PREOPERATIV INFORMATION TILL PATIENTER VAD VILL DE VETA OCH HUR UPPLEVER DE INFORMATIONEN DE FÅR?
|
|
- Per Ström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälsa och samhälle PREOPERATIV INFORMATION TILL PATIENTER VAD VILL DE VETA OCH HUR UPPLEVER DE INFORMATIONEN DE FÅR? EN LITTERATURSTUDIE ANNA PERSSON MARIA STERNER Examensarbete i omvårdnad Malmö Högskola p Hälsa och Samhälle Sjuksköterskeprogrammet HT Malmö December 2006 e-post: postmaster@hs.mah.se
2 PREOPERATIV INFORMATION TILL PATIENTER VAD VILL DE VETA OCH HUR UPPLEVER DE INFORMATIONEN DE FÅR? EN LITTERATURSTUDIE ANNA PERSSON MARIA STERNER Persson, A. & Sterner, M. Preoperativ information till patienter. Vad vill de veta och hur upplever de informationen de får? En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Information är en viktig del av sjuksköterskans arbete och hennes pedagogiska roll sätts här på prov. En operation är en stor händelse i en patients liv och det är välkänt att patienter ofta är missnöjda med den information de får. Syftet med denna uppsats var att få fördjupad kunskap om vilken information patienter vill ha inför en operation och hur de upplever den information de får. Detta har gjorts genom en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar i ämnet sökts och kritiskt granskats. Därefter sammanställdes resultaten av tolv slutligen valda artiklar till ett gemensamt resultat. Resultatet av studien blev att patienter generellt är nöjda med informationsmängden men önskar mer information om smärta och smärtbehandling och om hur komplikationer kan förebyggas. Nyckelord: förväntningar, omvårdnad, patienttillfredsställelse, patientutbildning, preoperativ information. 2
3 PREOPERATIVE INFORMATION FOR PATIENTS WHAT DO THEY WANT TO KNOW AND WHAT ARE THEIR EXPERIENCES OF THE INFORMATION? A LITERATURE REVIEW ANNA PERSSON MARIA STERNER Persson, A. & Sterner, M. Preoperative information for patients. What do they want to know and what are their experiences of the information? A literature review. Degree project, 10 Credit points. Nursing programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, Information is an important part of a nurse s work and her pedagogic skills are put to the test. Surgery is an important event in a patient s life and it is well known that patients often are unsatisfied with the information they receive. The objective of this essay was to retrieve deeper knowledge of what information patients want before an operation and their experiences of the information they do receive. This was done by a literature review in which scientific articles were searched for, critically examined and the results from twelve finally chosen articles were compiled into a common result. The result of the study was that patients generally are satisfied with the amount of information they receive but they wish more information about pain and pain treatment and about how complications can be prevented. Keywords: care, expectations, nursing, patient education, patient satisfaction, preoperative information. 3
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Historik 5 Empowerment 5 Sjuksköterskans roll 6 SYFTE 8 Definitioner 7 Avgränsningar Fel! Bokmärket är inte definierat. METOD 8 Inklusions- och exklusionskriterier 8 RESULTATANALYS 10 Patienternas upplevelser av den information de får 11 Den information patienter vill ha 15 Sammanfattning 20 DISKUSSION 21 Metoddiskussion 21 Resultatdiskussion 22 Slutsats 24 REFERENSER 26 BILAGOR 28 4
5 INLEDNING Vi blev inspirerade av ett av ortopediska kliniken vid UMAS föreslaget projektämne - Preoperativ information till patienter och anhöriga. Vad vill de veta och hur upplever de informationen? Vi valde dock att begränsa oss till att titta på patienters behov. Detta ämne är intressant dels då en viktig del av sjuksköterskans arbete är just det pedagogiska och dels då information är en avgörande del av sjuksköterskans huvuduppgift; att visa omsorg om patienten. Idag finns inga nationella riktlinjer över vad som bör finnas med i informationen. Målet med litteraturstudien är att slutresultatet ska vara till nytta för i första hand sjuksköterskor. BAKGRUND Under år 2003 opererades personer inom den slutna vården i Sverige. Kvinnorna var något fler med stycken jämfört med männen som var stycken. När man ser denna siffra inser man hur mycket information som skall ges varje år och vikten av att det är bra information som patienterna skall få inför sin operation. Som tabellen nedan visar sker operationerna i alla åldrar, men flest i åldern år för män och i åldern för kvinnor. Tabell 1. Antal utförda operationer 1 efter kön och åldersgrupp i Sverige Ur Socialstyrelsen (2005a). Åldersgrupp Män Kvinnor Totalt Exklusive de fall där uppgifter om ålder, kön eller operationskod saknas. Siffrorna avrundade till närmaste hundratal. Historik Insikt i vikten av preoperativ information uppkom efter andra världskriget och sedan dess har mängden forskning inom området ökat alltmer (Jahren Kristoffersen, 1998). Det är välkänt att patienter ofta upplever brist på information och är missnöjda med den information de får. Hur kan man då som vårdpersonal göra patienten till en informerad och aktiv beslutsfattare istället för en passiv mottagare? Att undervisa patienten innebär inte bara att man ska ge information, utan även att känslor och reaktioner ska bearbetas (Klang Söderkvist, 2001). Empowerment Patient empowerment kan upplevas som en inre känsla av att ha kontroll över sin egen hälsa. Patienten är stärkt när hon har tillräcklig kännedom för att kunna på- 5
6 verka sina behov och sin hälsosituation. Det är viktigt med empowerment både inför operationen men också för återhämtningen efteråt (Johansson, 2005). Det handlar om att ge patienten möjlighet att vara med och bestämma om sin egen vård och rehabilitering. Målet är att skapa en öppen och tillåtande miljö som underlättar för patientens medbestämmande, engagemang och kontroll. Centrum i patient empowerment är patientutbildning (Klang Söderkvist, 2001). Begreppen medvetenhet om och förståelse av är viktigt för både patient och sjukvårdspersonal då man vill få till stånd en strukturerad kunskapsöverföring i båda riktningarna (Björvall, 2001). När det finns flera olika behandlingsalternativ som kan påverka patientens livskvalitet är det viktigt att patienten får vara med och besluta. Dennes aktiva medverkan i beslutstagandet kan påverka effekten av behandlingen. Om informationsmaterialet är till för att stödja beslutet, måste det innehålla vetenskaplig information och bli presenterat på ett sådant vis att det är acceptabelt och användbart för patienten (Coulter, 1999). Patienten kan missuppfatta och glömma muntlig information eller så får de inte svar på alla sina frågor, och då kan de vara mindre kapabla att fatta rätt beslut. Man får inte heller glömma att informationen kan ges med varierande kvalité och sätt (Klang Söderkvist, 2001). I en studie från Storbritannien (Chee Saw et al., 1994) framkom att hela 27 procent av patienterna postoperativt inte ens visste vilket organ som blivit opererat. Sjuksköterskans roll Omsorg om patienten genom att skapa tillit och trygghetskänsla är en viktig del av sjuksköterskans arbete. Omsorg är inte bara att upprätthålla liv utan även att skapa ett värdigt liv, omsorg är att svara på den behövandes krav på värdighet. Den etiska poängen som utgör värdegrunden inom omsorgsyrkena är att förlust eller frånvaro av faktisk autonomiförmåga inte betyder förlust eller frånvaro av värde. Etiskt och principiellt är det ett mål att alla människor ska kunna forma och bestämma över sina behov, avsikter och intressen (Henriksen & Vetlesen, 2001). Detta ger en känsla av autonomi och denna byggs till stor del av att patienten har insikt i och kunskap om sin situation vilket formas av information. Denna omsorg genom information stärker även patientens känsla av sammanhang. När sjuksköterskan ger patienten information om vad som väntar skapar hon begriplighet inför situationen, hanterbarhet genom att patienten får insikt i vilka resurser som står till hennes förfogande samt en meningsfullhet genom att patienten blir delaktig i händelseförloppet (Antonovsky, 1987). Vid ett kirurgiskt ingrepp är det sjuksköterskans uppgift att se till att patienten är i bästa möjliga kondition för att klara det fysiska trauma som anestesi och ingrepp innebär (Jahren Kristoffersen, 1998). En patient som känner sig otrygg inför ett ingrepp kan drabbas av pulsökning, förhöjt blodtryck, aptitlöshet, rastlöshet, sömnrubbningar och huvudvärk. Dessa reaktioner måste observeras av sjuksköterskan vid vård av och under samtal med patienten. Olika patienter reagerar med varierande grader av oro, rädsla och ångest i anknytning till anestesin, ingreppet och resultatet av operationen. Man måste också beakta att patienten befinner sig i en ny situation med främmande vårdare och rutiner och med förändrade möjligheter att tillgodose sina egna behov (Jahren Kristoffersen, 1998). Patienten skall få individuellt anpassad information så att patienten i största möjliga utsträckning 6
7 kan ta tillvara sina intressen. Vården ska så långt som möjligt genomföras i samråd med patienten och ska bedrivas utifrån en helhetssyn på människan (HSL 1982:763 2b). Preoperativt lärande och undervisning till patienter har visat sig vara effektivt för att minska stress, smärta och oro (Shuldham et al., 2002). Bristfällig information om diagnos och behandling är en av de mest ångestskapande aspekterna av en sjukhusvistelse och brist på information skapar otrygghet hos patienten (Almås, 2002). Informationen bör förberedas noga av sjuksköterskan med ett tydligt syfte, med hänsyn till patientens mottaglighet och ska ges vid rätt tidpunkt. Sjuksköterskan bör även beakta informationens innehåll och om hon behöver använda sig av några hjälpmedel. Informationen bör också ges i rätt form, t ex genom ett samtal, skriftligt, i bild eller i en kombination av dessa tre (a.a.). Ett bra sätt att minska oro och ängslan hos patienten är att ge noggrann information. Den psykiska oron kan vara exempelvis rädsla för att tappa kontroll över situationen (Berg, 2006). Informationen bör även anpassas löpande efter patientens sinnestillstånd, hennes copingmekanism och förhållningssätt till sin sjukdom. Sjuksköterskan måste alltså även vara uppmärksam på att en patients trygghetskänsla ibland kan ökas av att slippa få för detaljerad information (Klang Söderkvist, 2001). En sjuksköterska har också på sitt ansvar att kunna förvissa sig om att patienten förstår den informationen som de fått, men också att kunna uppmärksamma patienter som inte själva uttrycker informationsbehov eller som har speciellt uttalade informationsbehov. Det påtalas i Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005b) att i sjuksköterskans ansvar ingår att identifiera behov, bedöma insatser, informera, stimulera och motivera samt instruera och följa upp. Detta innebär att den information man planerar att ge patienten ska möta dennes behov (a.a.). Olika behov kan prioriteras olika av patient och vårdgivare. Det kan vara svårt att identifiera patienters generella behov, men det kan vara ännu svårare att identifiera informations- och kunskapsbehov som patienten har (Klang Söderkvist, 2001). Hur innehållet i informationen utformas är också en viktig fråga. Används samma standardpaket med information till alla patienter? Vilken kunskapsnivå utgår vårdpersonalen från att patienten ligger på och är utgångspunkten deras egen kunskap eller patientens önskemål? I en studie av Edwards (2003) har patienterna uppgett att de upplever att läkarna endast är intresserade av att förmedla den information de har tänkt sig och sällan frågar efter patientens behov. Definitioner Operation definieras i denna uppsats som ett kirurgiskt ingrepp under generell eller regional anestesi. Därmed utesluts mindre ingrepp som sker under lokalbedövning eftersom det förväntades att detta skulle ge en alltför stor spridning i resultat om även denna typ av operationer skulle inkluderas. I övrigt inkluderas alla typer av operationer för att inte begränsa urval och variation i de informationsbehov och upplevelser som eftersöks och för att få ett så allmängiltigt resultat som möjligt. Genom hela uppsatsen omnämns författarna till denna uppsats som författarna och författare till de använda vetenskapliga artiklarna som forskaren eller forskarna. 7
8 SYFTE Syftet med denna litteraturstudie var att få fördjupad kunskap om vilken information patienter vill ha inför en operation och hur de upplever den information de får. METOD Underlag till denna litteraturstudie har insamlats genom databassökningar som fokuserats på artiklar som beskriver empiriska studier där forskare undersökt patienters önskemål om och upplevelser av information inför en operation. Författarna har använt Polit och Becks (2006) modell för att utföra en litteraturstudie (egen översättning): 1. Identifiera nyckelord och koncept att söka efter 2. Identifiera potentiella artiklar genom elektronisk eller manuell sökning 3. Anskaffa lovande artiklar 4. Sålla bland artiklar utifrån relevans och lämplighet 5. Rensa bort irrelevanta artiklar 6. Läs relevanta artiklar och gör anteckningar 7. Identifiera nya sökord och artiklar från referenser i funna artiklar (upprepa från steg 3) 8. Organisera artiklarna 9. Analysera och sammanställ materialet 10. Skriv uppsats Utöver dessa tio steg, valdes att utöka steg nio med en kritisk granskning av studierna. Nyckelord att söka efter togs ur uppsatsens syfte, hänsyn togs både till målet att skapa fördjupad kunskap och till att studierna skulle hålla ett patientperspektiv. Med utgångspunkt i uppsatsens syfte ansågs det vara oväsentligt vem av vårdpersonalen som gav patienten information eftersom informationsgivande är en del av omvårdnaden av patienten. Korrekta termer och översättningar att använda togs fram med hjälp av Karolinska institutets biblioteks hemsidas ( ) och PubMeds MeSH-databaser, se valda söktermer i tabell 2. För att få ett brett urval av artiklar söktes i ett flertal internetbaserade databaser som ansågs relevanta för ämnet. De databaser som användes var: PubMed, Cinahl, The Cochrane Library, Elin och Eric. Sökresultaten redovisas i tabell 2. Inkluderings- och exkluderingskriterier Sökningarna har avgränsats till artiklar som behandlar information som ges till vuxna patienter som själva ska genomgå en operation. Detta för att få en hanterbar 8
9 mängd material och ett tydligare resultat, då barn och deras föräldrar informeras på ett annorlunda sätt inför en operation än vuxna patienter. Sökningarna begränsades till artiklar skrivna på engelska eller svenska eftersom det är dessa språk författarna behärskar i tillräcklig utsträckning. Inga begränsningar gjordes gällande typ av studie eftersom både studier gjorda med hjälp av kvantitativ och kvalitativ metod ansågs kunna vara relevanta för att få fram ett gott resultat. Tabell 2. Sökresultat databassökning. Databas Sökord Träffar Granskade abstract Urval 1 lästa Urval 2 valda Pubmed Preoperative information AND Patient education Pubmed Preoperative information AND patient education AND patient satisfaction CINAHL Preoperative information The Cochrane Library Elin AND Patient education Preoperative information AND Patient education Preoperative information AND Patient education Eric Preoperative information AND Patient education Deltotal PubMed Related links Manuell granskning av artiklars referenslistor Totalt Utifrån träfflistorna från ovanstående sökningar gjordes en första sållning av artiklar genom att läsa deras titlar. Redan då kunde i många fall avgöras om artikeln till exempel inte uppfyllde angivna begränsningar gällande typ av operation. Som nästa kontroll lästes artiklarnas abstract för att avgöra om de var relevanta för vårt arbete. Även funktionen related links som hänvisas till vid sökningar i PubMed kontrollerades, härigenom hittades ytterligare en artikel som slutligen togs med i litteraturstudien. Artiklar anskaffades genom att laddas ner i fulltextversioner direkt från Internet. Målsättningen var att hitta minst tio artiklar men inga begränsningar gjordes i antal, alla artiklar relevanta för ämnet togs i beaktande i avsikten att få en stor bredd i material och därmed ett bättre resultat. Därefter gjordes en första genomläsning av anskaffade artiklar för att kontrollera relevans och lämplighet för att användas i litteraturstudien. En artikels relevans definieras som att den verkligen handlar om det ämne författaren är ute efter och kan leda fram till önskat resultat. Relevansen upptäcks ofta redan genom att läsa abstract och inledning. En artikels lämplighet 1 involverar vilken typ av information som finns i artikeln, beskriver den fynd från en studie? Är den primary source? Här sorterades artiklar bort, av olika anledningar, till exempel på grund av att de var secondary source-artiklar (reviews av andra studier). Denna del av modellen utfördes av författarna individuellt utifrån uppsatsens syfte. 1 Appropriateness i Polit & Beck (2006) 9
10 Efter detta lästes artiklarna noggrannare, förslag till nya sökord till exempel expectations och waiting for surgery hittades och undersöktes, men dessa sökningar gav inga ytterligare intressanta träffar. Sedan kontrollerades referenser ur funna artiklar. På detta sätt hittades ytterligare två artiklar (McGaughey, 2004 och Beresford et al., 2001) som var relevanta för studien. Vid denna andra genomläsning gjordes anteckningar och understrykningar av de fakta som kunde ha relevans för litteraturstudiens analys och resultat. Av de slutligen valda artiklarna handlade fem om vilken information patienterna vill ha och sju om både vilken information de vill ha och hur de upplever den information de får. Artiklarna organiserades i en matris för att få överblick (se bilaga 1) och granskades enligt två olika granskningsprotokoll (se bilaga 2 och 3) för kvalitativa respektive kvantitativa studier enligt Willman et al. (2006). Protokollen modifierades något för att stämma bättre överens med uppsatsens syfte och anpassades efter funna artiklar. Dessa innefattar bedömning av studiens vetenskapliga kvalitet. Den kritiska granskningen utfördes gemensamt för att upprätthålla konsekvens i bedömningen samt att hålla en neutral roll. Naturligtvis vägdes i denna granskning in även en bedömning av om studiens resultat var relevant och av adekvat kvalitet för uppsatsens syfte. Analys av valda artiklar gjordes genom ytterligare genomläsning, anteckningar gjordes och viktiga fakta ur studierna identifierades och sorterades. I analysarbetet granskades dessa fakta återigen och grupperades för att få fram ett hanterbart och användbart resultat av studien. Därefter gjordes en sammanfattning av resultatet och slutligen gjordes en egen tolkning av resultatet där fynden viktades med hjälp av vår kritiska granskning, detta presenteras i avsnittet resultatdiskussion. RESULTATANALYS Här följer en redovisning av resultatet av analysen av de tolv artiklar som valdes efter databassökning och kritisk granskning. I tabell 3 presenteras artiklarna och den kvalitetsgrad respektive artikel uppnådde i granskningen (se mer detaljer i bilaga 1). Resultatet presenteras i avsnitt efter de två delar uppsatsens syfte har. Tabell 3. Artikellista. Författare Titel År, Land 10 Typ* Kvalitet** E 1 I[L] 2 F 1. McGaughey, I. 2004, Australien Informed consent and knee arthroscopies: an evaluation of patient understanding and satisfaction. 2. Edwards, C. Exploration of the orthopaedic patient s need to know. 2003, Storbritannien 3. Sjöling, et al. What information do patients waiting for and undergoing 2006, Sverige arthroplastic surgery want? Their side of the story Ghulam et al. Patients Satisfaction With the Preoperative Informed Consent E 2006, Schweiz Procedure: A Multicenter Questionnaire Survey in Swit- 3 zerland. 5. Ivarsson et al. Extended written preoperative information about possible In, E 2005, Sverige complications at cardiac surgery do the patients want to 1 know? 6. Pager, C.K. Randomised controlled trial of preoperative information to In
11 2005, Australien improve satisfaction with cataract surgery Kriwanek et al. 1998, Österrike Patients Assessment and Recall of Surgical Information after Laparoscopic Cholecystectomy. E[Ö] 2 8. Breemhaar et al. 1996, Nederländerna Inadequacies of surgical patient education. I 2 9. Beresford et al. 2001, Storbritannien Risks of elective cardiac surgery: what do patients want to know? I (&E) Lithner & Zilling 2000, Sverige Pre- and postoperative information needs. E Macario et al. 2003, USA What questions do patients undergoing lower extremity joint replacement surgery have? E Chee Saw et al. 1994, Storbritannien Informed consent: an evaluation of patients understanding and opinion (with respect to the operation of transurethral I 3 resection of prostate). * Typ av studie: Kvantitativ metod: E = Enkätundersökning [Ö] = Öppna frågor, In = Interventionsstudie, Kvalitativ metod: F = Fokusgrupp, I = Intervjuer [L] = Longitudinell. **Kvalitet: 1 = hög kvalitet, 2 = medel kvalitet, 3 = låg kvalitet Patienternas upplevelser av den information de får Artikel 1 I en artikel av McGaughey (2004) redovisas en studie där forskaren lät 50 patienter som skulle genomgå elektiv knäartroskopi besvara en enkät om de var nöjda med den information de fick före operationen och vilken information de hade velat ha. Patienterna fick frågan hur nöjd är du med informationen om och fick sedan rangordna ett antal faktorer på en skala från 1 till 5, där ett var mycket missnöjd och fem var mycket nöjd. Forskaren kom fram till att patienterna generellt sett var nöjda med information om anledningen till varför de skulle opereras och om hur operationen skulle gå till. Patienterna var väldigt nöjda (median 3,5-4) med information om faktorerna: vad sjukdomen innebär/vad det är, anledning till operationen, vad görs under operationen. Patienter var nöjda (median 3) med information om: sjukdomens namn, hur kommer patienten att må efter operationen, sjukskrivningstid, sannolikhet för en lyckad operation. Patienter var mindre nöjda (median 2-2,5) med information om: hur stor smärta man kunde uppleva, komplikationer och om de behövde tänka på något speciellt/vidta några särskilda åtgärder efter operationen. Patienterna hade inga större svårigheter att förstå informationen de fick, dock hittades ett samband mellan att de gånger patienterna hade svårt att förstå informationen också var de gånger då de var missnöjda med informationen. Väldigt få patienter tyckte att de fått för mycket information om något. Kvalitetsbedömning av artikel 1 Denna artikel bedömdes vara av kvalitetsgrad ett. Metoden är väl vald för syftet, studien är väl utförd och resultatet svarar väl på deras frågeställning, men urvalet av population är något vagt beskrivet. Vi instämmer i forskarens egen kritik att enkäten begränsade patienternas valmöjligheter genom att den bara innehöll ett fåtal frågor, patienterna kunde inte skriva några egna frågor och det gjordes ingen prioritering av frågorna. Artikel 2 Edwards (2003) har genomfört en studie som hade som syfte att undersöka vad patienter som skulle genomgå en ortopedisk operation (exklusive höftplastik) ville ha för information inför sin operation. De 19 patienterna fick svara under tre olika ostrukturerade intervjuer. Patienter kände i stor utsträckning att de fick för lite information för att kunna vara säkra på att de gjorde rätt saker (inte gjorde saker 11
12 som förvärrade deras tillstånd) och fattade rätt beslut. Patienterna var angelägna om att få rätt information eftersom det ju är de själva som blir lidande om de inte har rätt kunskap. De behöver också information för att acceptera och förstå det som händer dem. Patienterna kände sig tvungna att själva söka information för att vara förberedda inför diskussioner med sjukhuspersonal och kunna vara delaktiga i beslut. De fick även lära sig en del terminologi för att överhuvudtaget kunna förstå vad personalen pratade om. Patienterna letade svar på sina frågor på Internet och uppgav t o m att de ibland hittade på sina egna svar. I dessa fall kunde det ofta vara inkorrekt information vilket ledde till att de mådde sämre, helt i onödan. Kvalitetsbedömning av artikel 2 Artikeln bedömdes vara av kvalitetsgrad två. Viss kritik kan riktas mot en snedfördelning i populationen i denna studie, av de 19 intervjuade var 14 kvinnor. I artikeln redovisades bara kommentarer från tio av dessa. Det finns viss otydlighet i artikeln och avsaknad av breda slutsatser av det som framkommit. Artikel 3 Sjöling et al. (2006) har gjort en studie med en fokusgrupp med 16 patienter som skulle genomgå knä- eller höftledsplastik, och som hade väntat i minst sex månader på operation eller som nyligen genomgått operation. Gruppdiskussionerna gällde patienternas informationsbehov. Patienterna var inte särskilt nöjda med den information de fick av vårdpersonalen och upplevde att de antingen fick leta själv eller fråga. Det var värdefullt för patienterna att läkaren var väl förberedd inför deras möte. När patienterna väl var inne på sjukhuset tyckte de att de fick tillräckligt med information och att de fick sina behov tillgodosedda, däremot saknade man information om hur man skulle uppnå tillräcklig smärtlindring. Det var före och efter sjukhusvistelsen patienten kände sig utlämnad. När patienten var på sjukhuset för förberedande kontroller kände de oftast att de fick svar på sina frågor. Kvalitetsbedömning av artikel 3 Denna artikel bedömdes vara av kvalitetsgrad ett. Valet av metod var bra eftersom fokusgrupper ger en djup inblick i vad respektive patient tycker och tänker. Hur studien har utförts är väl beskrivet. Något som kan ha påverkat resultatet till att bli ovanligt positivt är att studien på grund av bortfall av äldre innefattade förhållandevis unga patienter för denna typ av operation. Artikel 4 Ghulam et al. (2006) gjorde en undersökning i Schweiz där syftet var att undersöka om patienterna var nöjda med den preoperativa informationen de fick inför olika gynekologiska ingrepp. En enkät besvarades av hela patienter vid elva olika sjukhus. Patienterna var, gällande den skriftliga information de fick, mycket nöjda med den information de fick om: indikationer för operationen, operationstekniken, information om risker och komplikationer, information om postoperativ vård samt av den språkliga förståelsen av det skriftliga materialet. Av de patienter som besvarade enkäten till fullo ansåg 80 procent att de inte behövde mer information, 95 procent var nöjda med informationsmaterialet, tre procent tyckte att informationen var för kort och två procent ville ha mindre skriftlig information. De patienter som fick information skriftligt var oftast mer nöjda och förstod informationen bättre. Patienterna var generellt sett mycket tillfredsställda med den muntliga information de fick om alternativa behandlingar, varför operationen var nödvändig, och förstod den muntliga informationen mycket bra. Det 12
13 enda fall då patienterna inte var särskilt nöjda med informationen var då språkliga hinder fanns (det vill säga patienten hade ett annat modersmål än det personalen talade). En kombination av muntlig och skriftlig information verkade, enligt artikeln, ge bäst resultat det gav både bra förståelse och god tillfredsställelse med informationen, bara två procent var totalt sett missnöjda med den information de fått. Kvalitetsbedömning av artikel 4 Denna artikel bedömdes vara av kvalitetsgrad tre. Det verkar finnas brister i hur studien har utförts vad gäller urvalet. Läkarna som medverkat i studien styrde själva vilka patienter de delade ut enkäten till, därmed vet ingen exakt hur patienterna valdes ut, alltså kan de ha valt patienter som företrädesvis var positivt inställda. En annan felkälla kan ha varit att den totala populationen kunde ha varit patienter då det var detta antalet patienter som behandlades under den period forskarna gjorde sin studie. Forskarna kommenterar själva att de inte har någon information om dessa patienter. Varför alla inte fått möjlighet att delta är svårt att spekulera i, läkarna kan ha haft ont om tid eller så finns det någon annan anledning till att patienterna har avstått från att medverka. Artikel 5 En av artiklarna beskriver en studie där forskarna (Ivarsson et al., 2005) genomförde en interventionsstudie med patienter som skulle genomgå hjärtkirurgi. De fick antingen en ordinarie mängd information eller ett utökat informationspaket med bland annat mer detaljerad information om risker och komplikationer. Interventionsgruppen bestod av 182 patienter och kontrollgruppen av 156 patienter, båda grupperna var övervägande män. Patienterna fick sedan besvara två enkäter, den första före operationen och den andra efter operationen. Patienter i båda grupperna var nöjda med information om förväntat operationsresultat. De yngre i interventionsgruppen var dock mindre nöjda än andra med informationen om ovanliga komplikationer. Preoperativt var interventionsgruppen signifikant mer nöjda med alla aspekter av den information de fått och de upplevde bättre möjligheter att diskutera risker med anhöriga. Den utökade informationen om komplikationer som de i interventionsgruppen fick hade ingen negativ inverkan på dem (vilket forskarna trodde att den kunde ha) utan de var istället mer nöjda med informationen och kunde diskutera alternativa behandlingsmetoder med läkarna. Efter att ha fått en skriftlig information om vanliga och ovanliga komplikationer och muntlig information om förväntat operationsresultat var patienterna i interventionsgruppen signifikant mer nöjda än de andra. Preoperativt var patienter med högre utbildning i kontrollgruppen mer skeptiska till den skriftliga informationen än de med låg utbildning, och män var signifikant mer intresserade av information än kvinnorna, dessa skillnader fanns inte i interventionsgruppen. Patienterna som var i interventionsgruppen studie var av någon anledning mer medvetna om sin rätt till information och kan därmed ha haft en annan inställning till och varit mer uppmärksamma på den information de fick. Kvalitetsbedömning av artikel 5 Artikeln bedömdes vara av kvalitetsgrad ett. Forskarna kommenterar själva i sin diskussion att en begränsning i denna studie är att patienterna inte randomiserades. Detta var dock svårt eftersom man inte ville ha patienter från interventionsgruppen och från kontrollgruppen på avdelningen samtidigt eftersom detta kunde leda till informationsläckage mellan grupperna. Forskarna ifrågasätter själva studiens generaliserbarhet eftersom det i vissa länder finns lagar som reglerar hur 13
14 och vilken information som ska ges inför en operation. Eftersom studien är utförd i Sverige och denna uppsats är svensk anser författarna att denna kritik går att bortse från då resultatet är generaliserbart inom landets gränser. Artikel 6 I en studie av Pager (2005) fick patienter som skulle genomgå en grå starroperation se en av två olika informationsvideor. Den ena gruppen, bestående av 73 patienter, fick se en ingående video med information om ingreppet, förväntat resultat och eventuella komplikationer.en andra grupp, med 68 patienter, fick se en video som enbart beskrev linsens anatomi och orsakerna till starr. Det frågades om deras förväntningar på operationsresultatet, deras ängslan, och deras tankar om risker och obehag innan operationen. Patienter som sett den ingående videon förväntade sig mer obehag och fler risker med operationen men det hade ingen effekt på deras oro inför operationen. Det visade sig också att de efter operationen bättre förstod vad som hände med dem och de var mer nöjda med upplevelsen. Patienterna som sett den ingående videon kände mindre nervositet och obehag inför operationen. Oberoende av vilken video de såg preoperativt hade detta ingen påverkan på oron eller på förväntningarna på resultatet av operationen däremot på deras förväntningar på obehag och risker. Oavsett vilken video man sett, tyckte 84 procent att de fått tillräcklig eller för mycket information, 15 procent tyckte att de fick för lite eller ingen information 2. Kvalitetsbedömning av artikel 6 Denna artikel bedömdes vara av kvalitetsgrad ett. Studiens metod är väl beskriven, noggrant utförd och forskarna har kunnat använda ett stort antal respondenter vilket höjer kvaliteten på deras slutsatser. De statistiska analyserna av materialet är relevanta och väl beskrivna. Artikel 7 I en artikel av Kriwanek et al. (1998) studerades 200 patienter som skulle genomgå cholecystektomi. Vid två tillfällen informerades de muntligt och skriftligt, om operationen, indikationer och risker. Några dagar efter operationen lät de patienterna svara på en enkät med öppna frågor om de var nöjda med den information de fått före operationen. Av patienterna var det 84 procent som svarade att de var mycket nöjda med både den skriftliga och muntliga information de fått. Tolv procent tyckte att de fick för mycket information och fyra procent kände sig underinformerade. Forskarna föreslår själva att en bra strategi vid muntlig information kan vara att låta patienten repetera den information han precis fått för läkaren eller sjuksköterskan. Detta skulle fungera som en kontroll på att patienten har uppfattat, förstått och minns informationen. Kvalitetsbedömning av artikel 7 Denna artikel bedömdes vara av kvalitetsgrad två. Forskarnas metod är väl beskriven, patienterna har tillåtits lämna egna svar på de öppna frågorna och patienternas anonymitet verkar vara väl säkerställd. Kritik som kan riktas mot studien är att bortfallsanalys saknas och att exklusionskriterier är inte angivna. 2 Summa 99,3 procent då det saknades svar på frågan från en respondent. 14
15 Den information patienter vill ha Artikel 1 Enligt McGaugheys studie (2004) vill patienterna generellt sett bli välinformerade. Patienterna svarade väldigt lika på alla frågorna, de flesta ville ha information om namnet på sjukdomen, vad sjukdomen innebär, anledning till operationen, vad som kommer att göras under operationen och hur patienten kommer att må efter operationen. De vill även ha information om de viktiga potentiella komplikationerna, hur länge patienten kommer att vara sjukskriven, sannolikheten för en lyckad operation och om patienten behöver tänka på något speciellt/vidta några åtgärder efter operationen. Det var något färre patienter som var intresserade av att få information om alla komplikationer. Hela 88 procent ville ha information om viktiga komplikationer och 70 procent ville ha information om alla komplikationer, men tolv procent ville inte ha någon information preoperativt om potentiella komplikationer. Artikel 8 I en studie av Breemhaar et al. (1995) undersöktes genom två intervjuer och observationer om patienter får tillräcklig utbildning och information innan en operation. I studien deltog 54 patienter som skulle genomgå en bråck- eller cholecystektomi-operation. Patienterna ville ha mer information om sitt tillstånd före operationen, vad som orsakat sjukdomen och dess konsekvenser samt om hur operationen skulle gå till. De ville även ha mer information om vad som skulle hända efter operationen, de kände att de inte visste vad som skulle hända dagarna efter de blivit opererade. Det var 48 procent som ville veta om de skulle få träffa kirurgen före operationen och 39 procent ville veta vem de skulle ställa sina frågor till. Det framkom även att patienterna ville veta vad som skulle hända efter utskrivningen, när man skulle få åka hem och hur man skulle sköta sig hemma för att underlätta återhämtning. Patienterna kände att de behövde veta mer om vem som är vem och vem som gör vad i personalen. Tabell 4. Vad patienterna ville veta mer om. Ur Breemhaar et al. (1995). Översättning och modifiering av författarna. Konsekvenser av sjukdomen 54 % Nuvarande fysiska tillstånd/kondition 35 % Orsak till sjukdomen 48 % Vem som utför operationen 33 % Kommer jag att träffa kirurgen före operationen 48 % Preoperativa förberedelser 30 % Postoperativa biverkningar/effekter av anestesin 46 % Sjuksköterskornas resp läkarnas roller 28 % Hur operationen utförs 44 % Namnet på vårdansvarig sjuksköterska 28 % Postoperativ fysisk känsla 41 % När ska operationen ske 28 % Vem ska jag ställa frågor till 39 % Hur ska jag bete mig i kontakt med läkaren 22 % Narkosen i sig 37 % Vilken mat och dryck man får & när 19 % Tillåten mat och dryck efter operationen 37 % Hur man hittar på sjukhuset 13 % Var man kan få information om sjukdomen och 37 % operationen Kvalitetsbedömning av artikel 8 Artikeln bedömdes vara av kvalitetsgrad två. Metodbeskrivningen är tydlig, forskarna har kombinerat ett flertal olika undersökningsmetoder. Något som kan ha snedvridit resultatet är att forskarna har gjort olika typer och olika antal observationer respektive intervjuer på de två sjukhusen. Forskarna kommenterar själva att de har intervjuat relativt få patienter och att det dessutom fanns ett visst bortfall mellan första och andra intervjun. 15
16 Artikel 9 Beresford et al. (2001) ville i en studie ta reda på patienters individuella önskemål angående riskinformation före operation. De intervjuade 50 patienter efter en hjärtoperation om vilken preoperativ information de hade velat ha. Alla patienterna fick information om riskerna i tabellen nedan, procentsatsen anger hur många av patienterna som uppgav att detta var den information de hade velat ha. Tabell 5. Information patienterna hade velat ha. Ur Beresford et al. (2001). Översättning och modifiering av författarna. Risken för att dö 46 % Permanenta kognitiva rubbningar/störningar 40 % Risken för permanent stroke 38 % Måttlig vätskeutgjutning i lungsäcken 36 % Övergående kognitiva rubbningar/störningar 36% Djup ventrombos 36 % Njursvikt/-påverkan 36 % Att behöva opereras igen 34 % Hjärtinfarkt 34 % Arytmier 34 % TIA/övergående stroke 32% Lungemboli 30 % Sårinfektion 28 % Som synes ville patienterna ha information om betydligt färre risker än vad de fick, mindre än 50 procent ville veta om ens de farligaste riskerna (a.a.). Alla fick informationen, men det var bara 72 procent som efteråt mindes att de fått information om dödsrisken. Patienterna tillfrågades även om hur många risker de ville ha information om. I snitt ville patienterna ha information om fem olika komplikationer, dock fanns här stora individuella skillnader. Det var 42 procent som inte ville ha någon information om risker, 18 procent ville ha information om en till två risker, 26 procent ville ha information om 10 eller fler risker och 24 procent ville ha information om tre till nio risker. Många patienter saknade information om komplikationer med lägre risk. Det utkristalliserades tre olika grupper av patienter de som ville ha lite eller ingen information alls, de som ville ha reda på de stora riskerna och de som ville ha reda på allt. Inga skillnader framkom mellan olika kön, åldrar eller vilken typ av operation man skulle genomgå, däremot fanns en hel del individuella skillnader mellan vad olika patienter ville veta. Kvalitetsbedömning av artikel 9 Denna artikel bedömdes vara av kvalitetsgrad två. Forskarnas metod är väl beskriven och verkar noggrant utförd. Att patienterna intervjuades postoperativt om vilka frågor de hade preoperativt gör att deras svar eventuellt kan ha påverkats av om de drabbats av komplikationer under och efter operationen eller om de inte drabbats. Dessutom har patienter intervjuats så sent som tre år eller senare efter operationen vilket naturligtvis gör det svårt för dem att minnas vilken information de fick och vad de tyckte om den. I studien ingick övervägande män, detta kan förklaras med att studien inriktades på hjärtoperationer vilka ju i större utsträckning drabbar män. Artikel 10 I en studie undersöker Lithner och Zilling (2000) patienters behov av preoperativ information. Det deltog 50 patienter som skulle genomgå en cholecystektomi. Patienterna svarade på ett frågeformulär både vid inskrivning och vid utskrivning. I formuläret fanns 33 påståenden som patienterna skulle rangordna på en fem- 16
17 gradig skala. Preoperativa informationsönskemål i urval ur artikeln, andel patienter som angivit högsta rang: Tabell 6. Preoperativa informationsönskemål. Ur Lithner & Zilling., Översättning och modifiering av författarna. Hela tabellen i bilaga 4. Fråga Preoperativt Postoperativt Hur många dagar ska jag ligga på sjukhus 96 % 80 % Kommer jag att bli helt besvärsfri efter operationen 94 % 86 % Vem kan jag vända mig till med frågor efter operationen 92 % 88 % Hur kommer min smärta att behandlas efter operationen 90 % 90 % Resultatet av operationen 88 % 78 % Hur kan komplikationer förebyggas 84 % 94 % Komplikationer som kan uppkomma efter operationen 80 % 86 % Vilka symtom kan olika komplikationer ge 78 % 86 % Varför har jag fått gallstensbesvär 76 % 80 % Hur kommer operationen att gå till 76 % 62 % Hur ska jag förflytta mig efter operationen 72 % 84 % Hur kommer jag att må när jag kommer hem 68 % 80 % Hur ska huden förberedas inför operationen 68 % 74 % Hur länge kommer jag att vara sjukskriven 68 % 62 % Alternativa behandlingar till operation 66 % 62 % Hur kommer jag att må precis efter operationen 60 % 72 % När kommer stygnen att tas 58 % 74 % Hur kommer man att ta bort stygnen 34 % 60 % Många punkter fick höga poäng, av detta dras slutsatsen att patienterna vill ha mycket information, de sju högst rankade frågorna fick femmor av över 90 procent av patienterna (a.a.). Vid inskrivning vill 94 procent av patienterna få information om de skulle komma att bli helt besvärsfria efter operationen. De hade även stort intresse av att få information om resultat av operationen och hur man kunde förebygga komplikationer. Däremot var de inte så intresserade av att få information om alternativa behandlingar. Patienterna var även angelägna om att få information om vart de skulle vända sig för att få information och om de var tvungna att komma tillbaka för kontroller. I en öppen fråga dök det även upp mer praktiska frågor som hur patienten skulle ta sig till sjukhuset och var man kunde parkera. Forskarna kunde konstatera att patienternas intresse för olika frågor ändrades vid andra frågetillfället. Praktiska frågor om till exempel hur stygnen skulle tas bort och om hur man skulle förflytta sig och lyfta saker blev viktigare. Även symtom på komplikationer hade fler patienter önskat få information om före operationen. Hur smärta kunde behandlas var lika viktigt före som efter operationen. Patienterna uppgav även att det var viktigt att få information både vid in- och utskrivning. Kvalitetsbedömning av artikel 10 Artikeln bedömdes vara av kvalitetsgrad två. Forskarna har beskrivit metod och bortfall väl. Dock nämner de att de i enkäterna blandat positiva och negativa påståenden men i sitt resultat har de formulerat om alla till positiva. Hur detta har påverkat resultatet är omöjligt att bedöma. Under studien följde forskarna inte vilken information patienterna faktiskt fick. Detta kan ha påverkat resultatet på så sätt att de frågor patienterna redan fått svar på rangordnades som mindre viktiga. Artikel 11 Macario et al. (2003) har genomfört en studie vid två olika sjukhus där patienter som skulle genomgå knä- eller höftledsplastik fick rangordna olika frågor efter vad de tyckte var viktigast att få information om inför operationen. För att hitta frågor som kunde vara relevanta för patienterna sammanställde forskarna förslag genom en litteraturstudie samt pilotenkäter bland både patienter och kirurger. Det- 17
18 ta förarbete resulterade i en enkät med 30 frågor. Enkäten besvarades av 48 patienter. Det utkristalliserades fyra frågor som de viktigaste för så gott som alla patienter, oavsett grupp. Dessa var: Kommer operationen att påverka mina möjligheter att ta hand om mig själv?, Hur rörlig kommer jag att bli efter min operation?, Kommer jag att kunna gå normalt igen? och Kommer jag att behöva sjukgymnastik efter operationen?. Tabell 7. Patienternas rankning av olika frågors vikt (medianvärden). Ur Macario et al. (2003). Översättning och modifiering av författarna. Hela tabellen i bilaga 5. THA 1 TKA 2 Kommer operationen att påverka mina möjligheter att ta hand om mig själv? 5 5 Hur rörlig kommer jag att bli efter min operation? 5 5 Kommer jag att kunna gå normalt igen? 5 5 Kommer jag att behöva sjukgymnastik efter operationen? 5 5 Vilka alternativ finns om jag inte väljer att opereras? 5 4 Kommer operationen att ge smärta efteråt? 5 4 Hur länge kommer jag att ligga på sjukhus? 5 4 Finns det något jag kan göra för att slippa smärta efter operationen? 4 5 Kommer jag att få medicin för att klara smärtan? 4 4 Hur vanlig är min sjukdom? 4 4 Var kan jag få mer information om min sjukdom och annat? 4 4 Kommer jag att få träffa kirurgen efter operationen? 4 4 Hur länge kommer jag att vara sövd? 4 4 Kommer jag att fortsätta att ta mediciner under rehabiliteringen? 4 3 Finns det någon jag kan prata med för att få mer information och stöd? 4 3 Kommer operationen att påverka mitt sexliv? THA = Total höftartroplastik, 2 TKA = Total knäartroplastik. Patienterna i denna studie (a.a.) hade redan tagit beslutet att genomgå operation, därför har frågor om risker, komplikationer och hur operationen skulle gå till inte kommit med i resultatet. Forskarna påpekar man ska vara uppmärksam på att det för alla frågor finns en bredd i rangordningen, även om många patienter rankat en fråga högt finns det alltid patienter som tyckte att denna fråga var mindre viktig och tvärtom. Kvalitetsbedömning av artikel 11 Denna artikel bedömdes vara av kvalitetsgrad ett. Metoden är väl beskriven och verkar vara väl genomförd. Bakgrundsarbetet för att få fram relevanta frågor framstår som seriöst och genomtänkt. Det enda som kan kritiseras är att det i den löpande texten är ganska otydligt hur många respondenter som fanns i studien, informationen finns däremot i tabellerna. Artikel 12 I en artikel av Chee Saw et al. (1992) undersökte man patienters möjligheter att förstå och ta tillvara på skriftlig information. I studien deltog 46 patienter som skulle genomgå en prostataoperation (TUR-P). De var med i en intervju innan operationen, och fyllde efter operationen i en enkät med frågor där de fick beskriva vad de förstod av informationen, mängden och vad de ville veta. Av de intervjuade patienterna var det 59 procent som ville veta allt inför operationen, medan 41 procent inte brydde sig om vad som skulle hända, bara de blev friska. Det fanns inte någon patient som inte ville veta något alls. Det var 93,5 procent som upplevde att de fick precis rätt mängd information, fyra procent tyckte att de fick för lite information och två procent att de fick för mycket information. 18
19 Kvalitetsbedömning av artikel 12 Denna artikel bedömdes vara av kvalitetsgrad tre. Metod och bortfall är enkelt men tydligt beskrivna. Det största problemet med artikeln är att den är väldigt kort. Forskarna har heller inte gjort någon skillnad på de patienter som kom in för elektiva operationer och de som kom in akut, detta kan naturligtvis haft inverkan på patientens önskemål om information. Artikel 5 I studien av Ivarsson et al. (2005) fanns det fler patienter i interventionsgruppen än i kontrollgruppen som inte ville veta något om komplikationer. Kvinnor i interventionsgruppen ringde i större utsträckning till sjuksköterskorna på avdelningen för att få mer information än män, denna skillnad fanns inte i kontrollgruppen. De allra flesta patienterna i båda grupperna (69 procent respektive 72 procent) ville ha information om risker med operationen. Artikel 7 Kriwanek et al. (1998) frågade patienterna om vilken information de ville ha. Det var hela 97 procent som svarade att de ville ha detaljerad information om indikationer, tillvägagångssätt och risker. Dock uppgav 17 procent att de upplevde att denna information kunde vara oroväckande. Artikel 3 Sjöling et al. (2006) påvisade i sin studie att patienterna under den tid då de väntade på sin operation de främst ville ha trovärdig information om när operationen skulle ske, detta för att kunna planera framåt. Patienterna ville veta hur de skulle använda smärtstillande relaterat till sina individuella behov. De ville också ha råd om hur de skulle hålla sig i form under tiden de väntade på operation. Patienterna ville veta vem de kunde vända sig till för att få instruktioner om träning och de ville få hjälp med att hitta hjälpmedel för att klara sitt dagliga liv fram till operationen. Patienterna i denna studie upplevde att det var stor skillnad mellan vad det var för information de ville ha och den information de fick. Medan de stod i kö inför en operation ville de till exempel ha mer information om hur lång väntetiden var. Patienterna ville även få konkreta träningsråd och/eller få en remiss till en sjukgymnast. De frågade även efter informationsbroschyrer. Patienterna ville etablera en regelbunden kontakt med vårdpersonalen, inte bara på patientens eget initiativ. När de kommit in på sjukhuset inför operationen ville de veta vad de fick göra efter operationen, om de fick cykla, köra bil och så vidare. De ville också veta vad de kunde förvänta sig för resultat av operationen skulle de garanterat bli bättre eller fanns det risk att det inte blev någon förändring? Patienterna ville även tidigt veta om det skulle ske någon uppföljning med besök hos läkare och/eller sjukgymnast. Forskarna kom även fram till att ge rätt information inte bara handlar om vilken information patienten får utan också på vilket sätt de får informationen och att patienten får känna sig sedd. Artikel 4 Enligt undersökningen som Ghulam et al. (2006) gjorde kände 18 procent av patienterna att de hade velat ha mer information om diagnosen, 11 procent saknade information om operationstekniken, och 12 procent ville ha mer information om risker. 19
Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Checklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Artikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv
Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU
Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009
2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare
Checklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap
Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen
Konsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.
Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln
Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I
HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:
KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI
KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.
ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr
ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009
Kataraktoperationer Resultat från patientenkät hösten 2009 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 2010 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från patientenkät hösten
IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Summary in Swedish. Svensk sammanfattning. Introduktion
Summary in Swedish Svensk sammanfattning Introduktion Ett stort antal patienter genomgår olika typer av kirurgi varje dag och många av dem kommer att uppleva postoperativ smärta. För att fånga upp dessa
Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)
Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess
RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?
EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig
2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång
2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2.1 Sökning och bedömning av litteraturen Litteratursökning För att få en överblick över det vetenskapliga underlaget för antibiotikaprofylax vid kirurgiska
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?
När mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.
Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att
Bilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
Sökexempel Arbetsterapeuter T3
Sökexempel Arbetsterapeuter T3 En repetition om hur man söker i olika databaser och hur man (i bästa fall) kan få ut den aktuella artikeln i fulltext. Som exempel har vi valt en sökning om arbetsterapi
Riktlinjer för bedömning av examensarbeten
Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar
Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04
Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har
RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING
Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser
Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
ERAS Enhanced Recovery After Surgery
ERAS Enhanced Recovery After Surgery koncept för säker stor kirurgi i hela den perioperativa processen med möjlighet att minska komplikationer och vårdtider Mari Bergeling 2013 05 16 Värdeutveckling för
Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg
Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning
SJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Vad tycker du om förlossningsvården?
Vad tycker du om förlossningsvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från Förlossningen/BB på det sjukhus som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit inskrivna
En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård
Intervjumall Instruktion till intervjuaren: Utvärderingen görs som en semistrukturerad intervju, efter sjukhusperiodens avslut när patienten KÄNNER SIG REDO. Intervjun hålls förslagsvis av patientens psykiatrikontakt/case
Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013
Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,
Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom
Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden 2018-01-01 tom 2018-03-31 Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden i Region Kronoberg? Patientnämnden
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
ARBETSKOPIA
Vad tycker du om barnsjukvården? Denna enkät innehåller frågor om dina och ditt barns erfarenheter från den avdelning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit
Ge kniven vidare vad visade enkäten?
Ge kniven vidare vad visade enkäten? Som en del i kampanjen Ge kniven vidare har ni av OGU- styrelsen blivit tillfrågade att under februari och mars 2013 svara på en enkät. Vi var intresserade av hur vi
ARBETSKOPIA
Vad tycker du om neonatalen? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från neonatalen på det sjukhus som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit inskrivna på avdelningen
Cancersmärta ett folkhälsoproblem?
Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Vad tycker du om vården?
9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.
Vad tycker du om vården?
080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas
Är primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar
Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD
Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Vård och omsorgsåtgärder
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande
Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser
Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att
BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun
BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1 Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand Tfn: 0611-55 54
Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral
Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra
Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,
se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn
Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.
Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera
Jag har ju sagt hur det ska vara
Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan
En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk
Sökexempel - Spänningshuvudvärk En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Eftersom man i detta fall bör göra en sökning i internationella
IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede
IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:
Patienter som sköter sina läkemedel själva
Patienter som sköter sina läkemedel själva Erfarenheter från ett länssjukhus Anne.Hiselius@rjl.se Anna.Hardmeier@rjl.se Ryhov, Region Jönköpings län, Sweden Självmedicinering En process där patienten involveras
Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator
version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande
Preoperativa ljumskbråcksbesvär
Kirurgkliniken Västerås Preoperativa ljumskbråcksbesvär, Johanna Sigurdardottir Bakgrund Många drabbas av ljumsksmärta efter sin ljumskbråcksoperation 50-60% får någon form av besvär efter sin ljumskbråcksoperation
Är primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra
Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit
Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu
Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008
Brukarundersökning Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Januari 2009 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar
OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER
Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.
Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning
Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad
Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].
Välkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
KUPP Mottagning K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson
Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Mottagning K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2. Kön Jag är.
Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun
Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning
Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi.
Sökplan TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Anvisningar Sökplanen påbörjas
Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013
Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.
Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner
Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle
Litteraturstudie som projektarbete i ST
Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell
Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18
Smärta och obehag. pkc.sll.se
Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström
Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.
Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården Tommy Calner Patienten VEM OCH VAD FINNS I RUMMET? Förväntningar Tidigare
Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation
Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen
Har barn alltid rätt?
Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets
B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet
Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper
FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält
FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL Av Marie Magnfält 170113 Bakgrund Under större delen av den här kursens gång har min arbetsplats varit en kirurgisk vårdavdelning, avdelning 350, på Östra
Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett
Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av
Familjens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R )
Familjens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R ) Vi skulle vilja få veta dina synpunkter om din anhöriges nyliga