Operationsförstärkaren
|
|
- Patrik Hermansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Operationsförstärkaren elektroteknikens "universalbyggsten" William Sandqvist 1
2 Förstärkare En ensam transistor kan användas till att förstärka strömmar eller spänningar. Med flera samverkande transistorer kan man åstadkomma mycket hög förstärkning. Samtidigt vet vi att transistorers strömförstärkningsfaktor och övriga datauppgifter varierar kraftigt från exemplar till exemplar. Det blir därför svårt att serietillverka transistorförstärkare med en förutberäknad förstärkning. En ensam transistor kan förstärka svaga växelspänningar upp till 100 ggr. Vid höga förstärkningar blir emellertid förvrängningen av signalen, distorsionen, hög. Fabrikanter av transistoriserade mätförstärkare väljer då istället att tillverka förstärkare med mycket hög (men inte så noga bestämd) förstärkning. Genom ett förfarande som kallas för motkoppling kan förstärkarna "strypas" så att de ger lägre, men istället bättre definierad och stabil förstärkning. Förstärkningen ställs vanligtvis in med hjälp av några yttre resistorer. Operationsförstärkare började användas under rör-eran på 1950-talet. Sedan 1950-talet har man använt sådana "motkopplade" förstärkare för att utföra vissa matematiska funktioner såsom addition, subtraktion och integrering. Först med vacuumrör, senare med transistorer. 2
3 En analogimaskin uppbyggd av OP-förstärkare, föregångaren till vår tids datorsimuleringar med Matlabprogrammet Simulink. De har sedan den tiden haft namnet operationsförstärkare. Idag utgör de den analoga elektroteknikens "universalbyggstenar". De finns att tillgå som färdiga komponenter med goda prestanda och till låg kostnad. Operationsförstärkare i en 8-bens plastkapsel. Operationsförstärkaren har ett komplicerat schema och innehåller ett tjugotal transistorer. I princip består den av ett antal efter varandra följande så kallade differensförstärkare. För att förstå operationsförstärkaren måste man därför först bekanta sig med differensförstärkaren. Operationsförstärkarens schema. En operationsförstärkare har ett komplicerat schema, men i princip är den uppbyggd av flera differensförstärkare. 3
4 Differensförstärkaren I mättekniken behöver man ofta mäta svaga signaler i en omgivning med starka elektriska störningar. Ett viktigt hjälpmedel är då den så kallade differensförstärkaren. Om spänningarna U A och U B på ingångarna är lika stora påverkas inte utsignalen. Om det är en skillnad mellan spänningarna U A och U B så påverkas utsignalen kraftigt. I figuren ovan visas en differensförstärkare med två transistorer (detta är bara en principskiss). Till vänster i figuren får båda transistorerna samma insignal. Av symmetriskäl kommer då båda transistorerna att leda lika mycket, och spänningsfallen över utgångsresistorerna (kollektorresistorerna) blir detsamma. Förstärkarens utsignal är spänningen över en voltmeter som kopplats mellan de båda utgångsresistorerna. Voltmetern gör inget utslag så länge båda transistorernas ingångar nås av samma insignal, inspänning. En spänning som är gemensam för båda ingångarna brukar kallas för en CommonModespänning. Differensförstärkaren är, som vi ser, okänslig för Commonmodespänningar. Commonmodespänningar undertryckes. I figuren ovan till höger visas vad som händer när differensförstärkarens ingångar har olika inspänningar. Skillnaden mellan inspänningarna brukar kallas för DifferentialMode-spänning. Den transistor som har den högsta inspänningen leder mest och tar över den största delen av strömmen. Spänningsfallen över över utgångsresistorerna (kollektor-resistorerna) blir olika och voltmetern gör utslag. Man kan se att differensförstärkaren är mycket känslig för skillnaden, differensen, mellan inspänningarna. Om vi kallar den spänning som voltmetern visar för U C och förstärkningen för F, får vi följande samband: U C = F (U A - U B ) I figuren med Operationsförstärkarens schema kan man med lite fantasi "hitta" flera transistorpar som utgör differensförstärkarsteg! 4
5 Ex. EKG-mätning - här behövs en differensförstärkare! Kanske har Du varit med om en EKG-mätning? Hjärtats slag orsakas av elektriska urladdningar i hjärtmuskeln. Svaga elektriska strömmar läcker från hjärtat ut i kroppen och vidare ut till huden. Dessa elektriska "signaler" från hjärtat, kan fångas upp från huden med en Nobelprisbelönad teknik, för att sedan användas vid diagnosticeringen av olika hjärtsjukdomar. EKG-mätningen är en svår mätuppgift. En svag signal (ung. 1 mv) ska fångas upp i en miljö med starka elektriska störningar från övrig elektrisk utrustning (tex. lysrör, elektriska fläktar, elektriska element mm.). Vid mätning med mätgivare står man ofta inför samma svåra mätuppgift - och lösningen är densamma - differensförstärkaren. EKG-signalen är svag, maximalt 1 mv. Störningar uppträder lika på bägge ingångarna och undertrycks därför av differensförstärkaren. Vid en EKG-mätning kan man tex. registrera den elektriska spänningen mellan vänster och höger arm. Denna beror på de elektriska urladdningarna i hjärtmuskeln som ju befinner sig mellan armarna, men spänningen kommer också att bero på de elektriska och magnetiska störningar som strålar ut från elektriska installationer i undersökningsrummet. Tyvärr dominerar dessa störningar över den svaga EKG-signalen. Om de två ledningarna från armarna dras nära varandra kommer de att påverkas av exakt samma störningar i förhållande till jord (som här är hela kroppen). Genom att mäta med tre ledningar, två mätledningar och jord, kan en differensförstärkare undertrycka de starka störningarna och därmed mäta EKG-signalen! 5
6 Operationsförstärkaren Förstärkning Operationsförstärkaren är en differensförstärkare. Inuti förstärkaren finns det flera samverkande differensförstärkarsteg vilket ger den en mycket hög förstärkning, tex. F = ggr. För förstärkaren gäller: U C = F (U A - U B ) Spänningsmatning Förstärkaren matas i allmänhet från ett dubbelt spänningsaggregat med spänningarna +15V och - 15V. Jord, den referensspänning som är gemensam för insignaler och utsignal är då spänningsaggregatets 0-punkt. Både insignaler och utsignaler kan vara positiva eller negativa i förhållande till denna punkt. Utspänning och utström Spänningen på förstärkarens utgång kan inte bli högre eller lägre än matningsspänningen, tex. +15V och -15V. I praktiken blir det det alltid ett spänningsfall inuti OP-förstärkaren på en till två Volt, så utspänningen kan tex. inte nå över +13V, eller nå under -13V. Dessa gränser kallar man för ±U Cmax. OP-förstärkarens utgång kan inte leverera hur stora strömmar som helst. Nästan alltid är OPförstärkare försedda med en inbyggd strömbegränsningskrets, så att förstärkaren ska bli kortslutningssäker och "goof-proof" (idiotsäker). Strömgränserna kallar man för ±I Cmax. (Det är inte säkert att de positiva och negativa gränserna har samma värde, som vi för enkelhets skull antagit här) Ex. OP-förstärkaren som komparator En OP-förstärkare har förstärkningen F = ggr. (Se figuren ovan). Förstärkaren spänningsmatas med ± 15V, den maximala utspänningen är U Cmax = ±13V. Vad blir utspänningen U C för följande insignalkombinationer? U A U B U C -0,2 +0,1 +0,1-0,
7 Lösning: U C = F (U A - U B ) = (-0,2 - +0,1) = V Men det är väl ändå inte möjligt? Nej utspänningen kan ju som mest/minst bli ±13V, så svaret blir: U C = -13V. U C = (+0,1 - -0,2) = V. Svaret blir: U C = +13V. U C = ( ) = V. Svaret blir: U C = +13V. När OP-förstärkaren används utan extra komponenter kallar man kopplingen för komparator (=jämförare). Så fort U A > U B blir U C lika med det maximala positiva värdet, och så fort U A < U B blir U C lika med det maximala negativa värdet. Utsignalen blir digital av typen "1"/"0". Om U B är en spänningsreferens, så kan komparatorn med god noggrannhet "säga" om U A är större eller mindre än denna. OP-förstärkaren som komparator. Med en potentiometer kan man ställa in olika referensspänningar. När spänningen på ingången passerar referensvärdet slår utgången om. Utgångsspänningen pendlar mellan maxvärdena. Två antaganden När man räknar på OP-förstärkare brukar man alltid göra två förenklingar. För det första är förstärkarens spänningsförstärkning så hög, att man alltid kan säga att det inte är någon spänningsskillnad mellan A och B ingången. Vore det någon märkbar skillnad skulle utgången direkt hamna på maxvärdet (se exemplet med komparatorn). För det andra innehåller OP-förstärkaren så många transistorer att strömförstärkningen är hög. Det behövs då knappt någon ström alls in till A och B ingångarna för att driva förstärkarens utström. Dessa två antaganden förenklar i hög grad beräkningar på OP-förstärkare. (Se figuren). 7
8 Icke inverterande koppling I allmänhet är OP-förstärkarens höga förstärkning alldeles för mycket. I figuren har förstärkarens utgång kopplats till minus-ingången via en spänningsdelare med R 1 och R 2. Detta får till följd att förstärkningen "stryps" till ett värde som bestäms av spänningsdelaren. Förstärkaren förstärker signalen från en givare med spänningen E och den inre resistansen R I. Givaren är direkt ansluten till förstärkarens A-ingång. Enligt antagandet ovan behöver ingången ingen ström. Det blir då inget spänningsfall över givarens inre resistans så U IN = E. Eftersom det inte är någon skillnad mellan spänningen på A-ingången och B-ingången så måste den negativa B-ingången ha samma spänning som A-ingången, dvs. U B = U A = U IN = E. För spänningsdelaren gäller spänningsdelningsformeln: U B = U IN = U UT R 1 /(R 1 +R 2 ). Förstärkningen blir: F = U UT /U IN = 1 + R 2 /R 1 Max-gränserna Det är lätt hänt att kombinationen av insignal och inställd förstärkning leder till värden som överstiger OP-förstärkarens max-gränser. Man måste därför alltid kontrollera sina beräkningar mot strömgränsen och spänningsgränsen. 8
9 Antag att OP-förstärkarens utgångsström går till en belastning med resistansen R L. Ett bra hjälpmedel är ett diagram med axlarna U C och I C. Bildar man kvoten U Cmax /I Cmax får man veta vid vilken belastningsresistans R L som strömgräns och spänningsgräns uppnås samtidigt. Om R L < U Cmax /I Cmax är det strömgränsen som är begränsande. Spänningen kan då aldrig överstiga I Cmax R L. Om R L > U Cmax /I Cmax är det spänningsgränsen som är begränsande. Strömmen kan då aldrig överstiga U Cmax /R L. Motsvarande värden gäller även de negativa gränserna. Inverterande koppling Den vanligaste OP-kopplingen kallas för den inverterande kopplingen. Som namnet antyder så kommer utspänningen alltid att ha motsatt polaritet mot inspänningen. Detta kan låta som en allvarlig komplikation, men många gånger saknar "polaritetsbytet" betydelse. Om tex. utspänningen används av ett mätinstrument kan man skifta anslutningsledningarna för att på så sätt komma ifrån den felaktiga spänningsriktningen. Ett annat sätt är att ha två förstärkare efter varandra, där den andra förstärkaren vänder tillbaka spänningen. För att härleda ett utryck för förstärkningen använder man samma förenklingar som tidigare. Ingen ström till OP-förstärkarens ingångar, och inget spänningsfall mellan ingångarna. Med Kirchoffs spänningslag får man för OP-förstärkarens ingångskrets: U IN - I R 1-0 = 0 Eftersom inga strömmar går in i OP-förstärkaren så måste strömmen I gå vidare genom R 2 och där ge upphov till spänningen på utgången: 0 - I R 2 - U UT = 0 Förstärkningen blir: F = U UT /U IN = - R 2 /R 1 9
10 Man brukar jämföra denna OP-förstärkarkoppling med en gungbräda! Inresistansens betydelse Så fort förstärkaren används, tex för att förstärka svaga signaler från en givare, måste man modifiera uttrycket för förstärkningen. Eftersom förstärkaren drar en ström genom givaren (den ström vi tidigare kallat för I) blir det ett spänningsfall i givarens inre resistans I R I. Den spänning U IN som förstärks blir därför lägre än givarens E. Om givarens inre resistans R I är känd, tar man enklast hänsyn till denna genom att se den som seriekopplad med R 1. Givarens spänning E förstärks i själva verket av en förstärkare som har ingångsresistorn R' 1 = R I + R 1! F' = U UT /E = - R 2 /R' 1 De verkliga strömmarna Elektrotekniker brukar inte rita ut matningsspänningar till OP-förstärkare, de är i stället underförstådda. Inverterarkopplingen är svår att förstå om man utelämnar spänningsmatningen, så därför har den tagits med i figuren nedan. 10
11 I figuren visas hur strömmen flyter från givaren och in till förstärkaren. Eftersom det inte går några strömmar till förstärkarens ingångar måste strömmen fortsätta genom resistorn R 2. Spänningen på OP-förstärkarens utgång är negativ, och därför kan strömmen fortsätta in i OPförstärkaren. Strömmen lämnar OP-förstärkaren genom pluspolen i det negativa spänningsaggregatet för att återvända till givaren. Även strömmen till lasten R L går genom det negativa spänningsaggregatet. (Hade inspänningen varit negativ hade utspänningen blivit positiv, och alla strömmar hade gått genom det positiva spänningsaggregatet och ut genom OP-förstärkaren.) Fortfarande gäller att OP-förstärkarens utgång har spänningsgränser ±U Cmax och strömgränser ±I Cmax. Dessa behandlas på samma sätt som med den icke inverterande kopplingen. Differensförstärkarkopplingen (Härledning av förstärkningsformeln) 11
12 Differensförstärkarkopplingen kan ses som en kombination av inverterande och icke inverterande koppling. Man följer strömmen I och använder Kirchoffs spänningslag för att ställa upp två samband: U B - I R 1 - U - = 0 U - - I R 2 - U UT = 0 Spänningen U + fås med spänningsdelningsformeln ur U A : U + = U A R 2 / ( R 2 + R 1 ) Till sist konstaterar man att spänningarna U + och U - är lika (det är ingen spänningsskillnad mellan OP-förstärkarens ingångar): U + = U - U UT kan lösas ut ur de totalt fyra ekvationerna. Kopplingens nackdelar Uttrycket för differensförstärkarens förstärkning utgår ifrån att man har två par identiska resistorer med värdena R 1 och R 2. I praktiken har alltid resistorer tillverkningstoleranser, och då blir förstärkarens egenskaper inte de önskade. Precis som med den inverterande kopplingen "drar" dessutom förstärkarens ingångar ström. Dessa problem gör att kopplingen bör undvikas till förmån för så kallade instrumentförstärkare. Instrumentförstärkaren Det finns speciella förstärkarkopplingar med tre OP-förstärkare som kallas för instrumentförstärkare. De finns att köpa som kompletta enheter. I kopplingsschemat finns en differenskoppling med förstärkningen 1 ggr som har icke inverterande förstärkare på ingångarna. Förstärkningen kan ställas in med en enda resistor R G. Resistorerna märkta R 0 och R 1 är fabrikstrimmade (man kan tex ha "brännt bort" material med en laser om resistorerna haft för låga värden). En instrumentförstärkare kostar c:a 100:-. (En vanlig OP-förstärkare kostar c:a 10:-). 12
13 Schmitt-trigger I figuren visas en komparator med +ingången för enkelhets skull ansluten till jord, referensspänningen är således U REF = 0. Varje gång inspänningen U IN passerar 0 så "slår" komparatorn om. (Man kan kalla detta specialfall för en nollgenomgångsdetektor.) Om en komparator ingår i ett reglersystem, tex som termostat till ett värmeelement, så är risken stor att den slår på och av elementet ideligen, med stort slitage på utrustningen som följd. En ofta använd komparatorvariant är Schmitt-triggern. Här har man olika tillslags- och frånslagsnivåer. Om denna koppling används som termostat till ett element, så kommer den att slå av elementet vid frånslagsnivån, men på elementet först efter ett längre tids avsvalning, då temperaturen sjunkit tillslagsnivån. In- och urkoppling av elemetet sker därmed mer sällan och slitaget minskar. Schmitt-triggern har en resistor R 2 mellan utgången och +ingången. Detta ger den positiv återkoppling. Om den börjar "slå om", så hjälper utgångsspänningen till så att förloppet fullföljs. Omslaget går därför snabbt och säkert (snap action). Utgångsspänningen U UTmax delas mellan resistorerna R 2 och R 1 (enligt spänningsdelningsformeln). Spänningen över R 1 förskjuter omslagsspänningen med beloppet U T. Man brukar säga att Schmitt-triggern har hysteres. 13
14 14
OP-förstärkaren, INV, ICKE INV Komparator och Schmitt-trigger
OP-förstärkaren, INV, ICKE INV Komparator och Schmitt-trigger Resistiv förskjutningsgivare OP-förstärkare OP-förstärkaren, operationsförstärkaren, är den analoga elektronikens mest universella byggsten.
Läs merSignalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016
Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, inledning Förstärkning o Varför förstärkning. o Modell för en förstärkare. Inresistans och utresistans o Modell för operationsförstärkaren
Läs merOperationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )
Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel 8.1-8.2, 8.5 (öersiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger ) Förstärkare Förstärkare Ofta handlar det om att förstärka en spänning men kan äen ara en ström
Läs merElektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare
Elektroteknikens grunder Laboration 3 OPförstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 Mål Du ska i denna laboration studera tre olika användningsområden för OPförstärkare. Den ska användas som komparator,
Läs mer5 OP-förstärkare och filter
5 OP-förstärkare och filter 5.1 KOMPARATORKOPPLINGAR 5.1.1 I kretsen nedan är en OP-förstärkare kopplad som en komparator utan återkoppling. Uref = 5 V, Um= 13 V. a) Rita utsignalen som funktion av insignalen
Läs merOperationsförstärkarens grundkopplingar.
Operationsförstärkarens grundkopplingar. Vi har i tidigare artikel bekantat oss med operationsförstärkaren som komparator. Här tittar vi närmare på OP-förstärkaren som just förstärkare. Finessen med op-förstärkaren
Läs merLaboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser Decibel Ett relativt mått på effekt, med enheten [db]: Man kan också mäta absoluta värden genom att relatera till en referens: Impedans på ingång och
Läs merMoment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 4 Operationsförstärkare
Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 4 Operationsförstärkare Jan Thim 1 F4: Operationsförstärkare Innehåll: Introduktion Negativ återkoppling Applikationer Felsökning 2 1 Introduktion Operationsförstärkaren
Läs merUmeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.
Laboration Tema OP Analog elektronik för Elkraft 7.5 hp 1 Applikationer med operationsförstärkare Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka
Läs merEtt urval D/A- och A/D-omvandlare
Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer
Läs merFigur 1 Konstant ström genom givaren R t.
Automationsteknik Övning givaranpassning () Givaranpassning Givare baseras ofta på att ett materials elektriska egenskaper förändras när en viss fysikalisk storhet förändras. Ett exempel är temperaturmätning
Läs mer(c) Summatorn. och utspänningen blir då v ut = i in R f. Med strömmen insatt blir utspänningen v ut = R f ( v 1. + v 2. ) eller omskrivet v ut = ( R f
Elektronik för D Bertil Larsson 03-05-3 Sammanfattning föreläsning 7 Mål Olika OP-kopplingar, komparatorn Summatorn I transimpedansförstärkaren (sammanfattning föreläsning 5) förstärks en inström till
Läs merFörstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.
Föreläsning 3 20071105 Lambda CEL205 Analoga System Genomgång av operationsförstärkarens egenskaper. Utdelat material: Några sidor ur datablad för LT1014 LT1013. Sidorna 1,2,3 och 8. Hela dokumentet (
Läs merVanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Bo Tannfors 1996-09-22 Vanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren Laboration E36 ELEKTRO Laboration E36 Vanliga förstärkarkopplingar
Läs merKonstruktion av volt- och amperemeter med DMMM
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Lars Wållberg Stig Esko 1999-10-12 Rev 1.0a Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM LABORATION E233 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad
Läs merKrets- och mätteknik, fk
Krets- och mätteknik, fk Bertil Larsson 2014-08-19 Sammanfattning föreläsning ecka 1 Mål Få en förståelse för förstärkare på ett generellt plan. Kunna beskria olika typer a förstärkare och kra på dessa.
Läs merMätning med termoelement 1. Den fysikaliska bakgrunden
Mätning med termoelement 1. Den fysikaliska bakgrunden Metaller är goda elektriska ledare liksom värmeledare. Om temperturen 1 ϑ 1 längs ett stycke metall varierar, kommer även laddningstätheten i detta
Läs merAutomationsteknik Laboration Givarteknik 1(6)
Automationsteknik Laboration Givarteknik () Laboration Givarteknik I denna laboration ska trådtöjningsgivare i bryggkoppling och med tillhörande förstärkare studeras. Vidare ska ett termoelement undersökas.
Läs merHalvledare. Transistorer, Förstärkare
Halvledare Transistorer, Förstärkare Om man har en två-ports krets v in (t) ~ v ut (t) R v ut (t) = A v in (t) A är en konstant: Om A är mindre än 1 så kallas kretsen för en dämpare Om A är större än 1
Läs merDu har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )
Projektuppgift Digital elektronik CEL08 Syfte: Det här lilla projektet har som syfte att visa hur man kan konverterar en analog signal till en digital. Här visas endast en metod, flash-omvandlare. Uppgift:
Läs merTentamen i Elektronik fk 5hp
Tentamen i Elektronik fk 5hp Tid: kl 9.13. Måndagen den 16 Mars 29 Sal: Bingo Hjälpmedel: formelsamling elektronik (14 sidor), formelsamling ellära samt valfri räknare. Maxpoäng: 3 Betyg: 12p3:a, 18p4:a
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik Cederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D1 2001-05-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet
Läs merFör att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet.
Kortslutningsskydd För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet. Utströmmen passerar R4, ett lågohmigt
Läs mernmosfet och analoga kretsar
nmosfet och analoga kretsar Erik Lind 22 november 2018 1 MOSFET - Struktur och Funktion Strukturen för en nmosfet (vanligtvis bara nmos) visas i fig. 1(a). Transistorn består av ett p-dopat substrat och
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00. Uppgifterna i tentamen ger totalt 60p. Uppgifterna är inte ordnade
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik ederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 03 för D 200-08-20 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel
Läs mer1 Laboration 1. Bryggmätning
1 Laboration 1. Bryggmätning 1.1 Laborationens syfte Att studera bryggmätningar av fysikaliska storheter, speciellt kraft och temperatur. 1.2 Förberedelser Läs in laborationshandledningen samt motsvarande
Läs mer2. Strömförstärkare: Både insignal och utsignal är strömmar. Förstärkarens inresistans
1 Föreläsning 1, Ht 2 Hambley asnitt 11.11, 14.1 Fyra typer a förstärkare s 0 s i ut s in i A in ut L s in i G L in 0 Spänningsförstärkare Spänningströmförstärkare (transadmittansförst.) i in 0 i in i
Läs merLaboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare
Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare 1 1 Introduktion Denna laboration baseras på två äldre laborationer (S4 trådtöjningsgivare samt Instrumentförstärkare). Syftet med laborationen är
Läs merBygg en entransistors Booster till datorn eller MP3-spelaren
Bygg en entransistors Booster till datorn eller MP3-spelaren De högtalare som levereras till datorerna har oftast högst mediokra data. Men genom att kombinera lite enkel teknik från elektronikens barndom
Läs merUndersökning av logiknivåer (V I
dlab002a Undersökning av logiknivåer (V I Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Vid såväl konstruktion som felsökning och reparation av digitala kretskort är det viktigt att
Läs merWheatstonebryggans obalansspänning
Wheatstonebryggans obalansspänning Punkterna A och B ligger på ungefär halva batterispänningen. A ligger närmare +polen och B närmare -polen. Skillnaden U AB kan mätas med en känslig millivoltmeter ansluten
Läs merTENTAMEN Tillämpad mätteknik, 7,5 hp
Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik Stig Esko Nils Lundgren Jan-Åke Olofsson TENTAMEN Tillämpad mätteknik, 7,5 hp Fredag 20 januari, 2012 Kl 9.00-15.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Tentamen
Läs merLaboration 1: Likström
1. Instrumentjämförelse Laboration 1: Likström Syfte och metod Vi undersöker hur ett instruments inre resistans påverkar mätresultatet. Vi mäter spänningar med olika instrument och inställningar, och undersöker
Läs merHambley: OBS! En del av materialet kommer att gås igenom på föreläsningen
Föreläsning 3, 2/ Hambley: 4.2 4.4 OBS! En del a materialet kommer att gås igenom på föreläsningen den 9/. Operationsförstärkare [4.] Operationsförstärkaren (operational amplifier eller opamp.) uppfanns
Läs merLaboration - Operationsfo rsta rkare
6-8- Laboration - Operationsfo rsta rkare 6-8- Introduktion och redovisning Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka små signaler, för att
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 03 för D 2000-05-03 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är
Läs merAnalog till Digitalomvandling
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2006-09-21 Analog till Digitalomvandling Vi börjar med det omvända. Digital insignal och analog utsignal. Digital in MSB D/A Analog ut LSB Om man har n bitar
Läs merTentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2
Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2 Tid: kl 9.13. Måndagen den 16 augusti 21 Sal: O125 Hjälpmedel: formelsamling elektronik, formelsamling ellära samt valfri räknare. Maxpoäng: 3 Betyg: 12p3:a, 18p4:a
Läs merOP-förstärkare. Idealiska OP-förstärkare
Idealiska OP-förstärkare OP-förstärkare (OPerational Amplifier, OPA), är en fullt fungerande förstärkare som har tillverkats på en kisel-skiva genom att N- och P-dopa olika områden av kiselkristallen för
Läs merAnalog till Digitalomvandling
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2005-09-20 Analog till Digitalomvandling Om man har n bitar kan man uttrycka 2 n möjligheter. Det största nummeriska värdet är M = 2 n -1 För tre bitar blir
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07
Tentamen i Elektronik, ESS00, del 4,5hp den 9 oktober 007 klockan 8:00 :00 För de som är inskrivna hösten 007, E07 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00,
Läs merAutomation Laboration: Reglering av DC-servo
Automation Laboration: Reglering av DC-servo Inledning I denna laboration undersöks reglering dels av varvtalet och dels av vinkelläget hos ett likströmsservo. Mätsignal för varvtal är utsignalen från
Läs merTentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006
Tentamen i Elektronik för F, 3 januari 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare Du har fått tag på 6 st glödlampor från USA. Tre av dem visar 60 W och tre 40 W. Du skall nu koppla
Läs merEllära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)
Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter
Läs merStrömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning
elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning
Läs merMoment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 3 Transistorförstärkare
Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 3 Transistorförstärkare Jan Thim 1 F3: Transistorförstärkare Innehåll: Introduktion GE-steget EF-steget GB-steget Flerstegsförstärkare Felsökning 2 1 Förstärkare
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002 Lab nr 3 Laborationens namn Halvledarkomponenter Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Halvledarkomponenter I den här laborationen skall du
Läs merAD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1
AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/
Läs merEn ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.
F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans
Läs merLaboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)
Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Likspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska
Läs merFöreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren
Föreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren /Krister Hammarling 1 Transistorn Innehåll: Historia Funktion Karakteristikor och parametrar Transistorn som förstärkare Transistorn som switch Felsökning
Läs merSolar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.
Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda
Läs merExperiment med schmittrigger
dlab00a Experiment med schmittrigger Namn Datum Handledarens sign. Varför denna laboration? Schmittriggern är en mycket användbar koppling inom såväl analog- som digitaltekniken. Ofta används den för att
Läs merTentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen
Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 Exempeltentamen Uppgifterna i tentamen ger
Läs merFÖRELÄSNING 3. Förstärkaren. Arbetspunkten. Olika lastresistanser. Småsignalsschemat. Föreläsning 3
FÖRELÄSNING 3 Förstärkaren Arbetspunkten Olika lastresistanser Småsignalsschemat Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 1(36) Förstärkaren (S&S4 1.4, 5.2, 5.4, 5.5, 5.6/
Läs merElektronik 2018 EITA35
Elektronik 2018 EITA35 Föreläsning 2 lp2 VV, VI, IV och IV genom återkoppling Inverterande VV 1 Information Elektroniska Frågor börjar denna veckan! Tentan är rättad väntar på att resultat ska läggas in
Läs merKurskod: 6B2267 (Ten1 2p) Examinator: William Sandqvist Tel
Institutionen för Tillämpad IT Omtentamen i Givare och Ställdon (även omtentamen Mekatronik-komponenter 6B31 med annan rättning) Kurskod: 6B67 (Ten1 p) Datum: 10/4 007 Tid: 13.00-17.00 Examinator: William
Läs merTentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan 2012 8:00-13:00
Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 den 14 jan 2012 8:00-13:00 Uppgifterna i tentamen
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E106 nbyggd Elektronik F1 F3 F4 F Ö1 Ö PC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys
Läs merLaborationshandledning för mätteknik
Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti
Läs merLaboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning
TSTE20 Elektronik Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning v0.3 Kent Palmkvist, ISY, LiU Laboranter Namn Personnummer Godkänd Översikt I denna labroation ska en enkel Analog till Digital (A/D)
Läs merTentamen i Elektronik - ETIA01
Tentamen i Elektronik - ETIA01 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2015-10-21 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60 poäng. Uppgifterna är inte ordnade på något
Läs merLaborationshandledning för mätteknik
Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 2 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti
Läs merLaboration II Elektronik
817/Thomas Munther IDE-sektionen Halmstad Högskola Laboration II Elektronik Transistor- och diodkopplingar Switchande dioder, D1N4148 Zenerdiod, BZX55/C3V3, BZX55/C9V1 Lysdioder, Grön, Gul, Röd, Vit och
Läs merSammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6)
Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6) Kapitel 1: sid 1 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd
Läs merTSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg
TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg Version 0.3 Mikael Olofsson Kent Palmkvist Prakash Harikumar 18 mars 2014 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer ni
Läs merTentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E
Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E 003-0-4 Tentamen omfattar poäng. 3 poäng per uppgift. 0 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa. För full poäng krävs
Läs merLaboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C
Namn: Laborationen godkänd: Tekniska gränssnitt 7,5 p Vt 2014 Laboration 5 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Temperaturmätning med analog givare. Syftet med laborationen är att studera analog
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 013 för D1 1999-04-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är
Läs merInduktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch)
Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch) Om spolar och resonanskretsar Pot Core Såväl motstånd som kondensatorer kan vi oftast betrakta som ideala, det vill säga
Läs merIsolationsförstärkare
Isolationsförstärkare Säker överföring av signaler med hjälp av elektriskt isolerade delar Agneta Bränberg dec 2014 Behov av galvanisk (elektrisk) isolation mellan signalkällan och resten av mätsystemet
Läs merSM Serien Strömförsörjning
Resistorn Resistorn, ett motstånd mot elektrisk ström. Resistans är ett engelskt ord för motstånd. Det är inte enbart ett fackuttryck utan är ett allmänt ord för just motstånd. Resist = göra motstånd Resistance
Läs merElektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar
Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik ederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 03 för D 000-03-3 Tentamen omfattar 40 poäng, poäng för varje uppgift. 0 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa.
Läs merGrundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling
Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning Datorer nns nu i varje sammanhang. Men eftersom vår värld är analog, behöver vi något sätt att omvandla t.ex. mätvärden till digital form, för att datorn
Läs merSM Serien Strömförsörjning. Transistorn
Transistorn Transistorn är en av de viktigaste uppfinningar som gjorts under modern tid. Utan denna skulle varken rymdfärder eller PC-datorer vara möjliga. Transistorn ingår som komponent i Integrerade
Läs merTentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005
Tentamen i Elektronik för F, juni 005 Tid: 83 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare CEQ: Fyll i enkäten efter det att du lämnat in tentan. Det går bra att stanna kvar efter 3.00
Läs merTentamen Systemkonstruktion
Tentamen Systemkonstruktion Namn:. Program: Elektroteknik, Mikrodatorsystem Datum: 07-12-19 Tid: 13:30-18:30 Lokal A0323 Hjälpmedel: Linjal, Miniräknare Bilaga: Ingen Examinator: Anders Arvidsson Telefon:
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs
Läs merTentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013
Tentamen i Elektronik för E (del ), ESS00, januari 03 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori. Du har en mikrofon som kan modelleras som en spänningskälla i serie med en resistans. Du vill driva
Läs merLösningar till övningsuppgifter i
Lösningar till övningsuppgifter i mätteknik 1. Wheatstonebrygga a. Beräkning av spänningarna U 1 och U 2 Spänningarna kan t ex beräknas med hjälp av spänningsdelning. U 1 = E R 3 R 1 + R 3 U 2 = E R 4
Läs merLABORATION SPÄNNING, STRÖM OCH RESISTANS
LABORATION SPÄNNING, STRÖM OCH RESISTANS Starta simuleringsprogrammet: https://phet.colorado.edu/sims/html/circuitconstruction-kit-dc/latest/circuit-construction-kit-dc_sv.html Välj menyval Introduktion.
Läs mer- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell
Elektroteknik för MF1016. Föreläsning 8 Mikrokontrollern ansluts till omvärden. - Analoga ingångar, A/D-omvandlare o upplösningen och dess betydelse. o Potentiometer som gasreglage eller volymratt. o Förstärkning
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE06 Inbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I,, R, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys
Läs merLaborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik
Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:
Läs merLaboration - Va xelstro mskretsar
Laboration - Va xelstro mskretsar 1 Introduktion och redovisning I denna laboration simuleras spänning och ström i enkla växelströmskretsar bestående av komponenter som motstånd, kondensator, och spole.
Läs merDetta leder till att decibeldefinitionen för en kvot mellan två spänningar blir:
5 FÖRSTÄRKARE I den moderna mättekniken används i stor utsträckning elektroniska komponenter. En av dessa är förstärkaren som oftast används för att omvandla elektriska spänningar så att de får önskad
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK
ELEKTOTEKNK MSKNKONSTKTON KTH Tentamen med lösningsförslag. En del skrivutrymme borttaget. nlämningstid Kl: TENTMENSPPGFTE ELEKTOTEKNK Elektroteknik för Media och CL. MF035 (4F4) 0 05 5 9:00 3:00 För godkänt
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 3 för D 999-3-5 Tentamen omfattar 4 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 2 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa.
Läs merLTK010, vt 2017 Elektronik Laboration
Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning
Läs merElektronik 2018 EITA35
Elektronik 2018 EITA35 Föreläsning 3 lp2 Verklig OP Komparator Summerande förstärkare Differansförstärkare Integrator / Derivator Aktiva Filter 1 Tenta Färdigrättad Tentavisning Idag 12.00-12.20 i labbsalen!
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR 1 Bandbredd anger maximal frekvens som oscilloskopet kan visa. Signaler nära denna
Läs merVideoförstärkare med bipolära transistorer
Videoförstärkare med bipolära transistorer IE1202 Analog elektronik - Joel Nilsson joelni at kth.se Innehåll i 1 Första försöket 1 1.1 Beräkningar....................................... 1 1.1.1 Dimensionering
Läs merSammanfattning av likströmsläran
Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0
Läs merHambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0
1 Föreläsning 2 ht2 Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) Lite om logiska operationer Logiska variabler är storheter som kan anta två värden; sann 1 falsk 0 De logiska variabler
Läs merOlika sätt att bygga förstärkare. Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln. Till sist: Operationsförstärkaren
FÖRELÄSNING 12 Olika sätt att bygga förstärkare Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln Till sist: Operationsförstärkaren Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik
Läs merSystemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:
Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26 Syfte Denna laboration syftar till att bekanta sig med en typ av switchaggregat, boost-regulatorn.
Läs merSM Serien Strömförsörjning. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar.
Zenerdioden. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar. I sin enklaste form tillsammans med ett seriemotstånd, där lasten kopplas parallellt med zenerdioden. I mer avancerade spänningsstabilisatorer
Läs mer