Kallelse och föredragningslista Kultur i Väst. 21 april 2015

Transkript

1 Kallelse och föredragningslista Kultur i Väst 21 april 2015

2 Kallelse Referens Datum Magnus Bäckström Ordinarie ledamöter: Roland Karlsson (C) Beatrice Toll (S) Michael Brisman (M) Anders C Nilsson (S) Maria Hjärtqvist (S) Kent Olsson (M) Ingemar Basth (MP) Ersättare: Per-Göran Björkman (S) Henrik Edin (FP) Eivor Karlsson (KD) Övriga: Magnus Bäckström, förvaltningschef Christer Bergman, enhetschef Administration & Kommunikation Bengt Källgren, enhetschef Kultur & Samhälle och Kultur & Upplevelse Angelica Hadzikostas, enhetschef Kultur & Konstarter Marie Tarrach Bävholm, producent jazz och blues Helen Liljedal, konsulent arrangörsutveckling Anna-Karin Johansson, producent unga Kerstin Wockatz, konsulent kultur och lärande Fackliga representanter från TCO och DIK Katarina Hultin, TCO Karin Lundmark, DIK Välkommen till konferens med styrelsen för Kultur i Väst. Föredragningslista och handlingar bifogas. Meddela om du önskar specialkost eller har allergi mot speciella födoämnen. Närmaste spårvagnshållplats till förvaltningens lokaler är Järntorget. Anmäl förhinder till Johanna Hagerius den 20 april tel , e-post: johanna.hagerius@kulturivast.se Enligt uppdrag Magnus Bäckström Förvaltningschef Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

3 Föredragningslista Sammanträde med styrelsen för Kultur i Väst den 21 april 2015 Plats: Carolus Rex, Kultur i Väst, Göteborg Tid: Kl med kaffe och rundvandring från kl Gemensam lunch på restaurang Barabicu kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Beslutsärenden 1. Delårsrapport per mars månad Krishanteringsplan reviderad Kultur i Väst Informationsärenden A. Genomförandeplan 2015 Kultur i Väst B. Remissyttrande Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling C. Remissyttrande Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen D. Rapport från förvaltningschefen E. Information från verksamheten F. Rapport från enhetscheferna G. Kurser och konferenser H. Anmälningsärenden I. Anmälan av delegationsbeslut J. Nästa styrelsemöte den 2 juni Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

4 K. Övriga ärenden Roland Karlsson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

5 Handlingar till styrelsen Kultur i Västs sammanträde den 21 april Före varje ärende finns försättsblad med aktuellt ärendenummer enligt föredragningslistan

6 ÄRENDE NR 1 OBS! Det här en preliminär delårsrapport. Tjänsteutlåtande och färdigställd delårsrapport per mars månad 2015 kommer att presenteras på styrelsemötet.

7 Sida 1(18) Delårsrapport mars 2015 Kultur i Väst 2015 (Uppföljning 2015) Rapporten skapad av, Rapportstatus: Preliminär 1. Sammanfattning 4. Verksamheten 5. Personal 5.1 Lönestruktur 5.3 Personalvolym 5.4 Sjukfrånvaro 5.5 Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr Periodutfall 2015 Periodutfall 2014 Prognos 2015 Dec 2014 Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt Kultur i Väst anlitar inte bemanningsföretag. 5.9 Personalkostnadsanalys 6. Ekonomi 6.1 Ekonomiskt resultat Periodutfall Prognos

8 Sida 2(18) Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart 100 Från tidigare rapport: 6.2 Eget kapital Íngående eget kapital Beräknat resultat 2014 Beräknat utgående eget kapital 1,1 mkr 0,5 mkr 1,6 mkr 6.3 Investeringar 6.4 Åtgärder vid ekonomisk obalans 7. Bokslutsdokument och noter Analyslänkar

9 Sida 3(18) (Länkar saknas) Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Kultur i Väst Uppdrag Kultur i Väst har av Kulturnämnden fått ett uppdrag som sträcker sig mellan åren 2015 till Uppdraget har 4 mål. Under varje mål finns ett antal prioriteringar och ett antal indikatorer. Kultur i Väst har valt att använda prioriteringarna som 3 åriga mål för verksamheten. Under prioriteringarna kommenteras vilken verksamhet Kultur i Väst fokuserar på under I Kultur i Väst egna uppföljningssystem är prioriteringarna 3-årsmål och de fokusområden som nämns i text är utformade som Ettårsmål för 2015 och under varje mål budgeteras verksamhetsmedel per projekt. Utöver de mål som finns angivna i uppdraget har förvaltningen ytterligare mål inom verksamhets och medarbetarperspektivet. Mål 1: Kultur i Väst främjar bred och fördjupad samverkan mellan skola, folkbildning, universitet och föreningsliv för ett vidgat deltagande i kulturlivet. Kulturstrategiska områden ur kulturstrategin En mötesplats i världen. Vidgat deltagande. Tillväxtstrategiska områden ur VG2020. En region för alla (2.1, 2.2, 2.3.4); En region som syns och engagerar (4.1, 4.2). Prioriteringar Mål 1.1 Utveckla arbetsmetoder för att fler aktörer inom Kultur i Västs arenor arbetar målinriktat för barn och ungas delaktighet i kulturlivet. Aktiviteter 2015: Arbeta för att fler aktörer inom våra arenor integrerar barn- och unga perspektiv i sina arbetsformer. Stödja kommunerna i deras långsiktiga arbete med kultur för barn och unga och särskilt bidra till att barn och unga verksamheten genomsyras av jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Erbjuda arrangörerna ett utbud för barn och unga med fokus på vidgat deltagande. Resultat 2015: Scenkonstdagarna för barn och unga genomfördes i början av mars på Regionteatrer Väst i Uddevalla. 38 föreställningar och kulturprogram för barn och unga presenterades för ett stort antal kommmunala och ideella arrangörer. Förutom presentationer av föreställningar ur Kulturkatalogen för barn och unga så skapar Scenkonstdagrana ett möte mellan aktörer som arbetar med kultur för barn och unga - artister, arrangörer och regionala verksamheter som Kultur i Väst och Regionteater Väst. Under perioden har flera projekt planerats och påbörjats som Open Call, Kulturpedex, Kafékvällar, Kom ut ur katalogen. Alla dessa syftar till att sprida kultur för barn och unga eller att utveckla nya metoder i arbetet med kultur för barn och

10 Sida 4(18) unga. Analysen av 2014 års arrangörsstöd har genomförts och rapporterats till kulturnämnden. Analysen visar att stödet utnyttjas fullt ut men att användningen är ojämnt fördelad mellan kommunerna. Detta är i sin tur ett tecken på att de kommunala satsningarna på kultur för barn och unga varierar stort mellan kommunerna. Arrangörsstödet är ett viktigt instrument och ryggrad i arbetet med kultur för barn och unga. Därför har en diskussion påbörjats om hur användningen av stödet ska förbättras. Kultur i Väst har deltagit vid årets symposium för barnkultur vid Centrum för barnkulturforskning i Stockholm den mars. Symposiet är en av landets viktigaste mötesplatser för personer som är verksamma inom barmkultursektorn. Vid föreläsningar och workshops möter anställda i kommuner, regioner och organisationer den aktuella forskningen. Mål 1.2 Utveckla arbetet med kulturen som en del av folkbildningen. Aktiviteter 2015: Samordna och fortsätta utvecklingen av projektet Folkbildning och kultur i samverkan. Ge konsultativt stöd till nya initiativ för samverkan mellan kultur- och bildningsaktörer. Genom olika insatser öka kunskapen om kulturens bildningseffekter. Tillsammans med Västarvet ge ut skriften Kultur och Bildning. Resultat 2015: Projektet Kultur och folkbildning har fortsatt Projektet leds nu av Kultur i Väst. Ett förslag till gemensam samverkansplan har tagits fram för de kulturinstitutioner och folkhögskolor som medverkar i projktet. Projektledaren för KLIV projketet har deltagit vid arbetsgruppens möte och fört över erfarenheter från KLIV 3.0 till projektet. Arbetsgruppen planerar en gemensam fortbildningsdag för samtliga lärare vid folkhögskolorna i augusti. Olika aktiviteter pågår på de institutioner som varit med i projektet sedna tidgare. Nya deltagare är Röda Stens konsthall och kvinnofolkhögskolan. Från Kvinnofolkhögskolan deltar en grupp med nyanlända somaliska kvinnor. De arbetar med Community Dance under ledning av en mentor som är anställd av projektet. Skriften Kultur och bildning har färdigställts. Skriften har producerats i samverkan mellan Kultur i Väst och Västarvet. En redaktionsgrupp där också Göteborgs universitet ingick har tagit fram förslag på teman och skribenter. I 16 korta essäer belyses kopplingen mellan kultur och folkbildning och detta sätts in i ett historiskt perspektiv. Exempel på skribenter som deltagit är Ingrid Atlestam, kulturskribent, Annina Rabe, kulturskribent, Göran Greider, kulturskribent och Eva Mark, forskare. Dessutom har journalister på Kultur i Väst deltagit med bidrag. Syftet med skriften är att belysa kulturens möjligheter som resurs för lärande och bildning. Målgruppen är personer som jobbar med bildning i kommunerna, både tjänstemän och politiker. Mål 1.3 Utveckla arbetsformerna för ungas läsande. Aktiviteter 2015: Bidra till att satsningar på lässtimulerande åtgärder ökar. Fortsatta fortbildningsinsatser för att ge biblioteken ökad kunskap om olika metoder för läsfrämjande.

11 Sida 5(18) Om medel beviljas så startas ett särskilt utvecklingsprojekt i samverkan med SISU idrottsutbildarna som syftar till att öka läsintresset bland unga idrottsutövare. Kommunicera den vetenskapliga undersökning och de resultat som projektet sommarboken har genererat. Vidareutveckla Barnens biblioteks tjänster riktat till barn och unga Resultat 2015: Webbplatsen Barnens Bibliotek, vars syfte är att öka intresset för litteratur och läsning bland barn och unga, har fått en ny layaout och struktur. Webbplatsen har också blivit responsiv så att den anpassar sig efter enheten som används för att besöka Barnens Bibliotek. Ny responsiv sajt innebär att vi kan nå fler barn och att vi skapat ett ännu attraktivare ställe att "hänga på". Barnens Bibliotek har haft drygt besökare och sidvisningar under perioden. Webbplatsen har utvecklats med nytt innehåll, nya teman och flera tävlingar. Barnens Bibliotek jobbar också med sociala medier som Instagram, Twitter och Facebook. Användningen av Barnens Bibliotek är relativt konstant och därför behöver orsakerna till detta analyseras. Den regionala e-boksportalen har tagits i bruk, i början av det nya året migrerades 25 bibliotek i regionen till den nya portalen. En redaktionsgrupp med representanter från biblioteken och Kultur i Väst arbetar med urval och administration. E-böcker gör det möjligt att nå ut med litteratur på de plattformar barn och unga använder för sin läsning. Samarbetet med SISU om läsprojekt har påbörjats och planering av fortbildningsdagar kring högläsning har påbörjats. Projektet Sommarboken fortsätter 2015 och en ny medarbetare har rekryterats för detta arbete. Mål 1.4 Vidareutveckla arbetsformer med utgångspunkt från KLIV. Aktiviteter 2015: Integrera erfarenheter och arbetsformer från KLIV-projektet med befintlig verksamhet inom barn och unga området på Kultur i Väst. Planera för fortsatt arbete med kultur som pedagogisk resurs i skolans verksamhet. Resultat 2015: Det tidigare projektet KLIV 3.0 har avslutats samtidigt som verksamheten fortsätter inom Kultur i Väst. Kulturnämnden har gett Kultur i Väst ett tilläggsanslag på 1 milj. kr under 2015 för att fortsätta KLIV-arbetet. En projektledare har anställts som ska arbeta vidare med kulturprojekt i skolan. Åtta kommuner är fnv. engagerade i KLIV-arbetet och dessa kommer att få bidrag från Kultur i Väst för sina lokala KLIV-projekt. En tankesmedja för samverkan mellan kultur och skola har startats. tankesmedjan har deltagare från VGR, från region Kalmar, Skåne och Värmland. Syftet med tankesmedjan är att samla erfarenheter från andra och samtidigt sprida KLIV-arbetet till andra delar av landet. Intresset för KLIV-arbetet är stort från kommunerna och från andra regioner. Mål 1.5 Vidareutveckla arbetsformer och se över bidragsgrunderna för det regionala arrangörsstödet för barn och unga.

12 Sida 6(18) Ej prioriterat 2015 Mål 1.6 Utveckla en körplattform i bred samverkan med universitet, civilsamhälle och institutioner. Aktiviteter 2015: Under 2015 kommer resurser avsättas för att bidra till att en körplattform, ett körcentra ska startas upp i samverkan med Högskolan för scen och musik. Resultat 2015: Kultur i Väst har avsatt en halvtid musikkonsulent för arbetet med Körcentrum Väst samt skapat en organisationskommitté och en referensgrupp. Organisationskommittén leds av förvaltningschefen och består av ledningsrepresentanter från Göteborgs symfoniorkester, Högskolan för scen och musik, Göteborgs stad och Bildningsförbundet. VGR:s Kulturchef ingår också och bildar ett arbetsutskott tillsammans med förvaltningschef och musikkonsulent. Referensgruppen består av en vidare krets av representanter från körlivet. Vidare har ett kansli etablerats på Kultur i Väst och en koordinator har projektanställts. Hearings och informationsträffar planeras ske under april-maj på flera platser i regionen. Indikatorer Antal kommuner och andra verksamheter som Kultur i Väst arbetar med som under perioden tagit fram en handlingsplan för ett utvecklat arbete med barn- och unga. Antal gemensamma sammankomster för folkbildningens aktörer och representanter från kulturlivet där Kultur i Väst är en drivande part. Redovisa insatser och arbetsformer för att utveckla barn och ungas läsande. Redovisa och föreslå nya former för arbetet med Barnets första bok. Antal (nya och gamla) kommuner som arbetar med KLIV. Redovisa insatser för att utveckla det regionala arrangörsstödet. Redovisa arbetsformer och bidragsgrunderna för det regionala arrangörsstödet. Redovisa hur verksamheten bidrar till att bryta utanförskap och segregation. Mål 2: Kultur i Väst är en väl nyttjad resurs för kommuner, fria kulturutövare och folkbildningen. Kulturstrategiska områden ur kulturstrategin En mötesplats i världen. Vidgat deltagande, Nyttja kapaciteter. Tillväxtstrategiska områden ur VG2020. En ledande kunskapsregion (1.2); En region som syns och engagerar (4.1, 4.2). Prioriteringar Mål 2.1 Utveckla arbetsformer för att fler aktörer inom Kultur i Västs arenor målinriktat arbetar med utveckling av arrangörsfrågor.

13 Sida 7(18) Aktiviteter 2015: Stödja och fortbilda arrangörer så att fler arbetar med publikutveckling för att nå ett vidgat deltagande i kulturlivet. Bidra till att samspel och infrastruktur mellan och inom kommunala, offentliga och ideella aktörer har utvecklas. Arbeta för att Kultur i Västs kontaktytor och stöd till nya arrangörer ökar. Bidra till att kunskapen om värdet av lokala arrangörer ökar hos politiker. Resultat 2015: Arrangörsutveckling är ett viktigt verksamhetsområde för Kultur i Väst, nu och i framtiden. Fyra konsulenter har detta som sitt särskilda uppdrag. Samtidigt jobbar alla konstartskonsulenter med arrangörsutveckling inom sitt område. Ett särskilt fokus i Kultur i Västs arbete med arrangörsutveckling är kommunarbetet. Under perioden har arbetet i Marks kommun fortsatt. Avsikten har varit att möta alla typer av arrangörer och samtidigt öppna kontaktvägarna mellan dessa. Konsulenter har besökt Vara kommun som ligger i framkant då det gäller vågade satsningar på konst och kultur. Att visa samtidskonst på det allmänna badhuset är exempel på detta. Det är en ny plattform att visa konst på och badhuset blir på det sättet en ny arrangör. Att stötta detta arbete med vår kompetens om arrangörs- och publikarbete är viktigt. Ett annat fokus är publikutveckling som handlar om arbete med att nå nya publikgrupper, vidga deltagandet genom att aktivera publiken, nya former för att marknadsföra arrangemang, erbjuda ett utbud som utmanar och engagerar publiken. Arbetet med publikutveckling har fortsatt inom ramen för projektet RNM/Resurs Nutida Musik. Samarbetspart i detta arbetet är Producentgruppen i Göteborg, ett företag som arbetar med arrangörer och arrangemang. Det nordiska samarbetet inom publikutveckling har fortsatt med sikte på konferensen Arts and Audiences, i Köpenhamn 2015 och i Göteborg Kultur i Väst har också tagit ett inriktningsbeslut om att inrätta ett nationellt centrum för publikutveckling inom förvaltningen. Mål 2.2 Samordna, processa och främja regionala aktörers arbete med Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst. Aktiviteter 2015: Genom konsultativa och fortbildande insatser bidra till att handlingsplanen Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst implementeras i de regionala kulturaktörernas verksamhet. Resultat 2015: Kultur i Väst har under 2013 och 2014 deltagit i arbetet med att ta fram en handlingsplanen "Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst". Från 2015 har förvaltningen uppdraget att arbeta för att planens intentioner genomförs på de regionala kulturinstitutionerna. Konsulenterna för tillgänglighet har tagit fram en arbetsplan för detta. Planen innehåller bl a några konferensdagar som kommer att genomföras senare i år. Arbetet fortsätter under hela uppdragsperioden.

14 Sida 8(18) Mål 2.3 Främja arbetet med plats- och samhällsutveckling i samverkan med Västarvet. Aktiviteter 2015: Genom konsultativa och fortbildande insatser bidra till att kommunerna får ökad kunskap om kulturens betydelse för den lokala utvecklingen och att kommunerna utvecklar sin verksamhet med stöd av kultur. Genom evidens beskriva kulturens roll i samhällsutvecklingen. Ta fram förslag på samverkansformer med Västarvet kring kultur i samhällsutvecklingen. Resultat 2015: All verksamhet på Kultur i Väst har kommunerna som målgrupp och samarbetspart men ur olika perspektiv och med olika syfte. Det generella arbetet med plats och samhällsutveckling på Kultur i Väst har två huvudsakliga inriktningar. Den ena inriktningen är att stödja kommunernas arbete med kulturplaner och motsvarande dokument för en bättre sturktur i det kommunala kulturarbetet. Aktuella exempel på detta är processtöd till arbetet med kulturplan i Bengtsfors kommun samt processtöd till arbetet med utveckling av kulturverksamheten i Gullspångs kommun. I båda fallen har Kultur i Väst tecknat avtal med kommunen som reglerar kommunens och Kultur i Västs åtaganden i projekten. Kommuner där vi fnv diskuterar avtalsreglerade uppdrag är Essunga och Falköping. Den andra inriktningen är att öka kunskapen hos beslutfattare i kommunerna om kulturens roll för den lokala utvecklingen. Under 2014 tog vi fram en särskild handlingsplan för det här arbetet. Under 2015 planeras för aktiviteter i samverkan med kommunalförbunden för att nå kommunala beslutfattare och nyckelpersoner utanför kulturverksamheten. Cultural Planning/CPL är en metod och ett synsätt som ger kulturen en tydlig roll i samhällsplaneringen. CPL har tillämpats i fflera kommuner i Västra Götaland. Under 2015 samverkar Kultur i Väst i arbetet med en nordisk konferens om CPL. Den kommer att genomföras under hösten Mål 2.4 Vidareutveckla arbetsformer för att göra konstnärligt skapande tillgängligt för alla. Aktiviteter 2015: Initiera eller delta i projekt som syftar till ökad mångfald och delaktighet i utbudet. Ägna särskild uppmärksamhet åt projekt som syftar till ökad jämställdhet på musikområdet. Stödja och utveckla idéer för samverkan mellan konstformer för att öka tillgängligheten och utveckla utbudet. Utvärdera arbetet med kulturpedagogiska metoder samt taltidning och föreslå utveckling av verksamheten. Resultat 2015: Vägus, Kultur i Västs ungdomssymfoniorkester har genomfört årets vårturné under januari och februari. Totalt genomfördes 3 skolkonserter och 3 offentliga konserter. Genom Vägus görs den klassiska orkestermusiken tillgänglig för unga utövare och för en ung publik på skolorna. Kunskapen om denna orkester, den klassiska repetoaren och om klassiska tonsättare ökar. Genom Vägus inspirerar ungdomar andra ungdomars intresse för klassisk musik. Samtidigt siktar Vägus mot en bredare rekrytering av unga musiker med särskilt fokus på unga kvinnor som är underrepresenterade i orkestersammanhang. WWO - World Wide Orchestra är Kultur i Västs ungdomsorkester inom folk- och världsmusik. Omkring 20 ungdomar får möjlighet att musicera tillsammans tillsammans med

15 Sida 9(18) professionella workshopsledare under "ett år" och åker dessutom ut på "professionell" turné. World wide orchestra har under åren lockat flertalet ungdomar med annan bakgrund än svensk att medverka i projektet. Projektet har pågått i Kultur i Västs (Musik i Väst) regi under 12 år och man kan tydligt se att antalet musiker växer i Västra Götaland, både professionella och amatörer. Verksamheten fortsätter hela Dirigentkurs för kvinnor är ett projekt som syftar till att utbilda kvinnor för dirigentyrket. Deltagarna har haft tre kurstillfällen. De har fått undervisning i dirigering och kunskaper om mål- och visionsarbete. Kerstin Nerbe, grundare och tidigare chefsdirigent för Folkoperan har föresläst för gruppen. Deltagarna har även fått praktik i en professionell orkester - GWO/Göteborg Wind Orchestra. Få kvinnor arbetar som dirigenter därför har det förts fortlöpande diskussioner om jämställdhetsarbete inom dirigentyrket med orkestrar, organisationer, föreningar, utbildningsväsende m fl. Kortsiktigt går projektet ut på att stödja deltagarna i deras strävan att bli proffesionella dirigenter. Det långsiktiga målet är att alla, oavsett kön, ska kunna satsa på dirigentyrket. Projektet Dirigent har hitttills fungerat mycket väl, både som kurs, där deltagarna gjort stora framsteg i sitt kunnande och sin kompetens. Men även som brytprojekt, för att lyfta fram jämställdhetsfrågan inom yrket. Projektet har blivit uppmärksammat i media av Ekot i Sveriges radio och P4 Göteborg. Kultur i Väst har fortsatt arbetet inom projektet Blåsmusikcentrum för att bredda intresset för blåsinstrument och utöva blåsmusik. Särsklit fokus har ägnats barn och unga för att öka deras intresse för blåsmusik. Projektet Kulturplus+ har gett stöd till Days of percussion som är en slagverkshelg för barn och unga. Ett av syftena var att inspirera unga kvinnor till att ägna sig åt slagverk. Klangfärg är en verksamhet inom Kultur i Väst med syfte att utbilda personal i kommunla omsorgsverksamhet och särskola i kulturpedagiska metoder och projekt. Under perioden har en kurs, två uppdragsutbildningar, en nätverksträff samt ett antal verksamhets- och handledningsbesök genomförts. Verksamheten fortsätter med ytterligare 6-8 kurstillfällen under våren. Höstrullen är en festival för filmer gjorda inom LSS-verksamhet och gymnasiesärskola. Festivalen startade 2011 och kommer att hållas för fjärde gången Planeringen för årets festival har startat och ett flertal aktivteter, bl a en tävling årets festivalaffisch är igång. Årets festival kommer att genomföras på Världskulturmuseet i Göteborg och på N3 kulturhus i Trollhättan. Klangfärg har också jobbat med projektet Demokratiska designprocesser. Projektet är i planeringsfasen vilket innebär att vi har gjort olika verksamhetsbesök, fört samtal och förankrat idéen hos både interna och externa samarbetspartners. Om personalen får ett verktyg för att göra deltagarna delaktiga även i formgivningsskedet ökar den reella delaktigheten samt möjligheterna att ta tillvara på det individuella uttrycket. Projektets resultat ska spridas och på så sätt inspirera LSSverksamheter i hela regionen att arbeta på nya sätt för att öka delaktigheten. Folk- och världsmusikgalan 2015 har genomförts i Stockholm. Galan är en nationell manifestation för genren folk- och världsmusik. Galan genomförs på olika platser i landet, bl a i Göteborg Kultur i Väst har jobbat med festivalen sedan starten och på det sättet kunnat stödja utvecklingen inom genren Folk- och Världsmusik. I år bidrog Kultur i Väst med föreställningen Gränslandet som gjorde succé på galan. Gränslandet är ett projekt som via musik sätter fokus på om frågor om etnicitet och identitet. Folk- och Världsmusikgalan är en

16 Sida 10(18) viktig årlig händelse för genren och för det fria musiklivet nationellt. Flera viktiga priser delas ut, i år bl a till Sallyswag, en grupp som kommit till genom stöd från Kultur i Väst. Hugget i sten är en musikproduktion som genomförts under våren 2015 med både interna och offentliga konserter. Föreställningen har getts på bl a äldreboenden där den stimulerat till ett omfattande eget berättande efter föreställningen slut. Projektet Hugget i sten fångar och levandegör med sina visor ett musikarv och förenar det med minnen från ett försvunnet arbetsliv. Mål 2.5 Främja utveckling av bibliotekens arbetsformer. Aktiviteter 2015: Genom konsultativa och fortbildande insatser ge biblioteken ökad kunskap om nya arbetsformer och verksamheter med särskilt fokus på ökad kunskap om de biblioteksplanerna och deras betydelse för bibliotekens utveckling. Fortsatt satsning på Bokmässan 2015 samt utgivning av bibliotekstidskriften Framsidan. Resultat 2015: Kultur i Västs biblioteksgrupp har tagit fram en verksamhetsplan för 2015 som innehåller konsultativa och fortbildande aktiviteter. Flertalet av dessa har planerats under perioden men genomförs senare i år. Aktiviteterna kan röra kommunernas arbete med biblioteksplaner där förfrågan om konsulativt stöd hittills har kommit från Lidköping, Mariestad och Tranemo. Andra aktiviter rör bibliotekstens digtala utveckling där Kultur i Väst bl a stödjer arbetet biblioteksdatasystem baserat fri programvara. Ett särskilt utvecklingsprojekt med den här inriktningen bedrivs tillsammans med Mölndals bibliotek. Kultur i Väst har samarbetat kring konferensen Digicult som genomfördes i mars. Konferensen som besöktes av bl a kulturministern har etablerats sig som den nationella konferensen om digitalisering av kulturarvet. Bibliotek i Väst är en samverkansgrupp mellan bibliotek. Gruppen har kommit till på initiativ av Kultur i Väst och har fått fortlöpande konsultativt stöd från konsulenten för ITfrågor. Bibliotekstidskrfiten Framsidan har hittills i år gett ut ett nummer med temat det politiska landskapet. Förutom allt material från den tryckta tidningen har vi på webben under delårsperioden publicerat 10 artiklar och gjort 2 webb-tv-inslag. I genomsnitt har vi ca 600 besök i veckan på vår webb. Vi har gjort en marknadsföringskampanj för vår Facebooksida som har ökat från 144 gillar till 217. Vi har 565 följare på twitter. Framsidan bidrar löpande med att förse biblioteken med kunskap och inspiration kring olika områden. Detta innebär i förlängningen att Framsidan bidrar till verksamhetsutveckling och nya arbetsformer i biblioteken. Framsidan är sprids till hela Sverige och har etablerat sig som en av Sveriges ledande bibliotekstidskrifter. Mål 2.6 Ta fram förslag på a) ny regional biblioteksplan b) förslag på Kultur i Västs roll som regional musikaktör samt c) i samverkan med Riksteatern Väst förslag på en regional strategi för arrangörsutveckling.

17 Sida 11(18) Aktiviteter 2015: I samverkan med kommunerna arbeta fram en ny regional biblioteksplan för perioden Inom det interna utvecklingsprojektet REMUS arbeta fram en plan för Kultur i Väst verksamhet som regional musikaktör. I samarbete med Riksteatern arbeta fram en strategi för arbetet med arrangörsutveckling. Resultat 2015: Kultur i Väst driver tre interna utvecklingsprojekt för att ta fram en ny regional biblioteksplan, formulera förvaltningens roll som regional musikaktör samt ta fram en strategi arrangörsutveckling. Alla projekten har under perioden arbetet med insamling av underlag, externt kontaktarbete och interna workshops. Samtliga tre dokument kommer att vara klara i juni Dokumenten kommer i sin tur att bli en del av underlaget till den kommande regionala kulturplanen för perioden Indikatorer Antal samverkanspartner som har arbetat med arrangörsfrågor. Antal kommuner som efterfrågat Kultur i Väst som resurs i lokala utvecklingsarbeten. Ange eventuell extern finansiering. Redovisa arbetet med plats- och samhällsutveckling. Presentera förslag 2015 på ansvarsfördelning mellan Kultur i Väst och Västarvet. Antal besökare av konferenser/utbildningstillfällen för kommuner där lärande utifrån kulturens mediala uttryck står i fokus (MIK). Redovisa arbetet med Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst. Redovisa och föreslå nya arbetsformer för att göra konstnärligt skapande tillgängligt för alla. Ange särskilt förutsättningar och potential för Klangfärg. Redovisa arbetet med Ljudmagasinet och föreslå nya arbetsformer som syftar till att öka tillgängligheten. Presentera förslag 2015 på ny regional biblioteksplan (enligt den nya bibliotekslagen 2013), plan för Kultur i Västs roll som regional musikaktör samt regional strategi för arrangörsutveckling. Mål 3: Kultur i Väst har en samordnande och utvecklande roll gentemot det fria kulturlivet för ett nyskapande kulturliv med hög kvalitet. Kulturstrategiska områden ur kulturstrategin En mötesplats i världen. Vidgat deltagande och Gynna nyskapande. Tillväxtstrategiska områden ur VG2020. En region som syns och engagerar (4.1, 4.2). Prioriteringar Mål 3.1 Utveckla arbetsformer för att fler aktörer inom Kultur i Västs arenor arbetar målinriktat med utveckling av konstartsfrågorna. Aktiviteter 2015: Kulturlivets produktionsvillkor och förutsättningar för kreativt skapande och kommunikationsbehov behövs undersökas. Under 2015 är fokus på att bidra till att relevanta nätverk och mötesplatser för det fria

18 Sida 12(18) kulturlivet finns. Men också att verka för att det fria kulturlivet får en ökad synlighet genom Kultur i västs insatser och kommunikationskanaler. Resultat 2015: Mål 3.2 Utveckla villkoren och förutsättningarna för det fria kulturlivet. Aktiviteter 2015: Ökad kunskap och motivation för att arbeta med konstarterna behövs. Dialogen mellan de aktörer som verkar inom kommunerna behöver stärkas gällande konstoch kulturfrågor. I arbete med detta är ett fortbildningspaket riktat till kommunala tjänstemän och politiker av prioriterat 2015, att stärka samverkan mellan kulturaktörer och att verktyg och metoder som främjar konstarterna används. Kultur i Väst uppdrag som samordnande och utvecklande roll ska vara tydlig Resultat 2015: En inbjudan till alla kommuners kulturförvaltningar och kulturnämnder har gått ut där man bjuds in att gå en inspirationskurs kring konstarterna under hösten. Under första delåret har ett antal insatser genomförts som utgår från analyser och behovsinventeringar. För att kunna arbeta målmedvetet och fördjupat med kultur måste man möta den där man är. Kultur i Väst vänder sig till en bred målgrupp och det innebär att vi måste ta fram underlag som är anpassningsbara men också anpassade efter där mottagaren är. Community Dans arbetet 2014 i Skövde var framgångsrikt och en tydlig metod framträdde. Det handlar om att hitta konkreta metoder i mötet mellan institutioner, skolan och konstform för att stärka elevens uttrycksmöjligheter och därigenom utveckla sin egen röst och identitet. I detta finns mycket att hämta och många vinster. För samhället, för människan och för konstarterna. Intresse från fler kommuner finns. Arbetet med att främja Danspoolen i Vänersborg utvecklats och två huvudsakliga spår har dragits upp dels att dra upp strategier för ekonomisk fortlevnad av verksamheten dels att undersöka huruvida verksamheten kan utvecklas till att bli en kulturpool, där teater är nästa konstart som det finns behov av att samordna. Mikdagen genomfördes med ett tjugotal samverkansparter och ca 350 deltagare. MIKbegreppet presenterar relevanta frågor och perspektiv för tjänstemän i skola och kommun. Genom arbetet med kommunala samlingar har ett antal relevanta frågor kring konst i kommunerna uppstått, att stärkas i arbetet med den offentliga konsten och utveckla det arbetet och perspektivet. De små barnens bok en gåva till alla nyfödda i regionen har beställts för 2015 och levererats till biblioteken. Också har fyra fortbildningsdagar om små barns språkutveckling genomförts (i Skövde, Borås, Uddevalla och Göteborg). Samverkan med BVC i detta är central. En samtalsserie kring konstens roll i kommunen har genomförts i Uddevalla, dagen bestod av två delar en sluten och en öppen. i den första delen samtalade politiker och tjänstemän kring konsten och konsthallarnas värde och den andra delen fokuserade mer på konstpolitik och vad som kan göras för att stärka konsten och dess oberoende. Positivt gensvar från besökare och verksamheter.

19 Sida 13(18) Insatser kopplade till de fria utövarna har varit varierade, dels har några resor, sk armkroksresor genomförts bland annat till Paris men också en utlysning riktat till Biograferna i regionen. Inom filmen har en större satsning The Hub lanserats och sjösatts där unga kvinnliga filmare får utveckla sina konstnärliga idéer. Ett samverkansprojekt med Film i Väst. Inom konsten fördjupas samtalet kring de behov som finns inom konsten och kring begreppet självorganiserade. Inom musiken har ett nytt nätverk mellan Sveriges professionella blåsensembler skapats. Ett flertal resor har genomförts där det fria musiklivet har sammankopplats och presenterats genom konsulenten för musik. Och inom Jazzen har tre jazzgrupper valts ut till Jazzahead varav en grupp var från regionen. Frågan drivs från musikaliska akademin. Festivalen Sattellit har genomförts och där har Kultur i väst stöttat genom att bjuda in till olika workshops och arbetat med att bygga upp en samverkan med unga dansambassadörer. Ett uppdrag till Atalande har getts för att se över hur ett danskalendarium skulle kunna se ut. En dansfrukost riktat till fria kulturlivet har genomförts. Inom ramen för Filmcloud har 14 olika stöd delats ut och 19 arrangemang genomförts. Avstämningmöte med beställaren har skett och en dialog om framtiden påbörjats, där vi i skrivandets stund inväntar kallelse till nästa dialogmöte. Mål 3.3 Stärka dansens infrastruktur. Aktiviteter 2015: Under 2015 ska Kultur i väst arbeta för att stärka dansens kulturliv och att främja de verksamheter och aktörer som behövs för att bygga en stabil infrastruktur för dans. Att verka för att dansens uttryck finns närvarande i hela regionen. Resultat 2015: Ansökan för att bygga upp ett nationellt dansnätverk för barn och unga har skett, i samverkan med Dansnätsverige och Norrlandsoperan. Mål 3.4 Koordinera arbetsformer och utveckling för konstnärliga residens. Aktiviteter 2015: Residens är en form för att stärka kulturlivet och stimulera till nyskapande kulturliv. Under 2015 förtydligar Kultur i Väst sin roll som samarbetspart och koordinator i dessa frågor. Resultat 2015: Överenskommelsen med Konstnärsnämnden och Västra Götalandsregionen har stämts av, handlingplan för 2015 skickats in och budget fastställd. Utlysningtill residens Ny koreografi är ute nu Mål 3.5 Koordinera en litteraturplattform med bredd och spets. Aktiviter 2015: Under 2015 kommer arbetet med denna plattform att synliggöras och

20 Sida 14(18) kommuniceras. Att stärka, samla aktörerna inom litteratursektorn står i fokus. Resultat 2015: En sammanställning och uppföljning av arbetet med litteraturplattformen har gjorts. En nätverksträff mellan Barnboksnätet och barnboksbibliotkareir har genomförts och en lång rad av frågor och utmaningar identifierades. Mål 3.6 Skapa en plattform för festivalutveckling som stödjer erfarenhetsutbyte, nätverk, kompetensutveckling Aktiviteter 2015: Under 2015 undersöks hur vi, med befintliga medel, ska kunna arbeta med utveckling av plattform för festivaler Resultat 2015: Indikatorer Antal fria utövare som upplever att villkor och förutsättningar förbättrats. Antalet sammankomster för de konstnärliga residensen där Kultur i Väst är en ledande part. Redovisa insatser för att stärka dansens infrastruktur. Redovisa verksamheten på den nya litteraturplattformen. Redovisa verksamheten på den nya festivalplattformen. Mål 4: Kultur i Väst är en efterfrågad resurs för det fria kulturlivet, civilsamhället, folkbildningen och kommunerna för kulturlivets internationalisering. Kulturstrategiska områden ur kulturstrategin En mötesplats i världen. Vidgat deltagande och Öka internationaliseringen. Tillväxtstrategiska områden ur VG2020. En region som syns och engagerar (4.1, 4.2). Prioriteringar Aktiviteter 2015: Bidra till att arrangörerna får tillgång till ett nationellt och internationellt scenkonstutbud inom olika konstformer och genrer. Bidra till att det internationella musikutbudet som erbjuds får ett ökat inslag av musik från invandrade kulturer som finns representerade i Sverige och av musik från länder utanför det västliga kulturområdet. Påbörja ett arbete för att utveckla och öka de internationella kontakterna kring frågor som rör kultur som samhällsutvecklingsfaktor. Med utgångspunkt i den internationella bibliotekskonferensen IFLA öka kontakterna mellan bibliotek i Sverige och primärt i övriga Europa.

21 Sida 15(18) Fortsätta och utveckla det nordiska och europeiska samarbetet kring frågor som rör arrangörsoch publikutveckling. Med sikte på att anordna den nordiska konferensen Arts & Audiences i Göteborg Utveckla kulturlivets internationalisering Det västsvenska fria kulturlivets kontaktytor och internationella utbyten behöver utvecklas. Kultur i Väst ska vara en relevant och aktiv part och bidra till att det fria kulturlivet får ökade möjligheter till att knyta kontakter internationellt. Det innebär att vår omvärldsbevakning, våra arbetsmetoder och kunskapsförmedling ska bära med sig detta perspektiv under Även att ser över hur Kultur i Väst, med befintliga medel, kan arbeta med att öka kännedom kring EU och dess olika stödformer är prioriterat. Resultat 2015: Kultur i Väst har genomfört en intern kartläggning av det internationella arbetet. Kartläggningen visar att flera verksamheter på Kultur i Väst samverkar internationellt i mer eller mindre grad och att direkta internationella kontakter är mest omfattande inom musikverksamheten. Kartläggningen har följts av ett internt uppdrag att samordna och utveckla ett strukturerat internationellt arbete på förvaltningen som både inkluderar kontakter över gränserna och internationellt arbete i ett mångkulturellt Sverige. Parallellt med ett mer strukturerat internationellt arbete pågår flera internationella projekt. Washington Women in Jazz är ett samverkanprojekt mellan Kultur i Väst och en jazzfestival för kvinnor i Washington DC. Under perioden har svenska kvinnliga musiker deltagit i festivalen och spelat på Sweden House/svenska ambassaden i Washington. Projektet genomförde också ett seminarium om kvinnor i musiken där svenska genusforskare deltog. Projektet fortsätter i höst med en svensk del som inkluderar seminarier och konserter. Flera turnéproduktioner med internationella artister kommer att genomföras under En av dessa har varit turnén "You Know how I feel" en jazzturné med musiker från England, USA och Sverige. Förutom fantastiska konserter så bidraog turnén till att de sbvenska musikerna fick ytterligare internationellt engagemang. Vid årets två regionala musikträffar i lerum och Vänersborg presenterades Kultur i Västs utbud av internationella artister för arrangörer från hela regionen. I ett projekt med Konstnärsnämnden och med operativ projektledning från producentbyrån har vi under perioden arbetat fram strukturer för två längre tonsättarresidens. Kultur i Väst och Producentbyrån har förberett en internationellt konstnärligt råd med personer som ska ge förslag på internationellt intressanta tonsättare som med sin närvaro kan syresätta det västsvenska musiklivet. En överrenskommelse har tecknats mellan VG-region och Konstnärsnämnden och Kultur i Väst har fått ett ansvar för projektet. Projektet bidrar till att ett residens skapas. Residenset kommer genom de två gästande tonsättarna att öppna dörrar till nya internationella nätverk för regionens musiker och tonsättare. På så vis får regionens musikliv en ökad synlighet.

22 Sida 16(18) I Projektet Gränslandet samverkar musiker med olika bakgrund och erfarenheter i en föreställning som belyser etnicitets- och identitetsfrågor. Produktionen har under en vecka turnerat i VG-regionen och kommer även att turnera i VG-region under hösten. Skolföreställningar har genomförts i 5 kommuner. En föreställning har genomförts på asylboende. Gränslandet är ett exempel på projekt som pekar på musikens möjligheter att belysa olika samhällsproblem och samtidgt vara gränsöverskridande. Indikatorer Antal aktörer som deltagit i internationella sammanhang genom Kultur i Västs insatser. Ange de internationella nätverk som aktörer fått ta del av genom samverkan med Kultur i Väst. Antal besökare per anordnat konferens- eller utbildningstillfälle som syftar till öka kunskapen om EU:s olika stödformer. Redovisa utvecklingen per verksamhetsområde avseende kulturlivets internationalisering. Förvaltningens egna mål i verksamhets och medarbetarperspektivet 3 årigt mål: 2017 har samarbetsparternas omdömen av Kultur i Väst som utvecklingspartner förbättrats Uppföljningsindikator 2017: Mätresultat i relation till nollmätning 2012 Mål 2015: 2015 har bilden av Kultur i Västs versamhet avsevärt förbättrats. Genom olika satsningar inom kommunikationsområdet förbättras varumärket Kultur i Väst. Det kan handla om att göra förändringar på webben, ta fram nytt profilmaterial mm. Det kan också handla om att ge medarbetarna redskap för att kunna förmedla en tydligare bild av förvaltningens verksamhet. Resultat 2015: Bildenprojektet har löpt på. Vi har genomfört en konferens för hela förvaltningen där första dagen handlade om hur vi arbetar med bilden av Kultur i Väst. Vi har tagit fram en hel del profilmaterial med ordbildmönstret. Vi har tagit fram en karta innehållande alla aktiviteter som gjordes Tanken är att kartan skall vara en ingång när man presenterar Kultur i Västs verksamhet. Vi har påbörjat arbetet med symbolprojekt där syftet är att, genom några utvalda projekt som bär Kultur i Västs kärnvärden, undersöka om det går att utveckla kommunikationen. Parallellt med det uttalade Bildenprojektet arbetar ledningen medvetet och övergripande med att utveckla vår egen organisationskultur i syfte att stärka medarbetarna, tydliggöra verksamheten och förändra attityder och signaler gentemot omvärlden

23 Sida 17(18) 3-årigt mål: 2017 har Kultur i Väst etablerat fungerande interna processer för att styra, leda, utveckla och anpassa förvaltningens verksamhet Uppföljningsindikator 2017: Andel av medarbetarna som är nöjda med förvaltningens styrprocesser Mål 2015: 2015 har Kultur i Väst etablerat fungerande interna processer för att styra, leda, utveckla och anpassa förvaltningens verksamhet. Bl a innebär det fokus på att kvalitetssäkra beslutsunderlag. Resultat 2015: Ännu återstår mycket innan mål 2015 är uppfyllt men en grundlig process kring detta pågår i ledningsgruppen. Arbetet är omfattande och berör många grundläggande frågeställningar kring organisation, strukturer, rutiner etc. Många steg är tagna och vi upplever en positiv utveckling i riktning mot mål Det utvecklingsarbete kring detta som skett inom ledningsgruppen sedan i höstas har under en tid fått stå tillbaka för översynen av Kultur i Väst som kultursekretariatet beställt. Förhoppningsvis kan översynen dock i slutänden stärka den egna utvecklingsprocessen 3-årigt mål: 2017 har Kultur i Västs medarbetare fått en ökad tilltro till organisationen Uppföljningsindikator 2017: Andel av medarbetarna som säger sig ha tilltro till organisationen och dess förmåga Mål 2015: 2015 har Kultur i Västs medarbetare fått en ökad tilltro till organisationen. Förvaltningen arbetar med olika insatser för att öka tilltron till organisationen. Bl a sätts fokus på innehållsfrågor och ett arbete med att stärka varumärket pågår. I det ingår ett arbete med att synliggöra verksamhetens omfattning och betydelse. Resultat 2015: Hösten 2015 genomförs en ny medarbetarenkät som kommer att ge indikatorer kring hur väl vi uppfyller mål Vi upplever dock redan nu en tydlig ökad tilltro till organisationen, en stark framtidstro, stolthet och arbetsglädje 3 årigt mål: 2017 har Kultur i Väst förankrat en gemensam syn på verksamhetsidé, värdegrund, uppdrag och mål Uppföljningsindikator 2017: Andel av medarbetarna som säger sig uppleva att organisationen präglas av samsyn kring verksamhetsidé, värdegrund, uppdrag och mål Mål 2015: 2015 har Kultur i Väst förankrat en gemensam syn på verksamhetsidé, värdegrund,

24 Sida 18(18) uppdrag och mål Resultat 2015: Medarbetarenkäten hösten 2015 kommer också här att ge indikatorer kring hur väl vi uppfyller detta mål. Hur väl vi präglas av samsyn kring verksamhetsidé, värdegrund, uppdrag och mål är beroende av hur framgångsrik ledning och förvaltning är i de processer som berörs i de tidigare målen. Vi arbetar mycket fokuserat mot denna samsyn och verksamhetsidé, värdegrund, uppdrag och mål är starkt närvarande i de flesta sammanhang. Vår övertygelse är att samsynen har stärkts betydligt och att vi är på god väg att uppfylla detta mål Analyslänkar (Länkar saknas)

25 ÄRENDE NR 2

26 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUIV Kultur i Väst Handläggare: Johanna Hagerius Telefon: E-post: johanna.hagerius@kulturivast.se Till styrelsen för Kultur i Väst Krishanteringsplan Kultur i Väst Förslag till beslut Styrelsen för Kultur i Västs beslutar följande: 1. Krishanteringsplan Kultur i Väst godkänns. Sammanfattning av ärendet Krishanteringsplanens syfte är att klargöra roller, ansvar och uppgifter före, under och efter en krissituation som påverkar Kultur i Väst. Förvaltningen ska ha en beredskap för att hantera krissituationer som kan uppstå vid olyckor med förvaltningens anställda. Kultur i Väst har även en kriskommunikationsplan, vilken är en del av krishanteringsplanen. Krishanteringsplan för Kultur i Väst upprättades och har reviderats en gång, I samband med ny mandatperiod revideras krishanteringsplanen. Till planen biläggs Kultur i Västs kriskommunikationsplan. Beredning Information enligt MBL (medbestämmandelagen) kring Krishanteringsplan Kultur i Väst har getts arbetstagarparterna den 13 april. Kultur i Väst Magnus Bäckström Förvaltningschef Christer Bergman Administrativ chef Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

27 Krishanteringsplan Kultur i Väst Västra Götalandsregionen 1 (4)

28 2 (4)

29 Uppdaterad Inledning Målsättningen med denna plan är att förvaltningen skall ha en beredskap för att hantera krissituationer som kan uppstå vid olyckor med förvaltningens anställda. Utöver det skall: Förvaltningens medarbetare skall veta vem de skall kontakta. Det skall vara klart vem som informerar om vad och när. Förvaltningen skall ha beredskap för att kunna stödja medarbetare och anhöriga. Förvaltningen har en kriskommunikationsplan som aktiveras vid en kris. Krisgrupp Förvaltningens ledningsgrupp är förvaltningens krisgrupp. Krisgruppens uppgifter är att snabbt kunna organisera sig och fungera rationellt vid tillfällen då förvaltningen drabbas av en olyckshändelse, dödsfall eller annan kris. Krisgruppen skall samla in och lämna korrekt information samt stödja personal och anhöriga. Förvaltningschefen har ansvaret för att samla krisgruppens medlemmar. Platsen där krisgruppen skall träffas bestäms i första hand av förvaltningschefen. När något har hänt Det är viktigt att var och en i organisationen har kännedom om vem som gör vad och vad som förväntas av en själv. Nedan görs en beskrivning av den kontaktkedja som skall gälla vid ett kristillfälle. Den person som fått kännedom om katastrof eller olycka meddelar omgående närmaste chef. Om denne inte är tillgänglig kontaktas annan chef i ledningsgruppen. Chefen kontaktar förvaltningschefen som samlar krisgruppen. Om förvaltningschefen ej är tillgänglig samlar den kontaktade chefen krisgruppen. RTiB och regionkansliets pressjour informeras om händelsen. Rutin vid allvarlig olycka eller dödsfall Vid allvarlig olycka larmas ambulans på telefon 112. Om ett dödsfall inträffar på arbetsplatsen lämnar närmaste chefen tillsammans med en präst dödsbudet till de anhöriga under förutsättning att det ej lämnats av läkare. Ett besök av chefen bör ändå göras för att tala om vad som hänt på arbetsplatsen. 3 (4)

30 Först efter att anhöriga är underrättade skall arbetskamrater underrättas. Det är den närmaste chefen som har ansvaret att samla medarbetarna och informera om dödsbudet. En minnesstund på den berörda avdelningen känns ofta rätt. Bör helst äga rum dagen efter dödsfallet. Läs en dikt eller psalm. Tänd ett ljus. Prata om den döde, om sorgen och döden. Levande ljus kan tändas i berörda personalrum. Ett musikstycke kan vara lämpligt som inledning eller avslutning. Eventuella kontakter med massmedia ansvarar förvaltningschefen för. Anhöriglista För att kunna komma i kontakt med anhöriga är det viktigt att det på varje enhet finns en förteckning på anhöriga till varje medarbetare. Det är enhetschefens ansvar att tillse att uppgifterna är uppdaterade. Kan förslagsvis ske i samband med utvecklingssamtal. Observera att anhöriglista även skall finnas för tillfälligt kontrakterad personal och de ungdomar som deltar i ungdomsorkestrarna. Dagen för jordfästningen: Vid begravningen bör arbetsplatsen representeras av närmaste arbetsledare, om ej anhöriga avböjt detta. Blommor eller krans från arbetsplatsen anskaffas av närmaste chef. Omhändertagande av medarbetare efter en krissituation Det är viktigt att chefer och medarbetare på berörda avdelningar får mycket stöd. Ytterst vilar ansvaret på berörd chef. Var observant på medarbetares sorgereaktioner. Samtal på berörda avdelningar där man sätter ord på tankar och känslor till det som har hänt är av stor betydelse. Vid behov - tillkalla experter på krishantering, ex Hälsan och Arbetslivet. Följ upp reaktioner nästa dag, efter en vecka osv. Utred händelsen och vidta förebyggande åtgärder. Dokumentation Händelsen skall dokumenteras. Närmaste chef ansvarar för tillbuds-, arbetsskade- och eventuellt polisanmälan. 4 (4)

31 Kultur i Väst Kriskommunikationsplan Kultur i Väst Västra Götalandsregionen

32 Innehåll 1. Syfte och mål för kriskommunikationsplan Riktlinjer Organisation och ansvar Organisation för krisledning Organisation för kriskommunikation Ansvarsfördelning och resurser Mål för kriskommunikation Kanaler för kriskommunikation Kommunikation med media Genomförande Inledning Säkerhetsprocess Typer av kriser och hur de hanteras Generella budskap Före Information och utbildning Dokumentförteckning Under Åtgärdskalender Information till intressenter Talregel Pressmeddelande Efter Uppföljning och utvärdering Bilagor

33 1. Syfte och mål för kriskommunikationsplan Kriskommunikationsarbetet inom Kultur i Väst ska bedrivas enligt Kriskommunikations-planen. Syftet med planen är att klargöra roller, ansvar och uppgifter före, under och efter en kris. Planen redovisar hur arbetet med information och kommunikation ska ske till berörda intressenter vid kris. Vidare ska planen användas som ett stöd i arbetet med att förebygga, hantera och följa upp kriser, både internt och externt. En förankrad, komplett och aktuell kriskommunikationsplan stödjer förvaltningens krisarbete och bidrar till att kriser hanteras i enlighet med förvaltningens övergripande mål. 2. Riktlinjer Kriskommunikationsplanen följer Västra Götalandsregionens kommunikationspolicy. Planen är en del av Kultur i Västs övergripande plan för risk- och krishantering och ska betraktas som ett styrande dokument. 3

34 3. Organisation och ansvar 3.1 Organisation för krisledning Förvaltningens ledningsgrupp är förvaltningens krisgrupp. Krisgruppens uppgifter är att snabbt kunna organisera sig och fungera rationellt vid tillfällen då förvaltningen drabbas av en olyckshändelse, ett dödsfall eller annan kris. Krisgruppen ska samla in och lämna korrekt information samt stödja personal och anhöriga. Förvaltningschefen har ansvaret för att samla krisgruppens medlemmar. Platsen där krisgruppen ska träffas bestäms i första hand av förvaltningschefen. 3.2 Organisation för kriskommunikation Förvaltningschefen leder och samordnar den övergripande krishanteringen och är ytterst ansvarig för information och kommunikation. Kriskommunikationsansvarig ansvarar för Kriskommunikationsplanen samt revidering av denna. Vid en kris bildar kommunikationsavdelningen förvaltningens kriskommunikationsgrupp och rapporterar till förvaltningschefen. 3.3 Ansvarsfördelning och resurser Kriskommunikationsgruppen ska vid aktivering få de mandat och resurser som behövs för att kunna hantera krisen så snabbt och effektivt som möjligt. Kriskommunikationsansvarig sammankallar och fördelar arbetet inom kriskommunikationsgruppen och är även länken mellan krisledningsgruppen och kriskommunikationsgruppen. Kommunikationsansvaret fördelas enligt de förutsättningar som råder: Kontakter med media (intervju, frågor) Kontakter med media (bakgrundsfakta) Uppdatering av krisinformation på intranät och internet Kontaktperson för frågor Information internt Information till övriga intressenter Pressmeddelande Presskonferens Omvärldsbevakning Skriftlig dokumentation Produktion av information Omfördelning av arbete inom förvaltningen 4. Mål för kriskommunikation Det övergripande målet för kriskommunikationen är att ge tillräcklig och korrekt information internt och externt. I enlighet med Västra Götalandsregionens kommunikationspolicy ska all kommunikation vara öppen, sann och saklig. Den ska bidra till att ge bästa möjliga förståelse för situationen och dess konsekvenser så att krisen kan hanteras på bästa sätt. 4

35 5. Kanaler för kriskommunikation Kanal väljs utifrån vilken/vilka målgrupper kriskommunikationen vänder sig till. För sammanhållen information är det viktigt att kommunikationen följer linjeorganisationen och att intern information prioriteras. Intern spridning av kriskommunikation Kultur i Västs intranät E-post och telefonlistor Möten och telefonkonferenser Frukostmöten Extern spridning av kriskommunikation Kultur i Västs externa webbplats Sociala medier E-post och telefonlistor Pressmeddelande, presskonferens och andra mediekontakter Telefonväxel 5

36 6. Kommunikation med media Kommunikation med media ska ske i enlighet med Västra Götalandsregionen kommunikationspolicy. Genom ett kontinuerligt relationsbyggande mellan förvaltningen och media ökar förutsättningarna för en korrekt rapportering i olika sammanhang. Pressmeddelanden med information om vår verksamhet skickas löpande från enheten Kommunikation & Media. Mediebevakning Mediebevakning av vad som skrivs om oss i pressen görs av kommunikationsenheten på Kultur i Väst. Yttrandefrihet Alla offentligt anställda har, enligt yttrandefrihetsgrundlagen meddelarfrihet, det vill säga rätt att uttala sig i media i vilken fråga som helst. När man uttalar sig är det viktigt att det tydligt framgår i vilken roll man uttalar sig, om det är som privatperson, anställd, facklig representant eller Kultur i Västs representant. Alla anställda, som inte har ett chefsansvar, har också rätt att avböja att uttala sig i media. Det är då ansvarig chef som har skyldighet att tillhandahålla information till massmedia. Det måste finnas mycket goda skäl för en ansvarig att vägra att svara på massmedias frågor. Särskilt ansvar att uttala sig har: Förvaltningschefen i övergripande frågor Varje enhetschef för sin enhet Övriga funktionsansvariga i frågor kring eget ansvarsområde i samråd med enhetschef De som uttalar sig i media behöver övning i att kommunicera rakt, tydligt och förtroendeingivande. Kommunikationsavdelningen ger råd och stöd i mediekontakter och vid behov förberedelse inför intervju. Alltid vid mediekontakter Ta god tid på dig Tänk efter innan du svarar Håll dig inom ditt eget område Säg om du inte vet, kan eller får svara på frågan Håll dig till fakta Var tydlig Var medveten om att allt du säger till en journalist kan komma att publiceras. Tänk på att du alltid kan be om att få frågorna i förväg. Du kan också svara på frågorna via mejl. Be alltid att få se/höra artikeln eller inslaget före publicering. Aldrig vid mediekontakter Ljuga, gissa eller ha egna teorier Bli upprörd eller förbannad Låta situationen eller journalisten stressa dig Använda fackspråk/maktspråk Diskutera sekretessbelagd information Använda uttrycket ingen kommentar Tala om sådant som ligger utanför ditt yrkesområde 6

37 7. Genomförande 7.1 Inledning Säkerhetsprocess Planering av kriskommunikation ska göras enligt den regionala säkerhetsprocessen som handlar om att arbeta i ett före, under och efterperspektiv. Före Under Efter Förebyggande Förberedande Akut avhjälpande Utvärderande Lärande Återuppbyggnad Typer av kriser och hur de hanteras Nedan listas olika typer av kriser som identifierats och hur vi hanterar dessa. Listan revideras årligen. Personliga kriser Sjukdom Kända och tillgängliga rutiner. Vem informerar, vem fördelar arbetet, vem har kontakt med den som är sjukskriven? Närmaste chef ansvarig Olycka/dödsfall Kända och tillgängliga rutiner. Vem kontaktar anhöriga, vem informerar medarbetare? Möjlighet för medarbetare att få prata om det som hänt. Närmaste chef ansvarig Våld och hot Varsel/uppsägning Kända och tillgängliga rutiner. Se checklista (bilaga 8) Kända och tillgängliga rutiner. Ge information i god tid. Underlätta för dem som sägs upp och hjälp dem som blir kvar. Plan för uppföljning och överföring av kunskap och arbetsuppgifter. Närmaste chef ansvarig Organisatoriska kriser Omorganisation Medarbetarna behöver veta och förstå för att rikta sin energi mot nya 7

38 mål och arbeta med nya strategier. Internkommunikation är en prioriterad fråga och ledningen lägger tid att arbeta med frågan. Ledningen ska vara fysiskt närvarande och lyssna på de synpunkter som förs fram. Tydlighet om vad som gäller. Tydliga mål- och styrdokument. Regelbunden, återkommande information Möjlighet till personliga samtal. Rätt tillvägagångssätt vid rekrytering. Bra introduktion, förklaring till varför det ser ut som det gör. Tydlig arbetsbeskrivning Beredskap och god planering, måste låta saker ta tid. Chefer behöver också stöd men inte från de egna medarbetarna. Stöd "utifrån" kring processen vid förändring. Utfrysning, mobbing, vantrivsel Utrymme för skyddsombuden att arbeta med frågor. Utbildning. Lyfta upp frågan om samtalsklimat, vad är ok? Arbetsmiljön ska vara en stående punkt på våra enhetsmöten. Arbeta med åtgärdsplanen för Kultur i Väst (se intranätet). Tydlig kommunikation kring mål och planer. Otydliga mål och förväntningar Noggrann resursplanering och ha tydliga aktivitetsplaner. Regelbunden dialog och avstämning med chef. Ordentlig introduktion kring verksamhet och värdegrund. Allas delaktighet kring identitetsbyggande. Korrekta och tydliga arbetsbeskrivningar. Tydliga mandat. Otydliga mandat och roller Regelbundna avstämningar. Hjälp från chefen att prioritera. Tid till utvecklingssamtal. Tydliga mål- och styrdokument. Förtroendekris Kommunikation är en prioriterad fråga inom ledningen och kommunikationsavdelningen ges tillräckliga resurser att arbeta med 8

39 intern och extern kommunikationen. Erkänna problemen istället för att dölja dem. Väl avvägd kommunikation vara noggrann med att gå igenom våra budskap Öppet klimat och en bra dialog Viktigt med skyddsombud som får tid att arbeta med frågorna. Fånga upp varningssignaler tidigt, diskutera och lyfta upp problemen. Noggranna uppföljningar av medarbetarmätning, handlingsplaner utifrån resultat. Materiella kriser Rutiner för när och hur man informerar. Finansiell kris Tydlig information, vad innebär detta för oss? Personliga möten istället för e-post. Stöld/sakskada Övriga kriser Väderrelaterade problem Tillgängliga och kända rutiner. Kunskap om upphovsrätt. Tillgängliga och kända rutiner Generella budskap Det är viktigt att kriskommunikationen inte går emot förvaltningens uppdrag, vision och värdegrund. De generella budskapen är förvaltningens ryggrad och måste ständigt vara närvarande i all kommunikation. 9

40 7.2 Före Information och utbildning Alla inom förvaltningen ska känna till kriskommunikationsplanen och veta var man hittar den. Rutiner, checklistor och övriga bilagor till kriskommunikationsplanen ska vara välkända och tillgängliga. Samtliga medarbetare ska årligen få en återkommande information kring kriskommunikationsplanen. Alla nyanställda och tillfälligt anlitade ska informeras om rutiner, checklistor och övriga bilagor till kriskommunikationsplanen. Både krisgruppen och kriskommunikationsgruppen ska ha relevant utbildning i krishantering och övningar kring krishantering ska genomföras Dokumentförteckning Följande dokument ska finnas tillgängliga som komplement till Kriskommunikationsplanen. Rollista (bilaga 1) Anhöriglista Larmlista (bilaga 3) Dagbok (upprättas vid behov) Checklista säkert lösenord (bilaga 7) Checklista våld och hot (bilaga 8) Checklista hot och bombhot (bilaga 9) Checklista misstänka försändelser (bilaga 10) Checklista signalementstagning (bilaga 11) Riktlinjer för hantering av: o Sjukdom o Olycka/dödsfall o Våld och hot o Varsel/uppsägning o Stöld/sakskada o Väderrelaterade problem 10

41 7.3 Under Åtgärdskalender Den på kommunikationsavdelningen som först fångar upp en händelse som är eller kan leda till en kris ska: 1. Få händelsen bekräftad. Kontakta förvaltningschef och informera om vad som inträffat. 2. Öppna en dagbok och dokumentera händelser och aktiviteter i tidsföljd. Dagboken är ett viktigt verktyg, särskilt vid händelser som pågår under längre tid. Dagboken är också ett bra underlag för information och kunskapsöverföring vid t.ex. avlösningar. 3. Skriva talregel. (Talregel = text som underlag för pressmeddelande, till internet, intranätet och andra meddelanden). Gör en informationsinsamling som ska ligga till grund för en talregel för förvaltningschefen och övriga personer som uttalar sig. Talregeln stäms av med förvaltningschefen och görs sedan tillgänglig för samtliga inom förvaltningen. 4. Lägga ut information på intranät och Internet. Informera berörda chefer och intressenter. Lägg en kort, snabb information på internet och intranätet. Var försiktig med att lova tid för ny information. Vi återkommer snarast när vi har mer information. När beslut är fattat att starta kriskommunikationsgruppen är detta de första viktiga uppgifterna. Åtgärd Vidtas av: Sammankalla all personal som ingår i kriskommunikationsgruppen och informera om läget och den fortsatta verksamheten Samordna med telefonväxel Meddela krisgrupp (om den är inkallad) att kriskommunikationsgruppen är redo och igång Bestäm samverkansformer med krisgrupp Ställ i ordning arbetslokaler Upprätta ev. tjänstgöringsplan utifrån dygnetrunttjänst Samordning med myndigheter Informera media om läget och vem som är kontaktperson Kontakta förvaltningar m.fl. för samordning och lägesorientering Informera övriga berörda om läget och kontaktvägar Redovisa fortlöpande till krisgrupp 11

42 Omvärldsbevakning av radio, TV och internet Information till intressenter Medarbetarregister (både för fast anställda och tillfälligt anlitade), anhörigförteckning samt intressentanalys är viktiga verktyg för att säkerställa att ingen berörd blir utan information. Informationen ska målgruppsanpassas för att underlätta för mottagaren. Den interna informationen ska alltid prioriteras. Se avsnitt 3.3 för ansvarsfördelning. Informationen som ges till media ska i största möjliga mån kunna ge svar på följande frågor: Vad har hänt? Vilka konsekvenser får det? Vad gör ni åt det just nu? Hur kunde det inträffa? Vilken beredskap finns för sådana händelser? Hur reagerar medarbetarna? Riktas kritik mot förvaltningen? Hur förhåller ni er till kritiken? Grundläggande information om förvaltningen (antal anställda, organisation, uppdrag osv.) ska finnas tillgänglig vid frågor. En olycka drabbar inte bara de som direkt skadas utan alla som har fysisk eller psykologisk närhet till händelsen. Det kan vara: anhöriga till avlidna personer som har bekanta som har varit med om olyckan personer som bor eller arbetar nära olycksplatsen personer som har besökt platsen strax före, vid eller strax efter olyckan personer i ansvarsställning i företaget, vilka kan få svåra skuldkänslor de som arbetar med att hjälpa räddningspersonal etc. Försök identifiera dessa grupper redan innan en olycka, och förbered er på att ge de olika grupperna relevant information Talregel Den som skriver talregeln, pressmeddelandet eller texten på webben bör ställa följande frågor till den som äger ärendet : Vad är det som hänt?, Var hände det?, När hände det?, Vem ansvarar för ärendet?, När kan mer information lämnas?, Hur skedde det?, Vad händer nu?, Svaren på dessa frågor är de uppgifter som kan lämnas till media, allmänhet och andra målgrupper. Vi säger inget annat om vi inte har fått klartecken från den som har skrivit talregeln/pressmeddelandet/texten. Han/hon ansvarar också för uppdatering av talregeln. Ange alltid tidsuppgift när talregeln är skriven samt författare. 12

43 7.3.4 Pressmeddelande För pressmeddelande använder Kultur i Väst My Newsdesk. Enheten Administration & Kommunikation (kommunikatörer) ansvarar för och skickar ut pressmeddelanden. Pressmeddelande skrivs som en artikel med det viktigaste först. De ska innehålla: Rubriktext Sammanfattande ingresstext Beskrivning av omständigheterna i form av fakta (vem, vad, när, hur, varför och eventuella konsekvenser i korta, raka meningar) Eventuellt citat eller motivering (om det tillför något) Kontaktpersoner i ärendet (de bör vara tillgängliga för media minst ett dygn efter att meddelandet har sänts) Allmän fakta om förvaltningen Vem som har sänt meddelandet samt var och hur eventuell dokumentation eller bilder kan hämtas 13

44 7.4 Efter Uppföljning och utvärdering Erfarenhet har stor betydelse för en fungerande krishantering och kriskommunikation. Efter en kriskommunikationsinsats är det viktigt att utvärdera planen för att fånga upp erfarenheter och brister, som kan leda till förbättringar i kommande planer. En upprättad dagbok kan vara till hjälp för att gå igenom vad som hänt steg för steg. Kriskommunikationsgruppen ska ta tillvara varje tillfälle att lära sig av inträffade kriser och händelser som kunde ha lett till en kris. Genom att diskutera vad som hänt och vad vi gjorde bra respektive mindre bra kan vi förbättra vår beredskap för framtida kriser. 14

45 Bilagor Bilaga 1 Broschyr informationssäkerhet 1 Bilaga 2 Rollista 5 Bilaga 3 Mall anhöriglista 6 Bilaga 4 Larmlista 7 Bilaga 5 Mall för dagbok 8 Bilaga 6 Mall för redovisning av händelseanalys 9 Bilaga 7 Checklista säkert lösenord 11 Bilaga 8 Checklista våld och hot 12 Bilaga 9 Checklista hot och bombhot 14 Bilaga 10 Checklista misstänkta försändelser 16 Bilaga 11 Checklista signalementstagning 17 15

46 Version 4.2 Informationssäkerhet Vid datorn på jobbet

47 KUNSKAP OCH SUNT FÖRNUFT Många av oss i Västra Götalandsregionen (VGR) ägnar stora delar av arbetstiden vid datorn. Datorn är ett viktigt verktyg som möjliggör arbetet, men som också ställer särskilda krav på säkerhet. För dig som använder dator och IT-system i arbetet finns det lagar, föreskrifter och regionala riktlinjer för informationssäkerhet 1 som du måste känna till och följa. Detta både för din egen, arbetskamraternas och din verksamhets skull. Rutiner och förutsättningar varierar förstås beroende på var du arbetar. Ta reda på vad som gäller på din arbetsplats. Säkerhet bygger på både kunskap och sunt förnuft. I den här foldern hittar du information som gör ditt arbete vid datorn säkrare. DINA SKYLDIGHETER Som datoranvändare är det viktigt att du har kunskap om att: Du är skyldig att informera dig om de föreskrifter som gäller när du använder datorn. 1 Du är ansvarig för den information som du lagrar på datorn. Du får bara ta del av information och data som du behöver för att kunna utföra ditt arbete. Du ska rapportera brister, risker, funktionsfel och säkerhetsincidenter till närmaste chef eller via avvikelsesystemet MedControl. Du måste anmäla dataintrång 2 eller misstanke om dataintrång till närmaste chef. ATT TÄNKA PÅ NÄR DU ARBETAR VID DATORN All användning av nätanslutna datorer registreras i loggfiler och kan granskas. Vid misstanke att föreskrifter och riktlinjer inte följs har arbetsgivaren rätt att undersöka din dator och kontrollera vilka system, webbplatser eller information du har tagit del av samt vilka filer och e-post som finns lagrade på datorn. ANVÄNDARIDENTITET OCH BEHÖRIGHET När du arbetar vid en dator ska du ha en egen användaridentitet, ett VGR-id, och ett personligt lösenord som aldrig får lånas ut. Alla VGR-id finns i registret Katalog i Väst, där alla identiteter är sökbara. Behov av behörigheter är olika. Den som arbetar i sjukvården behöver behörigheter att komma åt patientdata och den som arbetar med ekonomisk redovisning behöver data från bokföringen. Din närmaste chef ansvarar för att du får en avändaridentitet och att du tilldelas de behörigheter som du behöver för att kunna utföra dina arbetsuppgifter. Ditt personliga lösenord får du efter särskild ansökan. För de som arbetar med patientinformation finns ett övergripande beslut kring behörighetstilldelning 3 som antagits av regionstyrelsen den 25 augusti VÅRDA DIN IDENTITET OCH DITT LÖSENORD Lösenord ska vara personliga. Har ditt lösenord blivit känt av någon annan ska det omgående bytas ut. Detta gäller också försa gången du får ett lösenord. Muntlig och skriftlig information om gällande regler får du av din chef, arbetsledare eller motsvarande. Ditt VGR-id och ditt lösenord får aldrig vara identiska. Tänk på att inte använda lättgissade lösenord som till exempel för- eller efternamn, bilmärken och personnummer. Skriv inte ner lösenordet och byt det på det sätt som bestämts för varje system. Kom ihåg att du är själv skyldig att skydda dina lösenord. Om en otillåten åtgärd spåras till ditt VGR-id kan du hållas ansvarig, om det visar sig att du varit oaktsam eller har lånat ut ditt lösenord till en arbetskamrat. Om du begär användarstöd från VGR IT kan det inträffa att den som lämnar support kan behöva ta kontroll över din dator. Du kan lämna ett sådant medgivande, men du ska via datorskärmen följa vilka åtgärder som vidtas. 1 Riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen ver 1.0 dnr RSK Dataintrång är exempelvis när en anställd utan tillstånd och behörighet bereder sig tillgång till egen eller arbetskollegas dator, tillinformation eller förstör information. 3 Regionövergripande villkor för behörighetstilldelning, spärr föråtkomst samt regler för kontroll av åtkomst till patientuppgifter , ver 1.0 dnr RSK

48 TJÄNSTE-ID+ KORT Som anställd i regionen ska du ha ett personligt Tjänste-ID+ kort, som bland annat kan användas för identifiering i passagesystem. På sikt kommer detta kort att ersätta användaridentitet och lösenord för en säker inloggning till allt fler system. Kortet är en värdehandling och kan också användas som elektronisk legitimation, exempelvis för att deklarera och anmäla föräldrapenning. ELEKTRONISK POST Outlook är det e-postsystem som används i VGR och din e-post är ett arbetsverktyg, Offentlighetsprincipen och lagar som gäller för konventionell post tillämpas också för e-post. Det innebär bland annat att du är skyldig att bevaka din e-postlåda när du är i tjänst. E- post får inte heller ligga oläst vid frånvaro. Du får inte skicka sekretessbelagd information med e- post, som exempelvis journaler eller annan patientinformation. PUBLICERING PÅ INTERNET Om du har ansvar för webbsidor, så måste du tänka på att uppgifter av privat karaktär eller fotografier inte får publiceras utan skriftligt samtycke. Du får däremot publicera arbetsrelaterade uppgifter om anställda på internet och intranät. DET HÄR ÄR FÖRBJUDET Du får inte använda VGR:s tekniska utrustning för internetsurfing, om det inte ingår i arbetsuppgiften eller i annat legitimt forskningssammanhang. Du får inte med hjälp av datorn installera, lagra, skriva ut, sprida, söka eller i övrigt ha befattning med material eller besöka internetsidor som innehåller: pornografiskt material hot, förtal, våld, terror, rasism, hets mot folkgrupp uppmaning till droganvändning mobbing i form av bilder, texter och filer diskriminering på grund av kön, etnisk bakgrund, religion eller annat. Du får inte besöka webbplatser som erbjuder olika typer av spel, exempelvis poker, tips eller hästar. Du får inte blogga, chatta eller använda twitter om det inte är arbetsrelaterat. Du får inte spara filer med privata filmer, bilder och ljud på din arbetsdator. Den som bryter mot något av förbuden kan bli föremål för disciplinära åtgärder. REGISTER FÖR PERSONUPPGIFTER Personuppgifter är sådana uppgifter som kan knytas till en person. Inga sådana register får skapas innan kontakt tagits med personuppgiftsombudet i din förvaltning. Ett register kan vara ett personregister utan att innehålla just personnummer det räcker med att man kan härleda uppgifter till en individ. Vid behandling av personuppgifter gäller personuppgiftslagen (PuL) och ändamålet med behandlingen ska vara: särskilt och uttryckligt angivet bestämt redan vid insamlingens början Senare behandling får inte heller strida mot det ursprungliga ändamålet. Personuppgifter ska: vara korrekta, relevanta och inte fler än nödvändiga vara riktiga och aktuella inte sparas längre än nödvändigt Vid behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården gäller personuppgiftslagen (PuL) om det inte finns tillämpliga regler i i patientdatalagen (PDL). Alltså gäller PDL före PuL. SKÄRM OCH SKRIVARE Lika självklart som att du inte låter känslig information ligga framme på ditt skrivbord, lika naturligt är det att skydda informationen som finns i din dator. Placera därför din datorskärm så att ingen obehörig kan ta del av informationen. Går du ifrån din dator, som fler personer kan använda, ska du alltid logga av. Går du tillfälligt från din dator ska du logga av eller låsa datorn (Ctrl + Alt + Del). Skrivare ska placeras där endast behörig personal kan ta del av utskriften. Utskrifter av dokument på gemensamma skrivare ska hämtas omgående, eftersom kvarglömda dokument kan komma i orätta händer. Du bör använda brevlådefunktion om sådan finns. TÄNK PÅ ATT SPARA OCH VAR Säkerhetskopior tas varje dag på all information som sparas på centrala servrar i nätverket. Tänk på att spara ner viktiga dokument på serverutrymme och inte enbart på C-disken i din lokala dator. Observera att du inte får spara ner filer med privata filmer, bilder och ljud på VGR:s tekniska utrustning. TEKNISK UTRUSTNING OCH PROGRAM All teknisk utrustning som ansluts till regionens nätverk och alla programvaror som används och installeras ska godkännas av VGR IT. Även om programvara är godkänd får den inte installeras av användaren själv. 2

49 Detta ska göras av VGR IT. Risken är att du kan få in datavirus eller orsaka driftstörningar om du installerar okända program, skärmsläckare, skrivbordsteman, bakgrunder etc. MOBIL UTRUSTNING OCH FLYTTBARA MEDIER Du som använder mobil utrustning, som exempelvis bärbar dator, handdator eller mobiltelefon, är själv ansvarig för att säkerhetskopiera all information som finns i det lokala minnet. Det är viktigt att även en bärbar dator ofta ansluts till VGR-nätet, för att ta emot uppdatering av bland annat virusskydd. Det är lätt att förlora ett digitalt minne (exempelvis USB-minne) och tänk därför på hur du bäst skyddar information som finns i din dator och i din mobila utrustning. Tänk noga på att förvara datorer och mobila utrustningar på ett säkert sätt, eftersom de är särskilt stöldbegärliga. Säkerheten är också viktig när du använder elektronisk överföring, som exempelvis fax, bilder och sms. När du skickar fax ska du tillämpa rutiner för säker fax. Datorn och dess innehåll tillhör arbetsgivaren. Användandet ska utgå från din förvaltnings eller verksamhets värdegrund. INFORMATIONSSÄKERHET Informationen i din dator är ofta mer skyddsvärd än utrustningen som används för att bearbeta, överföra och lagra den med. Därför är informationssäkerhet så viktigt. Informationssäkerhet innebär att säkerställa information och data i alla dess former som skriftlig, muntlig och elektronisk. Det är viktigt att informationen finns tillgänglig när den behövs, att den är korrekt, att obehöriga inte kan få tillgång till den och att händelser kan spåras. Informationssäkerheten kan illustreras med följande bild: TÄNK PÅ ATT Du får inte använda VGR:s tekniska utrustning till sådant som kan skada arbetsgivaren eller påverka din arbetsinsats negativt. På internet får du söka efter information som du behöver i ditt arbete. RIKTIG- HET Vara korrekt och oförvanskad TILL- GÄNG- LIGHET Vara tillgänglig för användare SEKRE- TESS Vara skyddad för obehöriga SPÅR- BARHET Kunna spåras till enskild användare HJÄLP TILL FÖR SÄKERHETS SKULL Reglerna och skyldigheterna i den här foldern är till för att skydda ditt arbete i Västra Götalandregionen. Om du har synpunkter på informationssäkerheten, hur den kan förändras och helst förbättras ta då kontakt med oss på regionala säkerhetsfunktionen. Från ansvarigt håll ser vi regelbundet över informationssäkerheten medambitionen att göra den ännu bättre. MER INFORMATION Ytterligare information i säkerhetsfrågor får du på din förvaltningsintranätplats. Du kan också besöka regionala säkerhetsfunktionens intranätsplats intra.vgregion.se/sakerhet 3

50 Bilaga 2 - Rollista Funktion Namn Telefon Övrigt Förvaltningschef Magnus Bäckström Säkerhetsansvarig Christer Bergman Kriskommunikationsansvarig/ Kommunikationschef Christer Bergman Övriga medlemmar krisgrupp Receptionen Receptionen Skyddsombud Förvaltningssekreterare Ledning Ledning Ledning, komm.chef Ledning Gunilla Bosaeus Maria Svensson Stephan Holmström Johanna Hagerius Bengt Källgren Magnus Bäckström Christer Bergman AngelicaHadzikostas Övriga medlemmar kriskommunikationsgrupp Kommunikatör Pernilla Johansson

51 Bilaga 3 - Anhöriglista Namn Närmast anhörig Alternativ kontaktperson Övrigt 6

52 Bilaga 4 - Larmlista Nödnummer (Polis, brandkår, giftinformation, ambulans) Polisens lokala kontor, Göteborg City Niscayah säkerhetscenter, om larmet går på Rosenlundsg Uppge nummer och din personliga kod Regional tjänsteman i beredskap (regionens krisgrupp) Säkerhetsansvarig Christer Bergman Kontakta även din närmsta chef Sjukhus Sahlgrenska... vx Sjukvårdsupplysningen Kontaktpersoner: Magnus Bäckström Christer Bergman Kontakta också din närmsta chef: Angelica Hadzikostas Bengt Källgren Kommunikationschef, Christer Bergman Viktiga koder i en krissituation: Vid larm på Rosenlundsgatan Uppge nummer och din personliga kod Fastighetsskötare: (felanmälan) Hestia Intranät (för aktuell information) 7

53 Bilaga 5 Mall för dagbok Dagbok vid Starttid (datum och klockslag) Tidpunkt Åtgärd el liknande Noterat av 8

54 Bilaga 6 - Redovisning av enkel händelseanalys Av Dag: Månad: År: Ärendenummer i avvikelsesystem 9

55 1. Analysen utförd av: Datum då analysen påbörjades: Datum då analysen avslutades: 2. Personer som intervjuats under analysen: Ange namn, funktion och egenskap under händelsen (delaktig, vittne etc) 3. Övrig dokumentation: 4. Befintliga barriärer/skydd som fanns i lokalen: 5. Beskrivning av inträffad händelse: 6. Beskrivning av skador orsakade av händelsen. (fysiska/psykiska/materiella) 7. Redovisning av definierade brister: 8. Redovisning av andra risker som identifierats i samband med händelsen: 9. Ev vidtagna åtgärder: 10. Åtgärdsförslag: Bilagor: 10

56 Bilaga 7. Checklista säkert lösenord? Har du ett säkert lösenord på din dator? Eller säger du Jag har ändå inget hemligt på min dator. Nej. Det har du kanske inte. Men Vad händer om någon använder din dator till att skicka SPAM eller otrevliga mejl till någon annan? Eller ännu värre porrsurfar från din dator? Hur ska du bevisa att det inte var du? Lösenordet är inte bara ett skydd för vad som finns i datorn. Det är också ett skydd mot att din dator inte används till sådant om du inte vill ta ansvaret för. Om det sedan är olagligt eller bara dumt och osmakligt, kan spela mindre roll. Står du som avsändare är det lika otrevligt för dig i vilket fall. Vad är ett säkert lösenord? Grundregeln är att det består av minst 8 tecken, stora och små bokstäver blandat, någon/några siffror och helst något annat tecken också. Inga ord som är lätta att hitta, utan helt osammanhängande kombinationer, typ RxP8f&7C Omöjligt att komma ihåg! Jo men det finns knep att ta till. Gör en mening som du kan använda. Du har två barn som heter Karin och Johan, födda 86 och 92. Det kan bli: KoJ86&92 Mamma bor på Sven Hedins väg 8 B, MbpSHv8B Vårt hus har 14 fönster och 2 dörrar, Vhh14F&2D Byt ut ditt september eller onsdag3 mot ett säkert lösen redan idag. Och en sak till. Logga ut när du går på fika och lunch! 11

57 Bilaga 8 - Våld och hot Checklista som hjälp vid det lokala arbetet 1. Risker a) Vet du var riskerna för våld eller hot om våld finns? Ja Nej b) Finns det särskilda risker i vissa situationer eller på vissa platser? Ja Nej c) Känner anställda, inklusive nyanställda, vikarier, timanställda och städpersonal till riskerna? Ja N Förebyggande åtgärder Vad har ni gjort för att förebygga riskerna? Här är några exempel på olika förebyggande åtgärder som kan göras: 2. Agera Vet alla anställda hur man bör agera i en vålds- eller hotsituation? Ja Nej 3. Utbildning Har alla anställda adekvat utbildning för att kunna arbeta säkert och tryggt? Ja Nej 4. Lokalerna a) Är arbetsplatsen utformad och utrustad så man kan förebygga Ja Nej eller undvika vålds- eller hotsituationer? b) Förekommer det att obehöriga vistas i lokalerna? Ja Nej c) Finns det tillräcklig belysning i och utanför lokalerna? Ja Nej 5. Snabb hjälp Går det att få snabb hjälp vid en vålds- eller hotsituation? Ja Nej 6. Säkerhetsrutiner a) Vet alla hur man gör om hjälp behöver tillkallas? Ja Nej b) Finns det dokumenterade rutiner och regler? Ja Nej c) Kontrolleras det regelbundet att de anställda känner till och följer säkerhetsrutinerna? Ja Nej d) Finna det regler för hur pengar och stöldbegärliga föremål ska förvaras? Ja Nej 7. Handlingsplan Finns det en handlingsplan för hur våld och hot ska förebyggas där bl a stöd och handledning ingår? Ja Nej 8. Ensamarbete a) Händer det att någon arbetar ensam? Ja Nej b) Finns det särskilda risker för våld och hot vid ensamarbete? Ja Nej 9. Larm a) Finns det larm? Ja Nej b) Finns det rutiner för hur larmsituationer ska hanteras? Ja Nej c) Görs det övningar för att alla ska veta hur man ska handla vid ett larm? Ja Nej d) Underhålls och kontrolleras larmen kontinuerligt? Ja Nej 10. Dokumentation a) Dokumenteras händelser om hot eller våld skriftligen? Ja Nej 12

58 b) Utreds händelser där våld och hot förekommit? Ja Nej c) Anmäls allvarliga olycksfall och tillbud till Arbetsmiljöverket? Ja Nej 11. Hjälp när något hänt a) Vet alla vilken form av fysisk, psykisk och social hjälp eller stöd som ska ges för att undvika eller lindra skador? Ja Nej b) Finns det särskild hjälp att få, t ex företagshälsovård eller motsvarande experthjälp? Ja Nej 12. Förekomst av hot och våld a) Har fysiskt våld förekommit inom verksamheten? Ja Nej b) Har det ökat? Ja Nej Gå igenom frågorna, diskutera dem med dina arbetskamrater - är ni överens om svaren? Fundera också på vilka lösningar som finns om risker för våld och hot på arbetsplatsen förekommer. Skriv sedan ned vad som behöver göras och av vem! Planerade åtgärder Ansvarig Klart den Arbetsplats Datum Ansvarig chef 13

59 Bilaga 9 - Checklista för hot och bombhot Datum:... Plats:... Tänk på att: Ø lyssna noggrant Ø vara lugn och vänlig Ø inte avbryta personen som ringer, samt Ø starta, om möjligt, en inspelning och/eller spårning av samtalet Försök ställa följande frågor: När ska hotet genomföras?... När ska bomben explodera?... Var finns bomben eller hotet?... Mot vem eller vad riktas hotet?... Vilken typ av bomb är det hur ser den ut?... Varför har den skickats?... Vad heter ni eller vad representerar ni?... Uppgift om hotet Verkar det som att den som ringer känner till lokalerna och/eller personer?... Vid vilken tidpunkt mottogs hotet?... Från vilket telefonnummer ringde den som framförde hotet?... Hur exakt lät hotet? 14

60 Bilaga 9 - fortsättning Personens identitet: Man Kvinna Pojke Flicka Namn:. Personens tal: Snabbt Distinkt Stammande Långsamt Verkar förvrängt Läspande Välvårdat Svordomar Övrigt Personens dialekt: Lokal dialekt Utländsk brytning Övrigt: Personens röst: Högljudd Mörk Sluddrig Tystlåten/svag Ljus Mjuk/behaglig Övrigt. Personens attityd: Lugn Upphetsad Annat.. Bakgrundsljud: Oväsen från maskiner Musik Gatutrafik Röster Annat.. 15

61 Bilaga 10. Checklista för misstänkta försändelser och föremål: - Be bud som levererar brev eller paket att visa legitimation. - Rör inte försändelser eller föremål du inte känner igen. - Öppna inte brev eller paket om du är osäker på avsändaren. - Avlägsna människor från försändelsen eller föremålet så att ingen blir skadad. - Larma polisen genom att ringa Kontakta säkerhetsansvarig på din arbetsplats som bör förbereda för eventuell utrymning av lokalen. - Isolera om möjligt misstänkta försändelser i en tätt försluten plastficka eller liknande. - Misstänker du att du fått ett farligt ämne på kroppen skölj av dig och uppsök omedelbart sjukvård. - Notera tiden, hur försändelsen levererades och vilka som har hanterat denna. Källa: Säkerhetspolisens skrift Personlig säkerhet 16

62 Bilaga 11. Checklista signalementstagning Att ta signalement är ganska svårt. Särskilt då man är stressad och/eller rädd. För att kunna ta ett bra signalement behöver man sänka stressnivån. Det kan t ex ske genom att man koncentrerar sig på hur angriparen ser ut. Men man bör göra det lite diskret, eftersom det kan öka aggressiviteten om angriparen märker att du memorerar utseendet. Signalement tar man i två steg först de grova dragen och därefter de mer specifika. Träna gärna på att ta varandras signalement. Jämför hur ni uppfattar kollegor och se om ni kan identifiera personen utifrån signalement som kamraten har lämnat. Det kan upplevas som en lek, men det är ett bra sätt att träna sin förmåga att ta signalement. De grova dragen Kön Hudfärg Hårfärg Längd Klädsel Ålder Språk Maskering Beväpning Fordon Specifika drag Dialekt Ansiktsform Frisyr Brytning Röst och röstläge Skägg/mustasch Hy Ögonfärg och form Födelsemärken Ärr Hållning och gång Tatueringar Smycken Andra noterbara egenheter 16

63 ÄRENDE A

64 Genomförandeplan för verksamheter med uppdragsbaserat verksamhetsstöd eller långsiktigt uppdrag Kultur i Väst (24)

65 Utgångspunkter I arbetet med att ta fram genomförande planer är det viktigt att tänka på följande: a. Genomförandeplanerna är en viktig del i uppdraget och ägs av verksamheten b. Genomförandeplanerna baseras på institutionens/organisationens verksamhetsplan c. Genomförandeplanerna ska skrivas inför varje uppdragsår d. Genomförandeplanerna kan stämmas av med ansvarig regionutvecklare e. Genomförandeplanerna för 2016 och 2017 kompletteras med delrapport och prognos 2 (24)

66 A. Genomförandeplan Mål 1: Kultur i Väst främjar bred och fördjupad samverkan mellan skola, folkbildning, universitet och föreningsliv för ett vidgat deltagande 1. Nulägesanalys: Kort beskrivning: hur ser det ut nu i förhållande till målet detta för att etablera startpunkten (var är vi nu). Detta görs varje år för att, på så sätt, uppskatta hur man närmar sig måluppfyllelsen. Det är inte alldeles enkelt att förhålla sig till en Genomförandeplan av detta slag när uppdrag och kärnverksamhet är ett. Kultur i Västs omfattande och diversifierade verksamhet svarar i grunden mot denna målformulering och i princip all verksamhet bygger på och/eller innefattar att främja bred och fördjupad samverkan mellan skola, folkbildning, universitet och föreningsliv för ett vidgat deltagande. Målet ovan är alltså samstämmigt med stora delar av Kultur i Västs grundverksamhet vilket gör det svårt att i en genomförandeplan särskilja specifika insatser. Verksamhetens volym och diversifiering bidrar till komplexiteten i förhållande till målformuleringar med hög abstraktionsgrad och en konkret inriktad genomförandeplan. Bland de årliga ca 300 enskilda projekt/aktiviteter fördelade på konstområdena dans, film, musik, arkitektur, litteratur, konst och teater samt en rad ytterligare tematiska områden som barn & unga, jämställdhet, tillgänglighet, mångfald, arrangörsutveckling, kommun- och platsutveckling, bibliotek m.m. återfinns ett stort antal aktiviteter och processer med bäring på mål 1. Att förhålla sig till alla dessa i en genomförandeplan låter sig naturligtvis inte göras och informationsvärdet blir säkert ringa. För att förhålla sig till hur Kultur i Väst tar sig an målbilden måste man väga in hela verksamheten. För den fullständiga bilden hänvisas till Budget 2015 samt delårsrapporter. Mot bakgrund av ovanstående är det också problematiskt att göra en nulägesanalys. En sådan skulle kunna göras för enskilda delar av verksamheten men blir alltför ogripbart för Kultur i Västs omfattande och diversifierade verksamhet. 3 (24)

67 2. Planerade aktiviteter Kort beskrivning: vad och när ska göras under det kommande året till ex. samverkan, utställningar, föreställningar, utbildningar etc. Kultur i Västs barn- och ungdomsverksamhet innefattar bl.a. att utveckla metoder för att fler aktörer inom KiV:s arenor målmedvetet arbetar för barn och ungas delaktighet i kulturlivet. Arbetsformerna för ungas läsande utvecklas. Arbetet med KLIV utvecklas. Det regionala arrangörsstödet för barn och unga ses över och utvecklas. En körplattform, Körcentrum Väst, i samverkan med universitetet, civilsamhället och institutioner etableras under året. Respektive område innehåller i sin tur en rad enskilda aktiviteter. 47 projekt/aktiviteter 2015 har angivits i första hand gentemot detta mål. Utöver dessa finns många projekt/aktiviteter som huvudsakligen riktas mot något av de andra målen men som i olika grad påverkar även mål 1. Bland alla aktiviteter återfinns arbetet med och innehållet i arrangörsstödet för barn & unga respektive Kulturkatalogen. Detta inkluderar scenkonstdagarna, Open Call mm. Här finns också Barnens Kulturkalas, fortbildningsinsatser för kulturskolan, Barnens bibliotek och Sommarboken, skriften Kultur & Bildning (samarbete med Västarvet kring kulturens lärandeaspekter), projektet Kultur och folkbildning (samarbete mellan kulturinstitutioner och folkhögskolan), konferensen Yttrandefrihet och demokrati (om bibliotekens arbete för allas rätt till information och kunskap) samt ett läsprojekt tillsammans med SISU för att stimulera till läsning bland idrottande ungdomar. Mot målet svarar också projektet E-boksportalen för att göra e-böcker tillgängliga i hela regionen, fortsatt arbete med Handlingsplanen för vidgat deltagande, musikprojekten Washington Women in Jazz, Gränslandet och Dirigentkursen för att vidga deltagandet och bredda rekryteringen inom musikområdet samt samarbetet inom ABM Västra Götaland och Ljudmagasinet (kulturtidskrift för personer med lässvårigheter), arbetet med arrangörs- och publikutveckling samt aktiviteter kring konstarterna. Generellt i hela verksamheten läggs särskilt fokus på att utveckla samarbetet med folkbildningen då denna potential varit underutnyttjad. 3. Arbetssätt/metoder Kort beskrivning: hur ska det göras? Till ex. aktiviteterna planeras tillsammans med X och Y, en viss pedagogik tillämpas, kväll- och distanskurser, ett rättighetsbaserat arbetssätt, berättarperspektivet etc. Kultur i Väst arbetar med konsultation, förmedling, produktion, kommunikation, fortbildning, projekt- och processledning, utredningar och kunskapsdelning. 4 (24)

68 4. Förväntat resultat Kort beskrivning: vad som ska åstadkommas med varje aktivitet (hänger ihop med varför just denna aktivitet). Till exempel: (antal) barn och unga som deltar i utformningen av föreställning X, nya rutiner för samverkan med civilsamhället, nya policyer, en tredjedel av personalen har gått en jämställdhetsutbildning etc. (Resultat är kopplat till den önskade effekten till ex. vidgat deltagande, ökad kompetens etc.) Omfattningen av aktiviteter (47 projekt direkt riktade mot detta mål plus övriga projekt som påverkar detta mål) gör att vi väljer att ange förväntade resultat i några exempel. Open Call, Barnens kulturkalas och Barnens bibliotek syftar alla fast på olika sätt till barn och ungas deltagande i kulturlivet. Projekt med inriktning mot folkbildning har som mål att synliggöra kulturens betydelse som pedagogisk resurs men också att bidra till lärande och eget skapande. Projekt som riktar sig mot bibliotek under det här målet syftar till ökad läsförmåga, både av bildnings- och upplevelseskäl. Detta stödjer bibliotekens roll i demokratiarbetet. Handlingsplanen för vidgat deltagande har som direkt syfte att göra regionala kulturinstitutioner tillgängliga enligt det regelverk som finns. I musikprojekten är syftet vidgat deltagande, fler kvinnor som jazzmusiker eller som yrkesverksamma dirigenter, fler musiker med annan bakgrund än svensk på scenen. ABM-samarbetet 2015 syftar till att ta fram gemensamma projekt mellan Universitetet, Regionarkivet, Riksarkivet och Kultur i Väst. Ljudmagasinet når ut med kultur till grupper med nedsatt läsförmåga. 5. Insatsområden inom vidgat deltagande Kort beskrivning: hur förhåller sig målet och aktiviteterna främst till insatsområdena (1),(2) och (3) inom vidgat deltagande? (1) Motverka diskriminering här beskrivs tillgänglighetsarbetet (2) Jämställdhetsintegrering här beskrivs jämställdhetsarbetet (3) Jämlikhet här beskrivs mångfaldsarbetet (4) Arbetet med nationella minoriteter (5) Arbetet med barn och unga 5 (24)

69 (6) Arbetet med civilsamhället Motverka diskrimineringen - Tillgänglighetsarbetet Kultur i Väst har ett uppmärksammat och väl utvecklat arbete kring tillgänglighetsfrågor i kulturlivet. Detta sker genom våra två tillgänglighetskonsulenter och inom arbetet med Klangfärg samt Ljudmagasinet, regionens taltidning för synskadade, men också genom vår inläsningsservice. Tillgänglighet är tillsammans med jämställdhet och mångfald vägledande utgångspunkter för all verksamhetsutveckling och dessa perspektiv är centrala i Kultur i Västs verksamhet. Jämställdhetsintegrering jämställdhetsarbetet Också Kultur i Västs arbete kring jämställdhet i kulturlivet har uppmärksammats och är väl utvecklat. Vi har en jämställdhetskonsulent, vilket i sig är unikt i kultursverige, samt ett jämställdhetsarbete som genomsyrar verksamheten. Som ovan nämnts är jämställdhet tillsammans med tillgänglighet och mångfald centrala perspektiv och utgångspunkt för verksamhetsutveckling. Under 2015 genomgår ledningsgruppen en utbildning i rättighetsfrågor inklusive jämställdhetsintegrering. Kultur i Väst genomför flera projekt som uppmärksammats för starkt jämställdhetsfokus, bl.a. fortbildningen [Dirigent], musikprojektet Women in Jazz, filmprojektet The Hub samt fortbildning för bibliotekarier kring jämställdhetsarbete. Jämlikhet mångfaldsarbete Kultur i Västs uppdrag och verksamhet har ett mycket brett perspektiv vilket inkluderar många grupperingar i samhället. På så sätt har Kultur i Väst ett omfattande mångfaldsarbete. Dock brister Kultur i Väst i ett mångfaldsperspektiv då det gäller att beröra och vara en angelägenhet för grupper i samhället med annan etnisk bakgrund. Där finns en stark utvecklingspotential för Kultur i Väst och för hela kultursektorn i regionen. Kultur i Väst, liksom många av samhällets kulturinstitutioner, har också behov av att finna ett för verksamheten relevant förhållningssätt till den ökande klyftan mellan stad och landsbygd, mellan tätort och glesbygd, mellan centrum och periferi. Nationella minoriteter Kultur i Västs arbete kring våra nationella minoriteter är inte omfattande. Dock deltar Kultur i Väst under 2015 i en diskussion kring möjligheten att etablera en kulturkoordinator för den finska minoriteten. Vissa projekt inom vår musikverksamhet baseras på och berör den romska kulturen. Barn & Unga Kultur i Väst har ett mycket omfattande arbete som riktar sig till barn och ungdomar i regionen. Insatserna återfinns bland aktiviteterna i alla 6 (24)

70 målområden. Kärnan i denna verksamhet är arrangörsstödet till barn & unga och alla aktiviteter som kopplas till detta, exempelvis Kulturkatalogen, Open Call och Scenkonstdagarna barn & unga. Här finns också KLIV 3.0, etablerandet av ett nationellt dansnätverk riktat till barn & unga, filmfestivalen Frame, fortbildningsprojektet [Dirigent], ungdomsensemblerna Vägus och World Wide Orchestra, Barnens Bibliotek, skrivartävling, arkitekturpedagogik, Sommarboken Civilsamhället Kultur i Väst arbetar aktivt med och nära civilsamhället, framförallt föreningslivet och fria utövare. Dessa är centrala i verksamheten. Kultur i Väst behöver dock stärka samarbetet med studieförbund, folkhögskolor och samfund. Körcentrum Väst i vardande är ett exempel på hur Kultur i Väst nu aktivt närmar sig dessa sektorer av civilsamhället. 6. Kulturstrategiska områden ur kulturstrategin En mötesplats i världen Kort beskrivning: ange på vilket sätt uppdragsmålet bidrar till de angivna kulturstrategiska områdena. Kulturstrategiskt område: Vidgat deltagande Uppdragsmålet är i sig skrivet med fokus på vidgat deltagande: Kultur i Väst främjar bred och fördjupad samverkan mellan skola, folkbildning, universitet och föreningsliv för ett vidgat deltagande. Redan i grundverksamheten baseras alltså Kultur i Väst som få motsvarande kulturinstitutioner på begreppet vidgat deltagande. Verksamheten når och berör många olika delar av samhället. Dock behöver också Kultur i Väst, liksom de flesta aktörer i kulturlivet, fånga och relatera till den verkliga innebörden av vidgat deltagande. Också Kultur i Väst måste arbeta målmedvetet och självkritiskt för att bryta invanda mönster, normer och strukturer internt på förvaltningen och externt genom vår verksamhet. Vi måste öka och vidga våra kunskaper och insikter och arbeta med kulturer och förhållningssätt, metoder och strukturer. Vi måste också söka nya samverkansformer och nya kontaktytor. 7 (24)

71 I Kultur i Västs verksamhet finns en särskild potential att arbeta med vidgat deltagande inom arrangörsutveckling/publikutveckling, inom vårt JMT-arbete och inte minst inom området ökad internationalisering (mål 4). Det kulturstrategiska området Vidgat deltagande liksom det tillväxtstrategiska området En regions som syns och engagerar kopplas bägge till alla Kultur i Västs fyra uppdragsmål. Dessa två områden blir de centrala för Kultur i Väst Tillväxtstrategiska områden ur VG 2020 Kort beskrivning: ange kopplingen till de inriktningsmål och prioriteringar ur Västra Götalandsregionens strategi för tillväxt och utveckling, VG 2020, som uppdragsmålet anknyter till. En region för alla (2.1, 2.2, 2.3.4); En region som syns och engagerar (4.1, 4.2) Skrivningen i mål 1, Kultur i Väst främjar bred och fördjupad samverkan mellan skola, folkbildning, universitet och föreningsliv för ett vidgat deltagande anknyter direkt till En region för alla vilket gör att planering och aktiviteter också knyter an till detta. Det tillväxtstrategiska området En regions som syns och engagerar liksom det kulturstrategiska området Vidgat deltagande kopplas bägge till alla Kultur i Västs fyra uppdragsmål. Dessa två områden blir de centrala för Kultur i Väst En förutsättning för att kulturlivet i en region ska synas och engagera är att det väcker uppmärksamhet. En framgångsrik verksamhet väcker uppmärksamhet och ger avtryck såväl inom som utom regionen och skapar i sig ett kraftfält och ett engagemang. Som beskrivs på flera ställen i Genomförandeplanen är många verksamheter inom Kultur i Väst föregångare, ledande och unika i sitt slag i landet och väcker därmed uppmärksamhet och intresse i vida kretsar. Under uppdragsperioden kommer Kultur i Väst att ha ett särskilt fokus på att ytterligare förstärka dimensionen En region som syns och hörs. Det kan handla om att understryka och stärka det nydanande, att våga experimentera och tillåta misslyckande, utmana kreativitet, vidga perspektiv, inspirera och gjuta mod. Det handlar också om ett högt kvalitetsmedvetande. Allt detta gäller för Kultur i Västs interna utveckling likväl som för den externa verksamheten. För att främja bilden av en region som syns och engagerar måste vi också arbeta medvetet med kommunikationsfrågor kring Kultur i Väst och verksamheten. 8 (24)

72 I Kultur i Västs verksamhet finns många uppmärksammade projekt/aktiviteter. Bland dem med tydlig koppling till detta tillväxtstrategiska område kan nämnas bl.a. Arrangörsutveckling/publikutveckling, Körcentrum Väst, Festivalplattform, Women in Jazz, tillgänglighetsarbetet, dansnätverk för barn & unga, arkitekturpedagogik, flera unika musikproduktioner som Gränslandet m.m. 9 (24)

73 Mål 2: Kultur i Väst är en väl nyttjad resurs för kommuner, fria utövare och folkbildningen 1. Nulägesanalys: Kort beskrivning: hur ser det ut nu i förhållande till målet detta för att etablera startpunkten (var är vi nu). Detta görs varje år för att, på så sätt, uppskatta hur man närmar sig måluppfyllelsen. Se Mål 1. Motsvarande förhållningssätt gäller för detta mål. 2. Planerade aktiviteter Kort beskrivning: vad och när ska göras under det kommande året till ex. samverkan, utställningar, föreställningar, utbildningar etc. Ett nyckelområde för Kultur i Väst är utvecklingen av arrangörsledet i regionen. Inom ramen för arbetet med att stärka och utveckla arrangörsledet generellt planeras etablerandet av ett nationellt centrum för publikutveckling. Vårt arbete med tillgänglighetsfrågor inom kulturområdet har uppmärksammats och utvecklas. Kultur i Väst har stora förväntningar på arbetet med plats- och samhällsutveckling i samordning och samverkan mellan kultursekretariatet, Västarvet och Kultur i Väst. I arbetet med att vidareutveckla arbetsformer för att göra konstnärligt skapande tillgängligt för alla söker vi vägar att nå samhällsgrupper som ställts utanför kulturlivet. Kultur i Väst tar under året fram förslag till ny regional biblioteksplan, förslag på Kultur i Västs roll som regional musikaktör samt förslag på en regional strategi för arrangörsutveckling. Inom film- och biblioteksområdet fortsätter vi arbetet med MIK (media- och informationskunnighet). Kultur i Väst ska också se över utvecklingsmöjligheterna för Ljudmagasinet, regionens taltidning för synskadade. Respektive område innehåller i sin tur en rad enskilda aktiviteter. 72 projekt 2015 har angivits i första hand gentemot detta mål. Utöver dessa finns också här många projekt/aktiviteter som huvudsakligen riktas mot något av de andra målen men som i olika grad påverkar även mål 2. Bland aktiviteterna återfinns bl.a. dirigentkursen för unga kvinnor [Dirigent], arrangörsträffar inom olika konstområden, den regionala ungdomssymfoniorkestern Vägus och motsvarande ungdomsensemble inom världsmusik World Wide Orchestra, kommunsamarbeten, vårt arbete med Bokmässan, metodutveckling för Klangfärg, filmfestivalen Höstrullen inom ramen för Klangfärg, JMT-arbetet, fortbildning av bibliotekspersonal och det s.k. KOHA-projektet som är ett stöd för utveckling av fri programvara för 10 (24)

74 bibliotek, den uppmärksammade bibliotekstidskriften Framsidan och chefsmöten för bibliotek. Här finns också konsultativt stöd för att ta fram kommunala biblioteksplaner och samarbete med kommunalförbunden för att nå beslutsfattare i kommunerna. Här finns studieresa för barnbibliotekarier till Malmö/Lund samt processtöd till arbetet med kommunala kulturplaner och andra dokument, här finns Tonspråk - fortbildning för kulturskolan, Arrangörsutveckling metodpaket för kommuner och projektet Musik på bibliotek. Andra aktiviteter som stödjer mål 2 är arbetet med det nordiska nätverket för publikutveckling och projektet Centrum för publikutveckling konferens och planering av fortsatt arbete för publikutvecklingsfrågor. Här finns också turnéproduktioner med ett flertal artister och grupper t ex Serikon & Willemark, Laura Cortese, RAW Sound Sweden, Sallyswag, Rhythm Art Duo, Trio Nova, Session Americana. Andra aktiviteter är arbetet med Fyrbodals kommuner för att förankra och säkra projektet Danspoolen och inspirationsdagar, handledningar mm kring barns möte med konstarterna, utveckling av metoden BKA (Barnkonsekvens analys), skapa ett regionalt referensråd inom teatern för att stärka delaktighet och kunskapsspridning, stödet till kommunerna i frågor kring deras konstsamlingar (arkiv, hantering, utveckling), arbetet med information om EU-bidrag samt högskoleutbildningen Bilderboken och omvärlden som initierats tillsammans med HDK. Generellt i hela verksamheten läggs särskilt fokus på att utveckla samarbetet med folkbildningen, ett område med stor utvecklingspotential för Kultur i Väst. 3. Arbetssätt/metoder Kort beskrivning: hur ska det göras? Till ex. aktiviteterna planeras tillsammans med X och Y, en viss pedagogik tillämpas, kväll- och distanskurser, ett rättighetsbaserat arbetssätt, berättarperspektivet etc. Kultur i Väst arbetar med konsultation, förmedling, produktion, kommunikation, fortbildning, projekt- och processledning, utredningar och kunskapsdelning. 4. Förväntat resultat Kort beskrivning: vad som ska åstadkommas med varje aktivitet (hänger ihop med varför just denna aktivitet). Till exempel: (antal) barn och unga som deltar i utformningen av föreställning X, nya rutiner för samverkan med civilsamhället, nya policyer, en tredjedel av personalen har 11 (24)

75 gått en jämställdhetsutbildning etc. (Resultat är kopplat till den önskade effekten till ex. vidgat deltagande, ökad kompetens etc.). Omfattningen av aktiviteter (72 projekt direkt riktade mot detta mål plus övriga projekt som påverkar detta mål) gör att förväntade resultat beskrivs i några exempel. Vägus och WWO/World Wide Orchestra syftar till att öka ungdomars intresse för musik och musicerande. Klangfärgs verksamhet syftar till öka kunskapen om kulturpedagogiska metoder i kommunal omsorgsverksamhet. Bokmässan är en manifestation för bibliotek, berättande och läsning. Andra biblioteksprojekt under det här målet syftar till att utveckla bibliotekens arbetsformer, både i det fysiska och i det digitala biblioteket. Framsidan förmedlar information om aktuella projekt i Sverige och utomlands. Projektet KOHA syftar till att hitta systemlösningar för bibliotek som ger dem möjlighet att anpassa sin utveckling till lokala förutsättningar. Chefsmöten handlar om idéutbyte och kunskapsförmedling mellan bibliotek och studieresa för barnbibliotekarier om att möta nytt. Samarbeten med kommunalförbunden och arbetet med kulturplaner syftar till att flytta fram kulturens positioner som lokal utvecklingsfaktor. Aktiviteter inom arrangörs- och publikutveckling syftar till att öka arrangörernas förmåga att arrangera, att hitta nya arrangörer och att bidra med kunskaper kring publikutveckling. Turnéproduktioner bidrar till spridning av ett internationellt musikutbud i hela regionen. Det breddar arrangörernas repertoar och bidrar till nya musikupplevelser för många människor. Danspoolen förväntas ha permanentats och fler konstformer ska omfattas. Metoder som stöttar skolor, folkbildningen och övriga aktörer är ett effektivt sätt att synliggöra den enorma styrka som finns med kultur. Inom dansen ska handledningar riktat till skolan ha implementerats genom ett nystartat nätverk av danspedagoger. Inom filmen ska ett fördjupat arbete kring film i skolan ha skett (skolbio, Piccolo, MIK). Inom litteratur ska arbetet med Bilderboken och omvärlden ha stärkt yrkesverksamma och gett dem fler verktyg. Processen och metoden kring BKA ska vara igång. 5. Insatsområden inom vidgat deltagande Kort beskrivning: hur förhåller sig målet och aktiviteterna främst till insatsområdena (1),(2) och (3) inom vidgat deltagande? 12 (24)

76 (1) Motverka diskriminering här beskrivs tillgänglighetsarbetet (2) Jämställdhetsintegrering här beskrivs jämställdhetsarbetet (3) Jämlikhet här beskrivs mångfaldsarbetet (4) Arbetet med nationella minoriteter (5) Arbetet med barn och unga (6) Arbetet med civilsamhället Här hänvisas till beskrivningen under mål Kulturstrategiska områden ur kulturstrategin En mötesplats i världen Kort beskrivning: ange på vilket sätt uppdragsmålet bidrar till de angivna kulturstrategiska områdena. Kulturstrategiska områden: Vidgat deltagande, Nyttja kapaciteter För Vidgat deltagande se beskrivning under mål 1. Arbetet med kulturplaner liksom plats- och samhällsutveckling syftar direkt till kulturstrategin Utveckla kapaciteter och t.ex. arbetet med Media- och informationskunnighet syftar till kulturstrategin Nyttja tekniken. 7. Tillväxtstrategiska områden ur VG 2020 Kort beskrivning: ange kopplingen till de inriktningsmål och prioriteringar ur Västra Götalandsregionens strategi för tillväxt och utveckling, VG 2020, som uppdragsmålet anknyter till. En ledande kunskapsregion (1.2); En region som syns och engagerar (4.1, 4.2) Arbetet med Media- och informationskunnighet, att stödja utvecklingen inom biblioteksområdet, utvecklingen inom projektet Klangfärg m.m. kopplar till En ledande kunskapsregion. För En region som syns och engagerar se beskrivning under mål (24)

77 Mål 3: Kultur i Väst har en samordnande och utvecklande roll gentemot det fria kulturlivet för ett nyskapande kulturliv med hög kvalitet 1. Nulägesanalys: Kort beskrivning: hur ser det ut nu i förhållande till målet detta för att etablera startpunkten (var är vi nu). Detta görs varje år för att, på så sätt, uppskatta hur man närmar sig måluppfyllelsen. Se Mål 1. Motsvarande förhållningssätt gäller också för detta mål. 2. Planerade aktiviteter Kort beskrivning: vad och när ska göras under det kommande året till ex. samverkan, utställningar, föreställningar, utbildningar etc. Kultur i Väst utvecklar arbetsformer för att fler aktörer arbetar målinriktat med utveckling av konstarterna samt arbetar med att utveckla villkor och förutsättningar för det fria kulturlivet. Aktiviteter för att stärka dansens infrastruktur ingår, liksom att koordinera arbetsformer och utveckling för konstnärliga residens. En litteraturplattform har skapats och under uppdragsperioden ska Kultur i Väst skapa en plattform för festivalutveckling. 99 projekt 2015 har angivits i första hand gentemot detta mål. Utöver dessa finns också här många projekt/aktiviteter som huvudsakligen riktas mot något av de andra målen men som i olika grad påverkar även mål 3. Bland aktiviteterna återfinns bl.a. Filmcloud, community-projekt inom dansen, filmprojektet The Hub, dansresidens, filmfestivalen Frame, författardagar och litterära utbudsdagar samt informationsträffar, erfarenhetsutbyten och nätverksbyggande riktat till fria utövare, inte minst självorganiserade inom konstområdet. Under 2015 arrangeras en serie inspirations-/fördjupningsdagar kring samtida konstarter riktade till kulturpolitiker och tjänstemän. Här finns också fortsatt arbete med och utveckling av residens inom främst dans och konst inom ramen för avtalet med Konstnärsnämnden, men även övriga residenssatsningar liksom löpande konsulentarbete som rådgivning, fungera som dörröppnare och kommunicera mellan parter, på olika sätt synliggöra de verksamma i regionen, att vara en aktiv part i nationella nätverk och att samverka med aktörer och verksamheter inom samma område. 14 (24)

78 De musikproduktioner och projekt som återfinns under mål 2 och 4 kan genom att fungera som förebild och inspiration vara starkt bidragande till ett nyskapande kulturliv med hög kvalitet. Projektet att utveckla en Körplattform under Mål 1 har också stark bäring på detta mål. 3. Arbetssätt/metoder Kort beskrivning: hur ska det göras? Till ex. aktiviteterna planeras tillsammans med X och Y, en viss pedagogik tillämpas, kväll- och distanskurser, ett rättighetsbaserat arbetssätt, berättarperspektivet etc. Kultur i Väst arbetar med konsultation, förmedling, produktion, kommunikation, fortbildning, projekt- och processledning, utredningar och kunskapsdelning. 4. Förväntat resultat Kort beskrivning: vad som ska åstadkommas med varje aktivitet (hänger ihop med varför just denna aktivitet). Till exempel: (antal) barn och unga som deltar i utformningen av föreställning X, nya rutiner för samverkan med civilsamhället, nya policyer, en tredjedel av personalen har gått en jämställdhetsutbildning etc. (Resultat är kopplat till den önskade effekten till ex. vidgat deltagande, ökad kompetens etc.) Omfattningen av aktiviteter (99 projekt direkt riktade mot detta mål plus övriga projekt som påverkar detta mål) gör det problematiskt att presentera förväntade resultat per aktivitet. Överlag är ett förväntat resultat att de aktiviteter som planeras och genomförs har bidragit till att konstnärliga möten och utvecklingsfrågor står i centrum. Ett annat förväntat resultat är tydligare samverkan mellan aktörer, ett ökat antal gemensamma satsningar som syftar till att stärka konstarterna och ett ökat antal avtal som uttrycker gemensamma avsikter och satsningar. Vi förväntar oss att den under 2015 etablerade plattformen inom litteratur är känd och etablerad. Vi förväntar oss också att en kartläggning av de självorganiserade och nya mötesplatser/nätverk inom konstarterna har gjorts, att danslivet i Göteborg och VGR har etablerat nätverk där samverkan och utveckling är i fokus, att residensen är kända och sökta och att former för gemensamt erfarenhetsutbyte och samverkan har satts i bruk. Vi förväntar oss också att ett nationellt nätverk för dansföreställningar för barn har skapats samt att vi ser ett ökat antal konferenser, resor och möten kring internationaliseringen. 15 (24)

79 5. Insatsområden inom vidgat deltagande Kort beskrivning: hur förhåller sig målet och aktiviteterna främst till insatsområdena (1),(2) och (3) inom vidgat deltagande? (1) Motverka diskriminering här beskrivs tillgänglighetsarbetet (2) Jämställdhetsintegrering här beskrivs jämställdhetsarbetet (3) Jämlikhet här beskrivs mångfaldsarbetet (4) Arbetet med nationella minoriteter (5) Arbetet med barn och unga (6) Arbetet med civilsamhället Här hänvisas till beskrivningen under mål Kulturstrategiska områden ur kulturstrategin En mötesplats i världen Kort beskrivning: ange på vilket sätt uppdragsmålet bidrar till de angivna kulturstrategiska områdena. Kulturstrategiska områden: Vidgat deltagande och Gynna nyskapande För Vidgat deltagande se beskrivning under mål 1. Det omfattande arbetet med konstarterna inklusive musikproduktioner och ett nytt körcentrum bidrar till området Gynna nyskapande vilket också målskrivningen för mål 3 klart uttrycker. 7. Tillväxtstrategiska områden ur VG 2020 Kort beskrivning: ange kopplingen till de inriktningsmål och prioriteringar ur Västra Götalandsregionens strategi för tillväxt och utveckling, VG 2020, som uppdragsmålet anknyter till. En region som syns och engagerar (4.1, 4.2) För En region som syns och engagerar se beskrivning under mål (24)

80 Mål 4: Kultur i Väst är en efterfrågad resurs för det fria kulturlivet, civilsamhället, folkbildningen och kommunerna för kulturlivets internationalisering 1. Nulägesanalys: Kort beskrivning: hur ser det ut nu i förhållande till målet detta för att etablera startpunkten (var är vi nu). Detta görs varje år för att, på så sätt, uppskatta hur man närmar sig måluppfyllelsen. Ökad internationalisering är delvis ett nytt utvecklingsområde för Kultur i Väst. Naturligtvis har verksamheten arbetat internationellt men inför uppdragsperioden tas ett större och mer fokuserat grepp. Kultur i Väst har under nov-dec 2014 genomfört en kartläggning och nulägesanalys av förvaltningens internationella arbete. Kartläggningen visar att vi visserligen har en hel del internationella inslag i verksamheten men att utvecklingspotential och behov är omfattande. Ca 10 % av Kultur i Västs verksamhetsresurser kan relateras till internationellt arbete och då främst Norden, Nordeuropa och Nordamerika. Vår egen kartläggning har också stämts av med motsvarande inventering av VGR:s internationella arbete, föranlett dels av en motion till regionfullmäktige och dels av att regionfullmäktige/regionstyrelse nu tar nya tag i den strategiska samordningen av externt arbete. Kultur i Väst har i samverkan med sekretariatet sedan en tid arbetat aktivt med utbildning och information kring EU-bidrag för kulturområdet. Även här finns en utvecklingspotential. Kultur i Väst har efterlyst en strukturerad samordning mellan Kulturnämndens/Kultursekretariatets internationella arbete och Kultur i Västs. Sammantaget är analysen att både kulturlivet i regionen och Kultur i Väst har ett betydande utvecklingsbehov vad gäller att öka men framförallt att vidga internationaliseringen. 2. Planerade aktiviteter Kort beskrivning: vad och när ska göras under det kommande året till ex. samverkan, utställningar, föreställningar, utbildningar etc. 17 (24)

81 37 projekt 2015 har angivits i första hand gentemot detta mål. Bland dem återfinns internationella konsertproduktioner som erbjuds musiklivet i regionen, projekt som det uppmärksammade Women in Jazz i Washington, nordiskt samarbete kring arrangörs- och publikutvecklingsfrågor, arbetet med information av EU-medel, Artist in Residence-projekt inom konstområdet och s.k. armkroksresor riktat till det fria kulturlivet. Här finns också deltagande på internationella konferenser som Nordic Urban Camp nordisk konferens om platsutveckling/cultural planning, IFLA General Conference internationell årlig bibliotekskonferens samt andra branschsammankomster inom olika fält. Kultur i Väst har avsatt personalresurs för att fortsätta arbeta med konferenser och utbildningar kring EU-stödet motsvarande Tills vidare gäller detta för 2015 men vi ser en möjlig utveckling för kommande år. Samspelet med sekretariatets EU-arbete är den centrala framgångsfaktorn. Parallellt med detta arbetar vi med den större frågan om internationalisering av kulturlivet och där kan EU-perspektivet och arbetet också utvecklas. Ovan nämnda kartläggning ligger till grund för förhållningssätt och fortsatt planeringen av verksamhet och måluppfyllelse. Kultur i Västs utvecklingsledare har fått förvaltningschefens uppdrag att projektleda ett förvaltningsövergripande utvecklingsarbete för att öka internationaliseringen av Kultur i Västs verksamhet och därigenom en ökad internationalisering av det fria kulturlivet, civilsamhället, folkbildningen och kommunerna. Utvecklingsarbetet ska vara öppet för alla slags inslag och arbetssätt. Det ska kännetecknas av en hög ambition ett genomgripande självkritiskt förhållningssätt där vi utmanar oss själva och kulturlivet, samt en förmåga att omsätta tankar, planer och idéer i praktiken. Utgångspunkt för internationaliseringsarbetet ska vara de särskilda förutsättningar och behov som finns i Västra Götalandsregionen, inte minst de specifika demografiska förutsättningarna. Utvecklingsuppdraget gäller under uppdragsperioden Arbetssätt/metoder Kort beskrivning: hur ska det göras? Till ex. aktiviteterna planeras tillsammans med X och Y, en viss pedagogik tillämpas, kväll- och distanskurser, ett rättighetsbaserat arbetssätt, berättarperspektivet etc. 18 (24)

82 Kultur i Väst arbetar med konsultation, förmedling, produktion, kommunikation, fortbildning, projekt- och processledning, utredningar och kunskapsdelning. Specifika arbetssätt och metoder för detta målområde är vad utvecklingsarbetet under 2015 ska leda fram till. Arbetet bygger mycket på kulturskapande, alltså att utveckla Kultur i Västs organisationskultur i den önskade riktningen. Initialt arrangerar vi därför en intern samtalsserie kring ämnet. De två huvudspår vi drar upp är: 1. Öka internationaliseringen utifrån befintlig verksamhet a. Import/export av utövare b. Utvecklingsprojekt c. Residens d. Nätverk e.. 2. Vidga internationaliseringen och utveckla ny verksamhet a. Inte bara i norr b. Inte bara utövarperspektiv c... Fortsatt arbete bör också adressera de viktigaste utvecklingsbehov som medarbetarna lyft fram i kartläggningen: Regional roll och profilering Omvärldsbevakning, kunskapsdelning och kommunikation Starkare styrning och prioritering Intern Processamordning Samordning med Kultursekretariatet Utvecklingsarbetet ska också visa en förmåga att omsätta tankar, planer och idéer i praktiken vilket pekar på konkreta verksamhetsinslag redan Förväntat resultat Kort beskrivning: vad som ska åstadkommas med varje aktivitet (hänger ihop med varför just denna aktivitet). Till exempel: (antal) barn och unga som deltar i utformningen av föreställning X, nya rutiner för samverkan med civilsamhället, nya policyer, en tredjedel av personalen har gått en jämställdhetsutbildning etc. (Resultat är kopplat till den önskade effekten till ex. vidgat deltagande, ökad kompetens etc.) Omfattningen av aktiviteter (37 projekt direkt riktade mot detta mål plus övriga projekt som påverkar detta mål) gör det problematiskt att beskriva förväntat resultat. I grunden syftar den internationella verksamhet som bedrivs inom dessa aktiviteter till att länka samman kulturlivet i regionen och dess aktörer med ett internationellt sammanhang, ge perspektiv, referens, 19 (24)

83 inspiration, utblick, utmaning etc. men också till att positionera Västra Götalandsregionen på den internationella kulturkartan. Det nyligen etablerade utvecklingsarbetet har i detta skede ännu inte lett till konkreta planer mer än ovan nämnda kulturskapande process. Förväntat resultat på sikt, utöver ovan nämnda, är en större delaktighet i och kunskap om andra globala kulturströmningar och därmed en utvecklad verksamhet lokalt och regionalt på vår hemmaplan. Inte minst tar vi sikte på att i vår verksamhet bättre kunna relatera till den mångfald av kulturer som finns i Västra Götalandsregionen och på så sätt verkligen kunna vidga deltagandet. 5. Insatsområden inom vidgat deltagande Kort beskrivning: hur förhåller sig målet och aktiviteterna främst till insatsområdena (1),(2) och (3) inom vidgat deltagande? (1) Motverka diskriminering här beskrivs tillgänglighetsarbetet (2) Jämställdhetsintegrering här beskrivs jämställdhetsarbetet (3) Jämlikhet här beskrivs mångfaldsarbetet (4) Arbetet med nationella minoriteter (5) Arbetet med barn och unga (6) Arbetet med civilsamhället Utvecklingsarbetets utgångspunkt ska vara de särskilda förutsättningar och behov som finns i Västra Götalandsregionen, inte minst de specifika demografiska förutsättningarna. Detta syftar till det vidgade deltagande som pekas på under punkt 4. I övrigt hänvisas till beskrivningen under mål Kulturstrategiska områden ur kulturstrategin En mötesplats i världen Kort beskrivning: ange på vilket sätt uppdragsmålet bidrar till de angivna kulturstrategiska områdena. Kulturstrategin: Vidgat deltagande och Öka internationaliseringen. Punkt 5 ovan och beskrivning under mål 1 svarar mot Vidgat deltagande och målet i sig svarar mot Öka internationaliseringen. 20 (24)

84 7. Tillväxtstrategiska områden ur VG 2020 Kort beskrivning: ange kopplingen till de inriktningsmål och prioriteringar ur Västra Götalandsregionens strategi för tillväxt och utveckling, VG 2020, som uppdragsmålet anknyter till. En region som syns och engagerar (4.1, 4.2) Med ett än mer vidgat perspektiv, större närvaro och ökad delaktighet i de internationella sammanhangen 1) stärks kulturlivets i regionen möjligheter att träda fram, synas och engagera samt 2) ges VGR genom Kultur i Väst en starkare närvaro i dessa sammanhang Därutöver hänvisas till beskrivningen under mål (24)

85 Inför 2016 och 2017: Observera: genomförandeplanerna för 2016 och 2017 kompletteras med delrapport och prognos B. Delrapport (avser uppdragsåren 1 och 2) 1. Redovisa avvikelser från genomförandeplanen. 2. Redovisa resultat av aktiviteter genomförda i föregående uppdragsår (2015, respektive 2016), under varje mål. Observera: här kan även målens indikatorer redovisas, om det är aktuellt eller om det underlättar (för verksamheten) inför slutredovisningen. 3. Redovisa utvecklingen i arbetet med insatsområdena inom vidgat deltagande. 4. Reflektera över kopplingen till de strategiska områdena ur kulturstrategin En mötesplats i världen och tillväxtstrategin VG Observera: i både uppdragsbeskrivningen och genomförandeplanen beskrivs kopplingarna till kulturstrategin En mötesplats i världen och regionens strategi för tillväxt och utveckling VG Här finns utrymme för att reflektera över och även lyfta fram de aspekter och arbeten som ni finner relevanta. 22 (24)

86 C. Prognos (avser uppdragsåren 2 och 3) 1. Presentera en prognos för måluppfyllelse. Observera: Prognosen är en uppskattning av hur nära verksamheten är att uppfylla målen. Prognosen görs separat för varje mål och tar hänsyn till/följer indikatorerna. Om prognosen är negativ, ange anledningar till detta. 2. Beskriv eventuella förändringar i uppdraget. Observera: förändringar i uppdraget sker med anledning av ändrade förutsättningar. Eventuella förändringar bestäms i dialog med ansvarig regionutvecklare från Västra Götalandsregionens kultursekretariat. 23 (24)

87 Kontaktuppgifter Kontaktuppgifter uppdragstagare Namn Funktion Magnus Bäckström Förvaltningschef Telefon E-post Postadress Göteborg Kontaktuppgifter Kultursekretariatet Handläggarens namn Telefon E-post Verksamheten ansvarar för att meddela kultursekretariatet genom om förändringar av kontaktpersoner och/eller kontaktuppgifter. Kultursekretariatet meddelar om förändring av handläggare sker. 24 (24)

88 ÄRENDE B Klicka på länken för att komma till dokumentet

89 1 (1) Remissyttrande Datum Diarienummer KUIV Ert diarienummer RS Regionstyrelsen Remiss Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling Miljönämnden fick i regionfullmäktiges budget 2014 i uppdrag att ta fram ett program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen. Programmet som föreslås är en centralt styrd modell där samtliga förvaltningar och bolag ska ingå. Förslaget innebär att en klimatväxlingsavgift läggs på tjänstemäns och politikers tjänsteresor med privat bil och flyg. Programmet föreslås att införas senast 1 juli Kultur i Väst anser att förslaget är väl berett. Kultur i Väst har inget ytterligare att anföra i sitt remissvar. Kultur i Väst Magnus Bäckström Förvaltningschef Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102 ÄRENDE C

103 1 (1) Remissyttrande Datum Diarienummer KUIV Ert diarienummer RS Annelii Kivi Säkerhetsstrategiska enheten Regionkansliet Remiss av Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen Krishanteringsplan fastställs av regionfullmäktige för varje mandatperiod. Kultur i Väst anser att förslag till reviderad regional krishanteringsplan är väl berett. Kultur i Väst har inget ytterligare att anföra i sitt remissvar. Kultur i Väst Magnus Bäckström Förvaltningschef Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128