Årsredovisning för verksamhetsområdet regional utveckling 2002 (411xx)

Transkript

1 1(8) Årsredovisning för verksamhetsområdet regional utveckling 2002 (411xx) Inledning Verksamhetsområdet regional utveckling innefattar delområdena näringslivsutveckling, kollektivtrafik, kultur, folkbildning/utbildning, fritid, rekreation och naturvård samt de områdesövergripande verksamheterna landsbygdsutveckling och regionsamverkan En viktig uppgift för landstinget är att stärka Östergötland som en region för utveckling och tillväxt. Konkurrensen har skärpts mellan olika regioner om att erbjuda de bästa förutsättningarna för företagens lokaliseringar och utveckling, samt för människor att bo och verka i. Arbetet under året har präglats av planeringsarbete inför bildandet av det nya regionförbundet i Östergötland Regionförbundet Östsam. Fullmäktige beslutade i november att överlämna större delen av landstingets uppgifter inom området regional utveckling till regionförbundet fr o m Landstingsbidraget till verksamhetsområdet har under året uppgått till tkr. (De i texten nedan inom parantes angivna beloppen avser år 2001.) Näringslivsutveckling Landstingets insatser inom regional utveckling främjar på olika sätt indirekt näringslivet i regionen genom att förbättra de förutsättningar som näringslivet arbetar under. Landstingets direkta satsningar på näringslivsutveckling syftar till att stärka länets konkurrenskraft visavi omvärlden genom att medverka till en utveckling av näringslivet i länet både vad gäller redan etablerade företag och nytillkommande. Landstingets huvudstrategi är att medverka till att det i regionen erbjuds stöd för utveckling av näringslivet i form av konsulttjänster och utbildningsinsatser som är viktiga för de små och medelstora företagens utveckling och som inte finns eller kan fungera på marknadens villkor. ALMI Företagspartner i Östergötland AB, som ägs gemensamt av staten och landstinget, är utförare av den dominerande delen av landstingets insatser för utveckling av små och medelstora företag. Målgruppen för ALMI:s verksamhet är företag med färre än 250 anställda som vill och kan växa, samt nya företag och personer som vill starta företag med tillväxtpotential och innovatörer med idéer som är kommersialiserbara. Staten och landstinget finansierar ALMI s verksamhet i förhållande till ägd andel. Landstingets kostnad för år 2002 uppgick till tkr (6 960 tkr). Landstinget har under året lämnat stöd till särskilda utvecklingsprojekt som bedrivs av ALMI, bl a kring utveckling av kunskap kring affärsdrivande nätverk. Tillsammans med andra intressenter stödjer landstinget genom sitt engagemang i East Sweden Development Agency (ESDA) och Invest in Sweden Agency (ISA) ansträngning-arna att attrahera utländska investeringar till länet. Landstingets engagemang rör huvudsakligen utvecklingspotentialen inom medicinsk teknik, bioteknik och bioinformatik.

2 2(8) Landstinget har också under året bidragit till verksamheterna vid Östgöta Coop Center, Internationella Företagarföreningen och Ung Företagsamhet med totalt 300 tkr. Landstingets kostnader för området näringslivsutveckling uppgick under året till sammanlagt till tkr (7 956 tkr), vilket är lika med det budgeterade beloppet. Regionsamverkan Landstinget och Östergötlands kommuner samverkar i olika utvecklingsfrågor inom den gemensamma organisationen ÖSTSAM idéell förening. ÖSTSAM är i första hand ett politiskt forum för strategiska diskussioner. ÖSTSAM har under året arbetat med i huvudsak tre verksamhetsområden - utbildning, infrastruktur och internationalisering. Landstinget finansierar 50 procent av ÖSTSAMs förvaltningsbudget och har även bidragit till olika ÖSTSAM -initierade projekt. Inom ramen för regionsamverkan har landstinget också bidragit med tkr till regionens gemensamma marknadsföring av Östergötland. Den sammanlagda kostnaden för området regionsamverkan uppgick till tkr (6 659 tkr) och den budgeterade till tkr. Kommunikationer och infrastuktur Kommunikationernas grundläggande funktion är att minska de geografiska hindren för samspelet mellan människor och mellan människor och företag. Detta gör åtgärder inom kommunikationsområdet till ett av regionpolitikens viktigaste instrument De åtgärder inom transportsystemet som har störst effekt på den regionala utvecklingen (tillväxten) är de som leder till förbättrad tillgänglighet genom s k regionförstoring, d v s åtgärder som bidrar till att knyta ihop lokala arbetsmarknadsområden, så att alltfler får tillgång till en större region. Kollektivtrafik Landstinget och länets kommuner har det gemensamma ansvaret som länstrafikansvariga, vilket innebär att främja en tillfredställande trafikförsörjning och att ta ansvar för den lokala och regionala linjetrafiken för persontransporter i länet. Trafiken omfattar linjetrafik på väg, järnvägstrafik, spårvägstrafik, efterfrågestyrd kompletteringstrafik och skärgårdstrafik. Som länstrafikansvariga har landstinget och kommunerna även ansvar för samarbete med grannlänen och för att utveckla den länsgränsöverskridande trafiken. Trafikutbudet är uppdelat i två delar - baslinjenät och övrigt nät. Baslinjenätet omfattar ca 90 procent av resandet och är ett gemensamt ansvar för landstinget och kommunerna. Resterande trafik utgör övrigt nät och är kommunernas ansvar. För det gemensamt finansierade baslinjenätet, utövar landstinget och kommunerna sin samråds- och beställarroll i Trafikrådet. Trafikhuvudmannaskapet utövas i bolagsform av det av landstinget och kommunerna gemensamt ägda AB Östgötatrafiken.

3 3(8) Trafiken beställs och bedrivs under ett s k trafikår, vilket löper från mitten av juni år ett till mitten av juni år två. Verksamhetsåret 2002 består därmed av trafik avseende trafikåren 2001/2002 respektive 2002/2003. Ersättningen till Östgötatrafiken har t o m trafikåret 2000/2001, utbetalats i form av ett preliminärt aktieägartillskott, med påföljd att slutreglering skett efter respektive kalenderår. Den nya modellen för ersättning innebär att ersättningen inte längre är preliminär, med följd att någon slutreglering nu längre inte sker. Återbetalning av för höga trafikersättningar är nu endast möjliga genom aktieutdelning från bolaget när resultatet så medger. Under året beslöt bolagsstämman en aktieutdelning på totoalt 16 mkr, varav landstingets andel uppgick till tkr. Under året har ersättning för trafiken i baslinjenätet erlagts med tkr, varav tkr avser trafikåret 2001/2002 (5,5 mån) och tkr, trafikåret 2002/2003 (6,5 mån). Bidraget till övrigt nät uppgår till tkr och kostnaden för Trafikrådets kansli till tkr. Kostnaden för utökad tågtrafik på sträckan Norrköping-Nyköping uppgår till tkr. Under året har även slutlig ersättning utbetalats för tågtrafik mellan Katrineholm och Norrköping med 502 tkr. Den sammanlagda kostnaden för trafiken under året uppgår därmed till tkr, medan nettokostnaden efter aktieutdelning stannar vid tkr. Antalet resor under året, mätt i antalet påstigande, uppgick till 28,8 miljoner, vilket är en marginell minskning jämfört med föregående år då antalet resor uppgick till 27,6 miljoner. Reseutvecklingen uppvisar dock stora skillnader mellan de olika reseslagen. I tätortstrafiken som utgör den största delen med sina 16,8 miljoner resor minskade med tre procent. I expressnätet, som svarar för 3 miljoner resor, är det totala resandet oförändrat. Resandet med pendel- och länståg minskade med fem respektive två procent, medan expressbusstrafiken ökade med tolv procent. Minskningen i tågtrafiken beror sannolikt på universitetets satsning på Campus-bussen, vilket innebär att elever som tidigare åkte tåg, nu åker buss gratis mellan campusområdena i Linköping och Norrköping. ÖstgötaTrafikens satsningar på utökad turtäthet på expressbusslinjerna Vadstena-Linköping, Åtvidaberg-Linköping och Valdemarsvik- Norrköping, har medfört ett ökat resande. Inom landsbygdstrafiken gjordes 7,0 miljoner resor under året, vilket är en minskning med fyra procent. Minskningen antas i huvudsak bero på att dessa resenärer upplever restiden som alltför lång vid jämförelse med bilresor, samt ett begränsat turutbud. Länsfärdtjänst I Östergötland har landstinget och kommunerna, som enda region i landet, beslutat att bedriva s k länsfärdtjänst. Med länsfärdtjänst avses resor över kommungräns för personer som beviljats kommunal färdtjänst. Utgångspunkten är att länsfärdtjänst är ett sätt att resa kollektivt och skall så långt möjligt följa principerna för den ordinarie kollektivtrafiken. Under året genomfördes resor med länsfärdtjänsten, vilket innebär en oförändrad nivå jämfört med de senaste åren. För länsfärdtjänsten uppgår den preliminära kostnaden för 2002 till tkr. Nettokostnaden för länsfärdtjänsten efter slutreglering av föregående år uppgår till tkr.

4 Infrastruktur 4(8) Landstingen i östergötland och sörmland är tillsammans med berörda kommuner delägare i ett bolag med syfte att verka för tillkomsten av ett nytt dubbelspår för höghastighetståg genom Östergötland och Sörmland. En ny höghastighetsjärnväg innebär förutom kortare restider till stockholmsregionen, ökade möjligheter att utveckla pendeltågstrafiken i regionen. Banan som bär arbetsnamnet Ostlänken är en del av den planerade Europabanan. Under året har arbetet med en förstudie över banan slutförts. Vår andel av kostanden under året uppgår till 900 tkr inklusive ett förskott med 200 tkr för nästa år. Den totala kostnaden för hela kollektivtrafikområdet uppgår till tkr ( tkr). Nettokostnaden efter reglering av föregående år, uppgick till tkr ( tkr). Budgeterad kostnad är tkr ( tkr). Fritid, rekreation och naturvård Under området "fritid, rekreation, naturvård" ger landstinget idag stöd till Östgötastiftelsen, Göta Kanal, olika ungdomsorganisationer samt Östergötlands Idrottsförbund (ÖIF). Landstinget är tillsammans med länets 13 kommuner, huvudfinansiärer för Östgötastiftelsens verksamhet. Landstingets anslag till Östgötastiftelsen år 2002 var 450 tkr (450 tkr). Östgötastiftelsen ska arbeta på regional nivå för att ge alla östgötar möjlighet till värdefulla naturupplevelser samt arbeta för att bevara viktiga och intressanta naturvärden, värna om en rik natur, skydda hotade arter och slå vakt om biologisk mångfald. Landstinget har under år 2002 lämnat stöd till skärgårdsrenhållningen i länet med 350 tkr, (350 tkr). Ersättningen har utbetalats via Östgötastiftelsen som samordnar den totala skärgårdsrenhållningen, inklusive renhållningen i de statliga naturreservaten. Landstinget lämnar bidrag till driften av Göta Kanal för att främst stödja marknadsföringen i bolaget, då kanalen ses som ett turistmål som bör utvecklas för länets attraktionskraft. Landstingets anslag år 2002 uppgick till 450 tkr (450 tkr). Landstingets stöd till ungdomsorganisationer regleras i Lag om kommunalt stöd till ungdomsorganisationer (1989:977). Organisationerna måste vara uppbyggda och fungera enligt vedertagna demokratiska principer. Landstingets anslag år 2002 uppgick till tkr (4 068 tkr) Landstinget stödjer och träffar årligen överenskommelse med Östergötlands Idrottsförbund (ÖIF), inklusive handikappidrott, i vilket ingår uppdrag att fördela medel till specialidrottsförbunden på distriktsnivå. Överenskommelsen upptar kriterier för medlens fördelning i enlighet med av landstingets fastställda mål. Landstingets stöd år 2002 var tkr (4 513 tkr) Årets sammanlagda kostnad för området uppgick till 9 905tkr (9 831 tkr) och den budgeterade till tkr. Kultur Allmänt

5 5(8) Landstingets insatser på kulturområdet syftar till att i samverkan med andra aktörer - kulturinstitutioner, föreningar och organisationer, fria grupper av kulturarbetare, enskilda konstnärer, kommunal kulturverksamhet etc - upprätthålla ett rikt kulturliv i hela Östergötland. För att detta skall uppfyllas krävs att kulturen präglas av kvalitet, mångfald och tillgänglighet. Landstinget arbetar för att de olika aktörernas insatser samordnas till en gemensam infrastruktur för kulturen. Landstingets verksamhetsområde är hela Östergötland, vilket ger landstingets insatser på kulturområdet en särskild roll i den helhet som landstingets och kommunernas verksamhet tillsammans bildar. Till landstingets roll hör att stödja kulturinstitutioner som arbetar med hela Östergötland som arbetsfält och att arbeta för utjämning inom länet. Kulturen rymmer ett brett spektra av verksamheter från amatörverksamhet till professionellt konstnärskap. Landstinget vill med sina insatser stimulera såväl den breda verksamheten som engagerar många människor till eget skapande som det professionella kulturutövandet. Landstingets kulturbudget domineras av anslag till verksamheten vid de stora kulturinstitutionerna som Östgötateatern, Östergötlands länsmuseum, Östgötamusiken, Länsbibliotek Östergötland och Norrköpings Symfoniorkester. Landstingets insatser är en viktig förutsättning för att dessa ska hålla den höga nivå som är etablerad i Östergötland. Landstinget har under året bidragit till att ett stort antal kulturprojekt utanför kulturinstitutionerna kunnat genomföras genom att bidra med särskilda projektmedel. Landstinget införde år 2000 en arrangörsgaranti som ges till arrangörer av barn- och ungdomskultur utanför de största städerna. Under 2001 fick denna arrangörsgaranti fullt genomslag. Under 2002 utvidgades garantin till att gälla aven kulturarrangemang för vuxna. Genom garantin betalas halva gagekostnaden av landstinget upp till en fastställd gräns om finansiering inte kan ske på annat sätt. Erfarenheterna från de första åren visar att detta stöd på ett påtagligt sätt förbättrat utbudet av kulturarrangemang, särskilt för barn och ungdom, genom att arrangörerna får väsentligt bättre ekonomiska förutsättningar. Kulturinstitutioner där landstinget är huvudman: Landstinget har som huvudman ansvar för fyra av Östergötlands kulturinstitutioner. Östgötateatern, Östergötlands Länsmuseum och Östgötamusiken är fristående stiftelser medan Länsbibliotek Östergötland är en produktionsenhet inom landstingsorganisationen. För Östgötateatern delas huvudmannaskapet med Norrköpings och Linköpings kommuner. Ansvaret för finansieringen av verksamheten fördelar sig så att 40 procent faller på landstinget och 30 procent på var och en av kommunerna. Landstingets anslag till Östgötateatern uppgick 2002 till tkr ( tkr). Huvudmannaskapet för Länsmuseet delas med Linköpings kommun där landstinget svarar för 57 procent av driftkostnaderna och Linköpings kommun för 43 procent. Landstingets ersättning till Länsmuseet uppgick 2002 till tkr (4 194 tkr) varav 250 tkr av den ordinarie ersättningen har utbetalats direkt till Landstingsfastigheter för underhåll av Länsmuseets fastighet. Genom länsmuseet utbetalas även ersättning för verksamheten vid Löfstad slott. Anslaget 2002 till Löfstad slott uppgick till 373 tkr (364 tkr).

6 6(8) Landstingets anslag till Östgötamusiken uppgick 2002 till tkr (1 674 tkr). Även Linköpings och Norrköpings kommuner bidrar till finansieringen av Östgötamusikens verksamhet. Länsbiblioteket är en produktionsenhet inom landstinget. För 2002 tecknades överenskommelse med Länsbiblioteket. Ersättning till Länsbiblioteket utbetalas enligt tecknad överenskommelse, för år 2001, tkr, (3 755 tkr). Övriga kulturinstitutioner Landstinget lämnar bidrag till kulturinstitutioner/-organisationer där landstinget inte har något huvudmannaskap, men där verksamheten bedöms ha ett regionalt intresse. (Belopp i tkr) Symfoniorkestern i Norrköping Norrköpings Museer Vadstena Akademien Vadstena Kulturcentrum inkl renov.atelje) Hemslöjdskonsulenterna Östergötlands Föreningsarkiv Övriga organisationer Övrigt Landstinget ger ekonomiskt stöd till genomförandet av kulturprojekt av olika slag genom bidrag ur två olika anslag för kulturprojekt. Under 2002 fördelades tkr (1 696 tkr). Under namnet Film i Öst samordnas insatser för att utveckla filmarbetet i regionen. Verksamheten finansieras av landstinget och Svenska Filminstitutet. Den sammanlagda kostnaden för hela kulturområdet under året uppgick till tkr ( tkr) och den budgeterade till tkr. Folkbildning Landstingets stöd till folkbildning 2002 uppgick till tkr ( tkr) och budgeterade medel uppgick till tkr. Östergötlands Bildningsförbund (ÖBF) och studiedistrikten erhöll tkr ( tkr), samt stiftelseoch rörelsefolkhögskolorna inom länet tkr (8 167 tkr). Kostnaden för interkommunal ersättning till folkhögskolor upp går till tkr (5 330 tkr). Statsbidrag avseende kompensation för mervärdesskatt, har erhållits med 865 tkr (840 tkr). Interkommunala ersättningar är låst mot finansförvaltningen, vilket betyder att budgeten räknas upp med landstingsindex och nettokostnaden regleras vid årskiftet så att den likställs med budget. Regleringen med finansförvaltningen innebar att tkr överförts till finansförvaltningen. Landsbygdsutveckling

7 7(8) Landstinget strävar efter att hela Östergötland ska vara en levande bygd där det finns möjligheter till försörjning lokalt eller genom pendling samt en rimlig tillgång till service och sociala och kulturella aktiviteter. En viktig del av landstingets insatser för landsbygdsutveckling är att aktivt arbeta i, och ekonomiskt stödja, projekt som drivs inom ramen för EUs strukturfonder. Den pågående programperioden, Mål 2, sträcker sig över perioden t.o.m I Östergötland ingår Valdemarsviks, Kinda, Boxholms, Ydre och Ödeshögs kommuner i det område som kan få utvecklingsstöd via strukturfondernas Mål 2. De projekt som drivs inom ramen för EUs strukturfonder, Mål 2, ska bidra till utvecklingen i området och, ytterst, direkt eller indirekt bidra till att fler arbetstillfällen skapas. Strukturfonderna delfinansierar projekten med, som regel, 40 procent av kostnaderna. Denna finansiering förutsätter dock att kostnaderna i övrigt finansieras av nationella, offentliga organ som stat, landsting eller kommuner. Landstinget har under året bidragit till den nationella medfinansieringen av ca 30 olika utvecklingsprojekt. Flertalet projekt är direkt inriktade mot utveckling av näringslivet i olika avseenden eller mot att förbättra förutsättningarna för näringslivet. Landstinget har särskilt engagerat sig i ett projekt kring uppbyggnad av distansutbildning. I Östergötland finns tre s k LEADER-områden där delar av länet ingår. Även här handlar det om utvecklingsarbete med stöd från EUs strukturfonder som förutsätter en nationell medfinansiering. Landstinget har under 2002 lämnat ekonomiskt stöd till dessa tre områden. Till landsbygdsutvecklingsprojekt utanför Mål 2-området har 290 tkr utbetalats 2002, nettokostnaden med hänsyn till reserverade medel från 2001 är dock 60 tkr (582 tkr). Landsbygdsutveckling kostade sammanlagt under året tkr (4 526 tkr), budgeten för året är tkr. Länspolitik gemensamt Rubriken länspolitik gemensamt, beskriver en delpost inom nämndens budgetram, inom vilken utvecklingsaktiviteter av skilda slag finansieras, vilka inte varit möjliga att förutse eller hänföra till något sakområde vid budgeteringstillfället. Kostnaderna under året uppgick till 585 tkr (870 tkr), budgeten uppgick till 800 tkr.

8 8(8) 2002 års siffror i resultaträkningen Intäkter Intäkterna uppgår totalt till tkr. Landstingsbidraget utgör tkr inklusive ett utökat landstingsbidrag under 2002, avseende extra ersättning till Östsvenska Turistrådet med 883 tkr. Minskningen av landstingsbidragets jämfört med 2001, beror dels på att medel överförts till LS Övrig verksamhet (412xx) med tkr och dels på ett sparbeting på tkr motsvarande förväntad återbetalning från Östgötatrafiken. Såld utbildning d v s interkommunal ersättning för folkhögskoleelever från andra landsting uppgår till 834 tkr. Statsbidrag, tkr utgörs i huvudsak av kompensation enligt mervärdeskatteregler. Övriga bidrag summeras till tkr, av dessa avser tkr ersättning från länets kommuner avseende årets kostnad för Trafikrådets kansli och resterande 200 tkr avser bidrag från Svensk Filmindustri till Regional filmsamordning. Kostnader Under personalkostnader finns ett mindre belopp 28 tkr, vilket utgör ersättning för utlägg, samt ersättning till konstnärer utan F-skattsedel. Nämndens huvudsakliga kostnader fördelas på köpt verksamhet tkr, lämnade bidrag tkr och övriga verksamhetskostnader tkr. Dessa specificeras på respektive rubrik i nämndens budget och har mer utförligt beskrivits i texten ovan. Avvikelser mellan resultaträkningen och texten i årsredovisning ovan som följer nämndens budgetuppföljningen, förklaras av att utfallet i budgetuppföljningen redovisas som nettovärden, d v s inklusive intäkter. Nettokostnaden för interkommunal ersättning till folkhögskolor i andra län och bidrag till stiftelseoch rörelsefolkhögskolor i Östergötland ska enligt landstingsbeslut inte påverka nämndens resultat. Differensen, tkr, mellan nettokostnaden, tkr och budgeten tkr, har överförts till finansförvaltningen. Årets resultat är ett underskott på tkr. Resultatet förklaras i första hand av att av budgetrad återbetalning från Östgötatrafiken under året med tkr, blev utfallet tkr genom aktieutdelning. Till resultatet har även lägre kostnader för ungdomsorganisationer, folkbildning och landsbygdsutveckling bidraget.