Dnr G /09 HANDLINGSPLAN FÖR UFLs SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE

Transkript

1 Dnr G /09 HANDLINGSPLAN FÖR UFLs SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE Fastställd av UFLs nämnd Syftet med handlingsplanen är att implementera UFLs policy för systematiskt kvalitetsarbete. I handlingsplanen är de insatser som föreslås i huvudsak riktade mot de kvalitetssäkrande (kontrollerande) inslagen i kvalitetsarbetet och deras funktion som underlag i nämndens berednings- och beslutsprocesser. 1. Avseende grundutbildningen Under läsåret 2009/2010 skall följande göras: Definiera rollfördelning och ansvarstagande för de kvalitetssäkrande inslagen i de akademiska och administrativa besluts- och beredningsorganen (UFL med underorgan, LUR, LURO), enskilda funktionärer (kursansvariga, studierektorer, inriktningsansvariga m fl), ledningsgrupp samt UFLs kansli. Precisering av roller och ansvar görs i form av en matris, med aspekter/objekt på ena axeln och instrument och ansvariga aktörer på den andra axeln. Systematisera UFL-kansliets arbete med att ta fram kvantitativa uppgifter (nyckeltal och indikatorer) om utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat. Detta arbete samordnas, så långt det är möjligt, med motsvarande universitetsgemensamma arbete som nu initierats. Tonvikten skall ligga på nyckeltal och indikatorer som ger information om programmets resultat. Förstärka UFL-kansliets resurser för uppföljnings- och analysuppgifter. Försök med användning av externa tillsynscensorer 1 för en kvalitativ granskning av examinationsförfarandet på någon/några inriktningar. Förslag till förfarande ges i bilaga 1. Stickprovsgranskning av examensarbetena med fokus på kravnivå och betygsättning. Förslag till förfarande ges i bilaga 2. Inkludera frågor som ger studenternas värdering av hela det program de genomgått i de s k studentopinionerna 2 i den avslutande kursen i AUO. 1 En modell för externa tillsynscensorer för examinationen har tagits fram och prövats inom Universitetet i Oslo.

2 2(7) Utforma en mall för kursvärderingar och rutiner för bjudning och bearbetning, så att kursvärderingarna kan ställas samman till LUR och LURO, som sedan i årliga kvalitetsrapporter kan föra informationen vidare. Här pågår inom GU utvecklingsarbete som UFL skall anknyta till. I den mån utvärderingar av typ inriktningsutvärderingar fortsättningsvis skall genomföras så är det angeläget att de göras mer jämförbara genom att utvärderarna ges ett tydligt definierat uppdrag. Varje utvärderare bör förses med en skriven instruktion med uppgift om vad utvärderingen skall inriktas mot och hur rapporten skall disponeras, liksom med relevanta nyckeldata samt kursrapporter (inkl kursvärderingar). Som ett alternativ till inriktningsutvärderingar enligt denna modifierade modell föreslås en försöksverksamhet med s k externa tillsynscensorer (se ovan), som i så fall har en hel inriktning som sitt granskningsobjekt. 2. Avseende forskarskolan (CUL) Utforma en motsvarande plan för ett systematiskt kvalitetssäkringsarbete avseende forskarskolan (CUL). 2 Se Rolf Landers arbeten för UFLs räkning avseenden studentopinioner i utbildningens slutskede. Uttrycket studentopinion används för att särskilja dessa mätningar från de sedvanliga, och obligatoriska, kursvärderingarna.

3 3(7) Bilaga 1 till Handlingsplan för UFLs systematiska kvalitetsarbete FÖRSLAG TILL FÖRSÖK MED EXTERNA TILLSYNSCENSORER Med en aviserad starkare betoning i kvalitetsarbetet på utbildningens resultat kommer examination och bedömning av studenternas prestationer mer i fokus än tidigare. I Sverige har ju under lång tid strävan varit att integrera examinationen så långt möjligt i själva undervisningen, detta för att göra examinationen i sig själv till ett inlärningstillfälle och för att reducera den negativa effekten av att studenterna i alltför hög grad lär för tentan. Dessutom har examination och betygsättning setts som en del i den undervisande lärarens arbetsuppgifter. Externa censorer och examinatorer avvecklades för många år sedan. I Norge däremot har ett s k externt censorsystem varit ett obligatoriskt inslag i den högre utbildningen till för ett par år sedan, då det i samband med den s.k. kvalitetsreformen blev frivilligt för varje lärosäte att använda sig av systemet eller pröva andra former. Med ändrade och mer varierade arbets- och bedömningsformer och mindre vikt lagt vid den avslutande examen blev den traditionella censorsrollen, som baserades på att de externa censorerna deltog i alternativt ansvarade för bedömningen av de enskilda studenternas prestationer under examinationen, allt mindre relevant. Dock finns det fortfarande behov av att bevaka bedömningsformer och betygsättning, men nu som inslag i lärosätenas kvalitetssäkring av kravnivå och betygsättning i den högre utbildningen. Utvecklingen i Norge har alltså gått från externa bedömningscensorer, som bedömer den individuella studentprestationen, till externa tillsynscensorer, som bedömer examinationen och bruket av betygsskala (och i viss utsträckning även är direkt observatör under examinationen). Modellen med externa tillsynscensorer kan även utnyttjas för mer generell granskning av kvaliteten i studieutbudet (utifrån inventering av studie- och kursplaner, litteraturlistor, arbetsuppgifter etc). Vid Universitetet i Oslo 3 ingår sådana tillsynscensorer som en del i universitetets kvalitetssystem och gemensamma riktlinjer har utformats för hur fakulteterna kan utnyttja tillsynscensorer. Riktlinjerna ger fakulteterna stor frihet att själva välja i vilken omfattning de vill behålla systemet med bedömningscensorer eller utnyttja censorerna för tillsyn av bedömningsformerna inom ämnen, kurser eller studieprogram. Dock bör en och samma censor inte ha båda uppgifterna samtidigt. Som tillsynscensor bör väljas personer med minst docentkompetens och med bred undervisningserfarenhet inom området och som ej är anställd vid universitetet eller har varit anställd där under de två närmast föregående åren. Tillsynscensorn utses av fakulteten, efter samråd med berörd institution/program/motsv för en period av 3 år. Tillsynscensor skall möta företrädare för fakulteten och/eller institutionen/programmet minst en gång om året och lyfta problemställningar och ge råd om förhållanden som är knutna till examination och kvaliteten i det 3 Fastställt av universitetsstyrelsen

4 4(7) aktuella studieutbudet. Tillsynscensor skall varje år avlämna en rapport till den fakultet som gett uppdraget. För rapporten har en för universitetet gemensam mall fastställts. Tillsynscensorn är givetvis fri att utöver de obligatoriska uppgifterna även tillfoga egna kommentarer. Fakulteten skall skicka kopia av rapporten till berörda instititutionsledare, ämnes- och programansvariga. Censorsrapporterna skall alltid finnas med som underlag i årliga och periodiska evalueringar av program (motsvarande) och i fakultetens årliga kvalitetsrapport. Förslag UFL bör genomföra försök med extern tillsynscensor avseende någon inriktning alternativt någon del av AUO. Uppdraget till en tillsynscensor bör i första hand inriktas mot bedömning och examination av studenternas prestationer under en inriktning (antingen avseende den högskoleförlagda delen, eller enbart VFU-delen, eller, vilket är att föredra, såväl högskoleförlagd som VFU-förlagd bedömning och examination), men kan också innefatta generella intryck av verksamhetens förutsättningar och genomförande. Tillsynscensorn bör förses med basinformation avseende den verksamhet som uppdraget omfattar (såsom kursplaner, relevanta nyckeldata, kursrapporter inklusive kursvärderingar etc). Tillsynscensorn avrapporterar till UFL, som skickar rapporten till berörd LUR, som i sin tur bör vidarebefordra rapporten för kommentarer till berörd inriktningsansvarig, institutioner och kursansvariga (motsv). Berörd LUR redovisar till UFL vilka åtgärder som bör vidtas (har vidtagits). Inbjudan att medverka i försöksverksamheten bör riktas till LUR. En försöksledare bör utses. Försöksledaren skall, efter samråd med Uppföljnings- och kvalitetsgruppen och LURO, arbeta fram en arbets- och tidsplan för försöket, instruktion till den/de externa tillsynscensorerna, och mall för rapportskrivande. Försöket bör omfatta ett år. Efter detta år skall erfarenheterna summeras och värderas. UFL bör avsätta medel i sin särskilda kvalitetsbudget (dvs budget för handlingsplanen för ) för försök med extern tillsynscensor.

5 5(7) Bilaga 2 till Handlingsplan för ULFs systematiska kvalitetsarbete FÖRSÖK MED EXTERN GRANSKNING AV LÄRARUTBILDNINGENS EXAMENSARBETEN framför allt avseende kravnivå och kriterier för betygsättning I lärarprogrammet ingår ett examensarbete som kan genomföras inom Allmänt utbildningsområde (LAU 370) och/eller inom en fördjupande specialisering. Kursnivån skall vara lägst hp. Examensarbetet skall genomföras under någon av utbildningens tre sista terminen såvida inte särskilda skäl föreligger. I de gemensamma föreskrifter 4 som UFL utfärdat för examensarbetet inom lärarutbildningen framgår att examensarbetet syftar till. att hos studenten skapa ett vetenskapligt förhållningssätt till sin yrkesverksamhet. Det skall ske genom: - att inrikta examensarbetet mot den kommande yrkesverksamheten och därvid förbereda blivande lärare att kunna relatera arbetsuppgifterna till vetenskapliga teorier och metoder samt aktuell utveckling och forskning, - att fördjupa studentens förmåga att självständigt och metodiskt bearbeta den kommande pedagogiska och didaktiska yrkesverksamheten, - att redovisa i en vetenskaplig rapport (uppsats) med de formkrav som följer av aktuell vetenskaplig eller konstnärlig praxis, - att examensarbetet, om så krävs, skall redovisas i andra former (t ex produktion, utställning eller framförande), vilka följer av sådana särskilda villkor som kan gälla för enskilda ämnen och verksamheter. Genomförda och pågående interna granskningar av examensarbeten UFL har efter framställan från Samhällsvetenskapliga fakulteten 2005 finansierat en utvärdering och uppföljning av examensarbetenas organisation, genomförande och resultat. En sammanställning är gjord av Kvalitetsgruppen för examensarbetet i Lärarprogrammet LAU 370, ledd av professor Lennart Svensson, Sociologiska institution, GU. Tre olika grupper har varit verksamma: Kvalitetsgruppen, Granskningsgruppen och en Grupp för sammanställning av de olika gruppernas dokumentation och arbete. Arbetet utmynnade i en slutrapport, Utvärdering och uppföljning av examensarbetets organisation, genomförande och resultat, januari Arbetet behandlades vid UFLs möte i februari 2007 och överlämnades sedan till Uppföljnings- och kvalitetsgruppen. UFL har också finansierat en pilotstudie till ett kvalitetsgranskningsprojekt av examensarbetena vid GUs lärarutbildning. Detta kan ses som en direkt fortsättning på den sammanställning som presenterades UFL i februari Pilotstudien genomfördes vid Sociologiska institutionen och dess syfte var att beskriva de metodologiska förutsättningarna 4 Fastställda , reviderade

6 6(7) och den teoretiska relevansen för att genomföra en kvalitetsgranskning av examensarbetena. Den innehållsanalys som genomförts visar, inte oväntat, att examensarbetena är av skiftande kvalitet och utseende. Pilotprojektet utmynnar i en förnyad ansökan rörande kvalitetsgranskning av examensarbeten som genomförs inom kursen LAU 370. Avsikten är att genomföra kvalitativa analyser av examensarbeten med avseende på de kriterier som ställs upp för examinationen, styrkor och svagheter hos studenterna samt hur argumentationen byggs upp och formas. Dessa analyser kan sedan kopplas till ett register med bakgrundsdata. Det förtjänstfulla i det föreslagna projektet är att analyserna kan ses som kvalitetssäkringsrutiner och samtidigt som kvalitetsutvecklingsinsatser. Ett problem, som också identifierats i ansökan, är att sådana examensarbeten som utförs i anslutning till en fördjupning/specialisering, de s k interdisciplinära examensarbetena, inte innefattas i projektet. Den universitetsinterna granskningen av de examensarbeten som genomförs inom kursen LAU 370 bör kompletteras med en stickprovsmässig extern bedömning av den samlade produktionen av examensarbetena inom lärarutbildningen, dvs utöver de examensarbeten som genomförs inom LAU 370 även inkludera interdisciplinära examensarbeten som genomförs inom specialiseringar. Fokus bör ligga på kravnivå och kriterier för betygsättning. Förslag till stickprovsmässig extern granskning av examensarbeten 5 UFL bör genomföra försök att med externa bedömare granska lärarutbildningens examensarbeten enligt följande: Projektledning LURO väljer ut en LUR, som ansvarig för försöket och för projektledning. Projektet genomförs i samverkan mellan LUR och Uppföljnings- och kvalitetsgruppen. Syftet Syftet med försöket är att genom ett stickprovsförfarande och utnyttjande av externa sakkunniga personer bedöma relevansen i ämnesval samt standarden på examensarbetena inom lärarprogrammet med avseende på hur väl uppsatsskrivandet integrerat lärarutbildningens specifika ämnesanknutna kunskaper och yrkesmässiga färdigheter med högskoleutbildningarnas generella mål avseende självständigt arbete, kritisk förmåga och effektiv kommunikation. Val av externa bedömare En bedömargrupp bör bestå av minst fem personer, hämtade från andra lärosäten och från yrkeslivet. Upplägg och genomförande UFLs kansli gör en inventering av de två senaste årens examensarbeten och sammanställer detta. 5 Detta förslag genomförs f n som försök vid Lunds universitet.

7 7(7) A. Relevansen i ämnesval Bedömargruppen gör inledningsvis en samlad bedömning av relevansen i examensarbetenas ämnesinriktning med hänsyn till målen för lärarprogrammet och yrkeslivets utveckling. Bedömningen sker i kategorierna: - Hög relevans - Hög relevans, dock med några tveksamma projekt - Mycket varierande relevans - Låg relevans B. Standarden UFL väljer ut 16 examensarbeten, hälften av dessa är examensarbeten inom LAU 370-kurser och hälften utgörs av interdisciplinära examensarbeten. Varje sakkunnig erhåller båda typerna av examensarbeten. Varje examensarbete bedöms av minst två bedömare. Examensarbetena bedöms enligt följande kriterier: 1. Tydligt formulerade och professionellt relevanta problemställningar 2. Sökt och identifierat vetenskapliga arbeten som är relevanta för problemställningarna 3. Sammanfattat och värderad dessa arbeten i förhållande till problemställningarna 4. Visat teoretisk medvetenhet i val av hypoteser/idéer och i valet av metoder 5. Dragit adekvata slutsatser som belysts ur ett professionsperspektiv 6. Använt ett korrekt och begripligt språk De sakkunnigas bedömningar jämförs. Företrädare för programmet deltar i ett möte med projektledning och sakkunniga. Förslag till finansiering UFL avsätter medel i budget för handlingsplanen för för projektledning inventering, utförd inom UFLs kansli, av examensarbeten, såväl LAU- som interdisciplinära examensarbeten, extern granskning av examensarbeten, motsvarande sammanlagt 3 månaders kvalificerat bedömningsarbete.