Fastighets- och servicenämnden - Fastighets- och serviceförvaltning

Transkript

1 Fastighets- och servicenämnden - Fastighets- och serviceförvaltning Fastighets- och servicenämnden Fastighets- och serviceförvaltning Ny politisk organisation gäller från 1 januari 2015 Fastighets- och servicenämnd inrättas för fastighets- och serviceförvaltningens verksamhet och Teknik- och servicenämnden upphör. Teknik- och servicenämnden har i uppdrag att under 2014 utarbeta förslag till budget för Fastighetsoch servicenämnden. Nämndens verksamhetsplan och budgetförslag Kommunledningskontoret gör bedömningen att det finns mycket stora möjligheter att uppnå målet med invånare till år De mest kritiska framgångsfaktorerna för möjligheterna att uppnå detta, är att det byggs cirka 1600 bostäder fram till år 2020, att kommunens näringsliv fortsätter att växa både genom nyetableringar och utveckling av befintliga företag, att kommunen lyckas i arbetet med att skapa attraktiva arbetsplatser och ett framgångsrikt arbete med att skapa ett samhälle där alla är inkluderade och delaktiga i utvecklingen av Piteå. Detta tillväxtarbete kommer att innebära hård belastning på kommunens investeringsbudget och kräva prioriteringar i fördelningen av driftbudgetmedel. En viktig förutsättning är att respektive nämnd/styrelse tar stort ansvar för att bedriva verksamheten inom givna driftbudgetramar. Det är Kommunledningskontorets uppfattning att prioriteringar bör ske i enlighet med ovanstående satsningsområden. 1. Nuläge Prioriterade mål beslutade av fullmäktige Fastighets- och servicekontoret ger god service inom fastighetsförvaltning, måltidsservice och lokalvård till kommunens förvaltningar och bidrar därigenom till att nå målet invånare. Renodling och utveckling av fastighetsbeståndet sker kontinuerligt, måltidsservice produktionsomställning är inne i slutfasen och lokalerna städas med moderna metoder. Mångfaldsfrågan är aktuell och förvaltningen erbjuder praktikplatser samt tar hänsyn till individuella behov inom måltidservice utifrån etiska, kulturella, religiösa och medicinska skäl. Arbetet med jämställdhetsintegrering fortlöper med utgångspunkt i att alla ska erhålla samma service oaktat kön. Arbetsledare har erbjudits utbildning i att styra och leda jämställt. Inom måltidsservice kan inte all personal erbjudas heltidstjänst, på grund av små enheter, vilket inte harmonierar med CEMR deklarationen. Målsättningen att vara en attraktiv arbetsgivare påverkas negativt. Planering av nytt äldrecenter och tillhandahållande av trygghetsboenden bidrar till attraktiva och varierande boendemiljöer. Teknik och servicenämndens övriga prioriteringar för Fastighets och servicekontoret: Goda förutsättningar för miljövänliga och hälsosamma val i vardagen erhålls bland annat genom att hänsyn tas till miljöstyrningsrådets rekommendationer vid upphandling av livsmedel, dessutom erbjuds vegetariska alternativ inom måltidsservice. Åtgärder vidtas för att närma sig en grön förvaltning. Förvaltningen planerar och genomför underhållsinsatser i fastighetsbeståndet och fortsätter verka för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. På grund av eftersatt underhåll är en stor del av insatserna händelsestyrda vilket bidrar till att den ekonomiska styrningen inte är optimal och på sikt uppstår kapitalförstöring. Slutförd upphandling rörande livsmedel skapar bättre förutsättningar för måluppfyllelse inom området under förutsättning att full priskompensation erhålls. Arbetet fortgår för att utveckla förvaltningens tillgänglighet och bemötande genom att verka för ett gott värdskap och följa upp kundernas upplevelse av erhållen service. Kundrelationer är ett område

2 Fastighets- och servicenämnden - Fastighets- och serviceförvaltning som utvecklas kontinuerligt. Inrättande av medborgarservice har startat, vilket kommer att öka tillgängligheten. Resultatenhet Städ har förbättrat sin position och blivit utsedd till femte bästa arbetsplats bland medelstora företag i Sverige av organisationen Great place to work. Avdelningen har arbetat målinriktat och strategiskt för att utveckla arbetsplatskulturen och öka delaktigheten vilket bidrar till ökad måluppfyllelse för kommunen som attraktiv arbetsgivare. Fastighets- och servicekontoret prognostiserar negativ budgetavvikelse. Måltidsservice och fastigheter prognostiserar ekonomiskt underskott, vilket övriga avdelningar inte klarar att kompensera fullt ut. Måltidsservice prognostiserade underskott beror till stor del på att kostnaden för livsmedel ökat kraftigt senaste åren. Under året har måltidsservice aktivt arbetat med recept och produktval, livsmedelsupphandling samt färdigställande av Strömbackaskolans produktionskök. Måltidsservices ekonomiska förutsättningar ger inte utrymme att inhandla ekologiska och lokalproducerade livsmedel i nivå med målen i klimat- och energiplanen. Detsamma gäller vissa punkter i det kostpolitiska programmet. Fastigheter prognostiserar, trots sänkt intäktskrav på 250 tkr, ett underskott för trygghetsboenden på grund av minskade hyresintäkter på grund av ombyggnationer till trygghetsboenden.

3 Fastighets- och servicenämnden - Fastighets- och serviceförvaltning 2. Prioriteringar utifrån mål samt konsekvenser för måluppfyllelse Prioriterade mål beslutade av fullmäktige Fastighets- och servicenämndens tillskapande av trygghetsboenden bidrar till attraktiva och varierande boendemiljöer. Nämndens verksamhet bidrar dessutom till att målet om invånare och samhällsgemenskap som grund nås. Det pågår ett arbete för att iordningställa trygghetsboenden, lägenheter för 75 år och äldre, i Hortlax och Öjebyn. När omställningen är genomförd fullt ut kommer det att finnas 60 stycken lägenheter. Det är stor efterfrågan på lägenheterna idag, varför de hyrs ut allteftersom de blir färdigställda. Denna satsning bidrar till att skapa ytterligare en alternativ boendemiljö. För att följa utvecklingen av olika lägenhetskategorier föreslås ett nytt nyckeltal som redovisar antal lägenheter per kategori. Nämnden bidrar till invånare år 2020 då verksamheten skapar attraktiva och uthålliga miljöer för medborgare och kommunala verksamheter genom att leverera tjänster och service professionellt med rätt kvalitet. Fastighetsbeståndets sammansättning och fastigheternas karaktär och skötsel bidrar till att attrahera nya invånare och tillfälliga besökare. Samlingsplatser, konserthus, idrottsarenor och kongressanläggningar visar på kultur och framåtanda. Kommunala fastigheter har särskild betydelse för barn, ungdomar och äldre. Barn och ungdomar är i stor utsträckning i förskolor, skolor, simhallar, ishallar, ridhus och bibliotek, många äldre bor i kommunens särskilda boenden och även i trygghetsboenden under flera år. Fastigheternas utseende, storlek, läge och skötsel har stor betydelse för dessa gruppers livskvalitet och är en viktig kommunal angelägenhet. Mångfald och tillit i närsamhället erhålls dels genom ökad insikt i frågan och dels genom att genomföra aktiva åtgärder exempelvis efter trygghetsvandringar. Ett nytt nyckeltal föreslås som följer antal vidtagna åtgärder efter trygghetsvandringar. Verksamheten tar dessutom emot praktikanter, OSA 1 -anställda och serverar måltider utifrån individuella behov. Under 2015 ska nämnden fastställa en handlingsplan rörande mångfald. Prioriterade mål för Fastighets och servicenämnden beslutade av KF: För att bidra till att det offentliga rummet ska upplevas attraktivt, tryggt och trivsamt krävs investeringar, därför äskas medel för det offentliga rummet vid Hortlax centralskola, se bilaga 2:06. Ur ett risk- och säkerhetsperspektiv behöver trafiksituationen kring våra skolor och förskolor åtgärdas. Många saknar en väl fungerande trafikplanering där hämtning och lämning kan ske på ett säkert sätt samt att barnen själva på ett tryggt sätt ska kunna ta sig till och från skolan, se bilaga 2:05. Måltider i förskola, skola och omsorg ska vara kvalitetssäkrade och välsmakande. Detta sker genom tillämpning av regelverk från bland annat livsmedelsverket och miljöstyrningsrådet. Elever och äldre får möjlighet att prova och påverka livsmedelsval i samband med livsmedelsupphandlingar. Verksamheten tar del av inkomna synpunkter via webb-enkät och förvaltningens gröna brevlåda. För 2015 föreslås att ett nytt nyckeltal införs som visar andel lokalproducerade livsmedel enligt klimatoch energiplanen. För att skapa intresse bland unga för yrken inom kommunen sker aktiviteter i form av mottagande av praktikanter, feriearbetare och lärlingar. Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med disponibla resurser. För att god ekonomisk hushållning ska nås ska nämnden utföra sitt uppdrag med tilldelade medel och nå målen inom ekonomi, personal och verksamhet. Idag saknas ramförutsättningar för effektiv långsiktig planering av underhåll i våra fastigheter. Dessutom finns en obalans inom måltidsservice verksamhet rörande livsmedels- och intäktsram som innebär svårighet att hålla budgeten och nå målen. 1 Offentligt skyddat arbete

4 Fastighets- och servicenämnden - Fastighets- och serviceförvaltning Fokusområden beslutade av fastighets och servicenämnden Ett led i samhällsutvecklingen är ökade krav på öppenhet, information och snabb service samt gott bemötande vilket ställer allt högre krav på verksamheten och dess service. Åtgärder sker för att stärka värdskap/varumärke som förvaltning och kommun. Arbete har startats upp för att förvaltningen ska aktualisera uppbyggnaden av medborgarservice i syfte att utveckla tillgänglighet och bemötande ytterligare. Fastighets- och servicekontorets bidrag till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet är bland annat effektiv förvaltning av kommunens fastighetsbestånd, vilket innebär ett lokalbestånd som bidrar till högsta möjliga nytta för verksamheten till lägsta möjliga kostnad. Lokalerna ska vara utformade och utrustade så att de passar verksamheten, finnas tillgängliga på rätt plats, i rätt tid och i rätt omfattning, till rätt kostnads- och kvalitetsnivå. Fastigheterna ska även vara tillgängliga, uppfylla risk-, säkerhets- och myndighetskrav samt erbjuda ett trivsamt offentligt rum. Fastigheter genomför ett energisparprojekt där målet är att sänka energiförbrukningen med 30 % till år Klimat- och energiplanen har som mål att energiförbrukningen minskar med 20 % till 2014, detta delmål nåddes redan vid utgången av Planerat underhåll och skötsel kan inte utföras i önskad omfattning, då behovet överstiger tilldelade medel. Vid en jämförelse mellan budgeten för underhåll och nationella riktvärden per bruksarea (Repab, årskostnader skolor 2014) noteras att riktvärdet är betydligt högre än budget, i dagsläget saknas minst 10 mkr för underhåll, se tabell nedan. Skolor Typ fastighet 1 Typ fastighet 2 Typ fastighet 3 Planerat underhåll kr/m Felavhjälpande underhåll kr/m Summa 119 (Piteå kommun 78,50) 189 (Piteå kommun 78,50) 288 (Piteå kommun 78,50) Piteå kommun, mkr 30 (Piteå kommun 20) 48 (Piteå kommun 20) 73 (Piteå kommun 20) Det finns även ett uppdämt behov av reinvesteringar i fastigheterna eftersom en stor del av beståndet är byggt under talet. Beräkningar visar att behovet är 16 mkr per år, jämfört med dagens budget på 12 mkr saknas 4 mkr. Det är problem med inomhusmiljön i en del fastigheter, vilket påverkar målet att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare och skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Vid större investeringar krävs anslag till drift och underhåll för att säkra värdet i fastighetsbeståndet och inte riskera kapitalförstöring. Ytterligare åtgärder som ger goda förutsättningar för ekonomisk hållbarhet är att investeringar planeras utifrån längre tidsperspektiv och att rätt prioriteringar sker av politik och verksamhet tillsammans. Samt att full priskompensation erhålls, se bilaga 3. Det krävs ett gott samarbete med god framförhållning när förändringar planeras inom andra nämnders område. Vägval fastigheter De politiska vägvalen rörande fastigheterna är: Resursförstärkning för att ta igen eftersatt underhåll där det saknas minst 10 mkr i dagens ram enligt tabell ovan Ökade resurser till reinvesteringar med 4 mkr Större investeringssatsningar sker inte på bekostnad av investering- och reinvesteringsvolymen i befintligt bestånd, utan finansieras på annat sätt

5 Fastighets- och servicenämnden - Fastighets- och serviceförvaltning Alternativet är fortsatta svårigheter med händelsestyrda insatser vilket försvårar möjligheten att styra underhållet och därmed ekonomin samt ger försämrat fastighetsbestånd i form av kapitalförstöring, försämrad arbetsmiljö och skolor som stängs. Situationen kan till viss del förbättras genom en ökad takt på försäljning av kommunens bostadsfastigheter vilket frigör resurser till underhåll i befintligt bestånd. Skatteverket har beslutat om ändrade regler avseende avskrivningar för kommunen så kallad komponent avskrivning kommer att införas. Detta kommer att kräva resurser då införande av komponentavskrivning är arbetskrävande. Fastighets- och servicekontorets bidrar ytterligare till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet genom att måltidsservice serverar ett brett utbud av sallader, val av produkter av bättre fettkvalitet samt nyttigare bröd och pastasortiment. Arbetet kommer att fortsätta inom folkhälsorådets prioriterade område kost. Flera klimatsmarta alternativ finns på menyn. Resultatenhet Städ följer helt miljöstyrningsrådets kriterier vid upphandling av städkemikalier och använder en kemikaliefri metod vid golvvård. Även kontorsservice hänvisar till miljöstyrningsrådets krav vid upphandling av produkter. Idag finns obalans i budget för livsmedel på grund av livsmedelskostnader som vida överstiger priskompensationen och i budget för intäkter beroende på minskat antal måltidsabonnemang med anledning av strukturförändring inom äldreomsorgen. Ny livsmedelsupphandling från och med sänker livsmedelskostnaderna med tkr per år, allt annat lika. Minskat antal vård och omsorgsboenden med totalt 70 platser ger minskade intäkter för måltidsabonnemang med tkr. Måltidsservice minskar sina särkostnader med totalt tkr med anledning av detta (350 tkr i personalkostnader, tkr i livsmedelskostnader och 50 tkr i förbrukningsvaror). Dessutom beräknas trygghetsboendena ge en ökad intäkt från matservice med 275 tkr. Intäktsökningen med anledning av föreslagen taxeändring beräknas ge en ökad intäkt med 225 tkr. Nettobehovet för att erhålla en budget i balans med anledning av strukturförändring äldreomsorgen under förutsättning att inte intäktskravet ökar blir därför en ramförstärkning med tkr ( ). Vägval måltidsservice Ny livsmedelsupphandling, färdigställande av det fjärde produktionsköket, besparingar inom måltidsservice och kompensation med anledning av strukturförändring inom äldreomsorgen samt full priskompensation för ökade livsmedelskostnader från och med , se bilaga 3, skapar förutsättningar för verksamheten att uppnå de politiskt satta målen. Alternativet är låg måluppfyllelse inom måltidsservice verksamhetsområde. Vidare strävar Fastighets- och servicekontoret mot att erbjuda goda förutsättningar för miljövänliga och hälsosamma val i vardagen. Exempel på åtgärder som utförs för att uppnå detta är bland annat; Åtgärder för att vara en grön förvaltning och upprättande av en årlig sammanställning rörande grön förvaltning Fastighets- och servicenämnden använder Ipods vid nämndsmöten för att minska mängden pappersdokument Förvaltningen erbjuder sin personal möjlighet att delta i ett brett utbud friskvårdsaktiviteter Tillgänglighetsanpassning sker löpande i fastighetsbeståndet i samband med underhåll och reinvestering. En ny tolkning av befintligt nyckeltal föreslås som följer tillgänglighetsarbetet i fastighetsbeståndet.

6 Fastighets- och servicenämnden - Fastighets- och serviceförvaltning 3. Återredovisning av beslutade uppdrag Uppdrag Status Beslutad Kommentar/Slutsats Påbörjad Arbete har startat upp tillsammans Förstudie nytt ridhus med kultur, park och fritid. tillsammans med Kultur- och fritidsnämnden. För området Demokrati och öppenhet ska alla nämnder ska besluta om förvaltningsmål och genomförandeplaner kopplade till förvaltningsmålen. Alla nämnder har i uppdrag att fastställa indikatorer som identifierar framgångsfaktorer för mångfald Påbörjad Förslag föreligger till förvaltningsmål och tillhörande genomförandeplan. Utarbeta förslag till budget för Fastighets- och servicenämnden. Ej påbörjad Arbete planeras ske under hösten Taxor Teknik- och servicenämnden föreslår att kommunfullmäktige fastställer avgifter och föreslår behålla 95 % kostnadstäckningsgrad gällande måltidsabonnemang (tre mål + mellanmål per dag) inom äldreomsorgen, höjning 53 kr per månad. Avgift rörande matservice och avgift rörande matdistribution (ett mål per dag) har sedan tidigare 100 % kostnadstäckning, höjning 1 kr per måltid. Se bilaga 4 Måltidsavgifter. 5. Investeringar Underlag Prio Budget Plan Plan Fastighets- och servicenämnden, Fastighets- och serviceförvaltningen, totalt Ospecificerade inventarier omfördelat från driftbudget Energitjänsteprojektet 2: Reinvestering 2: Renovering Stadshuset 2: Omställning Trygghetsboenden 2: Risk och Säkerhet, förebyggande 2: Offentliga rummet, Hortlaxskolan 2: Folkets Hus Storfors och Munksund 2: Fasadbyte Noliahall 4 2: Replipunkt Västra Kajen, omfördelning mark 2:

7 Fastighets- och servicenämnden - Fastighets- och serviceförvaltning Ökade driftkostnader (tkr) Underlag Prio Budget Plan Plan Fastighets- och servicenämnden, Fastighets- och serviceförvaltningen, totalt Energisparprojekt, förskjutet sparkrav 2: Omställnings Trygghetsboenden driftkostnadsökning (uttagsskatt, moms, fastighetsskatt) 2: Risk och Säkerhet, förebyggande drift av larm och tillsyn 2: Investeringar Förvaltningen planerar ett antal investeringsprojekt som bedöms bidra till ökad måluppfyllelse. Ovan redovisas nämndens investeringsäskanden. De investeringar som är aktuella hör främst till det strategiska området Livsmiljö. Merparten av dessa investeringar bidrar till samhällsbyggnad utifrån social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet samt att det offentliga rummet upplevs attraktivt, tryggt och trivsamt. Energitjänsteprojektet bidrar till att värna om miljön och skapa en hållbar utvecklig utifrån ekologisk och ekonomisk aspekt. Vidare bidar det till att erhålla en god inomhusmiljö samt att barn och unga erhåller förutsättningar för framtida lärande kring miljö och energifrågor. Nämnden förslår att besparing på 914 tkr förskjuts från år 2015 till år 2016 enligt nedan, vilket utgör helårseffekt av energitjänsteprojektets sista etapp på tkr. Den total investering för projektet blir tkr och den totala besparingen blir tkr, se bilaga 2:01. År Investering, tkr Besparing, tkr Det sker återkommande reinvesteringar i befintligt fastighetsbestånd för att bevara dess värde och bidra till god ekonomisk hushållning. Reinvestering är ett led i att samhällsbyggnad ska utgå från ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Beräkningar visar att behovet är 16 mkr per år, jämfört med dagens budget på 12 mkr, därför äskas en utökning med tkr för perioden som bland annat kommer att användas för markarbeten och byggnadsskal, se bilaga 2:02. Renovering av stadshuset är ett projekt som påverkar kommunens attraktionskraft, byggnaden representerar kommunen i stor utsträckning. Renoveringen bidrar till att skapa ändamålsenliga arbetsplatser, vilket stärker kommunen som attraktiv arbetsgivare. Tidigare år har tkr avsatts för etapp 1, nu äskas tkr för att färdigställa etapp 1 och påbörja etapp 2 under 2015, tkr äskas 2016 och tkr Medel kommer även att äskas under kommande VEP-perioder, totalt beräknas renoveringen av stadshuset kosta tkr, Se bilaga 2:03.

8 Fastighets- och servicenämnden - Fastighets- och serviceförvaltning Attraktiva trygghetsboenden ökar kommunens attraktionskraft långsiktigt och stärker vårt varumärke. I VEP 2014 erhölls tkr och i samband med bokslut 2013 erhölls ytterligare tkr. Nu äskas inför tkr för att färdigställa omställningen av 60 stycken trygghetsboenden, se bilaga 2:04. Detta är en utökning med tkr utifrån tidigare upprättad kostandskalkyl då renoveringsbehovet var större än beräknat. Dessutom är ett sänkt intäktskrav med 500 tkr 2015 och 750 tkr 2016 en förutsättning för att vi ska erhålla en balans i budget för trygghetsboenden. Vidare erhålls kostnadsökningar för uttagsskatt, moms och fastighetsskatt på 500 tkr, vilket måste kompenseras. Det offentliga rummet ska upplevas attraktivt, tryggt och trivsamt. De investeringar som påverkar barn- och unga är det löpande arbetet med risk och säkerhet som är en del i att säkerställa att det offentliga rummet är tryggt och säkert. Lokaler som omfattas är främst förskolor/skolor där bl.a. trygghet vid lämning och hämtning, brandlarm, brandtätning och solskydd kontrolleras och åtgärdas vid behov. I VEP har 500 tkr avsatts för perioden äskas tkr. Utökningen är avsedd att användas till förbättring av trafiksituationen vid lämning och hämtning av barn vid förskolor och skolor. Se bilaga 2:05. Investering vid Hortlax skola bidrar till att göra det offentliga rummet attraktivt, tryggt och trivsamt. Detta är ett nytt projekt som består av två etapper. Medel äskas totalt med tkr för att åtgärda entré till sport- och simhall samt bibliotek med tillhörande markområde så att de blir mer tillgängliga och attraktivare. Vidare arbetar fastighets- och servicekontoret kontinuerligt med att öka tillgängligheten till offentliga lokaler, vilket detta projekt bidrar till. Se bilaga 2:06. Investering i Folketshus Storfors och Munskund syftar till att renovera byggnaderna så att Folkets hus föreningar kan fortsätta bedriva verksamhet med arrangemang och uthyrning och därigenom säkerställa mötesplatser utanför centrala Piteå. I VEP 2013 erhölls tkr, för att kunna genomföra projektet äskas tkr för Total kostnad tkr, se bilaga 2:07. Noliahall fyra bidrar till att göra det offentliga rummet attraktivt, tryggt och trivsamt genom att skapa en kringmiljö som ökar attraktionskraften till Noliaområdet. Syftet är att förbättra förutsättningarna att ytterligare utveckla de verksamheter som finns inom området genom att lyfta byggnaden exteriört. Projektet bidrar även till att Piteå ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande. Detta är ett nytt projekt, tkr äskas för Se bilaga 2:08. Investeringsprojekt Västra Kajen berör ett centralt område i kommunen som besöks av både kommuninvånare och besökare varför det påverkar kommunens attraktionskraft. Det är ett område där arbete och näringsliv kan utvecklas tkr äskas för 2016, se bilaga 2:09.

9 Fastighets- och servicenämnden - Fastighets- och serviceförvaltning 6. Ekonomi Drift och investeringar Utfall Budget Budget Plan Plan , tkr Driftbudget Intäkter , Kostnader , Netto Investeringar Inkomster Utgifter , , Netto , , Ökade driftkostnader Driftbudget ingår ovan Besparing energitjänsteprojekt i VEP Minskade externa hyresintäkter för särskilda boenden

10 Fastighets- och servicenämnden - Fastighets- och serviceförvaltningen Bilaga 1 Bilaga 1: Förändring av nyckeltal/indikatorer för VEP 2015 Övergripande mål Nyckeltal Nytt Målvärde Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Totalt antal lägenheter varav - Särskilda boenden - Trygghetsboenden - Lägenheter 60 Färre Syfte Definition Källa Ansvar Redovisa antal lägenheter per kategori Särskilda boenden: Lägenheter som anpassats för äldre med stort behov av omsorg. Trygghetsboende n: personer som är 75 år och äldre. I husen finns gemensamhetslok al/samvaro som är bemannad under vissa tider på vardagarna. I övrigt fungerar de som övriga lägenheter. - Saneringsfastigheter Oförändrat Handläggare uthyrning Avdelningschef Fastigheter Lägenheter: bostad i ett flerbostads-hus. Saneringsfastigh eter: Fastighet inom saneringsområde. Benämningen saneringsfastighet används även i betydelsen rivningsfastighet. Piteå ska erbjuda goda förutsättningar för miljövänliga och hälsosamma val i vardagen (Klimat- och energiplan, Folkhälsa) Nämndsmål Det offentliga rummet ska upplevas attraktivt, tryggt och trivsamt Andel lokalproducerade livsmedel Antal genomförda åtgärder utifrån trygghetsvandringar na Följa att andel lokalprodu cerade livsmedel går mot fastställda mål i Klimatoch energiplan Verka för ett tryggt Piteå Avd. chef måltidsservice Avdelningschef Måltidsservice Risk och säkerhetssamordnare Avdelningschef Fastigheter

11 Teknik- och servicenämnden - Fastighets - och servicekontoret Bilaga 2 INVESTERINGSBUDGET (tkr) Prio Budget Plan Plan Fastighets- och servicenämndens budgetförslag ordn FASTIGHETS-/SERVICENÄMNDEN, FASTIGHETS- OCH SERVICEFÖRVALTNINGEN Kapitalkostnader (avskr, int rta) Ökade driftkostnader samt ökade intäkter pga investering Minskade driftkostnader pga investering Ospec inventarier omfördelat från driftbudget Energisparprojekt Underlag, bilaga 2:01 Ökade driftkostnader/senarelagd investering Syftet är att bidra till arbetet med att göra Piteå Kommun attraktivt och uthålligt samt uppfylla de nationella och egna mål som finns framtagna kring energibesparingar. Målet är att sänka energiförbrukningen i våra fastigheter utifrån de mål som är fastlagda i klimat och energiplanen d.v.s. en sänkning till 2014 med 20% och sänkning till 2020 med ytterligare 10%. Reinvestering Underlag, bilaga 2:02 Renovering Stadshuset Underlag, bilaga 2:03 Syftet och målet med renoveringen av Stadshuset är att det ska vara en trygg och säker arbetsplats med bra Omställnings Trygghetsboenden Underlag, bilaga 2:04 Ökade driftkostnader Syftet är att skapa attraktiva trygghetsbostäder och målet är att möjliggöra en uthyrningsgrad på 90 % i kommunens trygghetsboenden. Risk och säkerhet, förebyggande Underlag, bilaga 2:05 Ökade driftkostnader Syftet och målet med det förebyggande arbetet kring risk och säkerhet är att verksamheten som finns i lokalerna ska känna sig trygga när de vistas i lokalerna samt när de är på väg till och från lokalerna. Offentliga rummet, Hortlax skolan Underlag, bilaga 2:06 Syfte med projektet är att göra det offentliga rummet attraktivt, tryggt och trivsamt. Markförhållandena är idag otillfredsställande rörande parkering och innergården, varför åtgärder ger en säkrare och tryggare miljö. Det ska vara en trygg och säker arbetsplats med bra arbetsmiljö för personal och elever. Vidare arbetar fastighets- och servicekontoret kontinuerligt med att öka tillgängligheten till offentliga lokaler, vilket stärks ytterligare med detta projekt.

12 Teknik- och servicenämnden - Fastighets - och servicekontoret Bilaga 2 INVESTERINGSBUDGET (tkr) Prio Budget Plan Plan Fastighets- och servicenämndens budgetförslag ordn Renovering Folkets Hus Storfors och Munksund Underlag, bilaga 2:07 Syftet och målet med projektet är att renovera byggnaderna så att Folkets hus föreningar kan fortsätta bedriva verksamhet med arrangemang och uthyrning och därigenom säkerställa mötesplatser utanför centrala Piteå Fasadbyte Nolia Underlag, bilaga 2:08 Syftet och målet är att förbättra förutsättningarna för Piteå Marin & Maskin att yterliggare utveckla sin verksamhet genom att renovera byggnaden exteriört. Replipunkt Västra Kajen Underlag, bilaga 2:09 Syftet är att skapa en tydlig fysisk gräns mellan kommunens verksamheter på området och övrigt nyttjande och att möjligöra fortsatt utveckling. Målet med projektet är att skapa förutsättningar som främjar en utveckling av visionen (se bilaga VastraKajen_rev_ ) och att skapa bra ytor och funktion för kommunens verksamheter som finns inom området kring Västra Kajen.

13 Teknik- och servicenämnden - Fastighets- och servicekontoret Bilaga 2 INVESTERINGSBUDGET (tkr) Underlag Prio Budget Plan Plan Fastighets- och servicenämnden, Fastighets- och serviceförvaltningen, totalt Ospecificerade inventarier omfördelat från driftbudget Energitjänsteprojektet 2: Reinvestering 2: Renovering Stadshuset 2: Omställning Trygghetsboenden 2: Risk och Säkerhet, förebyggande 2: Offentliga rummet, Hortlaxskolan 2: Folkets Hus Storfors och Munksund 2: Fasadbyte Noliahall 4 2: Replipunkt Västra Kajen, omfördelning mark 2: Ökade driftkostnader (tkr) Underlag Prio Budget Plan Plan Fastighets- och servicenämnden, Fastighets- och serviceförvaltningen, totalt Energisparprojekt, förskjutet sparkrav 2: Omställnings Trygghetsboenden driftkostnadsökning (uttagsskatt, moms, fastighetsskatt) 2: Risk och Säkerhet, förebyggande drift av larm och tillsyn 2:

14 Bilaga 2:01 Investering Energitjänsteprojekt Investeringsprojekt: Att bevilja 10 mkr i investeringsmedel till Fastighets och Servicekontoret för att slutföra Energisparprojektet Självklart. 2015: tkr 2016: 0 tkr 2017: 0 tkr Belopp: Beskrivning av projektet: Under 2007 och 2008 påbörjades arbetet med att initiera ett energisparprojekt inom Piteå Kommun. Under 2009 så anlitades Siemens för att genomföra en energiinventering i kommunens fastigheter. Inventeringen skulle genomföras inom ett så kallat Energy Performance avtal (EPC) mellan kommunen och Siemens. Projektet delades in i tre faser: inventering, genomförande och uppföljning. Fas 1, inventeringen, slutfördes under oktober 2010 då Siemens slutfört inventeringen av fastigheterna samt lämnat ifrån sig förslag på energibesparingsåtgärder ex injustering av värmesystem, uppgradering av ventilationsaggregat, tilläggsisolering, belysnings- och motorvärmarstyrning etc. Vidare lämnades även underlag och bilagor rörande inomhusklimat, driftmodell och utbildningsplan samt energideklarationer över till Piteå Kommun. I samband med detta så mottog även Piteå Kommun ett anbud på resterande del av projektet d.v.s. fas 2, genomförande och fas 3, uppföljning. Anbudet utvärderades och styrgruppen beslutade att avbryta samarbetet med Siemens för att istället driva projektet vidare i egen regi. Bidragande orsak till detta var främst den höga overheadkostnaden från Siemens samt att samordning och kvalitet i genomförandet skulle förbättras i egen regi. Genomförandefasen av projektet startade 1 februari 2011 och döptes då om till Energisparprojekt Självklart. Under 2011 till och med 2014 så har följande projekt genomförts: Tilläggsisolering av vindar: totalt har 9300 kubik isolering sprutats upp fördelat på 47 fastigheter Värmepumpar: ersatt direktverkande el med värmepumpar i tio fastigheter utanför fjärrvärmenätet Vattensparåtgärder: installation av nya strilmunstycken har installerats i ca 100 fastigheter Motorvärmarstyrning: 2200 tidsstyrda motorvärmare med inställbar avresetid har installerats Energibesparande åtgärder i 12 skolor och Öjeby sim och sporthall Belysningsåtgärder: frånvarorstyrning av belysning i Sjulnässporthall, Noliaishall Värmeinjusteringar på fastigheter Utbildning av personal inom energibesparing Energibesparande åtgärder i Christinaskolan, Norrgården och Mogården Genom ett väl genomfört projekt så uppnådes 2014 års besparingsmål redan vid utgången av 2013 vilket innebär att en 20% energiminskning har uppnåtts jämfört med basåret 2008 (efter klimatkorrigering). - Påverkan på andra nämnder (verksamhetsmässigt) En mer modern och effektiv styrning av installationer i fastigheterna ger en förbättrad inomhuskomfort för brukarna. Syfte/Mål: Syftet är att bidra till arbetet med att göra Piteå Kommun attraktivt och uthålligt samt uppfylla de nationella och egna mål som finns framtagna kring energibesparingar. Målet är att sänka energiförbrukningen i våra fastigheter utifrån de mål som är fastlagda i klimat och energiplanen d.v.s. en sänkning till 2014 med 20% och sänkning till 2020 med ytterligare 10%.

15 Fullständig investeringskalkyl: - Investering (beräkningsgrunder) Total investeringskostnad är 55 mkr varav de sista 10 mkr nu äskas för Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) Driftkostnadseffekterna på helårsbasis är enligt nedan. För att denna ramsänkning skall kunna genomföras krävs full priskompensation för perioden : 851 tkr 2016: 914 tkr 2017: 0 tkr Energitjänsteprojektet (ETP) År Investering, tkr Besparing, tkr Äskad förskjutning Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Genom en ramsänkning för Fastighets- och servicekontoret så frigörs lika mycket medel till övriga förvaltningar. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden. Barn och unga vår framtid Att tidigt i livet börja tänka miljö och energimedvetet är en grund för framtida handlingar. Detta borgar för att våra barn och unga tidigt lär in nya beteenden kring miljö och energifrågor. Utbildning arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Ingen direkt påverkan Demokrati och öppenhet Ingen direkt påverkan Livsmiljö Stämmer överens med attraktiv och uthållig kommun. Ekonomi. Se investering och driftkostnadseffekter. Personal Ingen direkt påverkan

16 Bilaga 2:02 Reinvestering Investeringsprojekt: Att bevilja tkr 2015 till Fastighets- och serviceförvaltningen för att utföra planerade reinvesteringar rörande bl.a. markarbeten och byggnadsskal. 2015: tkr 2016: tkr 2017: tkr Belopp: Beskrivning av projektet: Bakgrund För att säkerställa långsiktigt väl fungerande fastigheter så genomförs årligen reinvesteringar i fastighetsbeståndet. Reinvestering innebär att teknik och byggnadsdelar som inte längre kan underhållas byts ut dvs att återinvesteringar sker i fastigheterna. Beräkningar visar att behovet är 16 mkr per år, jämfört med dagens budget på 12 mkr, därför äskas en utökning med 4 mkr för perioden Detta kommer i huvudsak att användas till att återinvestera i markytor och byggnadsskal (tak, fasad och fönster). Konsekvenser om inte medel tillskjuts blir att skador och akuta åtgårdar ökar vilket i sin tur leder till kapitalförstöring på sikt. Följande reinvesteringar är planerade att genomföras under Objekt Benämning Åtgärder Kostnad 1345 Bergsvikens förskola Renovering Strömbacka Tor Ombyggnad takkonstruktion Generellt Befintliga mottagningskök Renovering Generellt Fasader, ytterdörrar och fönster Utbyte Generellt Markanläggningar Utbyte dagvatten och renovering hårdgjorda ytor Generellt Låssystem Utbyte låssystem Summa Påverkan på andra nämnder (verksamhetsmässigt) Ingen påverkan. Syfte/Mål: Fullständig investeringskalkyl: - Investering (beräkningsgrunder)

17 - Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) - Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Inga. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden. Barn och unga vår framtid Ingen direkt påverkan Utbildning arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Ingen direkt påverkan Demokrati och öppenhet Ingen direkt påverkan Livsmiljö Ingen direkt påverkan Ekonomi Ingen direkt påverkan. Personal Ingen direkt påverkan

18 Bilaga 2:03 Renovering Stadshuset Investeringsprojekt: Att bevilja 20,6 mkr till Fastighets- och serviceförvaltningen 2015 för att färdigställa renoveringen av etapp 1 samt påbörja arbetet med etapp : tkr 2016: tkr 2017: tkr Belopp: Beskrivning av projektet: Piteå stadshus byggdes 1969 och invigdes den 7 juli I grunden är stadshuset en gedigen och väl genomtänkt byggnad detta har gjort att den fungerat utan större åtgärder i snart 45 år. Planlösningsmässigt fungerar den fortfarande väl som stadshus även om vi idag inte rymmer alla kommunens verksamheter under dess tak. När det gäller de tekniska installationerna så som värme, ventilation, el mm så har dessa system tjänat ut och behöver renoveras. För byggnaden som sådan så är det framförallt de problem vi har med takläckage som måste åtgärdas samt nya ytskikt golv, väggar och tak invändigt. Parkeringsdäcket är i dåligt skick och behöver en ordentlig renovering. För att förbättra tillgängligheten så behöver vi bland annat skapa fler toaletter för rörelsehindrade. I syfte att behålla det tidstypiska från det att stadshuset byggdes så har ett gestaltningsprogram tagits fram, detta kommer till stora delar att styra den estetiska utformningen samt färgsättning vid renoveringen av stadshuset. - Påverkan på andra nämnder (verksamhetsmässigt) Samtliga verksamheter inom Stadshuset får renoverade lokaler vilket bidrar till en bättre arbetsmiljö. Syfte/Mål: Syftet och målet med renoveringen av Stadshuset är att det ska vara en trygg och säker arbetsplats med bra arbetsmiljö för personalen. Vidare ska lokalerna anpassas bättre för personer med funktionsnedsättning. Fullständig investeringskalkyl: - Investering (beräkningsgrunder) Kostnaden för att renovera stadshuset uppgår till 85,8 mkr och arbetet med att iordningställa lokaler på Strömbacka inför flytten av BUN:s administration kostade 7 mkr. Det ger en total investeringskostnad på 92,8 mkr under perioden I VEP 2014 beviljades anslag med 9,7 mkr och tidigare beviljade medel ( ) uppgår till 14,5 mkr. Budget beviljad 2012 och ,5 mkr Beviljat centralt KS 2,0 mkr Beviljat ,7 mkr Äskas för ,6 mkr Beviljade medel Äskas för ,0 mkr Äskas för 2017 Äskas för ,8 mkr 17,2 mkr Ackumulerad budget 14,5 mkr 24,2 mkr 44,8 mkr 64,8 mkr 75,6 mkr 92,8 mkr

19 - Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) Ingen påverkan. 2015: 2016: 2017: - Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Inga. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden. Barn och unga vår framtid Ingen direkt påverkan på detta område Utbildning, arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Ingen direkt påverkan på detta område Demokrati och öppenhet Ingen direkt påverkan på detta område Livsmiljö Ingen direkt påverkan på detta område Ekonomi Ingen direkt påverkan på detta område Personal En modern, trygg och säker arbetsplats ger en bättre arbetsmiljö för personalen

20 Bilaga 2:04 Omställning Trygghetsboende Investeringsprojekt: Att bevilja tkr 2015 till Fastighets- och serviceförvaltningen för att slutföra omställningen av 60 vård- och omsorgslägenheter till trygghetsbostäder. 2015: tkr 2016: 0 tkr 2017: 0 tkr Belopp: Beskrivning av projektet: Bakgrund Med anledning av strukturutredningen Framtidens äldreomsorg så beslutades att ändra verksamhet på delar av Hortlax- och Öjagården från traditionellt vård- och omsorgsboende till trygghetsboenden. Detta rör 11 lägenheter på Hortlaxgården och 51 lägenheter i Öjagården. Då dessa lägenheter är att betrakta som vanliga hyreslägenheter så är Fastighets- och servicekontorets bedömning att dessa behöver anpassa till den nya boendeformen. Se även bilaga konsekvenser av omställning äldreomsorgen, (VEP 2014) bilaga 5:21. Anpassningar Köksinredning med diskbänk, ugn, kyl, frys och diskmaskin. Minska den institutionella känslan i lägenheterna genom att bland annat; o Ta bort uppviket på plastmattan och ersätta med golvsockel. o Sätta in vanliga dörrar i lägenheterna o Målning och uppfräschning av invändiga ytskikt Status Till och med sista juni 2014 kommer totalt 21 stycken lägenheter (10 Hortlax och 11 Öjan) att ha omvandlats till trygghetslägenheter. Vår bedömning är att samtliga dessa lägenheter kommer att vara uthyrda från 1 juli då efterfrågan verkar vara stor. Kostnadsbedömningen initialt för att i iordningställa en lägenhet var cirka 75 tkr. Efter att ha kommit halvvägs in i projektet så har det uppstått en del fördyringar med 1 mkr och framförallt då behovet av att renovera badrummen på Öjan samt kök och ventilation för lägenheterna i Hortlax vilket gör att totala projektprognosen nu är cirka 5,5 mkr. I VEP 2014 beviljades 1,5 mkr samt 1,5 mkr i samband med bokslutet 2013 med hjälp av AFA-pengar. - Påverkan på andra nämnder (verksamhetsmässigt) Ingen påverkan. Syfte/Mål: Syftet är att skapa attraktiva trygghetsbostäder och målet är att möjliggöra en uthyrningsgrad på 90 % i kommunens trygghetsboenden. Fullständig investeringskalkyl: - Investering (beräkningsgrunder) Total beräknad investeringskostand för att färdigställa omställningen av 60 lägenheter är 5,5 mkr har totalt 3 mkr beviljats.

21 - Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) Uttagsskatt 130 tkr, moms på drift 185 tkr och fastighetsskatt 185 tkr tillkommer på grund av ändrad verksamhet 2015: 500 tkr 2016: 0 tkr 2017: 0 tkr - Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Inga. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden. Barn och unga vår framtid Ingen direkt påverkan Utbildning arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Ingen direkt påverkan Demokrati och öppenhet Ingen direkt påverkan Livsmiljö Ingen direkt påverkan Ekonomi De lägenheter som inte blir uthyrda som trygghetsboenden belastar förvaltningen hårt. Under 2013 var Fastighets- och servicekontoret garanterade 3,2 mkr i externa intäkter på helåret, i och med att outhyrda lägenheter betalades av Socialtjänsten. Se bilaga konsekvenser av omställning äldreomsorgen Bilaga 5:21. Personal Ingen direkt påverkan

22 Bilaga 5:21 Framtidens äldre omsorg Teknik o Servicenämnden

23 Innehåll Sammanfattning... 2 Arbetsmetod/Process... 2 Samhällsperspektivet... 2 Service perspektivet... 3 Måltidsservice... 3 Städ och verksamhetsvaktmästeri... 3 Fastighetsperspektivet... 4 Lokaler äldreboenden, nuläget och framtid... 4 Ekonomi lokaler Kostnader... 5 Resultat... 6 Alternativa vägval... 6

24 Sammanfattning En rad frågeställningar dyker upp utifrån utredningen angående framtidens äldreomsorg. Utredningen bör kompletteras med mer underlag både ur fastighets o serviceperspektiv och samhällsbyggnadsperspektiv. Frågor bör besvaras och läggas till det beslutsunderlag som redan finns kring framtidens äldreomsorg. Konsekvenserna ur samhälls- och fastighets o serviceperspektiv bör beaktas i utredningen, kan öppna möjligheten att analysera alternativa vägval vad gäller framtidens äldreomsorg. En fråga är om det föreslagna trygghetsboendet i Öjebyn kommer att vara så attraktivt att alla 51 lägenheter kommer att kunna hyras ur, osäkerhet finns kring vad förändringen får för ekonomiska konsekvenser för kommunen. Förslaget innebär att 2 4 årsarbetare måste sägas upp inom måltidsverksamheten utifrån det som är känt i utredningen. Arbetsmetod/Process Totalt sett är det lite tid för analys och eftertanke kring en omställning i denna storlek. Ingen delaktighet från verksamheter som berörs av den föreslagna förändringen. Exempel samhälls-, fastighets- och serviceperspektivet saknas i utredningen. Bör finnas med för att kunna överblicka de totala konsekvenserna för Piteå kommun. Fastighetskontoret ansvarar för Piteå Kommuns strategiska lokalförsörjning. Fråga: Hur säkerställs att alla perspektiv beaktas i den framtida utvecklingen av Piteå kommuns verksamhet? Fråga: Processen vad gäller framtidens äldreomsorg är redan långt gången, frågan blir då om inriktningen är fastlagd eller finns möjlighet till alternativa vägval utifrån nytt underlag kring samhälls-, fastighets- och serviceperspektivet? Samhällsperspektivet En parallell kan dras till den strukturöversyn som pågår inom BUN:s verksamhetsområde, där har ett tydligt uppdrag formulerats som säkerställer att flera perspektiv beaktas och utgår från vissa överenskomna grundläggande principer och frågeställningar. Utifrån ett samhällsbyggnadsperspektiv finns det ett flertal aspekter som påverkar framtidens äldreomsorg. Befolkningsutveckling och åldersstruktur i olika kommundelar. Historiskt och trendframskrivning ett antal år framåt Hur ser vi framtida satsningar på sammantagen samhällsservice ut i kommundelarna. Vilka geografiska noder ska samhällsplanering utgå från och var ska kommunen tillhandahålla samhällsservice i ett längre perspektiv? Var inom kommunen finns våra äldre och var vill de bo? Förbättrad samordning och planering av hur kommunen bäst ska använda befintliga lokaler för olika typer av verksamheter, en framgångsfaktor för långsiktig kostnadseffektivitet Fråga: Är det i Öjebyn och Hortlax som det finns förutsättningar att bygga och hyra ut trygghetsboende. Hur ser efterfrågan ut, finns det potential att hyra ut 51 lägenheter i Öjebyn? Fråga: Var finns det förutsättningar för att ha Demens- och vård o omsorgsboenden och i vilken omfattning. Generellt framtagna principer för och omfattning av olika typer av boenden?

25 Servicee perspektivet Måltidsservice Denna omställning innebär att måltidsverksa amheten tappar 65 dagsportioner (Frukost, lunch middag och 3 mellanmål). Bedömningen är att enportionsrätter till äldre somm bor hemmaa eller i trygghetsboende kan komma attt öka något, dock är det svårt att bedöma eftersom den äldre har möjlighet att välja andra leverantörer. En direkt konsekvens av detta innebär en övertalighett på 2 4 årsarbetare. Detta går stick i stäv med ett av de ställningstaganden som är gjordaa i rapporten (se nedan). I utredningen framgår att en analys skall göras kring behovett av fler särskilda boenden under perioden detta kan i framtiden f innebära att antalet portioner kommer att öka. Citat från utredningen framtidens äldreomsorg Måltidskort 3mål + Kostnad 80 Budget 2012 Löner OH kostnad Hyreskostnad Livsmedel Transporter Förbrukningsinventarier Övriga kostnader Summa mellanmål 65,83 kr/dag 5,79 kr/dag 9,37 kr/dag 34,65 kr/dag 3,32 kr/dag 3,45 kr/dag 1,40 kr/dag 124 kr/dag trygghetsboenden kr/ år kr/ år kr/ år kr/ år kr/ år kr/ år kr/ år kr/dag Kvar Åtgärdas kr/år 3,1 årsarbetare kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år De 65 dagsportionerr som försvinner från måltidsverksameten kostar idag 3 mkr att producera. 2,4 mkr kan direkt avvecklas medan 550 tkr utgör fasta kostnader som vi inte blir av med. Intäktss och kostnadsramen måste justeras. Redan idag pågår en omställning av måltidsverksm samheten, där vi ska minska med 25 årsarbetare, ytterligare personalminskning innebär påfrestning avv en redan ansträngd verksamhet. En långsiktig planering av äldreomsorgen utgör en stabil grund för attt bemanna måltidsverksamheten vilket skaparr trygghet för personalen, utifrån rapporten råder osäkerhet om det kan komma att behövas fler vård och omsorgsboe nden under perioden Fråga: Gäller ingen uppsägning av personal även måltidsservice personal? Fråga: Kommer långsiktiga behovet av fler vård och omsorgsboenden analyseras innan personal sägs upp inom måltidsverksamhetet?? Städ och verksamhetsvaktmästeri Städverksamheten och verksamhetsvaktmästeri bör inte påverkas avv den föreslagna förändringen, dock är ingen djupare analys gjord.

26 Fastighetsperspektivet Lokaler äldreboenden, nuläget och framtid I dagsläget finns totalt 24 tomma lägenheter samt tre storkök, total en yta på 1510 m². Fram till ht 2014 kommer ytterligare 2 kök med en yta på 389 m² att friställas. Som det ser ut i utredningen kommer även kärnhuset med 10 lgh och en yta på 556 m² att stå tomt efter att det nya äldrecentrat är byggt. Totalt sett kostar dessa tomma lokaler 2,1 mkr årligen för Piteå Kommun. En bedömning är att lokaler i centrala delar, Berggården och Österbo finns goda förutsättningar att hitta nya hyresgäster. Konsekvensen av detta är dock att det kan bli helt ny för huset udda verksamhet. I Hortlax och Norrfjärden har upprepade försök gjorts att hitta nya hyresgäster. Förslag finns att ordna bostäder för ensamkommande flyktingbar i de tomma lokaler som finns på Hortlaxgården och Norrgården, förslaget har passerat KS med positivt resultat kvar är ett slutligt beslut i KF den 17/ Konsekvensen blir då att tomhållna ytan minskar till 1562 m² och hyresförlusten till 1,4 mkr. Då det gäller Roknäsgården så har de friställda lokalerna ställt om till förskola, det var enkelt att hitta samordningsvinster med tanke på att det redan fanns förskola i fastigheten. Objekt Benämning Status Yta Lokal Intern Hyra Österbo kärnhuset Tom from m² kr 1119 Österbo - Kök Tom 290 m² kr 1120 Berggården - Kök Tom from ht m² kr 1365 Hortlaxgården Tom 453 m² kr Flykting boende 1365 Hortlaxgården - kök Tom 126 m² kr 1597 Roknäsgården Tom 46 m² kr 1761 Öjagården kök Tom from ht m² kr 1897 Norrgården kök Tom 155 m² kr 1897 Norrgården Tom 440 m² kr Flykting boende Summa m² kr Tabell 1. Tomma lokaler i Piteå kommuns servicehus nuläge och det vi vet om framtiden Fråga: Är det möjligt att ställa om dessa tomma lokaler till demens-/vård och omsorgsboende eller trygghetsboende? Ekonomi lokaler. Investeringskalkyler / bedömningar För att göra de 62 lgh attraktiva som trygghetsboende bedöms att renovering/anpassning krävs. Frågan som uppstår är vilka resurser som krävs då de 62 lägenheterna omvandlas från vård och omsorgsboende till trygghetsboende. I Utredningen bedöms att investeringsbehovet vid omställningen är 4 mkr för ombyggnation och inventarier. Fråga: Vad ligger till grund för bedömningen på 4 mkr? Fråga: Hur stor del av dessa 4 mkr är inventarier?

27 Fråga: Vilka investeringsmedel finns avsatta för omställning från vård o omsorgsboende till trygghetsboende? I utredningen framgår att 75 mkr är avsatta för att bygga ett nytt äldrecentra på backen området samt att under planeringsperioden analysera behovet av ett nytt vård och omsorgsboende/demensboende. Fråga: Vad är investeringsbehovet för äldrecentrat och räcker de avsatta resurserna? Fråga: Är det vettigt och finns det utrymme att satsa ytterligare mkr på ett nytt vård och omsorgsboende/demensboende under 5:års perioden? Investeringsbidrag Vi planering av äldreomsorgen är det viktigt att ta hänsyn till det investeringsstöd som lämnas för särskilda boendeformer, (se nedan utdrag från boverkets webbplats). Regeringen har den 22 december 2011 beslutat att förlänga investeringsstödet för äldrebostäder till den 31 december Investeringsstöd ges för projekt som skapar äldrebostäder genom nybyggnad eller ombyggnad. Stöd ges till bostäder som räknas som särskilda boendeformer enligt socialtjänstlagen och till trygghetsbostäder. Bidragets storlek Vid nybyggnad får du kronor per kvadratmeter i bidrag, vid ombyggnad kronor. Är bostaden tänkt för bara en person får du bidrag för som mest 50 kvadratmeter, varav 15 kvadratmeter för gemensamma utrymmen. Är bostaden avsedd för två personer kan du få bidrag för högst 70 kvadratmeter, varav 20 kvadratmeter för gemensamma utrymmen. Boverkets webbplats Fråga: Påverkar möjligheten till investeringsstöd planeringen och genomförande av framtidens äldreomsorg? Kostnader Vid omställning av vård och omsorgsboende till trygghetsboende är det troligt att Fastighetsskatt/fastighetsavgift tillkommer, detta behöver utredas. Omställningen innebär även att en ny bruksvärdering av läggenheterna bör göras, hur detta påverkar de externa hyresnivåerna kan vi i dagsläget inte bedöma. Blockhyrningen där äldreomsorgen idag täcker de hyresförluster som uppstår i särskilda boenden innebär att en omfördelning av ekonomiska ramar kommer att vara nödvändig. Bedömningen är att vi inte kommer att klara en uthyrningsgrad över 90% vilket innebär en total hyresförlust på ca 400 tkr/år. Om inte antaganden om att dessa lägenheter blir attraktiva i Hortlax och Öjebyn så innebär detta betydligt större hyresförluster, redan vid en uthyrningsgrad på 70% så blir hyresförlusten 1,1 mkr/år. 51 lgh Öjagården, objekt 1761 Risk intäktsförlust vid Risk intäktsförlust vid Risk intäktsförlust Årshyra 50 % uthyrning 70 % uthyrning vid 90 % uthyrning kr kr kr kr 11 lgh Hortlaxgården, objekt 1365 Risk intäktsförlust vid Risk intäktsförlust vid Risk intäktsförlust Årshyra 50 % uthyrning 70 % uthyrning vid 90 % uthyrning kr kr kr kr Tabell 1 hyresförluster vid olika uthyrningsgrad

28 Fråga: Är det gjort någon bedömning hur attraktiva dessa trygghetsboenden blir i framtiden? Fråga: Vilka blir konsekvenserna för Piteå kommun om vi inte fullt ut lyckas hyra ut dessa lägenheter i Öjebyn och Hortlax? Fråga: Vem inom koncernen skall bygga och förvalta trygghetsboenden utifrån kärnverksamhet och renodlingsperspektiv? Resultat Investeringsbehovet och det redan bokförda värdet på dessa lokaler/bostäder genererar en kapitalkostnad (Internränta + avskrivning). Tillsammans med driftkostnaden blir det en totalkostnad som skall ställas i relation till de hyresintäkter kommunen får in. Fråga: Hur ser ekonomin ut för de tilltänkta trygghetsboenden som är planerade? Alternativa vägval Ovanstående frågeställningar skapar tillsammans med de konsekvenser som beredningsgruppen presenterat en överblick över konsekvenserna för Piteå Kommun. Utifrån detta finns det flera alternativa vägval att göra. Några exempel på alternativa vägval: Vad kostar det att anpassa lägenheter på Öjagården och Hortlaxgården så att dessa blir ändamålsenliga för vård och omsorgsboende. Källbogården görs om till ett renodlat trygghetsboende. I den fortsatta utredningen om behovet av vård och omsorgsboende bör de 10 tomma lägenheterna (kärnhuset) och de tomma kökslokalerna vara en förutsättning som skall beaktas. Fråga: Är det möjligt att analysera andra vägval?

29 Bilaga 2:05 Risk och säkerhet, förebyggande Investeringsprojekt: Att bevilja tkr till Fastighets- och serviceförvaltningen 2015 för att fortsätta arbetet med att förebygga och minimera potentiella riskfaktorer som kan leda till person och egendomsskador. 2015: tkr 2016: tkr 2017: tkr Belopp: Beskrivning av projektet: Under ett antal år har 500 tkr beviljats till att genomföra förbyggande åtgärder i och omkring fastigheterna. Till kommande år så begär Fastighets- och servicekontoret en utökning med 1500 tkr för att åtgärda brister i trafiksituationen kring våra skolor och förskolor. Många saknar en väl fungerande trafikplanering för att kunna hämta och lämna barnen på ett säkert sätt. Detta gäller både barn som lämnas av med bil och de som själva tar sig till och från skolor och förskolor. Genom att se över hela trafiksituationen dvs gång och cykeltrafik, mat och varutransporter samt hämtning och lämning så kan risken för personskador minimieras. Som dagens samhälle är och utvecklas, tvingas vi allt mer att tänka på det förebyggande arbetet än tidigare. De anlagda bränderna på skolor uppgår till 400 st per år i Sverige. Till detta kommer att det i kommunens fastigheter förekommer att avlopp pluggas igen i skolor och allmänna utrymmen och att vatten lämnas på, med vattenskador och verksamhetsstörningar som följd (exempelvis Norrfjärdens sporthall). Samma problem uppstår exempelvis vid sönderfrysning vilket skedde på Trädgårdens förskola När det kommer till normer kring avstånd mellan spjälor och höjd på räcken är inte dessa detsamma idag som på 60- och 70-talet. Detta gör att barn kan krypa och komma igenom spjälor/räcken i trappor/avsatser vilket ofta påtalas från personal. Bredden mellan räckena i flera våningsplan kan vara upptill 35 cm, vilket gör det möjligt för barn att krypa igenom de spjälor/räcken med eventuella fallolyckor som följd. Klämskydd finns idag inskrivet i Boverkets byggregler (BBR) fr.o.m De flesta av våra förskolor saknar idag klämskydd. I BBR finns även angivet att byggnader ska förses med fasta uppstigningsanordningar och fästöglor i sådan omfattning att personsäkerhet och tillträdesvägar ska vara säkrade. En takinventering av kommunens fastighetheter visar på stora brister gällande säkerheten för personal vid takarbete. - Påverkan på andra nämnder (verksamhetsmässigt) En tryggare miljö för de brukare och verksamheter som vistas i kommunens fastigheter. Syfte/Mål: Syftet och målet med det förebyggande arbetet kring risk och säkerhet är att verksamheten som finns i lokalerna ska känna sig trygga när de vistas i lokalerna samt när de är på väg till och från lokalerna. Fullständig investeringskalkyl: - Investering (beräkningsgrunder) - Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) Ökad driftkostnad på grund av ett ökat underhåll 2015: 50 tkr 2016: 2017:

30 - Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Inga. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden. Barn och unga vår framtid Att skapa trygga och säkra miljöer i och omkring våra skolor och förskolor är en viktig framgångsfaktor för att göra Piteå mer attraktivt för befintliga och nya Pitebor. Utbildning arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Ingen direkt påverkan. Demokrati och öppenhet Ingen direkt påverkan. Livsmiljö Skapa förutsättningar för en trygg miljö. Ekonomi. Se investering och driftkostnad. Personal Att skapa trygga och säkra miljöer i och omkring våra skolor och förskolor är en viktig framgångsfaktor för att göra Piteå mer attraktivt för befintliga och nya Pitebor.

31 Bilaga 2:06 Offentliga rummet, Hortlax skola Investeringsprojekt: Att bevilja 4 mkr till Fastighets- och serviceförvaltningen för att iordningställa det offentliga rummet vid Hortlax centralskola, indelat i två etapper. Belopp: 2015: tkr 2016: tkr 2017: 0 tkr Beskrivning av projektet: Det offentliga rummet vid Hortlax centralskola är i behov av att utveckla för att det ska upplevas attraktivt, tryggt och trivsamt. Entré till sport och simhall samt bibliotek behöver åtgärdas så att de blir tillgängligare och attraktivare. Detta kommer att ske genom att entréerna synliggörs och får ljusare inramning. Elevråd och personal har initialt haft möjlighet att påverka projektets utformning. - Påverkan på andra nämnder (verksamhetsmässigt) Under pågående arbete påverkas Barn- och utbildningsnämnden då elever och personal inte kan nyttja entréerna fullt ut, men framkomligheten kommer att säkerställas. Vidare påverkas även Kultur- och fritidsnämnden då sport- och simhallen berörs då entréerna renoveras, men även här kommer framkomligheten att säkerställas under projektets genomförande. Projektet kommer huvudsakligen att utföras under sommartid, varför påverkan på andra nämnder minimeras. Syfte/Mål: Syfte med projektet är att göra det offentliga rummet attraktivt, tryggt och trivsamt. Markförhållandena är idag otillfredsställande rörande parkering och innergården, varför åtgärder ger en säkrare och tryggare miljö. Det ska vara en trygg och säker arbetsplats med bra arbetsmiljö för personal och elever. Vidare arbetar fastighets- och servicekontoret kontinuerligt med att öka tillgängligheten till offentliga lokaler, vilket stärks ytterligare med detta projekt. Fullständig investeringskalkyl: - Investering (beräkningsgrunder) Kostnaden för att renovera det offentliga rummet vid Hortlax centralskola beräknas uppgå till 4 mkr fördelat på två etapper. Arbete planeras ske under 2015 och Etapp ett avser Entré sport och simhall samt bibliotek till en beräknad kostnad på 1,5 mkr och etapp två avser entrén till centralskolan och beräknas kosta 2,5 mkr. - Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) Ingen påverkan 2015: 2016: 2017: - Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Inga.

32 Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden. Barn och unga Barn och unga får en mer attraktiv miljö att vistas i. Utbildning arbete och näringsliv Ingen direkt påverkan. Demokrati och öppenhet Ingen direkt påverkan. Livsmiljö Det offentliga rummet blir attraktivt, tryggt och trivsamt. Tillgängligheten ökar i och med ljusare och tydligare markerade entréer. Ekonomi Ingen direkt påverkan. Personal Barn och unga får en mer attraktiv miljö att vistas i.

33

34

35 Bilaga 2:07 Renovering Folket Hus i Storfors och Munksund Investeringsprojekt: Att bevilja 5,75 mkr till Fastighets- och serviceförvaltningen 2015 för att genonföra upprustning av Folkets hus i Storfors och Munksund. 2015: tkr 2016: 0 tkr 2017: 0 tkr Belopp: Beskrivning av projektet: Folkets hus föreningarna uppstod i slutet av 1800 och 1900 talet och i samband med detta så uppstod även byggnaderna. Folkets hus i Storfors byggdes i början av 1900 talet, Folkets hus i Norrfjärden på talet samt Munksunds Folkets hus som byggdes under 1930 talet. Dessa tre är idag i Piteå Kommuns ägo. Utöver dessa tre finns även följande byggnader med liknande verksamhet och funktion som är ägda av föreningar; Folkets hus Sjulsmark, Folkets hus Sikfors, Gotis Öjebyn och Royal Rosvik. Denna typ av lokal har genom alla år haft en stor betydelse som samlings- och mötesplats för Piteå Kommuns invånare och föreningsliv. I VEP 2012 fick Fastighets och servicekontoret i uppdrag att redovisa nyttjandegraden för Folkets hus i Storfors och Munksund. Uppdraget är slutför och sedan tidigare redovisat i Teknik och servicenämnden Nuläge Storfors Folkets hus är i stort behov av allmän upprustning avseende golvkonstruktion, elinstallationer, värme, avlopp, tillgänglighet, köksfunktion, utrymningslarm. Byggnaden är nu i ett sådant dåligt skick att möjligheten till uthyrning måste övervägas. I Munksunds Folkets hus så börjar takkonstruktionen att ge vika samt att själva yttertakets funktion inte längre fyller sin funktion med vattenskador som följd. Vidare är ytterväggar, fönster och elinstallationer i stort behov av renovering. Vatten och avloppssystemet behöver ses över. Utrymningslarm och utrymningsvägar har stora brister. Köksfunktion måste förbättras och delar av invändiga ytskikt är slitna. Även mark och parkeringar är i behov av upprustning. - Påverkan på andra nämnder (verksamhetsmässigt) Inga Syfte/Mål: Syftet och målet med projektet är att renovera byggnaderna så att Folkets hus föreningar kan fortsätta bedriva verksamhet med arrangemang och uthyrning och därigenom säkerställa mötesplatser utanför centrala Piteå. Fullständig investeringskalkyl: - Investering (beräkningsgrunder) Total investering för att renovera Folkets hus i Storfors och Munksund är 7,25 mkr. I VEP 2013 beviljades 1,5 mkr för att påbörja renoveringen av Folkets hus i Munksund. - Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) Inga driftkostnadseffekter 2015: 2016: 2017:

36 - Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Ingen påverkan Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden. Barn och unga vår framtid Mötesplatser fyller en stor funktion för alla åldrar genom att de skapar ett rum där människor och åsikter kan mötas. Utbildning arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Ingen direkt påverkan Demokrati och öppenhet Mötesplatser fyller en stor funktion för alla åldrar genom att de skapar ett rum där människor och åsikter kan mötas. Livsmiljö Attraktiva och användbara lokaler bidrar till upplevelsen av en bättre livsmiljö. Ekonomi. Se investering. Personal Ingen direkt påverkan.

37 Bilaga 2:08 Fasadbyte Noliahall 4 Investeringsprojekt: Att bevilja 2 mkr till Fastighets- och serviceförvaltningen för en exteriör upprustning av hall 4 på Noliaområdet. 2015: tkr 2016: 0 tkr 2017: 0 tkr Belopp: Beskrivning av projektet: En skrivning har kommit in under 2014 till Teknik-och servicenämnden från Piteå Marin & Maskin med förfrågan om att få köpa byggnaden, alternativt att fastighetsägaren rustar exteriören. Då byggnaden ligger strategiskt inom Noliaområdet bedöms det inte lämpligt att stycka av och avyttra fastigheten. Som ett led i att skapa en kringmiljö som ökar attraktionskraften till hela området och de verksamheter som bedrivs där föreslår Fastighets- och servicekontoret att resurser beviljas för att rusta fastigheten exteriört genom att tilläggsisolera, byta fasad, dörrar och fönster. Byggnaden har idag två hyresgäster, Piteå Marin & Maskin samt Helikopter. Hyresgästerna står själva för abonnemang och kostnader för el, värme och renhållning. Piteå Marin & Maskin har hyrt sin lokal sedan 2011 och har, förutom lokalhyresavtalet, ytterligare arrenden för mark i anslutning till byggnaden. De driver också marinan och har avtal med Kultur, park och fritidsförvaltningen för denna verksamhet. Lokalen som Piteå Marin & Maskin hyr var vid uthyrningstillfället oisolerad och oinredd. De anpassningar som genomförs har företaget själva bekostat. Planen för företaget är att utveckla verksamheten främst inom försäljning och service, och ser butikens/verkstadens exteriör som en del av profileringen mot kund. - Påverkan på andra nämnder (verksamhetsmässigt) Ingen påverkan. Syfte/Mål: Syftet och målet är att förbättra förutsättningarna för Piteå Marin & Maskin att ytterligare utveckla sin verksamhet genom att renovera byggnaden exteriört. Fullständig investeringskalkyl: - Investering (beräkningsgrunder) Beräknad investeringskostnad är 2 mkr baserat på byggnadens yta som är ca 790 m² - Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) Oförändrad. 2015: : : 0 - Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Ingen påverkan.

38 Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden. Barn och unga Ingen direkt påverkan på detta område. Utbildning arbete och näringsliv Åtgärden bidrar till att stärka och utveckla företagsverksamheten på området. Demokrati och öppenhet Ingen direkt påverkan på detta område. Livsmiljö Åtgärden bidrat till en fin miljö inom fritidsområdet Nolia. Ekonomi Ingen direkt påverkan på detta område. Personal Ingen direkt påverkan på detta område.

39 Bilaga 2:09 Replipunkt Västra Kajen Investeringsprojekt: Att bevilja 2,75 mkr till Fastighets- och serviceförvaltningen 2016 för att fortsätta arbetet med utvecklingen av området vid Västra kajen. 2015: 0 tkr 2016: tkr 2017: 0 tkr Belopp: Beskrivning av projektet: 2008 började Miljö och byggkontoret att ta fram en vision på hur området Västra Kajen skulle kunna utvecklas. En arbetsgrupp med företrädare för berörda förvaltningar och övriga verksamhetsutövare på området träffas regelbundet för att arbeta med kortsiktiga frågor men även med långsiktiga strategiska frågor. Att förverkliga denna vision innebär att hitta acceptabla lösningar där befintliga verksamheter i form av räddningstjänstens övningsområde, gatukontoret och parkens förråd och arbetsyta kan samsas med kultur, rekreation och företagsamhet enligt intentionerna i visionen. - Påverkan på andra nämnder (verksamhetsmässigt) Möjliggöra ett förbättrat nyttjande av verksamhetsytor i anslutning till Västra Kajen. Syfte/Mål: Syftet är att skapa en tydlig fysisk gräns mellan kommunens verksamheter på området och övrigt nyttjande och att möjligöra fortsatt utveckling. Målet med projektet är att skapa förutsättningar som främjar en utveckling av visionen (se bilaga Västra Kajen daterad ) och att skapa bra ytor och funktion för kommunens verksamheter som finns inom området kring Västra Kajen. Fullständig investeringskalkyl: - Investering (beräkningsgrunder) Total investering för färdigställandet av Västra Kajen är beräknat till 8,15 mkr (0,4 Mkr 2010, 2 mkr 2012, 3 mkr 2014 och 2,75 mkr 2016). - Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) Inga driftkostnadseffekter 2015: 0 tkr 2016: 0 tkr 2017: 0 tkr - Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Inga. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden. Barn och unga vår framtid Ingen dirket påverkan. Utbildning arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Ingen dirket påverkan.

40 Demokrati och öppenhet Ingen dirket påverkan. Livsmiljö Skapa förutsättningar för en fortsatt utveckling av Västra Kajen området. Ekonomi Ingen dirket påverkan. Personal Ingen dirket påverkan.

41 Yta med nyttjanderätt för Båtmuseet Ramp för PSS och kajakpaddlare Skärmtak Båtmuseet Camping magasin 9 Spolplatta samt nytt pumphus till camping Smedja 8 7 Bef. båthus Båtmuseet Båtmuseet magasin 6 Hantverksbutiker KKV-utomhusverkstad med skärmtak 5 4 KKV-verkstäder Ateljéer 3 2 Camping servicehus magasin 1 Sophantering Camping Camping Husbilar och stugor Stugor placerade längs väg för att undvika en känsla av intrång på campingen för förbipasserande till övriga inrättningar. Endast behörig motortrafik G/C-väg Utvecklingsmöjligheter för Sinnenas ateljé P G/C-väg Torg Lena Larsson Kultur och Fritid Parkenheten m

42 Teknik- och servicenämnden/fastighets- och servicekontoret Bilaga 3 Nämnd: Teknik- och servicenämnden, fastighets- och servicekontoret Bilaga 3 Priskompensation år 2015 Avtal med indexklausul Avtalsområde Avtalstid Leverantör Ramavtalets omfattning inom driften år 2014 (tkr) Index Prognostiserad Prognostiserad Kommentarer (ange Prisut-kostnads- beräkningsgrund) veckling år 2015 (%) utveckling år 2015 (tkr) El-avg rörlig del PiteåEnergi tkr 1,0% 145 tkr Följs löpande El-avg fast kostnad PiteåEnergi tkr 5,0% 186 tkr Bedömning Piteåenergi Total elkostnad PiteåEnergi 331 tkr Pellets Luleå Bioenergi AB 410 tkr 5,0% 21 tkr From Fjärrvärme rörlig del, 64% PiteåEnergi tkr 2,0% 185 tkr Bedömning Piteåenergi Fjärrvärme fast del, 36% PiteåEnergi tkr 3,0% 149 tkr Bedömning Piteåenergi Totalt fjärrvämekostnad PiteåEnergi 334 tkr Vatten- och avloppsavg Pireva tkr 2,0% 60 tkr Per Jervfors (Pireva) Renhållning Pireva tkr 3,5% 78 tkr Per Jervfors (Pireva) Parkarbeten Kultur och fritids fv tkr Maskin och löner 2,0% 60 tkr Historiskt Underhåll fastigheter tkr E84 littr 124 1,7% 309 tkr Index Drift och skötsel fastigheter tkr E84 littr 124 1,7% 109 tkr Index Prisökning - snöröjning, snöbortforsling, sandning med lastbil , med förlängning 3 år Cliffton tkr Index enligt avtal 2,0% 86 tkr Enligt avtal, reglering sker juni månad. Försäkringar fastigheter, egendom Svenska kommunförsäkrings AB tkr 5,0% 149 tkr Baserat på tidigare höjningar Fastighetsskatt 365 tkr 10,0% 37 tkr Ökning mellan 10% årligen enligt ekonomikontoret Konsulttjänster 746 tkr K ,6% 19 tkr Arkitekter & utredning i lokalförsörjning. Uthyrning via Pitebo

43 Teknik- och servicenämnden/fastighets- och servicekontoret Bilaga 3 Nämnd: Teknik- och servicenämnden, fastighets- och servicekontoret Bilaga 3 Priskompensation år 2015 Avtal med indexklausul Avtalsområde Avtalstid Leverantör Ramavtalets omfattning inom driften år 2014 (tkr) Index Prognostiserad Prognostiserad Kommentarer (ange Prisut-kostnads- beräkningsgrund) veckling år 2015 (%) utveckling år 2015 (tkr) Städmaterial Förbrukningsmaterial fastigheter Nytt avtal under mars/april 2013 NKV (redskap) och Kontorsvaruhuset 950 tkr KPI % 0 tkr prognos inköp, avtal ej klart pga överklagat 0,0% 0 tkr Elmaterial, verktyg mm. Uppgift från inköp Tore P Transporter måltidsservice Bryggan tkr Enligt avtal 5,0% 178 tkr Nytt avtal med Bryggan Tillsyner måltidsservice Bygg och Miljö 352 tkr 5,0% 18 tkr Antagen höjning Servera, Menigo (ICA tkr Basera 3% juni tkr Index saknas. Livsmedel Avtal går ut Meny), PPG, Norrmejerier 6 % 2015 Totalt (tkr) tkr Prisökning tkr