Bioenergiväxtföljd nya metoder för hållbar produktion av bioenergi i Falköping

Transkript

1 Område Jordbruk SLU Alnarp C Gissén, S-E Svensson Box 104, Alnarp Bioenergiväxtföljd nya metoder för hållbar produktion av bioenergi i Falköping Projektbakgrund Under år 2006 etablerade SLU Alnarp en växtföljd på försöksgården Lönnstorp med syfte att jämföra energiutbytet hos sju ettåriga energigrödor. Det långsiktiga målet är att reducera insatsenergin i odlingen så långt som möjligt genom att dels ersätta handelsgödseln med urban växtnäring, dels minimera både jordbearbetningen och pesticidanvändningen. Grödorna kan vidareförädlas till olika slags förnybara drivmedel såsom biogas, etanol, RME eller till stråbränsle för el- och värmeproduktion. Förutom nettoenergiberäkningar är målet också att genomföra en ekonomisk utvärdering av energiproduktion på åkermark i Lönnstorpsprojektet. Under hösten 2006 formulerades ett projekt i Falköpings kommun, som en del av kommunens KLIMP-ansökan till Naturvårdsverket i oktober Projektet i Falköping innebär en möjlighet både till utveckling av system för bioenergiproduktion, främst biogas, från åkermark i det traditionella jordbruket, såväl som system för slutande av kretsloppet stad land genom användandet av t.ex. slam från avloppsreningsverk, biogödsel (rötrest) från biogasproduktion eller matavfallskompost som växtnäring. Samtidigt är intentionen att reducera användandet av tillsatt energi och insatsmedel i form av dieselbränsle, mineralgödsel och pesticider genom en så välplanerad växtföljd som möjligt och genom minimerad jordbearbetning. Detta gynnar också direkt omgivande luft, mark och vatten, t.ex. genom minskade CO 2 -utsläpp och minskad utlakning av växtnäring och bekämpningsmedel. Projektetablering i fält 2008, Falköping Med utgångspunkt i erfarenheterna från forskningsprojektet i Alnarp, lades en projektplan fast för en areal på ca 1 ha, på en åker omfattande ca 5 ha i utkanten av Falköpings tätort. Växtföljden beslutades enligt nedanstående tabell, för att både optimera biomassaskörden för biogasproduktionen, erhålla en långsiktigt hållbar växtodling av energigrödor, samt ta hänsyn till både energiinsats i och miljöpåverkan av odlingen. Växtföljd, Falköping Gröda Energiprodukt 1 Vall år 1 Biogas, 2-3 skördar per år 2 Vall år 2 Biogas, 2-3 skördar per år 3 Höstraps + insådd mellangröda Biogas, även av insådd mellangröda 4 Höstvete + insådd mellangröda Biogas, även av insådd mellangröda 5 Energibeta Biogas, av blast och beta 6 Majs Biogas, av helplanta 7 Hampa Biogas, av helplanta 8 Rågvete med vallinsådd Biogas Eftersom projektet påbörjades under hösten 2007 var det initialt tänkt att starta den ordinarie växtföljden då, men markförhållandena, den tidigare odlingen och speciellt ogräsförekomst, gjorde att starten på projektet inte kunde ske förrän under våren Det

2 blev därför nödvändigt att ha en modifierad växtföljd av vårsådda energigrödor för etableringsåret 2008 (se nedan). Växtföljd 2008 i Falköping, etableringsåret Gröda Energiprodukt 1 Renbestånd av Vall (år 1) Biogas 2 Havre Biogas 3 Vårraps Biogas (omogen skörd av helplanta) 4 Vårvete + insådd mellangröda (blandning med rödklöver, anpassad för sockerbetor) Biogas (omogen skörd av helplanta) Skörd sept/okt av mellangröda för biogas 5 Energibeta Biogas, av blast och beta alt etanol (beta), biogas (blast) 6 Majs Biogas, helplanta 7 Hampa Biogas 8 Korn med vallinsådd Biogas (omogen skörd av helplanta) Motivering till grödorna De två åren med vall (gräs, klöver, lucern) i växtföljden ger en bra biomassaskörd för biogasrötning. Vallen ger också en möjlighet att få en kvävefixerande gröda i och med klövern och lucernen. Vallen ger också en viss ogrässanering och behöver inte bekämpas med pesticider i normalfallet. Samtidigt hålls marken bevuxen två vintrar och minskar risken för kväveläckage. Risken för kväveläckage i samband med vallbrottet minimeras i och med tidig sådd (augusti) av höstraps som på bästa sätt utnyttjar restkvävet i marken. Rapsen innebär också ytterligare en bevuxen vintersäsong, men kan tänkas behöva skyddas mot insekts- och svampangrepp med pesticider. Rapsen kan skördas före ordentlig mognad som helplanta (dvs. både stjälk, blad och frö) för biogasproduktion. Efter rapsen sås höstvete som utnyttjar kväverester från förfrukten och också den struktureffekt i marken som rapsrötterna ger. Dessutom blir det ytterligare en bevuxen vintersäsong. Höstvetet ger en hög biomassaskörd och skall gödslas mindre intensivt än vid traditionell proteininriktad veteodling för brödsädesproduktion. Höstvetet skördas som inte helt mogen helplanta för biogasproduktion. Insådden, mellangrödan, kan sedan växa till under resten av säsongen och fungera som gröngödsling eller skördas sent på hösten, också den för biogasproduktion. Höstvetet med mellangröda följs av energisockerbeta som är den gröda i växtföljden som mest liknar traditionell odling, med ett ganska stort behov av kväve och pesticider. Energibetan är mycket intressant för biogasproduktion med stor mängd biomassa i både beta och blast, alternativt kan också etanolproduktion av betan och biogasproduktion av blasten ske. Den efterföljande majsen ger en mycket stor biomassaskörd och skördas med exakthack för att kunna ge biogas av både kolv och stjälk med blad. Majsen har dock dålig ogräskonkurrerande förmåga så ett visst bekämpningsbehov med herbicider föreligger. Tanken är dock att ogräsen konkurreras ut av den efterföljande ogrässanerande hampan, som täcker marken så effektivt att praktiskt taget inga ogräs förmår att utvecklas. Hampan vårsås efter minimerad jordbearbetning och är den gröda som snabbast etablerar sig med kraftig tillväxt. Den tar också hand om kväve, tillfört eller mineraliserat i marken under sommaren, under en lång växtperiod. Om inte hampan används som bränsle för uppvärmning av biogasprocessen, kan den användas efter tidig skörd av hela plantan för biogasproduktion.

3 Sista grödan i växtföljden är rågvete med vallinsådd för den efterföljande biogasvallen. Rågvete är den andra av två stråsädesgrödor i växtföljden, men eftersom den skiljer sig åt från vete vad gäller angrepp av svampsjukdomar, är det mindre risk för uppförökning av dessa i växtföljden. Rågvetet skördas med exakthack som grön helplanta för biogasproduktion. Resten av växtsäsongen är alltså försöksytan grön då vallinsådden växer. Detta minskar risken för växtnäringsläckage under höst till vår. Gödselmedel I projektet förses energigrödorna med växtnäring från två organiska gödselmedel: slam från avloppsreningsverk samt komposterad biogödsel baserat på matavfall. Båda dessa kompletteras också med mineralgödsel för att nå motsvarande nivå av kväve- och kaliumgivor. Dessutom används två kontrolled, ett med mineralgödselmedel (NPK) och ett ogödslat 0-led. Givan av de organiska gödselmedlen styrs av fosforinnehållet: en maximal giva på 22 kg fosfor per ha och år är tillåten. Detta styr både mängden tillförd organiska gödselmedel och nivån på mineralgödselgivan i kontrolledet. Försöksupplägg Eftersom projektet ger både möjlighet till systemutveckling för biogasproduktion såväl som demonstrationsmöjligheter både för lantbrukare och producenter av bioenergiprodukter (och i viss mån kanske också producenter av kretsloppsprodukter) frångås en del av det traditionella forskningsprojektsupplägget. Det innebär att försöksodlingens ytor är betydligt större än normalt och att de olika gödslingsleden är planerade efter vad som är både praktiskt möjligt, på gårdsnivå och vad som ger tydlighet vid demonstrationer och fältvandringar. Försöksskiss 4 upprepningar av gröda respektive gödselmedel, varvid grödorna i upprepning 1 och 2 ligger i rätt följd enligt växtföljden, i upprepning 3 och 4 slumpats in. Eftersom behandlingarna måste ligga i band på tvärs i försöksfältet av försökstekniska skäl finns alltid de led med bara urban gödsel brevid ledet med motsvarande urban gödsel kompletterad med mineralgödsel NK, se skiss nedan. Statistiskt räknas detta som en crisscross-design. Fältskiss 2008 Upprepning 1 och 2 Upprepning 3 och 4 Gröda: Ogödslat NPK Slam+NK Slam Biogödselkomp+NK Biogödselkompost Ogödslat NPK Slam+NK Slam Biogödselkomp+NK Biogödselkompost

4 Resultat 2008 Efter vad som blev en riktigt sen och kall vår, var etableringen av försöket under våren 2008 fördröjd. Under vegetationsperioden har dock en del av den fördröjningen kunnat kompenseras för i fält. Det unika i projektet, att skörda biomassa för biogasproduktion utan att använda traditionella skördeprodukter eller tider, kan här studeras för första gången i Sverige. Vårraps och vårvete, som i vanliga fall tröskas för moget frö eller mogen kärna, har här skördats som grön helplanta och båda givit en avkastning på över tio ton torrsubstans per hektar. Detta är mycket höga skördar i förhållande till andra energigrödor, jämför t.ex. med hampan i försöket, något som skall bli mycket intressant att följa kommande odlingsår. Dessutom har mellangrödan efter vårvetet gett ytterligare ett ton torrsubstans i skörd, förutom den mycket positiva miljöeffekten att ta hand om växtnäring som annars skulle ha läckt ut från fältet. I en nyetablering som den här, med grödor som inte normalt odlas i regionen, eller med de här metoderna i andra fall, måste man dock vara mycket medveten om att både grödor och årsmån kan ge oväntade resultat. Det är alltså först efter hela projektperioden man kan säga att ett mer bestämt resultat går att förmedla års skörderesultat visar att: Både majs och betor, mer specifika energigrödor, har svarat bäst på gödslingen med kompletterande mineralgödsel. Detta är tvärtemot erfarenheterna i motsvarande projekt i Skåne. Båda grödslagen har dock en potential att ge mycket höga biomassaskördar, något som antyds redan i betskörden (utan blast). Både vårvetet och vårrapsen har gett mycket hög avkastning generellt, oberoende av gödselslag eller giva. De kompletterande mineralgödselgivorna har inte gett den merskörd som de har gett i majs och betor. Hampan har i detta försök givit en god skörd, dock mindre än i motsvarande forskningsodlingar på annat håll, och den har heller inte svarat på kompletteringsgödslingen med ökad skörd. Detta stämmer väl överens med erfarenheterna från tidigare försök. Ton ts/ha 20,0 Bioenergigrödor ,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 Biogödselkomp Biogödsel+N34 Slam Slam +N34 NPK Ogödslat 6,0 4,0 2,0 0,0 Vårvete Vårraps Mellangröda Vall 1 Majs Betor Hampa

5 Årsmånsvariationens påverkan på skörden är i ett forskningsprojekt av den här typen en av de allra viktigaste faktorerna. Det gäller både för nederbördsmängderna under vår, sommar och höst, och för kombinationen av temperatur och ljus för grödorna. När organiska gödselmedel används i dessa odlingssammanhang är det dock ännu större effekt av årsmånen, eftersom kombinationen av markfukt och temperatur påverkar hur och när mineraliseringen, nedbrytningen, av gödseln sker och hur möjligheterna för växterna att ta upp näringen och inlagra i biomassa blir. En blöt sommarperiod ger ofta en högre mineraliseringsgrad än en torr och erfarenheterna från parallellprojektet vid Alnarp visar också att en lång odlingssäsong, dvs en lång och varm höst, gynnsamt påverkar produktionen av biomassa för energiskörd. Projektinformation Under året har projektet redovisats i en mängd sammanhang: konferenser, seminarier och branschträffar inom både jordbruksnäringen och avfallsorganisationer av olika slag, liksom vid grund- och forskarutbildningen inom SLU (se bilaga 1). Kvinnor och män har vid dessa tillfällen haft lika möjligheter att delta. Tidsplan Under 2008 har de höstsådda grödor som ursprungligen avsetts ingå i projektet etablerats och projektet fortskrider helt enligt den ursprungliga tidsplanen. Kostnadsredovisning Under etableringsåret 2008 har stor vikt lagts vid att få de fältmässiga förhållandena att fungera bra, eftersom det är både nya fältmetoder och grödor som används. Kostnaderna i fält har därför tagit större andel i anspråk än analyser och projektledning, jämfört med projektkalkylerna för Fältförsök Projektledning Resor Summa kr kr kr kr

6 Område Jordbruk SLU Alnarp C Gissén, S-E Svensson Box 104, Alnarp Bioenergiväxtföljd nya metoder för hållbar produktion av bioenergi i Falköping Projektbakgrund Under år 2006 etablerade SLU Alnarp en växtföljd på försöksgården Lönnstorp med syfte att jämföra energiutbytet hos sju ettåriga energigrödor. Det långsiktiga målet är att reducera insatsenergin i odlingen så långt som möjligt genom att dels ersätta handelsgödseln med urban växtnäring, dels minimera både jordbearbetningen och pesticidanvändningen. Grödorna kan vidareförädlas till olika slags förnybara drivmedel såsom biogas, etanol, RME eller till stråbränsle för el- och värmeproduktion. Förutom nettoenergiberäkningar är målet också att genomföra en ekonomisk utvärdering av energiproduktion på åkermark i Lönnstorpsprojektet. Under hösten 2006 formulerades ett projekt i Falköpings kommun, som en del av kommunens KLIMP-ansökan till Naturvårdsverket i oktober Projektet i Falköping innebär en möjlighet både till utveckling av system för bioenergiproduktion, främst biogas, från åkermark i det traditionella jordbruket, såväl som system för slutande av kretsloppet stad land genom användandet av t.ex. slam från avloppsreningsverk, biogödsel (rötrest) från biogasproduktion eller matavfallskompost som växtnäring. Samtidigt är intentionen att reducera användandet av tillsatt energi och insatsmedel i form av dieselbränsle, mineralgödsel och pesticider genom en så välplanerad växtföljd som möjligt och genom minimerad jordbearbetning. Detta gynnar också direkt omgivande luft, mark och vatten, t.ex. genom minskade CO 2 -utsläpp och minskad utlakning av växtnäring och bekämpningsmedel. Fältförsöken 2009, Falköping Med utgångspunkt i erfarenheterna från forskningsprojektet i Alnarp, lades en projektplan fast 2007 för en areal på ca 1 ha, på en åker omfattande ca 5 ha i utkanten av Falköpings tätort. Växtföljden beslutades enligt nedanstående tabell, för att både optimera biomassaskörden för biogasproduktionen, erhålla en långsiktigt hållbar växtodling av energigrödor, samt ta hänsyn till både energiinsats i och miljöpåverkan av odlingen. Växtföljd, Falköping Gröda Energiprodukt 1 Vall år 1 Biogas, 2-3 skördar per år 2 Vall år 2 Biogas, 2-3 skördar per år 3 Höstraps + insådd mellangröda Biogas, även av insådd mellangröda 4 Höstvete + insådd mellangröda Biogas, även av insådd mellangröda 5 Energibeta Biogas, av blast och beta 6 Majs Biogas, av helplanta 7 Hampa Biogas, av helplanta 8 Rågvete med vallinsådd Biogas Eftersom projektet påbörjades under hösten 2007 var det initialt tänkt att starta den ordinarie växtföljden då, men markförhållandena, den tidigare odlingen och speciellt ogräsförekomst, gjorde att starten på projektet inte kunde ske förrän under våren Det

7 blev därför nödvändigt att ha en modifierad växtföljd av vårsådda energigrödor för etableringsåret Under 2009 kunde den ursprungligen planerade växtföljden användas. Motivering till grödorna De två åren med vall (gräs, klöver, lucern) i växtföljden ger en bra biomassaskörd för biogasrötning. Vallen ger också en möjlighet att få en kvävefixerande gröda i och med klövern och lucernen. Vallen ger också en viss ogrässanering och behöver inte bekämpas med pesticider i normalfallet. Samtidigt hålls marken bevuxen två vintrar och minskar risken för kväveläckage. Risken för kväveläckage i samband med vallbrottet minimeras i och med tidig sådd (augusti) av höstraps som på bästa sätt utnyttjar restkvävet i marken. Rapsen innebär också ytterligare en bevuxen vintersäsong, men kan tänkas behöva skyddas mot insekts- och svampangrepp med pesticider. Rapsen kan skördas före ordentlig mognad som helplanta (dvs. både stjälk, blad och frö) för biogasproduktion. Efter rapsen sås höstvete som utnyttjar kväverester från förfrukten och också den struktureffekt i marken som rapsrötterna ger. Dessutom blir det ytterligare en bevuxen vintersäsong. Höstvetet ger en hög biomassaskörd och skall gödslas mindre intensivt än vid traditionell proteininriktad veteodling för brödsädesproduktion. Höstvetet skördas som inte helt mogen helplanta för biogasproduktion. Insådden, mellangrödan, kan sedan växa till under resten av säsongen och fungera som gröngödsling eller skördas sent på hösten, också den för biogasproduktion. Höstvetet med mellangröda följs av energisockerbeta som är den gröda i växtföljden som mest liknar traditionell odling, med ett ganska stort behov av kväve och pesticider. Energibetan är mycket intressant för biogasproduktion med stor mängd biomassa i både beta och blast, alternativt kan också etanolproduktion av betan och biogasproduktion av blasten ske. Den efterföljande majsen ger en mycket stor biomassaskörd och skördas med exakthack för att kunna ge biogas av både kolv och stjälk med blad. Majsen har dock dålig ogräskonkurrerande förmåga så ett visst bekämpningsbehov med herbicider föreligger. Tanken är dock att ogräsen konkurreras ut av den efterföljande ogrässanerande hampan, som täcker marken så effektivt att praktiskt taget inga ogräs förmår att utvecklas. Hampan vårsås efter minimerad jordbearbetning och är den gröda som snabbast etablerar sig med kraftig tillväxt. Den tar också hand om kväve, tillfört eller mineraliserat i marken under sommaren, under en lång växtperiod. Om inte hampan används som bränsle för uppvärmning av biogasprocessen, kan den användas efter tidig skörd av hela plantan för biogasproduktion. Sista grödan i växtföljden är rågvete med vallinsådd för den efterföljande biogasvallen. Rågvete är den andra av två stråsädesgrödor i växtföljden, men eftersom den skiljer sig åt från vete vad gäller angrepp av svampsjukdomar, är det mindre risk för uppförökning av dessa i växtföljden. Rågvetet skördas med exakthack som grön helplanta för biogasproduktion. Resten av växtsäsongen är alltså försöksytan grön då vallinsådden växer. Detta minskar risken för växtnäringsläckage under höst till vår. Gödselmedel I projektet förses energigrödorna med växtnäring från två organiska gödselmedel: slam från avloppsreningsverk samt komposterad biogödsel baserat på matavfall. Båda dessa kompletteras också med mineralgödsel för att nå motsvarande nivå av kväve- och kaliumgivor. Dessutom används två kontrolled, ett med mineralgödselmedel (NPK) och ett ogödslat 0-led. Givan av de organiska gödselmedlen styrs av fosforinnehållet: en

8 maximal giva på 22 kg fosfor per ha och år är tillåten. Detta styr både mängden tillförd organiska gödselmedel och nivån på mineralgödselgivan i kontrolledet. Försöksupplägg Eftersom projektet ger både möjlighet till systemutveckling för biogasproduktion såväl som demonstrationsmöjligheter både för lantbrukare och producenter av bioenergiprodukter (och i viss mån kanske också producenter av kretsloppsprodukter) frångås en del av det traditionella forskningsprojektsupplägget. Det innebär att försöksodlingens ytor är betydligt större än normalt och att de olika gödslingsleden är planerade efter vad som är både praktiskt möjligt, på gårdsnivå och vad som ger tydlighet vid demonstrationer och fältvandringar. Försöksskiss 4 upprepningar av gröda respektive gödselmedel, varvid grödorna i upprepning 1 och 2 ligger i rätt följd enligt växtföljden, i upprepning 3 och 4 slumpats in. Eftersom behandlingarna måste ligga i band på tvärs i försöksfältet av försökstekniska skäl finns alltid de led med bara urban gödsel bredvid ledet med motsvarande urban gödsel kompletterad med mineralgödsel NK, se skiss nedan. Statistiskt räknas detta som en crisscross-design. Resultat 2009 Även under våren 2009 blev sådd och etablering sen, men precis som under det tidigare försöksåret har en del av den fördröjningen kunnat kompenseras för under vegetationsperioden. Det unika i projektet, att skörda biomassa för biogasproduktion utan att använda traditionella skördeprodukter eller tider, kan här studeras för första gången i Sverige. Raps och höstvete, som i vanliga fall tröskas för moget frö eller mogen kärna, har här skördats som grön helplanta och båda givit bra avkastning under de första två åren. Höstrapsen som var planerad i växtföljden utvintrade, dvs skadades så av vintern, att en omsådd med vårraps blev tvungen att genomföras. Trots detta har vårrapsen i år vuxit bättre och gett mer biomass i skörd än förra året, dvs den har utnyttjat den tillgängliga växtnäringen bättre. Höstvetet tog också skada av vintern och gav en delvis sämre skörd jämfört med vårvetet under startåret I enlighet med liknande forskningsodlingar på andra håll i landet, svarar höstvete och andra spannmålsgrödor bäst, dvs ger tydligast skördeökning, på tillförsel av mineralgödsel, NPK-gödsel, antingen den ges som enda gödselmedel eller som kompletterande gödselmedel. Även hampan påverkades av den något senare sådden och besvärliga förhållandena under etableringsperioden. Hampa har i flera forskningsprojekt visat sig vara krävande vid sådd, dvs behöver mycket bra förhållanden för att biomassproduktionen skall nå höga nivåer. Den har också här i Falköpingsprojektet, tvärtemot vid odling i andra projekt, svarat bäst på den rena mineralgödselgivan, NPK-gödslingen, och inte på biogsrötresten. Hampan har ju vanligtvis en ganska lång tillväxtperiod och brukar kunna dra nytta av mineraliseringen av markens och de organiska gödselmedlens växtnäring, men detta har inte synts tydligt i årets försök. Betorna etablerades inte optimalt, vilket bl.a. gav stor ogräskonkurrens, och avkastade betydligt sämre än under 2008 som gav något av toppskörd, även jämfört med motsvarande odlingar längre söderut i landet. Det är dock intressant att se potentialen i energibetor, dvs betor odlade för energiändamål, främst biogasproduktion, där både blast och beta används, och där återinförandet av grödan i Mellansverige är klart lämplig.

9 Lägre skördar uppvisades i mellangrödan i år jämfört med förra året. Detta är ju positivt och visar att huvudgrödan höstvete, har utnyttjat tillgänglig växtnäring bättre. Det är dock ändå viktigt att ha med mellangrödor i energiväxtföljder av detta slag, då den ger både en miljöeffekt av växtnäringsupptag och ett ytterligare tillskott av biomassa som substrat till biogasproduktionen. Vallen, både förstaårsvallen som skördades tre gånger under växtsäsongen och andraårsvallen som skördades två gånger före sådd av höstraps, har givit bäst biomassaproduktion under Detta överensstämmer med flera andra europeiska forskningsresultat. De positiva miljöeffekterna av vallodlingen är också att den är tvåårig, dvs ett års jordbearbetning och sådd behövs inte under andra året, den ger en bra struktureffekt i marken samtidigt som den ingående baljväxten fixerar kväve från luften (det är alltså möjligt att spara in på kvävegivor) och den minskar angrepp av insekter och sjukdomar och minskar ogräsetableringen, något som minskar behovet av pesticider. Gödslingseffekter De helt ogödslade leden, där alltså grödorna får producera biomassa på den tillgängliga restnäringen från tidigare år, sjunker i produktion precis som beräknat, främst i höstvetet, vårrapsen, betorna och hampan. Det är dock inte helt tydligt hur mycket skördeminskningen beror på ett sämre år, dvs årsmånen har stor betydelse för alla skördarna oavsett gödslingsstrategi, och hur mycket som beror på att odlingen minskar restnäringen i fältet. Detta minskar ju risken för växtnäringsläckage. Samtidigt är det tydligt att det fortfarande finns mycket växtnäring kvar i marken, de ogödslade leden ger inte så mycket lägre skörd som de borde. Kompletterande jordanalyser ger svar på dessa växtnäringsbalanser. Tilläggsgödslingen av mineralgödsel (här kväve och kalium) till de led där rötrest/biogödsel eller slam använts, visar att den inte ger så stor effekt i skördeutbyte så att den är motiverad. Fullständig beräkning, både vad gäller ekonomi i odlingen och klimateffekter av produktion och tillförsel av mineralgödseln, krävs dock. Skörderesultat från de två första försöksåren visar att: Vallgrödan samt både vete och raps (de senare skördade som helplanta, dvs inte som kärna/frö och halm), ger samtliga bra skördar på över tio ton torrsubstans (ts) per hektar. Detta stämmer väl överens med reslutat från liknande SLU-projekt. Betor, majs och hampa, mer utpräglade energigrödor, har sammantaget de första två åren inte givit de skördar av biomassa de borde kunnat ge, både beroende på etableringssvårigheter och årsmån. Det finns dock goda skäl att tro att en sammantagen skörd under alla fyra projektåren visar dessa grödor stora potential som energigrödor för biogasproduktion. Hampa, en ofta använd gröda för energiändamål har under dessa två åren givit en skörd på knappt tio ton ts/ha, dvs lägre än de ovan nämnda grödorna. Detta motsvarar resultat från andra SLU-försök och motiverar kanske inte alltid odling av hampa. Den ger dock vanligtvis en mycket bra ogrässanerande effekt och är en bra omväxlingsgröda och vid rätta jordförhållanden bör den kunna fungera bra.

10 Projektinformation Under året har projektet redovisats i en mängd sammanhang: konferenser, seminarier och branschträffar inom både jordbruksnäringen och avfallsorganisationer av olika slag, liksom vid grund- och forskarutbildningen inom Lunds universitet och SLU (se bilaga 1). Kvinnor och män har vid dessa tillfällen haft lika möjligheter att delta. Tidsplan Under 2009 de grödor som ingick i den ursprungliga projektplanen etablerats och projektet fortskrider helt enligt den ursprungliga tidsplanen. Kostnadsredovisning Även under odlingsåret 2009 har stor vikt lagts vid att få de fältmässiga förhållandena att fungera bra, eftersom det är både nya fältmetoder och grödor som används. Kostnaderna i fält har därför tagit större andel i anspråk än analyser och projektledning, jämfört med projektkalkylerna för Fältförsök Projektledning Resor Summa kr kr kr kr