Den kulturella välfärden

Transkript

1 Statens kulturråd Den kulturella välfärden Elitens privilegium eller möjlighet för alla? Svenska folkets kulturvanor En rapport grundad på Välfärdsstatistiken/ULF

2 Statens kulturråd Den kulturella välfärden Elitens privilegium eller möjlighet för alla? Svenska folkets kulturvanor En rapport grundad på Statistiska Centralbyråns undersökningar av levnadsförhållanden ULF

3 Cultural Welfare A privilege for the elite or a chance for all? Cultural habits in Sweden Swedish National Council for Cultural Affairs 22 Statens kulturråd Printed in Sweden by Berlings Skogs, Trelleborg 22 Omslag Pangea design ISBN Förfrågningar: Sten Månsson, Statens kulturråd, tfn , Göran Nordström, SCB, tfn

4 Förord Kulturen har en självskriven plats i välfärdspolitiken. I regeringsformen sägs att...den kulturella välfärden skall vara ett grundläggande mål för den offentliga verksamheten. I en serie välfärdsbokslut som har lagts fram det senaste året, har olika samhällsområden granskats utifrån välfärdspolitiskt perspektiv. Den svenska kulturpolitikens särskilda profil utgörs av den sociala dimension som genomsyrat kulturpolitiken alltsedan besluten I såväl 1974 som 1996 års kulturpolitiska propositioner finns ett centralt mål om delaktighet. Kulturrådet har i uppdrag att följa utvecklingen inom kulturområdet och ge ett samlat underlag till regeringen. Kulturrådet har numera även det formella ansvaret för kulturstatistiken. I den kulturpolitiska propositionen 1996 nämns även analys av kulturvanorna som en uppgift för Kulturrådet. I denna rapport redovisas och analyseras för första gången en samlad statistik om svenska folkets kulturvanor under 23 år. Materialet bygger på specialbearbetningar av SCB:s löpande undersökningar om levnadsförhållanden, ULF. Detta material erbjuder möjligheter att ge en såväl detaljerad som statistiskt tillförlitlig bild av hur kulturvanemönstret utvecklats sedan 19-talet. En uppgift som tilldelats Kulturrådet av regeringen är att utveckla metoder och ta fram indikatorer som kan tjäna som analysverktyg i den mål- och resultatstyrning som införts i den statliga verksamhetsplaneringen. Förhoppningen är att rapporten ska kunna tjäna som underlag i en sådan diskussion och tillföra bränsle i den kulturpolitiska debatten, såväl på den nationella nivån som på den regionala och lokala. En annan förhoppning är att forskare inom olika verksamhetsfält ska finna att materialet är intressant för en fortsatt analys. Göran Nordström, SCB, har sammanställt resultaten i rapporten. Sten Månsson, Kulturrådet, är ansvarig för projektet och svarar även för rapportens inledande kapitel. Det avslutande kapitlet 12, Kulturpolitiska reflexioner, utgör ett utdrag ur Kulturrådets omvärldsanalys 22. Kristina Rennerstedt Generaldirektör för Statens kulturråd

5

6 Innehåll Sida 1. Sammanfattning 7 2. Inledning Den kulturella välfärden Att mäta den kulturella välfärden Vilka slutsatser kan dras från kulturvanemätningarna? Fortsatt analys av kulturvanorna Läsanvisning för rapporten Kulturaktiviteterna i översikt Trender för kulturaktiviteterna Besöksvanorna 4.1. Teater Konsert Konstmuseum och konstutställning Annat museum Bibliotek Studiecirkeldeltagande Bio Gudstjänst Föreläsningar eller föredrag Idrottsevenemang Restaurang, pub eller kafé Läsvanorna 5.1. Bokläsning Tidskriftsläsning Veckotidningsläsning Det egna skapandet 6.1. Spela något musikinstrument Sjunga i grupp Måla, rita, arbeta med lera Dansa Skriva dagbok, brev, dikter, artiklar Fotografera, filma Andra fritidsaktiviteter 7.1. Sy, sticka, väva el. dyl Trä- eller metallslöjda Utöva någon annan hobby Datoranvändning och Internet 8.1. Tillgång till dator och Internet i hemmet Användning av datorn Användning av datorn för olika ändamål 96

7 Sida 9. Kulturvanorna i ett socioekonomiskt perspektiv Socioekonomiska skillnader hos män och kvinnor Kulturaktiviteternas regionala fördelning 117 Län 117 Kartor 121 De största kommunerna Kulturaktiviteterna och rörelsehinder Kulturpolitiska reflexioner 131 Tabeller 143 Tabellförteckning 145 Tabeller A: , år 155 Tabeller B: , år 183 Tabeller C: Regioner, genomsnitt för , år 285 Tabeller D: Antal intervjuer och skattat antal i befolkningen 35 Bilagor 315 Bilaga 1: Teknisk beskrivning av ULF 317 Bilaga 2: Redovisningsgrupper 335 Bilaga 3: Utdrag ur frågeformuläret 341 For international readers: Foreword 345 Contents 347 Summary 349 List of terms 355

8 Kapitel 1 Sammanfattning 7 1 Sammanfattning Statistiska centralbyrån (SCB) har av Statens kulturråd fått i uppdrag att genomföra en omfattande kartläggning av befolkningens kulturvanor. Föreliggande rapport redovisar olika gruppers kulturvanor samt utvecklingen sedan mitten av 19 talet. Det statistiska underlaget utgörs av de undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) som SCB genomfört årligen sedan ULF syftar till att följa välfärdsutvecklingen hos befolkningen inom flera olika välfärdsområden. Undersökningarna genomförs i huvudsak som besöksintervjuer med ett slumpmässigt urval om ca 7 personer årligen av Sveriges vuxna befolkning år. I bilaga 1 ges en mer ingående beskrivning av ULF. I rapportens inledande kapitel 2 presenteras även andra undersökningar som under åren mätt kultur och medievanor. Kulturen får allt större plats i våra liv Resultaten från ULF undersökningarna bekräftar till stora delar de redan tidigare välkända stora skillnaderna i kulturvanor mellan exempelvis män och kvinnor, unga och gamla, infödda svenskar och invandrare, arbetare och tjänstemän, storstadsbor och glesbygdsbor osv. Men i flera avseenden kan vi se att gamla mönster håller på att brytas, där exempelvis sociala klasskillnader, skillnader mellan könen samt skillnader mellan unga och gamla håller på att jämnas ut. I andra avseenden kan vi dock konstatera att skillnaderna snarare ökat än minskat. Detta gäller inte minst bokläsandet, som förefaller att bli alltmer omfattande bland kvinnor men allt mindre bland män. Genom att vi nu kan ta en titt i backspegeln ca 2 år bakåt, i vissa fall ännu längre, ökar vår förståelse för sambanden mellan mer övergripande samhällsförändringar och befolkningens kulturbeteenden. Här nedan följer först i korthet några viktiga iakttagelser: Restaurangbesökandet har ökat mycket kraftigt i hela befolkningen, men i synnerhet bland äldre. Bokläsandet har ökat bland kvinnorna men minskat bland männen sedan början av 19 talet. Gapet mellan könen har därmed blivit ännu större. Biblioteksbesökandet har ökat kraftigt bland både män och kvinnor under 19 talet, men skillnaderna till kvinnornas favör kvarstår. Teaterbesökandet och konsertbesökandet har ökat kraftigt sedan mitten av 19 talet. Fortfarande går dock betydligt fler kvinnor än män på teater. Biobesökandet har ökat något bland männen och kraftigt bland kvinnorna. De äldre har också blivit alltmer benägna att gå på bio. Deltagandet i studiecirklar har minskat kraftigt såväl bland männen som bland kvinnorna. Nedgången har varit kraftigare bland tjänstemännen än bland arbetarna. Gudstjänstbesökandet minskade stadigt under 19 och talen. Under 19 talet stannade nedgången upp. Besök på något idrottsevenemang har blivit allt vanligare, i synnerhet bland kvinnor. Utvecklingen går därmed mot en könsutjämning. Tidskriftsläsandet har ökat något bland männen och kraftigt bland kvinnorna. Veckotidningsläsandet har minskat, i synnerhet bland männen. Musikutövandet har minskat bland kvinnorna. Folkdans och balett/jazzbalett har minskat kraftigt bland kvinnorna. Även nöjesdansen har minskat, både bland männen och kvinnorna. Fotograferande och filmande har minskat kraftigt under 19 talet, i synnerhet bland männen. Att sy, sticka, väva och liknande har minskat mycket kraftigt bland kvinnorna sedan i början av 19 talet. Tillgången till dator i hemmen har ökat mycket kraftigt i alla redovisade befolkningsgrupper. Befolkningen i Gotlands och Stockholms län verkar vara påtagligt intresserad av att besöka olika slags kulturarrangemang.

9 8 Sammanfattning Kapitel 1 Personer med rörelsehinder är avsevärt mindre kulturaktiva än personer med full rörelseförmåga. Besökandet ökar egna aktiviteter minskar I tabell 1.1 nedan redovisas procentandelen av befolkningen år som utövat olika kulturaktiviteter under ett genomsnitt för åren , i enstaka fall endast för Dessutom redovisas trender för en tidsserie under de år frågorna ställts till personer i dessa åldrar i ULF, dvs. 1982, 1983, 19, 1991, 1996, 1997, 1998 och Trenderna är framräknade med hjälp av regressionsanalys, där hänsyn tagits till att det under åren kan ha förekommit både upp- och nedgångar för respektive aktivitet. Resultatet blir ett procenttal som uttrycker skillnaden mellan den skattade procenttalsnivån vid regressionslinjens slutpunkt (1999) och nivån vid dess början (1982). Plustecken anger ökning i procentenheter och minustecken anger minskning. Med en asterisk anges om förändringen är statistiskt säkerställd på 5 procentsnivån. Till de vanligaste kulturaktiviteterna hör att läsa böcker eller annan litteratur, att besöka bibliotek och att gå på bio. En mycket vanlig fritidsaktivitet är att gå på restaurang, pub eller kafé. Minst vanligt bland de efterfrågade aktiviteterna är att dansa folkdans, balett eller jazzbalett och att sjunga i kör eller annan grupp. Till ovanligheterna hör även att på fritiden trä eller metallslöjda, spela musikinstrument och att måla, rita eller arbeta med lera. Om vi i stället tittar närmare på i vilken takt och riktning olika aktiviteter utvecklats i befolkningen får vi nästan samma bild. Frånsett den mycket kraftiga utvecklingen för tillgången till persondator i hemmet, så är utvecklingen starkast för konsert, bio och biblioteksbesökandet och synnerligen stark för restaurangbesökandet under 19 och 19 talen. Däremot har studiecirkeldeltagandet minskat liksom läsning av veckotidningar. Nedgången för bokläsningen gäller dock enbart männen och inte kvinnorna, vilket dock inte framgår av tabell 1.1. Andra aktiviteter som ökat i relativt hög grad i befolkningen är det egna hobbyutövandet, medan vi däremot kan se en minskning främst beträffande att sy, sticka, väva eller liknande. Bland andra aktiviteter som minskat märks dans, musikutövande och fotograferande. Tabell 1.1 Kulturella aktiviteter minst någon gång. Nuläge, *)1999 i procent. Trend i procentenheter där + anger ökning, - minskning och * att förändringen är signifikant på 5 %-nivån. Personer år, år 1) Nuläge Trend Teater, * Konsert 45, * Konstmuseum/konstutställning 37, * Annat museum än konstmuseum 42,2-1.5 Bibliotek 58, * Studiecirklar eller kurser 22,8-7.5 * Bio 57, * Gudstjänst eller väckelsemöte 36,9-5.3 * Föreläsningar eller föredrag *) 24,2.. Idrottsevenemang *) 48, Restaurang, pub eller kafé (nöje) 86, * Bokläsning 79,5-1.1 Skönlitteratur *) 68,1.. Tidskriftsläsning 76, +7.4 * Veckotidningsläsning 73,2-5.6 * Spela musikinstrument 15,1-2.4 * Sjunga i kör eller annan grupp 5,9 +.5 Måla, rita, teckna, arbeta m. lera 16,9-1.2 Folkdans, balett/jazzbalett 1 ) *) 3,8-5. * Fotografera eller filma *) 48,9-6.8 Dagbok, dikter, artiklar, brev m.m. 36, Diskotek eller annan danslokal 1 ) *) 41, -4.6 Dansrestaurang eller liknande 1 ) *) 28,6.. Sy, sticka, väva eller liknande 3,8-14. * Trä- eller metallslöjda 14,6 +.8 Utöva någon hobby *) 35, Dator i hemmet 64, * Allt fler äldre besöker kulturarrangemang Ökningen av besökandet på restaurang, pub eller kafé har främst skett i de äldre åldersgrupperna där det funnits en stor potential för en ökning. En viss socioekonomisk utjämning har skett därigenom att andelen för arbetarna ökat mer än för tjänstemännen, men fortfarande ligger nivåerna betydligt högre för tjänstemannagrupperna än för arbetargrupperna. Nära hälften av befolkningen går någon gång på konsert, 46 procent. För männen är ökningen 16 procentenheter och för kvinnorna 14 procentenheter sedan början av 19 talet. Här ligger den största

10 Kapitel 1 Sammanfattning 9 ökningen för personer i åldrarna 3 64 år. Andelen bland tjänstemän och företagare har ökat mer än bland arbetare. Nu är andelen bland de högre tjänstemännen 66 procent, medan andelen bland arbetarna endast är hälften så hög: 33 procent. Även biobesökandet har ökat kraftigt, med 15 procentenheter för kvinnorna och 8 för männen. Nu går 57 procent av männen och 58 procent av kvinnorna på bio någon gång under ett år. Ökningen har varit kraftigast för personer år. Även för biobesökandet släpar arbetarna efter tjänstemännen något. Vi kan också se en relativt kraftig ökning i de mellanstora städerna. Biblioteksbesökandet har ökat med 13 procentenheter för kvinnorna och 8 för männen. 54 procent av männen och 64 procent av kvinnorna besöker nu ett bibliotek någon gång. Den kraftigaste ökningen har skett bland personer 65 år och äldre. Men besökandet har även ökat markant för de icke facklärda arbetarna. Det är dock fortfarande långt kvar innan man kan tala om någon åldersutjämning eller socioekonomisk utjämning. Att gå på teater gör 36 procent av männen och 46 procent av kvinnorna. Detta har också blivit populärare de senaste decennierna och utvecklingen är likartad mellan könen. Återigen kan konstateras att de äldre står för en stor del av ökningen. En något större ökning har skett bland facklärda arbetare än bland högre tjänstemän, så en viss tendens till socioekonomisk utjämning kan sägas ha skett, men fortfarande råder stora skillnader mellan grupperna. Besökandet på konstmuseer eller konstutställningar har ökat med 8 procentenheter och andelen besökare är nu 37 procent av befolkningen. De äldre står åter för en stor del av ökningen, men fortfarande är avståndet till de yngre åldersgrupperna mycket stort. En betydande ökning kan noteras för utländska medborgare och vi kan även konstatera att befolkningen i storstäderna dragit ifrån övriga regioner ytterligare några procentenheter. Bland de kulturaktiviteter där det skett en nedgång märks i första hand deltagandet i studiecirklar, där nedgången varit 8 procentenheter för befolkningen i dess helhet. Andelen bland männen som deltar någon gång under ett år är nu 2 procent och bland kvinnorna 26 procent. Personer 2 44 år har minskat sin andel med ungefär 15 procentenheter. Betydande nedgångar kan för övrigt konstateras för de flesta av de redovisade befolkningsgrupperna. Tydligast märks nedgången för de högutbildade och för personer i tjänstemannayrken. Även storstadsområdena skiljer ut sig på detta sätt. Sannolikt beror nedgången till stor del på att många kurser i dag arrangeras av arbetsgivaren. Gudstjänstbesöken har minskat med 6 procentenheter ner till 42 procent bland kvinnorna och med 4 procentenheter till 32 procent bland männen. I motsats till andra kulturaktiviteter så har minskningen varit kraftigare bland de äldre än bland de yngre. Tjänstemännen har minskat sin andel relativt mycket liksom personer i Norrlands glesbygd. Besök på andra museer än konstmuseer uppvisar en tendens till en liten minskning för befolkningen i sin helhet, men för yngre personer har nedgången varit 14 procentenheter. För de äldre har det i stället skett en ökning och nu ligger besökandet för åringarna på nästan samma nivå som för personer år, 37 procent. Vi kan också se att nedgången är kraftigare ju högre utbildningsnivån är. Mer tidskrifter mindre veckotidningar Läsvanorna har ändrat karaktär under de senaste 2 åren. Läsning av veckotidningar har minskat medan läsning av tidskrifter har blivit vanligare, i synnerhet bland kvinnorna. Bokläsningen har legat tämligen konstant runt procent av befolkningen. Men vid en jämförelse mellan könen kan vi konstatera att bokläsandet bland männen minskat med 5 procentenheter till att i dag omfatta 73 procent. För kvinnornas del kan vi i stället se en ökning med 3 procentenheter så att det numera är 86 procent som läser någon bok per år. Även mellan de olika åldersgrupperna går utvecklingen isär. Bland de yngre har bokläsningen minskat med ungefär 5 procentenheter medan den i stället har ökat i motsvarande grad bland de äldre. Bokläsningen har också minskat något både bland arbetare och bland tjänstemän. Läsningen av veckotidningar har minskat med 8 procentenheter för männen och 4 procentenheter för kvinnorna. En nedgång syns i alla åldersgrupper och den är något större bland arbetare än bland tjänstemän. Den är något större också bland lågutbildade. För tidskrifterna däremot kan vi konstatera en kraftig uppgång, i synnerhet bland kvinnorna där uppgången varit 1 procentenheter sedan i början av 19 talet. nas andel på nuvarande procent närmar sig därmed männens, som är 82 procent. För åringarna märks en förhållandevis kraftig uppgång med 15 procentenheter. Där-

11 1 Sammanfattning Kapitel 1 emot syns inga förändringar vare sig mellan de olika utbildningsgrupperna eller de socioekonomiska grupperna. Undantag är företagarna som ökat sitt tidskriftsläsande med 12 procentenheter, och de facklärda arbetarna, vars uppgång varit 7 procentenheter. Det egna skapandet minskar De enda bland de egna skapande aktiviteterna för vilka vi inte kan konstatera några nedgångar, är körsång och skrivande. De övriga har alla minskat i större eller mindre utsträckning. 36 procent av befolkningen skriver brev, dikter, dagbok m.m. och någon signifikant förändring har inte skett för befolkningen i sin helhet sedan i början av 19-talet. Att sjunga i kör eller sånggrupp har varit oförändrat under hela 19- och -talen. 6 procent sjunger i kör, men bland åringar är andelen hela 11 procent. För målning, teckning eller arbete med lera på fritiden finns en viss tendens till nedgång. 17 procent av befolkningen ägnar sig åt detta. Musikutövandet har minskat och den kraftigaste nedgången har skett bland de yngsta. I början av 19-talet spelade var tredje åring något musikinstrument. I dag är det var fjärde. Minskningen är betydande också bland ensamstående personer med barn. Även om vi ser en kraftig nedgång också bland högutbildade och bland tjänstemän på mellannivå, så råder fortfarande stora socioekonomiska skillnader. Bland tjänstemän på mellan- och högre nivå är musikutövandet dubbelt så vanligt (2 procent) som bland ej facklärda arbetare. Dansandet på diskotek eller annan danslokal förefaller att ha avtagit en aning under 19- och -talen. Nöjesdansen omfattar nu 41 procent av befolkningen år. De yngre pensionärernas dansande har minskat med 8 procentenheter. En redan så sällsynt fritidsaktivitet som att dansa folkdans eller balett/jazzbalett har gått ner med 5 procentenheter till i dag 4 procent av hela befolkningen. Nedgången tycks främst ha skett bland 2 29 åringarna. Även fotograferandet och filmandet har minskat sin andel i befolkningen i relativt hög grad och hälften av befolkningen år ägnar sig nu någon gång åt detta. Här föreligger en kraftig nedgång bland åringarna. För ålderspensionärerna har fotograferandet i stället ökat relativt mycket. Håller stickandet på att försvinna? Vi kan för textilaktiviteterna sy, sticka, väva eller dylikt se en mycket kraftig nedgång sedan början av 19-talet och här handlar det uteslutande om kvinnornas minskande intresse. Nedgången är allt större ju yngre åldersgrupper det handlar om. I åldersgruppen 2-29 år har andelen kvinnor som syr, stickar eller väver halverats, medan nedgången inte alls är lika kraftig bland de äldre. Allt fler hemdatorer i alla grupper Tillgången till dator i hemmen har genomgått en närmast revolutionär utveckling i befolkningen enbart under de senaste 5-6 åren. Numera har 65 procent av befolkningen år en dator hemma, vilket är en ökning med 44 procentenheter sedan Utvecklingen har varit snabbast i åldrarna 3-44 år. Men andelen är högst bland ungdomarna år, där 9 av 1 har tillgång till dator hemma. Personer 65 år och äldre släpar dock efter betänkligt i utvecklingen, i synnerhet kvinnorna. Bland åringarna har 28 procent tillgång till hemdator och bland åringarna är det endast 11 procent. Här är förklaringen i första hand troligen en utbredd motvilja hos de äldre att vilja ta till sig av den nya informationstekniken, även om tilltagande hälsoförsämringar sannolikt spelar en betydande roll. Sett till övriga befolkningsgrupper har utvecklingen varit kraftigast bland sammanboende med barn, högutbildade och i storstadsregionerna. Att utvecklingen inte varit lika snabb för de högre tjänstemännen kan bero på att nivån hos dessa låg relativt högt redan i början av perioden. Samma fenomen kan uttolkas för storstäderna gentemot de mindre orterna. Utvecklingen av datortillgången har dock varit långsammare för de lågutbildade, de ej facklärda arbetarna, företagarna och jordbrukarna, de förtidspensionerade och långvarigt arbetslösa samt befolkningen i Norrlands glesbygdsområden. Nytillkomna frågor i ULF visar att det råder tämligen stora skillnader mellan könen när det gäller själva användningen av datorn. Bland männen år är det 62 procent som använder datorn någon gång och 51 procent som använder den minst varje vecka. Motsvarande andelar bland kvinnorna är 51 respektive 34 procent. Bland ungdomarna år är dock skillnaderna mellan könen mindre: 9 av 1 män i gruppen år använder datorn hemma någon gång och 8 av 1

12 Kapitel 1 Sammanfattning 11 använder den varje vecka. na i samma åldersgrupp är nästan lika flitiga: 8 av 1 respektive 7 av 1. Bland ålderspensionärerna är dock skillnaderna mellan män och kvinnor mycket stora. Var tredje man år använder hemdatorn någon gång, men bara var sjätte kvinna. Bland de allra äldsta, åringarna, är andelarna 13 procent för männen, men bara 3 procent för kvinnorna. Men om vi enbart räknar dem som har tillgång till dator i hemmet, ökar andelen användare framför allt bland männen 65 år och äldre. Deras andel hamnar då på en nivå nära den som gäller för män år. Rikt kulturliv i Stockholm och på Gotland Utbudet av olika slags kulturarrangemang är ojämnt fördelat i landet, vilket visar sig bland annat i att nivåerna för olika slags aktiviteter är långt högre i Stockholms län än i exempelvis Norrbotten. Men även Gotlands län uppvisar höga andelar för flera av kulturindikatorerna. Om vi väger in besök på bibliotek och läsning av böcker och tidskrifter, förefaller litteraturintresset vara något högre i Stockholms, Uppsala, Gotlands, Östergötlands samt Västerbottens län. För deltagandet i gudstjänster eller väckelsemöten kan vi se en klar övervikt för Smålandslänen. Stockholm och Gävleborg hör till de län där deltagandet är relativt lågt. Rörelsehinder ett hinder för kultur Kulturaktiviteterna avtar med ökande grad av rörelsenedsättning. Att besöka teater, konsert och konstmuseer eller andra museer och i synnerhet bio, liksom att spela något musikinstrument, är mycket ovanligt bland de rörelsehindrade och svårt rörelsehindrade jämfört med de normalt rörliga. Andelarna ökar dock i hög grad för de rörelsehindrade efter köns- och åldersstandardisering, men är ändå väsentligt lägre än för de normalt rörliga i befolkningen. Mindre vanligt bland rörelsehindrade är också att besöka bibliotek, att läsa böcker liksom att skriva dagbok, brev, dikter eller liknande. För deltagande i gudstjänster råder dock inga skillnader. För tillgång till dator gäller att detta är 4 gånger vanligare bland normalt rörliga personer än bland personer med svåra rörelsehinder och nära 3 gånger så vanligt som bland personer med lindrigare rörelsenedsättning. Skillnaderna minskar dock väsentligt efter köns- och åldersstandardisering.

13 12 Sammanfattning Kapitel 1

14 Kapitel 2 Inledning 13 2 Inledning 2.1 Den kulturella välfärden Välfärdsbegreppet har sitt ursprung i nationalekonomin där välfärd står för individens samlade ekonomiska och materiella resurser. Termen välfärd har också ofta kommit att användas synonymt med social välfärd. Enligt Nationalencyklopedin är välfärd en samlande benämning på människors levnadsförhållanden, med andra ord ett uttryck för välbefinnande. Termen kulturell välfärd syftar alltså på människors kulturella levnadsförhållanden. 19-talets kulturpolitik var inriktad på kulturell välfärd utifrån ett fördelningspolitiskt perspektiv. Barn och ungdomar, glesbygdsbor, äldre, handikappade och arbetslösa, alla skulle få del av kulturens goda. Kultur skulle få oss att må bra. Kulturpolitiken skulle enligt målen i 1974 års kulturpolitiska beslut utformas med hänsyn till eftersatta gruppers behov. I 1996 års kulturpolitiska beslut ersattes det av ett mål om allas möjlighet till delaktighet i kulturlivet. Kulturpolitiken syftar alltså till en utjämning av ojämlikheter mellan befolkningsgrupper. I statistiken kan måluppfyllelsen mätas som t.ex. kulturkonsumtion (varor eller tjänster) eller som kulturvanor (användningstid och aktivitetsfrekvens) inom olika befolkningsgrupper. Jämställdhetsfrågan har fått genomslag även i statistiken och regeringen föreskriver att ansvariga myndigheter i statistiken skall särredovisa män och kvinnor. Integrationspolitiken ställer krav på utveckling av klassifikationer som belyser kategorier av svenskar/invandrare. Bostadsort och regiontillhörighet är en annan viktig dimension. Indelningar i statistiken kan också avse kön, ålder, socioekonomi och utbildning. Viktigare för att kunna mäta måluppfyllelsen i kulturpolitiken är tidsserier: Går vi mot ökade klyftor eller utjämning mellan befolkningsgrupper då det gäller delaktighet i kulturlivet? Kulturpolitiken är till syvende och sist formulerad för medborgarna och brukarna. En analys av kulturpolitikens resultat- och måluppfyllelse måste ta sin utgångspunkt i publiken, dess utveckling och sociala struktur. Ambitionen att öka deltagandet i kulturlivet finns även i det europeiska perspektivet. EU:s första femårsprogram för kulturstatistik har en tyngdpunkt på statistik om och analys av kulturvanor. Hösten 21 genomfördes för första gången en gemensam undersökning av kultur- och medievanorna (Eurobarometer) i de femton medlemsländerna med ett identiskt frågebatteri i de olika länderundersökningarna. Perioden spänner över nära ett kvarts sekel. En generation har under perioden tillkommit, en generation har också hunnit gå bort. Perioden har också inneburit många och stora samhällsförändringar, nya värderingar, trender och teknikutveckling. Fritidsforskningen visar att fritiden kommit att bli allt viktigare, även i den sociala statushierarkin. (Att vara golfare, seglare, bergsklättrare, litteraturexpert eller vinkännare kan i den sociala statusskalan vara väl så viktigt som att vara docent, disponent eller byrådirektör). Förutsättningarna för fritidsanvändning och fritidskonsumtion varierar och man har talat om den ojämlika fritiden. Inom dygnets 24 timmar ska rymmas arbete, arbetsresor, studier, sömn, hushållsarbete etc. Fritid i meningen den fria tiden blir de timmar och minuter som återstår då vardagens nödvändiga uppgifter är avklarade. Rekreation, umgänge, hobbies, kultur- och mediekonsumtion tar stora delar av denna fria tid. Enligt nationalekonomerna bestäms det individuella valet ( the rational man ) av nytta och egentillfredsställelse. Individen gör det definitionsmässigt rationella och optimala valet då det gäller att använda sin fria tid och spendera sina disponibla ekonomiska resurser på varor och tjänster inom fritidsområdet. Om några sammanfattande förändringar de senaste decennierna i kulturvanornas förutsättningar ska nämnas skulle särskilt kunna pekas på: ƒ Utbildningssamhället. Andelen gymnasie- och högskoleutbildade har ökat väsentligt. ƒ Demografiska förändringar. Invandring. Fortsatt inflyttning till storstäder och regioncentra. ƒ En ökad fritid. Längre semester, fler tjänstledigheter, kortare arbetsvecka, lägre pensionsålder. ƒ Ökade ekonomiska resurser. ƒ Bättre hälsa högre upp i åren.

15 14 Sammanfattning Kapitel 2 ƒ Kulturturism. Flitigare turistresande såväl inom som utom landet. ƒ Ökat utbud vid de offentliga kulturinstitutionerna. Nya länsinstitutioner. ƒ Ökat kommersiellt kulturutbud. Sommarfestivaler, events, restauranger/klubbar. ƒ Massmedieexpansion. Massmedieutbudet med nya medier och kanaler, t.ex. video, kabel-tv och Internet, har växt lavinartat. En genomsnittlig svensk ägnar massmedier ca 6 timmar (brutto) en genomsnittlig dag. 2.2 Att mäta den kulturella välfärden Olika undersökningar finns utvecklade för att mäta fritids- och kulturvanor. SCB tar f.n. fram en ny Tidsanvändningsundersökning, som mäter dygnets totala tidsanvändning fördelat på arbete, studier, sömn, olika slags fritidsaktiviteter etc. I SCB:s löpande undersökningar om levnadsförhållanden (ULF) mäts olika välfärdskomponenter, däribland även fritiden. I särskilda barometerundersökningar försöker man i första hand detaljerat fånga kulturaktiviteter och intervjufrågorna gäller t.ex. antal besök/kulturaktiviteter senaste året. Massmedier som utnyttjas dagligen mäts bäst som tid (minuter) man ägnat sig åt dem under föregående dag. Barnbarometern är ett annat exempel på barometerundersökningar i vilken 3 8 åringars kultur och medievanor mäts. (Föräldrarna intervjuas om sina barns kultur- och medievanor). Nyligen har en särskild Internetbarometer publicerats. Liknande barometerundersökningar är utvecklade internationellt, men jämförbarheten mellan ländernas undersökningar är begränsade. Några länder utnyttjar tidsanvändningsstudier för en analys av kulturvanorna medan andra utnyttjar välfärdsstatistiken. I många länder har, i likhet med i Sverige, utvecklats speciella kultur- och mediebarometrar. På nordisk basis genomfördes för en del år sedan en gemensam kulturvaneundersökning. SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden, ULF Statistiska centralbyrån genomför sedan 1975 på uppdrag av riksdagen årliga undersökningar av svenska folkets levnadsförhållanden (ULF). Syftet är att långsiktigt följa och rapportera om välfärdsutvecklingen. Intervjuundersökningen omfattar ett slumpmässigt urval av befolkningen. Närmare 2 personer har sammanlagt genom åren intervjuats sedan undersökningarna påbörjades. Mätningarna delas in efter olika frågeområden, s.k. välfärdskomponenter. Dessa är Hälsa, Ekonomi, Sysselsättning och arbetstider, Arbetsmiljö, Utbildning, Transporter och kommunikationer, Trygghet och säkerhet, Boendeförhållanden, Politiska resurser, Sociala relationer samt Fritid. De olika delundersökningarna/komponenterna genomförs enligt ett särskilt roterande system där frågorna återkommer med viss periodicitet. Intervjufrågor i ULF-fritidsundersökningarna med anknytning till kultur är bl.a. biblioteksbesök, biobesök, teaterbesök, konsertbesök, besök på konstutställning/konstmuseum, museibesök, studiecirkeldeltagande, musicerande och körsjungande. Frågor om läsning specificeras efter läsning av böcker/skönlitteratur, tidskrifter och veckotidningar. Bakgrundsvariablerna i statistiken utgörs dels av registerdata (t.ex. folkbokföringsregister), dels av svar i den omfattande intervjun. Redovisningen blir därför detaljerad; region, livs och familjecykel, arbetslöshet, funktionshinder, svenskar/ invandrare, arbetsmarknadsstatus, arbetsmiljö, facklig anslutning och inkomstförhållanden är exempel på möjliga bakgrundsvariabler. Kulturbarometern och andra kultur/medievanemätningar Kulturrådet har sedan 1983 genom Kulturbarometern undersökt svenska folkets kulturvanor. Kulturbarometern innehåller frågor om besök på olika kulturevenemang, t.ex. teater, konsert, museum och bio. Även det egna kulturutövandet såsom att spela musikinstrument eller sjunga i kör, ingår i undersökningen liksom föreningsaktiviteter. Kulturbarometern har genomförts sju gånger. Mätningarna har genomförts av Kulturrådet i samarbete med Sveriges Radio/PUB , SIFO samt SCB år 2. Kulturbarometern utvecklades i samarbete med dåvarande SR/PUB (publik- och programforskningsavdelningen vid SR/SvT), som också svarade för intervjuarbetet i undersökningen. Då SR/PUB avvecklades 1994 tog Kulturrådet ett fortsatt ansvar för Kulturbarometern och undersökningen 1994/95 genomfördes av SIFO på uppdrag av Kulturrådet. NORDICOM (Nordiskt centrum för masskommunikationsforskning, Göteborgs universitet)

16 Kapitel 2 Inledning 15 svarar för Mediebarometern. Mediebarometerns mätningar sträcker sig från år Från och med år 2 publicerar NORDICOM också en särskild Internetbarometer. Barnbarometern som omfattar 3 8 åringar har genomförts sju gånger sedan den första mätningen Senaste Barnbarometer avser 2/1. Frågorna i Barnbarometern innefattar såväl kultur- som medievanor. Undersökningen genomförs av MMS (Mediemätning i Skandinavien). Den europeiska Kulturbarometern 21 I ett kulturstatistiskt utvecklingsarbete som bedrivs i ett samarbete mellan EU-länderna och Eurostat (EU:s statistikbyrå i Luxemburg) ingår att utveckla och ta fram en gemensam kultur- och medievanemätning. En första undersökning genomfördes under hösten 21. Undersökningen genomförs genom intervjuer vid hembesök. Intervjuerna omfattar ett brett batteri av frågor om kulturaktiviteter/besöksaktiviteter, eget utövande aktiviteter, massmediekonsumtion och IT-användning, bl.a. datorinnehav, Internetanvändning och multimediaanvändning. Under 22 kommer Eurobarometer att presentera en kortfattad rapport. Undersökningen är en pilotundersökning inför kommande löpande mätningar. 2.3 Vilka slutsatser kan dras från kulturvanemätningarna? Kulturrådet publicerade i mars 21 Kulturbarometern 2. I rapporten kommenteras översiktligt förändringar jämfört med föregående barometermätning I föreliggande rapport, som har sin utgångspunkt i ULF-statistiken, ställs därför naturligt frågan hur långt resultaten mellan de båda undersökningarna är samstämmiga och vilka slutsatser som kan dras från de båda mätserierna. Kulturutredningen (SOU 1995:85) analyserade utvecklingen utifrån tre mätningar i Kulturbarometern och för 14 olika kulturaktiviteter. I utredningens slutsatser konstateras en tendens till ökad frekvens för några kulturaktiviteter. Samtidigt är iakttagelsen i Kulturutredningen att skillnaderna mellan befolkningsgrupper tycks bestå. Ett undantag utgjordes dock av medelålders och äldre befolkningsgrupper som blivit något mer aktiva. Ett annat tydligt resultat i Kulturutredningens analys var utbildningsfaktorns starka förklaringsvärde för kulturaktiviteter. Några tekniska data om undersökningarna Kulturbarometern och ULF-undersökningarna genomförs under skilda förutsättningar då det gäller undersökningsmetod, urval och frågeteknik. Tolkning och analys av resultaten måste därför ske med hänsyn till dessa olikheter. ULF undersök ningarna Kultur barometern Intervjumetod: Hembesök Telefon intervju Urval: 7 intervjupers. 2 7 ip Svarsfrekvens: 77 % (1999) 71 % (2) Ålder: år ( år 1979) år (19 ) Institut: SCB SR/PUB, SIFO, SCB Period: ULF-undersökningarna kan, genom urvalsstorleken och genom att man gör besöksintervjuer, sägas utgöra ett statistiskt sett mer hållbart material än Kulturbarometrarna. Olika åldersavgränsningar i undersökningarna kan delvis förklara resultatskillnader. Andra felkällor i resultaten kan bestå av s.k. glömskeeffekter eller prestigeeffekter. Respondenten kan under intervjun ha svårt att minnas och uppskatta aktiviteter under en lång referensperiod (12 månader) eller vara obenägen att medge att man inte är intresserad av kultur. Några exempel på resultatskillnader mellan Kulturbarometern och ULF De båda undersökningarna har alltså i grunden olika syften och skiljer sig därför åt. Barometermätningar bygger på begränsade urval men har kontinuerliga mätningar (årlig/vartannat år). ULF-undersökningarna är årliga, men den ämnesvisa fördjupningen byts ut vartannat år och samma komponent, t.ex. Fritid, återkommer i 8 årscykler. ULF baseras också på större urval. Ett problem med Kulturbarometerns mätserie är att inga mätningar skedde mellan åren 1994/95 och 2. Dessutom omfattar ULF åldersintervallet år (16 74 år ), medan Kulturbarometern omfattar befolkningen 9

17 16 Sammanfattning Kapitel 2 79 år. Dessa omständigheter begränsar möjligheterna till en rättvisande jämförelse. I intervjufrågor om besöksaktiviteter och utövande aktiviteter finns en skillnad i frågeformulering mellan Kulturbarometern och ULF-undersökningarna. I ULF ställs frågan Har du under de senaste 12 månaderna besökt/utövat...(en viss kulturinstitution/aktivitet)? Svarsalternativen är Nej, ingen gång, Någon gång i kvartalet (1 5 ggr), Någon gång i månaden (5 2 ggr) samt Någon gång i veckan eller oftare (mer än 2 ggr) I Kulturbarometern formuleras motsvarande fråga enligt När var du senast på (teater/bio)... respektive När utövade du senast (körsång/ musicera)...? Svarsalternativen i Kulturbarometern är Senaste veckan, Senaste 4 veckorna, Senaste halvåret, Senaste året. En diskussion om resultat och resultatskillnader mellan undersökningarna bör lämpligen utgå från procentandelar kulturaktiva (=aktivitet minst en gång under senaste året). Andelen teaterbesökare under senaste året visar på väsentliga ökningar sedan början av 19- talet, såväl i ULF-undersökningarna som Kulturbarometrarna. Kulturbarometern har i sin frågeformulering en något bredare innebörd av teaterbesökande än i ULF. Kulturbarometerns fråga omfattar även opera och musikal och får därigenom ett kraftigare utslag. Procentandelen teaterbesökare är högst i Kulturbarometern och har ökat från 39 procent 1983 till 47 procent år 2. Procentnivåerna mellan undersökningarna skiljer sig sannolikt också genom olika ingående åldersgrupper. Teaterintresset har ökat markant enligt ULF-resultaten, från 32 procent vid ingången av 19-talet till år 1999 då procent av svenska folket år enligt mätningen hade besökt teatern det senaste året. Andelen konsertbesökare visar på samma mönster. I båda mätserierna kan konstateras en uppgång men mest markant är ökningen i ULFundersökningarna som visar en ökning från 32 procent i början av 19-talet till 46 procent år 1999 medan Kulturbarometern visar på en mer oregelbunden utveckling. Intresset att besöka konstutställningar och konstmuseer visar också på en viss uppgång i ULFmaterialet, från 3 procent år 1976 till 37 procent i senaste mätning Mätningar av besök på konstutställningar har i Kulturbarometern endast skett åren 1994 och 2. Museibesökandet visar på en oregelbunden utveckling i båda undersökningarna men procentandelen är något högre i Kulturbarometern, sannolikt bl.a. genom att 9 16 åringarna ingår i undersökningen. Genom att barn ofta går på museum i organiserade skolgrupper är 9 16 åringarna flitiga museibesökare. I ULF-undersökningarna har 42 procent i åldrarna år angett att de besökt annat museum än konstmuseum senaste året medan andelen är 47 procent i senaste Kulturbarometern. Intervjufrågan om biobesökande har principiellt samma formulering i båda undersökningarna. Resultaten visar att biobesökandet har breddats under perioden. Enligt Kulturbarometern har uppgången varit från 52 procent som 1983 varit på bio de senaste 12 månaderna till 64 procent år 2. ULF-statistiken uppvisar liknande ökningstal, från 47 procent år till 58 procent Biograferna har visserligen sett ökande totala publiksiffror de senaste åren, men bakom uppgången ligger även en breddning i biobesöksvanorna, framför allt för personer 45 år och däröver som har blivit mer frekventa biobesökare. Då det gäller biblioteksbesök finns något olika formuleringar i intervjufrågorna. I Kulturbarometerns fråga inkluderas även bibliotekstjänster som inte medfört biblioteksbesök, t.ex. Boken kommer, arbetsplatsutlåning eller förfrågningar/ sökningar över Internet. Procentandelen biblioteksbesökare under senaste året visar på en klar uppgång i båda mätserierna, mest markant i ULF-statistiken. Sedan 19-talets början har andelen biblioteksbesökare inom en 12 månadersperiod ökat från 49 procent till 59 procent enligt ULF-undersökningarna. I Kulturbarometern har andelen som besökt biblioteket under senaste året ökat från 61 till 67 procent. I ULF-undersökningarna kan också konstateras en påtaglig utjämning i besöksvanor mellan olika socioekonomiska grupper. Resultaten då det gäller kyrkobesökande bör även tolkas utifrån olika frågeformuleringar: Har du under de senaste 12 månaderna besökt gudstjänst, väckelsemöte? (ULF) respektive När var du senast i kyrkan eller möte med religiös anknytning? (Kulturbarometern). Resultaten från ULFundersökningarna visar på ett klart minskat intresse då det gäller gudstjänstbesökande medan Kulturbarometern med sin annorlunda fråga om kyrkobesökande däremot indikerar en stigande trend. I Kulturbarometerns siffra ingår sannolikt många besök på kyrkokonserter eller kyrkobesök i samband med

18 Kapitel 2 Inledning 17 turistresor. Enligt ULF-materialet har andelen gudstjänstbesökare sjunkit från 41 procent år till 37 procent Kulturbarometern redovisar att 51 procent besökt kyrkan under senaste 12 månaderna år 1983 medan motsvarande procentandel 1999 var 64. Intervjufrågorna om studiecirkeldeltagande innehåller också olika formuleringar: Har du under de senaste 12 månaderna deltagit i studiecirklar, kurser? (ULF) respektive När deltog du senast i någon studiecirkel i studieförbunds regi? (Kulturbarometern). Intresset för att delta i studiecirklar/kurser är enligt ULF-resultaten i avtagande. Vid den första mätningen 1976 hade 31 procent av svenska folket år någon gång under året deltagit i studiecirkel medan motsvarande andel 1999 var 23 procent. Båda undersökningarna indikerar ett stabilt intresse för att sjunga i kör; ca 6 procent av befolkningen sjunger i kör regelbundet enligt båda undersökningarna. Intresset att musicera mäts i undersökningarna med intervjufrågorna: Brukar du på din fritid spela något musikinstrument? (ULF) respektive Spelar du något musikinstrument/när spelade du senast musikinstrument? (Kulturbarometern). Intresset att musicera visar på något sjunkande siffror i båda mätserierna. Andelen aktiva är högre i Kulturbarometern och förklaras sannolikt av att åldersgruppen 9-16 år ingår i undersökningen till skillnad från ULF. Intresset för att måla, rita eller teckna är stabilt och visar inte på någon förändring vid de båda mättillfällen då undersökningar gjorts; ca 17 procent av svenska folket ägnar sig regelbundet åt dessa egna skapande aktiviteter enligt ULF-undersökningarna. Kulturbarometrarna har inte jämförbara resultat då det gäller dessa aktiviteter. Utvecklingen i svenska folkets läsvanor har diskuterats i många sammanhang och en analys bör kompletteras med resultat från Mediebarometern. Andelen som ägnar sig åt bokläsning en genomsnittlig dag uppgår (år 2) enligt Mediebarometern till knappt procent. Bokläsning i Mediebarometern avser enligt intervjufrågan läsning under gårdagen. En svagt vikande trend kan konstateras för bokläsning under 19 talet. Denna trend är dock särskilt tydlig bland ungdomar (detta gäller även enligt Barnbarometerns resultat barn i åldern 3 8 år). År 1994 läste sålunda enligt Mediebarometern 9 14 åringarna 55 minuter en genomsnittlig dag medan senaste mätning redovisar 37 minuter, dvs. en nedgång i den dagliga lästiden med nära 2 minuter under en femårsperiod. Mediebarometerns resultat visar allmänt på en samstämmighet med Kulturbarometern, t.ex. kan konstateras att kvinnor är flitigare bokläsare än män och att flickor läser oftare än pojkar. Resultaten från ULF styrker resultaten i de båda barometrarna. Har du under de senast 12 månaderna läst böcker, räkna ej studielitteratur, facklitteratur eller facktidskrift på arbetet (ULF) respektive När läste du senast i någon bok, räkna enbart läsning för nöjes skull, ej läxläsning eller för studier? (Kulturbarometern). Veckotidningsläsandet visar på en minskning i ULF-statistiken medan intresset för att läsa tidskrifter är i ökande. Då det gäller läsvanor vore det emellertid önskvärt med en ytterligare fördjupad analys av resultaten från undersökningarna. En sammanfattande iakttagelse från mätserierna i båda undersökningarna visar sålunda på en ökad kulturaktivitet. Mest markanta är ökningarna i ULF-fritidsundersökningarna. Kulturbarometermätningarna, fr.o.m. den första 1983 t.o.m. den senaste 2, visar också på ökningar då det gäller procentandelen som under de senaste 12 månaderna någon gång varit kulturaktiva, även om de inte är lika markanta. Av tolv jämförbara aktivitetsfrågor i Kulturbarometern kan för åtta spåras en positiv trend medan huvudsakligen oförändrade mätresultat kan konstateras i fyra aktivitetsfrågor. Andelen som under senaste året varit kulturaktiva har i ULF-fritidsundersökningar för flera aktiviteter ökat markant sedan Mest tydligt är detta då det gäller besöksaktiviteter. Endast gudstjänstbesökande och studiecirkeldeltagande visar på en direkt sjunkande trend. Att ge ett helt uttömmande svar på varför resultaten i Kulturbarometrarna och ULF undersökningarna skiljer sig åt kräver en ytterligare analys. Det kan dock konstateras att de båda undersökningarnas mätserier inte är motstridande. Generellt kan också sägas att ULF är en något tillförlitligare källa för slutsatser om den långsiktiga utvecklingen i kulturvanor. Ökade klyftor eller utjämning? ULF-undersökningarna erbjuder som framgått bättre möjligheter än Kulturbarometern att identifiera nya kulturaktiva grupper som tillkommit. Båda undersökningarna visar på ett grovt överensstäm-

19 18 Sammanfattning Kapitel 2 mande mönster, bl.a. att medelålders personer blivit mer kulturaktiva. Båda mätserierna indikerar generellt en allmän breddning i kulturaktiviteter. Från kulturpolitiska utgångspunkter är det mest intressant att analysera utvecklingen i gruppen passiva/nollaktiva i förhållande till den grupp som någon gång under året varit kulturaktiva. Tillväxten i denna senare kategori kan definitionsmässigt sägas utgöra nya grupper. Frågan blir alltså att identifiera vilka befolkningsgrupper, socioekonomiskt, regionalt etc. som blivit kulturaktiva och vilka som kvarstår som kulturpassiva. I ULF-statistiken finns tendenser till att vissa ungdomsgrupper ökat sin kulturaktivitetsfrekvens. Då det gäller kulturaktivitet mot bakgrund av socioekonomiska faktorer eller bostadsort/regiontillhörighet är mönstret mera sammansatt. För vissa aktiviteter kan dock pekas på en utjämning mellan befolkningsgrupper, särskilt då det gäller aktiviteterna teaterbesök och biblioteksbesök. 2.4 Fortsatt analys av kulturvanorna I 1996 års riksdagsbeslut om kulturpolitiken nämns analys av kulturvaneundersökningar som en uppgift för Kulturrådet. Mål-resultatstyrning som modell för verksamhetsplanering har genomförts och Kulturrådet har fått i uppdrag att utveckla metoder och indikatorer för en mål-resultatanalys av de kulturpolitiska insatserna. Detta uppdrag innefattar bl.a. att utveckla relevanta kulturindikatorer för att mäta uppfyllelsen av de kulturpolitiska målen. Riksdagens revisorer har nyligen fått i uppdrag att i en studie analysera publikutvecklingen. Frågan om kulturindikatorer har också kommit att sammanfalla med EU:s strukturindikatorer. I EU:s kulturstatistiska projekt har kulturindikatorer diskuterats och som tänkbara indikatorer har nämnts procentandelar kulturaktiva som redovisas i kulturvaneundersökningar ( users/non-users ). Ett forskningsprojekt om kulturvanorna, deras utveckling och sociala utbredning blir därför alltmer angeläget. Sedan mitten av 19-talet har cirka 125 svenskar intervjuats om sina kultur- och medievanor. Mätmetodiken i undersökningarna är emellertid skiftande. Frågor har tillkommit, strukits eller ändrats i frågeformulär. Undersökningspopulationerna är olika. Den skiftande mätmetodiken gör att undersökningsresultaten delvis blir svåröverblickbara. Det samlade materialet har dock en ovärderlig potential för forskning och få länder torde ha så goda förutsättningar för kultursociologisk forskning som Sverige. Kulturrådet skulle kunna ta initiativ till ett forskningsprojekt på området. Ett samarbete med forskare inom kultursociologin och forskare inom masskommunikation skulle kunna upprättas för ett långsiktigt forskningsprojekt. Ett problem i sammanhanget är att intervjuuppgifter som samlats in och registrerats på 19 och 19 talens datamedier kräver uppgradering och dokumentation för bearbetningar mot senare genomförda undersökningar. Med hjälp av olika metoder, t.ex. regressionsanalys eller klusteranalys, kan förklaringsvärde sökas i bakgrundsfaktorer som ger underlag att diskutera och utveckla kultursociologiska modeller om publikbeteenden. Ett fortsatt forskningsprojekt skulle kunna innebära djupintervjuer utifrån funna kluster/livsstilar som skulle ge underlag för att, utifrån socialpsykologiska utgångspunkter, förklara kulturaktivitet och vilka mekanismer som kan utgöra hinder för att ta steget från passivitet till kulturaktivitet. Forskning skulle här kunna få praktiska tillämpningar och tillföra nya metodkunskaper i kulturinstitutionernas publikarbete. En annan viktig uppgift är att göra en översyn och anpassa mätmetoder för ett system av framtida kulturvaneundersökningar. Ett revideringsarbete bör också sikta på att säkerställa kontinuitet i mätserierna. Ett system att mäta kulturvanorna utgår från dagens befintliga undersökningar: ULF-fritidsundersökningarna Kulturbarometern Mediebarometern Barnbarometern Internetbarometern Eurobarometer Då det gäller analys av långsiktiga förändringar i kulturvanor erbjuder ULF-undersökningarna kanske de bästa möjligheterna. Genom att uppgifter om exempelvis inkomster, yrke, utbildning, sysselsättningsförhållanden och hushållssammansättning samlas in och kan användas som bakgrundsvariabler, ges goda förutsättningar för en sociologisk analys. Det större urvalet medför att slutsatserna blir statistiskt säkrare liksom att intervjuer vid hembesök erfarenhetsmässigt ger bättre svarskvalitet. Uppgifter till Mediebarometern har samlats in sedan 1979 och är en viktig källa för analys av bl.a. läsvanor, TV-tittande och radiolyssnande. Internet-