SCA ÅRSREDOVISNING 2018

Transkript

1 2018

2 Europas största privata skogsägare SCA är Europas största privata skogsägare med 2,6 miljoner hektar miljöcertifierad skog i norra Sverige. Med denna unika resurs som bas har SCA utvecklat en resurseffektiv industri för att skapa högsta möjliga värde ur skogen, där hela trädet tas till vara. Bolagets produkter omfattar trä, massa, förpackningspapper, tryckpapper och förnybar energi. 2,6 miljoner hektar skogsmark 6% av Sveriges yta Massafabrik Sågverk Tryckpappersbruk Kraftlinerbruk SCAs skogsinnehav

3 Detta är SCA Innehåll Trä SCA är en av Europas ledande leverantörer av träbaserade produkter för industri- och byggvaruhandel med en årlig produktionskapacitet på 2,2 miljoner m 3 sågade trävaror. SCA har fem kostnadseffektiva sågverk i nära anslutning till skogsinnehavet i norra Sverige, samt träförädling och distribution till byggvaruhandeln i Skandinavien, Storbritannien och Frankrike. Papper SCA producerar kraftliner papper för transportförpackningar och tryckpapper för tidskrifter och reklamtryck. SCA är Europas största oberoende producent av kraftliner med en total kapacitet på ton per år. Produktionen sker vid pappersbruken i Munksund, Piteå, och i Obbola, Umeå. Tryckpapper produceras i Ortvikens pappersbruk i Sundsvall, som har en kapacitet på ton per år. Skog SCA äger totalt 2,6 miljoner hektar skog i norra Sverige, vilket motsvarar en yta nästan lika stor som Belgien. SCAs unika skogsbestånd är en växande resurs som ger tillgång till en högkvalitativ skogsråvara samtidigt som den nettobinder 8 procent av Sveriges fossila koldioxidutsläpp. Massa SCA producerar avsalumassa vid Östrands massafabrik. Utbyggnaden av fabriken fullföljdes sommaren Östrand är nu en av världens största och mest kostnadseffek tiva produktions linjer för långfibrig barrsulfatmassa. Tillsammans med produktionen av termomekanisk massa uppgår Östrands årliga kapa citet till 1 miljon ton. SCAs massa har positionerat sig i de marknadssegment som efterfrågar styrka, framförallt till mjukpapper och specialpapper. Förnybar energi SCA är idag en av Europas största producenter av skogsbaserad bioenergi med en total produktion på cirka 9 TWh per år. I Sverige har SCA tre pelletsfabriker som har en årlig produktionskapacitet om ton. SCA arrenderar ut skogsmark för vindkraftsproduktion fanns det 324 vindkraftverk i drift på SCAs mark med en total produktionskapacitet på 2,6 TWh. SCA utvecklar även produkter inom nästa generations biodrivmedel och gröna kemikalier. 3 Introduktion 3 Detta är SCA 4 Året i korthet 6 VD-ord 8 Värdekedja 10 Skogen och klimatet 12 Trender Strategi & verksamhet 14 Strategi 18 Skog 22 Trä 24 Massa 28 Papper 30 Förnybar energi 32 Logistik 34 Hållbar utveckling 36 Fossilfri värld 38 Värdefulla skogar 40 Effektiv resursanvändning 42 Individ och samhälle 44 Aktien och ägarna Förvaltningsberättelse 46 Förvaltningsberättelse 50 Hållbarhetsredovisning enligt årsredovisningslagen 51 Risker och riskhantering 55 Bolagsstyrningsrapport 62 Presentation av styrelse och revisor 64 Presentation av koncernledning Finansiella rapporter och noter 66 Innehåll 68 Koncernens rapporter och noter 109 Moderbolagets rapporter och noter Hållbarhetsfakta 120 Värdeskapande 122 Styrning och väsentlighet 124 Om hållbarhetsredovisningen 126 Strategiska prioriteringar och hållbarhetsmål 128 Etik och värdegrund 131 Medarbetare och samhälle 134 Produktutveckling och innovation 134 Ansvarsfullt skogsbruk 136 Klimatpåverkan och klimatnytta 136 Resursanvändning och miljöpåverkan 139 Sociala data 140 Miljödata och klimatnytta Övrigt 142 Årsredovisningens fastställande 143 Revisionsberättelse 146 Översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen 147 GRI-index 149 Flerårsöversikt 150 Definitioner och ordlista 151 Om årsstämman 151 Adresser 153 SCA i världen

4 INTRODUKTION / ÅRET I KORTHET Året i korthet Omsättningen ökade med 13 procent och EBITDA ökade med 44 procent. Samtliga segment bidrog till resultatförbättringen. Nettoomsättning MSEK EBITDA MSEK EBITDA-marginal 28% Nettolåneskuld / EBITDA Avkastning på sysselsatt kapital industridelen 1,3x 16% Resultat per aktie Föreslagen utdelning per aktie 5,21 SEK 1,75 SEK 4

5 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Nyckeltal 2018 MSEK 2017 MSEK Nettoomsättning EBITDA EBITDA-marginal 28,0% 21,9% Rörelseresultat Rörelsemarginal 21,3% 15,1% Periodens resultat Resultat per aktie, SEK 5,21 2,67 Föreslagen utdelning per aktie, SEK 1,75 1,50 Operativt kassaflöde Strategiska investeringar Sysselsatt kapital Avkastning på sysselsatt kapital industridelen 16,4% 9,7% Nettolåneskuld/EBITDA 1,3x 1,6x Medelantal anställda Olycksfall (LTA per miljon arbetade timmar) 9,1 10,4 Nettoförsäljning per marknad Nettoomsättning per segment 1 Sverige 15 % Storbritannien 18 % Tyskland 16% Frankrike 7 % Skog 22 % Trä 27% Massa 12% Papper 39% Övriga Europa 29 % Asien 9% Övriga världen 6% 1) Andel nettoomsättning före eliminering av internförsäljning 5

6 INTRODUKTION / VD ORD En framtid präglad av hållbar tillväxt Skogen är framtiden. Vi skapar värde för klimatet, våra medarbetare, kunder och ägare, samtidigt som vi bygger välfärd och skapar arbetstillfällen. SCAs resultat för 2018 var det bästa hittills. Rörelseresultatet ökade med närmare 60 procent, samtidigt som vi slutfört ett av Sveriges största industriprojekt, utbyggnaden av Östrands massafabrik. I en stark marknad har vi haft god kostnadskontroll och uppnått hög produktionseffektivitet. Fördubblad massakapacitet Vi har investerat nästan 8 miljarder SEK i fördubblad massakapacitet, en investering som finansierats med operativt kassaflöde. Projektet har genomförts säkert och på tidplan och budget, samtidigt som uppkörningen har överträffat förväntningarna vad gäller volym och kvalitet. Det finns all anledning att vara stolt, tillsammans med dem som bidragit till projektets framgång medarbetare, leverantörer och projektledning. Vi kan idag erbjuda våra kunder en exceptionellt stark och ljus massa, samtidigt som fabriken kommer att producera ungefär 1 procent av den samlade svenska elkonsumtionen. Fortsatt tillväxt Vi förbereder oss för fortsatt tillväxt. Befolkningsökning och klimatförändringar ökar efterfrågan på produkter baserade på förnybar råvara, och en växande e-handel driver efterfrågan på starka förpackningar. Vår kraftliner, baserad på stark, norrländsk fiber, kan möta kundernas behov av starka och hållbart tillverkade förpackningar. Det är därför vi nu genomför ett förprojekt för att utvärdera en potentiell produktionsökning av förpackningspapper i Obbola, samtidigt som vi under nästa år ökar kapaciteten av vit kraftliner i Munksund. Vårt nästa stora tillväxtområde är förnybar energi. På SCAs marker produceras årligen 2,6 TWh el från vindkraft, vilket motsvarar 15 procent av Sveriges samlade vindkraftsproduktion. Inom fem år kommer produktionskapaciteten på SCAs marker att vara tredubblad. Vi har under året startat ett strategiskt samarbete med energibolaget St1 för att producera flytande biodrivmedel baserat på tallolja, och vi arbetar intensivt med forskning och utveckling för att ta Östrand vidare mot ett fullskaligt bioraffinaderi med kompletterande produkter inom biodrivmedel och gröna kemikalier. Hållbarhet i affärsidén För SCA är hållbarhet en naturlig del av affärsidén. Som Europas största privata skogsägare producerar vi en förnybar råvara i ansvarsfullt skötta och certifierade skogar. Vi balanserar hänsynen till biologisk mångfald, samernas renskötsel och andra viktiga samhällsintressen mot en hög produktion av värdefull råvara för produkter med lågt kolspår och för hög livskvalitet. Vi arbetar med klimatsmarta tillväxtmöjligheter inom alla våra affärsområden papper som ersätter plast, träprodukter som ersätter stål och betong, förnybar energi i stället för fossila bränslen. SCA spelar därmed en avgörande roll i omställningen till ett hållbart samhälle. Vi stöder FNs Global Compact och dess principer. Medarbetarna skapar värdet Stora investeringar betyder ingenting utan motiverade och kompetenta medarbetare. Det är medarbetarna som realiserar värdet av de satsningar som sker och det är medarbetarna som skapar förutsättningarna för tillväxt. SCA arbetar aktivt för att skapa säkra arbetsplatser med ett öppet klimat, präglade av samhörighet och tillit. Det är i sådana miljöer som innovation, effektivitet och arbetsglädje frodas. SCA är ett unikt företag; Europas största privata skogsinnehav integrerat med en industri med ett av världens lägsta kolspår. Genom innovationer och väl avvägda investeringar skapar vi värden för våra ägare och bygger starka kundrelationer, tillväxt, välfärd och dynamiska samhällen. Tillsammans bygger vi framtid. Ulf Larsson VD och koncernchef 6

7 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Vi arbetar med klimatsmarta tillväxt möjligheter inom alla våra affärsområden 7

8 INTRODUKTION / VÄRDEKEDJA Vi tar vara på hela trädet SCA har byggt ett industriellt ekosystem som skapar högsta möjliga värde i, ur och av skogen genom förnybara produkter och en resurseffektiv värdekedja. Sågverk Den värdefullaste delen av trädet förädlas i sågverken till trävaror. En del av dessa blir fönsterkomponenter, målad panel eller hyllor. Drygt hälften av stocken blir trävaror. Resten blir flis för massaproduktion eller spån som förädlas till pellets. Barken används för energiproduktion. Bioenergi Energiförsörjningen av SCAs anläggningar sker nästan uteslutande med bioenergi. Biprodukter används för produktion av värme och el. SCA producerar också energi för extern leverans grön el, fjärrvärme, oförädlade och förädlade biobränslen samt utvärderar möjligheter att producera biodrivmedel. Massa- och pappersbruk SCAs fiberindustri producerar kemisk och mekanisk massa, tryckpapper och förpackningspapper. Massa- och pappersbruken försörjs med det virke från skogen som inte kan bli sågade trävaror och med sågverksflis. Bark används för energiproduktion. Värme återvinns och ånga används för elproduktion. Biprodukter som tallolja och terpentin vidareförädlas till biodrivmedel och kemikalier. Ett sulfatmassabruk producerar förutom massa, stora mängder förnybar energi. Vindkraft SCAs 2,6 miljoner hektar skog rymmer ett stort antal goda vindlägen. SCA förbereder vindkraftsprojekt och arrenderar ut marken till kraftproducenter och gröna investerare, som producerar och säljer grön el. 8

9 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt 9

10 INTRODUKTION / SKOGEN OCH KLIMATET SCAs bidrag till ett fossilfritt samhälle 1 Binder netto 4 Mt CO 2 Växande skog binder koldioxid aktivt skogsbruk ökar tillväxten genom fokus på förbättrade plantor, aktiv skogsvård, contortatall och gödsling Gödsling Contortatall Aktiv skogsvård Förbättrade plantor 10

11 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt 2 Ersätter 5 Mt CO 2 Högre tillväxt möjliggör ökad substitution förnybara alternativ ersätter fossila produkter 3 Investeringar och innovationer minskar koldioxidutsläppen och ökar lönsamheten Låga utsläpp 0,9 Mt CO 2 SCAs klimatnytta uppgår till 8 miljoner ton koldioxid per år, vilket är mer än de samlade utsläppen från all lastbilstrafik och inrikesflyg i Sverige 11

12 INTRODUKTION / TRENDER Globala trender gynnar förnybara material Globalisering, ekonomisk tillväxt, en växande befolkning och insikten att vi måste växla från ändliga resurser till förnybara, är trender som visar på skogens vikt som strategisk resurs. 12

13 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt 1. Ökad medvetenhet om hållbarhet FNs 17 globala mål för en hållbar utveckling antogs av medlemsländerna Samma år vid klimatmötet, COP 21, i Paris enades världens länder om att begränsa den globala uppvärmningen till under 2 grader. Genom information och ökad kunskap ökar medvetenheten bland konsumenter och fler söker hållbara alternativ. 2. Ökad efterfrågan på förnybara material och produkter Omställningen till ett hållbart och koldioxidneutralt samhälle driver efterfrågan på förnybara material och produkter, som tillverkas ansvarsfullt och resurseffektivt. En växande befolkning och ökad konsumtion kräver nya klimatsmarta produkter. I denna omställning spelar skogsindustrin en avgörande roll. Produkter från skogen ersätter fossila produkter plastförpackningar byts mot pappersförpackningar, fossila bränslen byts mot biobränslen och trä ersätter stål och betong. 3. Mer förpackade varor Megatrender som globalisering, urbanisering, befolkningstillväxt och en växande medelklass driver efterfrågan på förpackningspapper. När allt fler får förbättrad standard ökar konsumtionen och därmed behovet av förpackningar. Ökad handel leder till ökad efterfrågan på transportförpackningar. 4. E-handel En växande e-handel ökar efterfrågan på förpackningsmaterial. En typisk wellpapplåda kan kräva upp till 50 procent mer förpackningsmaterial i e-handel än i traditionell handel. Samtidigt efterfrågar marknaden nya förpackningslösningar med mindre förpackningsstorlekar och mer frekventa leveranser. Distribution direkt till kund ställer krav på högre förpackningskvalitet och tryckbara ytor. Omfattande returer ökar efterfrågan och kvalitetskraven ytterligare. 5. Växande efterfrågan på färskfiber Ett växande behov av pappersbaserade produkter och försämrad kvalitet på returfiber gynnar efterfrågan på färskfiber. Färskfiber ger pappersprodukter styrka och renhet. För varje gång fibrerna återvinns minskar fibermängden och kvaliteten försämras. Systemet behöver därför kontinuerligt fyllas på med färskfiber. E-handel och hyllfärdiga förpackningar, som kan visas direkt i butik, ökar behovet av förpackningar av hög kvalitet. Högre krav på livsmedelssäkerhet ökar efterfrågan på färskfiberbaserade produkter, som inte innehåller kemikalierester. 13

14 STRATEGI & VERKSAMHET / STRATEGI Strategi för lönsam tillväxt Skogen är en förnybar tillgång, som växer och utgör kärnan i SCAs verksamhet. Kring skogen har SCA byggt en välinvesterad och effektiv värdekedja, som skapar tillväxt och maximerar värdet av varje träd. Ökat värde från varje träd Kring den växande skogstillgången har SCA byggt en välinvesterad och effektiv värde kedja, som maximerar värdet av varje träd. SCAs investeringar bidrar till att stärka den integrerade värde kedjan och uppnå en god avkastning samtidigt som bolaget behåller en stabil balansräkning. Växande skogstillgång Skogen som tillgång ger en stabil lönsamhet och värdetillväxt. Genom ett aktivt och hållbart skogsbruk maximeras tillväxten i skogen. Tillväxten i skogen uppgår till cirka 4 procent. SCA avverkar idag endast cirka 60 procent av till växten, vilket ökar virkestillgången och kassa flödet i framtiden. 14

15 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt 1 Skog: källan till värdeskapande Skogen är källan till SCAs värdeskapande och utgör grunden till en hållbar försörjning av förnybar råvara. Hög nettotillväxt ger mer virke i framtiden och ett ökande kassaflöde. SCAs strategi är att genom ett aktivt och hållbart skogsbruk öka tillväxten. 2 Trä: framåt i värdekedjan Den mest värdefulla delen av trädet blir sågtimmer. Genom en effektiv sågverksrörelse används så mycket som möjligt av trädet för att tillverka trävaror. Med fokus på vidareförädlade produkter till industrin och byggvaruhandeln säkras värdet av skogen. 3 Massa: fördubblad kapacitet SCA har investerat nästan 8 miljarder SEK i fördubblad massaproduktion för att möta en växande efterfrågan och bli ledande när det gäller kvalitet, kostnadseffektivitet, miljöprestanda och konkurrenskraft. Fokus under 2019 är att trimma fabriken mot fullt kapacitetsutnyttjande och högsta kvalitet. En växande marknad och gynnsamma trender skapar förutsättningar för ytterligare expansion. 4 Papper: potentiell kraftlinerexpansion Marknaden för kraftliner papper för transportförpack ningar fortsätter att växa. En stark global ekonomi, en växande e- handel, omställningen från plastförpackningar till förnybara material och en stark industriell utveckling driver efterfrågan på transportförpackningar. SCA genomför ett förprojekt för att utvärdera en potentiell expansion av kraftliner. 5 Förnybar energi: nästa värdeskapare SCAs skogstillgångar och industriverksamheter ger bolaget goda möjligheter att utveckla nya affärer inom området förnybar energi, där biprodukter från skogen och SCAs industrier utgör råvaran. SCA bedriver ett intensivt utvecklingsarbete inom områdena biobränslen, gröna kemikalier och vindkraft, samt utvecklar olika former av partnerskap inom dessa områden. 15

16 STRATEGI & VERKSAMHET / STRATEGI Stark projektportfölj driver lönsam tillväxt SCA har en utvecklingsplan för varje verksamhet. Investeringsmöjligheter utvärderas löpande utifrån ett antal kriterier. Investeringar ska bidra till SCAs värdekedja och det fortsatta värdeskapandet i och av SCAs skogsresurs. Projekten ska även ge en god avkastning samtidigt som bolaget behåller en stabil balansräkning. Värde Fördubblad massaproduktion i Östrand Investering: 8 miljarder SEK Driftsattes i juni Öka andelen White-top kraftliner Investering: 200 MSEK Resultat: +50 kt White-top kraftliner Förväntad driftsättning under sommaren ,0 TWh vindkraft på SCAs mark Vindkraft på SCA-mark förväntas öka till 6,7 TWh 2021 Målet om 5 TWh 2020 förväntas därmed uppnås Nytt långsiktigt mål: 11 TWh 16

17 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Ökad miljömedvetenhet och omställningen till förnybara produkter gynnar SCA. Bolaget utvärderar ett antal projekt med goda marknadsutsikter. SCAs projektportfölj inkluderar potentiell expansion av kraftliner och massa. Vindkraftsprojekt ökar avkastningen på skogsmarken. Projekt för produktion av biodrivmedel möjliggör förädling av biprodukter från skogen och industrin till högvärdiga energiprodukter. Biodrivmedel från råtallolja Kraftlinerexpansion Förprojekt för att utvärdera en potentiell expansion av Obbola Massa fortsatt tillväxtpotential Möjlighet att ytter ligare öka kapaciteten på Östrand Bioraffinaderi Forskning och utveckling av teknik Förprojekt genomförs Joint venture med St1 Mål: m 3 biobränsle Beslutade eller genomförda projekt Potentiella projekt Tid 17

18 STRATEGI & VERKSAMHET / SKOG SKOG Växande skogstillgång ger mer virke i framtiden Skogen är källan till SCAs värdeskapande. Med sitt skogsinnehav på 2,6 miljoner hektar, en yta nästan lika stor som Belgien, är SCA Europas största privata skogsägare. Skogen förvaltas långsiktigt och ansvarsfullt för att lägga grunden för en hållbar försörjning av råvara till bolagets industri. Skogen är kärnan i SCAs verksamhet Skogen sköts långsiktigt och skapar värde på tre sätt: Kassaflöde. Avverkning ger råvara till industrin och genererar kassaflöde. Avverkningsvolymen bestäms så att den aldrig överstiger den framtida tillväxten och därför aldrig behöver minskas. Denna uthålliga strategi och en förbättrad skogsskötsel har möjliggjort att avverkningarna ökat med cirka 120 procent sedan Skogen växer. Tillväxten i skogen överstiger avverkningen med tre miljoner kubikmeter årligen. Virkesförrådet, som är volymen växande träd, har sedan 1950 ökat med cirka 60 procent. Det ökade virkesförrådet ger förutsättningar för högre avverkning och ökat kassaflöde i framtiden. Skogsmarkens värde har ökat. Värdet på skogsmark i Sverige har ökat med över 260 procent realt och över procent nominellt sedan 1950, enligt en uppskattning från Lantmäteriet. Förbättrad skogsskötsel ökar tillväxten Varje träd som avverkas ersätts med minst två nya. SCA har världens största skogsplantskola med en kapacitet att producera 100 miljoner skogsplantor om året. Genom förbättrade metoder för skogsvård markberedning, plantering, kontroll av återväxt och röjning har SCA ökat tillväxten i skogen. Förbättrade plantor. SCA har med hjälp av fröplantager utvecklat nästa generations plantor med procent högre tillväxt och bättre skydd mot skadedjur. Contortatall är ett trädslag från norra Nordamerika med cirka 40 procent högre tillväxt och upptag av koldioxid jämfört med svensk tall. Contortatallen påverkas även mindre av viltbete och svampangrepp. SCA har planterat contortatall sedan början av 1970-talet. Trädslaget ger utmärkt råvara för massaproduktion, men har också goda egenskaper som råvara för träprodukter. Gödsling av skog som närmar sig slutavverkning ökar tillväxten och ger ett betydande virkestillskott av hög kvalitet. Bland skogsskötselåtgärder är gödsling den åtgärd som ger snabbast effekt och högst avkastning. Ung skog ger hög tillväxt Genom ett ambitiöst skogsvårdsarbete har SCA uppnått en hög andel ung skog med hög tillväxt. På grund av den unga skogen avverkas idag endast cirka 60 procent av tillväxten. När de yngre skogarna om ett par decennier når avverkningsbar ålder kan avverkningstakten öka. SCAs skog växer med i genomsnitt 9,5 miljoner skogskubikmeter per år. Av detta avverkas 5,2 miljoner kubikmeter. 1,3 miljoner kubikmeter försvinner genom naturliga förluster, som till exempel stormfällning, insektsangrepp och röjning. Kvar blir en årlig nettotillväxt på 3,0 miljoner kubikmeter, som adderas till virkesförrådet och ökar de framtida avverkningsmöjligheterna. Tillväxt i SCAs skog 2018¹ m 3 sk procent Ingående volym miljoner Bruttotillväxt av skog 9,5 miljoner +4,1% Naturliga förluster och röjning 1,3 miljoner 0,6% Tillgänglig tillväxt 8,2 miljoner +3,5% Årlig avverkning 5,2 miljoner 2,2% Nettotillväxt av skog 3,0 miljoner +1,3% Utgående volym miljoner 1) Uppskattad virkesvolym och tillväxt baserat på den skogstaxering som genomfördes En ny skogstaxering förväntas påbörjas under ,0 nettotillväxt av skog 2018 (miljoner m 3 sk) 18

19 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Andel av koncernen 2018 Nettoomsättning 1 EBITDA 2 Skogsbestånd (volym) Tall 40 % Gran 36% 22% 25% Lövträd 15% Contorta 9% MSEK MSEK Sysselsatt kapital Antal anställda Finansiella nyckeltal 60% MSEK 12% 506 1) Före eliminering av internförsäljning. 2) Andel beräknad av total EBITDA exklusive centrala kostnader. MSEK Nettoomsättning EBITDA EBITDA-marginal 25,6% 26,9% Operativt kassaflöde Strategiska investeringar - - Sysselsatt kapital Avkastning på sysselsatt kapital 4,7% 4,7% Avverkning av egen skog, tusen m 3 fub Medelantal anställda

20 STRATEGI & VERKSAMHET / SKOG Europas största privata skogsinnehav säkrar råvaruförsörjningen SCA äger 2,6 miljoner hektar skog varav 2,0 miljoner hektar är produktiv skogsmark. SCAs råvarubehov täcks till cirka 50 procent av virke från de egna skogarna. Det stora skogsinnehavet ger en säkrare råvaruförsörjning, underlättar investeringar och skapar en större flexibilitet. Under vintern 2018 var det ovanligt mycket snö vid Norrlandskusten och SCA kunde då, tack vare det egna innehavet, styra avverkningen mot inlandet där snödjupet var mer normalt. Sommaren 2018 var torr och brandrisken var hög. SCA mötte detta genom att avverka mer i områden där brandrisken var lägre. Med dessa åtgärder kunde SCA under 2018 upprätthålla råvaruförsörjningen till industrin utan störningar. Merparten av det virke, som inte kommer från SCAs egen skog, köps från privata skogsägare i norra Sverige. Med en avverknings- och skogsvårdsorganisation som täcker de fyra nordligaste länen, är SCA en attraktiv partner för skogsägare, som vill ha tillgång till hög kompetens och väl anpassade maskiner för skötseln av den egna skogen. Genom en konkurrenskraftig industri upprätthåller SCA efterfrågan och värde även för andra skogsägare. SCAs kunskap och resurser för den egna skogen kommer därmed även andra skogsägare till del. Virkesköpen från privata skogsägare kompletteras med köp från andra skogsföretag och en viss import från främst Norden och Baltikum. Ansvarsfullt skogsbruk SCAs skogar sköts långsiktigt och med målet att de ska vara minst lika rika på biologisk mångfald, naturupplevelser och rå vara i framtiden som idag. Att bevara den biologiska mångfalden, de många arterna av djur och växter, är ett av de viktigaste hållbarhetsmålen i SCAs skogsbruk. Skog med höga naturvärden undantas från skogsbruk, eller sköts så att naturvärdena förstärks. I alla skogsbruksåtgärder sparas skog för att ge variation och livsrum åt känsliga djur och växter. SCAs skog är sedan 1999 certifierad enligt FSC (Forest Stewardship Council ) (FSC C004466) och sedan 2011 även certifierad enligt PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification). Oberoende revisorer kontrollerar att SCAs skogsbruk möter certifieringskraven. Produkter baserade på virke från ett certifierat skogsbruk, kan sedan i sin tur certifieras och erbjudas kunder med höga krav på hållbarhet. SCA uppmuntrar även sina leverantörer att certifiera sitt skogsbruk. Växande träd binder koldioxid. Genom att SCAs skog har en årlig nettotillväxt på tre miljoner skogskubikmeter virke, nettobinds fyra miljoner ton koldioxid. Det är fyra gånger mer än de totala utsläppen av koldioxid från fossila källor i hela SCAs verksamhet, det vill säga skogsbruk, industriproduktion och transporter av råvaror och färdiga produkter, samt insatsvaror. Strategi Maximera tillväxt och långsiktig avverkningspotential Bevara skogens biologiska mångfald och bidra till en positiv påverkan på klimatet Öka skogsinnehavet Värdering av skogsmark Värdering i redovisningen Enligt gällande redovisningsregler (IFRS) ska skogsmark delas upp i två komponenter, själva marken och den på marken växande skogen. Marken värderas enligt IAS 16 (Materiella anläggningstillgångar) i princip till anskaffningsvärde och skrivs inte av. Till anskaffningsvärdet kommer investeringar i framför allt skogsbilvägar, vilka skrivs av. Värdet på skogsmarken och markanläggningarna i SCA uppgick vid slutet av 2018 till MSEK. Den växande skogen på marken värderas enligt IAS 41 (Biologiska tillgångar) i princip till verkligt värde. SCA har, liksom övriga stora skogsbolag i Sverige, valt att värdera den växande skogen till ett diskonterat nuvärde av de beräknade försäljningsintäkterna med avdrag för avverkningskostnader. Med denna modell uppgick det redovisade värdet på den växande skogen i SCA vid utgången av 2018 till MSEK. Värdet motsvarar cirka 136 SEK per m 3 sk rotstående skog. Inklusive marken enligt IAS 16 värderas skogen i redovisningen till MSEK motsvarande cirka 144 SEK per m 3 sk rotstående skog. Marknadsvärderingar Normalt består marknaden för köp och försäljning av skogsmark av mark, inklusive på marken stående skog. Det vill säga, värdet utgörs av summan av det som i redovisningen kallas skogsmark och det som i redovisningen kallas biologiska tillgångar. 20

21 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Lagar som styr skogsbruket och skogsförvaltningen i Sverige Skogsvårdslagen, som funnits i olika versioner ända sedan 1905, innehåller regler för hur skogsbruk får bedrivas i Sverige. Den kräver bland annat att avverkad skog ska föryngras, sätter gränser för lägsta ålder på skog som får slutavverkas och innehåller krav på miljöhänsyn. Jordförvärvslagen reglerar förvärv av skogsmark. Lagen innebär bland annat att en juridisk person inte får nettoförvärva skogsmark från privatpersoner, utan enbart från andra juridiska personer. Bakgrunden till lagen är att lagstiftaren vill att en viss andel skog ska ägas av privatpersoner. PEFC/ SCAs skogsbruk är certifierad enligt FSC (Forest stewardship Council ) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification). Främjande av uthålligt skogsbruk SCAs egna transaktioner ger en indikation på marknadsvärdet på skogsmark. Dessa transaktioner genomförs löpande och i mindre utsträckning. Målet är att förbättra arronderingen, det vill säga att skapa större sammanhängande ytor skogsmark och att öka andelen skogsmark i närheten av SCAs industrier. Gällande lagstiftning i Sverige förbjuder SCA att nettoköpa skogsmark från privatpersoner, vilket påverkar antalet transaktioner, men normalt inte marknadspriserna. SCAs köp av skogsmark under de senaste fem åren framgår av tabellen till höger. I genomsnitt under perioden köpte SCA skogsmark, inklusive rotstående skog, till ett genomsnittligt pris om 266 SEK per m 3 sk. Försäljning av skogsmark under samma period skedde till ett genomsnittligt pris om 305 SEK per m 3 sk. Det finns även marknadsstatistik över transaktioner med skogsmark. Även här avser transaktionerna både skogsmarken och den därpå rotstående skogen. En av de större leverantörerna av marknadsstatistik på skogsmark är LRF Konsult. Enligt LRF Konsult var genomsnittspriset 2018 för skogmark i SCAs region, norra Sverige, cirka 269 SEK per m 3 sk rotstående skog. Köp och försäljning av skogsmark Köp Volym (tusen m 3 sk) Pris (SEK/m 3 sk) Försäljning Volym (tusen m 3 sk) Pris (SEK/m 3 sk) Marknadsstatistik enligt LRF Konsult Skogsmarkspriser norra Sverige Pris (SEK/m 3 sk)

22 STRATEGI & VERKSAMHET / TRÄ TRÄ Effektiv sågverksrörelse med 20 år av lönsam tillväxt SCA tillverkar förädlade trävaror för den europeiska byggvaruhandeln och träindustrier över hela världen. Träverksamheten har haft en lönsam tillväxt på i genomsnitt cirka 10 procent per år under de senaste 20 åren. Moderna och effektiva sågverk SCA driver fem sågverk i nära anslutning till skogsråvaran, samt förädlingsanläggningar i Sverige, Storbritannien och Frankrike. Sågverken är välinvesterade och tillhör de största i Europa med en årlig kapacitet på 2,2 miljoner kubikmeter sågade trävaror. De har hög automatiseringsgrad och röntgenteknik för att maximera värdet av varje stock. Tekniken innebär att sågverken kan sortera, välja ut och anpassa stocken till kraven på slutprodukten. Lönsam tillväxt med fokus på vidareförädlade produkter Den senvuxna norrländska veden har en hög andel kärnved och små kvistar, vilket gör den lämpad för synligt trä och interiöranvändning. SCA har valt att fokusera på två kundsegment, som kan nyttja dessa egenskaper och där utsikterna till lönsam tillväxt bedöms som bäst. Träindustrin. Som leverantör till träförädlande industri tillverkar SCA kundanpassade produkter och komponenter som passar väl in i kundernas fortsatta förädling. Kunderna är främst tillverkare av möbler, dörrar, fönster, golv och tak. Byggvaruhandeln. Till byggvaruhandeln levererar SCA förädlade produkter, färdiga att erbjudas konsument, samt kvalificerade distributionslösningar. För att erbjuda kompletta sortiment kombinerar SCA sina egna produkter med inköp från andra leverantörer. Kunder är främst byggvarukedjor i Skandinavien, Storbritannien och Frankrike och produkterna används av både proffs och hemmaanvändare. Med denna inriktning har SCA nått högre och mer stabila marginaler över en konjunkturcykel och har haft en lönsam tillväxt på cirka 10 procent per år under de senaste 20 åren. Innovativa lösningar Byggvaruhandeln efterfrågar innovativa produkter som driver försäljningsökning. Med hjälp av råvara av hög kvalitet, röntgenteknik och processtyrning kan SCA erbjuda kunderna kärnfurutrall. Den är lika motståndskraftig som tryckimpregnerat virke, men tillverkas helt utan kemikalier. En annan ny produkt i bygghandeln är SCAs mellanstrukna ytterpanel med dold spikning, som ger en snyggare fasad, enklare montage och en förbättrad hållbarhet. Växande marknad Globalt ökar efterfrågan på förnybara material och intresset för att bygga bostäder i trä. Efterfrågan på träprodukter har haft en årlig tillväxt på 2 3 procent de senaste åren präglades av en stark efterfrågan på alla SCAs huvudmarknader. Tillväxten drevs av en god byggkonjunktur och en växande renoveringsmarknad, vilket resulterade i högre priser på SCAs träprodukter. Strategi Stärka SCAs integrerade värdekedja sågtimret utgör den största intäkten från ett träd Fortsatt lönsam tillväxt genom: Förädlade och kundanpassade produkter Volymtillväxt i Bollsta och Tunadal Produktionsoptimering för högsta effektivitet 22

23 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Sågverk Munksund, Piteå Kapacitet: m 3 /år Rundvik, Nordmaling Kapacitet: m 3 /år Bollsta, Kramfors Kapacitet: m 3 /år Tunadal, Sundsvall Kapacitet: m 3 /år Gällö (delägt), Bräcke Kapacitet: m 3 /år Träförädling och distribution Kapacitet hyvlade produkter: m 3 /år Kapacitet fönsterämnen: 5 miljoner löpmeter/år Distribution till byggvaruhandeln i Skandinavien, Storbritannien och Frankrike. Andel av koncernen 2018 Nettoomsättning 1 EBITDA 2 27% 17% MSEK 904 MSEK Sysselsatt kapital Antal anställda Finansiella nyckeltal 7% MSEK 31% ) Före eliminering av internförsäljning. 2) Andel beräknad av total EBITDA exklusive centrala kostnader. MSEK Nettoomsättning EBITDA EBITDA-marginal 13,7% 11,2% Operativt kassaflöde Strategiska investeringar 2 28 Sysselsatt kapital Avkastning på sysselsatt kapital 22,0% 15,7% Leveranser, trävaror, tusen m Medelantal anställda

24 STRATEGI & VERKSAMHET / MASSA MASSA Fördubblad produktionskapacitet Genom en av de största industriinvesteringarna i Sverige har produktionskapaciteten i Östrands massafabrik fördubblats. Fabriken har tagit en position som ledande när det gäller kvalitet, kostnadseffektivitet och miljö. Investering i fördubblad kapacitet och ökad konkurrenskraft Den utbyggda Östrandsfabriken togs i drift enligt plan i juni Investeringen på nästan 8 miljarder SEK fördubblar den årliga produktionskapaciteten av blekt barrsulfatmassa (NBSK) från ton till cirka ton. Enligt den planerade uppstartskurvan förväntas produktionen öka successivt fram till slutet av Produktionen vid fabriken har hittills motsvarat förväntningarna. En god produktionsnivå och en hög kvalitet med avseende på renhet, ljushet och styrka nåddes tidigt. Vid fullt kapacitetsutnyttjande väntas Östrands produktionskostnad, exklusive avskrivningar, minska med cirka 350 SEK per ton i förhållande till kostnaden före utbyggnaden, främst beroende på lägre indirekta kostnader. Detta placerar Östrand i den bästa kostnadskvartilen bland världens tillverkare av blekt barrsulfatmassa. Genom investeringen ökar Östrands energieffektivitet. Fabriken kommer genom egen energiproduktion att täcka hela sitt behov av värme och el och därtill leverera cirka 0,5 TWh grön el till nätet samt 0,18 TWh värme till Sundsvalls och Timrås fjärrvärmenät. Förutom produktionen av blekt barrsulfatmassa för bland annat mjukpapper och förpackningspapper, producerar Östrandsfabriken även cirka ton kemiskt förbehandlad mekanisk massa (CTMP) för bland annat hygienprodukter och förpackningar. Under 2018 var försäljningen inriktad på Europa. Med den utbyggda massafabriken kommer marknaden att vidgas geografiskt, bland annat med viss volym till Nordamerika. Stark efterfrågan och växande marknad Östrands utbyggda massafabrik startade i ett gynnsamt marknadsläge. Efterfrågan på blekt barrsulfatmassa har ökat med cirka 2 3 procent per år. Tillväxten drivs av en växande global marknad för mjukpapper och förpackningar. Särskilt i Kina har befolkningstillväxt, urbanisering och en växande medelklass ökat efterfrågan på mjukpapper. Kinas massakonsumtion är i hög grad importbaserad, då landet har en mycket begränsad inhemsk massaindustri. En begränsad tillgång på returfiber ökar ytterligare efterfrågan på massa baserad på färskfiber. Möjligheter att ytterligare öka kapaciteten Fokus under 2019 är att fortsätta trimma fabriken mot full kapacitet och högsta kvalitet. En stark marknad och gynnsamma trender skapar förutsättningar för en fortsatt expansion, genom flaskhalseliminering och mindre tilläggsinvesteringar. Strategi Nå full produktion och kvalitet Förbättra processer och eliminera flaskhalsar så att kapaciteten kan öka ytterligare Ta tillvara den potential inom grön energi som den nya fabriken skapar 24

25 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Andel av koncernen 2018 Nettoomsättning 1 EBITDA 2 Östrands massafabrik, Timrå Produktionskapacitet: 12% MSEK 13% 709 MSEK Blekt långfibrig barrsulfatmassa, NBSK: ton/år (2020). Massan används till bland annat mjukpapper, förpackningar, tryckpapper och filter. Kemisk termomekanisk massa, CTMP: ton/år. Massan används till bland annat förpackningar och hygienprodukter. Grön el: 1,2 TWh/år vid full massaproduktion (2020) Sysselsatt kapital Antal anställda Finansiella nyckeltal 20% MSEK 9% 385 1) Före eliminering av internförsäljning. 2) Andel beräknad av total EBITDA exklusive centrala kostnader. MSEK Nettoomsättning EBITDA EBITDA-marginal 24,7% 19,0% Operativt kassaflöde Strategiska investeringar Sysselsatt kapital Avkastning på sysselsatt kapital 4,5% 4,0% Leveranser, massa, tusen ton Medelantal anställda

26 1. Råvaran levereras som massaved med tåg, lastbil och fartyg, samt som sågverksflis. Veden barkas och huggs till flis. 2. Flisen lagras i stackar för olika massaprodukter. 3. Flisen kokas med lut för att separera cellulosan ungefär hälften av vedsubstan sen från andra vedämnen, som lignin och hemicellulosa. 4. I blekningen fortsätter processen med att rena massan från allt som inte är cellulosa. Här används andra kemikalier syrgas, peroxid och klordioxid. 5. Massan torkas och skärs i ark. 6. Massan emballeras för leverans till kund. 7. Till sodapannan förs svartluten, de ved ämnen som inte är cellulosa och kokkemikalierna. Vedämnena förbränns och producerar ånga och elektricitet, samtidigt som kemikalierna återvinns. 26

27 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Europas modernaste massafabrik Den utbyggda massafabriken i Östrand har kapacitet att producera en miljon ton massa per år och är branschledande när det gäller produktionskostnad, massakvalitet, miljö och energieffektivitet. Energiproducent En sulfatmassafabriks produkt är ren cellulosa. Hälften av råvaran utgörs av andra vedämnen lignin och hemicellulosa. Dessa förbränns i sodapannan för produktion av ånga med hög temperatur och tryck, som i sin tur används för produktion av grön el. Den utbyggda Östrandsfabriken är självförsörjande med el och värme. Förutom fabrikens behov levereras 0,5 TWh grön el till nätet och fabriken försörjer både Sundvalls och Timrås fjärrvärmenät med energi. Driftcentral I den nya fabriken har praktiskt taget alla styr- och övervakningssystem samlats i en driftcentral, ett gemensamt kontrollrum för hela fabriken. I en modern operatörsmiljö får de som styr och kontrollerar fabrikens processer överblick och driftsdata i realtid. Genom att samla kontroll och styrning till ett kontrollrum förenklas samarbetet mellan operatörerna och därmed ökar möjligheterna att optimera fabriken. SCA utvecklar teknik för att kunna använda svartlut som råvara vid produktion av biodrivmedel och gröna kemikalier

28 STRATEGI & VERKSAMHET / PAPPER PAPPER Ledande kraftlinerproducent SCA tillverkar kraftliner förpackningspapper och tryckpapper. Kraftliner är ett strategiskt tillväxtområde med långsiktigt gynnsamma trender. För tryckpapper ligger fokus på att maximera kassaflödet genom specialisering och innovation. Kraftliner strategiskt tillväxtområde Kraftliner är ett färskfiberbaserat förpackningspapper som används vid tillverkning av wellpappförpackningar, där kraftliner utgör de yttre lagren av wellpappen. SCA producerar kraftliner vid pappersbruken Munksund i Piteå och Obbola i Umeå. Ledande kraftlinerproducent SCA är en ledande producent av kraftliner, den tredje största i Europa och den största oberoende leverantören av kraftliner. I produktportföljen ingår en rad specialprodukter som kraftliner med vit tryckvänlig yta och våtstark kraftliner. Våtstark kraftliner används för förpackningar med särskilt höga krav, till exempel förpackningar för livsmedel eller tungt gods. Den senvuxna, norrländska vedråvaran ger styrka och är väl lämpad för materialeffektiva förpackningar av hög kvalitet. Huvudmarknader är Norden, Tyskland och Storbritannien. SCA har effektiva och välinvesterade produktionsanläggningar. Pappersbruket i Obbola har Europas största maskin för tillverkning av kraftliner och bruket i Munksund den tredje största. I Munksund genomförs en investering, som tas i drift under 2019, för att öka kapaciteten för tillverkning av kraftliner med vit yta. Gynnsamma långsiktiga trender Marknaden för kraftliner fortsätter att växa. En stark ekonomi och globala megatrender driver världshandeln och efter frågan av förpackningspapper. Även den växande e-handeln och omställningen från plastförpackningar till förnybara material ökar behovet av pappersförpackningar av hög kvalitet. Krav på livsmedelssäkerhet och hyllfärdiga förpackningar, som kan visas direkt i butik, ökar efterfrågan på färskfiberbaserade förpackningar utan kemikalier, med god tryckbarhet och styrka. Den starka efterfrågan, tillsammans med begränsad utbudstillväxt, har resulterat i en positiv prisutveckling för kraftliner under de senaste åren. Möjlighet till ökad kapacitet De långsiktigt gynnsamma trenderna, en växande marknad och det höga kapacitetsutnyttjandet ger utrymme för ökad produktionskapacitet. SCA genomför ett förprojekt för att utvärdera en produktionsökning i Obbola. Förprojektet beräknas vara klart under första kvartalet Tryckpapper maximerat kassaflöde Världens femte största tryckpappersbruk Ortviken är ett av världens största och mest produktionseffektiva tryckpappersbruk. Bruket tillverkar bestruket och obestruket tryckpapper för tidskrifter, kataloger och reklamtryck för mediaföretag i Europa. Stabilisering på marknad i strukturell nedgång Tryckpapper befinner sig i en strukturellt nedgående marknad som de senaste åren har minskat med cirka fem procent per år. Under 2018 har kapacitetsneddragningar bland tryckpappersproducenter lett till en bättre balans mellan utbud och efterfrågan. Den förbättrade marknadsbalansen har resulterat i prishöjningar under året på såväl bestruket som obestruket tryckpapper. Innovation för uppgradering av produktportfölj För tryckpapper ligger SCAs fokus på att maximera kassaflödet genom produktkvalitet och produktionseffektivitet. Genom en hög innovationstakt uppgraderas produktportföljen med högkvalitativa produkter. Ortviken fokuserar på nischer med starkare efterfrågan och utvecklar nya kostnadseffektiva pappers produkter som konkurrerar med finpapper. Cirka 35 procent av omsättningen utgörs av produkter som lanserats under de senaste fem åren. Strategi Fortsatt satsning på specialprodukter som kraftliner med vit yta och våtstark kraftliner Utvärdera en möjlig investering i ökad kraftlinerproduktion vid Obbola pappersbruk Maximera kassaflödet inom tryckpapper genom att optimera processer samt produkt- och marknadsmix 28

29 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Kraftliner Obbola, Umeå Produktionskapacitet: ton/år Produktsortiment: kraftliner med brunt ytskikt, för konsumentoch transportförpackningar med inriktning på standardkvaliteter och lättare kvaliteter. Munksund, Piteå Produktionskapacitet: ton/år Produktsortiment: kraftliner med brunt och vitt ytskikt, för konsument- och transportförpackningar. Är specialiserat på mycket kraftiga produkter (Heavy Duty), våtstarka kvaliteter (Wet Strength) och förpackningspapper med vit yta och hög tryckbarhet (White-Top). Tryckpapper Ortviken, Sundsvall Produktionskapacitet: ton/år Produktsortiment: bestruket (Light Weight Coated, LWC) tryckpapper och obestruket tryckpapper, som används till magasin, broschyrer, kataloger samt andra tryckpappers kvaliteter med höga och specifika krav på kvalitet och prestanda. Andel av koncernen 2018 Nettoomsättning 1 EBITDA 2 39% 45% MSEK MSEK Sysselsatt kapital Antal anställda Finansiella nyckeltal 14% MSEK 33% ) Före eliminering av internförsäljning. 2) Andel beräknad av total EBITDA exklusive centrala kostnader. MSEK Nettoomsättning EBITDA EBITDA-marginal 25,6% 17,5% Operativt kassaflöde Strategiska investeringar 45 - Sysselsatt kapital Avkastning på sysselsatt kapital 30,8% 15,8% Leveranser, kraftliner, tusen ton Leveranser, tryckpapper, tusen ton Medelantal anställda

30 STRATEGI & VERKSAMHET / FÖRNYBAR ENERGI Förnybar energi nästa värdeskapare SCAs skogstillgångar och industriverksamhet ger bolaget goda möjligheter att utveckla nya affärer inom området förnybar energi. Ett ökat värdeskapande av biprodukter från skogen och industrin, skapar förutsättningar för en lönsam och hållbar tillväxt. 30

31 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Fördubblad vindkraftsproduktion på SCAs mark 2020 Som Europas största privata skogsägare, har SCA stora arealer med goda vindlägen. SCA förbereder och utvecklar vindkraftsprojekt till aktörer som vill investera i grön energi. Som markägare får SCA ett arrende, baserat på intäkterna från försäljningen av den gröna el som produceras. Vid utgången av 2018 fanns 324 turbiner i drift på SCAs mark med en årskapacitet på 2,6 TWh. Under året togs beslut om att bygga ytterligare 120 vindkraftverk och tillsammans med tidigare beslutade projekt förväntas produktionen på SCA-mark öka till 6,7 TWh SCA har som långsiktigt mål att säkra vindkraftsproduktion på egen mark om 11 TWh, vilket motsvarar en elektrifiering av samtliga personbilar i Sverige. Ledande leverantör av biobränslen Allt virke som kan sågas blir sågade trävaror. Den vedråvara som inte kan bli trävaror används för produktion av papper och massa. De biprodukter från skogsbruk och industri som inte kan bli fiberråvara, används för energiproduktion. En stor andel av bioenergin används i SCAs egna anläggningar och bidrar till SCAs mycket låga kolspår. Under 2018 producerade SCA 9 TWh bioenergi. 7,5 TWh användes i SCAs egna anläggningar och 1,5 TWh levererades till externa kunder. Av de externa leveranserna var 0,5 TWh oför ädlade biobränslen och 1 TWh förädlade biobränslen, det vill säga träpellets. SCA har en produktionskapacitet i hel- och delägda anläggningar på ton pellets per år. Östrandsinvesteringen ger nya affärsmöjligheter Fördubblad produktionskapacitet vid den utbyggda massafabriken i Östrand ökar produktionen av tallolja, en biprodukt från produktionen av massa. SCA och det finska energiföretaget St1 har under 2018 inlett ett samarbete för att utvärdera investering i en anläggning för tillverkning av biodrivmedel, baserad på tallolja, vid St1s raffinaderi i Göteborg. Investeringen skulle ge en årlig produktion på m 3 biodrivmedel, vilket motsvarar ungefär en procent av Sveriges samlade behov av drivmedel. Utvärderingen väntas vara klar under första kvartalet SCA har inlett miljöprövning av ett möjligt bioraffinaderi vid Östrands massafabrik. Bolaget utvärderar möjligheten att tillverka biodrivmedel av svartlut, en biprodukt från massatillverkning. SCAs egenutvecklade process utvärderas i en pilotanläggning vid Obbola pappersbruk. SCA utvärderar även möjligheten att producera biodrivmedel av fast biomassa, till exempel sågspån. I båda fallen kan den industriella infrastruktur, som finns vid Östrands massafabrik, och de restprodukter som genereras i SCAs industriproduktion utnyttjas. SCA har som långsiktigt mål att tillverka biodrivmedel av restprodukter från skogen om m 3, en volym motsvarande allt drivmedel till svenskt inrikesflyg. Strategi Maximera vindkraft på SCAs mark och utveckla eftermarknadsaffären Optimera produktion, produktmix och lönsamhet i biobränsleaffären Kommersialisera affärsmöjligheterna inom området biodrivmedel 31

32 STRATEGI & VERKSAMHET / LOGISTIK Effektiv logistik skapar konkurrenskraft Logistik är en central del av SCAs verksamhet. Skogsråvaran ska transporteras till industrianläggningarna och produkter ska levereras till kunder över hela världen. SCAs eget logistiksystem kan skräddarsys efter bolagets behov och därmed maximera nyttan för övriga verksamheter och för miljön. 32

33 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Skogsindustrin är en logistikintensiv näring. Cirka 20 procent av SCAs kostnader utgörs av logistikkostnader. För att optimera godsflödena har SCA byggt upp egna logistiksystem både inom råvaruförsörjning och distribution av färdiga produkter. Inom den skogliga verksamheten är SCA en av Sveriges största användare av järnvägstransporter, med egna logistiksystem från skogarna i inlandet till industrierna vid kusten. Råvarutransporter Virket hämtas från skogar över hela norra Sverige. Alla virkestransporter startar på lastbil. Om avståndet till industrin är kort, körs virket direkt på lastbil. Om avståndet är längre än cirka 10 mil går virket till en järnvägsterminal och fraktas därifrån till industrin på tåg. Det ökade virkesbehovet för den utbyggda massafabriken i Östrand levereras i hög grad med järnväg. Genom effektiva järnvägstransporter kan virket levereras också från Syd- och Mellansverige till en konkurrenskraftig transportkostnad. Effektiva lastbilstransporter är ekonomiska och miljövänliga. I Sverige tillåts numera 74-tons virkesbilar, vilka kan transportera 30 procent mer virke och samtidigt minska miljöpåverkan. I norra Sverige är det ännu bara en begränsad del av det allmänna vägnätet som är tillgängligt för 74-tons bilar, men SCA arbetar för att fler vägar ska kunna användas för de effektivare lastbilarna. SCA byter virke med andra skogsbolag för att reducera transportavstånden till industrin och därmed kostnader och utsläpp så mycket som möjligt. Färdigvarutransporter Den dominerande delen av SCAs produkttransporter sker på fartyg. SCA äger tre RoRo-fartyg. De går på en fast rutt och tid tabell mellan SCAs terminaler i Umeå, Sundsvall, Kiel, Rotterdam och Sheerness utanför London. Med dessa systemtransporter kan SCA upprätthålla en hög kundservice till låg transportkostnad och miljöpåverkan. För all översjötransport och för en ökande andel av de europeiska leveranserna, transporteras godset i container på så kallade feederfartyg. Containergods transporteras från SCAs terminaler i Sverige till terminalerna på kontinenten, för vidare transport med lastbil, tåg eller pråm alternativt för transport till andra kontinenter med större container fartyg. För att optimera kapacitetsutnyttjandet erbjuder SCA kostnadseffektiva logistiklösningar för externa kunder. Såväl RoRosom containerfartyg fraktar gods norrut från terminalerna på kontinenten. De levererar till exempel insatsvaror för industrin och konsumentprodukter till Sydsverige och Mälardalen, för att sedan ta tomma containrar vidare till SCAs industrier i norr. 33

34 STRATEGI & VERKSAMHET / HÅLLBAR UTVECKLING SCA levererar hållbar utveckling Hållbarhetsprofilen representerar hela bolagets verksamhet. SCA stödjer Agenda 2030 och FNs 17 globala mål för hållbar utveckling och bidrar direkt eller indirekt till samtliga mål. Fossilfri värld Värdefulla skogar Effektiv resursanvändning Ansvar för människa och samhälle Växande skog binder CO 2 Förnybar energi Skogsbaserade produkter Substitution Biologisk mångfald Sociala värden Hög tillväxt Säker virkesförsörjning Högt utbyte av råvaran Innovation Ständiga förbättringar Hälsosam och säker arbetsmiljö Engagerade medarbetare Mångfald och inkludering Livskraftiga lokal samhällen Lönsam tillväxt Ökat värdeskapande för ägare, kunder, leverantörer, medarbetare och samhälle Värdegrund Syfte Med skogens kraft bidrar vi till en hållbar framtid Kärnvärden Ansvar, högklassighet och respekt 34

35 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Det ställs stora krav på alla samhällsaktörer för att kommande generationer ska kunna leva ett rikt och hälsosamt liv i balans med naturen. SCA har ett långsiktigt perspektiv på verksamheten och tar ansvar för hållbar utveckling i hela verksamheten och genom sina värdekedjor. Ambitionen omfattar såväl sociala, ekonomiska som miljörelaterade mål, vilka integreras i bolagets arbete och affärsutveckling. Hållbarhetsprofilen representerar bolagets verksamhet som helhet och är en viktig del av SCAs varumärke. Lönsam tillväxt är en del av hållbar utveckling och samtidigt en förutsättning för att kunna nå andra mål. Långsiktig ekonomisk avkastning är en integrerad del av SCAs hållbarhetsprofil. Huvudindikatorer för SCAs hållbarhetsplattform Agenda 2030 är den handlingsplan som världens länder enats om för att säkra frihet, välstånd och miljö för framtida generationer. Planen är konkretiserad med 17 globala hållbarhetsmål som tillsammans och som en helhet uttrycker ambitioner för en önskvärd utveckling. Hållbarhetsmålen antogs 2015 och används som ramverk för nationella planer, internationella åtaganden och inom den privata sektorn. Integreringen av ekonomisk tillväxt med sociala och miljörela terade dimensioner gör ramverket mycket relevant för ansvarstagande före tag. I Sveriges handlingsplan för Agenda 2030 anges som två prioriteringar en samhällsnyttig, cirkulär och biobaserad ekonomi, samt ett starkt näringsliv med hållbart företagande. Innovation och regional utveckling är andra ledord. Fossilfri värld Värdefulla skogar Effektiv resursanvändning 8 20% miljoner ton CO 2 / år klimatnytta genom minskning av växthusgaser i atmosfären av den produktiva skogs arealen undantas för naturhänsyn SEK / m3 i förädlingsvärde skapat från skogsråvaran Ansvar för människa och samhälle Lönsam tillväxt Värdegrund 9,1 44% 90% arbetsplatsolyckor per miljon arbetade timmar EBITDA-utveckling relativt 2017 av SCAs anställda är utbildade i Uppförandekoden 35

36 STRATEGI & VERKSAMHET / FOSSILFRI VÄRLD Fossilfri värld SCAs verksamhet är klimatpositiv och bidrar på flera sätt till viktiga klimatlösningar och en fossilfri värld. Klimatpositiv verksamhet Världens medeltemperatur får inte öka mer än två grader och bör begränsas till 1,5 grader enligt FNs klimatpanel, IPCC. För att uppnå detta krävs både en kraftig minskning av utsläpp från fossila källor och en betydligt ökad inlagring av kol. Skogen har en nyckelroll i omställningen då växande skog binder koldioxid och de förnybara, skogsbaserade produkterna kan ersätta alternativ med större klimatpåverkan såsom plast och betong. SCA bidrar till ett bättre globalt klimat genom att bolagets egna skogar blir alltmer virkesrika och nettolagrar cirka 4 miljoner ton CO 2 per år. De förnybara produkterna bidrar genom substitution till att minska fossila utsläpp motsvarande cirka 5 miljoner ton CO 2 per år. Inräknat fossila utsläpp genererade av bolagets verksamhet är den årliga klimatpositiva nettoeffekten cirka 8 miljoner ton CO 2, vilket motsvarar cirka en sjättedel av Sveriges fossila utsläpp och är mer än de samlade utsläppen från all lastbilstrafik och inrikesflyg i Sverige. Klimateffekten har beräknats som CO 2 -ekvivalenter men har i texten förkortats till CO 2. Fossilfri värdekedja Målet är att SCAs värdekedja ska bli fossilfri. Genom en medveten övergång till biobränslen, som till största delen kommer från biprodukter från skogsråvaran, är SCAs egna industriprocesser till 95 procent fossilfria. Under 2018 var denna andel tillfälligt lägre till följd av uppstarten av den nya massafabriken i Östrand. En beräkning av utsläppen av växthusgaser visar att utsläppen från produktion, transporter och insatsvaror, det vill säga klimatbelastningen från hela verksamheten, uppgår till 0,9 miljoner ton CO 2 per år. Större delen av dessa utsläpp, 77 procent, genereras utanför bolagets anläggningar. Fokus för det fortsatta arbetet ligger på logistikoptimeringar, bränsleval, energieffektivitet och insatsvaror. Viktiga framgångsfaktorer är tillgång till ett pålitligt järnvägssystem med hög lastkapacitet, 74-tons fordon, större och mer bränsleeffektiva fartyg samt tillgång till fossilfria drivmedel. SCAs klimatnytta uppgår till 8 miljoner ton CO 2, vilket är mer än de samlade utsläppen från all lastbilstrafik och inrikesflyg i Sverige Skogen Substitution Värdekedja Klimatnytta Växande skogar med ökande virkesförråd binder netto Våra produkter ersätter fossilbaserade alternativ Tillverkningen är nästan fossilfri. Resterande fossila utsläpp är SCAs verksamhet är klimatpositiv och minskar växthusgaser med ,9 8 miljoner ton CO 2 /år miljoner ton CO 2 /år miljoner ton CO 2 /år miljoner ton CO 2 /år 36

37 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Substitution för ökad klimatnytta SCAs produkter är baserade på förnybar råvara från ansvarsfullt skötta skogar och framställda i effektiva produktionsanläggningar med låg klimatpåverkan. När dessa produkter ersätter fossilbaserade alternativ eller produkter med större klimatavtryck genereras en klimatnytta motsvarande cirka 5 miljoner ton CO 2 per år. Trä som ersätter stål och betong, fiberbaserade produkter som ersätter plast och bioenergi som ersätter fossilbaserad energi är exempel på detta. Inom innovationsarbetet utvecklas nya produkter och applikationsområden för bolagets produkter. Exempelvis pågår arbete med att producera biodrivmedel baserade på industrins restströmmar. Klimatbelastning från SCAs verksamhet Område Miljoner ton CO 2ekv per år (avser scope 1, 2 och 3) Transporter 0,38 Skogsbruk och industriproduktion 0,26 Insatsvaror 0,21 Övrigt 0,03 Summa 0,88 SCA bidrar till FNs globala mål för hållbar utveckling Förnybar energi produceras i stor mängd direkt från skogsråvaran eller som en del av industriprocesserna. En stor mängd av den biobaserade energin används i de egna industrierna som därmed nästan är fossilfria. Fjärrvärme levereras till lokalsamhällen i närheten av bolagets industrier. Produktion av grön el möjliggörs genom vindkraftsanläggningar på SCAs skogsmark och genom mottryckskraft på industrierna. Växande skogar binder CO 2, fossilfria industriprocesser, förnybar energiproduktion och substitution av fossilbaserade produkter gör att SCA genererar ett klimatpositivt netto som resulterar i 8 miljoner ton CO 2 mindre i atmosfären varje år. SCAs produkter är förnybara och bidrar till ett cirkulärt och biobaserat samhälle. Effektivare resursanvändning minskar utsläpp av växthusgaser genom värdekedjan. Nedskräpning av haven med fossilbaserade plastprodukter motverkas genom ökad användning av träfiberbaserade produkter. 37

38 STRATEGI & VERKSAMHET / VÄRDEFULLA SKOGAR Värdefulla skogar Ansvarsfull skötsel skapar en mångfald av värden för människor och miljö. 38

39 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Ansvarsfullt skogsbruk Ansvarsfullt och aktivt skogsbruk strävar mot en långsiktigt ökande tillväxt i skogen samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Detta skapar förutsättningar för såväl framtida lönsamhet som fortsatt hög miljönytta. Genom aktiv och vetenskapligt grundad skogsskötsel kan skogens växtkraft användas på bästa sätt. SCAs skogar ska vara minst lika rika på biologisk mångfald, naturupplevelser och råvara i framtiden som idag. I detta syfte undantas 20 procent av den produktiva skogsmarken från virkesproduktion genom frivilliga avsättningar och hänsyn vid föryngringsavverkning. Med det egna skogsinnehavet på 2,6 miljoner ha och ett virkesförråd om 235 miljoner m 3 sk med en bruttotillväxt på cirka 4 procent per år kan ett miljöcertifierat råvaruflöde till industrierna säkras, samtidigt som klimatnytta och naturhänsyn säkerställs. Ansvarsfull fiberanskaffning Det virke som inte kommer från SCAs egna skogar köps in av SCAs virkesorganisation och uppfyller som lägst FSC Controlled Wood. SCAs virkesanskaffning är tredjepartscertifierad enligt FSC Chain of Custody och PEFC Chain of Custody. Detta garanterar bland annat att virket inte kommer från kontroversiella källor och att det avverkas med god naturhänsyn. SCA uppmuntrar sina virkesleverantörer att certifiera sitt skogsbruk. Genom privata skogsägare levererades cirka 2,6 miljoner m 3 virke till SCA under Bolaget samverkar med andra näringar som nyttjar SCAs skogsmark. Detta sker till exempel genom samråd med samebyar för att skapa gemensamma lösningar och förståelse för varandras behov. Ett annat område är partnerskap med vindkraftsföretag som arrenderar och etablerar vindkraftverk på SCAs mark. Under 2018 genomfördes 69 samråd med 30 samebyar. Frågor som hanterades var exempelvis tidpunkt för avverkning och val av trädslag % 100% miljoner m 3 virke i SCAs växande skogar av den produktiva skogsmarken undantas för naturhänsyn av förbrukad vedråvara uppfyller FSC, PEFC eller FSC CW SCA bidrar till FNs globala mål för hållbar utveckling Ansvarsfull skötsel av SCAs egna skogar och motsvarande åtaganden från externa virkes leverantörer leder till ökande naturvärden där den biologiska mångfalden är minst lika stor i framtiden, samt ökad virkestillväxt som säkerställer samhällets behov. SCAs skogar sköts också för att säkerställa sociala värden för rekreation, jakt och fiske, vilket bidrar till bättre hälsa och välbefinnande. Arbetstillfällen i SCAs verksamhet och affärsmöjligheter för entreprenörer och virkesleverantörer säkras i lokalsamhället. Partnerskap för miljöcertifiering av skogsbruk. Samråd och samarbete med samebyar skapar gemensamma lösningar. Partnerskap med vindkraftsbolag ökar skogens bidrag till hållbar utveckling. 39

40 STRATEGI & VERKSAMHET / RESURSANVÄNDNING Effektiv resursanvändning Väl nyttjad skogsråvara i effektiva värdekedjor genererar både hållbarhet och lönsamhet. 40

41 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Innovation för hållbar utveckling Skogsnäringen förväntas leverera en stor del av klimatlösningarna genom att producera mer och utveckla nya material. För att möta en högre efterfrågan på hållbara lösningar krävs nya applikationsområden, innovation och förändrade värdekedjor. Koncernens produktportfölj utvecklas för att erbjuda nya produkter och tjänster som kan bidra till ökad klimatnytta för kunder och konsumenter. Två exempel är den resurseffektiva och fukttåliga kraftlinern och den kemikaliefria kärnfurutrallen. Resurseffektiv verksamhet SCA använder idag 9,6 miljoner m 3 skogsråvara som omvandlas till produkter. Hela trädet används och råvaruutbytet är högt. Över 70 procent av fiberråvaran omvandlas till trävaror, papper och massa. Resterande råvara omvandlas till energi och produkter som pellets och tallolja. Förädlingsvärde, uttryckt som omsättning per förbrukad mängd skogsråvara, är cirka SEK/m 3 eller cirka fem gånger genomsnittligt vedpris. Arbetet med att ytterligare öka utbytet och förädlingsvärdet pågår ständigt i de olika segmenten. Koncernen arbetar löpande med att förbättra verksamheten. Arbetet med att kontinuerligt öka energieffektiviteten är ett exempel. Arbetet drivs och följs upp inom koncernens energibesparingsprogram ESAVE. Innevarande period pågår från 2010 till och med De projekt som till och med 2018 utförts inom programmet har medfört energibesparingar som summerar till omkring 150 GWh el och 420 GWh värme på årsbasis. SCA arbetar med att reducera sina utsläpp till vatten och luft genom investeringar och ständiga förbättringar. Till följd av ombyggnationer av reningsanläggningar behövs ytterligare trimningsåtgärder för att minska utsläppen. Uppkörningen av det utbyggda massabruket i Östrand påverkar utfallet för 2018 negativt då uppstartsfasen initialt krävt oljeeldning istället för biobränslen SEK/m 3 i förädlingsvärde skapat från skogsråvaran 570 GWh/år energibesparing genom ESAVE sedan ,95 kg/ton av suspenderade ämnen till vatten SCA bidrar till FNs globala mål för hållbar utveckling All skogsråvara används för att producera förnybara produkter. Bioenergi och biobränslen är en viktig del av produktmixen. Effektivisering av flöden och processer är nyckeln till både lönsamhet och låg miljöbelastning. Innovation leder kontinuerligt till nya förnybara produkter. Produktionssystemen nyttjar skogsråvaran på bästa sätt under ansvar för arbetsmiljö och natur. Med högre råvaruutbyte ökar potentialen för substitution av fossilbaserade produkter, som möjliggör mer hållbar konsumtion. Industriprocesserna är i mycket hög grad fossilfria tack vare förnybar energi från skogsråvaran. Effektiviseringar och omställningar minskar klimatbelastningen ytterligare. God kontroll och systematiskt arbete för att minimera utsläpp till vatten- och havsmiljöer för att säkra tillgång till rent vatten. 41

42 STRATEGI & VERKSAMHET / INDIVID OCH SAMHÄLLE Ansvar för människa och samhälle Framgång och hållbar utveckling bärs av engagerade medarbetare och partnerskap i lokalsamhället. 42

43 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Allas lika värde SCA är en attraktiv och inkluderande arbetsgivare där hälsa och säkerhet har högsta prioritet och där mångfald är en del av kulturen. Medarbetare ska erbjudas möjlighet att utveckla sin fulla potential och kunna verka i en omgivning av respekt och tillit. SCAs värdegrund med ledorden ansvar, högklassighet och respekt är en bas i hållbarhetsprofilen och beskriver hur vi bemöter människor, bedriver vår verksamhet, gör affärer och medverkar till lokalsamhällets utveckling. Den relaterar såväl till grundläggande mänskliga rättigheter som etiska krav på verksamheten såsom nolltolerans för korruption och kränkande särbehandling. Värdegrunden omfattar interna normer, hållbarhet i hela värdekedjan samt rättvisa och jämlikhet i vår omvärld. SCA har valt att stödja FNs Global Compact och har varit medlem sedan Koncernens nollvision för arbetsplatsolyckor innebär att alla medarbetare och övriga verksamma på bolagets anläggningar ska komma hem friska och oskadda från arbetet. SCA driver programmet ZERO för att utveckla den gemensamma hälsooch säkerhetskulturen genom att utveckla ledarskap och förändra beteenden. Engagerade medarbetare för lönsam tillväxt SCA genomför regelbundet medarbetarundersökningar där alla anställda har möjlighet att delta. Baserat på resultatet formuleras handlingsplaner för att utveckla och förbättra SCA som arbetsgivare. Undersökningen, som genomfördes 2018, hade ett högt deltagande, drygt 90 procent, och visar på ett högt engagemang. Mångfald på arbetsplatsen är en framgångsfaktor och ett utvecklingsområde för SCA. Bolaget arbetar aktivt för att öka mångfalden genom att bredda rekryteringsunderlaget, öka medvetenheten i koncernen och kunskapen om branschen. Samhällsengagemang för hållbar utveckling Genom SCAs verksamhet genereras direkta och indirekta värden som arbetstillfällen, inkomster från virkeförsäljning för privata markägare och uppdrag för entreprenörer och underleverantörer. Dessutom skapas förutsättningar för inkomster och upplevelser från jakt, fiske, rekreation och föreningsliv. SCA bidrar därmed aktivt till livskraftiga lokalsamhällen och till den regionala utvecklingen. 9,1 arbetsplatsolyckor per miljon arbetade timmar 78 engagemangsindex från medarbetarundersökning 19% andel kvinnor i koncernen medelantal anställda SCA bidrar till FNs globala mål för hållbar utveckling Program ZERO för en hälsosam och säker arbetsmiljö med inga olyckor. Arbete för ökad mångfald och en inkluderande företagskultur genom bredare rekryteringsbas och en levande Uppförandekod. Bra arbetsvillkor och goda möjligheter till vidareutbildning och kompetensutveckling. Medverkan i externa utbildningsprogram, arbetslivserfarenhet för ungdomar genom praktikplatser och feriearbeten. Långsiktig ekonomisk verksamhet bidrar till livskraftiga lokalsamhällen. Dialog och påverkan genom SCAs Leverantörstandard. Sponsring av lokalt föreningsliv. Partnerskap med lokalsamhällets intressenter. Medlem i FN Global Compact. 43

44 STRATEGI & VERKSAMHET / AKTIEN OCH ÄGARNA Aktien och ägarna SCA-aktien är noterad och handlas på Nasdaq Stockholm. Bolagets börsvärde uppgick till cirka 48 miljarder SEK vid utgången av året. Kursutveckling 2018 SCAs B-aktie minskade under 2018 med 19 procent till 68,72 SEK vid utgången av året. Under samma period har index över de 30 mest omsatta aktierna, OMX30 Stockholm, minskat med 11 procent. Den högsta stängningskursen för SCAs B-aktie var 107,75 SEK, vilket noterades den 30 augusti. Den lägsta stängningskursen var 67,96 SEK från den 27 december. Aktiehandel Under 2018 omsattes det på samtliga marknadsplatser totalt cirka miljoner SCA-aktier, vilket motsvarar cirka 268 procent av det totala antalet utestående aktier. Den största handeln ägde rum på Nasdaq Stockholm där cirka 728 miljoner SCA-aktier omsattes. Dagsomsättningen för SCA på Nasdaq Stockholm uppgick i genomsnitt till cirka 2,9 miljoner aktier. Under året omsatte handeln vid CBOE Chi-X cirka 199 miljoner SCA-aktier, handeln vid Turquoise cirka 73 miljoner SCA-aktier och handeln vid övriga handelsplatser cirka 883 miljoner SCA-aktier. Aktiestruktur SCAs aktiekapital utgörs av två aktieslag, en A-aktie och en B-aktie. Varje A-aktie är berättigad till tio röster och varje B-aktie till en röst. A- och B-aktierna ger samma rätt till utdelning. Båda aktieslagen är noterade på Nasdaq Stockholm. Utdelning och utdelningspolicy SCA strävar efter att ge en långsiktigt stabil och stigande utdelning till sina aktieägare. När rörelsens kassaflöde långsiktigt överstiger vad bolaget kan investera i lönsam tillväxt, och under förutsättning att målet för kapitalstruktur är uppfyllt, delas överskottet ut till aktieägarna. Styrelsen föreslår en utdelning om 1,75 SEK per aktie för verksamhetsåret För 2017 delades 1,50 SEK per aktie ut. Ägarstruktur SCA hade cirka aktieägare per den 31 december Aktiekapitalet ägs till cirka 55 procent av svenska ägare och 45 procent av utländska ägare. Den största andelen utländska ägare återfinns i USA, Norge och Storbritannien. 5,21 1,75 SEK Resultat per aktie, 2018 SEK Föreslagen utdelning per aktie,

45 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt SCAs tio största aktieägare, per den 31 december 2018 Andel utländskt ägande, kapital Ägare Antal A-aktier Antal B-aktier Kapital Röster Industrivärden ,5% 29,7% Norges Bank ,2% 9,6% AMF Försäkring & Fonder ,0% 3,8% Handelsbanken Pensionsstiftelse ,4% 3,4% Swedbank Robur Fonder ,9% 2,1% Livförsäkringsbolaget Skandia ,5% 1,4% Pensionskassan SHB Försäkringsförening ,7% 1,3% Vanguard ,3% 1,3% Invesco ,0% 1,1% Nordea Fonder ,9% 1,1% Tio största ,530,238 35,3% 54,8% Övriga ,7% 45,2% Totalt ,0% 100,0% Källa: Monitor av Modular Finance. Sammanställd och bearbetad data från bland annat Euroclear, Morningstar och Finansinspektionen. Verifikationsdatum kan variera för vissa aktieägare. Aktieägarstruktur, per den 31 december 2018 Innehav Antal aktieägare Antal aktier Kapital Röster ,5% 1,7% ,4% 1,6% ,4% 4,9% ,9% 2,1% ,6% 1,5% ,8% 1,7% ,5% 1,3% ,9% 78,9% Anonymt ägande ,1% 6,1% Summa ,0% 100,0% Sverige 55% Utlandet 45% Källa: Euroclear och Modular Finance Aktiekursutveckling Aktiekurs (SEK) Antal aktier (tusen) 50 jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec SCA B OMX Stockholm 30 Dagsomsättning SCA B (höger skala) 45

46 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse SCA är Europas största privata skogsägare med 2,6 miljoner hektar skogsmark i norra Sverige. Skogen är en realtillgång som växer varje år och utgör kärnan i SCAs verksamhet. Kring denna förnybara resurs har SCA byggt en välinvesterad och effektiv värdekedja som maximerar värdet av varje träd. Verksamhet och organisationsstruktur Kärnan i SCAs verksamhet är skogen, Europas största privata skogsinnehav. Kring denna resurs har SCA byggt en integrerad och välinvesterad industri som tar vara på och maximerar värdet av hela trädet. Av råvaran utvecklar SCA produkter för kunder världen över med höga krav på kvalitet, leveranstrygghet, service och hållbarhet. Den mest värdefulla delen av trädet är sågtimmer och så mycket av trädet som möjligt blir därför sågade trävaror för industri och byggvaruhandel. Bark används för energiproduktion. Flis tillsammans med toppar och mindre träd blir massa och papper för kundernas vidare förädling till bland annat mjukpapper, förpackningar och tryckpapper. Sågspån blir pellets för egen och andras energiproduktion. Ånga och andra biprodukter från massaproduktion blir värmeenergi till de närliggande fjärrvärmenäten, grön el och i framtiden även biodrivmedel. Skogsmarken rymmer även goda lägen för vindkraftverk. Transporter är en viktig del av SCAs effektiva värdekedja och de transportlösningar som utvecklas för de egna produkterna, erbjuds även till andra kunder. Organisation och rapporterade segment SCA är organiserat i fem affärsområden och en stödjande enhet. Affärsområden Affärsområde Skog har det övergripande ansvaret för försörjningen av SCAs skogsindustrier med vedråvara. Det innebär att affärsområde Skog svarar för förvaltningen av SCAs egenägda skogsmark i Sverige, för inköpen av vedråvara från andra skogsägare samt för transporter av vedråvara till SCAs industrier. Affärsområde Trä har ansvar för sågverksaffären som omfattar fem sågverk i Sverige och träförädlingsenheter samt distribution och grossistverksamhet inom trävaror i Sverige, Storbritannien och Frankrike. Affärsområde Massa ansvarar för pappersmassaaffären omfattande sulfatmassa (NBSK) och kemisk termomekanisk massa (CTMP), båda producerade vid massafabriken i Östrand. Affärsområde Papper ansvarar dels för kraftlineraffären, med tillverkning av wellpappråvara vid pappersbruken i Obbola och Munksund, dels för tryckpappersaffären, med tillverkning av tryckpapper för tidskrifter, kataloger och reklamtryck vid pappersbruket i Ortviken. Affärsområde Förnybar energi utvecklar SCAs affär inom området förnybar energi, till exempel utveckling av vindkraftsprojekt, pelletstillverkning och försäljning samt användande av biomassa och biprodukter från industrin för energiproduktion. I den stödjande enheten Inköp och logistik ingår SCAs gemensamma inköpsfunktion. Enheten svarar också för SCAs logistiksystem för utleveranser till kund med specialanpassade fartyg och terminaler både i Sverige och på viktiga utlandsmarknader. 46

47 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Organisation VD och koncernchef Koncernstaber Kommunikation Human Resources Finans Juridik Strategisk utveckling Affärsområden Staber SCA har fem koncernstaber: Kommunikation, Human Resources, Finans, Juridik samt Strategisk utveckling. Segment Skog Trä Massa Papper Förnybar energi Stödjande enhet Inköp och Logistik SCAs finansiella rapportering sker i form av fyra segment, vilka skiljer sig något från de ovan beskrivna affärsområdena. I segment Skog ingår affärsområde Skog samt de aktiviteter inom Förnybar energi vilka är kopplade till skogen men hanteras av affärsområde Förnybar energi, främst vindkraftsarrenden samt försäljning av biprodukter från skogen för energiändamål. I segment Trä ingår affärsområde Trä samt de aktiviteter vilka är kopplade till sågverken men hanteras av affärsområde Förnybar energi, främst pelletsverksamheten. I segmenten Trä, Massa och Papper ingår också en utfördelning av resultatet från den stödjande enheten Inköp och logistik, motsvarande de resurser hos den stödjande enheten som respektive affärsområde tagit i anspråk. Affärsområde Skog använder inte den stödjande enhetens logistiktjänster. I övrigt överensstämmer de rapporterade segmenten med affärsområdena. Utdelning av hygienverksamheten, Essity Den 5 april 2017 beslutade årsstämman i SCA i enlighet med styrelsens förslag att dela ut hygien- och hälsoverksamheten Essity Aktiebolag (publ) till SCAs aktieägare. Essity noterades på Nasdaq Stockholm den 15 juni Utdelningen av Essity påverkar kraftigt SCAs nyckeltal för Hygienverksamheten redovisas för jämförelseåret 2017 på en separat rad i resultaträkningen kallad "avvecklad verksamhet" och ingår därför inte i SCAs nettoomsättning och rörelseresultat. I årsredovisningen beskrivs endast SCAs kvarvarande verksamhet, skogs- och skogsindustriverksamheten, om inte annat anges. I de fall hygienverksamheten ingår presenteras den som avvecklad verksamhet. Finansiell utveckling Nettoomsättning Marknadsutvecklingen under 2018 har varit positiv för alla SCAs produktområden, med en god efterfrågan och högre priser. Nettoomsättningen uppgick till (16 664) MSEK, en ökning med 13 procent jämfört med Av ökningen svarade högre priser och mix för 13 procent, leveransvolymer för 5 procent och valuta för 5 procent. I tillägg till nettoomsättningen uppgick SCAs övriga rörelseintäkter under 2018 till (1 603) MSEK, en ökning med 20 procent jämfört med De övriga rörelseintäkterna utgörs av produkter och tjänster som inte är färdigvaror inom Trä, Massa och Papper, till exempel energiprodukter, försäljning av frakttjänster till externa kunder samt vindkraftsarrenden. SCA är ett exportinriktat bolag där cirka 85 procent av nettoomsättningen såldes utanför Sverige. De största enskilda exportmarknaderna är Storbritannien (18%), Tyskland (16%) samt Frankrike (7 % av nettoomsättningen). 47

48 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Koncernenens resultaträkning i sammandrag MSEK Förändring % Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsekostnader EBITDA Avskrivningar Rörelseresultat Finansiella poster Resultat före skatt Skatter Periodens resultat Nyckeltal EBITDA-marginal 28,0% 21,9% Resultat per aktie 5,21 2,67 Kostnadsstruktur 2018 Virke, flis, returfiber 1 13 % Övrigt råmaterial och förnödenheter 16 % Transport och distribution 23% Energi 6 % Inköp av varor för återförsäljning 8 % Personalkostnader 20 % Övriga rörelsekostnader 14% 1) I virke, flis och returfiber ingår även förändring av varulager och värdeförändringar i biologiska tillgångar Kostnadsstruktur SCAs totala rörelsekostnader under 2018 uppgick till (14 619) MSEK, en ökning med 6 procent jämfört med Rörelsekostnaderna har reducerats med en positiv värdeförändring i biologiska tillgångar på 679 (617) MSEK, vilken förts till virke, flis och returfiber. Den största delen av kostnadsmassan utgörs av köpt virke, flis och returfiber (13 %), övrigt råmaterial och förnödenheter (16%), personalkostnader (20%) samt transport- och distributionskostnader (23%). Kostnaderna för forskning och utveckling uppgick under året till 48 (52) MSEK, vilket motsvarar cirka 0,3 procent av koncernens omsättning. Orsaker till förändringar av EBITDA (%), 2018 jämfört med 2017 Pris/mix 62 Volym 4 Råmaterialkostnad 17 Energikostnad 1 Valuta 10 Övrigt 8 Totalt 44 % Resultat EBITDA ökade med 44 procent till (3 648) MSEK, vilket motsvarar en EBITDA-marginal på 28,0 (21,9) procent. Ökningen relaterade främst till högre försäljningspriser. Valutaeffekter påverkade resultatet positivt medan högre råvarukostnader och lägre leveransvolymer inom främst Massa påverkade resultatet negativt. Under året slutfördes utbyggnaden av massafabriken i Östrand, en investering som fördubblar produktionskapaciteten. Den utbyggda fabriken togs i drift i juni efter ett planerat ombyggnadsstopp i andra kvartalet. Sedan uppstarten har produktionsvolymen successivt ökat och bidragit till ökad omsättning och EBITDA. EBITDA påverkades även av kostnader relaterade till uppstarten av den utbyggda massafabriken: (i) ombyggnadsstopp om 251 (131) MSEK, (ii) projektkostnader om 59 (100) MSEK och (iii) högre direkta kostnader om 150 (0) MSEK. Kostnader för planerade underhållsstopp inom Papper påverkade resultatet negativt med 116 (122) MSEK. Avskrivningar uppgick till (1 137) MSEK. Ökningen var främst hänförlig till investeringen i den utbyggda massafabriken som ökade avskrivningarna från och med tredje kvartalet Rörelseresultatet ökade med 59 procent och uppgick till (2 511) MSEK. Finansiella poster uppgick till 29 ( 93) MSEK. Riksdagen har beslutat att sänka bolagsskatten i två steg. Den 1 januari 2019 sänks skatten från 22,0 till 21,4 procent. Den 1 januari 2021 sänks skatten ytterligare, från 21,4 till 20,6 procent. Sänkningen av bolagsskatten innebar en omvärdering av uppskjuten skatt under 2018, vilket resulterat i en positiv engångspost om 551 MSEK i andra kvartalet Skatt, inklusive omvärdering av uppskjuten skatt, uppgick till 314 MSEK. Skatt, exklusive omvärdering av uppskjuten skatt, uppgick till 865 ( 544) MSEK motsvarande en skattesats om 21,8 (22,5) procent. Resultatet per aktie uppgick till 5,21 (2,67) SEK. Investering i utökad massakapacitet i Östrand SCA beslutade under 2015 att investera i ökad kapacitet för massaproduktion vid Östrands massabruk. Den årliga produktionskapaciteten av blekt barrsulfatmassa beräknas öka från nuvarande ton till cirka ton. Den utbyggda massafabriken togs i drift i juni 2018 enligt plan efter ett ombyggnadsstopp, som påbörjades i april Vid utgången av 2018 hade cirka 7,4 miljarder SEK investerats, vilket motsvarar cirka 95 procent av den totala investeringen. Investeringen har finansierats med operativt kassaflöde. 48

49 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Kassaflöde Det kassamässiga rörelseöverskottet uppgick till (3 145) MSEK. Kassaflödeseffekten från rörelsekapitalförändringar uppgick till 843 ( 143) MSEK. Löpande nettoinvesteringar uppgick till (638) MSEK. Det operativa kassaflödet uppgick till (2 273) MSEK. Skattebetalningarna uppgick till 229 (30) MSEK. De låga skattebetalningarna beror främst på stora skattemässiga avskrivningar på SCAs nyinvesteringar, inklusive Östrandsprojektet, samt ackumulerade förlustavdrag från tidigare år. Operativ kassaflödesanalys MSEK Kassamässigt rörelseöverskott Förändring av rörelsekapital Löpande nettoinvesteringar Övrigt operativt kassaflöde Operativt kassaflöde Finansiella poster Betald skatt Övrigt 2 41 Rörelsens kassaflöde Strategiska investeringar i anläggningar Kassaflöde före utdelning Kreditstruktur och tillgängliga kreditlöften Finansiell ställning SCAs sysselsatta kapital uppgick per 31 december 2018 till (42 719) MSEK, en ökning under året med MSEK. Ökningen var främst hänförlig till investeringen i Östrands massa fabrik samt omvärdering av SCAs skogstillgångar. Nettolåneskulden uppgick per 31 december 2018 till (5 966) MSEK, en ökning med MSEK. Nettolåneskuldsättningen uppgick till 1,3 gånger EBITDA och skuldsättningsgraden till 18 procent. Bruttolåneskulden uppgick per 31 december 2018 till MSEK och har en genomsnittlig löptid på 3,8 år och en genomsnittlig räntebindningstid på 12 månader. Outnyttjade kreditlöften uppgick till MSEK. Likvida medel uppgick vid periodens slut till 648 MSEK. Balansräkningsstruktur MSEK 31 dec dec 2017 Biologiska tillgångar Uppskjuten skatt avseende växande skog Biologiska tillgångar, netto Rörelsekapital Övrigt sysselsatt kapital, netto Totalt sysselsatt kapital Nettolåneskuld Nettolåneskuld/EBITDA 1,3x 1,6x Eget kapital Nettolåneskuld/Eget kapital 18% 16% Beviljat kreditbelopp MSEK¹ Förfall år 31 dec Syndikerade kreditlöften Företagscertifikat Obligationer (MTN) Svensk Exportkredit Europeiska Investeringsbanken Totalt ) Varav upptagna lån uppgår till MSEK 2) Samtliga kreditfaciliteter är outnyttjade Övrig koncern information Moderbolag Koncernens moderbolag, Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ), är ett bolag med huvudsaklig uppgift att äga och förvalta aktier i ett antal dotterföretag samt utöva koncernövergripande ledning och administration. Moderbolaget äger också en stor del av bolagets skogstillgångar. Bolagets organisationsnummer är Rörelsens intäkter under 2018 uppgick till 224 (225) MSEK och resultat efter finansiella poster uppgick till 857 ( 575) MSEK. Mer information återfinns på sidorna Innehav av egna aktier SCA innehar inga egna aktier. Aktiefördelning Under 2018 har, på aktieägares begäran, 319 aktier av serie A omvandlats till aktier av serie B. Totalt uppgick antalet aktier per den 31 december till , varav A-aktier och B-aktier. 49

50 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Utdelning Styrelsen föreslår en utdelning om 1,75 SEK per aktie eller MSEK. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 22 mars Miljöpåverkan i Sverige Under 2018 bedrev SCA 12 tillståndspliktiga verksamheter i Sverige. Värdet av leveranserna 2018 från den tillståndspliktiga produktionen i dessa anläggningar motsvarar mer än 90 procent av koncernens nettoomsättning. Fyra tillstånd avser tillverkning av massa och papper. Dessa verksamheter påverkar miljön genom utsläpp till luft och vatten, fast avfall och buller. Sju tillstånd avser tillverkning av sågade och vidareförädlade trävaror samt biobränslen och ett tillstånd avser tillverkning av bränslepellets. Dessa verksamheter påverkar miljön genom utsläpp till luft och vatten samt buller. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Styrelsen har beslutat föreslå årsstämman 2019 följande riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare att gälla för tiden från årsstämman. Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare ska utgöras av fast lön, rörlig ersättning, pension samt övriga förmåner, som sammantaget benämns total ersättning. Den totala ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad där befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig ersättning ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För verkställande direktören, liksom för övriga ledande befattningshavare ska den rörliga ersättningen vara maximerad och relaterad till den fasta lönen, baserat på resultatutfall i förhållande till årliga respektive långsiktigt uppsatta mål. Det långsiktiga målet ska vara kopplat till värdeutvecklingen för SCA-aktien. Program för rörlig ersättning ska utformas så att styrelsen har möjlighet att begränsa utbetalning av rörlig ersättning om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter. Rörlig ersättning ska inte vara pensionsgrundande. Vid uppsägning som initieras av bolaget, ska en uppsägningstid om högst två år gälla. Om uppsägningen initieras av befattningshavaren, ska en uppsägningstid om högst ett år gälla. Avgångsvederlag ska inte förekomma. Pensionsförmåner ska, där så är möjligt, endast innehålla premiebestämda pensionsförmåner. Planerad pensionsålder är 65 år. Styrelsen ska ha rätt att frångå de fastställda riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta. Riktlinjerna är inte tillämpliga på redan ingångna avtal. Frågor om ersättning till ledande befattningshavare ska behandlas av ett ersättningsutskott och, när det gäller verkställande direktören, beslutas av styrelsen. Uppgifter om SCAs riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, om tillämpning av tidigare beslutade riktlinjer samt om bolagets beräknade kostnader för ersättning till ledande befattningshavare återfinns i not C3. Användning av non-international Financial Reporting Standards (IFRS) resultatmått I Förvaltningsberättelsen, i de finansiella rapporterna och i noterna i denna årsredovisning återfinns ett antal icke-ifrs resultatmått. Resultatmåtten används för att hjälpa såväl investerare som ledning att analysera bolagets verksamhet och ett flertal av måtten är vedertagna finansiella nyckeltal. En beskrivning av resultatmåtten och hur dessa används återfinns i not A2. Händelser efter årets utgång Inga väsentliga händelser har inträffat efter årets utgång. SCAs hållbarhetsrapportering enligt årsredovisningslagen Hållbarhetsarbetet är integrerat i SCAs verksamhet vilket gör det naturligt att låta hållbarhetsrapporteringen i enlighet med ÅRL 6 kap 11 vara en del av en kombinerad års- och hållbarhetsredovisning Denna rapport omfattar Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) och dess dotterbolag, se not F1 sidan 105. SCA-koncernen, dess verksamhet och affärsmodell beskrivs samlat i Förvaltningsberättelsen sidan 46. Hållbarhetsrapporten har överlämnats till revisorn samtidigt som årsredovisningen. Styrningen av hållbarhetsarbetet beskrivs i Bolagsstyrningsrapporten och i Hållbarhetsfakta. SCAs uppförandekod är koncernens främsta styrdokument och utgör tillsammans med koncernens hållbarhetspolicy grunden för SCAs hållbarhetsarbete. Uppföljning och utvärdering av dessa policyer följer SCAs rutiner för internkontroll och revision, såsom beskrivs i Bolagsstyrningsrapporten, sidorna 55, 56, 58 och 59. Utöver detta följs SCAs hållbarhetsmål och prioriteringar upp via koncernens Hållbarhetsråd. Hantering av väsentliga risker inom hållbarhetsområdet utgör en del av koncernens generella arbete med att identifiera och hantera risker. Processen, identifierade risker och hantering av dessa beskrivs i Förvaltningsberättelsen. De strategiska prioriteringarna för hållbarhetsarbetet, var i SCAs värdekedja påverkan sker, på vilket sätt områdena är väsentliga för SCAs intressenter, hur de styrs samt de viktigaste resultatindikatorerna beskrivs i hållbarhetsfakta, se tabell på sidorna Av tabellen framgår även hur sociala förhållanden, personalfrågor, miljö, mänskliga rättigheter samt antikorruption relateras till SCAs hållbarhetsarbete. Förutom informationen ovan, beskrivs SCAs hållbarhetsarbete och utfallet av detta på följande sidor, uppdelat per hållbarhetsområde enligt ÅRL: Sociala förhållanden och personalfrågor, se sidorna 42 43, , och 139. Miljö, se sidorna 36 41, och Mänskliga rättigheter och motverkande av korruption, se sidorna Mångfaldspolicy för styrelsen, se sidan

51 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Risker och riskhantering SCA är exponerat för ett antal risker, vilka kan ha påverkan på bolaget, dess utveckling och varumärket. Riskerna definieras i huvudsak som faktorer vilka påverkar SCAs möjligheter att vara ett trovärdigt och hållbart företag med god lönsamhet över tid och att nå uppställda mål. Genom en effektiv riskhantering, vilken beskrivs i detta avsnitt, försöker SCA reducera de negativa effekterna av identifierade risker. Många av de beskrivna riskerna kan påverka företaget både positivt och negativt. I denna mening innehåller riskerna även möjligheter för SCA. Exempel på detta är "Efterfrågan och marknadspris på SCAs produkter" och "Råmaterialpriser". Processer för riskhantering SCAs styrelse beslutar om koncernens strategiska inriktning på koncernledningens rekommendationer. Ansvaret för den långsiktiga och övergripande hanteringen av risker följer bolagets delegeringsordning, från styrelse till VD och från VD till affärsområdeschef. Detta innebär att de flesta av SCAs operativa Risk Operativa risker Efterfrågan och marknadspris på SCAs produkter Efterfrågan på SCAs produkter påverkas av en mängd faktorer såsom till exempel den allmänna BNP-utvecklingen, men även mer specifika trender som ökad e-handel, minskat läsande av papperstidningar och en därmed förändrad annonsmarknad. Andra branscher vars utveckling påverkar efterfrågan på SCAs produkter är byggverksamhet och gör-detsjälv. Andra produkter och tjänster kan vara substitut för SCAs produkter samtidigt som SCAs produkter också kan ersätta andra produkter och material. Riskhantering risker hanteras av SCAs affärsområden på lokal nivå men samordnas, om så bedöms nödvändigt. Verktygen för samordningen består främst av affärsområdenas löpande rapportering samt den årliga strategi processen, där identifiering, värdering och hantering av risk är en del av processen. I denna process har identifierade risker klassificerats efter sannolikhet att risken blir verklighet samt konsekvens för SCAs måluppfyllnad. Utfallet av denna utvärdering utgör en del av bedömningen av de risker som beskrivs i detta avsnitt. SCAs finansiella riskhantering är centraliserad, liksom internbanken för koncernbolagens finansiella transaktioner och hanteringen av koncernens energirisk. De finansiella riskerna hanteras i enlighet med koncernens finanspolicy, vilken är fastställd av SCAs styrelse och utgör, tillsammans med SCAs instruktion för energihandel, ett ramverk för hanteringen. SCA har en funktion för intern revision vilken följer upp att SCAs organisation följer fastställda policyer och beslutade åtgärder för hantering av identifierade risker. För de flesta produktområden där SCA verkar finns ett flertal konkurrerande producenter och tydliga marknadspriser. Utbudet bestäms av SCAs och dess konkurrenters tillgängliga produktionskapacitet. Marknadspriset sätts vid varje tillfälle baserat på efterfrågan och utbud. Försäljningskontrakten för SCAs produkter kan ange att SCAs pris är någon typ av marknadspris, ibland dock med viss tidsfördröjning jämfört med vad som händer på marknaden, publicerade prisindex med mera. Försäljningskontrakten kan också ange visst pris, som normalt gäller tills vidare. Variationer i marknadspriserna kan skapa betydande svängningar i resultatet för SCA. Risken med varierande marknadspris kan mötas på flera sätt. Långtidskontrakt till fasta priser eller prissäkring förekommer endast i undantagsfall. För att minska effekten av prisvariationerna, åtminstone i de fall dessa är negativa och bedöms bli långsiktiga, kan åtgärder vidtas för att anpassa kostnadsbilden till situationen, till exempel i form av omförhandling av inköpsavtal, personal- och kapacitetsförändringar samt översyn av verksamhetsstrukturen. Övergång till alternativ produktion kan också bli aktuell där detta är möjligt. Råmaterialpriser och andra kostnader för insatsvaror och tjänster Marknadspriset varierar över tiden för många insatsvaror och tjänster som använda i tillverkningen av SCAs produkter. Detta kan påverka SCAs resultat. 80 procent av SCAs kostnadsbas på MSEK utgörs av råmaterial, energi och andra insatsvaror och tjänster, inklusive distributionstjänster. SCAs kostnadsstruktur finns beskriven i Förvaltningsberättelsen. Risken med insatsvarornas och tjänsternas prisvariationer samt variationernas inverkan på resultatet kan hanteras på flera sätt. SCAs integrerade värdekedja innebär att råvaruflödena är integrerade från skogsmark till färdiga skogsindustriprodukter. Denna integration innebär i sig en riskreducering. Under 2018 kom 56 procent av SCAs behov av vedråvara från egen skog och flis från egna sågverk. Vedfibern används för SCAs tillverkning av sågade trävaror, massa, kraftliner och tryckpapper. Eget skogsavfall används för tillverkning av biobränslen och sågspån för tillverkning av pellets. Energi som genererats i produktionsprocessen används internt eller säljs. Ett annat sätt att hantera prisrisken är genom finansiella säkringar och långtidskontrakt. SCA är ett energiintensivt företag och kan enligt interna regler säkra elprisrisken upp till 36 månader. Elprissäkringarna sker dels genom finansiella instrument, dels genom prisbindningar i leveransavtal. Under 2018 nettoköpte SCA 2,3 (2,3) TWh elektricitet. För 2019 har 70 procent av de prognosticerade elinköpen prissäkrats och för procent. För 2021 har inga prissäkringar gjorts. Normalt sett hanteras inga andra prisrisker i insatsvaror än avseende elenergi genom säkring. Andra alternativ att hantera variationer i kostnaderna är att omförhandla avtal, söka nya leverantörer eller ersätta insatsvaror och tjänster som gått upp i pris med andra varor och tjänster, vilka fyller samma funktion. 51

52 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / RISKER OCH RISKHANTERING Risk Forts. Operativa risker Miljöpåverkan SCAs verksamhet påverkar luft, vatten, mark och biologiska processer, vilket kan medföra kostnader för återställande av miljön eller andra typer av negativa effekter. Krav på återställande av miljön kan också inkludera effekterna av SCAs tidigare, nu nedlagda verksamheter. För SCAs industriella verksamhet i Sverige krävs tillstånd enligt Miljö balken. Givna tillstånd sätter gränser för verksamhetens omfattning och påverkan på omgivningen. Vid utökad eller ändrad verksamhet kan krav på ytterligare åtgärder tillkomma. Skogsverksamheten påverkas av Skogsvårdslagen och Jordförvärvslagen. Frågan om risker kopplade till klimatförändringar växer också i betydelse. Affärsetik Ett oetiskt agerande eller en dålig hantering av affärs etiska risker kan skada företagets varumärke och rykte på marknaden. SCA kan även drabbas av böter och andra juridiska sanktioner. Risker i skogsbeståndet SCA är Europas största privata skogsägare med 2,6 miljoner hektar skogsmark, varav 2 miljoner hektar utgörs av produktiv skogsmark. Det finns en risk att värdet av skogsbeståndet minskar genom angrepp av skadeinsekter och betande klövdjur, stormar och brand. Värdet kan också förändras genom variationer i efterfrågan på vedråvara i SCAs region vilket i sin tur påverkar prisnivån i regionen. SCAs skogsskötsel kan komma i konflikt med renskötande samers verksamhet avseende markanvändning. Detta gäller även vid utarrendering av mark för vindkraftsprojekt. Riskhantering SCA har sedan flera år en hållbarhetspolicy som anger riktlinjerna för koncernens åtgärder inom miljö och socialt ansvar. I tillägg till detta är mål för miljö och människa en integrerad del av SCAs affärsstrategi. Riskerna minimeras genom förebyggande arbete i form av certifierade miljöledningssystem, miljöriskundersökningar i samband med förvärv samt saneringsprojekt vid nedläggning av anläggningar. SCAs stora skogsinnehav har en betydande positiv klimatpåverkan genom absorption av koldioxid. Skogen garanterar dessutom tillgång till förnybar skogsråvara och tillhandahåller värdefulla ekosystemtjänster för samhället. Genom resursanvändningssystemet RMS kontrollerar SCA hur företaget utnyttjar energi, vatten, transporter och råvaror. Uppgifterna används till intern styrning och uppföljning av satta mål. SCA arbetar aktivt med att reducera klimatpåverkan genom sänkt energikonsumtion och minskade utsläpp av växthusgaser från den egna verksamheten samt genom att erbjuda förnybara produkter med låg klimatpåverkan. Det sker ett kontinuerligt arbete för att öka inslaget av förnybar energi och biobränslen. SCA arbetar även med att minska mängden produktionsavfall. En beskrivning av SCAs arbete och styrning inom detta område ges i avsnittet Hållbarhetsfakta. För att säkerställa att SCAs organisation lever upp till företagets kärnvärden och inte medverkar i eller kan kopplas till oetiska affärsmetoder finns sedan 2004 en fastställd Uppförandekod. Den innefattar bland annat övergripande regler för hur bolaget bedriver sin verksamhet och hur dess anställda ska uppträda mot varandra och i affärsmässiga relationer. Koden revideras årligen. Koden innehåller principer om bland annat affärsetik, relationer till medarbetarna, respekt för mänskliga rättigheter och miljö. SCAs koncernpolicyer, inklusive Uppförandekod och Hållbarhetspolicy, ska gälla för alla marknader där SCA är verksamt. Utbildning av SCAs samtliga medarbetare avseende Uppförandekoden sker kontinuerligt. För att säkerställa att SCA arbetar med affärspartners som delar dessa värderingar sker en utvärdering av potentiella partners innan ett samarbete inleds. Utvärderingen omfattar både affärsmässiga frågor och frågor om befintliga policyer och processer gällande till exempel arbetsmiljö och affärsetik. Leverantörer förväntas följa SCAs Uppförandekod och detta regleras som en del av leverantörsavtalen. SCA har etablerat ett antal metoder för att övervaka och säkerställa att Uppförandekoden efterlevs. Dessa innefattar bland annat due diligence i samband med förvärv, riskutvärdering av företagets egna enheter och leverantörer samt regelrätta platsrevisioner av SCAs enheter och av leverantörer som bedöms ha en högre risknivå. Närmare upplysningar om verksamheten återfinns i avsnittet Hållbarhetsfakta. SCA arbetar aktivt med förbättrade skogsbruksmetoder och förädling av skogsplantor för att öka tillväxten i skogen. Ett aktivt skogsbruk kombinerat med en industri som förädlar skogsråvaran är väsentligt för att säkra värdet av skogstillgången. Den uthålliga avverkningspotentialen har sedan 1950 mer än fördubblats, samtidigt som virkesförrådet ökat med cirka 60 procent. Risken för angrepp av skadeinsekter hanteras med hjälp av omsorgsfull markberedning och särskilda skydd mot snytbaggar. Stammen av betande klövdjur hålls nere genom att SCA arrenderar ut jakträtten på markerna. SCAs skogsmark är spridd över stora delar av norra Sverige, vilket innebär att till exempel skogsbrand och stormar normalt inte kan påverka mer än en mindre del av skogen. Skogen försäkras därför inte. SCA samråder med berörda samebyar avseende skogsskötsel och vindkraftsprojekt på SCAs mark. Samrådet kan gälla frågor som tidpunkt för avverkning, gödsling, markberedning och val av trädslag vid nyplantering. Vid vindkraftsprojekt sker samråd till exempel om vindkraftsparkens storlek, påverkan på rennäringen och eventuell påverkan på berörda samebyar. 52

53 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Risk Forts. Operativa risker Risker i produktionsanläggningar SCA har 18 produktionsanläggningar, främst i Sverige men viss tillverkning finns även i Storbritannien och Frankrike. SCA äger också anläggningar för distribution såsom skogsbilvägar, virkesterminaler och hamnanläggningar i Sverige och andra länder. En del av anläggningarna bedriver kontinuerlig produktion. Bränder, maskinhaverier och andra typer av skadehändelser kan skada anläggningen ifråga och även orsaka leveransproblem. Dålig arbetsmiljö i produktionsanläggningarna kan orsaka arbetsolycksfall med stora konsekvenser för enskilda medarbetare. Påverkan av politiska beslut SCAs verksamhet påverkas av politiska beslut och administrativa regler, framför allt i Sverige där SCA har stora delar av verksamheten, men även på EU-nivå. Påverkan kan komma från generella regler såsom beskattning och finansiell rapportering. SCA påverkas också av mer specifika regler som till exempel tillståndsgivning enligt bland annat Miljöbalken i Sverige och politiska beslut avseende transporter och skogsbruk i Sverige. Politiska beslut kan påverka framtida avverkningsmöjligheter. Ett viktigt enskilt politiskt beslut är beslutet om Storbritanniens utträde ur EU (Brexit). Storbritannien är en av SCAs viktigaste marknader och står för cirka 18 procent av SCAs nettoomsättning. Kundberoende SCAs tio största kunder svarade 2018 för cirka 29 procent av SCAs nettoomsättning. Risken vid alltför stort beroende av enskilda kunder är att uteblivna köp från en enstaka kund kan påverka SCAs resultat negativt. Leverantörer SCA är beroende av ett stort antal leverantörer. Ett bortfall av viktiga leverantörer kan förorsaka SCA kostnader och problem i tillverkningen. Leverantörer, vilka inte följer SCAs uppförandekod, kan orsaka problem även för SCA. IT-säkerhet och risker i IT-system SCA är beroende av IT-system för den fortlöpande verksamheten. Störningar eller felaktigheter i kritiska system har en direkt påverkan på produktionen och viktiga affärsprocesser. Felaktig hantering av finansiella system kan påverka företagets redovisning. Risken för intrång av obehöriga i SCAs system kan orsaka ekonomiska förluster och andra skador. Dessa risker ökar i en alltmer tekniskt komplex och sammanlänkad värld. Riskhantering Målet med SCAs arbete med dessa risker är att på ett bra och kostnadseffektivt sätt skydda medarbetare, närboende, miljö, företagets tillgångar och verksamhet samt att minimera SCAs riskhanteringskostnad. Det skadeförebyggande arbetet bedrivs enligt fastlagda riktlinjer vilket inkluderar inspektioner och jämförelser med andra anläggningar, inom och utom SCA. Viktiga moment i det skadeföre byggande arbetet innefattar också underhåll av anläggningar, utbildning av personal, god ordning och reda samt dokumentation. Produktionsanläggningarna arbetar kontinuerligt med att minska sina risker genom bland annat riskbedömningar och ständiga förbättringar. Samtliga helägda anläggningar är försäkrade till återanskaffningsvärde samt för bortfall av täckningsbidrag. Försäkringen sker i samarbete med marknadsledande försäkringsbolag. SCA har en nollversion när det gäller arbetsolycksfall och bedriver ett aktivt och systematiskt arbetsmiljöarbete för att minimera risken för personskador. SCA arbetar med att bevaka och utvärdera omvärldsförändringar och förändrad lagstiftning och identifiera åtgärder som leder till förändringar till fördel för SCA. SCA medverkar också i nationella och internationella branschorganisationer, vilka är de primära organen för deltagandet i den aktuella samhällsdebatten. Ett nyckelområde för SCA är den globala energi- och miljölagstiftningen. SCA följer utvecklingen inom prioriterade områden såsom resursanvändning generellt, och mer specifikt till exempel frågor om avfall och utsläpp till vatten och luft. EUs handel med utsläppsrätter, regelverk avseende avfall och initiativ avseende cirkulär ekonomi är viktiga att följa för SCA. Avseende Brexit kommer Storbritannien även efter ett utträde ur EU att ha ett importbehov av trävaror, massa och papper. Av SCAs nettoomsättning i landet köps ungefär hälften från lokala leverantörer. SCAs anläggningstillgångar i Storbritannien uppgår till mindre än 1 procent av SCAs totala anläggningstillgångar. Det finns idag inga förväntningar på några väsentliga förändringar av importtullar eller liknande begränsningar avseende SCAs produkter. Förutsatt en stark brittisk ekonomi och stabila växelkurser förväntas SCA även fortsättningsvis ha en betydande nettoomsättning i Storbritannien. SCA arbetar kontinuerligt med att bygga relationer med nya kunder, för att på så sätt minska konsekvenserna av uteblivna köp från etablerade kunder. Generellt är kunderna inom massa och papperssegmenten stora företag, som tidnings- och tidskriftsföretag, tillverkare av mjukpapper samt tillverkare av wellpappförpack ningar. Inom Trä har SCA under åren utvecklat helt nya kundsegment. Traditionella distributörer inom Trä är generella grossister för sågade trävaror. I tillägg till detta har SCA byggt upp relationer till distributörer inom byggmaterialhandeln, vilka är mer inriktade på distribution till konsument inklusive gör-det-själv segmentet. För denna kategori distribuerar SCA ofta varorna direkt till respektive kunds varuhus. Förutom detta sker också försäljning av specialiserade komponenter direkt till industrin. För att reducera risken har SCA leveransavtal med ett stort antal olika leverantörer. För virkesförsörjningen i den del som inte täcks genom avverkningar i egen skog har SCA byggt upp en virkesinköpsorganisation med ett åttiotal virkesköpare, fördelade på lokalkontor i hela regionen. Genom organisationen har SCA relationer med cirka privata skogsägare i regionen. SCA kan också sälja skogsvårdstjänster till dessa leverantörer. Cirka 100 entreprenörer svarar för huvuddelen av avverkningen, cirka 100 för transporterna till SCAs industrier och ytterligare cirka 110 för skogsvård. För de flesta viktiga insatsvaror och tjänster finns ett flertal leverantörer att tillgå på marknaden. Detta gäller också i de flesta fall leverantörer till underhåll och ny- och ombyggnad av anläggningar. SCA har etablerat en global leverantörsstandard som bland annat behandlar arbetsvillkor, hälsa och säkerhet och affärsetik. SCAs leverantörer måste underteckna standarden och potentiellt genomgå en revision. SCA har etablerat en ledningsmodell för IT som inkluderar styrning, standardiserade IT-processer och en organisation för IT-säkerhet. IT-säkerhetsarbetet omfattar en kontinuerlig riskbedömning, införandet av förebyggande åtgärder och användandet av säkerhetsteknologier. Standardiserade processer finns för implementering av nya system, för förändring av befintliga system liksom för den dagliga driften. Större delen av SCAs systemlandskap bygger på välbeprövade produkter såsom till exempel SAP. 53

54 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / RISKER OCH RISKHANTERING Risk Forts. Operativa risker Risker relaterade till personal SCA måste ha tillgång till kompetenta och motiverade medarbetare samt säkerställa tillgången på bra ledare för att uppnå uppställda strategiska och operationella mål. Finansiella risker Valuta SCAs exportinriktning gör SCAs verksamhet starkt valutaberoende. Cirka 85 procent av försäljningen sker i andra valutor än SEK. Huvuddelen av inköpen sker i SEK. Endast en mindre del av inköpen görs i andra valutor. Svängningar i valutakurserna påverkar SCAs intäkter avsevärt och därmed resultatet. Kreditrisk Med kreditrisk avses risken för förluster på grund av att SCAs kunder eller motparter i finansiella kontrakt inte fullgör sina betalningsåtaganden. Likviditets- och refinansieringsrisk Med likviditets- och refinansieringsrisk avses risken att SCA inte har möjlighet att möta sina betalningsförpliktelser till följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta nya lån. Ränterisk Med ränterisk avses risken för att förändringar i räntenivån påverkar SCA negativt. Riskhantering SCA arbetar på ett strukturerat sätt för att medarbetarna ska vara friska och må bra genom proaktivt friskvårdsarbete såsom utbildningar, träning, specialinsatser till exempel för att påverka medarbetare att sluta röka samt att erbjuda hälsoundersökningar. SCA lägger även stor vikt vid säkerhetsarbete i samtliga enheter. Genom en strategisk bemanningsplanering säkerställer SCA tillgången på personer med rätt kompetens vid rätt tillfälle. Rekryteringen kan ske både externt och internt, där den interna rekryteringen och rotationen underlättas genom en portal, där lediga befattningar utannonseras, både internt och externt. Löner och andra villkor ska vara marknadsanpassade samt kopplas till SCAs affärsmässiga prioriteringar. En etablerad successionsplanering säkrar verksamheten. SCA eftersträvar goda relationer med de fackliga organisationerna. I tabellen anges nettoexponeringen för de tre största valutorna under 2018, samt övriga utländska valutor totalt, mätt som försäljning i respektive Nettoexponering EUR USD MEUR 368 MUSD utländsk valuta minus inköp i samma GBP 146 MGBP valuta. I enlighet med SCAs finanspolicy Övriga (omräknat till SEK) 643 MSEK valuta säkras denna exponering enligt följande: Alla balansräkningsposter i utländsk valuta säkras, liksom exponeringen Totalt MSEK i större beslutade och kontrakterade investeringar i anläggningstillgångar. Enligt policyn kan också transaktionsexponering avseende uppskattat framtida nettoflöde valutasäkras upp till 18 månader. SCA hade per 31 december 2018 till genomsnittskursen EUR/SEK 10,23 samt USD/SEK 8,59 säkrat cirka 70 procent av den förväntade nettoexponeringen för de kommande 6 månaderna 2019 samt cirka 50% för det tredje kvartalet och cirka 25% för fjärde kvartalet Omräkningsexponering, det vill säga den risk som SCA är exponerat för vid omräkning av utländska dotterbolags balans- och resultaträkningar till SEK, är av mindre betydelse för SCA eftersom balansomslutningen i dessa bolag endast utgör 3 procent av SCAs totala balansomslutning. Omräkningsexponeringen i de utländska dotterbolagen kurssäkras inte. Kreditexponeringen i kundfordringar uppgick den 31 december 2018 till MSEK. Kreditrisken i kundfordringar hanteras genom kreditkontroll av kunder via kreditupplysningsföretag. Kreditlimiter fastställs och följs upp löpande. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt utifrån en individuell bedömning av varje kund. Den finansiella kreditexponeringen, där motparten är en finansiell aktör eller en förvaltare av pensionsmedel, uppgick den 31 december 2018 till MSEK. I denna exponering ingår kreditrisk för likvida medel med 648 MSEK och kreditexponering i derivatinstrument med 401 MSEK. Målsättningen är att finansiella motparter ska ha ett kreditbetyg på lägst A- från minst två kreditbedömningsinstitut. SCAs bruttolåneskuld uppgick den 31 december 2018 till MSEK och den genomsnittliga löptiden, inklusive outnyttjade kreditlöften, till 3,8 år. Outnyttjade kreditlöften uppgick vid årets slut till cirka MSEK och likvida medel till 648 MSEK. För att säkerställa god tillgång till lånefinansiering strävar SCA efter en så kallad "investment grade rating". Kreditvärderingsinstitutet Standard and Poor's (S&P) har den 7 april 2018 tilldelat SCA kreditbetyget "BBB" med stabila utsikter. SCA ska upprätthålla en finansiell beredskap i form av en likviditetsreserv, bestående av likvida medel och outnyttjade kreditlöften motsvarande minst 10 procent av koncernens årsomsättning. För att begränsa refinansieringsrisken ska SCA ha en god spridning av bruttoskuldens förfall. Bruttolåneskulden ska ha en genomsnittlig löptid på över tre år, med hänsyn till outnyttjade kreditlöften. Överskottslikviditet ska i första hand användas för att amortera externa skulder. SCAs finansiering bestod den 31 december 2018 av kreditfaciliteter från en grupp av fyra banker med god kreditvärdighet, bilaterala lån från Svensk Exportkredit och Europeiska Investeringsbanken, samt emitterade obligationer och företagscertifikat. SCAs policy är att den genomsnittliga räntebindningstiden ska vara i intervallet 3 36 månader. SCAs bruttolåneskuld, inklusive derivatinstrument, hade per den 31 december 2018 en genomsnittlig räntebindning på 12 månader. Risken hanteras genom fasträntelån eller genom räntederivat. För känslighetsanalys, se not E7. 54

55 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsnoter Övrigt Bolagsstyrning Bolagsstyrning syftar till att säkerställa SCAs åtaganden mot alla sina intressenter, det vill säga aktieägare, kunder, leverantörer, kreditgivare, samhälle och medarbetare. Bolagsstyrningen ska också stödja bolagets långsiktiga strategi, marknadsnärvaro och konkurrenskraft. Bolagsstyrningen ska vara tillförlitlig, tydlig, enkel och affärsinriktad. Denna bolagsstyrningsrapport ingår i förvaltningsberättelsen för SCAs årsredovisning 2018 enligt 6 kapitlet 6 årsredovisningslagen (1995:1554). Rapporten har granskats av bolagets revisor. Bolagsstyrning, inklusive ersättningar, sidorna På dessa sidor beskrivs regelverk och koncernens bolagsstyrning, inklusive beskrivning av den operativa organisationen. Här redogörs också för styrelsens ansvar och dess arbete under året. Vidare redovisas här ersättningar och ersättningsfrågor samt SCAs internkontroll. SCA tillämpar, utan avvikelser, Svensk kod för bolagsstyrning med beaktande av de ändringar som gjordes i koden den 1 december 2016 ( Risker och riskhantering, sidorna SCAs processer för att identifiera och hantera risker är en del av koncernens strategiarbete och bedrivs på såväl lokal som övergripande nivå. Avsnittet om riskhantering redogör för de mest väsentliga riskerna samt vilka styrande dokument och åtgärder som koncernen arbetar efter för att hantera dessa. Hållbarhet, sidorna samt SCAs hållbarhetsarbete är en integrerad del av bolagets affärsmodell och verksamhet. Hållbarhetsarbetet hjälper bolaget att reducera risker och kostnader, stärka konkurrenskraften samt att attrahera talanger och investerare. VD har det övergripande ansvaret för att styra SCAs verksamhet inom hållbarhetsområdet. SCA har en koncernfunktion med ansvar för hållbarhet, som leds av SCAs hållbarhetschef. Arbetet samordnas av koncernens Hållbarhetsråd och ett antal tvärfunktionella nätverk. Så här styrs SCA Bolagsstämma/Årsstämma SCAs högsta beslutande organ är bolagsstämman, där samtliga aktieägare har rätt att delta, få ärenden behandlade samt rösta för samtliga sina aktier. SCA har enligt sin bolagsordning två noterade aktieslag: A-aktier och B-aktier. Varje A-aktie representerar 10 röster och varje B-aktie en röst. Årsstämman är benämningen på den årliga ordinarie bolagsstämman där årsredovisningen ska framläggas. Vid bolagets årsstämma väljs bland annat bolagets styrelse och styrelsens ordförande. Årsstämman väljer också bolagets revisor. Valberedning Valberedningen representerar bolagets aktieägare och har till uppgift att bereda stämmans beslut i val- och arvodesfrågor samt i vissa fall föreslå procedurfrågor inför nästa valberedning. Styrelse Styrelsen har det övergripande ansvaret för bolagets organisation och förvaltning genom löpande uppföljning av verksamheten, säkerställande av en ändamålsenlig organisation och ledning samt säkerställande av att riktlinjer och internkontroll är ändamålsenliga och efterlevs. Styrelsen fastställer strategier och mål, samt tar beslut bland annat vid större investeringar och vid förvärv och avyttringar av verksamheter. Årsstämman 2018 beslutade att styrelsen ska bestå av tio årsstämmovalda ledamöter utan suppleanter. Därutöver ingår i styrelsen tre arbetstagarrepresentanter med tre suppleanter. SCAs bolagsordning innehåller inga bestämmelser om tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen. Styrelsens ordförande Ordföranden leder styrelsens arbete och ansvarar för att detta är väl organiserat och bedrivs effektivt. Det innebär bland annat att löpande följa bolagets verksamhet i dialog med VD och se till att övriga styrelseledamöter får information och underlag, som säkerställer hög kvalitet i diskussion och beslut i styrelsen. Ordföranden leder utvärderingen av styrelsens och VDs arbete. Ordföranden företräder också bolaget i ägarfrågor. Revisionsutskott Bolagets styrelse har inom sig inrättat ett revisionsutskott. Revisionsutskottet övervakar den finansiella rapporteringen, effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering samt lämnar rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet. Utskottet håller sig informerat om revisionen, granskar och övervakar revisorns opartiskhet och självständighet samt lämnar rekommendation till valberedningen som underlag för val av revisor och bestäm- 55

56 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT mande av arvode, liksom information till styrelsen om resultatet av revisionen med mera, för att uppfylla samtliga krav i EUs revisionsförordning. Revisionsutskottet beslutar om riktlinjer för upphandling av andra tjänster än revisorstjänster från bolagets revisor. Slutligen utvärderar revisionsutskottet revisorsinsatsen och informerar valberedningen om resultatet av utvärderingen. Ersättningsutskott Bolagets styrelse har även inom sig inrättat ett ersättningsutskott. Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för VD samt har beslutanderätt i dessa frågor för bolagets övriga ledande befattningshavare. Utskottet följer och utvärderar program för rörliga ersättningar, tillämpningen av bolagsstämmans beslut om riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare samt den gällande ersättningsstrukturen och ersättningsnivåerna i koncernen. Internrevision Inom SCA är det medarbetarnas ansvar att se till att den interna styrningen och kontrollen är god inom den verksamhet eller process man är ansvarig för. Internrevision är en separat funktion med uppdrag att utvärdera och förbättra effektiviteten i SCAs interna styrning och kontroll samt riskhantering. Internrevision rapporterar till revisionsutskottet och styrelsen när det gäller internrevisionsfrågor. Funktionen utvärderar bland annat SCAs interna processer för: försäljning, inköp, bokslut och finansiell rapportering, anläggningstillgångar, kompensationer och förmåner, personalrelaterade frågor, informationssäkerhet och IT-system, olika typer av projekt samt efterlevnad av SCAs policyer inklusive uppföljning av Uppförandekoden och övergripande instruktioner. Verkställande direktör (VD) och koncernledning SCAs VD och koncernchef ansvarar för och sköter den löpande förvaltningen av koncernen efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Till sitt stöd har VD en koncernledning vars arbete VD leder. Koncernledningen består av VD, ekonomi- och finansdirektör, cheferna för affärsområdena Skog, Papper, Massa, Trä och Förnybar energi samt chefen för den stödjande enheten Inköp och logistik. Vidare ingår i koncernledningen cheferna för koncernfunktionerna Human Resources, Juridik, Kommunikation och Strategisk utveckling. I styrelsens arbetsordning och i styrelsens instruktion för VD klargörs bland annat arbetsfördel- FAKTARUTA: Läs mer om SCAs bolagsstyrning på Där finns bland annat: SCAs bolagsordning Länk till Svensk kod för bolagsstyrning Information från tidigare års bolagsstämmor från och med år 2015 (kallelser, protokoll, VDs anföranden) och pressmeddelanden från 2012 Information från valberedningen från och med år 2006 (sammansättning, förslag och arbete) Information inför årsstämman 2019 (kallelse, valberedningens förslag inklusive revisionsutskottets rekommendation, styrelsens förslag till principer för ersättning till ledande befattningshavare, information om anmälningsrutiner för deltagande i stämman med mera) Tidigare års bolagsstyrningsrapporter från och med år 2007 ningen mellan styrelsen och VD. VD tar i samråd med ordföranden fram dokumentation och underlag för styrelsens arbete. SCA följer principen om tydlig decentralisering av ansvar och befogenheter. Affärsområdena har fullt ansvar att utveckla sina respektive verksamheter genom fastställda mål och strategier, en process som också är centralt koordinerad. Varje affärsområde ansvarar för sitt operativa resultat, kapital och kassaflöde. Affärs- och resultatläge följs upp månadsvis med hela koncernledningen. Så kallade Business Review-möten sker varje kvartal där ledningen för varje affärsenhet personligen möter VD och CFO med flera. Dessa möten kompletterar den dagliga uppföljningen av verksamheten. Externa revisorer Bolagets revisor, vald vid årsstämman, granskar SCAs redovisning, koncernens årsredovisning innefattande hållbarhetsredovisning, styrelsens och VDs förvaltning, årsredovisningarna för dotterbolag samt avger revisionsberättelse. Interna regelverk är bland annat Bolagsordning Styrelsens arbetsordning VD-instruktion Uppförandekod Övriga policydokument beslutade av styrelsen samt instruktioner beslutade av VD Externa regelverk är bland annat Svensk aktiebolagslag IFRS Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter Svensk kod för bolagsstyrning Tillämpliga EU-förordningar EFTERLEVNAD AV REGELVERK PÅ AKTIEMARKNADEN Varken Finansinspektionen, börsens disciplinnämnd eller någon annan myndighet eller självreglerande organ har under 2018 utfärdat sanktioner mot SCA för överträdelse av de regler som gäller på aktiemarknaden. 56

57 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsnoter Övrigt Revisionen sker i enlighet med Aktiebolagslagen, Årsredovisningslagen, International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige, vilket även inkluderar granskning av att Aktiebolagslagen och Årsredovisningslagen efterlevts. Arbete under året Årsstämma Årsstämma hölls fredagen den 23 mars 2018 i Sundsvall. Vid stämman var 650 aktieägare företrädda, antingen person ligen eller genom ombud, och dessa representerade cirka 59,6 procent av rösterna i bolaget. Till stämmans ordförande valdes advokaten Eva Hägg. Stämman beslutade att utdelningen för räkenskapsåret 2017 skulle uppgå till 1,50 SEK per aktie. Vid årsstämman beslutades om omval av styrelseledamöterna Pär Boman, Charlotte Bengtsson, Lennart Evrell, Annemarie Gardshol, Ulf Larsson, Martin Lindqvist, Lotta Lyrå, Bert Nordberg och Barbara Milian Thoralfsson. Anders Sundström nyvaldes. Pär Boman omvaldes som ordförande. Ernst & Young omvaldes som revisor för tiden intill slutet av årsstämman Vidare fastställdes riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till VD och andra ledande befattningshavare, se not C3. Fullständigt protokoll och information om årsstämman 2018, med bland annat VDs anförande, finns på Valberedning Årsstämman 2017 beslutade om följande ordning, att gälla tills vidare, för tillsättning av valberedning. Valberedningen ska ut göras av representanter för de fyra röstmässigt största ägarregistrerade aktieägarna i den av bolaget förda aktieboken per sista bankdagen i augusti, samt styrelsens ordförande. Styrelsens ordförande ska sammankalla valberedningen till dess första sammanträde. Till ordförande i valberedningen ska utses den ledamot som företräder den röstmässigt störste aktieägaren. Om det på grund av därefter inträffade ägarförändringar befinnes angeläget, äger valberedningen, kalla in ytterligare en eller två ledamöter bland de aktieägare som röstmässigt står näst i tur, så att det sammanlagda antalet ledamöter uppgår till högst sju. För det fall ledamot lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört och valberedningen finner det önskvärt att ersättare utses, ska sådan ersättare hämtas från samme aktieägare eller, om denne inte längre tillhör de röstmässigt största aktieägarna, från aktieägare som röstmässigt står näst i tur. Ändring i valberedningens sammansättning ska omedelbart offentliggöras. Sammansättningen av valberedningen ska offentliggöras senast sex månader före årsstämman. Ersättning till ledamöterna i valberedningen ska ej utgå. Eventuella omkostnader för valberedningens arbete ska bäras av bolaget. Valberedningens mandattid löper intill dess sammansättning av nästkommande valberedning offentliggjorts. Valberedningen ska lämna förslag till stämmo ordförande, styrelse, styrelseordförande, styrelsearvode för ordföranden och envar av övriga ledamöter inklusive ersättning för utskottsarbete, samt förslag till revisor och revisorsarvode. Valberedningen har i sitt arbete beaktat de regler som gäller för styrelseledamöternas oberoende liksom kravet på mångsidighet och bredd med strävan efter att uppnå en jämn könsfördelning samt att urvalet för nominerade baseras på kompetens och erfarenheter relevanta för SCA. Vidare har valberedningen inför sitt förslag till revisorsval och arvode beaktat rekommendationen från revisionsutskottet. Valberedningens sammansättning inför årsstämma 2019 Valberedningen inför årsstämman 2019 har följande sammansättning: Karl Åberg, AB Industrivärden, valberedningens ordförande Petter Johnsen, Norges Bank Investment Management Javiera Ragnartz, AMF Försäkring och fonder Håkan Sandberg, Handelsbankens pensionsstiftelse med flera Pär Boman, styrelseordförande SCA Aktieägarna har haft möjlighet att vända sig till valberedningen med förslag. Valberedningens förslag inför årsstämman 2019 framgår av kallelsen till årsstämman på SCAs hemsida Årsstämman 2019 kommer att hållas den 20 mars. Valberedningen har sammanträtt vid tre tillfällen till och med den 31 januari Styrelsens ordförande har redovisat den styrelse utvärdering som genomförts samt informerat valberedningen om styrelse- och utskottsarbetet under året. Mångfaldspolicy Vid framtagande av förslag till styrelse inför årsstämman 2018 har valberedningen tillämpat punkt 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning som mångfaldspolicy. Målet med policyn är att styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållandena i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund, samt att en jämn könsfördelning ska eftersträvas. Årsstämman 2018 beslutade i enlighet med valberedningens förslag, vilket innebar att tio ledamöter valdes, varav fyra kvinnor och sex män. Vid framtagande av förslag till styrelse inför årsstämman 2019 har valberedningen arbetat med och tillämpat mångfaldspolicyn på motsvarande sätt, vilket resulterat i det förslag till styrelse som framgår av kallelsen till årsstämman. Valberedningens förslag innebär att tio styrelseledamöter ska utses, varav fyra kvinnor och sex män. 57

58 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Styrelse SCAs styrelse består av tio ledamöter valda av årsstämman den 23 mars Till detta kommer tre arbetstagarrepresentanter och tre suppleanter för dessa. Styrelsen för SCA består av de bolagsstämmovalda ledamöterna Pär Boman (ordförande), Charlotte Bengtsson, Lennart Evrell, Annemarie Gardshol, Ulf Larsson, (VD och koncernchef), Martin Lindqvist, Lotta Lyrå, Bert Nordberg, Anders Sundström och Barbara Milian Thoralfsson. Styrelseledamöternas oberoende framgår av tabellen på sidan 59. SCA uppfyller kraven i Svensk kod för bolagsstyrning innebärande att högst en bolagsstämmovald ledamot får arbeta i bolagets ledning, att en majoritet av de stämmovalda ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, samt att minst två av dessa även ska vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Samtliga bolagsstämmovalda ledamöter har erfarenhet av de krav som ställs på ett börsnoterat bolag. Följande tre arbetstagarrepresentanter i styrelsen har för tiden intill slutet av årsstämman 2019 utsetts Roger Boström, Johanna Viklund Lindén och Hans Wentjärv samt deras suppleanter Per Andersson, Maria Jonsson och Stefan Lundkvist. Ytterligare information om styrelseledamöterna finns på sidorna Styrelsens arbete Under 2018 har styrelsen sammanträtt tio gånger. Styrelsen har en fastlagd arbetsordning. Arbetsordningen beskriver utförligt vilka ordinarie dagordningspunkter som ska förekomma vid årets olika styrelsesammanträden. Återkommande punkter är bland annat ekonomi, marknadsläge, investeringar och fastställande av finansiella rapporter. Styrelsen fastställer och utvärderar även bolagets övergripande mål och strategi samt beslutar om viktigare interna regler. Ytterligare en uppgift är att löpande följa upp den interna kontrollen av att bolaget och dess anställda följer interna och externa regler, och att bolaget har väl fungerande rutiner för informationsgivning till marknaden. Löpande under året behandlas också rapporter från revisionsoch ersättningsutskott samt rapporter avseende internkontroll och finansverksamhet. Bolagets revisor redogör återkommande för revisionsarbetet och dessa frågor diskuteras i styrelsen. Under 2018 har styrelsens arbete, förutom sedvanligt styrelsearbete, omfattat bland annat strategifrågor och utbildning med verksamhetsbesök för styrelseledamöterna i SCAs affärsområden. Utvärdering av styrelsens arbete Styrelsens arbete, liksom dess VD, utvärderas årligen genom en systematisk och strukturerad process. Syftet är att få fram ett bra underlag för styrelsens eget utvecklingsarbete samt att ge valberedningen ett underlag för nomineringsarbetet. Under 2018 skedde utvärderingen genom en anonymiserad frågeenkät samt intervjuer och diskussioner i grupp och individuellt mellan styrelseordförande och ledamöterna. Bland annat täcker utvärderingen styrelsens arbetsformer, effektivitet, kompetens och årets arbete. En återkoppling till styrelsen har gjorts efter att resultaten sammanställts. Valberedningen har också informerats om hela resultatet av utvärderingen. Revisionsutskott Revisionsutskottet består av Barbara Milian Thoralfsson, ordförande, Pär Boman och Martin Lindqvist. Revisionsutskottet har under 2018 haft sex sammanträden. I sitt arbete med att övervaka den finansiella rapporteringen har utskottet behandlat aktuella redovisningsfrågor, internrevisorernas granskningar, revisionsarbetet samt översyn av internkontrollrutiner och värdering av koncernens skogstillgång. Revisionsutskottet har även tagit fram en rekommendation till valberedningen som underlag för dess förslag till årsstämman avseende revisorsval och arvode. Ersättningsutskott Ersättningsutskottet består av Pär Boman, ordförande, Bert Nordberg och Lennart Evrell. Ersättningsutskottet har under 2018 haft sex sammanträden. Arbetet under 2018 har främst rört ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstruktur och ersättningsnivåer i koncernen. Internrevision Grunden för arbetet med internrevision är en riskbaserad årsplan. Planen tas fram genom en riskanalys, som baseras på underlag från verksamheten, ledningen och styrelsen. Års planen godkänns av revisionsutskottet. Under 2018 genomfördes fjorton interna revisionsuppdrag. Iakttagelser från revisionerna rapporteras till revisionsutskottet. Arbetet innefattade under 2018 bland annat uppföljning av organisationens arbete avseende effektiviteten i interna kontroller och uppföljning av regelefterlevnad, som i huvudsak omfattade SCAs styrande dokument inklusive Uppförandekoden. 58

59 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsnoter Övrigt Externa revisorer Vid årsstämman 2018 utsågs, för en mandatperiod om ett år, revisionsföretaget Ernst & Young AB som revisor. Revisionsföretaget har anmält att auktoriserade revisorn Hamish Mabon är huvudansvarig för revisionen. Hamish Mabon är därutöver revisor i Skanska AB, Essity AB och Husqvarna AB. Revisorn äger inte några aktier i bolaget. Styrelsen har under 2018, i enlighet med sin arbetsordning, sammanträtt med revisorn vid fyra ordinarie styrelsesammanträden under året. Revisorn deltar därutöver i varje sammanträde i revisionsutskottet. Vid dessa sammanträden har revisorn bland annat presenterat och mottagit synpunkter på den planerade revisionens inriktning och omfång, och muntligen avlämnat revisions- och granskningsrapporter. Vidare lämnade revisorn vid styrelsens tredje ordinarie höstsammanträde en preliminär rapport rörande årets revision. I arbetsordningen anges ett antal obligatoriska frågor som då ska redovisas. Däribland kan nämnas frågor av vikt som föranlett påpekande eller diskussion under revisionen, affärsupplägg och transaktioner där delade meningar kan tänkas förekomma beträffande valet av redovisningsteknik. Revisorn ska även lämna en redovisning av konsultuppdrag som lämnats till revisionsföretaget av SCA samt för dess beroende i övrigt av bolaget och dess ledning. Vid varje tillfälle har styrelsens ledamöter haft möjlighet att ställa frågor till revisorn. Vissa delar av den fördjupade redovisningen äger rum utan att representanter för bolagets ledning är närvarande. Styrelse och utskott Namn Invald Beroende Styrelsen Närvaro Närvaro Revisionsutskottet Ersättningsutskottet Pär Boman 2010 Ordförande 10 Ledamot 6 Ordförande 6 Charlotte Bengtsson 2017 Ledamot 10 Lennart Evrell 2017 Ledamot 10 Ledamot 6 Annemarie Gardshol 2015 Ledamot 10 Ulf Larsson 2017 Ledamot 10 Martin Lindqvist 2017 Ledamot 10 Ledamot 6 Lotta Lyrå 2017 Ledamot 10 Bert Nordberg 2012 Ledamot 10 Ledamot 6 Anders Sundström 2018 Ledamot 6 1 Barbara Milian Thoralfsson 2006 Ledamot 10 Ordförande 6 Närvaro Beroende i förhållande till bolagets större aktieägare Industrivärden VD i SCA Beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen Beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen VD i Skogforsk 1) Invald Antal sammanträden 2018 Styrelsen 10 Revisionsutskottet 6 Ersättningsutskottet 6 De största ägarna Per den 31 december 2018 var AB Industrivärden bolagets största ägare, med ett innehav om totalt A-aktier och B-aktier, motsvarande 9,5 procent av det totala antalet aktier och 29,7 procent av det totala antalet röster i bolaget. Det finns ingen annan ägare i bolaget som direkt eller indirekt innehar aktier vars röstetal representerar en tiondel eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. 59

60 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Ersättningar, ledning och styrelse Riktlinjer Årsstämman 2018 beslutade om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Den totala ersättningen består av fast lön, rörlig ersättning, andra förmåner samt pension, se not C3. Ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare Ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare redovisas i not C3. Rörlig ersättning och strategiska mål Programmen för rörlig ersättning är utformade för att stödja koncernens strategiska mål. Det kortsiktiga programmet är individuellt anpassat och baseras huvudsakligen på resultat, kassaflöde och kapitaleffektivitet. Det långsiktiga programmet baseras på SCA-aktiens långsiktiga totalavkastning. Ersättning till styrelsen Det sammanlagda arvodet till de stämmovalda styrelseledamöterna framgår av not C4. Internkontroll och finansiell rapportering Styrelsens ansvar för intern styrning och kontroll regleras i Aktiebolagslagen, Årsredovisningslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. I Årsredovisningslagen uttrycks krav på att bolaget årligen ska beskriva bolagets system för internkontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har det övergripande ansvaret för den finansiella rapporteringen. I dess arbetsordning regleras styrelsens och utskottens inbördes arbetsfördelning. Revisionsutskottet har en viktig uppgift i att bereda styrelsens arbete med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen. Beredningen innefattar frågor om internkontroll och regelefterlevnad, kontroll av redovisade värden, uppskattningar, bedömningar och övrigt som kan påverka de finansiella rapporternas kvalitet. Utskottet har särskilt uppmanat bolagets revisor att i detalj granska hur väl reglerna för internkontroll, såväl övergripande som detaljerade, efterlevs i bolaget. Finansiell rapportering till styrelsen Styrelsens arbetsordning anger vilka rapporter och vilken information av finansiell natur som ska föreläggas styrelsen vid varje ordinarie sammanträde. Den verkställande direktören säkerställer att styrelsen erhåller den rapportering som erfordras för att styrelsen löpande ska kunna bedöma bolagets och koncernens ekonomiska ställning. Detaljerade instruktioner anger även i sak vilka typer av rapporter som styrelsen ska erhålla vid varje sammanträde. Extern finansiell rapportering Kvaliteten i den externa finansiella rapporteringen säkerställs genom en rad skilda åtgärder och rutiner. VD ansvarar för att all information som förekommer, till exempel pressmeddelanden med finansiellt innehåll, presentationsmaterial för möten med media, ägare och finansiella institutioner, är korrekt och av god kvalitet. Bolagets revisorer har bland annat till uppgift att granska redovisningsfrågor som är kritiska för den finansiella rapporteringen samt redovisa sina iakttagelser för revisionsutskottet och styrelsen. Förutom revision av årsbokslutet sker en översiktlig granskning av halvårsbokslutet samt en granskning av bolagets förvaltning och internkontroll. Riskhantering Vad gäller den finansiella rapporteringen bedöms riskerna främst ligga i att materiella fel kan uppkomma i redovisningen av bolagets finansiella ställning och resultat. För att minimera dessa risker har styrande dokument etablerats avseende redovisning, rutiner för bokslut samt uppföljning av rapporterade bokslut. Det finns även ett gemensamt system för inrapportering av bokslut. SCAs styrelse och ledning bedömer löpande rapporteringen från ett riskperspektiv. Som stöd för denna bedömning görs bland annat jämförelser av resultat- och balansräkningsposter med tidigare rapportering samt med budget och andra prognoser. 60

61 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsnoter Övrigt Kontrollaktiviteter och uppföljning Väsentliga instruktioner och riktlinjer vad gäller den finansiella rapporteringen upprättas och uppdateras löpande av koncernfunktion Ekonomi och Finans och finns tillgängliga på koncernens intranät. Koncernfunktion Ekonomi och Finans ansvarar för att instruktioner och riktlinjer efterlevs genom bland annat bolagets internkontrollfunktion. Processägare på olika nivåer inom SCA är ansvariga för utförandet av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. En viktig roll spelar affärsområdenas och den stödjande enhetens ekonomi- och controllerorganisationer vilka ansvarar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid. Ett stöd för kontrollaktiviteterna är de budgetar som varje enhet upprättar och under året uppdaterar i form av löpande prog noser. SCA har infört ett standardiserat system av kontroller avseende processer av betydelse för bland annat den finansiella rapporteringen. Kontrollerna anpassas till varje enhets arbetsprocess och systemstruktur. Därför upprättar varje enhet en förteckning över de faktiska kontroller som ska göras för enheten i fråga. Kontrollerna i dessa processer bedöms och uppdateras genom självutvärdering, kompletterat med uppföljning genom internkontrollfunktionen. SCA har i vissa fall även anlitat hjälp för att utvärdera dessa kontroller från internrevisionen och externa parter. Regelbunden rapportering och granskning av ekonomiskt utfall sker i de operativa enheternas ledningsgrupper och kommuniceras till SCAs ledning genom månads- och kvartalsvisa möten. Innan rapportering sker analyseras resultaten för att identifiera och eliminera eventuella misstag i processen fram till bokslutet. Styrelsen följer upp att den interna kontrollen och rapporteringen till styrelsen fungerar genom löpande avrapportering från VD och CFO samt genom återrapportering från internrevision inom ramen för den årligen fastställda revisionsplanen. Internrevisionen rapporterar dessutom löpande sina iakttagelser i detta avseende till revisionsutskottet. Bland internrevisionens uppgifter ingår att följa upp efterlevnaden av bolagets policyer. Resultatet av denna uppföljning rapporteras till styrelsen genom revisionsutskottet. Internkontroll av övriga processer Grunden till internkontrollen ligger i identifieringen av risker och riskbedömning. Årligen görs en genomgång av identifierade risker med tillägg för eventuellt nya identifierade risker. Samtidigt görs en värdering av riskernas potentiella påverkan på resultat och varumärke, samt sannolikheten att risken ska inträffa. Risker som hotar verksamhetens mål kopplas till bolagets processer. För respektive process och identifierade risker, definieras de kontrollaktiviteter som måste vara etablerade för att hantera riskerna samt en beskrivning av hur kontrollaktiviteternas effektivitet följs upp genom självutvärderingar. Kontrollaktiviteter som möter de identifierade riskerna är dokumenterade och respektive kontrolls effektivitet utvärderas årligen genom självutvärderingar. Koncernens internkontrollfunktion sammanställer resultatet från självutvärderingarna och återrapporerar till ledning och styrelse. Arbetet under 2018 Under 2018 har SCA fortsatt att utveckla ramverket för internkontroll. Omfattningen av självutvärdering av kontrollrutiner har utökats för att inkludera fler processer och enheter. Resultatet av självutvärderingen har rapporterats till styrelsen. 61

62 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Styrelse och revisorer Pär Boman (1961) Ingenjörs- och ekonomexamen Ordförande i styrelsen sedan Styrelseordförande i Svenska Handelsbanken AB och Essity AB, vice styrelseordförande i AB Industrivärden. Styrelseledamot i Skanska AB. Tidigare VD i Handelsbanken under perioden Invald: 2010 B-aktier: Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Charlotte Bengtsson (1971) Civilingenjör väg- och vattenbyggnad, tekn. doktor i stål- och träbyggnadsteknik VD för Skogforsk och adjungerad professor i träbyggnadsteknik vid Linnéuniversitetet. Styrelseledamot i Södras forskningsstiftelse, Norrskogs forskningsstiftelse, Nils och Dorthi Troedssons forskningsstiftelse. Invald: 2017 Oberoende i förhållande till SCAs större ägare. Lennart Evrell (1954) Civilingenjör och ekonom Styrelseledamot i Epiroc, Svenskt Näringsliv och Industriarbetsgivarna. Tidigare koncernchef i Boliden, Sapa och Munters. Invald: 2017 B-aktier: Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare. Annemarie Gardshol (1967) Civilingenjör VD i PostNord Sverige AB. Styrelse ledamot i Essity AB. Tidigare styrelseledamot i Etac AB, Bygghemma AB, Ortivus AB och Semcon AB och olika chefsbefattningar inom PostNord och Gambro AB samt management konsult på McKinsey & Company. Invald: 2015 B-aktier: Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare. Ulf Larsson (1962) Jägmästare Martin Lindqvist (1962) Ingenjör och civilekonom Lotta Lyrå (1975) Ekonom Bert Nordberg (1956) Ingenjör VD och koncernchef i SCA. Styrelseledamot i Skogsindustrierna, Handelsbanken Region Umeå, CEPI, ledamot i Insynsrådet Västernorrlands län och styrelsesuppleant Industriarbetsgivarna. Tidigare VD för SCA Forest Products AB samt andra ledande befattningar bl a inom SCA Skog, SCA Timber och Domänverket. Invald: 2017 Anställd sedan B-aktier: Oberoende i förhållande till SCAs större ägare. VD och koncernchef för SSAB AB. Styrelseordförande i Jernkontoret och i Stål och Metall. Vice ordförande i Industriarbetsgivarna och styrelseledamot i Svenskt Näringsliv. Tidigare ledande befattningar inom bl a SSAB och NCC. Invald: 2017 Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare. VD och koncernchef för Clas Ohlson AB. Tidigare ledande roller inom Ikea-gruppen, bl a som strategichef, men även som utvecklingsansvarig Erfarenhet från skogsindustri såsom utvecklingsansvarig på Södra Timber och sågverkschef för Södras sågverk i Mönsterås. Tidigare anställd på McKinsey & Company. Invald: 2017 Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare. Ordförande i TDC A/S, styrelseordförande i Vestas Wind Systems A/S. Styrelseledamot i Essity AB, AB Electrolux (till och med årsstämman 2019) och SAAB AB. Tidigare olika chefsbefattningar inom Digital Equipment Corp respektive Ericsson. VD i Sony Ericsson Mobile Communications AB Invald: 2012 B-aktier: Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare. 62

63 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsnoter Övrigt Arbetstagarrepresentanter Anders Sundström (1952) Fil. kand. Styrelseordförande i Kaunis Holding, NMI Group, Hedlunda Industri AB och Ekhaga Utveckling AB samt styrelseledamot i ytterligare något onoterat bolag. Tidigare bl a styrelseordförande i Swedbank och KF. Mångårig operativ erfarenhet inom såväl industrin som den finansiella sektorn, bl a som VD för Folksam. Flera ministerposter och andra politiska uppdrag. Invald: 2018 B-aktier: Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare. Roger Boström (1971) Ordförande Pappers avd 167 vid SCA Graphic Sundsvall AB, Östrands massafabrik Medlem av LO. Utsedd: 2013 B-aktier: 55 Arbetstagar represen tanter, suppleanter Per Andersson (1955) Pappers avd 29, SCA Obbola AB Medlem av LO. Utsedd Maria Jonsson (1966) Ordförande Unionen, SCA Staber Medlem av PTK. Utsedd Hans Wentjärv (1963) Ordförande GS-facket, Rundviks sågverk, SCA Timber Medlem av LO. Utsedd: 2017 B-aktier: 420 Johanna Viklund Lindén (1973) Ordförande Unionen vid SCA Graphic Sundsvall AB / SCA Sourcing & Logistics Medlem av PTK. Utsedd: 2017 Stefan Lundkvist (1977) Ordförande Pappers avd 158, SCA Munksund AB Medlem av LO. Utsedd Hedersordförande Barbara Milian Thoralfsson (1959) MBA, BA Bo Rydin Civilekonom, ek dr hc, tekn dr hc Revisorer Styrelseledamot i Essity AB, Hilti AG och G4S Plc. Branschrådgivare till EQT. VD i NetCom ASA och VD i Midelfart & Co AS Tidigare styrelseledamot i AB Electrolux, Telenor ASA, Cable & Wireless Plc, Orkla ASA och Tandberg ASA. Invald: 2006 Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare. Ernst & Young AB Huvudansvarig: Hamish Mabon, auktoriserad revisor Styrelsens sekreterare Jan Svedjebrant (1955) Jur kand Chef koncernstab Juridik, chefsjurist. Anställd sedan B-aktier: Uppgifterna, som omfattar eget och närståendes innehav av aktier, avser situationen den 31 december

64 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Koncernledning Från vänster; Magnus Svensson (direktör Inköp & logistik), Jan Svedjebrant (chefsjurist), Jerry Larsson (affärsområdeschef Trä), Stina Danielsson (HR-direktör), Mikael Källgren (affärsområdeschef Förnybar energi), Ulf Larsson (VD och koncernchef), Mats Nordlander (affärsområdeschef Papper), Björn Lyngfelt (kommunikationsdirektör), Kristina Enander (affärsområdeschef Massa), Toby Lawton (ekono mioch finansdirektör, CFO), Ole Terland (direktör Strategisk utveckling) och Jonas Mårtensson (affärsområdeschef Skog). 64

65 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsnoter Övrigt Ulf Larsson VD och koncernchef Jägmästare Anställd sedan 1992 B-aktier: Stina Danielsson HR-direktör Fil kand Anställd sedan 2005 B-aktier: Kristina Enander Affärsområdeschef Massa Civilingenjör kemiteknik med fysik Anställd sedan 1993 B-aktier: Mikael Källgren Affärsområdeschef Förnybar energi Energiingenjör Anställd sedan 2015 B-aktier: Jerry Larsson Affärsområdeschef Trä Civilingenjör, MBA Anställd sedan 2003 B-aktier: Toby Lawton Ekonomi- och finansdirektör, CFO MA Anställd sedan 2017 B-aktier: Björn Lyngfelt Kommunikationsdirektör Jägmästare Anställd sedan 1986 B-aktier: Jonas Mårtensson Affärsområdeschef Skog Civilingenjör Anställd sedan 2005 B-aktier: Mats Nordlander Affärsområdeschef Papper Maskiningenjör Anställd sedan 2015 B-aktier: Jan Svedjebrant Chefsjurist Jur kand Anställd sedan 2001 B-aktier: Magnus Svensson Direktör Inköp & logistik Civilingenjör Anställd sedan 1993 A-aktier: B-aktier: Ole Terland Direktör Strategisk utveckling Teknologie licentiat Anställd sedan 2016 B-aktier:

66 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / KONCERNEN Finansiella rapporter och noter Innehåll Koncernens räkningar sid Koncernens resultaträkning RR Koncernens rapport över totalresultat TRR Koncernens balansräkning BR Koncernens förändring i eget kapital EK Koncernens kassaflödesanalys KF Innehåll koncernens noter A. Redovisningsprinciper och användning av alter nativa nyckeltal B. Omsättning och resultat C. Anställda D. Operativa tillgångar och skulder E. Kapitalstruktur och finansiering sid sid sid sid sid A1. sid 74 Övergripande redovisningsprinciper och nya redovisningsregler A2. sid 77 Användning av icke- International Financial Reporting Standards (IFRS) resultatmått B1. sid 81 Rapportering per rörelse segment samt intäkter från avtal med kund B2. sid 84 Övriga rörelseintäkter B3. sid 84 Råvaror och för nödenheter C1. sid 86 Personalkostnader C2. sid 86 Personaldata C3. sid 86 Ersättning till ledande befattningshavare D1. sid 91 Immateriella anläggningstillgångar D2. sid 92 Materiella anläggningstillgångar D3. sid 93 Biologiska tillgångar E1. sid 95 Finansiella instrument per kategori och värderingsnivå E2. sid 97 Finansiella tillgångar och likvida medel E3. sid 98 Kundfordringar B4. sid 84 Övriga rörelsekostnader C4. sid 88 Ersättning till styrelseledamöter i moder bolaget D4. sid 94 Varulager E4. sid 98 Finansiella skulder B5. sid 84 Jämförelsestörande poster C5. sid 89 Ersättning efter avslutad anställning D5. sid 94 Övriga kortfristiga fordringar E5. sid 100 Likviditetsrisk B6. sid 84 Skatter D6. sid 94 Övriga skulder E6. sid 100 Derivat och säkringsredovisning D7. sid 95 Övriga avsättningar E7. sid 101 Finansiella intäkter och kostnader D8. sid 95 Leverantörsskulder E8. sid 102 Eget kapital Belopp som är avstämningsbara mot resultaträkning, balansräkning, eget kapital och kassaflödesanalys markeras med följande symboler: RR Koncernens resultaträkning TRR Koncernens rapport över totalresultat BR Koncernens balansräkning EK Koncernens eget kapital KF Koncernens kassaflödesanalys 66

67 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Moderbolagets räkningar sid Moderbolagets resultaträkning MRR Moderbolagets rapport över totalresultat MTRR. 109 Moderbolagets balansräkning MBR Moderbolagets förändring i eget kapital MEK Moderbolagets kassaflödesanalys MKF Innehåll moderbolagets noter F. Koncernstruktur G. Övrigt M. Noter till moderbolagets räkningar sid sid sid F1. sid 105 Dotterbolag F2. sid 106 Intressebolag F3. sid 106 Aktier och andelar F4. sid 106 Företagsförvärv och avyttringar G1. sid 107 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklad verksamhet G2. sid 108 Leasing G3. sid 108 Eventualförpliktelser och ställda säkerheter G4. sid 108 Transaktioner med närstående M1. sid 113 Rörelseresultat M2. sid 113 Personal- och styrelsekostnader M3. sid 114 Bokslutsdispositioner M4. sid 114 Skatter M5. sid 114 Materiella anläggningstillgångar M6. sid 115 Andelar i koncernbolag M7. sid 116 Fordringar hos och skulder till dotterbolag M8. sid 116 Övriga kortfristiga fordringar M9. sid 116 Finansiella instrument M10. sid 117 Övriga kortfristiga skulder M11. sid 118 Aktiekapital M12. sid 118 Eventualförpliktelser och ställda säkerheter M13. sid 118 Förslag till vinstdisposition Belopp som är avstämningsbara mot resultat räk ning, balansräkning, eget kapital och kassa flödes analys markeras med följande symboler: MRR Moderbolagets resultaträkning MTRR Moderbolagets rapport över totalresultat MBR Moderbolagets balansräkning MEK Moderbolagets eget kapital MKF Moderbolagets kassaflödesanalys 67

68 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / KONCERNEN Koncernens resultaträkning RR MSEK Not Nettoomsättning B Övriga rörelseintäkter B Förändring av varulager Värdeförändring biologiska tillgångar D Råvaror och förnödenheter B Personalkostnader C Övriga rörelsekostnader B4, G Resultat från andelar i intressebolag F2 1 1 Jämförelsestörande poster B5-113 EBITDA Av- och nedskrivningar Rörelseresultat Finansiella intäkter E Finansiella kostnader E Resultat före skatt Skatter B Periodens resultat, kvarvarande verksamhet Periodens resultat, avvecklad verksamhet G Periodens resultat Periodens resultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare Periodens resultat, kvarvarande verksamhet Periodens resultat, avvecklad verksamhet Resultateffekt från utdelningen av Essity Periodens resultat Innehav utan bestämmande inflytande Periodens resultat, kvarvarande verksamhet - 1 Periodens resultat, avvecklad verksamhet för värdeöverföring Periodens resultat Medelantal aktier, miljoner 702,3 702,3 Resultat per aktie Resultat per aktie, SEK moderbolagets aktieägare kvarvarande verksamhet 1) 5,21 2,67 Resultat per aktie, SEK moderbolagets aktieägare avvecklad verksamhet 1) - 4,33 Resultat per aktie, SEK varav resultateffekt från utdelningen av Essity 1) - 194,94 Resultat per aktie, SEK - 201,94 Utdelning per aktie, SEK 1,75 2) 1,50 1) Det finns inga utspädningseffekter, då inga potentiella stamaktier föreligger. 2) Enligt styrelsens förslag. 68

69 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Koncernens rapport över totalresultat TRR MSEK Not RR Periodens resultat, kvarvarande verksamhet Periodens resultat, avvecklad verksamhet G RR Periodens resultat Övrigt totalresultat för perioden: Poster som inte kan omföras till periodens resultat Övergångseffekter vid införande av ny redovisningsstandard 3 - Resultat från egetkapitalinstrument som redovisas till verkligt värde 1 - Omvärdering förmånsbestämda pensionsplaner Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Summa kvarvarande verksamhet Summa avvecklad verksamhet Summa Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat Kassaflödessäkringar: Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital Överfört till resultaträkningen för perioden 16 3 Överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar - 18 Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet 19 4 Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 26 4 Summa kvarvarande verksamhet Summa avvecklad verksamhet 689 Summa Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt Varav kvarvarande verksamhet Varav avvecklad verksamhet - 59 Summa totalresultat för perioden Varav kvarvarande verksamhet Varav avvecklad verksamhet Summa totalresultat hänförligt till: EK Moderbolagets aktieägare EK Innehav utan bestämmande inflytande

70 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / KONCERNEN Koncernens balansräkning BR MSEK Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Goodwill D1 3 3 Övriga immateriella tillgångar D Byggnader, mark, maskiner och inventarier D Biologiska tillgångar D Innehav i intressebolag F Aktier och andelar F3 - - Överskott i fonderade pensionsplaner C Långfristiga finansiella tillgångar E Uppskjutna skattefordringar B Andra långfristiga tillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager D Kundfordringar E Aktuella skattefordringar B Övriga kortfristiga fordringar D Kortfristiga finansiella tillgångar E2 9 9 Likvida medel E Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital E8 Moderbolagets aktieägare Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel Summa eget kapital Moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande - 2 Summa eget kapital Långfristiga skulder Långfristiga finansiella skulder E Avsättningar för pensioner C Uppskjutna skatteskulder B Övriga långfristiga avsättningar D Övriga långfristiga skulder D Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga finansiella skulder E Leverantörsskulder D Aktuella skatteskulder B Kortfristiga avsättningar D Övriga kortfristiga skulder D Summa kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder

71 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Koncernens förändring i eget kapital EK MSEK Hänförligt till moderbolagets aktieägare Värde vid periodens början TRR Summa totalresultat för perioden Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar 34 - Skatt på kassaflödessäkring överfört till anskaffningsvärde 7 - Utdelning kontant Utdelning aktier i Essity Riktad nyemission till innehav utan bestämmande inflytande Riktad nyemission till innehav utan bestämmande inflytande, utspädning Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande - 15 Omvärderingseffekt vid förvärv av innehav utan bestämmande inflytande 5 4 Värde vid periodens slut Innehav utan bestämmande inflytande Värde vid periodens början TRR Summa totalresultat för perioden Utdelning kontant Utdelning aktier i Essity Riktad nyemission till innehav utan bestämmande inflytande Riktad nyemission till innehav utan bestämmande inflytande, utspädning Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande - 80 Värde vid periodens slut - 2 Summa eget kapital, värde vid periodens slut För ytterligare information, se not E8 Eget kapital. 71

72 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / KONCERNEN Koncernens kassaflödesanalys KF MSEK Not Den löpande verksamheten Resultat före skatt kvarvarande verksamhet 1) T:1 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Betald skatt B Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital, kvarvarande verksamhet Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital, avvecklad verksamhet Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändring i rörelsekapital, kvarvarande verksamhet Förändring av Varulager Rörelsefordringar Rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten, kvarvarande verksamhet Kassaflöde från förändring i rörelsekapital, avvecklad verksamhet Kassaflöde från den löpande verksamheten, avvecklad verksamhet G Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten T:2 Investering i immateriella och materiella anläggningstillgångar T:2 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Försäljning av värdepapper Kassaflöde från investeringsverksamheten, kvarvarande verksamhet Utdelning av Essity 2) Kassaflöde från investeringsverksamheten, avvecklad verksamhet G Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering av lån Noteringskostnader Utdelning 3) Kassaflöde från finansieringsverksamheten, kvarvarande verksamhet Kassaflöde från finansieringsverksamheten, avvecklad verksamhet G Kassaflöde från finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Kursdifferens i likvida medel Likvida medel vid periodens slut E ) För belopp avseende betald och erhållen ränta, se not E7. 2) Motsvarar Essitys likvida medel på avyttringsdagen. 3) Inklusive utdelning till innehav utan bestämmande inflytande. För koncernens likviditetsreserv se riskavsnittet på sidan

73 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt T:1 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, MSEK Av- och nedskrivningar anläggningstillgångar Verkligt värdevärdering skogstillgångar Resultat vid försäljning och byten av tillgångar 52 2 Ej utbetalt avseende effektiviseringsprogram - 47 Utbetalningar avseende effektiviseringsprogram, tidigare skuldfört 6 20 Övrigt Summa T:2 Nettoinvestering i immateriella och materiella anläggningstillgångar, MSEK Löpande nettoinvesteringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar Strategiska investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar Summa

74 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / KONCERNEN A. REDOVISNINGSPRINCIPER OCH ANVÄNDNING AV ALTERNATIVA NYCKELTAL A1. ÖVERGRIPANDE REDOVISNINGSPRINCIPER OCH NYA REDOVISNINGSREGLER Läsanvisning Övergripande redovisningsprinciper RP och nya redovisningsregler redovisas nedan. Övriga redovisningsprinciper, som SCA bedömer som väsentliga, redovisas i anslutning till respektive not. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I vissa fall tillämpar moderbolaget andra principer än koncernen och då anges dessa principer under respektive not i moderbolaget. Viktiga bedömningar och antaganden VBA redovisas under respektive not. För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS och god svensk redovisningssed måste bedömningar och antaganden göras som påverkar redovisade tillgångs- och skuldposter repektive intäkts- och kostnadsposter samt lämnad information i övrigt. Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig oftast på historisk erfarenhet, men även på andra faktorer inklusive förväntningar på framtida händelser. Med andra antaganden och uppskattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga ut - fallet kommer sällan helt att överensstämma med det uppskattade. SCA bedömer att de områden där antaganden och uppskattningar har störst inverkan är: Rapportering per rörelsesegment samt intäkter från avtal med kund, not B1 Skatter, not B6 Ersättning efter avslutad anställning, not C5 Biologiska tillgångar, not D3 Belopp som är avstämningsbara mot resultaträkningen, balansräkningen, eget kapital och kassaflödesanalysen samt tabell i noter markeras med följande symboler. RR Resultaträkning TRR Totalresultat BR EK KF Balansräkning Eget kapital Kassaflödesanalys Tx:x Hänvisning till tabell i not Grunder för redovisningen SCA-koncernens bokslut upprättas i enlighet med Årsredovisningslagen och International IFRS (Financial Reporting Standards) såsom de är antagna inom EU och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1; Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Vid upprättandet av moderbolagets bokslut har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2; Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen tillämpats. Bokslutet för både koncernen och moderbolaget avser räkenskapsåret som avslutades den 31 december SCA tillämpar anskaffningsvärdemetoden som grundprincip vid värdering av tillgångar och skulder. Biologiska tillgångar (rotstående skog) samt finansiella tillgångar och skulder, inklusive derivatinstrument, värderas dock till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar i form av egetkapitalinstrument, vilka inte innehas för handel, värderas till verkligt värde i övrigt totalresultat. I moderbolaget värderas inte biologiska tillgångar till verkligt värde. Moderbolaget har från den 1 januari 2018 bytt metod för värdering av derivat från anskaffningsvärde till verkligt värde. Bytet av metod för värdering av derivat har inneburit en justering av jämförelseåret. För mer information, se not M9. Som framgår av följande avsnitt så är IFRS 9 och IFRS 15 tillämpliga från den 1 januari SCA har valt att inte räkna om För utförlig beskrivning av de redovisningsprinciper som tillämpades 2017 hänvisas till årsredovisning Ändring av redovisningsprinciper IFRS 9 Finansiella instrument IFRS 9 Finansiella instrument är tillämplig sedan den 1 januari 2018 och har ersatt IAS (International Accounting Standards) 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Standarden är uppdelad i tre områden: klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder, nedskrivningar samt säkringsredovisning. 1) Klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder SCA har klassificerat och värderat de finansiella tillgångarna i enlighet med de kategorier som återges i IFRS 9 utan någon betydande inverkan på balansräkningen. En långfristig finansiell tillgång om 19 MSEK som tidigare klassificerats som tillgångar som kan säljas har klassificerats i värderingskategori verkligt värde över totalresultatet. Omklassificeringen har inte påverkat redovisade belopp i balansräkningen. IFRS 9 innebär i princip oförändrad redovisning av finansiella skulder. 2) Nedskrivningar Standarden har introducerat en modell för nedskrivning av finansiella tillgångar som baseras på förväntade förluster och inte som tidigare i IAS 39, först i samband med att en förlusthändelse inträffat. För SCA berörs huvudsakligen kundfordringar och en anpassning av beräkningsmodellen för nedskrivningar av osäkra kundfordringar har skett. I första kvartalet 2018 redovisade SCA en engångseffekt om 3 MSEK till följd av ändrad beräkningsmodell för förväntade kundförluster på kundfordringar. För beskrivning av modell, se not E3. 3) Säkringsredovisning IFRS 9 fokuserar i större utsträckning på att spegla bolagets riskhanteringsstrategier i säkringsredovisningen samt på att underlätta så att fler säkringsstrategier kan kvalificera sig för säkringsredovisning. SCA har fastställt att samtliga säkringsrelationer är kvalificerade för säkringsredovisning. All säkringsdokumentation har anpassats i enlighet med reglerna i IFRS 9. Kassaflödessäkringar överförda till anskaffningsvärde på säkrade investeringar redovisades tidigare över totalresultatet, men redovisas nu i koncernens förändring av eget kapital, utan omföring i rapport över totalresultat. Övergången till de nya reglerna för säkringsredovisning har i övrigt inte påverkat redovisade belopp i balans- och resultaträkning. IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder Standarden är tillämplig från den 1 januari 2018 och har ersatt IAS 11 Entreprenadavtal, IAS 18 Intäkter samt relaterade tolkningar och gäller, med få undantag, alla intäkter som härrör från avtal med kunder. SCAs försäljning består främst av försäljning av varor. Transporttjänster ingår ibland som en del av avtalet vid försäljning av varor. Omfattningen uppgår i dagsläget till oväsentliga belopp och särredovisas därför inte. Den nya redovisningsstandarden har gått från ett risker och förmåner koncept till att mer fokusera på när kontroll övergått till kunden, vilket har inneburit att fraktklausuler fått en mer framträdande roll. SCA tillämpar leveransvillkoren DAP (Delivered At Place) för cirka 70 procent av försäljningsintäkterna, vilket innebär att risken övergår när varan ställts till kundens förfogande på överenskommen destination. 74

75 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt För övriga tillämpade fraktvillkor övergår risken i samband med att varorna lastas på fartyg eller annat fraktfordon. SCA har även separat försäljning av logistiktjänster. Tjänsterna utgörs av så kallade returfrakter, vilket innebär att SCA säljer fraktutrymme på fartyg eller andra transportfordon för returresan, efter att ordinarie last har nått sin slutdestination. SCA har inte kontroll över de varor som levereras i dessa logistiktjänster utan agerar enbart som speditör. Prestationsåtagande i samband med logistiktjänster utgörs enbart av själva frakten. Transaktionspriset för dessa åtaganden utgörs i sin helhet av fasta delar. Kontrollen för logistiktjänsterna anses övergå till kunden över tid i takt med att transporten närmar sig överenskommen destination. Förloppet mot ett fullständigt uppfyllande för egna transportmedel mäts som transporttid i förhållande till total transporttid och SCA redovisar därmed en intäkt i takt med att transporten utförs. Intäkterna för dessa logistiktjänster redovisas som övrig rörelseintäkt i koncernens resultaträkning. SCA tillämpade en praktisk lösning för avtal som ändrades före den 1 januari 2018 som innebar att avtalen ej räknades om retroaktivt. I stället togs hänsyn till den aggregerade effekten av alla ändringar som hade inträffat före den 1 januari 2018 när uppfyllda och ouppfyllda prestationsåtaganden fastställts, transaktionspriset fastställts, och transaktionspriset allokerats till uppfyllda och ouppfyllda prestationsåtaganden. Att tillämpa den praktiska lösningen bedömdes ha en mycket liten effekt då SCA i huvudsak har korta avtalsperioder med få avtalsändringar. SCA tillämpade den modifierade retroaktiva metoden på alla avtal som inte var avslutade per den 1 januari Den nya standarden medförde inga omräkningseffekter vid införandet och därför fanns inget behov av att justera ingående eget kapital. SCA har valt att redovisa tillkommande kostnader för att erhålla ett avtal som en kostnad i resultatet. SCA har inga avtal som är längre än ett år och har valt att tillämpa en praktisk lösning att inte lämna information om återstående prestationsåtaganden. Nya eller ändrade redovisningsstandarder efter 2018 IFRS 16 Leasingavtal har ännu inte trätt i kraft och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av koncernens och moderbolagets finansiella rapporter. Nedan beskrivs hur IFRS 16 kan komma att påverka dessa rapporter. SCA bedömer att övriga nya eller ändrade standarder eller tolkningar inte har någon påverkan på koncernens eller moderbolagets finansiella rapporter. IFRS 16 Leasingavtal Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare och kommer att ersätta IAS 17 Leasing avtal samt tillhörande tolkningar IFRIC (International Financial Reporting Interpretations Committee) 4 Frågeställningar om huruvida ett avtal innehåller leasingavtal, SIC (Standing Interpretations Committee) 15 Förmåner i samband med teckning av operationella leasingavtal och SIC 27 Bedömning av den ekonomiska innebörden av transaktioner som innefattar ett leasingavtal. Standarden kräver att alla leasing avtal, oavsett om de tidigare varit operationella eller finansiella, med några undantag, ska redovisas i balansräkningen. Denna redovisning baseras på synsättet att leasetagaren har en rättighet att nyttja en tillgång under en specifik tidsperiod och samtidigt har en skyldighet att betala för denna rättighet. Standarden inkluderar lättnadsregler för korttidsleasingavtal (leasingavtal där leasingperioden understiger 12 månader) samt leasingavtal för vilka den underliggande tillgången är av lågt värde. Lättnadsreglerna innebär att en leasetagare kan välja att inte redovisa kontrakt i balansräkningen. Vid ett leasingkontrakts ikraftträdande ska leasetagaren i balans räkningen redovisa en leasingskuld som representerar nuvärdet av framtida leasebetalningar, en nyttjanderättstillgång som representerar nyttjanderätten över den underliggande tillgången under leasingperioden. Leasingavgifterna ska diskonteras med användning av leasingavtalets implicita ränta, om denna räntesats enkelt kan fastställas. Om den implicita räntan inte enkelt kan fastställas ska leasetagarens marginella låneränta användas. I resultaträkningen ska leasetagaren redovisa räntekostnad kopplad till leasingskuld samt avskrivning på nyttjanderättstillgången. IFRS 16 medför en omklassificering i kassaflödes analysen. Kassaflödet från den löpande verksamheten kommer att förändras då amorteringen av leasingskulden kommer att presenteras i finansieringsverksamheten. Räntan kan redovisas i finansieringsverksamheten eller den löpande verksamheten. Efter inledningsdatum ska leasetagaren värdera nyttjande rätten till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Värderingen ska även beakta eventuell omvärdering av leasing skulden. Skulden kommer att öka med räntan på leasingskulden, men minska med utbetalda leasingavgifter. Värderingen av skulden ska även återspegla förändringar i leasingavgifterna. En omvärdering av leasingskulden ska normalt redovisas som en justering av nyttjanderätten. Leasingskulden ska omvärderas om till exempel leasingperioden förändras, om bedömning av en köpoption förändras, om de belopp som ska betalas ut enligt restvärde förändras eller om de framtida leasingavgifterna förändras till följd av ändringar i index eller ränta. Övergången till IFRS 16 SCA kommer vid standardens ikraftträdande att tillämpa den förenklade övergångsmetoden, vilket innebär att ingen omräkning sker av jämförelsesiffrorna. Leasingskulden har värderats till nuvärdet av de återstående leasingavgifterna. Nyttjanderättstillgången uppgår för samtliga avtal till ett belopp som motsvarar leasingskulden, med justering för förutbetalda leasingavgifter. Övergången medför ingen påverkan på eget kapital. SCA har valt att utnyttja lättnadsreglerna avseende korttidsleasingavtal samt leasingavtal där den underliggande tillgången är av lågt värde. Leasingkontrakt där den underliggande tillgången är av lågt värde utgörs av exempelvis kopieringsmaskiner och kaffeautomater. Vidare har SCA valt att på den första tillämpningsdagen inte omvärdera huruvida ett avtal är, eller innehåller ett leasingavtal. Den förenklade metoden innebär också att leasetagarens marginella låneränta måste tillämpas vid värdering av leasingskulden vid första tillämpningstidpunkten. SCA har utarbetat en metod för att fastställa den marginella låneräntan, vilken omfattar de enskilda bolagens kreditvärdighet, den ekonomiska miljön, löptid samt typ av tillgång. Uppdatering av den marginella låneräntan kommer att ske löpande. Den genomsnittliga marginella låneräntan per den 1 januari 2019 uppgick till 3,5 procent. Under 2018 har SCA arbetat intensivt med att kartlägga och utvärdera befintliga hyresavtal samt analyserat effekterna av IFRS 16. SCA har i samband med utredningen identifierat komponenter vilka inte ska klassificeras som leasingkomponenter enligt IFRS 16. Komponenterna består i huvudsak av tjänstekomponenter i hyreskontrakt avseende järnvägstransporter och utgjorde cirka MSEK av framtida minimileaseavgifter Vid standardens ikraftträdande redovisas en leasing skuld uppgående till MSEK och en nyttjanderättstillgång uppgående till MSEK. Den tillkommande leasingskulden ger en ökning av nettolåneskulden med MSEK. IFRS 16 kommer att påverka SCAs finansiella rapporter kommande år. Baserat på befintlig leasingportfölj är SCAs bedömning att EBITDA 2019 kommer att påverkas positivt med cirka 200 MSEK och EBITDA marginalen 2019 kommer att förbättras med cirka 1 procent. EBIT 2019 kommer att belastas med avskrivningar uppgående till cirka 180 MSEK och finansnettot 2019 belastas med räntekostnader uppgående till cirka 50 MSEK. Påverkan på resultat efter skatt 2019 bedöms uppgå till cirka 20 MSEK. SCA bedömer att nettolåneskulden i förhållande till EBITDA 2019 ökar cirka 0,2 gånger. Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten 2019 ökar med cirka 200 MSEK. Kassaflödet från investeringsverksamheten minskar med cirka MSEK och kassaflödet från finansieringsverksamheten minskar med cirka 50 MSEK till följd av ränta. ROCE 2019 bedöms minska med cirka 0,1 procent. 75

76 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / KONCERNEN Konsolideringsprinciper SCAs bokslut är upprättat i enlighet med koncernens redovisningsprinciper och omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga koncernbolag i enlighet med nedanstående definitioner. Koncernbolag konsolideras från och med den dag koncernen har bestämmande inflytande över bolaget enligt de definitioner som anges nedan. Avyttrade koncernbolag ingår i koncernens redovisning fram till den dag koncernen upphör att ha bestämmande inflytande över bolagen. Koncerninterna transaktioner har eliminerats. Dotterbolag Som dotterbolag konsolideras alla bolag där koncernen har bestämmande inflytande. Med bestämmande inflytande menas att SCA har förmåga att styra dotterbolaget, har rätt till dess avkastning och kan använda sitt inflytande att styra de aktiviteter som påverkar avkastningen. Omräkning av utländsk valuta Funktionell valuta och omräkning av utländska koncern bolag till rapportvaluta SCAs moderbolag har svenska kronor som funktionell valuta. Funktionell valuta i SCAs koncernbolag bestäms utifrån den primära ekonomiska miljö som respektive bolag är verksamt i, vilket med få undantag är det land där bolaget är verksamt. Koncernbolagens finansiella rapporter räknas om till koncernens rapportvaluta, vilket i SCAs fall är svenska kronor. Tillgångar och skulder räknas om till balansdagskursen, medan intäkter och kostnader räknas om till respektive periods genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser på koncernens nettotillgångar redovisas som omräkningsdifferens i övrigt totalresultat, som är en del av eget kapital (omräkningsreserv). Valutakurseffekter som uppstår på finansiella instrument som används för att säkra utländska dotterbolags nettotillgångar redovisas på motsvarande sätt i övrigt totalresultat, som är en del av eget kapital (omräkningsreserv). Vid avyttring redovisas både omräkningsdifferens på det utländska dotterbolaget och valutakurseffekter på det finansiella instrumentet som använts för att valutasäkra nettotillgångarna i bolaget, som en del av realisationsresultatet. Goodwill och övervärdesjusteringar, som uppstått i samband med förvärv av ett utländskt dotterbolag, ska på motsvarande sätt som nettotillgångarna i bolaget räknas om från sin funktionella valuta till rapportvalutan. Transaktioner och balansposter i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta genom användning av transaktionsdagens kurs. Vid bokslutstillfället räknas monetära tillgångar och skulder om till balansdagens kurs och eventuella valutaeffekter redovisas i resultaträkningen. I de fall valutakurseffekten är relaterad till rörelsen redovisas effekten netto i rörelseresultatet. Valutakurseffekter som avser upplåning och finansiella placeringar redovisas som övriga finansiella poster. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiskt anskaffningsvärde omräknas till valutakursen vid transaktionstillfället. Har säkringsredovisning tillämpats, exempelvis vid kassaflödessäkring eller säkring av nettoinvesteringar, redovisas valutaeffekten i eget kapital under övrigt totalresultat. För finansiella tillgångar i form av egetkapitalinstrument som inte innehas för handel, redovisas den del av värdeförändringen som avser valuta i resultaträkningen. Övrig orealiserad förändring redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat. Redovisning av intäkter Försäljningsintäkter, som är synonymt med nettoomsättning, omfattar ersättning för sålda varor och tjänster inom koncernens huvudsakliga verksamhet. Dessa består i sin helhet av intäkter från avtal med kund och redovisas enligt IFRS 15. Övriga rörelseintäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som inte ingår i koncernens huvudsakliga verksamhet och innefattar bland annat logistikintäkter från SCAs transportverksamhet, intäkter från försäljning av biprodukter från produktionen av koncernens huvudprodukter, intäkter från försäljning av skogsplantor och grus, arrendeintäkter från jakt- och fiskerätter, vindkraft, samt realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Omräkningsdifferenser på kundfordringar redovisas också som övriga rörelseintäkter från och med Merparten av övriga rörelseintäkter är intäkter från avtal med kund och redovisas enligt IFRS 15. För mer information om intäkter från avtal med kund, se not B1. Intäkter från försäljning av egenproducerad energi, elcertifikat samt utsläppsrätter redovisas som minskade energikostnader. Ränteintäkter redovisas i enlighet med effektivräntemetoden, innebärande att den beräknade värdeförändringen (effektivräntan) redovisas som ränteintäkt eller räntekostnad i resultaträkningen. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts. Statliga stöd Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det med rimlig säkerhet går att bedöma att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med stödet. Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar redovisas i balansräkningen genom att stödet reducerar tillgångens redovisade värde. Statliga stöd som erhålls som kompensation för kostnader periodiseras och redovisas i resultaträkningen under samma perioder som kostnaderna. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig till förvärv av tillgångar eller till kompensation för kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt. För mer information om statliga stöd, se not B2 och B4. 76

77 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt A2. ANVÄNDNING AV ICKE-INTERNATIONAL FINANCIAL REPORTING STANDARDS (IFRS) RESULTATMÅTT I årsredovisningen refereras till ett antal icke-ifrs resultatmått som används för att hjälpa såväl investerare som ledning att analysera bolagets verksamhet. Nedan beskriver vi de olika icke-ifrs resultatmått som använts som ett komplement till den finansiella information som redovisats enligt IFRS. Beräkning av finansiella mått som inte återfinns i IFRS RESULTATMÅTT Olika typer av resultatmått samt marginalmått uttryckta i procent av omsättningen Nyckeltal Beskrivning Användning av måttet EBITDA Justerad EBITDA EBITDA-marginal Justerad EBITDAmarginal Jämförelsestörande poster Strukturkostnader Rörelsemarginal Justerad rörelsemarginal Justerat rörelseresultat Resultat före av- och nedskrivningar, finansiella poster och skatt. Resultat före av- och nedskrivningar, finansiella poster och skatt exklusive jämförelsestörande poster. Resultat före av- och nedskrivningar, finansiella poster och skatt i procent av årets nettoomsättning. Justerad EBITDA i procent av årets nettoomsättning. SCA har under jämförelsestörande poster inkluderat kostnader i samband med förvärv, avyttringar, omstruktureringar, och andra specifika händelser, se not B5. Kostnader för nedskrivningar och personalkostnader i samband med strukturella förändringar av bolagets verksamhet. Rörelseresultat i procent av nettoomsättning under perioden. Rörelseresultat i procent av nettoomsättning under perioden exklusive jämförelsestörande poster. Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster. Måttet är ett komplement till rörelseresultatet då det visar det kassamässiga resultatet från verksamheten. Ledningen använder måttet för att styra bolagets affärsenheter. Måttet är ett komplement till rörelseresultatet då det visar det kassamässiga resultatet från verksamheten justerat för påverkan av jämförelsestörande poster. Ett komplement till rörelsemarginal då måttet visar det kassamässiga resultatet i förhållande till nettoomsättningen. Ledningen använder måttet för att styra bolagets affärsenheter. Ett komplement till rörelsemarginal då måttet visar det kassamässiga resultatet i förhållande till nettoomsättningen justerat för påverkan av jämförelsestörande poster. Separat redovisning av poster som stör jämförbarhet mellan olika perioder ger en ökad förståelse för bolagets operativa verksamhet. Måttet visar de specifika kostnader som uppstått i samband med strukturella förändringar av verksamheten vilket bidrar till förståelse för underliggande kostnadsnivå i den löpande operativa verksamheten. Rörelsemarginal beskriver hur stor andel av nettoomsättningen som blir kvar som rörelseresultat. Justerad rörelsemarginal beskriver hur stor andel av nettoomsättningen som blir kvar som rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster. Justerat rörelseresultat är ett nyckelmått för styrning av koncernens resultatenheter och ger en förståelse för resultatprestation i verksamheten exklusive jämförelsestörande poster. Nettomarginal Periodens resultat i procent av periodens nettoomsättning. Nettomarginalen beskriver hur stor andel av nettoomsättningen som kvarstår efter avdrag för kostnader och skatt. KAPITALMÅTT Visar hur kapital nyttjas samt bolagets finansiella styrka Nyckeltal Beskrivning Användning av måttet Soliditet Sysselsatt kapital Eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande uttryckt i procent av summa tillgångar. Beräknas som balansräkningens totala tillgångar exklusive finansiella tillgångar och pensionstillgångar, minskat med ej räntebärande skulder. Ett traditionellt mått för att visa finansiell risk. Uttrycker hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats av moderbolagets ägare. Måttet följs av ledningen med syfte att minska det kapital som används i rörelsen och som finansieras av ägare och långivare. 77

78 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / KONCERNEN MSEK SYSSELSATT KAPITAL Totala tillgångar Finansiella tillgångar och pensionstillgångar Långfristiga ej räntebärande skulder Kortfristiga ej räntebärande skulder Sysselsatt kapital SYSSELSATT KAPITAL PER SEGMENT Skog Trä Massa Papper Övrigt Sysselsatt kapital Nyckeltal Beskrivning Användning av måttet Rörelsekapital Rörelsekapital i procent av netto - omsättningen Rörelsekapitalet beräknas som kortfristiga rörelsefordringar (varulager, kundfordringar och övriga ej räntebärande kortfristiga fordringar) minus kortfristiga rörelseskulder (leverantörsskulder och andra ej räntebärande kortfristiga skulder). Beräknas som genomsnittet av 13 månaders rörelsekapital i procent av 12 månaders rullande nettoomsättning. Måttet följs av ledningen med syfte att minska det kapital som binds i balansräkningen från bolagets operativa verksamhet. Måttet följs av ledningen med syfte att minska det kapital som binds i balansräkningen från bolagets operativa verksamhet. MSEK RÖRELSEKAPITAL Varulager Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Justeringar 1) Rörelsekapital ) Justering av icke rörelserelaterade poster: fordringar från elcertifikat, leverantörsskulder från strategiska investeringar samt skulder från utsläppsrätter. Nyckeltal Beskrivning Användning av måttet Nettolåneskuld Beräknas som kort- och långfristiga finansiella skulder och avsättningar för pensioner med avdrag för finansiella tillgångar (överskott i fonderade pensionsplaner, finansiella tillgångar och likvida medel). Nettolåneskulden beskriver bolagets totala lånefinansiering och följs av ledningen. MSEK NETTOLÅNESKULD Nettolåneskuld vid periodens början Nettokassaflöde Nettolåneskuld, avvecklad verksamhet 1) Omvärderingar mot eget kapital Valutaeffekter och marknadsvärdeförändringar Nettolåneskuld vid periodens slut Överskott i fonderade pensionsplaner Långfristiga finansiella tillgångar Kortfristiga finansiella tillgångar 9 9 Likvida medel Finansiella tillgångar Långfristiga finansiella skulder Avsättningar för pensioner Kortfristiga finansiella skulder Finansiella skulder Nettolåneskuld ) Essitys likvida medel uppgick på noteringsdagen till MSEK. 78

79 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Nyckeltal Beskrivning Användning av måttet Skuldsättningsgrad Nettolåneskulden i förhållande till eget kapital. Bidrar till att visa den finansiella risken och är det av ledningen mest använda måttet för att följa skuldsättningsnivån. AVKASTNINGSMÅTT Avkastning är ett ekonomiskt begrepp som beskriver hur mycket en tillgång förändras i värde från en tidigare tidpunkt Nyckeltal Beskrivning Användning av måttet Avkastning på sysselsatt kapital Avkastning på sysselsatt kapital - industridelen Räkenskapsåret 2018 Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE Ackumulerad avkastning på sysselsatt kapital beräknas som 12 månaders rullande rörelseresultat i procent av ett genomsnitt av de fem senaste kvartalens sysselsatta kapital. Motsvarande nyckeltal för ett kvartal beräknas som kvar talets rörelseresultat multiplicerat med fyra i procent av de två senaste kvartalens genomsnittliga sysselsatta kapital. Beräknas som koncernens justerade avkastning på sysselsatt kapital exklusive rörelseresultat och sysselsatt kapital från rörelsesegmentet Skog och en andel av övrig verksamhet. Används för att mäta avkastning på kapitalet som binds i verksamheten. Det centrala måttet för ledningen, för att mäta avkastning på kapitalet som binds i industridelen. Skog Trä Massa Papper Övrig verksamhet Summa koncernen Rörelseresultat, MSEK Genomsnittligt sysselsatt kapital, MSEK Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE % 4,7% 22,0% 4,5% 30,8% 9,0% Räkenskapsåret 2017 Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE Skog Trä Massa Papper Övrig verksamhet Summa koncernen Rörelseresultat, MSEK Genomsnittligt sysselsatt kapital, MSEK Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE % 4,7% 15,7% 4,0% 15,8% 6,1% KASSAFLÖDESMÅTT Olika mått samt kostnader som påverkat bolagets kassaflöde Nyckeltal Beskrivning Användning av måttet Kassamässigt rörelseöverskott Operativt kassaflöde Justerat resultat före av- och nedskrivningar (justerad EBITDA) med avdrag för realisationsvinster och realisationsförluster från materiella och immateriella tillgångar samt återläggning av resultat från andelar i intressebolag och resultatet från skogsvärderingen. Operativt kassaflöde utgörs av summan av kassamässigt rörelseöverskott samt förändring av rörelsekapital med avdrag för löpande nettoinvesteringar i anläggningar samt strukturkostnader. Måttet visar kassaflödet som resultaträkningen genererar vid beräkning av operativt kassaflöde. Ledningen styr affärsområdena med detta mått som visar det samlade kassaflödet i den operativa verksamheten vilka enheterna själva kan påverka. 79

80 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / KONCERNEN MSEK OPERATIVT KASSAFLÖDE Skog Kassamässigt rörelseöverskott Förändring av rörelsekapital Löpande nettoinvesteringar Strukturkostnader m.m. 3 - Operativt kassaflöde Trä Kassamässigt rörelseöverskott Förändring av rörelsekapital Löpande nettoinvesteringar Strukturkostnader m.m Operativt kassaflöde Massa Kassamässigt rörelseöverskott Förändring av rörelsekapital Löpande nettoinvesteringar Strukturkostnader m.m Operativt kassaflöde Papper Kassamässigt rörelseöverskott Förändring av rörelsekapital Löpande nettoinvesteringar Strukturkostnader m.m Operativt kassaflöde Nyckeltal Beskrivning Användning av måttet Rörelsens kassaflöde Strategiska investeringar i anläggningar Löpande nettoinvesteringar Rörelsens kassaflöde utgörs av operativt kassaflöde med avdrag för finansiella poster och betald skatt samt påverkat av övrigt finansiellt kassaflöde. Strategiska investeringar ska öka bolagets framtida kassaflöde genom förvärv av bolag, investeringar i expansion av anläggningar eller i ny konkurrenskraftig teknik. Löpande nettoinvesteringar utgörs av konkurrenskraftsbevarande investeringar av underhålls-, rationaliserings-, ersättnings- eller miljökaraktär med avdrag för ersättning från avyttrade anläggningstillgångar. Måttet illustrerar vilket kassaflöde rörelsen genererar och som potentiellt kan användas till strategiska initiativ som strategiska investeringar eller förvärv. Visar storleken på de investeringar som görs för expansion av tillverkningskapacitet och andra tillväxtåtgärder. Visar storleken på de investeringar som krävs för att bibehålla befintlig kapacitet i tillverkningen. Koncernens operativa kassaflödesanalys MSEK RR EBITDA Förändring biologiska tillgångar och andra icke kassaflödespåverkande poster 1) Kassamässigt rörelseöverskott Förändring av rörelsekapital Löpande nettoinvesteringar Övrigt operativt kassaflöde Operativt kassaflöde ) Föregående års siffror inkluderar återläggning av jämförelsestörande poster 80

81 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt B. OMSÄTTNING OCH RESULTAT B1. RAPPORTERING PER RÖRELSESEGMENT SAMT INTÄKTER FRÅN AVTAL MED KUND RP REDOVISNINGSPRINCIPER Segment Rörelsesegment rapporteras enligt IFRS 8 Rörelsesegment på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I SCA har denna funktion identifierats som bolagets VD och koncernchef som ansvarar för och sköter den löpande förvaltningen av koncernen efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Till sitt stöd har VD koncernledningen, se avsnittet Bolagsstyrning i Förvaltningsberättelsen på sidan 55. En beskrivning av innehållet i de fyra rörelsesegmenten återfinns på sidorna Intäkter från avtal med kund Från den 1 januari 2018 har SCA tillämpat IFRS 15 som har ersatt IAS 11 och IAS 18. Den nya standarden är uppbyggd enligt en kontrollbaserad modell i fem steg. Den kräver att intäkter redovisas till ett belopp som återspeglar den ersättning som bolaget förväntar sig ha rätt till i utbyte av att överföra varor eller tjänster till en kund. Standarden avser affärsmässiga överenskommelser (avtal) med kunder där leverans av varor och tjänster delas in i särskiljbara prestationsåtaganden som redovisas separat. Standarden fastställer regler för beräkning av transaktionspriset för leverans av varor och tjänster samt hur detta kan fördelas mellan olika prestationsåtaganden. Intäkterna redovisas när kunden har fått kontroll, genom att kunden kan använda eller dra nytta av varan eller tjänsten, varvid den anses överförd. Kontrollen kan ha övergått vid en given tidpunkt, vilket vanligen är fallet vid varuförsäljning. I andra fall uppfylls ett prestationsåtagande över en tidsperiod, vilket är vanligt vid försäljning av tjänster. VBA VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN SCA har bedömt att kontrollen övergår till kund enligt IFRS 15 när risken övergår enligt tillämpade leveransvillkor. SCAs avtal med kunder utgörs främst av ramavtal utan fastställda minimivolymer, vilket innebär att ett bindande avtal enligt kriterierna i IFRS 15 uppstår först då kunden gör ett avrop. SCAs prestationsåtaganden i avtalen utgörs av att tillhandahålla de varor som specificerats i avtalen. Transaktionspriset utgörs i huvudsak av fast pris per såld kvantitet. Rörliga delar såsom kassarabatter, volymrabatter och leveransbonus förekommer endast i liten omfattning, men minskar då transaktionspriset. Transaktionspris uppskattas till det värde som SCA bedömer kommer att tillfalla bolaget vid avtalets ingående. Transaktionspriset uppdateras löpande om förutsättningarna som ligger till grund för uppskattningen har ändrats. Prestationsåtaganden utgörs av försäljning av varor, vilka uppfylls vid en tidpunkt. Kontrollen övergår till kunden vid samma tillfälle som risken för varan övergår, i enlighet med de leveransvillkor (Incoterms) som tillämpas i avtalet. Betalningsvillkor följer branschpraxis utan längre kredittider. Tabellerna nedan visar delar av koncernens balans och resultaträkning uppdelad på rörelsesegmenten Skog, Trä, Massa och Papper. MSEK Skog Trä Massa Papper Räkenskapsåret 2018 Övrig verksamhet Elimineringar Summa koncernen TB1:1 Extern försäljning varav varor Intern försäljning RR Summa nettoomsättning Övriga rörelseintäkter varav varor varav tjänster varav övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Resultat från andelar i intressebolag EBITDA Av- och nedskrivningar Resultat per rörelsesegment RR Rörelseresultat Övriga upplysningar Sysselsatt kapital Nettoinvesteringar

82 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / KONCERNEN MSEK Skog Trä Massa Papper Räkenskapsåret 2017 Övrig verksamhet Elimineringar Summa koncernen TB1:1 Extern försäljning varav varor Intern försäljning RR Summa nettoomsättning Övriga rörelseintäkter varav varor varav tjänster Rörelsens kostnader Resultat från andelar i intressebolag EBITDA 1) Av- och nedskrivningar Resultat per rörelsesegment RR Rörelseresultat Övriga upplysningar Sysselsatt kapital Nettoinvesteringar ) Jämförelsestörande poster ingår i EBITDA. Dessa är hänförliga till övrig verksamhet och avser personal och övriga rörelsekostnader. Rörelsesegment SCA redovisar fyra rörelsesegment i enlighet med IFRS 8: Segment Skog förvaltar 2,6 miljoner hektar skogsmark varav 2 miljoner brukas och försörjer SCAs skogsindustrier (Trä, Massa och Papper) med virke. SCA avverkar ungefär lika stor volym virke i egen skog som man köper in från andra skogsägare. Biprodukter går till energiproduktion. Segment Trä omfattar fem sågverk i Sverige, träförädlingsenheter med hyvlerier i Sverige, Storbritannien och Frankrike samt distributions- och grossistverksamhet. Biprodukter går till energiproduktion. Segment Massa omfattar sulfatmassa och kemisk termomekanisk massa (CTMP). Massan tillverkas i Östrand där också ett stort investeringsprojekt pågår för att utöka produktionskapaciteten. Segment Papper består av förpackningspapper (kraftliner) som tillverkas i Obbola och i Munksund samt tryckpapper som tillverkas i Ortviken och används för tidskrifter, kataloger och reklamtryck. Internleveranser Intäkter, kostnader samt resultat för de olika rörelsesegmenten har påverkats av internleveranser. Internpriserna är marknadsbaserade. Internleveranserna elimineras vid upprättandet av koncernredovisningen. Kunder SCAs tio största kunder står för 29 (29) procent av bolagets omsättning. Intäkter från avtal med kund MSEK Skog Trä Massa Papper Räkenskapsåret 2018¹ ) Övrig verksamhet Elimineringar Summa koncernen Nettoomsättning varav intäkter från avtal med kund, varor Övriga rörelseintäkter varav intäkter från avtal med kund, varor varav intäkter från avtal med kund, tjänsteuppdrag varav övriga rörelseintäkter ) SCA har tillämpat modifierad retroaktiv metod och redovisar inga värden för

83 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Nettoomsättning såld till 1) Nettoomsättning säljs från 1) TB1:1 Koncernen per land MSEK % MSEK % MSEK % MSEK % Sverige EU exkl Sverige Storbritannien Tyskland Frankrike Nederländerna Danmark Belgien Polen Spanien Italien Finland Övriga EU Summa EU exkl Sverige Övriga Europa Norge Schweiz Övriga Summa Övriga Europa Övriga världen Japan Kina USA Marocko Indien Egypten Hongkong Övriga Summa Övriga världen Summa koncernen ) Nettoomsättning har redovisats utifrån två olika perspektiv, den första kolumnen "Nettoomsättning - såld till" utgår från försäljning till de länder där SCA har sina kunder, medan den andra kolumnen "Nettoomsättning - säljs från" består av intäkter från externa kunder där bolaget har sitt säte och i övriga länder från vilket bolaget får intäkter. Posterna Nettoomsättning - säljs från Sverige och Övriga EU 2017 har korrigerats jämfört med årsredovisning Koncernen per land 2018 Varav män, % Medelantal anställda Anläggnings tillgångar 1) Varav kvinnor, % 2017 Varav män, % Varav kvinnor, % Sverige MSEK 2018 MSEK 2017 EU exkl Sverige Tyskland Storbritannien Frankrike Nederländerna Belgien Portugal Övriga EU Summa EU exkl Sverige Övriga världen Japan Hongkong Summa övriga världen Summa koncernen ) Anläggningstillgångar består av goodwill, övriga immateriella anläggningstillgångar, byggnader, mark, maskiner och inventarier samt biologiska tillgångar. 83

84 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / KONCERNEN B2. ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER Specifikation av övriga rörelseintäkter MSEK Energiintäkter Transportintäkter Övrigt RR Summa Övriga upplysningar Erhållna statliga stöd har ökat övriga rörelseintäkter med 10 (8) MSEK. B3. RÅVAROR OCH FÖRNÖDENHETER Specifikation av råvaror och förnödenheter MSEK Virke och flis Övrigt råmaterial och förnödenheter Inköp av varor för återförsäljning RR Summa B5. JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER RP REDOVISNINGSPRINCIPER Resultatposter av engångskaraktär (jämförelsestörande poster) med en betydande inverkan på resultatet redovisas separat för att underlätta förståelsen för den underliggande verksamhetsutvecklingen. Exempel på sådana poster är kostnader i samband med förvärv, försäljningar, omstruktureringar, nedskrivningar och andra specifika händelser. För 2018 redovisas inga jämförelsestörande poster. Jämförelsestörande poster per kostnadsslag MSEK Personalkostnader - 51 Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar - 4 Övriga rörelsekostnader - 66 RR Summa Jämförelsestörande poster per aktivitet MSEK Uppdelning av SCA i två noterade bolag Återföring av nedskrivning magasin - 4 Övrigt - 1 RR Summa B4. ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER Specifikation av övriga rörelsekostnader MSEK Transporter Energi 1) Reparation och underhåll IT, telefoni och hyror Övrigt RR Summa ) Efter avdrag för energiintäkter med 336 (158) MSEK. Övriga upplysningar Erhållna statliga stöd har reducerat rörelsens kostnader med 38 (44) MSEK. Kostnader för forskning och utveckling uppgick till 48 ( 52) MSEK under perioden. Specifikation av revisionskostnader MSEK ) EY Revisionsuppdrag 9 8 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget -1 3 Summa EY Övriga revisorer Revisionsuppdrag 0 1 Skatterådgivning - 1 Övriga uppdrag - 1 Summa övriga revisorer 0 3 Summa ) Dessutom tillkommer kostnader för revisionsnära rådgivning i samband med utdelningen av Essity med 9 MSEK från EY och 28 MSEK från övriga revisorer. Dessa kostnader ingår inte i rörelsekostnader utan har redovisats mot eget kapital. B6. SKATTER RP REDOVISNINGSPRINCIPER Koncernens skattekostnad utgörs av aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell skatt beräknas på periodens beskattningsbara resultat baserat på de skatteregler som är gällande i de länder där koncernen är verksam. Eftersom beskattningsbart resultat exkluderar kostnader som inte är skattemässigt avdragsgilla samt intäkter som inte är skattepliktiga så skiljer sig detta från resultaträkningens resultat före skatt. Aktuell skatt innefattar även justeringar avseende tidigare perioders redovisade aktuella skatt. Ränta hänförlig till inkomstskatt redovisas också som aktuell inkomstskatt. Uppskjuten skatt beräknas med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder samt för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning det är sannolikt att dessa kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Värderingen av uppskjutna skatter sker till nominella belopp och beräknas utifrån de skattesatser som är beslutade per balansdagen. Uppskjuten skatt beräknas inte på den initiala redovisningen av goodwill eller när en tillgång eller skuld redovisas för första gången, under förutsättning att tillgången eller skulden inte hänför sig till ett förvärv. SCA redovisar ingen skatt som kan uppstå vid framtida utdelning av disponibla vinstmedel i utländska dotterbolag. Sådana eventuella effekter (källskatter och annan uppskjuten skatt på vinsthemtagning inom koncernen) redovisas när SCA inte längre kan styra återföring av sådana skillnader eller det av andra skäl är sannolikt att återföring kan komma att ske inom överskådlig tid. Redovisning av skatteeffekter styrs av hur den underliggande transaktionen redovisas. För poster i resultaträkningen redovisas skatteeffekten i resultaträkningen. Motsvarande gäller för transaktioner i eget kapital och totalresultat där skatteeffekten redovisas i respektive eget kapital och totalresultat. Skatteskulder och skattefordringar nettoredovisas i de fall SCA har legal rätt till kvittning. 84

85 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt VBA VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN Koncernen är verksam i flera länder vilket medför ökad komplexitet vid fastställande av uppskjuten skattefordran och skatteskuld. Det innebär att bedömningar och antaganden görs för att bestämma värdet på den uppskjutna skattefordran och uppskjutna skatteskulden på balansdagen. Framtida förändringar av skattelagstiftningar samt utvecklingen av affärsklimat påverkar bolagets framtida skattemässiga vinster och därmed möjligheten att utnyttja uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag och på övriga temporära skillnader. Per den 31 december 2018 redovisades 9 MSEK som uppskjuten skattefordran baserat på en bästa bedömning om framtida skattemässiga vinster i koncernen. Vid utgången av 2018 fanns i koncernen skattemässiga underskottsavdrag på 47 MSEK för vilka inte någon uppskjuten skattefordran redovisats. En förändrad bedömning av sannolikheten för framtida skattemässiga vinster kan således ge en positiv eller negativ effekt. Väsentliga bedömningar och antaganden görs även vad gäller redovisning av avsättningar och eventualförpliktelser avseende skatterisker. Se ytterligare information i not G3. TB6:1 Skattekostnad Skattekostnad (+), skatteintäkt ( ). MSEK 2018 % 1) 2017 % 1) Aktuell skatt Inkomstskatt för perioden 319 8,0 26 1,1 Justeringar för tidigare perioder ,4 Aktuell skattekostnad 320 8,0 59 2,5 Uppskjuten skatt Förändringar i temporära skillnader , ,3 Justeringar för tidigare perioder 21 0,6 5 0,2 Omvärderingar ,9 2 0,1 TB6:3 Uppskjuten skattekostnad 6 0, ,0 RR Skattekostnad 314 7, ,5 1) Procentuell andel av resultat före skatt. Förklaring av skattekostnaden Skillnaden mellan redovisad skattekostnad och förväntad skatte kostnad förklaras nedan. Den förväntade skattekostnaden är beräknad utifrån resultat före skatt i varje land multiplicerat med landets skattesats. MSEK MSEK % MSEK % Resultat före skatt RR Skattekostnad 314 7, ,5 Förväntad skattekostnad , ,5 Skillnad ,6 23 1,0 Skillnaden förklaras av: Permanenta skillnader mellan redovisningsmässigt och skattemässigt resultat Andra permanenta effekter 1) 7 0,2 6 0,2 Skatter hänförliga till tidigare perioder 2) 5 0,1 29 1,2 Förändringar i värdet av uppskjutna skattefordringar ,1 Förändrade skattesatser 3) ,9 2 0,1 Summa ,6 23 1,0 1) Andra permanenta effekter 2018 avser i stort sett ej avdragsgilla och ej skattepliktiga permanenta poster. Andra permanenta effekter 2017 avsåg huvudsakligen emissionskostnader i samband med utdelningen av Essity, som har redovisats direkt mot eget kapital samt nyttjande av ersättningsfond. 2) Skatter hänförliga till tidigare perioder 2018 avser till största del justeringar hänförliga till temporära skillnader på skogsmark. Skatter hänförliga till tidigare perioder 2017 avser till största del en skattekostnad med 29 MSEK avseende en reversering av skattefordran avseende avyttring av tryckpappersbruket Laakirchen. 3) Riksdagen i Sverige har beslutat att sänka bolagsskatten i två steg. 1 januari 2019 sänks skatten från 22 till 21,4 procent. 1 januari 2021 sänks skatten ytterligare, från 21,4 till 20,6 procent. Sänkningen av bolagsskatten innebar en omvärdering av uppskjuten skatt under 2018 vilket resulterade i en positiv engångspost uppgående till 551 MSEK. SCA har valt att omvärdera all uppskjuten skatt till 20,6 procent för de svenska bolagen. Aktuell skatteskuld Aktuell skatteskuld (+), aktuell skattefordran ( ). MSEK Värde vid årets början TB6:1 Aktuell skattekostnad KF TB6:2 Betald skatt Övriga förändringar från förvärv, avyttringar och omklassificeringar - 30 Omräkningsdifferenser 1 Förändringar hänförliga till avvecklad verksamhet Värde vid årets slut BR varav aktuell skatteskuld BR varav aktuell skattefordran TB6:2 Betald skatt Skattebetalningar av SCAs enheter per land, betald skatt ( ). MSEK Frankrike 6 6 Nederländerna - 15 Japan 4 1 Sverige Storbritannien 7 Tyskland 5 4 KF Summa

86 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / KONCERNEN TB6:3 Uppskjuten skatteskuld 2018 Uppskjuten skatteskuld (+), uppskjuten skattefordran ( ). MSEK Värde vid årets början Uppskjuten skatte kostnad Övriga förändringar 1) Värde vid årets slut Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 2) Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Avsättningar Skulder Framtida skatte- och underskottsavdrag Övrigt BR Summa 3) ) Övriga förändringar inkluderar uppskjuten skatt som har redovisats direkt mot eget kapital enligt IAS19 med 112 MSEK, IFRS 9 säkringsredovisade derivat med 20 MSEK samt ingående nedskrivning av kundfordringar enligt IFRS 9 med 1 MSEK. 2) Av posten uppskjuten skatt på materiella anläggningstillgångar utgörs MSEK av uppskjuten skatt på biologiska tillgångar. Uppskjuten skatt redovisas på hela den temporära skillnaden avseende biologiska tillgångar. Se ytterligare information i not D3. 3) Utgående uppskjuten skatteskuld består av uppskjutna skattefordringar -9 (-22) MSEK och uppskjutna skatteskulder (8 381) MSEK. Underskottsavdrag Framtida skatte- och underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran har redovisats anges med sitt skattevärde om -12 MSEK på raden Framtida skatte- och underskottsavdrag i tabell TB6:3. Underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran ej har redovisats uppgick den 31 december 2018 i brutto värde till 47 (48) MSEK TB6:4. Det skattemässiga värdet av ej aktiverade underskottsavdrag uppgår till 12 (12) MSEK. SCA bedömer det ej sannolikt att underskottsavdragen för vilka uppskjuten skatt ej har redovisats kommer att kvittas mot framtida vinster då dessa till stor del avser fållade kapitalförluster med begränsad rätt till avdrag för framtida kapitalvinster. Livslängden avseende underskottsavdragen fördelar sig enligt tabell TB6:4. I periodens förändring avseende ej aktiverade underskottsavdrag har 1 MSEK tillkommit och 2 MSEK förfallit under C. ANSTÄLLDA C1. PERSONALKOSTNADER TB6:4 Underskottsavdrag i bruttobelopp för vilka uppskjuten skattefordran ej har redovisats per den 31 december 2018 Förfalloår MSEK och senare 17 Obegränsad livslängd 26 Summa 47 C3. ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Personalkostnader MSEK Not Löner och ersättningar TC3:1A varav koncernledning ) varav styrelse C4 8 9 Pensionskostnader varav förmånsbestämda pensionskostnader C varav övriga pensionskostnader Övriga sociala kostnader Övriga personalkostnader RR Summa personalkostnader ) Avser perioden 15 juni december För löner och ersättningar som utgått till koncernledningen för perioden 1 januari juni 2017, se tabell TC3:1A. C2. PERSONALDATA Medelantal anställda Medelantal anställda varav män varav kvinnor Ersättning har utgått till ledande befattningshavare i SCA för arbete i detta bolag under Riktlinjer för lön och anställningsvillkor för ledande befattningshavare Riktlinjerna tillämpas på verkställande direktör, affärsområdeschefer och motsvarande samt centrala stabschefer. För gruppens aktuella sammansättning, se sidorna Årsstämmans riktlinjer för ersättning till ledande befattnings havare Årsstämman 2018 fastställde följande riktlinjer för ersättning och övriga anställningsvillkor för ledande befattningshavare: Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare ska utgöras av fast lön, rörlig ersättning, pension samt övriga förmåner, som sammantaget benämns total ersättning. Den totala ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad där befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig ersättning ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För verkställande direktören, liksom för övriga ledande befattningshavare ska den rörliga ersättningen vara maximerad och relaterad till den fasta lönen, baserat på resultatutfall i förhållande till årliga respektive långsiktigt uppsatta mål. Det långsiktiga målet ska vara kopplat till värdeutvecklingen för SCA-aktien. Program för rörlig ersättning ska utformas så att styrelsen har möjlighet att begränsa utbetalning av rörlig ersättning om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter. 86

87 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Rörlig ersättning ska inte vara pensionsgrundande. Vid uppsägning som initieras av bolaget, ska en uppsägningstid om högst två år gälla. Om uppsägningen initieras av befattningshavaren, ska en uppsägningstid om högst ett år gälla. Avgångsvederlag ska inte förekomma. Pensionsförmåner ska, där så är möjligt, endast innehålla premiebestämda pensionsförmåner. Planerad pensionsålder är 65 år. Styrelsen skall ha rätt att frångå de fastställda riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta. Riktlinjerna är inte tillämpliga på redan ingångna avtal. Frågor om ersättning till ledande befattningshavare ska behandlas av ersättningsutskottet och, när det gäller verkställande direktören, beslutas av styrelsen. Bolagets tillämpning av riktlinjerna Fast lön Den fasta lönens storlek är relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenhet. Lönen fastställs på individuell basis till en nivå där den, utifrån en samlad bedömning av befattningshavarens totala ersättning, bedöms vara konkurrenskraftig och marknadsmässig på den arbetsmarknad där befattningshavaren är verksam. Rörlig ersättning Verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare omfattas av SCAs program för rörlig ersättning, där ersättning utgår i enlighet med SCAs bestämmelser. Den totala rörliga ersättningen kan för verkställande direktören maximalt uppgå till 100 procent av den fasta lönen medan den rörliga ersättningen för övriga ledande befattningshavare maximalt kan uppgå till 80 procent av den fasta lönen. Den rörliga ersättningen är uppdelad i en kortsiktig och en långsiktig del. Den ska stimulera till ett väl utfört arbete, men ska även fungera som en rörlig lönekostnad i tider då resultatet inte når upp till de uppställda målen. Den kortsiktiga rörliga ersättningen (Short Term Incentive STI ) kan för verkställande direktören maximalt uppgå till 50 procent av den fasta lönen och för övriga ledande befattnings havare till 40 procent av den fasta lönen. De för 2018 uppsatta STI-målen för verkställande direktören och de ledande befattningshavare som har stabsfunktioner är inriktade på koncernens resultat före skatt, EBITDA-marginal, operativt kassaflöde och rörelsekapital. För affärsområdes cheferna och för chefen för Inköp och Logistik är målen primärt inriktade på operativt kassaflöde, kostnadskontroll, produktionsvolym och EBITDA för det aktuella affärsområdet respektive den stödjande enheten. Den långsiktiga delen (Long Term Incentive LTI ) kan för verkställande direktören maximalt uppgå till 50 procent av den fasta lönen och för övriga ledande befattningshavare till 40 procent av den fasta lönen, där hälften av nettoutfallet (efter skatteavdrag) ska användas till förvärv av aktier i SCA. De förvärvade aktierna får därefter inte avyttras inom tre år efter inköp i det aktuella LTI-programmet. LTI-målet baserar sig på totalavkastningen av bolagets B- aktie under en treårsperiod, mätt utifrån att Total Shareholder Return (TSR) är högre än i jämförelse med ett vägt index, sammansatt av OMX Stockholm 30, Holmen, Stora Enso, UPM Kymmene och BillerudKorsnäs. För maximalt utfall krävs att prestationsmålet TSR för bolaget är 5 procent bättre än utfallet i jämförelsegruppen. Utfall rörlig ersättning För verkställande direktören och för ledande befattningshavare i stabsfunktionerna har en STI-ersättning för 2018 utgått med 50 procent respektive 40 procent av den fasta lönen (maximalt utfall). För övriga ledande befattningshavare med ett affärsområdesansvar har en STI-ersättning utgått med procent av den fasta lönen (50-94 procents utfall). Det långsiktiga LTI-målet har för uppnåtts och resulterat i maximalt utfall för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare, vilket utgör en LTI-ersättning motsvarande 50 respektive 40 procent av den fasta lönen. Pension De ledande befattningshavarna omfattas av en premiebestämd pension, där bolaget årligen betalar en premie om 40 procent av den fasta lönen till verkställande direktören och en årlig premie om 30 procent av den fasta lönen till övriga ledande befattningshavare. Två ledande befattningshavare har behållit sina gamla pensionslösningar med avvikande villkor, varav en ledande befattningshavare har en förmånsbestämd pensionslösning. Avtalad pensionspremie till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare betalas så länge anställningsförhållandet fortgår, dock längst till och med månaden före den månad då den ledande befattningshavaren uppnår 65 års ålder. Övriga förmåner Övriga förmåner utgörs av bilförmån och eventuella andra förmåner. Uppsägningstid och avgångsvederlag Avtalet med verkställande direktören föreskriver en uppsägningstid om 24 månader från bolagets sida och en uppsägningstid om 6 månader från verkställande direktörens sida. Sker uppsägning från bolagets sida är verkställande direktören skyldig att stå till bolagets förfogande under uppsägningstiden om bolaget begär detta. Om verkställande direktören, efter skriftligt godkännande från styrelsen, tillträder ny anställning under uppsägningsperioden ska, om inte annat överenskommits, ny lön avräknas mot uppsägningslönen. Avtalet saknar bestämmelser om avgångsvederlag. Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid från bolagets sida om 12 månader, som efter fem års tjänstgöring, från senaste anställning, ökas till 18 månader. Befattningshavarens uppsägningstid mot bolaget är 6 månader. En ledande befattningshavare har avvikande villkor, där uppsägningstiden från bolagets sida är 18 månader, som ökas till 24 månader efter tre års anställning. Om bolaget så begär ska befattningshavaren stå till bolagets förfogande under uppsägningstiden. Ny lön från annan anställning avräknas mot uppsägningslönen. Avtalen saknar bestämmelser om avgångsvederlag. Berednings- och beslutsprocess för ersättningar Ersättningsutskottet har under året givit rekommendationer till styrelsen gällande principer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen har diskuterat ersättningsutskottets förslag och fattat beslut med ledning av utskottets rekommendationer. Frågor om ersättning till ledande befattningshavare för verksamhetsåret har behandlats av ersättningsutskottet. Frågor om ersättning till verkställande direktören har beslutats av styrelsen. Berörda befattningshavare har inte deltagit i handläggningen av ersättningsfrågor rörande dem själva. Ersättningsutskottets arbete har, när så bedömts nödvändigt, utförts med stöd av extern expertis. För upplysning om ersättningsutskottets sammansättning, se sidan 58. TC3:1A Sammanställning över ersättningar och övriga förmåner under året 2018 SEK Fast lön 1) sättning 2) Rörlig er- Övriga förmåner Summa lön och ersättningar VD och koncernchef Ulf Larsson ) Övriga ledande befattningshavare (12 st) ) Summa ) Fast lön består av under perioden utbetald kontantlön, semesterlönetillägg samt, i förekommande fall, värdet av bostadsförmån. 2) Rörlig ersättning är hänförlig till verksamhetsåret 2018, men utbetalas under ) Varav LTI-program SEK. 4) Varav LTI-program SEK. 87

88 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / KONCERNEN Sammanställning över ersättningar och övriga förmåner under året 2017 (till och med den 14 juni) SEK Fast lön Rörlig Övriga ersättning förmåner Summa lön och ersättningar VD och koncernchef Magnus Groth Övriga ledande befattningshavare (14 st) Summa Sammanställning över ersättningar och övriga förmåner under året 2017 (från och med den 15 juni) Rörlig Övriga SEK Fast lön 1) ersättning 2) förmåner Summa lön och ersättningar VD och koncernchef Ulf Larsson ) Övriga ledande befattningshavare (12 st) ) Summa ) Fast lön består av under perioden utbetald kontant lön, semesterlönetillägg samt, i förekommande fall, värdet av bostadsförmån. 2) Rörlig ersättning beräknas på fast lön som är hänförlig till verksamhetsåret 2017 (15 juni december 2017) och har utbetalats under ) Varav LTI-program SEK. 4) Varav LTI-program SEK. TC3:1B Pensionskostnad ) SEK VD och koncernchef Ulf Larsson 2) Övriga ledande befattningshavare (12 st) 2) Summa ) Pensionskostnaden avser den kostnad som påverkat 2018 års resultat, exklusive särskild löneskatt. 2) Utestående pensionsförpliktelser till samtliga ledande befattningshavare, inklusive VD och koncernchef, uppgår till SEK (värdet per den 31 december 2018). De består i huvudsak av intjäning i förmånsbestämda pensionsplaner, inklusive ITP. Pensionskostnad 2017 (till och med den 14 juni) 1) SEK VD och koncernchef Magnus Groth 2) Övriga ledande befattningshavare (14 st) 3) Summa ) Pensionskostnaden avser den kostnad som påverkat 2017 års resultat, exklusive särskild löneskatt. 2) Utestående pensionsförpliktelser (värdet per den 31 december 2017) uppgår till SEK. 3) Utestående pensionsförpliktelser (värdet per den 31 december 2017) uppgår till SEK. Pensionskostnad 2017 (från och med den 15 juni) 1) C4. ERSÄTTNING TILL STYRELSELEDAMÖTER I MODERBOLAGET Ersättningar till styrelsen, som inte är anställda, avser ordinarie arvoden beslutade vid årsstämman 20 mars till nästa årsstämma i mars Till verkställande direktören och övriga anställda utgår ingen ersättning. SEK VD och koncernchef Ulf Larsson 2) Övriga ledande befattningshavare (12 st) 2) Summa ) Pensionskostnaden avser den kostnad som påverkat 2017 års resultat, exklusive särskild löneskatt. 2) Utestående pensionsförpliktelser till samtliga ledande befattningshavare, inklusive VD och koncernchef, uppgår till SEK (värdet per den 31 december 2017). De består i huvudsak av intjäning i förmånsbestämda pensions planer, inklusive ITP. SEK Styrelsearvode Arvode revisionsutskott Arvode ersättningsutskott Arvode SCA Forest Products Tilläggsarvode 1) Summa Pär Boman Charlotte Bengtsson Lennart Evrell Annemarie Gardshol Martin Lindqvist Lotta Lyrå Bert Nordberg Anders Sundström Barbara Milian Thoralfsson Louise Svanberg Maija-Liisa Friman Lars Rebien Sörensen Johan Malmquist Ewa Björling Summa ) Avser perioden 5 april juni 2017 (70 dagar). SCAs styrelse består av 4 kvinnor och 6 män. I kategorin övriga ledande befattningshavare ingår 12 personer, varav 10 män och 2 kvinnor. 88

89 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt C5. ERSÄTTNING EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING RP REDOVISNINGSPRINCIPER Förmånsbestämda pensionsplaner Det karaktäristiska för förmånsbestämda pensionsplaner är att ersättningen baseras på anställningstid och den ersättning som den anställde har vid eller nära pensioneringen. De aktuariella och de investeringsrelaterade riskerna avseende förmånsbestämda pensionsplaner bärs av bolaget. De förmånsbestämda förpliktelserna beräknas årligen av oberoende aktuarier enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Beräkningen baseras på aktuariella antaganden. Aktuariella antaganden utgörs av bolagets bästa bedömning av de variabler som avgör den slutliga kostnaden för att tillhandahålla förmånerna. Förpliktelsen värderas till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden med användning av en diskonteringsränta (se Viktiga bedömningar och antaganden nedan). Aktuariella vinster och förluster (omvärderingar) redovisas direkt i eget kapital under övrigt totalresultat i den period de uppstår. Den redovisade kostnaden för de förmånsbestämda planerna utgörs av personalkostnader samt räntenetto. Räntenettot består av diskonteringsräntan beräknad på genomsnittlig nettopensionsskuld för perioden med hänsyn tagen till avgifts- och ersättningsbetalningar. Skillnaden mellan den beräknade ränteintäkten (diskonteringsräntan) på förvaltningstillgångarna och SCAs faktiska avkastning på förvaltningstillgångarna inkluderas i omvärderingen av den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången), som redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas i resultaträkningen i den period de uppstår. Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga planer med tillgångar överstigande förpliktelsen, redovisas som finansiell anläggningstillgång förutsatt att de inte begränsas av tillgångstaket i IAS 19. Övriga pensionsplaner vilka ej är fullt ut fonderade alternativt ofonderade redovisas som avsättningar för pensioner. I vissa länder belöper pensionsbetalningar med skatt eller avgift. I dessa fall inkluderas dessa i beräkningen av förpliktelsen för de förmånsbestämda pensionsplanerna. Dessa skatter eller avgifter redovisas som en kostnad i resultaträkningen utom i de fall de är hänförliga till aktuariella vinster och förluster då de, liksom de aktuariella vinsterna och förlusterna, redovisas direkt i eget kapital under övrigt totalresultat. Avgiftsbestämda pensionsplaner Planer där arbetsgivarens förpliktelse är begränsad till de premier som bolaget åtagit sig att betala klassificeras som avgiftsbestämda. I dessa planer är det arbetstagaren som bär investeringsrisken, det vill säga att de investerade tillgångarna kan vara otillräckliga för att ge den förväntade ersättningen. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad under den period de anställda utfört de tjänster avgiften avser. Övriga förmåner efter avslutad anställning Vissa koncernbolag tillhandahåller hälsovårdsförmåner efter pensioneringen. Åtagandet och de förväntade kostnaderna för dessa förmåner beräknas och redovisas på ett liknande sätt som gäller för förmånsbestämda pensionsplaner. Ersättning vid uppsägning Avgångsvederlag redovisas som lönekostnad när koncernen har ett åtagande att ersätta de anställda vars anställning avslutats i förtid. VBA VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN Beräkningen av redovisade kostnader och avsättningar för förmånsbestämda pensionsplaner, där storleken på den framtida ersättningen är okänd och betalningen ligger långt fram i tiden, är beroende av antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena och bedömningarna utgörs av diskonteringsränta, framtida löneökningar, inflation och förväntad livslängd. För bestämmande av diskonteringsränta utgår SCA i första hand från AA-klassade företagsobligationer utgivna i den valuta ersättningarna kommer att betalas i och som matchar löptiden i åtagandena. Statsobligationer eller bostadsobligationer används om sådana företagsobligationer ej är tillgängliga. Inflationsantagandena baseras på en sammanvägning av centralbanksmål, implicit marknadsförväntan och långsiktiga prognoser från analytiker. Löneökningsantagandena sätts utifrån marknadsförväntan och prognoser från marknadsundersökningar. I TC5:5 presenteras de mest väsentliga aktuariella antagandena. I TC5:6 beskrivs den redovisade avsättningens känslighet med avseende på de mest väsentliga aktuariella antagandena. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Tillgång (-), åtaganden (+) MSEK TC5:2 Förmånsbestämda åtaganden TC5:3 Verkligt värde av förvaltningstillgångar TC5:4 Effekt av tillgångstaket TC5:1 Avsättning för pensioner, netto Överskott i fonderade planer redovisade som finansiell anläggningstillgång uppgick på balansdagen till BR 630 (1 002) MSEK och avsättningar för pensioner till BR 528 (366) MSEK. I förmånsbestämda åtaganden ingår åtaganden avseende ofonderade planer med 172 (245) MSEK. SCA har såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner i ett flertal dotterbolag. De mest betydande förmånsbestämda är pensionsplanerna i Nederländerna och Sverige, som framgår av TC5:1. TC5:1 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser per plan MSEK Aktiva Fribrev Pensionärer Land Åtagande totalt Förvaltningstillgångar, verkligt värde Effekt av tillgångs - taket Netto Löptid åtagande, år Nederländerna Sverige Övriga Summa

90 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / KONCERNEN Nederländerna Planen är förmånsbestämd med premier betalade av bolaget och förvaltas av en oberoende stiftelse. Överskott i fonden kvarstår som fondens tillgångar men kan nyttjas i form av premierabatt. Planen är baserad på genomsnittlig lön och omfattar efterlevande- och sjukpension. Planen är ålagd att uppfylla minsta minimifonderingsnivå enligt lag. Planen tillämpar en strategi för att kontrollera ränterisken i planen, så kallad löptidsmatchning. SCA har begärt utträde ur pensionsplanen. Sverige ITP2-planen omfattar anställda födda före 1979 och är en förmånsbestämd plan som ger en slutlönebaserad ålderspension. ITP2-planen ger pension i procent av olika löneintervall. Pensionen reduceras proportionerligt om den totala tjänstetiden understiger 30 år. ITP2-planen förvaltas av en stiftelse och bolaget kan gottgöra sig ett eventuellt överskott i stiftelsens förvaltningstillgångar. Övriga Förutom de ovan beskrivna finns det ett antal mindre pensionsåtaganden bland annat i Frankrike, Nederländerna, Sverige och Tyskland. Några av planerna är fonderade. En plan är från och med 2018 tryggad via kapitalförsäkring. Periodens kostnader för förmånsbestämda planer MSEK Kostnad för tjänstgöring under innevarande period, efter avdrag för premier betalda av de anställda Kostnad avseende tjänstgöring under tidigare perioder - 1 Pensionsskattekostnad 11 7 Omvärderingar, netto - 1 Räntenetto Pensionskostnad före effekter av regleringar Regleringar - 43 Pensionskostnad efter effekter av regleringar TC5:2 Förmånsbestämda åtaganden MSEK Värde vid periodens början Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period Räntekostnad Kostnad avseende tjänstgöring under tidigare perioder - 1 Pensionsskattekostnad 11 7 Regleringar och omföringar Avvecklad verksamhet Utbetalda ersättningar Betald pensionsskatt 2 1 Omvärdering: finansiella antaganden Omvärdering: demografiska antaganden 3 - Omvärdering: erfarenhetsbaserade antaganden Pensionsskatt avseende omvärdering Omräkningsdifferenser 10 3 Värde vid periodens slut TC5:3 Verkligt värde av förvaltningstillgångar MSEK Verkligt värde vid periodens början Ränteintäkt Avvecklad verksamhet Avgifter från deltagare i planen 2 1 Avgifter från arbetsgivaren Utbetalda ersättningar, exklusive regleringar Utbetalda ersättningar, avseende regleringar Avkastning överstigande redovisad ränteintäkt Omräkningsdifferenser 7 2 Verkligt värde vid periodens slut Förvaltningstillgångarna fördelar sig på följande tillgångsslag 2018: Aktier och aktiefonder 86 % (2 418 MSEK) Räntebärande värdepapper 10 % (283 MSEK) Fastigheter 1 % (20 MSEK) Övrigt 3 % (76 MSEK) Förvaltningstillgångarna fördelar sig på följande tillgångsslag 2017: Aktier och aktiefonder 91 % (2 842 MSEK) Räntebärande värdepapper 8 % (248 MSEK) Fastigheter 1 % (28 MSEK) Övrigt 0 % (0 MSEK) Av förvaltningstillgångarna på balansdagen handlas 96 (99) procent på aktiva marknader där marknadsnoteringar använts för att värdera tillgångarna. Inga finansiella instrument utställda av SCA ingår i det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna per den 31 december 2018 i likhet med föregående år. TC5:4 Effekt av tillgångstaket MSEK Värde vid periodens början Räntekostnad Övrig förändring av tillgångstaket Avvecklad verksamhet Värde vid periodens slut Effekt av tillgångstaket avser medel i två svenska stiftelser som kan användas för eventuella framtida löften om förtida avgång för vissa kategorier anställda. Omvärderingseffekter i de förmånsbestämda åtagandena består av förändringar i finansiella antaganden såsom ändring av diskonteringsräntan med mera, eventuella förändringar i demografiska antaganden samt erfarenhetsbaserade avvikelser. Som erfarenhetsbaserade avvikelser räknas till exempel oväntat höga eller låga tal för personalomsättning eller ökning av löner. 90

91 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt TC5:5 Väsentliga aktuariella antaganden Sverige Eurozon 2018 Diskonteringsränta 2,23 1,60 Förväntad löneökningstakt 3,32 3,00 Förväntad inflation 2,07 1,75 Förväntad livslängd, män 1) Förväntad livslängd, kvinnor 1) Diskonteringsränta 2,60 1,30 Förväntad löneökningstakt 3,25 2,85 Förväntad inflation 2,00 1,60 Förväntad livslängd, män 1) Förväntad livslängd, kvinnor 1) ) Förväntad livslängd, uttryckt i år, för en person som för närvarande är 65 år. TC5:6 Förändring av åtagande, ökat åtagande ( ) MSEK Diskonteringsränta +0,25 % 91 Prisinflation inklusive löneinflation +0,25 % 90 Livslängd +1 år 67 Känslighetsanalysen ovan är beräknad genom att ett antagande förändras och de övriga hålls konstanta. Övriga upplysningar Planer som omfattar flera arbetsgivare SCA har åtaganden för sjuk- och familjepension, för tjänstemän i Sverige, som tryggas genom försäkring i försäkringsbolaget Alecta. Dessa förmåner redovisas som avgiftsbestämda planer då det inte finns förutsättningar för att fördela förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader tillhörande respektive bolag som omfattas av planen. Budgeterade avgifter De budgeterade avgifterna för bolagets förmånsbestämda pensionsplaner 2019 beräknas till 59 MSEK. Avgifter för planer som omfattar flera arbetsgivare beräknas för 2019 till 7 MSEK. D. OPERATIVA TILLGÅNGAR OCH SKULDER D1. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR RP REDOVISNINGSPRINCIPER Goodwill Goodwill uppstår i samband med rörelseförvärv då överförd ersättning överstiger det verkliga värdet på förvärvade nettotillgångar. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad nedskrivning och är en immateriell anläggningstillgång med en obestämbar nyttjandeperiod. Detta innebär att goodwill inte skrivs av utan årligen prövas för nedskrivning. All goodwill allokeras till de kassagenererande enheter som drar nytta av synergierna från rörelseförvärvet. Vid avyttring av koncernbolag redovisas goodwill, hänförligt till den avyttrade enheten, i realiserat resultat. Goodwill, som uppstått vid förvärv av intressebolag eller ett joint venture, inkluderas i redovisat värde på respektive intressebolag eller joint venture. De kassagenererande enheterna motsvaras av rörelsesegmenten enligt not B1. Övriga immateriella anläggningstillgångar Till immateriella anläggningstillgångar hör även patent, licenser och andra liknande rättigheter. Förvärvade sådana tillgångar redovisas till anskaffningsvärde och skrivs av linjärt under förväntad nyttjandeperiod, som varierar mellan 3 och 20 år. Kundrelationer redovisas till verkligt värde vid förvärv. Värdena av dessa kundrelationer skrivs av över nyttjandeperioden, som bedöms vara mellan 3 och 15 år. Utgifter för forskning kostnadsförs då de uppstår. Identifierbara utgifter för utveckling av nya produkter och processer aktiveras i den mån dessa bedöms ge framtida ekonomiska fördelar. I de fall svårigheter föreligger att skilja forskningsfasen från utvecklingsfasen i ett projekt betraktas hela projektet som forskning och kostnadsförs omgående. Aktiverade utgifter skrivs av linjärt från tidpunkten när tillgången befinner sig på den plats och i det skick som krävs för att kunna använda den på det sätt som företagsledningen avser. Nedskrivningsprövning Goodwill prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Vid prövningen grupperas tillgångarna i kassagenererande enheter enligt SCAs rörelsesegment i not B1. I prövningen jämförs de bokförda värdena på de kassagenererande enheterna med återvinningsvärdena. Återvinningsvärdet för respektive kassagenererande enhet fastställs genom diskontering av framtida kassaflöden, för att bestämma nyttjandevärdet. Beräkningen av de framtida kassaflödena grundar sig i de strategiska planer som fastställts av koncernledningen för de kommande tre åren. Det bokförda värdet för den kassagenererande enheten inkluderar goodwill med obestämbar nyttjandeperiod och tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod, såsom anläggningstillgångar och rörelsekapital. Värdet på tillgångar som skrivs av prövas vad gäller nedskrivningsbehov närhelst det finns indikationer på att redovisat värde eventuellt inte är återvinningsbart. I de fall en tillgångs redo visade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ned till återvinningsvärdet. Tidigare redovisad nedskrivning återförs om skälen för nedskrivningen inte längre föreligger. Återföring sker dock inte med ett belopp större än att det bokförda värdet uppgår till vad det hade varit före nedskrivning. Nedskrivning av goodwill återförs aldrig. Utsläppsrätter och kostnader för utsläpp av koldioxid SCA deltar i det europeiska systemet för utsläppsrätter och erhåller tillstånd, för respektive anläggning i vilken tillståndspliktig verksamhet bedrivs, att släppa ut en viss mängd koldioxid under ett kalenderår. Utsläppsrätter avseende utsläpp av koldioxid redovisas, när de erhålls, som en immateriell tillgång samt som en förutbetald intäkt (skuld). Rätterna erhålls utan vederlag och värderas och redovisas till marknadsvärdet per den dag tilldelningen sker. Under perioden upplöses den initiala skulden för erhållna utsläppsrätter över resultaträkningen som en intäkt i takt med faktiska koldioxidutsläpp. I det fall erhållna utsläppsrätter inte täcker faktiska utsläpp reserveras underskottet värderat till aktuellt marknadsvärde på balansdagen. Försäljning av överskott av utsläppsrätter intäktsförs på leveransdagen. Om marknadspriset på utsläppsrätter per balansdagen understiger det redovisade anskaffningsvärdet skrivs eventuella överskott av utsläppsrätter, som inte behövs för att täcka gjorda utsläpp, ner till gällande marknadspris. I samband med detta intäktsförs kvarvarande del av den förutbetalda intäkten med motsvarande belopp och därmed uppstår ingen effekt i resultaträkningen. Utsläppsrätterna används som betalningsmedel vid den avräkning som görs med svenska staten avseende skulden för faktiska koldioxidutsläpp. 91

92 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / KONCERNEN Immateriella anläggningstillgångar MSEK Goodwill Övriga immateriella tillgångar Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Summa Värde vid periodens början Investeringar Företagsförvärv Omklassificeringar Avskrivningar Avvecklad verksamhet Värde vid periodens slut TD1:1 Utsläppsrätter, nettovärde BR Värde vid periodens slut inklusive utsläppsrätter Prövning av nedskrivningsbehov Den årliga prövningen avseende eventuellt nedskrivningsbehov för goodwill görs under fjärde kvartalet års prövning har visat att det inte föreligger något nedskrivningsbehov. Känslighetsanalyser visar att rimliga förändringar i nyckelparametrar inte medför några nedskrivningsbehov. Utöver det årliga nedskrivningstestet av de kassagenererande enheterna testas också individuella tillgångar om det föreligger en indikation på nedskrivningsbehov. Den diskonteringsränta före skatt som använts vid nedskrivningstestet av goodwill är 5,73 procent (5,30 procent). Under året har inga nedskrivningar gjorts. TD1:1 Utsläppsrätter MSEK Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade omvärderingar av överskott - 1 Summa 24 9 Värde vid periodens början 9 85 Erhållna utsläppsrätter Försäljningar Avräkning mot staten 7 7 Omvärdering av överskott - 1 Tillhör avvecklad verksamhet - 74 Värde vid periodens slut 24 9 D2. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR RP REDOVISNINGSPRINCIPER Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I de fall en investering i utländsk valuta har säkringsredovisats, redovisas resultatet av säkringen som en del av förvärvskostnaden. I anskaffningsvärdet för fastigheter och produktionsanläggningar som ingår i stora projekt, tillkommer kostnader för intrimning och igångkörning. Försäljning av produkter av fullgod kvalitet från intrimningsperioden redovisas som nettoomsättning. Lånekostnader inkluderas i anskaffningsvärdet för investeringar överstigande 250 MSEK och som tar mer än 12 månader att färdigställa. Utgifter för reparation och underhåll kostnadsförs direkt i resultaträkningen. Skogsmark SCAs skogsmark värderas till historiskt anskaffningsvärde och skrivs inte av. Anskaffningsvärdet för skogsbilvägar redovisas som markanläggningar. Avskrivning och nedskrivning Mark är inte föremål för avskrivning. Byggnader, markanläggningar, maskiner och inventarier skrivs av linjärt över tillgångarnas nyttjandeperiod. När det vid bokslutstidpunkten finns en indikation på att en materiell anläggningstillgång minskat i värde prövas denna för eventuell nedskrivning. Beräknade nyttjandeperioder Antal år Massa och pappersbruk samt sågverk Övriga maskiner 7 18 Verktyg 3 10 Fordon 4 5 Byggnader Energianläggningar Datorer 3 5 Kontorsutrustning 5 10 Hamnar och järnvägar Markanläggningar

93 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Redovisade värden MSEK Byggnader Mark och markanläggningar Maskiner 1) 2) och inventarier 3) Pågående nyanläggningar 3)4) Summa materiella anläggningstillgångar Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Summa Värde vid periodens början Investeringar Försäljningar och utrangeringar Företagsförsäljningar Omklassificeringar Avskrivningar Nedskrivningar 5) Omräkningsdifferenser Avvecklad verksamhet BR Värde vid periodens slut ) I mark och markanläggningar ingår skogsmark och skogsbilvägar till ett värde av (1 664) MSEK. 2) För markanläggningar kopplade till skogsmarken uppgick investeringar till 103 (98) MSEK samt avskrivningar till 77 (73) MSEK. 3) Ränta har under perioden aktiverats i maskiner och inventarier med 28 (0) MSEK samt i pågående nyanläggningar med 0 (22) MSEK. Genomsnittligt använd räntesats har varit 1 (1) procent. 4) Av utgående värde för pågående nyanläggningar avser 0 (5 079) MSEK utbyggnaden av massafabriken i Östrand. 5) Återföring av tidigare års nedskrivning av byggnader med 0 (4) MSEK redovisas i resultaträkningen som jämförelsestörande post, se not B5. D3. BIOLOGISKA TILLGÅNGAR RP REDOVISNINGSPRINCIPER Koncernens rotstående skog definieras och redovisas som en biologisk tillgång till verkligt värde enligt IAS 41 Jord- och skogsbruk. Skogstillgångarna delas upp och redovisas dels som biologisk tillgång, och dels som marktillgångar enligt IAS 16 Materiella anläggningstillgångar. Skogsmark och skogsbilvägar klassificeras som mark och markanläggningar. De biologiska tillgångarna värderas och redovisas till verkligt värde. Det verkliga värdet på koncernens rotstående skog beräknas som nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden från tillgångarna före skatt. Beräkningen baseras på befintliga hållbara avverkningsplaner och bedömningar avseende tillväxt, virkespriser, avverkningskostnader samt skogsvårdskostnader, det vill säga utifrån indata som inte är observerbar på marknaden. Hänsyn tas till miljörestriktioner och andra begränsningar och beräkningen görs för en produktionscykel som av SCA bedöms uppgå till i genomsnitt 100 år. Värdeförändringen redovisas i resultaträkningen under rubriken Värdeförändring biologiska tillgångar. VBA VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN Då marknadspris eller annat jämförbart värde saknas för tillgångar av SCAs omfattning värderas de biologiska tillgångarna till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden. De viktigaste bedömningarna och antagandena avser diskonteringsränta, framtida virkespriser, avverkningskostnader och avverkningsvolymer. Förväntad framtida avverkningsvolym och tillväxt grundar sig, från och med 2014, på den skogstaxering som gjordes En ny skogstaxering utförs omkring vart åttonde år. Bedömningen av framtida intäkter och kostnader grundar sig på utvecklingen av dessa under den senaste femårsperioden. Den diskonteringsränta som används uppgår till 5,90 (5,25) procent. I TD3:1 beskrivs det redovisade värdets känslighet med avseende på de mest väsentliga antagandena. Biologiska tillgångar MSEK Värde vid periodens början Inköp och skogsbyten Försäljning Övrig förändring av verkligt värde Förändring till följd av avverkning BR Värde vid periodens slut Uppskjuten skatt hänförlig till rotstående skog I resultaträkningen redovisas förändring i verkligt värde och förändring till följd av avverkning som ett nettovärde under rubriken Värdeförändring i biologiska tillgångar. Förändringen uppgår till 679 (617) MSEK. Den orealiserade värdeökningen som redovisats under året avseende tillgångar som innehas vid rapporttillfället beräknas till (1 479) MSEK. Vid årets värdering av rotstående skog användes samma värderingsmodell som tidigare. Vid värderingen 2018 gjordes en förändring av diskonteringsräntan, vilken uppgick till 5,90 procent. Bedömda intäkter och kostnader räknas upp med 2 procents årlig inflation. Antagandet för framtida pris- och kostnadnivå har i likhet med värderingen 2017 baserats på utfallet de närmast föregående fem åren. Vid 2018 års värdering har ett genomsnittligt virkespris om 449 (432) SEK/m³fub använts. Det årliga uttaget antas vara stigande under den bedömda framtida produktionscykeln och uppgår till 4,3 miljoner m³fub år 2018 för att sluta på 5,9 miljoner m³fub år I genomsnitt fördelar sig uttaget på slutavverkning 85 procent och gallring 15 procent. 56 procent förväntas utgöra sågtimmer och 44 procent massaved. SCAs skogsinnehav består av cirka 2,6 miljoner hektar skogsmark främst i norra delen av Sverige, varav cirka 2,0 miljoner är produktiv skogsmark. Skogsbeståndets virkesvolym uppgår till 235 miljoner m³sk. Bruttotillväxten uppgår till cirka 9,5 miljoner m³sk per år på den produktiva skogsmarken. Nettotillväxten, det vill säga bruttotillväxten efter avverkning och naturliga förluster, beräknas vara cirka 3 miljoner m³sk per år. Avverkningen 2018 uppgick till cirka 4,3 (4,4) miljoner m³fub. 93

94 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / KONCERNEN Värde SEK/hektar produktiv skogsmark Värde virkesförråd SEK/m³sk TD3:1 Känslighetsanalys MSEK Förändring antagande Förändring värde, före skatt Diskonteringsränta 0,25 % ± Virkespris 0,50 % de första 10 åren ± Avverkningskostnad 0,50 % de första 10 åren ± Volym (slutavverkning) Virkespriser Nominellt (SEK/m 3 fub/år) Pris/enskilt år m³fub de första 10 åren ± Nominellt pris (2 % inflation) Skörd Skörd och planerad skörd (1 000 m 3 fub/år) Skörd Planerad skörd Varulager MSEK Råvaror och förnödenheter Reservdelar och förrådsartiklar Varor under tillverkning Färdiga varor Avverkningsrätter BR Summa Nedskrivningar av varulager uppgick till 0 (0) MSEK under perioden. D5. ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR RP REDOVISNINGSPRINCIPER Derivat Derivat klassificeras som ett finansiellt instrument, se not E1. SCA väljer dock att definiera derivat som används för att säkra rörelseposter som operativa derivat varför de redovisas på operativa rader i balansräkningen. Övriga kortfristiga fordringar MSEK Momsfordringar Upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Fordringar på myndigheter Derivat Fordringar på intressebolag Övriga fordringar 1) BR Summa ) Övriga fordringar består till 123 (0) MSEK av försäkringsersättning avseende brand vid en vidareförädlingsenhet i Frankrike. D6. ÖVRIGA SKULDER RP REDOVISNINGSPRINCIPER Derivat Derivat klassificeras som ett finansiellt instrument, se not E1. SCA väljer dock att definiera derivat som används för att säkra rörelseposter som operativa derivat varför de redovisas på operativa rader i balansräkningen. D4. VARULAGER RP REDOVISNINGSPRINCIPER Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först-in-först-ut-principen (FIFO) eller vägda genomsnittspriser. Anskaffningsvärdet för varulager innefattar kostnader för råvaror, direkt arbete, övriga direkta kostnader samt tillverkningsrelaterade omkostnader baserat på normalt kapacitetsutnyttjande. Nettoförsäljningspriset är det beräknade försäljningspriset som erhålls vid normala affärstransaktioner med avdrag för beräknade marknadsförings- och försäljningskostnader. Avverkningsrätter för rotstående skog värderas till kontraktspriser, vilka i genomsnitt inte överstigit det lägsta av nettoförsäljnings- eller anskaffningsvärde. Övriga skulder MSEK Övriga långfristiga skulder Derivat 2 - Övriga långfristiga skulder BR Summa Varav poster som förfaller till betalning senare än om 5 år - - Övriga kortfristiga skulder Derivat TD6:1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga rörelseskulder BR Summa

95 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt TD6:1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter MSEK Upplupna sociala kostnader Upplupen semesterlöneskuld Övriga skulder till personal Bonus och rabatter till kunder 1) Övriga poster Summa ) Principer för redovisning av intäkter från avtal med kund beskrivs i not B1. D7. ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR RP REDOVISNINGSPRINCIPER Avsättningar redovisas i koncernens balansräkning när det finns ett legalt eller informellt åtagande till följd av en inträffad händelse och det är troligt att utbetalningar kommer att krävas för att reglera åtagandet. Det krävs också att det belopp som ska utbetalas kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningen värderas till nuvärdet av de förväntade utgifterna för att reglera åtagandet. En reserv för omstruktureringsåtgärder redovisas när koncernen har fastställt en detaljerad plan och där antingen genomförandet har påbörjats eller huvuddragen av åtgärderna har kommunicerats med berörda parter. Omstruktureringskostnader omfattar bland annat kostnader för stängning av fabriker, nedskrivning av produktionsmaskiner eller kostnader för minskning av personal. E. KAPITALSTRUKTUR OCH FINANSIERING Övriga avsättningar MSEK Effekti vise ringsprogram Miljö Legala tvister Övriga Summa Värde vid periodens början Avsättningar Ianspråktaganden Värde vid periodens slut Avsättningarna består av: BR Långfristig del 22 BR Kortfristig del 122 Av periodens avsättningar för miljö avser 18 MSEK skuld för utsläpp av koldioxid, vilka kommer att betalas ut under Av effektiviseringsprogrammens avsättningar har 7 MSEK betalats ut under Övriga avsättningar består främst av avsättning för återställande kopplat till en brand och nedläggning vid en vidareförädlingsenhet i Frankrike samt avsättning för löneskatt kopplat till kapitalförsäkringar. D8. LEVERANTÖRSSKULDER SCAs leverantörsskulder per den 31 december 2018 uppgick till BR (2 900) MSEK. Av skulden utgjordes (1 193) MSEK av skulder till leverantörer av rotstående skog, så kallade rotposter. Säljaren av rotposten har rätt till en i stort sett omedelbar betalning efter det att avverkning skett, dock kan en betalplan läggas upp vilken sträcker ut betalningen över en längre tid. E1. FINANSIELLA INSTRUMENT PER KATEGORI OCH VÄRDERINGSNIVÅ RP REDOVISNINGSPRINCIPER Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar likvida medel, värdepapper, andra finansiella fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Kortfristiga placeringar och derivat redovisas på affärsdagen. Finansiella tillgångar som kan säljas samt låneskulder redovisas på likviddagen. Kundfordringar och leverantörsskulder redovisas i balansräkningen när fakturan skickats respektive erhållits. Finansiella tillgångar redovisas initialt till anskaffningsvärde inklusive transaktionskostnader som är hänförliga till förvärvet. För finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde inkluderas inte transaktionskostnader. Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen tills dess att rättigheten i avtalet har realiserats eller bolaget inte längre har rättighet till tillgången. Nedskrivning av finansiella tillgångar sker baserat på antaganden om risk för fallissemang och förväntade förlustnivåer, redan innan det finns objektiva belägg för nedskrivning, såsom upphörande av en aktiv marknad eller att det inte är troligt att gäldernären kan uppfylla sina åtaganden. Finansiella skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen då SCA har fullgjort sina åtaganden. För upplysning i not avseende räntebärande lån och placeringar beaktas gällande marknadsräntor för beräkning av det verkliga värdet. SCA redovisar finansiella instrument med återstående löptid under 12 månader som kortfristiga tillgångar och skulder. De finansiella instrument som överstiger 12 månader och där bolaget har ovillkorad rättighet att senarelägga tillgångar och skulders reglering i minst 12 månader redovisas som långfristiga tillgångar och skulder. Klassificering och efterföljande redovisning Vid förvärvstidpunkten klassificerar SCA de finansiella instrumenten i nedanstående kategorier. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Tillgångar klassificeras i denna kategori om avsikten är att de ska säljas på kort sikt och i sådana fall redovisas de löpande till verkligt värde via resultaträkningen. I denna kategori ingår även derivat med positiva marknadsvärden förutsatt att de inte säkringsredovisas. Under året har endast finansiella derivat klassificerats i denna kategori. 95

96 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / KONCERNEN Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen I denna kategori ingår derivat med negativt verkligt värde och som ej används för säkringsredovisning samt finansiella skulder som innehas för handel. Skulderna i denna kategori värderas löpande till verkligt värde och värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Kategorin inkluderar tillgångar som är tillgängliga för försäljning eller som inte har klassificerats i någon av de övriga kategorierna. Dessa tillgångar värderas till verkligt värde över övrigt totalresultat minskat med eventuell nedskrivning. Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffnings värde I denna kategori återfinns lånefordringar där betalningar kan fastställas på förhand och som ej är noterade på en aktiv marknad samt kundfordringar. Fordringarna uppstår när SCA tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till annan part utan avsikt att bedriva handel med fordringarna. Tillgångarna i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde I denna kategori ingår finansiella skulder som inte innehas för handel. Dessa redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, som innebär att den beräknade värdeförändringen (effektivräntan) redovisas som ränteintäkt eller räntekostnad i resultaträkningen. Derivat som används för säkringsredovisning Samtliga derivat redovisas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Resultat vid omvärdering av derivat som används för säkring redovisas i enlighet med redovisningsprinciperna angivna i not E6. Värderingsnivåer Nivå 1: Noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar eller skulder som till exempel aktier eller obligationer noterade på börs. Nivå 2: Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i Nivå 1, antingen direkt (som prisnoteringar) eller indirekt (erhållna från prisnoteringar) som till exempel valutaterminer eller ränteswappar. Nivå 3: Data för tillgången eller skulden som inte i sin helhet baseras på observerbara marknadsdata. Finansiella instrument per kategori och värderingsnivå MSEK Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Not Värderingsnivå Långfristiga finansiella tillgångar E Derivat Kortfristiga finansiella tillgångar E Derivat Andra långfristiga tillgångar Derivat Övriga kortfristiga fordringar D Summa Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivat Kortfristiga finansiella skulder E4 2-1 Derivat Övriga kortfristiga skulder D Summa 37 5 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Egetkapitalinstrument E Summa Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Kundfordringar E Likvida medel E Summa Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Långfristiga finansiella skulder E Kortfristiga finansiella skulder E Leverantörsskulder D Summa Derivat som används för säkringsredovisning Långfristiga finansiella tillgångar E Andra långfristiga tillgångar - 1, Övriga kortfristiga fordringar D5 1, Summa Derivat som används för säkringsredovisning Övriga långfristiga skulder D Övriga kortfristiga skulder D Summa 94 4 De finansiella instrumenten redovisas till verkligt värde förutom låne- och kundfordringar samt finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde. SCA bedömer att det verkliga värdet i allt väsentligt överensstämmer med det redovisade värdet förutom för långfristiga skulder, för vilka verkligt värde redovisas i not E4. 96

97 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Finansiella instrument i andra noter till balansräkningen MSEK Tillgångar Not Finansiella instrument Varav derivat Finansiella instrument Varav derivat Finansiella tillgångar och likvida medel E Andra långfristiga tillgångar Kundfordringar E Övriga kortfristiga fordringar D Summa Skulder Finansiella skulder E Övriga långfristiga skulder D Leverantörsskulder D Övriga kortfristiga skulder D Summa E2. FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH LIKVIDA MEDEL RP REDOVISNINGSPRINCIPER Not E2 sammanfattar de tillgångar som SCA valt att definiera som finansiella tillgångar i balansräkningen. Likvida medel definieras som kassa och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar med en löptid kortare än tre månader från anskaffningstidpunkten. Lånefordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Egetkapitalinstrument (benämns 2017 som finansiella tillgångar som kan säljas) utgörs av aktier vilka redovisas till verkligt värde. Aktierna innehas inte för handel varför värdeförändringar i enlighet med IFRS 9 redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat. Värdeförändringar kopplade till valutaresultat redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar och likvida medel MSEK Långfristiga finansiella tillgångar Redovisat värde TE2:1 Egetkapitalinstrument Derivat 0 4 Kapitalplaceringar, övriga 27 4 BR Summa Kortfristiga finansiella tillgångar Derivat 9 9 BR Summa 9 9 Likvida medel Kassa och bank Kortfristiga placeringar < 3 månader - 78 BR Summa Summa finansiella tillgångar och likvida medel Av koncernens likvida medel är 11 (0) MSEK ej fullt tillgängliga för användning av koncernen, huvudsakligen likvida medel i länder där det råder valutarestriktioner eller andra legala restriktioner. TE2:1 Egetkapitalinstrument MSEK Värde vid periodens början Investeringar - 3 Omvärdering förd till eget kapital, netto 1 5 Övriga omklassificeringar - 13 Avvecklad verksamhet - 82 Omräkningsdifferenser - 1 Värde vid periodens slut Fördelning av finansiella tillgångar som kan säljas MSEK Aktier Investa Företagskapital AB 5 5 Aktier Shore Link AB 3 3 Aktier Sundsvalls Hamn AB 4 4 Aktier Bioenergi i Luleå AB 3 3 Övrigt 4 5 Summa Under 2017 omklassificerades 13 MSEK från aktier och andelar, se not F3. 97

98 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / KONCERNEN E3. KUNDFORDRINGAR RP REDOVISNINGSPRINCIPER Från och med den 1 januari 2018 har SCA tillämpat IFRS 9 Finansiella instrument, som i sin helhet har ersatt IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Kundfordringar tillhör den kategori av finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, då syftet med innehavet är att erhålla kontraktsenliga kassaflöden. Standarden har introducerat en ny modell för nedskrivning av finansiella tillgångar som baseras på förväntade förluster. En förenklad modell har tagits fram för kundfordringar, där den förväntade förlusten redovisas för fordrans återstående löptid. SCA har valt att tillämpa den förenklade nedskrivningsmodellen. SCA har historiskt sett inga väsentliga kundförluster och förlusterna har inte visat betydligt olikartade förlustmönster för olika kundsegment eller ekonomisk konjunktur, varför värderingen av förväntade kundförluster sker med hjälp av en matris. Reservering för osäkra kundfordringar baseras på individuell bedömning av förfallna kundfordringar på respektive kund. Grunden för bedömning av kreditrisk på den del av kundportföljen som inte bedömts individuellt är historiska kundförluster, där basen är genomsnittlig förlustfrekvens. Den genomsnittliga förlustfrekvensen justeras vid behov för att möta en förändring avseende kreditrisk. Vid årets ingång redovisades en minskning av eget kapital med 3 MSEK till följd av standardens ikraftträdande. SCA har under 2018 tecknat kreditförsäkringar för att sänka kreditrisken. Kundfordringar som omfattas av kreditförsäkringar utgör per den 31 december procent av totala kundfordringar. En eventuell nedskrivning av kundfordringar påverkar SCAs övriga rörelsekostnader. Omräkningsdifferenser på kundfordringar redovisas på raden Övriga rörelseintäkter och uppgick till 12 ( 9) MSEK. Omräkningsdifferenserna inkluderar säkringar i valutaderivat. SCAs kundfordringar är generellt kortfristiga och diskonteras inte. Kundfordringar MSEK Kundfordringar brutto Avsättning för osäkra kundfordringar BR TE3:1 Summa TE3:1 Analys av kreditexponering i kundfordringar MSEK Kundfordringar som varken är förfallna eller nedskrivna Kundfordringar som är förfallna men inte nedskrivna < 30 dagar dagar > 90 dagar 9 6 Summa kundfordringar som är förfallna men inte nedskrivna Summa SCA har en spridd kundstruktur med kunder inom många olika verksamhetsområden. SCAs tio största kunder svarade 2018 för 29 procent av SCAs försäljning. Mer information återfinns i avsnittet om kreditrisker på sidan 54. Avsättning för osäkra kundfordringar MSEK Värde vid periodens början Individuell reservering för befarade kreditförluster 9 13 Reservering förväntad förlust, ej förfallna kundfordringar 2 - Reservering förväntad förlust, förfallna kundfordringar 1 - Konstaterade förluster Minskning på grund av återföring av reserveringar för befarad kreditförlust 8 12 Avvecklad verksamhet Värde vid periodens slut Periodens kostnad för osäkra fordringar uppgick till 4 ( 1) MSEK. E4. FINANSIELLA SKULDER RP REDOVISNINGSPRINCIPER Huvudprincipen för redovisning av SCAs finansiella skulder är att de initialt värderas till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Transaktionskostnader periodiseras över lånets löptid. Skulder som förfaller efter ett år eller senare kategoriseras som långfristig skuld och övriga kategoriseras som kortfristig skuld. Finansiella skulder MSEK Kortfristiga finansiella skulder Derivat - 1 Lån med kortare löptid än 1 år Upplupna finansiella kostnader 18 8 BR Summa Långfristiga finansiella skulder Obligationslån Andra långfristiga lån med löptid > 1 år < 5 år Andra långfristiga lån med löptid > 5 år BR Summa Summa finansiella skulder Verkligt värde finansiella skulder

99 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Upplåning Obligationslån SCA har ett Medium Term Note (MTN) program med ett rambelopp om MSEK (0 MSEK) för emissioner på kapitalmarknaden. Den 31 december 2018 var nominellt (0) MSEK utestående med en genomsnittlig löptid på 2,2 (0) år. Emitterat Förfall Redovisat värde MSEK Verkligt värde MSEK Notes MSEK Notes 550 MSEK Notes 650 MSEK Summa Företagscertifikatprogram 1) SCA har ett svenskt företagscertifikatprogram med en ram om MSEK, som nyttjas för kort upplåning. Rambelopp Emitterat MSEK Företagscertifikat MSEK Summa 1) Ingår i Lån med kortare löptid än 1 år i tabellen Finansiella skulder på sidan 98. Kreditfaciliteter SCA har syndikerade bankfaciliteter i syfte att begränsa refinansieringsrisken och upprätthålla en likviditetsreserv. Den större av kreditfaciliteterna utgör en brygga att ersättas med annan långfristig finansiering, till exempel bilaterala lån eller ytterligare kapitalmarknadsfinansiering. Nominellt MSEK Förfall Totalt MSEK Utnyttjat MSEK Outnyttjat MSEK Syndikerat kreditlöfte B Syndikerat kreditlöfte A Summa Bilaterala lån Nominellt MSEK Förfall Totalt MSEK Svensk Exportkredit Svensk Exportkredit Svensk Exportkredit Europeiska Investerings banken Europeiska Investerings banken Summa Förfalloprofil bruttolåneskuld Företagscertifikat Obligationslån Övriga lån Efter tillägg för nettoavsättningar för pensioner och avdrag för likvida medel, räntebärande fordringar och kapitalplaceringsaktier var nettolåneskulden (5 966) MSEK. För beskrivning av hur SCA hanterar sin refinansieringsrisk hänvisas till sidan 54. Förändringar i skulder från finansiella aktiviteter MSEK IB 2018 Kassaflöde Omklassificering från kort till lång skuld Marknadsvärdesförändringar Övrigt UB 2018 Kortfristiga finansiella skulder Långfristiga finansiella skulder Derivat Totala skulder från finansieringsaktiviteter MSEK IB 2017 Avyttrad verksamhet Kassaflöde Omklassificering från kort till lång skuld Marknadsvärdesförändringar Övrigt UB 2017 Kortfristiga finansiella skulder Långfristiga finansiella skulder Derivat Totala skulder från finansieringsaktiviteter Som en följd av utdelningen av aktierna i Essity har SCAs totala skuld minskat från MSEK till MSEK under året. Under andra halvan av året klassades MSEK av den korta skulden om till en del av långfristiga skulder. 99

100 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / KONCERNEN E5. LIKVIDITETSRISK Nedanstående tabell visar koncernens likviditetsrisk avseende finansiella skulder (inklusive räntebetalningar), samt bruttoreglerade derivats negativa kassaflöden. För beskrivning av hur SCA hanterar sin likviditetsrisk hänvisas till sidan 54. Likviditetsrisk MSEK 2018 Mindre än 1 år Mellan 1 5 år Mer än 5 år Lån inklusive räntor Nettoreglerade derivat Energiderivat Leverantörsskulder Summa Bruttoreglerade derivat 1) Lån inklusive räntor Nettoreglerade derivat Energiderivat Leverantörsskulder Summa Bruttoreglerade derivat 1) ) De bruttoreglerade derivaten har i stort sett motsvarande positiva kassaflöden och utgör därmed enligt SCAs uppfattning ingen reell likviditetsrisk. E6. DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING RP REDOVISNINGSPRINCIPER Redovisning av derivat som används i säkringssyfte Samtliga derivat redovisas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Resultat vid omvärdering av derivat som används för säkring redovisas enligt nedan. Vid användning av säkringsredovisning dokumenteras förhållandet mellan säkrings instrumentet och den säkrade posten. Bedömningen av säkringens effektivitet dokumenteras, både vid ingången av transaktionen och löpande. Med effektivitet avses till vilken grad säkringsinstrumentet motverkar värdeförändringar i en säkrad posts verkliga värde eller kassaflöde. Ineffektiv del redovisas direkt i resultaträkningen. Kassaflödessäkring Resultat vid omvärdering av derivat avsedda för kassaflödessäkringar redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat och återförs till resultaträkningen i den takt som det säkrade kassaflödet påverkar resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och kassaflödet ändå förväntas inträffa redovisas resultatet i eget kapital under övrigt totalresultat tills kassaflödet påverkar resultatet. Om säkringen avser en balanspost, överförs resultatet från det egna kapitalet till den tillgång eller den skuld som säkringen avser i samband med att värdet för tillgången eller skulden fastställs för första gången. Vid säkringar av icke-finansiella tillgångar och skulder omförs resultatet av säkringen till anskaffningsvärdet utan en omklassificeringsjustering och påverkar därav inte övrigt totalresultat. I de fall det prognostiserade kassaflödet som ligger till grund för säkringstransaktionen inte längre bedöms som troligt, överförs det ackumulerade resultatet som redovisats i eget kapital under övrigt totalresultat direkt till resultaträkningen. Kassaflödessäkringar avseende energi påverkar energikostnaderna, det vill säga kostnad för såld vara. Transaktionsexponeringens kassaflödessäkringar påverkar koncernens nettoomsättning och kostnader. Kassaflödessäkringar avseende räntekostnader påverkar finansnettot. Säkring av nettoinvestering i utlandet Resultat vid omvärdering av derivat avsedda att säkra SCAs nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat. De ackumulerade resultaten i det egna kapitalet redovisas i resultaträkningen vid en eventuell avyttring av utlandsverksamheten. Säkring av verkligt värde Resultat vid omvärdering av derivat som avser säkringar av verkligt värde, redovisas i resultaträkningen tillsammans med förändringar i verkligt värde på den tillgång eller den skuld som säkringen avser. Ekonomiska säkringar I de fall SCA gör ekonomiska säkringar utan att transaktionerna möter kraven för säkringsredovisning enligt IFRS 9, redovisas förändringar av verkligt värde på säkringsinstrumentet direkt i resultaträkningen. Utestående derivat MSEK Valuta Ränta Energi Summa 2018 Nominellt Tillgång Skuld Nominellt Tillgång Skuld Kvittning av utestående derivat MSEK Tillgångar Skulder 31 december ) Bruttobelopp Kvittningsbara belopp - - Nettobelopp redovisat i balansräkningen ISDA-avtal vars transaktioner inte kvittas i balansräkningen 2) Netto efter kvittning enligt ISDA-avtal december ) Bruttobelopp Kvittningsbara belopp - - Nettobelopp redovisat i balansräkningen ISDA-avtal vars transaktioner inte kvittas i balansräkningen 2) 9 9 Netto efter kvittning enligt ISDA-avtal 157-1) Utestående derivat brutto utan hänsyn till kvittningsrätt enligt ISDA-avtalen. 2) ISDA innebär ramavtal för finansiella transaktioner. Balansräkning SCA använder finansiella derivat för att hantera valuta-, ränteoch energiprisrisker. För beskrivning av hur SCA hanterar dessa risker hänvisas till Förvaltningsberättelsen. Ovan visas en tabell för de derivat som har påverkat koncernens balansräkning per den 31 december För mer information avseende derivat i balansräkningen, se not E1. Resultaträkning Säkringar avseende transaktionsexponeringen har påverkat periodens rörelseresultat med 256 ( 9) MSEK. Nettomarknadsvärdet uppgick på balansdagen till 72 (37) MSEK. Valutasäkringar minskade anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde med 34 (18) MSEK. Nettomarknadsvärdet uppgick på balansdagen till 13 (29) MSEK. Nettomarknadsvärdet för säkringar av ränterisk uppgick till 0 (4) MSEK. Energiderivat har påverkat periodens rörelseresultat med 228 (49) MSEK. Energiderivat hade vid årsskiftet ett utestående 100

101 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt marknadsvärde om 322 (70) MSEK. Räntederivat har påverkat periodens räntenetto med 1 ( 2) MSEK. För mer information avseende finansnettot, se not E7. Känslighetsanalys SCA har gjort känslighetsanalyser på exponering av risk i finansiella instrument per den 31 december 2018 med antaganden om marknadsrörelser som anses rimligt möjliga på ett års sikt. Om den svenska kronan ensidigt hade försvagats/förstärkts med 5 procent mot alla valutor skulle utestående finansiella säkringar, leverantörsskulder samt kundfordringar minskat/ökat periodens resultat före skatt med 278 (137) MSEK. De finansiella säkringar som har längre löptid än 1 år skulle ha ökat/minskat det egna kapitalet med 10 (46) MSEK. Om den svenska kronan ensidigt hade försvagats/förstärkts med 5 procent skulle valutasäkringar som avser anläggningstillgångars anskaffningsvärde ökat/minskat det egna kapitalet med 10 (33) MSEK. Om energipriserna hade ökat/minskat med 20 procent skulle utestående finansiella säkringar avseende elektricitet, allt annat lika, minskat/ökat periodens energikostnader med 108 (56) MSEK. Utöver resultateffekten skulle det egna kapitalet ökat/ minskat med 56 (36) MSEK. Koncernens totala energikostnad skulle dock påverkas annorlunda med beaktande av leveransavtalens prisrisk. Utestående derivat med säkringsredovisning 1) Säkringsreserv MSEK Tillgång Skuld Netto Skatt efter skatt 2018 Derivat med säkringsredovisning i säkringsreserv Kassaflödessäkringar: Energirisk Valutarisk Ränterisk Summa Derivat med säkringsredovisning i säkringsreserv Kassaflödessäkringar: Energirisk Valutarisk Ränterisk Summa ) Utestående derivat med säkringsredovisning ingår i tabellen Utestående derivat på sidan 100. Resultat från säkringar av verkligt värde redovisas direkt i resultat räkningen. Säkringsreserv i eget kapital Valutaderivat avseende säkring av transaktionsexponering förfaller huvudsakligen under 2019 och första kvartalet Resultatet efter skatt kommer att påverkas med 57 (32) MSEK med oförändrade valutakurser. Valutaderivat avseende säkring av anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde förfaller fram till och med juni Anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden kommer minska med 10 (19) MSEK efter skatt med oförändrade valutakurser. Derivat som avser att säkra energikostnaderna i koncernen förfaller under 2019 och Koncernens resultat efter skatt kommer att påverkas positivt med 179 MSEK för 2019 och 58 MSEK för 2020 med oförändrade priser. E7. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Finansiella intäkter och kostnader 1) MSEK Resultat från aktier och andelar i andra bolag Utdelning 1 1 Ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter, placeringar 9 10 Andra finansiella intäkter RR Summa finansiella intäkter Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader, upplåning 2) 4 72 Räntekostnader, derivat 28 2 Andra finansiella kostnader RR Summa finansiella kostnader Summa Känslighetsanalys Om räntenivåerna hade varit 1 procentenhet högre, med oförändrad räntebindning och volym i nettolåneskulden, skulle periodens räntekostnader varit 47 (47) MSEK högre. Känslighetsanalys har gjorts på den risk som SCA var exponerad för den 31 december 2018 med antaganden om marknadsrörelser som anses rimligt möjliga på ett års sikt. För beskrivning av hur SCA hanterar sin ränterisk hänvisas till sidan 54. 1) I andra finansiella intäkter och kostnader ingår kursdifferenser med 1 (3) MSEK. 2) I räntekostnader, upplåning ingår aktiverade lånekostnader med 28 (22) MSEK. 101

102 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / KONCERNEN E8. EGET KAPITAL RP REDOVISNINGSPRINCIPER Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som en minskning av emissionslikviden. Utgifter för inköp av egna aktier minskar balanserade vinstmedel i det egna kapitalet i moderbolaget och den del av koncernens egna kapital som avser moderbolagets aktieägare. När dessa aktier säljs inkluderas den erhållna försäljningslikviden i balanserade vinstmedel i det egna kapital som avser moderbolagets aktieägare. Eget kapital uppgick totalt till (36 753) MSEK den 31 december Tabellerna visar fördelning och periodens resultat. MSEK Aktiekapital Övrigt tillskjutet Balanserad kapital Reserver 1) vinst Innehav utan SCAs ägares bestämmande eget kapital inflytande Summa eget kapital 2018 års värde vid periodens början RR Periodens resultat redovisat i resultaträkningen Periodens övriga totalresultat Poster som inte kan omföras till periodens resultat Övergångseffekt vid införandet av ny redovisningsstandard Resultat från egetkapitalinstrument som redovisas till verkligt värde Omvärdering förmånsbestämda pensionsplaner 2) Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat Kassaflödessäkringar: Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital Överfört till resultaträkningen för perioden Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet Minoritet som efter förvärv är dotterbolag Skatt på poster redovisade direkt i/överförda från eget kapital 3) Periodens övriga totalresultat, netto efter skatt TRR Periodens totalresultat Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar Skatt på kassaflödessäkring överfört till anskaffningsvärde Omvärderingseffekt vid förvärv av innehav utan bestämmande inflytande Utdelning 1,50 SEK per aktie 4) BR Värde vid periodens slut ) Omvärderingsreserv, säkringsreserv, tillgångar som kan säljas och omräkningsreserv ingår i raden Reserver i balansräkningen, se specifikation på sidan ) Inklusive löneskatt. 3) Specifikation över inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat framgår på sidan ) Utdelning 1,50 (6,00) SEK per aktie avser moderbolagets aktieägare. Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman en utdelning om 1,75 SEK per aktie för verksamhets året För ytterligare information i anslutning till eget kapital, se moderbolagets not M

103 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt MSEK Aktiekapital Övrigt tillskjutet Balanserad kapital Reserver 1) vinst Innehav utan SCAs ägares bestämmande eget kapital inflytande Summa eget kapital 2017 års värde vid periodens början RR Periodens resultat redovisat i resultaträkningen Periodens övriga totalresultat Poster som inte kan omföras till periodens resultat Omvärdering förmånsbestämda pensionsplaner 2) Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat Finansiella tillgångar som kan säljas: Resultat från värdering till verkligt värde redovisat i eget kapital Kassaflödessäkringar: Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital Överfört till resultaträkningen för perioden Överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet Övrigt totalresultat från intressebolag Skatt på poster redovisade direkt i/överförda från eget kapital 3) Avvecklad verksamhet Periodens övriga totalresultat, netto efter skatt TRR Periodens totalresultat Riktad nyemission till innehav utan bestämmande inflytande Riktad nyemission till innehav utan bestämmande inflytande, utspädning Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande Omvärderingseffekt vid förvärv av innehav utan bestämmande inflytande Utdelning 6,00 SEK per aktie Avvecklad verksamhet Utdelning aktier i Essity BR Värde vid periodens slut ) Omvärderingsreserv, säkringsreserv, tillgångar som kan säljas och omräkningsreserv ingår i raden Reserver i balansräkningen, se specifikation på sidan ) Inklusive löneskatt. 3) Specifikation över inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat framgår på sidan 104. För ytterligare information i anslutning till eget kapital, se moderbolagets not M

104 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / KONCERNEN Eget kapital, specifikation av reserver MSEK Omvärderings reserv 1) Säkringsreserv 2) reserv Omräknings Värde vid periodens början Kassaflödessäkringar: Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital Överfört till resultaträkning för perioden Överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet 3) Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet Skatt på poster redovisade direkt i/överförda från eget kapital Avvecklad verksamhet Periodens övriga totalresultat, netto efter skatt Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar Skatt på kassaflödessäkring överfört till anskaffningsvärde Värde vid periodens slut ) Omvärderingsreserven inkluderar effekten på eget kapital vid successiva förvärv. 2) Se även not E6 för uppgift om när resultat förväntas bli realiserat. 3) Överföring av realiserad kursvinst avseende avyttrade företag till resultaträkning ingår med 0 (0) MSEK. Specifikation över inkomstskatt hänförlig till övrigt totalresultat för perioden MSEK Före skatt Skatteeffekt Efter skatt Före skatt Skatteeffekt Efter skatt Omvärdering förmånsbestämda pensionsplaner Finansiella tillgångar som kan säljas Kassaflödessäkringar Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet Övrigt totalresultat från intressebolag Övergångseffekt vid införandet av ny redovisningsstandard Resultat från egetkapitalinstrument som redovisas till verkligt värde Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet Avvecklad verksamhet Periodens övriga totalresultat Skuldsättningsgraden uppgick till 18 procent per den 31 december Förändring i skulder och eget kapital beskrivs på sidan 49, Finansiell ställning. SCA strävar efter att ha en effektiv kapitalstruktur samtidigt som långsiktig tillgång till lånefinansiering ska säkerställas. Kassaflöde i förhållande till nettolåneskuld beaktas med målsättning att upprätthålla en kreditvärdighet motsvarande "investment grade". SCA har i kreditbetyg för lång upplåning BBB från Standard & Poor s. SCAs finansiella riskhantering beskrivs i avsnittet Risker och riskhantering på sidan

105 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt F. KONCERNSTRUKTUR F1. DOTTERBOLAG RP REDOVISNINGSPRINCIPER Dotterbolag De bolag där SCA-koncernen har bestämmande inflytande konsolideras som dotterbolag. Med bestämmande inflytande menas att SCA har ett sådant inflytande att det kan styra över dotterbolagets aktiviteter, har rätt till dess avkastning och har kontroll över dess exponering och genom sitt inflytande kan påverka avkastningen. De flesta av koncernens dotterbolag ägs till 100 procent. Gällö Timber AB och dess helägda dotterbolag Gällö Skog AB ägs till 50 procent av SCA och till 50 procent av AB Persson Invest. SCA har bedömts ha ett bestämmande inflytande över Gällö-bolagen trots att SCA inte har majoriteten av rösterna i bolaget. Det bestämmande inflytandet utövas av SCA, då SCA har möjlighet att styra de aktiviteter som väsentligt påverkar avkastningen i Gällö-bolagen. Gällö Timber AB säljer sågade trävaror och omsättningen uppgick till 630 (582) MSEK. Utdelning från bolaget har lämnats med 30 (20) MSEK. Gällö Skog AB köper och säljer virkesråvara och omsättningen uppgick till 203 (255) MSEK. Bolaget har inte lämnat någon utdelning. SCA-koncernen konsoliderar 100 procent av Gällö Timber AB och Gällö Skog AB. Innehav utan bestämmande inflytande Innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en särskild post i koncernens egna kapital. Resultatet och varje komponent i övrigt totalresultat är hänförligt till moderbolagets ägare och till innehav utan bestämmande inflytande. Förluster hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande redovisas även om det innebär att andelen blir negativ. Vid förvärv under 100 procent bestäms innehav utan bestämmande inflytande antingen som en proportionell andel av verkligt värde på identifierbara nettotillgångar exklusive goodwill eller till verkligt värde. Efterföljande förvärv upp till 100 procent samt avyttring av ägarandel i ett dotterbolag som inte leder till förlust av bestämmande inflytande redovisas som en transaktion i eget kapital. Nedskrivningsprövning Prövningen innebär att bokfört värde på aktier i dotterbolag jämförs med koncernmässigt eget kapital. Årets nedskrivningsprövning av bokfört värde på aktier i dotterbolag har medfört nedskrivning om 7 ( 12) MSEK. Förteckning över större dotterbolag Urvalet av helägda dotterbolag eller dotterbolag med väsentligt innehav utan bestämmande inflytande omfattar bolag med en Bolagsnamn Organisationsnummer Säte extern omsättning överstigande 100 MSEK under Kapitalandel Kapitalandel SCA Graphic Sundsvall AB Sundsvall, Sverige SCA Munksund AB Piteå, Sverige SCA Obbola AB Umeå, Sverige SCA Wood AB Sundsvall, Sverige SCA Wood France S.A.S La Rochelle, Frankrike SCA Wood Hong Kong Ltd Hongkong, Kina SCA Wood UK Ltd Stoke-on-Trent, Storbritannien SCA Wood Scandinavia AB Sundsvall, Sverige SCA Japan K.K Tokyo, Japan Gällö Timber AB Bräcke, Sverige

106 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / KONCERNEN F2. INTRESSEBOLAG RP REDOVISNINGSPRINCIPER Intressebolag Intressebolag är bolag där koncernen utövar ett betydande inflytande utan att det delägda bolaget är ett dotterbolag. Normalt innebär detta att koncernen innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Redovisning av intressebolag sker enligt kapitalandelsmetoden och de värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Värdering av förvärvade tillgångar och skulder görs på samma sätt som för dotterbolag och redovisat värde på intressebolagen inkluderar eventuell goodwill och andra koncern justeringar. Koncernens andel av intressebolagens resultat efter skatt som uppkommit i intressebolagen efter förvärvet redovisas på raden Resultat från andelar i intressebolag i koncernens resultaträkning. Resultatandelen beräknas utifrån SCAs kapitalandel i respektive intressebolag. Innehavet i intressebolag uppgick till BR 29 (28) MSEK. F3. AKTIER OCH ANDELAR MSEK Värde vid periodens början - 46 Övriga omklassificeringar - 13 Omräkningsdifferenser - 1 Avvecklad verksamhet - 32 BR Värde vid periodens slut - - Aktier och andelar avser innehav i övriga bolag som inte klassificeras som dotterbolag eller intressebolag. Innehaven omklassificerades under 2017 till finansiella tillgångar som kan säljas, se not E2. Omklassificeringen fick inte några signifikanta effekter på de finansiella rapporterna. F4. FÖRETAGSFÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR RP REDOVISNINGSPRINCIPER Förvärv av dotterbolag SCA tillämpar IFRS 3 Rörelseförvärv i samband med förvärv. Vid rörelseförvärv identifieras och klassificeras förvärvade tillgångar respektive övertagna skulder till verkligt värde vid förvärvstidpunkten (så kallad förvärvsanalys). I förvärvsanalysen ingår även att bedöma om det finns tillgångar av immateriell karaktär såsom varumärken, patent, kundkontrakt eller liknande som inte finns redovisade i den förvärvade enheten. I de fall anskaffningsvärdet överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt identifierade immateriella tillgångar redovisas skillnaden som goodwill. Eventuella övervärden på materiella tillgångar skrivs av över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Goodwill och starka varumärken med en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan blir föremål för testning av nedskrivningsbehov vid den årliga nedskrivningsprövningen. Vissa varumärken och kundkontrakt skrivs av under dess bedömda nyttjandeperiod. Överförd ersättning som är villkorad av framtida händelser värderas till verkligt värde. Eventuell värdeförändring redovisas i periodens resultat. Transaktionskostnader i samband med förvärv ingår inte i anskaffningsvärdet utan kostnadsförs direkt. Bolag förvärvade under perioden ingår i koncernens redovisning från och med förvärvstidpunkten. Avyttrade bolag ingår i koncernens redovisning till tidpunkten för avyttring. Innehav utan bestämmande inflytande Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande bestäms för varje transaktion antingen som en proportionell andel av verkligt värde på identifierbara nettotillgångar exklusive goodwill (partiell goodwill) eller verkligt värde. Det innebär att goodwill även redovisas på innehav utan bestämmande inflytande (full goodwill). Vid successiva förvärv som leder till att ett bestämmande inflytande uppnås, omvärderas eventuella tidigare förvärvade nettotillgångar i den förvärvade enheten till verkligt värde och resultatet av omvärderingen redovisas i resultaträkningen. Om det bestämmande inflytandet upphör vid avyttring av en verksamhet redovisas resultatet i resultaträkningen. Den del av den avyttrade verksamheten som fortfarande är kvar i koncernen värderas till verkligt värde vid avyttringstillfället varvid omvärderingseffekten redovisas i resultaträkningen. Förvärv där bestämmande inflytande uppnås redovisas som en transaktion i eget kapital, det vill säga en överföring mellan eget kapital till moderbolagets aktieägare och innehav utan bestämmande inflytande. Detsamma gäller för avyttringar som sker utan att bestämmande inflytande går förlorat. Förvärv och avyttringar Inga väsentliga förvärv har genomförts under 2017 eller Under 2017 förvärvades BSN Medical inom den avvecklade verksamheten. 106

107 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt G. ÖVRIGT G1. ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING OCH AVVECKLAD VERKSAMHET RP REDOVISNINGSPRINCIPER Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklad verksamhet Tillgångar klassificeras som att de innehas för försäljning om deras värde, inom ett år, kommer att återvinnas genom försäljning och inte genom fortsatt användning i verksamheten. Vid tidpunkten för omklassificeringen värderas tillgångar och skulder till det lägre av verkligt värde, efter avdrag för försäljningskostnader, och det redovisade värdet. Tillgångarna skrivs inte längre av efter omklassificeringen. Vinsten är begränsad till ett belopp motsvarande tidigare gjorda nedskrivningar. Vinster och förluster som redovisats vid omvärdering och avyttring redovisas i periodens resultat. För 2018 redovisas inga anläggningstillgångar som innehas för försäljning. När en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet inom ett geografiskt område avyttras klassificeras den som en avvecklad verksamhet. Avyttringstillfället, eller den tidpunkt när verksamheten uppfyller kriterierna för att klassificeras som innehav för försäljning, styr när verksamheten ska klassificeras som avvecklad verksamhet. Periodens resultat efter skatt från avvecklad verksamhet redo visas på egen rad i resultaträkningen. Resultaträkningen korrigeras för jämförelseperioden som om den avvecklade verksamheten redan hade avvecklats vid ingången av jämförelseperioden. Utformningen av balansräkningen för innevarande och föregående år ändras inte på motsvarande sätt. Aktierna i den avvecklade verksamheten Essity (hygienverksamheten) delades ut till SCAs aktieägare under andra kvartalet Den avvecklade verksamheten redovisas som avvecklad verksamhet enligt IFRS 5 och IFRIC 17. Essitys resultat fram till utdelningstillfället och realisationsresultatet som utdelningen av Essity har genererat har redovisats på en rad i resultaträkningen, Periodens resultat, avvecklad verksamhet. Essity har exkluderats i jämförelse åren till noter hänförliga till resultaträkningen. Avvecklad verksamhet Essity Aktierna i Essity delades ut till SCAs aktieägare i proportion 1:1, varvid aktieägare för varje A-aktie i SCA erhöll en A-aktie i Essity och för varje B-aktie i SCA erhöll en B-aktie i Essity. Första handelsdag för Essity på Nasdaq Stockholm var den 15 juni 2017 och slutkursen blev 247,20 SEK för A-aktien och 248,50 SEK för B- aktien. Det innebär ett börsvärde om cirka MSEK för Essity. Resultatet från avvecklad verksamhet utgörs av Essitys resultat för perioden 1 januari till 13 juni 2017 samt skillnaden mellan marknadsvärdet av skulden vid utdelningstillfället och de nettotillgångar som delades ut genom Essity och gav en resultateffekt om MSEK under andra kvartalet Inga nedskrivningar har gjorts i samband med att hygienverksamheten utdelades. Resultaträkning MSEK Jan-13 juni Nettoomsättning Rörelseresultat Finansiella poster Resultat före skatt Skatter Periodens resultat från avvecklad verksamhet Resultateffekt från utdelningen av Essity TRR Periodens resultat, avvecklad verksamhet Resultat per aktie (SEK) - 199,27 Kassaflöde MSEK 2018 Periodens kassaflöde från avvecklad verksamhet 2017 Jan-13 juni KF Kassaflöde från den löpande verksamheten KF Investeringsverksamheten KF Finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde, avvecklad verksamhet - 52 Kassaflöde från finansieringsverksamheten kan inte särredovisas från avvecklad verksamhet då finansieringen inte var särredovisad vid den tidpunkten. 107

108 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / KONCERNEN G2. LEASING RP REDOVISNINGSPRINCIPER Leasingavtal klassificeras och redovisas antingen som operationella eller finansiella. I de fall ett leasingavtal i allt väsentligt innebär att de risker och fördelar normalt förknippade med ägande har överförts till SCA klassificeras leasingavtal som finansiella. Den leasade tillgången redovisas som anläggningstillgång med en motsvarande räntebärande skuld. Det initiala värdet på båda dessa poster utgör det lägsta av tillgångarnas verkliga värde eller nuvärdet av minimi leaseavgifterna. Framtida leaseavgifter fördelas mellan amortering och ränta, så att varje redovisningsperiod belastas med ett räntebelopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Den leasade tillgången skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag. Råder osäkerhet om huruvida tillgången kommer att övertas vid leasingperiodens utgång skrivs tillgången av över leasingperioden om denna är kortare än den nyttjandetid som gäller för övriga tillgångar av samma slag. Leasingavtal där risker och fördelar med ägandet i allt väsentligt kvarstår hos uthyraren klassificeras som operationell leasing och leasing avgifterna kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Leasingkostnader MSEK Operationell leasing Finansiell leasing, avskrivning - 1 Finansiell leasing, räntekostnad - - Summa Operationell leasing, framtida minimileaseavgifter MSEK Inom 1 år Mellan 2 och 5 år Senare än 5 år Summa De operationella leasingobjekten utgörs av ett stort antal objekt, såsom lagerlokaler, terminaler, kontor, övriga byggnader, maskiner och inventarier, IT-utrustning, kontorsutrustning samt diverse transportfordon. Bedömningen är, för ett antal av objekten, att det i realiteten finns möjlighet att avbryta ingångna kontrakt i förtid. Övriga upplysningar SCA har inte redovisat några finansiella leasingkontrakt under G3. EVENTUALFÖRPLIKTELSER OCH STÄLLDA SÄKERHETER RP REDOVISNINGSPRINCIPER En eventualförpliktelse redovisas när det finns en möjlig eller faktisk förpliktelse till följd av inträffade händelser som inte redovisas som skuld eller avsättning, då det antingen är osannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller då beloppet inte kan beräknas på ett tillför litligt sätt. Eventualförpliktelser MSEK Borgensförbindelser för intressebolag 5 5 kunder och övriga Övriga ansvarsförbindelser Summa SCA genomförde under år 2007 en så kallad sale and leaseback transaktion med en europeisk bank avseende soda pannan vid kraftlinerfabriken i Obbola, Sverige. Avtalets löptid är 25 år med rätt för SCA att utan ekonomiska konsekvenser avbryta transaktionen år Nuvärdet av SCAs framtida hyresbelopp uppgick till 671 MSEK. Motsvarande belopp har investerats i ett värdepapper med kreditbetyg A utgivet av motparten och deponerats i en svensk bank med uppdrag att ombesörja hyresbetalningar under avtalets löptid. Skulle motpartens kreditbetyg falla under BBB, har SCA rätt att, utan ekonomiska konsekvenser, avbryta transaktionen i förtid. Om SCA på grund av extraordinära händelser (av force majeurekaraktär) väljer att inte fullgöra, eller inte kan fullgöra, avtalet är SCA skyldigt att ersätta motparten för den skada som därvid må uppkomma. Ersättningen varierar över löptiden och kan uppgå till maximalt 11 procent av transaktionsbeloppet. SCA disponerar anläggningen utan operativa inskränkningar. Leasingavtalet och depåarrangemanget har sedan år 2007 nettoredovisats i SCAs balansräkning. SCA har ett tioårigt prisbestämt avtal med en norsk elleverantör omfattande leverans av el motsvarande cirka 25 procent av SCA Graphic Sundsvall ABs beräknade förbrukning. Avtalet trädde i kraft under Ställda säkerheter MSEK Företagsinteckningar Summa Skulder för vilka vissa av dessa säkerheter ställts uppgick till 0 (0) MSEK. G4. TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE I den mån transaktioner med närstående har skett så har dessa baserats på vedertagna kommersiella villkor och prissättning i branschen och ingåtts under normala kommersiella villkor. För information om löner och andra ersättningar, kostnader och förpliktelser avseende pensioner och liknande förmåner för styrelse, VD och andra ledande befattningshavare se not C3 och C4. I övrigt har inga transaktioner ägt rum mellan SCA och närstående. 108

109 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Moderbolagets resultaträkning MRR MSEK Not Rörelsens intäkter Övriga rörelseintäkter Summa intäkter Rörelsens kostnader Övriga rörelsekostnader Personalkostnader M Avskrivningar M Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat M Finansiella poster M9 Resultat från andelar i koncernbolag Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner M Resultat före skatt Skatt på periodens resultat M Periodens resultat Moderbolagets rapport över totalresultat MTRR MSEK Periodens resultat Övrigt totalresultat - - Summa totalresultat

110 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / MODERBOLAGET Moderbolagets balansräkning MBR MSEK Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Byggnader och mark M Materiella anläggningstillgångar Andelar i koncernbolag M Andra långfristiga fordringar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar hos dotterbolag M Aktuella skattefordringar M4-37 Övriga kortfristiga fordringar M Kassa och bank M Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital M Uppskrivningsfond Reservfond Summa bundet eget kapital Balanserad vinst Periodens resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Obeskattade reserver M3 - - Avsättningar Avsättningar för pensioner M Avsättningar för skatter M Summa avsättningar Långfristiga skulder Långfristiga räntebärande skulder M Övriga långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder M Skulder till dotterbolag M Leverantörsskulder 1 5 Aktuella skatteskulder M Övriga kortfristiga skulder M Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

111 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Moderbolagets förändring i eget kapital MEK MSEK Aktiekapital 1) fond Uppskrivnings- Reservfond Balanserad vinst och periodens resultat Summa eget kapital 2018 års värde vid periodens början Utdelning 1,50 SEK per aktie Effekt på grund av ändrad redovisningsprincip Periodens resultat Värde vid periodens slut års värde vid periodens början Uppskrivning skogsmark Utdelning aktier i Essity Noteringskostnader Utdelning 6,00 SEK per aktie Periodens resultat Värde vid periodens slut ) Se även not M11. Moderbolagets kassaflödesanalys MKF MSEK Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster TM:1 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring i rörelsefordringar Förändring i rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Kapitalisering av dotterbolag Avyttring av dotterbolag - 14 Förvärv av anläggningstillgångar Förvärv av finansiella tillgångar - 4 Avyttring av finansiella tillgångar 57 - Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering av lån Utdelning Koncernbidrag Noteringskostnader Kassaflöde från finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början 83 - Likvida medel vid periodens slut

112 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / MODERBOLAGET TM:1 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet MSEK Avskrivningar på anläggningstillgångar Ej kassaflödespåverkande utdelning/koncernbidrag Realisationsresultat vid försäljning av anläggningstillgångar Orealiserade kurseffekter/värdeförändringar på fordringar och finansiella tillgångar 1 16 Noteringskostnader - 19 Förändring av avsättningar 1 4 Övriga poster 7 - Summa Tilläggsupplysningar till kassaflödet MSEK Betalda erhållna räntor och utdelningar Erhållen utdelning Erhållet koncernbidrag Lämnat koncernbidrag Betald ränta Erhållen ränta Summa

113 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt M. NOTER TILL MODERBOLAGETS RÄKNINGAR M1. RÖRELSERESULTAT Rörelseresultat per kostnadsslag MSEK Not Övriga rörelseintäkter Övriga externa kostnader Personal- och styrelsekostnader Avskrivningar materiella anläggningstillgångar M Övriga rörelsekostnader, exklusive avskrivningar MRR Summa I posten övriga externa kostnader för 2018 ingår realisationsförluster uppgående till 0 ( 483) MSEK. Realisationsförlusten från 2017 är hänförlig till koncerninterna överlåtelser av skogsmark. I posten Övriga externa kostnader ingår även konsultarvoden, resekostnader, leasingkostnader, förvaltningskostnader med mera. Revisionskostnader MSEK ) EY Revisionsuppdrag 4 4 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget - 1 Övriga uppdrag - - Summa 4 5 Övriga Övriga uppdrag - 1 Summa - 1 1) 2017 tillkommer kostnader för revisionsnära rådgivning i samband med utdelningen av Essity med 9 MSEK från EY och 28 MSEK från övriga revisorer. Dessa kostnader ingår inte i rörelsekostnaderna utan har redovisats mot eget kapital. M2. PERSONAL- OCH STYRELSEKOSTNADER Sociala kostnader MSEK Summa sociala kostnader varav pensionskostnader 1) ) Av moderbolagets pensionskostnader avser 21 ( 10) MSEK styrelse, VD, och ledande befattningshavare. Bolagets utestående pensionsförpliktelser enligt balansräkningen per den 31 december 2018 avser verkställande direktör. Pensionskostnader MSEK Pensionering i egen regi Kostnad exklusive räntekostnad - 3 Pensionering genom försäkring Försäkringspremier Särskild löneskatt på pensionskostnader 9 1) 2 Periodens pensionskostnad ) Varav 6 MSEK avser reservering på grund av omprövning. Medelantal anställda Medelantal anställda 13 8 varav män 11 7 varav kvinnor 2 1 Avsättningar för pensioner RP REDOVISNINGSPRINCIPER Moderbolaget tillämpar Tryggandelagens regler avseende pensioner. Den huvudsakliga skillnaden jämfört med IAS 19 är att svensk god redovisningssed bortser från framtida höjningar av löner och pensioner vid beräkning av pensionsförpliktelsens nuvärde. I moderbolaget förekommer såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda planer. Under 2018 ingår ersättning till styrelsen, verkställande direktör och koncernchef samt övriga ledande befattningshavare. Under 2017 ingår ersättning till styrelsen, verkställande direktör och koncernchef. Ersättning till övriga ledande befattningshavare ingår från och med den 15 juni För tiden fram till den 14 juni 2017 har Essity AB (pub) erlagt ersättning till ledande befattningshavare. Löner och ersättningar MSEK Styrelse 1), VD och andra ledande befattningshavare 12 (12) st varav rörlig lön Summa ) I löner och ersättningar ingår styrelsearvoden uppgående till 8 ( 9) MSEK. För mer information se not C4. Övriga pensionsförpliktelser I koncernens not C3 beskrivs övriga pensionsplaner som moder bolaget har. Nedanstående tabell visar förändringen mellan åren. Kapitalvärde av pensionsförpliktelser avseende pensionering i egen regi MSEK Värde vid periodens början Kostnad exklusive räntekostnad 1 4 MBR Värde vid periodens slut Extern aktuarie har genomfört kapitalvärdesberäkningar enligt reglerna i Tryggandelagen. Diskonteringsräntan är 0,6 (0,7) procent. De förmånsbestämda förpliktelserna är baserade på lönenivå per respektive balansdag. En del av pensionsåtagandena är säkerställda genom kapitalförsäkringar som redovisas bland Andra långfristiga fordringar i balansräkningen. 113

114 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / MODERBOLAGET M3. BOKSLUTSDISPOSITIONER RP REDOVISNINGSPRINCIPER Vid redovisning av koncernbidrag tillämpar moderbolaget alternativregeln enligt RFR 2 och redovisar nettot av lämnade och erhållna koncernbidrag som bokslutsdisposition. Bokslutsdispositioner MSEK Koncernbidrag från dotterbolag Koncernbidrag till dotterbolag Upplösning av ackumulerade överavskrivningar 1) MRR Summa ) Under 2017 har samtliga obeskattade reserver rörande byggnader och mark återförts i bokföringen. M4. SKATTER RP REDOVISNINGSPRINCIPER I moderbolagets bokslut redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna. Skattekostnad (+), skatteintäkt ( ) MSEK TM4:1 Uppskjuten skatt Aktuell skatt MRR Summa Förklaring av skattekostnaden Avstämning MSEK % MSEK % Resultat före skatt MRR Skattekostnad/intäkt , ,8 Förväntad skatt , ,0 Skillnad , ,8 Skillnaden förklaras av: Skatter hänförliga till tidigare perioder ,0 Skatt till följd av ändrad skattesats 105 4,2 - - Ej skattepliktiga utdelningar från dotterbolag 187 7,4-0,0 Ej skattepliktiga koncernbidrag från dotterbolag 1) ,0 Ej avdragsgilla koncernbidrag till dotterbolag 1) ,0 Övriga poster 4 0, ,8 Summa , ,8 1) Moderbolaget tillämpar RFR 2 alternativregel för lämnade och erhållna koncernbidrag. Ej skattepliktiga respektive ej avdragsgilla koncernbidrag 2017 utgörs av den återbetalning som sker från/till respektive dotterbolag uppgående till 78 procent av koncernbidraget. Den förväntade skattekostnaden är beräknad utifrån resultat före skatt multiplicerat med aktuell skattesats. Skatteutjämning inom koncernen genomförs genom lämnade och erhållna koncernbidrag. Moderbolaget redovisar merparten av koncernens svenska skatt. Nettot av lämnade och erhållna koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner. Aktuell skatteskuld (+), skattefordran ( ) MSEK Värde vid periodens början Aktuell skattekostnad Betald skatt MBR Värde vid periodens slut TM4:1 Uppskjuten skattekostnad (+), skatteintäkt ( ) MSEK Förändringar i temporära skillnader Justeringar för tidigare perioder - - Summa Avsättningar för skatter MSEK Värde vid periodens början Uppskjuten skattekostnad Värde vid periodens slut Byggnader och mark Avsättningar för pensioner 6 6 Underskottsavdrag Övrigt MBR Summa

115 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt M5. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR RP REDOVISNINGSPRINCIPER Moderbolagets materiella anläggningstillgångar redovisas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper. I moderbolaget redovisas rotstående skog som materiell anläggningstillgång till historiskt anskaffningsvärde. Några systematiska avskrivningar eller förändringar av värdet i samband med avverkning görs inte i moderbolaget. Kollektiv omvärdering av skogstillgångarna har förekommit och uppskrivningsbeloppet avsattes till uppskrivningsfond i eget kapital. Materiella anläggningstillgångar MSEK Byggnader Mark och markanläggning Maskiner och inventarier Total Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade uppskrivningar Planenligt restvärde Värde vid periodens början Investeringar Försäljningar och utrangeringar Periodens uppskrivningar Periodens avskrivningar MBR Värde vid periodens slut Under 2017 skedde en koncernintern överlåtelse av skogsmark vilket skapade en realisationsförlust uppgående till 483 MSEK i moderbolaget. En uppskrivning på motsvarande belopp bokfördes vilket resulterade i att skogsinnehavets totala bokförda värde är oförändrat. I balansposten Mark ingår skogsmark med (7 460) MSEK. M6. ANDELAR I KONCERNBOLAG RP REDOVISNINGSPRINCIPER Moderbolaget redovisar samtliga innehav i koncernbolag till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning. Årligen görs en bedömning om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov av posten andelar i koncernbolag. Nedskrivningsbehovet prövas individuellt för andelar i koncernbolag. Nedskrivning sker om värdenedgången bedöms vara bestående. Nedskrivning redovisas i posten Resultat från andelar i koncernbolag. Andelar i koncernbolag MSEK Ackumulerade anskaffningsvärden Redovisat värde Värde vid periodens början Investeringar Försäljningar och avvecklingar Periodens nedskrivningar - - MBR TM6:1 Värde vid periodens slut Under 2017 har moderbolaget lämnat kapitaltillskott till dåvarande dotterbolaget Essity AB med 598 MSEK. Den 15 juni 2017 delades aktierna i Essity AB ut till SCAs aktieägare och Essity noterades på Nasdaq Stockholm. Aktierna avyttrades till bokfört värde på MSEK. Aktierna i SCA Försäkringsaktie bolag ingick i överlåtelsen men i väntan på Finansinspektionens godkännande redovisades innehavet bland andelar i dotterbolag Under 2017 godkände Finansinspektionen överlåtelsen och aktierna avyttrades till bokfört värde på 14 MSEK. TM6:1 Moderbolagets innehav av aktier i dotterbolag per den 31 december 2018 Företagsnamn Svenska dotterbolag: Organisationsnummer Säte Antal andelar Kapitalandel % Redovisat värde MSEK SCA Graphic Holding AB Sundsvall, Sverige SCA Skogsfastigheter AB Sundsvall, Sverige SCA Kraftfastigheter AB Sundsvall, Sverige Totalt redovisat värde dotterbolag

116 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / MODERBOLAGET M7. FORDRINGAR HOS OCH SKULDER TILL DOTTERBOLAG Fordringar hos och skulder till dotterbolag MSEK Omsättningstillgångar Räntebärande fordringar Övriga fordringar MBR Summa Kortfristiga skulder Räntebärande skulder Övriga skulder MBR Summa Räntebärande skulder Långfristiga räntebärande skulder MSEK Redovisat värde Verkligt värde Löptid > 1 år < 5 år Löptid > 5 år MBR Summa Kortfristiga räntebärande skulder MSEK Redovisat värde Verkligt värde Löptid < 1 år MBR Summa M8. ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR Övriga kortfristiga fordringar MSEK TM8:1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 3 Övriga fordringar MBR Summa TM8:1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter MSEK Övriga poster 20 3 Summa 20 3 M9. FINANSIELLA INSTRUMENT Finansiella poster MSEK Resultat från andelar i koncernbolag Utdelningar från dotterbolag Ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter, dotterbolag För mer information om upplåningsaktiviteter under året, se not E4. Finansiella instrument per kategori RP REDOVISNINGSPRINCIPER Finansiella tillgångar och skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde förutom för finansiella derivat, som redovisas till verkligt värde. Som en anpassning till IFRS 9 har moderbolaget från 1 januari 2018 bytt metod för värdering av finansiella derivat från anskaffningsvärde till verkligt värde. Effekten på resultaträkningen per den 31 december 2018 är en ökning av de finansiella posterna med 9 MSEK. I balansräkningen per den 31 december 2018 är ökningen på finansiella anläggningstillgångar 75 MSEK, på omsättningstillgångar 430 MSEK, på långfristiga skulder 75 MSEK, på övriga kortfristiga skulder 421 MSEK och på eget kapital 7 MSEK. Den totala ökningen är nettot av förändringen i resultaträkningen per den 31 december 2018 samt en justering av den ingående balansen från föregående räkenskapsår. Bytet av metod för värdering av finansiella derivat från anskaffningsvärde till verkligt värde har inneburit en justering av jämförelseåret. Bytet fick ingen väsentlig påverkan på resultaträkningen per den 31 december I balansräkningen per den 31 december 2017 ökade finansiella anläggningstillgångar med 46 MSEK, omsättningstillgångar ökade med 129 MSEK, långfristiga skulder ökade med 42 MSEK, kortfristiga skulder ökade med 124 MSEK, avsättningar ökade med 1 MSEK samt eget kapital ökade med 7 MSEK vilket motsvarar förändringen i resultaträkningen per den 31 december För information om klassificering och värderingsnivå se not E1. Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader, externa Räntekostnader, dotterbolag 2 1 Andra finansiella kostnader 1) MRR Summa ) I posten ingår valutakursdifferenser, vilka netto uppgår till 4 ( 4) MSEK. 116

117 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffnings värde MSEK Tillgångar Finansiella anläggningstillgångar Räntebärande fordringar Omsättningstillgångar Fordringar hos dotterbolag Övriga kortfristiga fordringar 1 2 MBR Kassa och bank Summa Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde MSEK Skulder Långfristiga skulder Räntebärande skulder Kortfristiga skulder Räntebärande skulder Skulder till dotterbolag Leverantörsskulder 1 5 Övriga kortfristiga skulder 2 3 Summa Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen MSEK Derivat Långfristiga finansiella tillgångar - 4 Derivat Kortfristiga finansiella tillgångar 9 8 Derivat Övriga långfristiga fordringar Derivat Övriga kortfristiga fordringar Summa Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen MSEK Derivat Kortfristiga finansiella skulder - 4 Derivat Övriga långfristiga skulder Derivat Övriga kortfristiga skulder Summa M10. ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder MSEK TM10:1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga rörelseskulder MBR Summa TM10:1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter MSEK Upplupna räntekostnader 3 3 Upplupna sociala kostnader 11 9 Upplupen semesterlöneskuld 1 1 Övriga skulder till personal Övriga poster Summa

118 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER / MODERBOLAGET M11. AKTIEKAPITAL Förändringen i eget kapital framgår av den finansiella rapport avseende Eget kapital som presenteras under moderbolagets räkningar. Aktiekapitalet och antalet aktier har från och med 1993 genom nyemissioner, konverteringar, split samt dödning av aktier i eget förvar förändrats enligt nedanstående: År Händelse Antal aktier 1993 Antal aktier den 1 januari Ökning av aktiekapital Inbetalt belopp MSEK 1993 Konvertering av förlagsbevis och nyteckningar genom optionsbevis ,3 119,1 Nyemission 1:10 emissionskurs 80 SEK , , Konvertering av förlagsbevis , Konvertering av förlagsbevis , Nyemission 1:6 emissionskurs 140 SEK , , Konvertering av förlagsbevis ,0 15, Nyemission, riktad ,0 18, Nyteckning genom optionsbevis IIB 513-0, Konvertering av förlagsbevis ,3 288,4 Nyteckning genom optionsbevis IIB ,0 434, Konvertering av förlagsbevis ,1 1, Split 3: Dödande av aktier i eget förvar Antal aktier den 31 december SCAs aktiekapital den 31 december 2018 M12. EVENTUALFÖRPLIKTELSER OCH STÄLLDA SÄKERHETER Eventualförpliktelser MSEK Borgensförbindelser för dotterbolag Övriga ansvarsförbindelser Summa Antal röster M13. FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Bokslut 2018 Vinstdisposition moderbolaget (SEK) Fritt eget kapital i moderbolaget är: Antal aktier Aktiekapital MSEK A-aktier B-aktier Summa Kvotvärde på moderbolagets aktier uppgår till 3,35 SEK. Balanserade vinstmedel Periodens resultat Summa Ställda säkerheter MSEK Företagsinteckningar Summa Styrelsen och verkställande direktören föreslår: att till aktieägarna utdelas 1,75 SEK per aktie samt att återstående belopp balanseras Summa Årsredovisningen fastställs av SCAs årsstämma och kommer att framläggas för beslut på årsstämman den 20 mars

119 HÅLLBARHETSFAKTA Hållbarhetsfakta 119

120 HÅLLBARHETSFAKTA SCAs hållbarhetsarbete är integrerat i koncernens verksamhet och affärsbeslut. SCAs hållbarhetsrapport för kalenderåret 2018 är en del av koncernens kombinerade årsredovisning. På följande sidor presenteras kompletterande hållbarhetsinformation exempelvis om koncernens arbete inom olika hållbarhetsområden, information om rapporten, intressentdialoger, väsentlighetsanalys, väsentliga områden, hållbarhetsmål, beräkningsmetoder samt flerårsöversikt av koncernens hållbarhetsdata. Värdeskapande Genom sin verksamhet bidrar SCA till värdeskapande för ett stort antal intressenter. Några exempel är: Klimatnytta genom växande skogar som binder koldioxid och produkter som ersätter fossilbaserade alternativ Aktieägarvärde för bolagets ägare Värdet på skogsmark genom en stabil avsättning till SCAs industrier Möjliggörare av ett cirkulärt samhälle genom tillgång till förnybara produkter och förnybar energi Arbetstillfällen i bolagets verksamhet och hos entreprenörer Affärsmöjligheter för leverantörer av varor och tjänster Rekreation och friluftsliv i bolagets skogar Livskraftiga lokalsamhällen och regional utveckling genom bolagets närvaro och verksamhet SCA hållbarhetsprofil SCAs hållbarhetsambition omfattar sociala, ekonomiska och miljörelaterade mål, vilka integreras i bolagets arbete och affärsutveckling. SCAs hållbarhetsprofil representerar bolagets verksamhet som helhet och är en viktig del av SCAs varumärke. Lönsam tillväxt är grunden för bolagets strategi och en del av hållbar utveckling. Långsiktig ekonomisk avkastning är en integrerad del av SCAs hållbarhetsprofil tillsammans med de övriga komponenterna Fossilfri värld, Värdefulla skogar, Effektiv resursanvändning, Ansvar för människa och samhälle samt Värdegrunden. Hållbarhetsmål Koncernens hållbarhetsmål redovisas i tabellen "Strategiska prioriteringar och hållbarhetsmål". Målen omfattar de tre dimensionerna social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. De koncerngemensamma målen kompletteras med mål på enhetsnivå baserade på de lokala behoven. Dessa baseras på enhetens analys så som miljöaspektvärdering, rekryterings behov och andra förbättrings- eller utvecklingsbehov. Ekonomiskt värdeskapande Cirkelns yta utgörs av SCAs intäkter, inklusive värdeförändringar av biologiska tillgångar, totalt MSEK (2017: MSEK) 61,1 % Betalningar till leverantörer inklusive andra skogsägare: MSEK ( MSEK) 14,2 % Löner, sociala avgifter och pensionsavsättningar till SCAs medarbetare: MSEK (2 763 MSEK) 5,8 % Utdelning till aktieägare, enligt styrelsens förslag: MSEK (1 054 MSEK) 0,1 % Ränta till långivare: 29 MSEK (93 MSEK) 1,5 % Inkomstskatter till samhället: 314 MSEK (544 MSEK) 17,3 % Kvar i SCA: MSEK (1 957 MSEK) En stor del av betalningarna till leverantörer har gått till leverantörer i SCAs närområde i norra Sverige. Detta gäller framför allt inköp av vedråvara och entreprenadtjänster. Av betalningarna till medarbetare avser MSEK (89 procent) medarbetare i Sverige, företrädesvis i norra Sverige. En betydande del av beloppet har gått vidare till kommuner och stat i Sverige genom inbetalda sociala avgifter, medarbetarnas inbetalningar av kommunal och statlig inkomstskatt samt genom konsumtion av varor och tjänster. Av beloppet redovisade inkomstskatter avser 95 procent Sverige. Huvuddelen, 319 MSEK, utgörs av så kallad aktuell skattekostnad och resterande 5 MSEK av uppskjuten skatteintäkt. Beloppet "kvar i SCA" utgörs av periodens resultat med återlagda avskrivningar och med avdrag för utdelning för år 2018 enligt styrelsens förslag. Ytterligare uppgifter om kostnadsstruktur återfinns i Förvaltningsberättelsen och om inkomstskatter i finansiell not B6. 120

121 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt 121

122 HÅLLBARHETSFAKTA Styrning och väsentlighet Hållbarhetsstyrning SCAs VD har det övergripande ansvaret för att styra SCAs verksamhet inom hållbarhetsområdet. All styrning inom SCA har ytterst till uppgift att säkra koncernens åtaganden gentemot sina intressenter. En beskrivning av styrning inom SCAkoncernen, inklusive hållbarhet, finns beskrivet i bolagsstyrnings rapporten. Hållbarhetsarbetet baseras på SCAs värdegrund och regleras genom koncernens policyer, där Uppförandekoden och hållbarhetspolicyn utgör grunden för hållbarhetsarbetet. Hållbarhetsarbetet leds av koncernens hållbarhetschef via SCAs Hållbarhetsråd och ett antal tvärfunktionella nätverk, exempelvis miljönätverk och arbetsmiljönätverk. Utifrån väsentlighetsanalys och strategiska prioriteringar formuleras koncernens hållbarhets mål. Dessa kompletteras på lokal nivå med de enhetsspecifika målen. Risker kopplade till hållbarhetsområdet inkluderas i koncernens totala riskhantering. En beskrivning av de viktigaste riskerna och hur de hanteras presenteras i Förvaltningsberättelsen. Vid produkt- och processutveckling tillämpas försiktighetsprincipen. Uppföljning av hållbarhetsarbetet Uppföljning och utvärdering av hållbarhetsarbetet följer SCAs rutiner för egenkontroll, internkontroll och revision, vilket beskrivs under internrevision i Bolagsstyrningsrapporten. Uppföljningen görs dels på enhetsnivå tillsammans med övrig måluppföljning dels aggregerat på koncernnivå. Utfall för de koncernövergripande målen följs upp av koncernens tvärfunktionella nätverk och av SCAs Hållbarhetsråd. Vid avvikelser används den koncerngemensamma avvikelserutinen och korrigerande åtgärder identifieras och vidtas. Externa initiativ, medlemskap i organisationer samt certifieringar SCA tar hänsyn och vill på olika sätt bidra till globala initiativ, som syftar till att uppnå en bättre värld. SCA är med i FNs Global Compact, ett initiativ med syfte att få företag att ta ansvar för FNs tio principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. SCA är även aktivt i ett antal internationella, nationella och regionala branschorganisationer. SCA vill främja aktivt och ansvarsfullt skogsbruk och är engagerad i de båda internationella systemen för certifiering av skog och skogsråvara, Forest Stewardship Council (FSC) samt Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC). SCA är representerat både på internationell och nationell nivå. SCA agerar även för att öka förståelsen för hur aktivt skogsbruk och ökad användning av skogsindustriprodukter bidrar till att motverka klimatförändringar. SCAs verksamheter är certifierade enligt ISO 14001, 50001, 9001 samt OHSAS 18001, enligt specifikation på sca.com. SCA vill bidra till omställningen till ett fossilfritt samhälle och är medlemmar i Fossilfritt Sverige. SCA deltar i Världsnaturfondens Environmental Paper Company Index och är en del av Världsnaturfondens nätverk för företag och organisationer, Global Forest and Trade Network (GFTN). Intressentdialog SCA för kontinuerligt dialoger med olika intressentgrupper för att identifiera områden som bör prioriteras och för att kontinuerligt förbättra bolagets värdeskapande. SCA identifierar sina primära intressenter utifrån deras intresse och potentiella påverkan på koncernen, samt deras väsentliga påverkan av koncernens verksamhet. Affärsenheterna har en nära dialog med sina kunder och följer upp kundnöjdheten genom undersökningar, personliga möten och utvärderingar gjorda av oberoende parter. SCA träffar regelbundet investerare och analytiker. Koncernen genomför medarbetarundersökningar och årliga mål- och utvecklingssamtal för sina medarbetare. SCA kommunicerar även med andra grupper och privatpersoner gällande viktiga frågor för såväl enskilda lokala samhällen som samhället i stort och regelbundet hålls möten med intresseorganisationer och personer som bor nära SCAs anläggningar. Dialogerna med intressenterna ger insikter om olika intressentgruppers förväntningar, bidrar till att utveckla långvariga relationer och kontinuerlig förbättring av koncernens verksamhet. Dialogerna ger också värdefull information när koncernen utvärderar sitt hållbarhetsarbete och prioriterar initiativ inom hållbarhetsområdet. I tabellen Intressentdialoger ges en överblick över de primära intressentgrupperna och en sammanfattning av de dialoger som genomförts under året. 122

123 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Intressentdialoger Intressentgrupp Hur vi för dialog Huvudsakliga områden Hur vi arbetar med frågorna Kunder och konsumenter Kundbesök, intervjuer, deltagande i kundevent och konferenser, mässor, utskick, hemsida, sociala medier Miljöpåverkan, miljömärkning, fiber inköp, skogsbruk, mänskliga rättigheter, hälsa och säkerhet, kundnytta, resurs effektivitet, innovation, produktsäkerhet Kundundersökningar Besök av kunder för att visa bolagets värdekedja Dialog och fältbesök för att visa ansvarsfullt skogbruk Utbildning i Uppförandekod och antikorruption, SCAs Leverantörsstandard, klimatavtryck, FSC- och PEFC-certifiering, produktsäkerhet Livscykelanalys av produkter Utveckling av nya produkter tillsammans med kunder Besök hos kund av teknisk expertis Kunder som genomför revisioner av vår verksamhet Deltagande i mässor på nationell och internationell nivå Medarbetare Mål- och utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar, samverkansmöten, webbenkäter, intranät, interna utbildningar, ledarträffar Kultur på arbetsplatsen, hälsa och säkerhet, kompetensutveckling, rekrytering och successionsplanering, ersättningar, jämställdhet, affärsetik, arbetsförhållanden, resurseffektivitet, miljöpåverkan, produktutveckling Utbildning i Uppförandekoden, introduktionsutbildning för nyanställda, kompetenshöjande insatser, jämställdhetsutbildning. Early career program Program ZERO för utveckling av hälso- och säkerhetskulturen, OHSAS certifiering Medarbetarundersökning, likabehandlingsplaner, utbildning i förändringsledarskap Facklig samverkan, exempelvis affärsrådsmöten, samverkansmöten och skyddskommittémöten Investerare och ägare Leverantörer Privata skogsägare Investerarträffar till exem pel i samband med kvartalsredovisningar, kapitalmarknadsdagar, årsstämma, intervjuer, hemsida Uppföljningsmöten, offertförfrågningar och upphandlingar, intervjuer, hemsida Skogsägarträffar, personliga möten, kundtidning, hemsida, sociala medier Utdelningsmål, finansiella mål, tillväxtområden, skogsvärdering, riskhantering, hälsa och säkerhet, etik, mänskliga rättigheter, klimat påverkan, resurseffektivitet Leverantörskontroller, affärsetik, mänskliga rättigheter, hälsa och säkerhet, energiförbrukning, resurseffektivitet, klimatpåverkan Skötselmetoder, skogsbruksplaner, äganderätt, skogscertifiering, naturhänsyn Årsstämma 23 mars 2018 Investerar- och analytikermöten, Kapitalmarknadsdag 22 maj 2018 Roadshows i samband med kvartalsbokslut Riskhantering som del av förvaltningsberättelsen i årsredovisningen Revidering av SCAs Leverantörsstandard (SCA Supplier Standard) Leverantörsbedömningar och uppföljningsmöten Process för riskbedömning Affärskontakter löpande under året Nöjdkundintervjuer med privata skogsägare Genomfört ett antal skogsägarträffar Vidareutvecklat Skogsvinge TM för bättre markägarfunktioner Samarbete med Skogscertifiering Prosilva AB angående gruppcertifikat för skogsägare Intresseorganisationer Möten i specifika frågor, intervjuer, hemsida Skogsskötsel, biologisk mångfald, klimat- och miljöfrågor, resurseffektivitet, grön energi, mänskliga rättigheter, jakt, rennäring Intressentdialoger, medlemskap och engagemang i organisationer som Skogsindustrierna, Confederation of European Paper Industries (CEPI), FSC och PEFC Deltagande i revidering av den svenska FSC-standarden Fältbesök i bolagets skogar Samhälle Dialogmöten, lokala evenemang, samrådsmöten, intervjuer, hemsida Hälsa och säkerhet, miljöfrågor, lokala frågor, förnybar energi, rennäring, arbetsmarknad, utbildning, samhällsengagemang, mångfaldsfrågor, mänskliga rättigheter Public affairs, dialoger med lagstiftare, myndigheter, opinions bildare och lokalsamhällen, samråd runt investeringar, tillståndsärenden och andra lokala frågor Deltagande i Handelskammaren och Skogen i skolan. Styrelse representation i Mittuniversitetet och Sundvall- Timrå flygplats Samrådsmöten med lokala samebyar Rundabordssamtal i olika frågor 123

124 HÅLLBARHETSFAKTA Väsentlighetsanalys Väsentlighetsanalysen baseras på intressentdialoger, omvärldstrender och bolagets strategiska prioriteringar. Analysen ligger till grund för SCAs strategiska inriktning och prioritering av hållbarhetsarbetet. SCA genomför väsentlighetsanalyser vartannat år. Den senaste genomfördes 2017 och slutsatserna från denna har inte ändrats under Djupintervjuer genomfördes med grupperna investerare och ägare, analytiker, kund/konsument, leverantörer, intresseorganisationer och samhälle. SCAs medarbetare fick möjlighet att delta genom en webbenkät. Totalt deltog drygt 370 intressenter. Varje intressent genomförde en prioritering av ett antal väsentliga hållbarhetsområden som identifierats av SCA baserat på Global Reporting Initiative (GRI), FNs 17 globala mål för hållbar utveckling, FNs Global Compact, SCAs Uppförandekod samt globala trender. Hälsa och säkerhet, ansvarsfullt skogsbruk, produkter med låg klimatpåverkan samt etik och värdegrund var de områden som intressentgrupperna prioriterade högst. SCAs ledning genomförde också en enkätundersökning där de fick prioritera de identifierade hållbarhetsområdena. Det samman vägda resultatet av intressenternas och ledningens prioriteringar ligger till grund för väsentlighetsanalysen. I illustrationen Väsentlighetsanalys redovisas resultatet av de områden som har högst betydelse för SCAs affärer och värdegrundsarbete utifrån genomförd analys. Väsentlighetsanalys Information om hållbarhetsredovisningen Om hållbarhetsredovisningen SCA publicerar en hållbarhetsredovisning per år. Den senaste redovisningen publicerades i mars I juni 2017 delades hygienverksamheten ut i form av det noterade bolaget Essity. Jämförande data från 2016 och bakåt i denna redovisning kommer från affärsenheten SCA Forest Products i dåvarande SCA, vilket i stort motsvarar dagens SCA-koncern. Hållbarhetsarbetet är integrerat i koncernens verksamhet och hållbarhetsrapporten enligt årsredovisningslagen utgör en del av SCAs årsredovisning för De områden som omfattas av lagkraven har tydliggjorts i förvaltningsberättelsen. Hållbarhetsrapporten har överlämnats till extern revisor tillsammans med årsredovisningen, se revisors rapport. SCAs hållbarhetsredovisning 2018 är upprättad i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI) Standards, nivå Core. Hållbarhetsinformationen i årsredovisningen har översiktligt granskats av externa revisorer, se revisors rapport. Hållbarhetsredovisningen innehåller även information om hur SCA arbetar med FNs Global Compacts tio principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. De hållbarhetsområden som har störst betydelse för SCA som bolag utifrån genomförd intressentdialog och väsentlighetsanalys Ursprungsbefolkning Antikorruption Integration Mänskliga rättigheter Avfall Skogen som rekreation Skatt Samhällsengagemang Gröna transporter Förnybar energi Utsläpp Energiförbrukning Leverantörskontroll Jämställdhet Vatten Hälsa & säkerhet Ansvarsfullt skogsbruk Produkter med låg klimatpåverkan Etik & värdegrund Resurseffektivitet Biologisk mångfald Koldioxidutsläpp Prioriterat Mycket prioriterat 124

125 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Redovisningens avgränsningar Hållbarhetsredovisningen omfattar SCA-koncernen, inklusive helägda dotterbolag samt dotterbolag där SCA äger minst 50 procent i bolaget, se not F1 under Finansiella noter. Om bolaget ägs till 50 procent eller mer ingår hela bolaget i redovisningen. Miljödata och resursanvändning anges för de tillverkande enheterna, det vill säga för massa- och pappersbruk samt för sågverk, byggmaterial- och pelletstillverkning. Sociala data anges för hela koncernen och avser egna anställda om inget annat anges. Då rapporten är framtagen i enlighet med GRI Standards har principen om väsentlighet haft stor betydelse. Det betyder att rapportens innehåll bestäms av de frågor som är mest väsentliga för SCA och dess intressenter samt att det ska ge en komplett bild av verksamheten. De väsentliga områdena, se avsnittet Väsentlighetsanalys, har matchats med relevanta GRI-indikatorer. Datainsamling Data som förekommer i rapporten samlas in med hjälp av olika system, främst koncernens redovisningssystem, miljö- och resursledningssystemet RMS, skogliga planeringssystem, SCAs HR-system och Afas Informationssystem om Arbetsmiljö (IA-systemen). Då det kan krävas antaganden och omräkningsfaktorer för vissa beräkningar medför detta en osäkerhetskälla. SCA arbetar för att ha så säkra data som möjligt. RMS-systemet beskriver hur bolaget använder energi, vatten, transporter och råvaror samt genererar avfall och utsläpp. RMS-data används för intern styrning, uppföljning och analys, livscykelberäkningar och externa jämförelser. RMS-data rapporteras in på enhetsnivå utifrån direkta mätningar och inventeringar. Energiförbrukningen tas fram på olika sätt, exempelvis genom direkta mätningar av förbrukningen eller beräkningar utifrån bränsleförbrukningen. De omvandlingsfaktorer som används erhålls från leverantörer eller hämtas från litteraturdata. För majoriteten av koldioxidutsläppsberäkningarna använder SCA den globala standarden Greenhouse Gas Protocol för att mäta, hantera och rapportera koldioxiddata. För övrig miljödata använder SCA också erkända standarder för mätningar och beräkningar såsom Svensk Standard, Svenska Naturvårdsverket och IEAs faktorer. Klimateffekt anges i årsredovisningen som CO 2 och avser CO 2 ekv om inget annat anges. Utsläppen från transporter beräknas baserat på det totala utförda transportarbetet per transportsätt för färdigprodukter, råvaror och insatsvaror. Emissionerna beräknas genom att transportarbetet per transportsätt (uttryckt i tonkilometer) multipliceras med typiska emissionsfaktorer för de olika transportsätten. De använda emissionsfaktorerna baseras på data från NTM, Network for Transport Measures ( För transporter med SCAs RoRo- och containerfartyg används faktisk bränsleförbrukning och lastutnyttjande. Personalrelaterad data kommer främst från SCAs HR-system. Kompletterande kvalitativa data samlas in i SCAs databas för hållbarhetsdata. Arbetsrelaterade skador och tillbud rapporteras och följs upp med hjälp av IA-systemet på varje enhet inom koncernen. Rapporteringen omfattar även entreprenörer som utför arbete inom SCAs anläggningsområden. Systemet används även för förebyggande rapportering av riskobservationer. Statistiken aggregeras till koncernnivå. I de fall förändringar skett i jämförelse med tidigare år, kommenteras det i direkt anslutning till diagram eller tabell. 125

126 HÅLLBARHETSFAKTA Strategiska prioriteringar och hållbarhetsmål Strategisk prioritering Varför väsentligt Påverkan i värdekedjan Styrning Väsentliga risker 1) SCAs väsentlighetsanalys Lönsam tillväxt Långsiktig överlevnad bygger på uthållig och lönsam tillväxt som skapar värden för kunder, ägare, medarbetare och de samhällen bolaget verkar i. Ägare, samhälle, medarbetare, leverantörer Ekonomistyrning Finanspolicy Affärsutvecklingsplaner Finansiella risker Efterfrågan och marknadspris Enligt bolagets strategi Fossilfri värld SCA producerar och säljer förnybara produkter som kan ersätta fossilbaserade alternativ och därigenom bidra till att minska den globala uppvärmningen. SCA bidrar även till klimatnytta genom nettotillväxten i bolagets skogar, som absorberar koldioxid från atmosfären, och genom att kontinuerligt arbeta med att minska utsläppen av växthusgaser från den egna värdekedjan. Tillväxt i skogen, egna anläggningar, leverantörer, transporter, kunder Hållbarhetspolicy SCAs Miljönätverk Affärsutvecklingsplaner Politiska beslut Produkter med låg klimatpåverkan Koldioxidutsläpp Förnybar energi Värdefulla skogar Skog är en viktig del i jordens ekosystem. SCA bedriver ett ansvarsfullt skogsbruk för att gynna den biologiska mångfalden samtidigt som aktivt brukande av skogen skapar värden för våra kunder, för koncernen och säkrar framtida tillgång på skogsråvara. Egen skog, privata skogsägare, lokalsamhällen, kunder Skogsskötselhandboken Kvalitetshandböcker för skogliga åtgärder, vägbyggnation och transporter Risker i skogsbeståndet Ansvarsfullt skogsbruk Biologisk mångfald Leverantörskontroll Effektiv resursanvändning SCA arbetar ständigt med att öka resurseffektiviteten, vilket bidrar till högre lönsamhet samtidigt som vi hushållar med jordens resurser och minskar påverkan på miljön. Egen verksamhet, optimering av värdekedja, kunder Hållbarhetspolicy SCAs Miljönätverk ESAVE-programmet SCAs Innovationsnätverk Miljöpåverkan Produkter med låg klimatpåverkan Resurseffektivitet Utsläpp Ansvar för människa och samhälle De anställda är bolagets viktigaste resurs. SCA säkrar den framtida kompetensförsörjningen genom att vara en inkluderande och attraktiv arbetsgivare som sätter hälsa och säkerhet först. Genom verksamheten skapas arbets tillfällen, både direkt och indirekt, och SCA utvecklas tillsammans med de samhällen där företaget bedriver verksamhet. Medarbetare (befintliga och potentiella), lokalsamhällen Hållbarhetspolicy Hälso-och säkerhetspolicy HR-policy Styrgrupp ZERO SCAs Arbetsmiljönätverk Risker relaterade till personal Risker i produktionsanläggningar Hälsa och säkerhet Mångfald Samhällsengagemang Värdegrund För att vara ett trovärdigt och transparent företag baseras SCAs verksamhet på en gemensam värdegrund som beskrivs i Uppförandekoden som alla anställda ska leva upp till. Den ska genomsyra företagets affärsrelationer och hur intressenter bemöts. SCA strävar efter en hållbar leverantörskedja med leverantörer som delar bolagets värderingar. Medarbetare, leverantörer, kunder, samhälle Uppförandekod SCAs Leverantörsstandard SCAs Compliance råd Affärsetik Leverantörer Etik och värdegrund Mänskliga rättigheter Leverantörskontroll 1) Se avsnitt Risker och riskhantering. 2) Enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) och FN Global Compact 3) Summan av frivilliga avsättningar (FA) och lämnad naturhänsyn vid föryngringsavverkning 126

127 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt GRIindikator Hållbarhetsområde 2) Hållbarhetsmål KPI 2018 Utfall Hållbar utveckling genom ansvarsfullt, uthålligt och framgångsrikt företagande EBITDA-marginal EBITDA-utveckling Avkastning på sysselsatt kapital (industri) 28,0 % 44 % relativt ,4 % Miljö Vår värdekedja ska vara fossilfri Våra skogar ska motverka klimatförändring genom att växande träd binder koldioxid och våra produkter genom att de ersätter fossilbaserade alternativ Vi ska öka vindkraftsproduktionen på SCAs mark till 5 TWh 2020 Total klimatnytta Nettotillväxt i skogen Substitutionseffekt (Produkternas bidrag) Utsläpp av CO 2ekv omfattande scope 1, 2 och 3 Produktion av vindkraftsel på SCA-mark 8 miljoner ton CO 2 3 miljoner m 3 sk 5 miljoner ton CO 2 0,9 miljoner ton CO 2 2,6 TWh Miljö Våra skogar ska vara minst lika rika på biologisk mångfald, naturupplevelser och råvara i framtiden som idag Virkesförråd i egen skog Areal som undantas för naturhänsyn 3) 235 miljoner m 3 sk 20 % av produktiv skogsmark (se sid 134) All vedråvara i våra produkter ska vara FSC-,PEFC-certifierade eller uppfylla FSCs standard för kontrollerat virke, FSC CW Miljö Maximera råvaruutnyttjandet och värdeskapandet från råvaran Den specifika energiförbrukningen ska minska med 20 procent från 2010 till 2020 De specifika utsläppen av suspenderade ämnen och fosfor till vatten ska minska med 10 procent från 2014 till 2020 Vedråvara i SCAs produkter som uppfyller FSC, PEFC eller FSC CW Förädlingsvärde (omsättning per förbrukad mängd vedråvara) Energibesparing Utsläpp till vatten av suspenderade ämnen och fosfor 100 % SEK/m 3 vedråvara 10 % lägre specifik energiförbrukning jämfört med Förändrad produktportfölj och investeringsprojekt påverkar utfallet Utsläpp av suspenderade ämnen har minskat med 12 % och fosfor har minskat med 21 % relativt basåret Sociala förhållanden och personal Arbetsvillkor Vi har en nollvision för arbetsplatsolyckor Vi ska vara en en attraktiv och inkluderande arbetsgivare där mångfald är en del av kulturen Arbetsplatsolyckor, LTA-frekvens Engagemangsindex från medarbetarundersökning Andel kvinnor i koncernen Antal anställda 9,1 olyckor med frånvaro per miljon arbetade timmar Index = % (medelantal under året) Mänskliga rättigheter Anti-korruption Vi ska efterleva SCAs Uppförandekod och samtliga anställda ska genomgå regelbunden utbildning i koden Våra inköp ska komma från leverantörer som uppfyller SCAs Leverantörs standard Andel anställda som är utbildade i Uppförandekoden Andel av avtalsleverantörer som godkänt SCAs Leverantörsstandard 90 % 94 % 127

128 HÅLLBARHETSFAKTA Etik och värdegrund Värdegrund SCA har en värdebaserad kultur som genomsyrar det sätt företaget bemöter människor, gör affärer och bedriver verksamhet genom hela värdekedjan. SCA ska vara ett företag att lita på med hög integritet både hos anställda och hos leverantörer. Värdegrunden utgörs av bolagets syfte och kärnvärden och beskrivs i SCAs Uppförandekod. Uppförandekod SCAs Uppförandekod är ett ramverk för hur koncernens kärnvärden ansvar, högklassighet och respekt omsätts i praktisk handling och ska säkerställa att SCAs medarbetare lever upp till koncernens kärnvärden och inte medverkar i oetiska affärer. SCA har nolltolerans för kränkande särbehandling såsom diskriminering och sexuella trakasserier. Uppförandekoden är koncernens främsta styrdokument inom hållbarhet och utgör tillsammans med SCAs hållbarhetspolicy grunden för koncernens hållbarhetsarbete. Koden, som antas av styrelsen, beskriver de riktlinjer inom affärsetik (inklusive anti korruption), hälsa och säkerhet, relationen till medarbetarna, respekt för mänskliga rättigheter, miljö och samhälle som varje medarbetare ska följa. Uppförandekoden antogs 2004 och baseras på FNs deklaration om mänskliga rättigheter, internationella arbetsorganisationen ILOs kärnkonventioner, OECDs riktlinjer för multinationella företag och FNs Global Compacts tio principer. Det går att läsa mer om SCAs Uppförandekod på sca.com. Alla koncernens medarbetare omfattas av Uppförandekoden och genomgår regelbunden utbildning i koden. Den gäller för alla marknader där SCA har verksamhet. Alla nya medarbetare utbildas i koden som en del av introduktionen. Vart tredje år genomgår samtliga medarbetare en repetitionsutbildning. Andelen medarbetare som utbildats i Uppförandekoden uppgick till cirka 90 procent vid utgången av Mänskliga rättigheter och allas lika värde Mänskliga rättigheter är en viktig del i SCAs Uppförandekod, som ligger till grund för koncernens företagskultur och affärsrelationer. SCA tolererar inte barnarbete eller någon form av tvångsarbete i sina anläggningar eller i verksamheter som drivs av våra affärspartners. SCA följer strikt gällande nationell och internationell lagstiftning om minimiålder på alla platser där bolaget bedriver verksamhet. SCA värnar rättvisa arbetsvillkor, hälsa och säkerhet, medarbetarnas fackliga rättigheter och rätt till kollektiva förhandlingar. Alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna tas på stort allvar och hanteras på samma sätt som andra misstänkta fall av överträdelse mot SCAs Uppförandekod. SCA har varit medlemmar i FNs Global Compact sedan Risker kopplade till mänskliga rättigheter har främst identifierats kopplade till affärsrelationer, arbetsmiljö och brukande av mark, se vidare under risker i Förvaltningsberättelsen. Antikorruption Arbetet mot korruption är en del av SCAs Uppförandekod. SCA bedriver all verksamhet i enlighet med gällande lagar och regler, och all korrupt verksamhet är strikt förbjuden. SCAs instruktion för antikorruption fastställer regler för att förhindra korruption i hela koncernens verksamhet oavsett land. Koncernen tolererar inte någon form av korruption eller mutor. Alla SCAs medarbetare utbildas i koncernens Uppförandekod där affärsetik är en del. De medarbetare som har ledande och/ eller externa kontakter får utökad utbildning i antikorruption. Målgruppen är cirka medarbetare. Ledningsgrupper och andra berörda personer får även utbildning i dessa frågor i samband med miniseminarier. Motverka kartellbildningar SCA arbetar för att följa konkurrenslagstiftningen och motverka kartellbildning, prissamarbeten, uppdelning av kunder eller geografiska marknader, otillbörligt samarbete vid budgivning eller missbruk av en dominerande ställning. Affärsetik SCA bygger sin affärsverksamhet på ärlighet, integritet och ansvarsfullt företagande. Tillämpliga lagar, föreskrifter och SCAs policyer med tillhörande instruktioner ska följas. Mutor och varje annan form av korrupt verksamhet är strängt förbjuden. Varken SCA eller någon som agerar för SCAs räkning får bevilja, erbjuda eller främja betalningar, gåvor eller andra förmåner som kan påverka eller kan uppfattas påverka objektiviteten av ett affärsbeslut eller myndighetsbeslut. All finansiell information måste redovisas korrekt enligt SCAs principer och inte vara missledande. 128

129 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt SCA har ett program för att öka medarbetarnas kunskap om konkurrenslagstiftning. Målgruppen för programmet är medarbetare som har marknadsrelaterad kontakt med konkurrenter och omfattar cirka 270 medarbetare. Dessutom genomförs löpande seminarier med denna målgrupp där även antikorruptions uppdatering ingår. Under 2018 har cirka 120 personer deltagit i seminarierna. Visselblåsarsystem Varje medarbetare har möjlighet att anmäla misstänkta överträdelser av Uppförandekoden. Rapportering kan ske till närmaste chef, HR-chef, bolagsjurist eller fackliga företrädare. Det finns även en visselblåsarfunktion som är tillgänglig via sca.com och som är öppen även för personer som inte arbetar inom SCA. Anmälan, som kan lämnas anonymt, behandlas konfidentiellt, skyndsamt och professionellt av särskilt utsedda granskare med beaktande av gällande personuppgiftslagstiftning. Anmälningar som omfattas av visselblåsarsystemet och övriga misstankar om överträdelse av Uppförandekoden hanteras enligt SCAs rutiner. Även om ingen överträdelse kan bevisas, kan förebyggande åtgärder vidtas. Omfattning, utfall och åtgärder av rapporterade ärenden följs upp av SCAs Compliance- råd som leds av koncernens hållbarhetschef. Efterlevnad av Uppförandekod och lagstiftning (rapporterade fall inom SCA under 2018) SCA har etablerat ett antal metoder för att säkerställa efterlevnad av gällande lagstiftning och bolagets Upp förande kod. Dessa innefattar bland annat due diligence i samband med förvärv, riskutvärdering, platsrevisioner av SCAs enheter och aktiviter inom bolagets internkontroll. Uppförandekod Under 2018 rapporterades och utreddes 8 (9) fall av potentiella överträdelser av Uppförandekoden, vilka avsåg misstankar om stöld/bedrägeri, brister kring hälsa och säkerhet samt händelser kopplade till beteenden och bemötanden. Vid årets utgång fanns inga pågående utredningar. Under året rapporterades 0 (0) fall av brott mot antikorruptionseller konkurrenslagstiftning. Det finns inga pågående ärenden från tidigare år. Arbetsmiljö Allvarliga arbetsolycksfall och arbetsmiljöincidenter rapporteras till berörd myndighet i enlighet med gällande lagar. I de fall myndigheten bedömer att fel har begåtts, kan ärendet gå vidare till åklagare för prövning. Under 2018 har 0 (0) händelser medfört att åklagare väckt åtal eller utfärdat strafföreläggande. Från tidigare år har en händelse lett till strafföreläggande och företagsbot under Alla medarbetare uppmuntras och har möjlighet att rapportera incidenter och riskobservationer som skulle kunna medföra arbetsmiljörisker. Dessa används som en del i arbetet med ständiga förbättringar. Miljömässiga synpunkter från närboende och myndigheter Det är viktigt att föra en aktiv dialog med de samhällen som kan påverkas av SCAs verksamheter. Detta är en del av koncernens intressentdialog och omfattar hela koncernens verksamhet, se avsnitt Intressentdialog. Dialogen kan exempelvis föras genom offentliga möten eller utifrån inkomna synpunkter. Alla miljömässiga synpunkter utreds enligt SCAs rutin och åtgärdas om möjligt registrerades 124 (150) synpunkter. Synpunkterna handlar oftast om buller, lukt, utsläpp till omgivningen eller vår skogliga verksamhet. Medarbetarna har också möjlighet att rapportera incidenter som skulle kunna medföra miljökonsekvenser. Dessa används som en del i arbetet med ständiga förbättringar. SCAs verksamheter är tillståndsgivna av myndigheter. Dessa tillstånd är förknippade med ett antal miljövillkor som enligt lag måste efterlevas. Vid överskridanden informeras myndigheterna. Korrigerande åtgärder vidtas dels akut dels på längre sikt för att minska miljöpåverkan. Under 2018 har 27 (13) miljöärenden hanterats av myndigheterna, varav majoriteten är relaterade till utbyggnaden av Östrands massafabrik. Inget ärende har lett till påföljd under

130 HÅLLBARHETSFAKTA Hållbar leverantörskedja SCA vill säkerställa att kunder och konsumenter får säkra varor och tjänster med hög kvalitet som tillverkas och levereras med respekt för människa och miljö. Potentiella affärspartners utvärderas innan ett samarbete inleds. Utvärderingen omfattar både affärsmässiga frågor samt frågor om befintliga policyer och processer gällande till exempel arbetsmiljö och affärsetik. För att säkerställa att SCAs leverantörer delar bolagets värde - grund, har SCA formulerat en leverantörsstandard som leverantörerna ska uppfylla. SCAs Leverantörsstandard baseras på koncernens Uppförandekod, se sca.com, de mänskliga rättigheterna och internationella standarder. Under 2018 har en revidering av SCAs Leverantörsstandard och inköpsprocess genomförts. En översyn av riskbedömning och granskningsförfarandet av hur leverantörerna uppfyller standarden pågår. För entreprenörer av avverknings- och skogsvårdstjänster finns en väl inarbetad rutin för leverantörskontroll och uppföljning i fält. SCA har avtal med ett stort antal leverantörer. För virkesförsörjningen från privata skogsägare har SCA byggt upp en inköpsorganisation med ett åttiotal virkesköpare, fördelade på lokalkontor i hela regionen. Genom denna organisation har SCA affärsrelationer med cirka privata skogsägare. Virkesinköp från andra skogsbolag och större skogsägarföreningar sköts av en central inköpsfunktion, som även hanterar eventuell import av virke. Ett hundratal entreprenörer svarar för huvuddelen av avverkningen, cirka 100 för transporterna av virke till SCAs industrier och cirka 110 för skogsvårdsåtgärder. För de flesta viktiga insatsvaror och tjänster finns ett flertal leverantörer att tillgå på marknaden. Detta gäller också i de flesta fall leverantörer till underhåll samt ny- och ombyggnad av industrianläggningarna. SCAs process för en hållbar leverantörsskedja Det är viktigt att bolagets leverantörer delar våra värderingar. Genom återkommande risk- och förbättringsgenomgångar kan vi utvecklas tillsammans. Godkänd leverantör Avtal där SCAs Leverantörsstandard godkänts av leverantören Uppdaterad riskbedömning av leverantörer Revision av utvalda leverantörer Korrigering av funna avvikelser Ja Nej Utvärdering av utförda revisioner Samarbetet med leverantören avslutas om avvikelserna är allvarliga 130

131 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Medarbetare och samhälle SCA arbetar för att vara en säker och inkluderande arbetsgivare där medarbetarna når sin fulla potential i en arbetsmiljö som präglas av respekt för varandra, samhället och naturen. SCA ska vara ett ansvarsfullt bolag som deltar i samhällsutvecklingen och visar omsorg om människa och samhälle. Hälsosam och säker arbetsmiljö SCAs viktigaste mål är att alla medarbetare och alla som vistas på företagets anläggningar ska komma hem friska och oskadda efter arbetet. Koncernen har en nollvision för arbetsplatsolyckor. SCAs hälso- och säkerhetspolicy beskriver koncernens hälsooch säkerhetskultur. Arbetsmiljöarbetet på SCAs större enheter är certifierat enligt OHSAS SCA arbetar förebyggande med att identifiera och åtgärda brister och risker, rapportering och analys av inträffade händelser för att identifiera bakomliggande orsaker samt åtgärder för att förhindra liknande händelser i framtiden. Lärdomar från inträffade händelser delas med övriga enheter inom koncernen. Varje medarbetare har rätt att avbryta ett arbete om situationen upplevs osäker. På varje enhet finns en tydlig skyddsorganisation, lokala mål och handlingsplaner. SCA driver program ZERO för att utveckla den gemensamma hälso- och säkerhetskulturen, genom ett utvecklat ledarskap, förändrade beteenden och att uppmuntra alla medarbetare att engagera sig och delta i hälso- och säkerhetsarbetet. Programmet omfattar även gemensamma rutiner och en enhetlig struktur för systematisk uppföljning, utvärdering och rapportering. SCA genomför utbildningsinsatser kring hälsa och säkerhet. Under 2018 har ett 50-tal av koncernens ledare utbildats i förändringsledarskap i syfte att coacha och uppmuntra säkra beteenden. Cirka 200 ledare, skyddsombud och andra som Värdeskapande för människor Hälsa och säkerhet har högsta prioritet och SCA har en nollvision för arbetsplatsolyckor. Arbetsolycksfallsfrekvensen (FR) mätt som antal arbetsolyckor med frånvaro per miljon arbetade timmar har förbättrats med 8% jämfört med En viktig del i det förebyggande arbetet är observationer av potentiella risker och säkra/osäkra beteenden. Antalet observationer har ökat markant med nästan observationer till , vilket motsvarar cirka 3 observationer per anställd. Arbetsolycksfallsfrekvens (FR) Förebyggande rapportering (observationer) Säkerhetsobservationer (BBS) Riskobservationer Åldersstruktur totalt för koncernen < 21 år 0 % år 14 % år 19 % år 26 % år 32 % > 60 år 9 % Åldersstrukturen har inte förändrats i någon större utsträckning jämfört med Under året har drygt 270 personer anställts. SCA arbetar för att öka mångfald och inkludering. Exempel på aktiviteter: Mål för rekrytering av sommarvikarier (50% kvinnor) Utformning av rekryteringsannonser Deltagande i forskningsprojekt tillsammans med Mittuniversitetet och Vinnova Stöd till projektet FLIT, Flickor i teknik Likabehandlingsplaner med konkreta aktiviteter på enhetsnivå Fördelning kvinnor och män totalt i koncernen Kvinnor 19 % Män 81 % Fördelning kvinnor och män för chefer i ledande position totalt i koncernen Kvinnor 21 % Män 79 % Andelen kvinnor totalt i koncernen uppgår till 19 procent, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med Andel kvinnor bland chefer i ledande position utgör 21 procent och har ökat med en procentenhet jämfört med Ledande position avser medlemmar i ledningsgrupper. 131

132 HÅLLBARHETSFAKTA jobbar med att förbättra arbetsmiljön har utbildats i BAM Bättre arbetsmiljö och närmare 400 medarbetare har utbildats i beteendebaserad säkerhet, ett metodiskt och enkelt sätt att uppmärksamma varandra att arbeta säkert. Det finns även lokala initiativ som främjar ett hälsosamt liv och en säker arbetsmiljö. Alla SCAs medarbetare har tillgång till företagshälsovård som bedriver arbetsrelaterad hälsovård och proaktivt arbete av hälsa och välbefinnande. Företagshälsovården arbetar under sekretess och genomför även slumpvisa drogtester. SCAs företagshälsovård har arrangerat ett antal förebyggande stresshanteringskurser med syfte att ge deltagarna fördjupad kunskap inom bland annat stresshantering, sömn, självkänsla, kost och motion samt balans i livet. Under 2018 inträffade 60 (65) arbetsplatsolyckor, som med förde frånvaro, vilket är en minskning med 8 procent jämfört med föregående år. Den vanligaste olycksfallsorsaken, som också medförde längst frånvaro, utgjordes av kläm-, snubbel- och fallolyckor. Antalet frånvarodagar på grund av arbetsplatsolyckor har ökat från 10 till 17 dagar per olycka under Ett fåtal olyckor har medfört längre frånvaro, men de flesta olyckor ger mindre än en veckas frånvaro. Antalet riskobservationer har mer än fördubblats sedan program ZERO startade. Under 2018 rapporterades risk- och beteendeobservationer. Medarbetarrelationer Medarbetarna har representanter i styrelsen och i olika samverkansgrupper för att tillsammans med bolaget förbättra och utveckla verksamheten. Vid större förändringar genomförs konsekvensbedömningar. Medarbetarundersökning, där alla anställda har möjlighet att delta, genomförs regelbundet. Baserat på resultatet tas handlingsplaner fram för att utveckla SCA. Vid årets undersökning svarade drygt 90 procent. Resultatet visade på bra lagarbete och engagemang samt en positiv utveckling gällande ledarskap och arbetsmiljö. I Sverige omfattas alla anställda, förutom koncernledningen, av kollektivavtal. För hela koncernen är andelen 89 procent. Medarbetarskap och ledarskap SCA strävar efter att ge varje medarbetare möjlighet att utveckla sin fulla potential och kunna verka i en omgivning av respekt och tillit. Alla medarbetare erbjuds årliga mål- och utvecklingssamtal för att följa upp prestation och trivsel, definiera utvecklingsområden och personliga mål. Alla nyanställda erbjuds en introduktionsutbildning och har en individuell introduktionsplan Alla chefer genomgår en dags introduktion till SCAs ledarskapsplattform som även omfattar SCAs strategi och bolagets förväntningar på sina ledare. 37 nya chefer genomförde denna utbildning under Dessutom genomförs ett antal ledarutbildningar såsom grundläggande ledarskap och förändringsledarskap. Mångfald och inkluderande kultur SCA värnar alla människors lika värde och respekt för varandra. Det främjar samarbeten och gör att vi utvecklas, som människor och som bolag. Principerna för bolagets arbete inom området beskrivs i SCAs HR-policy och rutin för kränkande särbehandling. Likabehandlingsplaner med konkreta aktiviteter på enhetsnivå upprättas och följs upp årligen. För att öka mångfalden arbetar bolaget exempelvis med att bredda rekryteringsbasen genom förändringar i utformingen av rekryteringsannonser, en koncerngemensam rekryteringsfunktion samt samverkan med utbildningssystemet. Under 2018 har affärsområde Skog genomfört ett stort jämställdhets arbete som bland annat omfattat utbildning av ledningen och medarbetare samt möten med studenter på de skogliga högskoleutbildningarna. Sågverken har haft som mål att rekrytera lika många kvinnliga som manliga semestervikarier, vilket några enheter lyckats med. Kompetensförsörjning och utbildning Utbildningsbehovet identifieras utifrån enhetens och individens behov för att på bästa sätt kunna möta framtida utmaningar. SCA arbetar med fortbildning enligt den så kallade modellen, det vill säga praktisk utbildning i arbetssituationen, coaching respektive formell utbildning. Utbildningar genomförs exempelvis inom ledarskap, arbetsmiljö, affärsetik och inom specifika kunskapsområden. SCA deltar också i utvecklingen av utbildningar i bristyrken såsom maskinförare. SCA erbjuder även arbetsplatspraktik och sommarjobb på kontor, industrianläggningar, plantskolor och i skogsbruket. Det är en bra och viktig bas för SCAs kompetensförsörjning samtidigt som ungdomarna får värdefull arbetslivserfarenhet. Under 2018 fick 406 ungdomar sommarjobb hos SCA. För att säkra branschens attraktionskraft och den långsiktiga försörjningen av kompetenta medarbetare, samarbetar SCA bland annat med skolor. SCA deltar i Skogen i skolan, ett program för att öka kunskapen om skog och skogsnäring bland elever och lärare, Tekniksprånget, ett landsomfattande praktikprogram för studenter som gått natur- och teknikprogrammen, för att öka intresset för ingenjörsyrket, samt Jobbsprånget för att underlätta för nyanlända akademiker att komma ut i arbetslivet. Samhällsengagemang I enlighet med SCAs riktlinjer för samhällsengagemang prioriterar bolaget initiativ med tydlig koppling till SCAs värderingar, strategiska prioriteringar, kompetens och verksamhet samt Samhällsengagemang Exempel på SCAs samhällsengagemang Coaching av skogsentreprenörer för att bilda och driva egna bolag, ofta i glesbygd Stötta innovationskraft och entreprenörskap genom engagemang i bland annat BizMaker i Sundsvall, Ung Företagsamhet och andra regionala utvecklingscentra Tekniksprånget och Teknikcollege, för att öka intresset för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar bland ungdomar. Projekten FLIT (Flickor i Teknik) och Geek Girls för att stimulera teknik intresse hos flickor Stöd till föreningsliv och lokalt samhällsengagemang inom idrott, kultur och andra områden Deltagande på nationell, regional och lokal nivå i Skogen i skolan för att sprida kunskap och intresse om skogens möjligheter och skogsnäringens karriärvägar SCAs mångfaldsparker. Större landskapsavsnitt som sköts för att gynna natur- och kulturvärden 132

133 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt geografiska närvaro. SCAs samhällsengagemang ska vara politiskt och religiöst obundet. För att vara relevant, idag och i framtiden, måste SCA utvecklas i samklang med det samhälle företaget är en del av. För SCA är samhällets utmaningar en källa till innovation och utveckling av affärsmodeller och produkterbjudanden. SCA för kontinuerligt dialog med olika intressenter om hur koncernen kan bidra till att samhället utvecklas på ett bra sätt. Det gäller exempelvis i möten och samtal med kommunrepresentanter, lokalbefolkning, renskötande samer och närboende kring SCAs anläggningar. Koncernen sponsrar det lokala föreningslivet, har regelbundna utbyten med rekryteringsföretag och arbetsförmedlingar och samarbetar på olika sätt med universitet och högskolor i norra Sverige. SCA bidrar till den lokala ekonomin i kommuner i norra Sverige där bolaget bedriver verksamhet. Av SCAs drygt medarbetare är 87 procent anställda i Sverige och resterande 13 procent företrädesvis i Europa. Förutom de direkta inbetalningarna i form av olika skatter, genererar SCA förutsättningar för att handel, servicetjänster och samhällsservice kan finnas kvar på mindre orter. SCAs industri, där köp av virke från privata skogsägare är en mycket viktig del av råvaruförsörjningen, skapar arbetstillfällen i glesbygd såväl direkt som indirekt. SCAs skogar, inte minst de skogsbilvägar SCA anlägger, bidrar till ekoturism, jakt och fiske. Tillsammans skapar dessa verksamheter möjligheter för människor att leva och verka i bland annat Norrlands inland. Närheten mellan SCAs forsknings- och utvecklingsenhet och Mittuniversitetet bidrar till flera intressanta forsknings- och innovationsprojekt i regionen och till att attrahera forskarkompetens till Sundsvall. SCA samarbetar tillsammans med IBM och BizMaker i Forest Business Accelerator för utveckling av start-ups med skogliga affärsidéer. 133

134 HÅLLBARHETSFAKTA Produktutveckling och innovation Innovation Bolaget bedriver ett strukturerat innovationsarbete i enlighet med de strategiska prioriteringarna. En viktig prioritering är att hela tiden öka värdeskapandet från skogsråvaran dels genom högre råvaruutnyttjande och produktionseffektivitet, dels genom att förflytta produktportföljen till högre förädlingsvärde. Innovationsarbetet leder till ökad kundnytta genom utveckling av nya produkter och applikationsområden, där klimatnytta och resurseffektivitet med de skogsbaserade produkterna tillgodogörs. Några exempel är en våtstark liner med lägre ytvikt, lämpad för livsmedelsförpackningar, som klarar fuktigt klimat och konceptet SmartTimber, där produkter som kärnfurutrall, mellan struken ytterpanel med dold spikning och produkter med längder anpassade efter slutanvändningsområdet ingår. För att möta den strukturella efterfrågeminskningen på tryckpapper lanseras löpande nya papperskvaliteter. Den senaste är SCA Frontier som kan ersätta obestruket finpapper och öka resurseffektiviteten. Reducerad klimatpåverkan genom ett livscykelperspektiv Ett viktigt hjälpmedel i SCAs hållbarhetsarbete är resursledningssystemet Resource Management System (RMS). I detta system följs resursåtgång och miljöpåverkan för produktionsanläggningar och för transporter av råvaror och färdiga produkter. Genom livscykelanalyser kan klimatpåverkan för koncernens produkter beräknas. SCAs produkter har redan idag ett litet kolspår. Störst klimateffekt uppnås genom att koncernens produkter ersätter andra produkter med en större klimatpåverkan. Naturvårdsareal, status Naturvårdsareal i form av Antal hektar % av produktiv skogsmark Frivilliga avsättningar (FA) för att gynna biologisk mångfald ,2 (8,1) Naturhänsyn vid avverkning - 11,7 (13) Summa (över skogens omloppstid) 20 (21) Därutöver tillkommer: Alternativa brukningsformer ,9 (2,9) Tabellen redovisar den andel av SCAs produktiva skogsmark som vid utgången av 2018 var inkluderad i ekologiska landskapsplaner med syftet att gynna biologisk mångfald. Planerna är levande och löpande inventeringar och analyser görs för att identifiera de arealer som har högst naturvärden. Skogsstyrelsens metodik ligger till grund för identifiering av de skogar med höga naturvärden som ingår i SCAs frivilliga avsättningar. De frivilliga avsättningarna presenteras på hallbarhet/hallbart-skogsbruk/frivilligt-avsatt-skog/karta/. Andelen naturhänsyn vid avverkning avser ytor > 0,1 ha inom planerad föryngringsavverkning på produktiv skogsmark. Av den avverkningsplanerade arealen 2018 undantogs 13,3% för naturhänsyn. Inventeringar har visat att en del av den planerade hänsynen kan betraktas som redan tidigare lämnad hänsyn. Redovisat utfall har därför reducerats med 0,6 procentenheter jämfört med tidigare års redovisade utfall. Sett över en omloppstid och hela den produktiva skogsarealen som ej är avsatt (91,8%) innebär denna nivå att 11,7% lämnas som naturhänsyn. Produktsäkerhet SCA vill säkerställa att kunder och konsumenter får säkra produkter och tjänster med hög kvalitet, som tillverkas och levereras med respekt för människa och miljö. Produkterna ska vara säkra för användaren och för miljön samt uppfylla kundernas och myndigheternas krav på produktsäkerhet. Vid produkt- och processutveckling tillämpas försiktighetsprincipen. Råvaror och kemikalier som ingår i produkterna eller används i bolagets verksamhet utvärderas kontinuerligt. Baserat på tillgänglig kunskap arbetar vi aktivt för att identifiera och byta ut substitutionspliktiga produkter. Arbetet samordnas via koncernens Kemikalienätverk. Ansvarsfullt skogsbruk Skogen är basen för hela SCAs verksamhet. Koncernen bedriver ett ansvarsfullt, långsiktigt och lönsamt skogsbruk som genererar en värdefull råvara och bidrar till många andra värden. Samtidigt ska skogens natur- och upplevelsevärden bevaras. SCAs skogar ska i framtiden vara minst lika rika på biologisk mångfald, naturupplevelser och råvara som idag. På SCAs mark äger ett femtiotal samebyar rätt att bedriva renskötsel. För att samverka och skapa förståelse för varandras behov genomförs ett antal samråd, där frågor som exempelvis tid för avverkning, markberedning, gödsling och val av trädslag vid återplantering behandlats. Under 2018 har 69 samråds möten genomförts med 30 samebyar och där cirka skogsbestånd har hanterats. Processerna i skogen är långa. Det tar nästan ett sekel för ett planterat träd att bli moget för avverkning och många naturprocesser tar ännu längre tid. SCAs planering av skogs skötseln sträcker sig över mer än hundra år och för varje träd som Åtgärder för att gynna biologisk mångfald Utförda åtgärder 2018 Antal hektar % av föryngringsavverkad areal 2018 Naturvårdande skötsel (NS) i FA 245 1,2 (1,3 ) Alternativa (hyggesfria) avverkningsformer utanför FA 208 1,0 (1,4) Naturvårds- och hyggesbränning 251 1,2 (0,5 ) Tabellen redovisar åtgärder som utförts under 2018 för att gynna biologisk mångfald i relation till föryngringsavverkad areal inom SCAs skogsinnehav. För att återskapa biotoper och värdefulla substrat utförs olika åtgärder, där naturvårdsbränning är ett exempel. Bränning genomförs både på hyggen som sedan föryngras och i avsatta naturvårdskogar. En längre torrperiod med extremt hög brandrisk medförde att det inte gick att utföra naturvårdsbränningar i den omfattning som hade planerats under sommaren Ytterligare brända arealer kommer att registreras, då man av säkerhetsskäl inte kunnat inventera i skog som brann under sommaren. Naturvärdesbedömning i fält utförs inför all föryngringsavverkning och kompletterande inventering utförs av personal med specialistkompetens i skogar där det bedöms kunna förekomma höga naturvärden. Alternativa avverkningsformer är främst olika hyggesfria brukningsmetoder så som blädning, plockhuggning och skärmställning. 134

135 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt skördas ersätts av minst två nya. Under året levererade SCAs plantskolor cirka 82 miljoner skogsplantor, varav 36 miljoner planterades i SCAs egna skogar. Skogen bidrar med biologisk mångfald samtidigt som den utgör en källa till naturupplevelser och rekreation. Jakt är också en viktig åtgärd för att till exempel minska betesskador på träden. Läs mer om hur SCA bedriver ett ansvarsfullt skogsbruk på sca.com. Biologisk mångfald Bevarandet av den biologiska mångfalden i koncernens skogar är det viktigaste miljömålet i SCAs skogsskötsel. Områden som är viktiga miljöer för känsliga djur- och växtarter undantas från skogsbruk i form av frivilliga avsättningar eller sköts med alternativa brukningsformer för att värna biologisk mångfald. Även i de områden som inte rymmer särskilda naturvärden tar SCA omfattande hänsyn i samband med skogsbruksåtgärder. Produktiv skogsmark undantas från avverkning i de ekologiska landskapsplaner som SCA utvecklat för hela sitt skogsinnehav. Under 2018 uppgick dessa frivilliga avsättningar till 8 procent av den produktiva skogsmarken. Under 2018 undantogs dessutom 12 procent av den produktiva skogsmarken som avverkningsplanerats. SCA utför även riktade bevarandeåtgärder för hotade arter. SCA har till exempel planterat in mosippa, återställt våtmarker och skapat fjärilsparker för att rädda de två starkt hotade arterna trollduvemätare och violett gulvinge. Bolaget har inrättat fem mångfaldsparker som omfattar över hektar skogsmark, där minst halva arealen avsätts eller sköts för att främja naturoch kulturvärden. SCA använder också lärdomarna från dessa parker i sin övriga skogsverksamhet. Certifierat skogsbruk All vedråvara som används i SCAs produkter ska komma från ansvarsfullt brukade skogar, som sköts med goda arbetsvillkor och med hänsyn till biologisk mångfald. SCAs miljöledningssystem är certifierat enligt ISO och SCAs skogar är certifierade enligt de internationella systemen för skogsbruks- Ansvarsfull fiberanskaffning 60 % av tillväxten avverkas. Avverkningen är lägre än tillväxten i skogen 4 Mt CO 2 binds netto per år i SCAs skog, vilket motsvarar cirka 8 procent av Sveriges fossila utsläpp privata skogsägare har affärsrelationer med SCA planterade trädplantor i egen skog. För varje skördat träd planteras mer än två nya Certifierat skogsbruk 61 % FSC CW 29 % Högre hänsyn än 10 % svensk lag kräver SCAs virkesenhet ansvarar för alla inköp av all vedråvara till våra trä-, massa- och pappersprodukter. Denna råvaruanskaffning är tredjepartscertifierad enligt PEFC och FSC CoC. Den största mängden råvara kommer från certifierat skogsbruk. All råvara från bolagets egna skogar ingår i denna andel. Resterande volymer kommer från råvara som uppfyller FSC CoC, varav en fjärdedel kommer från avverkning där andelen skog undantagen för naturhänsyn är högre än vad svensk lag kräver. SCA uppmuntrar sina externa leverantörer att certifiera sitt skogsbruk för att öka tillgången till certifierad råvara. SCAs produktionsanläggningar förbrukade 9,6 miljoner kubikmeter vedråvara Nästan hela råvaruflödet (över 93 %) kom från Sverige. Resterande råvara kom från Finland, Norge och Baltikum (6 %) och från Polen, Skottland och Spanien (1 %). 135

136 HÅLLBARHETSFAKTA certifiering, Forest Stewardship Council (FSC) och Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC), vilka syftar till att säkerställa ett ansvarsfullt skogsbruk. SCA medverkar tillsammans med andra sociala, miljö- och ekonomiska intressenter i utvecklingen av FSCs och PEFCs standarder och verksamheter. Certifierad råvaruanskaffning All vedråvara som SCA köper in och som inte är certifierad enligt FSC eller PEFC, måste uppfylla kraven i FSCs standard för kontrollerat virke. Virket får inte komma från kontroversiella källor såsom skogar med höga naturvärden eller skogar där urbefolkningars rätt eller mänskliga rättigheter kränks. SCAs organisation för virkesanskaffning är tredjepartscertifierad enligt PEFC och FSC CoC. SCA arbetar aktivt för att uppmuntra externa leverantörer att certifiera sitt skogsbruk. Klimatpåverkan och klimatnytta SCA arbetar aktivt med att bidra till en minskad klimatpåverkan dels genom den egna verksamhetens utsläpp och skogens upptag, dels genom bolagets produkter som är förnybara och ersätter fossila alternativ. Nettotillväxten i SCAs skogar binder netto fyra miljoner ton koldioxid per år. Genom ansvarsfullt och aktivt skogbruk, utveckling av plantmaterial, användandet av contortatall och gödsling kan tillväxten ökas. Då avverkningsnivån är lägre än tillväxten sker en nettotillväxt och därmed ett nettoupptag av koldioxid från atmosfären. Den ökade tillväxten möjliggör på sikt ökade uttag ur skogen och därmed tillgång till mer förnybar råvara. Bolagets produkter medför klimatnytta då de ersätter fossila alternativ eller material med högre klimatpåverkan, så kallat kolspår. Substitutionseffekten uppgår till cirka fem miljoner ton CO 2 per år. Bolagets värdekedja ska vara fossilfri. Genom systematiskt arbete med effektiviseringar och övergång till biobränslen har utsläppen från de egna industrierna halverats sedan Under 2018 har utsläppen av växthusgaser ökat till följd av expansionsprojektet i Östrand, då det initialt efter igångkörningen av fabriken har krävts oljeeldning istället för biobränsle. Detta är en tillfällig åtgärd och återgång till biobränsle sker i takt med att fabriken trimmas in. En beräkning av utsläppen av växthusgaser från hela värdekedjan visar att 30 procent kommer från den egna verksamheten och från inköpt el medan cirka 70 procent kommer från källor utanför bolagets anläggningar. Den största enskilda källan är transporter. Bolaget arbetar på olika sätt med att minska klimatpåverkan, exempelvis genom optimering av logistiksystemet och val av bränslen. Överskottsvärme från bolagets fabriker levereras som fjärrvärme till kringliggande kommuner. Under 2018 uppgick värmeleveranserna till 0,5 TWh, vilket motsvarar uppvärmningen av nästan villor. SCA ger även samarbetspartners möjlighet att bygga vindkraft på koncernens skogsmark. Vid slutet av 2018 hade vindturbiner med kapacitet på 2,6 TWh per år installerats på SCAs skogsmark, vilket motsvarar 13 procent av Sveriges vindkraftsproduktion. Resursanvändning och miljöpåverkan I detta avsnitt beskrivs SCAs användning av råmaterial, vatten, energi, utsläpp, transporter och avfallshantering. Data presenteras i miljödatatabellen i slutet av Hållbarhetsfakta. Utsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan Koldioxidutsläpp från industri, fossil CO 2 Koldioxidutsläpp från transporter, fossil CO 2 Scope 1 23 % Scope 2 7 % Scope 3 70 % Utsläppen i hela värdekedjan från skogsbruk till transport av färdiga produkter till kund uppgår till cirka 0,9 miljoner ton fossil CO 2 per år. Detta ska jämföras med de 4 miljoner ton CO 2 som binds i bolagets skogar och med cirka 5 miljoner ton CO 2 per år i substitutionseffekt från bolagets produkter. Den totala klimatnyttan summeras därmed till cirka 8 miljoner ton CO 2 per år. Fördelningen baseras på klimatbokslut för Scope 1 Direkta utsläpp Scope 2 Utsläpp från inköpt el och energi Scope 3 Utsläpp från inköpta varor och tjänster kton Effekt relaterad till expansionsprojektet av massafabriken i Östrand 2018 SCA har aktivt arbetat för att minska de fossila koldioxidutsläppen. Under perioden har utsläppen minskat med cirka 50 procent eller cirka ton per år. Under 2018 ökade dock utsläppen till följd av expansionsprojektet av Östrands massafabrik och därmed högre oljeförbrukning. Koldioxidutsläppen redovisas för scope 1. kton Genom optimering av logistiksystemet har de fossila koldioxidutsläppen från transporter kunnat hållas på en relativt konstant nivå samtidigt som volym fraktat gods ökat. Under 2018 minskar utsläppen till följd av en lägre andel sjötransporter till andra kontinenter och ökad användning av förnybart bränsle. 136

137 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Råmaterial Basen för SCAs produkter är färsk vedfiber. Därutöver används mindre mängder returfiber och oorganiska material i form av kaolinlera och kalciumkarbonat vid tillverkning av olika pappersprodukter. Dessutom används en liten mängd fossila organiska material i tillsatskemikalier. 56 (55) procent av vedråvaran som används kommer från egen skog och från egna sågverk. Vatten SCA arbetar för att minska förekomsten av miljöpåverkande ämnen i processvatten och förbättra reningen av det vatten som släpps tillbaka till naturen, genom mekanisk och biologisk rening. SCAs anläggningar försörjs till största delen med vatten i form av ytvatten. Resterande vatten kommer från kommunala ledningsnät. SCA följer upp vattenförbrukning och ursprung samt avloppsvattnets kvalitet. Till största delen används vatten för att transportera fibrer under produktionsprocessen och resten används i huvudsak som kylvatten. SCAs anläggningar ligger i områden med god tillgång till vatten. Avloppsvattnet från massa- och pappersbruken går efter rening till Östersjön. Energi Vid beräkning av energianvändning för en produktionsanläggning inkluderas inköpt energi (värme, el och bränsle), energi som utvinns eller återvinns ur ved, lut, bark, slam, pappers rejekt samt egenproducerad el. En stor del av den energi som förbrukas kommer från förbränning av vedrester och el genererad via egen mottryckskraft. SCA är till 93 (95) procent fossilfritt i sin bränsleanvändning. Under 2018 minskade den fossilfria andelen tillfälligt i och med uppstarten av den utbyggda massafabriken i Östrand. Den egenproducerade elenergi som inte förbrukas internt, levereras till det nationella elnätet. SCA levererar energi till fjärrvärmesystem genom att ta tillvara på sekundärvärme från processen och ersätter på så vis fossila bränslen i de kommunala energiverken. SCAs energieffektiviseringsprogram ESAVE (Energy Savings and Efficiency) har sedan 2003 bidragit till energi besparingar och ökad effektivitet. ESAVE omfattar investeringar i energieffektiva tekniska lösningar, arbete med ständiga förbättringar samt en ökad medvetenhet bland med arbetarna. All ny utrustning ska vara energieffektiv som standard. SCA har 7 enheter som omfattades av EU ETS (EU Emissions Trading System). Såld och inköpt värmeenergi Värmeenergi (Avser produktionsanläggningar i Sverige) Såld externt (TJ) Inköpt (TJ) Värme (1 600) 469 (459) Ånga 0 0 Kylning 0 0 Totalt (1 600) 469 (459) Transporter Råmaterial transporteras till SCAs produktionsanläggningar och färdiga produkter levereras till SCAs kunder. SCA använder fartyg, tåg och lastbil utifrån avstånd och transportsystemens tillgänglighet för att få den minsta klimatpåverkan. Val av bränsle ses över i takt med att tillgängligheten av förnybara drivmedel ökar. Största delen av transportarbetet sker med fartyg i form av egenägda roro-fartyg, chartrade containerfartyg eller andra lastfartyg. Större delen av SCAs lastbilstransporter köps in från externa leverantörer. Stort fokus läggs på att maximera lastfyllnaden i lastbilar och fartyg, för att minimera energiåtgång och transportemissioner. Tunga fordon så kallade 74-tons fordon bidrar till effektivare transporter med lägre utsläpp. Fördelning av bränsleförsörjning Fördelning av elförsörjning Biobränsle 92 % Fossilt bränsle 7 % Elpannor 1 % El från nätet 75 % Mottryckskraft 25 % Under 2018 var SCAs bränsleanvändning inklusive inköpt el för ångproduktion till 93 procent fossilfri. Inköpt el från svenska elnät räknas till 97 procent fossilfri (enligt IEA). Avser svenska produktions anläggningar. Fördelning av transportarbete Vid SCAs anläggningar i Sverige genereras el genom mottryckskraft som motsvarar 25 procent av koncernens elförbrukning. Resterande mängd kommer från nationella elnät. SCA är i dagsläget nettoköpare av el. Fördelning av vattenförsörjning Fartyg 80 % Lastbil 14 % Tåg 6 % Ytvatten 99 % Vatten från kommunala ledningsnät 1 % Grundvatten 0% 80 procent av transporterna av råvaror och färdiga produkter sker med fartyg. Av landtransporterna sker cirka en tredjedel med järnväg. Nästan hela SCAs vattenbehov kommer från ytvattenkällor så som stora älvar. De utländska enheterna har en marginell förbrukning. Den totala vattenförbrukningen har ökat med 4 procent på grund av utbyggnaden av Östrands massafabrik. 137

138 HÅLLBARHETSFAKTA Tågtransporter är ett koldioxideffektivt transportsätt, som prioriteras där så är möjligt. Tillgång till pålitligt järnvägsnät begränsar dock valmöjligheterna. Utsläpp till luft och vatten Bolagets totala utsläpp påverkas av produktionsnivå, produktmix och jämnhet i produktionen. Utsläpp till luft omfattar alla förbränningsanläggningar oavsett bränsle vid SCAs produktionsanläggningar samt utsläpp från inköpt el och termisk energi. I de fall då energi levereras till en anläggning utanför SCA, minskas luftutsläppen i förhållande till den levererade energimängden. Utsläpp till luft redovisas i form av stoft, NO X, SO 2 och fossil CO 2. En stor del av utsläppen till luft kommer från transporter. SCA arbetar för att reducera utsläppen genom att öka fyllnadsgraden, utbilda i ecodriving, tillämpa olika tekniker för sänkt bränsleförbrukning och prioritera transportmedel med mindre miljöpåverkan. SCAs avloppsvatten delas in i kylvatten och processvatten. Kylvatten, som utgör 53 procent av vattenanvändningen, har endast värmts upp och inte varit i kontakt med processflöden. Avloppsvattnet renas mekaniskt för att ta bort suspenderade ämnen, sand och partiklar, medan biologisk rening även reducerar upplösta ämnen och föroreningar som påverkar den kemiska syreförbrukningen (chemical oxygen demand, COD). Utsläpp till vatten redovisas som COD, suspenderade ämnen, AOX, kväve och fosfor. Avfall SCA utgår från ett livscykelperspektiv och arbetar aktivt med resurseffektivitet. Med SCAs industriella ekosystem tas biprodukter och restströmmar tillvara så långt det är möjligt. Det fasta avfallet återvinns till största delen. En mindre mängd går till deponi eller utgörs av farligt avfall. Avfall som återvinns är material som kan användas som råvara, konstruktionsmaterial eller energiåtervinnas och utgörs främst av bioaska, slam, organiskt avfall och plast. Farligt avfall består till största delen av spillolja, men innefattar även organiska lösningsmedel, batterier och lysrör. Utsläpp till luft från industri, NO X ton Utsläpp till luft från industri, SO 2 ton Utsläpp från transporter, NO X och SO 2 ton Utsläppen av kväveoxider från SCAs industrier ökade under 2018 på grund av ökad olje användning som en följd av utbyggnadsprojektet av Östrands massafabrik. Utsläppen av svaveldioxid har minskat till följd av bättre tillgänglighet i återvinningsprocesserna. Viss ökning under 2018 är kopplad till ökad oljeanvändning, se NO X. NO X SO 2 Minskade sjötransporter till andra kontinenter har lett till lägre utsläpp Vattenutsläpp från industri, fosfor och kväve Vattenutsläpp från industri, COD och suspenderade ämnen Fördelning av avfall per kategori ton 500 kton 20 kton Fosfor Kväve COD Suspenderande ämnen Återvinning Deponi Farligt avfall Kväve och fosfor doseras till SCAs reningsanläggningar för att nå en stabil CODreduk tion. Förbättringar under 2018 beror på ombygg nationer och trimning av vattenrenings anläggningar. Utsläppen av suspenderade ämnen har minskat under 2018 och det beror på trimning av anläggningarna. Ökningen av COD beror på haveri i bioreningsanläggningen på Munksunds pappersbruk. Nästan allt avfall återvinns (94%). En mindre mängd, (5%), läggs på deponi eller tas om hand som farligt avfall (1%). 138

139 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Sociala data Tabellen visar sociala data för SCA-koncernen. Till följd av utdelningen av hygiendelen 2017, kan inte jämförande data redovisas för alla områden. Data för 2017 och 2018 avser hela koncernen. Data för 2016 avser affärsenheten SCA Forest Products i dåvarande SCA-koncernen Medelantal anställda Antal anställda varav män varav kvinnor Antal visstidsanställda varav män varav kvinnor Antal deltidsanställda varav män varav kvinnor Åldersfördelning < 21 år 0 % 0 % 0 % % 13 % 10 % % 19 % 18 % % 28 % 29 % % 32 % 33 % % 8 % 11 % Personalomsättning 2 8 % 8 % 10 % varav pensionering och omstrukturering 2 % 2 % 4 % varav övrigt 6 % 6 % 6 % Jämställdhet Andel kvinnor i styrelsen 3 40 % 44 % N/A Andel kvinnor i styrelsen 4 38 % 42 % N/A Antal kvinnor i koncernledning 17 % 15 % N/A Andel kvinnor, chefer i ledande positioner 5 21 % 20 % 18 % Andel kvinnor av totalt anställda 19 % 18 % 17 % Andel kvinnor av tjänstemän 32 % 32 % 31 % Andel kvinnor av kollektivanställda 10 % 9 % 9 % Hälsa och Säkerhet Sjukfrånvaro totalt (kort- och långtidsfrånvaro) 3,5 % 3,8 % 4,0 % Antal arbetsplatsolyckor med frånvaro, LTA (varav utlandsenheter) 60 (10) 65 (11) 58 (9) Antal arbetsplatsolyckor bland entreprenörer, CLTA 6 (varav dödsolyckor) 33 (2) 37 (1) 38 (0) Antal arbetsdagar som förlorats p.g.a. arbetsplatsolyckor, DLA Arbetsplatsolyckornas allvarlighetsgrad, ASR, mätt som frånvarodagar/lta 17,4 9,9 15,6 Arbetsolycksfallsfrekvens, FR, LTA/miljoner arbetstimmar 9,1 10,4 8,7 Dödsolyckor Total Recordable Incidents, TRI Antal arbetade timmar, miljoner timmar 6,60 6,28 6,69 1) Avser anställda vid årets slut, 31 december 2) Avser tillsvidareanställda 3) Exklusive medlemmar utsedda av anställda 4) Inklusive medlemmar utsedda av anställda 5) Medlemmar i ledningsgrupper 6) Avser entreprenörer som utför arbete på SCAs anläggningar, i skoglig verksamhet eller utför transporter 7) Frånvaro från dag 1 efter olyckan 8) Summan av LTA, medicinskt behandlade, alternativa arbetsuppgifter och dödsolyckor 139

140 HÅLLBARHETSFAKTA Miljödata Tabellen redovisar miljödata för SCAs produktionsanläggningar. Redovisningen är mera omfattande än vad som berörs i text och grafer. Råmaterialförbukning redovisas enbart på koncernnivå. Utafll för 2017 har kompletterats med utfall för de utländska anläggningarna. PRODUKTION Summerat SCA Summerat Massa- och pappersbruk Summerat Trä och Energi Ortvikens pappersbruk Östrands massabruk Munksunds pappersbruk Papper, massa och pellets kton Virke och sågade trävaror 1000 m RÅMATERIAL Rundved och sågverksflis kton Inköpt massa kton Returpapper kton Oorganiskt material kton Organiskt fossilt material kton Vatten Mm ENERGI Elenergi Mottryckskraft GWh El från nätet GWh TOTALT GWh Bränsle Biobränsle TJ Fossilt bränsle TJ Elpannor TJ TOTALT TJ varav mottryckskraft TJ UTSLÄPP Till luft NO x som NO 2 ton SO 2 ton Stoft ton CO 2 fossilt kton CO 2 fossilt, inköpt el kton CO 2 biogent kton Till vatten COD ton BOD ton Suspenderade ämnen ton AOX ton Fosfor (P) ton Kväve (N) ton Avloppsvatten (processvatten) Fast avfall Mm Deponering ton Återvinning ton Farligt avfall ton Definitioner AOX Absorberbara organiska halogener CO 2 Koldioxid COD Chemical oxygen demand BOD Biochemical oxygen demand NO 2 Kvävedioxid NO X Kväveoxider SO 2 Svaveldioxid 140

141 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Obbola pappersbruk BioNorr Härnösand Byggmaterial Stugun Byggmaterial Tunadal Byggmaterial Storbritannien och Frankrike Bollsta sågverk Gällö sågverk Munksunds sågverk Rundvik sågverk Tunadal sågverk

142 Årsredovisningens fastställande Styrelsen bedömer att utdelningen till aktieägarna med föreslaget belopp enligt not M13, se sidan 118, är försvarlig med hänsyn till de krav på både bolag och koncern som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av eget kapital och med hänsyn också till konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Den finansiella ställningen förblir fortsatt stark efter den föreslagna utdelningen och bedöms vara fullt tillräcklig för att bolaget ska ha förmåga att fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt, och ha möjlighet att göra eventuella nödvändiga investeringar. Års- och hållbarhetsredovisningen samt koncernredovisningen har godkänts för publicering av styrelsen den 19 februari Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning kommer att framläggas för beslut på årsstämman den 20 mars Sundsvall, 19 februari 2019 Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna IFRS såsom de har antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och resultat. Moderbolagets redovisning har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och ger en rätt visande bild av moderbolagets ekonomiska ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen för koncernen och moderbolagets verksamhet, ekonomiska ställning och resultat och tar upp väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som rör moderbolaget och bolagen inom koncernen. Årsredovisningen innehåller också koncernens och moderbolagets hållbarhetsrapportering enligt ÅRL 6 kap 11, se sidan 50, och hållbarhetsredovisningen enligt Global Reporting Initiative, GRI, se GRI-index sidorna Pär Boman Charlotte Bengtsson Roger Boström Lennart Evrell Styrelseordförande Styrelseledamot Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant Styrelseledamot Annemarie Gardshol Martin Lindqvist Lotta Lyrå Bert Nordberg Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Anders Sundström Barbara Milian Thoralfsson Hans Wentjärv Johanna Viklund Lindén Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant Ulf Larsson Verkställande direktör, koncernchef och styrelseledamot 142

143 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ), org nr Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) för år 2018 med undantag för bolagsstyrnings rapporten på sidorna och hållbarhetsrapporten som definieras på sidan 50. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna och 142 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt Årsredovis nings lagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Års redo vis nings lagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovis ningen 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och års redo visningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrnings rapporten och hållbarhetsrapporten på sidorna respektive 50. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredo vis ningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncern redo vis ningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11. som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i för hållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och över tygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända måls enliga som grund för våra uttalanden. Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisions åtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de gransknings åt gärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse. Skogsvärdering Beskrivning av området Koncernens skogstillgångar redovisas som en biologisk tillgång till verkligt värde enligt IAS 41 Jord- och skogsbruk samt med tillämpning av IFRS 13 Värdering till verkligt värde. Per den 31 december 2018 har skogen tagits upp till ett värde om 32,1 miljarder SEK. Verkligt värde på koncernens skog beräknas utifrån nuvärdet av framtida kassa flöden före skatt och klassificeras som en Nivå 3 värdering i enlighet med IFRS 13. Värderingsprocessen är komplex då noterade marknads värderingar inte finns för dessa tillgångar. Biologiska tillgångar värderas därför utifrån nuvärdet av framtida kassaflöden. Nyckelbedömningar utgör framtida skogspriser, avverkningskostnader, volymantaganden och diskonterings ränta vilka inbegriper en hög grad av bedömningar av bolaget. Därför anser vi att värderingen koncernens skogstillgångar utgör ett särskilt betydelsefullt område. Hur detta område beaktades i revisionen I vår revision har vi utvärderat och granskat nyckelantaganden, tillämpning av erkänd värderingsteori, diskonteringsränta ( WACC ) och annan källdata som använts av bolaget genom att t.ex. jämföra med externa datakällor, såsom förväntad inflation, skogspriser och avverknings kostnader eller bedömningar om framtida avverkningsvolymer och genom att bedöma känsligheten i bolagets värderingsmodell. Vi har använt erforderliga värderingsspecialister i vårt team vid utförandet av vår granskning. Vi har särskilt fokuserat på känsligheten i beräkningarna. Vi har vidare bedömt bolagets historiska prognosticeringsförmåga. Vi har slutligen bedömt om upplysningar som lämnas i not D3 ( Biologiska tillgångar ) i bolagets noter är ändamålsenliga, särskilt vad gäller upplysningarna om vilka av de angivna antagandena som är mest känsliga vid beräkning av verkligt värde. 143

144 Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1 45, och Det är styrel sen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredo visningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyr kande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovis ningen är det vårt ansvar att läsa den infor mation som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga fel aktig heter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna informa tion, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt Årsredovisningslagen och, vad gäller koncern redo vis ningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verk ställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncern redo vis ning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovis ningen an svarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bola gets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämp ligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksam heten och att använda antagandet om fortsatt drift. An tagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verk ställande direk tören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksam heten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rappor tering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovis ningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsent liga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentlig heter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i års redovisningen och koncernredovis ningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför gransknings åtgär der bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisions bevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktig het till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktig het som beror på fel, eftersom oegent ligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma gransknings åt gärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens upp skatt ningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direk tören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncern redo visningen. Vi drar också en slut sats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets för måga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplys ningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäker hetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otill räck liga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncern redo vis ningen. Våra slutsatser baseras på de revisions bevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållan den göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verk samheten. utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och inne hållet i årsredovisningen och koncernredovis ningen, däribland upplys ningarna, och om årsredovis ningen och koncernredovis ningen återger de under liggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsakti vi teterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncern redovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncern revisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade om fatt ning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också infor mera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt rele vanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder. Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av års redo visningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa om råden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författ ningar för hind rar upplysning om frågan. 144

145 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvalt ning av Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) för år 2018 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrel sens ledamöter och verkställande direktören ansvars frihet för räken skaps året. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är obero ende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisors sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända måls enliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner be träffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, om fatt ning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncer nens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsför valtningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kont rolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvis ningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medels förvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget. på något annat sätt handlat i strid med Aktiebolagslagen, Årsredo vis ningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med Aktie bolags lagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersätt nings skyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revi sionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksam heten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, besluts under lag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med Aktiebolagslagen. Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrnings rapporten på sidorna och för att den är upprättad i enlighet med Årsredovis nings lagen. Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår gransk ning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisions sed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 andra stycket punkterna 2 6 Årsredo visningslagen samt 7 kap. 31 andra stycket samma lag är förenliga med årsredovis ningens och koncernredovisningens övriga delar samt i överensstämmelse med Årsredovisnings lagen. Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhets rapporten Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten på sida 50 med hänvisningar och för att den är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande. En hållbarhetsrapport har upprättats. Ernst & Young AB med Hamish Mabon som huvudansvarig revisor, Box 7850, Stockholm, utsågs till Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCAs revisor av bolagsstämman den 23 mars 2018 och har varit bolagets revisor sedan 14 april Stockholm den 19 februari 2019 Ernst & Young AB Hamish Mabon Auktoriserad revisor 145

146 Revisors rapport över översiktlig granskning av Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCAs hållbarhetsredovisning Till Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA, org nr Inledning Vi har fått i uppdrag av styrelsen i Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA att översiktligt granska Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCAs hållbarhetsredovisning för år Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning till de områden som hänvisas till i GRI index på sidorna Styrelsens och företagsledningens ansvar för hållbarhetsredovisningen Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier, vilka framgår på sidorna i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivna av The Global Reporting Initiative (GRI) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga fel, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASBs standarder för revision och kvalitetskontroll i övrigt har. Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan. Uttalande Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning. Stockholm den 19 februari 2019 Ernst & Young AB Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första Hamish Mabon Auktoriserad revisor Charlotte Söderlund Auktoriserad revisor 146

147 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt GRI-index 2018 SCA rapporterar i enlighet med GRI Standards, nivå Core. Alla indikatorer är från år 2016 utom GRI som refererar till år GRI 102: Generella upplysningar Indikator Beskrivning Sid hänvisning Kommentar/reservation Organisationsprofil Organisationens namn Viktiga varumärken, produkter och tjänster 3, sca.com Huvudkontorets lokalisering Verksamhetsländer 83 (TB1:1) Ägarstruktur och bolagsform Marknader 5, 83 (TB1:1) Organisationens storlek 4-5, (not B1) Personalstyrka 125, 139, 83 Förutom egna anställda utgör entreprenörer som utför skogstjänster, ca 900 personer, den huvudsakliga gruppen som inte är anställda av SCA Leverantörskedja Betydande förändringar i organisationen och dess leverantörs kedja Tillämpning av försiktighetsprincipen Externa initiativ om hållbarhet som organisationen stödjer och/eller omfattas av Medlemskap i organisationer 122 Strategi och analys Uttalande från ledande beslutsfattare 6 Etik och integritet Värderingar, principer och etiska riktlinjer 43, Styrning Styrningsstruktur 55-56, 122 Intressentdialog Intressentgrupper Andel av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal Identifiering och urval av intressentgrupper Tillvägagångssätt för kommunikation med intressenter Frågor som lyfts av intressenter och hantering av dessa Redovisningsprofil Enheter som ingår i rapporteringen 105 (not F1), Process för att definiera redovisningens innehåll och frågornas avgränsning Identifierade väsentliga områden Reviderad information Väsentliga förändringar Redovisningsperiod Datum för senaste redovisning Redovisningscykel Kontaktuppgifter för frågor om redovisningen Uttalande om att redovisningen följer GRI Standards Inga större förändringar har skett under GRI-index Externt bestyrkande 142,

148 GRI 103: Hållbarhetsstyrning Område Indikator 103-1: Förklaring av väsentlighet och avgränsningar, sidhänvisning Ekonomiska resultat 103-2: Styrning, sidhänvisning GRI 201: Ekonomiskt resultat , Anti-korruption GRI 206: Konkurrens hämmande beteende Energi , GRI 302: Energi , , Biologisk mångfald GRI 304: Biologisk mångfald , Utsläpp GRI 305: Utsläpp , Hälsa och säkerhet GRI 403: Hälsa och säkerhet , , Mångfald och jämställdhet GRI 405: Mångfald och jämställdhet , Utvärdering av hållbarhet styrningen, sidhänvisning GRI 403: Styrning av hälsa och säkerhet Hälsa och säkerhet 403-1: Ledningssystem för hälsa och säkerhet 403-2: Identifiering av faror, risker och händelseutredning , 125, 129, 131 Väsentliga hållbarhetsfrågor 403-3: Hälsovård 403-4: Medarbetares deltagande, samråd och kommunikation i hälso- och säkerhetsfrågor , 125, : Utbildning för medarbetare i hälsa och säkerhet 403-6: Främjande av medarbetares hälsa Område Indikator Beskrivning Sidhänvisning Kommentar/reservation Ekonomiska resultat GRI 201: Ekonomiskt resultat Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde Anti-korruption GRI 206: Konkurrenshämmande beteende Energi Legala åtgärder för konkurrensbegränsande beteende, konkurrensrätt och monopol praxis GRI 302: Energi Energianvändning inom organisa tionen Biologisk mångfald GRI 304: Biologisk mångfald Skyddade eller restaurerade habitat Utsläpp GRI 305: Utsläpp Minskning av växthusgasutsläpp Hälsa och säkerhet , , 138, GRI 403: Hälsa och säkerhet Arbetsrelaterade skador 125, 129, , 139 Mångfald och jämställdhet GRI 405: Mångfald och jämställdhet Sammansättning av företaget 62-63, 83, 131, : Förhindrande och begränsning av påverkan på hälsa och säkerhet kopplad till affärsrelationer Till följd av expansionsprojektet av Östrands massabruk, är utfallet för 2018 inte representativt för verksamheten. Minskning av växthusgaser redovisas därför för perioden Rapportering för entreprenörer, som utfört arbete på SCAs anläggningar, i skoglig verksamhet eller utfört transporter, sker endast för CLTA och dödsolyckor. Avsteg på information om minoritetsgrupper i enlighet med svensk lagstiftning. Åldersfördelningen redovisas för samtliga anställda i SCA, då uppdelning per anställningskategori i dagsläget saknar systemstöd. 148

149 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Flerårsöversikt Kvarvarande verksamhet (MSEK) ) ) ) RESULTATRÄKNING Nettoomsättning Justerad EBITDA Jämförelsestörande poster EBITDA Skog Trä Massa Papper Övrigt Avskrivningar Jämförelsestörande poster nedskrivningar Rörelseresultat Finansiella poster Resultat före skatt Skatter Periodens resultat BALANSRÄKNING Biologiska tillgångar Uppskjutna skatteskulder relaterat till Biologiska tillgångar Rörelsekapital Övrigt sysselsatt kapital Sysselsatt kapital Eget kapital ) Nettolåneskuld ) Sysselsatt kapital KASSAFLÖDESANALYS Operativt kassaflöde Kassaflöde före utdelning Löpande nettoinvesteringar Strategiska investeringar i anläggningar NYCKELTAL EBITDA-marginal 28,0% 21,9% 22,0% 23,4% 21,4% Justerad EBITDA-marginal 28,0% 22,6% 21,3% 23,2% 23,9% Rörelsemarginal 21,3% 15,1% 14,8% 7,8% 13,5% Avkastning på sysselsatt kapital, industridelen 16,4% 9,7% 9,8% 2,2% 8,1% Avkastning på sysselsatt kapital 9,0% 6,1% 5,8% 3,3% 5,4% Rörelsekapital i procent av omsättningen 17,5% 17,7% 17,8% 18,6% 20,2% Nettolåneskuld/EBITDA 1,3 1,6 1,5 2) Nettolåneskuld/Eget kapital 18% 16% 14% 2) Data per aktie Resultat, SEK/aktie 5,21 2,67 2,52 1,24 1,96 Utdelning, SEK/aktie 1,75 3) 1,50 Operativt kassaflöde, SEK/aktie 3,92 3,24 2,73 3,53 2,09 1) Omräknad finansiell information. 2) Proforma. Proforma nettolåneskuld efter omallokering till MSEK per den 31 december Proforma eget kapital beräknat som sysselsatt kapital minus proforma nettolåneskuld. Proformavärdet för nettolåneskuld använd i relation till EBITDA (ej proforma). 3) Styrelsens förslag. 149

150 Definitioner och ordlista Finansiella begrepp Ordlista Resultatmått EBITDA Resultat före av- och nedskrivningar, finansiella poster och skatt. EBITDA-marginal Resultat före av- och nedskrivningar, finansiella poster och skatt i procent av årets nettoomsättning. Justerad EBITDA Resultat före av- och nedskrivningar, finansiella poster och skatt exklusive jämförelsestörande poster. Jämförelsestörande poster Resultatposter av engångskaraktär med en betydande inverkan på resultatet och som är viktiga för att förstå den underliggande verksamhetsutvecklingen. Se not B5. Kapitalmått Sysselsatt kapital Beräknas som balansräkningens totala tillgångar exklusive finansiella tillgångar och pensionstillgångar, minskat med leverantörsskulder och andra kortfristiga ej räntebärande skulder. Rörelsekapital Rörelsekapitalet beräknas som kortfristiga rörelsefordringar (varulager, kundfordringar och övriga ej räntebärande, kortfristiga fordringar) minus kortfristiga rörelseskulder (leverantörsskulder och andra ej räntebärande, kortfristiga skulder ). Nettolåneskuld Beräknas som finansiella skulder och avsättningar för pensioner med avdrag för finansiella tillgångar (överskott i fonderade pensionsplaner, finansiella tillgångar och likvida medel). Avkastningsmått Avkastning på sysselsatt kapital Ackumulerad avkastning på sysselsatt kapital beräknas som 12 månaders rullande rörelseresultat i procent av ett genomsnitt av de fem senaste kvartalens sysselsatta kapital. Motsvarande nyckeltal för ett kvartal beräknas som kvartalets rörelseresultat multiplicerat med fyra i procent av genomsnittet av de två senaste kvartalens sysselsatta kapital. Kassaflödesmått Kassamässigt rörelseöverskott EBITDA med avdrag för realisationsvinster och realisationsförluster från materiella och immateriella tillgångar samt återläggning av intäkter från andelar i intresseföretag och resultat från skogsomvärderingen. Operativt kassaflöde Operativt kassaflöde utgörs av summan av kassamässigt rörelseöverskott samt förändring av rörelsekapital med avdrag för löpande nettoinvesteringar i anläggningar samt strukturkostnader. Rörelsens kassaflöde Rörelsens kassaflöde utgörs av operativt kassaflöde med avdrag för finansiella poster och betald skatt samt påverkat av övrigt finansiellt kassaflöde. Strategiska investeringar i anläggningar Strategiska investeringar ska öka bolagets framtida kassaflöde genom förvärv av företag, investeringar i expansion av anläggningar eller i ny konkurrenskraftig teknik. Löpande nettoinvesteringar Löpande nettoinvesteringar utgörs av konkurrenskraftsbevarande investeringar av underhålls-, rationaliserings-, ersättnings- eller miljökaraktär med avdrag för ersättning från avyttrade anläggningstillgångar med syfte att bevara värdet på tillgångarna. CTMP (kemisk termomekanisk massa) en högutbytesmassa som produceras genom uppvärmning och mekanisk sönder delning i raffinörer av kemiskt förbehandlad ved. FSC Forest Stewardship Council en internationell organisation som verkar för ansvarsfullt skogsbruk, som har utvecklat principer som kan användas för certifiering av skogsförvaltning och som tillåter FSC-märkning av produkter baserade på råvara från FSC-certifierade skogar. Kraftliner ytskiktet i wellpapp baserat på färsk vedfiber. LWC-papper (Light Weight Coated) är ett bestruket papper med högt innehåll av mekanisk massa. Det används för kvalitets tidskrifter och reklamtryck med höga krav på färgtryck. m 3 fub fastkubikmeter under bark. Avser trädstammens volym exklusive bark och topp. Används vid bland annat avverkning och handel. 1 m 3 fub motsvarar cirka 1,22 m 3 sk. m 3 sk skogskubikmeter avser volymen av hela trädstammen inklusive bark och topp, men exklusive grenar. Används för att beskriva skogsbeståndet av rotstående skog. Även tillväxt anges i skogs kubikmeter. 1 m 3 sk motsvarar cirka 0,82 m 3 fub. PEFC Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes Ett internationellt skogscertifieringssystem. Produktiv skogsmark mark med en produktionskapacitet som överstiger 1 m³ skog per hektar och år i genomsnitt över en omloppstid. NBSK blekt långfibrig barrsulfatmassa som tillverkats genom att vedfiber kokas med kemikalier. Sågade trävaror sågat virke i olika storlekar för till exempel möbeltillverkning och snickeriindustri eller till byggnadsvirke. Vedråvara avser färsk vedfiber som används i trä-, massa- och pappersprodukter. 150

151 Introduktion Strategi & verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsfakta Övrigt Om årsstämman Årsstämma i Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA hålls onsdagen den 20 mars 2019, kl i Sundsvall, Hotell Södra Berget, Södra Stadsberget 1, Sundsvall. Inregistrering till årsstämman börjar kl Anmälan Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels torsdagen den 14 mars 2019 vara införd som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken, dels senast torsdagen den 14 mars 2019 anmäla sin avsikt att delta i stämman. Anmälan kan göras på något av följande sätt: per telefon , vardagar kl på bolagets hemsida per post till Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA, Koncernstab juridik, Årsstämma, SUNDSVALL För aktieägare som har sina aktier förvaltar registrerade genom bank eller annan förvaltare gäller följande för att ha rätt att delta i stämman. Förutom att anmäla sig måste sådan aktieägare inregistrera sina aktier i eget namn. Sådan registrering i aktieboken ska vara verkställd hos Euroclear Sweden AB senast torsdagen den 14 mars Aktieägaren bör i sådana fall underrätta banken eller förvaltaren om detta i god tid före tors dagen den 14 mars Sådan registrering kan vara tillfällig. Vid anmälan uppges namn, person-/ organisationsnummer, adress och telefonnummer samt, i förekommande fall, antal biträden. Aktieägare som företräds av ombud ska utfärda fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär på svenska och engelska tillhandahålls av bolaget på begäran och finns även tillgängligt på bolagets hemsida Fullmakt gäller ett år från utfärdande eller den längre giltighetstid som framgår av fullmakten, dock högst fem år. Den som företräder juridisk person ska förete kopia av registreringsbevis, ej äldre än ett år, eller motsvarande behörighetshandlingar som utvisar behörig firmatecknare. För att underlätta inpasseringen vid stämman bör fullmakt i original, registreringsbevis och andra behörighetshandlingar översändas till bolaget på ovan angivna adress, i god tid före stämman. Kallelsen till årsstämman återfinns på bolagets hemsida Adresser Huvudkontor Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) Organisationsnummer: Postadress: Sundsvall Besöksadress: Skepparplatsen 1 Telefon: E-post: info@sca.com Webbplats: För uppgifter om kontaktpersoner, se sca.com PEFC/ SVANENMÄRKET Trycksak Produktion: SCA i samarbete med Narva och Bold Foto: Torbjörn Bergqvist, Michael Engman, Mattias Andersson, Dennis Ersöz, Erika Edmark, Per-Anders Sjöquist, Linda Snell, Jan Lindblad, Isak Berglund Mattson-Mårn, Juliana Yondt och Olle Hedvall. Illustrationer: Fellow Designers/Agent Bauer och Nadia Nörbom Papper: Inlaga GraphoSilk FSC 90 g från SCA. Omslag Invercote G, 280 g SCAs årsredovisning är producerad med största möjliga miljöhänsyn. Vårt papper, GraphoSilk 90g/m 2 är tillverkat av råvara från ansvarsfullt skötta skogar i norra Sverige på Ortvikens pappersbruk, ett bruk med unikt låga utsläpp av koldioxid från fossila källor. Tryck: Stibo Complete, Katrineholm,

152 152