MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Lidingö stad Planprogram för Centrum/Torsvik Uppdragsnummer Västerås Sweco Environment AB Västerås Vatten & Miljö Ann-Charlotte Duvkär Jennie Brundin Maria Westerdahl Katarina Knyszewska

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING 1 2 INLEDNING OCH SYFTE 4 3 AVGRÄNSNING Nivå Geografi Tid Miljöaspekter 5 4 ALTERNATIV Nollalternativ Framtidsbild Framtidsbild Framtidsbild Framtidsbild Framtidsbild METOD OCH BEDÖMNINGSGRUNDER Riktvärden och miljökvalitetsnormer Nationella och regionala miljökvalitetsmål Lidingö stads miljöprogram Bedömningsskala Buller från trafik och hamnverksamhet Utsläpp till luft från trafik Risker och störningar Förorenade områden Klimat Hushållning med naturresurser 28 8 PÅVERKAN PÅ STADSBILD OCH KULTURMILJÖ Stads- och landskapsbild Kulturmiljö 30 9 PÅVERKAN PÅ NATURMILJÖ Naturmiljö Dagvattenhantering och vattenkvalitet SAMLAD BEDÖMNING OCH MÅLUPPFYLLELSE Samlad bedömning Måluppfyllelse REKOMMENDATIONER FÖR FORTSATT ARBETE Lagstiftning kring uppföljning Rekommendationer REFERENSER 44 6 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANFÖRHÅLLANDEN Gällande planer Övriga förutsättningar 11 7 PÅVERKAN PÅ MÄNNISKORS HÄLSA OCH SÄKERHET Trafik och tillgänglighet Rekreation och friluftsliv 16

3 1 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING År 2009 fick miljö- och stadsbyggnadskontoret vid Lidingö stad i uppdrag att ta fram ett planprogram som ska utreda förutsättningarna att utveckla Centrum/Torsvik. Planprogrammet ska aktivt föreslå åtgärder som bidrar till minskade bullerstörningar och en sammanlänkad stadsdel. Förutsättningar för kollektivtrafik, handel och fler bostäder ska också utredas. Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning är att redovisa och utreda de miljökonsekvenser som ett genomförande av planprogrammet kan antas medföra. I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs och jämförs fem utvecklingsalternativ, så kallade framtidsbilder. De miljöaspekter som har bedömts påverkas mest är utsläpp till luft från trafik, trafik och tillgänglighet och naturmiljö. Tabellen visar en översiktlig sammanfattning av konsekvenserna för de fem framtidsbilderna jämfört med nollalternativet. Bedömningsskalan framgår nederst i tabellen. Det är värt att notera att bedömningsskalan endast ger möjlighet till en begränsad särskillnad mellan alternativen. Det betyder att två alternativ kan ha samma sammanvägda bedömning, trots att det ena alternativet är mer fördelaktigt. Där detta förekommer görs förtydliganden i texten under respektive bedömning. Trafik och tillgänglighet Framtidsbild 4 och 5 ger mest positiva konsekvenser för trafik och tillgänglighet. Det beror bland annat på att överdäckningen av brofästet i kombination med tunnelförläggningen av Södra Kungsvägen ger bäst möjligheter till utveckling av gång- och cykeltrafik med hög framkomlighet och säkerhet. Rekreation och friluftsliv Framtidsbild 3, 4 och 5 ger positiva konsekvenser för rekreation och friluftsliv. Framtidsbild 3 och 5 ger möjlighet till utveckling av rekreation vid strandområdet då Lidingöbanan dras om. Vid framtidsbild 4 och 5 ger överdäckningen av brofästet en förbättrad kontakt mellan stadsdelarna. Det ger också möjlighet till utveckling av grönområde vid överdäckningen. Trafiken på Södra Kungsvägen och Lidingöbron kommer dock att öka i samtliga framtidsbilder. Broparken kommer att utsättas för bullerstörning, trots åtgärder som överdäckning och tunnelförläggning. Det kan komma att påverka den rekreativa kvaliteten negativt. Miljöaspekter: Noll Trafik och tillgänglighet Rekreation och friluftsliv Buller från biltrafik och hamn Utsläpp till luft (utanför överdäckning) Utsläpp till luft (vid överdäckningens mynning) Risker och störningar Förorenade områden Klimat Hushållning med naturresurser Stads- och landskapsbild Kulturmiljö Naturmiljö Dagvattenhantering och vattenkvalitet Bedömningsskala: Stora positiva konsekvenser Positiva konsekvenser Inga nämnvärda konsekvenser Negativa konsekvenser Stora negativa konsekvenser 1

4 Buller från trafik och hamnverksamhet Samtliga framtidsbilder, utom framtidsbild 1, ger positiva konsekvenser för buller från biltrafik. Framtidsbild 4 och 5 ger lägst buller och möjliggör etablering av flest nya bostäder. Det beror på att Södra Kungsvägen förläggs i tunnel och att brofästet överdäckas. Att Lidingöbanan dras via centrum ger endast mindre tillskott till trafikbullernivån, och därför är 4 och 5 jämförbara ur bullersynpunkt. Buller från hamnen kan komma att påverka bostäder söder om Broparken i framtidsbild 4 och 5. Utsläpp till luft från trafik Överdäckning och förläggning i tunnel ger upphov till både positiva och negativa konsekvenser. För de boende vid överdäckning och tunnel förbättras luftmiljön, medan den försämras vid mynningen där luftutsläppen blir större. För framtidsbild 2-5 bedöms det kunna ge stora positiva konsekvenser eftersom en stor befolkningsgrupp får bättre luftmiljö. Risk för negativa hälsoeffekter i anslutning till stadsmiljön bedöms kunna minska. Beräkningar visar att miljökvalitetsnormerna riskerar att överskridas, främst vid den östra tunnelmynningen. Halterna avtar dock snabbt och i anslutning till planerad bebyggelse bedöms normerna inte överskridas. En tunnellösning innebär också en ökad exponering av luftföroreningar för de personer som transporteras i tunneln. Risker och störningar Samtliga framtidsbilder ger upphov till positiva konsekvenser för risker och störningar. Avseende risker vid transport av farligt gods är de positiva konsekvenserna störst för framtidsbild 4 och 5 eftersom körfälten i överdäckning och tunnel är separerade och väderskyddade. Förorenade områden För samtliga framtidsbilder inklusive nollalternativet bedöms konsekvenserna bli positiva avseende förorenade områden. De platser inom området där risk för förorening finns (enligt så kallad MIFO-inventering) kommer att utredas vidare. Finns behov av åtgärder kommer områdena att saneras. I samtliga framtidsbilder flyttas Statoil bensinstation. Detta område kan då utredas med avseende på föroreningar och saneras vid behov. För framtidsbild 5 bedöms konsekvenserna vara något bättre då den pirramp 2 som planeras bedöms kunna medföra muddring av området. Eventuella förorenade sediment kan då saneras på platsen. Klimat Framtidsbild 3 och 5 ger positiva konsekvenser avseende klimat. Det beror på att ny sträckning av Lidingöbanan genom centrum bedöms medföra ökat kollektivt resande för boende och arbetande inom programområdet. Framtidsbild 1, 2 och 4 bedöms inte öka det kollektiva resandet i samma utsträckning. I samtliga framtidsbilder är det positivt att gång- och cykelstråk via Lidingöbron förbättras. Hushållning med naturresurser Samtliga framtidsbilder medför positiva konsekvenser för hushållning med naturresurser. Det gäller under förutsättning att hållbara lösningar väljs för energiförsörjning, uppvärmningssystem och avfallshantering. För framtidsbild 2-5 kommer större mängder överskottsmassor att uppstå vid tunnelbygget. I det fall då dessa återanvänds inom ett kort avstånd från byggplatsen bedöms det medföra positiva konsekvenser. Stads- och landskapsbild Framtidsbild 2-5 ger positiva konsekvenser för stads- och landskapsbilden beträffande förläggning av Södra Kungsvägen till biltunnel eftersom ett sammanhängande stadslandskap erhålls. Ny sträckning av Lidingöbanan i framtidsbild 3 respektive 5 medför både fördelar (mark frigörs i Herseruds strandpark) och nackdelar (ny ramp i redan komplex trafikmiljö liksom intrång för tunnelmynning). I framtidsbild 4 och 5 bedöms förändringen kring brofästet sammantaget innebära positiva konsekvenser då intrycket av trafikapparat och barriärer minskar. Samtidigt försvagas upplevelsen av skärgårdslandskapet genom att Torsviksberget bebyggs. Kulturmiljö I samtliga framtidsbilder bevaras den kulturhistoriskt mest värdefulla bebyggelsen. Ytterligare utredning kommer att göras för att avgöra om åtta stycken byggnader med kulturhistoriskt värde, inklusive Stadshuset, ska bevaras eller rivas. I framtidsbild 1-5 kommer två stycken kulturhistoriskt värdefulla byggnader (grönklassade) att rivas längs Lejonvägen. I framtidsbild 2-5 kommer ytterligare fyra stycken kulturhistoriskt värdefulla byggnader (grönklassade) att rivas längs Stockholmsvägen. Sammantaget

5 bedöms framtidsbild 1 innebära risk för att negativa konsekvenser uppstår på kulturmiljövärdena i och med att byggnader med kulturhistoriskt värde rivs eller riskerar att rivas. I framtidsbild 2 och 3 bedöms denna negativa konsekvens bli kompenserad av de positiva konsekvenser som biltunneln medför i form av sammanläkning av flerfamiljs- och villabebyggelsen i Torsvik/Centrum och Herserud. Framtidsbild 4 och 5 bedöms sammantaget medföra risk för negativa konsekvenser då förändringarna kring brofästet försvagar upplevelsen av skärgårdslandskap och riskerar påverka upplevelsen av angränsande och närliggande kulturhistoriskt värdefulla miljöer såsom Torsviksberget, kvarter Värmland och Forresta/Millesgården. genomförs bedöms därför vara av kommunal betydelse. Detta gäller för samtliga framtidsbilder. Naturmiljö Samtliga framtidsbilder bedöms medföra risk för negativa konsekvenser avseende naturmiljö. Det beror på att naturmark som har bedömts ha ett visst naturvärde planeras att tas i anspråk. Det görs i störst utsträckning i framtidsbild 4 och 5. I dessa framtidsbilder kan finnas möjligheter att utveckla spridningsvägar för väster och djur genom området. Planen anger inte hur man vid exploateringen kommer att ta hänsyn till spridningsvägar och naturvärden. Det finns därför ett behov av ett tydligare underlag för att i den vidare planprocessen bättre kunna bedöma konsekvenserna vid respektive framtidsbild. Den bedömning som görs här får därför betraktas som mycket översiktlig. Dagvattenhantering och vattenkvalitet Samtliga framtidsbilder ger positiva konsekvenser för dagvatten och vattenkvalitet. Det beror på att en ny reningsanläggning byggs i Kyrkviken. I framtidsbild 1-5 byggs även dagvattendammar anpassade efter graden av exploatering i respektive framtidsbild. Vidare utredning kommer att genomföras i den fortsatta planprocessen. Generellt gäller att de åtgärder som planeras bedöms sammantaget förbättra reningen av dagvattnet. Konsekvenserna avseende enskilda föroreningar kommer dock att vara beroende av vilken reningsmetod som används. De åtgärder som vidtas bedöms förbättra vattenkvaliteten i Lilla Värtan men inte i tillräcklig utsträckning för att det ska påverka möjligheten för att uppfylla uppsatta miljökvalitetsnormer i Lilla Värtan. Konsekvenserna av att planprogrammet 3

6 Slutlig bedömning Då samtliga aspekter vägs samman bedöms alla föreslagna framtidsbilder medföra positiva konsekvenser för människor och miljö i Lidingö centrum och Torsvik. Framtidsbilderna 3 och 5 bedöms medföra större positiva konsekvenser jämfört med framförallt framtidsbild 1 och 2. Framtidsbild 4 medför också större positiva konsekvenser än 1 och 2, men inte lika stora som 3 och 5. Det beror på att Lidingöbanan i framtidsbild 4 ligger kvar i befintligt läge. Det är förändringarna i infrastrukturen som ger de främsta positiva konsekvenserna. De innebär bland annat att bullerstörningar från biltrafiken minskar och att luftmiljön förbättras vid överdäckning av den starkt trafikerade Södra Kungsvägen. Den nya trafikstrukturen möjliggör också utveckling och prioritering av vägnätet för gång- och cykeltrafik. Vidare bedöms ny sträckning av Lidingöbanan via Lidingö centrum kunna öka det kollektiva resandet. Sammantaget bedöms förslagen även till viss mån bidra till positiva effekter avseende hälsa för boende i Lidingö centrum och Torsvik. I miljökonsekvensbeskrivningen kan också konstateras att stora förändringar medför påverkan på kulturmiljö och naturmiljö. Swecos bedömning är att en stor förändring sällan fullt ut kan ta hänsyn till alla aspekter som ska beaktas. Vid genomförande av framtidsbilder 1, 4 och 5 föreslås att det vidare planarbetet särskilt beaktar kulturmiljöaspekter. Detta gäller också naturmiljön, oavsett vilken framtidsbild som kommer att bli aktuell. Ifall dessa frågor lyfts särskilt i det fortsatta arbetet kommer negativa konsekvenser för natur- och kulturmiljö att kunna minimeras. Sweco Environment AB Västerås Vatten & Miljö Ann-Charlotte Duvkär Jennie Brundin 2 INLEDNING OCH SYFTE År 2009 fick miljö- och stadsbyggnadskontoret vid Lidingö stad i uppdrag att ta fram ett planprogram som ska utreda förutsättningarna att utveckla Centrum/Torsvik. Planprogrammet ska aktivt föreslå åtgärder som bidrar till minskade bullerstörningar och en sammanlänkad stadsdel. Förutsättningar för kollektivtrafik, handel och fler bostäder ska också utredas. En behovsbedömning har utförts avseende planprogrammets miljöpåverkan. Genomförande av planprogrammet har bedömts kunna medföra betydande miljöpåverkan. Det innebär att en miljöbedömning ska genomföras och att en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas enligt 6 kap.11 miljöbalken. Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning är att redovisa och utreda de miljökonsekvenser som ett genomförande av planprogrammet kan antas medföra. I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs och jämförs fem utvecklingsalternativ, så kallade framtidsbilder. Denna miljökonsekvensbeskrivning är tänkt att läsas tillsammans med planprogrammet, där det finns mer utförliga beskrivningar och illustrationer av framtidsbilderna. 3 AVGRÄNSNING 3.1 Nivå Nivå och detaljeringsgrad för bedömningarna i miljökonsekvensbeskrivningen har valts och anpassats utifrån syftet med planprogrammet. Miljökonsekvensbeskrivningen fokuserar på de strategiska frågor som bedöms få störst betydelse för programmets genomförande och allmänhetens intressen. Vissa miljöfrågor som rör kommunens utveckling kommer också att behandlas i kommande detaljplanering. De kan också komma att utredas inom ramen för andra beslutsprocesser. Det kan till exempel gälla planering enligt väglagen, planering enligt lagen om byggande av järnväg, tillstånd till vattenverksamhet, prövning av miljöfarlig verksamhet med mera. 4

7 3.2 Geografi Programområdet omfattar Torsvik och Lidingö centrum som är beläget cirka 4 km nordväst om centrala Stockholm. Området avgränsas av Lidingöbrons fäste i väster, Lidingö centrum i öster, Torsviksplatån i norr och Flaggberget i söder. Se figur 3-1. Programområdet omfattar ungefär 60 hektar. avgränsningen. De nyckelfrågor som identifierades är påverkan på stadsoch landskapsbild, natur- och vattenmiljö, kulturmiljö samt trafik (även kollektivtrafik) och tillgänglighet. En sammanställning av de miljöaspekter som anses mest relevanta visas i Tabell 3-1. I tabellen finns även en motivering av varje miljöaspekt. Motiveringen har reviderats under arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. Denna miljökonsekvensbeskrivning behandlar enbart planprogrammets miljökonsekvenser. Värderingen av olika aspekter innefattar inte sociala eller ekonomiska konsekvenser. 3.3 Tid Figur 3-1. Kartan visar programområdets geografiska avgränsning. Källa: Lidingö stad. De bedömningar som görs för nollalternativ och de fem utvecklingsalternativen utgår från jämförelseåret 2030 då planprogrammet bedöms vara fullt genomfört. Vid behov uppmärksammas även miljökonsekvenser som bedöms kunna uppstå efter år Miljöaspekter Avgränsning av miljöaspekter har gjorts mot bakgrund av behovsbedömningen och i samråd med Länsstyrelsen vid möte den 16 april Intentionerna i den nya översiktsplanen Lidingö 2030 har också inverkat på 5

8 Tabell 3-1. Sammanställning och motivering av de miljöaspekter som behandlas i MKB:n. Miljöfaktorerna har avgränsats i behovsbedömningen. Motiveringen har reviderats under arbetet med MKB:n. Miljöfaktor Trafik och tillgänglighet Rekreation och friluftsliv Buller från biltrafik, spårväg och hamn Utsläpp till luft från trafik Risker och störningar Förorenade områden Klimat och hushållning med naturresurser Stads- och landskapsbild Kulturmiljö Naturmiljö Dagvattenhantering och vattenkvalitet Motivering Programförslaget får konsekvenser avseende tillgänglighet och trafikflöden. Det omfattar även förändring av gång- och cykelvägar och förutsättningarna för ett hållbart resande. MKB:n baseras på den trafikanalys som utarbetats i samband med förslaget till planprogram. Planprogrammet kan komma att påverka tillgängligheten till rekreationsområden för boende och besökare. Konsekvenser för rekreationsvärden inom och i angränsning till programområdet studeras i MKB:n. Strandskydd om 100 meter på land och i vatten kommer att återinföras vid detaljplanering norr respektive söder om Lidingöbrons fäste. Strandskyddet bör beaktas i samband med utvecklingen av programområdet. Programområdet är i nuläget påverkat av buller. Programförslaget kommer att medföra en trafikökning. Åtgärder planeras för att reducera buller från biltrafik, till exempel förläggning av Södra Kungsvägen i tunnel. MKB:n belyser hur befintlig bebyggelse inom programområdet påverkas. Hänsyn tas till gällande riktvärden avseende trafikbuller. MKB:n behandlar även buller från hamnverksamheten i Värtahamnen. Trafikens inverkan på luftkvaliteten studeras översiktligt, i första hand för att klargöra att överskridanden av någon miljökvalitetsnorm inte utgör något hinder för programmets framtidsbilder. Det finns en risk att miljökvalitetsnormen för partiklar överskrids främst vid tunnelmynningarna. Planprogrammet föreslår reducera antalet bensinstationer inom området. Omgivningspåverkan både utifrån kvarstående bensinstation samt de avvecklade bensinstationer beskrivs i MKB:n. Bedömningarna baseras på de slutsatser som redovisas i den framtagna utredningen för mark och grundvattenföroreningar. MKB:n redovisar även risker avseende transporter med farligt gods inom programområdet. Programförslaget medför ändrade förutsättningar för sanering av eventuellt förorenad mark vid bensinstationen vid Stockholmsvägen. Programförslagets konsekvenser för klimatet och hushållningen med naturresurserna belyses översiktligt. Främst är det utbyggnadens trafikalstring som ligger till grund för klimatresonemanget. Hushållningen med naturresurser tar bland annat upp tillämpning av hållbara lösningar med avseende på hushållning med energi vid uppförande av ny bebyggelse vid detaljplanering. Översvämnings- och skredrisker är andra klimatfaktorer som studeras. Eventuella konsekvenser av ett 100-årsflöde presenteras. Programmets förslag om utveckling av bebyggelse och infrastruktur kan komma att påverka stads- och landskapsbilden. Bebyggelsen blir tätare och troligen högre än idag. Den föreslagna bebyggelsen på Torsviksberget inom nuvarande skogsområde innebär en väsentlig förändring av stads- och landskapsbilden på vissa platser. Utvecklingen av bebyggelse och infrastruktur kan komma att påverka befintliga kulturmiljövärden. MKB:n studerar hur programförslaget och föreslagna åtgärder förhåller sig till kulturmiljölandskapet. I MKB:n studeras även förändringen av den befintliga stadsmiljön och de kulturhistoriska byggnaderna. Planprogrammet kan komma att ändra förutsättningar för spridningsvägar för växter och djur. Konsekvenser för naturvärden inom och i angränsning till programområdet studeras. Rekommendationer görs för det fortsatta planarbetet. Markanvändningen som föreslås innebär en ökad andel hårdgjorda ytor inklusive ökad uppkomst av förorenat dagvatten. Programområdets påverkan på omgivning och recipient studeras, främst med avseende på dagvatten. 6

9 4 ALTERNATIV I denna miljökonsekvensbeskrivning bedöms konsekvenserna av fem framtidsbilder. Tre större förändringar avseende infrastrukturen föreslås i framtidsbilderna; Södra Kungsvägen leds genom biltunnel mellan Torsviks torg/lidingöbron och Lejonvägens cirkulationsplats (framtidsbild 1 omfattar endast en kort överdäckning) Lidingöbanan får en ny sträckning via Torsvik och Lidingö centrum Brofästet överdäckas Av nedanstående matris (Lidingö stad, 2012b) framgår vilka förändringar som ingår i respektive framtidsbild. Kartor över samtliga framtidsbilder finns i bilaga Nollalternativ Nollalternativet beskriver programområdets sannolika utveckling om planprogrammet inte genomförs. Detta alternativ ska inte förväxlas med nuläget, även om nollalternativet och nuläget ofta har stora likheter. I nollalternativet antas alla befintliga detaljplaner genomföras fullständigt. Programområdet är till största delen detaljplanelagt sedan tidigare och innefattar ett femtiotal gällande detaljplaner (inklusive äldre stadsplaner). Nollalternativet innefattar ingen större tillväxt i kommunen. Trafikens effekter i form av buller, avgaser och eventuell trängsel ökar därför inte i någon större grad gentemot dagens situation. Programområdet har idag ett relativt begränsat utbud av service, handel, arbetsplatser, kultur, restauranger och upplevelser. Nollalternativet förväntas inte medföra några särskilda förändringar när det gäller denna utveckling. Det finns en risk för att handel och service kan komma att minska på grund av för litet kundunderlag och ökad konkurrens. Nuvarande bebyggelsestrukturer inom området kommer att bestå. Endast mindre kompletteringar av gång- och cykelvägnätet kan komma att göras. På flertalet sträckor behöver cykeltrafik samsas med biltrafik. I nollalternativet planeras inte heller några ändringar i kollektivtrafiken. Framkomligheten och tillgängligheten till parker och grönområden kommer att vara fortsatt begränsad på grund av den dominerande infrastrukturen i form av Södra Kungsvägen och Lidingöbanan. Inom programområdet finns i nuläget två bensinstationer. Vid nollalternativet kommer båda dessa att ligga kvar i nuvarande lägen. Sammanfattningsvis inkluderar nollalternativet följande: Framtidsbild 1 utgör det minst utbyggda alternativet och framtidsbild 5 det mest utvecklade. En karta över varje framtidsbild finns i bilaga 1. De fem framtidsbilderna jämförs med ett nollalternativ. Lidingöbanan ligger kvar i befintligt läge Södra Kungsvägen behåller nuvarande sträckning och utformning Inga förändringar görs av infrastrukturen för att minska rådande barriäreffekter Befintliga detaljplaner genomförs men det leder inte till någon betydande förtätning eller utveckling av programområdet 7

10 Inga åtgärder vidtas för att förbättra eller utveckla infrastrukturen för gång- och cykeltrafik Dagvattenhanteringen förbättras bland annat genom att en reningsanläggning installeras i Kyrkviken. Till denna leds dagvatten från programområdets östra del. En dagvattenstrategi är under framtagande. Det kan leda till fler förbättringar i området. 4.4 Framtidsbild 3 Förbättrat gång- och cykelvägnät Ny bytespunkt för bussar tillkommer vid Stadshuset Ny bebyggelse i två till åtta våningar i centrum, Norra Kungsvägen, Sturevägen, Stockholmsvägen och vid Ordensbacken 4.2 Framtidsbild 1 Framtidsbilderna beskrivs och illustreras ingående i programhandlingen. Följande förutsättningar är specifika för framtidsbild 1 och har beaktats då miljökonsekvenser har utretts och beskrivits: Framtidsbild 2 Lidingöbanan ligger kvar i befintligt läge Överdäckning av Södra Kungsvägen mellan broarna i Torsvik (kallad kort överdäckning) Torsviks torg byggs om och blir entrétorg för stadsdelen Nya broar över Södra Kungsvägen Lejonvägen och Norra Kungsvägen blir trädplanterade gator Förbättrat gång- och cykelvägnät Ny bebyggelse i två till åtta våningar i centrum, Norra Kungsvägen, Sturevägen och vid Ordensbacken Följande förutsättningar har särskilt beaktats då miljökonsekvenser har utretts och beskrivits för framtidsbild 2: Lidingöbanan kvar i befintligt läge Södra Kungsvägen leds genom biltunnel mellan Torsviks torg och Lejonvägens cirkulationsplats Torsviks torg byggs om och blir entrétorg för stadsdelen Stockholmsvägen får ny sträckning, esplanad med bebyggelse på båda sidor Lejonvägen och Norra Kungsvägen blir trädplanterade gator Följande förutsättningar har särskilt beaktats då miljökonsekvenser har utretts och beskrivits för framtidsbild 3: 4.5 Framtidsbild 4 Lidingöbanan får en ny sträckning via Torsvik och Lidingö centrum Södra Kungsvägen leds genom biltunnel mellan Torsviks torg och Lejonvägens cirkulationsplats Torsviks torg byggs om och blir entrétorg för stadsdelen Stockholmsvägen får ny sträckning, esplanad med bebyggelse på båda sidor Lejonvägen och Norra Kungsvägen blir trädplanterade gator Förbättrat gång- och cykelvägnät Ny bytespunkt mellan spårväg och bussar tillkommer vid Stadshuset Ny bebyggelse i två till åtta våningar i centrum, Norra Kungsvägen, Sturevägen, Stockholmsvägen och vid Ordensbacken Följande förutsättningar har särskilt beaktats då miljökonsekvenser har utretts och beskrivits för framtidsbild 4: Lidingöbanan blir kvar i befintligt läget Södra Kungsvägen leds genom biltunnel från Lidingöbron till Lejonvägens cirkulationsplats Brofästet överdäckas, ny park och profilbyggnader anläggs där Torsviks torg byggs om och blir entrétorg för stadsdelen Stockholmsvägen får ny sträckning, esplanad med bebyggelse på båda sidor

11 4.6 Framtidsbild 5 Lejonvägen och Norra Kungsvägen blir trädplanterade gator Förbättrat gång- och cykelvägnät Ny bytespunkt mellan bussar tillkommer vid Stadshuset Ny bebyggelse i två till åtta våningar i centrum, Norra Kungsvägen, Sturevägen, Stockholmsvägen, vid Ordensbacken samt söder och norr om Broparken Följande förutsättningar har särskilt beaktats då miljökonsekvenser har utretts och beskrivits för framtidsbild 5: Lidingöbanan får en ny sträckning via Torsvik och Lidingö centrum Södra Kungsvägen leds genom biltunnel från Lidingöbron till Lejonvägens cirkulationsplats Brofästet överdäckas, ny park och profilbyggnader anläggs där Torsviks torg byggs om och blir entrétorg för stadsdelen Stockholmsvägen får ny sträckning, esplanad med bebyggelse på båda sidor Lejonvägen och Norra Kungsvägen blir trädplanterade gator Förbättrat gång- och cykelvägnät Ny bytespunkt mellan spårväg och bussar tillkommer vid Stadshuset Vid stranden anläggs en pirramp Ny bebyggelse i två till åtta våningar i centrum, Norra Kungsvägen, Sturevägen, Stockholmsvägen, vid Ordensbacken samt söder och norr om Broparken Ny bro för Lidingöbanan samt gång- och cykelväg i högre läge med förbättrad anslutning till Torsvik och Lidingö centrum 5 METOD OCH BEDÖMNINGSGRUNDER 5.1 Riktvärden och miljökvalitetsnormer Konsekvenserna av utvecklingsalternativen och nollalternativet bedöms och redovisas i text. Till grund för bedömningen av miljökonsekvenser används relevanta miljömål, riktvärden, och miljökvalitetsnormer. Riktvärden och miljökvalitetsnormer redovisas under respektive miljöaspekt i den utsträckning de har betydelse för bedömningen. 5.2 Nationella och regionala miljökvalitetsmål Följande nationella miljömålkvalitetsmål har bedömts beröras av förslaget till planprogram: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Levande skogar Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Definitioner och preciseringar av de sexton nationella miljökvalitetsmålen finns på Miljömålsportalen ( Länsstyrelsen i Stockholms län har genomfört regionala konkretiseringar för tretton av de nationella miljömålen. De regionala miljömålen för Stockholms län finns tillgängliga på Miljömålsportalen. Förutom de regionala miljökvalitetsmålen finns relevanta åtaganden i den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län (RUFS). Planen har tagits 9

12 fram av Landstinget i Stockholms län, som har ansvar för regionplaneringen i länet. För Lidingö gäller följande åtaganden enligt RUFS: Öka energihushållningen Gör befintliga mötesplatser mer attraktiva och skapa nya mötesplatser spridda inom regionen Uppmuntra nytänkande i offentliga organisationer Följ upp integrationen och utanförskapet i hela regionen Skapa en attraktiv stadsmiljö med torg, parker och grönområden 5.3 Lidingö stads miljöprogram Lidingö stad antog i augusti 2011 ett miljöprogram. Programmet innehållet tre strategier för hur kommunen avser arbeta med de nationella miljökvalitetsmålen; Energismart stad, Hållbar grön ö och Miljökloka val. Totalt har Lidingö stad antagit tio lokala miljömål kopplade till de tre strategierna. Figur 5-1. Lidingö stads miljömål. Källa: Lidingö stad, Måluppfyllelsen i avsnitt 9.2 görs mot bakgrund av Lidingö stads lokala miljömål. För planprogrammet bedöms samtliga mål förutom 5 och 8 vara relevanta. 5.4 Bedömningsskala Nedan presenteras den skala som används för att värdera såväl positiva som negativa konsekvenser. Skalan bygger på relationen mellan befintliga värden och omfattningen av bedömd miljöpåverkan. En samlad bedömning av miljökonsekvenser görs i kapitel 9.1. En sammanfattning ges också för varje miljöaspekt i inledningen till respektive avsnitt. Stora positiva konsekvenser Positiva konsekvenser Inga nämnvärda konsekvenser Negativa konsekvenser Stora negativa konsekvenser Positiva konsekvenser på riksintressen eller andra intressen som gäller på EU-nivå (till exempel Natura2000- områden, sänkning under miljökvalitetsnorm). Positiva konsekvenser på riksintressen eller värden av regional eller kommunal betydelse. Positiva konsekvenser av kommunal betydelse. Positiva eller negativa konsekvenser av mindre eller lokal betydelse. Negativa konsekvenser av kommunal betydelse. Negativa konsekvenser på riksintressen eller andra intressen som gäller på EU-nivå (till exempel Natura2000-områden, överskridande av miljökvalitetsnormer). Negativa konsekvenser på riksintressen eller värden av regional eller kommunal betydelse. 10

13 6 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANFÖRHÅLLANDEN 6.1 Gällande planer Översiktsplan Programområdet omfattas av Översiktsplan Lidingö Planen antogs av kommunfullmäktige den 27 augusti I översiktsplanen anges Centrum/Torsvik som ett utvecklingsområde, och förslag till utveckling av området anges. Planprogrammet för Centrum/Torsvik har tagits fram mot bakgrund av dessa förslag Befintliga detaljplaner Programområdet är till största delen detaljplanelagt och omfattas i nuläget av ca femtio detaljplaner. Genomförandetiden har gått ut för samtliga utom nio detaljplaner. En tabell över dessa finns i förslaget till planprogram. Dessa planer omfattar inte någon nämnvärd förtätning eller ianspråktagande av naturområden. 6.2 Övriga förutsättningar Programområdet och de befintliga förutsättningarna beskrivs ingående i förslaget till planprogram. Där framgår vilka riksintressen som omfattas och vilka förhållanden som råder i nuläget avseende bebyggelse, befolkning, infrastruktur med mera. I denna miljökonsekvensbeskrivning redovisas förutsättningarna endast i den mån de har betydelse för de specifika miljökonsekvenser som beskrivs. Det förutsätts att miljökonsekvensbeskrivning läses tillsammans med förslaget till planprogram. I det fall inget annat anges är beskrivningar av nuläget hämtade från dokumentet Centrum Torsvik Planprogram daterat den 13 februari 2013 (Lidingö stad, 2012b). 7 PÅVERKAN PÅ MÄNNISKORS HÄLSA OCH SÄKERHET 7.1 Trafik och tillgänglighet I tabellen nedan visas den sammanfattande bedömningen av konsekvenser för framtidsbilder 1-5 samt nollalternativet Noll Nollalternativet och framtidsbild 1 bedöms inte medföra några nämnvärda konsekvenser då trafikinfrastrukturen är i stort oförändrad. För gång- och cykeltrafik bedöms framkomligheten förbättras något i framtidsbild 1 på grund av överdäckningen vid Torsvik. Framtidsbild 2-5 medför positiva konsekvenser. Det beror på den genomgripande förändringen i gatunätet som blir möjlig då Södra Kungsvägen förläggs i tunnel. Förutsättningarna för gång-, cykel-, och kollektivtrafik förbättras bland annat genom anpassningar av hastigheter för bilar i gatunätet och bättre framkomlighet och säkerhet. Mest positiva blir konsekvenserna i framtidsbild 5, där brofästet överdäckas och förutsättningarna för gång- och cykeltrafik är som bäst. Att Lidingöbanan dras genom centrum i framtidsbild 3 och 5 förenklar pendling mellan Lidingö centrum och Stockholm. En generell trafikökning uppkommer över hela nätet i alla alternativ, men huvuddelen utgör genomfartstrafik eller alstras utanför programområdet Nuläge Biltrafik De mest trafikerade vägarna inom området är Lidingöbron och de två huvudvägarna Södra Kungsvägen och Norra Kungsvägen. Den genomsnittliga trafikbelastningen på Lidingöbron är drygt fordon per dygn (Atkins, 2012b). Andra större vägar är Stockholmsvägen och Lejonvägen. Vissa framkomlighetsproblem finns i dagsläget vid Lidingöbron på grund av bygget av Norra Länken. Trafikmiljön på Lejonvägen närmast cirkulationsplatsen är besvärlig på grund av dåliga siktförhållanden, korsningar med korta avstånd, höga hastigheter med mera 11

14 Lidingö stad har antagit en ny hastighetsplan (Tyréns, 2012). Det har i bedömningarna förutsatts att planen kommer att genomföras i samtliga alternativ, inklusive nollalternativet. Planen anger exempelvis att hastigheten sänks från 50 kilometer per timme till 40 eller 30 kilometer per timme på sträckor där oskyddade trafikanter rör sig i blandtrafik. avsaknaden av tillfredställande förbindelser mellan Lidingöbron och Torsvik/Centrum för både cyklister och fotgängare. Kollektivtrafik Det finns ett flertal busslinjer som med hög turtäthet förbinder Lidingö med tunnelbanestationen vid Ropsten. Busstrafiken används vintertid av cirka passagerare dagligen. En stor del av bussarna från Lidingö har slutdestination Ropsten. För transport inom Lidingö finns endast en busslinje. Detta ger dåliga förutsättningar för kollektivtrafiken att konkurrera med biltrafik för resor inom Lidingö. Programområdet försörjs även av spårtrafik från Ropsten via Lidingöbanan. Den har 14 hållplatser mellan Ropsten och Gåshaga Brygga. Inom programområdet finns en station vid Torsvik. Lidingöbanan används dagligen av cirka resenärer. I Översiktsplan Lidingö 2030 anges att möjligheten att förlänga tunnelbanan från Ropsten till Lidingö ska finnas kvar genom att spårreservat upprättas. Gång- och cykeltrafik Tillgängligheten för gång- och cykeltrafikanter är i nuläget begränsad av infrastrukturbarriärer och nivåskillnader. Kontakten mellan centrum, Torsvik och vattnet är bristfällig. Gång- och cykelförbindelse till Stockholm finns över Gamla Lidingöbron där spårtrafiken går. Framkomlighet för gång- och cykeltrafikanter är generellt sett underordnad biltrafiken. I den nuvarande utformningen av trafiknätet förekommer otydligheter för de olika trafikslagen, vilket kan skapa osäkerhet. Sammantaget finns endast tre planskilda korsningar för gående över Södra Kungsvägen. Längs Stockholmsvägen är säkerheten för gång- och cykeltrafikanter låg och det finns flera konfliktpunkter. Från Lidingöbron sett finns tre huvudstråk. Söderut längs med spårvägen och norrut längs Norra Kungsvägen är stråken separerade från biltrafik. In mot Torsvik saknas separerade cykeloch gångstråk på en del av sträckan, men från Torsvik mot centrum är stråken i huvudsak separerade. Av figuren nedan framgår tydligt 12 Figur 7-1. Befintliga gång- och cykelvägar inom programområdet. Gångvägar visas i grönt och cykelvägar i blått. Pilar visar vidare kopplingar till omkringliggande områden. Källa: Atkins Konsekvenser vid nollalternativet Vid nollalternativet genomförs inga förändringar i trafikinfrastrukturen inom programområdet. Lidingöbanan, brofästet, Södra Kungsvägen och Stockholmsvägen behåller nuvarande utformning. Det bedöms medföra att de barriäreffekter kvarstår som i nuläget utgör hinder och osäkerheter för gång- och cykeltrafiken. Det gäller både i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Genomförande av hastighetsplanen innebär att trafiksäkerhet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter förbättras något. Störst skillnad blir det i bostadsområden och i centrum där oskyddade trafikanter rör sig mest frekvent. Skillnaden bedöms dock vara mindre än i framtidsbilderna eftersom trafikstrukturen inte förändras. En generell trafikökning uppkommer över hela nätet. Huvuddelen av ökningen på Södra Kungsvägen kommer enligt trafikutredningen att bestå av genomfartstrafik eller alstras i utbyggnadsområden på andra delar av Lidingö. Kollektivtrafiken för resenärer mot centrum kommer liksom idag att byta till

15 buss vid Ropsten. Jämfört med nuläget bedöms nollalternativet inte medföra några nämnvärda konsekvenser avseende trafik och tillgänglighet Konsekvenser vid framtidsbild 1 Biltrafik Inga större förändringar görs av vägnätet i framtidsbild 1. Därför bedöms konsekvenserna för biltrafik vara lika nollalternativet. De brister som finns kvarstår. Belastningen på de mest trafikerade vägarna är höga i rusningstrafik, men framkomligheten är enligt trafikutredningen (Atkins, 2012b) godtagbar. Kollektivtrafik Med Lidingöbanan kvar i befintligt läge kommer kollektivtrafiken mellan stationen vid Torsvik och Lidingö centrum att bestå av bussar. Resenärer som åker från Stockholm mot centrum får liksom i nollalternativet byta till buss i Ropsten. Inga busslinjer kommer att tillkomma eftersom det redan i dagsläget finns en överkapacitet i bussnätet. Viss upprustning planeras av hållplatsmiljöer och cykelparkering. Det kan på sikt göra det mer attraktivt att åka kollektivt, men effekten bedöms vara begränsad jämfört med framtidsbilderna 2-5. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelvägnätet kommer att förbättras något jämfört med nollalternativet, men är i stort sett samma i de delar som inte rör den korta överdäckningen vid Torsvik. Den korta överdäckningen kommer att möjliggöra förbättrad framkomlighet i nord-sydlig riktning. Behov av bättre koppling mellan centrum och Torsvik kvarstår dock för både fotgängare och cyklister, enligt Spacescapes kartläggning av gång- och cykelnätet. Det gäller även förbindelser mot strandområdet. Stockholmsvägen förändras och miljön för cyklister och fotgängare bedöms bli något bättre, men i mindre utsträckning än i övriga framtidsbilder. Genomförande av hastighetsplanen innebär att trafiksäkerhet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter förbättras något. Sammantaget bedöms framtidsbild 1 inte ge några nämnvärda konsekvenser jämfört med nollalternativet Konsekvenser vid framtidsbild 2 Biltrafik Då Södra Kungsvägen läggs i tunnel blir det möjligt med en genomgripande förändring av gatunätet. Framtidsbild 2 innebär att hastigheterna anpassas till andra trafikslag då hastighetsplanen genomförs. Trafik omfördelas och leds via Lejonvägen och Norra Kungsvägen. Framtidsbild 2 medför också att integrationen mellan olika trafikslag förbättras. Det kan komma att betyda att biltrafiken inte prioriteras i lika hög utsträckning som idag, men framkomligheten bedöms bli förbättrad även för biltrafik. Det beror bland annat på att tydligheten i gatunätet förbättras och att tunnelförläggningen gör att trafiken genom centrum minskar. Trafikökningen är i stort sett lika i samtliga framtidsbilder. Totalt beräknas biltrafiken öka med en dryg fjärdedel över hela Lidingö, förutsatt dagens resvanor (Atkins, 2012b). Alstringen inom programområdet är dock liten. Ökningen beror till största del på ökad genomfartstrafik. Liksom i framtidsbild 1 visar utredningen att framkomligheten är godtagbar trots hög belastning vid rusningstrafik. Förändringen av restider kommer inte heller att ändras nämnvärt trots att trafiken ökar. Kollektivtrafik I framtidsbild 2 kommer Torsvik och Lidingö centrum fortsatt att vara de viktigaste hållplatserna för kollektivresenärer. Inga busslinjer kommer att tillkomma eftersom det redan i dagsläget finns en överkapacitet i bussnätet. Hållplatserna vid Torsvik och centrum kommer att utformas med bättre komfort för resenärer, med bland annat bättre parkeringsmöjligheter för cykel och bil, och ett större utbud av service och handel. Den planerade bebyggelsen inom programområdet kommer att innebära att fler kommer att bo inom gångavstånd till någon hållplats. Gång- och cykeltrafik För gång- och cykeltrafik kommer framkomligheten och säkerheten att förbättras väsentligt i framtidsbild 2. Det beror dels på att Stockholmsvägen får en ny sträckning och byggs om för att bättre anpassas till övriga trafikslag. Överdäckningen av Södra Kungsvägen kommer också att möjliggöra utveckling av gång- och cykelvägnätet. Det medför att det blir enklare och säkrare att ta sig med cykel eller promenera från Lidingö 13

16 centrum till Torsvik och vidare mot Stockholm. Samma sak gäller även i nord-sydlig riktning i programområdet. Påverkan från genomfartstrafik på Södra Kungsvägen blir också mindre. När ny bebyggelse uppförs längs Stockholmsvägen kommer miljön för fotgängare och cyklister att upplevas som tryggare. Hastighetsanpassningen för biltrafiken kommer att göra cykling säkrare. Framtidsbild 2 innebär också att antalet konfliktpunkter minskar och att korsningar där olika trafikslag möts utformas säkrare. Genomförande av hastighetsplanen innebär att trafiksäkerhet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter förbättras. Störst skillnad blir det i bostadsområden och i centrum där oskyddade trafikanter rör sig mest frekvent. Sammantaget bedöms framtidsbild 2 medföra positiva konsekvenser för trafik och tillgänglighet Konsekvenser vid framtidsbild 3 Biltrafik För framtidsbild 3 bedöms konsekvenserna bli desamma som för framtidsbild 2. Kollektivtrafik I framtidsbild 3 är konsekvenserna samma som för framtidsbild 2, med undantag för att Lidingöbanan dras genom centrum. Stationslägen planeras vid Torsviks torg och Lidingö centrum. För resenärer som startar eller har mål i Lidingö centrum eller området kring Torsviks torg kommer restiden till Ropsten att förbättras, men endast i mycket liten utsträckning. Enligt den idéstudié som Sweco har utfört på uppdrag av SL (SL, 2012a) är restidsförkortningen marginell och förväntas inte leda till att det totala antalet kollektivtrafikresenärer ökar märkbart. Resenärer med andra starteller målpunkter utmed Lidingöbanan kommer att få en något längre restid till följd av omdragningen. Se figur 7-2. Figur 7-2. Schematisk karta över restidsvinst (grönt) och restidsförlust (rött) vid en ny sträckning av Lidingöbanan via centrum. Bilden visar tydligt att resenärer med startpunkt Lidingö centrum och Torsviks torg får kortare restid, medan resenärer längs hela Lidingöbanans sträckning får längre restid. Det gäller främst längre restid och längre gångavstånd till hållplats. Källa: Sweco. Gång- och cykeltrafik Konsekvenserna för gång- och cykeltrafik bedöms vara samma som i framtidsbild 2. I framtidsbild 3 (och 5) finns dock möjlighet att skapa ett planskilt stråk på spårvägsbron över cirkulationsplatsen vid Lejonvägen. Se figur 7-3. Det ger en trafiksäker koppling för cyklister på denna sträcka. 14

17 Gång- och cykeltrafik Vid en överdäckning av brofästet i framtidsbild 4 bedöms förutsättningarna för gång- och cykeltrafik vara bättre än i framtidsbild 1-3. Miljöerna kan göras mer attraktiva för cyklister och gående bland annat genom att höjdskillnader kan utjämnas så mycket som möjligt. Sammantaget bedöms framtidsbild 4 medföra positiva konsekvenser för trafik och tillgänglighet. Konsekvenserna bedöms samlat vara mer positiva än i framtidsbild 2 och Konsekvenser vid framtidsbild 5 Biltrafik För framtidsbild 5 bedöms konsekvenserna bli desamma som för framtidsbild 2, 3 och 4. Kollektivtrafik Konsekvenserna vid framtidsbild 5 bedöms vara samma som har beskrivits för framtidsbild 3. Figur 7-3. Illustration över planskilt cykelstråk (inringat med svart) på spårvägsbron vid cirkulationsplatsen vid Lejonvägen i framtidsbild 5. Källa: Atkins, 2012b. Sammantaget bedöms framtidsbild 3 medföra positiva konsekvenser för trafik och tillgänglighet. Gång- och cykeltrafik Överdäckningen av brofästet bedöms ge samma konsekvenser som i framtidsbild 4. En skillnad är att cykelstråket från Lidingöbron mot centrum kan ges en genare och rakare utformning än idag. Det blir möjligt om en ny och högre spårbro byggs, vilket bara är aktuellt i framtidsbild 5. Cykelstråket kan då fortsätta på land uppe på den nya Broparken, på den överdäckade Södra Kungsvägen mot Lidingö centrum. Se figur Konsekvenser vid framtidsbild 4 Biltrafik För framtidsbild 4 bedöms konsekvenserna bli desamma som för framtidsbild 2 och 3. Kollektivtrafik Konsekvenserna vid framtidsbild 4 bedöms vara samma som för framtidsbild 2. 15

18 7.2 Rekreation och friluftsliv I tabellen nedan visas den sammanfattande bedömningen av konsekvenser för framtidsbilder 1-5 samt nollalternativet Noll Nollalternativet samt framtidsbild 1 och 2 bedöms inte medföra några nämnvärda konsekvenser avseende rekreation och friluftsliv. I stort görs inga förändringar i grönstrukturer eller boendes tillgång till rekreationsområden. Framtidsbild 3, 4 och 5 bedöms medföra positiva konsekvenser. När det gäller 3 och 5 förstärks kontakten med vattnet och utveckling av strandområdet för rekreativa ändamål blir möjlig. I framtidsbild 4 och 5 möjliggör överdäckningen av brofästet utveckling av rekreativa miljöer. Trafiken på Södra Kungsvägen och Lidingöbron kommer dock att öka och Broparken kan komma att utsättas för bullerstörning, trots åtgärder som överdäckning och tunnelförläggning. Figur 7-4. Illustration av cykelvägnät i framtidsbild 5. Skillnaden jämfört med övriga framtidsbilder är att cykelstråket kan läggas högre så att höjdskillnader mellan brofästet och Torsvik/Centrum utjämnas (område markerat med streckad ellips). Källa: Atkins. Sammantaget bedöms framtidsbild 5 medföra positiva konsekvenser för trafik och tillgänglighet. Konsekvenserna bedöms samlat vara mer positiva än i övriga framtidsbilder Nuläge Inom Centrum/Torsvik finns många grönområden och parker, till exempel Torsviksparken, Torsviksberget, Södra Broparken, Siggeboparken och Centrumparken. De flesta som bor inom området har närmare än 200 meter till grönområde och ingen har längre än 500 meter. Genomsnittligt gångavstånd till stranden är dock avsevärt längre, drygt 850 meter. En inventering av kommunens parkmiljöer (Lidingö stad 2010) bekräftar att det finns en stor mängd grönyta i och intill programområdet, men att flera av dem är utsatta för trafikbuller eller har eftersatt skötsel. En undersökning har gjorts bland lidingöborna om favoritplatser respektive mindre bra platser i kommunen (Lidingö stad, Spacescape & White, 2012). Vid undersökningen framkom bland annat att parker och grönområden i närheten av Torsviksberget är viktiga för många, både som utsiktsplats och för rekreation. Av de mindre bra platserna utmärkte sig Torsviks torg och infarten till Lidingö. Det beror på att platserna domineras av trafik och är utsatta för buller. 16

19 7.2.2 Konsekvenser vid nollalternativet Vid nollalternativet är den enda skillnaden jämfört med nuläget att ett antal antagna detaljplaner genomförs. Dessa planer bedöms inte i nämnvärd utsträckning påverka människors avstånd till grönområden eller strand, och inte heller rekreationsområdenas kvaliteter Konsekvenser vid framtidsbild 1 I framtidsbild 1 görs inga större förändringar av förutsättningarna för rekreation och friluftsliv för Lidingös invånare. Lidingöbanan utgör fortsatt en barriär mellan tätorten och stranden. Därigenom begränsas möjligheten att utveckla strandområdet nedanför spåret för rekreation. Viss bebyggelse tillkommer vid Norra Kungsvägen och väster om Torsviksplatån. Det gör att fler får närmare till vattnet och till de grönområden som ligger i närheten. De tillkommande bostäderna tar naturmark i anspråk, men det bedöms inte påverka rekreationsvärdet i särskilt stor utsträckning. Däremot kan det komma att ha betydelse för naturmiljön, vilket behandlas i kapitel 8.1. Den utveckling som görs av Vasaparken och Centrumparken i centrum bedöms höja vistelsevärdet och göra centrum mer attraktivt. Omfattningen är dock begränsad jämfört med utvecklingen i övriga framtidsbilder. Den korta överdäckningen av en del av Södra Kungsvägen, och den förbättrade framkomligheten för gång- och cykeltrafik som det innebär, bedöms leda till att det blir något enklare att ta sig mellan bostäder och rekreationsområden som ligger på olika sidor om Södra Kungsvägen Konsekvenser vid framtidsbild 2 Framtidsbild 2 överensstämmer i stort med framtidsbild 1 när det gäller närheten till rekreationsområden, liksom områdenas kvalitet. Det som skiljer är att Södra Kungsvägen leds genom en tunnel. Det förenklar för cyklister och gående att ta sig säkert över vägområdet för att besöka grönområden eller stranden. Fler bostäder byggs längs Stockholmsvägen när Södra Kungsvägen förläggs i tunnel. De tillkommande boende får bra tillgång till cykel- och gångstråk för att ta sig till närliggande grönområden. Kontakten mellan centrum och Torsvik mot stranden förbättras genom utveckling av gång- och cykelstråket vid Islinge hamnväg, vilket ger förbättrad tillgänglighet till stranden. För de centrala grönområdena bedöms kvaliteten förbättras genom att trafikbullret minskar. Jämfört med framtidsbild 1 görs mer omfattande utveckling av Centrumparken och Vasaparken, vilket är positivt för närboende och besökare. Konsekvenserna bedöms sammantaget vara små och av lokal betydelse Konsekvenser vid framtidsbild 3 Framtidsbild 3 skiljer sig från framtidsbild 2 genom att Lidingöbanans dragning ändras till att gå genom centrum. Det innebär att spåret inte länge utgör en barriär mellan tätorten och stranden. Det medför att strandområdet kan utvecklas för rekreativa ändamål. Planprogrammet anger endast översiktligt hur det kommer att göras, varför mer detaljerade konsekvenser är svåra att bedöma. Det är dock rimligt att anta att utvecklingen kommer att höja det rekreativa värdet och tillgängligheten på området jämfört med nollalternativet. Konsekvenserna bedöms vara positiva inte bara för närboende utan för invånare i hela kommunen Konsekvenser vid framtidsbild 4 Framtidsbild 4 liknar framtidsbild 2 då Södra Kungsvägen förläggs i tunnel men Lidingöbanans nuvarande dragning kvarstår. En skillnad är att brofästet överdäckas och utvecklas till park. Det betyder att ett område som i nollalternativet utgör både en barriär och är starkt trafikerat och bullerstört omvandlas för rekreationsändamål. Det bedöms i stort ge positiva konsekvenser för invånare i hela kommunen. Utvecklingen av Broparken ökar framkomligheten mellan områdena norr respektive söder om brofästet, och gör det lättare att nå vattnet. Det ska dock tas i beaktande att trafiken kommer att öka på Lidingöbron och Södra Kungsvägen, och att Broparken trots överdäckning och tunnelförläggning kommer att utsättas för bullerstörning från trafik. En bullerutredning har gjorts av området Torsvik (Ramböll, ). Den visar att bullernivåerna vid Broparken för framtidsbild 4 kommer att överstiga 50 db(a). En studie vid Stockholms universitet har visat att 50 db(a) är ett tröskelvärde för vad som upplevs som acceptabel ljudnivå i grönområden. Det medför att kvaliteten på Broparken från ett rekreativt perspektiv blir 17

20 lägre än om det varit ett tystare område. Framtidsbild 4 innebär att Torsviksberget bebyggs med bostäder. Detta område pekas ut som en av de mest populära platserna enligt medborgardialogen. Att Torsviksberget tas i anspråk för bebyggelse bedöms vara negativt eftersom det medför att grönområdet inte längre kan nyttjas för rekreation i samma utsträckning. Samtidigt medför bebyggelsen att fler invånare får närmare till vattnet. Då fler människor vistas vid stranden och grönområden kan det antas att trygghetskänslan ökar i dessa områden Konsekvenser vid framtidsbild 5 Framtidsbild 5 överensstämmer med framtidsbild 3 då Södra Kungsvägen förläggs i tunnel och Lidingöbanan dras genom centrum. Skillnaden är att brofästet överdäckas och att Torsviksberget bebyggs. Detta medför de konsekvenser som har angivits för framtidsbild 4 ovan. Vid jämförelse mellan framtidsbild 4 och 5 bedöms framtidsbild 5 ge flest positiva konsekvenser. Det beror på att Lidingöbanans barriäreffekt mot vattnet försvinner. Tillgängligheten mot vattnet förbättras för gående och cyklister som kommer via Broparken. Det innebär också att strandområdet kan utvecklas för rekreativa ändamål. 7.3 Buller från trafik och hamnverksamhet I tabellen nedan visas den sammanfattande bedömningen av konsekvenser för framtidsbilder 1-5 samt nollalternativet Noll Nollalternativet och framtidsbild 1 bedöms ge negativa konsekvenser avseende buller från biltrafik. Det beror på att många fastigheter är bullerstörda redan i nuläget, och att en generell trafikökning kommer att uppstå. Den korta överdäckningen i framtidsbild 1 ger en lokal och begränsad bullersänkning jämfört med övriga alternativ. Samtliga framtidsbilder, utom framtidsbild 1, bedöms ge positiva konsekvenser för buller från trafik, eftersom Södra Kungsvägen förläggs i tunnel. Att Lidingöbanan dras via centrum i framtidsbild 3 och 5 ger endast mindre tillskott till trafikbullernivån men förbättrar situationen längs strandområdet. Framtidsbild 4 och 5 ger lägst buller och möjliggör etablering av flest nya bostäder. Det beror på att även brofästet överdäckas. Åtgärder kan dock eventuellt behöva vidtas vid de nya bostäderna söder om Broparken för att riktvärden ska hållas avseende buller från hamnverksamheten Nuläge Den största källan till buller inom programområdet är bil- och spårtrafik. De mest utsatta områdena är infarten till Lidingö, längs Södra Kungsvägen och Lidingöbanan. En utredning avseende trafikbuller har genomförts för Centrum/Torsvik (Ramböll, 2012a). Den visar att nästan tre fjärdedelar av befolkningen inom området bor i bostäder med bullernivåer över riktvärdet för nya bostäder, 55 db(a). En femtedel av programområdets yta är mycket bullerstörd, med nivåer som överskrider 65 db(a). Verksamheten i Värtahamnen-Frihamnen påverkar till viss del området längs stranden på Lidingösidan. Buller orsakas i första hand av tåg- och trucktransporter inom hamnområdet samt av verksamhet vid containerterminalen (WSP, 2003). Inga bostäder inom programområdet utsätts för buller som överskrider riktvärdet för externt industribuller. Dock utsätts området söder om brofästet för nivåer som överskrider riktvärdet för maximal ljudnivå nattetid. Detta område är idag obebyggt. Se figur 7-5. Utredningen om bullerpåverkan från hamnen har gjorts i samband med tillståndsansökan om utbyggnad av Värtahamnen-Frihamnen. I utredningen konstateras att ljudnivåerna kommer att vara samma som i nuläget, men att antalet transporter kan komma att bli fler. Det gäller då hamnen är fullt utbyggd. För Värtapiren, som ligger närmast Lidingöbron, beräknas utbyggnaden vara klar år Arbete pågår för att undersöka hur hamnen kan minska bullerstörningen i området. Stockholms hamnar har en ankringsplats belägen cirka 400 meter rakt söder om brofästet på Lidingösidan, cirka 200 meter från stranden. Denna används endast två gånger per år. Bidraget av buller från ankringsplatsen har därför bedömts vara försumbart i förhållande till övriga bullerstörningar. 18

21 befolkningen bedöms komma att påverkas. Buller från hamnen bedöms inte ge någon skillnad jämfört med nuläget eftersom inga bostäder tillkommer Konsekvenser vid framtidsbild 1 Den förbättring av bullersituationen som genomförs i framtidsbild 1 består av överdäckning av en sträcka av Södra Kungsvägen vid Torsviks torg. Kring detta område sänks bullernivåerna för bostäderna intill vägen. Övriga sträckor av Södra Kungsvägen och området kring Stockholmsvägen kommer att ha bullernivåer som är jämförbara med nollalternativet. Framtidsbild 1 är det alternativ som ger störst bullerpåverkan av alla utvecklingsalternativ. Nästan 70 % av befolkningen kommer att ha bostäder med bullernivåer som överskrider riktvärdet. Därför bedöms framtidsbild 1 medföra negativa konsekvenser. Buller från hamnen bedöms inte ge någon skillnad jämfört med nollalternativet eftersom inga nya bostäder tillkommer i området söder om brofästet Konsekvenser vid framtidsbild 2 Figur 7-5. Grönt område i bilden visar var riktvärdet uppnås för maximal ljudnivå nattetid till följd av tågtrafik inom hamnområdet. Bilden visar befintlig verksamhet. I övriga områden överskrids riktvärdet. Svart cirkel markerar schematiskt området kring brofästet. Piren inom det lila området är Värtapiren. Källa: WSP, Konsekvenser vid nollalternativet Vid nollalternativet kommer trafikstrukturen inom området att vara samma som idag. Ingen nämnvärd utbyggnad av bostäder kommer att genomföras. Det innebär att en stor andel av Lidingös invånare även i nollalternativet kommer att vara påverkade av buller som överskrider riktvärdet. Trafiken beräknas dessutom öka generellt över hela trafiknätet inom området, vilket bedöms medföra att bullernivåerna kommer att höjas. Det kan betyda att fler boende än idag utsätts för buller som överskrider riktvärdet, men omfattningen är svår att bedöma. Sammantaget bedöms nollalternativet medföra negativa konsekvenser, då minst tre fjärdedelar av I framtidsbild 2 blir bullersituationen avsevärt förbättrad då Södra Kungsvägen förläggs i tunnel. Nivåerna sänks längs hela den tidigare sträckningen. Den totala andelen av befolkningen som bor med bullernivåer över riktvärdet sänks till ca 50 %, jämfört med ca 75 % i nollalternativet. Det bedöms vara en förbättring som påverkar en stor del av befolkningen. Det innebär även att fler nya bostäder kan byggas längs Stockholmsvägen jämfört med framtidsbild 1. Jämfört med nollalternativet ökar också andelen grönyta som kan klassas som bullerfri (Lidingö stad, 2012d). Konsekvenserna av framtidsbild 2 bedöms sammantaget vara positiva. Buller från hamnen bedöms inte ge någon skillnad jämfört med nollalternativet eftersom inga nya bostäder tillkommer i området söder om brofästet. 19

22 7.3.5 Konsekvenser vid framtidsbild 3 För framtidsbild 3 är förutsättningarna desamma som för framtidsbild 2, med undantag av att Lidingöbanan dras via centrum. Den bullerutredning som har genomförts visar dock att det endast medför en marginell ökning av buller längs den nya sträckningen. Buller i strandområdet minskar dock jämfört med nollalternativet. Det bedöms inte påverka några bostäder inom programområdet men ger en förbättring för de som vistas i området i rekreativt syfte Konsekvenser vid framtidsbild 4 Vid framtidsbild 4 görs en ytterligare förbättring av bullersituationen, då även brofästet överdäckas. Jämfört med framtidsbild 2 och 3 ger överdäckningen inte någon minskning i andel av befolkningen som bor med bullernivåer över riktvärdet. Däremot reduceras ytan som är mycket bullerstörd (över 65 db(a)) till 5 procent i framtidsbild 4 (jämfört med 20 procent i nollalternativet). En större andel av grönytan kan också klassas som bullerfri jämfört med nollalternativet. Framtidsbild 4 ger större möjligheter än framtidsbild 1-3 att bygga bostäder på Torsviksberget och norr respektive söder om Broparken. Det bör dock vid den fortsatta planeringen beaktas att området söder om Broparken utsätts för bullerstörning från hamnverksamheten (WSP, 2003). Åtgärder kan eventuellt behöva vidtas för att riktvärden ska hållas vid de nya bostäderna Konsekvenser vid framtidsbild 5 De sammantagna konsekvenserna av framtidsbild 5 överensstämmer med vad som har nämnts för framtidsbild 4. Skillnaden är att Lidingöbanan dras genom centrum, men liksom för framtidsbild 3 bedöms det endast ge en marginell ökning av buller längs den nya sträckningen. Buller längs stranden minskar liksom i framtidsbild Utsläpp till luft från trafik I tabellen nedan visas den sammanfattande bedömningen av konsekvenser för framtidsbilder 1-5 samt nollalternativet Noll Utanför överdäckning/tunnel Vid överdäckningens/tunnelns mynning Framtidsbild 1 bedöms inte medföra några nämnvärda konsekvenser jämfört med nollalternativet. Den korta överdäckningen medför lägre föroreningshalter i området, men vid dess mynningar bedöms något förhöjda halter av partiklar kunna uppstå. Framtidsbild 2-5 bedöms ge både stora positiva och stora negativa konsekvenser. Till de stora positiva konsekvenserna hör att alternativen bör ge lägre exponeringsnivåer av luftföroreningshalter för en relativt stor befolkningsgrupp. De stora negativa konsekvenserna bedöms kunna uppstå till följd av förhöjda luftföroreningshalter vid tunnelmynningarna. Beräkningar visar att miljökvalitetsnormerna och de regionala riktvärdena enligt miljökvalitetsmålet Frisk luft riskerar att överskridas. Halterna har beräknats med hänsyn till nya och befintliga bostäder. Beräkningarna visar att riktvärdena enligt de regionala miljömålen överskrids medan miljökvalitetsnormerna inte överskrids i anslutning till bostäderna. Alternativ 4-5 bedöms ge mindre negativa konsekvenser vid tunnelns västra mynning, jämfört med alternativ 2-3. Detta beror på att tunneln mynnar vid vattnet där ventilationen är bättre. Nollalternativet bedöms inte medföra några nämnvärda konsekvenser för utsläppen till luft och föroreningshalterna inom programområdet. Åtgärder för att minska påverkan vid mynningarna bör utredas närmare Nuläge Luftföroreningar utgörs av gaser och partiklar i luften som påverkar människors hälsa negativt. Det kan vara genom bland annat luftvägssjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, cancersjukdomar och 20

23 dödlighet. Många luftföroreningar har minskat i omfattning de senaste årtiondena. Det beror på skärpta lagkrav och förbättringar genom reglerade avgaskrav för vägtransporterna. En annan anledning är att källan för uppvärmning har ändrats från oljepanna till fjärrvärme. Trots detta har luftkvaliteten inte förbättrats i någon större utsträckning sedan början av 2000-talet. Dessutom har ökade kunskaper om luftföroreningarnas negativa effekt på hälsan förbättrats de senaste åren vilket innebär att ytterligare åtgärder måste vidtas för att minska utsläpp och exponering av luftföroreningar i framförallt våra tätorter. Den största källan till exponering av luftföroreningar inom programområdet är vägtrafiken. Lidingö ligger i en storstadsregion och är generellt påverkad av luftföroreningar från kringliggande områden, främst biltrafiken. Den dominerande västsydvästliga vindriktningen innebär att Lidingö även påverkas av luftföroreningar från aktiviteter vid bland annat Stockholms hamn och Värtaverket. Sedan år 1986 har mätningar av luftföroreningar (svaveldioxid och kvävedioxid) kontrollerats. Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund har genomfört spridningsberäkningar med avseende på kvävedioxid och partiklar som PM10. Resultaten från dessa spridningsberäkningar indikerar att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar som PM10 klaras i hela Lidingö stad. Dock är det tveksamt om delmålen enligt miljökvalitetsmålet Frisk luft klaras. Det gäller framför allt partiklar som PM10. Spridningsberäkningar för planområdet har också utförts av SLB analys under februari-mars Dessa har gjorts för fyra alternativ: Ett nollalternativ där Torsviks Torg inte däckats över (i utredningen kallat Nollalternativ 0) Ett nollalternativ där Torsviks torg har däckats över (i utredningen kallat Nollalternativ 1). Detta motsvarar Framtidsbild 1. Ett alternativ med en 650 m lång tunnel (i utredningen kallat Utbyggnadsalternativ 1). Detta motsvarar Framtidsbild 2 och 3. Spridningsberäkningarna har gjorts som dygnsmedelvärde för kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) och jämförts med miljökvalitetsnormerna. Regionala miljömål finns preciserade för partiklar (PM10) som dygnsmedelvärde. För kvävedioxid finns inget regionalt miljömål preciserat som dygnsmedelvärde. Någon jämförelse mot regionalt miljömål har därför inte kunnat göras. Eventuell ändrad sträckning av Lidingöbanan förväntas inte påverka halterna av kvävedioxid eller partiklar nämnvärt. Vid beräkningarna har ingen hänsyn tagits till eventuella åtgärder som kan förbättra ventilationen i och kring tunnlar eller överdäckningar. Exempel på sådana åtgärder är frånluftstorn och bullerskärmar Konsekvenser vid nollalternativet Nollalternativet medför en generell trafikökning inom området. Inga satsningar görs för att förbättra kollektivtrafiken eller öka andelen hållbart resande. Nollalternativet bedöms därför medföra viss ökning av utsläpp från biltrafik. Det bedöms inte medföra några nämnvärda konsekvenser jämfört med nuläget Konsekvenser vid framtidsbild 1 Den korta överdäckningen i framtidsbild 1 bedöms inte medföra några nämnvärda konsekvenser jämfört med nollalternativet. Framtidsbild 1 bedöms medföra positiva konsekvenser till följd av förbättrat gång- och cykelnät. Det ger förutsättningar för minskade vägtransporter och luftföroreningsutsläpp, men omfattningen är mindre jämfört med övriga framtidsbilder. Negativa konsekvenser bedöms kunna uppstå till följd av något förhöjda luftföroreningshalter vid ändarna av överdäckningen. Halterna bedöms dock inte bli högre än i nollalternativet, utan det är endast området med förhöjda halter som förskjuts. Förtätning av bebyggelse vid vägar innebär också risk för sämre ventilation och därmed förhöjda luftföroreningshalter. Ett alternativ med en 850 m lång tunnel (i utredningen kallat Utbyggnadsalternativ 2). Detta motsvarar Framtidsbild 4 och 5. 21

24 7.4.4 Konsekvenser vid framtidsbild 2 och 3 I framtidsbilderna 2 och 3 förläggs Södra Kungsvägen i tunnel. En överdäckning och tunnel för vägtrafik i tätbebyggda områden kan medföra mycket positiva effekter avseende exponering av luftföroreningar för många människor. Luftmiljön i området ovanför tunneln förbättras avsevärt när trafiken går under mark. Luftföroreningssituationen inne i tunneln och kring tunnelmynningarna måste dock särskilt beaktas. Det beror på att luftföroreningshalterna generellt i dessa områden kan bli mycket förhöjda. Vid exponering av luftföroreningar i långa tunnlar där exponeringstiden kan bli lång och halterna höga kan det finnas risk för negativ hälsopåverkan. Spridningsberäkningarna visar att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid kommer att överskridas vid den östra tunnelmynningen. Miljökvalitetsnormerna för partiklar kommer att överskridas både vid den östra och vid den västra tunnelmynningen. Miljökvalitetsnormerna överskrids inte vid befintliga eller planerade bostäder. De regionala miljömålen för partiklar kommer att överskridas vid bostäderna på Lejonvägen, vid den östra tunnelmynningen. Beräkningar för halterna inne i tunnlarna har inte gjorts. Trafikverket har under år 2012 initierat ett arbete som ska ge rekommenderade riktvärden kring halter av luftföroreningar i och kring tunnlar. Åtgärder för att minska den negativa påverkan vid mynningar bör utredas vidare. Vidare arbete och utredningar kan bidra till att de negativa konsekvenserna kan mildras. Positiva konsekvenser avseende luftmiljön bedöms uppstå till följd av det förbättrade gång- och cykelnätet i samtliga framtidsbilder. Det ger förutsättningar för minskade vägtransporter och luftföroreningsutsläpp. Dragning av Lidingöbanan genom centrum i framtidsbild 3 bedöms bidra positivt till ökat kollektivresande och minskat bilberoende. En ny bytespunkt för bussar och eventuellt för spårvagn innebär sannolikt förutsättningar för ett lägre antal personbilstransporter och därmed lägre luftföroreningsutsläpp. Negativa konsekvenser bedöms uppstå till följd av att bebyggelse vid väg innebär risk för sämre ventilation och därmed förhöjda luftföroreningshalter Konsekvenser vid framtidsbild 4 och 5 I framtidsbilderna 4 och 5 förläggs Södra Kungsvägen i tunnel hela vägen från brofästet. Framtidsbild 4 och 5 påverkar fler människor än framtidsbild 2 och 3. Det beror på att fler bostäder byggs vid brofästet. Spridningsberäkningarna visar att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid kommer att överskridas vid den östra tunnelmynningen. Miljökvalitetsnormerna för partiklar kommer att överskridas både vid den östra och vid den västra tunnelmynningen. På grund av tunnelns ökade längd jämfört med framtidsbild 2 och 3 riskerar området med förhöjda halter vid den östra mynningen att bli större. Vid den västra mynningen blir det påverkade området dock mindre, på grund av tunnelns utlopp i det öppna läget vid vattnet. Miljökvalitetsnormerna vid befintliga eller planerade bostäder överskrids inte i något av fallen. De regionala miljömålen för partiklar kommer att överskridas vid bostäderna på Lejonvägen, vid den östra tunnelmynningen. Beräkningar för halterna inne i tunnlarna har inte gjorts. Åtgärder för att minska den negativa påverkan vid mynningar bör utredas vidare. På samma sätt som för framtidsbild 2 och 3 bedöms det finnas möjlighet att mildra de negativa konsekvenserna. Även för framtidsbilder 4 och 5 bedöms luftmiljön påverkas positivt till följd av det förbättrade gång- och cykelnätet. Dragning av Lidingöbanan genom centrum, i kombination med en ny bytespunkt, i framtidsbild 5 bedöms på samma sätt som i framtidsbild 3 bidra positivt till ökat kollektivresande och minskat bilberoende. Negativa konsekvenser bedöms uppstå till följd av att bebyggelse vid väg innebär risk för sämre ventilation och därmed förhöjda luftföroreningshalter. 22

25 7.5 Risker och störningar I tabellen nedan visas den sammanfattande bedömningen av konsekvenser för framtidsbilder 1-5 samt nollalternativet Noll Samtliga framtidsbilder medför positiva konsekvenser avseende risker och störningar. Nollalternativet bedöms inte medföra några nämnvärda konsekvenser jämfört med nuläget. De åtgärder som vidtas för att separera körfält kommer att medföra positiva konsekvenser i alla framtidsbilder. Överdäckning och tunnel bedöms utgöra ett något bättre alternativ då trafiksäkerheten kan förväntas vara bättre. Flytt av Statoils bensinstation medför att säkerheten förbättras i alla framtidsbilder Nuläge Farligt gods Inom och i angränsning till programområdet finns risker vid transport av farligt gods. Södra och Norra Kungsvägen är klassade som sekundära transportleder för farligt gods. Detta innebär att vägen rekommenderas för transporter av farligt gods till och från verksamheter i anslutning till vägen. Södra Kungsvägen är en av Lidingös mest trafikerade vägar. Enligt en trafikprognos för år 2030 (Atkins, 2011) kommer trafikmängden att öka från till cirka fordon per dygn på den aktuella sträckan. Andelen tung trafik bedöms utgöra ca 7 % (Atkins, 2012b). På Norra Kungsvägen bedöms trafikmängden öka från till fordon per dygn år Det finns idag ingen kartläggning utförd av vilka transporter som utförs på aktuella vägsträckor. Enligt rekommendationer från Länsstyrelsen i Stockholms län (Länsstyrelsen, 2000) ska risksituationen bedömas om exploatering planeras inom 100 meter från transportled för farligt gods. Någon analys är ännu inte utförd. I de fall där bebyggelse är lokaliserad i anslutning till transportleder är det viktigt att det finns lämpliga varningssystem. Bensinstationer Inom programområdet finns idag två bensinstationer: Statoil på Stockholmsvägen och OK/Q8 på Drottningvägen. Generellt utgör bensinstationer riskkällor både med avseende på transporter av brandfarligt vätska samt dess förvaring. En riskanalys ska tas fram om bebyggelse planeras inom ett avstånd mindre än 100 meter från en bensinstation (Brandskyddslaget, 2012) Konsekvenser vid nollalternativet Farligt gods I nollalternativet planeras inga förändringar avseende infrastruktur. Södra och Norra Kungsvägen är sekundära transportleder för farligt gods. Risker och störningar bedöms främst uppkomma för boende i närheten av befintliga vägar. Situationen avseende risker och störningar bedöms vara oförändrad jämfört med nuläget. Bensinstationer Båda bensinstationerna kommer att ligga kvar i befintliga lägen. Nollalternativet bedöms inte medföra några nämnvärda konsekvenser jämfört med nuläget Konsekvenser vid framtidsbild 1 Farligt gods Förtätningen av bostadsbebyggelsen i Torsvik innebär bland annat nya bostäder norr om Siggeboparken. Sannolikheten för trafikolyckor med farligt gods under överdäckningen bedöms vara lika liten som i nollalternativet. Det beror på att vägen under överdäckningen håller motorvägsstandard med bland annat separerade körfält. Det kommer också att finnas varningssystem för att minimera olyckor vid köbildning. Ny bebyggelse planeras även utmed Norra Kungsvägen. Den kommer att ha verksamheter i bottenvåningen. Mötande trafik och sträckvis skymd sikt ökar sannolikheten för trafikolyckor, jämfört med överdäckningen, trots den sänkta hastigheten (Atkins, 2012d). 23

26 Bensinstationer Bensinstationen OK/Q8 vid Drottningvägen bedöms inte utgöra någon risk vid etablering av den planerade bebyggelsen i området. Transporterna kör som närmast cirka 25 meter från det aktuella området. Statoils bensinstation kommer att flyttas utanför programområdet. Risker under byggskedet Under hela utbyggnadstiden av överdäckningen mellan Torsviks torg och Torsvikssvängen blir det möjligt för trafiken att passera centrum vidare ut på ön på samma sätt som tidigare. En utbyggnad av hela programområdet får stor inverkan på befintliga ledningar. I Södra Kungsvägen finns i dagsläget ett stort antal ledningar vilka måste läggas om eller flyttas (Sweco 2012). Sammanfattningsvis bedöms framtidsbild 1 medföra positiva konsekvenser avseende risker Konsekvenser vid framtidsbild 2 Farligt gods Ny sträckning av Södra Kungsvägen kommer i framtidsbild 2 att förläggas i biltunnel. Detta skapar utrymme för ny bostadsbebyggelse längs den gamla vägdragningen. Bostadsbebyggelse med handel och annan verksamhet etableras utefter Stockholmsvägen. Längs Norra Kungsvägen etableras bostäder på samma sätt som i framtidsbild 1. Biltunneln kommer att ha en skiljevägg. Den bedöms vara en säkrare transportled än nollalternativet. Befintlig bebyggelse ovanpå tunneln berörs inte och ny byggnation kan accepteras ur säkerhetssynpunkt. byggtrafik med stora och tunga transporter att öka mängden trafik samt utgöra en risk. Det är viktigt med god planering för att upprätthålla säkerheten i samband med omvandlingen. I övrigt sker utbyggnad på samma sätt som i framtidsbild 1. Sammanfattningsvis bedöms framtidsbild 2 medföra positiva konsekvenser avseende risker Konsekvenser vid framtidsbild 3 Farligt gods Farligt godstransporter och dess risker avseende befintlig och ny bebyggelse bedöms vara samma som i framtidsbild 2. Bensinstationer Bensinstationen OK/Q8 vid Drottningvägen och Statoil kommer att placeras respektive flyttas på samma sätt som i framtidsbild 1 och 2. Risker under byggskedet Utbyggnad genomförs på samma sätt som enligt framtidsbild 2. Beträffande utbyggnad av spårväg och nya gator i områdets övriga delar måste trafiken ledas genom området under utbyggnaden. Detta kommer att reducera framkomligheten kraftigt. Lokala trafiklösningar måste utarbetas för varje enskilt fall (Sweco 2012). Sammanfattningsvis bedöms framtidsbild 3 medföra positiva konsekvenser avseende risker. Bensinstationer Bensinstationerna OK/Q8 och Statoil kommer att ha samma lokalisering som i framtidsbild 1. Risker under byggskedet Väglinjen modifieras närmast tunnelpåslaget för att undvika att gå under befintliga fastigheter. Bil- och busstrafik genom Lidingö centrum kommer i byggskedet att vara densamma som nollalternativet. Dock kommer 24

27 7.5.6 Konsekvenser vid framtidsbild 4 Farligt gods Södra Kungsvägen leds genom biltunnel mellan Torsviks torg och Lejonvägens cirkulationsplats samt överdäckas vid brofästet. Tunneln under Torsviks torg utförs som en dubbelrörstunnel med enkelriktad trafik i respektive rör. Konsekvenserna bedöms positiva, som vid framtidsbild 2 och 3. Bensinstationer Bensinstationerna OK/Q8 och Statoil kommer att placeras respektive förflyttas på samma sätt som i framtidsbild 1, 2 och 3. Risker under byggskedet Utbyggnad genomförs på samma sätt som i framtidsbild 2. Väglinjen modifieras närmast tunnelpåslaget för att undvika att gå under befintliga fastigheter. Brofästet ska överdäckas, detta bedöms medföra risker i samband med omledning av trafiken. Sammanfattningsvis bedöms framtidsbild 4 medföra positiva konsekvenser avseende risker Konsekvenser vid framtidsbild 5 Farligt gods Utbyggnad i framtidsbild 5 kan jämföras med framtidsbild 3 vad gäller omläggning av Lidingöbanan och sträckning av Södra Kungsvägen i biltunnel. Brofästet byggs ut på samma sätt som i framtidsbild 4. Därför bedöms risker för farligt godstransporter vara likartade jämfört med såväl framtidsbild 3 som framtidsbild 4. Bensinstationer Bensinstationerna OK/Q8 och Statoil kommer att placeras respektive förflyttas på samma sätt som i övriga framtidsbilder. Risker under byggskedet Utbyggnad genomförs på samma sätt som enligt framtidsbild 3 och 4. Väglinjen modifieras närmast tunnelpåslaget för att undvika att gå under befintliga fastigheter. Beträffande utbyggnad av spårväg bedöms risker vara desamma som i framtidsbild 3. Sammanfattningsvis bedöms framtidsbild 5 medföra positiva konsekvenser avseende risker. 7.6 Förorenade områden I tabellen nedan visas den sammanfattande bedömningen av konsekvenser för framtidsbilder 1-5 samt nollalternativet Noll För samtliga framtidsbilder inklusive nollalternativet bedöms konsekvenserna bli positiva. De platser som ingått i MIFO-inventering kommer att utredas. Finns behov av åtgärder kommer områdena att saneras. I samtliga framtidsbilder flyttas Statoils bensinstation. Detta område kan då utredas med avseende på föroreningar och saneras vid behov. För framtidsbild 5 bedöms konsekvenserna som något bättre då anläggning av en pirramp kan medföra att området muddras. Eventuella förorenade sediment kan då saneras på platsen Nuläge I dagsläget består Centrum/Torsvik främst av bostäder, kontor och handel. En inventering av områden med risk för markföroreningar har genomförts 2012 i enlighet med Naturvårdsverkets MIFO-modell (Naturvårdverket, 1996). Nedan redovisas förhållanden för två tidigare verksamheter som ligger inom programområdet. Värtans mekaniska verkstad/torsvik brädgård Inventering har visat att det föreligger mycket stor risk att det förekommer föroreningar i marken vid Värtans mekaniska verkstad, söder om Lidingöbron. Verksamheten har bedrivits sedan 1900 som verkstad (varvsdelen) och senare som Torsviks Brädgård. Huvuddelen av de föroreningar som kan tänkas förekomma på platsen går antagligen att koppla till varvsverksamheten, men även verksamheten vid brädgården 25

28 kan ha genererat föroreningar i mark och grundvatten. Verksamheten ligger i vad som idag är ett vattennära parkstråk inringat i vidare exploaterings- och utvecklingsplaner och är enligt MIFO fas1 klassad som riskklass 1, vilket innebär att området riskerar att vara mycket förorenat. Området behöver utredas och eventuellt saneras om behov föreligger (Ramböll, 2012b). Tekniska fabriken Jofur På Kyrkvägen i programområdets nordöstra del fanns under och 20- talen Tekniska fabriken Jofur. På platsen tillverkades bekämpningsmedel mot växtohyra. De farliga ämnen som bedöms ha använts på platsen är framför allt trikloretylen och tungmetaller. Nikotin och svavel ska enligt inventering även ha hanterats på platsen. Omfattning av hantering och var tillverkning utförts är oklart. Verksamheten har klassats som riskklass 2 (stor risk). Området behöver utredas och eventuellt saneras om behov föreligger (Ramböll, 2012b). I området föreslås inga förändringar varför utredning och eventuell sanering utförs genom fastighetsägarens försorg. Bensinstationer Det finns två bensinstationer inom programområdet, Statoil vid Stockholmsvägen och OK/Q8 vid Drottningvägen. Vid båda fallen finns risk att marken och grundvattnet är förorenat av drivmedelsrester. För att kartlägga föroreningssituationen behövs undersökningar och provtagningar i mark och grundvatten i de aktuella delarna av programområdet. Detta utförs dock endast om verksamhet läggs ned eller flyttas Konsekvenser vid nollalternativet Det förutsätts att de områden som riskklassats enligt MIFO-metodiken utreds och saneras ifall behov föreligger. Båda bensinstationerna kommer att ligga kvar i sitt ursprungliga läge. Eventuella föroreningar till följd av denna verksamhet kommer inte att utredas eller åtgärdas Konsekvenser vid framtidsbild 1, 2, 3 och 4 Liksom i nollalternativet förutsätts i framtidsbilderna 1, 2, 3 och 4 att områden som pekats ut i MIFO-inventering undersöks och åtgärdas vid behov. Bensinstationen Statoil flyttas till en annan plats, vilket möjliggör för utredning och eventuell sanering av området. Bensinstationen OK/Q8 är kvar i befintligt läge vilket innebär att området inte utreds med avseende på föroreningar Konsekvenser vid framtidsbild 5 I framtidsbild 5 nyttjas stranden för rekreation i större utsträckning än i övriga alternativ. En kombinerad pir och ramp planeras i närheten av samma område där Värtans mekaniska verkstad och Torsvik Brädgård har bedrivits. Utveckling av området bedöms eventuellt komma att medföra vattenverksamhet i form av exempelvis muddring. Ytterligare utredningar av eventuell föroreningssituation behöver då göras. Figur 7-6. Översiktskarta över befintliga bensinstationer samt två verksamheter som har inventerats enligt MIFO-metodiken. 1=Statoil, 2=OK/Q8, 3=Värtans mekaniska verkstad och 4=Tekniska fabriken Jofur. För bensinstationerna gäller samma som i övriga framtidsbilder. 26

29 7.7 Klimat I tabellen nedan visas den sammanfattande bedömningen av konsekvenser för framtidsbilder 1-5 samt nollalternativet Noll Sammantaget bedöms framtidsbilderna 1,2 och 4 inte medföra några nämnvärda konsekvenser avseende klimateffekter. Framtidsbild 3 och 5 ger positiva konsekvenser avseende klimat. Det beror på att ny sträckning av Lidingöbanan genom centrum bedöms medföra ökat kollektivt resande för boende och arbetande inom programområdet. Framtidsbild 1, 2 och 4 bedöms inte öka det kollektiva resandet i samma utsträckning. I samtliga framtidsbilder är det positivt att gång- och cykelstråk via Lidingöbron förbättras. Dessutom finns det då ingen risk för översvämning av Lidingöbanan då den flyttas. Nollalternativet bedöms inte medföra någon nämnvärd konsekvens Nuläge Klimatet påverkas av utsläpp av så kallade växthusgaser. När det gäller utsläpp av växthusgaser står energiförsörjningen för den största delen, följd av transport- och jordbrukssektorn. Trafiken i programområdet bedöms stå för den största miljöpåverkan inom programområdet. Förutsättningar för ökat kollektivt resande ligger därför till grund för klimatresonemanget. Förändring av klimatet kan även medföra översvämnings- och skredrisker. Lidingö har låtit SMHI (2009) och Tyréns (2010) utföra översvämningskartering för hela kommunen. I den västra delen av programområdet finns två mindre områden som kan riskera att översvämmas vid ett 100-årsflöde. Dessa områden planeras inte att bebyggas. Lidingö stad kommer att följa rekommendationen om att inte bygga på nivå under +2,5 m. Programområdet har inte i Tyréns utredning pekats ut som särskilt benäget för skred. Lidingöbanan ligger strandnära i Torsvik, i anslutning till Herserud strandpark. Här kan det finnas viss risk för översvämning och i samband med detta även skred (SL 2012). I nuläget är programområdet hårt trafikerat med såväl yrkes-och kollektivtrafik samt personbilstrafik. Transporterna bidrar till en negativ påverkan på det framtida klimatet Konsekvenser vid nollalternativet I nollalternativet kommer inte någon satsning göras för att förbättra kollektivtrafiken. Utsläpp av växthusgaser bedöms öka något till följd av den generella ökningen av transporter. Konsekvenserna för programområdet bedöms dock inte vara betydande jämfört med nuläget Konsekvenser vid framtidsbild 1, 2 och 4 För programområdet bedöms attraktiva bytespunkter vara av stor vikt för att det kollektiva resandet ska öka (Atkins 2012b). I framtidsbilderna nr 1, 2 och 4 ligger Lidingöbanan kvar i sitt nuvarande läge. Därför bedöms inte det kollektiva resandet öka nämnvärt. I de olika utvecklingsalternativen föreslås biltunnel och överdäckning vid brofästet i olika kombinationer. Spridningen av växthusgaser kommer lokalt att minimeras till följd av åtgärderna. Luftföroreningar från trafiken måste dock ventileras ut från tunneln. Det går inte i detta läge att bedöma hur spridningen av växthusgaser fördelas inom eller utanför programområdet. Bedömningen baseras enbart på det faktum att transporter genom området kommer att öka jämfört med nollalternativet. Konsekvenserna för framtidsbilderna 1, 2 och 4 bedöms vara något mer negativa jämfört med nollalternativet. De bedöms dock inte medföra några nämnvärda konsekvenser, eftersom påverkan bedöms vara av lokal betydelse. I framtidsbilderna 1, 2 och 4 ligger Lidingöbanan kvar i sitt nuvarande läge. Det finns då risk för att Lidingöbanan kan svämmas över vid höga flöden. Det finns då risk för skred. 27

30 7.7.4 Konsekvenser vid framtidsbild 3 och 5 I framtidsbild 3 och 5 flyttas Lidingöbanan till ett centralt läge inom programområdet. Då denna flyttas bedöms det uppstå mer attraktiva bytespunkter för kollektivresenärer (Atkins 2012b). Antalet boende inom programområdet kommer att öka i båda utvecklingsalternativen. Framtidsbild 5 innefattar fler antal nya invånare än framtidsbild 3. Det kollektiva resandet bedöms kunna komma att öka i sådan omfattning att det kan ge positiva konsekvenser avseende klimateffekter. I bedömningen beaktas det ökade antalet invånare, förändringar i kollektivtrafiken samt den ökade trängsel som kan förväntas på vägnätet även utanför programområdet. I framtidsbild 3 och 5 flyttas Lidingöbanan. I samband med detta finns ingen risk för översvämning eller skred för Lidingöbanan inom programområdet. 7.8 Hushållning med naturresurser I tabellen nedan visas den sammanfattande bedömningen av konsekvenser för framtidsbilder 1-5 samt nollalternativet Noll Samtliga framtidsbilder bedöms medföra positiva konsekvenser avseende hushållning med naturresurser. Det gäller under förutsättning att hållbara lösningar väljs för energiförsörjning, uppvärmningssystem och avfallshantering. För framtidsbild 2-5 kommer större mängder överskottsmassor att uppstå vid tunnelbygget. I det fall dessa återanvänds inom ett kort avstånd från byggplatsen bedöms det medföra positiva konsekvenser. Nollalternativet bedöms bidra till positiva konsekvenser avseende hushållning med naturresurser. Det förutsätter att kommunens miljöprogram genomförs Nuläge I nuläget är det möjligt att källsortera avfall inom programområdet. Det finns dock inget fokus på förändring av energiförsörjning eller uppvärmningssystem. Nuläget bedöms inte i nämnvärd omfattning bidra till en god hushållning med naturresurser Konsekvenser vid nollalternativet Lidingö stad har 2011 beslutat om att anta ett miljöprogram för kommunen. Miljöprogrammet innehåller mål om effektiv energianvändning och miljökloka val. Stadens miljökloka val omfattar hög miljömedvetenhet, miljöklok konsumtion och slutna kretslopp. Det förutsätts att detta genomförs i programområdet även vid nollalternativet. Genom detta bedöms konsekvenserna vid nollalternativet vara positiva Konsekvenser vid framtidsbild 1-5 Planprogrammet beskriver ett antal principer för slutna kretslopp. Dessa omfattar bland annat avfallssortering i nya bostäder, riktlinjer för avfall och massbalans i samband med exploatering av området. Genomförandet av planprogrammet bedöms medföra större positiva konsekvenser än nollalternativet. Detta beror på att möjligheterna till att genomföra miljöprogrammet på ett effektivt sätt är större. Planprogrammet innebär att programområdet förtätas. Detta innebär en god hushållning med naturresurser eftersom inga orörda markområden tas i anspråk. Vår bedömning är att konsekvenserna vid såväl nollalternativet som vid samtliga framtidsbilder är av kommunal betydelse. Framtidsbild 2-5 omfattar uppförande av biltunnel. I byggnadsskedet kommer stora mängder överskottsmassor att uppstå. Det är mycket viktigt att projektet studerar möjligheten till återanvändning av dessa massor. I vår bedömning har vi förutsatt det är möjligt att återanvända massorna inom ett kort avstånd från byggplatsen. Med hänsyn taget till detta bedöms positiva konsekvenser kunna uppstå. 28

31 8 PÅVERKAN PÅ STADSBILD OCH KULTURMILJÖ 8.1 Stads- och landskapsbild I tabellen nedan visas den sammanfattande bedömningen av konsekvenser för framtidsbilder 1-5 samt nollalternativet Noll Förstärk förkastningsbranter och öns topografi Förstärk strandlinjen med grönska Ta bort och minska väginfrastruktur Utveckla en småskalig karaktär i hela området Skapa en sammanhållen tydlig port vid brofästet Ta tillvara trädridåerna kring brofästet Ta tillvara byggnadssiluetten kring Torsvik. Sammantaget bedöms framtidsbild 2, 3, 4 och 5 medföra positiva konsekvenser för stads- och landskapsbilden. Ett sammanhängande stadslandskap uppstår genom att Södra Kungsvägen överförs till biltunnel. Ny sträckning av Lidingöbanan i framtidsbild 3 och 5, liksom pirramp i framtidsbild 5 innebär både för- och nackdelar. Framtidsbild 1 och nollalternativ bedöms inte medföra någon nämnvärd konsekvens avseende stads- och landskapsbild Nuläge I framtagen Landskapsbildsanalys sammanfattas de skarpaste dragen i landskapet i Centrum/Torsvik enligt följande: Den väl definierade porten av trädridåer och förkastningsbranter är det mest centrala i landskapet och ger området och Lidingö sin karaktär. Ovanför trädridåerna och förkastningsbranterna sträcker sig en tydlig byggnadssiluett och bakom den ligger byggnadsmassan utom synhåll. Rekreationsmiljöer med särskilda vistelsevärden är, förutom de två parkerna, även två utsiktsplatser som är förlagda vid porten till Lidingö. De största kvalitéerna i landskapet finns kring området som definieras som porten till Lidingö. I övrigt är landskapet (inom programområdet) delvis söndertrasat av infrastruktur och byggnader är ofta inte stadsrumsskapande utan bidrar istället till ett än mer splittrat intryck. Följande sju stadsbyggnadsstrategier föreslås för programmet med hänsyn till landskapsbilden kring Centrum/Torsvik: I denna bedömning utgör ovanstående strategier bedömningsgrunder. Det ska noteras att upplevelsen av de tydliga landmärkena Forresta/Millesgården (utanför programområdet) sedd från Lidingöbron inte har omfattats i landskapsbildsanalysen, vilket bedöms vara en brist. Torsviksberget, Torsviksparken och Torsviksplatån utgör rekreationsmiljöer med särskilda vistelsevärden där också utsiktsplatser med vyer över landskapet finns. Inom Torsviksberget finns tre utpekade utsiktsplatser (Lidingö stad, 2012b) Konsekvenser vid nollalternativet Nollalternativet bedöms inte innebära några förändringar beträffande Stads- och landskapsbilden jämfört med nuläget Konsekvenser vid framtidsbild 1 Framtidsbild 1 medför en stor förändring i området kring Lidingö centrum där tydliga fördelar uppstår såsom ökad rumslighet och förstärkt karaktär av småstad. Samtidigt kräver omdaningen rivning av viss bebyggelse. Miljön kring Torsviks torg förbättras men Södra Kungsvägen och området vid brofästet kommer även fortsättningsvis att upplevas som splittrande barriärer i stadslandskapet. Detta bedöms som en stor nackdel. Upplevelsen av skärgårdskaraktär förblir tydlig sedd från Lidingöbron i och med bevarade skogspartier. Utsiktsplatsen på norra delen av Torsvikberget kommer dock att bebyggas. I viss mån kommer utblickar istället kunna 29

32 erhållas från ny gatumiljö. Övriga två utsiktsplatser på Torsviksberget kommer att bevaras Konsekvenser vid framtidsbild 2 och 3 Framtidsbild 2 och 3 bedöms medföra positiva konsekvenser för stads- och landskapsbilden jämfört med nollalternativet. Till stora delar överensstämmer framtidsbild 2 och 3 med framtidsbild 1 (centrum byggs ut, befintlig situation bibehålles i princip vid brofästet). En stor skillnad är dock att framtidsbild 2 och 3 innebär att Södra Kungsvägen flyttas till en biltunnel varvid ett sammanhängande stadslandskap erhålls. Det är positivt för stads- och landskapsbilden. I framtidsbild 3 medför den nya sträckningen av Lidingöbanan både fördelar (mark frigörs i Herseruds strandpark) som nackdelar (ny ramp direkt norr om Lidingöbron i redan komplex trafikmiljö, liksom intrång för tunnelmynning) Konsekvenser vid framtidsbild 4 och 5 Framtidsbild 4 och 5 bedöms medföra positiva konsekvenser för stads- och landskapsbilden jämfört med nollalternativet. Skillnaderna jämfört med framtidsbild 2 och 3 utgörs av tillkomsten av omfattande bebyggelse på ömse sidor av brofästet respektive ny park ovanpå brofästet. Detta möjliggörs genom att brofästet överdäckas och avfarter till Norra Kungsvägen byggs över och om. Upplevelsen av trafikapparaten bedöms härmed minska, vilket är positivt. Vidare uppstår mer stadsmässighet med gröna inslag. Samtidigt kommer upplevelsen av skärgårdslandskapet sedd från Lidingöbron att minska i och med att Torsviksberget till stora delar bebyggs. Detta är negativt från stads- och landskapsbildssynpunkt. Befintliga utblickspunkter från naturområdet Torsviksberget kommer i princip att bebyggas, de kommer i viss mån att ersättas av utblickar från gaturum och terrasser. I framtidsbild 5 får Lidingöbanan en ny sträckning och en pirramp föreslås söder om Lidingöbron. Fördelar som detta skulle kunna innebära är mer utblickar och kontakt med vatten liksom ökad tillgänglighet till strandzonen och Herserud strandpark. Spårvägen medför en nackdel i form av intrång för tunnelmynning. Förslaget med många olika broar och ramper som 30 planeras i området kring brofästet bedöms inte vara tillräckligt väl utrett beträffande bl.a. påverkan på stads- och landskapsbilden. Här ska många olika trafikslag sammanbindas på olika nivåer inom ett begränsat område som är mycket visuellt exponerat. Dessa reflektioner gäller även föreslagen pirramp eftersom det i närmiljön redan kommer att finnas så mycket broar och ramper. 8.2 Kulturmiljö I tabellen nedan visas den sammanfattande bedömningen av konsekvenser för framtidsbilder 1-5 samt nollalternativet Noll Sammantaget bedöms framtidsbild 1 innebära risk för att negativa konsekvenser uppstår på kulturmiljövärdena i och med att byggnader med kulturhistoriskt värde rivs eller riskerar att rivas. Framtidsbild 2 och 3 bedöms inte medföra någon nämnvärd konsekvens för kulturmiljön. Den negativa konsekvensen av rivning respektive risken för rivning av bebyggelsen med kulturhistoriskt värde bedöms kunna kompenseras. Detta uppstår genom de positiva konsekvenser som sammanläkningen av flerfamiljs- och villabebyggelsen i Herserud/Torsvik medför. Framtidsbild 4 och 5 bedöms medföra risk för negativa konsekvenser. Förändringarna kring brofästet bedöms riskera att försvaga upplevelsen av skärgårdslandskapet och påverka upplevelsen av Torsviksberget och kulturmiljöerna Forresta/Millesgården som ligger strax utanför planområdet Nuläge Inom planområdet saknas skyddade kulturhistoriskt värdefulla byggnader eller byggnadsmiljöer liksom riksintressanta miljöer ur kulturmiljösynpunkt. Strax söder om planområdets avgränsning finns Forresta och Millesgården. Dessa områden omfattas av detaljplan med skydds- eller varsamhetsbestämmelser med hänsyn till kulturmiljövärden. Utöver de för Lidingö viktiga väg- och spårvägsförbindelserna finns inom planområdet bebyggelse som till stor del speglar den urbana utvecklingen

33 inom Lidingö under hela 1900-talet. I framtagen Kulturhistorisk byggnadsinventering och kulturvärdesbedömning (AIX Arkitekter, 2012) har 25 olika värdeenhetliga bebyggelseområden identifierats. Fyra av dessa områden bedöms motsvara så högt kulturhistoriskt värde att bebyggelsemiljöerna inte bör bebyggas/byggas om. Vidare anges att de bör erhålla planmässigt skydd (blåfärgade område). Dessa områden utgörs av Torsvikshöjden, Lidingö villastad, Lidingö stadshus samt kvarter Värmland Nio stycken enskilda fastigheter bedöms ha kulturhistoriskt värde motsvarande fordringarna för byggnadsminne enligt kulturminneslagen (blå färg). De utgörs av tre fastigheter inom området Lidingö villastad, Lidingö stadshus, ett av kopparhusen i Torsviks centrum samt de fem villorna inom kvarteret Värmland Vidare finns ett stort antal fastigheter som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär (grön färg). Enligt rapporten ska här PBL 8:13-18 tillämpas (varsamhetskrav respektive förvanskningsförbud). Den nya Lidingöbron (byggår 1971) och försänkningen av Södra Kungsvägen innebar att villa- och flerfamiljsbebyggelsen i Herserud/Torsvik splittrades. Vägar och spårvägspår följde terrängen och anslöt till Gamla Lidingöbron. Torsviksberget har alltid varit i princip obebyggt och upplevts som ett dramatiskt landskapselement sedd från Lilla Värtan och bron till Lidingö. Den arkitektoniskt värdefulla bebyggelsen från 1940-talet på Torsvikshöjden (hus runt Torsviksparken) placerades en bit in på klipporna för att inte bryta Lidingösiluetten sedd från Lidingöbron Konsekvenser vid nollalternativet Nollalternativet bedöms inte innebära några förändringar beträffande kulturmiljön jämfört med nuläget Konsekvenser vid framtidsbild 1 Den kulturhistoriskt mest värdefulla bebyggelsen bevaras. Utbyggnaden av Lidingö centrum innebär att två stycken särskilt värdefulla villor rivs. Åtta byggnader kommer utredas vidare om de kommer att vara kvar eller rivas i ett senare skede. Detta innebär att osäkerhet föreligger kring huruvida de kommer att bevaras eller ej. Sex av dessa utgörs av särskild värdefulla flerfamiljshus (grönklassade) från och 40-talet; Östergötland 10, Stormen 4, 5 och 6 samt Frej 9 och 14. De är också belägna inom grönklassade värdeenhetliga områden. Den sjunde byggnaden utgörs av flerfamiljshuset Lejonet 28 från 1950-talet. Denna byggnad är klassad som en särskild värdefullt byggnad (grönklassad) inom värdeenhetligt område med visst kulturhistoriskt värde (gulklassad). Den åttonde byggnaden utgörs av stadshuset. Enligt Kulturhistorisk byggnadsinventering och kulturvärdesbedömning bedöms stadshuset ha kulturhistoriskt värde motsvarande byggnadsminne (blåklassad). Sammantaget bedöms rivningen av två byggnader och osäkerheten kring bevarandet av ett relativt stort antal byggnader av särskilt kulturhistoriska värde innebära risk för negativ påverkan på områdets kulturmiljövärden. Värden såsom upplevelsen av skärgårdslandskapet sett från Lidingöbron och kulturmiljöerna Forresta/Millesgården bevaras (utanför planområdet). Lidingöbrons och Södra Kungsvägens splittrande och därmed negativa effekt på villa- och flerfamiljsbebyggelsen i Herserud/Torsvik består Konsekvenser vid framtidsbild 2 och 3 Till stor del överensstämmer framtidsbild 2 och 3 med framtidsbild 1 avseende vilka byggnader som kommer att rivas respektive vilka byggnader där osäkerhet föreligger kring om de kommer att bevaras eller rivas. I framtidsbild 2 och 3 kommer dock ytterligare fyra byggnader att rivas. Dessa utgörs av särskilt värdefulla (grönklassade) flerfamiljshus belägna i värdeenhetligt område av grön klass. Dessa fastigheter utgörs av Närke 2 respektive Skåne 4, 5 och 7. Att Södra Kungsvägen förläggs i tunnel bedöms innebära en tydligt positiv konsekvens för kulturmiljövärdena i området i och med att den tidigare splittrade flerfamiljs- och villabebyggelsen i Centrum/Torsvik och Herserud nu läks ihop. Denna positiva konsekvens bedöms sammantaget väga upp den negativa konsekvensen av byggnader som rivs eller riskerar att rivas. Upplevelsen av skärgårdslandskapet från Lidingöbron liksom Lidingöbrons och Södra Kungsvägens splittrande effekt kvarstår även i dessa framtidsbilder. 31

34 8.2.5 Konsekvenser vid framtidsbild 4 och 5 Framtidsbilderna motsvarar framtidsbild 2 och 3 beträffande påverkan på området kring Lidingö centrum beträffande byggnader som rivs eller riskerar att rivas liksom att Södra Kungsvägen förläggs i tunnel. Den omfattande bebyggelse som tillkommer kring brofästet medför att upplevelsen av skärgårdslandskap försvagas när den ses från Lidingöbrön. Siluetten av Torsviksberget kommer också att förändras. Upplevelsen av de närliggande kulturhistoriskt värdefulla miljöerna Forresta och Millesgården respektive den angränsande, blåklassade bebyggelsen inom kvarteret Värmland kan komma att påverkas av den nya bebyggelsen på grund av dess exponerade läge i förkastningsbranten. Från kulturmiljösynpunkt bedöms dessa negativa konsekvenser sammantaget väga över positiva konsekvenser som uppstår kring brofästet beträffande sammanläkning av stadsbebyggelse/minskad dominans av trafikapparat. Framtidsbild 5 bedöms här kunna innebära en större risk för negativ påverkan eftersom ytterligare broar/ramper och pirramp föreslås i området kring brofästet, i anslutning till kulturhistoriskt känsliga miljöer vid förkastningsbranten. Forresta/Millesgården återfinns inte i planeringsunderlaget avseende landskapsbildsanalys respektive Kulturvärdesbedömning. Framtidsbild 4 och 5 bedöms sammantaget medföra risk för negativa konsekvenser för kulturmiljön jämfört med nollalternativet. 9 PÅVERKAN PÅ NATURMILJÖ 9.1 Naturmiljö I tabellen nedan visas den sammanfattande bedömningen av konsekvenser för framtidsbilder 1-5 samt nollalternativet Noll Samtliga framtidsbilder bedöms medföra risk för negativa konsekvenser avseende naturmiljö. Det beror på att naturmark som har bedömts ha ett visst naturvärde tas i anspråk, och att befintliga spridningsvägar kan försämras. Det görs i störst utsträckning i framtidsbild 4 och 5. Planen anger inte hur man vid exploateringen kommer att ta hänsyn till naturvärden och spridningsmöjligheter för växter och djur. Det finns därför ett behov av ett tydligare underlag för att i den vidare planprocessen bättre kunna bedöma konsekvenserna vid respektive framtidsbild. Den bedömning som görs här får därför betraktas som mycket översiktlig Nuläge Lidingö genomskärs i nord-sydlig riktning av en djup vik som utgör en naturlig barriär mot spridning av växter och djur. Se figur 9-1. I den sammanhängande delen på den västra sidan utgörs landytan till övervägande del av exploaterad mark. Ur ett översiktligt geografiskt perspektiv framstår spridningsvägarna mellan norra och södra delen av ön som begränsade. Programområdet utgör cirka hälften av den sammanhängande landytan mellan norra och södra delen av Lidingö. Betydelsen av spridningsvägar inom och genom området är därför att betrakta som stor. Något utförligt underlag om den faktiska spridningen i nuläget finns inte tillgängligt. 32

35 Figur 9-1. Karta över Lidingö. Programområdets lokalisering visas schematiskt med ellips. Källa: Lidingö stad. Programområdet omfattar inga skyddade naturområden. Den inventering som har utförts (Lidingö stad & Tyréns, 2011) visar att naturmiljön i stor utsträckning är påverkad av mänskliga aktiviteter. Den har därför en låg grad av kontinuitet och naturlighet. Cirka hälften av programområdet har med anledning av detta inte bedömts ha några specifika naturvärden. Den återstående delen utgörs av mer sammanhängande grönområden som har ett visst naturvärde av lokal karaktär. De har i inventeringen bedömts ha potential att inom trettio till femtio år utvecklas till områden med högre naturlighet och naturvärde. Programområdet har idag en hög grad av påverkan av trafikstrukturer som fungerar som barriärer och försvårar spridning av växter och djur. Den mest uppenbara är Södra Kungsvägen, men det finns även större områden med hårdgjorda ytor och byggnader som utgör spridningsbarriärer. Figur 9-2 visar en översiktlig karta över barriärer och spridningsvägar i nuläget. Figur 9-2. Spridningsvägar och barriärer för programområdet. Gul markering utgör områden med högst naturvärde. Rödrosa markering visar tydliga barriärer i nuläget. Blå pilar visar sannolika spridningsvägar idag. Gröna pilar visar förslag på nya spridningsvägar. Källa: Tyréns, Konsekvenser vid nollalternativet Nollalternativet innebär inga väsentliga skillnader jämfört med nuläget. De spridningsvägar och barriärer som finns i dagsläget kommer att kvarstå. Genomförande av antagna detaljplaner kommer inte att ta värdefull naturmark i anspråk. Inga naturvärden bedöms komma att påverkas Konsekvenser vid framtidsbild 1 Framtidsbild 1 är det alternativ som tar i anspråk naturmark i minst omfattning. Den korta överdäckningen vid Torsvik kan komma att förbättra spridningsmöjligheterna något. Vissa befintliga spridningsvägar kan komma att påverkas negativt då ny bebyggelse anläggs. Det gäller exempelvis norr om Torsvikssvängen, och eventuellt vid Norra Kungsvägen i den norra kanten av programområdet. Generellt är det dock svårt att i detta läge dra några långtgående slutsatser om de konkreta 33

36 konsekvenserna. Det beror på att planprogrammet utgör ett översiktligt planeringsunderlag. I planprogrammets illustrationer till framtidsbilderna framgår inom vilka områden ny bebyggelse planeras, men exakt utformning kommer att bestämmas i respektive detaljplan. Det görs i programförslaget ingen tydlig koppling till hur naturvärden eller spridningsmöjligheter har beaktats. Påverkan på barriärer, spridningsvägar och även naturvärden kan minskas genom att placeringen av enskilda hus anpassas. Detta behöver därför utredas vidare i den fortsatta detaljplaneringen, så att intrånget i naturmiljön och påverkan på de utpekade värdena blir så litet som möjligt. I det sammanhanget är det viktigt att beakta att programområdet fyller en viktig funktion för de övergripande spridningsmöjligheterna mellan norra och södra delarna av Lidingö. Sammantaget bedöms det, mot bakgrund av det förslag som föreligger i nuläget, finnas risk för att framtidsbild 1 medför negativa konsekvenser för naturmiljön Konsekvenser vid framtidsbild 2 I framtidsbild 2 försvinner den barriär som Södra Kungsvägen utgör idag. Emellertid kvarstår barriäreffekter av bebyggelsen norr om Södra Kungsvägen i programområdets östra del. Trädplantering av Stockholmsvägen, Lejonvägen och andra gator i centrum underlättar spridning av fåglar och insekter, vilket är positivt. Planerad bebyggelse i framtidsbild 2 skiljer sig inte så mycket från framtidsbild 1 i de västra delarna av programområdet, där det idag är naturmark (öster om Norra Kungsvägen och norr om Torsvikssvängen). Det resonemang som förs under framtidsbild 1 när det gäller spridningsvägar och naturvärden gäller även för framtidsbild 2. Sammantaget bedöms framtidsbild 2 medföra risk för negativa konsekvenser för naturmiljön Konsekvenser vid framtidsbild 3 Konsekvenserna för framtidsbild 3 bedöms i stort sett överensstämma med framtidsbild 1 och 2 när det gäller planerad bebyggelse i de delar som idag utgör naturmark. En skillnad är att Lidingöbanan får en ny sträckning via centrum. Den barriäreffekt som banan idag har på spridningsmöjligheter för djur kommer att försvinna, vilket är positivt. Det är dock inte klarlagt hur stor effekten i nuläget är. Därför är det svårt att dra slutsatser om hur stora konsekvenserna blir av en omdragning. Sammantaget bedöms framtidsbild 3 medföra risk för negativa konsekvenser för naturmiljön Konsekvenser vid framtidsbild 4 I framtidsbild 4 kommer brofästet att överdäckas. Det förbättrar möjligheterna till spridning i nord-sydlig riktning. Till viss del kan förbättrade möjligheter även uppstå under bron, längs stranden. Emellertid planeras utbredd bebyggelse vid Torsviksberget norr om brofästet, vilket kan bidra till att skapa nya barriäreffekter. Sammantaget planeras i framtidsbild 4 bebyggelse i större utsträckning än framtidsbild 1-3. De områden som bedöms ha störst betydelse ur ett naturmiljöperspektiv är på Torsviksberget och söder om Lidingöbrons fäste. Samma osäkerhet gäller för framtidsbild 4 som har nämnts för övriga alternativ. I den fortsatta planeringen krävs utredning om befintliga förutsättningar och en tydlig strategi för att utveckla samband och naturvärden. Ifall bebyggelsen planeras utifrån dessa förutsättningar kan negativa effekter minimeras. Mot bakgrund av det underlag som hittills är tillgängligt för miljökonsekvensbeskrivningen bedöms framtidsbild 4 medföra risk för negativa konsekvenser Konsekvenser av framtidsbild 5 Framtidsbild 5 överensstämmer med framtidsbild 4 när det gäller planerad bebyggelse. När det gäller omdragning av Lidingöbanan är konsekvenserna samma som för framtidsbild 3. Sammantaget bedöms framtidsbild 5 medföra risk för negativa konsekvenser för naturmiljön. Om den fortsatta planeringen görs med hänsyn till naturmiljön kan det finnas möjligheter att utveckla spridningsvägarna för växter och djur genom området. 34

37 9.2 Dagvattenhantering och vattenkvalitet I tabellen nedan visas den sammanfattande bedömningen av konsekvenser för framtidsbilder 1-5 samt nollalternativet Noll Samtliga framtidsbilder och nollalternativet bedöms medföra positiva konsekvenser för dagvattenhantering och vattenkvalitet. Det beror bland annat på att en ny reningsanläggning byggs i Kyrkviken och att dagvattenpolicyn genomförs. I samtliga framtidsbilder byggs dagvattendammar anpassade efter graden av exploatering i respektive framtidsbild. Detta görs oberoende av planprogrammet. Framtidsbild 1 är det alternativ som medger minst utbyggnad och därmed minst uppkomst av dagvatten. Det bedöms inte ge någon skillnad jämfört med nollalternativet. Framtidsbild 2-5 bedöms ge positiva konsekvenser under förutsättning att ändamålsenliga och effektiva reningsmetoder väljs vid genomförandet av respektive detaljplan. Inte vid något av alternativen bedöms det dock vara tillräckligt för att ändra förutsättningar för att uppnå miljökvalitetsnormer i Lilla Värtan. Konsekvenserna bedöms därför vara av kommunal betydelse Nuläge I nuläget avvattnas programområdet huvudsakligen till Lilla Värtan. Dagvattnet avleds via ledningar söder och norr om brofästet och genom Baggebytunneln med utlopp längre söderut (Atkins, 2012a). Ett mindre område i östra delen rinner mot Kyrkviken. Förutsättningarna för infiltration är dåliga inom programområdet, eftersom marken till stora delar består av berg. Lilla Värtan är en kraftigt modifierad vattenförekomst. Vid en klassificering år 2009 fastställdes Lilla Värtans ekologiska status till måttlig ekologisk potential. Vattenmyndigheten har bedömt att Lilla Värtan kan uppnå god ekologisk potential först år När det gäller kemiskt ytvattenstatus så uppnår Lilla Värtan i nuläget ej god kemisk ytvattenstatus. Kvalitetskravet är att uppnå god kemisk ytvattenstatus till år Det gäller med undantag av tributyltennföreningar, där tidfrist gäller till år I både nollalternativ och samtliga framtidsbilder förutsätts att den nya dagvattenpolicyn genomförs, vilket ger förbättrad kvalitet på det vatten som leds till Lilla Värtan och Kyrkviken. I policyn föreskrivs att dagvatten ska omhändertas lokalt. Det ska vidare återföras till det naturliga kretsloppet så tidigt och så rent som möjligt, och ledningsnätet ska vara dimensionerat för 100-årsregn. En ny reningsanläggning planeras i Kyrkviken. Liksom dagvattenpolicyn förutsätts den genomföras i samtliga alternativ Konsekvenser vid nollalternativet Vid nollalternativet genomförs inga förändringar som påverkar uppkomsten av dagvatten i någon nämnvärd utsträckning. Det gäller även vid genomförande av antagna detaljplaner. Hanteringen av det dagvatten som uppkommer förbättras dock bland annat genom att en reningsanläggning installeras i Kyrkviken. Till denna leds dagvatten från programområdets östra del. Genomförande av den nya dagvattenpolicyn kan antas leda till fler förbättringar. Sammantaget bedöms nollalternativet medföra positiva konsekvenser för dagvattenhantering och vattenkvalitet. Det bedöms dock inte ändra förutsättningarna för att uppnå miljökvalitetsnormer i Lilla Värtan Konsekvenser vid framtidsbild 1 Genomförande av framtidsbild 1 bedöms ge upphov till jämförbara mängder dagvatten som vid nollalternativet, eftersom endast sparsam utbyggnad görs. Ökningen av dagvatten blir därmed begränsad. Dagvattnet tas omhand lokalt där det är möjligt. En dagvattendamm planeras norr om Lidingöbron för att rena dagvattnet innan det når Lilla Värtan. Framtidsbild 1 bedöms inte ge någon nämnvärd skillnad jämfört med nollalternativet. Förbättringarna som genomförs i nollalternativet gäller även för framtidsbild 1. Liksom för nollalternativet bedöms förbättringarna inte ändra förutsättningarna för att uppnå uppsatta miljökvalitetsnormer i Lilla Värtan. Sammantaget bedöms framtidsbild 1 medföra positiva konsekvenser för dagvattenhantering och vattenkvalitet. 35

38 9.2.4 Konsekvenser vid framtidsbild 2-5 I framtidsbild 2-5 görs mer omfattande utbyggnad, vilket ger upphov till ökad mängd dagvatten från de tillkommande ytorna. Åtgärder planeras för att omhänderta det dagvatten som uppstår. Två dagvattendammar planeras söder respektive norr om Lidingöbron i framtidsbild 2-5 för att rena dagvattnet innan det når Lilla Värtan. Utredningar kommer att göras i detaljplaneskedet för att säkra att dammarna är rätt dimensionerade och placerade, och att ändamålsenliga reningsmetoder används. Detaljer kring detta kommer att utredas i den vidare planprocessen. Generellt gäller att de åtgärder som planeras bedöms sammantaget förbättra reningen av dagvattnet jämfört med nollalternativet. Konsekvenserna avseende enskilda föroreningar kommer dock att vara beroende av vilken reningsmetod som används. De åtgärder som vidtas bedöms förbättra vattenkvaliteten i Lilla Värtan, men inte i tillräcklig utsträckning för att det ska påverka möjligheten för att uppfylla uppsatta miljökvalitetsnormer i Lilla Värtan. De positiva konsekvenserna av att planprogrammet genomförs bedöms därför vara av kommunal betydelse. Detta gäller för samtliga framtidsbilder SAMLAD BEDÖMNING OCH MÅLUPPFYLLELSE 10.1 Samlad bedömning Lidingö är centralt beläget i en region som växer snabbt. Planprogrammet leder till att Lidingö ska kunna bidra till tillväxten i regionen. Syftet med planprogrammet är att utveckla Centrum/Torsvik mot en långsiktigt hållbar stadsmiljö, där hänsyn tas till hälsa, miljö, stadsbild och olika trafikslag. Det betyder ett mer varierat utbud av boendeformer än idag, bättre kollektivtrafik och tillräckliga gång- och cykelvägar. Syftet är också att förbättra tillgängligheten och framkomligheten till grönområden för ökad livskvalité. Planprogrammet är framtaget i linje med kommunens miljöprogram och den nya översiktsplanen Lidingö Enligt planen utgör Lidingö centrum och Torsvik ett utvecklingsområde. Ett antal riktlinjer ges för utvecklingen. Bland annat ska Lidingö centrum utvecklas till en tydligare centrumkärna än idag. Därigenom skapas ett bättre underlag för t.ex. förbättrad kollektivtrafik och utbud av service. Vidare ska ett tydligt gång- och cykelstråk utvecklas från Ropsten via Torsvik till Lidingö centrum, och utvecklingen av bebyggelse leda till att integration mellan olika stadsdelar förbättras och att vägnätets barriäreffekt minskar. De riktlinjer som tas upp i översiktsplanen bedöms följas i planprogrammet. Bedömningen av miljökonsekvenser utgår från de underlagsutredningar och planhandlingar som har tagits fram under planprocessen. Bedömningen har utförts parallellt med planarbetet. I vissa fall kommer fler utredningar att göras under fortsatt detaljplanering. Detta kan komma att medföra att de bedömningar som berörs kan behöva revideras. De fem framtidsbilderna utgår från befintlig infrastruktur men anger alternativ till utbyggnad i varierande grad. Framtidsbild 1 medger minst utveckling, medan framtidsbild 5 är det mest utbyggda alternativet. Framtidsbild 2-4 innebär olika grader av utbyggnad och kombinationer för hur infrastrukturen kan utvecklas. I stort bedöms framtidsbild 3-5 medföra övervägande positiva konsekvenser avseende de miljöaspekter som har bedömts. Resultatet för framtidsbild 2 är mer blandat, och framtidsbild 1 är det utvecklingsalternativ som medför minst positiva konsekvenser. För utsläpp till luft bedöms framtidsbilder 2-5 kunna ge upphov till både stora positiva konsekvenser och stora negativa konsekvenser. Det beror på att en stor förbättring kan förväntas ovan mark då trafik leds genom tunnel. En avsevärd försämring bedöms dock kunna uppstå vid tunnelmynningarna. Åtgärder bör vidtas för att minska de negativa konsekvenserna avseende luft. Nedan redovisas en översikt över de konsekvenser som har bedömts uppkomma. Det är värt att notera att bedömningsskalan endast ger möjlighet till en begränsad särskillnad mellan alternativen. Det betyder att flera alternativ kan ha samma sammanvägda bedömning, trots att det ena alternativet är mer fördelaktigt. Där detta förekommer görs förtydliganden i texten under respektive bedömning. 36

39 Hälsoaspekter Lidingö har ett uttalat mål om att vara Hälsans ö. I den visionen utgör exempelvis cykeltrafiken en viktig del. Samtliga framtidsbilder bidrar i olika utsträckning till att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken. I framtidsbild 1 är möjligheterna att bygga ut cykelvägnätet mindre än de övriga framtidsbilderna. Utbyggnaden styrs av det befintliga vägnätet. I övriga förslag är förutsättningarna för gång- och cykeltrafik bättre. Exempelvis planeras i framtidsbild 2-5 fler separerade cykelbanor än i framtidsbild 1. Allra bäst bedöms framtidsbild 5 vara. Cykeltrafiken leds då över från Stockholm via en ny och högre bro. På så sätt undviks den branta stigningen via Islinge hamnväg. Det bedöms kunna öka attraktiviteten att cykla över bron märkbart. Sammantaget bedöms förslagen till viss mån bidra till positiva effekter avseende hälsa för boende i Lidingö centrum och Torsvik. I detta fall har främst effekter av förbättrad luftmiljö, buller samt föroreningar i mark- och vatten beaktats. Miljöaspekter: Noll Trafik och tillgänglighet Rekreation och friluftsliv Buller från biltrafik och hamn Utsläpp till luft (utanför överdäckning) Utsläpp till luft (vid överdäckningens mynning) Risker och störningar Förorenade områden Klimat Hushållning med naturresurser Stads- och landskapsbild Kulturmiljö Naturmiljö Dagvattenhantering och vattenkvalitet Bedömningsskala: Stora positiva konsekvenser Positiva konsekvenser Inga nämnvärda konsekvenser Negativa konsekvenser Stora negativa konsekvenser 37

40 Framtidsbild 1 bedöms medföra positiva konsekvenser för risker och störningar, förorenade områden, hushållning med naturresurser samt dagvattenhantering och vattenkvalitet. Det bedöms medföra negativa konsekvenser avseende buller, naturmiljö och kulturmiljö. För luftmiljö bedöms framtidsbild 1 inte medföra några nämnvärda konsekvenser jämfört med nollalternativet. För övriga aspekter bedöms inga nämnvärda konsekvenser uppstå. Framtidsbild 2 bedöms medföra positiva eller inga nämnvärda konsekvenser för alla aspekter utom naturmiljö, där det bedöms finnas risk för negativa konsekvenser. För luftmiljö bedöms både stora positiva och stora negativa konsekvenser kunna uppstå. För rekreation och friluftsliv, klimat samt kulturmiljö bedöms inga nämnvärda konsekvenser uppstå. Framtidsbild 3 bedöms medföra positiva konsekvenser för samtliga aspekter utom naturmiljö, där det bedöms finnas risk för negativa konsekvenser. För luftmiljö bedöms både stora positiva och stora negativa konsekvenser kunna uppstå. För kulturmiljö bedöms inga nämnvärda konsekvenser uppstå. Framtidsbild 4 bedöms medföra positiva eller inga nämnvärda konsekvenser för samtliga aspekter utom naturmiljö och kulturmiljö, där det bedöms finnas risk för negativa konsekvenser. För luftmiljön bedöms både stora positiva och stora negativa konsekvenser kunna uppstå. För klimat bedöms inga nämnvärda konsekvenser uppstå. Framtidsbild 5 bedöms medföra positiva konsekvenser för samtliga aspekter med undantag för naturmiljö och kulturmiljö, där det bedöms finnas risk för negativa konsekvenser. För luftmiljö bedöms både stora positiva och stora negativa konsekvenser kunna uppstå. Nollalternativet bedöms medföra positiva konsekvenser för förorenade områden, hushållning med naturresurser, dagvattenhantering och vattenkvalitet, och negativa konsekvenser för buller. I övrigt bedöms nollalternativet inte medföra några nämnvärda konsekvenser 38

41 10.2 Måluppfyllelse Bedömningen av måluppfyllelse utgår från Lidingö stads lokala miljömål, som finns specificerade i kommunens miljöprogram. Underlag för analysen är de konsekvensbedömningar som har gjort i de föregående kapitlen samt till viss del principer i planprogrammet. Analys av samtliga mål finns i tabellen nedan. Bedömningen sammanfattas med figurer enligt följande: Ja, förslaget bedöms bidra till att uppnå målet. Förslaget varken bidrar till eller försämrar möjligheterna till att uppnå målet. Nej, förslaget bedöms inte bidra till att uppnå målet. I det fall måluppfyllelsen har bedömts medföra såväl positiva som negativa konsekvenser markeras detta med två pilar. Miljömål Noll Motivering 1. Effektiv energianvändning Samtliga framtidsbilder bedöms bidra till att målet uppfylls. Enligt planprogrammets förslag till stadsbyggnadsprinciper ska nybyggda hus placeras och utformas så att en låg energianvändning underlättas. Vid nollalternativet förtätas inte området. Befintlig bebyggelse bedöms inte omvandlas på sådant sätt att det bidrar till att målet uppnås. 2. Grön energi Planprogrammet anger inga principer för att grön energi ska användas. Framtidsbilder 1-5 eller nollalternativet bedöms varken bidra till eller försämra möjligheten till att målet uppnås. 3. Hållbara transportsystem Gång- och cykelstråk förbättras i framtidsbild 2-5. Promenadstråk längs vattnet utvecklas. Byte mellan spårväg och buss underlättas genom ny bytespunkt i centrum. Förtätning av bebyggelse görs längs befintligt kollektivtrafiknät och i anslutning till Lidingö centrum och Torsviks torg. 4. Hållbar bebyggelse Den kulturhistoriskt mest värdefulla bebyggelsen bevaras i samtliga framtidsbilder, men i framtidsbild 2-5 rivs fyra stycken grönklassade byggnader jämfört med två stycken i framtidsbild 1. Framtidsbild 1 och nollalternativet ger försämring av bullersituationen, då trafiken ökar vid redan utsatta bostäder. Framtidsbild 2-5 ger en bättre ljudmiljö för en större andel av befolkningen. I framtidsbild 2-5 finns möjlighet till undersökning och eventuell sanering av markområdet där Statoil ligger. Framtidsbild 5 ger möjlighet till utredning och eventuell sanering av vattenområdet vid den planerade pirrampen. 39

42 Miljömål Noll Motivering 4. Hållbar bebyggelse, forts. I framtidsbild 2 och 3 innebär sammanläkningen av stadsbebyggelsen genom biltunneln en kompensation. Framtidsbild 4 och 5 bedöms sammantaget medföra risk för negativa konsekvenser då upplevelsen av skärgårdslandskap försvagas i området vid brofästet och upplevelsen av närliggande kulturhistoriskt värdefulla miljöer såsom Torsviksberget, kvarteret Värmland och Forresta/Millesgården kan påverkas. 6. Rik natur och rent vatten / / / / Åtgärder för förbättring av dagvattenhantering genomförs oavsett alternativ. I samtliga framtidsbilder förutsätts att lösningar väljs som förbättrar vattenkvaliteten, eftersom planläggning inte får innebära att Lilla Värtans status försämras. Utveckling av naturområden som enligt inventeringen bör bevaras kan medföra negativa konsekvenser i samtliga framtidsbilder, men i störst omfattning i framtidsbild 4 och 5. MIFOinventering innebär att potentiellt förorenade områden kan utredas och saneras vid behov i alla framtidsbilder och nollalternativet. 7. Inbjudande park-, natur- och kulturmiljöer 9. Miljöklok konsumtion och slutna kretslopp 10. Hållbara transporter. I framtidsbild 1 riskerar vissa kulturhistoriskt värdefulla byggnader att rivas. Därför bidrar inte framtidsbild 1 till att målet. I framtidsbild 2-5 utvecklas parker och grönområden, även längs vattnet. Störst utveckling sker i framtidsbild 4 och 5 då Broparken anläggs. De olika områdena kommer att utvecklas för olika typer av lek och aktiviteter. Planprogrammet innehåller principer för hur kretslopp ska slutas. Målet bedöms kunna uppnås i samtliga framtidsbilder. Det förutsätts att överskottsmassor vid byggprojekt återanvänds så långt det är möjligt. Framtidsbild 2-5 ger möjlighet till genomgripande förbättring av gång- och cykelvägnätet, då Södra Kungsvägen läggs i tunnel. Det underlättar för Lidingöborna att promenera eller ta cykel istället för bil. Kollektivresandet underlättas för fler när Lidingöbanan dras genom centrum i framtidsbild 3 och 5. 40

43 11 REKOMMENDATIONER FÖR FORTSATT ARBETE 11.1 Lagstiftning kring uppföljning I miljöbalken finns krav på att miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför (6 kap 12 punkt 9, miljöbalken). Uppföljningen har stor betydelse för om syftet med miljöbedömningen och det långsiktiga målet om en hållbar utveckling ska kunna nås. Det finns olika sätt att säkra att miljöhänsyn finns med i det fortsatta planarbetet inom ramen för kommande detaljplaner (genomförandebeskrivning, exploateringsavtal etc.). Uppföljningen bidrar också till en ökad kunskap och på sikt ett bättre och effektivare miljöbedömningsarbete. Den miljöpåverkan som bör följas upp inom ramen av ett planprogram kan inte redovisas i detalj då programmet omfattar ett stort område och har en lång tidshorisont. Konsekvensbedömningarna för planprogrammet har gjorts på en relativt översiktlig nivå. Boverket rekommenderar att uppföljningen av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av en plan faktiskt får, så långt som är möjligt ska kopplas till befintliga tillsyns-, miljölednings- och övervakningssystem. I den mån det är möjligt bör uppföljningen av planprogrammets betydande miljöpåverkan samordnas med dessa befintliga processer. Genom de årliga uppföljningsprogrammen kan kommunen kontinuerligt följa vilka effekter de genomförda åtgärderna ger på miljön och ta ställning till om ytterligare åtgärder behöver beslutas och genomföras för att kommunen långsiktigt ska utvecklas på ett hållbart sätt enligt planprogrammets intentioner Rekommendationer Nedan redovisas frågor eller åtgärder som föreslås följas upp i kommande detaljplanearbete. Det är först i samband med miljökonsekvensbeskrivningarna i kommande detaljplaner som det närmare går att konstatera vilken betydande miljöpåverkan som kan uppstå och vilka åtgärder som kan behöva genomföras för att undvika eller minimera skadlig miljöpåverkan Trafik och tillgänglighet Inga ytterligare förslag på åtgärder Rekreation och friluftsliv Buller och vibrationer i Broparken och vid strandområdet för framtidsbilder 4 och 5 bör utredas. Bullerdämpande åtgärder bör vidtas vid behov för att minska påverkan på den rekreativa kvaliteten Buller från trafik och hamnverksamhet Buller från hamnen kan komma att påverka bostäder söder om Broparken i framtidsbild 4 och 5. Vid fortsatt planering av det aktuella området bör det utredas om åtgärder behöver vidtas för att hålla gällande riktvärden för externt industribuller Utsläpp till luft från trafik Ny bostadsbebyggelse bör undvikas i närheten av tunnelmynningarna. Ska det ändå uppföras ny bebyggelse i anslutning till mynningarna bör placeringen av byggnader anpassas så att den antingen förbättrar ventilationen i området kring mynningen eller utgör en barriär mot mynningen. Vidare detaljplaner bör också utformas så att människor inte uppmanas till vistelse i områden med förhöjda halter. Det är också viktigt att tilluft för ventilation inte tas från fasader som vetter mot väg/tunnelmynning. 41

44 Avluftningstorn vid mynningarna ger generellt bättre luftkvalitet i närområdet kring tunnelmynningarna. De behöver dock dimensioneras på så sätt att inte spridningen av luftföroreningar från tornen innebär förhöjda halter på annan plats. Möjlighet till avluftningstorn bör utredas. Miljökvalitetsnormer (MKN) gäller generellt utomhusluft på platser som allmänheten har tillgång till. Området kring tunnelmynningar är inte specifikt undantagna enligt MKN i Luftkvalitetsförordningen (LKF). I 3 LKF anges dock att MKN inte ska tillämpas för luften i vägtunnlar och tunnlar i spårbunden trafik samt på arbetsplatser. Naturvårdsverket anser (Luftguiden, Handbok 2011:1) att MKN inte ska tillämpas för: 42 Luften på vägbanan som enbart resenärer i fordon exponeras för (normerna ska dock tillämpas för luften som cyklister och gående exponeras för på trottoarer och cykelvägar längs med vägar och i vägars mittremsa). Där människor normalt inte vistas (till exempel inom vägområdet längs med större vägar, förutsatt att gång- och cykelbanor inte är lokaliserade där). I belastade mikromiljöer, till exempel i direkt anslutning till korsning eller vid stationär förorenad frånluft. I gatumiljö bör därför luften där normer tillämpas vara representativ för en gatusträcka på >100 meter och ha ett avstånd till närmaste korsning på >25 meter. Tunnelmynningar kan eventuellt klassas som vägområden där människor normalt inte vistas. I kommande detaljplanearbeten bör förutom luftkvaliteten i de nybyggda områdena även effekten på luftkvaliteten för närliggande områden och områden längs genomfartsvägar kartläggas för att få en bild av de totala konsekvenserna för boendemiljön. Vegetation på exempelvis husväggar har visat sig ge en mycket bra reduktion av luftföroreningshalter (NO 2 och PM10) Risker och störningar Buller och vibrationer som kan påverka bostäder under byggskedet bör utredas. Vid utbyggnad av området kring brofästet bör eventuella skredrisker utredas vid detaljplanearbetet Förorenade områden Provtagning och utredning enligt MIFO fas 2 bör utföras i områden som omfattats av Värtans Mekaniska Verkstad och Tekniska fabriken Jofur. Visar utredning att åtgärder krävs bör områdena saneras till nivå för känslig markanvändning (KM). Utredning och eventuell sanering bekostas av fastighetsägaren. Efter att Statoils bensinstation flyttas bör mark och grundvatten undersökas för att säkerställa att inte verksamheten förorenat platsen. Eventuell sanering bör utföras ner till riktvärden för KM Klimat Inga ytterligare förslag på åtgärder Hushållning med naturresurser Anläggande av bostadsområde med grönt tak, solceller och andra hållbarhetsåtgärder bör prioriteras. Utbyggnad av gång- och cykelvägar bör prioriteras i den framtida planeringen Stads- landskapsbild Landskapsbildsanalysen bör utökas och studera förslagen medvetet med hänsyn till upplevelsen av landmärkena Forresta och Millesgården sedd från Lidingöbron respektive från Stockholm. Dessa miljöer är identitetsskapande för Lidingö och speglar/tydliggör förkastningsbranten. Mer av Torsviksberget liksom dess trädridåer bör bevaras för att behålla mer av intrycket av skärgårdslandskap sedd från Lidingöbron liksom vackra vypunkter på Torsviksberget.

45 Möjligheter och genomförbarhet bör studeras av olika bebyggelse- och infrastrukturlösningar i området kring brofästet. Detta avseende påverkan på bland annat stads- och landskapsbilden liksom målsättningen med ökad tillgänglighet för fotgängare/cyklister till strandområdet respektive till spårvägsbron från Lidingö centrum/torsvik Kulturmiljö Möjligheterna att bevara fler grönklassade byggnader i centrum bör studeras. Kulturvärdesbedömningen bör även beskriva vilka värden som miljöerna Forresta och Millesgården ger uttryck för från kulturmiljösynpunkt sedd från bland annat Lidingöbron. Förslagen bör medvetet förhålla sig till dessa värden liksom till den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen inom kvarteret Värmland Vid utformningen av strandnära områden vid Torsvik / Herserud strandpark föreslås att inspiration hämtas från historiska källor. I och med byggandet av den stora vägbron 1971 försvann en småskalig miljö med bryggor, bebyggelse med mera. Här återfanns tidigare också flottbron till Ropsten och dessförinnan båtförbindelse. Platsen är mycket speciell för Lidingö med hänsyn till dess långa kontinuitet som förbindelsepunkt med Stockholm. och utveckla de spridningsmöjligheter som finns. I den fortsatta planeringen bör hänsyn även tas till de utpekade naturvärdena. Utredning bör göras av hur man kan anpassa planerad bebyggelse för att bevara och utveckla spridningsvägar och befintliga naturvärden. Den planerade bebyggelsen bör anpassas för att minska negativa effekter. Ifall spridningsvägar påverkas negativt rekommenderas att de ersätts med alternativa vägar. Det är också viktigt att bevara träd där det går. Det gäller särskilt äldre träd, oavsett art. En inventering rekommenderas för att kartlägga värdefulla träd i områden där exploatering är aktuell. Ifall äldre träd behöver tas bort bör målet vara att de ersätts med nya träd av samma art Dagvattenhantering och vattenkvalitet I detaljplaneskedet bör specifika lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten studeras för varje planområde. Förorenat och rent dagvatten bör separeras. Normalt är dagvatten från trafikytor mer förorenat än övrigt dagvatten. Möjligheten att separera dagvatten från trafikytor från övrigt dagvatten bör studeras i detaljplaneskedet. Reningsalternativ för dagvatten från Baggebytunneln bör också studeras. Möjligheten att rena dagvatten med till exempel sandfång, dagvattendammar och/eller avledning till recipient via vegetationsytor bör utredas. Användning av gröna tak och väggar rekommenderas där det är möjligt Naturmiljö Ytterligare underlag krävs för att i första hand få en bild av nuläget när det gäller områdets faktiska betydelse för spridning av växter och djur. Som har nämnts tidigare kan man utifrån geografiska förhållanden anta att programområdet idag har stor betydelse för spridningen mellan de norra och södra delarna av Lidingö. Det behövs också en analys av hur spridning av växter och djur kan komma att påverkas då brofästet överdäckas, Södra Kungsvägen läggs i tunnel och om spridningsmöjligheterna förbättras utmed stranden. Slutsatser kan då dras om vilken betydelse området skulle kunna få för spridning av växter och djur ifall dagens kraftiga barriärer försvinner. Det blir därigenom möjligt att i fortsatt planering ta hänsyn till 43

46 12 REFERENSER AIX Arkitekter, Kulturvärdesbedömning - Kulturhistorisk byggnadsinventering, Centrum/Torsvik, Lidingö Stad, Atkins, Trafikmängden 2030 Atkins, 2012a. PM Dagvatten. Planprogram Lidingö centrum Torsvik Atkins, 2012b. PM 1 Trafik. Underlag till planprogram Centrum/Torsvik Atkins, 2012c. PM - säkerhetskoncept, Vägtunnel Atkins, 2012d. PM Riskanalys undermarksanläggningar och dess omledningsvägar, Brandskyddslaget, PM, Risk Ny bebyggelse i anslutning till bensinstation, Lidingö stad, Lidingös miljöprogram Lidingö stad, 2012a. Översiktsplan Lidingö Antagen av kommunfullmäktige den 27 augusti 2012 Lidingö stad, 2012b. Planprogram för Centrum Torsvik, daterat Lidingö stad, 2012c. Lidingös Upplevelsekvaliteter Parkinventering och analys Lidingö stad, 2012d. Bulleranalys för Centrum/Torsvik Naturvårdsverket 1996, MIFO modellen (Metodik för inventering av förorenade områden), Naturvårdsverkets rapport nr Ramböll, 2012a. Bullerutredning Torsvik Ramböll, 2012b, Inventering och riskklassning av äldre, potentiellt förorenade verksamheter på Lidingö 2012, SL, Miljökonsekvensbeskring till Järnvägsplan Lidingöbanan, partiell dubbelspårsutbyggnad Torsvik Gåshaga brygga SL, 2012a. Idéstudie Lidingöbanan En analys av ny dragning via Lidingö centrum. Rapport SL SLB-Analys, Avståndets betydelse för luftföroreningshalter vid vägaroch tunnelmynningar, LVF 2010:22. Stockholms- och Uppsala Läns Luftvårdsförbund SLB-Analys, Luftkvalitetsutredning för Södra Kungsvägen, Lidingö Spridningsberäkningar föra halter av partiklar (PM 10) och kvävedioxid (NO 2 ), LVF 2013:2. Stockholms och Uppsala Läns Luftvårdsförbund Sweco, PM Utbyggnadsordning avseende ny översiktsplan för Lidingö centrum samt förslag till modifieringar av föreslagna lösningar, Tyréns, Hastighetsplan för Lidingö. Slutversion WSP, Teknisk rapport. Kartläggning av buller från hamnverksamhet, transporter och anläggningsarbeten i Värtahamnen - Frihamnen Lidingö stad, Spacescape & White, Dialog om Centrum/Torsvik Favoritplatser, mindre bra platser och vistelsevärden i det offentliga rummet Lidingö stad & Tyréns, Allmänekologisk naturinventering, Länsstyrelsen i Stockholms län, Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Rapport nr 2000:01 44

47 Bilaga 1 Karta över framtidsbilder 1-5

48 Bilaga 1 Karta över framtidsbilder 1-5

49 Bilaga 1 Karta över framtidsbilder 1-5

50 Bilaga 1 Karta över framtidsbilder 1-5