Esbo. Esbo. Uppgifter om verksamhetstillstånd (privat socialservice) Datum för beviljande av ändringstillstånd

Transkript

1 PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN 1. UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN Serviceproducent Privat serviceproducent Serviceproducentens namn Folkhälsan Syd ab Serviceform och klientgrupp för vilken servicen produceras Serviceboende för personer med funkfunktionshinbder Förläggningskommunens kontaktuppgifter Esbo Serviceproducentens officiella namn Folkhälsan Syd ab Verksamhetsenhetens namn Servicehemmet Nystugan Verksamhetsenhetens postadress Vindgränden 6C Postnummer Postort Esbo Namnet på den som ansvarar för verksamheten Annika Vahanen Postadress Vindgränden 6 Postnummer E-post annika.vahanen@folkhalsan.fi Postort Esbo Kommun Kommunens namn Esbo Förläggningskommun Esbo Serviceproducentens FO-nummer Telefon Datum för beviljande av regionförvaltningsverkets/valviras tillstånd (privata enheter som bedriver verksamhet dygnet runt) Datum för kommunens beslut om mottagande av anmälan Uppgifter om verksamhetstillstånd (privat socialservice) Datum för beviljande av ändringstillstånd Anmälningspliktig verksamhet (privat socialservice) Datum för regionförvaltningsverkets registreringsbeslut Ansvarsförsäkringens giltighetstid (ska styrkas på begäran) 2. VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH VERKSAMHETSPRINCIPER Verksamhetsidé Folkhälsan Syd Ab vill erbjuda serviceboende för personer med funktionshinder där de kan fortsätta att leva i enlighet med sin livsstil. Att flytta in i ett Folkhälsanhus skall ge en möjlighet till framförhållning till det egna boendet även då funktionsförmågan blir kraftigt nedsatt. Genom ett förtroendefullt partnerskap med kommuner och övriga aktörer kan vi skapa nätverk som möjliggör ett boende i den egna lägenheten, om så önskas, till livets slut. I enlighet med de internationella och nationella trenderna och rekommendationerna utvecklar vi våra Folkhälsanhus enligt den s.k. campus-modellen, vilket innebär ett samlat serviceutbud för personer med varierande funktionsförmåga och deras anhöriga. Trots att vår strävan är att avi21u1 1/18

2 servicen flexibelt flyttar till lägenheterna i Folkhälsanhusen, kommer vi även i framtiden att ha boende-enheter med dygnet runt omsorg. På dessa enheter bor främst personer med grav funktiinsnedsättning samt äldre med minnessjukdomar vars funktionsförmåga förutsätter en speciell omsorg och vård. Serviceboendet har som mål att överträffa användarkundens förväntningar. Detta gör vi genom att erbjuda service och omsorg vilken utgår från människans friskresurser, livsstil och önskemål. Vår tankeram är en hälsofrämjande verksamhet där målsättningen är att erbjuda hyresgästerna en möjlighet till en meningsfull tillvaro i en vardag som är hanterbar. Att beakta de anhöriga är en självklar, men uttalad, del av vårt förhållningssätt. Folkhälsans Förbund och Forskning är våra naturliga samarbetspartners för et hälsofrämjande serviceboende. Våra mätare för hur vi uppfyllt användarkundens förväntningar är TAK och responsuppföljning, men också efterfrågan på lägenhetsboende och privata gruppboendeplatser. För att svara mot kundens förväntningar uppfyller vårt serviceboende de krav övervakningsmyndigheterna ställer. Hur vi uppnått dessa målsättningar mäter vi genom responsen från de årliga auditeringarna övervakningsmyndigheterna ålagt kommunerna. De centrala processerna beskrivs i handboken för personer med funktionshinder. Enheterna arbetar med sina egna processer under året utgående från de mål verksamheten formulerat i sin verksamhetsplan.. För att uppnå förbättrade resultat används den senaste samlade kunskapen. För att nå målsättning med klara processer har servideboendet riskhanteringsplan för de största riskerna, befattningsbeskrivningar för de olika yrkesgrupperna samt en beskrivning över informationsprocessen. Serviceboendets målsättning är att ha en personal som orkar, kan och villa arbeta mot målsättningen. Vi vill erbjuda en möjlighet att göra ett gott arbete genom att våra medarbetare känner att deras arbete är meningsfullt och genom arbetsuppgifterna är hanterbara. För att nå detta arbetar ledarskapet salutogent, vilket innebär att vi ger medarbetarna möjlighet till delaktighet och belastningsbalans, samt en effektiv feed-back Värderingar och verksamhetsprinciper Folkhälsans gemensamma värdegrund Kompetens, Engagemang och Omsorg ligger till grund för verksamhetsprinciperna. Folkhälsan erbjuder en boendemiljö där människan lever i ett meningsfullt sammanhang i enlighet med sin livsstil. Verksamheten konkretiseras i de individuella vårdplanerna där friskhetsfaktorerna är byggstenarna för att göra vardagen meningsfull även på ett grupphem. Vi följer upp hur vi lyckats med hjälp av olika mätare (TAK, Respons). Vår målsättning är att ha medarbetare som kan (kompetens), vill (engagemang) och orkar (motivation) arbete i enlighet med den vision och målsättningarna för enheten som årligen konkretiseras i verksamhetsplanerna. Servicen grundar sig på ett hälsofrämjande arbetssätt vilket innebär att vi i all vår verksamhet utgår från de individuella resurserna och arbetar för att klienterna skall känna att de hanterar sin vardag, är delaktiga i sitt eget liv och upplever att livet är meningsfullt. Handboken för personer med funktionshinder är vårt konkreta redskap för ett kvalitativt arbete. Uppdateringsplan Folkhälsan använder Balanced Scorecard modellen EFQM (European Foundation for Quality Management) som ramverk för ledarskap, verksamhetsutveckling och självutvärdering. De nio kriterierna i modellen fungerar som checklista för utvecklingsarbetet. Kriterierna tar fasta på: grunden för verksamheten, resurserna, arbetsprocesserna och resultaten. Folkhälsans egen variant av det internationella utvecklingsinstrumentet Balanced Scorecard har döpts till Karta och kompass för strategiarbete och långsiktig verksamhetsplanering. I praktiken betyder det att Folkhälsans verksamhetsenheter tillsammans med organisationens högsta ledning kommer överens om målen för verksamheten, uppföljningen och utvecklingen inom fyra perspektiv; kund, avi21u1 2/18

3 ekonomi, processer och personal. En av målsättningarna inom processperspektivet är att varje enhet har en plan för egenkontroll. Planen finns till allmänt påseende på enheten samt arkiveras i Folkhälsans elektroniska arkiveringsprogram.enhetsansvarig ansvarar för att leda och organisera arbetet för egen kontroll. Team-ansvariga rapporterar till enhetsansvariga och kan delegeras ansvar för att praktiskt förverkliga delar av egen kontrollen. Kvalitetsarbetet grundar sig på Folkhälsans Karta och Kompass vilket för verksamhetsenheternas del konkretiseras i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller målen för verksamheten, handlingsplaner för hur dessa mål skall uppnås samt mätetal för uppföljning av hur målen uppnåtts. Obligatoriska mätare för verksamhetens kvalitet är: 1.Antalet spontan skriftlig positiv och negativ respons samt antalet åtgärder i förhållande till negativ respons. Enheten förväntas åtgärda all negativ respons vilket innebär minst en personlig kontakt till givaren av responsen samt en analys av möjligheter till åtgärder. Rapportering månatligen till bolagets ledning. 2.Riktad respons. Enheterna utför årligen en enkät till kunder och anhöriga för att mäta kundtillfredsställelsen. Rapportering årligen till bolagets ledning. 3.Antal avvikelser. Uppföljning av avvikelser från god praxis. Månatlig rapportering till bolagets ledning. 4.Antalet läkemedelsavvikelser. Månatlig rapportering till bolagets ledning. Enhetsansvarig för enheten ansvarar för att planen för egenkontroll uppdateras enligt följande: 1. Då det sker en förändring i någon av de punkter eller bilagor som hör till denna plan 2. Under september månad årligen och sänder planen till ansvarig ledningsgruppsmedlem för äldreomsorg för godkännande. Tidigare versioner av plan för egenkontroll överförs i en mapp avsedd för ändamålet och förvaras i 10 år. 3. ORGANISERING OCH LEDNING AV SAMT ANSVARIGA PERSONER FÖR EGENKONTROLLEN Representant/er för ledningen som svarar för egenkontrollen samt dennes/deras uppgifter Äldreomsorgschef Kira Exell-Paakki - Godkänner planen Kontaktuppgifter till den ansvariga personen för egenkontrollen samt dennes uppgifter Enhetsansvarig: Annika Vahanen Telefon: E-post: annika.vahanen@folkhalsan.fi Ansvarar för att planen är uppdaterad och motsvarar myndighetskrav. Ansvarar för att verksamheten följer planen för egenkontroll. Enhetsansvarig ansvarar för att leda och organisera arbetet för egen kontroll. Team-ansvariga rapporterar till enhetsansvariga och kan delegeras ansvar för att praktiskt förverkliga delar av egen kontrollen. Kvalitetsarbetet grundar sig på Folkhälsans Karta och Kompass vilket för verksamhetsenheternas del konkretiseras i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller målen för verksamheten, handlingsplaner för hur dessa mål skall uppnås samt mätetal för uppföljning av hur målen uppnåtts. De medlemmar i gruppen för planering och verkställande av egenkontrollen som ingår i enheten (yrkesbeteckningar) Enhetsansvarig Annika Vahanen Teamledare Gun-Viol Lång Ansvarig sjukskötare Anne Styf-Gareis avi21u1 3/18

4 Personalens medverkan i genomförandet av egenkontrollen: (kan ingå som del i verksamhetsenhetens inskolningsplan) Plan för inskolning och utbildning av personal och studerande i planering och genomförande av egenkontrollen 1. Genomgång av planen för egenkontroll ingår i enhetens inskolningsplan. Ingår i enhetens introduktionsplan under punkten introduktion av enhetens dokument. För introduktionen finns en skriftlig plan där den för introduktionen ansvariga personen bekräftar med datum och underskrift att introduktionen verkställts. 2. Genomgång av planen för egenkontroll 1 gång / år på personalmöte Bilaga 1: Introduktionsplan Se även beskrivning av introduktion: Folkhälsans Handbok för personer med funktionshinder. 4. DELAKTIGHET FÖR KLIENTER OCH ANHÖRIGA SAMT KLIENTRESPONS Beskrivning av insamlingen av klientrespons (i planen för egenkontroll införs förfaranden för insamling av respons från klienterna och deras anhöriga, behandling av klientresponsen och användning av responsen vid utvecklandet av verksamheten) Folkhälsan har formulerat en responspolicy som gäller alla verksamheter. Såväl spontan respons (kommentarer, kritik, förslag) som riktad respons (enkäter) förs vidare, besvaras och behandlas. Responsen utgör en viktig grund för utveckling av verksamheten. Inom handikappomsorgen kan den spontana responsen bestå t.ex. av den respons klienten ger i de dagliga kontakterna med personalen, - den respons anhöriga ger vid besök, vid kontakt med personalen, vid anhörigträffar och vårdmöten, respons som ges på responsblanketter eller i en s.k. ris- och roslåda som vilket kan ske anonymt. Beskrivning av behandlingen av klientrespons i enheten/inom serviceverksamheten Responsen behandlas enligt Folkhälsans allmänna handlingsplan för respons: med berörda personer, på enheten i samband med personalmöten. Allvarlig negativ respons rapporteras omedelbart till ansvarig ledningsgruppsmedlem. Hela personalen är uppmärksam på respons och ansvarar för att den åtgärdas på lämpligt sätt. Speciellt egenvårdarens och förmannens ansvar betonas. Enhetsansvariga ansvarar för att en person som gett respons och gett sina kontaktuppgifter får muntligt eller skriftligt svar omgående men senast inom 3 dagar. Årliga enkäter (TAK) riktade till klienter, anhöriga och personal ingår i responssystemet. Resultatet av TAK enkäten presenteras för klienter och anhöriga. Beskrivning av användningen av klientresponsen vid utvecklandet av verksamheten Positiv respons framförs tillsammans med tack till berörda personer och används för att lyfta fram verksamhetens starka sidor. Negativ respons föranleder diskussioner med personerna ifråga och en plan för förbättring görs upp. Planen kan innehåll stödsamtal, utbildning. Negativ respons av mer allmän art behandlas på enhetens personalmöten och gemensamma riktlinjer för att förbättra verksamheten överenskommes. Plan för utvecklandet av klientresponssystemet - Årliga enhetsvisa TAK enkäter till klienter och anhöriga - Månatlig rapportering av positiv och negativ respons till ledningsgruppen - Fortsatt uppföljning av antal positiv och negtiv spontan respons samt åtgärdad negativ respons. 5. IDENTIFIERING AV RISKER OCH MISSFÖRHÅLLANDEN SAMT KORRIGERANDE ÅTGÄRDER För verksamhetsenhetens interna bruk ska dokument gällande olika delar i denna helhet utarbetas, där planer och tidtabeller avtalas för korrigerande åtgärder angående konstaterade brister och skadliga händelser. I planen för egenkontroll införs en beskrivning av förfarandet för förebyggande av skadliga händelser och en beskrivning av registreringen, hanteringen och informationen om skadliga händelser och tillbud. avi21u1 4/18

5 Beskrivning av förfarandet för föregripande identifiering av risker, kritiska arbetsmoment och farliga situationer Folkhälsan har utarbetat en riskhanteringspolicy. Nystugan har i enlighet med den kartlagt de kritiska riskerna inom sektorn och beskrivit följande riskområden: Risk för att klienter dör, Risk för klienter skadas, rymmer eller försvinner, Risk för att klienter utnyttjas sexuellt, Risk med felmedicinering, Matförgiftning, Våld mot personal, Olämplig personal (knarkare, pedofiler o. motsvarande), Processer är ineffektiva, Risker för att ITsäkerheten är för låg, Risk att egna IT-servrar skadas, Risk för brand, Risk för stöld, Risk att alarm inte fungerar. Utgående från kartläggningen har enheten gjort upp handlingsplaner för befintliga risker. (Bilaga 2a Enhetens riskkartläggning) Alla verksamhetsenheter har en uppdaterad säkerhetsplan vilken innehåller direktiv för brand, räddning, utrymning, rymningar, våld och olycksfall. Samtliga i personalen bekantar sig med planerna vilket verifieras genom namnteckning. Årliga skolningstillfällen ordnas i förfarande vid brand och utrymning samt I:a hjälp. För förebyggandet av fallolyckor har Folkhälsan utarbetat en handbok (Bilaga 2b). Arbetarskyddet utför riskkartläggning på samtliga enheter samtidigt med personalens hälsogranskningar minst vart tredje år. (Bilaga 2c) Beskrivning av förfarandet för behandling av tillbud och observerade missförhållanden Samtliga avvikelser dokumenteras på enheten på en för ändamålet avsedd blankett av den person/de personer som varit i arbetstur då avvikelsen inträffat. Tillbudet rapporteras till enhetsansvarig som ansvarar för att behövliga åtgärder vidtas för att undvika upprepning av avvikelsen. Enhetsansvarig arkiverar blanketten och rapporterar allvarliga avvikelser omedelbart till ledningsgruppsmedlemmen. Alla avvikelser rapporteras månatligen till ledningsgruppen. Antalet avvikelser är ett av mätetalen i processperspektivet i EFQM modellen. Beskrivning av förfarandet för åtgärdande av konstaterade missförhållanden Händelsen analyseras och enhetsansvariga ansvarar för att processer uppdateras och samtliga i personalen informeras om åtgärder som vidtagits. Då avvikelsen direkt berör en kund informeras anhöriga omgående om händelsen samt vilka åtgärder som vidtagits. Beskrivning av hur personal och vid behov samarbetsparter informeras om korrigerande åtgärder Personalen informeras vid skiftbyte och med skriftliga direktiv. Vid följande personalmöte behandlas de korrigerande åtgärderna. För information till samarbetspartners ansvarar alltid ansvarig ledningsgruppsmedlem. Mer information om detta i bland annat SHM:s publikation 2011:15: Riskhantering och säkerhetsplanering. Handbok för ledningen och säkerhetsexperterna inom social- och hälsovården: (på finska) 6. PERSONAL Beskrivning av antalet anställda och av personalens dimensionering och struktur; yrkesutbildad och assisterande personal (bestämmelserna i dagvårds- och barnskyddslagen, lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården samt i tillsynsprogrammen) Personaltätheten är 0,95 vilket innebär 10,45 personarbetsår Vårdpersonalen består av: 1 Enhetsansvarig 100% i administrativa uppgifter 3 Sjukskötare 6 Närvårdare 1 Socionom Övrig personal Matservice från Folkhälsans kosthåll avi21u1 5/18

6 Fastighetsservice från Folkhälsans fastighetsunderhåll Enhetsansvarig ansvarar för uppföljningen av personaltätheten genom att kontrollera att de planerade och förverkligade timantalet motsvarar personaltäthetens timram. Beskrivning av principerna för rekrytering av personal (transparens vid ansökningsförfarandet, säkerställande av behörigheten, kontroll av straffregistret inom barnskyddet, förfaranden för anskaffning av vikarier osv.) Folkhälsan prioriterar tillsvidareanställningar. Vid rekrytering av vårdpersonal förutsätts utbildning inom branschen. Enhetsansvariga ansvarar för kontroll av originalbetyg och för kontroll av att sjukskötare och närvårdare är upptagna i Valviras register. Alla anställningar föregås av personlig intervju. Har sökande en arbetshistoria ansvarar enhetsansvariga för att kontrollera referenser från tidigare arbetsgivare. Vid anställning beaktas personens specialkunnande i jämförelse med enhetens verksamhetsprofil och kompetensbehov samt lämplighet och intresse att arbeta i enlighet med Folkhälsans handikappomsorgs värdegrund och vision. Plan för vikarieanvändning Folkhälsan Syd Ab har en gemensam personalpool. För detta ändamål finns en person anställd inom organisationen med huvudsaklig arbetsuppgift att rekrytera vikarier. Enheterna beställer vikarier via ett elektroniskt datasystem. För akuta situationer har alla enheter en förteckning över vikarier, och den person som är i ansvarstur kallar in vikarier. Vid anställning av vikarier är strävan att personen i fråga har utbildning inom vårdbranschen, alternativt är i slutskedet av sina studier dvs. två sista terminerna. Är vikarien studerande finns en handledare av samma yrkesgrupp tillgänglig för handledning. Vikarier anställs för frånvaro så att personaltätheten uppfylls. Beskrivning av inskolningen av personalen: (det rekommenderas att en inskolningsplan utarbetas för personalen, se även punkt 3) Introduktion för ny personal och studerande på enheten beskrivs i Handboken för personer med funktionshinder enligt följande: Allmän introduktion om Folkhälsan som arbetsplats ges i personalguiden och av närmaste förmannen. I introduktionsplanen anges vad introduktionen omfattar, hur och av vem den ges (personligen, i form av skriftligt material etc), vem som ansvarar för den och för varje punkt tidtabell när introduktionen skall ges (genast, inom en vecka etc.). Introduktionen skall omfatta åtminstone följande: Handbok för personer med funktionshinder, enhetens verksamhetsplan, enhetens processer, mötesrutiner, vård- och serviceplaner, plan för egenkontroll, journaler och dokumentering, utvärderingsinstrument, arbetsfördelning, arbetskamrater, samarbete, teamarbete, specialområden, medicinhanteringen, användning av apparatur (vårdinstrument, datorer), förfarande vid olika akuta situationer och vid dödsfall, säkerhetsplan, riskhantering. Bilaga 1: Verksamhetsenhetens introduktionsplan Beskrivning av upprätthållandet av personalens kompetens och arbetshälsa och av kompetensledningen (t.ex. förfaranden för planering och uppföljning av fortbildningen, uppföljning av frånvarodagar till följd av sjukdom, uppföljning av kompetensen, yrkesskickligheten och dess utveckling, utvecklingssamtal) (det rekommenderas att en fortbildningsplan utarbetas för personalen) Folkhälsan är en hälsofrämjande arbetsplats. Att skapa en välmående arbetsplats kräver ett målinriktat samarbete. En hälsofrämjande arbetsplats ska ge medarbetarna trygghet, trivsel och arbetsglädje. Viktiga samarbetsparter i det hälsofrämjande arbetet är företagshälsovården och arbetarskyddet. Riktlinjerna för Folkhälsans personalpolitik beskrivs i Folkhälsans personalpolicy och ledarskapspolicy. Genom fortbildning, team- och utvecklingsarbete utvecklar Folkhälsan personalens kunnande och yrkesskicklighet.utbildningsplanen fastställs utgående från utbildningsbehoven vid enheten och vid individuella behov som evalueras årligen i samband med utvecklingssamtal. Viktiga redskap för att kartlägga enhetens utbildningsbehov är klienternas funktionsförmåga (kognitiv, fysisk och social), TAK-enkäten och FBA-enkäten. Regelbundna dokumenterade utvecklingssamtal hålls årligen med alla anställda. Varje år görs också en arbetsvärdering, där medarbetarens kunnande och arbetsprestation bedöms enligt de avi21u1 6/18

7 bedömningsfaktorer som fastställts av Folkhälsans ledningsgrupp. Det rekommenderas att arbetsvärderingen görs i samband med utvecklingssamtalet. Blanketter för utvecklingssamtal och arbetsvärdering finns på intranätet. Ledningsgruppen följer upp antalet utvecklingssamtal med ett krav på 100% genomförda samtal. Antalet sjukledigheter analyseras per kvartal i ledningsgruppen. Analysen görs i hänseende till längden på sjukledigheterna men även till diagnosgrupp. Utvecklingsplan för personalfrågor Handikappboendets målsättning är att ha en personal som orkar, kan och villa arbeta mot målsättningen. Vi vill erbjuda en möjlighet att göra ett gott arbete genom att våra medarbetare känner att deras arbete är meningsfullt och genom arbetsuppgifterna är hanterbara. För att nå detta arbetar ledarskapet salutogent, vilket innebär att vi ger medarbetarna möjlighet till delaktighet och belastningsbalans, samt en effektiv feed-back. 7. LOKALER, PRODUKTER OCH UTRUSTNING I planen för egenkontroll ska finnas en beskrivning av de lokaler som används för verksamheten och av principerna för hur de används. I principerna för hur lokalerna används beskrivs bl.a. förfarandena för placering av klienter: bl.a. hur klienterna fördelas på olika rum, hur man sköter om att klienternas integritetsskydd förverkligas e.d. Beskrivning av lokalerna som är i klienternas personliga bruk (eget rum, rummets storlek, möbler osv.) I gruppboende bor invånarna i egna handikappanpassade rum (30 m2), med kokvrå, badrum och toalett, samt balkong eller fransk balkong. Servicelägenheterna (49-52,5 m2) har dessutom ett litet kök och avgränsad sovalkov. Rummen inreds med egna möbler, vid behov "sjukhussäng" från kommunen Beskrivning av lokalerna som är i klienternas gemensamma bruk (matsalens funktionalitet, hobby-, rehabiliterings- och aktivitetslokaler, hygienutrymmenas funktionalitet, tillgången till bastu osv.) Gemensamt kök och vardagsrum i gruppboendet erbjuder gemenskap, social samvaro och känsla av delaktighet. Där intas måltiderna och man kan delta i de dagliga sysslorna eller umgås med varandra. Invånarna i servicelägenheterna kan även välja att delta i denna gemenskap. Grupphemmet är beläget på bottenplan med egen gård vilket inbjuder till utevistelse. Beskrivning av hur klienternas gemenskap tillgodoses i enheten med avseende på lokalerna Tillgång till de allmänna utrymmena i ett aktivt Folkhälsanhus kompletterar servicen. I huset finns bl.a. bastu och bibliotek. Hyresgästerna har möjlighet att utnyttja de allmänna utrymmena som består av vardagsrum och en gemensam matsal. I Folkhälsanhuset i Esbos B- hus finns även en restaurang och ett vardagsrum, var olika aktiviteter äger rum. Huset har egen bastu. I huset verkar också Esbo stads kulturtjänster som arrangerar svenskspråkiga kulturevenemang samt Musikinstitutet Kungsvägen vars elevkonserter husets invånare får ta del av varje vecka i husets konsertsal eller på enheterna. Esbo svenska arbetarinstitut verkar också i huset. I Folkhälsanhuset i Esbo verkar även en frisör, och kosmetolog. Utevistelse befrämjas av balkonger, terrasser samt en gård med naturstig. Beskrivning av förfaranden i anslutning till städning, avfalls- och tvätthantering Städning: En städdimensionering över underhållsstädningen har gjorts på alla enheter och de uppdateras kontinuerligt. Varje enhet har dessutom en städplan, ur vilken framgår utrymmen, städfrekvenser och arbetsmoment.grundstädningar och fönstertvätt utförs en gång per år eller efter behov. Dessa utför antingen städenhetens egen personal eller ett städföretag. Städenhetens personal är utbildad och kunnig och består av lokalvårdare, anstaltsvårdare samt ledare inom städningsarbete. En städtekniker ansvarar för helheten. De flesta har lång erfarenhet från branschen. Städpersonalen som arbetar på vårdenheter har dessutom hygienpass och kunskaper i avi21u1 7/18

8 första hjälp. Tre av förmännen är utbildade Clean Card kvalitets-coacher. Städmetoder, redskap och medel som används är miljövänliga. Städmaskiner används regelbundet så att ytorna hålls fina och den fysiska belastningen för städpersonalen blir mindre. Städpersonalen deltar vid behov i enhetens tvätthanterings rutiner. Varje enhet och fastighet har direktiv för avfallshanteringen och städpersonalen följer dessa. (Bilaga 11) Tvätthantering: Enhetens personal handhar vid behov tvätt- och klädservicen. För ändamålet finns tvättmaskin och torktumlare. Beskrivning av förfarandet för kvalitetssäkring av inomhusluften (förfaranden för konstaterande av fuktskador, mätning av inomhusluften, samarbete med fastighetsskötaren och hälsoskyddsmyndigheterna osv.) FH Syd Ab:s fastighetsorganisation ansvarar för fastighetens skötsel och underhåll. Varje fastighet har en ansvarig fastighetsskötare. Fastighetsservicen sker regelbundet samt varje fastighet har en elektronisk servicebok. Fastighetsskötaren utför månatliga granskningar av hela fastigheten samt dess utrustning inkl. ventilationssystemet. Fastigheterna är även försedda med fastighetsautomation som alarmerar om avbrott och avviklser. Rengöringen av ventilationskanaler sker kontinuerligt i enlighet med myndighetskrav. Luftmätningar samt luftflödesmätningar görs vid behov. Verksamhetspersonalen meddelar felanmälningar direkt till fastighetsskötaren eller fastighetsservicefirman. Felanmälningar kan göras 24h /dygn 7 dagar i veckan. Fastighetsorganisationen samt verksamhetsansvariga är i kontakt med hälsomyndigheter samt utför lagstadgade granskningar. Beskrivning av produkterna och utrustningen för hälso- och sjukvård i enheten Samtliga sängar på enheten är anpassade efter hyresgästernas behov. I samtliga rum finns skenor i taket och badrummen med inbyggda lyftanordningar med den tilläggsutrustning som hyresgästerna behöver. Till medicinsk apparatur på enheten kan räknas följande: Blodtrycksmätare och egna febertermometrar. Den ansvariga sjukskötaren ansvarar för att dessa är funktionsdugliga. Kundernas personliga hjälpmedel ansvarar kommunernas hjälpmedelscentraler för dock så att enhetens personal ansvarar för att bristfälliga hjälpmedel repareras av kommunen eller ersätts med nya. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Teamledare: Gun-Viol Lång, tfn , gun-viol.lang@folkhalsan.fi Enhetsansvarig: Annika Vahanen, , annika.vahanen@folkhalsan.fi Med produkter för hälso- och sjukvård avses enligt 5 i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010) anordningar som används för vård och behandling, exempelvis sjukhussängar, lyftanordningar, blodsocker- och blodstryckmätare o.d. Om verksamhetsidkarens skyldigheter föreskrivs i i lagen om produkter och utrustning för hälsooch sjukvården (629/2010) samt i Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens bestämmelse 4/2010. Anmälan om risksituationer orsakade av produkter och utrustning görs till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. I planen för egenkontroll ska utses en ansvarig person för de professionellt använda produkternas och utrustningarnas säkerhet. Denna person ska se till att anmälan om tillbud eller risksituationer görs och att andra bestämmelser som gäller utrustning iakttas. Länk till Valviras föreskrifter: Utvecklingsplan för lokaler, produkter och utrustning Då en säng, lyftanordning eller annan medicinsk utrustning anskaffas sker det i relation till klienternas funktionsförmåga och behov. 8. KLIENTSÄKERHET För att utveckla klientsäkerheten ska en verksamhetsplan utarbetas, där säkerhetsrelaterade risker i anslutning till direkt klientarbete behandlas avi21u1 8/18

9 Kontaktuppgifter till personen/personerna som ansvarar för enhetens säkerhetsplanering och säkerhetsverksamhet Enhetsansvarig Annika Vahanen Telefon: e-post: Teamledare: Gun-Viol Lång, tfn , Beskrivning av hur klientsäkerheten säkerställs (särdragen hos service som ges hemma samt hos service inom barnskyddet och service till handikappade och åldringar ska beaktas) För klientsäkerheten på enheten ansvarar den enhetsansvariga. Miljön på Nystugan är planerad för att vara trygg och anpassad till verksamheten på enheten. Golvmaterialet är valt med tanke på att undvika fallolyckor och utrymmena är anpassade för att personer skall kunna röra sig med hjälpmedel. Samtliga lägenheter och utrymmen i fastigheten är utrustade med ett automatiskt brandvarningssystem. I anvisning (bilaga 4d) beskrivs detektorns funktion i enskildautrymmen och lägenheter. Denna teknik/utrustning (Brandvarningssystem, sprinkler, övertrycksblåsare) sköts och servas av bostadsbolaget. Tekniken motsvarar brandmyndigheternas krav. Systemet är alltid i funktionsskick. Vid brandalarm går låsen i dörrarna i olåst läge så att det går att komma ut emedan de stängs för att branden inte skall sprida sej. Årliga brand- och utrymningsövningar ordnas på grupphemmena. En väsentlig del av kundsäkerheten utgör trygghetsalarmsystemet Vivago Vista. Systemet möjliggör en uppföljning av den personliga aktivitetsnivån och kan ställas att alarmera vid avvikande aktivitetsnivå. Kunden kan även alarmera hjälp under dygnets alla timmar genom att trycka på alarmet. Vivago vista kan även ställas in för att ge alarm då personen avlägsnar sig genom dörren eller att automatiskt öppna dörren då personen närmar sig den. (Bilaga 2: Förebyggande av fallolyckor) (Bilaga 3a: Processbeskrivning för trygghetsalarmet) (Bilaga 3b: Riskkartläggning för trygghetslarmet) (Bilaga 4a: Säkerhetsplan för Nystugan) (Bilaga 4 b. Instruktioner vid brand i hemmen) Beskrivning av enhetens övervakningsanordningar och av hur deras funktion säkerställs (Bilaga 3a: Processbeskrivning för trygghetsalarmet) (Bilaga 3 b Riskkartläggning för trygghetslarmet) Beskrivning av hur det säkerställs att säkerhetsanordningar och larmsystem som används av klienterna fungerar (enhetens larmsystem, säkerhetsarmband, övervakningsanordningar, säkerhetsanordningar hos klienter som bor hemma samt säkerställande att larmresponsen fungerar osv.) (Bilaga 3a: Processbeskrivning för trygghetsalarmet) (Bilaga 3 b Riskkartläggning för trygghetslarmet) avi21u1 9/18

10 Utvecklingsplan för klientsäkerhet Ny personal introduceras i klientsäkerhetsfrågor i samband med introduktionen Årlig genomgång på personalmöte av förebyggande av fallolyckor, säkerhetsplanen Årlig utbildning i säkerhetsfrågor Årlig släcknings- och räddningsövning 9. KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER Beskrivning av handledningen och rådgivningen för klienten och av utvärderingen av klientens servicebehov, av utarbetandet av serviceavtal/förvaltningsbeslut och service-/klientplan (barnskydd/dagvård) och av uppdateringen av dessa samt av klientens deltagande i beslut Representanter för de olika kommunerna kontaktas vid ledig plats. En individuell vård- och serviceplan uppgörs i samråd med invånaren och de anhöriga inom 14 dagar efter att hyresgästen kommit till enheten, och justeras vid behov. Personalen arbetar utgående från ett rehabiliterande och aktiverande arbetsätt. Målsättningen är att ta till vara och stöda invånarnas fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga. Som stöd för arbetet fungerar bl.a. Folkhälsans handbok för personer med funktionshinder, utgiven hösten Vård- och serviceplanen görs upp tillsammans med klienten och de anhöriga. Daglig uppföljning dokumenteras elektroniskt i RaiSoft. Beskrivning av hur klienten bereds möjlighet att bekanta sig med enheten på förhand Möjliga nya hyresgäster och anhöriga bereds möjlighet att komma och bekanta sig med huset, utrymmena och rummet före inflyttning. Skriftlig information om Nystugan. (Bilaga12, Bilagor med processer och instruktioner som finns på enheten) Beskrivning av hur klienten informeras om innehållet i avtalen (serviceavtal, hyresavtal o.d.), om kostnaderna för servicen och om avtalsändringar. Personer som vistas på enheten via stadens produktionsavtal med Folkhälsan Syd ab får information om avgifter av stadens tjänstemän. Privatbetalande kunder gör upp ett avtal med Folkhälsan Syd ab där innehållet i servicen och vården definieras samt avgiften fastställs. Gällande debitering av tilläggstjänster avtalas alltid skilt med kunden eller kundens intressebevakare. Beskrivning av hur klientens självbestämmanderätt och rätt till deltagande förverkligas (privatlivet, integritetsskydd, personlig frihet, okränkbarhet; 7 och 10 i grundlagen, 8 10 i klientlagen) Självbestämmanderätten beaktas enligt de grundläggande principerna i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992). Kundernas rätt att besluta själv betraktas i alla situationer. Självbestämmanderätten för personer med utvecklingsstörning eller nedsatt funktionsförmåga och vid behov konsulteras expertis, t.ex. sakkunniga inom Handikappförbundet. I fråga om klienter med utvcklingsstörning får dock hänsyn till självbestämmanderätten inte leda till att vården försummas. Eftersom frågorna om självbestämmanderätt i dessa fall kan vara mycket svåra och komplicerade fäster personalen speciell uppmärksamhet vid att bedöma var gränsen dras mellan klientens självbestämmanderätt och kraven på god vård. Ifall hyresgästen och de anhöriga har olika önskemål och åsikter om vården respekteras i första hand kundens önskemål. Beskrivning av förfarandet för skötsel av pengar, nycklar och andra saker i klientens besittning och information om den som ansvarar för denna egendom Personalen bevittnar inte juridiska eller ekonomiska handlingar, utan de anhöriga bör skaffa utomstående vittnen. Personalen befattar sig inte heller i övrigt med klienternas ekonomiska transaktioner. Vid behov tas initiativ för att utse en intressebevakare för klienten. Vissa kommuner har förutsatt att Folkhälsan administrerar hyresgästens smärre kontanter och då måste Folkhälsan åta sig uppdraget. Ansvaret ligger då helt hos Folkhälsan. Pengar finns inlåsta i kansliskåp och kvitteras ut av ansvarig vårdare i arbetstur i vittnes närvaro. Båda kvitterar med sitt namn och alla insättningar och uttag bokförs. Summa som förvaras per boende är högst 250. Personalen eftersträvar att inte hantera hyresgästernas bankkort. avi21u1 10/18

11 Vid inflyttning skall smycken och andra värdesaker genomgås och dokumenteras. Värdesaker bör helst försäkras av kunden, eftersom Folkhälsan inte kan ansvara för den äldres personliga värdesaker. På grund av det beroendeförhållande som en klient lätt upplever i förhållande till en vårdare upplevs det allmänt som oetiskt att en vårdare tar emot större gåvor eller testamenten av en klient. Folkhälsan har därför förbjudit sin personal att ta emot gåvor och testamenten av klienter. Ifall klienten vill ge pengar skall detta avböjas vänligt men bestämt (även smärre belopp). Sedvanliga smärre gåvor, såsom en blombukett, en chokladask, annat godis eller tårta kan komma ifråga. Plan för hur behovet att vidta begränsande åtgärder och sanktioner avses att minimeras Med begränsande vårdåtgärder avses åtgärder som vidtas av säkerhetsskäl, som begränsar klientens rörelse- eller handlingsfrihet och som kan uppfattas som tvång. Användningen av dessa åtgärder minimeras genom en kultur där människan som en unik person alltid är i centrum. Frågor kring begränsande handlingar behandlas återkommande på personalmöten, utbildningar och vid diskussioner om värdegrunden för verksamheten. Genom att handlingarna bör grunda sig på en utvärdering, lov av läkare, information till klient och de anhöriga samt en plan för vilken handling vidtas, hur den utvärderas och vilken är tidsdimensionen strävas till att säkerställa att handlingen är genomtänkt och grundar sig på klientens behov. Beskrivning av kriterierna för vidtagande av begränsande åtgärder och sanktioner samt av beslut, förfaranden, registrering och uppföljning av konsekvenserna i anslutning till begränsande åtgärder (se bl.a. 11 kap i barnskyddslagen, lagen om utvecklingsstörda, tillsynsprogrammen) Det rekommenderas att anvisningar om förfaringssätt utarbetas I vissa situationer kan det med tanke på klientens hälsa, risk för olycksfall eller av andra motsvarande skäl vara nödvändigt att vidta dessa åtgärder. Inom Folkhälsan vidtas dessa åtgärder endast efter allvarligt övervägande om det är absolut nödvändigt med tanke på vården och om alla andra alternativa möjligheter utretts. Ifall begränsande vårdhandlingar används sker det efter att läkare konsulterats och han givit tillstånd till detta. Om möjligt begärs hyresgästens samtycke i annat fall vidtalas anhöriga eller intressebevakare. Begränsande vårdhandlingar är alltid tidsbundna varefter en ny bedömning bör ske. Blanketten vilken utarbetats för ändamålet bör fyllas i och arkiveras i kundens journalhandlingar. I Handboken för personer med funktionshinder definieras processen för begränsande vårdhandlingar och blankett för plan för begränsande handling. Bilaga 5: Blankett för statistik över begränsande handlingar Beskrivning av förfarandet om det konstateras att en klient har blivit utsatt för osakligt eller kränkande bemötande Varje vårdare är skyldig att ingripa vid misstanke om osakligt eller kränkande bemötande. Enhetsansvarig samtalar med personalen ifråga och kommer överens om hur garantera att liknande situationer inte uppkommer i fortsättningen. En varning uttfärdas om förutsättningarna för en sådan uppfylls. Är personalens beteende återkommande övervägs ifall arbetsförhållandet kan fortsätta. Teamansvariga ansvarar för att klienten får den hjälp och omhändertagande som han behöver för att bearbeta situationen. Beskrivning av beredningen och genomförandet av åtgärder då en klientrelation upphör (förflyttning av klienten från en vårdplats till en annan, beredning av eftervård inom barnskyddet, osv.) Klienterna vårdas huvudsakligen till livets slut på enheten. Föreligger det ett uppenbart behov av vård på en annan vårdplats kontaktas kommunens kontaktperson som avgör om och vart klienten flyttas. Vid en flyttning kontaktas mottagande enhet för överenskommelse om en smidig överflyttning där klientens välbefinnande ligger i fokus. En skriftlig blankett där behövliga uppgifter för kontinuiteten i vården finns, följer med klienten till den nya vårdplatsen. En klient som är missnöjd med sitt bemötande har rätt att framställa anmärkning till den som ansvarar för verksamhetsenheten eller till en ledande tjänsteinnehavare. När servicen baserar sig på ett avtal om köpta tjänster framställs anmärkningen till den myndighet som svarar för organiseringen av servicen (Valviras anvisning 8:2010). avi21u1 11/18

12 Namn och kontaktuppgifter för den person/instans, till vilken anmärkning riktas Samtliga kommuners kontaktuppgifter finns på enheten (B avtalet med privata klienter ingår information om att meningsskiljaktigheter avgörs som konsumenttvisteärende Bilaga 12) Socialombudsmannens kontaktuppgifter Samtliga kommuners socialombudsmans uppgifter finns på enheten ( Bilaga 12) Beskrivning av förfarandet för behandling av anmärkningar som gäller enhetens verksamhet Eventuella anmärkningar behandlas alltid av äldreomsorgschefen. En anmärkning föranleder alltid en omedelbar utredning. Om den som gjort anmärkningen har lämnat sina kontaktuppgifter kontaktas personen omedelbart och överenskommes om ett möte. Skriftligt svar på anmärkningar ges inom utsatt tid eller högst en vecka. Beskrivning av samarbetet mellan kommunen och serviceproducenten vid planeringen och uppföljningen av klientens vård och service Kommunens kontaktperson kontaktas vid eventuella frågeställningar gällande klientens vård och service. Beskrivning av information som gäller konsumentskydd I avtalet med privata klienter ingår information om att meningsskiljaktigheter avgörs som konsumenttvisteärende. Utvecklingsplan angående klientens ställning och rättigheter Enheten behandlar på personalmöte årligen frågor som berör klientens ställning och rättigheter. 10. SÄKRING AV KVALITETEN PÅ SERVICENS/ENHETENS KLIENTARBETE (VERKSAMHET) Kriterier och nivåer fastställs i de verksamhetsspecifika riksomfattande tillsynsprogrammen, som finns på Valviras webbplats: Beskrivning av verksamheten som upprätthåller och främjar klienternas prestationer, funktionsförmåga och livskontroll samt klienternas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande Folkhälsans serviceboende för handikappade bygger på ett hälsofrämjande arbetssätt. Det innebär att se människans resurser och ge henne möjlighet att använda dem i det dagliga livet. Det hälsofrämjande arbetssättet har som mål att hjälpa klienten att upprätthålla, återfå eller förbättra sin funktionsförmåga och uppleva en meningsfull tillvaro. Grunden till ett hälsofrämjande arbetssätt ligger i vårdarnas förhållningssätt och bygger på varje enskild vårdares förmåga att se resurser. Detta förhållningssätt är integrerat i vårdarens sätt att gestalta vård och omsorgsverklighet, att se människan. Personalen är lyhörd för hyresgästernas åsikter, förväntningar och önskemål gällande vården och uppmuntrar hyresgästen till aktivitet och till att försöka klara av vardagen själv, så långt det är möjligt. Hyresgästen skall alltid vara delaktig i det som sker, i tanke, känsla och/eller handling oberoende funktionshinder. Anhöriga och närstående är viktiga samarbetsparter i den avi21u1 12/18

13 rehabiliterande vården. Estetiken är en viktig del av en meningsfull tillvaro. Den andliga dimensionen är också central för upplevelsen av livskvalitet, kulturella upplevelser är här en del av vardagen på enheten. Folkhälsanhusen erbjuder många möjligheter till en aktiv vardag. Det generationsöverskridande mötet med barn och ungdomar bidrar till glädje i vardagen. Vårdplanerna utgår från hälsofrämjande målsättningar. Beskrivning av förfaranden i anslutning till ordnandet av klienternas kost och måltider (intervallerna mellan måltiderna, nattfastans längd, uppföljningen av klienternas näringstillstånd osv.) Ansvaret för matservicen handhas av Folkhälsanhuset i Esbos kök. Köket följer för verksamheten centrala näringsrekommendationer och har tillräcklig och komptent personal. Köket har färdighet att leverera specialkost enligt ordination. Hygienbestämmelser, kvalitetskontroller och myndighetskrav beaktas vid tillverkning och distribution. Morgonmål och eftermiddagskaffe tillreds på enheten. Under dygnet serveras morgonmål, lunch, kaffe, middag, kvällsmål och ett senare nattmål för att undvika att nattfastan överstiger 10 timmar. Maten tillreds eller serveras enligt den personliga vårdplanen och den boendes individuella situation och önskemål. Personalen på enheten har hygienpass. Kundernas näringstillstånd uppföljs enligt behov och dokumenteras i de personliga vårdhandlingarna. Statens näringsdelegation: Kontaktuppgifter till ansvarig person för enhetens matförsörjning Enhetsansvarig Annika Vahanen, Enhetsansvarig för kök och kosthåll Christina Tapper (t.f.) Beskrivning av hur de dagliga aktiviteterna har ordnats (stöd för barnens skolgång, tryggandet av specialundervisning, utnämning av en person som svarar för frågor som gäller barnets skolgång (barnskyddslagen), arrangemangen för klienternas utevistelser och motionsmöjligheter, verksamhet som stödjer funktionsförmågan samt fritids- och rekreationsverksamhet m.m.) I ett meningsfullt liv ingår möjligheter till olika aktiviteter, intressen, upplevelser och samvaro med andra. Hyresgästerna har möjlighet att efter förmåga och intresse delta i olika aktiviteter. Detta genomgås i samband med vårdplaneringen och egenvårdaren ansvarar att informera och möjliggöra deltagande i olika aktiviteter. En aktivitetsansvarig utses på varje enhet. Hyresgästerna har möjlighet att enligt önskemål och rörelseförmåga vistas utomhus regelbundet, t.ex. sitta ute på gården eller på balkongen eller komma ut på promenad. Frivilliga medarbetare är en viktig resurs men personalen ansvarar alltid för vården. Motion är en viktig del av ett hälsofrämjande arbetssätt. Förutom nyttomotion vid förflyttning på enheterna ordnas regelbundet gymnastik anpassad enligt funktionsförmåga t.ex. i form av sittdans. Flera av hyresgästerna har stödpersoner och personliga assistenter för fritid som assisterar vid olika aktiviteter. THL:s motionsrekommendationer för olika åldersgrupper: (på finska) Beskrivning av hygienförfaranden och förebyggande av spridningen av infektionssjukdomar samt åtgärder vid epidemier En städdimensionering över underhållsstädningen har gjorts på alla enheter och de uppdateras kontinuerligt. Varje enhet har dessutom en städplan, ur vilken framgår utrymmen, städfrekvenser och arbetsmoment.grundstädningar och fönstertvätt utförs en gång per år eller efter behov. Dessa utför antingen städenhetens egen personal eller ett städföretag. Städpersonalen som arbetar på vårdenheter har dessutom hygienpass och kunskaper i första hjälp. Tre av förmännen är utbildade Clean Card kvalitets-coacher. Städmetoder, redskap och medel som används är miljövänliga. Städmaskiner används regelbundet så att ytorna hålls fina och den fysiska belastningen för städpersonalen blir mindre. Städpersonalen deltar vid behov i enhetens tvätthanterings rutiner. Varje enhet och fastighet har direktiv för avfallshanteringen och städpersonalen följer dessa. vätthantering: Enhetens personal handhar tvätt- och klädservicen. För ändamålet finns avi21u1 13/18

14 tvättmaskin och torktumlare. (Bilaga 11: Avfallshantering i Helsingfors regionen) Folkhälsan Syd ordnar årligen utbildning i hygien. Enheten har skriftliga föreskrifter för handhygien (Bilaga 6a), Hygieniskt arbetssätt på Vindarnas hus (Bilaga 6b)Yleiset hygieniasuositukset_piho_ (Bilaga 6c) Övriga föreskrifter för hygien (Bilaga 12) Plan för att utveckla klientarbetet och den dagliga verksamheten Folkhälsan arbetar målmedvetet för att den salutogena tankeramen skall genomsyra all verksamhet. För handikappomsorgens del betyder detta att målsättningarna formuleras så att de utgår från resurser och från en meningsfull, begriplig och hanterbar vardag för klienterna. Enheten konkretiserar detta i den årliga verksamhetsplanen. Bilaga 6 Verksamhetsplan 11. ORDNANDET AV HÄLSOVÅRDEN OCH SJUKVÅRDEN Beskrivning av hur enheten/servicen ordnat hälso- och sjukvården för sina klienter och beskrivning av enhetens egna ansvarsuppgifter inom hälsovården och sjukvården (hälsofrämjande, hälsokontroller, screeningundersökningar, undersökningar i anslutning till uppföljning av hälsan, kontroller osv.) Nystugan samarbetar med Hagalunds HVC-läkare (Anders Lindgren) som besöker enheten regelbundet varannan vecka. Hälsoproblem tas upp, remisser sänds till specialläkare och intyg skrivs för behov som uppstår. Hälsogranskning görs för varje hyresgäst årligen. Hyresgästerna besöker också nationella screeningundersökningar som återkommer med jämna mellanrum. Tandvården sköts av Hagalunds HVC och hyresgästerna går på regelbundna tandkontroller, samt till tandhygienist. Privat tandläkare anlitas också enligt önskemål. Beskrivning av hur verksamhetsenhetens läkartjänster ordnas samt vilken aktör som svarar för klienternas sjukvård i ickebrådskande situationer Hyresgästerna tar vid behov upp hälsoproblem med Nystugans personal. Personalen är uppmärksam på förändringar i hyresgästernas hälsa och välmående och rapporterar om förändringar till sjukskötaren eller annan behörig personal. Nystugans egenläkare från Hagalund HVC kan kontaktas varje vardag Beskrivning av förfarandet för vård av klient som behöver brådskande sjukvård Vid brådskande sjukvård kontaktas 112. Under jourtid kan Jorvs läkardejour kontaktas för konsultation. Doctagon anlitas i samråd med hyresgäster och deras anhöriga om så önskas. Egenläkaren kan dagtid kontaktas per . Beskrivning av användningen av och tillgången till specialiserad sjukvård (terapitjänster, tillgången till barnpsykiatri, psykiatrisk vård osv.) Klienten kan remitteras till specialiserad sjukvård av läkare. Personalen ansvarar för att klienten har möjlighet att besöka den specialiserade sjukvården och agerar följeslagare om inte anhöriga har möjlighet att göra det. avi21u1 14/18

15 Beskrivning av upprätthållandet, uppdateringen och verkställandet av planen för läkemedelsbehandling samt beskrivning av uppföljningen av planens genomförande (Planen för läkemedelsbehandling ska utarbetas enligt social- och hälsovårdsministeriets handbok Säker läkemedelsbehandling (2005:32).) SHM:s handbok finns på adressen: (på finska) Enheten har uppgjort läkemedelsplan enligt social- och hälsovårdsministeriets direktiv Säker läkemedelsbehandling (2005:32) och Nationell handbok för genomförande av läkemedelsbehandling inom social-och hälsovården 2007:5. Enhetsansvarig är ansvarig för att läkemedelsplanen uppdateras årligen eller oftare om det skett väsentliga förändringar. Enhetens ansvariga sjukskötare, ansvarar för adekvat läkemedelshantering enligt den uppgjorda planen. BILAGA 12 Kontaktuppgifter till personen som ansvarar för läkemedelsbehandlingen Ansvarig sjukskötare: Anne Styf-Gareis Patientombudsmannens kontaktuppgifter Unto Ahvensalmi, tfn: Utvecklingsplan för hälsovård och sjukvård Olika praxis beroende av kommun och hyresgästens önskemål 12. HANTERING AV KLIENTUPPGIFTER (Det ska finnas skriftliga anvisningar om förfarandet) Beskrivning av registreringen och hanteringen av klientuppgifter och av iakttagandet av bestämmelserna om konfidentialitet Dokumentationen på enheten sker elektroniskt i Raisoft. Uppgifter relaterade till hälso- och sjukvård dokumenteras på särskild för ändamålet avsedd blankett för att särskiljas från den dokumentation som hänför sig till socialvårdslagstiftningen. Skriftliga, godkända av äldreomsorgens högsta ledning, anvisningar finns i Folkhälsans Handbok för personer med funktionshinder. När Folkhälsan ingår avtal om serviceproduktion med en kommun följs kommunens regler för dokumentering och arkivering. Då en klient byter vårdenhet överlåts samtliga socialvårdshandlingar till den nya vårdenheten. Hälso- och sjukvårds dokumentation arkiveras vid Folkhälsan men för den fortsatta vården nödvändiga dokument kopieras och överlåts med klientens eller intressebevakarens tillstånd. Syftet med dokumentationen är att skapa förutsättningar för kontinuitet i vården och servicen och för att arbetet skall löpa smidigt samt att trygga tillgången på information som behövs för vård och service samt säkerställa att vårdarbetet utförs och uppföljs. Dokumentationen skall ge en klar bild av klientens totala vårdbehov, av målsättningarna, med vilka metoder de uppnås och vilka resultat som uppnåtts. Med dokumentation av vården avses registrering av alla uppgifter som är av betydelse för vårdarbetet som helhet. I dokumentationen ingår vårdplan, uppföljning funktionsförmåga och hälsotillstånd, anteckningar om hur vård- och servicearbetet utförs och annat som är av väsentlig betydelse för vården och servicen. Med journalhandlingar avses sådana dokument, i pappersform eller elektroniskform, som används, uppgörs eller emottas i samband med vården och servicen, och som innehåller uppgifter om en persons hälsotillstånd, vård och livssituation och andra personliga uppgifter. De uppgifter som insamlas och antecknas i journalhandlingarna skall vara riktiga, behövliga och nödvändiga för bedömningen och planeringen av vården och servicen. Rättelser i anteckningarna (då anteckningar ändras, avlägsnas och kompletteras) görs så att den ursprungliga och den rättade anteckningen är synliga. Den som gör rättelsen antecknar namn, tjänsteställning, datum och grunden för rättelsen. Alla uppgifter i journalhandlingarna är sekretessbelagda och skall hanteras konfidentiellt. Journalhandlingarna hanteras av personal med yrkesutbildning inom hälsovården. Den yrkeskunniga personalen har ansvar för de anteckningar som görs och de uppgifter som skrivs in i avi21u1 15/18

16 journalhandlingarna. Anteckningar kan också göras på yrkespersonalens direktiv av annan personal som deltar i eller utför sådant arbete som ansluter sig till vården av klienten. Inom ramen för sina praktiska studier eller inlärning i arbete kan hälsovårdsstuderande under handledning av hälsovårdsutbildad personal göra anteckningar i journalhandlingarna. Handledaren skall med sin underskrift godkänna studerandens anteckningar. (Hanbok för serviceboende fär hadnikappade) Folkhälsan Syd ordnar fortlöpande fortbildning i dokumentering och journalhantering. Ny personal introduceras systematiskt i dokumentering och journalhantering. Klienterna har rätt att ta del av de journalhandlingar som berör deras person. Anhöriga får ta del av journalhandlingar med klientens medgivande eller i egenskap av intressebevakare. Personuppgiftslagen och hanteringen av klientuppgifter inom den privata socialvården: Kontaktuppgifter till dataskyddsansvarig Jan Selén Telefon: 019/27811 (växel) jan.selen@folkhalsan.fi Förhållningsregel om information till klienten vid hantering av personuppgifter: anvisningar Dataskyddsbeskrivning: Modellblankett och anvisningar på sidan: och jan Klientens samtycke till användning/överlåtelse av konfidentiella uppgifter: Dataskyddsombudsmannens handbok Beskrivning av hur personalen utbildas i dataskyddsfrågor och dokumentförvaltning och hur deras kunnande på detta område säkerställs (närmare information i socialvårdens klientdokument: 9cc407f10e6d/Sosiaalihuollon+asiakasasiakirjat.pdf (på finska)) Introduktionen av nyanställd personal tar fasta på dataskyddsfrågor och dokumentförvaltning Folkhälsan Syd ordnar återkommande utbildning i dataskydd och dokumentation. Enhetsansvarig ansvarar för att personalens kunnande är tillräckligt inom området. En serviceproducent som upprätthåller ett klientregister ska göra upp en registerbeskrivning enligt 10 i personuppgiftslagen även i det fall att serviceproducenten verkar i ett annat företags lokaler. Registerbeskrivning (om en sådan inte ingår som bilaga): dataombudsmannens anvisning och blankett: och Andra broschyrer om dataskydd finns på sidan Behandlingen av uppgifter i användarlogg enligt personuppgiftslagen, Gör upp en dataskyddsbeskrivning, Personuppgiftslagen som guide!, Rättelse av en uppgift som ingår i ett personregister, Kontroll av uppgifter som ingår i ett personregister, Påföljdssystemet enligt personuppgiftslagen Beskrivning av hur arkiveringen av handlingar har ordnats (det är viktigt att privata socialserviceenheter på förhand avtalar med klienternas hemkommun om arkiveringen av handlingarna för klienter som lämnat enheten) Enligt produktionsavtalet med kommunen returneras klientens handlingar till hemkommunen efter att klienten lämnat enheten. Beskrivning av hur informationsgången ordnas med de andra aktörerna som deltar i servicehelheten för klienten Färdtjänst: kontaktas vid behov Kommunens kontaktperson: Kontakt vid behov Kårkullas Dag och Arbetscentral: årliga IP-möten, kontakt vid behov Kommunernas hjälpmedelscentraler: kontakt vid behov Fysioterapi och rehabilitering via FPA (under 65 år) och kommunens medicinska rehabiliteringsavdelning (över 65 år), genom läkarremiss avi21u1 16/18

17 Utvecklingsplan för hanteringen av klientuppgifter Fortsatt kontinuerlig utbildning för personalen i dokumenthantering 13. EGENKONTROLL AV SERVICE SOM PRODUCERAS SOM UNDERLEVERANS Beskrivning av enhetens förfarande för övervakning av kvaliteten på tjänster som upphandlats av underleverantörer Förteckning över underleverantörer - Utvecklingsplan 14. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV GENOMFÖRANDET AV EGENKONTROLLEN Beskrivning av uppföljningen av genomförandet av enhetens egenkontroll Planen för egenkontroll bygger på Folkhälsans lednings- och kvalitetssystem Karta och Kompass. Systemet omfattar mål, mätetal och rapporteringar vilket garanterar en kontinuerlig uppföljning. Beskrivning av processen för uppdatering av planen för egenkontroll Enhetsansvarig för enheten ansvarar för att planen för egenkontroll uppdateras enligt följande: 1. Då det sker en förändring i någon av de punkter eller bilagor som hör till denna plan 2. Under september månad årligen och sänder planen till ansvarig ledningsgruppsmedlem för äldreomsorg för godkännande. Tidigare versioner av plan för egenkontroll överförs i en mapp avsedd för ändamålet och förvaras i 10 år. Uppdateringarna godkänns av äldreomsorgschefen Egenkontrollplanen ska vid behov uppdateras. Ändringar som gjorts i anvisningar eller förhållningsregler ska utan dröjsmål införas i egenkontrollplanen och planen ska fastställas årligen även om den inte ändrats. Ort och tid Esbo Underskrift (Planen för egenkontroll godkänns och fastställs av verksamhetsenhetens ansvariga föreståndare) Namnförtydligande avi21u1 17/18

18 avi21u1 18/18