MÖTE MED SVENSK SJUKVÅRD EN FENOMENOLOGISK STUDIE AV MUSLIMSKA INVANDRARKVINNORS UPPLEVELSER AV SVENSK SJUKVÅRD

Transkript

1 Hälsa och Samhälle MÖTE MED SVENSK SJUKVÅRD EN FENOMENOLOGISK STUDIE AV MUSLIMSKA INVANDRARKVINNORS UPPLEVELSER AV SVENSK SJUKVÅRD HALIME OSMAN Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90P Sjuksköterskeprogrammet Oktober 2008 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 MÖTE MED SVENSK SJUKVÅRD EN FENOMENOLOGISK STUDIE AV MUSLIMSKA INVANDRARKVINNORS UPPLEVELSER AV SVENSK SJUKVÅRD HALIME OSMAN Osman, H, Möte med svensk sjukvård. En fenomenologisk studie av muslimska invandrarkvinnors upplevelser av svensk sjukvård. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, Syftet med denna studie var att belysa muslimska kvinnors upplevelse av mötet med svensk hälso- och sjukvård då de själva sökt vård eller sökt vård för en närstående. Tre muslimska invandrarkvinnor djupintervjuades. Intervjuerna skrevs ut i sin helhet och analyserades med den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden som den presenteras av Adamo Giorgi. Kvinnorna i studien var genomgående positiva och nöjda med sin upplevelse av mötet med den svenska hälso- och sjukvården. Enligt informanterna berodde det på vårdpersonalens höga kompetens att kunna tillgodose de outtalade behoven och erbjuda en anpassad omvårdnad för varje individ. Teman som framkom i intervjuerna var Bemötande, Ensamheten i vårdsituationen, Personalens lyhördhet Tacksamhet över den vård man fått samt Betydelsen av information. Det positiva resultatet av mötet med hälso- och sjukvården utgör i viktiga avseenden en motbild till den som man får i beskrivningar av kolleger och studiekamrater under praktiken på sjuksköterskeutbildningen samt i en liknande studie från USA. En förklaring till kvinnornas positiva upplevelse kan vara de övervägande negativa erfarenheter man har från vården i sitt ursprungsland (Libanon). Nyckelord: Deskriptiv fenomenologisk humanvetenskaplig metod, muslimska invandrarkvinnor, möte, transkulturell omvårdnad. 1

3 LIVED EXPERIENCES OF SWEDISH HEALTH CARE INTERVIEWS WITH MUSLIM IMMIGRANT WOMEN. A PHENOMENOLOGICAL APPROACH HALIME OSMAN Osman, H. Lived experiences of Swedish health care. Interviews with Muslim immigrant women. A phenomenological approach. Degree project, 15 Credit Points. Nursing Programme. Malmö University: Health and society, Department of Nursing, The aim of this study was to illuminate Muslim immigrant women s lived experiences of Swedish health care. Three Muslim women were interviewed. The in depth interviews were transcribed in exstenso and analyzed using the phenomenological method described by Adamo Giorgi. The result shows that all of the participating women were very satisfied with Swedish health care mostly due to high competence of staff and their ability to see patient s needs from an individual point of view. The analysis uncovered the following themes or aspects: Staff reception and treatment, the feeling of being alone, staff s sensitive ears, gratitude and the importance of information. The overall positive lived experiences with Swedish health care are in a sense the reverse of reports from colleagues, nurse students during clinical training and an US study on the same theme. One explanation for these overwhelming positive experiences might be their negative experiences of health care in their origin country (Lebanon). Keywords: Lived experience, Muslim immigrant women, The descriptive phenomenological human scientific method, transcultural nursing. 2

4 INNEHÅLL INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Tidigare forskning 4 Professionellt bemötande 5 Transkulturell omvårdnad 5 Kulturkongruent omvårdnad 6 Muslimska kvinnors syn på hälso- och sjukvården i USA 6 SYFTE 7 METOD 7 Den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden 7 Urval av informanter 8 Genomförande av datainsamlingen 8 Analys av data 8 ETISKA ÖVERVÄGANDEN 9 RESULTATREDOVISNING 9 Bemötande 10 Ensamheten i vårdsituationen 11 Lyhördhet 11 Betydelsen av information/kunskap 12 Tacksamhet 13 DISKUSSION 13 Metoddiskussion 13 Resultatdiskussion 14 AVSLUTANDE REFLEKTIONER 16 REFERENSER 17 BILAGOR 18 3

5 INLEDNING Jag är en arabisktalande muslimsk kvinna på 34 år som kommer från Libanon och har bott i Sverige i 18 år. Just nu läser jag sjuksköterskeutbildningen på Malmö Högskola och är inne på min femte termin. Innan mina studier på högskolan har jag arbetat i fem år som undersköterska inom hemsjukvården i Helsingborgs kommun. För att kunna möta människor från främmande kulturer är det viktigt att ha kulturkunskap och inte minst vara medveten om sin egen kultur. Sjuksköterskan är i princip den första kontakten i patientens vårdkedja vid mötet med sjukvården såvida man inte kommer in akut med livshotande tillstånd. Under min arbetsresa har jag stött på många olika fördomar och attityder inom vården gentemot invandrare och framförallt arabisktalande muslimska kvinnor, den grupp som jag valt att studera. För att ge muslimska patienter värdig vård enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) behövs ökad kunskap och förståelse för denna patientgrupps uppfattningar. Gebru (1997) menar att för att sjuksköterskan ska kunna ge en kulturkongruent omvårdnad behöver hon ta ställning till behov som att stödja och bevara en kulturrelaterad anpassning eller kulturrelaterad omformning. Mot denna bakgrund har det känts meningsfullt att som examensarbete försöka belysa några muslimska kvinnors erfarenheter av möten med svensk sjukvård. BAKGRUND I bakgrunden diskuteras tidigare forskning, begreppen professionellt bemötande, transkulturell omvårdnad, kulturkongruent omvårdnad samt muslimska kvinnors syn på hälso- och sjukvården i USA. Tidigare forskning I en artikel, Muslim women s Experiences With Health Care Providers in a Rural Area Of the United States (Simpson & Carter, 2008), använde man sig av en fenomenologisk metod för att belysa muslimska kvinnors upplevelse av sjukvården i några nordamerikanska landsbygdsdistrikt. I studien deltog sju kvinnor som inte hade engelska som modersmål. Flertalet hade arabiska som modersmål och de hade bott minst två år i landet och hade varit i kontakt med vården under de senaste sex månaderna, antingen tillsammans med sina barn eller för att de själva var i behov av sjukvård. Simpson & Carter (a. a) anger att 63 % av muslimska kvinnor i USA inte söker professionell hälso- och sjukvård på grund av att de tror att hälso- och sjukvårdspersonalen inte kan tillräckligt om dem och deras tro för att erbjuda tillfredsställande vård. Vidare menar författarna att kvinnorna inte tyckte sig ha positiva erfarenheter av den lokala hälso- och sjukvårdspersonalen vilket ledde till att de undvek lokala hälso- och sjukvården (a. a). 4

6 Studien byggde på resultat från tidigare forskning där Simpson & Carter fördjupade sig i att ta reda på det specifika i muslimska kvinnors tidigare erfarenheter och upplevelser av den lokala hälso- och sjukvården i USA. De menar att resultatet ska ge en klarare bild av muslimska kvinnors uppfattning om hälso- och sjukvården. Det ska i sin tur öka förståelsen och underlätta för utvecklingen av kulturell, religiös och specifik omvårdnadsutövning. (a. a) I resultatet beskriver Simpson & Carter (2008) att de kunde identifiera tre olika teman som påverkade muslimska kvinnors upplevelser av kontakten med lokala hälso- och sjukvården: (1) vårdgivaren representerar makt, (2) könsrelaterade levnadsregler inom islam och (3) man är obekant med USA:s hälso- och sjukvårdssystem. Författarna menar slutligen att utbildning av muslimska patienter och vårdpersonalen skulle öka möjligheten för patienterna att uppleva tillfredsställande omvårdnad samt en ökad användning av den. Studien visar vidare att engelska språket är ett hinder för dem som inte har det som modersmål. Simpson & Carter (a. a) beskriver de negativa erfarenheterna hos icke engelsktalande patienter i mötet med hälso- och sjukvården. Kvinnor som inte talade engelska upplevde ofta att de bemöttes ovänligt och fick otillfredsställande vård. I samma studie konkluderades att mödravården för muslimska immigranter var otillfredsställande och kan förbättras när kommunikationsmöjligheterna ökar. Professionellt bemötande ICNs (International Council of Nurses) etiska koder och riktlinjer (se Svensk sjuksköterskeförening, 2007) är en vägledning till att handla i överensstämmelse med sociala värderingar och behov. Det är fyra områden som ingår i ICNs etiska koder för sjuksköterskor; Sjuksköterskan och allmänheten, sjuksköterskan och yrkesutövningen, sjuksköterskan och professionen och sjuksköterskan och medarbetare. För att koden skall uppfylla sitt syfte måste den förstås, införlivas och användas av sjuksköterskor i alla aspekter av deras arbete. Transkulturell omvårdnad I Gebru (1997) menar Leininger att det vid kulturmöten ibland finns en tendens att den dominerande gruppen vill påtvinga sin kultur på minoritetsgruppen och det beskriver hon som "cultural imposition" (ung. kulturell påprackning ). Många tvingas att ändra sina vanor på grund av grupptryck och förväntningar från andra med samma eller med en annan etnisk bakgrund. Detta grupptryck kan bero på ett etnocentriskt tänkande och innebär att bara de egna värderingarna är de rätta och att den dominerande kulturen har den kunskap som andra behöver. Inom omvårdnadsvetenskap beskrivs ofta transkulturell omvårdnad men även dess synonyma termer som mångkulturell, interkulturell eller tvärkulturell används Gebru & Willman (2001). Leininger är grundare av begreppet transkulturell omvårdnad och en av den mest citerade inom området. Transkulturell omvårdnad definieras av Leininger på följande sätt; Transcultural nursing is a substantive area of study and practice focused on Comparative cultural care (caring) values, beliefs and practices of individuals or groups of similar or different cultures. Transcultural nursing s goal is to 5

7 provide culture specific and universal nursing care practices for the health and well-being of people or to help them face unfavorable human conditions, illness or death in Culturally meaningful ways (Leininger, 2002, s. 46 ). Leininger menar att för att kunna ge omvårdnad som är grundad på en helhetssyn som sjuksköterska, måste man ha kännedom om det kulturspecifika hos varje människa och vara medveten om sin egen kultur. För att omvårdnaden skall kunna bli kulturkongruent krävs att sjuksköterskan har transkulturell omvårdnadskunskap (Gebru & Willman, 2001). Kulturkongruent omvårdnad I Gebru (1997) anges att Leininger menar att kulturkongruent omvårdnad är det mål som kan nås genom transkulturell omvårdnadskunskap. Gebru (a a) menar att kulturkongruent omvårdnad endast kan utövas om kulturrelaterade värderingar, uttryck eller mönster är kända och tillämpas på ett lämpligt och meningsfullt sätt av sjuksköterskan i kontakten med individer, familjer och grupper. Enligt Gebru (1997) kan kulturspecifik omvårdnad endast utövas om kulturrelaterade värderingar, uttryck eller mönster är kända av sjuksköterskan och används på ett lämpligt sätt i kontakt med individer eller grupper. Vidare menar Gebru att sjuksköterskan måste ta ställning till behovet av att stötta ett kulturrelaterat bevarande, en kulturrelaterad anpassning eller förändring för att kunna erbjuda kulturkongruent omvårdnad. Gebru (a. a) menar att dessa tre strategier påverkar patientens upplevelse av tillfredsställelse och eventuellt ett sämre tillfrisknande från sin ohälsa. I Simpson & Carter (2008) beskrivs patienten som en fungerande hel varelse som formats av bl. a kultur, tro och tradition. Kulturen hos kvinnliga muslimska immigranter är en viktig del i deras beteende när det gäller hälso- och sjukvård. Enligt Gebru (a. a) menar Leininger att för att kunna fastställa rätt diagnos och behandling bör man ha en reflekterande dialog med patienten. Hänsyn tas till de fysiska, psykiska, kulturella och sociala behoven hos patienten. Generellt ska det kulturspecifika kunna ses hos människan. Muslimska kvinnors syn på hälso- och sjukvården i USA I artikeln A different way to see reproductive rights (Weibel, 2005) beskriver författaren hur en muslimsk kvinnas syn på hälsa skiljer sig från den amerikanska kvinnans. Enligt författaren är muslimska kvinnor rädda för att bli missförstådda då de befinner sig i vården samtidigt menar hon att när det gäller frågor om sexuella beteenden samt könssjukdomar så känner sig muslimska kvinnor obekväma. Författaren menar att amerikanska kvinnor är mer fria och har inga problem med att tala öppet om dessa problem. När det finns uppenbara tecken på att en muslimsk kvinna blivit utsatt för våld, så ska vårdpersonalen vara försiktiga med dessa frågor eftersom ett hemskt våld är ett tabubelagt ämne i ett muslimskt samhälle. Vidare uppger författaren att personalen måste hitta ett förhållningssätt så att mannen stannar utanför rummet för att kvinnan då ska kunna prata ostört (Weibel, 2005). Enligt författaren kan många kvinnor som kommer till ett icke-muslimskt land, helt eller delvis beslöjade, bli förknippade med terrorism och blir på så sätt nega- 6

8 tivt stämplade. Därför har man på många sjukhus börjat bli medvetna om behovet av att anställa personal med mångkulturell erfarenhet för att skapa en ökad medvetenhet om behovet av att förstå islam och vad de muslimska kvinnorna förväntar sig av sjukvården (a. a) Samtidigt tar författaren upp olika strategier som kan vara till hjälp för att underlätta för de muslimska kvinnorna som befinner sig i just sådana situationer inom vården. En sådan strategi är att så långt det är möjligt använda kvinnlig vårdpersonal och tolk i stället för att använda den närvarande mannen som tolk. SYFTE Syftet med denna studie är att beskriva hur muslimska invandrarkvinnor upplever mötet med svensk sjukvård i sammanhang då de själva sökt vård eller sökt vård för t ex sina barn (eller släktingar). METOD Eftersom denna uppsats syfte är att beskriva muslimska kvinnors upplevelser av möten med svensk sjukvård har intervjuer med tre muslimska kvinnor valts. Dessa upplevelser beskrivs med data som samlats in med hjälp av djupintervjuer. Data har analyserats med hjälp av den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden. Den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden Den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden har grundats och utvecklats av Giorgi. Metoden har bl. a använts inom omvårdnadsforskningen (Robinson & Englander, 2007). Giorgios metod syftar till att uppfylla vetenskapliga krav i tillämpningar inom humanvetenskaperna. Nedan förklaras några centrala begrepp i metoden. Mening och innebörd i de fenomen som medvetandet riktar sig mot ger kunskap om fenomenet. Utifrån upplevelsen presenteras fenomenet och det kan vara ett real -objekt såsom något man kan ta på t ex en halsduk eller ett irreal -objekt som inte existerar i tid och rum t ex en känsla. Båda fenomenen presenterar sig för medvetandet, upplevs, och kan därför undersökas. Mänskliga fenomen som känslor och erfarenhet kan alltså undersökas med denna metod. Reduktion innebär att man ska uppnå så exakt information som möjligt om fenomenet och forskaren måste vara kritisk och reflektera kring fenomenet, så att förutfattade meningar och erfarenheter inte påverkar det som presenterar medvetandet. Fenomenet beskrivs inte i samband med något eller i ett kausalt sammanhang utan som det presenteras i datainsamlingen. Beskrivning är den fenomenologiska metodens uttrycksmedel. Beskrivningar skall 7

9 inte vara förklarande, tolkande eller hypotetiska och inte heller konstruerande utan så nära fenomenet som möjligt. Beskrivningen ses utifrån den fenomenologiska reduktionen, det skall utgöra essensen, det som i den vetenskapliga metoden framkommit. Essensen. Med hjälp av beskrivandet skall forskaren nå fram till kärnan, strukturen hos fenomenet. Forskaren skall därmed uppnå ökad förståelse för fenomenet. Datainsamlingen sker oftast med djupintervjuer men kan också vara observationer. Analys av data struktureras i fyra steg och ställer krav på forskaren att vara neutral till fenomenet och att ha ett kritiskt förhållningssätt till sig själv och sina förutfattade meningar (Robinson & Englander, 2007). Urval av informanter Tre muslimska kvinnor har intervjuats. Kvinnorna bor i Helsingborg där också intervjuaren bor. Kvinnorna har kontaktat den svenska sjukvården flera gånger som patienter eller som anhöriga till sina egna barn och släktingar. Dessutom har några av dem erfarenhet av arbete inom vården i Helsingborgs kommun. Intervjuaren kände sedan tidigare till kvinnorna som blev intervjuade. De inklusionskriterier som användes var: Invandrad muslimsk kvinna i åldersintervallet år Ha kunskaper i svenska språket så att de har kunnat besöka sjukvården utan tolkhjälp Antingen själva sökt vård eller sökt vård för barn/släkting vid offentlig eller privat vårdinstitution (sjukhus, vårdcentral, privatläkare) Informanten är inte inlagd för vård eller genomgår behandling vid sjukvårdsinrättning. De kvinnor som slutligen ingick i studien hämtades i åldersgruppen år. Genomförande av datainsamlingen När kvinnorna valts ut intervjuades två i intervjuarens hem och en i sitt hem. I samband med intervjun informerades de om studiens syfte och att deltagandet är frivilligt samt att de när som helst utan att ange anledning kan avbryta sitt deltagande. Därefter skrev de under en informations och samtyckesblankett. (se bilaga 1). Intervjuerna som genomfördes på svenska spelades in och inleddes med en fråga: - Berätta om ett tillfälle då du själv eller dina barn sökte vård på sjukhus eller vårdcentral. Någon intervjumall användes inte utan intervjuaren bad endast kvinnan att utveckla eller förtydliga det som hon berättat. Av tidsmässiga och praktiska skäl begränsades intervjuerna till cirka 30 minuter. Sedan intervjuerna genomförts skrevs de ut ordagrant. Pauser och känsloyttringar dokumenterades också. Analys av data Analys av utskrivna intervjuer genomfördes i enlighet med Giorgi (2007). Detta 8

10 innebar att texterna analyserats på följande sätt: 1. Genomläsning av hela textmaterialet flera gånger 2. Indelning av texten för varje informant i meningsenheter 3. Omformulering (transformering) av den konkreta texten för varje enhet till ett mer allmängiltigt språk vilket innebär en strävan att göra det otydliga tydligt 4. Sökande efter generella teman som är giltiga för alla kvinnorna. ETISKA ÖVERVÄGANDEN Tillstånd att genomföra studien inhämtades från Hälsa och Samhälles Etikprövningsnämnd innan studien påbörjades (Dnr HS60-08/217:1). Tydlig och fullständig information gavs till berörda angående studien. Skriftligt (se bilaga 1) och muntligt samtycke inhämtades från deltagarna. Kvinnornas fria vilja gällde vilket innebar att de hade rätt att avbryta sin medverkan när som helst under processens gång och dra tillbaka sitt samtycke. Under hela forskningsprocessen behandlades kvinnorna med full sekretess. Resultatredovisning kommer att ske på ett sådant sätt att det medverkandes identitet ej avslöjas. Samtliga intervjuer (inspelningar och utskrifter) kommer att förstöras sedan uppsatsen godkänts. RESULTATREDOVISNING I den här studien har författaren intervjuat tre kvinnor av islamisk härkomst men bosatta i Sverige. Författaren har bett informanterna om att själva berätta om en upplevelse av svensk hälso- och sjukvård som de tycker att de fått en stark minnesbild av. Informanterna har oberoende av varandra valt att berätta om en förlossning som skett på svenskt sjukhus samt efterkontroller hos barnmorskan. Trots att kvinnan är den som gör det tyngsta jobbet är denna upplevelse i stor utsträckning beroende av det som sker eller det som finns runt omkring i denna situation. Här avspeglas upplevelsen av vårdpersonalens sätt att hantera det som sker. Här framträder i intervjuerna hur den svenska vården upplevs av informanterna. De påpekar alla snällhet/lyhördhet, bemötande, trygghet, tacksamhet och framför allt kunskap, dessa teman menar författaren är viktiga faktorer som påverkar upplevelsen och samtidigt påskyndar återhämtningsprocessen. Informanterna uppger att de till en början känner rädsla och en form av oro inför mötet med vården. jag kunde inte så bra svenska innan, när jag skulle föda mitt barn då. Jag kände mig mycket rädd och ensam för jag var ensam med min man B: De tre informanterna benämns i denna uppsats A, B och C. B:5 betyder i detta fall Informant B, meningsbärande enhet nr 5. 9

11 Då blev jag orolig. Jag samlade mina krafter och ringde tolken som brukar översätta när jag går till läkare eller barnmorskan C: 2 Men successivt omvandlas rädslan till trygghet och tacksamhet. det var så underbart att ha den stödkänslan när man ligger där ensam utan sina anhöriga B:17 Ovanstående citat ingår inte i något särskilt tema utan utgör ett försök att sammanfatta kvinnornas upplevelse av den svenska hälso- och sjukvården. Bemötande En aspekt av bemötande som särskilt kommer fram i intervjuerna är hur kvinnorna upplever att vårdpersonalen är snälla mot dem. Snällheten inom sjukvården kan visa sig på olika sätt. Som patient kan man uppleva en sak som snällt men som sjuksköterska innebär att vara snäll inget unikt utan det hör till arbetsuppgifterna som hon har. är det så att personalen är snälla mot mig personligen eller ligger det i deras personlighet att vara snälla? Eller är det något som har med den svenska sjukvårdslagen som förutsätter att de som jobbar inom vården skall vara snälla och bete sig på ett speciellt sätt?... A:8 det visade sig att de är snälla och sedan med tiden förstod jag att det är krav på personer som jobbar inom hälso- och sjukvården att de ska bemöta personer med respekt A:9 Men för andra kan snällhet visa sig på ett annat sätt, där en liten gest kan ses som något stort. just när de fick reda på att jag var ensam gjorde de extra mycket tillsyn och frågade mig alltid om det var någonting jag behövde hjälp med... C:18 Undersköterskorna som jag träffade då var mycket snälla och försökte hjälpa och stötta mig på alla möjliga sätt, detta gjorde att jag kände mig lugnare och tryggare trots att jag inte hade någon av mina syskon eller min mor och far bredvid mig B:10 detta glömmer jag aldrig att svensk sjukvårdspersonal var så snälla och omtänksamma mot mig. Deras respekt och omtanke kan jag aldrig glömma C:19 Alla informanter i denna studie drar paralleller mellan sjukvården som de upplevt i Sverige och de erfarenheter de har med sig från tidigare upplevelser i sina hemländer. Alla tre är tacksamma för den omvårdnad som de fått inom svensk hälsooch sjukvård, vilket de inte skulle få möjlighet till om de skulle sökt vård i hemlandet inom den offentliga sektorn. 10

12 I Libanon är det bara i den privata sjukvården man blir bra bemött. Men i den offentliga är det helt tvärtom A:5 dessutom är personalen inte så trevliga där de skriker, de är arga, man får inte ha ont får inte kalla på hjälp eller gnälla A:6 Ensamheten i vårdsituationen Informanterna berättar om hur de saknar de människor som vanligtvis deltar i denna situation i hemlandet såsom mor, mormor, systrar, kusiner osv. Jag var ensam med min man. Mina syskon var kvar i Libanon, då kände jag mig väldigt ensam utan resten av familjen A:3 Jag kunde inte så bra svenska innan, när jag skulle föda mitt barn då. Jag kände mig mycket rädd och ensam för jag var helt ensam med min man, mina föräldrar och syskon bor kvar i Libanon B:5 Hade varken mamma eller pappa eller syskon och helt ensam i ett främmande land. Kunde inte ens prata språket. Det tog väldigt hårt på mig innan jag kunde återhämta mig efter den chocken C:10 Här blir det tydligt att familj betyder olika i olika kulturer. Har man många anhöriga brukar det vara en positiv sak för då ställer de upp och hjälper till med omvårdnaden och omhändertagandet för det ligger i kulturen i våra länder att vi tar hand om varandra vid sjukdom och olycksfall o s v B: 23 Mannens eller sjukvårdspersonalens närvaro kan inte helt kompensera detta och man känner sig socialt och psykologiskt ensam, men samtidigt kan sjukvårdspersonalens spela en viktig roll för att minska känslan av ensamhet. Att jag var främmande utan familj spelade inte så stor roll längre för det fanns någon som brydde sig om mig och om hur jag mådde, som var nära och erbjöd sin hjälp C:20 Lyhördhet Informanterna uttrycker belåtenhet över att personalen var så lyhörda, de såg till deras outtalade behov och lyckades att erbjuda dem specifikt anpassad omvårdnad. Jag frös mycket och då sa jag till en undersköterska om det så hon var mycket snäll och hämtade strumpor och hjälpte mig ta på dem. Alla som var där var mycket snälla mot mig och gjorde sitt bästa för att hjälpa mig B:16 Det var så underbart att ha den stödkänslan när man ligger där ensam utan sina anhöriga och känna sig ensam och beroende av andra B:17 11

13 Något som förtydligas i studien är informanternas tillfredsställelse över vårdpersonalens sätt att även ge anhörigvård. Min man var med mig. Han var också lika stressad och orolig så de tog hand om honom bjöd honom på kaffe, smörgås efter förlossningen han satt där länge och höll mig i handen som stöd så de skickade ut honom för att ta frisk luft och de skulle ta hand om mig under tiden A:17 De tänker på anhöriga också, att det inte bara är patienten utan anhöriga också samt när min son kom då fick han också glass detta glömmer han aldrig att han blev bemött på ett trevligt sätt A: 19 Deras sätt att behandla patient och anhöriga tycker jag är fantastiskt A:20 Lyhördhet framkommer på olika sätt i olika situationer och just när det gäller omvårdnad har denna förmåga en stor betydelse. Jag kunde inte svenska och det var svårare för mig att förstå personalen men det var så toleranta och stod ut med mig, gjorde sitt bästa för att få mig förstå det de ville säga, men när de märkte att jag inte riktigt förstod så beställde de tolk C: 36 Jag blev erbjuden till och med att sitta med dem i personalrummet när jag inte kunde sova och kände mig rastlös C: 19 Betydelsen av information/kunskap Kunskap och information kan skapa trygghet. Avsaknaden av information kan ibland skapa oro, nedstämdhet samt ge en oduglighetskänsla. När han tittade på ultraljudet var tv-skärmen mittemot mitt ansikte jag såg inte att barnen sparkade vilket gjorde att jag blev mycket rädd han fortsatte titta utan att säga ett enda ljud under tiden när han tittade. Sedan stängde han av ultraljudsapparaten, tog ut min man och jag satt kvar i undersökningsrummet Där pratade han med min man och berättade att båda fostren var döda. Min man kom in i rummet och berättade detta för mig Jag fick en stor chock. Jag kände mig helt ensam och övergiven C: 6-9 Med ovanstående citat vill författaren belysa vikten av kunskap och information. I det här fallet syns tydigt vårdtagarens reaktion i väntan på information. Får man information kan det öka trygghetskänslan och man känner sig säkrare inför hemgången och det nya familjeförhållandet. Det var väldigt bra att barnmorskan gick igenom en hel del preventivmedel. Det kändes som att jag verkligen behövde höra allt det... C: 24 Om jag skulle känna mig osäker fick jag ett nummer som jag skulle ringa om det var något jag behövde ha förklaringar, för detta gjorde att när 12

14 jag lämnade sjukhuset så kände jag mig trygg och säker att veta vart man ska vända sig ifall det uppstår osäkerhet eller komplikationer A: 33 Informanterna drar än en gång paralleller till hemlandet och jämför vården länderna emellan. Här i Sverige bygger sjukvården på mycket kunskap och information till patienten A: 36 Så är det inte alls i Libanon. När det gäller informationsgivningen. Om man inte ber om informationen får man inte den tyvärr så är det C: 25 Utan att man ber om förklaringar får man inte det man får inte en sådan god omvårdnad i våra länder som patient, utan man är tvungen att själv ta hand om sig på bästa möjliga sätt B: 22 Tacksamhet En upplevelseaspekt som kommer fram i alla intervjuer är att informanterna var tacksamma för vården de har fått här i Sverige, samt att de fått information och vägledning för att klara sig på egen hand. Jag är mycket glad över att det som hände mig var här i Sverige och inte någon annanstans C: 38 Jag är mycket tacksam för jag kände mig väl omhändertagen här i Sverige A: 10 Personalen inom svensk hälso- och sjukvård är underbara de behandlar patienten verkligen som en riktig människa C: 37 Tydligare blir det i situationer där man är i beroendeställning. Hon gav mig en amningsnapp som underlättade mycket så att jag slapp ha ont när jag ammade. Det var jag förvånad över att sjuksköterskan själv åkte till apoteket och köpte amningsnappen till mig när hon såg hur mina bröst såg ut. Det glömmer jag aldrig B: 27 Jag glömmer inte undersköterskorna som hjälpte mig när jag skulle på toaletten B: 17 DISKUSSION I diskussionen tar jag först upp de metodiska aspekterna av denna studie. Därefter diskuterar jag de resultat som erhållits. Metoddiskussion 13

15 Författaren var intresserad av att få fram muslimska invandrarkvinnors upplevelse av den svenska hälso- och sjukvården. Därför valde jag att göra en kvalitativ studie. Företrädare för den fenomenologiska humanvetenskapliga metoden (bl. a Giorgi, 2007) anser att man utifrån en upplevelse kan presentera fenomenet. Detta innebär att man också genom relativt få djupintervjuer ändå kan uppnå en förståelse för det fenomen som studeras. Jag valde att begränsa mig till tre intervjuer just för att kunna få tid att göra en fördjupad analys av texterna. I en studie av Simpson & Carter (2008), visar det sig att användandet av humanvetenskaplig metodik ger en klarare helhetssyn och mer flexibilitet. Den tillåter deltagarna att fördjupa sig i ämnet tack vare att de pratar fritt och tillåter dem ta upp ämnen som författaren inte nödvändigtvis tänkt på och som kan öka mängden av data. En pilotintervju genomfördes för att jag skulle få en uppfattning om hur denna typ av intervju går tillväga. Detta anser jag var viktigt då jag är en ovan intervjuare och intervju som metod är en krävande metod. Det kan vara svårt att utföra intervjuer med denna inriktning eftersom intervjuaren i så liten grad som möjligt skall störa berättelsen med nya frågor. Det lyckades emellertid för författaren att få informanterna att berätta fritt om sina tankar och känslor. Andra förhållanden som författaren menar har påverkat intervjuernas genomförande var att informanterna själva bestämde tid och plats för intervjun. Något som kan ha påverkat intervjuerna var att informanterna vid intervjutillfället kände sig oroade och nervösa inför att tala med påslagen bandspelare men efter författarens grundliga genomgång av tillvägagångssätt för att minska nervositet kände sig informanterna successivt friare och bandspelaren glömdes bort (Kvale, 1997). Författaren menar därför att resultatet inte påverkades negativt av detta. I studien valdes Giorgis analysmetod eftersom den lämpar sig för användning vid skildringar av nya begrepp och beskrivningar (Malterud, 1998). Författaren har försökt att lägga sin förförståelse åt sidan innan analysprocessen i enlighet med Malterud (1998) för att inte påverka resultatet. Författaren är själv muslimsk invandrarkvinna vilket skulle kunna påverka trovärdigheten i studien, men författaren har ansträngt sig för att lägga förförståelse åt sidan och koncentrerat sig på den information som framkommit i intervjuerna. Ett förhållande som kanske också bör uppmärksammas är att författaren utbildar sig till sjuksköterska och att informanterna möjligen uppfattat författaren som en representant för sjukvården. Detta kan eventuellt ha bidragit till den positiva bild av sjukvården som man gett. Analysprocessen upplevdes av författaren som svår att följa under sammanfattningen av det transkriberade materialet. Det som författaren upplevde var negativt var att metoden var svårförstådd och att den var tidskrävande. Resultatdiskussion Alla tre informanterna var invandrarkvinnor av muslimsk härkomst, de valdes från en moské från en ort där författaren bor för att underlätta kommunikationen mellan författaren och informanterna. Det intressanta är att kvinnorna själva valde 14

16 att prata om en förlossning då de fick frågan att prata om en vårdhändelse de har en stark minnesbild av. Författaren har alltså inte på något vis frågat eller försökt få informanterna att berätta om just detta. I resultatet framkom det en rad nyckelord som genomsyrade intervjuerna; bemötande, ensamheten i vårdsituationen, lyhördhet, betydelsen av information/kunskap och tacksamhet. Betydelsen av ett vänligt bemötande är av största vikt i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal då man är i en beroendeställning. Här var det tydligt vilken tillfredsställelse informanterna kände och hur nöjda de var med sin vårdupplevelse, som enligt dem berodde på vårdpersonalens höga kompetens att kunna tillgodose de uttalade behoven och erbjuda specifik omvårdnad. Enligt Gebru (1997) behöver varje sjuksköterska ha en fördjupad kunskap om två kulturer. Detta underlättar för sjuksköterskan att förstå och sätta sig in i olika kulturer. Gebru delar därmed Leiningers uppfattning. Enligt en artikel (Weibel, 2005) kan många muslimska kvinnor som kommer till ett icke muslimskt land, helt eller delvis beslöjade, bli förknippade med terrorism och därmed få en negativ stämpel. I dagens mångkulturella samhälle är det allt vanligare att anställa personal med mångkulturell erfarenhet och att befintlig personal genomgår fördjupande utbildningar inom transkulturell omvårdnad för att skapa en ökad medvetenhet om behovet av att förstå islam och vad de muslimska kvinnorna förväntar sig av sjukvården. Som sjukvårdspersonal är det av stor betydelse att ha förmåga för att kunna se patienten i sitt sammanhang. Informanterna poängterade vikten av ett respektfullt bemötande oavsett bakgrund och etnicitet eller diagnos, som enligt ICN:s etiska koder (se Svensk sjuksköterskeförening, 2007) är sjuksköterskans ansvar. Det visade sig att en av de viktigaste bitarna i ett professionellt bemötande är att ta sig tid och lyssna till patienterna. Kunskap/information har stor betydelse för att återhämta sig efter upplevelsen av ohälsa. I Gebru (1997) anger Leininger att det vid kulturmöten finns en tendens att den dominerande gruppen vill påtvinga sin kultur på den mindre. En del blir tvungna att ändra sina vanor på grund av grupptryck eller förväntningar från andra. Detta grupptryck kan bero på etnocentriskt tänkande som går ut på att bara de egna värderingarna är rätta och att den dominerande kulturen har den kunskap som andra behöver. Detta fenomen har inte framkommit i intervjuerna i denna studie. Möjligtvis kan det ha med hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) att göra som förutsätter lika vård på lika villkor oavsett etnicitet och bakgrund. Alla tre informanterna drar paralleller till omvårdnaden i sitt hemland, detta anser författaren påverkar resultatet till en viss del. De uppger att vården i hemlandet inte uppnår samma standard som i Sverige, vilket kan påverka deras upplevelse. Hur skulle en muslimsk kvinna född i Sverige uppleva en förlossning inom svensk hälso- och sjukvård? Skulle hon se på situationen lika positivt eller är hon mer kritisk? Informanterna uppger att de är tacksamma för att de har genomgått sin förlossning i Sverige och inte i hemlandet med tanke på den goda omvårdnad och det positiva bemötande som personalen inom hälso- och sjukvården har erbjudit. 15

17 Vidare framkom i studien ensamheten i vårdsituationen som en viktig upplevelseaspekt. Informanterna uppger att de hade sina män med sig vid förlossningen men att de ändå kände sig ensamma, då mannens närvaro inte kunnat tillgodose kvinnans behov av stöd. Däremot nämner informanterna att närvaro av mor eller syster hade kunnat kompensera deras ensamhetskänsla. Detta får författaren att undra hur stor mannens roll egentligen är vid en förlossning när det gäller en muslimsk kvinna. Följde mannen med av egen fri vilja eller är det omständigheterna som tvingar honom att följa med? Kan det vara så att om de hade befunnit sig i hemlandet och övrig familj hade närvarat att han inte hade behövt vara med? I Simpson & Carter (2008) framkommer det att muslimska kvinnor av misstro dragit sig för att söka vård. Detta är ingenting som framkommit i intervjuerna i denna studie däremot säger informanterna att de är väldigt nöjda med vården som de har fått och samtidigt berömmer de vårdpersonalen för deras höga kompetens och professionalism. Avslutande reflektioner Jag har av detta arbete förstått att kunskap och information är A och O. Som sjuksköterska tror jag att ju mer man vet om olika kulturer desto bättre kan man bemöta vårdtagaren, vilket leder till bättre omvårdnad. I den här studien framgår det att för att en sjuksköterska skall kunna erbjuda sina patienter kulturkongruent omvårdnad måste man kunna ta ställning till behovet av att stötta ett kulturrelaterat bevarande, en kulturrelaterad anpassning eller förändring. Efter avslutad studie finner jag resultatet något oväntat. Jag anade att muslimer i allmänhet är mer tacksamma för vad de får, vilket jag tror har med deras gudstro att göra, men att de var så positiva till svensk hälso- och sjukvård anade jag inte. Möjligen kan informanternas positivitet ha påverkats av den situation de befann sig i. Vid en förlossning är man i en stark beroendeställning vilket gör att man är extra tacksam för all hjälp man får. I inledningen uppgav jag att jag har stött på många olika fördomar och attityder inom vården gentemot invandrare och framförallt arabisktalande muslimska kvinnor. Detta är dock inget som framkommit i studien. Resultatet av min studie kan vara till hjälp för personal och ansvariga inom hälsooch sjukvården att förstå muslimska invandrarkvinnor. Det kan också vara ett hjälpmedel i undervisningen på sjuksköterskeutbildningar eller annan liknande verksamhet för att förstå kvinnornas situation och vårdbehov. Alla tre intervjuade kvinnor har i denna studie valt att utgå från sin egen förlossning för att beskriva mötet med svensk sjukvård. Detta innebär ju också ett möte med en högt specialiserad sjukvård som ger en särskild prägel på upplevelserna. Det hade därför varit intressant att göra en liknande studie men där man fångar in upplevelser av t ex primärsjukvård på en vårdcentral. Det hade också varit intressant att i studier belysa den muslimske mannens upplevelser av svensk sjukvård. 16

18 REFERENSER Gebru, K (1997) Kulturkongruent omvårdnad i sjuksköterskeutbildningen. Malmö högskola: Hälsa och samhälle. Gebru, K & Willman, A (2001) Utbildning i transkulturell omvårdnad en didaktisk modell för sjuksköterskeprogrammet. Malmö högskola: Hälsa och samhälle. Giorgi, A, Ed (2007) Phenomenology and psychological research. Pittsburg, PA: Duquesne University press. Kvale, S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Leininger, M (2002) Essential transcultural nursing care concepts, principles, examples, and policy statements. I: Leininger, M & Mc Farland, M (Eds) Transcultural nursing concepts, theories, research and practice (3rd edition). New York: Mc Graw-Hill Companies, Inc, s Malterud, K (1998). Kvalitativa metoder I medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur. Robinson, P & Englander, M (2007 Den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden, Vård i Norden, (27) 1: 57-59, SFS (1982:763) Hälso- och sjukvårdslagen Simpson, J & Carter, K (2008) Muslim Women s Experiences With health Care Providers in a Rural Area of the United States. J transcult Nurs, 19: Svensk sjuksköterskeförening (2007) ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening Weibel, C (2005) A Different Way to See Reproductive Rights. Voices unabridged. The E-magazine on Women and Human rights worldwide

19 BILAGOR BILAGA 1: INFORMATIONSBLAD TILL DELTAGARE/SAMTYCKE 18

20 INFORMATIONSBLAD TILL DELTAGARE Jag är sjuksköterskestudent som läser näst sista terminen på sjuksköterskeutbildningen vid Hälsa och samhälle på Malmö högskola och heter Halime Osman. Under vårterminen 2008 är det dags för mig att skriva mitt examensarbete. Detta arbete betyder att jag kommer att intervjua tre muslimska kvinnor där jag ber dem berätta om ett möte med svensk sjukvård. Eftersom jag själv är muslim och blivande sjuksköterska vet jag att sådana möten inte alltid är lätta, vare sig för kvinnan eller sjukvårdspersonalen. Det är alltså dessa tre kvinnors berättelser som ligger till grund för mitt examensarbete. Intervjuerna tar cirka 30 minuter och vi kan komma överens om var de ska genomföras. Antingen träffas vi hemma hos dig eller hos mig. Jag kommer att spela in intervjun på bandspelare för att kunna skriva ut den efteråt. Om du tycker det känns bekvämare för dig kan intervjuerna göras på arabiska, eftersom det är mitt modersmål. Ingen annan än du och jag vet vad samtalet kommer att handla om. Jag har tystnadsplikt. Ljudbanden som innehåller intervjuerna och utskrifterna kommer att förstöras när uppsatsen blivit godkänd. Du har som deltagare rätt att när som helst avbryta din medverkan. Inga namn kommer att finnas med i uppsatsen. Inte heller sådan information som gör att man kan känna igen den som intervjuats. Dessutom får alla som deltar i intervjuerna ett exemplar av den färdiga uppsatsen. Om du har några frågor kan du ta kontakt med mig på telefon eller e-post tel hss06020@stud.mah.se Med ovanstående information som bakgrund, ber jag dig att delta i intervjuundersökningen. Med vänliga hälsningar, Halime Osman SAMTYCKE Jag har tagit del av ovanstående information om en undersökning av hur muslimska kvinnor uppfattar svensk sjukvård och jag accepterar att delta i studien.. underskrift Datum: /