SAMANFATTNING AV PLANBESKRIV VNING GENERALPLAN FÖR PALOVAARA VINDKRAFTSPARK

Transkript

1 PELLO KOMMUN SAMANFATTNING AV PLANBESKRIVNING GENERALPLAN FÖR PALOVAARA VINDKRAFTSPARK SUUNNITTELU JA TEK NIIKKA 6495-P23556

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund och målsättning Sammanfattning av planläggningsprocessens Ändringar som gjorts i generalplanen efter förslagsskedet Planområdets placering och översiktlig beskrivning Deltagande och växelverkan Gränsöverskridande konsekvenser och internationellt samrådsförfarande MKB-förfarande för vindkraftsparken Gjorda utredningar Samordning av planläggning och MKB-förfarande Utgångspunkter för planeringen Generalplanens innehåll Planbeteckningar och bestämmelser Områdesbeteckningar Delområdesbeteckningar Objekt- och linjebeteckningar Bestämmelser som berör hela generalplaneområdet Konsekvensbedömning Typiska miljökonsekvenser för vindkraftsparker Bedömda miljökonsekvenser Konsekvenser för samhällsstrukturen och markanvändning Konsekvenser för landskapet och byggd kulturmiljö Konsekvenser för fornlämningar Konsekvenser för värdefulla byggda kulturmiljöer Värdefulla landskaps- och kulturmiljöområden på svensk sida Konsekvenser för naturmiljön och arter Konsekvenser för renskötseln Natura- och skyddsområden, hotade arter Natura- och naturskyddsområden på svensk sida Konsekvenser för jakt och rekreationsanvändning Konsekvenser av buller och skuggeffekter Konsekvenser för trafik och vägar Människornas hälsa, levnadsförhållanden och trivsel Konsekvenser för flygsäkerhet Konsekvenser för radar Konsekvenser för kommunikationsförbindelser Säkerhets- och miljörisker Samkonsekvenser med andra projekt Kontaktuppgifter

3 1. BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING Stad/kommun: Planens namn: Planen gjord av: Pello kommun, Finland Generalplan för Palovaara vindkraftspark Denna planbeskrivning är en sammanfattning av den finska planbeskrivningen som beskriver utkastet till generalplan för Palovaara vindkraftspark daterat wpd Finland Oy planerar en vindkraftpark i Palovaara-området som omfattar högst 17 vindkraftverk (två mindre än i planutkastskedet). Vindkraftverken har en tornhöjd på meter och rotorbladens längd är meter. Den totala höjden är högst 230 meter. Enhetseffekten är 3 5 MW (megawatt). De planerade vindkraftverkens totala kapacitet blir sammanlagt högst cirka 85 MW. Då blir vindkraftsparkens uppskattade årliga nettoelproduktion cirka 222 GWh, vilket motsvarar knappt 4,0 procent av den årliga elförbrukningen i hela Lappland. I Pello kommun uppgick elförbrukningen till 38 GWh år Vindkraftsparkens livslängd bedöms vara ca 50 år. Pello kommunfullmäktige har på sitt möte godkänt wpd Finland Oy:s ansökan om att upprätta en generalplan för Palovaara vindkraftsparksområde. Planläggningen har påbörjats på initiativ av wpd Finland Oy. Avsikten med generalplanen är att möjliggöra byggandet av en vindkraftspark på Palovaaraområdet i Pello kommun. Generalplanen upprättas med rättsverkan så att den är möjlig att använda som grund för beviljandet av bygglov för vindkraftverken enligt markanvändningsoch bygglagen (MBL 77 a ). Målet för generalplanens planläggning är att byggandet av vindkraftsparken genomförs med beaktande av naturmiljöns egenskaper och miljökonsekvenser samt att möjliga negativa konsekvenser som orsakas av byggandet mildras. Dessutom är det generalplanens målsättning att beakta andra markanvändningsbehov som berör området samt sådana mål som framkommer under planeringsprocessen. Vindkraftsparkens mål är för sin del att främja de klimatpolitiska mål som Finland har förbundit sig till genom internationella avtal. Finlands mål för vinkraften är att att höja den totala installerade kapaciteten på ca 500 MW till ca MW senast år Enligt vindkraftsutredning har Palovaara Ylinen Pahtorova-området funnits lämpligt för vindkraftsbyggande. Vindkraftsområdet finns utmärkt på Västra Lapplands landskapsplan. I närheten av Palovaara planeringsområde planeras även Ahkiovaara vindkraftspark (5 vindkraftverk). Bägge vindkraftsparkers miljökonsekvenser bedömdes inom ett gemensamt MKBförfarande som pågick parallellt med generalplaneringen. Ahkiovaara-området är inte aktuellt för planläggning i detta skede. Planläggningsarbetet styrs av Pello kommun och utförs av konsulten FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy. Kontaktuppgifter finns i slutet av planbeskrivningen. 2. SAMMANFATTNING AV PLANLÄGGNINGSPROCESSENS - Kungörelse om att frågan om planläggning väckts och att programmet för deltagande och bedömning ställs ut offentligt har gjorts i april-maj Myndighetssamråd har hållits På mötet behandlades planläggningens utgångspunkter och målsättningar. - Planutkastet har ställts ut offentligt under perioden (30 dygn) i enlighet med Pello kommunstyrelsens beslut Ett myndighetssamråd har hållits med Näringslivs-, Trafik- och Miljöcentralen Planförslaget ställs ut offentligt under perioden (30 dygn) i enlighet med Pello kommunstyrelsens beslut Ett andra myndighetssamråd har hållits med Näringslivs-, Trafik- och Miljöcentralen

4 - Pello kommunstyrelse beslöt att föreslå kommunfullmäktige att den ska godkänna generalplanen för Palovaara vindkraftspark. - Pello kommunfullmäktige godkände generalplanen ÄNDRINGAR SOM GJORTS I GENERALPLANEN EFTER FÖRSLAGSSKEDET Planområdet har minskats. Katriina Koskelas fastighet har tagits bort från generalpanen för Palovaara vindkraftspark. enligt inkomna anmärkningar från Katriina Koskela. Dessutom har områden betecknade med tv i generalplanen för Palovaara vindkraftspark justerats så att de är placerade minst 230 meter bort från Katriina Koskelas fastighet Samtidigt flyttades den riktgivande platsmarkeringen för vindkraftverken 4 och 6 ett tiotal meter längre bort från nämnda fastighet. Bestämmelsen gällande beteckningen luo-1 har justerats på det sätt som förutsattes av NMT-centralen. Ändringen har inga konsekvenser för placeringen av vindkraftsparkens byggverk. Grundvattenområden är nu utmärkta på plankartan i hela sin utsträckning, inte enbart det vattenbildande området. Ändringen har inga konsekvenser för placeringen av vindkraftsparkens byggverk. Planens bilaga 4 Synlighetsanalys och fotomontage har förnyats helt. Detta gjordes därför att den tidigare bilagan var gjord i MKB-skedet då Ahkiovaara-områdets vindkraftverk och Palovaara-områdets MKB-skedets vindkraftverk som senare togs bort i planskedet fortfarande fanns med. Bilaga 4 motsvarar nu de 17 vindkraftverk som behandlas i Palovaaraområdets plan. Största delen av fotona finns som version med brännvidd 18 mm (panoramaversion) och brännvidd 55 mm (motsvarar det mänskliga ögat). Bedömningen av konsekvenser för landskapet har preciserats till vissa delar på basis av inkomna yttranden och anmärkningar och i enlighet med planläggarens svar till dessa. Gjorda ändringar är inte sådana väsentliga ändringar som avses i markanvändnings- och byggförordningens paragraf 32. Därmed behöver planförslaget inte ställas ut offentligt på nytt. 3. PLANOMRÅDETS PLACERING OCH ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING Planeringsområdet för Palovaara vindkraftspark befinner sig ca 24 km söder om Pello kommuncentrum vid gränsen till Ylitornio kommun och befinner sig som närmast 7,4 km öster om Torne älv och 7,7 km öster om Sveriges statsgräns. Sydväst om generalplaneområdet går Ratasjärventie Juoksengintie vägen som leder från regionväg 932 till Juoksenki. Norr om planområdet går Ajangintie-vägen som utgår från riksväg 21 (E8). Planeringsområdet nås via skogsvägar som utgår från Ratasjärventie- och Ajangintie-vägarna. Palovaara planeringsområdets yta är ca 12,4 km 2. Palovaara Ahkiovaara planeringsområdet ägs av privata personer och lokala skogssamfälligheter. wpd Finland Oy har införskaffat rätten att disponera ifrågavarande fastigheter genom långtidshyresavtal. 4

5 Sverige Finland Bild 1. Placering av Palovaara planeringsområde Planeringsområdets nuvarande tillstånd Planeringsområdet för Palovaara vindkraftpark är idag i huvudsak obebyggt skogsbruksområde där det finns skogsvägar, snöskoterled samt byggverk avsedda för jakt. Palovaara-områdets skogsområde är på sina ställen rejält brukad och våtmarker är dikade. De största kalhyggena och planteringsområdena finns på Palovaara-höjdens topp samt på östra sidan. Det förekommer källor på området. Planeringsområdet befinner sig ca meter över havsytan. På området förekommer skarpa höjdskillnader. På planeringsområdet finns talrika steniga höjder och åsar samt småskaliga i huvudsak dikade våtmarker. Närmaste bostadsområdena befinner sig ca 2,5 kilometer sydväst om närmaste vindkraftverk vid Kainuunraja, som ligger strax invid Pello-Ylitornio kommungräns. Närområdets bosättning är koncentrerad till Ratasjärvi by längs Ratasjärventie- och Ratasjoentie-vägarna, ca 4,5 kilometer från Palovaara-området. Andra närliggande byar är Juoksenki ca 7 kilometer nordväst från generalplaneområdet vid Torne älvs strand och Turtola ca 12 kilometer nordväst från generalplaneområdet. Närmaste by på svensk sida är Juoksengi. 5

6 PELLO KOMMUN GENERALPLA AN FÖR PALOVAARAN VINDKRAFTSPARK SAMMANFATTNING AV PLANBESKRIV VNING Bild 2. Permanentbostäder (rött) och fritidsbostäder (blått) i vindkraftsparkens omgivningar, 19 vindkraftverk byggs i Palovaara-om mrådet. På bilden visas 1, 1 2 och 5 kilometers avståndszoner. 4. DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN Intressenter och deltagande Intressenter är de varss boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av den plan som tas fram samt myndigheter och sammanslutn ningar vars verksamhetsområde be- handlas vid planeringen. Intressenter har rätt att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggning- en och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt. I samband med att frågan om planläggning väcks förr generalplanen för Palovaara vind- kraftspark görs ett program för deltagande och bedömning (PDB) enligt markanvändnings- och bygglagen (MBL 63 ) I programmet redovisas metoder för deltagande och bedömning, planläggningens huvudmål, preliminär tidplan samt utredningar och konsekvensbedömningar som görs. 6

7 PELLO KOMMUN GENERALPLA AN FÖR PALOVAARAN VINDKRAFTSPARK SAMMANFATTNING AV PLANBESKRIV VNING Bild. 3. Generalplaneringens skeden samt möjligheter att delta 5. G GRÄNSÖVERSKRIDANDE RÅDSFÖRFARANDE KONSEKVENSER OCH O INTERNATIONELLT SAM- Palovaara projektområde befinnerr sig som närmast ca 7,47 kilometer från Torne älvdal och 7,7 kilometer från Sveriges statsgräns. Genomförande av planen kan eventuellt medföra gränsöver- skridande konsekvenser. Markanvändnings- och bygglagen samt förordningen (199 MBL och 99 MBF) innehåller be- inom Ekonomiska kommissionen för Europa, den s.k. Esbokonventionen. Svenska staten beredss tillfälle att uttala sig om generalplanen. Generalplanens program för delta- stämmelser om beaktande av gränsöverskridande konsekvenser, vilka bygger på en konvention gande och bedömning har översatts till svenska och lämnats till sambandsmyndigheten Lapplands Närings-, trafik- och miljöcentral; som vidarebefordrat programmet till miljöministeriet som i sin tur vidarebefordrat det till svenska staten. Svenska staten har anmält att man vill uttala sig om generalplanen. Följande samrådsåtgärder har gjorts och planeras: o Program för deltagande ochh bedömning på svenska finns till offentligt påseende på kom- munens hemsidor. o Det har gjorts en sammanfattning på svenska av MKB-beskrivningen inom det från gene- även ralplaneringen separata s MKB-förfarande. Internationellt samrådsförfarande tillämpas för MKB-förfarandet. o Invånarenkät genomfördes samlat för både finsk och svensk sida. o Planhandlingarna ställs ut till offentligt påseende bl. b a på Pello kommunss hemsidor dels i utkastskedet dels i förslagsskedet. Sammanfattningg av planbeskrivningen på svenska ställs också ut. o Sammanfattning av planbeskrivningenn på svenska samt översatt plankarta lämnas till sambandsmyndigheten Lapplands Närings-, trafik- och miljöcentral (Elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus, ELY-keskus); som vidarebefordrar planhandlingarna tilll miljöministeriet som i sin tur skickat dem till svenska staten. o Eventuella utlåtanden från Sverige gås igenom somm en del av planläggningsprocessen. 7

8 6. MKB-FÖRFARANDE FÖR VINDKRAFTSPARKEN Miljökonsekvensbedömning (MKB) är en del av vindkraftsbyggandets planering. Miljökonsekvenser för betydande vindkraftsprojekt bedöms inom ett separat MKB-förfarande enligt MKB-lagen. Palovaara Ahkiovaara vindkraftsparkers sammanräknade antal vindkraftverk överstiger MKBtröskeln och således genomförs ett MKB-förfarande. MKB-processen har två steg, MKB-program och MKB-beskrivning. Rapporterna med bilagor har överlämnats till kontaktmyndigheten Lapplands närings-, trafik- och miljöcentral (NTMcentralen) som skickar materialet på remiss till övriga myndigheter och därefter ger sitt uttalande. Kontaktmyndigheten har gett sitt utlåtande om MKB-beskrivningen och MKB-förfarandet är därmed avslutat. Materialet finns tillgängligt på finska miljöministeriets www-sidor (på finska, > Asiointi, luvat ja ymparistovaikutusten arviointi > Ymparistovaikutusten arviointi > YVA-hankkeet > sökord Palovaara-Ahkiovaara ) Där finns även kontaktmyndighetens utlåtande på svenska. Följande vindkraftsparksalternativ har bedömts inom MKB-förfarandet: - VEO - Nollalternativ - motsvarande energimängd produceras på annat sätt. - VE1-21 vindkraftverk byggs på området Palovaara. - VE2-21 vindkraftverk byggs på området Palovaara och 5 på området Ahkiovaara. - VE3-19 vindkraftverk byggs på området Palovaara. Elen som produceras på projektområdet överförs till en ny elstation som byggs i anslutning till Tornionlaakson Sähkö Oy:s 110 kv kraftledning väster om projektområdet. Sträckningsalternativen har dragits västerut från den mellersta delen av projektområdet. Tre elöverföringsalternativ har bedömts inom MKB-förfarandet: - VEA Det nordligaste alternativet - VEB Det mellersta alternativet - VEC Det sydligaste alternativet, söder om Ratasjärvi och Ratasvaara, ca 11,9 kilometer Generalplanen baserades i utkastskedet på MKB-alternativ 3 (19 vindkraftverk i Palovaara område) och det sydligaste elöverföringsalternativ VEC. Vindkraftsverkens mängd har minskats till 17 i generalplanens förslagsskede. 7. GJORDA UTREDNINGAR Generalplaneringen genomförs utifrån de inventeringar som utförts inom MKB-förfarandet, MKBförfarandets resultat samt responsen som erhållits om MKB-förfarandet. Följande utredningar har redovisats i en naturinventeringsrapport: Inventering av växtlighet och naturtyper Inventering av det häckande fågelbeståndet och flyttfågelbeståndet Inventering av skogshönsens spelplatser Uppföljning av örnens flygrutt Fladdermusinventering Utredning om renhushållning Inventering av källor i området (separat rapport) Utredning om flodpärlmussla (separat rapport) Dessutom har följande rapporter och utredningar gjorts: Arkeologisk inventering för Palovaara- och Ahkiovaara vindkraftsparkernas områden Arkeologisk inventering för kraftledningsområdena Buller- och skuggeffektsmodelleringar, beräkning av lågfrekvent buller, (modellering med WindPro-programmet med kraftverk av maximal storlek) Landskapsutredning, inkl. synlighetsanalys och visualiserande bilder (fotomontage) (baserat på modellering med WindPro-programmet med kraftverk av maximal storlek) Invånarenkät 8

9 8. SAMORDNING AV PLANLÄGGNING OCH MKB-FÖRFARANDE Enligt 5 i MKB-lagen Kontaktmyndigheten, den kommun eller det förbund på landskapsnivå som utarbetar planen och den projektansvarige skall ha ett tillräckligt samarbete för att kunna samordna bedömningsförfarandet med planläggningen. Miljökonsekvensbedömningsförfarandet är en viktig del av generalplaneprocessen. I de utredningar som görs som underlag för miljökosekvensbedömningar beaktas generalplanens utredningsbehov så att generalplanen kan tas fram på basis av utredningsmaterialet från MKBförfarandet. Bild 4. MKB-förfarandets förhållande till planläggningsprocessen 9. UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN Riksomfattande mål för områdesanvändning De riksomfattande målen för områdesanvändningen utgör en del av markanvändnings- och bygglagens system för planering av områdesanvändningen. Målen för områdesanvändning skall beaktas och främjas även i generalplaneringen av vindkraftsparker. Landskapsplan för Västra Lappland På planeringsområdet gäller i kraft varande landskapsplan för Västra Lappland som godkänts av Lapplandsförbundets fullmäktige och fastställts av miljöministeriet Landskapsplanen är gjord i enlighet med markanvändnings- och bygglagen (132/99). I landskapsplanen finns sådana saker utmärkta som är av nationell/regional betydelse och överskrider kommun- och landskapsgränser. I landskapsplanen för Västra Lappland är Palovaara planeringsområde utmärkt som område för vindkraftverk (tv 2392 Palovaara). I landskapsplanen visas hela Palovaara projektområde som jord- och skogsbruksdominerat område (M). I landskapsplanen är snöskoterrutt utmärkt som går genom Palovaara planeringsområde. Ratasjärvi by som ligger ca 3,5 kilometers väster om planeringsområdet, byggd kulturmiljö av riksintresse (RKY 2009, Museiverkets inventering), är utmärkt i landskapsplanen som område som är viktigt med tanke på kulturmijön eller landskapsvården (ma). Vid planering av området skall betydande kulturhistoriska och landskapsmässiga värden säkras. 9

10 PELLO KOMMUN GENERALPLA AN FÖR PALOVAARAN VINDKRAFTSPARK SAMMANFATTNING AV PLANBESKRIV VNING Bild 5. Del av landskapsplan för Västra Lappland. Palovaara planeringsområde visas med (Ahkiovaara planeringsområde visas med blåttt bredvid.). Generalplaner och detaljplaner Det finns inga generalplaner eller detaljplaner inom Palovaara-området. rött. 10. GENERALPLANENS INNEHÅLL Generalplanen har utarbetats som sådan generalplan med rättsverkningar som avses i Mar- kanvändnings- och bygglagen 77 a. Generalplanen kann användas som grund för f att bevilja bygglov för vindkraftverk i enlighet med generalplanen på de områden som markerats som områden för vindkraftverk (tv-1). I generalplanen betecknas hela området som jord- ochh skogsdominerat område (M-1) där vindkraftverk får placeras på områden som anvisats särskilt för dem (tv-1). Man får även bygga servicevägar och tekniska nätverk samt områden för monteringg i anslutning till dessa. Palovaara vindkraftsparksområde är ca 12,4 km 2 stort. Bara några procent av planområdet anvisas för byggande. Generalplanen möjliggör byggandet av en vindkraftspark som omfattande högst 17 vindkraft- fundament, jordkablarr som förbinder vindkraftverken medd varandra, en elstation, luftledning och verk. Vindkraftsverkens enhetseffekt ärr 3 5 MW. Vindkraftsparken består av vindkraftverk inklusive kopplingsfält som behövs för anslutning till elnätet samt vägar mellan vindkraftverken. Elen som produceras av vindkraftverken kommer att överföras frånn vindkraftsparken till riksnätet med 110 kv kraftledning. Vindkraftsparken ansluts till en 110 kv-kraftledning väster om planeringsområdet som ägs av Tornionlaakson Sähköö Oy. Vid kraftledningenn byggs en ny 110 kv elstation. Riktgi- vindkraftverkets totalaa höjd får vara högst 230 meter frånn markplan. vande rutt för kraftöverföring har markerats i generalplanen. I generalplanen finns bestämmelse er gällande vindkraftver kens höjd och byggsätt. Det enskilda För elstation och arbetsbyggnad har markerats ett områdee för energiförsörjning ( EN). Placering av ny kraftledning, nya jordkablar och nya vägar visas somm riktgivande. Noggrann- nare placering bestäms i samband med vidare projekteringen av vindkraftsparken. I planen visas områden som är särskilt viktiga med tankee på naturens mångfald med beteck- ningen (luo-1 och luo-2). fornlämningsplatser är utmärkta på generalplanen som skydds- och fornmin- nesobjekt Två inventerade (sm). 10

11 11. PLANBETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER 11.1 OMRÅDESBETECKNINGAR JORD- OCH SKOGSBRUKSDOMINERAT OMRÅDE Området är huvudsakligen reserverat för skogsbruk. Vindkraftverk får placeras på områden som anvisats särskilt för dem (tv-1) samt servicevägar och tekniska nätverk i anslutning till dem. En mindre mängd byggverk som betjänar jord- och skogsbruk och rennäringen får placeras på området. Dessa skall placeras minst 230 meter från ett vindkraftverk eller från obebyggt område som anvisats särskilt för vindkraftverk. OMRÅDE FÖR ENERGIFÖRSÖRJNING På området för energiförsörjning får byggas elstationens fält och en arbetsbyggnad på högst 250 m². Området kan även användas som lagrings- och sammansättningsområde för vindkraftsverken under byggnadsskedet DELOMRÅDESBETECKNINGAR OMRÅDE FÖR VINDKRAFTVERK Med beteckningen anvisas områden där det är möjligt att placera ett vindkraftverk. För området gäller följande bestämmelser: - Siffra efter tv visar hur många vindkraftverk som får placeras på respektive delområde. - På generalplanens anvisade tv-områden får placeras sammanlagt högst 17 vindkraftverk. - Det enskilda vindkraftverkets totala höjd får vara högst 230 meter. - Vindkraftverkets totala höjd över havsnivå får inte överstiga de höjdbegränsningar som satts upp av luftfartsmyndigheten. Innan respektive vindkraftsenhet byggs skall tillstånd inhämtas enligt luftfartslagen Vindkraftverken ska ha enhetlig och ljus färg, dock utrustade de märken som anvisas i luftfartsmyndigheten tillstånd. - Vindkraftverken skall märkas med identifieringsmärken. - Vindkraftverkets alla delar, rotorbladens roteringsområde och områden för resning av vindkraftverken skall placeras på de områden som anvisats för vindkraftverk. - Innan bygglov för vindkraftverk beviljas skall projektet ha försvarsmaktens (huvudstabens) godkännande. OMRÅDE SOM ÄR SÄRSKILT VIKTIG MED TANKE PÅ NATURENS MÅNGFALD På området finns objekt enligt Skogslagen 10 och/eller enligt Vattenlagen 11. Vid planering och genomförande av området skall områdets naturvärden beaktas och bevarandet av naturens mångfald i området säkras. OMRÅDE SOM ÄR VIKTIGT MED TANKE PÅ NATURENS MÅNGFALD 11

12 På området finns förhållanden som ökar dess värde med tanke på naturens mångfald lokalt och regionalt. Vid skogsbruk skall områdets värden beaktas. GRUNDVATTENOMRÅDE Befintliga grundvattenområden på generalplanens område är av klass III OBJEKT- OCH LINJEBETECKNINGAR 7 RIKTGIVANDE PLACERING AV VINDKRAFTVERK OCH VINDKRAFTSVERKETS NUMMER NY 110 kv KRAFTLEDNING RIKTGIVANDE DRAGNING AV NY JORDKABEL. Jordkablarna ska i första hand placeras längs servicevägarna. BEFINTLIG VÄG / VÄG SOM SKALL FÖRBÄTTRAS RIKTGIVANDE DRAGNING AV NY VÄG Med beteckningen anvisas servicevägar för vindkraftverken. Servicevägar utförs med grusbeläggning och i genomsnitt 6 meter breda. RIKTGIVANDE SNÖSKOTERLED Snöskoterledens avstånd från vindkraftverk skall vara minst 230 meter. Snöskoterledens placering fastställs noggrannare i samband med vidare planering. SKYDDS- / FORNMINNESOBJEKT Fast fornlämning. Det är förbjudet att utgräva, överhölja, ändra eller på annat sätt rubba området. Om åtgärder i och planer för området ska begäras utlåtande av museimyndigheten (Museiverket eller landskapsmuseet). KOMMUNGRÄNS GENERALPLANENS GRÄNS OMRÅDETS GRÄNS DELOMRÅDETS GRÄNS 12

13 11.4 BESTÄMMELSER SOM BERÖR HELA GENERALPLANEOMRÅDET Följande bestämmelser gäller hela generalplaneområdet: - För att säkerställa att bullerolägenheter inte uppstår och för att säkra områdets trivsel skall vid planering och genomförande i området beaktas miljöministeriets senaste planeringsgränsvärden. - Elöverföringen inom vindkraftparken ska genomföras i första hand med jordkablar. - Vid placering av vindkraftverk, vindkraftverkens bygg- och underhållsvägar, befintliga vägar som skall förbättras samt jordkablar skall beaktas de områden som är värdefulla med tanke på naturens mångfald. - Vindkraftverkens bygg- och underhållsvägar samt jordkablar skall om möjligt placeras i samma terrängöppning. - I kraftledningarnas skyddsområde är det tillåtet att utföra förnyelse-, service- och underhållsåtgärder, såsom skötsel av ledningsområdets trädbestånd samt nödvändigt framförande av motorfordon i samband med ovan nämnda åtgärder. - Bygginskränkning enligt MBL 43 moment 2 gäller inom hela planområdet. - Vid planering och genomförande av området skall förutsättningarna för rennäringens verksamhet och utveckling säkras. Denna generalplan har utarbetats som sådan generalplan med rättsverkningar som avses i Markanvändnings- och bygglagen 77 a. Generalplanen kan användas som grund för att bevilja bygglov för vindkraftverk i enlighet med generalplanen på områden för vindkraftverk (tv- 1). 12 KONSEKVENSBEDÖMNING Projektets konsekvenser har bedömts för hela dess livscykel, dvs. för en tidsperiod på cirka 50 år. Konsekvenserna indelas i konsekvenser under byggandet och konsekvenser under driften. Dessutom beaktas konsekvenserna vid nedläggningen av vindkraftsparken. Miljökonsekvenserna har bedömts av sakkunniga utifrån befintlig information och utförda utredningar TYPISKA MILJÖKONSEKVENSER FÖR VINDKRAFTSPARKER De viktigaste konsekvenserna är visuella konsekvenser för landskapet, konsekvenser av vindkraftverkens ljud under gång samt konsekvenser av skuggbildning och blinkeffekt av snurrande rotorer i solljus. Konsekvenserna för naturmiljön är mest betydande för fågellivet. Konsekvenserna av att vindkraftsparken tas ur bruk kan jämföras med de vid byggande. Konsekvenserna är kortlivade och orsakas främst av arbetsmaskiners buller och trafik. Kraftledningens miljökonsekvenser påverkar förutom kraftledningsområdet även områden vars naturvärden eller arter eventuellt påverkas av dess byggande samt områden där det uppstår konsekvenser för landskapet, sociala konsekvenser eller konsekvenser för näringslivet BEDÖMDA MILJÖKONSEKVENSER Gjorda utredningar, jämförelser av alternativ och konsekvensbedömningar i MKB-skedet har fungerat som bas för generalplanläggningen. Inventeringar har gjorts under KONSEKVENSER FÖR SAMHÄLLSSTRUKTUREN OCH MARKANVÄNDNING Samhällstruktur 13

14 Vindskraftsbyggandet har konsekvenser i den närmaste omgivningen genom att begränsa främst samhällsstrukturens spridning i riktning mot vindkraftsparken. Särskilt gäller detta bullerdirektiv som förhindrar ny bostadsbyggnation inom områden där bullret från vindkraftverk överstiger 40 db(a) och fritidsboende inom områden där 35 db(a) överskrids. Bygglov kan inte beviljas där det finns risk för att bullergränsvärden överskrids och tillräckligt bullerskydd inte kan ordnas. Detta innebär grovt räknat en zon på en respektive 1 ½ kilometer från vindkraftsparken där bostadsbyggande hindras. Områdets skogsvägar förbättras och nya byggs vilket förbättrar tillgängligheten både för skogsbruk (underlättar dikning, avverkning och plantering) och fritidsanvändning. Skog som avverkas för byggande av park och vägar kan säljas och ge skatteintäkter. Markanvändning Skogsbruksområde ändras till område för energiproduktion vid vindkraftverkens byggplatser men största delen av området kan fortsatt vara skogsbruksområde. Även fritidsbruk kan fortsätta. Ca en hektar skog röjs runt varje vindkraftverk. Mark röjs även för elstation och nya servicevägar. Sammanlagt röjs ca 23 hektar vilket är ca 2 procent av planeringsområdets yta. Konsekvenserna är långsiktiga men området som påverkas är förhållandevis litet vilket minskar betydelsen av konsekvenserna. Placeringen av Palovaara vindkraftspark är god med avseende på funktion och utnyttjar befintlig infrastruktur, vägnät och elnätverk. Palovaara vindkraftspark har stöd i Västra Lapplands landskapsplan. Dessutom skall snöskoterleden genom området säkras. Alla planerade vindkraftverk placeras längre än 250 meter från snöskoterleden. Inga fasta bostäder eller fritidsbostäder finns närmare än 2,5 kilometer från ett planerat vindkraftverk. Närmaste planlagd men obebyggd byggplats i Torne älvs generalplan finns på 4,3 kilometers avstånd. Teoretiskt modellerat bullerområde på 40 db når ingen byggd eller planlagd fast bostad och 35 db når ingen byggd eller planlagd fritidsbostad. Både byggda och planlagda byggplatser förblir även utanför konsekvensområdena för skuggningseffekter. Enligt synlighetsanalysen syns vindkraftsverken knappast i närområdets Ratasjärvi by eller på de byggplatser som märkts ut i Torneälvens generalplan. Sammantaget är konsekvenserna för bebyggelse små. Inga utvecklingsbehov finns på planområdet eller i dess närhet som står i motsättning till vindkraftsparken (t.ex. gruvprojekt) KONSEKVENSER FÖR LANDSKAPET OCH BYGGD KULTURMILJÖ Vindkraftsparken kommer att förändra vyn mot vindkraftsparksområdena på ett tämligen vidsträckt område. I allmänhet kan man konstatera att ju längre bort från vindkraftsparken man kommer, desto mindre är konsekvenserna för landskapet. - På mindre än fem kilometers avstånd från vindkraftsparken är vindkraftverket ett tämligen dominerande element i landskapet. - På mer än fem kilometers avstånd är vindkraftverket fortfarande väl synligt i omgivningen, men det kan vara svårt att uppfatta dess storlek eller avståndet till det. - På över tolv kilometers avstånd är sikten till vindkraftsparken redan så begränsad att vindkraftsparken oftast inte ens kan urskiljas ordentligt. Resultatet av synlighetsanalysen och platser där bilder tagits för fotomontage visas på kartan nedan. Utgångspunkt för analysen är data om terrängens öppenhet/slutenhet som 25 meters rutraster. Rastrets grovhet ger en viss felmarginal speciellt i bebyggda områden. Synligheten är överdriven på svensk sida eftersom data om landskapets öppenhet/slutenhet inte varit tillgängliga. Terrängen antas vara helt öppen i analysen. I verkligheten syns inte vindkraftsverken på så stora områden. 14

15 Bild 6. Synlighetsanalyskarta. Vindkraftsverkens tornhöjd är 167 meter och totalhöjd 230 meter. Ökande grad av lila visar hur många vindkraftsverk syns. Platser där bilder tagits för fotomontage visas med stjärna, vit på svensk sida och svart på finsk sida. Illustrationsbilder har gjorts med hjälp av modellering med WindPRO-programmet och markens höjddata. Modellering baseras på högsta tillåtna höjd, 230 meter. De fotomontage som är betydelsefulla för vyerna från den svenska sidan visas nedan. Fotomontagen har gjorts från fotopunkterna 14, 15, 17, 21 och 35. Palovaaras vindkraftverk syns inte vid fotopunkterna 53, 54, 56 eller 20. Bilderna visar schematisk bild på synligheten där rotorernas diameter visas med rött och tornet visas i sin helhet. 15

16 Bild 7. Vy från fotopunkt 16 Svanstein. Totalhöjd 230 meter. Kameraobjektiv 55 mm. Avstånd till närmaste vindkraftverk 14,7 km. Bild 8. Vy från fotopunkt 17 Svanstein 2. Totalhöjd 230 meter. Kameraobjektiv 55 mm. Avstånd till närmaste vindkraftverk 14,2 km. Bild 9. Vy från fotopunkt 18 Juoksenki 1. Totalhöjd 230 meter. Kameraobjektiv 55 mm. Avstånd till närmaste vindkraftverk 9,5km. 16

17 Bild 10. Vy från fotopunkt 19 Juoksengi 4. Totalhöjd 230 meter. Kameraobjektiv 18 mm. Avstånd till närmaste vindkraftverk 8,8 km. Bild 11. Vy från fotopunkt 20. Napapiirin kahvila, Polkirkelcafét. Totalhöjd 230 meter. Kameraobjektiv 18 mm. Avstånd till närmaste vindkraftverk 9,2 km. Bild 12. Vy från fotopunkt 21. Övertorneå kyrka. Totalhöjd 230 meter. Kameraobjektiv 18 mm. Avstånd till närmaste vindkraftverk 21,4 km. Skematisk bild på synlighet. Vindkraftsverken göms bakom träden. 17

18 Bild 13. Vy från fotopunkt 22 södra Kuivakangas. Totalhöjd 230 meter. Kameraobjektiv 18 mm. Avstånd till närmaste vindkraftverk 20,7 km. Bild 14. Vy från fotopunkt 23 norra Kuivakangas. Totalhöjd 230 meter. Kameraobjektiv 55 mm. Avstånd till närmaste vindkraftverk 19,4 km. Bild 15. Vy från fotopunkt 24 Soukolojärvi. Totalhöjd 230 meter. Kameraobjektiv 18 mm. Avstånd till närmaste vindkraftverk 19,9 km. 18

19 Bild 16. Vy från fotopunkt 26 Kattilakoski. Totalhöjd 230 meter. Kameraobjektiv 18 mm. Avstånd till närmaste vindkraftverk 11,1 km KONSEKVENSER FÖR FORNLÄMNINGAR Det fanns inga fornlämningsobjekt som var kända sedan tidigare på Palovaara projektområde men i fornlämningsinventeringen hittades två nya fornlämningsobjekt, varav det ena av de nya objekten finns cirka 60 meter från en kraftverksplats. Detta bör märkas ut i terrängen och skyddas under byggtiden. Platserna är utmärkta på generalplanen som skydds- och fornminnesobjekt (sm) KONSEKVENSER FÖR VÄRDEFULLA BYGGDA KULTURMILJÖER Närmaste värdefulla byggda kulturmiljö och värdefulla landskapsområde är Ratasjärvi by (RKY, Museiverkets inventering/ byggda kulturmiljöer av riksintresse). Byn befinner sig ca 3,2 kilometer väster om planeringsområdet. Palovaaras vindkraftverk syns knappast från Ratasjärvi byområde. Närmaste bostad finns på 2,5 kilometers avstånd men vindkraftverkens synlighet dit hindras av trädbestånd. Söder om byn där bebyggelsen är glesare syns vindkraftverken från somliga öppna platser. På 5-12 kilometers avstånd är vindkraftverket fortfarande väl synligt i omgivningen, men det kan vara svårt att uppfatta dess storlek eller avståndet till det. Ainola herrgård från början av 1900-talet, befinner sig på ca 7 kilometers avstånd och det finns gott om skymmande träd i omgivningen. Lohijärvi-Leukumanpää, landskapsområde av riksintresse, befinner sig som närmast på ca 11,3 kilometers avstånd från vindkraftverk. Vindkraftverken smälter in i landskapet och många göms bakom höjder och växtlighet. På över tolv kilometers avstånd är sikten till vindkraftsparken redan så begränsad att vindkraftsparken oftast inte ens kan urskiljas ordentligt. Aavasaksa, område av riksintresse, landskapsområdet och byggd kulturmiljö på Aavasaksas topp, befinner sig ca på ca 14 kilometer avstånd. På toppen finns en av mätpunkterna i Struves meridianbåge. Kristineström såg och dess huvudbyggnad från slutet av 1700-talet, befinner sig på ca 16 kilometer avstånd. 19

20 PELLO KOMMUN GENERALPLA AN FÖR PALOVAARAN VINDKRAFTSPARK SAMMANFATTNING AV PLANBESKRIV VNING Bild 17. Värdefulla byggda kulturmiljöer och tidigare kända fornlämningar i vindkraftspar rkens närhet i förhållande tilll MKB-projektområdena VÄRDEFULLA LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖOMRÅDEN PÅÅ SVENSK SIDA Inom fjärrzonen (12 25 kilometerr från de yttersta kraftverken i vindkraftsparken) och mellan- zonen (5-12 kilometer) är vindkraftverken synliga från vissa platser på den svenska s sidan bland annat Torne älvdal, Svansteins kyrkogård samt toppen av Pullinki, en av mätpunktern na på UNESCOs världsarvv Struves meridianbåge. Avståndet är ä i regel så pass stort att kraftverks- tornen inte är dominerande i landskapsbilden utan smälter in i bakgrunden och konsekvense r- na blir därmed i regel mycket små. Konsekvenserna minskar i takt med ökande avståndet. Torne älvdal, riksintresse, kulturmiljöprogram Tornedalenn har beskrivits bland annat som följer: Älvdalen utmärks framför allt av öppna brukade odlingsområden dels längs stränderna dels på öarna. Det finns rikligt med intressanta byggnader och gårdsbildningar från och 1800-talen. Kombinationen av odlingslandskap och byggnader betonas således. En viktig del av värdet består av Tornedalenss plats i land- skapets struktur med långa öppna vyer mot omgivandee landskap. Från den svenska s sidan öppnar sig vackra vyerr mot Finland, inramade av höjder. Vindkraftverken bildar nya tekniska element i en landskapsbild som förblivit i stort sett oför- ändrad i hundratals år. Kraftverken är inte synliga i hela Torne älvdal utan endast i en del av den. Tornedalen är en vidsträckt helhet. Själva vindkraftverken befinner sig som närmast 7,4 km från Torne älvdal. Närmaste svensk by är Juoksengi. Vindkraftverk syns på vissa ställen i södra delen av Juoksengi från vägen och odlingsfältens bakerstaa delar. De öppna fälten är sällan orienteradee så att utsikt mot vind- kraftverk möjliggörs. Växtlighet längs stranden och diken skymmerr ofta sikten. Det behövs minst 450 meter obehindrat öppet område framför utsiktsplatsen i riktning mot vindkraftver- ken för attt ens rotorvingarna skall synas. Från Torneälven syns vindkraftverken på ett större område. Sett från södra Juoksengi hamnar de flesta av vindkraftverken bakom de skogsbe- 20

21 klädda höjderna. Norr om Juoksengi tätort syns vindkraftverken på vissa ställen bättre mot vägen och stranden. Vägen befinner sig dock till största delen i ett slutet landskap. Det finns bara ett fåtal delar av vägen där det är tillräckligt öppet och där synlinjen är rätt orienterad. De sydligaste vindkraftverken förblir till största delen gömda bakom höjderna men några av de nordligaste vindkraftverken syns bättre, dock inte särskilt störande. Påverkan är förhållandevis liten eftersom vindkraftverken är placerade långt borta i söder och smälter ihop med sin bakgrund. Flyghinderljusen kan dock väcka uppmärksamhet. Vindkraftsparkens konsekvenser för landskap och kulturmiljö är starkast i nordvästlig riktning mot Svanstein-trakten. Konsekvenserna i sydvästlig riktning mot området mellan Vanhaniemi och Övertorneå är nästan obefintliga. Rotorblad kan eventuellt synas i området mellan Vanhaniemi och Övertorneå och då närmast från Torneälven framför Övertorneå och Lammirova på platser där det finns minst meter obehindrad plats framför den som tittar. Soukolojärvi befinner sig i detta område. Fotomontage från Soukolajärvi-sjöns västra sida visar att inget vindkraftsverk syns förutom rotorblad. Avståndet är dock ca 20 kilometer så rotorbladen kan knappast ses med blotta ögat. Eventuella konsekvenserna för Soukolajärvis landskap och dess värden blir i det närmaste obefintliga. Avståndet till Kuivakangas by är ännu längre och synkontakt till Palovaaras vindkraftverk uppstår sannolikt inte alls, i varje fall inte från bosättningen längs byvägen eller odlingsfälten. Teoretiskt sett kan några rotorblad synas från Kuivajärvi-sjöns nordvästra del. Avståndet från sjönstranden är ca 21 kilometer till närmaste vindkraftverk. Svanstein ligger som närmast 14,2 km från vindkraftsparken. Trots att avståndet är relativt långt syns vindkraftverk tydligt från vägen enligt gjorda fotomontage. Många vindkraftverk syns i sin helhet och en del ovanpå varandra vilket ger ett oroligt intryck. Dessa är de som orsakar mest störning. De mest avlägsna vindkraftverken göms bakom höjder eller smälter in i landskapet. Vindkraftsverk syns bäst från Torneälven, väg 99 och dess parallellväg Svansteinvägen samt byggnader och tomter längs dessa till den del som de inte skyms av byggnader och växtlighet. Konsekvenserna är dock pga det stora avståndet som mest medelmåttiga. Övertorneå kyrka Vindkraftverk kommer inte att synas från Övertorneå kyrka pga. växtlighet på kyrkogården och i bosättningarnas trädgårdar. Något rotorblad kan ev. synas vid klart väder och obehindrad siktlinje. Avståndet är dock så stort att endast flyghinderljus ev. tidvis kan upplevas störande. Svansteins kyrka, skyddad byggnad Avståndet till närmaste kraftverk i Palovaara är ca 14,4 kilometer. Vindkraftverken syns till vissa delar av Svansteins kyrkogård. Kraftverken syns dock förmodligen inte från själva kyrkan eftersom sikten skyms av träd och en byggnad. I Sverige är kyrkor byggda före år 1940 skyddade. Det anspråkslösa kapellet som stod klart år 1865 har senare kompletterats och renoverats. Exempelvis fick kapellet klocktorn och läktare år I Norrbottens kulturmiljöprogram har Svansteins kyrka emellertid inte tagits upp i listan över skyddade kyrkor. Pullinki, kulturmiljöprogram Avståndet till närmaste kraftverk i Palovaara är cirka 16 kilometer. Kraftverk syns till toppen av Pullinki. Konsekvenserna är som högst måttliga. Pullinki är ett 335 meter högt fjäll på vars topp en av mätpunkterna i Struves meridianbåge ligger, ett av UNESCOS världsarvsobjekt. UNESCOs världsarv Struves meridianbåge I närheten av Palovaara vindkraftspark finns två av Struves meridianbåges skyddade mätpunkter, Aavasaksa på finsk sida (avstånd ca 18 kilometer sydväst om vidkraftsparken) och Pullinki på svensk sida (avstånd ca 16 kilometer nordväst). Struves meridianbåge sträcker sig från Svarta havet i Ukraina till ishavet i norr och är 2820 kilometer lång med sammanlagt 265 bastrianguleringspunkter varav de 34 mest representativa har valts ut som skyddsobjekt. Mätningarna utfördes åren underledning av F.G.W. Struve. En skidanläggning är förlagd till Pullinki. Palovaara vindkraftspark syns möjligen från toppen av Pullinki höjd. Flygbilder visar dock att toppen och pisterna omges av skog vilket hindrar siktlinjer mot vindkraftsparken. Pisterna är vända mot öster och norr. Utsikt mot vindkraftsparken öppnas högst från de två sydligaste. Möjliga konsekvenser förblir små. Även Aavasaksa kalottberg befinner sig inom konsekvensområdet för landskap. Själva mätpunkten är 21

22 PELLO KOMMUN GENERALPLA AN FÖR PALOVAARAN VINDKRAFTSPARK SAMMANFATTNING AV PLANBESKRIV VNING utmärkt med metallplatta under utsiktstornets golv. Palovaara vindkraftspark har inga bety- dande negativa konsekvenser för r plattan eller för Aavasaksa som landskapssevärdhet. Inga konsekvenser uppstår för Tredje närmaste mätpunkt, Perävaara, ligger mer än 50 kilometer bort. Konsekvenser förr Struve meridianbåge som helhet förblir små. Bild 18. UNESCOs världsarv Struves meridianbåge i sin helhet (vänster) och Palovaara vind- kraftsparkens placering i förhållande till de närmaste mätpunkterna (höger) KONSEKVENSER FÖR NATURMILJÖN OCH ARTER Berggrund och jordmån Konsekvenser för jordmånen och berggrunden orsakas när markytann avlägsnas på byggplat- serna. Dessutom utförs schaktningsarbeten längs kraftledningssträckningen. Konsekvenserna är dock mycket små och lokala. Under driften av vindkraftsparken uppstår inga konsekvenser och risken för förorening av jordmånen är mycket liten. Yt- och grundvatten Projektområdena ligger i Torneälvens internationella avrinningsdistrikt (vattenförvaltningsom- råde VHA6) samt på Torne älv-muonio älvs (vattenområde 67), Torne älvs mellersta dels (67.2) och Tengeli älvs (67.9) avrinningsområden. Det finns inga andra större vattendrag på projektområdena, dock några småå våtmarkssänkor, bäckar och källor. Största delen av vat- tendragen och deras omedelbaraa omgivning har på något sätt förändrats eller bearbetats. Eventuella konsekvenser för ytvatten uppstår endast under projektets byggtid, då avlägsnan- det av ytjorden kan öka avrinningen och sedimentbelastningen i vattendragen något. 22

23 Palovaara projektområde ligger på två grundvattenområden av klass III, Palovaara ( ) och Peuravaara ( ). De mest betydande konsekvenserna för grundvattnet uppstår i vindkraftsparkens byggskede. I byggskedet kan konsekvenserna för grundvattnet mildras genom alternativa sätt att bygga fundamenten. Det är osannolikt att det sker förändringar i grundvattenströmmarna på grund av schaktningsarbetena. Under drifttiden finns det risk för oljeutsläpp från kraftverken vid en eventuell skada på kraftverket, eller i anslutning till servicen. Kraftverken har designats så att läckage stannar innanför konstruktionerna. Konsekvenser för grundvattnet är osannolika. Konsekvenser för luftkvalitet och klimat Projektet medför inga olägenheter för den lokala luftkvaliteten eller det lokala klimatet. Om projektet genomförs ersätter det el producerad med fossila bränslen och minskar på så sätt utsläppen av växthusgaser och partiklar orsakade av elproduktion. Naturtyper och växtlighet De viktigaste naturobjekten på projektområdena är myrar, småvatten, berg samt objekt med drag av gammal skog. De viktigaste värdefulla naturobjekten är frodiga källmyrar. På projektområdena finns en del källor i representativt naturtillstånd och de har beaktats i projektplaneringen genom att ingå i avgränsningarna av naturobjekt. Generalplanen baseras på det mest rekommendabla alternativet VE3 som inte inkluderar byggande på Ahkiovaara-området. Häckande fågelbestånd Det häckande fågelbeståndet på områdena består till största delen av arter som är typiska för skogsbruksdominerade skogs- och myrområden. Enligt inventeringarna är det häckande fågelbeståndet på Palovaara projektområde 41 häckande arter, häckningstäthet 138,33 par/km 2. Konsekvenserna för de sedvanliga häckande fågelarterna i områdena är i huvudsak tämligen små. Skillnaderna mellan elöverföringsalternativen med tanke på konsekvenserna för fågelbeståndet är tämligen små, men enligt bedömningen är konsekvenserna i alternativ VEC (vars riktgivande placering märkts på plankartan) totalt sett minst, eftersom det ligger längre bort från häckningsplatserna för den hotade rovfågeln som bör hemlighållas. Flyttfågelbestånd Torne älvdal fungerar som den viktigaste riktlinjen för fågelflyttningen i västra Lappland. Största delen av fågelflyttningen genom området följer den. Palovaara ligger cirka 7,4 kilometer öster om Torne älv. Enligt observationerna var fågelflyttningen genom projektområdet liten och det fanns inga betydande flyttstråk för fåglar genom områdena, utan flyttningen var utspridd. Projektet orsakar bara små konsekvenser för flyttfågelbeståndet som flyger genom områdena, eftersom den planerade vindkraftsparken ligger utanför fåglarnas huvudflyttstråk. Närmaste vindkraftsparksprojekt befinner sig så långt borta att flyttfåglar har gott om plats att väja för vindkraftsparken. Övriga djurarter Däggdjursarterna som påträffas i området är arter som är vanliga i ekonomiskog i västra Lappland samt renar. Konsekvenserna för djurarterna är små KONSEKVENSER FÖR RENSKÖTSELN Palovaara projektområden ligger på Orajärvi renbeteslags renskötselområde. Omedelbart söder om Palovaara projektområde finns områden som hör till Lohijärvi renbeteslag. Det finns inget stängsel mellan renbeteslagen, vilket betyder att renarna rör sig fritt mellan de båda renbeteslagens områden. Projektområdena ligger på kalvnings-, parnings- och sommarbetesmarker. Vindkraftsparken påverkar renarnas betesmarker direkt på själva byggområdena genom förlust av betesmarker och andra områden. Den indirekta effekten sträcker sig till ett betydligt större område. 23

24 Störningen under byggtiden för sommar- och höstbetesmarkerna är inte permanent. Ca en hektar skog röjs runt varje vindkraftverk. Mark röjs även för elstation och nya servicevägar. Sammanlagt röjs ca 23 hektar vilket är ca 2 procent av planeringsområdets yta. Konsekvenserna är långsiktiga men området som påverkas är förhållandevis litet vilket minskar betydelsen av konsekvenserna. Med tiden kan renarna vänja sig vid kraftverken och använda områdena trots att kraftverken är i drift NATURA- OCH SKYDDSOMRÅDEN, HOTADE ARTER Utifrån den information som nu finns att tillgå är bedömningen att vindkraftsprojektet i Palovaara inte märkbart försämrar naturvärdena, dvs. förekomsten av de natur-typer och arter eller Naturaområdenas enhetlighet som är orsaken till att de granskade områdena har införlivats i Finlands Natura 2000-nätverk. - Palovaara planeringsområde befinner sig till stor del inom Torne älv - Muonio älv vattendrags Natura-område (FI , SCI), vars storlek är ca 6450 km 2. Vid vindkraftsetableringen strävar man efter att minimera konsekvenserna för vattendragen på det närliggande avrinningsområdet, och det uppstår inga konsekvenser som försämrar Torne älvs huvudfåra eller dess biflöden i det nedre loppet till följd av projektet. - Ost- nordost om planeringsområdet på 4-5 kilometers avstånd finns Hyrsyvuoma Naturaområde (FI , SCI). - Maansaari naturskyddsområde (YSA203756) befinner sig väster om planeringsområdet som närmast på 400 meters avstånd. Hotade arter Enligt uppgifterna i registret över hotade arter (databasen Hertta för organismer, NTMcentralen i Lappland, 2013) finns det inga tidigare uppgifter om att hotade arter skulle förekomma på projektområdena. Förekomsterna av de hotade (VU) eller regionalt hotade (RT) växtarter som observerades i fältinventeringarna på projektområdena ingår i avgränsningarna av naturobjekten. I fråga om fågelbeståndet har de hotade viktiga arterna lokaliserats. Bland djurarterna i bilaga IV (a) till habitatdirektivet har fladdermössen inventerats på projektområdena, och nordisk fladdermus har konstaterats förekomma i området, dock är fladdermustätheten i området mycket låg. Man hittade inga viktiga födoområden eller fortplantningsoch viloplatser. Enligt bedömningen flyttar inte fladdermöss genom området. På den svenska sidan, inom en cirka 10 kilometers radie från projektområdet i Palovaara, finns ett Natura-område i Soukolojärvi-området som är införlivat i Natura 2000-nätverket som område i enlighet med habitatdirektivet (SCI). Vindkraftsparken har ingen direkt eller indirekt påverkan på skyddsgrunden för detta Naturaområde. Konsekvenser av projektet för naturtypernas karakteristiska fågelarter är också mycket osannolika. Natura- och naturskyddsområdens placering på den svenska sidan i förhållande till projektet visas i bild på nästa sida. 24

25 PELLO KOMMUN GENERALPLA AN FÖR PALOVAARAN VINDKRAFTSPARK SAMMANFATTNING AV PLANBESKRIV VNING Bild 19. Natura- och naturskyddsområden på den finska sidan projektområdena och elöverförings salternativen. i förhållande till MKB NATURA- OCH NATURSKYD DDSOMRÅDEN PÅ SVENSK SIDAA Bild 20. Natura- och naturskyddsområden på den svenska sidann i förhållande till MKB- projektområdena. Karta: 25

26 12.12 KONSEKVENSER FÖR JAKT OCH REKREATIONSANVÄNDNING Rekreationsanvändningen på projektområdena utgörs av friluftsliv, bärplockning, jakt och iakttagelser av naturen. Projektområdena är belägna på jaktvårdsföreningen Pellon riistanhoitoyhdistys område och är en del av de områden som jaktföreningen Napapiirin Erä ry har arrenderat för jakt. Älgen och skogshönsen är de viktigaste bytesarterna. Vindparksområdena kan förändra älgstråken och älgarnas övervintring i området i någon mån. Konsekvensen bedöms dock vara på sin höjd måttlig för de arter vars bestånd varierar naturligt och utsätts för jakt. Störningarna under byggandet av vindkraftsparken och kraftledningarna för elöverföringen kan skrämma bort viltet från projektområdena men konsekvenserna är kortvariga och liknar dem vid skogsbruksåtgärder. Jaktföreningens medlemmar uppger att möjligheter att använda områdena för rekreation och älgjakt försämras. Å andra sidan upplevs byggandet av servicevägar vara till fördel, bl.a. genom att jägarna får nya passlinjer och genom att det blir lättare att transportera bort älgar som skjutits. Bara en liten del av projektområdena bebyggs, och därför kan nästan hela området användas för bärplockning och rekreation precis som före vindkraftsetableringen KONSEKVENSER AV BULLER OCH SKUGGEFFEKTER Influensområde för buller och skuggeffekter är på upp till 2 kilometer från vindkraftsparken. Buller I nuläget orsakas buller på projektområdena främst av trafik och av arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruket. Bullret som uppstår när kraftverksområdena och konstruktionerna för elöverföringen byggs är ljud som orsakas av arbetsmaskiner och trafik på byggarbetsplatsen och kan jämföras med normalt byggbuller. Bullret är kortvarigt och övergående. Det susande ljudet som kraftverken ger upphov till under driften kan med tanke på drifttiden och influensområdets storlek anses vara mer betydande än ljudet under byggtiden. Bullret från vindkraftverken har modellerats i enlighet med Miljöministeriets anvisning 2/2014 Modellering av buller från vindkraftverk. Modellering har gjorts med Nord2000-programvara. Enligt bullermodellerna överskrids inte riktvärdena eller planeringsriktvärdena för buller vid bostads- eller fritidshusen. Lågfrekvent buller Modelleringen av lågfrekvent buller visar att riktvärdena i enlighet med SHM:s handbok Anvisningar om boendehälsa inte överskrids vid något av de undersökta objekten i modellen. Skuggeffekter Vindkraftverken orsakar genom rotorns roterande rörelser en blinkande skuggeffekt då den befinner sig mellan observationsplatsen och solen. Blinkande skuggeffekt kan uppstå morgonoch kvällstid när solen står lågt, på vintern även mitt på dagen. Blinkande skuggeffekt uppstår inte vid mulet väder eller när rotorn står stilla. Konsekvenser minskar med avståndet och är beroende av rotorns vinkel i förhållande till observationsplatsen. Blinkande skuggeffekt är kortvarig och varaktigheten beror på tid på dygnet och på årstid, vanligtvis varar effekten högst 5-30 minuter. Gränsvärden har inte fastställts i de nordiska länderna. I Finland tillämpas allmänt en rekommenderad gräns på sammanlagt högst 8 timmar per dag och år. Enligt skuggeffektsimuleringar utsätts inget av närområdets bostads- eller fritidshus för konsekvenser av skugg- och blänkeffekter. 26

27 PELLO KOMMUN GENERALPLA AN FÖR PALOVAARAN VINDKRAFTSPARK SAMMANFATTNING AV PLANBESKRIV VNING Bild 21. Resultat av bullermodelle eringen (teoretiskt maximibuller) grönt område db, ljus- röda prickar bostadshus. grönt område db, orange område db, rött område o db, blå prickar fritidshus, Bild 22. På kartan visas de bostads- och fritidsbyggnaderr i närområdet som modellerats med av- (Ahkiovaara inte aktuellt för utbyggnad i detta seende på lågfrekventt buller. Modellering av vindkraftsparksområdena Palovaaraa och Ahkiovaara skede) 27

28 PELLO KOMMUN GENERALPLA AN FÖR PALOVAARAN VINDKRAFTSPARK SAMMANFATTNING AV PLANBESKRIV VNING Bild 23. Resultat av modellering av skuggeffekter KONSEKVENSER FÖR TRAFIK OCH VÄGAR De viktigaste trafikkonsekvenserna beror på transporterna av stenmaterial och betong samt transporterna av vindkraftverkens konstruktionsdelar under byggskedet. De mest betydelsefulla konsekvenserna uppstår i byggskedet. Störningar i trafiken varar i ca 2 år men är till sin natur tillfälliga. Ökning av tung trafik kan vara betydande i närområdet och försvaga framkomligheten. Byggande av vindkraftsparken förutsätter förbättrande av vägars bärighet och geometri för specialtransporter. Specialtransporter orsakar sannolikt lokala stör- ningar för trafikens smidighet längs hela transportsträckan. Konsekvenserna för trafiken vid drift och underhåll av vindkraftsparken är ringa och beror på servicebesök. 28

29 12.15 MÄNNISKORNAS HÄLSA, LEVNADSFÖRHÅLLANDEN OCH TRIVSEL Vindkraftsparkens mest betydande konsekvenser för boendetrivseln inom och i närheten av planeringsområdet är landskaps- och buller-konsekvenser samt konsekvenser av skuggbildning och varningsljus. De negativa konsekvenserna gäller främst levnadsförhållandena och trivseln för de invånare vars hem eller fritidshus finns inom vindkraftverkens buller- eller skuggbildningsområde eller inom synhåll från kraftverken och som upplever att ljuden, skuggbildningen eller åsynen av kraftverken är störande. Negativa konsekvenser är upplevelsemässiga, individuella skillnader är stora. Enligt buller- och skuggbildningsmodellerna överskrids inte riktvärdena varken för fast bosättning eller fritidsboende och därför bedöms konsekvenserna totalt sett vara små. Byggande av vindkraftsparken hindrar inte rörligheten i området eller dess fritidsanvändning i framtiden. Dock kan vindkraftsverkens synlighet, ljud, rörelse och skuggeffekt upplevas som störande för fritidsanvändningen. Å andra sidan förbättras områdets tillgänglighet genom förbättrade och nya vägar. Olycksrisken är ytterst liten men kan upplevas skrämmande av de som rör sig i området. Vindkraftverk orsakar inga för människor farliga utsläpp och riktvärden för buller överskrids inte. Rädsla kan dock påverka hälsan. Vindkraftverk har dock inga reella direkta konsekvenser för hälsan enligt forskning. El-överföring via ny kraftledning placeras inte i närheten av någon betydande koncentration av boplatser. Ny kraftledning bildar ny ledningsgata i skogsbruksområde som kan upplevas störande. Å andra sidan kan ny ledningsgata fungera som led eller passlinje vid jakt. Invånarenkät Under vindparksprojektets MKB-förfarande genomfördes en invånarenkät. I Finland skickades enkäten till 500 och i Sverige till 230 invånare och fritidsinvånare på vindparksprojektets influensområde. På enkäten svarade 194 personer. Enligt enkäten har projektområdena stor betydelse för invånarna i närområdet som plats för rekreation och friluftsliv. Av dem som besvarade enkäten ansåg 46 procent att Palovaara vindkraftspark inte påverkar trivseln i boendemiljön. Däremot uppskattade cirka en tredjedel av svarspersonerna att konsekvenserna är negativa och bara cirka 10 procent att de är positiva. Invånarna ansåg att de största negativa konsekvenserna var åsynen av vindkraftverken och förändringen som kraftverken orsakar i landskapet samt bullret från kraftverken. Fördelar som nämndes var tillgången till miljövänlig energi och fler arbetsplatser. Fritidsinvånare och invånare i närheten av projektområdena förhöll sig mera kritiskt till projektet än fast bosatta invånare och svarspersoner som bor längre bort. Näringsliv Vindkraftsparkens projektområden används främst för skogsbruk och därför är konsekvenserna av vindparksprojektet störst för detta. På de områden där vindkraftverken, luftledningarna och vägarna ska byggas förhindras skogsbruket under byggandet och driften av vindkraftverken. På resten av projektområdena kan man utöva skogsbruk. Vad beträffar regionalekonomin påverkar vindkraftsparken, om den byggs, sysselsättningen och företagsverksamheten på influensområdet på många sätt. Vindparksprojektets mest betydande sysselsättningseffekter uppstår under byggtiden. Vindparksprojektets sysselsättande effekt i den närliggande regionen är grovt räknat årsverken beroende på alternativ och total kapacitet. Olika vindkraftsprojekts sammanlagda konsekvenser under respektive byggnadsskede är ökade arbetsmöjligheter i regionen KONSEKVENSER FÖR FLYGSÄKERHET Palovaara vindkraftspark befinner sig inte inom de närmaste flygplatsernas höjdbegränsningsområden (Rovaniemi, Kemi-Tornio, Luleå, Gällivare). Flyghindertillstånd söks hos trafiksäkerhetsverket Trafi. Hindret skall märkas och belysas enligt de anvisningar som anges i tillståndet. Från och med 2012 krävs även infraröd egenskap. 29

30 12.17 KONSEKVENSER FÖR RADAR Ansvarig för vindkraftsparksprojektet har begärt försvarsmaktens uttalande om konsekvenser för radar. Ett godkännande uttalande måste vara tillhanda innan generalplanens godkännande. Vindkraftverk bör inte placeras närmare än fem kilometer från väderradarstation enligt rekommendation från EUMETNETs OPERA väderradarprogram. Närmaste väderradar finns i Luosto på 140 km avstånd KONSEKVENSER FÖR KOMMUNIKATIONSFÖRBINDELSER Enligt Digita Oy;s uttalande finns ingen större risk för att TV signaler störs i närheten av Palovaara vindkraftspark SÄKERHETS- OCH MILJÖRISKER Säkerhetsrisker kan vara rotorblad som går sönder och nedfallande is på vintern i samband med annan användning av området samt risker för brand och för flygsäkerhet. Inga betydande risker uppstår vid byggande av vindkraftsparken och kraftledningen om säkerhetsbestämmelser för arbetet följs. Risken för nedfallande delar från vindkraftsverket är försvinnande liten. Risken för nedfallande is är också mycket liten och baserat på erfarenhet faller is inom en högst 70 meters radie. Isrisken kan vidare minskas med automatiska varningslampor som tänds vid isbildningsförhållande. Alla vindkraftverk är placerade längre bort än minimisäkerhetsavståndet från allmänna vägar enligt trafikmyndighetens anvisningar 2854/060/2011. Brand kan uppstå vid mekaniskt fel eller pga. utomstående påverkan t.ex. blixtar. Moderna vindkraftverk har dock inbyggda brandsäkerhetsskydd som gör att risken är försvinnande liten. Dessutom är vindkraftverken placerade långt borta från vägar och bebyggelse SAMKONSEKVENSER MED ANDRA PROJEKT Samkonsekvenser för landskapet bedöms uppstå om vindkraftsparkernas vindkraftverk är placerade högst 10 kilometer ifrån varandra. Närmast kända planerade vindkraftsparksprojekt är Ahkiovaara vars planering dock inte fortskrider i nuläget och därmed inte beaktas. Därefter närmast vindkraftsparksprojekt är Reväsvaara som befinner sig ca 24 km bort. Samkonsekvenser av betydelse bedöms inte uppstå. 30

31 PELLO KOMMUN GENERALPLA AN FÖR PALOVAARAN VINDKRAFTSPARK SAMMANFATTNING AV PLANBESKRIV VNING Hanke Laajuus Tila Etäisyys Ahkiovaaran tuulivoimapuisto (Pello) max. 5 voimalaa keskeytetty 2 km Reväsvaaran tuulivoimapuisto (Ylitornio) max. 8 voimalaa ideavaiheessa 25 km Kitkiäisvaaran tuulivoimapuisto (Tornio) 8 voimalaa rakenteilla 38 km Varevaaran tuulivoimapuisto (Tervola) max. 19 voimalaa toiminnassa 52 km Bild 24. Andra vindkraftsprojekt i Palovaara-området omgivningen 31