RAPPORT. Dagvattenutredning ÅS E2_Kv Sävlången_Kv4 UPPDRAGSNUMMER EXPLOATERINGSKONTORET SWECO ENVIRONMENT

Transkript

1 RAPPORT EXPLOATERINGSKONTORET Dagvattenutredning ÅS E2_Kv Sävlången_Kv4 UPPDRAGSNUMMER GRANSKNINGSHANDLING SWECO ENVIRONMENT UPPDRAGSLEDARE: GUDRUN ALDHEIMER HANDLÄGGARE: MADELENE AGNARSSON KVALITETSGRANSKARE: JONAS SJÖSTRÖM

2 Sammanfattning I Årstasstråket etapp 2, Sävlången, ska området förtätas med nya bostäder. Norra delen av området består idag av gräsytor, naturmark, en gång- och cykelbana samt en förskola med förskolegård. Södra delen av området består idag av två punkthus, ett flertal parkeringar samt en lokalgata. Dagvattenutredningar har utförts för de nya kvarteren både norr och söder om tvärbanan. Denna utredningar tar ett helhetsgrepp över hela området. Resultatet av beräkningarna visar att exploateringen av området leder till ökade flöden. På JM:s fastighet avvattnas dagvattnet till stenkistor/perkolationsmagasin/rörmagasin för fördröjning och eventuell perkolering av dagvatten. Stockholmshems fastighet avvattnas till växtbäddar med skelettjord för rening och fördröjning av dagvatten. Lokalgatan anläggs med tvärfall så att dagvattnet leds till växtbäddar med skelettjord för rening och fördröjning av dagvattnet. Växtbbäddarna utformas med dränering i botten som avleder överflödigt vatten till dagvattenledning i gata. Rampen ner mot gångporten utformas förslagsvis utan kantsten (men med räcken) för att dagvattnet ska kunna infiltrera i grönytorna mellan gångbanan, detta avlastar gångporten. Gångporten förses med en anvisning eller en ränndal längs med sidan som leder vattnet till en dagvattenbrunn med sandfång och dagvattenledning på södra sidan om tvärbanan. Vid extremregn är de viktigt att höjdsättning av området sker så att bebyggelse och viktig infrastruktur inte skadas. Med planerad höjdsättning bildas ett instängt område norr om JM:s första och andra hus. Detta område är idag en avrinningsväg vid extremregn, vattnet samlas sedan i anslutning till tvärbanans bank. Den planerade höjdsättningen bryter av denna avrinningsväg och risk finns att befintlig bebyggelse tar skada vid extremregn. För att förhinda detta föreslås att ett lågstråk anläggs från det instängda området ned till lokalgatan. Lokalgatan förses med förhöjd kantsten för att förhindra att vatten strömmar ned på tvärbanan. En höjning av Bråviksvägens kantsten skulle också betyda att ett reducerat flöde tar sig nedåt i terrängen mot lokalgatan. Sweco Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Madelene Agnarsson Utredare Dagvatten, sjöar och vattendrag Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) madelene.agnarsson@sweco.se

3 Sweco Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon Fax Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Madelene Agnarsson Utredare Dagvatten, sjöar och vattendrag Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0)

4 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte 1 2 Underlag 1 3 Riktlinjer och krav 1 4 Områdesbeskrivning och förutsättningar Nuläge Avrinningsområden före exploatering ARO ARO ARO ARO ARO ARO ARO ARO Recipient och miljökvalitetsnormer Geologiska och hydrogeologiska förhållanden 8 5 Efter exploatering ARO ARO ARO ARO ARO ARO ARO ARO Metod Flödes- och föroreningsberäkningar Indata 11 7 Resultat Beräknade flöden och nödvändiga fördröjningsvolymer Klimatanpassning Föroreningsberäkningar 15 RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx

5 7.3.1 Reningseffekt av damm på Årstafältet 16 8 Utformning av dagvattenhantering Sävlången - Norra delen om tvärbanan Dagvattenutredning Sävlången norra, JM Sweco Sävlången Södra delen om tvärbanan Dagvattenutredning Sävlången södra, Stockholmshem Sweco 20 9 Slutsats 21 Bilaga 1 Markanvändning 22 Bilaga 2 Föroreningshalter 23 Bilaga 3 Föroreningsbelastning 25 Bilaga 4 Dagvattenutredning Sävlången norra, JM 27 Bilaga 5 Dagvattenutredning Sävlången södra, Stockholmshem 39 RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx

6 RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx

7 1 Bakgrund och syfte Årstaståket etapp 2 kv. Sävlången är en del i ett stort bostadsprojekt i Årsta i södra Stockholm. I och med förtätningen av området med nya bostäder har Sweco fått i uppdrag att ta ett översiktligt grepp och utföra flödes- och föroreningsberäkningar över fastigheter samt allmän platsmark. En sammanfattning över områdets dagvattenhantering på kvartersmark och allmän platsmark har också utförts. 2 Underlag De underlag som använts är: Grundkarta (dwg) Illustrationsskiss, Grundvattenförhållanden inom Årsta, , Sweco Länsstyrelsen Stockholms synpunkter på detaljplan för Sävlången 2 m.fl. i Stadsdelen Årsta i Stockholm stad, Dagvattenutredning Årstastråket, rev , WSP Dagvattenutredning Årstastråket DP 2, Sävlången Norra, , Novamark Skyfallsmodellering för Stockholm stad simulering av ett 100-årsregn i ett framtida klimat (år 2100), Stockholm Vatten AB, Joakim Pramsten, Riktlinjer och krav Stockholm stad redovisar i sin dagvattenstrategi 1 krav och riktlinjer för en hållbar dagvattenhantering som gäller vid all om- och nybyggnation, samt åtgärder i befintlig miljö. Huvuddragen från dagvattenstrategin är följande: 1. Förbättra vattenkvaliteten i stadens vatten. Detta ska uppnås genom att åtgärder ska vidtas så nära källan som möjligt. Vid behov ska dagvatten renas i anläggningar som samlar vatten från flera källor. Ytor med höga koncentrationer av föroreningar kan kräva särskilda åtgärder som t.ex. trafikleder med ÅDT > eller större parkeringsanläggningar. 2. Erhålla en robust och klimatanpassad dagvattenhantering. En robust och klimatanpassad dagvattenhantering ska nås genom att maximera andelen genomsläppliga ytor samt omhänderta och fördröja dagvatten lokalt innan det går vidare till samlad avledning. Vid nybyggnation ska sekundära avrinningsvägar identifieras. 3. Dagvatten ska användas som en resurs och värdeskapande för staden 1 Dagvattenstrategi - Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering, RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx 1(28)

8 2(28) Detta ska uppnås genom att enkla och kostnadseffektiva lösningar ska tillämpas. Dagvattnet ska även användas till bevattning av gatuträd och planteringar. Utöver detta ska dagvatten användas för att skapa attraktiva inslag i stadsmiljön. 4. Miljömässigt och kostnadseffektivt vid genomförande. En miljömässig och kostnadseffektiv dagvattenhantering ska uppnås genom att ansvarsfördelningen i varje process ska vara tydlig. Lösningar ska även fylla sin funktion och vara effektiva ur ett drift- och underhållsperspektiv. Dagvattenfrågan behöver även beaktas med hänsyn till avrinningsområden. Föreliggande utredning är baserad på dessa principer. 4 Områdesbeskrivning och förutsättningar Inom kv. Sävlången ska nya bostäder anläggas som är en del i förtätningen av Årstastråket, en översiktlig bild ses i Figur 1. En blå ring markerar områdets ungefärliga läge. Planområdet angränsar till Ormlången, förskolan Leken och Bråviksvägen i norr. I söder angränsar området till Sävlången, Idlången och Sandfjärdsgatan. I öst angränsar planområdet till Arlaparken och i väst mot tvärbanans station Valla torg. Genom området korsar tvärbanan. Dagvattenutredningar har utförts för byggherrarna JM:s fastigheter i norr samt för Stockholmshems fastigheter i söder av planområdet. Ytan för dessa kvarters läge kan ses i Figur 2. Dagvattenutredningarna kan ses i Bilaga 4 Dagvattenutredning Sävlången norr och Bilaga 5 Dagvattenutredning Sävlången södr. Denna utredning tar ett helhetsgrepp över hela området för ökad tydlighet vad gäller flöden och föroreningar enligt länsstyrelsen i Stockholms rekommendationer. Figur 1 Översiktlig bild över södra Stockholm, en blå cirkel markerar planområdets läge. RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx

9 4.1 Nuläge Figur 2 Planområdet med markeringar för utförda dagvattenutredningar i norr respektive I söder. Planområdet Sävlången har en area på ca 3900 m 2 och består till största delen av naturmark. Inom planområdet finns även en förskola, flerbostadshus med tillhörande angöring och parkeringar samt en del av Bråviksvägen. se Figur 2. Avrinningsområden redovisas i Fel! Hittar inte referenskälla.. Ett platsbesök genomfördes i planområdet Den vänstra bilden i Figur 3 är den befintliga gångporten under tvärbanan som knyter samman den norra delen och den södra delen av planområdet. Den högra bilden i Figur 3 visar områdets nordvästra del med gångbanan och den kuperade skogsmarken vid förskolan. Figur 4 visar de befintliga husen i kv. Ormlånen samt höjdskillnaden mellan Bråviksvägen och nedåt söderut. Parkeringar som till stor del sluttar mot befintliga hus visas i Figur 5. RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx 3(28)

10 Figur 3 Till vänster är gångbanan ner till gångporten under tvärbanan. Till höger visas på den kuperade skogsmarken vid förskolan. 4(28) Figur 4 Norra delen av område I anslutning till Bråviksvägen och befintliga hus. Marken sluttar ned mot tvärbanan. RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx

11 Figur 5 Parkeringar och befintliga hus i södra delen av planområdet. RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx 5(28)

12 4.2 Avrinningsområden före exploatering ARO 8 ARO 1 ARO 4 ARO 3 ARO 5 ARO 2 ARO 7 ARO 6 6(28) Figur 6 Avrinningsområden och markanvändning före exploatering. Planområdet är uppdelat i 8 avrinningsområden som avvattnas diffust i naturmarken eller till olika ledningar. Avrinningsområden kan ses i Figur 6 och är beskrivna i de följande avsnitten nedan ARO 1 En förskola med förskolegård dominerar avrinningsområde 1. Takvattnet och dräneringen ansluter till kombinerad ledning I Bråviksvägen. Denna ledning leds sedan söderut genom kv. Ormlången och under tvärbanan genom en kulvert och fortsätter söderut mot dammen på Årstafältet. Delar av förskolegården avvattnas diffust i sydöstlig riktning mot tvärbanans banvall. En mindre del av naturmarken och cykelbanan i väst avvattnas dock i sydvästlig riktning ARO 2 Avrinningsområde 2 består av naturmark och en gång- och cykelbana. Området avvattnas söderut och belastar troligen banvallens dräneringssystem. RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx

13 4.2.3 ARO 3 Naturmark samt en gång- och cykelbana består avrinningsområde 3 av. Avrinningsområdet avvattnas via avrinningsområde 2 söderut i riktning mot banvallen. Husens tak ingår inte i avrinningsområdet ARO 4 Avrinningsområde 4 består av tvärbanan med dess bank. Banken avvattnas via en dräneringsledning i banken som ansluter till dagvattenledning som går söderut till Sandfjärdsgatan och vidare till dammen på Årstafältet ARO 5 Flerfamiljshus, parkering, gårdsmark och grönytor ingår i avrinningsområde 5. I norr längs tvärbanans bank finns områdets högpunkter, därifrån sluttar området söderut mot Sandfjärdsgatan. Flerfamiljshuset med gårdsmark avvattnas till ledning som ansluts till en 500 mm ledning Sandfjärdsgatan, ledningen leder sedan vattnet till dammen på Årstafältet ARO 6 Avrinningsområde 6 består av ett fåtal flerfamiljshus, en lokalgata, parkeringar samt angöring och gårdsmark. Området sluttar liksom avrinningsområde 5 söderut mot Sandfjärdsgatan. Takytorna på husen ansluts till en ledning väster om avrinningsområdet som ansluter till en 900 mm kombinerad ledning i Sandfjärdsgatan. Till ledningen kan spillvatten bräddas. Vattnet leds till dammen på Årstafältet ARO 7 Avrinningsområde 7 består av naturmark som sluttar mot en parkering. Avrinningsområdet avvattnas diffust mot parkeringen ARO 8 Naturmark och delar av en förskolegård ingår i avrinningsområde 8. Den största delen av avvattningen sker i sydöstlig riktning mot banvallen. En mindre del avvattnas ut ur området i sydvästlig riktning. 4.3 Recipient och miljökvalitetsnormer Recipient för Årstastråket är Mälaren-Årstaviken. Problem i denna del av Mälaren är miljögifter som kvicksilver. Även de prioriterade ämnena tributyltenn (TBT), bly, kadmium och antracen har uppmätts i halter över de alternativa gränsvärdena för sediment som föreslagits. Nya förslag på miljökvalitetsnormer från vattenmyndigheten för Norra Östersjön har tagits fram men är inte beslutade att gälla än. Den preliminära statusen för RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx 7(28)

14 miljökvalitetsnormerna är att vattenförekomsten når god ekologisk status men uppnår ej god kemisk ytvattenstatus med hänsyn till de förhöjda halterna av miljögifterna. 4.4 Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Planområdet ligger i ett gränsområde med berg och moränjord i de högre liggande delarna som går över till en lerjord i de lägre liggande delarna av området. I Figur 7 redovisas jordarterna i en översiktlig bild. Gul färg innebär att jordarten består av lera, blå färg markerar utbredningen av moränjord och röd färg markerar att det är berg. Sweco sammanställde i en rapport 2013 grundvattenförhållandena inom Årsta 2. Den generella beskrivningen är att planområdet längs med tvärbanan är beläget i en övergångszon mellan ett öppet dagvattenmagasin inom Årstas höjdområde och med ett övre och ett undre dagvattenmagasin åtskilda av ett tätande lerjordlager inom Årstafältets område. Bedömningen som gjordes för Sävlången var att infiltration av dagvatten norr om tvärbanan inte är lämpligt då detta vatten troligen skulle belasta spåren och gångportens dräneringssystem. Söder om tvärbanan skulle det kunna finnas lämpliga områden för infiltration intill områdena med moränjord (blå färg), se Figur 7. 8(28) Figur 7 Översiktlig bild på geologin och grundvattenströmningar i området. 2 Grundvattenförhållanden inom Årsta, Sweco, RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx

15 5 Efter exploatering ARO 4 ARO 8 ARO 1 ARO 2 ARO 3 ARO 5 ARO 7 ARO 6 Figur 8 Markanvändning efter exploatering samt avrinningsområden. Enligt planförslag ska området förtätas med lägenheter och en lokalgata med trädrader. En ny gångport anläggs under tvärbanan, i anslutning till gångporten anläggs även en trappa samt en gångramp. Den nya markanvändningen efter exploatering redovisas i Figur ARO 1 Avrinningsområde 1 exploateras inte ytterligare utan har samma utformning som idag med förskola, förskolegård samt en del av Bråviksvägen. Dock kommer förskolegården att rustas upp till en viss del och utökas i nordvästlig riktning på andra sidan gångbanan. Fastigheten avvattnas fortsättningsvis till den kombinerade ledningen i Bråviksvägen ARO 2 En lokalgata med träd i växtbäddar anläggs i avrinningsområde 2. Då trädraderna anläggs i tvärbanans bank utvidgas detta avrinningsområde med 0.03 ha. Överskottsvatten från trädraderna avvattnas via en dräneringsledning i botten på växtbäddarna. I gatan anläggs en ny dagvattenledning som leder dagvattnet till kulvert RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx 9(28)

16 10(28) under tvärbanan och vidare söderut till Sandfjärdsgatan och dammen på Årstafältet. Dräneringsledningen i växtbäddarna ansluter till denna ARO 3 I avrinningsområde 3 anläggs fyra flerfamiljshus. Mellan husen och norr om dem anläggs gårdsmark med angöring, lekpark och cykelparkeringar. Endast en mindre del i norr består av naturmark. De nya fastigheterna ansluts till dagvattenledningen i den nya lokalgatan efter att LOD-åtgärder utförts på kvartersmark. För dagvattenutredning se Bilaga 4 Dagvattenutredning Sävlången norr ARO 4 Tvärbanans bank skärs av från både söder och norr. Detta gör att avrinningsområdet blir mindre till ytan än innan exploatering. Den befintliga dräneringsledningen i banken skärs av i och med den nya gångporten. En ny anslutning till dagvattenledning söder om tvärbanan anläggs för att kunna leda bort vattnet ARO 5 Avrinningsområde 5 förtätas med ett punkt- och lamellhus underbyggt med garage, lamellhusdelen anläggs med ett grönt tak. I anslutning till huset anläggs en mindre parkering, angöring och lekplats. Endast en mindre del består av gräsyta. Avvattningen från det nya punkt- och lamellhuset kommer att ske till en ny dagvattenledning som anläggs i gångbanan från gångporten söderut. Denna ledning ansluter sedan till dagvattenledning i Sandfjärdsgatan och vidare till dammen på Årstafältet ARO 6 Förtätning i form av ett punkt- och lamellhus underbyggt med garage anläggs i avrinningsområde 6. Lamellhusdelen anläggs med grönt tak. En gångbana anläggs från den nya gångporten under tvärbanan till Sandfjärdsgatan. Punkt- och lamellhuset avvattnas till ledningen i gångbanan och vidare till Sandfjärdsgatan och dammen på Årstafältet ARO 7 I avrinningsområde 7 anläggs en ny gång-och cykelväg längs med tvärbanan. Delar av denna konstruktion anläggs på tvärbanans nuvarande bank ARO 8 Naturmark kommer fortsättningsvis dominera avrinningsområde 8. Trappor samt en ramp för gångtrafikanter anläggs ned till gångporten. RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx

17 6 Metod Under detta kapitel redogörs för de beräkningar som har utförts i denna utredning. Beräkningarna har genomförts med dagvatten- och recipientmodellen StormTac, webversion Resultaten av dessa beräkningar ligger till grund för föreslagen dagvattenhantering, se avsnitt 7.4. Följande beräkningar har genomförts: Flödesberäkningar före och efter exploatering samt efter exploatering med LOD. Beräkning av preliminär nödvändig fördröjningsvolym. Föroreningsberäkning av halter och belastning före och efter exploatering samt efter exploatering med LOD. 6.1 Flödes- och föroreningsberäkningar Som indata till beräkningsmodellen används markanvändning för planområdet och avrinningsområdet. Markvändningen före och efter exploatering har uppskattats utifrån flygfoto och illustrationsplan. Vid beräkning av dagvattenflöden har avrinningskoefficienter enligt Svenskt Vatten P90 använts, se Bilaga 1 Markanvändning. Enligt Svenskt Vatten och SMHI förväntas dimensionerande flöden och fördröjningsvolymer öka framöver. Återkomsttiderna för dimensionerande regn har valts utifrån Svenskt Vattens utgåva av publikationen P90. Det innebär att 10-årsregnet efter exploatering beräknas med en klimatfaktor 1.2. Anledningen till att P90 används i detta projekt är att ledningssystemet dimensionerats efter dessa förutsättningar och kommer därför även i fortsättningen gälla i Årstastråket etapp 2 trots att P110 publicerats. 3 Varje avrinningsområde ska maximalt avleda ett dagvattenflöde till det allmänna dagvattensystemet motsvarande det dimensionerande flödet före exploatering Indata Indata som använts vid flödes- och föroreningsberäkningarna redovisas i Bilaga 1 Markanvändning. Markanvändningen och areor (ha) för planområdet före och efter exploatering, med och utan LOD, har använts samt avrinningskoefficienter för varje markanvändning. 7 Resultat 7.1 Beräknade flöden och nödvändiga fördröjningsvolymer Flödena har beräknats för tre fall; före exploatering för ett 10-årsregn utan klimatfaktor, efter exploatering för ett 10-årsregn med klimatfaktor 1.2 samt efter exploatering med LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) för ett 10-årsregn med klimatfaktor 1.2. Resultatet av flödesberäkningarna visar att flödena ökar i alla avrinningsområden i och med förtätningen av planområdet. Om lokalt omhändertagande av dagvatten anläggs inom planområdet behöver en mindre volym fördröjas. Då varje avrinningsområde 3 Enligt överenskommelse med projektledningen. RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx 11(28)

18 maximalt ska avleda ett dagvattenflöde till det allmänna dagvattensystemet motsvarande det dimensionerande flödet före exploatering krävs det fördröjning av dagvatten på kvartersmark samt allmän platsmark i alla avrinningsområden. Den volym som varje delavrinningsområde behöver fördröja för att komma ner till detta flöde redovisas i Tabell 1. Tabell 1 Resultatet av flödesberäkningarna för tre fall; före exploatering, efter exploatering samt efter exploatering med LOD. Även resultatet av nödvändig fördröjningsvolym efter exploatering utan LOD och med LOD visas. Avrinningsområde Flöde före exploatering, 10-årsregn utan klimatfaktor (l/s) Flöde efter exploatering, 10-årsregn med klimatfaktor 1.2 (l/s) Fördröjningsvolym (m 3 ) Utan LOD Med LOD Utan LOD Med LOD 12(28) ARO ARO ARO ARO ARO ARO ARO ARO Klimatanpassning Dagvattensystemet dimensioneras vanligtvis efter ett 10-årsregn i stadsmiljö. Vid alla större regn såsom t.ex. 20-, 50- och 100-årsregn kommer dock ledningssystemets kapacitet att överstigas och dagvattnet kommer att behöva avrinna ytligt ut från området. Höjdsättningen av planområdet bör utformas på ett sådant sätt att instängda områden undviks samt att gaturummet utnyttjas som sekundära avrinningsvägar. Höjdsättningen av dagvattenanläggningar är ett viktigt moment i dimensioneringen för att klara av att avvattna ett område både vid normala regntillfällen samt vid höga flöden. RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx

19 Stockholm Vatten har utfört en översiktlig skyfallsmodellering 4 över Stockholm. Skyfallsmodelleringen har utförts då framtida förväntade klimatförändringar medför ökade regnintensiteter och modelleringen ger en indikation på möjliga konsekvenser av ett skyfall med en återkomsttid på 100 år. I modellen har det förutsatts att dagvattennätet kan hantera ett 10-årsregn med klimatfaktor. Marköversvämningar vid ett skyfall beror därför på att kapaciteten i ledningarna överskrids. Tre scenarier har simulerats med olika sannolikheter: hög sannolikhet (scenario A), medelhög sannolikhet (scenario B) och låg sannolikhet (scenario C). Parametrarna i scenariona har valts till att vara; så gynnsamma som möjligt inom rimliga gränser (hög sannolikhet), så väl avvägda som möjligt med hänsyn till tillgänglig kunskap (medelhög sannolikhet) och så ogynnsamma som möjligt inom rimliga gränser (låg sannolikhet). Ett antal generaliseringar och förenklingar har använts i modellen som bland annat andelen hårdgjorda ytor, markens infiltrationskapacitet, avloppssystemets kapacitet osv. Dessa redovisas och förklaras ytterligare i rapporten 4. Scenario C används i denna rapport, scenariot har lägst sannolikhet att inträffa men ger de största konsekvenserna. I Figurerna nedan har skyfallskarteringen som utförts på dagens markanvändning och marknivåer använts med den planerade bebyggelsen för att påvisa avrinningsvägar och instängda områden. I Figur 9 redovisas avrinningsvägar vid ett 100-årsregn. Som Figuren visar finns det en avrinningsväg som följer Bråviksvägen i norr till dess lågpunkt. Därifrån flödar vattnet mellan flerbostadshusen i kv. Ormlången och in i området mot de planerade punkthusen norr om tvärbanan. Idag stoppas detta flöde av tvärbanans bank som bildar ett instängt område norr om tvärbanan, se Figur 10. Med den nya höjdsättningen för området norr om tvärbanan höjs marken för att ligga i nivå med tvärbanan. Detta skapar med den planerade höjdsättningen ett instängt område norr om JM:s nya fastigheter vid befintlig bebyggelse. För att säkra avrinningen och skydda befintlig bebyggelse är det viktigt att fastigheten höjdsätts rätt så att vatten kan flöda till den nya lokalgatan där bebyggelse eller betydande infrastruktur inte översvämmas. Trösklar behöver även utformas korrekt så att vatten vid extremregn inte strömmar över tvärbanans bank eller skadar bebyggelse. Ett förslag är att redan vid Bråviksvägens lågpunkt höja kantstenen för att bilda ett hinder för vattnet, så att endast en mindre del vatten strömmar ner mot lokalgatan. 4 Skyfallsmodellering för Stockholm stad simulering av ett 100-årsregn i ett framtida klimat (år 2100), Stockholm Vatten AB, Joakim Pramsten, RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx 13(28)

20 14(28) Figur 9 Flödesvägar vid ett 100-årsregn enligt skyfallsmodelleringen efter dagens marknivåer. Figur 10 Vattendjup vid ett 100-årsregn enligt skyfallsmodelleringen vid dagens marknivåer. RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx

21 7.3 Föroreningsberäkningar Beräkning av föroreningshalter och föroreningsmängder i dagvattnet har utförts för planområdet. Schablonhalter för lokalgata med rening i skelettjord, takyta, gröna tak, förskola med förskolegård, grönyta, gång och cykelbana och naturmark har använts. Vid belastningsberäkningar (mängd förorening, kg/år) används årsmedelhalten och den ackumulerade årliga nederbörden då det är årsvolymen som är avgörande för hur stor mängd förorening som genereras under ett år. Endast belastning av dagvatten och basflöde (inläckande grundvatten till dagvattensystemet) avses. I rapporten redovisas föroreningshalt (μg/l eller mg/l) och föroreningsbelastning (kg/år) före och efter exploatering. Följande föroreningar har beräknats: fosfor (P), kväve (N), bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg), suspenderad substans (Susp; partiklar), opolära alifatiska kolväten (olja), polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och bensapyren (BaP). För samtliga ämnen avses totalhalter. Dessa beräkningar utförs utan klimatfaktor. Samtliga framräknade årsmedelhalter har jämförts med Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, nivå 2S 5. Nivå 2 gäller för delavrinningsområden som i förlängning ansluter till recipient och S avser utlopp i en större recipient såsom större sjö eller hav. De av RTK föreslagna riktvärdena för dagvattenutsläpp används då det idag inte finns några andra nationella riktlinjer eller gränsvärden för halter i dagvatten. Syftet med tillämpningen av dessa är att på lång sikt se till att statusen i recipienten bevaras eller förbättras för att nå de målen som ställs i Vattendirektivet. Det är inte dessa riktvärden för halter i dagvattenutsläpp som är styrande för utredningen, utan de används som jämförelse och som hjälp och underlag vid diskussion av åtgärder på olika platser. Resultatet av föroreningsberäkningarna för hela planområdet samt per avrinningsområde redovisas i Tabell 5 till Tabell 10 i Bilaga 2 Föroreningshalter och Bilaga 3 Föroreningsbelastning. Resultatet visar att föroreningshalterna ökar för alla ämnen (utom Hg och PAH) för området i sin helhet om LOD inte används på kvartersmark. Halten för kadmium (Cd) överstiger även riktvärdet 2S för hela planområdet samt i avrinningsområde 6. Ökningen av föroreningshalter gäller dock inte för alla ämnen i de åtta avrinningsområdena. I vissa avrinningsområden minskar föroreningshalterna medan de ökar i andra. Om LOD används på kvartersmark samt på lokalgatan minskar föroreningshalten i alla ämnen (utom N) för hela avrinningsområdet och riktvärdena överskrids inte. I fallen efter exploatering och efter exploatering med LOD har det antagits att 100 % av lokalgatans dagvatten rinner genom skelettjord och renas. Föroreningsbelastningen ökar för alla delavrinningsområden i och med exploateringen av området om LOD inte används på kvartersmark. Undantaget är tvärbanans avrinningsområde (ARO 4) som får en minskad yta i och med exploateringen. 5 Riktvärdesgruppen, RTK; Regionplane- och trafikkontoret, Stockholm läns landsting, RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx 15(28)

22 16(28) Även om LOD används på kvartersmark ökar föroreningsbelastningen i förhållande till före exploatering för nästan alla ämnen i ARO 1, ARO 3, ARO 7 och ARO 8. I ARO 5 och ARO 6 ökar kadmiumbelastningen. Totalt sett över hela planområdet minskar belastningen för alla ämnen utom kväve (N) med LOD på kvartersmark och skelettjord i gata. Allt dagvatten leds dock till dammen på Årstafältet där ytterligare rening av dagvattnet sker. En schablonmässigt beräknad reducering av föroreningar i dammen visas i avsnitt Reningseffekt av damm på Årstafältet Trots LOD i bostadskvarteren samt skelettjord i gata ökar föroreningsbelastningen efter exploatering för kväve (N). Dagvattnet kommer dock att ledas vidare till dammen på Årstafältet för ytterligare rening. Belastning efter rening i dammen har beräknats schablonmässigt och redovisas i Tabell 2. Belastningen för alla ämnen minskar efter rening i dammen. Belastningen för kväve är efter rening i dammen lägre än före exploatering. Detta innebär att om LOD används på kvartersmark och skelettjord anläggs i gata med ytterligare rening i dammen kommer förtätningen av planområdet inte leda till att den ekologiska statusen försämras i Mälaren Årstavikens. Förtätningen av området kommer inte heller försvåra möjligheten att nå god kemisk ytvattenstatus. Tabell 2 Schablonmässiga reningseffekter beräknade på en damm. Redovisning av resultatet på föroreningsbelastningen efter exploatering med LOD efter rening i damm. Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH BaP Reningseffekt 49 % 25 % 65 % 53 % 65 % 49 % 69 % 54 % 46 % 64 % 85 % 72 % 75 % Enhet kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år g/år kg/år kg/år g/år kg/år kg/år g/år g/år Belastning efter rening i damm Utformning av dagvattenhantering Dagvattenutredningar för de nya fastigheterna på norra och södra sidan om tvärbanan har utförts. Sweco har utfört flödes- och föroreningsberäkningar även för dessa fastigheter för att få ett helhetsgrepp om området, resultatet diskuteras under rubrikerna Sweco och Utöver beräkningar har även skyfallsmodelleringen använts och diskuteras i dessa avsnitt. Förslag på utformning har givits där dagvattenutredningar inte utförts samt med hänsyn till skyfallskarteringen. 8.1 Sävlången - Norra delen om tvärbanan Den norra delen om tvärbanan inbegriper avrinningsområde 1,2,3 och 8. En dagvattenutredning har utförts för delar av avrinningsområde 3, se sammanfattning avsnitt De ytorna utöver avrinningsområde 3 består av lokalgata med växtbäddar, gångport med ramp och en förskola, se avsnitt RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx

23 8.1.1 Dagvattenutredning Sävlången norra, JM Figur 11 Novamarks förslag på dagvattenhantering för JM:s fastighet. Novamark har utfört en dagvattenutredning för JM:s fastigheter på den norra sidan om tvärbanan 6. Befintlig markanvändning och markanvändning efter exploatering har beräknats med ett 10-årsregn med klimatfaktor 1.2. Förslaget till dagvattenhantering är att stenkistor/perkolationsmagasin/rörmagasin i öster dimensioneras för att klara en effektiv magasinsvolym på ca 9-10 m 3. Från den västra delen av området ska 27 l/s kunna fördröjas i ett annat perkolationsmagasin/stenkista/rörmagasin. Norr om hus 1 och 2 bildas i samband med exploateringen och den nya höjdsättningen ett instängt område, förslaget är att det instängda området avvattnas med en dagvattenbrunn.fel! Hittar inte referenskälla. I utredningen har de kommit fram till att ingen rening behövs trots en förhöjd föroreningsbelastning efter exploatering i jämförelse med dagsläget Sweco Enligt Swecos beräkningar behöver JM fördröja 39 l/s i hela området om LOD inte används. Detta betyder att en effektiv fördröjningsvolym på 27 m 3 är nödvändig på kvartersmark för att inte öka det dimensionerande flödet. 6 Dagvattenutredning Årstastråket DP2, Sävlången Norra, Novamark, RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx 17(28)

24 18(28) Den planerade höjdsättningen innebär också att ett instängt område bildas norr om hus 1 och hus 2, se Figur 12. Enligt skyfallsmodelleringen går en avrinningsväg vid ett 100- årsregn genom området mellan dessa hus. För att undvika att befintlig bebyggelse (kv Ormlången) översvämmas vid ett extremregn föreslås att ett lågstråk höjdsätts från det instängda området till lokalgatan så att vattnet kan ta sig ut ytledes. Om möjligt kan kantstenen på Bråviksvägen kan även höjas för att bilda en tröskel som gör att en viss del dagvatten samlas i gaturummet innan det rinner ned på kvartersmark. I anslutning till det befintliga huset beläget längst till väster i kv. Ormlången höjs marken. Vid huset kommer de befintliga höjderna behållas och i och med det bildas ett instängt område på dess baksida. En säker avvattning måste utföras från detta instängda område samt höjdsätta rätt för att dagvatten vid ett extremregn inte ska ledas dit. Förslagsvis anläggs ett dike längs med slänten som samlar upp dagvattnet i en trumma med trumöga i anslutning till dikets lågpunkt. Trumman ansluts sedan till dagvattenledning i lokalgata. Innan anslutning till dagvattenledning behövs en brunn med sandfång. Denna lösning behöver dock undersökas närmare för att se om det fungerar höjdmässigt. Lokalgatan norr om tvärbanan kommer att anläggas med trädrader i växtbäddar underbyggda med skelettjord. Vatten kommer att ledas till träden med ett tvärfall på gata Figur 12 Skyfallsmodellering som visar på avrinningsvägen genom Sävlången och det instängda området med planerad höjdsättning är markerad som en röd ring. RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx

25 som avvattnas via brunnar med sandfång till skelettjorden. I skelettjorden renas och fördröjs lokalgatans dagvatten. I botten på växtbädden anläggs en dränledning med självfall som samlar upp överflödigt vatten. Dränledningen ansluter till dagvattenledningen i gata. Det är viktigt att ett tätskikt anläggs mellan skelettjorden och banvallen för att förhindra att dagvattnet urholkar banken eller belastar tvärbanans dräneringssystem. På norra sidan ned till gångporten under tvärbanan anläggs en ramp för gångtrafikanter. Rampen blir brant med en lutning på 5 % och anläggs med tvärfall ut mot grönytor anlagda i slänter. Gångbanan anläggs förslagsvis utan kantsten (men med räcke) för att vatten ska kunna infiltrera i grönytorna och avlasta gångporten. Gångporten förses med en ränndal eller anvisning för dagvattnet längs med västra långsidan. På detta sätt kan vattnet som tar sig ned i gångporten avledas ytligt söderut. På södra sidan om gångporten anläggs en dagvattenbrunn med sandfång som är ansluten till dagvattenledning. Dagvattenledning leder vattnet till Sandfjärdsgatan och vidare till dammen på Årstafältet. 8.2 Sävlången Södra delen om tvärbanan Den södra delen om tvärbanan inbegriper avrinningsområde 5,6 och 7. En dagvattenutredning har utförts för delar av avrinningsområde 5 och 6, se sammanfattning avsnitt De ytor utöver avrinningsområde 5 och 6 består av den nya gångbanan längs med tvärbanan, se avsnitt Dagvattenutredning Sävlången södra, Stockholmshem WSP har utfört en dagvattenutredning för Stockholmshems nya fastigheter på södra sidan om tvärbanan 7. De har beräknat dagens läge med ett 10-årsregn utan klimatfaktor och efter exploatering med klimatfaktor 1.2. De har beräknat att 112 l/s behöver fördröjas. Förslaget är att hantera dagvattnet i ett flertal växtbäddar med skelettjord samt att parkeringsplatserna anläggs med rasterytor. Dagvattnet leds till växtbäddarna ytledes med brunnar eller med ledning med självfall. Fem växtbäddar med skelettjord kommer anläggas i olika storlekar, det har beräknats att dessa sammanlagt kan hantera 32 m 3 vatten. Utöver växtbäddar och genomsläppliga beläggningar på parkeringsplatserna anläggs gröna sedumtak på lamellhusdelen för att minska flödena. I den södra utredningen tros föroreningsbelastningen öka något efter exploatering. En viss rening sker dock i skelettjord som anläggs på kvartersmark. 7 Dagvattenutredning Årstastråket, WSP, , rev RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx 19(28)

26 20(28) Figur 13 WSP:s förslag på dagvattenhantering för Stockholmshems fastighet Sweco Enligt Swecos beräkningar behöver Stockholmshem fördröja 30 l/s i ARO 5 och 30 l/s i ARO 6. Detta innebär att en effektiv fördröjningsvolym på 25 m 3 (ARO 5) och 39 m 3 (ARO 6) behöver fördröjas om LOD inte används (endast sedumtak). I avrinningsområde 7 där delar av gångbanan anläggs kommer flödena att öka från 1.1 l/s till 5.5 l/s vilket betyder att en effektiv fördröjning på 2.8 m3 behövs. Idag avvattnas denna yta diffust mot parkeringen. Med fördel skevas gångbanan mot södra slänten för infiltration i dess gräsyta. Denna lösning kommer förmodligen inte vara tillräcklig vid ett 10-årsregn utan en viss del av dagvattnet kommer att rinna ned på parkeringen. Om detta ska undvikas så kan en mindre skålning eller mindre dike anläggas i anslutning till parkeringens långsida. I dikets lågpunkt kan en kupolsil anläggas med anslutning till dagvattenledning. RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx

27 9 Slutsats Vid exploatering av området ökar flödena. Då varje avrinningsområde maximalt ska avleda ett dagvattenflöde till det allmänna dagvattensystemet motsvarande det dimensionerande flödet före exploatering krävs det fördröjning av dagvatten på kvartersmark samt allmän platsmark i alla avrinningsområden. I och med exploateringen ökar föroreningsbelastningen i området. Om LOD används reduceras mängden föroreningar men kväve överstiger belastningen jämfört med fallet före exploatering. Allt dagvatten i området leds dock till dammen på Årstafältet och med en beräknad schablonrening för en damm understiger alla ämnen belastningen jämfört med före exploatering. Ytterligare rening på kvartersmark är därför inte nödvändig. Vid extremregn är det viktigt att säkra avrinningsvägar för vatten genom planområdet för att bebyggelse och viktig infrastruktur inte ska bli skadad. Trösklar kan också skapas för att minska flödet till nedströms liggande områden. Med den planerade höjdsättningen på JM:s fastighet bildas ett instängt område norr om hus 1 och 2. Vid extremregn finns det risk för att befintlig bebyggelse blir översvämmad. För att undvika skador bör det från det instängda området anläggas ett lågstråk med självfall ned till lokalgatan. Viktigt dock att vattnet inte strömmar över tvärbanans bank. Trösklar i form av förhöjda kantstenar bör därför utformas på lokalgatan. För att reducera flödet ned till lokalgatan kan också Bråviksvägen kantsten höjas. Alternativt kan någon form av dämmen anläggas i slänten söder om Bråviksvägen för att reducera flödeshastigheten. RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx 21(28)

28 Bilaga 1 Markanvändning Tabell 3 Markanvändning före exploatering (ha) samt avrinningskoefficienter. Markanvändning Avrinningskoefficient (φ) Före exploatering (ha) ARO 1 ARO 2 ARO 3 ARO 4 ARO 5 ARO 6 ARO 7 ARO 8 TOT ARO Förskola med förskolegård Väg Naturmark GC-väg Bostadskvarter Grönyta Parkering Tvärbanan Summa (28) Tabell 4 Markanvändning efter exploatering (ha) samt avrinningskoefficienter. Markanvändning Förskola med förskolegård Avrinning skoefficie nt (φ) 0.5 RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 Efter exploatering (ha) ARO 1 ARO 2 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx ARO 3 ARO 4 ARO 5 ARO 6 ARO 7 ARO 8 TOT ARO Väg Naturmark GC-väg Bostadskvarter Grönyta Parkering Tvärbanan Lokalgata med växtbädd Gröna tak Summa

29 Bilaga 2 Föroreningshalter Tabell 5 Föroreningshalter före exploatering jämfört med riktvärde 2S. Halterna avser totalhalter (µg/l, mg/l). Gråmarkering indikerar att riktvärde överskrids. Före exploatering Ämne Enhet Tot area ARO 1 ARO 2 ARO 3 ARO 4 ARO 5 ARO 6 ARO 7 ARO 8 2S P µg/l N mg/l Pb µg/l Cu µg/l Zn µg/l Cd µg/l Cr µg/l Ni µg/l Hg µg/l SS mg/l Olja µg/l PAH µg/l BaP µg/l Tabell 6 Föroreningshalter efter exploatering jämfört med riktvärde 2S. Halterna avser totalhalter (µg/l, mg/l). Gråmarkering indikerar att riktvärde överskrids. Ämne Enhet Tot area ARO 1 ARO 2 RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 Efter exploatering ARO 3 ARO 4 ARO 5 ARO 6 ARO 7 ARO 8 2S P µg/l N mg/l Pb µg/l Cu µg/l Zn µg/l Cd µg/l Cr µg/l Ni µg/l Hg µg/l SS mg/l Olja µg/l PAH µg/l BaP µg/l SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx 23(28)

30 Tabell 7 Föroreningshalter efter exploatering med LOD jämfört med riktvärde 2S. Halterna avser totalhalter (µg/l, mg/l). Gråmarkering indikerar att riktvärde överskrids. 24(28) Ämne Enhet Tot area ARO 1 ARO 2 RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 Efter exploatering med LOD ARO 3 ARO 4 ARO 5 ARO 6 ARO 7 ARO 8 P µg/l N mg/l Pb µg/l Cu µg/l Zn µg/l Cd µg/l Cr µg/l Ni µg/l Hg µg/l SS mg/l Olja µg/l PAH µg/l BaP µg/l SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx 2S

31 Bilaga 3 Föroreningsbelastning Tabell 8 Resultatet av beräkningarna för föroreningsbelastning före exploatering. Ämne Enhe t Före exploatering Tot area ARO 1 ARO 2 ARO 3 ARO 4 ARO 5 ARO 6 ARO 7 ARO 8 P kg/år N kg/år Pb kg/år Cu kg/år Zn kg/år Cd g/år Cr kg/år Ni kg/år Hg g/år SS kg/år Olja kg/år PAH g/år BaP g/år Ämne Tabell 9 Resultatet av beräkningarna för föroreningsbelastning efter exploatering med rening av gatudagvatten i skelettjord. Enhet Tot area RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 Efter exploatering ARO 1 ARO 2 ARO 3 ARO 4 ARO 5 ARO 6 ARO 7 ARO 8 P kg/år N kg/år Pb kg/år Cu kg/år Zn kg/år Cd g/år Cr kg/år Ni kg/år Hg g/år SS kg/år Olja kg/år PAH g/år BaP g/år SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx 25(28)

32 Tabell 10 Resultatet av beräkningarna för föroreningsbelastning efter exploatering med LOD på kvartersmark och rening av gatudagvatten i skelettjord. Efter exploatering med LOD Ämne Enhet Tot area ARO 1 ARO 2 ARO 3 ARO 4 ARO 5 ARO 6 ARO 7 ARO 8 P kg/år N kg/år Pb kg/år Cu kg/år Zn kg/år Cd g/år Cr kg/år Ni kg/år Hg g/år SS kg/år Olja kg/år PAH g/år BaP g/år (28) RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx

33 Bilaga 4 Dagvattenutredning Sävlången norra, JM RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx 27(28)

34 DAGVATTENUTREDNING Årstastråket DP 2, Sävlången Norra. Olle Burman Jimmy Jonsson I:\PDOC\14073 Årstastråket Dp2, omr 2\M\M-dok\Dagvattenutredning.doc

35 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI 4 3. BEFINTLIGA VA-LEDNINGAR 5 4. DAGVATTEN Dagvattenstrategi Befintlig avrinning Förslag till dagvattenhantering Dimensionerande flöde 9 5. KOMMENTAR 9 Novamark 2

36 1. Inledning På uppdrag av JM har Novamark genomför en enklare dagvattenutredning i samband med exploatering av fastigheten Årstastråket DP2, Sävlången norra, i Årsta (Stockholm stad). Syftet med denna utredning är att ta fram ett förslag för dagvattenhantering inom fastigheten för att nå en hållbar dagvattensituation inom och utanför området. Fastigheten ligger inom ett större planområde (Årstastråket) där Sweco ( PM DAGVATTEN, ÅRSTASTRÅKET del2 PHfördjupning, , rev ) tagit fram en dagvattenutredning som gäller för hela området. Fastigheten gränsar i norr mot befintliga fastigheter i form av flerbostadshus längst med Bråkviksvägen. Vid plangränsen i norr finns fastighetens högsta punkt (+ 28 möh). Öster om fastigheten finns en del vegetation och i väster finns en gång och cykel väg. Söder om fastigheten finns spårtrafik i form av tvärbanan. Här planerar JM att uppföra fyra stycken flerfamiljshus med cirka 120 lägenheter. Fastigheten har en yta av cirka 5000 m 2 och består idag av böljande naturmark med en höjdskillnad på cirka 5 6 meter i sluttning från norr till söder. Naturmarken har en del lövträd och inslag av enstaka barrträd bortsätt från en befintlig gång och cykelväg som går genom fastigheten i den västra delen. Infiltrationsförmågan bedöms som ganska låg på större delen av fastigheten, dock finns ett stråk av moränhaltig jord i de östra delarna där infiltrationsförmågan bedöms som relativt god. Marken antas i denna utredning inte vara förorenad då inga tecken på att någon miljöfarlig verksamhet funnits inom fastigheten. Fig. 1 Illustration av fastigheten, ÅWL arkitekter I och med att fastigheten exploateras kommer avrinningen till ledningsnätet att öka. Fler hårdgjorda ytor bildas vilket leder till snabbare avrinning och sämre naturlig infiltrationsförmåga. Det är därför viktigt att i så stor utsträckning som möjligt lokalt ta hand om dagvattnet inom fastigheten (LOD). I denna utredning kommer lämpliga åtgärder för att minimera dagvattenavrinningen att presenteras. Novamark 3

37 2. Geologi Fastigheten har en yta av cirka 5000 m 2 och består idag till större delen av parkmark med rik vegetation. Genom fastigheten går även en gång och cykel väg som en barriär och skiljer av tomten i en västlig samt östlig del. Området har en höjdskillnad på cirka 5 6 meter, mittpå planområdet i norr ligger den högsta punkten (+28möh) och fastigheten ligger i sluttning från norr till söder. Infiltrationsförmågan är svårbedömd då marken på stora delar av fastigheten består av ett lerjordtäcke. Här är markens infiltrationskapacitet och möjligheterna till infiltration liten eller obefintlig. Grundvattenmätningar påvisar att grundvattennivån uppgick till +21,07 möh (Sweco 2013). Detta medför att det vattenmättade lerlagret är förhållandevis tunt och att viss perkolation ner till grundvattenmagasinet bör vara rimligt. Sävlången norra ligger inom en tillströmningszon för Årstastråkets grundvattenmagasin. Grundvattenmagasinet är känsligt för nivåsänkningar då marken i detta område är känsligt för sättningar. Fig. 2 Grundvattenförhållanden, Sweco Figur nummer 2 visar att större delen av fastighten ligger inom en zon där marken består av lera (postglacial eller glacial). Där markförhållandena består av lera är infiltrations/- perkolationsförmågan av dagvatten begränsad. I de östra delarna visar kartan dock att marken delvis består av morän vilket ur infiltrationssynpunkt är bättre och att anläggning av infiltrations/-perkolationsmagasin ur LOD-synpunkt är en bra lösning i detta område. Husen planeras byggas med källarvåning med garage vilket medför att fyllnadasmassorna runt husen kommer att öppna upp lerlagret ned till grundvattenmagasinet. Novamark 4

38 3. VA-ledningar Genom planområdets centrala delar går idag från norr till söder ett befintligt ledningstråk som är under utredning. För detta stråk planeras ett U-område vilket reducerar möjligheterna till att bygga just i detta område. För att exploateringen skall kunna genomföras måste ledningarna mätas in och justeringar av bebyggelse anpassas till U-områdets utbredning. Ledningsstråket innehåller tele- och elkablar, dubbla kallvattenledningar samt en kombinerade spill- och dagvatten ledning med dimensionen Ø 800 mm. Fig. 4 Troligt U-område, Novamark I samband med att fastigheten exploateras kommer den befintliga GC-vägen att byggas om och en ny gångtunnel under spårområdet planeras. 4. Dagvatten 4.1 Dagvattenstrategi I enlighet med Stockholms stads dagvattenstrategi ska dagvattnet i möjligaste mån omhändertas lokalt (LOD) inom fastigheten, genom att i första hand infiltreras och i andra hand fördröjas innan avledning sker till det allmänna ledningsnätet. 4.2 Befintlig avrinning Fastigheten ligger i slutning från norr mot söder med en böljande mark där vissa högre nivåer finns i mitten. Den befintliga bebyggelsen norr om fastigheten, Ormlången, ligger i slutning mot fastigheten Årstastråket Dp2, Sävlången norra. Detta genererar att planområdet får ta emot dagvatten från kringliggande fastigheter i norr. Novamark 5

39 Nederbörd som faller på marken har innan exploatering av fastigheten till stor del infiltrerats ned i marken via ytlig infiltration och/eller avvattnats mot spårområdet söderut då själva fastigheten saknar befintliga dagvattenbrunnar. Områden bestående av moränhaltig jord har till viss del infiltrerat dagvatten och möjliggjort grundvattenbildning. Bedömningen är att stora delar av dagvattnet vid intensiva nederbördsperioder har belastat spårområdet då fastigheten på naturlig väg har vissa svårigheter att infiltrera allt dagvatten. Den befintliga avrinningen från området i dag har beräknats till 24 l/s vid ett 10 års regn med varaktighet i 10 minuter och med en klimatfaktor på 1,2. Efter att planområdet är exploaterat kommer avrinningen att öka till 61 l/s om inga åtgärder vidtas. Det är därför viktigt att se över dagvattensituationen på fastigheten. För planområdet borde målet vara att inte öka avrinning efter exploateringen jämfört vad ytan generarar idag (cirka 24 l/s), dels för att inte belasta det kommunala ledningsnätet mer än nödvändigt och att även kunna tillföra vatten för grundvattenbildning i området. 4.3 Förslag till dagvattenhantering När fastigheten bebyggs är det nödvändigt att ansluta en viss del av dagvattnet till ledningsnätet för att inte riskera att stora mängder dagvatten avleds okontrollerat vidare till närliggande fastigheter och då framförallt spårområdet. En annan viktig faktor är att inte sänka grundvattennivån vilket kan medför problem med marksättningar för bebyggelsen i vissa delar av Årsta. Fig. 5 Översikt Årstastråket Dp2, Sävlången norra, Novamark (Bifogas för tydligare utskrift) Exploateringen kommer att medföra en kraftig reducerad yta för infiltration och perkolation av dagvatten, för att inte öka avrinningen från fastigheten jämfört med dagens situation är det av största vikt att infiltrera och/eller fördröja överskottsvatten inom fastigheten samt att se till att dagvatten inte bräddar okontrollerat mot spårområdet där tvärbanan går fram. I planerna för fastigheten har dagvattenavrinningen delats upp i två delar (väst och öst), där fastigheten delats upp på grund av höjdskillnaden i mitten som fungerar som en barriär vilket leder till att dagvattnet behöver avledas i två skilda riktningar. Öster om planområdet ligger en befintlig dagvattenledning (dimension Ø 200 mm) som skulle kunna ta emot eventuellt Novamark 6

40 bräddat dagvatten från den östradelen av planområdet. Centralt i området går det ett ledningsstråk som planeras att bli ett U-område som dagvatten från den västra delen skulle kunna anslutas till. I detaljprojekteringen skall utgångspunkten vara att i första hand infiltrera/perkolera dagvattnet där detta är möjligt, en kombination av fördröjning och perkolation kan också vara ett alternativ. Anser man däremot att det finns risker med perkolation eller att förutsättningarna inte medger någon perkolation så skall man istället fördröja dagvattnet i täta fördröjningsmagasin, förslagsvis magasin av plastbackar eller rörmagasin. Magasinet i öster dimensioneras att klara en effektiv magasinsvolym på cirka 9-10 m 3, placeringen kan ligga både norr, söder och öster om hus 4 vilket man kan titta närmare på i detaljprojekteringen. Stuprören på hus 4:as östra sida föreslås utföras med utkastare och ränndalar som leder dagvattnet till mindre stenkistor (fig. 6 och 7) på behörigt avstånd från byggnaderna. Stenkistor/magasin skulle kunna fördröja dagvattnet och även bidra till ytlig infiltration och i viss mån även perkolation. Med denna lösning kommer så mycket dagvatten som möjligt att infiltreras och perkoleras för grundvattenbildning innan eventuellt dagvatten bräddas till den kommunala dagvattenledningen. Fig.7 och 8 Dagvatten från det västra området föreslås ledas till ett rent fördröjningsmagasin då bebyggelsen gör det riskabelt att infiltrera större mängder dagvatten i nära anslutning till byggnader. Magasinet i västra delen skall dimensioneras för att klara ett flöde på 27 l/s vid ett 10 års regn med varaktighet i 10 minuter. Under hus 1-3 planeras källare/parkeringsgarage som omöjliggör att större infiltrationsmagasin anläggs i när anslutning till husen. Däremot kan ytinfiltration i måttlig mängd vara en bra lösning för det västra området. Viss infiltration/perkolation uppstår dessutom till följd av husens utformning med garage i källarplan, fyllnadsmassorna runt husen öppnar upp lerlagret ned till grundvattenströmningen som bidrar med vatten till Årstadalens grundvattenmagasin. Norr om hus 1 och 2 bildas i samband med exploateringen en lågpunkt som kommer att behöv avvattnas med hjälp av en dagvattenbrunn. Novamark 7

41 Magasinen samt stenkistorna för stuprören som föreslås få utkastare bör klara att magasinera dagvatten motsvarande den ökade avrinningen från fastigheten efter exploatering (37 l/s vid ett dimensionerande 10 års regn med varaktighet i 10 minuter). Bräddat dagvatten till ledningsnätet bör inte överstiga 24 l/s som motsvarar dagens befintliga avrinning mot söder, detta skulle innebära en effektiv magasinsvolym motsvarande minst 28,9 m 3 vilket motsvarar 82,6 m 3 makadammagasin. Dränering däremot av byggnader bör avledas direkt till kommunala ledningar, inte via något magasin. Fig. 9 Makadammagasin, Novamark Ett altrenativ till makadammagasin skulle kunna vara att fördröjningen av dagvatten kan ske i fördröjningsmagasin uppbyggda av plastbackar för att erhålla största möjliga hålvolym. Plastbackar har en hålrumsvolym på hela 96 % vilket medför en god magasinsförmåga. Kassetterna är stapelbara och kan monteras i flera lager. En annan fördel med plastbackar är att de lätt kan inspekteras och renas via speciella kanaler. Placeringen kan med fördel ligga i en körbar yta då kassetterna har en hög belastningshållfasthet. Fig. 10 Fördröjningsmagasin i form av plastbackar Ett annat alternativ av fördröjningsmagasin skulle kunna vara att anlägga ett rörmagasin i dimension mm. Magsinet avslutas i en nedstigningsbrunn med strypt utflöde där man även enkelt kommer åt att inspektera och eventuellt rensa magasinet. I denna utredning bedöms att inga särskilda krav på rening bör föreligga då det inte finns planer på annan verksamhet än bostäder. Då det gäller parkeringsytor planeras endast några få p-platser utomhus, som inte föranleder att t ex en oljeavskiljare skulle vara nödvändig. Novamark 8

42 4.4. Dimensionerande flöde Befintlig avrinning från Årstastråket DP2, Sävlången norra, i Årsta (före exploatering) Område Area [ha] Klimatfaktor 10 års regn, φ (Avr. Totalt l/s Sävlången 10 min Koefficient) Grönyta 0,48 1, ,15 19,44 GC-väg 0,02 1, ,9 4,86 Totalt 0,50 24,30 Den totala befintliga avrinningen från området är 24,3 l/s vid ett dimensionerande 10 års regn med varaktighet i 10 minuter. Område Area [ha] Klimatfaktor 10 års regn, φ (Avr. Totalt l/s Sävlången 10 min Koefficient) Grönyta 0,30 1, ,15 12,15 Hårdgjord 0,20 1, ,9 48,60 yta Totalt 0,50 60,75 Den totala avrinningen efter exploatering om inga åtgärder vidtas kommer att uppgå till 61 l/s vid ett 10 års regn med varaktighet i 10 minuter. Flödet från området har beräknats utan hänsyn till LOD eller utjämning. I samtliga uträkningar har dimensioneringen utgått från Svenskt Vattens publikation (P90). Alla beräkningar är gjorda utifrån ett 10 års regn med varaktighet i 10 minuter, dessutom har en klimatfaktor på 1,2 används. 5. Kommentar Resultatet av beräkningarna för dagvattenflöde för fastigheten Årstastråket DP2, Sävlången norra, visar att avrinningen från planområdet ökar med 37 l/s om inga åtgärder vidtas (10 års regn med varaktighet i 10 minuter). Med de åtgärder som planeras utifrån Stockholms stads dagvattenstrategi följer projektet strategin att dagvatten i möjligaste mån skall omhändertas lokalt (LOD). En exploatering av fastigheten skulle få en relativt liten inverkan på miljön om föreslagna åtgärder vidtas. En fördel är också om flödesökningen efter utbyggnaden kan minimeras genom infiltration och perkolation som medför att grundvattennivån i området inte sänks. Med planerade LOD-lösningar bedöms grundvattennivån i nedströms liggande grundvattenmagasin i Årstadalen inte att påverkas nämnvärt. I denna utredning har utgångspunkten varit att inte öka avrinningen till ledningsnät efter exploatering, jämfört med motsvarande avrinning från fastigheten idag där området består av en större grönyta samt en gång och cykelväg. Novamark 9

43 Underlag SGU Stockholms stads dagvattenstrategi Svenskt Vatten publikationer, P90, P104 och P105. PM DAGVATTEN, ÅRSTASTRÅKET del2 PHfördjupning, , rev Sweco Bifogade dokument Beräkning fördröjningsmagasin. Översiktlig skiss för dagvattenhantering. (A3) Novamark 10

44

45 Bilaga 5 Dagvattenutredning Sävlången södra, Stockholmshem 28(28) RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING DAGVATTENUTREDNING ÅS E2_KV SÄVLÅNGEN_KV4 SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\ _ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\ _ås-e2_sh_kv4_granskningshandling_ docx

46 RAPPORT Dagvattenutredning Årstastråket Rev Upprättad av: Jenny Andersson och Jonas Wenström

47 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Jenny Andersson Årstastråket Dagvattenutredning Årstastråket Status: Revidering RAPPORT Dagvattenutredning Årstastråket Kund Stockholmshem AB Maria Holmström \\ser71sth1se.se.wspgroup.com\projects\5116\2015\ \3_dokument\36_pm_rapp ort\ _reviderad Dagvattenutredning_Årstastråket.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Konsult WSP Samhällsbyggnad Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Jenny Andersson jenny.s.andersson@wspgroup.se Maria Näslund maria.naslund@wspgroup.se (20)

48 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Jenny Andersson Årstastråket Dagvattenutredning Årstastråket Status: Revidering \\ser71sth1se.se.wspgroup.com\projects\5116\2015\ \3_dokument\36_pm_rapp ort\ _reviderad Dagvattenutredning_Årstastråket.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Innehåll 1 Bakgrund 4 2 Områdesbeskrivning Nuvarande Planerad förändring Geologi och geohydrologi Recipient 7 3 Övriga förutsättningar för dagvattenhantering Recipienten Stockholm stads dagvattenstrategi Riktvärden gällande dagvattenutsläpp 10 4 Dagvattenhantering Befintligt dagvattensystem Påverkan av planerad bebyggelse 12 5 Dagvattenberäkningar Beräknade dagvattenflöden Föroreningshalter i dagvattnet 14 6 Föreslagna åtgärder Genomsläppliga beläggningar på parkeringsytor Skelettjordar Gröna tak Övriga åtgärder 19 7 Konsekvenser av föreslagna åtgärder 19 8 Sammanfattade rekommendationer 20 9 Referenser Bilagor 20 3 (20)

49 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Jenny Andersson Årstastråket Dagvattenutredning Årstastråket Status: Revidering \\ser71sth1se.se.wspgroup.com\projects\5116\2015\ \3_dokument\36_pm_rapp ort\ _reviderad Dagvattenutredning_Årstastråket.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Bakgrund Denna dagvattenutredning utfördes på uppdrag av Stockholmshem inför uppförandet av nya bostäder i Årstastråket DP2. Utredningen är en revidering av en tidigare utförd dagvattenutredning ( ), då förutsättningarna och detaljplanområdet har ändrats. Utredningen har utförts för att ta fram åtgärdsförslag för lämplig dagvattenhantering i området samt dimensionering av dessa. Kravställaren är Stockholm Vatten som anger att Stockholm Stads befintliga dagvattenstrategi ska följas. Det betyder att tillkommande bebyggelse där förtätning sker ska flöden från nya hårdgjorda ytor undvikas och i andra hand fördröjas så att inga ytterligare flöden belastar det mottagande dagvattensystemet vid ett 10-årsregn med en klimatfaktor. 2 Områdesbeskrivning Utredningen omfattar det markerade området i figur 1, vidare kallat utredningsområdet, som är en del av detaljplanområdet Årsastråket DP2. Detaljplanområdet innefattar, utöver utredningsområdet, även angränsande kvartersmarker omkring Tvärbanans spår. Utredningsområdet innefattar utöver Stockholmshems fastigheter även en del av stadens mark där nya byggnader planeras för Stockholmshem. Figur 1. Flygbild över området med utredningsområdet markerat (Bildkälla: Googlemaps ). 4 (20)

50

51 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Jenny Andersson Årstastråket Dagvattenutredning Årstastråket Status: Revidering \\ser71sth1se.se.wspgroup.com\projects\5116\2015\ \3_dokument\36_pm_rapp ort\ _reviderad Dagvattenutredning_Årstastråket.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Figur 3. Illustrationsplan från ÅWL (160127). Strukturen har ändrats marginellt sedan inledandet av dagvattenutredningen (parkeringsplatsen i nordvästra delen av utredningsområdet har blivit mindre). Utredningsområdet för dagvattenutredningen är markerat i rött, detaljplangränsen för området är markerat i orange. 2.3 Geologi och geohydrologi Utredningsområdet ligger i ett gränsområde mellan högre liggande delar i nordväst, som är mer kuperade och med berg i dagen, medan ett område med lerjordar sträcker sig ut mot Årstafältet i söder (figur 4). Enligt Swecos geohydrologiska utredning (2013) har utredningsområdet ett begränsat område i centrala delarna med potentiellt god markgenomsläpplighet där jordlagren består av moränjordar. Enligt jordartskarta från SGU (2015) dominerar dock urberg och glacial lera i området. 6 (20)

52 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Jenny Andersson Årstastråket Dagvattenutredning Årstastråket Status: Revidering \\ser71sth1se.se.wspgroup.com\projects\5116\2015\ \3_dokument\36_pm_rapp ort\ _reviderad Dagvattenutredning_Årstastråket.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Figur 4. Jordartskarta med utredningsområdet markerat med svart (Bildkälla: SGU, 2015) 2.4Recipient 3 Övriga förutsättningar för dagvattenhantering Stockholm Vatten ställer krav på ny bebyggelse enligt Stockholm stads dagvattenstrategi. För att planen ska godkännas krävs att den lever upp till dessa krav. Dagvattenstrategin redovisas i eget avsnitt nedan. Ett annat krav som Stockholm Vatten har ställt är att flödena ut från området inte ska öka jämfört med befintligt vid ett 10- årsregn med klimatfaktorn 1,2. Exploateringskontoret i Stockholm har inför planarbetet efterfrågat att gröna dagvattenlösningar med lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) används inom planområdet. För att visa på möjliga lösningar inom området utfördes en dagvattenutredning och en geohydrologisk undersökning av Sweco 2013 för att ge förslag till fastighetsägarna hur sådana lösningar kan se ut. Lösningar som rekommenderas är sådana som ytlig avledning, fördröjning (gärna skelettjordar), infiltration mm. Även dagvatten från lokalgator bör kunna infiltreras i området. Dammar undanbedes på grund av platsbrist. För att bedöma dagvattnets status och behov av rening/fördröjning redovisas nedan de relevanta riktlinjer vilka måste beaktas vid framtagandet av rekommendationer för dagvattenhanteringen. 3.1Recipienten Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG (Vattendirektivet) trädde i kraft år Detta har bland annat som syfte att skapa en strategi vilken syftar till ett långsiktigt och 7 (20)

53 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Jenny Andersson Årstastråket Dagvattenutredning Årstastråket Status: Revidering hållbart utnyttjande av våra vattenresurser. Sverige implementerar Vattendirektivet med hjälp av miljökvalitetsnormer (MKN). Dessa är juridiskt bindande och fungerar som ett styrmedel för medlemsstater i EU. Målet är att vattenmiljöerna i Sverige ska uppnå både en god ekologisk status och en god kemisk status. Detta mål ska nås med hjälp av åtgärdsprogram vilka till stor del har lagt sin fokus på avlopp och omhändertagande av dagvatten. Recipienten för Årstastråket är Årstaviken, en del av östra Mälaren (figur 5). Årstaviken är klassad med miljökvalitetsnormer i vattendatabas VISS. Vattenmyndigheten för Norra Östersjön har under 2015 tagit fram förslag på nya miljökvalitetsnormer för vattendistriktet. Den preliminära statusen med de nya miljökvalitetsnormerna är att Årstaviken har en god ekologisk status, medan kemisk ytvattenstatus ej uppnår god status (VISS, 2015). Föregående miljökvalitetsnormer fastställdes av Vattenmyndigheten år 2009 och ställde statuskravet att till år 2015 uppnå god ekologisk och kemisk status för vattnet i Årstaviken (VISS, 2014). Statusen var även då att Årstaviken uppnådde god ekologisk status men inte god kemisk ytvattenstatus. \\ser71sth1se.se.wspgroup.com\projects\5116\2015\ \3_dokument\36_pm_rapp ort\ _reviderad Dagvattenutredning_Årstastråket.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Figur 5. Recipientkarta över Årstaviken (markerat med turkost) hämtad från VISS (2015). 8 (20)

54 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Jenny Andersson Årstastråket Dagvattenutredning Årstastråket Status: Revidering 3.2 Stockholm stads dagvattenstrategi I mars år 2015 antogs en ny dagvattenstrategi av Kommunfullmäktige i Stockholms stad. För att få en hållbar dagvattenhantering indelas genomförandet i fyra mål; 1. Förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten 2. Robust och klimatanpassad dagvattenhantering 3. Resurs- och värdeskapande för staden 4. Miljömässigt och kostnadseffektivt genomförande. \\ser71sth1se.se.wspgroup.com\projects\5116\2015\ \3_dokument\36_pm_rapp ort\ _reviderad Dagvattenutredning_Årstastråket.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Dagvattenhanteringen ska bidra till bättre yt- och grundvattenkvalitet för att uppnå god vattenstatus i stadens vattenområden samt vara anpassad efter ändrade klimatförhållanden. Dagvatten ska användas som en resurs för att skapa en attraktiv och funktionell stadsmiljö. Ett miljömässigt och kostnadseffektivt genomförande införs i alla skeden av stadsbyggnadsprocessen, med en åtgärdsplanering som har en tydlig ansvarsfördelning mellan bolag och förvaltningar i staden. Stadens metoder för att driva arbetet enligt strategins principer är: 1 Myndighetsutövning med stöd av miljöbalken, plan- och bygglagen, samt VA-lagen. 2 Avtalsskrivning när staden säljer mark, upplåter tomträtt och arrenderar ut mark. 3 Ekonomiska styrmedel- använda reducerad VA-taxa som incitament. 4 Kommunikation- informera företag, fastighetsägare, verksamhetsutövare och allmänheten. 5 Investeringar- åtgärder i egna anläggningar, fastigheter och på allmänna ytor. 6 Kravställning vid drift- och underhållsarbeten. 7 Föregå med gott exempel. 9 (20)

55 Uppdragsnr: Daterad: Årstastråket Dagvattenutredning Årstastråket Reviderad: Handläggare: Jenny Andersson Status: Revidering \\ser71sth1se.se.wspgroup.com\projects\5116\2015\ \3_dokument\36_pm_rapp ort\ _reviderad Dagvattenutredning_Årstastråket.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Riktvärden gällande dagvattenutsläpp För att bedöma reningsbehovet för olika dagvatten och recipienter så har Riktvärdesgruppen i Stockholm angett riktvärden i form av årsmedelvärden för föroreningar (tabell 1) (Riktvärdesgruppen, 2009). Riktvärdena utgår ifrån känsligheten hos recipient och dagvattnets härkomst, och indelas i fem kategorier: 1M, 2M, 1S, 2S och 3VU. Tabell 1. Föreslagna riktvärden (årsmedeltal och totalhalt) för dagvattenutsläpp Förklaring: M- Mindre recipient, S-större recipient, VU-verksamhetsutövare. 1-Direktutsläpp till recipient, 2-Ej direktutsläpp, 3-VU utan direktutsläpp. Enhet 1M 2M 1S 2S 3VU P (Fosfor) µg/l N (Kväve) mg/l 2 2,5 2,5 3 3,5 Pb (Bly) µg/l Cu (Koppar) µg/l Zn (Zink) µg/l Cd (Kadmium) µg/l 0,4 0,5 0,45 0,5 0,5 Cr (Krom) µg/l Ni (Nickel) µg/l SS (Suspenderad substans) mg/l Olja mg/l 0,4 0,7 0,5 0,7 1 Årstaviken får anses vara en mindre ytvattenrecipient och utsläppen är ej direkt. Bedömningen är att undersökt område ska kategoriseras som 2M. Riktvärdena för Årstaviken kan jämföras med schablonvärden i Stormtac (2015) för ett flerbostadsområde (tabell 2). Enligt dessa schablonvärden överstigs föroreningsbelastningen för en kategori 2M-recipient för flertalet ämnen om ingen rening av dagvattnet sker. Tabell 2. Stormtacs schablonvärden för föroreningsspridning av ett flerbostadsområde Förorening Enhet Föroreningsbelastning P µg/l 300 N mg/l 1,6 Pb µg/l 15 Cu µg/l 30 Zn µg/l 100 Cd µg/l 0,7 Cr µg/l 12 Ni µg/l 9 Hg µg/l 0,025 SS mg/l 70 oil mg/l 0,7 PAH µg/l 0,6 BaP µg/l 0,05 10 (20)

56 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Jenny Andersson Årstastråket Dagvattenutredning Årstastråket Status: Revidering 4 Dagvattenhantering 4.1Befintligt dagvattensystem Utredningsområdet avvattnas i dagsläget av två skilda dagvattensystem, ett i den västra delen och ett i den östra delen av området (figur 6). Båda system leder i sin tur dagvattnet mot en reningsdamm på Årstafältet. Uppsamlingen i den västra delen sker till ledning som börjar i gc-tunneln vid Valla Torg tvärbanestation och leder ut från området i en 500 mm ledning under Sandfjärdsgatan. Uppsamlingen i östra delen av området är en dagvattenledning som ligger i Sandfjärdsgatan och är kopplad till en 900 mm kombinerad ledning, till vilken spillvatten kan bräddas, som leder åt söder. \\ser71sth1se.se.wspgroup.com\projects\5116\2015\ \3_dokument\36_pm_rapp ort\ _reviderad Dagvattenutredning_Årstastråket.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Figur 6. Utklipp ur ledningskarta med dagvatten (gröna), spillvatten(röda) ledningar samt en kombinerade(orange) ledning där spillvatten kan brädda. 11 (20)

57 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Jenny Andersson Årstastråket Dagvattenutredning Årstastråket Status: Revidering Från Stockholmshems fastigheter är takavvattningen kopplad direkt till ovanstående dagvattensystem. I ledningsplan över fastigheterna i figur 7 visas ledningssystemet inom fastigheterna med dagvattenledningar markerade. Från baksidan av de långsmala lamellhusen leds dagvatten i ledningar via byggnaderna till ledningar i gatan tillsammans med tak- och dränvattnet. Figur 7. Ledningsplan över fastigheterna. \\ser71sth1se.se.wspgroup.com\projects\5116\2015\ \3_dokument\36_pm_rapp ort\ _reviderad Dagvattenutredning_Årstastråket.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Påverkan av planerad bebyggelse Dagvattnet kommer fortsatt att ledas till befintliga ledningar, i sydvästra respektive sydostliga delen av området (figur 8). I östra delen så ligger en kombinerad spilloch dagvattenledning där punkthus planeras, en omläggning av denna ledning kommer därför att krävas. Figur 8. Ledningskarta med befintliga allmänna ledningar. 12 (20)

58 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Jenny Andersson Årstastråket Dagvattenutredning Årstastråket Status: Revidering 5 Dagvattenberäkningar För att beräkna vilka flöden som behöver hanteras inom utredningsområdet gjordes en uppdelning i en östlig och en västlig del (figur 9). Figuren visar en indelning för befintlig avrinning. Uppdelning visar de områden som belastar de två mottagande ledningssystemen. Den uppdelningen görs för att kraven som ställs, om att flödena till de mottagande systemen ska behållas kontinuerligt vid ett 10-årsregn med klimatfaktor, ska kunna uppfyllas. Detta krav från Stockholm Vatten gäller egentligen bara de nya byggnaderna men då området har en hög miljöprofil har det förutsatts att även de befintliga byggnaderna ska omfattas av åtgärder. \\ser71sth1se.se.wspgroup.com\projects\5116\2015\ \3_dokument\36_pm_rapp ort\ _reviderad Dagvattenutredning_Årstastråket.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Figur 9. Bedömda delavrinningsområden inom planområdet markerade i rött. 5.1 Beräknade dagvattenflöden I tabell 4 visas de beräknade flödena från den västra och den östra delen av utredningsområdet. Områdenas reducerade area beskriver den del av områdena som bidrar till avrinningen. Flöden är beräknade med rationella metoden enligt Svenskt Vatten P90. Använda avrinningskoefficienter redovisas i tabell 3. Beräkningarna har gjorts med 10-årsregn (10 min) inklusive en klimatfaktor på 1,2 för att kompensera för framtida klimatförändringar (Svenskt vatten, 2011). Dock har beräkningarna för nuvarande avrinning gjorts utan klimatfaktor. 13 (20)

59 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Jenny Andersson Årstastråket Dagvattenutredning Årstastråket Status: Revidering Tabell 3. Använda avrinningskoefficienter (Svenskt Vatten P90 (2004), Stormtac (2015)) Yta Avrinningskoefficient Takytor 0,9 Hårdgjorda ytor 0,8 Gröna tak 0,7 Parkering med rasteryta (grus) 0,6 Underbyggd bostadsgård 0,25 Grönyta 0,1 \\ser71sth1se.se.wspgroup.com\projects\5116\2015\ \3_dokument\36_pm_rapp ort\ _reviderad Dagvattenutredning_Årstastråket.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Tabell 4. Beräknad avrinning från utredningsplanområdet A tot (ha) Nuvarande avrinning A red (ha) Totalt flöde (l/s) A tot (ha) 14 (20) Framtida avrinning A red (ha) Totalt flöde (l/s) Ändrat flöde (l/s) A tot (ha) Avrinning med dagvattenåtgärder A red (ha) Västra 0,96 0, ,96 0, ,96 0,46 92 Östra 1,83 0, ,83 0, ,83 0, Totalt 2,79 1, ,79 1, ,79 1, Totalt flöde (l/s) Flödena ökar mot nuvarande och behöver därför minskas med hjälp av de åtgärder som förslås i avsnitt 6. Den största ökningen är ett resultat av framtida klimat som står för drygt hälften av flödesökningen. I beräkningar för framtida avrinning har det antagits att nya parkeringsytor anläggs med tät beläggning (asfalteras). Detta är gjort för att visa på ett värsta scenario för vilken avrinning som kan väntas från området. I beräkningar för avrinning med dagvattenåtgärder användes istället rasterytor för parkeringsytorna och skelettjordar vid nya träd. 5.2 Föroreningshalter i dagvattnet Då utredningsområdet utgörs av ett befintligt flerbostadsområde som kommer att förtätas så kan föroreningsbelastningen i dagvattnet väntas öka om inga dagvattenåtgärder för att minska spridningen anläggs. Hur mycket föroreningsmängderna kan väntas öka på grund av förtätningen går ej att beräkna utifrån föreslagna schablonvärden från Stormtac (se tabell 2, avsnitt 3.3) då de endast anges för ett typområde som ej beskriver vilken täthet det har. Fler människor som bor och rör sig i området, med fler bilar och mer behandlat byggmaterial osv. kan dock antas öka föroreningsbelastningen något. 6 Föreslagna åtgärder Enligt tidigare presenterade beräkningar krävs åtminstone att flödet ut från planområdet ska fördröjas så att det minskar med totalt ca 112 l/s för att exploateringen inte ska innebära en ökad belastning på systemet nedströms. Det finns inga officiella krav från SVAB att fördröja utflödet från befintliga byggnader men ambitionen är

60 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Jenny Andersson Årstastråket Dagvattenutredning Årstastråket Status: Revidering \\ser71sth1se.se.wspgroup.com\projects\5116\2015\ \3_dokument\36_pm_rapp ort\ _reviderad Dagvattenutredning_Årstastråket.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 att de befintliga husen ska anpassas med miljösmarta lösningar, vilket följande förslagsåtgärder kommer att spegla. Valla Torg-området är en del av projektet GrowSmarter, ett initiativ som verkar för att skapa hållbara stadsdelar med miljötekniska lösningar. Samtidigt bör även området göras grönare i den aspekten att mer lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) utnyttjas för dagvattenhanteringen enligt den översiktliga dagvattenutredningen som utförts över programområdet och Stockholm Stads dagvattenstrategi. Med LOD-anläggningar menas bland annat infiltrations- och fördröjningsåtgärder där även grönytor används i syftet att göra dagvattensystemet trögare (minskar flödet till dagvattenledningar). Samtidigt som dagvattnet avrinner långsammare till ledningssystemen sker även en viss rening av vattnet, främst då partiklar hinner sedimentera och fastläggning i jordlager sker. På så sätt kan det inom utredningsområdet även kompensera för den ökade föroreningsbelastning som en förtätning innebär. Det föreslås att det ökade flödet främst hanteras i de planerade skelettjordarna, samt att parkeringsplatserna anläggs med rasterytor. I figur 10 redovisas åtgärder som behövs för att hantera de ökade flödena som svarar mot de krav som ställs enligt förutsättningarna i kapitel 3 (för en större version av bilden se bilaga 1). Även avrinningen från de befintliga byggnaderna behöver hanteras om man inte ska öka flödet i och med framtida klimatförändringar. Skulle man endast ta hänsyn till de föreslagna nya byggnaderna kan åtgärderna minska i omfattning. I efterföljande avsnitt presenteras de olika åtgärderna närmare. Tabell 5. Fördröjningsvolym för att hantera ökade flöden efter exploatering Västra ARO Effektiv fördröjningsvolym (m 3 ) 15 (20) Volym skelettjord (m 3 ) Fördröjningsåtgärd Fördröjningsåtgärd Östra ARO Fördröjningsåtgärd Fördröjningsåtgärd Fördröjningsåtgärd Utflöde från åtgärd vid 10-årsregn med klimatfaktor (l/s)

61 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Jenny Andersson Årstastråket Dagvattenutredning Årstastråket Status: Revidering \\ser71sth1se.se.wspgroup.com\projects\5116\2015\ \3_dokument\36_pm_rapp ort\ _reviderad Dagvattenutredning_Årstastråket.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Figur 10. Bilaga 1 där föreslagna åtgärder inom området är markerade. Lämplig placering för skelettjordar är markerade för respektive area/område enligt färgskala. Pilarna anger flödesriktning i området. 6.1 Genomsläppliga beläggningar på parkeringsytor Det rekommenderas att genomsläppliga beläggningar används på parkeringsytorna för att minska avrinningen från dessa men också för att minska föroreningsspridningen. Exempel på genomsläppliga beläggningar är permeabel asfalt, grusade ytor eller rasterytor med antingen gräs eller grus (figur 11). Figur 11. Exempel på rasteryta och grusparkering som kan anläggas för att få en genomsläpplig beläggning. 16 (20)

62 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Jenny Andersson Årstastråket Dagvattenutredning Årstastråket Status: Revidering \\ser71sth1se.se.wspgroup.com\projects\5116\2015\ \3_dokument\36_pm_rapp ort\ _reviderad Dagvattenutredning_Årstastråket.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Nyanläggande av parkeringsplatser kräver generellt rening enligt Stockholms dagvattenstrategi. En positiv effekt av genomsläppliga beläggningar är att föroreningar i dagvattnet fastläggs i ytan då vattnet infiltrerar. På så sätt uppnås den efterfrågade reningseffekten. Om jordlagren under en genomsläpplig beläggning inte medger att vattnet perkolerar vidare ner i marken för att de är täta eller om marken är förorenad så krävs dränering som ansluts till dagvattennätet. Då planområdet främst består av täta lerjordar föreslås därför att dränering anläggs. Stockholmshem planerar att använda rasterytor med grus på parkeringsplatserna. För att motverka minskad genomsläpplighet krävs underhåll av ytorna. Det är viktigt att man redan vid anläggandet av ytorna har i åtanke att genomsläppligheten genom de övre lagren ska vara god och att därmed minimera kompaktionen av gruset. Efter regn och vid t.ex. lövfällning bör ytorna sopas så att inte beläggningen sätts igen. Helst ska jorden i hålrummen med jämna mellanrum luckras upp så att de inte fylls igen med något som kan förhindra att vattnet lätt kan infiltrera, exempelvis av något organiskt material som gräs. Eventuell påfyllnad av grus kan behövas på med några års mellanrum. Om genomsläppliga beläggningar anläggs på samtliga parkeringsplatser inom utredningsområdet så skulle de framtida flödena kunna minskas med ca 9 l/s för ett 10-årsregn. 6.2 Skelettjordar Skelettjordar är i huvudsak ämnade för att förbättra trädens livsbetingelser. Rötterna får tillgång till syre och vatten i ett makadamfyllt lager, som även ser till att jorden behåller sin struktur. Volymen som skapas mellan makadamfyllningen kan även nyttjas som fördröjning av dagvatten. Dagvattnet uppehålls då i skelettjorden innan den bräddas vidare till dagvattennätet. Omkring % av volymen i en skelettjord kan uppskattningsvis vattenfyllas. En skelettjord anläggs i Stockholm utifrån Stockholm Stads Trafikkontors Tekniska Handbok med volymen 15 m 3. Potentiellt skulle därför en fördröjningsvolym på ca 2 m 3 kunna antas per nytt träd som anläggs med skelettjord. Men då skelettjordens syfte även är att behålla vatten för träden så kan 2 m 3 vara en överskattning i volym. Om ett stort regn har föregåtts av en tidigare regnperiod är det troligt att volymen är mer begränsad, därför kan max 1,5 m 3 per träd vara en rimligare uppskattning. För att magasinera de ökade flödena i skelettjordar krävs effektiv fördröjningsvolym och volym skelettjordar enligt tabell (20)

63 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Jenny Andersson Årstastråket Dagvattenutredning Årstastråket Status: Revidering \\ser71sth1se.se.wspgroup.com\projects\5116\2015\ \3_dokument\36_pm_rapp ort\ _reviderad Dagvattenutredning_Årstastråket.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Figur 12. Principskisser från ÅWL för hur skelettjordar kan anläggas inom området. Det saknas dräneringsledning i skissen Skelettjordar kommer inom planområdet att anläggas för alla nya träd som hamnar i körbara ytor (figur 12). Det gäller även träden vid parkeringsplatserna där genomsläppliga beläggningar föreslås. Se principskisser nedan enligt förslag från ÅWL. I bilaga 1 redovisas de områden som vatten föreslås ledas till träd med skelettjordar. Vattnet kan ledas ytligt, via brunnar, till skelettjorden, men vid de områden där det inte är möjligt med ytlig avledning kan ledningar användas. Det är viktigt att i fortsatt projekteringen ta hänsyn skelettjordarna och ledningarnas djup så att anslutning med självfall är möjligt. Identifierade områden för fördröjning är valda med tanke på att ge goda förutsättningar för bra anslutning. Angivna ytbehov är beräknade med ett djup på 0,5m. Då jordarna i området i huvudsak består av lera och berg rekommenderas det att en dräneringsledning läggs i botten av skelettjorden. Dessutom bör det finnas en brädd från skelettjordarna så att kraftigare regn kan ledas till dagvattenledning. 6.3 Gröna tak Enligt situationsplanen från ÅWL kommer taken på cykelparkeringarna, lamellhusen och förskolan utgöras av sedumtak. De är extensiva gröna tak, som kommer att 18 (20)