkrets med resistor och spole

Läs mer

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTOTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTE I ELEKTOTEKNIK MED SV Elektroteknik MF117 11 1 18 Kl: 14: 17: För godkänt fordras c:a 5% av totalpoängen. Du får lämna salen tidigast

Läs mer

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, inledning Förstärkning o Varför förstärkning. o Modell för en förstärkare. Inresistans och utresistans o Modell för operationsförstärkaren

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTOTEKNIK MASKINKONSTUKTION KTH TENTAMENSUPPGIFTE I ELEKTOTEKNIK MED SVA Elektroteknik MF1017 017-10-1 09:00-1:00 Tentamenshjälpmedel: äknedosa, samt Betatabell eller liknande. Dessutom är ett av nedanstående

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK ELEKTROTEKNK MASKNKONSTRKTON KTH Tentamen med lösningsförslag och borttaget svarsutrymme. TENTAMENSPPGFTER ELEKTROTEKNK Elektroteknik för MEDA och CL, MF035 05-06-0 9.00-3.00 Du får lämna salen tidigast

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs

Läs mer

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs

Läs mer

Elektriska Drivsystem Laboration 3 Likriktarkopplingar. Likriktare uppbyggda av dioder och tyristorer. Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5

Elektriska Drivsystem Laboration 3 Likriktarkopplingar. Likriktare uppbyggda av dioder och tyristorer. Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Elektriska Drivsystem Laboration 3 Likriktarkopplingar Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Likriktare uppbyggda av dioder och tyristorer Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter: Ostyrda

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer

Sammanfattning av likströmsläran

Sammanfattning av likströmsläran Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0

Läs mer

Varvtalsstyrning av likströmsmotorer

Varvtalsstyrning av likströmsmotorer Varvtalstyrning av likströmsmotorer Föreläsning 6 Kap 3.6 Grundkretsar med transistorer, avsnitt Transistorn som switch sid 3-42. Kap. 7.6 Kraftelektronik avsnitten Systemuppbyggnad sid 7-36, Likspänningsomvandlare

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8 F/Ö9

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

Svar till Hambley edition 6

Svar till Hambley edition 6 Svar till Hambley edition 6 Carl Gustafson, Bertil Larsson 2011-01-20, mod 2012-11-07, mod 13-11-19 1 Svar Kapitel 1 P1.21P a = 60 W P b = 60 W P c = 210 W Positiv: absorbed (=upptagen, förbrukad) och

Läs mer

FÖRELÄSNING 3. Förstärkaren. Arbetspunkten. Olika lastresistanser. Småsignalsschemat. Föreläsning 3

FÖRELÄSNING 3. Förstärkaren. Arbetspunkten. Olika lastresistanser. Småsignalsschemat. Föreläsning 3 FÖRELÄSNING 3 Förstärkaren Arbetspunkten Olika lastresistanser Småsignalsschemat Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 1(36) Förstärkaren (S&S4 1.4, 5.2, 5.4, 5.5, 5.6/

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar 9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är

Läs mer

Analog till Digitalomvandling

Analog till Digitalomvandling CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2006-09-21 Analog till Digitalomvandling Vi börjar med det omvända. Digital insignal och analog utsignal. Digital in MSB D/A Analog ut LSB Om man har n bitar

Läs mer

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 1. INLEDNING Den digitala serie 92-multimetern är ett kompakt, batteridrivet instrument med 3½ LCD-skärm. Fördelar: Stor noggrannhet Stor vridbar LCD (flytande

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik E106 nbyggd Elektronik F1 F3 F4 F Ö1 Ö PC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2011-08-19 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

Impedans och impedansmätning

Impedans och impedansmätning Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z),

Läs mer

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Tentamen i Elektronik - ETIA01 Tentamen i Elektronik - ETIA01 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2015-10-21 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60 poäng. Uppgifterna är inte ordnade på något

Läs mer

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Tentamen Elektronik för F (ETE022) Tentamen Elektronik för F (ETE022) 2008-08-28 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik. Tal 1 En motor är kopplad till en spänningsgenerator som ger spänningen V 0 = 325 V

Läs mer

Tentamenskod: Hjälpmedel: Eget författat formelblad skrivet på A4 papper (båda sidor får användas) och valfri godkänd räknedosa.

Tentamenskod: Hjälpmedel: Eget författat formelblad skrivet på A4 papper (båda sidor får användas) och valfri godkänd räknedosa. 41N04B Elteknik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Skriftlig tentamen Ladokkod: 41N04B Tentamen ges för: Energiingenjörsprogrammet Åk1 Tentamenskod: Tentamensdatum: 41N04B Tid: 2016-10-26 kl. 09.00-13.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Sensorer för inbyggda system

Sensorer för inbyggda system Sensorer för inbyggda system Att konstruera ett inbyggt system spänner över många skolämnen. Givarna är nyckelkomponenter, men riskerar trots det att hamna mellan stolarna och ämnesgränserna! Givarelement

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTROTEKNK MASKNKONSTRUKTON KTH TENTAMENSUPPGFTER ELEKTROTEKNK MED SVAR Elektroteknik för MEDA och CL, MF1035 014 06 05 14:00 18:00 Du får lämna salen tidigast 1 timme efter tentamensstart. Du får, som

Läs mer

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7. Laboration Tema OP Analog elektronik för Elkraft 7.5 hp 1 Applikationer med operationsförstärkare Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka

Läs mer

Examinator: William Sandqvist Tel

Examinator: William Sandqvist Tel Institutionen för Tillämpad IT Ordinarie tentamen i Givare och Ställdon Kurskod: 6B67 (Ten1 p) Datum: 0/1 006 Tid: 8.30-1.30 Examinator: William Sandqvist Tel. 790 44 87 Tentamensinformation Hjälpmedel:

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR 1 ELEKTOTEKNK MSKNKONSTKTON KTH TENTMENSPPGTE ELEKTOTEKNK MED SV Elektroteknik M1016 017-08-1 13.00-17:00 Du får lämna salen tidigast 1 timme efter tentamensstart. Du får, som hjälpmedel, använda räknedosa,

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad megger)

Isolationsprovning (så kallad megger) Isolationsprovning (så kallad megger) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

nmosfet och analoga kretsar

nmosfet och analoga kretsar nmosfet och analoga kretsar Erik Lind 22 november 2018 1 MOSFET - Struktur och Funktion Strukturen för en nmosfet (vanligtvis bara nmos) visas i fig. 1(a). Transistorn består av ett p-dopat substrat och

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad meggning)

Isolationsprovning (så kallad meggning) Isolationsprovning (så kallad meggning) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Lik- och Växelriktning

Lik- och Växelriktning FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Feb 2015 2 Innehåll

Läs mer

X-tenta ET Figur 1. Blockschema för modell av det nordiska kraftsystemets frekvensdynamik utan reglering.

X-tenta ET Figur 1. Blockschema för modell av det nordiska kraftsystemets frekvensdynamik utan reglering. X-tenta ET 2002 Frekvensdynamik I en simuleringsuppgift studerade du frekvensdynamiken för det nordiska kraftsystemet. Du ska här använda samma modell med blockscheman nedan och samma värden på olika storheter

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2013-03-11 Sal R41 Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik E6 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen

Läs mer

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar I denna laboration får du träna att koppla upp kretsar baserat på kretsscheman, göra mätningar med multimetern samt beräkna strömmar och spänningar i en krets.

Läs mer

2E1112 Elektrisk mätteknik

2E1112 Elektrisk mätteknik 2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2007-12-21 kl 8 12 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter med

Läs mer

Emotron FDU 2.0 Frekvensomriktare

Emotron FDU 2.0 Frekvensomriktare Emotron FDU 2.0 Frekvensomriktare Datablad Svenska Emotron FDU 2.0 Frekvensomriktare Elektriska specifikationer för olika modeller Tabell 1 Typisk motoreffekt vid nätspänning 400 V Modell Max. utström

Läs mer

Motorprincipen. William Sandqvist

Motorprincipen. William Sandqvist Motorprincipen En strömförande ledare befinner sig i ett magnetfält B (längden l är den del av ledaren som befinner sig i fältet). De magnetiska kraftlinjerna får inte korsa varandra. Fältet förstärks

Läs mer

FYD101 Elektronik 1: Ellära

FYD101 Elektronik 1: Ellära FYD101 Elektronik 1: Ellära Laboration 1: Grundläggande instrumenthantering Förberedelse: Du måste känna till följande Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning Hur ett digitalt instruments

Läs mer

Tentamen Elenergiteknik

Tentamen Elenergiteknik IEA Elenergiteknik 1(6) Tentamen Elenergiteknik 14 mars 2017, kl 14.00-19.00 i sal Sparta C och D Tillåtna hjälpmedel: Kursbok, eget formelark enligt anvisningar, miniräknare, TEFYMA eller liknande formelsamling.

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK ELEKTOTEKNK MSKNKONSTKTON KTH Tentamen med lösningsförslag. En del skrivutrymme borttaget. nlämningstid Kl: TENTMENSPPGFTE ELEKTOTEKNK Elektroteknik för Media och CL. MF035 (4F4) 0 05 5 9:00 3:00 För godkänt

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK ELEKTOTEKNIK MSKINKONSTKTION KTH TENTMENSPPGIFTE I ELEKTOTEKNIK Elektroteknik för MEDI och CL, MF1035 2017-06-01 08:00-12:00 Du får lämna salen tidigast 1 timme efter tentamensstart. Du får, som hjälpmedel,

Läs mer

Mät resistans med en multimeter

Mät resistans med en multimeter elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om

Läs mer

Förberedelseuppgifter DC (Likström)

Förberedelseuppgifter DC (Likström) Likström och likströmsmotorn (laboration LIM) Förberedelseuppgifter DC (Likström) Under laborationen skall likströmmar mätas med en analog multimeter (visarinstrument) och likspänningar med en digital

Läs mer

Laborationshandledning för mätteknik

Laborationshandledning för mätteknik Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti

Läs mer

Mät kondensatorns reaktans

Mät kondensatorns reaktans Ellab012A Mät kondensatorns reaktans Namn Datum Handledarens sign Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning på växelströmkretsar

Läs mer

För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet.

För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet. Kortslutningsskydd För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet. Utströmmen passerar R4, ett lågohmigt

Läs mer