1 (16) Dnr: Ann-Louise Haglund Miljöenheten Direkt telefon:

Transkript

1 1 (16) Dnr: Ann-Louise Haglund Miljöenheten Direkt telefon: Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns distrikt Länsstyrelsen i Västmanlands län VÄSTERÅS Synpunkter på remiss om förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns distrikt (Dnr: ) Resurser för länsstyrelsernas insatser Länsstyrelsen kan konstatera att åtgärderna som rör vår verksamhet är resurskrävande och inte på långa vägar kan genomföras med de resurser Länsstyrelsen Dalarna har i nuläget. Detta är speciellt uppenbart inom sakområdet vattenverksamhet där föreslagna åtgärder kräver relativt stora resursförstärkningar (flera årsarbetskrafter) för tillsyn av vattenverksamhet för att kunna genomföras. Enligt kostnadsanalysen i åtgärdsprogrammet för Bottenhavet skulle de administrativa kostandena för genomförandet av åtgärd 1b prövning, vattenkraft och dammar kosta mellan 107 och 692 miljoner kr/år. Som jämförelse kan nämnas att det totala ramanslaget till en medelstor länsstyrelse ligger på cirka 100 miljoner/år. Länsstyrelsen tycker det är bra att åtgärdsprogrammet visar på behovet av åtgärder i vatten, men innan åtgärder föreslås behövs en diskussion om resurser och ambitionsnivå utifrån andra samhällsekonomiska värden. Vi saknar en analys av hur resursfrågan ska lösas och, utifrån nuvarande resurser, en konsekvensanalys av vad olika prioriteringar (mellan åtgärder) får för effekt, dels för länsstyrelsernas verksamhet och i miljön. Att fastställa ett kraftigt underfinansierat program anser länsstyrelsen kan ifrågasättas. Åtgärder som regleras i lagstiftning Länsstyrelsen anser att de åtgärder som omfattar insatser som redan regleras i lagstiftning (exempelvis länsstyrelsernas åtgärder 1, 7, 11 och 12) bör skrivas om så att syftet och prioriteringen i åtgärden framgår tydligare. Som de är formulerade nu så framstår det som att exempelvis tillsyn och prövning är nya åtgärder för länsstyrelsen, men eftersom insatserna redan ingår i vårt beting enligt miljöbalken så kan det uppfattas som en dubbelreglering. Ett alternativ för länsstyrelsernas åtgärd 1 kan vara att istället skriva Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med: a) prövning och tillsyn av 9 kap b) prövning och tillsyn av 11 kap särskilt prioritera de verksamheter osv. Då framgår tydligare att det är en prioritering som efterfrågas i det arbete som redan utförs. För att ännu mer framhäva vikten av samarbete mellan de på länsstyrelsen som sitter på det omfattande kunskapsunderlag som vattenförvaltningen omfattar och de som arbetar med tillsyn och prövning kan detta understrykas i motiveringstexterna. Åtgärder för att minska jordbrukets påverkan Flera åtgärder som nämns i åtgärdsprogrammet innebär att man inför åtgärder som är nya för Sverige eller sådana som man har liten erfarenhet av (exempelvis föreslagna åtgärder i Länsstyrelsen Dalarna Telefon Web Plusgiro Postadress FALUN E-post dalarna@lansstyrelsen.se Bankgiro Besöksadress Åsgatan 38 Org nr

2 2 (16) Jordbruksverkets åtgärd 3). För dessa åtgärder är det att föredra om man använder styrmedlet stöd istället för föreskriften. Det kan vara besvärande om man har föreskrifter för att införa en typ av åtgärder på ett sätt som senare visar sig ha dålig kostnadseffektivitet. Med stöd kan det bli lättare att justera efterhand samtidigt som de som får stöd för aktiviteten gör det frivilligt. Vi anser att Havs- och Vattenmyndigheten och Jordbruksverket bör ha en gemensam åtgärd för att reda ut hur verksamhetsutövarna inom jordbruket ska kunna uppnå kvalitetsmålen enligt miljökvalitetsnormerna och samtidigt bedriva en lönsam verksamhet. Idag får lantbrukarna olika direktiv från olika myndigheter om hur de ska bedriva sin verksamhet för att minska miljöpåverkan, vara berättigade till stöd eller värna för öppna landskap. Detta genererar en del målkonflikter. Ett samarbete mellan ovanstående myndigheter liknande det som genomförs mellan Havs- och Vattenmyndigheten och Energimyndigheten om vattenkraftens nytta kontra miljöpåverkan skulle kunna föra arbetet framåt. Samhällsplanering Åtgärdsprogrammets konsekvensanalys belyser inte hur fysisk planering påverkas av föreslagna miljökvalitetsnormer. Konsekvensanalysen belyser inte heller de samhällsekonomiska konsekvenser som föreslagna miljökvalitetsnormer kan ge upphov till genom förändrad miljöprövning av ny verksamhet. Plan- och bygglagen (PBL) anger att vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas (2 kap. 10 ). PBL gör ingen skillnad på gränsvärdesnormer (kemisk ytvattenstatus) och normer som följer av Sveriges medlemskap i EU (ekologisk status). Den rimlighetsavvägning som gäller vid prövning enligt miljöbalken (2 kap. 2 ) gäller alltså inte vid planläggning enligt PBL. På grund av bedömningssystemets komplexitet är det mycket svårt att utifrån samrådsunderlaget bilda sig en uppfattning av hur planläggning enligt PBL påverkas av föreslagna miljökvalitetsnormer. Kommer det till exempel vara möjligt att planlägga för ytterligare bostadsbebyggelse inom avrinningsområden till sjöar, vattendrag eller kustområden som idag inte uppfyller kvalitetskraven ur ett övergödningsperspektiv? Åtgärdsprogrammet behöver kompletteras med en utredning av hur förslagen påverkar fysisk planering samt vilken samhällsekonomisk kostnad detta innebär. Även förslagens effekt vid miljöprövning av ny verksamhet behöver utredas ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ofullständigt utpekande av grundvattenförekomster Det är helt grundläggande att det finns vattenförekomster för alla betydande grundvattentäkter. I nuläget saknar till exempel 46 av Dalarnas allmänna vattentäkter vattenförekomst. Eftersom åtgärderna i åtgärdsprogrammet är formulerade så att vatten där miljökvalitetsnormerna riskerar att inte uppnås ska prioriteras finns risk att vattentäkter i vattenförekomster prioriteras framför vattentäkter utanför vattenförekomster. Eftersom en så pass stor andel av grundvattentäkterna ligger utanför vattenförekomster så blir detta en felaktig avvägning. Det är inte rimligt att behandla åtgärder annorlunda i vattenskyddsområden som ligger i en vattenförekomst jämfört med de

3 3 (16) vattenskyddsområden som saknar vattenförekomst. Det är mycket viktigt att detta rätas upp inför kommande cykler i vattenförvaltningen. På grund av detta är det mycket viktigt att det framgår i åtgärdsprogrammet, till exempel i en tabell i kapitlet Otillräckligt dricksvattenskydd, att åtgärderna som finns inlagda i VISS är långt ifrån fullständiga när det gäller vattenskyddsområden. Tabellen kan till exempel omfatta antal vattenskyddsområden utanför grundvattenförekomst som är i behov av åtgärderna inrätta, tillsyn och översyn/revidering. Klimatperspektivet I förslaget till förvaltningsplan hänvisas till att de förväntade klimatförändringarna är intimt kopplade till frågor som hanteras av vattenförvaltningen, att det framtida förändrade klimatet kan såväl motverka som förstärka åtgärdsarbetet. Länsstyrelsen anser att detta inte är tydligt i de olika åtgärdsförslag som nämns i åtgärdsprogrammet. En tydligare koppling till varför behovet av åtgärder bör ske eftersom vi redan idag ser exempel på förändrade förhållanden i temperaturer, nederbörd och extremväder. Länsstyrelsen anser att det bör belysas i åtgärdernas motiveringar, alternativt i en inledning till åtgärdsprogrammet. Klimatperspektivet bör föras in i övervakningsprogram, åtgärdsprogram och i arbetet med kartläggning och analyser av våra vatten. Åtgärdsförslaget lämnar uppdrag till ett antal myndigheter, som kommuner, länsstyrelser m.fl. Länsstyrelsen ställer sig dock frågande att en myndighet som SMHI saknas. De borde ges uppdraget att bidra med klimatunderlag, så att övervakningen av vattendragens flöden, kemi och ekologiska status även inkluderar ett framtidsperspektiv. Övriga övergripande synpunkter Vattenmyndigheten behöver se över formuleringarna som rör genomförandet av åtgärder då det anges exempelvis efter samråd med, i samråd med och i samverkan med mm. Vår erfarenhet är att om efter samråd med anges så innebär det i praktiken att allt arbete görs på en myndighet medan formuleringen i samverkan med ställer högre krav på samarbete mellan myndigheter. Åtgärder riktade mot myndigheter och kommuner nationella myndigheter Synpunkter lämnas endast för de åtgärder som länsstyrelsen anser bör revideras/förtydligas. Åtgärder som är bra och relevanta i sin nuvarande utformning tas inte upp i listan nedan. Myndigheter och kommuner, Åtgärd 1 Länsstyrelsen anser att återrapporteringen behöver ses över eftersom den inte fyller någon funktion för genomförande myndigheter. En effektiv uppföljning bör bidra till att styra verksamheten och Vattenmyndigheten har inga mandat för att styra de myndigheter som

4 4 (16) genomför åtgärder. Uppföljningen borde dessutom samordnas med annan uppföljning i större grad exempelvis miljömåluppföljningen då vattenförvaltningsarbetet är ett verktyg för att nå de vattenrelaterade miljömålen. Boverket, Åtgärd 1 Länsstyrelsen tycker att det är bra att Boverket får i uppdrag att utveckla vägledning till länsstyrelser och kommuner så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Generellt bör inte länsspecifika vägledningar enligt exempelvis Jönköping och Värmland m. fl. tas fram utan vägledning bör ske av en nationell myndighet så att det blir lika i hela landet. Det är speciellt viktigt att Boverket hanterar vägledningen för överprövningsgrunden så att det blir lika nationellt. I motiveringstexten står det att vissa länsstyrelser har arbetet med att ta fram vägledning till kommunerna kvar, vilket kan tolkas som att det arbetet bör fortgå, medan det under b) framkommer att det är Boverket som ska ta fram vägledning både till länsstyrelser och kommuner. Vi förespråkar det sistnämnda alternativet eftersom det är mest resurseffektivt. Länsstyrelsens roll gentemot kommunerna blir då vägledande utifrån en enhetlig, nationell vägledning. 1 b) Vi anser att det bör stå i översikts- och detaljplaneringen. 1 c) Det bör tilläggas i motiveringstexten att regionala vattenförsörjningsplaner även är ett viktigt planeringsunderlag enligt PBL. Generalläkaren, Åtgärd 3 Åtgärden är formulerad så att Generalläkaren behöver via tillsyn och prövning tillse att inga vandringshinder för djur och fiskar finns i sjöar och vattendrag. Vi ifrågasätter om det en rimlig åtgärd utifrån andra samhällsekonomiska värden och prioriteringar som Generalläkaren behöver ta hänsyn till. Formuleringarna i de olika åtgärderna måste vara likvärdiga mellan myndigheter som får liknade åtgärder. Generalläkaren, åtgärd 4 Vi ställer oss tveksamma till att kräva hög skyddsnivå i alla vattenförekomster som har övergödningsproblem. Det är inte en kostnadseffektiv åtgärd i ett typiskt norrlandsvatten med endast små övergödningsproblem. Det kan däremot vara viktigt i andra fall där alla åtgärder är nödvändiga för god status, men åtgärdens formulering medger ingen sådan nytta/kostnadsanalys. Havs- och Vattenmyndigheten, Åtgärd 1 Åtgärden är formulerad som om det är länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet för enskilda avlopp istället för kommunerna. Åtgärden behöver riktas mot kommunerna istället. Länsstyrelsens roll gentemot kommunerna blir då vägledande utifrån en enhetlig, nationell vägledning.

5 5 (16) Havs- och Vattenmyndigheten, Åtgärd 3 I motiveringstexten står att vattenförekomster med försurningsproblem som ligger utanför kalkningens åtgärdsområde behöver åtgärdas i särskild ordning. Det är oklart vad som avses med denna formulering. Havs- och Vattenmyndigheten, Åtgärd 6 Länsstyrelsen föreslår att denna åtgärd blir en gemensam åtgärd för HaV och SJV eftersom åtgärden är kopplad till jordbruksmark. Vi anser att bedömningsgrunderna för att peka ut åtgärdsobjekt pga. närmiljön vid vattnet bör ses över så att relevanta vatten pekas ut. För Dalarnas län pekas exempelvis fjällvatten ut där det ligger en liten by med några få hus inom närområdet dvs. långt fler vatten är de med aktivt brukad mark faller ut i analysen. Detta kan vara ett resultat av att vattenförekomsterna generellt är mindre i norra Sverige jämfört med södra, vilket gör att en liten areal bebyggd mark procentuellt får större genomslag i norra delen av landet än i södra. I motiveringstexten föreslås bl.a. att HaV tar fram en enhetlig definition och utreder förutsättningarna för att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner utmed vattendrag i anslutning till jordbruksmark som riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna och att de skall utveckla styrmedel för anläggandet av dessa. Här är det viktigt att det tas fram ett beslutsunderlag som är relevant för de olika delarna av landet. I Dalarna som har ca 2 % åkermark skiljer sig förhållandena mycket från de som gäller i t.ex. Skåne där andelen åkermark är betydligt större. För att i inledningsskedet undvika att riskera att låsa fast sig i dåligt genomtänkta och oprövade regler är det fördelaktigt om man kan göra införandet med stöd och inte med föreskrifter. Formuleringen om att få bukt på fysiska förändringar i skogs- och jordbrukslandskapet antyder att fysiska förändringar alltid är av ondo. Mycket av de höga biologiska och kulturella värden som finns i odlingslandskapet bygger på att man tidigare gjort fysiska förändringar i miljön. Förutom att åtgärda fysisk påverkan bidrar även ekologiska kantzoner med att minska läckaget av kemiska bekämpningsmedel till vatten. Jordbruksverket, Åtgärd 1 Mycket av det som föreslås i åtgärden genomförs redan idag inom Greppa Näringen. En utveckling av den nu fungerande modellen bör göras i stället för att ta in en helt ny modell. Åtgärder för att genomföra miljöanpassad dikning och dränering föreslås. När det gäller miljöanpassad dikning och dränering bör man fokusera på åtgärder som minskar växtnäringsläckaget och avgången av klimatgaser som hittills inte varit åtgärder som prioriterats. Motiveringstextens första rad är felformulerad. SJV rådgivningsverksamhet riktar sig till verksamhetsutövarna men administreras av länsstyrelsen. Jordbruksverket, Åtgärd 2

6 6 (16) Vad som anges här angående rådgivning behandlas till viss del även i åtgärd 1. Vägledningar för skötselplaner och checklistor för egenkontroll fyller säkert sin funktion. Jordbruksverket, Åtgärd 3 Kalkfilterdiken och strukturkalken är för Sverige oprövade åtgärder. I Dalarna saknas för närvarande denna typ av åtgärder. Behovet i Dalarna är dessutom tveksamt med tanke på att vi har så få lerjordar. Det skulle vara olyckligt om man för in denna typ av nya åtgärder i form av föreskrifter eftersom erfarenheten av dessa är begränsad i Sverige. Skyddszonerna som anges under d är som nämns i texten inte särskilt kostnadseffektiva. Det är därmed viktigt att dessa läggs där de ger mest nytta. Punkt f i omfattas av rådgivningen som utförs inom bl.a. Greppa näringen. Tvåstegsdiken finns det i dagsläget mycket liten erfarenhet av i Sverige, skall dessa införas i Dalarna bör det ske med stöd och inte föreskrifter. Vi instämmer i att det finns behov av stöd som åtföljs av rådgivning för att öka effektiviteten av åtgärderna. Jordbruksverket, Åtgärd 4 Länsstyrelsen anser att detta är en mycket viktig åtgärd då den är en förutsättning för en effektiv tillsyn av jordbruksföretag. Kemikalieinspektionen, Åtgärd 1 För att nå miljömålet giftfri miljö är en av åtgärderna att fasa ut farliga ämnen, och för att stärka både åtgärdsarbetet med miljökvalitetsmålen och vattenförvaltningens åtgärdsprogram kan det vara bra att även trycka på att det är viktigt att KemI tillsynsvägleder utfasningen av farliga ämnen inom olika verksamheter, och inte bara fokusera på bekämpningsmedel och biocider. Vissa av de ämnen som finns på REACHs kandidatlista är även prioriterade ämnen eller SFÄ inom vattenförvaltningen. Naturvårdsverket, Åtgärd 1 Idag finns föreskrifter för avloppsreningsverk. I regeringsuppdrag har man konstaterat att tillsyn och prövning inte är effektiva styrmedel för att följa/ uppnå MKN. Föreskrifterna kanske borde ses över med MKN-ögon i stället för att föreslå nya styrmedel exempelvis handelssystem med fosforcertifikat. Länsstyrelsen anser att det bli onödigt komplicerat att försöka kombinera två styrmedel. Naturvårdsverket, Åtgärd 4 Länsstyrelserna anser att särskilt i formuleringen särskilt prioritera de områden som bidrar till att ska strykas eftersom det finns andra prioriteringsgrunder inom arbetet med förorenade områden som också behöver tas hänsyn till.

7 7 (16) Naturvårdsverket, Åtgärd 6 Länsstyrelsen föreslår at vägledningen även omfattar kommunerna. Naturvårdsverket, Åtgärd 11 Länsstyrelserna anser att denna åtgärd är genomförd i Jordbruksverkets föreskrifter. I behörighetsutbildningen för spridning av bekämpningsmedel informeras om de genomarbetade föreskrifter om både markanpassade och vindanpassade skyddsavstånd och regler för hantering som redan nu finns. Dessa har uppdaterats under åren och kommer även fortsättningsvis att uppdateras och då kan säkerligen de föreslagna synpunkterna ingå i detta arbete. Om syftet med åtgärden är att det behövs en översyn av föreskriften så behöver den formuleras om och i så fall är det märkligt att inte åtgärden ligger på Jordbruksverket, eller som en gemensam åtgärd. Riksantikvarieämbetet och Havs- och Vattenmyndigheten, åtgärd 1 Förslaget om att Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyndigheten ska utveckla riktlinjer och vägledning för inventering och bedömning av vattenanknutna kulturmiljöer är mycket bra och även rimlig utifrån behov och myndigheternas möjligheter. Länsstyrelsen anser att det är oklart vad den föreslagna nationella referensdatabasen ska ha för funktion. Är det urvalskriterierna som efterfrågas, som unikt, karaktäristiskt, skyddsvärt, etc? Beskrivningar, GIS-skikt och lagstadgad status redovisas redan i FMIS, d.v.s. om lämningen är registrerad. Att den konflikt som många gånger uppstår mellan de olika lagstiftningarna vid vattenvårdsåtgärder utreds och klarläggs är nödvändigt för länsstyrelsens möjlighet att på ett framgångsrikt sätt och på bred front kunna arbeta med dessa frågor. Idag missgynnas kulturmiljöer pga hur vattenvårdsarvbetet är organiserat och bedrivs, i kombination med för kulturmiljön bristande kunskapsunderlag. Inte minst konkretiseras detta i flottningslämningarna, som utpekas som ett hinder av vattenmyndigheterna samtidigt som de i kulturmiljöarbetet är viktiga kulturmiljöer i ett skogslän som Dalarna. Flottningslämningarna klassificeras inte generellt som fornlämningar enligt kulturmiljölagen och de är heller inte systematiskt inventerade. Åtgärder riktade mot myndigheter och kommuner länsstyrelserna Länsstyrelserna, Åtgärd 1 Åtgärden kan ses som en dubbelreglering eftersom detta styrs av miljöbalken (se övergripande synpunkt). Av åtgärden framgår att länsstyrelsen måste utöka, förbättra, fastställa etc. Denna prioritering ska ställas mot övriga uppgifter och det är viktigt att man utreder vad detta betyder för länsstyrelsen avseende resurser.

8 8 (16) Vi anser att det är ett mycket bra förslag att tillsyn och prövning av avloppsreningsverk även ska omfatta tillhörande ledningsnät. Det är mycket viktigt att detta genomförs. Länsstyrelserna, Åtgärd 3 Det är i princip inte orimligt att länsstyrelserna ska bedriva tillsyn på minst 20 procent av anläggningarna per år. För Dalarnas län innebär det att ca 150 anläggningar per år ska tillsynas. Mot bakgrund av syftet med åtgärden att genom rättsliga krav få verksamhetsutövarna att genomföra fysiska åtgärder kommer åtgärden att vara mycket resurskrävande (se övergripande synpunkt). Som konstareras i motiveringen till åtgärden är länsstyrelsernas samlade resurser för egeninitierad tillsyn mycket begränsad. Länsstyrelsen bedömer att åtgärden inte kan genomföras utan betydande resurstillskott. Länsstyrelserna, Åtgärd 4 och 5 Tillsynsvägledning är bra men det är viktigt att den samordnas med den tillsynsvägledning som anges i Jordbruksverkets åtgärd 5 och kommunernas åtgärd 2. Jordbruksverket har tidigare bedrivit ett tillsynsvägledningsprojekt inom området där man utbildat personal från länsstyrelser och kommuner. Det är viktigt att man får en väl fungerande samordning mellan aktörerna inom tillsynsområdet. Detta kan med fördel skrivas in i motiveringstexterna till åtgärderna. Länsstyrelsens rådgivningsaktiviteter sker främst inom Greppa Näringen. Denna rådgivning ska i dagsläget prioriteras inom nitratkänsliga områden och i områden utpekade av miljöenheten. Tillsyn av jordbruksföretag upplevs i dagsläget som svårt och komplicerat och begränsas ofta till att omfatta det som kan kontrolleras mot föreskrifter. För att få en fungerande tillsyn och rådgivning är det viktigt att tillsynsmyndigheterna har ett gediget kunskaps- och vägledningsmaterial, alternativt föreskrifter, att luta sig mot. Genomförandet av dessa åtgärder är därför mycket beroende av Jordbruksverkets åtgärd 4. Länsstyrelserna, Åtgärd 7 Även denna åtgärd är dubbelreglerande enligt övergripande synpunkter. Den ingår dessutom delvis i åtgärd 1 eftersom egenkontrollen ingår i tillsynen. Länsstyrelserna, Åtgärd 8 Länsstyrelsen anser att arbetet med en tvärsektoriell åtgärdsplan enligt förra ÅP åtgärd 30 inte varit effektivt. Det finns en risk för att resurser går åt till administrativt arbete att uppdatera omfattande åtgärdsplaner och inte till insatser som ger effekt i miljön. Det anser vi är bortkastad tid. Det finns effektivare sätt att få till ett tvärsektoriellt samarbete på länsstyrelserna och då är det synd att binda upp insatser till just en åtgärdsplan. Vi anser att det är mer funktionellt att åtgärdsprogrammets insatser ska in i länsstyrelsens ordinarie arbetsplan/verksamhetsplan och att vi arbetar med arbetsformer som möjliggör

9 9 (16) tvärsektoriell samverkan. Punkterna a) till d) ingår till stor del i andra åtgärder. Vi anser att denna åtgärd ska tas bort ur åtgärdsprogrammet. Länsstyrelserna, Åtgärd 9 Länsstyrelsen tycker att åtgärden är bra och relevant men ställer sig frågande till första stycket i motiveringstexten. Vart står det att länsstyrelsen har ansvaret för att ta fram avrinningsområdesspecifika åtgärdsprogram? Formuleringen Genom rätt prioriteringar kan miljöförbättrande åtgärder utföras i den takt som krävs enligt ramdirektivet för vatten är inte rimlig och bör strykas. Länsstyrelserna, Åtgärd 10 Vatten som påverkas av förorenade områden har vi redan idag som en prioriteringsgrund när vi årligen tar fram vår lista över vilka förorenade områden som är prioriterade att arbeta med och söka bidrag för under kommande år. Det finns dock många andra aspekter att ta hänsyn till. Den starkaste prioriteringsgrunden är oftast om det bor människor inom eller i direkt anslutning till ett förorenat område. Antalet ärenden på prioriteringslistan är en mycket liten del av totala antalet förorenade områden. På listan förs både objekt där länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och sådana där kommunen har tillsynsansvaret. Det är även kommunerna som är tillsynsmyndighet för den stora andelen förorenade områden. Där har länsstyrelsen ingen möjlighet att styra över hur de prioriterar sina objekt. Länsstyrelserna, Åtgärd 11 Även i denna åtgärd bör det framgå att det viktiga är att länsstyrelsen ska använda sina befintliga verktyg och göra prioriteringar utifrån vattenförvaltningens kunskapsunderlag (se övergripande synpunkt). 11 a) Det bör stå detalj- och översiktsplanen inte bara översiktsplanen. 11 d) Då det gäller länsstyrelsernas roll i detaljplanprocessen nämns endast att vi ska granska att rätt planeringsunderlag inhämtats från Vatteninformationssystem Sverige. För att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas vid detaljplanering är det dock nödvändigt att länsstyrelsen granskar planen utifrån hur den påverkar möjligheterna att följa miljökvalitetsnormer för vatten. Detta framgår i PBL men behöver även lyftas i åtgärdsprogrammet. Länsstyrelserna, Åtgärd 12 Även i denna åtgärd bör det framgå att det viktiga är att länsstyrelsen ska använda sina befintliga verktyg och göra prioriteringar utifrån vattenförvaltningens kunskapsunderlag (se övergripande synpunkt).

10 10 (16) Vatten och avloppsplaner kan med fördel vara del i översiktsplanen eller ett tillägg till översiktsplanen som är reglerat i PBL för att lyfta in betydelsen inom den fysiska planeringen. Länsstyrelserna, Åtgärd 13 De mer översiktliga inventeringar som omfattar hela vattendrag behövs för att dels registrera kulturmiljöerna (FMIS), dels bedöma vilka miljöer som har ett högre skyddsvärde i förhållande till andra. Ett större inventeringsarbete av kulturmiljöer utefter Dalarnas vattendrag kräver omfattande insatser och de resurserna förfogar inte länsstyrelsen över. Den underfinansiering som påtalas i förslaget följs inte av några förslag på annan finansiering. De kulturmiljövårdsmedel som länsstyrelsen förfogar över kan bara användas för en mindre del av detta arbete. Därmed är inte vattenmyndigheternas förslag om stora nya kunskapsunderlag realistiska. Oavsett hur och när kunskapsunderlag tas fram är det väsentligt att det finns en rutin för hur inventeringar och avvägningar mellan miljö- och kulturmiljöintressen ska gå till på länsstyrelsen. Genomförandet av inventeringar kan sedan ske efter behov eller enligt en överenskommer prioriteringslista. För att detta ska fungera kräver det att samarbetet inleds i ett tidigt skede, vid utpekande av angelägna vattendrag, framtagande av kunskapsunderlag, bedömning av vattenvårdsåtgärder samt uppföljning av desamma. Om de inventeringar som utförs och finansieras av de verksamhetsutövare som planerar vattenvårdsåtgärder ska vara användbara för kulturmiljöarbetet måste inventeringarna också få en kulturhistorisk inriktning med därför kompetent personal. Om det inte sker kan dessa inventeringar endast med svårighet användas som underlag för bedömningar av konsekvenser för kulturmiljöer. Länsstyrelserna, Åtgärd 14 Länsstyrelsen är tveksam till att det behöver tas fram just en åtgärdsplan för att nå syftet med åtgärden. Det är en onödig begränsning i genomförandet av åtgärden. Insatser bör planeras in direkt i länsstyrelsernas AP/VP. Punkterna a) till e) är bra. Länsstyrelserna, Åtgärd 15 Länsstyrelsen anser inte att denna åtgärd ska läggas på länsstyrelserna. Det blir mer resurseffektivt om denna åtgärd genomförs av en nationell myndighet som exempelvis HaV. Då blir dessutom genomförandet mer likartat i hela landet. Vi anser också att arbetet med invasiva arter ska koordineras på nationell nivå. Åtgärder för att ta bort/reducera dessa arter är ofta mycket kostsamma och kan inte hanteras på regional nivå. Vår arbetsgång då en invasiv art hittas i våra vatten är att informera berörd myndighet om situationen och för att få rådgivning.

11 11 (16) Åtgärder riktade mot myndigheter och kommuner kommunerna Kommunerna, Åtgärd 1 Inga synpunkter utöver det som framgår ovan avseende dubbelreglering. Kommunerna, Åtgärd 2 Genomförandet av denna åtgärd är därför mycket beroende av Jordbruksverkets åtgärd 4. Det finns ingen motivering till åtgärd 2b (minska spridning av växtskyddsmedel). Det kanske kunde vara bra med en förklarande text om tillsyn av sprutjournaler, hantering av sprutor mm. Kommunerna, Åtgärd 3 Vi ställer oss tveksamma till att kräva hög skyddsnivå i alla vattenförekomster som har övergödningsproblem. Det är inte en kostnadseffektiv åtgärd i ett typiskt norrlandsvatten med endast små övergödningsproblem. Det kan däremot vara viktigt i andra fall där alla åtgärder är nödvändiga för god status, men åtgärdens formulering medger ingen sådan nytta/kostnadsanalys. Det finns flera SFÄ, som påverkar den ekologiska statusen, som skulle kunna släppas ut från enskilda avlopp och riskera att miljökvalitetsnormen inte uppfylls. Exempelvis kan diklofenak, 17-α-etinylöstradiol, 17-β-östradiol, bisfenol A, nonylfenoletoxilater och triklosan kopplas till hushållen och därför borde även SFÄ nämnas i denna åtgärd, om åtgärden ska ställa krav på hög skyddsnivå. Kommunerna, Åtgärd 4 Åtgärden riktar sig till mindre reningsverk (<2000 pe), men kommunerna har tillsyn även på de reningsverk som är större (>2000 pe). Det bör alltså inte stå mindre reningsverk i åtgärden utan endast reningsverk. Vi kan även konstatera att åtgärden blir mycket omfattande då den även inkluderar utsläppsminskning av miljögifter. Vi har idag inte tillräcklig kunskap om metoder för att rena vattnet från miljögifter för att kunna ställa dessa krav på verksamhetsutövarna. Eftersom åtgärden inte bara handlar om övergödning vore det lämpligt med motiveringstext om spridningen av miljögifter via avloppsreningsverken, exempelvis PBDE, läkemedel, mm. Kommunerna, Åtgärd 8

12 12 (16) Vatten och avloppsplaner kan med fördel vara del i översiktsplanen eller ett tillägg till översiktsplanen som är reglerat i PBL för att lyfta in betydelsen inom den fysiska planeringen. Kommunerna, Åtgärd 9 Länets kommuner har endast undantagsvis någon större kompetens i kulturmiljöfrågor. Det betyder att de kommunala inventeringar och åtgärder för vattenvård som förslås inte kommer att inriktas mot kulturmiljöer och värdering av desamma, likt de som verksamhetsutövarna idag gör. Om inte specifika riktlinjer anger att kulturmiljöerna på ett sakkunnigt sätt ska inbegripas i detta arbete, kommer länsstyrelserna kunskapsunderlag vara det enda användbara. Detaljerade synpunkter Övergödning ÅP Sid 77: det är mer relevant att visa antropogen påverkan eller både total och antropogen. Att bara visa total kopplar inte till de åtgärder som föreslagits. Vi föreslår inga möjliga åtgärder för skogsbruket men många för jordbruket och det enligt pajdiagrammet så framgår att läckaget från skogen är störst, vilket kan uppfattas som konstigt av den oinvigde. ÅP Sid 79: avsnittet om enskilda avlopp behöver uppdateras efter kvalitetssäkringen ÅP Sid 79: utsläpp från jordbruk möjligen kan tilläggas att det genomförts en del åtgärder av verksamhetsutövare och andra intressenter som myndigheterna inte vet om eftersom det inte sker någon registrering av dessa till befintliga åtgärdsdatabaser Miljögifter För miljöproblemet miljögifter borde den finnas en funktion i VISS att exkludera kvicksilver på visningskartan över miljöproblemet. Att visa en karta på Sveriges alla vattenförekomster där miljöproblemet miljögifter är rött över hela landet ger ingen klarhet i miljöproblemets karaktär vid olika samråd med myndigheter, kommuner eller allmänheten. Eventuella lokala problem med andra miljögifter överskuggas av det globala problemet med kvicksilver. Miljögifter borde inte vara uppdelade på två olika statusbedömningar, utan borde endast bedömas inom kemisk status. Även om gränsvärdena respektive klassgränserna är bestämda utifrån olika perspektiv, att skydda den känsligaste organismen eller att undvika negativa effekter på ekologin, borde de kunna samordnas. Den nuvarande uppdelningen försvårar kommunikationen av miljöproblemet miljögifter externt när det finns inom både den ekologiska och kemiska statusen. För samtliga distrikt bör diagrammen som beskriver antalet ytvattenförekomster som inte uppnår god kemisk status eller god ekologisk status p.g.a. SFÄ ange hur stor del av

13 13 (16) vattenförekomsterna inom distriktet som är provtagna. Som diagrammen nu presenteras i löpande text och i figurtext ser det ut som om alla vattenförekomster är analyserade på dessa parametrar, men så är ju inte fallet diagrammen visar hur föroreningssituationen ser ut i de vattenförekomster som har provtagits och analyserats. Eftersom det nationellt sett finns mycket lite miljögiftsdata behöver detta poängteras. De föreslagna fysiska åtgärderna för miljöproblemet miljögifter är i de flesta fall föreslagna utan tillräcklig bakgrundsdata. I de flesta fall där en utsläppsreducerande eller efterbehandlingsåtgärd föreslås behöver mer provtagning utföras för att kunna verifiera halter och även göra källfördelningsanalyser för att rätt åtgärds sätts in på rätt påverkanskälla. Vi har inte tillräckligt med kunskap för att kunna föreslå åtgärder för de flesta vattenförekomsters påverkanskällor än. För Minskning av miljögifter i utsläpp vore det bra att ha med åtgärden Utfasning av farliga ämnen. Oavsett om vi har mycket data från en recipient (på relevanta parametrar) kan åtgärden utfasning av farliga ämnen föreslås utan vidare provtagningar/analyser. REACHs kandidatlista är en förteckning på ämnen där krav ställs på information, anmälan och tillstånd hos de som tillverkar, importerar eller säljer varor innehållande dessa ämnen. ChemSec (Internationella kemikaliesekretariatet) har tagit fram en förteckning av ämnen (SINlist) som har samma egenskaper (CMR, PBT eller hormonstörande) som ämnena på kandidatlistan. Syftet med SINlist är att hjälpa verksamhetsutövare att vara proaktiva och fasa ut ämnen som är farliga men som ännu inte tagits upp på kandidatlistan, och även att undvika att verksamheter byter ut ett farligt ämne till ett annat farligt ämne. Detta skulle vara bra att ha med som en utsläppsreducerande åtgärd. Åtgärderna som föreslås för spridningsminskning av prioriterade ämnen och SFÄ genom utsläppsreduktion från avloppsreningsverk är flera reningssteg, som ska ta bort 90 % av läkemedelsrester och de flesta prioriterade ämne och SFÄ. Vilka krav kommer det ställas på de prioriterade ämnen och SFÄ som inte renas med de kompletterande reningsstegen, om de utgör ett hot för att MKN i recipienten inte uppfylls? Schablonkostnaderna för åtgärder för miljögifter är problematiska. Att ta fram kostnader som oavsett föroreningsbild och vattenförekomstens hydrologiska förutsättningar och påverkansbild och ange samma summa för sanering är orealistiskt. Exempelvis anges samma summa ( kr/år) för efterbehandling av miljögifter för samtliga vattenförekomster. Vi förstår att schablonkostnaderna för alla vattenförekomster, och miljöproblem, ska användas för att göra en ekonomisk analys av hela åtgärdsprogrammet, men det blir orealistiskt på detaljnivå och påverkar trovärdigheten av underlaget negativt. Det skulle vara bättre att sammanställa en tabell med exempel på olika typer av föroreningar och förutsättning så som föroreningsbild och risk för spridning från

14 14 (16) den förorenande marken till närliggande vatten eller från förorenade sediment till nedströms förekommande vatten. Fysisk påverkan Länsstyrelsen anser att bedömningsgrunderna för hur konnektivitet, morfologi och hydrologi påverkar den ekologiska statusen behöver ses över. Nationellt har ett stort arbete lagts ner på att göra en påverkansanalys av dessa kvalitetsfaktorer. Vi bedömer att nivån för då påverkan blir betydande för ett vattens status är för låg dvs. för många åtgärdsobjekt pekas ut. Vi är medvetna om svårigheterna att koppla effekter på biologin till fysisk påverkan men att fälla istället för fria anser vi inte är rätt väg att gå. Det blir stora problem i genomförandet om det inte finns någon form av prioritering bland åtgärdsobjekten. Vid förra cykeln fanns möjligheter att arbeta med begreppet risk vilket vi tyckte var funktionellt med tanke på de stora osäkerheter som finns inom miljöproblemet fysisk påverkan. Grundvatten Det måste bli möjligt att lägga åtgärderna vattenskyddsområden tillsyn och vattenskyddsområden översyn/revidering på samtliga vattenskyddsområden, inte bara dem som tillhör en vattenförekomst. Tills det finns vattenförekomster för samtliga större grundvattentäkter så kanske det går att lösa genom att möjliggöra att åtgärderna kopplas till skyddade områden i form av vattenskyddsområden. För grundvatten är det minst lika viktigt att skydda grundvattenförekomster med god vattenkvalitet som de som riskerar att inte uppnå god status. Särskilt med tanke på framtida vattenförsörjning. Detaljerade synpunkter på bilaga 1: Kolbäcksåns åtgärdsområde I sammanställningen av miljöproblemen i Kolbäcksån för miljöproblemet miljögifter (s. 5) anges bara en vattenförekomst (Lindessjön) för en kommun (Hallstahammar) när det är flera kommuner som anges där dagvattenhanteringen behöver ses över. Antingen behöver exempel på vattenförekomster för samtliga kommuner anges, eller så ska Lindessjön tas bort. I beskrivningen av åtgärdsområdet (s. 7, tredje stycket) står det att Sannolikt har sediment i många av sjöarna förhöjda metallhalter det är ju ett faktum som baseras på provtagningar så det är inte bara sannolikt, utan det är så. Sid. 10: I texten anges att sex vattendrag är utpekade som KMV. Det vore bra om dessa syns i en karta alternativt listas i texten. I beskrivningen av den kemiska statusen i avrinningsområdet (s. 12) står det att hexaklorcyklobensen har uppmätts i förhöjda halter, men det ska vara hexaklorbensen. Detta gäller även i tillståndsbeskrivningen av miljögifter på s. 32. I sista stycket för detta avsnitt på s. 33 står det att efterbehandling av miljögifter

15 15 (16) är motiverat i de vattenförekomster där bl.a. fluoranten påverkar vattenförekomsten. För flera av de sjöar som ligger i de norra delarna av avrinningsområdet är det fler än bara fluoranten som överskrider gränsvärden, därför vore det bättre om PAHer anges än bara en enda av de PAHer som förekommer i sedimenten i förhöjda halter. Sid 12: Visar figur 4 en rättvisande bild av miljögifter i Kolbäcksån? Beror den goda statusen söder om länsgränsen på att inga provtagningar gjorts? I så fall vore det bra om det nämnas i texten att det sannolikt finns problem med miljögifter även i Västmanlands län alternativt ange vattnen som ej klassade. Sid. 14: Under badvattendirektivet anges att vattenkvaliten bedömts som god för de utpekade EU-baden. Det kanske bör förtydligas att kommunernas provtagning endast omfattar bakterier och inte exempelvis miljögifter. Sid 16: Stavfel på Gonäsnån. Sjön som avses i texten är Glaningen som omfattas av en av rinnsträckorna och är för liten för att vara en egen vattenförekomst. Sid 22: I texten anges att det at tre N2000 områden som berör vattenförekomster. På sid 14 anges att det är fyra. Behöver korrigeras så texten stämmer överens. Sid 23: Det står Larsbobäcken men den heter Larsboån. Denna kommer förövrigt att tas bort som åtgärdsobjekt eftersom nya mätningar visar att den inte har några övergödningsproblem. Sid 28: I texten anges att två LOVA-projekt genomförts i Kolbäcksåns ARO. Det är dock fler då ett antal även genomförts i Smedjebackens kommun. Tabell 2, sid 29: åtgärden för Gonäsån är inte med i tabellen. Sid 39: i texten anges att rensningar inte är med i bedömningen för morfologi och att det därför inte finns några åtgärder, men det är de för Dalarnas län, och det finns åtgärder, som för övrigt är listade senare i dokumentet. Texten behöver alltså korrigeras så det blir konsekvent. Denna synpunkt gäller även för Hedströmmens åtgärdsområde. Sid 40, figur 11: Vi undrar om denna figur är korrekt då figuren på sid 42 visar på måttlig konnektivitetsstatus där figur 11 anger inget miljöproblem. I tabell 10 med sammanställningen av de föreslagna fysiska åtgärderna, och vem som är ansvarig, anges Länsstyrelsen Dalarna. Länsstyrelsen Dalarna bör även stå med som ansvarig i punktlistan för miljögiftsåtgärder på s. 5. Tabell 10: Vi ställer oss frågande att Länsstyrelsen Dalarna, Ludvika och Smedjebackens kommun anges som ansvariga för åtgärder (främst övergödningsåtgärder) som inte pekats ut som åtgärdsförslag inom länet.

16 16 (16) I handläggningen av detta ärende har funktionssamordnare Ann-Louise Haglund varit föredragande och länsråd Inger Eriksson beslutande. I övrigt har även Fredrik Sandberg, Martin Henriksson, Edward Wirgén, Frida Ryhag, Gustav Wallheden, Per-Erik Sandberg, Stefan Tansbo, Johan Hjerpe, Anders Adolfsson, Maria Winge-Tonning, Daniel Larson, Anna Wemming och Stöt Ulrika Andersson medverkat. Inger Eriksson Ann-Louise Haglund