Ordföranden ställer proposition på utsänt förslag och Björn-Owe Björks förslag och finner att utsänt förslag bifalls.

Transkript

1 Samhällsutvecklingsnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Antagande VA-plan SUN-2017/151 Beslut Arbetsutskottet föreslår samhällsutvecklingsnämnden besluta att anta VA-plan för Knivsta kommun. Yrkanden Björn-Owe Björk (KD) yrkar på att prioriteringsordningen för utbyggnad av allmänt VA ska byggas ut ändras så att Jansberg flyttas ner till plats 6 och Västra Alsike/Ekeby flyttas upp till plats 3. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på utsänt förslag och Björn-Owe Björks förslag och finner att utsänt förslag bifalls. Deltar ej i beslutet Björn-Owe Björk (KD) deltar inte i beslutet. Ärende Tjänsteskrivelse , VA-plan samt remissvar från Knivstavatten, bygg- och miljönämnden, Uppsala kommun, Sigtuna kommun och Havs- och vattenmyndigheten har varit utsända.

2 Sida 1 av 5 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Marika Palmér Rivera Datum SUN-2017/151 VA-strateg Samhällsutvecklingsnämnden VA-plan för Knivsta kommun 2017 SUN-2017/151 Förslag till beslut Samhällsutvecklingsnämnden beslutar att anta VA-plan för Knivsta kommun. Sammanfattning Knivsta kommun antog år 2012 en strategi för vatten och avlopp, där det angavs att en VAplan skulle tas fram. Förvaltningen fick därför detta uppdrag. Ett förslag till VA-plan togs fram och sändes på remiss under hösten Remissinstanserna har i stort varit positiva till VAplanen, och i huvudsak haft synpunkter gällande mindre ändringar. Två större ändringar har genomförts i planen: tidplanen för VA-utbyggnad har preciserats, och tidplan för nästa revidering har ändrats till år Det finns ett stort behov av en politiskt antagen VA-plan för Knivsta kommun, för att skapa större tydlighet i VA-frågorna såväl internt inom kommunen som gentemot kommuninvånare och andra externa aktörer. Bakgrund Knivsta kommun antog år 2012 en strategi för vatten och avlopp, där det angavs att en VAplan skulle tas fram. Förvaltningen fick därför detta uppdrag. Ett förslag till VA-plan togs fram och sändes på remiss under hösten 2016 till Bygg- och miljönämnden, Knivstavattens styrelse, Alsikebolaget, Roslagsvatten, Förvaltningen, Länsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten, Fyrisåns vattenförbund, Sigtuna, Uppsala, Norrtälje, och Håbo kommuner samt VA samhälligheterna i Dalabacken, Haknäs och Edeby. Remissvar inkom från fem instanser: Bygg- och miljönämnden, Knivstavatten, Havs- och vattenmyndigheten, Sigtuna kommun och Uppsala kommun (se bilaga 3). Dessutom kom muntliga synpunkter från Länsstyrelsen (se bilaga 2). VA-planen har inte gått ut på remiss till kommunens invånare, däremot hölls ett informationsmöte den 14 november då förslag på korrigeringar inkom. Remissversionen av VA-planen har också legat ute på kommunens hemsida och kommuninvånarna har uppmanats att inkomma med förslag till korrigeringar om någon felaktig uppgift smugit sig in i planen. Ca fem synpunkter har inkommit på detta sätt. Remissinstanserna har i stort varit positiva till VA-planen, och i huvudsak haft synpunkter gällande mindre ändringar. Utifrån dessa har VA-planen justerats (se en uppföljning av remissvaren och hur dessa hanterats i bilaga 2). Två större ändringar har genomförts i planen: Tidplanen för VA-utbyggnad (tabell 1, s.40) har preciserats. Detta har gjorts med utgångspunkt dels i Länsstyrelsens muntliga remissvar, och dels i behovet av större

3 Sida 2 av 5 tydlighet hos samtliga aktörer som berörs av VA-utbyggnaden. Den preciserade tidplanen har tagits fram i dialog med Roslagsvatten, planenheten och miljöenheten. I remissversionen av VA-planen angavs att VA-planen skulle gås igenom varje år och vid behov revideras. Detta är ändrat till att VA-planen ska följas upp varje år och revideras senast år Anledningen till detta är att ge en större tydlighet, men samtidigt med hänsyn till att VA-planen måste vara ett levande dokument som revideras regelbundet. I samband med detta har tidplanen för utredning av VAutredningsområden (tabell 2, s. 41) tagits bort och istället ska dessa områden ha utretts inför revidering av VA-planen. VA-planen för antagande finns i bilaga 1. Det finns ett stort behov av en politiskt antagen VA-plan för Knivsta kommun. Kommunens VA-planering är avgörande för att klara såväl dagens som framtidens krav och utmaningar. VA-planen utgör en plattform för VA-planeringen och har en viktig roll i arbetet med den fysiska planeringen, hela vägen från översiktsplanering till detaljplanering och bygglov. Kommunens invånare efterfrågar också en större tydlighet vad gäller VA-utvecklingen i kommunen, och VA-planen är en förutsättning för det. Dessutom är VA-planen en viktig del i kommunens arbete med åtgärder enligt EU:s vattendirektiv (i enlighet med Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns Vattendistrikt framtaget av distriktets vattenmyndighet). Ekonomisk konsekvensanalys De största kostnaderna för VA-planens genomförande finansieras av VA-taxan. Investeringarna i de befintliga allmänna VA-anläggningar bekostas av brukningsavgifterna, och större investeringar, t.ex. de investeringar som behöver göras i samband med att reningsverket närmar sig maxgränsen för sin kapacitet, kommer sannolikt att påverka brukningstaxan. Dessa investeringar går dock inte att undvika, med eller utan VA-plan, men en långsiktig ekonomisk planering minskar risk för höga oförutsedda kostnader senare Utöver större investeringar i befintliga VA-anläggningar är det framförallt planen för VAutbyggnad som kan påverka VA-taxan. Utbyggnaden av allmänt VA till ny bebyggelse i Knivsta tätort går i allmänhet med ekonomiskt överskott, medan utbyggnaden av allmänt VA på landsbygden i allmänhet går med ekonomiskt underskott (VA-utbyggnaden i Alsike har hittills gått plus minus noll). Det är endast i ett fåtal områden i VA-utbyggnadsplanen som kostnaden för VA-utbyggnad bedöms täckas av anläggningsavgifterna för området. Hur VAtaxan påverkas av VA-utbyggnadsplanens genomförande beror därför till stor del på hur balansen mellan nybyggnation i tätorten och VA-utbyggnad på landsbygden ser ut. Tidplanen för VA-utbyggnaden har tagit hänsyn till detta. Utökade resurser kommer att krävas för den tekniska planeringen, jämfört med i dagsläget, för att finansiera de utredningar som krävs för att genomföra de åtgärder som beskrivs i VAplanen. Det rör främst de utredningar som beskrivs i Plan för utbyggnad av allmänt VA, men också i Plan i väntan på allmänt VA och Plan för enskilt VA. Personella resurser kommer också att krävas för att ta fram rutiner och processer för VA-arbetet. På sikt kommer dock VA-planen att leda till en resursbesparing vad gäller den tekniska planeringen, eftersom den ger ett systematiskt och därmed mer effektivt arbetssätt. Om VA-ekonomin styr bebyggelseutveckligen utanför tätorten kan utbyggnaden av allmänt VA leda till förtätning där det är ohållbart att förtäta av andra skäl än VA, t.ex. där det saknas kollektivtrafik. Detta leder till att kommunen behöver göra andra infrastrukturinvesteringar, t.ex. i parkeringsplatser och vägar, som ibland kan vara högre än kostnaden för utbyggnaden av allmänt VA. Detta är viktigt att ha i åtanke när utbyggnadsområden detaljplaneras.

4 Sida 3 av 5 VA-planen kommer att leda till att fler boende på landsbygden behöver göra investeringar i sin VA-försörjning, antingen genom att betala anläggningsavgift för allmänt VA eller genom att åtgärda sin enskilda avloppsanläggning. Ökad kunskap om brister i enskild vattenförsörjning kan leda till att boende måste göra investeringar i sina enskilda brunnar eller i vattenreningsanläggningar. VA-planen ger dock de boende möjligheter att planera för dessa investeringar med bättre framförhållning. Att inte anta VA-planen riskerar att ge stora ekonomiska konsekvenser, både för VAkollektivet och för enskilda kommuninvånare, eftersom utbyggnaden av allmänt VA och andra VA-relaterade åtgärder då riskerar att utföras med kort framförhållning och i otakt med övrig kommunal planering. Sammanfattning av VA-planen VA-planen omfattar VA-försörjningen i hela kommunen, såväl inom som utanför verksamhetsområden för kommunalt VA. Utöver en beskrivning av förutsättningar och nuläge innehåller också dokumentet en plan för de allmänna VA-anläggningarna, en VAutbyggnadsplan, en plan i väntan på kommunalt VA och en plan för enskild VA-försörjning. VA-planens genomförande och uppföljning diskuteras också, samt vilka konsekvenser VAplanen får. I en heltäckande VA-plan ingår också dagvatten. För att inte arbetet ska bli alltför omfattande och därmed svårare att genomföra ingår dagvatten endast mycket översiktligt i denna VA-plan, utan kommer istället att hanteras i en särskild dagvattenplan. De viktigaste åtgärderna i planen för de allmänna VA-anläggningarna är reservvattenförsörjning för Knivsta tätort och Alsike, utredning av den framtida avloppshanteringen för tätorten och åtgärder på ledningsnät för att minska bräddning och läckage. Planen för utbyggnad av allmänt VA anger en tidplan för VA-utbyggnad i områdena Nor, Gamla Alsike, Spakbacken/Östuna by, Jansberg, Lagga kyrkby, Västra Alsike/Ekeby, Edeby/Vassunda och Haknäs. Behovet av allmänt VA ska utredas närmare i Kvarnbol, Eda, Halmby, Lilla Älgboda, Björksta och Gröndal. Övriga områden med samlad bebyggelse med fler än 15 hus är bevakningsområden som regelbundet ska följas upp, och där särskilda rutiner för hantering av VA-frågan vid bygglov och detaljplanering ska följas. Plan i väntan på allmänt VA anger hur tillsyn av enskilda avlopp, bygglov och detaljplanering ska hanteras i utbyggnadsområden, utredningsområden och bevakningsområden. I planen för enskilt VA ingår att kommunen ska arbeta med att öka kunskapen om den enskilda vattenförsörjningen, ytterligare öka tillsynen av de enskilda avloppen och skapa system för återföring av näring från enskilda avlopp. Information och stöd till fastighetsägare som ska åtgärda sitt avlopp ska också ses över och förbättras. Samtliga åtgärder som finns med i VA-planen anger tydligt ansvar och tidplan, och ansvarig nämnd behöver införliva åtgärderna i sin budget och verksamhetsplanering. Samhällsutvecklingsnämnden har ett övergripande ansvar för VA-planens genomförande. Genomförandet av VA-planen ska följas upp minst en gång per år och VA-planen ska revideras senast år Processen för framtagande av VA-planen Sedan 2014 har VA-strateg Marika Palmér Rivera varit projektledare för VA-planen. Planen har tagits fram i en grupp där också miljöinspektör Peter Sydstrand, bygglovchef Pelle Mikaelsson (samt bygglovshandläggare Elin Hedström under Pelles föräldraledighet), planarkitekt Jonas Olsson, översiktsplanerare Sara Frykberg och Roslagsvattens kommunansvariga för Knivsta Maria Broström har deltagit. Samhällsutvecklingsnämndens

5 Sida 4 av 5 arbetsutskott har varit styrgrupp (från och med Samhällsutvecklingsnämndens bildande), innan dess var Kommunstyrelsens planutskott styrgrupp. En workshop har genomförts med planutskottet, och två workshops har genomförts med samhällsutvecklingsnämnden och Knivstavattens styrelse. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Bilagor: 1. VA-plan för Knivsta kommun Sammanställning av synpunkter i remissvar gällande remissversionen av VA-planen 3. Remissvar från Bygg- och miljönämnden, Knivstavatten, Havs- och vattenmyndigheten, Uppsala kommun och Sigtuna kommun Pelle Mikaelsson T.f. samhällsbyggnadschef Beslutet ska expedieras till: Akten Roslagsvatten

6 Sida 5 av 5 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja x Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. VA-planen bedöms påverka barn positivt. En bra VA-planering är mycket viktig för barns livsmiljö. Barn är känsligare än vuxna för problem med dricksvattenkvaliteten, och problem drabbar således barn tidigare än de drabbar vuxna. Utbyggnad av allmänt VA ger säkrare dricksvattenförsörjning i områden som har problem med dricksvattnet idag, vilket ger positiva effekter på barns hälsa. Ökad kunskap om grundvattnets kvalitet generellt i kommunen ger sannolikt hälsoeffekter även i andra områden, då ett eventuellt behov av rening av grundvattnet för dricksvatten tydliggörs. Vatten är också viktigt för barns rekreation och friluftsliv. En god avlopps- och dagvattenhantering är avgörande för att värna Knivstas sjöar och vattendrag för såväl dagens som framtidens barn.. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? VA-planen är i hög grad ett resultat av de åtaganden som följer av nationell lagstiftning. En särskild analys av barns bästa har därför inte gjorts. 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. Den anläggningsavgift som de boende måste betala vid utbyggnad av allmänt VA kan få konskevenser för barnfamiljer med små ekonomiska marginaler inom dessa områden. Lång framförhållning och tydlig och tidig information till de boende kan minska risken för negativa konsekvenser, men de kommer inte att försvinna helt. Det är dock viktigt att komma ihåg att enskilt VA också medför avsevärda kostnader. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej x Förklara oavsett svar. Förvaltningen bedömer att VA-planering är en så komplex fråga att barn inte har möjlighet att uttrycka sin åsikt om VA-planen. Dessutom är VA-planeringen i hög grad styrd av lagstiftning, och det är därför inte meningsfullt att låta barn uttrycka sin åsikt.

7 Bilaga 2: Sammanställning av remissvar gällande VA-plan för Knivsta kommun Remiss skickades till Knivstavatten, Bygg- och miljönämnden, Alsikebolaget, Länsstyrelsen Uppsala län, Uppsala kommun, Sigtuna kommun, Håbo kommun, Norrtälje kommun, Havsoch vattenmyndigheten, Fyrisåns vattenförbund, VA samhälligheten i Dalabacken, VA samhälligheten i Haknäs och VA samhälligheten i Edeby. Totalt har fem remissvar kommit in: Knivstavatten Bygg- och miljönämnden Uppsala kommun Sigtuna kommun Havs- och vattenmyndigheten Dessutom har ett muntligt svar inkommit från Tomas Waara, Länsstyrelsen Uppsala län. En sammanställning av inkomna synpunkter och hur de hanteras i VA-planen ges i tabellen nedan. Synpunkt Åtgärd Kommentar KNIVSTAVATTEN Sid 2, stycke 1: Oklart vilken grund man har för Har formulerats om. formuleringen "alla kommuninvånare". Kommunen har ett ansvar för det allmänna VAsystemet men för enskilda anläggningar är det väl bara miljötillsyn som kommunen har ansvar för? Sid 2, stycke 2: Att följa upp VA-planen "minst en gång per år" låter lite överambitiöst särskilt om den ska vara så detaljerad som den nu framlagda versionen är, men samtidigt blir den snabbt obsolet om den inte följs upp. Begreppet följa upp kan ges olika hög ambitionsnivå och kan därför behöva förtydligas. Har förtydligats. Sid 5, stycke 4: Samma invändning som på sid 2, stycke 1 om vem som har vilket ansvar för vad. Sid 5, stycke 5: Den enskilde har inget ansvar att faktiskt ansluta sig till allmänt VA, bara att erlägga anslutningsavgift. S. 14, stycke 1 under Ledningsnät: Är inte ledningarna i Knivsta äldre än vad som anges? Låter lite märkligt? Är förklaringen att stora delar utbytta, eller är det en felskrivning? S. 35, stycke två under Avloppshantering: I stycket om "en hållbar lösning för Knivstas avloppsrening" bör man lägga till att Knivstavatten rekommenderat anslutning till Käppala och att det lösningsalternativet nu fortsätter att bearbetas politiskt i kommunen. S. 37, handlingsplan: Knivstavatten har gjort sin del av utredandet om framtida avloppshantering i och med beslutet i oktober Har formulerats om. Har formulerats om. Har ändrats efter kontroll av Roslagsvatten Har formulerats om. Aktiviteten har formulerats om, och delats upp i två aktiviteter med olika ansvar. Viktigt att VA-planen blir ett levande dokument, och en förvaltningsövergripande VA-plansgrupp behöver gå igenom VA-planen och följa upp/ planera åtgärder minst en gång år.

8 Synpunkt Åtgärd Kommentar S. 37, handlingsplan: Vad innebär att skapa system för återföring av slam till åkermark" och vem har ansvar för vad? Detta är inget som hittills har legat på Knivstavattens ansvar på ett uttalat sätt. Vad detta innebär och vem som ansvarar för vad behöver förtydligas. Ansvar har förtydligats i VA-planen. S. 39, stycke 5, Hur har utbyggnadsplanen tagits fram: Stämmer det att Alsike går med ekonomiskt överskott? Uppfattningen är att det snarare går plus/minus noll. Stämmer det senare är det viktigt att framhålla att enda möjligheten att gå plus uppstår i centrala Knivsta, om inte en ny modell/avtal tas fram för exploateringen av Alsike. S. 39, stycke 5, Hur har utbyggnadsplanen tagits fram: Vi får enligt lagstiftningen inte gå med överskott, däremot med underskott. Att medvetet lägga sig på en taxenivå som skulle ge överskott i vissa områden för att finansiera och bygga ut VA på lansbygden är möjligen tveksamt. Taxan ska ju avspegla aktuell kostnadsnivå, och det kan finnas gungor och karuseller som balansera varandra, men formuleringarna i detta stycke kan förbättras. S. 40, utbyggnadsområden, stycke 1: Byt ut "ska" till "förväntas" i "därför ska bygga ut allmänt VA". S. 40, utbyggnadsområden, stycke 2: Vad menas med "Bra kostnadstäckning? Går t.ex. Nor (som anses vara "Klass 1") ihop ekonomiskt? Bra kostnadstäckning bör vara 100 % eller högre. S. 44, under Vad innebär VA-utbyggnaden för berörda fastighetsägare: Knivstavatten har ytterst begränsade möjligheter att agera "bank" avseende lån till anläggningsavgifter. Förutsättningarna för sådana "avbetalningsplaner" som anges behöver tydliggöras. S. 45 under Handlingsplan: Utreda möjlighet till kostnadseffektiv VA-utbyggnad utanför detaljplanerat område" är något Knivstavatten avser att börja jobba med per extra omgående vilket medför 2017 snarare än S. 45 under Handlingsplan: Att titta på källsorterande avloppslösningar ser Knivstavatten inte kan finnas på agendan under nuvarande mandatperiod, i alla fall, d v s tidigast Uppdragsverksamhet åt SUN kan naturligtvis ske men frågan är om det är rätt prioritering av utredningsresurser. Har ändrats efter kontroll av Roslagsvatten Har formulerats om. Har ändrats. Kostnadsklassningen har gjorts om, och förtydligats. Har förtydligats. Har ändrats. Har ändrats till genomfört senast Att verksamhetsutövaren, i detta fall Knivstavatten, har ansvar för hushållning av naturresurser är tydligt utpekat både i miljöbalken (2 kap 5 ) och LAV (10 ). Knivsta kommun får draghjälp av VINNOVAprojektet MACRO som genomförs som samlar flera olika kommuner och VAhuvudmän kring källsorterande avlopp.

9 Synpunkt Åtgärd Kommentar S. 46 under Handlingsplan: Det finns delade åsikter kring punkten om att utveckla former för information/dialog, om det borde hanteras av ett kommunalt organ (SUN?) som i praktiken äger frågan om "var" och "när" eller om det finns en fördel för Knivstavatten att vara ägare av en sådan process och därmed bli mer synligare. Knivstavatten har dock små resurser. Inte ändrat, se kommentar. S. 46 under Handlingsplan: Kopplingen mellan "Ta fram rutiner för information om anslutningar till allmänt VA" och "Underlätta miljötillsynen" är otydlig och kan förtydligas. S. 49, under Tillsyn och krav : Om det dyker upp avloppsanläggningar som måste åtgärdas omgående även om allmänt VA kommer inom 5 år bör detta kommuniceras med Knivstavatten, eftersom det kommer öka kostnaderna då anläggningen sannolikt måste lösas in i samband med utbyggnaden av allmänt VA. S. 65 under Ekonomiska konsekvenser, stycke 2: Stäm av huruvida det stämmer eller inte att Alsike går med överskott, se tidigare kommentar. S : Det finns stora risker med detta, inte bara avseende teknikfrågor kring själva lösningen utan även en "fragmentisering" av den allmänna VA-verksamheten med en potentiellt stor mängd driftställen (och därmed tillkommande kostnader). Att klara av att introducera kretsloppsmekanismer i befintliga områden i tätorten innebär också en fragmentisering med ökade VA-kostnader som följd. Lämpligtvis utforskas de källsorterande avloppen i småskaliga sammanhang utanför det allmänna VA-systemet, som istället bör jobba med de mer storskaliga lösningarna för att bli effektivt, alternativt möjligen i tydligt och väl avgränsade delar av VA-systemet. Att introducera kretsloppsteknik utan arealer att sprida på är orimligt. Har förtydligats. Har ändrats efter kontroll av Roslagsvatten. Syftet med arbetet förtydligas. Roslagsvatten har gemensamma resurser för kommunikation, och ser positivt på det, eftersom det underlättar arbetet med VAutbyggnaden. SUN har mycket mer begränsade resurser för VA-kommunikation än vad Knivstavatten har. Detta är en bra synpunkt, men bör ingå i en rutin och inte stå med i VAplanen. Det som ingår i handlingsplanen enligt bilagan är att ta fram en riskanalys, och därefter se hur man går vidare. Och att söka externa medel ett pilotområde för att hantera de ökade kostnader som det innebär att införa nya system. Parallellt arbetar kommunen med att skapa ett system för återföring av källsorterat toalettvatten till åkermark, som ska vara igång senast våren Inom ramen för VINNOVAprojektet MACRO finns det stora möjligheter för Knivstavatten att arbeta tillsammans med andra VA-huvudmän som arbetar med källsorterande system: VA-syd, NSVA, Mälarenergi, TROTAB, Stockholm Vatten mfl.

10 Synpunkt Åtgärd Kommentar BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Under Plan för utbyggnad av allmänt VA önskar Har ändrats. bygg- och miljönämnden en faktaruta om miljöbalkens hänsynsregler, särskilt 2 kap 5 om hushållningsprincipen och 2 kap 6 om lokaliseringsprincipen, så att det tydligt framgår att kommunen har ett ansvar att ta fram underlag för hur dessa paragrafer ska uppfyllas med avseende på kretsloppsanpassning av avlopp och skydd av grundvattenförekomster i stadsplaneringen. Nämnden anser att kommunens skyldigheter enligt dessa två paragrafer skulle kunna göras tydligare på samma sätt som kommunens skyldighet att ordna vatten och avlopp har förtydligats i en separat faktaruta. Under Plan i väntan på allmänt VA står, under Handlingsplaner: Omarbeta riktlinjer för Har ändrats till att SUN är ensam ansvarig. exploatering på landsbygden i ÖP. BMN och SUN står som ansvariga men bygg- och miljönämnden undrar om SUN bör vara ensamansvarig när planenheten flyttar från BMN till SUN från och med årsskiftet. På flera ställen i tabellerna omnämns rutiner för förhandsbesked om bygglov. Bygglovsenheten önskar ändra skrivningen till förhandsbesked/bygglov, eftersom det kan finnas förhandsbesked som aldrig kopplas till ett bygglov, och bygglov som aldrig föregås av Har ändrats. förhandsbesked. Under Plan för enskilt VA står under Handlingsplan: Ta fram plan för att öka kunskapen om enskild dricksvattenförsörjning i kommunen. BMN står som ansvarig. Bygg- och miljönämnden har ansvar för tillsyn av dricksvattenanläggningar över en viss volym och inom vissa verksamheter, men har inte något uppdrag i lag eller reglemente att utreda enskild dricksvattenförsörjning annat än vid klagomål. Det finns därmed inte heller möjlighet att finansiera uppdraget med tillsynsavgifter. Bygg och miljönämnden anser att detta är en strategisk fråga som bättre hör hemma hos SUN. I annat fall måste kommunbidrag för detta merarbete följa med uppdraget. Under samma del står Ta fram mål och nyckeltal för måluppföljning för ökad tillsyn och ökad åtgärdstakt för enskilda avlopp med förslag Detta uppdrag anser bygg- och miljönämnden vara högt prioriterat och önskar därför ändra årtalet till Finansiering av åtgärder behöver ses över. Har ändrats till att SUN är ansvarig. Har ändrats. Åtgärder har fördelats över tid. Finansiering har förtydligats i kapitlet Konsekvenser av VA-planens genomförande.

11 Synpunkt Åtgärd Kommentar SIGTUNA KOMMUN En av åtgärderna är att under 2017 utreda den framtida avlopps-hanteringen för Knivstas tätorter. De alternativ som diskuteras är en utbyggnad av Knivsta avloppsreningsverk alternativt en anslutning till Käppala reningsverk. Sigtuna kommun förutsätter att det under 2017 tas ett beslut i frågan. Det vägval som beslutas är väsentligt även ur vårt perspektiv och en anslutning till Käppala reningsverk skulle ha en positiv påverkan på Sigtuna kommuns framtida samhällsplanering. Synpunkten skickas till Knivstavatten I handlingsplanen för enskilt VA redogörs det en åtgärd som innebär att genomföra en översyn av geografiska områden för normal respektive hög skyddsnivå. Sigtuna kommun har ett pågående arbete med att utreda förutsättningarna för ett bildande av limniskt reservat i Garnsviken. Med hänsyn till detta bör området runt Garnsviken och dess avrinningsområden klassificeras med hög skyddsnivå. Sigtuna kommun ser det som en viktig uppgift att aktivt arbeta med att minska belastningen av näringsämnen samt miljögifter till Garnsviken för att bibehålla och öka dess höga värden. UPPSALA KOMMUN Det är i planen inte helt tydligt vilka områden som ingår i respektive avrinningsområde och det är därmed svårt att ha några synpunkter på prioriteringen i planen. Kommunstyrelsen önskar en hög prioritet från Knivsta kommuns sida att minska närings-belastningen genom åtgärder i Storåns avrinningsområde, bland annat åtgärdande av enskilda avlopp. Uppsala kommun konstaterar att såväl Uppsala (Uppsalaåsen) som Knivsta (Görveln) har enbart en huvudsaklig källa för vattenförsörjningen. För en ökad redundans och säkerhet skulle det vara mycket bra om kommunernas dricksvattennät kunde kopplas samman. När det gäller avlopp kan också finnas samordnings-möjligheter. Vi ser därför att Knivsta kommun gärna deltar i detta utredningsarbete, och även tar med det i sin VA-plan. Kommunstyrelsen ser positivt på förslaget att vi grannkommuner samverkar kring VA-rådgivning och tillsynsplanering. Av planen framgår att det saknas resurser för tillsyn av avlopp. Det framgår inte om det är personella eller ekonomiska resurser som avses. En fråga som det vore intressant att samverka kring är finansiering av tillsynen genom avgifter. Synpunkten skickas till miljöenheten som tar fram klassificeringen av skyddsnivåer. Möjligheten att samarbeta med Uppsala kring redundans läggs in i VA-planen. Synpunkten skickas till miljöenheten för tillsynsplanering, och tas tillvara på Samhällsbyggnadskon toret med avseende på VA-rådgivning. Synpunkten skickas till miljöenheten/byggoch miljönämnden. Åtgärder inom Storåns avrinningsområde är viktiga, men Knivsta kommun behöver prioritera Knivstaån- Lövstaåns och Valloxens avrinningsområde.

12 Synpunkt Åtgärd Kommentar I verksamhetsplanen för Uppsala kommunstyrelse 2017 finns följande åtgärd: "Genomföra en lokaliseringsstudie för ett nytt reningsverk i Uppsala samt utreda möjligheterna till att delvis göra detta ihop med andra intressenter såsom närliggande kommuner och då även avseende dricksvatten". Södra Uppsala med en ny pendeltågsstation söder om Bergsbrunna och en ny påfart på E4 är mycket viktiga utvecklings-områden i Uppsalas nyligen antagna översiktsplan, vilket naturligtvis ökar möjligheterna också för ett närmare samarbete på olika områden med Knivsta kommun. Möjligheterna till samarbete med Uppsala kommun förtydligas i VAplanen. Uppsala kommun ser gärna att det i planen förtydligas hur utredningen av dricksvattentillgången har tagits fram då detta är av intresse för Uppsala kommun. HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN Inga specifika synpunkter som medför behov av ändringar i planen. LÄNSSTYRELSEN UPPSALA (MUNTLIGT SVAR) Tidplanen för VA-utbyggnad behöver preciseras om VA-planen ska kunna användas vid hantering av ev tillsynsärenden angående utbyggnad av allmänt VA. Beskrivning av metoden skickas till Uppsala kommun. En ny tidplan för VAutbyggnad har tagits fram. Det finns inte utrymme att detaljerat beskriva metoden i själva VAplanen.

13 DOKUMENT ID: DATUM: SIDAN 1 (3) Knivsta kommun Samhällsbyggnadskontoret Marika Palmér Riviera Knivsta Yttrande samrådsremiss Knivsta VAplan Knivstavattens styrelse har fått VA-planen på remiss och har med anledning av det följande synpunkter: Roslagsvatten Sammanfattning Sid 2, stycke 1: Oklart vilken grund man har för formuleringen "alla kommuninvånare". Kommunen har ett ansvar för det allmänna VAsystemet men för enskilda anläggningar är det väl bara miljötillsyn som kommunen har ansvar för? Sid 2, stycke 2: Att följa upp VA-planen "minst en gång per år" låter lite överambitiöst särskilt om den ska vara så detaljerad som den nu framlagda versionen är, men samtidigt blir den snabbt obsolet om den inte följs upp. Begreppet följa upp kan ges olika hög ambitionsnivå och kan därför behöva förtydligas. Inledning Sid 5, stycke 4: Samma invändning som på sid 2, stycke 1 om vem som har vilket ansvar för vad. Sid 5, stycke 5: Den enskilde har inget ansvar att faktiskt ansluta sig till allmänt VA, bara att erlägga anslutningsavgift. Nuläge S. 14, stycke 1 under Ledningsnät: Är inte ledningarna i Knivsta äldre än vad som anges? Låter lite märkligt? Är förklaringen att stora delar utbytta, eller är det en felskrivning? Plan för de allmänna VA-anläggningarna S. 35, stycke två under Avloppshantering: I stycket om "en hållbar lösning för Knivstas avloppsrening" bör man lägga till att Knivstavatten rekommenderat anslutning till Käppala och att det lösningsalternativet nu fortsätter att bearbetas politiskt i kommunen. Adress: Box 437, Åkersberga Besöksadress: Sågvägen 2 Telefon vxl: Terees.vonStedingk@roslagsvatten.se roslagsvatten.se

14 DOKUMENT ID: SIDAN: 2 (3) S. 37, handlingsplan: Knivstavatten har gjort sin del av utredandet om framtida avloppshantering i och med beslutet i oktober S. 37, handlingsplan: Vad innebär att skapa system för återföring av slam till åkermark" och vem har ansvar för vad? Detta är inget som hittills har legat på Knivstavattens ansvar på ett uttalat sätt. Vad detta innebär och vem som ansvarar för vad behöver förtydligas. Plan för utbyggnad av allmänt VA S. 39, stycke 5, Hur har utbyggnadsplanen tagits fram: Stämmer det att Alsike går med ekonomiskt överskott? Uppfattningen är att det snarare går plus/minus noll. Stämmer det senare är det viktigt att framhålla att enda möjligheten att gå plus uppstår i centrala Knivsta, om inte en ny modell/avtal tas fram för exploateringen av Alsike. S. 39, stycke 5, Hur har utbyggnadsplanen tagits fram: Vi får enligt lagstiftningen inte gå med överskott, däremot med underskott. Att medvetet lägga sig på en taxenivå som skulle ge överskott i vissa områden för att finansiera och bygga ut VA på lansbygden är möjligen tveksamt. Taxan ska ju avspegla aktuell kostnadsnivå, och det kan finnas gungor och karuseller som balansera varandra, men formuleringarna i detta stycke kan förbättras. S. 40, utbyggnadsområden, stycke 1: Byt ut "ska" till "förväntas" i "därför ska bygga ut allmänt VA". S. 40, utbyggnadsområden, stycke 2: Vad menas med "Bra kostnadstäckning? Går t.ex. Nor (som anses vara "Klass 1") ihop ekonomiskt? Bra kostnadstäckning bör vara 100 % eller högre. S. 44, under Vad innebär VA-utbyggnaden för berörda fastighetsägare: Knivstavatten har ytterst begränsade möjligheter att agera "bank" avseende lån till anläggningsavgifter. Förutsättningarna för sådana "avbetalningsplaner" som anges behöver tydliggöras. S. 45 under Handlingsplan: Utreda möjlighet till kostnadseffektiv VAutbyggnad utanför detaljplanerat område" är något Knivstavatten avser att börja jobba med per extra omgående vilket medför 2017 snarare än S. 45 under Handlingsplan: Att titta på källsorterande avloppslösningar ser Knivstavatten inte kan finnas på agendan under nuvarande mandatperiod, i alla fall, d v s tidigast Uppdragsverksamhet åt SUN kan naturligtvis ske men frågan är om det är rätt prioritering av utredningsresurser. S. 46 under Handlingsplan: Det finns delade åsikter kring punkten om att utveckla former för information/dialog, om det borde hanteras av ett kommunalt organ (SUN?) som i praktiken äger frågan om "var" och "när" eller om det finns en fördel för Knivstavatten att vara ägare av en sådan process och därmed bli mer synligare. Knivstavatten har dock små resurser. S. 46 under Handlingsplan: Kopplingen mellan "Ta fram rutiner för information om anslutningar till allmänt VA" och "Underlätta miljötillsynen" är otydlig och kan förtydligas.

15 DOKUMENT ID: SIDAN: 3 (3) Plan i väntan på allmänt VA S. 49, under Tillsyn och krav : Om det dyker upp avloppsanläggningar som måste åtgärdas omgående även om allmänt VA kommer inom 5 år bör detta kommuniceras med Knivstavatten, eftersom det kommer öka kostnaderna då anläggningen sannolikt måste lösas in i samband med utbyggnaden av allmänt VA. Konsekvenser av VA-planens genomförande S. 65 under Ekonomiska konsekvenser, stycke 2: Stäm av huruvida det stämmer eller inte att Alsike går med överskott, se tidigare kommentar. Bilaga 4: Va-utbyggnad med källsorterande avlopp S : Det finns stora risker med detta, inte bara avseende teknikfrågor kring själva lösningen utan även en "fragmentisering" av den allmänna VA-verksamheten med en potentiellt stor mängd driftställen (och därmed tillkommande kostnader). Att klara av att introducera kretsloppsmekanismer i befintliga områden i tätorten innebär också en fragmentisering med ökade VA-kostnader som följd. Lämpligtvis utforskas de källsorterande avloppen i småskaliga sammanhang utanför det allmänna VA-systemet, som istället bör jobba med de mer storskaliga lösningarna för att bli effektivt, alternativt möjligen i tydligt och väl avgränsade delar av VAsystemet. Att introducera kretsloppsteknik utan arealer att sprida på är orimligt. Med vänliga hälsningar Terees von Stedingk

16 Sida 1 av 3 Bygg- och miljönämnden Datum YTTRANDE Laurel Wakeman Diarienummer laurel.wakemanҩknivsta.se BMN-2016/94 Yttrande över VA-plan för Knivsta kommun SUN-2016/412 Bakgrund Bygg- och miljönämnden har inbjudits att lämna yttrande över förslag till VA-plan för Knivsta kommun. VA-planen har tagits fram av Samhällsutvecklingsnämnden med utgångspunkt i den strategi för vatten och avlopp i Knivsta kommun som antogs i kommunfullmäktige VA-planen omfattar VA-försörjningen i hela kommunen, såväl inom som utanför verksamhetsområden för kommunalt VA och innehåller en beskrivning av förutsättningar och nuläge, en plan för de allmänna VA-anläggningarna, en VA-utbyggnadsplan, en plan i väntan på kommunalt VA, en plan för enskild VA-försörjning och en plan för dagvattenhantering. VAplanens genomförande, uppföljning och konsekvenser diskuteras också. Generella kommentarer om förslaget Den föreslagna VA-planen innehåller en tämligen heltäckande översikt av de utredningar och åtgärder som utgör förutsättningarna för en god VA-planering i kommunen. Att dessa utredningar kommer till stånd är centralt för att Knivsta kommun ska uppfylla visionen av att vara en föregångskommun för det hållbara samhället. Kommunen växer snabbt och det är därför mycket angeläget att VA-frågorna blir utredda i tidigt skede, och i enlighet med tidsramarna som utges i planen, så att allt görs kostnadseffektivt och i rätt ordning. Dock kan endast en del av arbetet som beskrivs i förslaget finansieras med avgifter. Resten måste finansieras med utökat kommunbidrag, främst till miljöenheten och GIS, om arbetet ska bli gjort utan budgetöverskridanden. Möjlighet att finansiera de olika uppdragen i förslaget som är riktade till bygg- och miljönämnden belysas i tabeller nedan. När det gäller samråd om nödvattenplan kan intern samråd mellan beredskapssamordnare och miljöenheten troligtvis inte finansieras med avgifter, dock har miljöenheten kontakt med de flesta verksamheter i kommunen. Dialogen med verksamheterna angående egenkontroll vid nödsituationer, samt behov och konsekvenser kan ingå i den debiterbara tillsynen. Generellt bedömer bygg- och miljönämnden att den föreslagna planen är genomtänkt men föreslår några justeringar under Förslag till ändringar och förtydliganden nedan. Under Planens uppdrag till bygg- och miljönämnden nedan listas de arbetsområden som bygg- och miljönämnden ska ansvara för enligt den föreslagna planen samt vilka uppdrag som kan finansieras med avgifter. En del aktiviteter som tillhör bygg- och miljönämndens arbetsområden omnämns i texten men inte i planens tabeller över aktiviteter, motiv, tidplan och ansvariga. Dessa har bygg- och miljönämnden listat i en egen tabell för att på ett mera heltäckande sätt belysa konsekvenserna av förslaget för bygg- och miljönämnden.

17 Sida 2 av 3 Förslag till ändringar och förtydliganden Under Plan för utbyggnad av allmänt VA önskar bygg- och miljönämnden en faktaruta om miljöbalkens hänsynsregler, särskilt 2 kap 5 om hushållningsprincipen och 2 kap 6 om lokaliseringsprincipen, så att det tydligt framgår att kommunen har ett ansvar att ta fram underlag för hur dessa paragrafer ska uppfyllas med avseende på kretsloppsanpassning av avlopp och skydd av grundvattenförekomster i stadsplaneringen. Nämnden anser att kommunens skyldigheter enligt dessa två paragrafer skulle kunna göras tydligare på samma sätt som kommunens skyldighet att ordna vatten och avlopp har förtydligats i en separat faktaruta. Under Plan i väntan på allmänt VA står, under Handlingsplaner: Omarbeta riktlinjer för exploatering på landsbygden i ÖP. BMN och SUN står som ansvariga men bygg- och miljönämnden undrar om SUN bör vara ensamansvarig när planenheten flyttar från BMN till SUN från och med årsskiftet. På flera ställen i tabellerna omnämns rutiner för förhandsbesked om bygglov. Bygglovsenheten önskar ändra skrivningen till förhandsbesked/bygglov, eftersom det kan finnas förhandsbesked som aldrig kopplas till ett bygglov, och bygglov som aldrig föregås av förhandsbesked. Under Plan för enskilt VA står under Handlingsplaner: Ta fram plan för att öka kunskapen om enskild dricksvattenförsörjning i kommunen. BMN står som ansvarig. Bygg- och miljönämnden har ansvar för tillsyn av dricksvattenanläggningar över en viss volym och inom vissa verksamheter, men har inte något uppdrag i lag eller reglemente att utreda enskild dricksvattenförsörjning annat än vid klagomål. Det finns därmed inte heller möjlighet att finansiera uppdraget med tillsynsavgifter. Bygg och miljönämnden anser att detta är en strategisk fråga som bättre hör hemma hos SUN. I annat fall måste kommunbidrag för detta merarbete följa med uppdraget. Under samma del står Ta fram mål och nyckeltal för måluppföljning för ökad tillsyn och ökad åtgärdstakt för enskilda avlopp med förslag Detta uppdrag anser bygg- och miljönämnden vara högt prioriterat och önskar därför ändra årtalet till Planens uppdrag till bygg- och miljönämnden Aktivitet Tidplan Ansvarig enhet Täcks av avgift Utreda behovet av åtgärder på privata och 2019 Miljö Ja allmänna spillvattenledningsnät Förbättra GIS-underlag för utrednings- och 2018 GIS Ja bevakningsområden Ta fram rutiner för information om 2018 Miljö Nej anslutningar till allmänt VA Ta fram rutin för förhandsbesked om bygglov 2017 Bygg Nej i VA-utredningsområden Omarbeta riktlinjerna för exploatering på landsbygden i översiktsplanen I samband med fram-tagande av SUN? Ta fram rutin för att utreda möjlighet till dricksvattenförsörjning och avloppshantering vid förhandsbesked/bygglov i ÖP, Bygg i samråd med mljö Nej

18 Sida 3 av 3 bevakningsområden Ta fram informationsmaterial till fastighetsägare om vad som gäller i väntan på VA Ta fram strategi för att skydda enskilda vattentäkter Ta fram plan för att öka kunskapen om enskild dricksvattenförsörjning i kommunen Ta fram mål och nyckeltal för måluppföljning för ökad tillsyn och ökad åtgärdstakt för enskilda avlopp Göra en översyn av områden för normal respektive hög skyddsnivå för enskilda avlopp Skapa en rutin för informationsöverföring från miljöenhetens ärendehanteringssystem till kommunens GIS system Ta fram riktlinjer för krav på kretsloppsanpassade enskilda avlopp Ta fram rutin för hantering av VA i förhandsbesked/bygglov och se över möjligheten att återinföra remisser till miljöenheten Se över rutin för informationsöverföring från Roslagsvattens remissvar m-a-pförhandsbesked/bygglov till miljöenheten Utreda möjligheten till nya demonstrationsanläggningar för enskilt avlopp i kommunala fastigheter med enskilt VA 2018 Miljö Nej 2018 Miljö Nej 2018 SUN Nej 2017 Miljö Ja 2017 Miljö Ja 2018 GIS + konsult Nej 2017 Miljö Ja 2017 Bygg Nej 2017 KNIVAB + Bygg i samråd med miljö 2019 Kommunfastigheter. Och miljö. Nej Samråd nej, ansökan, ja Uppdrag till BMN från text, ej tabell Bedriva utökad tillsyn på enskilda avlopp inklusive gemensamhetsanläggningar, minireningsverk och fosforfällor Samråd om reservvatten och nödvattenplaner. Ökad tillsyn skydd av vattentäkter Lagga och Vassunda Ökad tillsyn enligt miljöbalken 2:6, lokaliseringsprincipen Ta fram regler för skydd av vattentäkter och införa i de lokala miljö- och hälsoskyddsföreskrifter framåt Miljö Ja 2017 Miljö Delvis 2018 Miljö Ja 2018 Miljö Ja 2018 Miljö Nej Laurel Wakeman Miljöchef

19 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Lifvendahl Zahrah Datum Diarienummer KSN Knivsta kommun Yttrande över remiss: VA-plan för Knivsta kommun Uppsala kommun ser positivt på att Knivsta kommun har tagit fram en plan för VAförsörjningen i kommunen. Kommunstyrelsen har dock synpunkter på vissa delar av planen och delar som är oklara och kan behöva förtydligas. Uppsala kommun påverkas av Knivsta kommuns åtgärder att minska näringsbelastningen i sjöar och vattendrag genom Storåns avrinning i Sävjaån och vidare ut i Fyrisån. Enligt vattenmyndigheternas kartsystem (VISS) utgör enskilda avlopp betydande påverkan för Storåns status och det finns ett åtgärdsbehov på 380 enskilda avlopp inom Storåns avrinningsområde. Det är i planen inte helt tydligt vilka områden som ingår i respektive avrinningsområde och det är därmed svårt att ha några synpunkter på prioriteringen i planen. Kommunstyrelsen önskar en hög prioritet från Knivsta kommuns sida att minska näringsbelastningen genom åtgärder i Storåns avrinningsområde, bland annat åtgärdande av enskilda avlopp. Uppsala kommun konstaterar att såväl Uppsala (Uppsalaåsen) som Knivsta (Görveln) har enbart en huvudsaklig källa för vattenförsörjningen. För en ökad redundans och säkerhet skulle det vara mycket bra om kommunernas dricksvattennät kunde kopplas samman. När det gäller avlopp kan också finnas samordningsmöjligheter. Vi ser därför att Knivsta kommun gärna deltar i detta utredningsarbete, och även tar med det i sin VA-plan. Kommunstyrelsen ser positivt på förslaget att vi grannkommuner samverkar kring VArådgivning och tillsynsplanering. Av planen framgår att det saknas resurser för tillsyn av avlopp. Det framgår inte om det är personella eller ekonomiska resurser som avses. En fråga som det vore intressant att samverka kring är finansiering av tillsynen genom avgifter. I verksamhetsplanen för Uppsala kommunstyrelse 2017 finns följande åtgärd: "Genomföra en lokaliseringsstudie för ett nytt reningsverk i Uppsala samt utreda möjligheterna till att delvis göra detta ihop med andra intressenter såsom närliggande kommuner och då även avseende dricksvatten". Södra Uppsala med en ny pendeltågsstation söder om Bergsbrunna och en ny påfart på E4 är mycket viktiga utvecklingsområden i Uppsalas nyligen antagna översiktsplan, vilket Postadress: Uppsala kommun, stadsbyggnadsförvaltningen, Uppsala Telefon: (växel) E-post: stadsbyggnadsforvaltningen@uppsala.se

20 naturligtvis ökar möjligheterna också för ett närmare samarbete på olika områden med Knivsta kommun. Uppsala kommun ser gärna att det i planen förtydligas hur utredningen av dricksvattentillgången har tagits fram då detta är av intresse för Uppsala kommun. Kommunstyrelsen Marlene Burwick Ordförande Ingela Persson sekreterare

21 Ini Sigtuna 'ijlkommun Datum Yttrande KS/2016:580 1 (1) Yttrande avseende VA-plan för Knivsta kommun Sigtuna kommun har beretts tillfälle att lämna synpunkter på VA-plan för Knivsta kommun. VA-planen har tagits fram med utgångspunkt i den strategi för vatten och avlopp i Knivsta kommun som antogs av kommunfullmäktige VA-planen omfattar VA-försöijningen i hela Knivsta kommun, såväl inom som utanför verksamhetsområden för kommunalt VA. Sigtuna kommun finner inget att erinra sig emot och ser det som mycket positivt att en VA-plan upprättas för den nära angränsande kommunen Knivsta. Avloppshantering I förslaget till VA-plan redogörs Knivsta kommun en handlingsplan för de allmänna avloppsanläggningarna. En av åtgärderna är att under 2017 utreda den framtida avloppshanteringen för Knivstas tätorter. De alternativ som diskuteras är en utbyggnad av Knivsta avloppsreningsverk alternativt en anslutning till Käppala reningsverk. Sigtuna kommun förutsätter att det under 2017 tas ett beslut i frågan. Det vägval som beslutas är väsentligt även ur vårt perspektiv och en anslutning till Käppala reningsverk skulle ha en positiv påverkan på Sigtuna kommuns framtida samhällsplanering. Garnsviken I handlingsplanen för enskilt VA redogörs det en åtgärd som innebär att genomföra en översyn av geografiska områden för normal respektive hög skyddsnivå. Sigtuna kommun har ett pågående arbete med att utreda förutsättningarna för ett bildande av limniskt reservat i Garnvsiken. Med hänsyn till detta bör området runt Garnsviken och dess avrinningsområden klassificeras med hög skyddsnivå. Sigtuna kommun ser det som en viktig uppgift att aktivt arbeta med att minska belastningen av näringsämnen samt miljögifter till G nsviken för att bibehålla och öka dess höga värden. Kommunstyrelsens ordförande Postadress Besöksadress Telefon Fax Märsta Södergatan 20, Märsta /Handläggare Telefon/ E-post emma.asterhag@sigtuna.se Org. nr

22

23