VARDPLAN - Brynge riksintresseområde

Transkript

1 VARDPLAN - Brynge riksintresseområde Sidensjö sn, Örnsköldsviks kommun Länsmuseet Västemorrlandl Aneue Lund och Mona Sundin Avdelningen för kultunniljövard och dokumentation Rapport nr: 200I:II REFERENSEXEMPLAR

2 Innehållsförteckning Inledning _ + 2 Kulturhistoriskt värde 0._ 2 Beskrivning 3 Historik _ '_ 3 Dokumentation - tillständsbeskrivning 5 Vårdplan och förslag till prioriteringsordning......? Sammanfattning 12 Källor Bildbilaga Inledning Följande vardplan har utarbetats av Anette Lund och Mona Sundin vid Länsmuseet Västemorriand pr. uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Syftet är att redogöra rör riktlinjer vad gäller underhäjl av byggnader och markområden inom Brynge Iiksintresseområde. Vårdplanen berör den lidigindustriella säg- och kraftverksmiljön som ligger till grund för områdets utpekande som riksintresse. VårdpJanen skall ligga till grund för materiaj- och metodval vid del kontinuerliga underhållet och genom delta bevara av de kulturhistoriska värdena som området besitter. Kulturhistoriskt värde De byggnader och markområden som berärs av denna vårdplan ingår i det område som har förklarats som riksintresse för kultunniljövärden i Sverige. Ömsköldsviks kommun har i sitt kulturminnesprogram framhållit områdets kulturhistoriska värde. "En av de få välbevarade finbladiga vattensågama frän 1700-talet i Sverige. Sågen anlades 1764 och nyttades till sin nuvarande plats Intill sägen ligger en lärftmangel från 1700-talet samt en smedja. Nedströms ligger ett kraftverk med välbevarad arkitekt'umistoriskt värdefull huvudbyggnad. Vid sägplatsen I: l. Finns en arbetarbostad frän 1700-talet som bör bevars. Nätraäns strömmande vatten och omgivande kulturbyggd är viktiga sammanhang för att förstå framväxten av den gamla industrimiljön i Brynge." Riksintresse Motivering till utpekat område av riksintresse: ''-idigindustriell såg- och kraftverksmiljö som tydligt visar vattenkraftens betydelse för industrialiseringen med en av de f3 välbevarade finbladiga vattensågarna från 1700-talet i landet." Riksinlressen skall skyddas från förändringar, som påtagligt kan skada de värden som ligger till grund för riksinlresseförklaringen. Ansvaret för della ligger på kommunen och sker genom planläggning enligt plan- och bygglagen (PBL). 2

3 Beskrivning Geografisk placering Brynge riksinlresseommde är beläget i det uppodlade kulturlanskapet vid Nätra!n, ca 5 km SÖ om Sidensjö, Sidensjö socken, Ömsköldsviks kommun. Ägorörhållanden Ägare av markområdet och byggnaderna som behandlas i denna vwplan är till största delen Graningeverken AB. Ömsköldviks kommuns har nyttjanderätt till byggnaderna i det aktuella oltltådet, denna nyttjanderäu regleras genom avtal med Graningeverken och en privat fastighetsägare som äger logenlfårdstallet samt marken där omkring. Historik På var sida om Bryngeströmmen i NärmAn låg tidigare Brynge och Blåviks byar, den senare på södra sidan och den tidigare på norra sidan. Den första dgplatsen anlades 1764 på 81åvikssidan och kvarvarande lämningar av den första sagplatsen är husgrunder och arbetarbostaden. 8ryuge vallensåg Brynge vattensag anlades av Erik Bergvik och är en av de äldsta bevarade sågverken i Sverige. Del var en finbladig såg med två ramar. I handlingar från 1841 sägs au sågen 1828 blivit flyttad "eu stycke nedom sitt förra läge". Om sagen redan 1828 flyuades till sin nuvarande placering är osäkert, det finns uppgifter som talar för att det gamla såghuset övergavs och att en nytt byggdes är Dena såghus skall sedan Lvå år senare flyttats till nuvarande placering. En damm för sågen byggdes i samband med nytten, från den gick en ränna in till sagen med en avstickare till Lärftmangeln. Brynge vattensåg beskrivs i mantalslänger 1769 som" ett tekniskt skickligt byggnadsverk som ställt stora krav på praktiskt kunnande och mekanisk berukningsförmäga". Den nya finbladiga sågen kunde ge fyra till sex bräder för varje sågad timmerstock. Dct var ett viktigt tekniskt framsteg i jämförelse med de grovbladiga sågarna som gav sågspån motsvarande en hel bräda för varje sågad stock. De sågade virket fraktades med häst ned tillutskeppningshamnen i Näske. Ramsågen användes för sista gången 1923 när bjälkarna till dammluckorna sågades för den nya kraftverksdammens uppförande. Efter dammens byggande blev sågen avstäng från vattennödet. r 1978 restaurerades sågen i Riksantikvarieämbetets regi. Idag finns i området en träbro som leder över Nätraån, det är den sk Röbron eller Bolagsbron som restaurerades Nere vid kraftverket fanns tidigare den sk Sockenbron där landsvägen passerade på 1700-och 18()()..talet. Längs med strömmen mellan broarna låg tidigare Oera olika verksamheter som drevs med vattenkraft. Här fanns en sag med två ramar från 1800-talets senare del. På vardera sidan om Röbron lag Brynge, Onvik och Blåviks kvarnar. Längre ned i ån pa Blåvikssidan låg en vadrnalsstamp som nyuades dit 1880, från en plats i lilian där den uppfördes I anslutning till stampen fanns också en färgeri och ett tegelslageri. 3

4 Arbetarbostaden Byggnaden ligger SV om kraftverksdammen på 8lävikssidan. Byggnadens ålder är okänd men kan vara från liden vid första säganläggandet. Byggnaden var bebodd fram till Huset restaurerades grundligt Lörftmange/Il Mangeln flyttades till sin nuvarande placering bredvid vattensagen J865, enligt uppgift skau den ha byggts pä annan plats redan vid mitten av 1700-talet. Den tidigare hästdragna mangeln kom i och med flytlen till Brynge i stället au drivas med vauenkraft. Den drevs kommersiellt av bl a Samuel orberg och hans två döttrar. Mangeln blev avstängd från vattnet 1924 genom byggandet av den nya kraftverksdammen. En kon tid därefter prövade man au driva mangeln med elmmor men försöket lades snart ned. Logelllfärdstallel Strax norr ontvauenluben star den gamla logenjhirdstallet som är eu av få hus som finns kvar från Brynge by. Logens norra del användes senast p 1940 talet som ladugärd och den södra delen disponerades av flottningsföreningen. Byggnaden restaurerades grundligt Smedjan I äldre handlingar talas det om en smedja som använts för s gens behov, om det är den smedjan som står på omrndet idag är osäkert. Den nuvarande smedjan har "så länge man kan minnas" tillhört flouningsföreningen. Den siste smeden flyttade ut p 1960-talet och sedan stod byggnaden tom fram ti II 1994 dä den restaurerades. Brynge gamla krafrverk År 1923 påbörjades byggandet av ett nytt kraftverk i Bryngeströmmen för all förse fabriken i Köpmanholmen med elkraft. Kraftverksbyggnaden uppfördes i tegel med höga fönster och trappstegsgavlar. Byggnaden är en tidstypisk industribyggnad frän början av 1900-talct. Det fanns tidigare eu litet kraftverk från 1915 som låg intill sågbyggnaden. Denna byggnad nyuades till nottningschefens trädgård och stär där än idag som lusthus. Kraftverksbyggnaden som färdigställdes 1924 togs ur drift så sent som 1993 i samband med att det nya kraftverket uppfördes. Ägaren, Graningeverken, fick tillstånd att uppföra ett nyh kraftverk inom riksintresset under förutsättning att utbyggnaden skedde i samråd med Ömsköldsviks kommuns representanter för kulturmiljövärd. Krafrverksdammen, vattellluben och rimmerränllall Kraftverksdammen byggdes Från dammen byggdes en vattenlub som går ned till gamla kraftverket. Det finns idag en sektion kvar aven timmerränna. Rännan byggdes redan vid sekelskiftet 1900 från den dåvarande sågverksdammen och fick sedan ett nytt uttag då kraftverksdammen uppfördes Den ursprungliga timmerrännan var låg och flat i botten, den sektion som finns bevarad idag är från 1950-talel. Kraftverksdammen renoverades 1994 och då sattes valtenflödet till tuben och timmerrännan igen. Uppe på dammen står en modem byggnad, eu luckhus, från det sköts de moderna automatiska luckorna. 4

5 Dokumentation - tillståndsbeskrivning Byggnader Sltghuset Byggnaden har en regelstomme av timmer, stommen vilar på en naturstensgrund och har en fasad av slående, ammade brädor. Sågen är lre våningar hög och krönts av eu valmat sadeltak belagt med stickspån. Regelslommens virke härstammar frän en mängd olika tider. Bakgrundet till detta är troligtvis au man vid sågen haft fri tillgång till virke au laga stomme, fasader och golv. Delar av stommen är märkta med romerska siffror, del stödjer källuppgiflen att byggnaden vid något tillfålle flyttats. De krysställda reglarna på byggnadens södra fasad är av yngre datum samt har förstärkts med järnband. Delar av fasadens slående brädor är ulbyua. Rampen som leder upp till sägens övre del är av nyare snitt. Byggnaden har en traditionell vertikal uppdelning, som en direkt följd av verksamheten. I bottenvåningen finns två vattenhjul frän vilka energin överförs via vevaxlar till ramsågen respektive matarhjulet för sågbänken. 1den övre delen av sågen finns ramsågen och det var där sågningen ägde rum. Rummet är öppet upp till takstolarna och har sitt ljusinsläpp från öppningar i fasaden, dessa stänges för med luckor. Ramsågen är placerad längs husels NÖ sida. Sågramen är försedd med två fyrskämingsblad för blocksägning och sju sågblad för virkessägning. Vid stickprov med kniv uppvisar flertalet delar av stommen mjukhet och röta. Det gamla trägolvet, framför allt runt ramsågen, uppvisar eu stort slitage samt även tendens till rötskador. Delar av det virke som bär upp sågen är i så daligt skick att det pulveriseras vid stickprov. Reglarnas avslut längs den norra fasaden är mycket ojämna och visar även de tendens till röta vid stickprov. Timmerstommen som bär upp intaget på sägens västra sida är i mycket dåligt skick, även skyddsräcket är dåligt och måste åtgärdas. Sågens spåntak är i behov av restaurering, det är bevuxet med organiskt material, spånen är spröda och pulveriseras vid tryck. Sp n vid takfoten är vid okull1r besiktning bitvis för korta, samt dåligt spikade. Byggnadens sp!~lntak är inte helt tätt, det syns spår av vattenläckage bl a vid takfoten. Rotet är utbytt till uppskallningsvis JO procent. Arbetarbostaden Byggnaden har planen aven enkelstuga med en våning samt vindsutrymme. Huset är timrat upp till vindsvåningen där del i gavelröstena är stående plank. Grunden består av små naturstenar. I fasaden förekommer både panel och friliggande timmer och dänned både fria knutskaijar och knutlådor. Byggnadens dörr är av enkel utfonnning med stående brädor, fönstren har två lufter med tre rutor i vardera fönster. Arbetarbostaden har eu sadeltak klätt med stickspån samt en skorsten av tegel. Skorstenen som nytillverkades , är utfonnad med en utkragning aven halv sten. Tegelskorstenen har f lt en plåthuv för att förhindra snö/vallen all tränga in. År genomfördes en genomgående restaurering av byggnaden som var starkt förfallen, då rekonstruerades en trolig interiör frän 1800-talet. Timmerstommen; Byggnadens timmerstomme är lagad i omgångar, framför allt har syllen samt den därefter följande stocken bytts eller ilagats. Bitvis är dessa lagningar klumpigt utförda, bland annat saknas knutskallar på nertalet ställen. Dena är synnerligen påfrestande för timmerkonstruktionen då knutskallarna är själva låsanordningen som binder ihop väggarna. Timmerstommen är generellt (arr och vittrad. FönSlerbågar och fönsterkannar är omålade, fönsterkittet släpper partiellt medan virket verkar vara i relativt bra skick under de grånade yttrllet. Marknivän ligger för nära panel och stomme pä den SV och V fasaden. 5

6 Murslock och tak; Byggnadens spåntak har sprickor och ser torn och fjälligt ut, även angrepp av mossa/lav förekommer pa enstaka ställen. Murstockens pulsfog släpper kraftigt vid skorstenens genomgång i späntakct då del är hål mellan mur och tak. Delta innebär att vattnet rinner rätt in längs murslocken. På vinden är muren mycket fuktig, pulsen rasar och fogen släpper. Bakugnen har en vågrät spricka i muren och nya sprickor uppkommer enligt uppgift. Man har prövat att Slabilisera murslocken med ett galvaniseraljämband från högra knuten till bakugnen. Lätjimallge/ Byggnaden har en regelstomme av timmer och vilar i hörnen på naturstensblock, under golvet är den förstärkt med limmerpiintar. Fasaden beslår ulav rödfärgad lockpanel med vitmålade knullådor. På mangelns gavlar finns lunettfönster samt spröjsade två luftsfönster. Byggnadens entre på den Y gaveln består utav en svartmålad plankdörr. Mangelns sadeltak är belagt me(htickspån. Fasadens panel är oregelbunden och har avslut som följer terrängen Den SÖ fasaden är oregelbunden med till- och utbyggnader som underordnat sig den inre funktionen. Mangeln består utav ett rum med öppen vind, i centrum stär den gamla Lärftmangeln med en timrad stenkista som är tätad med näver i bouen. På den södra långsidan finns en utbyggnad för bland annat vauenhjul och drivrem. Logelllfärdslallel Byggnaden är uppförd med regelstomme som vid knutarna vilar p naturstenar. Fasaden utgörs aven bred, rödfargad lockpanel. Sadeltaket är belagt med stickspän. Det översta lagret spån ser torrt och fjälligt ut medan tancle och understa lagret spån verkar vara i bra skick. Byggnaden restaurerades , före det var byggnaden hårt åtgången. Smedjan Byggnaden har en stomme av regelverk som stär på en grund av natursten. Fasaden består utav rödfargad locklislpanel med bred locklist. Fönstren är i del närmasle rektangulära till formen, med en ovanligt bred mittpost och smala spröjs. Fönstren har två lufter med två rutor i vardera luft. Fönstren är troligtvis nytillverkade efter en gammal förlaga. Dörren är en pardörr av stående plank. Sadeltaket är belagt med stickspån. Byggnaden restaurerades och fick då bl a nytt spåntak och rote, ny murstock, skorsten och ässja med modernt utsug. Gamla kraftverkel Byggnaden har en betongstomme som vilar på cn gjutcn grund. Byggnaden är uppförd i två våningar med maskinhall i den nedre och eu rum på övre våningen. Byggnadens fasader är putsade med kalkbruk och avfargade med kajkfarg, tidigare lagningar var delvis utförda med KC-bruk. Dessa lagningar knackades bort och ersattes med kalkbruk vid en restaurering Byggnaden har dekorativa tegelband runt sockel, vackra trappstegsgavlar och vid takfoten finns en tegel fris med sågtandsform. Fasadens tegel är fogal med rundfogar. Fönsterbågar och karmar är m~.iade i en ockragul kulör. De stora, spröjsade fönstren är uppdelade i fyra lufter med fyra rutor i de övre lufterna och sex rutor i de nedre. Byggnaden har små, rektangulära enluftsfönster på andra våningen. Sadeltaket är belagt med tvåkupigt lenegel. Utloppet framför kraftverket är uppförd med huggna stenblock, under byggnaden leder två tunnvalv vattnet ut i dammen. Yattentuben tillsluter kraftverket på dess västra långsida. I kraftverket finns en komplett maskinpark som bl a innehåller ett generatorställverk, två liggande turbiner, travers samt en regulator. Här finns även en arbetshytt från talet, där tiden ser ut att stått stilla. I maskinhallen är det full takhöjd och här är golvet belagt med 6

7 svarta och vita klinkers. Det finns även spär aven blågrå dekorativ bröslningslist på väggarna i maskinhallen. Uppvärmning av kraftverket sker på vintertid av varmluflsnäklar för att hålla skyddsvänne med några plusgrader. Byggnadens tak Jades om 1994, del är dock fortfarande problem med vattenavrinning på byggnadens båda gavlar. Vatten rinner ned på fasaden och orsakar putsboom. De bäda trappstegsgavlama är inklädda med falsad plåt, som sannolikt är felställd, då vattnet rinner över gaveln och ned på fasaden istället för ned på takfallet och i takrännor. SnÖTäcken är uppsatta under år 2000, då man tidigare hade problem med au takpannor följde med vid snöras. Utbyggnaden mol väst, där vattentuben tillsluter, har d tig1 plåttak. enligt uppgift valda man vid restaureringen 1998 att återanvända och räta ut den ursprungliga plåten istället för alt lägga dit en ny. En tidigare fuktskada på den västra väggen är nu upptorkad. Orsaken till denna fuktskada var enligt uppgift att jordmassor låg på mot väggen, dessa togs bort och därefter avstannade fuktangreppet. Det finns dock fortfarande en fuk'tskada interiön i husets NY hörn, med mögel/svamp angrepp. Kraftverksdammen, vallentuben och t;mmerränlla Dammen är byggd av betong, har strävpelare av huggna stenblock och dammluckor av trä. I och med dammens renovering 1994, byggdes luckhusel, vauentuben och timmerrännan plomberades. Vattentubens övre del är byggd av trä och hålls ihop med järnband med träribbor under. Den nedre delen, som ansluter till kraftverket, är byggd av järnplåtar. Vid en renovering försågs fick även trädelen täcknjng av pik Tuben är bevarad hela vägen fmn dammen till kraftverket. Endast en sektion av timmerrännan från 1950-talet är bevarad. Vårdplan. Allmänna råd Alla åtgärder och underhållet av byggnaderna skall ske med varsamhet och med hänsyn det kullurhistoriska värden de besitter. För att på bästa sält bevara byggnaderna skall ett kontinuerligt underhåll ske. Vid eventuella ingrepp i byggnadernas stomme eller annan åverkan som förändrar utseende och funktion bör antikvarisk kompetens konsulteras. Årlig översyn av byggnaderna skall utföras. Man bör då framför allt kontrollera tak, marknivå och växtligheten kring byggnaderna. Se till att marknivån inte är för hög vid byggnaderna - för att undvika rötskador frilägges syllstockar och fasaddela från jordmassor. Taken skall rengöras, sopas rena, från löv och annat organiskt material. Observera att det är mycket lätt att skada spånen om man kliver på taket man bör använda sig av stege, eller möjligen lägga ut långa brädor att stå på som fördelar vikten. Vid tegeltak kontrollera au pannorna är hela och att vatten inte tar sig in under tegelpannorna. Använd traditionella material och hantverksmeloder vid restaurerings- och renoveringsåtgärder. Val av material med hög kvalite är viktigt och lönande i längden. Vid större och mer genomgående arbeten bör åtgärderna projekteras av kunnig hantverkare. Vid nytil1verkning av t ex smides, trä och snickeridelar skall hänsyn tas till de delar som byts ut vad beträffar material, dimension, utformning och ålder. ytil1verkning bör endast ske om del befintliga materialet är omöjligt att använda. Enskilda åtgärdsprogram för varje byggnad bör upprduas vid större och mer övergripande åtgärder 7

8 Föflsterrelloverillg. Vid renovering av fönster skall bågar och karmar rengöras, skrapas och ilagas med nytt virke av hög kvalile där det är nödvändigt Kittning och stiftning skall göras vid behov. Återanvändning av de äldre fönsterglas skall i största möjliga utstrjckning ske. Fönsterbågar och kannat målningsbehandlas enligt ett Iinoljebascral system med grundning, mellanslrykning och fardigstrykning. Tak. Vid omläggning av spåntak skall detta ske enligt traditionell metod. Val av kvalite och framställningsmetod är avgörande för spånens livslängd. Vid byte av tegelpannor skall detta ske med likvärdiga lenegelpannor som befintliga. Mdlflillg. Vid målning av fasader skall röd slarnfarg användas. Vid målning av övriga tmytor och snickerier skalllinoljefårg användas. Timmerarbelell. Bör utförs av kunnig hantverkare som kan bedöma vilka åtgärder som är nödvändiga. Puts. Kontrollera underlagets sammansäuning före åtgärd. Som princip skall samma material som ursprunget amvändas vid restaurering/renovering. Byggnader SlJghusel Vid stickprov med kniv uppvisar nertalet delar av stommen mjukhet och röta. Del är av hög prioritet au sågens stomme får en grundlig genomgång, med avseende på timiets kvalitet och hållfastighet innan större åtgärder vidtas. Delar av den bärande stommen kan vara i så dåligt skick au det blir aktuellt au byta ut den, eller lagas bitvis genom iskarvning med friskt virke. En utförlig skadcinventcring av sågen måste utföras av kunnig timmerman för au avgöra skadornas omfattning. Byte av av spåntak måste göras, vid byte bör även rote och bärande delar undersökas och bytas alternativt iskarvas med friskt virke. De luckor för fönsteröppningar som är trasiga eller saknas bör åtgärdas. Röj sly och tr'jd som har fåu växa upp alldeles för nära byggnaden. Avlägsna eventuella fägelbon. ArbelarboSladen Läckaget vid skorstenens genomgång i taket måste tätas snarast för au undvika fortsaua vauenskador. Det finns annars stor risk för fortsatt frostspr'jngning. En fotplåt bör sättas mot taket för au stoppa vanenindrivningen, denna bör få en smidig utformning och smygas på plats utan allt för stora ingrepp på husets karaktär. Det är också nödvändigt au förstärka den del av murstocken som är närmast taket med tjockare puts, lagning med lika bruk som befintligt. Murstocken bör därefter torkas ur genom försiktig eldning, före nästa frostperiod, för au driva ut den fukt som finns samlad i den. Rote och sp n bör kontrolleras i anslutning till skorstenen. Vid ev rivning och återuppbyggnad av spismuren och bakugn bör kalkbruk 8

9 användas. Övrigt rote och det understa lagret spån verkar vara i goll skick. Observera att inte gå på taket när spånet kontrolleras, då trampas spånen sönder, utan delta måste ske frän stege eller ställning. De saknade knutskallama bör återställas då de är nödvändiga för att hålla ihop timmerkonslruklioncn. För att undvika fortsatt sättnig bör den mycket lagade och lappade delen av V fasaden, ilagas med längre stockar av friskt virke. Observera att här måste man byta en längre bit av slocken för au uppnå stabilitet och inte bara sälta in en lös knutbit. Byggnadens timmerslommen är mycket torr och vittrad, den bör undersöka av kunnig timmerman innan ytterligare restaureringsåtgärder blir aktuellt. Röj bort träd och buskar som växer allt för nära bygganden. Wrfimallgeira Sänk marknivån längs med de N och Ö delarna av fasaden och frilägg syllstockar och panel. Nockbrädor bör ses över och bytas ur vid behov. Vindskivor bör malningsbehandlas och bytas ut vid behov. Den rötskadade nockbrädan på vindskupan samt skadat takspån bör åtgärdas snarast. Det läckage som finns vid vindskupan bör åtgärdas för att förhindra ytterligare skador. Hela spåntaket bör få en noggrann översyn, då det inom en snar framtid är i behov av omläggning. Byggnadens stomme har vid stickprov uppvisat friskhet. Fönstren bör restaureras, kittas om samt målningsbehandlas enligt ett linoljesystem. Röj undan träd och buskar som växer allt för nära Loge/stallet Delar av byggnaden ligger för nära marknivån och bör friläggas. Takets spån samt fasadens panel bör ges en regelbunden översyn. Röj undan träd och buskar som växer alll för nära byggnaden. Smedjan Byggnaden ligger överlag för nära marknivån, vilken bör sänkas för att frilägga de nedre delarna av stomme och panel. Takrote och det understa lagret spån ser ut att vara i gon skick. Det översta lagret av spån ser dock torrt och fjälligt ut och på det östra takfallet har det samlats mycket löv och annat organiskt material, som bör tas bort för att förebygga ytterligare skador. Röj undan träd och buskar som växer allt för nära byggnaden. Gamla kraftverket Problem med vattenavrinning på byggnadens b da gavlar måste åtgärdas. Vatten rinner ned på fasaden och orsakar putsboom. De båda trappstegsgavlarna är inklädda med Falsad plåt, som sannolikt är felställd. Vid nederbörd rinner vattnet över gaveln och ned p fasaden islället för ned på takfallet och i takrännor vilket måste åtgärdas för au stoppa fortsatta skador på putsen. Den bristfälliga vanenavrinningen från takfoten, fukten tränger ned i putsen och orsakar skadorna i detta som är mörk och skuggigt beläget. Detta bör snarast åtgärdas. Även 9

10 en bristfällig dränering i anslutning till byggnaden och jordvallen vara bidragande till fuktskadorna i byggnadens SV hörn och bör undersökas. I övrigt verkar byggnaden vara i relativt gott skick. Vid kommande omputsning eller avfiirgning skall kalkbruk och kalkfårg användas. Vid eventuellt interiön måleri bör den äldre mälningsbehandlingen på väggarna tas fram. Vid eventuella restaurerings.litgärder på maskinparken skall person med kompetens inom omrädel tillkallas. Det är av största vikt ur kulturhistorisk synpunkt au inget av maskinparken eller övrig inredning avlägsnas från kraftverket. Fönslren skall vid behov restaureras enligt ett JinoJjebaseral system. Färgsättingen på kraftverket bör behållas vid kommande renoveringar. Brynge gamla kraftverk är unikt ur flera aspekter, dels så äger byggnaden en päkostad arkitektonisk stil som i sig är bevarandevärt. Dessutom finns kraftverkets maskinpark kvar samt den damm och vattentub som utgjorde själva livsnerven i kraftverks industrin. Det finns goda möjligheter att på ett pedagogisktlätlförståligt sätt visa upp miljön för besökare. En viktig förutsättning för deua är ju naturligtvis att man bevarar de olika komponenterna som tillsammans thdrog till au kraftverket fungerade. Vid fråga om eventuella utvecklingsmöjligheter och nya verksamheter i bygganden bör man vara mycket aktsam med ingrepp i byggnaden. Tänkbara lösningar för ökad tillgänglighet bör vara frist ende och reversibla. Vattelltltbell och limmerrällllall. Tag bort buskar och sly som växer på och runt tuben. De träribbor som ligger mellan plåtarna är uttorkade/tötskadade och ev bytas ut för au förhindra fonsatt fuktinvandring in under plåtarna. Eu separat åtgärdsprogram bör uppränas för au kunna uppskatta i vilken omfattning och hur man skall gå tillväga vid renovering/restaurering av vattentuben. Det är av högsta vikt alt vattentuben hålls under uppsikt så au den ej förstörs då den är synnerligen viktig för au förstå sambandet mellan dammen och kraftverket. Vid tydligt förfall av vattentuben skall snarast ett åtgärdsprogram upprällas. An på något säll anvtinda vauentuben, utan att för den delen minska det pedagogiska och kulturhistoriska värde som den har, vore au föredra för dess fortsaua bevarande. Timmerrännan bör skrapas ren från mossa/lav för au få ökad livslängd. Ev rötskadade delar bör bytas till likvärdiga. Sektionen av timmerrännan är viktig för området att bevara, den har el! pedagogiskt värde. Markområdet Det aktuella markområdet innehåjler både dungar, igenväxt slåttermark samt öppna ytor med gräsmaua. I vissa delar av området har underhåller varit eftersatt och man har inte tagit ned sly och mindre träd. För att på bästa sän bevara byggnaderna skall träd och buskar inte växa i närheten av husen. All TÖjning underhåll av markområdena skall ske med omsorg och varsamhet. Vid såghuset och lärftmangeln finns det en del sly och mindre buskar samt en stor gran och flenalet större björkar. Har bör en TÖjning och urgallring ske. Den stora granen har många år på nacken men är placerad lite för nära sågen och bör tas ned. Träd och buskar mellan och i direkt anslutning till såghuset och mangeln skall tas Ix>n. Bland de större björkar som finns söder om såghuset bör en gallring ske och slyn som växer där skall tas ned. Området på vattenfårans norra sida, på sågens och lärftmangelns SV sida, behöver gallras. 10

11 Vid arbetarbostadens NV sida växer en dellräd nära byggnaden som bör tas bort. NÖ om byggnaden finns en jordkällare som är bevuxen av flera mindre träd samt en stof tall. Framför arbetarbostaden finns rester av tidigare byggnader i form av grunder. Träd och sly på jordkällaren bör tas ned, eventuellt kan man vänta med att ta ned den stora tallen tills man beslutat sig för au åtgärda jordkällaren. Marken norr om arbetarbostaden, mellan vägen och dammen, är bevuxen med sly. Troligtvis har denna mark slåttats då en hässja står kvar. OITlTådel bör röjas och det vore föredömligt om del återigen kunde slås. Söder om kraftverket, på andra sidan utloppet mot forsen, finns en cementmur. Denna mur är bevuxen med mossa och lav vilket dessa avlägsnas. Följer man muren upp mot väst kommer man till ett markområde som ej utnyttjas idag. Efter gallring skulle detta område vara väl möjligt utveckla. Vägen som upp från detta område, förbi rörrådsbyggnaden mot sågen, behöver åtgärdas rör göra det möjligt för rundvandring även här. Efter förrådsbyggnaden kommer man upp på det öppna tunet som även fortsättningsvis bör hållas öppet. Marken längs vattentuben är bevuxen med träd och buskar, det växer dessutom sly på tuben. För vauentuben gäller samma som för byggnaderna sly och buskar som växer för nära och pä tuben skall röjas bort. De större träd bl a björkar som växer på den södra sidan av tuben bör gallras ur. Lägdan söder om vauentuben ned mot rörrådsbyggnaden bör ej klippas med gräsklippare utan bör rä växa som äng fram för all sedan släs, gärna för hand. Pä den södra sidan av Nätraän går den gamla landsvägen ned mot Nätra och mot det fd brofästet i höjd med kraftverket. landsvägen bör hällas öppen genom röjning. Norr om logen/fardstallet finns ett omräde med mycket träd och stor förekomst av vitsippor. Della omräde samt. runl dasset. bör främst rensas från ris och eventuellt varsamt gallras ur. Det stölte trädet söder om byggnaden bör tas bort då det står för nära huset. Väster om logen/stallet. på höjden norr om dammen, finns lämningar efter ett torp - en husgrund. syrenberså och vinbärsbuskar. Grunden är tydlig med en mängd stenar som visar resterna av en kallmur. Strax intill torpets grund finns fyra större stenar som kan vara hörnstenar till ett härbre. Della markområde är idag mycket igenväxt. En varsam röjning av sly och träd kring husgrunden samt omgivande mark skulle göra området mer intressant. Vid röjning bör de domesticerade växterna såsom körsbär. vinbär och syren bevaras. Bakom smedjan i sluttningen ned mot forsen växer nägra stora granar. den som står närmast byggnaden bör las ned, eventuellt flera, då det faller mycket barr ned på spåntaket. Förslag till prioriteringsordning A. Säghus: byggnadens stomme bör undersökas grundligt av kompetent timmerman. sp ntaket med rote och takkonstruktion bör snarast ätgärdas. A. Gamla kraftverket: åtgärda problemen med vattenavrinningen från trappstegsgavlarna på kraftverket. B. Lärflmangeln: åtgärda läckage i tak vid vindskupa, byt rötskadad nockbräda och kontrollera spåntaket som behöver åtgärdas. II

12 C. Arbetarbostaden: tälning mellan murstock och spåntak måste göras snarast för att stoppa fortsatta problem med sprickor i muren. D. Vanentuben bör ingående undersökas för att kunna ta del av dess tillstånd och upprätta e1l åtgärdsprogram. Allmänt: A. Kontrollera taken. Spåntaken på övriga byggnader bör klara ett antal är till under förutsättning att de renhälles från löv o dyl. B. Kontrollera nockbrädor och vindskivor. Byt ut de rötskadade. c. KonlrOllera marknivån vid byggnaderna. Frilägg stockar och panel frän jordmassor. D. Tag bort växtlighet i närheten av byggnaderna samt eventuella myrstackar och fågelbon. Sammanfattning Det är viktigt au se riksinlresseområdet som en helhet, det finns eu tydlig kuituritislorisk värde i området. För att bibehålla den pedagogiska, historiska tydligheten skall man vinnlägga sig om att bevara alla byggnader och så mycket som möjligt av de lämningar i form av husgrunder och dylikt som finns. Detta ökar förståelsen för den vattenbaserade industrin som funnits vid Brynge ström samt ökar intresset för de människor som boll och verkat inom området. Den föreslagna värdplanen ger riktlinjer för och skall användas som underlag vid restaurerings- och renoveringsåtgärder samt för kontinuerligt underh.lill. Vid större och mer omfattande Algärder bör enskilda åtgärdsprogram upprättas för varje separat byggnad. Allt underhållsarbete och ätgärder skall utföras varsamt samt med hänsyn till de kulturhistoriska värden som området och byggnaderna besitter. Källor Otryckta källor Bebyggelseinventcring, Sidcnsjö socken, Brynge, Ömsköldsviks kommun Nätraäns dalgång, Skorped-Sidensjö-Nätra. Förutsättningar och utvecklingsid6er, Projeklkontoret, Länsstyrelsen i Västemorriands län Tryckta källor Program för kullunninnesvård Öm,köld,viks kommun 1986, ISBN Bryngeslröm. industrihistoria vid Nätraån, NilS-Åke Nilsson, Ömsköldsviks museums,måskriflserie nr 27, Industri minnen i Västemorrland. Del 4 Ömsköldsviks kommun. Inventering SundsvalIs museum. ISBN Muntliga källor Sven ordström, Kultur och fritid, Ömsköldsviks kommun. Tommy Uhiin, Sidensjö. 12

13 Bildbilaga Arbetarbostaden Pulsskndor på skorstenen i arbetarbostaden Jordkällaren i anslutning till arbetarbostaden Lätftmangel 13

14 Timmcrränna. vattenlub. lärftmangel och såghus Slghuset med intaget 14

15 Ramsägen Området nedanför sågen med bron över till Blåvikssidan i bakgrunden 15

16 Logenlfardstallet Vägen förbi logen/stallet upp mol dammen Smedjan 16

17 Gamla kraftverket PulSSkador pä gavel. gamla kraftverket Vauentuben ned mot gamla kraftverket 17

18 Cementmuren vid gamla kraftverket Området mellan viluentuben och forsen nedanför redskapsboden Dcn gamla landsvägen frin det fd brofästet på södra sidan av forsen. rakt fram vägen mot Nätta och till höger upp mot nuvarande bro. 18