-2, SOCHVN :00

Transkript

1 -2, SOCHVN :00 Möteskallelse Tisdagen kl. 15:00 i Konferensrum Panama Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga ersättare Henrik Sandberg, ordförande Carola Häggblom Annica Haldin, viceordförande Daniel Tunér Marcus Suojoki Mona Vikström Christer Tonberg Stefan Storholm Simon Holmstedt Bjarne Strengell Mervi Rantala Ulla Hellén Lisen Sundqvist Teija Löfholm Andreas Hjulfors Daniel Svenlin Bernice Törnqvist Görel Granholm Karita Nynäs Jan Ray Maria Palm Bo Kronqvist Roger Frostdahl Roy Björkman Stefan Grahn Mikael Lindvall Greger Forsblom Håkan Storbacka Johanna Holmäng Helena Berger Ralf Lindfors Benita Finne Övriga deltagare Lars Björklund, stadsstyrelsens representant Kristina Stenman, stadsdirektör Gun Kapténs, kommundirektör Stefan Svenfors, kommundirektör Mats Brandt, stadsdirektör Pia-Maria Sjöström, t.f. social- och hälsovårdsdirektör Pirjo Knif, chef för äldreomsorgen Marit Björkstrand, chef för miljöhälsovården Marika Björkskog, t.f. ekonomichef Carola Lindén, chef för socialomsorgen Päivi Stenman, personalchef Lis-Marie Vikman, chef för vårdarbetet Christina Sundqvist, kanslisekreterare Ärenden Enligt bifogade föredragningslista. Enligt uppdrag: Christina Sundqvist kanslisekreterare

2 118, SOCHVN :00 SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET Beslut Social- och hälsovårdsnämndens ordförande: Ordförande förklarade sammanträdet öppnat, samt konstaterade att kallelsen utfärdats i enlighet med förvaltningsstadgan och att sammanträdet med hänsyn till antalet närvarande medlemmar och ersättare, var beslutfört

3 119, SOCHVN :00 VAL AV TVÅ PROTOKOLLJUSTERARE I tur: Annica Haldin och Greger Forsblom (Marcus Suojoki och Roger Frostdahl). Protokollet justeras fredagen och hålls framlagt måndagen Beslut Social- och hälsovårdsnämnden: Till protokolljusterare valdes

4 120, SOCHVN :00 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTAN Beslut Social- och hälsovårdsnämnden: Föredragningslistan fastställdes ( ) i föreliggande form ( ) med tillägg av de ärenden som antecknats under.

5 121, SOCHVN :00 INFORMATION TJÄNSTEINNEHAVARES BESLUTSFÖRTECKNING Enligt 92 kommunallagen meddelas tjänsteinnehavares beslut (till påseende) för kännedom, till den del social- och hälsovårdsnämnden kan överta dem till behandling. SAMARBETSAVTALET Enligt samarbetsavtalet för social- och hälsovårdsverket innehar Pedersöre ordförandeposten i social- och hälsovårdsnämnden Eftersom tidpunkten för kommunalvalet har justerats har mandatperioden ändrat, så att Pedersöre innehar ordförandeposten i social- och hälsovårdsnämnden t.o.m INKOMNA BREV/SKRIVELSER/MOTIONER Bilaga A: Begäran om utredning och beslut, Organisering av skolhälsovårdstjänster till asylsökande i staden Jakobstad AKTUELLT OM SOTE

6 121, SOCHVN :00 / :s bilaga: A1 sochvn

17 122, SOCHVN :00 SOCHV: 688/2018 KORRIGERING AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVERKETS BUDGET 2018 Beredning: ekonomichef och t.f. social- och hälsovårdsdirektör Bilaga A: Korrigering av budget 2018 Social- och hälsovårdsverkets kostnader för år 2018 beräknas bli ca 3,9 milj. euro högre än budgeterat. Prognosen baserar sig på förverkligade kostnader och förverkligad kommunfakturering per Detta är en försämring med ca 0,4 milj. euro jämfört med prognosen vid delår 2 per Försäljningsintäkter av övriga kommuner och av staten väntas bli ca 0,7 milj. euro mindre än budgeterat. Kommunernas betalningsandelar prognostiseras bli sammanlagt ca 4,5 milj. euro mera än budgeterat; Jakobstad ca + 3,4 milj. euro, Larsmo ca + 0,2 milj. euro, Nykarleby ca + 0,6 milj. euro Pedersöre ca + 0,3 milj. euro. Prognosen jämförs mot budget 2018 där omdisponeringar under året ingår. Kommunernas betalningsandelar per verksamhetsområde Samarbetskommunernas budget prognos avvikelse korrigering budget 2018 andelar per område prognos/budget budget 2018 med korr. Förvaltning, sochv 0,05 0,04-26,4 % -0,01-0,01 0,04 Äldreomsorg 30,14 31,64 5,0 % 1,50 1,50 31,64 Socialomsorg 23,85 24,87 4,3 % 1,02 1,01 24,87 Hälso- och sjukvård 46,20 48,30 4,6 % 2,10 2,11 48,30 Miljöhälsovård 0,85 0,75-11,6 % -0,10-0,10 0,75 Sochv-verket totalt 101,09 105,60 4,5 % 4,51 4,51 105,60 Förslag Beslut T.f. social- och hälsovårdsdirektören: Föreslår att social- och hälsovårdsnämnden godkänner en budgetkorrigering av social- och hälsovårdsverkets budget 2018 med 3,975 milj. euro. Samarbetskommunernas andelar korrigeras med 4,510 milj. euro. Möjliga åtgärder för att minska kostnadsökningen utreds fortsättningsvis. Beslutet översänds till värdkommunen för godkännande och för kännedom till sammarbetskommunerna. Social- och hälsovårdsnämnden:

18 122, SOCHVN :00 / :s bilaga: A sochvn

25 123, SOCHVN :00 SOCHV: 679/2018 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVERKETS FAMILJERÅDGIVNING Beredning: överskötare Antal remisser och kontakter till psykiatriska barn- och ungdomsmottagningen har ökat under de senaste åren, vilket har lett till längre väntetider. Antalet klienter inom familjeservice ökar också. Tyngdpunkten i vård och service inom hälso- och sjukvården har varit på korrigerande åtgärder och möjligheter till tidigt stöd med låg tröskel har varit begränsade. Det finns ett starkt samband mellan barnets välmående och föräldrarnas resurser. Genom att stärka föräldraskapet och hur man fungerar som förälder kan man främja barnets välmående och hälsa. Inom hälso- och sjukvårdens basservice finns en deltidsbefattning som familjeterapeut (50 %) som arbetar enligt lågtröskelmodellen på rådgivningen och ger service till hela samarbetsområdet. Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet erbjuder familjerådgivning, som fokuserar främst på frågor kring parrelationen, men inom samarbetsområdet saknas familjerådgivning med fokus på föräldraskapet. Båda inriktningarna behövs. En arbetsgrupp har utrett förutsättningar för familjerådgivning i egen regi. I arbetsgruppen deltog chef för socialomsorgen Carola Lindén, enhetschef för vuxensocialarbete Maria Aho, familjeterapeut Anna-Maria Vibäck, chef för församlingarnas familjerådgivning Jan-Erik Nyberg och överskötare Riitta Lönnbäck. Arbetsgruppen ser stort behov av familjerådgivning med fokus på föräldraskapet som en del av social- och hälsovårdsverkets basservice som främjar hälsa och välmående. Familjerådgivningen är basverksamhet som innehåller handledning, rådgivning och annat stöd som gäller barnets uppväxt och utveckling, familjelivet, relationer och sociala färdigheter. Familjerådgivningen erbjuder dels förebyggande service, dels mentalvårdsservice för barn på basnivå. Arbetsmetoderna är samtal, kortare terapier med föräldrarna samt förebyggande och informerande verksamhet för föräldragrupper. Konsultativ verksamhet och nätverkssamarbete är väsentliga delar av arbetet. Besöken är avgiftsfria för klienten. Servicen erbjuds jämlikt till alla samarbetskommuner. Familjerådgivningens personal arbetar utifrån systemiskt och hälsofrämjande (salutogent) tankesätt. Det systemiska tankesättet innebär en helhetssyn på familjen för att i samarbete och i samtal med familjen hitta möjligheter till förändring som passar just dessa familjemedlemmar. Det hälsofrämjande perspektivet innebär att man fokuserar på faktorer som skapar hälsa och välmående, familjens resurser och positiva erfarenheter mera än på brister och ofullkomligheter. För familjerådgivningsverksamhet i egen regi behövs en heltidsfamiljeterapeut för föräldrastöd och frågor kring fostran,

26 123, SOCHVN :00 SOCHV: 679/2018 samt en rådgivningspsykolog för grundläggande utredningar av barnet. Löneanslag för familjeterapeuten är helt beaktade i budgetförslaget för 2019, lönen för rådgivningspsykologen är budgeterad för 7 månader. Chefen för vårdarbetet och chefsläkaren: Föreslår för social- och hälsovårdsnämnden att familjerådgivning i egen regi påbörjas. Personalresursen utgörs av rådgivningens familjeterapeut på 50 % som ökas till 100 % från början av En rådgivningspsykolog rekryteras utifrån budgeterade lönemedel. Verksamhet och rekrytering påbörjas förutsatt att verksamheten ingår i den av stadsfullmäktige fastställda budgeten för Förslag Beslut T.f. social- och hälsovårsdirektören: Social- och hälsovårdsnämnden besluter att familjerådgivningen i egen regi påbörjas. Personalresursen utgörs initialt av rådgivningens familjeterapeut på 50 % som ökas till 100 % från början av En rådgivningspsykolog rekryteras utifrån budgeterade lönemedel. Verksamhet och rekrytering påbörjas förutsatt att verksamheten ingår i den av stadsfullmäktige fastställda budgeten för Social- och hälsovårdsnämnden:

27 124, SOCHVN :00 SOCHV: 695/2018 ENKÄT OM SERVICENS KVALITET OCH TILLRÄCKLIGHET, HEMVÅRDEN Beredning: chefen för äldreomsorgen Bilaga A: Sammanfattning över enkäten som gjorts inom äldreomsorgens hemvård I maj-juni 2018 genomfördes inom hemvården en enkät som kartlägger vårdens kvalitet och tillräcklighet. Enkäten var ämnad för hemvårdens klienter, deras anhöriga och vårdarna. En motande enkät genomfördes inom hemvården år Enligt lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre ska kommunen regelbundet samla in respons av dem som använder servicen, deras anhöriga samt av kommunens personal (980/2012, 6). Enkäten har ursprungligen utarbetats och testats inom ramarna för Äldre-Kaste-projektet under åren Totalt 542 personer ade på enkäten (478 personer/år 2016). Av de som at är 220 klienter, 199 anhöriga och 123 vårdare. Medeltalet för enkätens alla är 3,7. Ett värde som överstiger 3,5 anses vara ett bra resultat. Det högsta möjliga värdet är 5. Enligt enkätens resultat ger äldre klienter, anhöriga och personal i medeltal hemvårdens service ett gott betyg. Resultatet var under 3,5 i följande: Möjlighet att regelbundet gå ut, Personalen ger tillräckligt med tid och Vet vem egenvårdaren är. I enkätens fritt formulerade kommentarer framkommer betydande saker för utvecklandet av hemvården. I responsen har man lyft fram saker som berör bl.a. planering av verksamheten och att klienten informeras om planeringen samt nödvändigheten av en vård- och serviceplan så att alla har en klar bild av klientens målsättningar, service och uppföljning. Många av dem som at lyfte fram att många olika anställda besöker klienterna, vilket speciellt hos minnessjuka påverkar känslan av otrygghet. Egenvårdarmodellen kunde i högre grad användas som hjälp och det finns ett behov att förtydliga denna verksamhetsmodell för klienter och anhöriga. Förmännen inom hemvården går igenom enkätens resultat med personalen och planerar tillsammans utvecklingsåtgärder. Chefen för äldreomsorgen: Föreslår att social- och hälsovårdsnämnden bekantar sig med resultaten för enkäten som genomförts inom hemvården och antecknar rapporten för kännedom. Förslag T.f. social- och hälsovårdsdirektör: Social- och hälsovårdsnämnden bekantar sig med resultaten för enkäten som genomförts inom hemvården och antecknar rapporten för kännedom.

28 124, SOCHVN :00 SOCHV: 695/2018 Beslut Social- och hälsovårdsnämnden: Delges: Hemvårdsledarna, Ann-Sofie Larsson, Marjo Orava Marketta Koskela, Siw Frostdahl-Blomqvist, Susanna Dahlman, Markku Kautiainen, Solveig Sandvik-Nyberg

29 124, SOCHVN :00 / :s bilaga: A sochvn Utvärdering av servicens tillräcklighet och kvalitet i hemvården ur den äldres, anhöriges och personalens perspektiv 2018

30 124, SOCHVN :00 / :s bilaga: A sochvn Innehåll 1. Inledning Sammanställning och resultat av enkäten i tabeller... 2 HEMVÅRDEN PER FRÅGA... 3 HEMVÅRDEN KOMMUNVIS Resultaten av undersökningen... 8 FRIA KOMMENTARER UR KUNDENS, ANHÖRIGAS OCH PERSONALENS PERSPEKTIV Om resultat av hemvårdens kvalitetsenkät Sammanfattning

31 124, SOCHVN :00 / :s bilaga: A sochvn Inledning Enligt lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre ska det organ som anar för socialvården i kommunen varje år inom sitt område utvärdera om den socialservice som äldre personer behöver är tillräcklig, samt hurudan kvalitet den håller. För utvärderingen av servicens kvalitet och tillräcklighet ska kommunen regelbundet inhämta synpunkter från dem som anlitar servicen, från deras anhöriga och närstående, samt från personalen. Inom Jakobstads samarbetsområde har man tagit i bruk en enkät, med hjälp av vilken man samlar omfattande information om kvaliteten på och tillräckligheten av servicen för äldre. Enkäten innehåller 15 frågor. Den utarbetades ursprungligen år 2014 inom ramarna för projektet Välfärd och kvalitet, där den testades i en del boendeenheter och inom hemvården i Österbotten. Enkäten genomförs så att de äldre, deras anhöriga och personalen ar på samma enkät. De som at på enkäten har även getts möjlighet att ge egna kommentarer på verksamheten. Enkäten har upprepats sedan 2014 på så sätt att den genomförs inom hemvården vart annat år och inom boendeservicen vart annat år. Tidpunkten för enkäten har varit i maj-juni. Under åren 2015 och 2017 genomfördes enkäten i alla boendeenheter och 2016 och nu detta år 2018 genomfördes den hos alla klienter som får regelbunden hemvård och deras anhöriga samt hos hemvårdens personal. Frågan om matens variation har lämnats bort inom hemvården eftersom variationen är stor beroende på ifall klienten tillagar sina måltider själv eller använder matservice. Detta gör att frågan inte ger adekvat information. Kunderna och anhöriga fick enkäten i pappersform. Anhöriga hade även möjlighet att a elektroniskt på frågorna. Personalen fick enkäten per e-post. Distributions- och stiden för enkäten förlängdes från den ursprungliga planen på två veckor då man märkte att tiden inte räckte till. Den förlängda stiden försäkrade en tillräckligt stor mängd för enkätens tillförlitlighet. De inkomna en var totalt 542, vilket är en aning mer än föregående gång år 2016, då antalet var Sammanställning och resultat av enkäten i tabeller Sammanställningen över social- och hälsovårdsverkets enkät om hemvård har gjorts upp kommunvis i tabeller. Som jämförelse för enkätens resultat används resultaten från hemvårdens enkät Medeltal för hemvårdens resultat är 3,7 vilket kan anses vara ett bra helhetsresultat. Medeltal för en eller flera frågor som överstiger 3,5 anses vara ett bra resultat. I alla enkäts frågor har följande salternativ använts: 1= Helt av annan åsikt 2= Delvis av annan åsikt 3= Tar ej ställning 4= Delvis av samma åsikt 5= Helt av samma åsikt 2

32 124, SOCHVN :00 / :s bilaga: A sochvn HEMVÅRDEN PER FRÅGA Äldre Anhöriga Personal Hemvården 2016 Medeltal Hemvården 2018 Medeltal Antal Personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål 4,5 4,4 4,1 4,3 4,3 Kan påverka vilka tider personalen kommer 3,8 3,7 3,2 4,0 3,5 och ger vård och service Blir bra bemött 4,7 4,6 4,4 4,6 4,6 Har under det senaste året känt sig kränkt av 2,1 (P) 2,2 2,8 2,0 2,4 någon personal Får vård och service på sitt modersmål 4,5 (P) 4,6 3,8 4,4 4,3 Litar på att man får den service man behöver 4,4 (P) 4,1 3,9 4,3 4,2 Servicen uppfyller förväntningarna 4,2 (P) 4,0 3,4 3,8 3,9 Vet vart man skall vända sig om man vill 3,9 (P) 3,8 3,3 3,7 3,7 framföra synpunkter på servicen Får information om förändringar i hälsotillstånd, t.ex. medicinförändringar, sjukhusbesök mm. 4,1 (P) 3,8 4,3 4,0 4,1 Har möjlighet att göra sådant man trivs med 4,0 3,6 3,0 3,5 3,5 Har möjlighet att regelbundet gå ut 3,7 3,4 2,5 3,3 3,2 Personalen ger tillräckligt med tid 3,8 3,5 2,3 3,5 3,2 Personalen är kunnig 4,4 4,3 4,2 4,3 4,3 Vet vem egenvårdaren är 3,0 3,1 2,7 3,3 2,9 HEMVÅRDEN KOMMUNVIS Fråga 1: Personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål? Äldre Anhöriga Personal Totalt medeltal Antal medeltal Antal medeltal Antal Medeltal Antal Jakobstad hemvård 4,4 93 4,4 85 4,0 62 4,3 240 Pedersöre hemvård 4,6 55 4,3 46 4,1 25 4,3 126 Nykarleby hemvård 4,7 52 4,2 50 4,2 30 4,4 132 Larsmo hemvård 4,5 20 4,3 18 5,0 6 4,6 44 Hemvården 2016, medeltal 4, , , ,3 478 Hemvården 2018, medeltal 4, , , ,3 542 Fråga 2: Kan påverka vilka tider personalen kommer och ger vård och service? Äldre Anhöriga Personal Totalt medeltal Antal medeltal Antal medeltal Antal Medeltal Antal Jakobstad hemvård 3,6 92 3,8 85 3,2 61 3,5 238 Pedersöre hemvård 3,7 54 3,7 46 3,2 25 3,5 125 Nykarleby hemvård 4,2 51 3,6 50 3,1 29 3,6 130 Larsmo hemvård 3,8 21 3,2 17 3,7 6 3,5 44 Hemvården 2016, medeltal 4, , , ,9 478 Hemvården 2018, medeltal 3, , , ,

33 124, SOCHVN :00 / :s bilaga: A sochvn Fråga 3: Blir bra bemött? Äldre Anhöriga Personal Totalt medeltal Antal medeltal Antal medeltal Antal Medeltal Antal Jakobstad hemvård 4,7 93 4,5 85 4,3 62 4,5 240 Pedersöre hemvård 4,8 52 4,6 45 4,6 25 4,7 122 Nykarleby hemvård 4,9 52 4,6 49 4,2 30 4,6 131 Larsmo hemvård 4,7 20 4,7 18 5,0 6 4,8 44 Hemvården 2016, medeltal 4, , , ,6 478 Hemvården 2018, medeltal 4, , , ,6 537 Fråga 4: Har under det senaste året känt sig kränkt av någon personal? Äldre Anhöriga Personal Totalt medeltal Antal medeltal Antal medeltal Antal Medeltal Antal Jakobstad hemvård 2,1 83 2,1 85 2,8 61 2,3 229 Pedersöre hemvård 2,2 36 2,4 44 2,4 25 2,4 105 Nykarleby hemvård 2,2 50 2,4 48 3,1 29 2,6 127 Larsmo hemvård 1,8 19 2,1 17 2,0 6 2,0 42 Hemvården 2016, medeltal 1, , , ,0 478 Hemvården 2018, medeltal 2, , , ,4 503 Fråga 5: Får vård och service på sitt eget modersmål? Äldre Anhöriga Personal Totalt medeltal Antal Medeltal Antal medeltal Antal Medeltal Antal Jakobstad hemvård 4,2 88 4,4 84 3,2 62 3,9 234 Pedersöre hemvård 4,5 27 4,9 45 4,1 25 4,5 97 Nykarleby hemvård 4,9 51 4,7 50 4,5 30 4,7 131 Larsmo hemvård 5,0 21 4,9 17 5,0 6 5,0 44 Hemvården 2016, medeltal 4, , , ,5 478 Hemvården 2018, medeltal 4, , , ,

34 124, SOCHVN :00 / :s bilaga: A sochvn Fråga 6: Litar på att man får den servicen man behöver? Medeltal Äldre Anhöriga Personal Totalt Antal Medeltal Antal Medeltal Antal Medeltal Jakobstad hemvård 4,2 87 4,2 85 3,9 62 4,1 234 Pedersöre hemvård 4,6 25 4,2 45 3,9 25 4,2 95 Nykarleby hemvård 4,5 52 4,2 50 3,9 30 4,2 132 Larsmo hemvård 4,4 21 4,3 17 4,2 6 4,3 44 Hemvården 2016, medeltal 4, , , ,3 478 Hemvården 2018, medeltal 4, , , ,2 505 Antal Fråga 7: Servicen uppfyller förväntningarna? medeltal Äldre Anhöriga Personal Totalt Antal medeltal Antal medeltal Antal Medeltal Antal Jakobstad hemvård 4,1 88 4,0 86 3,4 62 3,8 236 Pedersöre hemvård 4,3 26 4,2 44 3,4 25 4,0 95 Nykarleby hemvård 4,5 52 3,9 48 3,1 30 3,9 130 Larsmo hemvård 4,1 21 4,1 17 4,3 6 4,2 44 Hemvården 2016, medeltal 4, , , ,0 478 Hemvården 2018, medeltal 4, , , ,9 505 Fråga 8: Vet vart man skall vända sig om man vill framföra synpunkter på servicen? Äldre Anhöriga Personal Totalt medeltal Antal medeltal Antal medeltal Antal Medeltal Antal Jakobstad hemvård 3,8 88 3,7 87 3,3 62 3,6 237 Pedersöre hemvård 3,9 26 3,9 45 3,5 25 3,8 96 Nykarleby hemvård 4,2 52 3,9 50 3,1 30 3,7 132 Larsmo hemvård 3,6 21 4,3 16 3,3 6 3,7 43 Hemvården 2016, medeltal 3, , , ,7 478 Hemvården 2018, medeltal 3, , , ,

35 124, SOCHVN :00 / :s bilaga: A sochvn Fråga 9: Får information om förändringar i hälsotillståndet, t.ex. medicinförändringar, sjukhusbesök mm.? Äldre Anhöriga Personal Totalt medeltal Antal medeltal Antal medeltal Antal Medeltal Antal Jakobstad hemvård 3,8 88 3,7 86 4,2 62 3,9 236 Pedersöre hemvård 4,1 29 4,1 45 4,5 25 4,2 99 Nykarleby hemvård 4,4 50 3,8 50 4,3 30 4,2 130 Larsmo hemvård 4,4 21 3,8 17 4,5 6 4,2 44 Hemvården 2016, medeltal 3, , , ,1 478 Hemvården 2018, medeltal 4, , , ,1 509 Fråga 10: Måltiderna är tillräckligt varierande Frågan om måltider togs inte med i undersökningen för hemvårdens klienter, eftersom det är stora skillnader i tillredningen av de äldres mat. Klienten kan själv tillreda måltiden, delvis med hjälp av anhöriga och personal eller använda matservice. Fråga 11: Har möjlighet att göra sådant man trivs med? Äldre Anhöriga Personal Totalt medeltal Antal medeltal Antal medeltal Antal Medeltal Antal Jakobstad hemvård 3,9 91 3,7 84 3,0 62 3,5 237 Pedersöre hemvård 4,1 52 3,7 43 3,1 25 3,7 120 Nykarleby hemvård 3,9 52 3,5 50 2,8 30 3,4 132 Larsmo hemvård 4,2 21 3,6 15 3,5 6 3,8 42 Hemvården 2016, medeltal 3, , , ,6 478 Hemvården 2018, medeltal 4, , , ,5 531 Fråga 12: Har möjlighet att regelbundet gå ut? Äldre Anhöriga Personal Totalt medeltal Antal medeltal Antal medeltal Antal Medeltal Antal Jakobstad hemvård 3,5 89 3,4 83 2,4 62 3,1 234 Pedersöre hemvård 4,0 53 3,4 43 2,3 25 3,2 121 Nykarleby hemvård 3,6 51 3,6 45 2,6 29 3,3 125 Larsmo hemvård 4,2 21 2,8 15 3,5 6 3,5 42 Hemvården 2016, medeltal 3, , , ,3 478 Hemvården 2018, medeltal 3, , , ,

36 124, SOCHVN :00 / :s bilaga: A sochvn Fråga 13: Personalen ger tillräckligt med tid? Äldre Anhöriga Personal Totalt medeltal Antal medeltal Antal medeltal Antal Medeltal Antal Jakobstad hemvård 3,6 91 3,6 85 2,4 62 3,2 238 Pedersöre hemvård 4,0 53 3,7 43 2,4 25 3,4 121 Nykarleby hemvård 3,9 51 3,4 46 2,0 30 3,1 127 Larsmo hemvård 4,0 21 3,2 17 3,3 6 3,5 44 Hemvården 2016, medeltal 3, , , ,4 478 Hemvården 2018, medeltal 3, , , ,2 530 Fråga 14: Personalen är kunnig? Äldre Anhöriga Personal Totalt medeltal Antal medeltal Antal medeltal Antal Medeltal Antal Jakobstad hemvård 4,4 90 4,4 84 4,1 61 4,3 235 Pedersöre hemvård 4,4 52 4,4 43 4,4 25 4,4 120 Nykarleby hemvård 4,5 52 4,2 47 4,1 30 4,3 129 Larsmo hemvård 4,4 21 4,1 17 4,5 6 4,4 44 Hemvården 2016, medeltal 4, , , ,4 478 Hemvården 2018, medeltal 4, , , ,3 528 Fråga 15: Vet vem egenvårdaren är? Äldre Anhöriga Personal Totalt medeltal Antal medeltal Antal medeltal Antal Medeltal Antal Jakobstad hemvård 2,9 92 3,2 85 2,5 62 2,9 239 Pedersöre hemvård 3,0 52 2,9 42 2,7 25 2,8 119 Nykarleby hemvård 3,2 52 3,0 47 2,9 30 3,0 129 Larsmo hemvård 3,0 19 2,9 17 3,7 6 3,2 42 Hemvården 2016, medeltal 3, , , ,3 478 Hemvården 2018, medeltal 3, , , ,

37 124, SOCHVN :00 / :s bilaga: A sochvn Resultaten av undersökningen Sammanställningen över hemvården kommunvis visar ett bra betyg för hemvården. Medeltalet för de flesta frågor överstiger 3,5. I resultaten förekommer en viss skillnad mellan kommunerna. I de flesta frågor är medeltalet bättre än 3,5. Resultatet för frågan om kunden har möjlighet till regelbunden utevistelse och för frågan angående egenvårdare ligger under medeltalet. Klienterna, anhöriga och personalen gavs möjlighet att kommentera servicen och kvaliteten i hemvården. I nedanstående tabell finns en sammanställning på kommentarer indelad i olika temaområden som bemötande, vård- och serviceplan, egenvårdare, trygghet och planering samt information och kommunikation. I nedanstående tabell finns ett urval kommentarer från klienter, anhöriga och personal. FRIA KOMMENTARER UR KUNDENS, ANHÖRIGAS OCH PERSONALENS PERSPEKTIV Kunden Anhöriga Personalen Bemötande Bemötande Bemötande Haluan, että työntekijät kertovat, kuka on, kun tulevat luokseni Personalen är bra, men alltför lite tid för kunderna Överlag är jag nöjd med hjälpen jag får Att lyssna och ta lugnare och mer tid höra på mina åsikter på besök Ystävällisiä hoitajia Borde inte vara så stor variation på tiden när hjälpen kommer Egenvårdare Kuka on omahoitaja? Vem är min egenvårdare då säkert personer hjälper mig Finns ett namn men egenvårdaren är allt för sällan i arbete hos klienten Snabbt och smidigt med samma person Att lyssna och ta lugnare och mer tid att höra mina åsikter på besök Ingen information av egenvårdare Vård-rehabiliteringsplan Pääsee välillä (ulos) itsekin I mån av möjlighet samma personer som besöker klienten. Måste det vara så många olika närvårdare som besöker den äldre? Olen erittäin tyytyväinen kotihoidon palveluun ja kuinka hyvin kaikki asiat on hoidettu Personalen är kunnig men stressad vilket gör att kunden känner sig bli till besvär Egenvårdare Egenvårdare? Omahoitaja? Ingen info om egenvårdare Egenvårdare har varit berömligt Ge ett inplastat infoblad om egenvårdare, kontaktpersonalens telefon och vem eller vilka man kan ta kontakt med när behov finns Egenvårdare bör prioriteras när turlistorna görs Vård-rehabiliteringsplan Anhöriga vill gärna delta i vårdplan tillsammans med klienten 8 En positivare attityd hos personalen skulle inte skada. Våra klienter uppskattar då personalen är glad. Ett leende betyder så mycket och kostar inget extra Asiakkaan palveluun hänen äidinkielellään tulee panostaa Mera respekt för de äldre behövs Att känna sig kränkt är långtifrån en objektiv sak i vissa människors värld Egenvårdare Egenvårdaresystemet kunde utvecklas till det bättre Personalbrist både hos närvårdare och sjukskötare Vård-rehabiliteringsplan

38 124, SOCHVN :00 / :s bilaga: A sochvn Svårt att följa upp sårvård m.m. om det varje dag är ny vårdare Önskar att det skulle finnas fler alternativ vad gäller matservice Jag skulle vilja lite tips och stöd, kanske en stödperson att hitta på att göra något, fritidssaker, motion. Utdelning av medicin ohållbart Nöjd med vården Vården ojämn mellan vårdarna. Borde tas mera hänsyn till hälsoläget som skiftar Trygghet och planering Enemmän aikaa per käynti ja pääpaino vakiohenkilökuntaan Äldre kund mår bra bara man inte måste bo ensam och känna sig otrygg Pga. demenssjukdom borde inte byta personal så ofta hos klienten Besök vid samma tidpunkt varje dag Bättre med de vårdare som jag känner Glad att personalen finns till För att de äldre ska kunna bo hemma borde det finnas anhöriga som ställer upp med olika saker, t.ex. städning, bankärenden, handel, sjukhusbesök Information och kommunikation Pesupäivän muutosta voisi ilmoittaa Ibland är det svårt att veta vem man kan kontakta i olika frågor Hur vet jag vilka tjänster jag har rätt till Svårt att veta vad personalen gör och inte får göra Man kan inte alltid utgå från kundens självbestämmanderätt när det gäller en dement person Personalen borde läsa ordentligt på klientens kalender vad som ska göras, inte ta förgivet att samma sak ska göras varje dag Sluta spara! Samma vårdare till dementa personer Hemsjukvården fungerar bra Ingen personlig omsorg längre Trygghet och planering Måste det vara så många vårdare som besöker den äldre? Skulle det inte vara bättre med några som de äldre lärde sig att känna. Då skulle de känna sig tryggare. On hyvä, kun on tällainen palvelu, niin voi rauhallisin mielin olla töissä Klienten ska känna sig trygg och ha tillit till vårdaren Arbetserfarenhet inom sjukvård borde vara obligatorisk för personalen Det är viktigt att mannen vårdas hemma då vi sett att han är lugnast, tryggast och mår bäst här Huoli tulevaisuudesta, kun hoidon tarve kasvaa Information och kommunikation Gärna mera kontakt till anhöriga Olisi omaisille tärkeä saada tietää, mitä mieltä kotihoitajat ovat vanhuksen tilanteesta/ terveydestä Meille omaisille ilmoitetaan hyvin muutoksesta ja tulevista labra- ja lääkärikäynneistä. Kritik bör behandlas sakligt och professionellt Epätietoisuus, mitä hoitajalle kuuluu tehdä 9 Det byråkratiska med att planera utevistelsen för de äldre gynnar inte den rehabiliterande vården Utbildad personal finns men många gör exakt det som står på planen och funderar inte på helheten Klienterna önskar mera tid och att vi skulle utföra mera sysslor i deras hem Mera utevistelse åt de klienter som kan komma ut Hinner inte sitta ned en stund och prata med klienterna. Många äldre träffar sällan andra än vårdpersonal Trygghet och planering Klienterna önskar mera tid och att vi skulle utföra mera sysslor i deras hem Skulle vara viktigt med vårdutbildad personal Työntekijöillä ei ole riittävästi aikaa perehtyä asiakkaiden tietoihin ennen käyntiä Behövs mera tid för dokumentering Information och kommunikation Kunderna får inte vård på sitt modersmål i den sträckning som det är önskvärt För lite tid med klienten

39 124, SOCHVN :00 / :s bilaga: A sochvn Information hur hemtjänsten fungerar samt hur man som anhörig kan underlätta arbetet hemma hos klienten 4. Om resultat av hemvårdens kvalitetsenkät Enligt 4 i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 812/2000 har klienten rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande. Klienten ska bemötas så att hans eller hennes människovärde inte kränks. Enligt 9 och 10 ska alla kunder ha en vård-, rehabiliterings- och serviceplan som görs upp i samförstånd mellan klienten och anhöriga. Syftet med enkäten är att lyfta fram det som fungerar bra inom vården och vad de olika parterna är nöjda med, samt sådana saker som bör utvecklas eller som inte motar behoven. De givna kommentarerna specificerar och konkretiserar den information som de strukturerade frågorna ger. De saker som tagits upp i kommentarerna behandlas på förmannens initiativ i alla hemvårdsenheter och utgående från dem planeras åtgärder för utveckling och förbättring. För vården är det viktigt att alla klienter har en uppdaterad vård-, rehabiliterings- och serviceplan med en tydlig målsättning. Klienten och anhöriga ska vara delaktiga i uppgörandet och förverkligandet av planen. Ordnande av utevistelse och rehabilitering samt klientens helhetssituation beaktas vid uppgörandet av planen. Social- och hälsovårdsnämnden har slagit fast kriterier för hemvårdens service och stödfunktioner. Kriterierna är tänkta som ett stöd för både klienten, anhöriga och personalen, med hjälp av dem styr man användningen av resurser inom hemvården. De stöder även planeringen och organiseringen av arbetet. Ur klientens synvinkel är det viktigt att stärka känslan av trygghet och tillförlitlighet i servicesystemet. Minimering av antalet personer som besöker klienten per dygn och informering om tidtabellen för verksamheten inverkar på detta. Bland annat personal- och vikariesituationen, snabba förändringar i klientens hälsotillstånd och andra faktorer inverkar på hemvårdens tidtabell. Brådskan är närvarande i det vardagliga arbetet och klienter, anhöriga och personal kommenterade detta. Man borde informera klienten om förändringar som uppkommer i tidtabellen under dagen. Det har blivit svårare att få vikarier, vilket har påverkat planeringen och utförandet av arbetet. I hemvården har man inte systematiskt tagit i bruk egenvårdarmodellen. Då flera arbetstagare oundvikligen deltar i vården kunde modellen vara till nytta för klientens del om klienten får regelbunden hemvård och besök varje dag. Det är viktigt att fortsätta diskussionen i hemvårdens enheter om brådskan, tidsplaneringen och om klienternas önskemål. Ur enkäten framkommer en brådska som respondenterna upplever i hemvårdsarbetet. Personalen i sin tur upplever att tiden inte räcker till att uppfylla klienternas alla önskemål eller att ge klienterna det som personalen skulle vilja ge. Speciellt för klienter som är ensamma eller vars anhöriga bor långt borta kan man utreda olika alternativ för aktiviteter. Till exempel fritidsaktiviteter som tredje sektorn ordnar, rehabiliteringsaktiviteter eller frivilligverksamhet som kan ge mera innehåll till klienternas vardag. Inom hemvården fokuseras i huvudsak på hemservice- och vårdåtgärder. Till hemvårdens professionalitet hör förmågan att granska klientens helhetssituation och att aktivt söka lösningar. Alla lösningar produceras inte med hemvårdens verksamhet utan andra aktörer behövs också till det. 10

41 124, SOCHVN :00 / :s bilaga: A sochvn Sammanfattning Som sammanfattning kan konstateras att resultaten för denna enkät visar ett aningen mer kritiskt förhållningssätt mot hemvårdens arbete och situation. Till viss del torde det reflektera en större förändring som sker i hemvården, då den nationella målsättningen är att fler äldre ska bo hemma. Samtidigt vet man att andelen äldre kommer att stiga märkbart. Prognosen är att blivande äldre och deras anhöriga är mer krävande i fråga om vård, vilket börjar märkas redan nu. Diskussionen fortsätter angående vad kan ges som offentlig service, vad och när anskaffas privat service och hur tredje sektorns verksamhet bäst kan stöda klientens helhetssituation. De stora förändringarna som har skett inom hemvården under de senaste åren påverkar personalens förhållningssätt. Den svårare personalsituationen och rekrytering av vikarier samt effektivitetskraven som ställs på arbetet och bättre mätnings- och planeringsmetoder orsakar press. Kraven på hemvårdens innehåll har vuxit på samma gång som klienternas vårdberoende och utmaningarna i arbetet ökar. Också planeringen av arbetet innehåller stora utmaningar för att förverkligandet av arbetet kan tillfredsställa klienter, deras anhöriga och personalen. I det dagliga arbetet finns många s.k. föränderliga faktorer som man ska förbereda sig för och vid behov snabbt hitta flexibla lösningar. Hemvårdens arbete uppskattas, både klienter och anhöriga ser vikten av det för att äldre ska kunna bo hemma. Man ser hemmaboende som en hållbar möjlighet då man vet att hjälp finns att få om klientens situation av någon anledning förutsätter det. Som beroende av servicen vågar eller vill inte klienten alltid föra fram sina egna erfarenheter och önskemål. Bland de öppna kommentarerna finns också mycket positiv respons. I dem syns uppskattning och tack till hemvårdens personal. Att hemvårdaren själv värdesätter sitt arbete är viktigt. Det påverkar arbetstagarens trivsel, tillfredsställelse och hurudan bild han eller hon ger om sitt arbete till sina arbetskollegor, klienter, anhöriga och utomstående. Hemvårdens arbete är onekligen i en nyckelposition i den nationella förändringen, där målsättningen är att möjliggöra en allt längre tid av hemmaboende inom en växande grupp äldre Rapporten är sammanställd av chefen för äldreomsorgen Pirjo Knif. Tabellerna över enkätuppgifterna i Webropol har utarbetats av kvalitetschef Solveig Sandvik-Nyberg Pärmbild: Gun Österbacka 12

42 125, SOCHVN :00 SOCHV: 696/2018 HYRESHÖJNING, ESSELUNDEN Beredning: chefen för äldreomsorgen I ett effektiverat serviceboende har klienterna hyresavtal i enlighet med hyreslagen. Social- och hälsovårdsverket hyr utrymmen för effektiverat serviceboende av samarbetsområdets kommuner. Utrymmena som hyrs av kommunerna för effektiverat serviceboende varierar i storlek, skick och hyra som kommunerna bär upp. Klienterna i ett effektiverat serviceboende betalar social- och hälsovårdsverket för det utrymme de använder. I klienthyran beaktas utöver klientens eget rum också de gemensamma utrymmen som klienterna aktivt använder, t.ex. matsalen. Hyran för de gemensamma utrymmena fördelas mellan alla klienter vid enheten. Kommunerna har årligen justerat hyrorna de uppbär med beaktande av indexhöjningen. Om utrymmena har renoverats eller där har gjorts andra åtgärder har kommunerna vanligtvis tagit dessa i beaktande då de fastställt hyran. Vid Esselunden utgörs klienthyran av rummets kvadratmetrar utöver vilka man har burit upp hyra för 11 m 2 /klient för de gemensamma utrymmena. För Esselundens utrymmen betalas 10,36 /m 2 i hyra till Pedersöre kommun under år Esselundens utrymmen är totalt 1370 m 2. Klienthyran har senast justerats , då hyran för de gemensamma utrymmena sattes till hyran. Hyran för Esselunden föreslås höjas så att hyrans storlek är 10,30 /m 2 (9,52 /m 2 ). Hyran för ett enkelrum är 329,60 /mån (305 /mån). Hyran för ett dubbelrum är 422,30 /mån (390 /mån). Hyrorna inkluderar hyran som uppbärs för de gemensamma utrymmena (11 m 2 ). De höjda hyrorna överskrider inte Fpa:s gräns för bostadsbidrag. Enligt hyreslagen ska de boende informeras om höjningen 3 månader innan höjningen träder i kraft. Chefen för äldreomsorgen: Föreslås att social- och hälsovårdsnämnden beslutar höja hyran för Esselundens klienter så att hyrans storlek är 10,30 /m 2. Höjningen träder i kraft Förslag T.f. social- och hälsovårdsdirektör: Social- och hälsovårdsnämnden beslutar höja hyran för Esselundens klienter så att hyrans storlek är 10,30 /m 2. Höjningen träder i kraft

43 125, SOCHVN :00 SOCHV: 696/2018 Beslut Social- och hälsovårdsnämnden:

44 126, SOCHVN :00 SOCHV: 698/2018 HYRESHÖJNING BJÖRKBACKA/SOLBACKEN Beredning: servicechefen Vid Björkbackas och Solbackens effektiverade serviceboende har klienterna hyresavtal med social- och hälsovårdsverket i enlighet med hyreslagen. På Björkbacka och Solbacken har klienternas hyror inte justerats sedan Hyran på Björkbacka har varit 12,40 /m 2 /mån och på Solbacken 14,40 /m 2 /mån Lägenheternas storlek på Solbacka är 36 m 2, av vilka de gemensamma utrymmena utgör 11 m 2. På Björkbacka varierar storleken på lägenheterna mellan 31 och 41,8 m 2, i dessa lägenheter utgör de gemensamma utrymmena m 2. Sammanlagt är den totala hyran som staden Jakobstad uppbär på Björkbacka och Solbacken i medeltal 15,60 /m 2 /mån under Boendekostnaderna stiger med 19,22-25,92 /klient/mån på Björkbacka och med 25,95 /klient/mån på Solbacken. Efter höjningen överskrider hyrorna på Björkbacka och Solbacken inte Fpa:s gräns för hyresstöd, 544,42 /mån, men det nya kvadratmeterpriset för de största lägenheterna är i övre kant av Fpa:s bostadsstödgräns. Hyran som överstiger nämnda summa berättigar inte till fullt bostadsbidrag. Chefen för äldreomsorgen: Föreslår att social- och hälsovårdsnämnden godkänner hyreshöjningen och att den nya hyran från och med är - Björkbacka,13,02 /m² (12,40 /m²/mån) - Solbacken,15,12 /m² (14,40 /m²/mån). Förslag Beslut T.f. social- och hälsovårdsdirektör: Social- och hälsovårdsnämnden godkänner hyreshöjningen och den nya hyran från och med är - Björkbacka,13,02 /m² (12,40 /m²/mån) - Solbacken,15,12 /m² (14,40 /m²/mån). Social- och hälsovårdsnämnden:

45 127, SOCHVN :00 SOCHV: 699/2018 ÄNDRING AV VERKSAMHET OCH HYRA, PURMOHEMMET Beredning: chefen för äldreomsorgen Enligt social- och hälsovårdsverkets verksamhetsplan fungerar Purmohemmet som åldringshem fram till Från början av 2019 ändras Purmohemmet till en enhet för effektiverat serviceboende. Pedersöre kommun har redan tidigare föreslagit att ärendet ska förverkligas. Purmohemmets klienter och deras anhöriga har informerats om den planerade ändringen. Regionförvaltningsverket har styrt förverkligandet av ändringen. Effektiverat serviceboende är en del av öppenvården och ger bättre förutsättningar för hemmalikt boende där klienten kan utöva självbestämmanderätt. I ett effektiverat serviceboende finns även vårdmässigt krävande klienter. Enligt äldreomsorgslagen är anstaltsvård för de äldre befogat endast då det förutsätts av medicinska orsaker. Klienternas vårdberoende tas i beaktande vid personaldimensioneringen och vid ordnandet av vård. I ett effektiverat serviceboende skiljer sig klientavgifterna från långvårdens klientavgifter och vid långvården uppbärs ingen separat hyra av klienterna. Vid effektiverat serviceboende skrivs ett personligt hyresavtal med alla boende. Då Purmohemmets verksamhet ändrar bör storleken på hyran, som börjar uppbäras av klienterna från och med , bestämmas. Storleken på ett klientrum vid Purmohemmet är 19,6 m2. Ett dubbelrum är 27,3 m2. Gemensamma utrymmen, som aktivt används av alla Purmohemmets klienter, är 10 m2/klient. Kvadratmetrarna för de gemensamma utrymmena sätts till klientrummets kvadratmetrar och dessa tillsammans utgör hyran som uppbärs av klienten. Social- och hälsovårdsverket betalar 10,72 /m 2 i hyra till Pedersöre kommun för Purmohemmets utrymmen. Purmohemmets yta är totalt m 2. Storleken på hyran som uppbärs av Purmohemmets klienter föreslås vara 10,60 /m 2. Hyran för enkelrum och gemensamma utrymmen skulle vara 313,80 /mån. I dubbelrum skulle hyran per klient vara 250,80 /mån. Hyrorna överstiger inte Fpa:s gräns för bostadsbidrag. Chefen för äldreomsorgen Föreslås för social- och hälsovårdsnämnden att 1. Purmohemmets verksamhet ändrar till effektiverat serviceboende från och med Hyra på 10,60 /m 2 uppbärs av Purmohemmets klienter från och med och till hyran av rummet tillsätts en hyra för 10 m 2 gemensamma utrymmen.

46 127, SOCHVN :00 SOCHV: 699/2018 Förslag Beslut T.f. social- och hälsovårdsdirektör: Social- och hälsovårdsnämnden beslutar att 1. Purmohemmets verksamhet ändrar till effektiverat serviceboende från och med Hyra på 10,60 /m2 uppbärs av Purmohemmets klienter från och med och till hyran av rummet tillsätts en hyra för 10 m2 gemensamma utrymmen. Social- och hälsovårdsnämnden

47 128, SOCHVN :00 SOCHV: 675/2018 MOTION OM BYGGANDE AV SENIORBOENDE I BOSUND Beredning: chefen för äldreomsorgen Bilaga A: Motion från Larsmo Bilaga B: Utlåtande Larsmo kommunstyrelse har bett om utlåtande från social- och hälsovårdsnämnden angående motionen om byggande av seniorboende i Bosund. Seniorboende stöder de äldres hemmaboende och är en alternativ boendeform då det för de äldre inte längre är möjligt att bo kvar i sitt tidigare hem. Seniorboende möjliggör en boendeform med gemenskap och förebygger behovet av att söka sig till effektiverat serviceboende. Placering av ett seniorboende i Bosund är ur de äldres och deras anhörigas synvinkel en bra lösning. De äldre behöver inte flytta långt bort, utan de kan fortsätta bo i samma område med en lättare boendeform och bibehålla sina sociala nätverk. Det är lättare att ordna service centrerat till ett seniorboende på glesbygden. Chefen för äldreomsorgen: Föreslås att social- och hälsovårdsnämnden rekommenderar för Larsmo kommunstyrelse byggande av seniorboende i Bosund. Förslag Beslut T.f. social- och hälsovårdsdirektör: Social- och hälsovårdsnämnden rekommenderar för Larsmo kommunstyrelse byggande av seniorboende i Bosund. Social- och hälsovårdsnämnden:

48 128, SOCHVN :00 / :s bilaga: A sotel

50 128, SOCHVN :00 / :s bilaga: B sochvn UTLÅTANDE MOTION om byggande av seniorboende i Bosund Larsmo/118/ /2018 Äldreomsorgslagen och kvalitetsrekommendationerna för äldreservice understryker de äldres självständighet, delaktighet, förebyggande verksamhet och hemmaboende. I Larsmo är antalet hemmaboende 75 år fyllda 87,9 % (enligt Sotkanet statistik ). Medeltalet i samarbetskommunerna är 90,0 %. Den nationella målsättningen är att % av 75 år fyllda bor hemma. Boendeformer, t.ex. seniorboende stöder hemmaboende. Seniorboende är ett självständigt boende som är ordnat för flera äldre i samma bostadshus eller -bolag. I seniorboendet finns ingen färdig ordnad service, utan den ordnas vid behov av hemvården, av privata serviceproducenter eller av tredje sektorns aktörer. Seniorboende ger möjlighet till gemenskapsboende. Ett gemensamt samlingsställe och andra gemensamma utrymmen vid seniorboendet ger möjlighet för gemensamma aktiviteter för dem som bor där. Maten kan ordnas gemensamt, liksom alarmsystem osv. Äldre personer i Larsmo har av tradition bott i egnahemshus. Utbudet har varit begränsad av andra boendealternativ för dem som t.ex. på grund av hälsoskäl eller nedsatt funktionsförmåga inte mera klarat av att bo i ett egnahemshus. I Larsmo bor 11,5 % av 75 år fyllda i effektiverat serviceboende (Sotkanet). Medeltal för samarbetsområdet är 7,7 % och den nationella rekommendationen är 6-7 %. För de äldres boende behövs olika alternativ. Bostaden behöver vara anpassad och väl fungerande. Bostaden borde inte få bli en orsak att den äldre söker sig in till boendeservice. Alltid är det inte motiverat att börja göra stora omändringsarbeten i ett egnahemshus. Även andra boendeformer, som seniorboende och serviceboende räknas som hemmaboende. De äldres hemmaboende kan på olika sätt stödas vid seniorboende. Seniorboende ger möjligheter att ordna gemensamma aktiviteter för dem som bor i huset. Detta också förebygger ensamhet. Ett seniorboende kan byggas ihop med den befintliga bebyggelsen vilket möjliggör naturlig växelverkan med andra som bor på området. Seniorboende blir som en del i byn/bostadsområdet. De äldre som från nära håll flyttar till seniorboende kan behålla sina sociala nätverk. Detta påverkar positivt på den äldres trygghetskänsla och möjligheter att få hjälp av t.ex. sina nära och grannar. Närheten till service och tjänster bör också beaktas vid planering av seniorboende. Planeringen av ett seniorboende till Bosund kan understödas och motiveras ur flera synvinklar som tagits upp i denna text. Seniorboendet i Bosund skulle stöda de äldres hemmaboende i egen miljö och förebygga behovet att söka sig till effektiverat serviceboende i tidigt skede.

51 128, SOCHVN :00 / :s bilaga: B sochvn Jakobstad Pirjo Knif, Chef för äldreomsorgen

52 129, SOCHVN :00 SOCHV: 687/2018 KÖP AV MEDICINSKA REHABILITERINGSTJÄNSTER Beredning: överskötare Enligt förordning om medicinsk rehabilitering (1015/1991) ska individuellt behovsprövade rehabiliteringstjänster beviljas för de klienter som är på primärhälsovårdens rehabiliteringsan. Tjänsten kan ges som egen service eller som köptjänst. I budgeten 2018 finns budgeterat för köptjänster av medicinsk rehabilitering. Kostnaderna för köpta medicinska rehabiliteringstjänster förväntas att vara på samma nivå även år Social- och hälsovårdsverket har avtal om köp av medicinska rehabiliteringstjänster i form av öppen rehabilitering för tiden med option (sochvn ). Avtalen, som gäller fysioterapi, ergoterapi, ridterapi, talterapi och musikterapi som medicinsk rehabilitering, har ingåtts som ramavtal med flera serviceproducenter. Detta innebär att social- och hälsovårdsverket utifrån behoven kan anlita olika producenter och har inte heller förbundit sig till en viss mängd köpta tjänster. Inom Vasa sjukvårdsdistrikt beviljas servicesedlar för vissa medicinska rehabiliteringstjänster (fysioterapi och ergoterapi). Sjukvårdsdistriktet har erbjudit social- och hälsovårdsverket möjlighet att ansluta sig till samma hanteringsprogram för servicesedlar som centralsjukhuset har. Användning av servicesedlar förenklar processer för medicinska rehabiliteringstjänster från beviljandet till fakturering och ger klienten mera valfrihet. Förberedelser och ibruktagande av servicesedlar tar däremot tid och därför behövs ännu år 2019 avtal med serviceproducenter i nuvarande form. Då ett års avtal underskrider nationella tröskelvärden för upphandling av social- och hälsovårdstjänster kan nuvarande ramavtal förlängas. Priserna har varit oförändrade i tre år och en indexjustering av priserna behöver tillåtas. Avtal kan vid behov ingås med nya producenter ifall kvalitetsoch priskriterier uppfylls. Förslag T.f. social- och hälsovårdsdirektör: Social- och hälsovårdsnämnden besluter att 1. Social- och hälsovårdsverket förlänger avtalet för köp av medicinska rehabiliteringstjänster i form av öppen rehabilitering med befintliga producenter som så önskar för tiden En indexjustering av priserna på 3 % godkänns. Avtal kan vid behov ingås med nya producenter med samma kvalitetsoch priskriterier. 2. Tjänstemännen får i uppdrag att förbereda ibruktagande av servicesedlar för medicinska rehabiliteringstjänster från Beslut

53 129, SOCHVN :00 SOCHV: 687/2018 Social- och hälsovårdsnämnden:

54 130, SOCHVN :00 SOCHV: 584/2018 NEUVOLATOIMINNAN PALVELUT SOSIAALI- JA TERVEYSVIRASTOSSA SOTEL-SU Valmistelu: ylihoitaja Riitta Lönnbäck Neuvolatyö on keskeinen osa perusterveydenhuollon ehkäisevää ja terveyttä edistävää toimintaa. Palvelut ovat perheille vapaaehtoisia ja maksuttomia. Asetus 338/2011 velvoittaa kunnat tarjoamaan kaikille perheille suunnitelmalliset ja tasoltaan yhtenäiset äitiys- ja lastenneuvolapalvelut. Neuvolapalvelut muodostuvat äitiys- ja lastenneuvolasta ja ehkäisyneuvolasta. Neuvolan henkilöstö tekee kiinteää yhteistyötä sosiaalihuollon perhepalveluiden kanssa. Äitiys- ja lastenneuvolapalveluita tarjotaan yhteistoiminta-alueella useissa toimipisteissä. Osa palveluista kuten perhekätilön ja perheterapeutin vastaanotto ovat vain Pietarsaaren äitiys- ja lastenneuvolan yhteydessä, mutta ne tarjoavat palveluita kaikille yhteistoiminta-alueen kunnille. Äitiysneuvolan tehtävä on raskauden seuranta, jotta raskaus, lapsen syntymä ja vauvan hoito muodostuvat turvalliseksi kokemukseksi koko perheelle. Lastenneuvola tarjoaa vuotiaiden lasten kasvun ja kehityksen seurantaa. Vanhempia ohjataan ja tuetaan lapsen fyysisen, psyykkisen ja sosiaalisen kehityksen ja kasvun turvaamiseksi. Ehdotus Ylihoitaja Riitta Lönnbäck esittelee kokouksessa tarkemmin neuvolapalveluiden sisältöä ja henkilöstömääriä. Vanhushuollon päällikkö: Suomenkielinen jaosto keskustelee saamansa neuvolapalveluja koskevan selvityksen pohjalta ja merkitsee tiedoksi Suomenkielinen jaosto tutustui perhepalvelukeskuksen sekä äitiys- ja lastenneuvolan uusiin tiloihin Malmilla. Ylihoitaja Riitta Lönnbäckin esitys liitteenä A/ 10/2018. Päätös Suomenkielinen jaosto esittää käydyn keskustelun pohjalta, että perheneuvolatoimintaa (vanhemmuuden tuki) tulisi järjestää sosiaali- ja terveysviraston omana toimintana ja että Lenearviointi (leikki-ikäisten lasten neurologisen kehityksen arviointi) tulisi toteuttaa yhteistyössä varhaiskasvatuksen kanssa Tiedoksi: Sosiaali- ja terveyslautakunta -----

55 130, SOCHVN :00 SOCHV: 584/2018 SOCHVN Beredning: t.f. social- och hälsovårdsdirektör Familjerådgivning som egen verksamhet ingår i social- och hälsovårdsverkets verksamhetsplan för 2019 och behandlas av social- och hälsovårdsnämnden vid innevarande möte ( 123). Samarbete med småbarnspedagogiken vid Leneundersökningar förutsätter samarbete med samarbetskommunernas bildningssektor. Förslag Beslut T.f. social- och hälsovårdsdirektör: Social- och hälsovårdsnämnden antecknar ärendet till kännedom. Ärendet delges bildningssektorn i samarbetskommunerna. Social- och hälsovårdsnämnden:

56 130, SOCHVN :00 / :s bilaga: A sotel Neuvolapalvelut sosiaali- ja terveysvirastossa Neuvolatyö on keskeinen osa perusterveydenhuollon ehkäisevää ja terveyttä edistävää toimintaa. Palvelut ovat perheille vapaaehtoisia ja maksuttomia. Neuvolapalvelut edistävät raskaana olevan naisen, lapsen sekä koko perheen terveyttä ja hyvinvointia. äitiysneuvola lastenneuvola ehkäisyneuvola erityistyöntekijät/-palvelut Neuvolavastaanotot: Pietarsaari, Luoto, Pedersöre (Pännäinen, Kolppi/Ähtävä), Uusikaarlepyy, Jepua/Munsala Perheterapeutti ja perhekätilö Pietarsaaren neuvolassa ovat koko alueen väestön käytettävissä. Riitta Lönnbäck, ylihoitaja

57 130, SOCHVN :00 / :s bilaga: A sotel Neuvolapalveluihin sisältyy (Terveydenhuoltolaki 15 (1326/2010, Finlex); sikiön terveen kasvun, kehityksen ja hyvinvoinnin sekä raskaana olevan ja synnyttäneen naisen terveyden määräajoin toteutettava ja yksilöllisen tarpeen mukainen seuranta ja edistäminen; lapsen terveen kasvun, kehityksen ja hyvinvoinnin edistäminen sekä seuranta ensimmäisen ikävuoden aikana keskimäärin kuukauden välein ja sen jälkeen vuosittain sekä yksilöllisen tarpeen mukaisesti; lapsen suun terveydentilan seuranta vähintään joka toinen vuosi; vanhemmuuden ja perheen muun hyvinvoinnin tukeminen; lapsen kodin ja muun kasvu- ja kehitysympäristön sekä perheen elintapojen terveellisyyden edistäminen; lapsen ja perheen erityisen tuen ja tutkimusten tarpeen varhainen tunnistaminen sekä lapsen ja perheen tukeminen ja tarvittaessa tutkimuksiin tai hoitoon ohjaaminen. Kunnan perusterveydenhuollon on neuvolapalveluja järjestäessään toimittava yhteistyössä varhaiskasvatuksesta, lastensuojelusta ja muusta sosiaalihuollosta, erikoissairaanhoidosta vastaavien sekä muiden tarvittavien tahojen kanssa. Lisäksi mm seulontatutkimukset (papa) ja isyyden tunnustaminen

58 130, SOCHVN :00 / :s bilaga: A sotel Neuvolatoiminassa tavoitteena yhdenmukaiset ja tasavertaiset palvelut sekä valtakunnallisesti että alueellisesti ja myös eri neuvolavastaanottoilla. Neuvolatoiminta ohjaavat terveydenhuoltolain lisäksi: Lait ja asetukset: Valtioneuvoston asetus neuvolatoiminnasta, koulu- ja opiskeluterveydenhuollosta sekä lasten ja nuorten ehkäisevästä suun terveydenhuollosta 338/2011 (Finlex) Toimintaohjelma neuvolatyölle, koulu- ja opiskeluterveydenhuollolle sekä lasten ja nuorten ehkäisevälle suun terveydenhuollolle Isyyslaki 11/2015 (Finlex) Lisäksi monet muut terveydenhuoltoa koskevat lait, esim. laki potilaan asemasta ja oikeuksista Terveyden ja hyvinvoinnin laitokset suositukset ja oppaat, mm: Lastenneuvola lapsiperheiden tukena. Opas työntekijöille Laaja terveystarkastus: Ohjeistus äitiys- ja lastenneuvolatoimintaan sekä kouluterveydenhuoltoon. Lastenneuvola lapsiperheiden tukena. Opas työntekijöille. Lastenneuvola lapsiperheiden tukena. Suuntaviivat lastenneuvolatoiminnan järjestämisestä kunnille. Äitiysneuvolaopas. Suosituksia äitiysneuvolatoimintaan. Lisäksi sosiaali- ja terveysvirasto neuvolatoiminnan laatukäsikirja, jossa kuvataan viraston yhtenäiset neuvolatoiminnan käytännöt.

59 130, SOCHVN :00 / :s bilaga: A sotel Henkilöstö äitiys- ja lastenneuvoloissa 2 vastaavaa terveydenhoitajaa toimivat lähiesimiehinä äitiys- ja lastenneuvoloille ja kouluterveydenhuollolle 20,5 terveydenhoitajaa 4 kätilöä (äitiysneuvolassa) 0,5 perhekätilö 0,5 perheterapeutti Lääkäriresurssi niin, että THL:n suositusten mukaiset lääkärin tekemät terveystarkastukset ja laajat terveystarkastukset voidaan toteuttaa.

60 130, SOCHVN :00 / :s bilaga: A sotel Perhekätilö Perhekätilö tarjoaa raskauteen, synnytykseen ja pikkulapsiaikaan liittyvää keskustelutukea. Keskustelut voivat koskea esim. synnytyspelkoa, vaikeiden synnytyskokemusten käsittelyä, lapsettomuutta, keskenmenoa, suunnittelematonta raskautta, pikkulapsiajan uupumusta ja masennusta, yksinäisyyttä ja elämänkriisejä. Perhekätilön kanssa voi keskustella luottamuksellisesti sekä fyysisistä, psyykkisistä että sosiaalisista kysymyksistä. Matala kynnys, ei lähetettä. Ajanvaraus joko äitiys- tai lastenneuvolan terveydenhoitajan kautta tai yhteydenotto suoraan perhekätilöön. Perhekätilön vastaanotto sijaitsee Pietarsaaren äitiys- ja lastenneuvolassa, mutta palvelee kaikkia yhteistoiminta-alueen kuntia. Tarvittaessa myös kotikäyntejä.

61 130, SOCHVN :00 / :s bilaga: A sotel Perheterapeutti Perheterapeutti tarjoaa tukea perhe-elämän haasteisiin ja erityisesti vanhemmuuteen liittyviin kysymyksiin. Yksilö- tai perhetapaamisia Varhainen tuki: Useimmat ongelmat ovat alussa pieniä. Mitä aikaisemmin niihin saadaan apua, sitä pienemmällä/lyhytaikaisemmalla tuella ongelmat selviävät. Matalan kynnyksen palvelu, ei lähetettä. Perheterapeutti työskentelee Pietarsaaren äitiys- ja lastenneuvolassa ja palvelee yhteistoimintaalueen kaikkia kuntia. Käynnit järjestetään joko vastaanotolla tai kotiympäristössä. Keskustelut voivat koskea esimerkiksi psyykkistä vointia raskaus- ja pikkulapsiaikana vanhemmuuteen liittyviä asioita lapsen kehitystä ja kasvatusta ihmissuhdeongelmat elämänkriisejä Perheterapiakäynnit ovat maksuttomia.

62 130, SOCHVN :00 / :s bilaga: A sotel Perheneuvola vanhemmuuden tuki Toimintasuunnitelmassa 2019 Tausta: Lisääntynyt psykiatriselle lasten ja nuorten vastaanotolle hakeutuvien vanhempien määrä: huoli lapsesta/nuoresta, vanhemmuustaidot hukassa, on johtanut kasvaneisiin jonoihin ja pitkiin odotusaikoihin Kaikki eivät tarvitse psykiatrisen erikoissairaanhoidon palveluita, vaan heille oikeaaikaisesti annettu tuki ja ohjaus riittää. Ongelmat kasvavat ja kerääntyvät jonotusaikana. Perheneuvola on perustason toimintaa, jonka tehtävä on antaa lapsen kasvuun ja kehitykseen, sosiaalisiin taitoihin ja vanhemmuuteen liittyvää ohjausta, neuvontaa ja muuta tukea. Työmenetelmät: Keskustelut, lyhyet terapiat (2-5 kertaa) vanhemmuuden tukemiseksi. Ohjaavat ja ennaltaehkäisevät vanhemmuuden tuen ryhmät Konsultointi ja verkostoyhteistyö

63 130, SOCHVN :00 / :s bilaga: A sotel Perheneuvola Perheneuvolaan voi ottaa yhteyttä esimerkiksi, kun pienellä lapsella on vaikea uhmaikä, nukkumis- tai syömisvaikeuksia. lapsen käytös tai mieliala herättää huolen vanhemmissa. lapsella on vaikeuksia sosiaalisissa suhteissa. vanhemmat tarvitsevat tukea vanhemmuuteen ja jaksamiseen. perheessä on konflikteja. Tarvittava henkilöstöresurssi: perheterapeutti - vanhemmuuden tuki, kasvatukseen liittyvät kysymykset neuvolapsykologi lapsen perustason selvitykset/testaukset perheohjaaja

Visa mer