Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse

Transkript

1 Sida 1(27) Årsredovisning 2015 Kultur i Väst Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Kultur i Väst Uppdrag Kultur i Väst har av Kulturnämnden fått ett uppdrag som sträcker sig mellan åren 2015 till Uppdraget har 4 mål. Under varje mål finns ett antal prioriteringar och ett antal indikatorer. Kultur i Väst har valt att använda prioriteringarna som 3 åriga mål för verksamheten. Under prioriteringarna kommenteras vilken verksamhet Kultur i Väst fokuserar på under I Kultur i Väst egna uppföljningssystem är prioriteringarna 3-årsmål och de fokusområden som nämns i text är utformade som Ettårsmål för 2015 och under varje mål budgeteras verksamhetsmedel per projekt. Utöver de mål som finns angivna i uppdraget har förvaltningen ytterligare mål inom verksamhets och medarbetarperspektivet. Mål 1: Kultur i Väst främjar bred och fördjupad samverkan mellan skola, folkbildning, universitet och föreningsliv för ett vidgat deltagande i kulturlivet. Kulturstrategiska områden ur kulturstrategin En mötesplats i världen. Vidgat deltagande. Tillväxtstrategiska områden ur VG2020. En region för alla (2.1, 2.2, 2.3.4); En region som syns och engagerar (4.1, 4.2). Prioriteringar Mål 1.1 Utveckla arbetsmetoder för att fler aktörer inom Kultur i Västs arenor arbetar målinriktat för barn och ungas delaktighet i kulturlivet. Aktiviteter 2015: Arbeta för att fler aktörer inom våra arenor integrerar barn- och unga perspektiv i sina arbetsformer. Stödja kommunerna i deras långsiktiga arbete med kultur för barn och unga och särskilt bidra till att barn och unga verksamheten genomsyras av jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Erbjuda arrangörerna ett utbud för barn och unga med fokus på vidgat deltagande. Scenkonstdagarna för barn och unga genomfördes i början av mars på Regionteatrer Väst i Uddevalla. 38 föreställningar och kulturprogram för barn och unga presenterades för ett stort antal kommunala och ideella arrangörer. Förutom presentationer av föreställningar ur Kulturkatalogen för barn och unga så skapar Scenkonstdagarna ett möte mellan aktörer som arbetar med kultur för barn och unga - artister, arrangörer och regionala verksamheter som Kultur i Väst och Regionteater Väst. Under perioden har flera projekt planerats och påbörjats som Open Call, Kulturpedex, Kafékvällar, Kom ut ur katalogen. Alla dessa syftar till att sprida kultur för barn och unga eller att utveckla nya metoder i arbetet med kultur för barn och unga. Analysen av 2014 års arrangörsstöd har genomförts och rapporterats till kulturnämnden.

2 Sida 2(27) Analysen visar att stödet utnyttjas fullt ut men att användningen är ojämnt fördelad mellan kommunerna. Detta är i sin tur ett tecken på att de kommunala satsningarna på kultur för barn och unga varierar stort mellan kommunerna. Arrangörsstödet är ett viktigt instrument och ryggrad i arbetet med kultur för barn och unga. Därför har en diskussion påbörjats om hur användningen av stödet ska förbättras. Kultur i Väst har deltagit vid årets symposium för barnkultur vid Centrum för barnkulturforskning i Stockholm den mars. Symposiet är en av landets viktigaste mötesplatser för personer som är verksamma inom barmkultursektorn. Vid föreläsningar och workshops möter anställda i kommuner, regioner och organisationer den aktuella forskningen. Delår 2: Kultur i Väst har arrangerat två aktiviteter på Barnens Kulturkalas i Göteborg i augusti. Barnens kulturkalas är en del av Göteborg kulturkalas och våra aktiviteter var en del av slöjdklubben och genomfördes som ett samarbete med Göteborgs kommun och Västarvet. Aktiviteterna byggde på eget skapande och bestod bl. a av pilslöjd och att tillverka björktavlor. Barnens kulturkalas var välbesökt, ca barn deltog. Första fördelningen av 2015 års arrangörsstöd genomfördes i juni. Som tidigare kan vi se stödet med något undantag utnyttjas av alla kommuner men att nyttjandegraden varierar mellan kommunerna. Förutom att satsningarna på kultur för barn och unga skiljer sig mellan kommunerna så påverkar också andra offentliga stödformer användningen av arrangörsstödet. Kultur i Väst har i uppdrag att utreda om regelverket kring arrangörsstödet behöver förändras så att det blir en resurs för alla barn i Västra Götaland. Detta uppdrag genomförs Genom beslut i Kulturnämnden i juni fick Kultur i Väst ett tillfälligt tillskott på 1,5 milj. kr till arrangörsstödet för att pröva nya modeller för användningen av stödet. Ett intensivt arbete har därför pågått under sommaren för att hitta former för att i samverkan med kommuner och kulturutövare starta utvecklingsprojekt med det extra tillskottet som bas. Delår 3: Utbetalningen av arrangörsstödets andra omgång har genomförts i december. Samtliga kommuner tog emot stöd. Vissa kommuner utnyttjade inte sin tilldelade pott medan andra sökte stöd utöver sin pott. En särskild analys av hur stödet utnyttjats 2015 görs under första kvartalet Utredning av stödet regelverk och funktion genomförs under kulturprojekt för barn och unga fick bidrag ur det tillfälliga arrangörsstödet på 1,5 milj.kr. Bidragen har föregåtts av ett omfattande planerings- och urvalsarbete. Exempel på andra aktiviteter som genomförts inom barn- och ungaverksamheten Handledning/processverktyg för arbetet med kultur för barn och unga; Open Call, för att bryta konstarter mot varandra i en nyproducerad föreställning; föreläsningar med experter inom olika områden; I samverkan med Kultur Ungdom hitta former för barns möte med kultur på fritiden; Kommunprojekt, fortsatt samarbete med Grästorp och Uddevalla om arbetet med kultur för barn och unga; Barnkammarmusik som låter barn möta klassisk musik i sin förskolemiljö; Muminsånger, ett musikprojekt med Mumintrollen i centrum där barn och äldre möts i en gemensam upplevelse;

3 Sida 3(27) Föreläsningar externt och internt för att öka kunskapen och utveckla arbetsformerna Kulturpedex 2015 utbudsdag för kulturpedagogiska projekt Mål 1.2 Utveckla arbetet med kulturen som en del av folkbildningen. Aktiviteter 2015: Samordna och fortsätta utvecklingen av projektet Folkbildning och kultur i samverkan. Ge konsultativt stöd till nya initiativ för samverkan mellan kultur- och bildningsaktörer. Genom olika insatser öka kunskapen om kulturens bildningseffekter. Tillsammans med Västarvet ge ut skriften Kultur och Bildning. Projektet Kultur och folkbildning har fortsatt Projektet leds nu av Kultur i Väst. Ett förslag till gemensam samverkansplan har tagits fram för de kulturinstitutioner och folkhögskolor som medverkar i projektet. Projektledaren för KLIV projektet har deltagit vid arbetsgruppens möte och fört över erfarenheter från KLIV 3.0 till projektet. Arbetsgruppen planerar en gemensam fortbildningsdag för samtliga lärare vid folkhögskolorna i augusti. Olika aktiviteter pågår på de institutioner som varit med i projektet sedan tidigare. Nya deltagare är Röda Stens konsthall och kvinnofolkhögskolan. Från Kvinnofolkhögskolan deltar en grupp med nyanlända somaliska kvinnor. De arbetar med Community Dance under ledning av en mentor som är anställd av projektet. Skriften Kultur och bildning har färdigställts. Skriften har producerats i samverkan mellan Kultur i Väst och Västarvet. En redaktionsgrupp där också Göteborgs universitet ingick har tagit fram förslag på teman och skribenter. I 16 korta essäer belyses kopplingen mellan kultur och folkbildning och detta sätts in i ett historiskt perspektiv. Exempel på skribenter som deltagit är Ingrid Atlestam, kulturskribent, Annina Rabe, kulturskribent, Göran Greider, kulturskribent och Eva Mark, forskare. Dessutom har journalister på Kultur i Väst deltagit med bidrag. Syftet med skriften är att belysa kulturens möjligheter som resurs för lärande och bildning. Målgruppen är personer som jobbar med bildning i kommunerna, både tjänstemän och politiker. Delår 2: Projektet Kultur och folkbildning har fortsatt med fler kulturaktiviteter för lärare och elever på folkhögskolor. En ambition i projektet har varit att sprida det till fler folkhögskolor, i först hand utanför Göteborgsområdet. Därför genomfördes i augusti en konferensdag för lärare och skolledare från alla folkhögskolor i regionen. Ca 200 personer deltog i konferensen där olika teman för ett kulturarbete i skolan presenterades. Delår 3: Projektet har fortsatt och kulturaktivteter har genomförts samtidgt som en diskussion projektets utveckling och spridning till ytterligare folkhögskolor och kulturinstitutioner har pågått. Som en separat aktivitet genomförde en konsulent en föreläsning om jämställdhet och film på Göteborgs folkhögskola. Mål 1.3 Utveckla arbetsformerna för ungas läsande. Aktiviteter 2015: Bidra till att satsningar på lässtimulerande åtgärder ökar. Fortsatta fortbildningsinsatser för att ge biblioteken ökad kunskap om olika metoder för läsfrämjande. Om medel beviljas så startas ett särskilt utvecklingsprojekt i samverkan med SISU

4 Sida 4(27) idrottsutbildarna som syftar till att öka läsintresset bland unga idrottsutövare. Kommunicera den vetenskapliga undersökning och de resultat som projektet sommarboken har genererat. Vidareutveckla Barnens biblioteks tjänster riktat till barn och unga Webbplatsen Barnens Bibliotek, vars syfte är att öka intresset för litteratur och läsning bland barn och unga, har fått en ny layout och struktur. Webbplatsen har också blivit responsiv så att den anpassar sig efter enheten som används för att besöka Barnens Bibliotek. Ny responsiv sajt innebär att vi kan nå fler barn och att vi skapat ett ännu attraktivare ställe att "hänga på". Barnens Bibliotek har haft drygt besökare och sidvisningar under perioden. Webbplatsen har utvecklats med nytt innehåll, nya teman och flera tävlingar. Barnens Bibliotek jobbar också med sociala medier som Instagram, Twitter och Facebook. Användningen av Barnens Bibliotek är relativt konstant och därför behöver orsakerna till detta analyseras. Den regionala e-boksportalen har tagits i bruk, i början av det nya året migrerades 25 bibliotek i regionen till den nya portalen. En redaktionsgrupp med representanter från biblioteken och Kultur i Väst arbetar med urval och administration. E-böcker gör det möjligt att nå ut med litteratur på de plattformar barn och unga använder för sin läsning. Samarbetet med SISU om läsprojekt har påbörjats och planering av fortbildningsdagar kring högläsning har påbörjats. Projektet Sommarboken fortsätter 2015 och en ny medarbetare har rekryterats för detta arbete. Delår 2: 230 bibliotek deltog i Sommarboken. Fokus i arbetet är att stötta biblioteken med att utveckla sina arbetssätt att nå och i sin tur stimulera ungas läsande. SISU läsprojekt har genomfört en fortbildningsdag för idrottsföreningar och bibliotekarier i Alingsås. I april genomfördes tre kursdagar för bibliotekarier med högläsning som tema. Syftet med dagarna, som genomfördes i Falköping, Göteborg och Uddevalla var att öka kunskapen om nya metoder i läsfrämjandearbetet för barn och unga. Sammanlagt deltog 150 personer i de här dagarna. Författardagen Mix var en inspirationsdag där bibliotekarier och andra fick möta såväl författare av barn och ungdomsböcker som författare av vuxenlitteratur. Det genre- och åldersöverskridande mötet var mycket uppskattat och konceptet kommer att utvecklas vidare. Ca 70 personer deltog i författadagen Mix. Utlån av e-böcker ökar men har fortfarande liten omfattning på biblioteken jämfört med utlåning av tryckta böcker. Däremot finns ett stort antal frågor kring användning och kostnader för e-böcker på bibliotek. För att stärka samverkan och dela kunskaper om arbetet med e-böcker har Kultur i Väst återigen öppnat den regionala mailinglistan VGRMEDIA och inrättat en särskild referensgrupp som haft ett möte under perioden. På så sätt stärks regional samverkan kring frågor som rör e-böcker. Delår 3: Läsprojektet tillsammans med SISU idrottsutbildarna har fortsatt under periooden och kommer att utvärderas Ett flertal insatser inom den regionala biblioteksverksamheten har som syfte att öka läsandet. Denna verksamhet redovisas under andra mål.

5 Sida 5(27) Mål 1.4 Vidareutveckla arbetsformer med utgångspunkt från KLIV. Aktiviteter 2015: Integrera erfarenheter och arbetsformer från KLIV-projektet med befintlig verksamhet inom barn och unga området på Kultur i Väst. Planera för fortsatt arbete med kultur som pedagogisk resurs i skolans verksamhet. Det tidigare projektet KLIV 3.0 har avslutats samtidigt som verksamheten fortsätter inom Kultur i Väst. Kulturnämnden har gett Kultur i Väst ett tilläggsanslag på 1 milj. kr under 2015 för att fortsätta KLIV-arbetet. En projektledare har anställts som ska arbeta vidare med kulturprojekt i skolan. Åtta kommuner är fnv. engagerade i KLIV-arbetet och dessa kommer att få bidrag från Kultur i Väst för sina lokala KLIV-projekt. En tankesmedja för samverkan mellan kultur och skola har startats. tankesmedjan har deltagare från VGR, från region Kalmar, Skåne och Värmland. Syftet med tankesmedjan är att samla erfarenheter från andra och samtidigt sprida KLIV-arbetet till andra delar av landet. Intresset för KLIV-arbetet är stort från kommunerna och från andra regioner. Delår 2: KLIV Kultur och Lärande i vardagen har fortsatt under perioden och konkretiserats till nya projekt i skolan. Projektet syftar till att skapa förutsättningar för att barn och ungdomar inom skolans undervisning ska få ta del av samt uppleva kultur på olika sätt. Genom att arbeta med estetiska lärprocesser i skolan, ges barn och ungdomar nya förutsättningar. Projektet syftar även till att öppna upp samverkanskanaler samt skapa mötesplatser mellan skola och kulturliv. Projektet pågår i 7 kommuner inom VG där 2 skolor/kommun samt extern kulturutövare arbetar i gemensamt projekt under läsåret 15/16. Inspirationsträffar, rektorsträffar, nätverksmöten har genomförts under projekttiden. Skolledning, pedagogisk personal samt kulturaktörer (externt/internt från bl. a Kultur i Väst) har tillsammans utformat projektidéer. Delår 3: Verksamheten inom KLIV har fortsatt under perioden och projektmedel har betalats ut till de deltagande skolorna. Möten har genomförts med grupper som deltar i projektet. Skrifter som tagits fram inom projektets ram har haft stor efterfrågan och har därför reviderats och tryckts om. Mål 1.5 Vidareutveckla arbetsformer och se över bidragsgrunderna för det regionala arrangörsstödet för barn och unga. Ej prioriterat 2015, Genomförs under Mål 1.6 Utveckla en körplattform i bred samverkan med universitet, civilsamhälle och institutioner. Aktiviteter 2015: Under 2015 kommer resurser avsättas för att bidra till att en körplattform, ett körcentra ska startas upp i samverkan med Högskolan för scen och musik. Kultur i Väst har avsatt en halvtid musikkonsulent för arbetet med Körcentrum

6 Sida 6(27) Väst samt skapat en organisationskommitté och en referensgrupp. Organisationskommittén leds av förvaltningschefen och består av ledningsrepresentanter från Göteborgs symfoniorkester, Högskolan för scen och musik, Göteborgs stad och Bildningsförbundet. VGR:s Kulturchef ingår också och bildar ett arbetsutskott tillsammans med förvaltningschef och musikkonsulent. Referensgruppen består av en vidare krets av representanter från körlivet. Vidare har ett kansli etablerats på Kultur i Väst och en koordinator har projektanställts. Hearings och informationsträffar planeras ske under aprilmaj på flera platser i regionen. Delår 3: Kulturnämnden beslutade under hösten att Körcentrum Väst ska permanentas och ingå som en del i Kultur i Västs verksamhet. Särskilda medel har anslagits för detta ändamål Rekrytering av en konsulent samt en koordinator till Körcentrum Väst har påbörjats. Indikatorer Antal kommuner och andra verksamheter som Kultur i Väst arbetar med som under perioden tagit fram en handlingsplan för ett utvecklat arbete med barn- och unga. Antal gemensamma sammankomster för folkbildningens aktörer och representanter från kulturlivet där Kultur i Väst är en drivande part. Redovisa insatser och arbetsformer för att utveckla barn och ungas läsande. Redovisa och föreslå nya former för arbetet med Barnets första bok. Antal (nya och gamla) kommuner som arbetar med KLIV. Redovisa insatser för att utveckla det regionala arrangörsstödet. Redovisa arbetsformer och bidragsgrunderna för det regionala arrangörsstödet. Redovisa hur verksamheten bidrar till att bryta utanförskap och segregation. Mål 2: Kultur i Väst är en väl nyttjad resurs för kommuner, fria kulturutövare och folkbildningen. Kulturstrategiska områden ur kulturstrategin En mötesplats i världen. Vidgat deltagande, Nyttja kapaciteter. Tillväxtstrategiska områden ur VG2020. En ledande kunskapsregion (1.2); En region som syns och engagerar (4.1, 4.2). Prioriteringar Mål 2.1 Utveckla arbetsformer för att fler aktörer inom Kultur i Västs arenor målinriktat arbetar med utveckling av arrangörsfrågor. Aktiviteter 2015: Stödja och fortbilda arrangörer så att fler arbetar med publikutveckling för att nå ett vidgat deltagande i kulturlivet. Bidra till att samspel och infrastruktur mellan och inom kommunala, offentliga och ideella aktörer har utvecklas. Arbeta för att Kultur i Västs

7 Sida 7(27) kontaktytor och stöd till nya arrangörer ökar. Bidra till att kunskapen om värdet av lokala arrangörer ökar hos politiker. Arrangörsutveckling är ett viktigt verksamhetsområde för Kultur i Väst, nu och i framtiden. Fyra konsulenter har detta som sitt särskilda uppdrag. Samtidigt jobbar alla konstartskonsulenter med arrangörsutveckling inom sitt område. Ett särskilt fokus i Kultur i Västs arbete med arrangörsutveckling är kommunarbetet. Under perioden har arbetet i Marks kommun fortsatt. Avsikten har varit att möta alla typer av arrangörer och samtidigt öppna kontaktvägarna mellan dessa. Konsulenter har besökt Vara kommun som ligger i framkant då det gäller vågade satsningar på konst och kultur. Att visa samtidskonst på det allmänna badhuset är exempel på detta. Det är en ny plattform att visa konst på och badhuset blir på det sättet en ny arrangör. Att stötta detta arbete med vår kompetens om arrangörs- och publikarbete är viktigt. Ett annat fokus är publikutveckling som handlar om arbete med att nå nya publikgrupper, vidga deltagandet genom att aktivera publiken, nya former för att marknadsföra arrangemang, erbjuda ett utbud som utmanar och engagerar publiken. Arbetet med publikutveckling har fortsatt inom ramen för projektet RNM/Resurs Nutida Musik. Samarbetspart i detta arbete är Producentbyrån i Göteborg, ett företag som arbetar med arrangörer och arrangemang. Det nordiska samarbetet inom publikutveckling har fortsatt med sikte på konferensen Arts and Audiences, i Köpenhamn 2015 och i Göteborg Kultur i Väst har också tagit ett inriktningsbeslut om att inrätta ett nationellt centrum för publikutveckling inom förvaltningen. Delår 2: Arbetet med strategin för arrangörsutveckling har präglat arbetet med arrangörsutveckling under perioden. Strategin beskrivs nedan under ett särskilt mål. Parallellt har arbetet i kommunerna fortsatt, t ex i Marks kommun med workshops tillsammans med föreningar och kommunpersonal. Ett nytt avtalat samarbete i Svenljunga har startats och diskussioner har också förts med Kungälv om liknande samarbete. En podcast för unga arrangörer har startats - arrangörspodden. Samarbetet med Producentbyrån kring konferensen Arts & Audiences i Göteborg 2016 har fortsatt och lett fram till ett uppdrag till Producentbyrån att arbeta fram ett program med temat "Dimensioner av tillgänglighet". Arbetet med publikutvecklingsfrågor har stärkts på Kultur i Väst och ledningen har fattat beslut om att inrätta ett Centrum för Publikutveckling från 1 september Centrat är en del av arrangörsutvecklingsverksamheten och ska skapa koppla samman aktörer och sprida kunskap om frågor som rör publikutveckling. Centrum för Publikutveckling ska ha kontakter regionalt, nationellt och internationellt. Delår 3: Strategin för arrangörsutveckling har antagits av Kultur i Västs ledningsgrupp. Den kommer att ligga till grund för fortsatt arbetet med arrangörsutveckling under de närmaste åren. Konsultativa och fortbildande insatser för arrangörer och kommuner har fortsatt under hösten. Centrum för Publikutveckling har startats under namnet RE-PUBLIK. Verksamheten i RE-PUBLIK bedrivs som ett projekt under två år. En projektledare och en producent har tillsatts för att driva arbetet.

8 Sida 8(27) Se även under mål 3:1 relaterat till konstarterna. Mål 2.2 Samordna, processa och främja regionala aktörers arbete med Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst. Aktiviteter 2015: Genom konsultativa och fortbildande insatser bidra till att handlingsplanen Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst implementeras i de regionala kulturaktörernas verksamhet. Kultur i Väst har under 2013 och 2014 deltagit i arbetet med att ta fram handlingsplanen "Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst". Från 2015 har förvaltningen uppdraget att arbeta för att planens intentioner genomförs på de regionala kulturinstitutionerna. Konsulenterna för tillgänglighet har tagit fram en arbetsplan för detta. Planen innehåller bl. a några konferensdagar som kommer att genomföras senare i år. Arbetet fortsätter under hela uppdragsperioden. Delår 2: Fortsatt arbete med två konferensdagar under hösten för att öka kunskapen och användningen av handlingsplanen för "Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst". Höstens konferenser riktar sig till museer medan kommande konferenser riktar sig till andra regionala kulturinstitutioner. Ett viktigt inslag på konferenserna blir Kulturrådets riktlinjer för ökad tillgänglighet till kulturverksamheter. De nya riktlinjerna innebär bl. a att statliga medel kan hållas inne eller återkrävas om lätt avhjälpta hinder inte åtgärdas. Delår 3: Två konferenser "Från Att till Hur" har genomförts, 16 november på Bohusläns museum, 30 november på Textilmuseet i Borås i samverkan med Västarvet och avdelning Rättighet. ca 100 personer från 28 olika kulturinstitutioner med regionala uppdrag deltog. Förutom kulturinstitutioner med regionalt uppdrag inbjöds också ansvariga för kommunala konsthallar och kommunala museer att delta. Mål 2.3 Främja arbetet med plats- och samhällsutveckling i samverkan med Västarvet. Aktiviteter 2015: Genom konsultativa och fortbildande insatser bidra till att kommunerna får ökad kunskap om kulturens betydelse för den lokala utvecklingen och att kommunerna utvecklar sin verksamhet med stöd av kultur. Genom evidens beskriva kulturens roll i samhällsutvecklingen. Ta fram förslag på samverkansformer med Västarvet kring kultur i samhällsutvecklingen. All verksamhet på Kultur i Väst har kommunerna som målgrupp och samarbetspart men ur olika perspektiv och med olika syfte. Det generella arbetet med plats och samhällsutveckling på Kultur i Väst har två huvudsakliga inriktningar. Den ena inriktningen är att stödja kommunernas arbete med kulturplaner och motsvarande dokument för en bättre struktur i det kommunala kulturarbetet. Aktuella exempel på detta är processtöd till arbetet med kulturplan i Bengtsfors kommun samt processtöd till arbetet med utveckling av kulturverksamheten i

9 Sida 9(27) Gullspångs kommun. I båda fallen har Kultur i Väst tecknat avtal med kommunen som reglerar kommunens och Kultur i Västs åtaganden i projekten. Kommuner där vi fnv diskuterar avtalsreglerade uppdrag är Essunga och Falköping. Den andra inriktningen är att öka kunskapen hos beslutfattare i kommunerna om kulturens roll för den lokala utvecklingen. Under 2014 tog vi fram en särskild handlingsplan för det här arbetet. Under 2015 planeras för aktiviteter i samverkan med kommunalförbunden för att nå kommunala beslutfattare och nyckelpersoner utanför kulturverksamheten. Cultural Planning/CPL är en metod och ett synsätt som ger kulturen en tydlig roll i samhällsplaneringen. CPL har tillämpats i flera kommuner i Västra Götaland. Under 2015 samverkar Kultur i Väst i arbetet med en nordisk konferens om CPL. Den kommer att genomföras under hösten Delår 2: Samarbetet med Västarvet sker genom vår gemensamma kommungrupp. Gruppen har regelbundna avstämningar med kommunalförbundens kultursamordnare. Under perioden har diskussioner förts om hur kunskap om kultur och samhällsutveckling kan föras vidare till kommunala beslutsfattare. Detta har bl. a resulterat i ett möte mellan Kultur i Väst och Fyrbodals kommunchefer. Kommunkonsultationerna har fortsatt med 5 aktiva samarbetsavtal där Lilla Edet är en nytillkommen kommun. Samarbetet i Gullspång har fortsatt och vi deltog som sakkunniga i medborgarträffar under den s k arenaveckan i Gullspång. Vi har gjort ett omfattande arbete för att sammanställa forskningsunderlag som visar kulturens betydelse i samhällsutvecklingen. Delar av materialet är nu publicerat på Kultur i Väst webbplats och kan användas vid konferenser och kursdagar. Delår 3: Fem avtal om konsultativt stöd till kommuner har slutits under året. Avtalen har syftat till att ta fram planer och strategier för kommunernas kulturarbete. Årets arbete har fallit ut väl, samarbetena fungerar, ger resultat och intresserar fler och fler kommuner. Vi har utvecklat ett webbaserat material som stödjer argumenteringen för att använda kultur i samhällsutvecklingen som intresserar kommunrepresentanter. Intresset för fortsatt arbetet under 2016 är stort. Mål 2.4 Vidareutveckla arbetsformer för att göra konstnärligt skapande tillgängligt för alla. Aktiviteter 2015: Initiera eller delta i projekt som syftar till ökad mångfald och delaktighet i utbudet. Ägna särskild uppmärksamhet åt projekt som syftar till ökad jämställdhet på musikområdet. Stödja och utveckla idéer för samverkan mellan konstformer för att öka tillgängligheten och utveckla utbudet. Utvärdera arbetet med kulturpedagogiska metoder samt taltidning och föreslå utveckling av verksamheten. Vägus, Kultur i Västs ungdomssymfoniorkester har genomfört årets vårturné under januari och februari. Totalt genomfördes 3 skolkonserter och 3 offentliga konserter. Genom Vägus görs den klassiska orkestermusiken tillgänglig för unga utövare och för en ung publik på skolorna. Kunskapen om denna orkester, den klassiska repertoaren och om klassiska tonsättare ökar. Genom Vägus inspirerar ungdomar andra ungdomars intresse för klassisk musik. Samtidigt siktar Vägus mot en bredare rekrytering av unga musiker med särskilt fokus på unga kvinnor som är underrepresenterade i orkestersammanhang. WWO - World Wide Orchestra är Kultur i Västs ungdomsorkester inom folk- och

10 Sida 10(27) världsmusik. Omkring 20 ungdomar får möjlighet att musicera tillsammans med professionella workshopsledare under "ett år" och åker dessutom ut på "professionell" turné. World wide orchestra har under åren lockat flertalet ungdomar med annan bakgrund än svensk att medverka i projektet. Projektet har pågått i Kultur i Västs (Musik i Väst) regi under 12 år och man kan tydligt se att antalet musiker växer i Västra Götaland, både professionella och amatörer. Verksamheten fortsätter hela Dirigentkurs för kvinnor är ett projekt som syftar till att utbilda kvinnor för dirigentyrket. Deltagarna har haft tre kurstillfällen. De har fått undervisning i dirigering och kunskaper om mål- och visionsarbete. Kerstin Nerbe, grundare och tidigare chefsdirigent för Folkoperan har föreläst för gruppen. Deltagarna har även fått praktik i en professionell orkester - GWO/Göteborg Wind Orchestra. Få kvinnor arbetar som dirigenter därför har det förts fortlöpande diskussioner om jämställdhetsarbete inom dirigentyrket med orkestrar, organisationer, föreningar, utbildningsväsende m fl. Kortsiktigt går projektet ut på att stödja deltagarna i deras strävan att bli professionella dirigenter. Det långsiktiga målet är att alla, oavsett kön, ska kunna satsa på dirigentyrket. Projektet Dirigent har hittills fungerat mycket väl, både som kurs, där deltagarna gjort stora framsteg i sitt kunnande och sin kompetens. Men även som brytprojekt, för att lyfta fram jämställdhetsfrågan inom yrket. Projektet har blivit uppmärksammat i media av Ekot i Sveriges radio och P4 Göteborg. Kultur i Väst har fortsatt arbetet inom projektet Blåsmusikcentrum för att bredda intresset för blåsinstrument och utöva blåsmusik. Särskilt fokus har ägnats barn och unga för att öka deras intresse för blåsmusik. Projektet Kulturplus+ har gett stöd till Days of percussion som är en slagverkshelg för barn och unga. Ett av syftena var att inspirera unga kvinnor till att ägna sig åt slagverk. Klangfärg är en verksamhet inom Kultur i Väst med syfte att utbilda personal i kommunal omsorgsverksamhet och särskola i kulturpedagogiska metoder och projekt. Under perioden har en kurs, två uppdragsutbildningar, en nätverksträff samt ett antal verksamhets- och handledningsbesök genomförts. Verksamheten fortsätter med ytterligare 6-8 kurstillfällen under våren. Höstrullen är en festival för filmer gjorda inom LSS-verksamhet och gymnasiesärskola. Festivalen startade 2011 och kommer att hållas för fjärde gången Planeringen för årets festival har startat och ett flertal aktiviteter, bl. a en tävling årets festivalaffisch är igång. Årets festival kommer att genomföras på Världskulturmuseet i Göteborg och på N3 kulturhus i Trollhättan. Klangfärg har också jobbat med projektet Demokratiska designprocesser. Projektet är i planeringsfasen vilket innebär att vi har gjort olika verksamhetsbesök, fört samtal och förankrat idén hos både interna och externa samarbetspartners. Om personalen får ett verktyg för att göra deltagarna delaktiga även i formgivningsskedet ökar den reella delaktigheten samt möjligheterna att ta tillvara på det individuella uttrycket. Projektets resultat ska spridas och på så sätt inspirera LSSverksamheter i hela regionen att arbeta på nya sätt för att öka delaktigheten. Folk- och världsmusikgalan 2015 har genomförts i Stockholm. Galan är en nationell manifestation för genren folk- och världsmusik. Galan genomförs på olika platser i landet, bl. a i Göteborg Kultur i Väst har jobbat med festivalen sedan starten och på det sättet kunnat stödja utvecklingen inom genren Folk- och Världsmusik. I år bidrog Kultur i Väst med föreställningen Gränslandet som gjorde succé på galan. Gränslandet är ett projekt som via musik sätter fokus på om frågor om etnicitet och identitet. Folk- och Världsmusikgalan är

11 Sida 11(27) en viktig årlig händelse för genren och för det fria musiklivet nationellt. Flera viktiga priser delas ut, i år bl. a till Sallyswag, en grupp som kommit till genom stöd från Kultur i Väst. Hugget i sten är en musikproduktion som genomförts under våren 2015 med både interna och offentliga konserter. Föreställningen har getts på bl. a äldreboenden där den stimulerat till ett omfattande eget berättande efter föreställningen slut. Projektet Hugget i sten fångar och levandegör med sina visor ett musikarv och förenar det med minnen från ett försvunnet arbetsliv. Delår 2: World Wide Orchestra/WWO har haft sitt höstläger. Ett 20-tal ungdomar deltog och kommer nu att utveckla sin musik tillsammans med professionella workshopledare under ett år. I verksamheten ingår en turné i Västra Götaland. Diskussioner har förts med Göteborgs symfoniker om samarbete för en fortsättning på Dirigentkursen. Klangfärg har hittills i år genomfört 10 kursdagar med ca 130 deltagare från 20 kommuner. En uppdragsutbildning och ett antal handledningstillfällen har genomförts. En affischtävling för Höstrullen har genomförts och ett projekt för design som aktivitet i LSS-verksamhet har startats. Parallellt har en genomlysning av Klangfärgs verksamhet påbörjats för dokumentera resultat och att se hur den utvecklas framåt. Rhythm Art Duo gjorde 6 konserter på äldreboenden i Lidköping under våren. Vid konserterna fick äldre pröva på att spela med musikerna. Elever från musikskolan deltog och barn bjöds in till konserterna. Projektet som var en fortsättning på ett tidigare projekt i Lidköping blev både ett möte med musik och ett möte mellan generationer. Kultur i Väst har samarbetat med kulturskolorna kring en blåsorkesterfestival för de minsta barnen. Vi har även samarbetat med RUM för att möjliggöra ett stort brassläger för barn och unga med 78 deltagare. Delår 3: Tidigare beskrivna aktiviteter har fortsatt under hösten. Klangfärg har genomfört totalt 17 kursdagar under De flesta har varit fullbokade och deltagarna har kommit från 31 av regionens kommuner. Årets Tonspråksdag genomfördes i oktober. Det var en fullbokad fortbildningsdag för pedagoger och skolledare från förskola till gymnasium. Exempel på teman var barns rättigheter och barnkonventionen, hjärnforskning och lärande, könsidentitet och genus. Dagen innehöll gemensamma föreläsningar och 10 valbara workshops, varvat med dans- musik- och teaterföreställningar. Filmfestivalen Höstrullen genomfördes under två dagar i Trollhättan och i Göteborg. Höstrullen, såväl själva festivalen som de olika kringaktiviteterna, gör att fler och fler får möjlighet att själva skapa film och inspirerats av andras filmskapande. Filmerna breddar utbudet av berättelser. Inför kommande år behöver hitta fler och nya sätt att utöka festivalen så att ännu fler får ta del av filmerna, och att inspirera ännu fler till att börja med film; att använda rörlig bild för att berätta sina egna historier. Vägus ungdomssymfoniorkester har genomfört sin höstturné i september skolkonserter och 3 offentliga konserter. Totalt har Vägus genomfört för 7 skolkonserter och 6 offentliga konserter under En av spelplatserna har varit Sjumilahallen i

12 Sida 12(27) Biskopsgården i Göteborg. Detta är en viktig plats för att nå nya publikgrupper. Musikproduktionen Önskelistan är en mångkulturell musikföreställning där artisterna till viss del har anpassat repertoaren till den publik man spelat för. Anna Ottertun sång, trummor och David Bäck piano och sång har turnerat i 9 av Västra Götalands 49 kommuner under hösten och spelat totalt 14 föreställningar. De har träffat och spelat för en publik på över 600 personer, främst seniorer men också publik på asylboenden. Mål 2.5 Främja utveckling av bibliotekens arbetsformer. Aktiviteter 2015: Genom konsultativa och fortbildande insatser ge biblioteken ökad kunskap om nya arbetsformer och verksamheter med särskilt fokus på ökad kunskap om de biblioteksplanerna och deras betydelse för bibliotekens utveckling. Fortsatt satsning på Bokmässan 2015 samt utgivning av bibliotekstidskriften Framsidan. Kultur i Västs biblioteksgrupp har tagit fram en verksamhetsplan för 2015 som innehåller konsultativa och fortbildande aktiviteter. Flertalet av dessa har planerats under perioden men genomförs senare i år. Aktiviteterna kan röra kommunernas arbete med biblioteksplaner där förfrågan om konsultativt stöd hittills har kommit från Lidköping, Mariestad och Tranemo. Andra aktivister rör bibliotekstens digitala utveckling där Kultur i Väst bl. a stödjer arbetet biblioteksdatasystem baserat fri programvara. Ett särskilt utvecklingsprojekt med den här inriktningen bedrivs tillsammans med Mölndals bibliotek. Kultur i Väst har samarbetat kring konferensen Digicult som genomfördes i mars. Konferensen som besöktes av bl. a kulturministern har etablerats sig som den nationella konferensen om digitalisering av kulturarvet. Bibliotek i Väst är en samverkansgrupp mellan bibliotek. Gruppen har kommit till på initiativ av Kultur i Väst och har fått fortlöpande konsultativt stöd från konsulenten för IT-frågor. Bibliotekstidskriften Framsidan har hittills i år gett ut ett nummer med temat det politiska landskapet. Förutom allt material från den tryckta tidningen har vi på webben under delårsperioden publicerat 10 artiklar och gjort 2 webb-tv-inslag. I genomsnitt har vi ca 600 besök i veckan på vår webb. Vi har gjort en marknadsföringskampanj för vår Facebooksida som har ökat från 144 gillar till 217. Vi har 565 följare på twitter. Framsidan bidrar löpande med att förse biblioteken med kunskap och inspiration kring olika områden. Detta innebär i förlängningen att Framsidan bidrar till verksamhetsutveckling och nya arbetsformer i biblioteken. Framsidan är sprids till hela Sverige och har etablerat sig som en av Sveriges ledande bibliotekstidskrifter. Delår 2 Arbetet med planering av årets insats på Bokmässan har pågått under perioden. Kultur i Väst har i likhet med förra året en egen scen och monter. Årets scenprogram är det mest omfattande hittills med ett hundratal programpunkter. Arbetet är nu slutfört och Bokmässan genomförs i september. Kultur i Väst har under lång tid arbetat med frågor som rör digitala system i biblioteken. Under perioden har detta fokuserats på utveckling av bibliotekssystemet Koha. Kultur i Väst samarbetar i detta arbete med Mölndals bibliotek och Region Halland. Målsättningen är att skapa en svensk Kohacommunity och att fler bibliotek ska börja använda systemet. Fortbildningsdagar har genomförts som också inkluderar den

13 Sida 13(27) nationella bibliotekskatalogen Libris. Framsidan har gett ut två nummer i år. Det senaste med mångfaldstema. En längre reportageresa till Tornedalen har genomförts. Möten i samarbetsgruppen för ABM-frågor har genomförts vid tre tillfällen under i gruppen möts företrädare för arkiv, bibliotek och museer. Förfrågningar om konsultativt stöd till biblioteksarbetet har ökat. Flera bibliotek har signalerat ett behov av stöd i arbetet med biblioteksplaner eller i andra utvecklingsfrågor. Därför har Kultur i Väst genomfört kortare eller längre konsultationer i Lidköping, Lilla Edet och Orust samt för kommunerna i Norra Bohuslän. Förutom arbetet med regional biblioteksplan som beskrivs nedan så har en plan för förändrat arbete med fjärrlån tagits fram. Planen innebär förändringar i Kultur i Väst verksamhet med fjärrlån och påverkar bibliotekens verksamhet och inköp. Under perioden har ytterligare ett flertal projekt genomförts, bl. a biblioteksresa till Botkyrka bokmässa; skolbiblioteksdag; databasutvärdering tillsammans med högskolan i Borås; bibliotekschefsmöte i Trollhättan. Delår 3: Två bibliotekschefsträffar har genomförts under 2016, det senaste i november. Båda mötena relativt välbesökta, men vissa kommuner kommer aldrig på dessa möten. Vid novemberträffen presenterades den nya regionala biblioteksplanen. Den regionala biblioteksverksamhetens främsta mål är att arbeta med folkbibliotekens verksamhetsutveckling tillsammans med cheferna. Detta kommer att fortsätta Bokmässan 2015 genomfördes i september. Kultur i Västs scenprogram hade ca 100 programpunkter under fyra dagar och besöktes av omkring 4000 personer. Montern blev en samlingspunkt för många och årets mingelkväll var mycket välbesökt. Efter mässan har en omfattande utvärdering gjorts av mässprojektet. Den pekar på flera utvecklingsmöjligheter men också att grundkonceptet med scen och monter fungerar mycket bra. Stöd till utveckling av det fria biblioteksdatasystemet Koha har fortsatt. En fortbildningsdag under begreppet MIK (Media och Informationskunskap) har genomförts i oktober, ca 80 personer deltog i denna. Ett av temana var Googles roll i kunskapssamhället. Vid samma tillfälle presenterades en MOCC (Massive Online Open Course) i vilken man kan förbättra sina kunskaper i informationssökning. Tre fortbildningsdagar om källkritik på nätet har genomförts. En utvärdering av databaser på bibliotek har startats. Kultur i Väst har stött några bibliotek i deras arbete med lokala biblioteksplaner. I samband med biblioteksplanearbete i Mariestads bibliotek genomfördes en grundläggande jämställdhetsutbildning för personalen under våren och denna följdes av en introduktion till jämställdhets- och mångfaldsfrågor under hösten. Bibliotekstidskriften Framsidan har utkommit med två nummer under perioden. Teman för dessa har varit barnen i biblioteket och tillgänglighet. Sammanlagt har fyra nummer av Framsidan kommit ut Framsidan sprids till bibliotek i hela Sverige och till politiker och tjänstemän i bibliotekssektorn. Parallellt med den tryckta tidningen driver Framsidan en webbplats. Den har haft ca 600 besök per vecka under Kultur i Väst har fortsatt sitt stöd till fjärrlåneverksamheten i Västra Götaland under Totalt lånades ca böcker mellan biblioteken i regionen. Ungefär hälften av dessa var på andra språk än svenska. Under året har en plan för förändrat stöd till fjärrlåneverksamheten tagits fram. Planen innebär att Kultur i Västs åtagande i

14 Sida 14(27) fjärrlåneverksamheten minskar fr o m Kultur i Väst kommer dock att fortsatt ha en samordnande roll. Mål 2.6 Ta fram förslag på a) ny regional biblioteksplan b) förslag på Kultur i Västs roll som regional musikaktör samt c) i samverkan med Riksteatern Väst förslag på en regional strategi för arrangörsutveckling. Aktiviteter 2015: I samverkan med kommunerna arbeta fram en ny regional biblioteksplan för perioden Inom det interna utvecklingsprojektet REMUS arbeta fram en plan för Kultur i Väst verksamhet som regional musikaktör. I samarbete med Riksteatern arbeta fram en strategi för arbetet med arrangörsutveckling. Kultur i Väst driver tre interna utvecklingsprojekt för att ta fram en ny regional biblioteksplan, formulera förvaltningens roll som regional musikaktör samt ta fram en strategi arrangörsutveckling. Alla projekten har under perioden arbetet med insamling av underlag, externt kontaktarbete och interna workshops. Samtliga tre dokument kommer att vara klara i juni Dokumenten kommer i sin tur att bli en del av underlaget till den kommande regionala kulturplanen för perioden Delår 2: Arbetet med den regionala biblioteksplanen är nu slutfört och ett förslag har lämnats till uppdragsgivaren för fortsatt hantering och beslut i kulturnämnden under hösten. Utredningsarbetet REMUS har slutförts och ett förslag på Kultur i Västs roll som regional musikaktör är framtaget. Förslaget har presenterats i Kultur i Västs styrelse och beslutats av ledningsgruppen. Förändringsarbetet har påbörjats och kommer att fortsätta under resten av uppdragsperioden. Förslag till regional strategi för arrangörsutveckling har färdigställts och fortsatt process kring det dokumentet sker under hösten. Delår 3:Den regionala biblioteksplanen har antagits av Kultur i Västs styrelse och av kulturnämnden. Planen ligger till grund för den regionala biblioteksverksamheten fram till års verksamhet är planerad i enlighet med planen. Planeringen av 2016 års musikverksamhet har utgått från den plan som arbetades fram i REMUS-projektet under våren Förslaget till Strategi för arrangörsutveckling har antagits av Kultur i Västs ledningsgrupp. Planen ligger till grund för fort arbete med arrangörsutveckling fram till Indikatorer Antal samverkanspartner som har arbetat med arrangörsfrågor. Antal kommuner som efterfrågat Kultur i Väst som resurs i lokala utvecklingsarbeten. Ange eventuell extern finansiering. Redovisa arbetet med plats- och samhällsutveckling. Presentera förslag 2015 på ansvarsfördelning mellan Kultur i Väst och Västarvet. Antal besökare av konferenser/utbildningstillfällen för kommuner där lärande utifrån

15 Sida 15(27) kulturens mediala uttryck står i fokus (MIK). Redovisa arbetet med Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst. Redovisa och föreslå nya arbetsformer för att göra konstnärligt skapande tillgängligt för alla. Ange särskilt förutsättningar och potential för Klangfärg. Redovisa arbetet med Ljudmagasinet och föreslå nya arbetsformer som syftar till att öka tillgängligheten. Presentera förslag 2015 på ny regional biblioteksplan (enligt den nya bibliotekslagen 2013), plan för Kultur i Västs roll som regional musikaktör samt regional strategi för arrangörsutveckling. Mål 3: Kultur i Väst har en samordnande och utvecklande roll gentemot det fria kulturlivet för ett nyskapande kulturliv med hög kvalitet. Kulturstrategiska områden ur kulturstrategin En mötesplats i världen. Vidgat deltagande och Gynna nyskapande. Tillväxtstrategiska områden ur VG2020. En region som syns och engagerar (4.1, 4.2). Prioriteringar Mål 3.1 Utveckla arbetsformer för att fler aktörer inom Kultur i Västs arenor arbetar målinriktat med utveckling av konstartsfrågorna. Aktiviteter 2015: Ökad kunskap och motivation för att arbeta med konstarterna behövs. Dialogen mellan de aktörer som verkar inom kommunerna behöver stärkas gällande konstoch kulturfrågor. I arbete med detta är ett fortbildningspaket riktat till kommunala tjänstemän och politiker av prioriterat 2015, att stärka samverkan mellan kulturaktörer och att verktyg och metoder som främjar konstarterna används. Kultur i Väst uppdrag som samordnande och utvecklande roll ska vara tydlig En inbjudan till alla kommuners kulturförvaltningar och kulturnämnder har gått ut där man bjuds in att gå en inspirationskurs kring konstarterna under hösten. Under första delåret har ett antal insatser genomförts som utgår från analyser och behovsinventeringar. För att kunna arbeta målmedvetet och fördjupat med kultur måste man möta den där man är. Kultur i Väst vänder sig till en bred målgrupp och det innebär att vi måste ta fram underlag som är anpassningsbara men också anpassade efter där mottagaren är. Community Dans-arbetet 2014 i Skövde var framgångsrikt och en tydlig metod framträdde. Det handlar om att hitta konkreta metoder i mötet mellan institutioner, skolan och konstform för att stärka elevens uttrycksmöjligheter och därigenom utveckla sin egen röst och identitet. I detta finns mycket att hämta och många vinster för samhället, för människan och för konstarterna. Intresse från fler kommuner finns. Arbetet med att främja Danspoolen i

16 Sida 16(27) Vänersborg har utvecklats och två huvudsakliga spår har dragits upp. Dels att dra upp strategier för ekonomisk fortlevnad av verksamheten, dels att undersöka huruvida verksamheten kan utvecklas till att bli en kulturpool, där teater är nästa konstart som det finns behov av att samordna. Mik(Media- och informationskunnighet)-dagen genomfördes med ett tjugotal samverkansparter och ca 350 deltagare. MIK-begreppet presenterar relevanta frågor och perspektiv för tjänstemän i skola och kommun. Genom arbetet med kommunala samlingar har ett antal relevanta frågor kring konst i kommunerna uppstått. De små barnens bok en gåva till alla nyfödda i regionen har beställts för 2015 och levererats till biblioteken. Fyra fortbildningsdagar om små barns språkutveckling har genomförts (i Skövde, Borås, Uddevalla och Göteborg). Samverkan med BVC i detta är centralt. En samtalsserie kring konstens roll i kommunen har genomförts i Uddevalla. Dagen bestod av två delar, en sluten och en öppen. I den första delen samtalade politiker och tjänstemän kring konsten och konsthallarnas värde och den andra delen fokuserade mer på konstpolitik och vad som kan göras för att stärka konsten och dess oberoende. Delår 2: Inspirationskursen riktad till kulturförvaltningar och nämnder har fått stor medial uppmärksamhet. I arbete med uppbyggnaden av ett danscommunitynätverk så har man träffats i Stockholm och planerat nästa träff i Göteborg. Intresset är fortsatt växande och det är en större variation av deltagare. De lärdomar kring arbete med Community som gjorts i Skövde har tagits vidare till att arbeta med delaktighetsmetoder i Vänersborg och på Hisingen i samverkan med Sjumilahallen. Fokus har varit på hur dansen når deltagare/målgrupper och hur man kan påverka innehåll och utförande i den konstnärliga processen. Vi har stärkt uppbyggnaden av ett nätverk av danspedagoger kopplade till Danspoolen Vänersborg. Genom att ge poolen uppdrag att sammankalla och verka för fortbildning stärks poolen och pedagogernas samverkan. Kultur i Väst roll blir att koppla samman aktörerna med DOCH och liknande parter. Danspoolen har också fått i uppdrag att aktivt arbeta med och sprida skriften Ett steg i taget - en danshandledning riktat till skolan ordinarieverksamhet. Syftet är att använda dansen som en del av lärandet inom skolan. Man har börjat arbetet i Fyrbodal och Skaraborg. I Fyrbodal har en heldag med 400 lärare genomförts. Ett omfattande arbete med att synliggöra och stärka skolbio har genomförts. Inom konsten har vi bland annat varit en aktiv part i att pröva en ny form av residensverksamhet för produktionsresidens inom videokonsten. Vår roll i detta arbete har varit att vara ett nära bollplank till Borås konstmuseum. Filmcloud Nod är inne på sitt andra år och två nätverksträffar med kommunerna har genomförts, en under våren och en i augusti. Under dessa presenteras nationella och regionala exempel på hur man kan lyfta ungt filmskapande praktiskt och konkret. Den senaste träffen var i samarbete med Svenska Filminstitutet. En ansökan till nordiska kulturfonden gjordes i juni för att undersöka möjligheterna att starta ett Nordiskt nätverk för kulturarv, rörlig bild och innovation. Ambitionen är att utveckla metoder och skapa samarbeten mellan museer, konstnärer, filmare, interaktionsdesigners, spelutvecklare, curatorer och andra kreatörer. Med hjälp av ny teknologi och innovation kan museernas material få nytt liv och nya kreativa möten uppstå. I denna utvecklingsfas ligger tonvikten på metoderna och processerna för att möjliggöra breda och nyskapande

17 Sida 17(27) samarbeten. Genom att arbeta med nordiska partners skapar vi ett unikt nätverk för att lyfta frågorna, samtidigt som vi får till stånd en kunskapsväxling mellan våra respektive länder. Historiens Skuggor är ytterligare ett samarbete där Kultur i Väst roll har fungerat som mäklare och samordnare av flera idéer och perspektiv. En samverkan med HDK kring en kurs om Bilderboken och omvärlden är framtagen och kursen är fulltecknad. Kultur i Väst roll i arbetet har varit dels att lyfta behovet, bidra med kunskap och vara kanalen ut till målgruppen på biblioteken. Insatser har genomförts som är riktade för att stärka konstartsaktörer som arrangerar. Bland annat har vi inom konsten genomfört ett antal insatser som lyft publikarbete inom konsthallar. Vi har arrangerat en heldag kring konsthallens roll och vi har drivit nätverket Konstpedagoger i Väst. Inom filmen har bland annat ett nätverk riktat till biografägare byggts upp och skriften "Med andra ögon" har tagits fram med syfte att stödja en medveten programläggning. Inom dansen stärks aktörer dels genom Dansnät Sverige där de arrangörer som ingår inbjuds till samtal och fortbildningsresor, dels genom att danskonsulenterna i samverkan med Riksteater Väst påbörjat ett långsiktigt arbete för att skapa fler dansarrangörer i regionen. Inom teatern har en arrangörs- och producentträff genomförts med ett 50 tal besökare från hela Sverige. Delår 3 Sammanfattningsvis har Kultur i Väst under 2015 arbetat med att stärka relationen till de sju olika konstarterna genom att ta fram material som saknas, ha inspirationskurser, samla in material för att ta fram nya metoder, utveckla och implementera olika former av verktyg för att samtal och möta konst och kultur på. Nedan följer några exempel från delår 3. Inspirationskursen för beslutsfattare inom konstartsfrågor har avslutats och baserat på utvärderingar och fördjupningsintervjuer är det positivt gensvar av de som gått kursen. Över 70% av deltagarna upplevde att man haft nytta av de kunskaper man fått och att dagen levt upp till förväntan. Deltagare från 23 kommuner. En jämn fördelning mellan politiker och kulturtjänstemän. Arkitektur: Under 2015 har ett konsultativt arbete utförts i syfte att utveckla och pröva hur man kan arbeta med barnkonsekvensanalyser i planeringsarbete av offentliga platser och lokaler med barn som målgrupp. Fokus under 2015 har varit att pröva olika sätt för att få in ett underlag. I Göteborg (Hisingen och Frölunda), Vara, Ale har man arbetat med detta och det har resultat i ett omfattande underlag för oss men också genererat att man i Ale skrivit in i översiktsplanen att barn och unga ska vara delaktiga i planarbetet utifrån denna metod. I Vara har man genomfört två olika projekt där barn är delaktiga i planeringsprocessen. I detta arbete har ett flertal arkitekturpedagoger involverats. Nätverket av arkitekturpedagoger har vuxitt och utvecklas då branschen tydligt insett värdet av att arbeta med barn och unga i planeringsprocessen. Dans; De skrifter som togs fram i början av året har implementeras på de planerade platserna. Det har tidigare inte funnits denna form av underlag och skrifter kring dans. Detta är ett handfast sätt att arbeta med att förstärka kunskapen kring konstarten dans. I samband med