Verksamhetsplan 2018 för Bromma stadsdelsnämnd

Transkript

1 88 Bromma stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (59) Handläggare Sofia Thole Kling Telefon: Till Bromma stadsdelsnämnd Verksamhetsplan 2018 för Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd Förslag till beslut 1. Nämnden godkänner verksamhetsplanen och budget för 2018 och överlämnar den till kommunstyrelsen och stadens revisorer. 2. Nämnden beslutar att fastställa resultatenheter enligt bilaga Nämnden ansöker om 3,1 mnkr för klimatinvesteringar i att energieffektivisera verksamheten på Mälarbackens vård- och omsorgsboende enligt förhandsbesked för (Jfr mål 2.1.1) 4. Nämnden ansöker om 2,3 mnkr för klimatinvesteringar i att energieffektivisera verksamheten på Mälarbackens vård- och omsorgsboende enligt bilaga 8a. (Jfr mål 2.1.1) 5. Nämnden ansöker om 0,5 mnkr för klimatinvesteringar i att införskaffa el- och lådcyklar till verksamheterna och därigenom minska behovet av bilar enligt bilaga 8b. (Jfr mål 2.2.1) 6. Nämnden ansöker om 1,3 mnkr för klimatinvesteringar i att utrusta plaskdammarnas teknikhus med solceller enligt förhandsbesked för (Jfr mål 2.1.1) 7. Nämnden ansöker om 0,6 mnkr för klimatinvesteringar i att installera fler solcellsdrivna sopkomprimatorer enligt bilaga 8c. (Jfr mål 2.2.1) 8. Nämnden ansöker om 0,8 mnkr för klimatinvesteringar i att undersöka dagvattenhanteringen inom valda områden enligt bilaga 8d. (Jfr mål 2.3.1) 9. Nämnden ansöker om 1,5 mnkr för trygghetsskapande åtgärder vid stadsdelens motionsspår och strandpromenader enligt bilaga 9a. (Jfr mål 1.3.1) 10. Nämnden ansöker om 0,5 mnkr för trygghetsskapande åtgärder vid EU-migranternas bosättningar enligt bilaga 9b. (Jfr mål 1.3.1) bromma@

2 Sid 2 (59) 11. Nämnden ansöker om 0,3 mnkr för kompetensutvecklingssatsning för att utbilda kvalitetsobservatörer enligt bilaga 10a. (Jfr mål 1.7.2) 12. Nämnden ansöker om 1,3 mnkr för kompetensutvecklingssatsning med barnskötarutbildning för de medarbetare som saknar pedagogisk kompetens men är anställda i barngrupp enligt bilaga 10b. (Jfr mål 3.4.1) 13. Nämnden ansöker om 0,2 mnkr för kompetensutvecklingssatsning i våld i nära relationer enligt bilaga 10c. (Jfr mål 1.7.2) 14. Nämnden ansöker om 0,3 mnkr för kompetensutvecklingssatsning för anhörigombud enligt bilaga 10d. (Jfr mål 1.7.2) 15. Nämnden ansöker om 0,2 mnkr för kompetensutvecklingssatsning våld i nära relationer och hedersproblematik enligt bilaga 10e. (Jfr mål 4.5.1) 16. Nämnden ansöker om 0,2 mnkr kr för kompetensutvecklingssatsning i introduktionsdagar för nyanställda vid verksamhetsövergång enligt bilaga 10f. (Jfr mål 4.6.1) 17. Nämnden ansöker om 2,0 mnkr till inventarier på förskolors gårdar och inomhusmiljö. (Jfr mål 1.1.1) 18. Nämnden anmäler omslutningstillägg med 260,0 mnkr. 19. Nämnden aviserar behov av ombudgetering med 6,5 mnkr från 2017 års parkinvesteringsmedel. (Jfr mål 2.3 och 1.3.1) 20. Nämnden ansöker om 2,0 mnkr för förstärkt skötsel av naturreservaten 21. Nämnden beslutar om omedelbar justering av ärendet. Lisa Kinnari Stadsdelsdirektör Peter Dacke Avdelningschef Administration

3 Sid 3 (59) Sammanfattning Verksamhetsplan och budget för 2018 för Bromma stadsdelsnämnd har utformats med utgångspunkt i de mål, riktlinjer, uppdrag och ekonomiska ramar som kommunfullmäktige fastställer i stadens budget för I verksamhetsplanen specificerar vi hur nämnden ska arbeta för att uppfylla kommunfullmäktiges mål utifrån lokala prioriteringar och utvecklingsområden. Ärendets beredning Samtliga avdelningar har medverkat i framtagningen av ärendet. Information enligt 19 MBL och förhandling enligt 11 MBL gjordes med de fackliga organisationerna den 28 november respektive den 7 december 2017, i enlighet med upprättat protokoll. Pensionärsrådet, rådet för funktionshinderfrågor och ungdomsrådet har tagit del av handlingarna. Bakgrund Kommunfullmäktige har beslutat om mål och ekonomiska ramar för nämndernas arbete under I verksamhetsplanen redovisar vi hur nämnden avser utföra kommunfullmäktiges uppdrag inom given budgetram. Kommunfullmäktige har fastställt en preliminär ekonomisk ram. Den slutgiltiga ramen fastställs vid avläsningarna under 2018 och reglering sker i samband med tertialrapporterna.

4 Sid 4 (59) Innehållsförteckning Inledning Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla Stockholm är en stad med levande och trygga stadsdelar Stockholm är en stad med högt bostadsbyggande där alla kan bo Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Transporter i Stockholm är miljöanpassade Stockholm har en hållbar mark- och vattenanvändning Stockholms kretslopp är resurseffektiva Stockholms miljö är giftfri Inomhusmiljön i Stockholm är sund Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholm är en världsledande kunskapsregion Stockholm är en företagsvänlig stad Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva I Stockholm är det enkelt att utbilda sig genom hela livet Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholm är en jämställd stad där makt och resurser fördelas lika Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld Stockholm är en tillgänglig stad för alla Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande...48

5 Sid 5 (59) 4.8 Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning...49 Uppföljning av ekonomi Nämndens ekonomiska förutsättningar...50 Investeringar...55 Försäljningar av anläggningstillgångar...56 Resultatenheter...56 Verksamhetsprojekt (driftprojekt)...56 Budgetjusteringar...56 Omslutningsförändringar...58 Medel för lokaländamål...58 Övriga ekonomiska redovisningar...58 Kvalitetsarbete Övrigt... Bilagor Bilaga 1: Bilaga 1 Nämndens reglemente Bilaga 2: Bilaga 2 Organisationsschema Bilaga 3: Bilaga 3 Ekonomibilaga Sdn 06 Bilaga 4: Bilaga 4 Kompetensförsörjningsplan Bilaga 5: Bilaga 5 Plan för upphandling Bilaga 6: Bilaga 6 Plan för internkontroll Bilaga 7: Bilaga 7 Digitaliseringsprojekt Bilaga 8: Bilaga 8a I Energieffektivisering 2 Mälarbacken Bilaga 9: Bilaga 8a II Energieffektivisering 2 Mälarbacken Bilaga 10: Bilaga 8b I Elcyklar och lådcyklar Bilaga 11: Bilaga 8b II Elcyklar och lådcyklar Bilaga 12: Bilaga 8c I Solcellsdrivna sopkomprimatorer Bilaga 13: Bilaga 8c II Solcellsdrivna sopkomprimatorer Bilaga 14: Bilaga 8d I Dagvattenhantering Bilaga 15: Bilaga 8d II Dagvattenhantering Bilaga 16: Bilaga 9a Trygghetsskapande åtgärder - motionsspår och strandpromenader Bilaga 17: Bilaga 9b Trygghetsskapande åtgärder - EU-migranters bosättningar Bilaga 18: Bilaga 10a Kompetensutvecklingssatsningen - kvalitetsobservatörer

6 Sid 6 (59) Bilaga 19: Bilaga 10b Kompetensutvecklingssatsningen - barnskötare Bilaga 20: Bilaga 10c Kompetensutvecklingssatsningen - våld i nära relationer Bilaga 21: Bilaga 10d Kompetensutvecklingssatsningen - anhörigombud Bilaga 22: Bilaga 10e Kompetensutvecklingssatsningen - Våld i nära relationer och hedersproblematik Bilaga 23: Bilaga 10f I Ansökan kompetensutvecklingssatsningen - introduktionsutbildning

7 Sid 7 (59) Inledning Verksamhetsplanen för Bromma stadsdelsnämnd anger inriktningen för förvaltningens verksamhet under Verksamhetsplanen knyter an till kommunfullmäktiges fyra inriktningsmål: Ett Stockholm som håller samman Ett klimatsmart Stockholm Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Ett demokratiskt hållbart Stockholm Arbetet för måluppfyllelse presenteras under respektive rubrik. Förvaltningens arbete ska, för medarbetares skull och för de som tar emot den service de ger, präglas av värdegrunden HÖRA: Helhetstänkande Öppenhet Respektfullt bemötande Ansvar Stadsdelsnämnden och råd Stadsdelsnämnden består av 13 ledamöter och 13 ersättare. Kommunfullmäktige utser ledamöter och ersättare i stadsdelsnämnden. Bland ledamöter utser kommunfullmäktige en ordförande och en vice ordförande. Bromma stadsdelsnämnd leds av ordförande (MP) och vice ordförande (M). Stadsdelsnämnden fattar beslut om mål och inriktning för de verksamhetsområden som kommunfullmäktige delegerat till nämnden. Nämndens arbete leds av presidiet bestående av ordförande, vice ordförande och stadsdelsdirektör. Ett pensionärsråd, ett råd för funktionshinderfrågor samt ett ungdomsråd är knutna till stadsdelsnämnden. Råden sammanträder regelbundet i anslutning till nämndens sammanträden. För övrigt har Bromma stadsdelsnämnd även ett planeringsråd för att tidigt möta Brommabor för dialog om utveckling av stadsdelsområdet. Stadsdelsförvaltningens ansvar och uppdrag Inom förvaltningens organisation har stadsdelsdirektören det övergripande ansvaret för all verksamhet. Stadsdelsdirektören svarar inför nämnden och leder förvaltningsledningen såväl som förvaltningens arbete och samverkan med fackliga organisationer. Bromma stadsdelsnämnd ansvarar för kommunal förskoleverksamhet, äldreomsorg, stöd och service till personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg, socialpsykiatri, barn, kultur och fritid, ekonomiskt bistånd samt arbetsmarknadsåtgärder. Stadsdelsnämnden ansvarar också för lokalt miljöarbete, stadsmiljöfrågor, skötsel och investeringar i parker och naturområden, viss tillsynsverksamhet samt konsumentvägledning.

8 Sid 8 (59) Stadsdelsförvaltningens organisation En omorganisation inom stadsdelens myndighetsutövning är planerad under 2018 med syfte att förbättra kvaliteten och möta brukaren bättre och med större trygghet. Målet är att våra chefer ska vara nära och tillgängliga, ha en tätare samverkan och en sammanhållen socialtjänst. Ett Bromma för alla Bromma stadsdelsnämnd arbetar för ett Bromma där barn, vuxna och äldre får verksamhet av hög kvalitet där behoven är i fokus och där invånare, civilsamhälle, föreningsliv och företagande har goda förutsättningar att gemensamt skapa ett stadsdelsområde för alla. Bromma växer snabbt och i en snabbt växande stadsdel är det viktigt att bevara och utveckla dagens styrkor. Ett särskilt fokus läggs på de stadsdelar som idag växer mest Blackeberg, Beckomberga och Mariehäll som är nämndens tre fokusområden i det lokala utvecklingsprogrammet. Förskola I Brommas förskolor ska goda lärmiljöer skapa förutsättningar för det livslånga lärandet genom bland annat att insatser görs för att alla barn ska få det stöd i sin utveckling och sitt lärande de har rätt till. Arbetet med att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling intensifieras under året och pojkar och flickor ska ges lika stort utrymme och få lika stort inflytande i förskolorna. Pedagogerna kommer under året att fördjupa sina kunskaper kring barn i behov av särskilt stöd. Den digitala kompetensen ska öka. Brommas förskolebarn lär sig tidigt vikten av en hållbar miljö. Bland annat arbetas det med odling på förskolegårdarna och där gårdarna består av naturmaterial. I arbetet med att göra Stockholms miljö giftfri fortsätter förskolorna arbetet utifrån Kemikaliecentrums anvisningar för en kemikaliesmart förskola. Mängden ekologisk mat i verksamheten ska också öka samt så ska vegetarisk mat serveras oftare.

9 Sid 9 (59) Individ- och familjeomsorg inkl. socialpsykiatri och stöd och service till funktionsnedsatta För att barnen i Bromma ska ha goda och jämlika uppväxtvillkor får vuxna med barn stöd att ta tillvara sina resurser och bli självförsörjande. Såväl barn som vuxna ska ha jämlika livschanser och ett varaktigt boende och inga barnfamiljer kommer behöva vänta mer än en vecka för att få budget- och skuldrådgivning. Målet med det förebyggande arbetet är att upptäcka och förhindra faktorer som kan ha negativa konsekvenser för barn och ungdomar samt ge vuxna möjligheter att leva ett självständigt liv oavsett funktionsvariation. Brukardelaktighet och dialog med barn och unga är en viktig del i arbetet som kommer förstärkas under året. I arbetet med ett Bromma för alla ska förutsättningarna för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden ges bättre förutsättningar för ett självständigt liv. Idag finns stora möjligheter att använda arbetsmarknadsinsatser för att komma ut på den öppna arbetsmarknaden. Därför förstärks insatserna till personer med försörjningsstöd, funktionsnedsatta samt nyanlända. För ungdomar som snart ska in i ett yrkesliv är ett CV en hjälp på vägen. Därför utökas antalet sommarjobb i Bromma. Barn, kultur och fritid Det ska vara enkelt för barn, vuxna och äldre att själva kunna skapa och ta del av kultur i Bromma. Förskolan genomsyras av kultur och skapande aktiviteter i barnens vardag. Äldre på vård- och omsorgsboenden får ta del av kulturupplevelser och möjlighet till gemenskap. Denna möjlighet utsträcks till äldre i ordinärt boende som besöker de öppna verksamheterna. Alla Brommabor ska kunna delta i öppna aktiviteter på olika platser. Barn, vuxna och äldre i Bromma har en meningsfull fritid. Stadsdelsnämndens del i detta är bland annat att hålla parker, grönområden och strandbad välskötta och utveckla dessa så att möjlighet ges till spontanaktivitet och rekreation för alla åldrar. Barn och ungdomar har tillgång till fritidsgårdar och parklek. Fritidsverksamheten samverkar med föreningar och skolor i Bromma för att skapa mötesplatser utifrån ungdomars behov och levnadsmönster. Äldreomsorg Kvaliteten inom Brommas äldreomsorg och tryggheten är utgångspunkten i allt arbete för de äldre. Aktivitetscentra på seniorboenden och andra öppna mötesplatser i Bromma utvecklas i samverkan med de äldre och föreningslivet. Anhöriga erbjuds information och stöd. Äldre ska känna trygghet med och vara delaktiga i beslutsprocessen och ha inflytande över insatsernas genomförande. Bidragande faktorer är det fortsatta införandet av ramtid och ett personcentrerat synsätt som utgår från den äldres förmågor och önskemål. Inom Brommas äldreomsorg finns Flåtten (en båt förtöjd i Mälaren), där de äldre ges möjlighet till dagsutflykter. Kompetenshöjande satsningar genomförs inom flera områden, vilket utöver höjd kompetens väntas ge en god personalkontinuitet för den äldre. Verksamheterna arbetar med att utveckla kost och måltidsupplevelsen och måltidsobservationer ska genomföras på vård- och omsorgsboenden.

10 Sid 10 (59) Stadsmiljö För Brommaborna är stadsmiljön av stor vikt. För att sköta och utveckla det Gröna Bromma kommer en parkförsörjningsplan att tas fram under Markskötseln i Bromma ska vara hållbar. För att nå detta mål tas det även fram skötselplaner för parkmark, naturmark och naturreservat. Ekosystemtjänster ska nyttjas och Bromma arboretum ska rustas upp. Dagvattenhanteringen vid Solviksbadet och koloniområdet vid Johanneslund ska undersökas. För detta söker nämnden klimatinvesteringsmedel. Nämnden söker även medel för att utrusta plaskdammarnas teknikhus med solceller och för skötseln av Brommas naturreservat. Prioriterade frågor för Bromma under 2018 Trygg och säker stad Bromma ska vara en levande och trygg stadsdel att bo och vistas i. För att realisera detta samverkas det i olika forum för krissamverkan. Vidare söker nämnden medel för att utföra trygghetsskapande åtgärder vid stadsdelens löparspår och strandpromenader. Förvaltningen arbetar uppsökande och förebyggande med unga och följer aktivt upp inträffade incidenter i verksamheterna. Samverkan med viktiga parter som polisen och Swedavia fortsätter under året. Under 2018 kommer det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet inom stadsdelsområdet att förstärkas. Lägesbilden kring våldsbejakande extremism tas fram tillsammans med polis. Utifrån lägesbild görs en bedömning av hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Där det finns problem med våldsbejakande extremism ska insatser genomföras. Bostadsförsörjning Bromma är en av de snabbast växande stadsdelarna och det är därför av stor vikt att tillhandahålla förskolor, särskilda boenden för äldre samt grupp- och servicebostäder för fysiskt och psykiskt funktionsnedsatta. Förvaltningen arbetar även aktivt med vräkningsförebyggande arbete framförallt för barnfamiljer och äldre. I samverkan med övriga stadsdelsförvaltningar inom regionen planeras för de framtida äldreboendena. Hållbar stadsutveckling I en snabbt växande stadsdel är det viktigt att bevara och utveckla dagens styrkor i Bromma med nära möjlighet till gröna ytor och ett rikt utbud av lokala företag. Här läggs ett särskilt fokus på Beckomberga, Blackeberg och Mariehäll för en positiv utveckling av dessa områden. Ytterligare en viktig del i stadsutvecklingen för Brommabor är mötesplatser, rekreationsområden, kollektivtrafik, cykelvägar och gångvägar. För att möta detta behov samverkar förvaltningen i planerings- och utvecklingsarbete samt vid genomförande av tillgänglighets- och trygghetsskapande åtgärder med andra förvaltningar och bolag. Hållbart klimat För att energianvändningen i Bromma ska vara hållbar fortsätter arbetet med att energieffektivisera verksamheten på Mälarbackens vård- och omsorgsboende. Nämnden söker medel för detta. Förskolorna fortsätter arbetet med Kemikaliecentrums anvisningar för en kemikaliesmart förskola. Antalet elcyklar blir fler i verksamheterna. Plaskdammarnas teknikhus utrustas med solceller, fler solcellsdrivna sopkomprimatorer placeras ut och fler

11 Sid 11 (59) laddstationer för elbilar skapas. Andelen ekologisk mat ökar och åtgärder vidtas för att minska matsvinnet. Genom att minska mängden avfall som uppkommer i verksamheten och sortera och återvinna avfall och farligt avfall på rätt sätt bidrar verksamheten till att stadens kretslopp är resurseffektiva. Mottagande av nyanlända Det sociala stödet till nyanlända i Bromma är beroende av lokal samverkan. Förvaltningen ska utveckla arbetssätt för etableringsinsatser och erbjuda socialt stöd och fritidsaktiviteter till nyanlända barn och ungdomar. I samband med det planerade uppförandet av modulhus för nyanlända familjer i Traneberg, planerar förvaltningen att öppna den befintliga lokalen vid Tranebergsängen som tidigare användes som fritidsgård. Lokalen ska vara en mötesplats som kan nyttjas av föreningar och övriga civilsamhället för till exempel föräldrautbildningar och föreläsningar som stärker föräldrars kunskaper om barn och ungdomars rättigheter. Arbetsmarknad och näringsliv Arbetet med att utveckla goda relationer med företagande genom att delta i den lokala företagarföreningen i Bromma fortsätter liksom samverkan med Stockholm business region. Vidare belyser förvaltningen näringslivsaspekten i remissvar avseende stadsutveckling. Stadsdelsnämnden bidrar till att göra Stockholm till en världsledande kunskapsregion genom att förvaltningen samverkar med högskolor och universitet. Studenter erbjuds också praktikplatser och platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom nämndens olika verksamhetsområden. Mänskliga rättigheter Under året kommer medarbetare och chefer att öka sin kunskap om våldsutsatthet samt demokratiuppdraget. Förvaltningen arbetar aktivt mot diskriminering och höjer sin kompetens inom hbtq och normkritik. Jämställdhetsarbetet integreras i verksamhetsplaneringen inom alla verksamhetsområden och analyser görs av verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Staden som arbetsgivare För att nå ett Bromma för alla är förvaltningens medarbetare vår viktigaste resurs. Kompetenta, engagerade och delaktiga medarbetare är en förutsättning för att vi ska kunna tillgodose invånarnas behov. Chefers kompetens inom det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet förstärks under året. En plan för ökad hälsa kommer att tas fram. En handlingsplan för att göra heltid till norm vid nyanställning samt erbjuda ofrivilligt deltidsanställda heltid ska också tas fram. Förvaltningen följer även de direktiv från kommunfullmäktige som handlar om kompetensförsörjning och utvecklingsmöjligheter, lönebildning, långt och hållbart arbetsliv, arbetsvillkor och anställningsformer och goda förutsättningar för ett socialt arbete. Effektiv verksamhet För att ha en effektiv verksamhet ser förvaltningen kontinuerligt över organisation och arbetsformer. Genom att använda tilldelade medel på ett resurseffektivt sätt så säkerställs att

12 Sid 12 (59) en hög servicenivå till brukarna uppnås. För att ekonomin ska vara långsiktigt hållbar ska samtliga verksamheter bedriva verksamhet inom beslutad budgetram. Detta görs genom månatlig uppföljning i samtliga verksamheter, månatlig uppföljning av investeringsbudgeten och upprättande av handlingsplan vid befarat underskott. Nämndens upphandlingar och inköp utvecklar staden i hållbar riktning genom elektroniska inköp av varor och tjänster som följer riktlinjer och görs genom avrop från centralt, gemensamt eller lokalt genomförda upphandlingar. Demokratiutveckling Det stora engagemang invånare visar för Brommas närmiljön tas till vara. Medborgardialoger kommer att hållas för frågor av större intresse för allmänheten. Dessa bör också påverka hur invånare uppfattar sin möjlighet till lokalt inflytande för ansvarsområden som inte ligger på stadsdelsförvaltningen. För de medborgare som vill aktivera sig inom civilsamhällets organisationer kommer Medborgarkontoret att fortsätta bidra med kontaktytor till föreningar och ideella organisationer. Föreningslivet ska ges större möjlighet att få tillgång till lokaler i stadsdelsområdet. Under 2018 fortsätter demokratiarbetet i Bromma. Invånarna har många möjligheter att träffa Brommas lokalpolitiker bland annat vid öppna nämndmöten, medborgardialoger och politikercaféer. Invånare ska vara delaktiga och ha inflytande genom aktiviteter som främjar ett högt valdeltagande. De ges information om och återkoppling på de synpunkter som kommer fram vid trygghetspromenader och medborgarförslag. Brommas planeringsråd och de tre brukarråden är viktiga i demokratiarbetet, då invånarna ges möjlighet för dialog redan i ärendeberedningen. Arbetet med demokratiprao för ungdomar fortsätter samt det förtroendeskapande arbetet inom förskola, fritid- och kulturverksamhet, socialtjänst och äldreomsorg. Digitalisering Den pågående digitaliseringen i samhället ändrar på ett genomgripande sätt förutsättningarna i verksamheterna och därför finns behov av att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Chefers och medarbetares digitala kompetens behöver kartläggas och stärkas. I arbetet med att använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande inom förskolan finns en stor utbildningsutmaning för att alla, både medarbetare och barn, ska få en adekvat digital kompetens.

13 Sid 13 (59) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman Visionen om en stad som håller samman: "Stockholm är en stad som får alla att växa. Här har alla barn och vuxna framtidstro och möjligheter att förverkliga sina liv. Stockholm är en sammanhållen stad som sjuder av liv och rörelse i alla stadens delar. Den offentliga välfärden är en grund för livskvalitet och trygghet för stockholmarna under livets alla skeden." För att nå visionen bidrar Bromma stadsdelsnämnd genom: Vuxna med barn får stöd att ta till vara sina resurser och bli självförsörjande Skapa goda lärmiljöer Utveckla metoder och processer för barns delaktighet Öka kunskap och anpassningar i lärmiljön för att ge alla barn det stöd i sin utveckling och i sitt lärande de har rätt Intensifiera och förädla det förebyggande arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förebyggande ungdoms- och fritidsarbete Socialt stöd till nyanlända Förebyggande och uppsökande arbete för unga Samverkan i krisberedskap Att söka medel för att utföra trygghetsskapande åtgärder vid stadsdelens löparspår och strandpromenader Förebyggande och åtgärdande arbete utifrån incidentrapportering i verksamheterna Samverka i planerings- och utvecklingsarbete samt vid genomförande av tillgänglighets- och trygghetsskapande åtgärder. Intressenter i detta arbete är: - målgrupper för verksamheterna förskola, särskilda boenden för äldre och gruppboenden - Brommabor i allmänhet med avseende på bland annat mötesplatser, rekreationsområden, kollektivtrafik, cykelvägar och gångvägar Parker och grönområden är välskötta Parker och strandområden utvecklas för att tillgodose möjligheten till spontanaktivitet och rekreation för alla åldrar Fritidsverksamheten samverkar med föreningar och skolor för att skapa mötesplatser utifrån ungdomars behov och levnadsmönster Aktivitetscentra på seniorboenden och andra öppna mötesplatser utvecklas i samverkan med de äldre. Tillhandahålla kulturupplevelser och möjlighet till eget skapande: - För barn i förskolan genom bland annat Kultur i Ögonhöjd - För barn och ungdomar via fritidsgårdar och parklek - För äldre på vård- och omsorgsboenden - För äldre i ordinärt boende som besöker öppna verksamheter - För alla Brommabor genom öppna aktiviteter på olika platser Äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet genom att: - De känner trygghet med och är delaktiga i beslutsprocessen samt har stort inflytande över insatsernas genomförande

14 Sid 14 (59) - Äldreomsorgen har ett personcentrerat synsätt som utgår ifrån en helhetssyn på den äldres förmågor och önskemål. Fortsatt arbete med införande av ramtid. - Verksamheterna har medarbetare med hög kompetens och en god personalkontinuitet. Kompetenshöjande satsningar genomförs inom flera områden. - Verksamheterna arbetar med att utveckla kost och måltidsupplevelsen - Tunets och Tranebergs aktivitetscentra samt övrig öppen verksamhet utvecklas, information och anhörigstöd erbjuds och samverkan sker med besökare och föreningsliv KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom: När vuxna med barn ansöker om ekonomiskt bistånd beaktas särskilt barnens behov. Arbetet med ekonomiskt bistånd utgår från ett tydligt barnperspektiv. Vuxna med barn ska få stöd att ta tillvara sina resurser och bli självförsörjande genom individuellt utformade insatser utifrån en helhetssyn. Förskolans uppdrag är att skapa goda förutsättningar för det livslånga lärandet. Lärmiljöerna ger barnen förutsättningar till ett lustfyllt och utforskande lärande. Det finns idag stora variationer kring förskolornas förutsättningar att skapa kreativa och utforskande miljöer för alla barn. I arbetet med att använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande finns en stor utbildningsutmaning inom förskolan för att alla, både medarbetare och barn, ska få en adekvat digital kompetens. Våra medarbetare är den viktigaste nyckeln till hög kvalitet och vi ska skapa goda förutsättningar för ett hållbart medarbetarskap. Varje barn har rätt att få känna sig betydelsefullt och uppleva sitt eget och allas lika värde. Barnen ska mötas i en förskoleverksamhet där det råder ett öppet och demokratiskt klimat. I arbetet med detta behöver metoder och processer för barns delaktighet förädlas och utvecklas. Samverkan med vårdnadshavare och skola för barnets bästa kommer fokuseras på under året. Förskoleverksamheten ska vara tillgänglig och utformad så att alla barn ges lika möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Det förebyggande arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling fortsätter och intensifieras med likvärdigt hög kvalitet. Avdelning förskola arbetar för att skapa likvärdighet i stadsdelens förskolor, för att på så vis kunna erbjuda förskolor med jämngod kvalitet oavsett var i stadsdelen barnet är inskrivet i verksamheten. Normer och värden Barnperspektivet beaktas i all planering i enlighet med FNs barnkonvention. Förskolorna bidrar till likvärdighet samt breddar barnens lekmönster och intressen, i syfte att motverka slentrianmässiga könsmönster. Konflikthantering och att förebygga konflikter tillhör också förskolans grundläggande arbete. Alla förskolor har likabehandlingsplaner med förebyggande arbete och rutiner för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund.

15 Sid 15 (59) Ökad inskrivningsgrad Barns utveckling främjas av att delta i förskolans verksamhet. Inskrivningsgraden inom stadsdelsområdet är fortsatt hög. På förvaltningens öppna förskola informeras det om stadsdelens förskolor och hur vårdnadshavarna ställer sina barn i förskolekö. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd 0,8 % 3,0 % Tertial Andel förskollärare av totalt antal anställda (Årsarbetare) 41 % 41 % Tertial Andel nöjda föräldrar 90 % 90 % År Antal barn per grupp Tertial Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) 4,9 4,9 Tertial Inskrivningsgraden i förskoleverksamheten (2-5 år) 96 % 96 % År Kvalitetsindikatorn - Självvärdering utifrån läroplansuppdraget 3,8 3,8 År Kommunstyrelsen ska i samråd med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna följa upp tillämpningen av förskolans socioekonomiska tillägg i stadens resursfördelningsmodell samt göra en kartläggning av nuvarande hantering och bedömningar av ansökningar om tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd Utbildningsnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna arbeta för att förbättra vägledning inför val av förskoleklass samt revidera riktlinjerna för övergång från förskola till skola i enlighet med skolprogrammet Barn vistas i pedagogiska miljöer som skapar goda förutsättningar för det livslånga lärandet Förskolans uppdrag är att skapa goda förutsättningar för det livslånga lärandet. Lärmiljöerna ger barnen förutsättningar till ett lustfyllt och utforskande lärande. I begreppet lärmiljö innefattas både den fysiska och den sociala lärmiljön inomhus och utomhus. Det finns idag stora variationer kring förskolornas förutsättningar att skapa kreativa och utforskande miljöer för alla barn. I arbetet med att använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande finns en stor utbildningsutmaning inom förskolan för att alla, både medarbetare och barn, ska få en adekvat digital kompetens. Våra medarbetare är den viktigaste nyckeln till hög kvalitet och vi ska skapa goda förutsättningar för ett hållbart medarbetarskap. Ett viktigt uppdrag de kommande åren är att skapa en likvärdig förskoleverksamhet med god kvalitet.

16 Sid 16 (59) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel vårdnadshavare som upplever att barnen använder digitala verktyg i sitt lärande 56 % Tertial Förvaltningen ska utveckla en gemensam pedagogisk plattform för Brommas förskolor Medarbetarnas bedömningskompetens kvalitetssäkras i syfte att säkerställa en likvärdighet Barn erövrar nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter utifrån sina egna förutsättningar Varje barn har rätt att få känna sig betydelsefullt och uppleva sitt eget och allas lika värde. Barnen ska mötas i en förskoleverksamhet där det råder ett öppet och demokratiskt klimat. I arbetet med detta behöver metoder och processer för barns delaktighet förädlas och utvecklas. Förskolorna ska samverka med vårdnadshavare för barnets bästa. Övergången mellan förskola och skola ska hanteras i enlighet med planen för övergång mellan förskola och skola. Förskoleverksamheten ska vara tillgänglig och utformad så att alla barn ges lika möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. För att alla barn ska få det stöd i sin utveckling och i sitt lärande de har rätt till krävs ökad kunskap och anpassning i lärmiljön. Det förebyggande arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling fortsätter och intensifieras med likvärdigt hög kvalitet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel vårdnadshavare som tycker att alla barn ges lika möjlighet att utvecklas Andel vårdnadshavare som upplever att medarbetarna på förskolan bemöter barnet på ett respektfullt sätt 92 % Tertial 93 % Tertial Förskolan ska utveckla samverkan med hemmet, skolan och socialtjänsten. Förskolans medarbetare ska erbjudas fördjupad kunskap kring barn i behov av särskilt stöd. Förskolornas planer för diskriminering och kränkande behandling samlas in för genomgång och återkoppling Förvaltningen ska ta fram en gemensam handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd Medarbetarna ska få fördjupad kunskap i kränkande behandling och anmälningsplikten

17 Sid 17 (59) Barn har goda och jämlika uppväxtvillkor När vuxna med barn ansöker om ekonomiskt bistånd beaktas särskilt barnens behov. Arbetet med ekonomiskt bistånd utgår från ett tydligt barnperspektiv. Barn har rätt till en aktiv och meningsfull fritid. Barnfamiljer med långvarigt ekonomiskt bistånd kan beviljas en särskild sommarlovspeng för aktiviteter under sommaren. Vuxna med barn ska få stöd att ta tillvara sina resurser och bli självförsörjande genom individuellt utformade insatser utifrån en helhetssyn. Avdelning förskola arbetar för att skapa likvärdighet i stadsdelens förskolor, för att på så vis kunna erbjuda förskolor med jämngod kvalitet oavsett var i stadsdelen barnet är inskrivet i verksamheten. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom: Samverkan internt och externt skapa förutsättningar för jämlika villkor för både barn och vuxna. Inom socialtjänstens verksamheter finns ett tydligt barnperspektiv. Hänsyn tas till barnperspektivet i alla ärenden där en förälder eller vårdnadshavare aktualiseras hos socialtjänsten. Barn ges förutsättningar att uttrycka och få sina åsikter respekterade i frågor som berör dem. Verksamheterna ska arbeta med ökad brukarmedverkan och delaktighet samt öka dialogen med barn och unga. Målet med det förebyggande arbetet är att upptäcka och förhindra faktorer som kan ha negativa konsekvenser för barn och ungdomar samt att ge vuxna möjligheter att leva ett självständigt liv. Insatserna för barn och ungdomar i vår familjebehandlargrupp anpassas till barnets behov. För att vuxna ska nå målet om självständighet är det viktigt att utredning och insats sker i delaktighet med brukarna. Det saknas bostäder i staden och behov finns av förebyggande arbete för att motverka hemlöshet. Barnfamiljer är en prioriterad grupp och inga barnfamiljer behöver vänta mer än en vecka för att få budget- och skuldrådgivning. Förebyggande ungdoms- och fritidsarbete En central del i det förebyggande arbetet är att minska tillgången till alkohol, narkotika, dopingmedel och tobak. Förvaltningen arbetar bland annat med tillsyn av folköl- och tobaksförsäljning hos affärsidkare i stadsdelen. Samverkan mellan skola, elevhälsa, fritidsverksamhet, föreningsliv och socialtjänst är av stor betydelse i det förebyggande arbetet för att tidigt upptäcka barn och unga i riskzonen. Fältverksamheten ska ha ett utökat fokus på unga upp till tonåren. Det fältförlagda sociala arbetet ska ha fokus på de utemiljöer och de tidpunkter då ungdomar vistas där. Arbetet ska ske i nära samarbete med socialtjänsten och fritidsverksamheten. Förvaltningens fritidsverksamhet arbetar för att möta ungas behov och livsmönster. Fritidsverksamheten ska arbeta särskilt för att nå fler flickor. Indigo är en mötesplats för

18 Sid 18 (59) ungdomar år som är eller funderar på om de är hbtq. Indigo drivs av Fältverksamheten Socialt stöd till nyanlända Lokal samverkan med aktörer från näringslivet och civilsamhället ska utvecklas för att skapa förutsättningar för jobb, integration och social hållbarhet. Förvaltningen ska utveckla arbetssätt för etableringsinsatser och erbjuda socialt stöd till nyanlända under etableringstiden. Nyanlända barn och ungdomar erbjuds fritidsaktiviteter för att möjliggöra kontaktnät och inkludering i samhället. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel barn och ungdomar som varit aktuella för insatser inom individ och familjeomsorgen (Utredningstyp BoU eller Vuxen) och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats (inom IoF, BoU och Vuxna, 0-19 år) 87 % 84 % Tertial Andel enskilda som klarar mer på egen hand inom socialpsykiatrin 30 % 25 % År Andel insats/insatser avslutade enligt plan inom vuxna missbruk 50 % 37 % Tertial Andel personer med insatser inom socialpsykiatrin som är nöjda med hur utredningen av deras behov av stöd genomfördes Andel ungdomar som i stockholmsenkäten uppger att de inte använder alkohol Andel ungdomar som i stockholmsenkäten uppger att de inte använder narkotika Andel ungdomar som i stockholmsenkäten uppger att de inte använder tobak Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt relaterat till totala antalet försökslägenheter i nämnden 80 % 80 % År 60 % 60 % År 91 % 91 % År 90 % 90 % År 30 % 26 % År Antal hemlösa 100 st tas fram av nämnden År Arbetsmarknadsnämnden ska i samarbete med socialnämnden och stadsdelsnämnderna utveckla och implementera former för det sociala stödet till nyanlända Kommunstyrelsen ska i samarbete med utbildningsnämnden, stadsdelsnämnderna och stadens ungdomsmottagningar genomföra en särskild satsning på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Stadsdelsnämnderna ska implementera rutiner för att säkerställa att hänsyn tas till barnperspektivet i ärenden där en förälder/vårdnadshavare aktualiseras hos socialtjänsten Stadsdelsnämnderna ska säkerställa stödet till barnfamiljer som lever i osäkra boendeförhållanden, exempelvis genom att tillhandahålla särskilda bo-lotsar som ger stöd i bostadssökande och genom kompensatoriska åtgärder riktade till barnen Stadsdelsnämnderna ska öka delaktigheten för målgruppen inom socialpsykiatrin genom att stödja brukarorganisationernas deltagande i brukarråd och brukarrevisioner

19 Sid 19 (59) Barn och vuxna har jämlika livschanser Inom socialtjänstens verksamheter finns ett tydligt barnperspektiv. Hänsyn tas till barnperspektivet i alla ärenden där en förälder eller vårdnadshavare aktualiseras hos socialtjänsten. Barn ges förutsättningar att uttrycka och få sina åsikter respekterade i frågor som berör dem. Verksamheterna ska arbeta med ökad brukarmedverkan och delaktighet samt öka dialogen med barn och unga. Den interna samverkan och samverkan med externa aktörer ska stärkas för att tidigt upptäcka och ge stöd till barn och unga i riskzonen. Fältassistenterna arbetar förebyggande och uppsökande. Arbetet sker i nära samarbete med socialtjänsten, skolan och fritidsverksamheten. Arbetet med att förbättra socialsekreterarnas och biståndshandläggarnas arbetssituation pågår. Om medarbetarrörligheten minskar, ökar möjligheten för kvalitetsutveckling och måluppfyllnad inom socialtjänsten Barn och vuxna har varaktigt boende För att hjälpa personer med social problematik att etablera sig på bostadsmarknaden är försöks- och träningslägenheter ett viktigt verktyg. Förvaltningen ger praktiskt stöd i försöksoch träningslägenheter för att hyresgästen ska kunna få, klara och behålla ett eget boende. Förvaltningen ger även stöd till personer i egna bostäder. Förvaltningen ska stärka samverkan med SHIS Bostäder för att minska antalet barnfamiljer i osäkra boendeförhållanden. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholm är en stad med levande och trygga stadsdelar Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom: Förvaltningens verksamheter har medvetenhet om sina sårbarheter och beredskap att agera i händelse av kris. Förvaltningsledning och krisstödjare övas och/eller utbildas årligen, ofta gemensamt med eller i regi av samverkansparter. Samverkansträffar genomförs minst två gånger per år med parter i det lokala området bland annat med Swedavia. För att öka känslan av trygghet i stadsdelens park- och naturmark söker förvaltningen medel för att utföra trygghetsskapande åtgärder vid stadsdelens elljusspår och strandpromenader. Åtgärder sker även utifrån medborgarnas synpunkter och förslag för att förbättra upplevd trygghet. Lägesbilden kring våldsbejakande extremism tas fram tillsammans med polisen. Utifrån

20 Sid 20 (59) lägesbild görs en bedömning av hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Medarbetarnas kunskap ökar under året. Yrkesgrupper som fått färsk kompetens om vit makt-rörelser, autonoma vänsterrörelser och extremistisk islamism och deras symboler kan lättare identifiera oönskade händelser kopplade till våldsbejakande extremism. Förvaltning och polis förbättrar det trygghetsskapande arbetet. En dialog påbörjas under slutet av 2017 för uppföljning och utveckling av samverkansöverenskommelsen. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andelen som upplever trygghet i den stadsdel där man bor 80 % 76 % År Stockholmarnas nöjdhet med rent och städat 70 % 70 % År Stockholmarnas nöjdhet med skötsel av park och grönområden 70 % 70 % År Kommunstyrelsen ska i samarbete med trafiknämnden och stadsdelsnämnderna verka för ökad trygghet i stadens utemiljöer med fokus på situationell brottsprevention Kommunstyrelsen ska, i samarbete med stadsdelsnämnderna följa upp och förvalta de lokala samverkansöverenskommelserna med polisen Trafiknämnden ska, i samarbete med stadsdelsnämnderna, verka för en tryggare utemiljö genom exempelvis förbättrad belysning, parkmöbler och genom att hantera växtlighet i det offentliga rummet Bromma är en levande och trygg stadsdel att bo och vistas i Stadsdelens fältassistenter arbetar lokalt med förebyggande och uppsökande verksamhet för unga. I det uppsökande arbetet ingår samarbete med barn, ungdomar, polis, föreningsliv och ideella krafter kring trygghets-, trivsel- och värdegrundsarbete. Förvaltningens verksamheter har medvetenhet om sina sårbarheter och beredskap att agera i händelse av kris. Enheternas krisplaner och krisrutiner från 2017 följs upp under året. Förvaltningsledning och krisstödjare övas och/eller utbildas årligen, ofta gemensamt med eller i regi av samverkansparter. Samverkansträffar med viktiga parter i det lokala området genomförs minst två gånger per år och samverkansformer med Swedavia under krisområdet utvecklas och förtydligas. För att öka känslan av trygghet i stadsdelens park- och naturmark söker förvaltningen medel för att utföra trygghetsskapande åtgärder vid stadsdelens elljusspår och strandpromenader. Åtgärder sker även utifrån medborgarnas synpunkter och förslag för att förbättra upplevd trygghet. Medborgarna har bland annat möjlighet att inkomma med synpunkter vid någon av de minst två trygghetspromenader som förvaltningen anordnar.

21 Sid 21 (59) Lägesbilden kring våldsbejakande extremism tas fram tillsammans med polisen. Utifrån lägesbild görs en bedömning av hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Där det finns problem med våldsbejakande extremism ska insatser genomföras därför är det viktigt att arbetet med att öka rapporteringsgraden för incidenter som eventuellt kan ha koppling till våldsbejakande extremism utnyttjas i vårt rapporteringssystem IA. Samverkan med polisen kommer att intensifieras under året och medarbetarnas kunskap öka. Yrkesgrupper som fått färsk kompetens om vit makt-rörelser, autonoma vänsterrörelser och extremistisk islamism och deras symboler kan lättare identifiera oönskade händelser kopplade till våldsbejakande extremism. Informera medborgare när trygghetsskapande åtgärder har utförts Minst två trygghetspromenader genomförs under året Utföra trygghetsskapande åtgärder vid stadsdelens elljusspår och strandpromenader utifrån sökta medel KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm är en stad med högt bostadsbyggande där alla kan bo Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom: Förvaltningen samverkar med exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret i planeringsarbete och utvecklingsarbete samt vid genomförande av tillgänglighets- och trygghetsskapande åtgärder. På så vis säkerställs att förvaltningens behov av exempelvis förskolelokaler, gruppboenden och särskilda boenden för äldre planeras in i nya områdesplaner och detaljplaner. Även medborgarnas behov av mötesplatser, rekreationsområden, kollektivtrafik, cykelvägar och gångvägar med mera påtalas. Förvaltningen har en plan för bostäder med särskild service (stöd och service till personer med funktionsnedsättning). Under 2018 kommer det inte färdigställas några bostäder enligt LSS då byggnationerna inom Bromma stadsdelsområde beräknas påbörjas Stadsdelens behov av äldreboenden beskrivs i region Västerorts äldreboendeplan som revideras årligen. Äldreförvaltningen sammanställer i samverkan med stadsledningskontoret samtliga regioners äldreboendeplaner till ett gemensamt dokument. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal färdigställda bostäder med särskild service (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 0 tas fram av nämnden År Nämnden är en aktiv part i all stadsutveckling Förvaltningen samverkar med exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret i planeringsarbete och utvecklingsarbete samt vid genomförande av tillgänglighets- och trygghetsskapande åtgärder. På så vis säkerställs att förvaltningens behov

22 Sid 22 (59) av exempelvis förskolelokaler, gruppboenden och särskilda boenden för äldre planeras in i nya områdesplaner och detaljplaner. Stadsdelens behov av äldreboenden beskrivs i region Västerorts äldreboendeplan som revideras årligen. Äldreförvaltningen sammanställer i samverkan med stadsledningskontoret samtliga regioners äldreboendeplaner till ett gemensamt dokument. Även medborgarnas behov av mötesplatser, rekreationsområden, kollektivtrafik, cykelvägar och gångvägar med mera påtalas. Samverka närmare med stadens övriga förvaltningar och bolag KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom: I samverkan mellan fritiden, medborgarkontoret, fältverksamheten, skolor, föreningar och idrottshallar skapa nya mötesplatser med olika inriktningar för ungdomar. Fältassistenter och fritidsledare har en betydande roll i att informera om de aktiviteter som erbjuds och slussa ungdomarna vidare till rätt verksamhet. Förvaltningen samarbetar med Hässelby-Vällingby för att tillgodose behovet av fritidsverksamhet för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Medborgarkontoret fortsätter att utgöra en öppen mötesplats som erbjuder aktiviteter riktade till alla målgrupper oavsett ålder, kön och funktionsvariationer. Samverkan med andra aktörer inom förvaltningen såväl som med civilsamhällets organisationer möjliggör ett brett utbud. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andelen ungdomar (10-17 år) som upplever att de har tillgång till meningsfulla idrotts- och fritidsaktiviteter 79 % 79 % År Barn, vuxna och äldre har en meningsfull fritid Fritidsledarna arbetar uppsökande för att vara tillgänglig på de platser där ungdomar befinner sig på sin fritid. Genom samverkan med medborgarkontoret, fältverksamheten, skolor, föreningar och idrottshallar skapas nya mötesplatser med olika inriktningar för ungdomar. Fritidsverksamheten ska aktivt arbeta för att nå fler flickor. Fältassistenterna möter ungdomar på ungdomarnas egna arenor. Fältassistenter och fritidsledare har en betydande roll i att informera om de aktiviteter som erbjuds och slussa ungdomarna vidare till rätt verksamhet. Förvaltningen samarbetar med Hässelby-Vällingby för att tillgodose behovet av fritidsverksamhet för barn och ungdomar med funktionsnedsättning.

23 Sid 23 (59) Medborgarkontoret fortsätter att utgöra en öppen mötesplats som erbjuder aktiviteter riktade till alla målgrupper oavsett ålder, kön och funktionsvariationer. Samverkan med andra aktörer inom förvaltningen såväl som med civilsamhällets organisationer möjliggör ett brett utbud. Verksamheter enligt LSS samarbetar med fritidsutvecklarna inom Stockholms stad för att det ska finnas ett tillgängligt kultur- och fritidsutbud för personer som bor i grupp- och servicebostad. Verksamheten vid de aktivitetscentra som startats på två seniorboenden samt övrig öppen verksamhet utvecklas i samverkan med besökarna. Verksamheterna är öppna för alla äldre. Utveckla aktiviteter, anläggningar och mötesplatser samt möjliggöra spontanaktivitet och rekreation för målgrupperna barn, vuxna och äldre KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom: Alla Brommabor, oavsett ålder, kön och funktionsvariationer, har likvärdig tillgång till kulturupplevelser och eget skapande. I förskolan genomsyrar kultur och skapande aktiviteter barnens vardag. Barn och ungdomar i fritidsgård och parklek är involverade i planeringen av kulturaktiviteter. Det lokala kulturlivet fortsätter att utvecklas genom att kulturnätverk och föreningsliv stöttas och uppmuntras. Aktiviteter öppna för alla arrangeras på bland annat Medborgarkontoret men också på andra platser inom stadsdelsområdet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ungdomar (10-17 år) som upplever att de har tillgång till meningsfulla kulturaktiviteter 75 % 74 % År Barn, vuxna och äldre har nära till eget skapande och kultur Alla Brommabor, oavsett ålder, kön och funktionsvariationer, har likvärdig tillgång till kulturupplevelser och eget skapande. I förskolan genomsyrar kultur och skapande aktiviteter barnens vardag. Förskoleverksamheten följer stadens program för barn- och ungdomskultur, Kultur i Ögonhöjds riktlinjer om kultur för, av och med barn. Barn och ungdomar i fritidsgård och parklek är involverade i planeringen av kulturaktiviteter. Inom äldreomsorgen har de boende tillgång till olika former av kulturupplevelser, och för boende i ordinärt boende finns aktiviteter på de öppna verksamheterna tillgängliga. Det lokala kulturlivet fortsätter att utvecklas genom att kulturnätverk och föreningsliv stöttas och uppmuntras. Aktiviteter öppna för alla arrangeras på bland annat Medborgarkontoret men