Kulturvanor. Karlstad 30 januari 2012

Transkript

1 Kulturvanor Karlstad 30 januari 2012

2 Studier av kulturvanor kan ha flera olika syften De kan vara ett mått på kulturpolitikens grad av framgång/måluppfyllelse alternativt misslyckande. underlag för en diskussion om behovet av förändringar av de kulturpolitiska insatserna. underlag för studier av orsaker till ökat/minskat deltagande i kulturlivet. ett mått på den enskilda institutionens etcetera ställning hos publiken/olika publikgrupper/potentiella publikgrupper.

3 Delaktighetsmålen i kulturpolitiken 1974: Kulturpolitiken skall ge människor möjlighet till egen skapande aktivitet och främja kontakt mellan människor. Kulturpolitiken skall i ökad utsträckning utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov.

4 Delaktighetsmålen i kulturpolitiken 1996: Kulturpolitiken skall verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande. 2009: Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kulturpolitiken ska främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor.

5 Delaktighetsbegreppet Delaktighetsbegreppet tar sin utgångspunkt i människorna, i deras kulturella identiteter, traditioner och vardagliga sammanhang. Kulturens innehåll och former har samband med deras liv, intressen och traditioner. Verksamheter i fria och informella former och verksamhet med otraditionellt innehåll ryms lika väl som det som händer inom kulturinstitutioner och vid etablerade evenemang. Delaktighet innebär möjlighet till egna kulturella uttryck, men också tillgång till det konsten och konstnärerna skapar. Därför är tillgänglighet en förutsättning för delaktighet. Likaså är delaktighet och mångfald nära förbundna med varandra. Delaktighetsbegreppet har också en nära beröring med allmänna demokratisträvanden, att människor ska kunna påverka sina liv och det samhälle de lever i. (Kulturrådets omvärldsanalys 2002, s. 23f.)

6 Mätning av kulturvanor SCB:s mätningar SOM-institutet Publikundersökningar Ej jämförbara: Olika frågor Olika sätt att ställa frågorna Olika urval

7 De tre faktorer som mest påverkar deltagandet i kulturlivet Kön. Utbildningsnivå. Socioekonomiska faktorer.

8 Förändringar sedan 1960-talet Övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle med stora strukturella förändringar, en övergång som sker ojämnt både inom och mellan länder. En utveckling från ett homogent auktoritärt samhälle till ett heterogent samhälle med stor frihet men också förväntningar på snabb behovstillfredsställelse. De ökande kraven på utbildning och etablerandet av ett livslångt lärande.

9 Förändringar sedan 1960-talet Utbyggnaden och decentraliseringen av högskoleutbildningen och tillkomsten av IT-baserade distansutbildningar. Under de senaste 15 åren har antalet studieplatser på universitet och högskolor fördubblats och är nu Merparten av expansionen har skett vid de nya universiteten och högskolorna utanför storstadsområdena. En kontinuerlig flyttning från landsbygd och små orter (mindre än invånare) till större städer och regionala centra, främst de tre storstadsområdena. Flyttningsbenägenheten är störst i åldern år.

10 Förändringar sedan 1960-talet Ökad mobilitet. Den geografiskt större arbetsmarknaden, som gör att människor i allt större utsträckning arbetar i en kommun och bor i en annan. Under de senaste 30 åren har antalet personer, som pendlar till ett arbete i en annan kommun än bostadskommunen nästan fördubblats, från knappt till nästan 1,3 miljoner. En ökad flexibilitet i tid och rum, såväl när det gäller fritid som arbete och studier.

11 Förändringar sedan 1960-talet En kraftigt ökad invandring och en tyngdpunktsförskjutning från europeiska till utomeuropeiska utvandrarländer. Övergång från i huvudsak arbetskraftsinvandring till i huvudsak flyktinginvandring. Etablerandet av ett mångkulturellt samhälle. Ett längre liv och bättre hälsa upp i åren. Den ökande andelen pensionärer i befolkningen.

12 Förändringar sedan 1960-talet Den ökade konkurrensen om fritiden. Ett ökat kulturutbud med större variation, både på den kommersiella marknaden och i samhällets regi. En uppluckring av gränsen mellan populärkultur och konstkultur. Kultur- och fritidsvanor har blivit allt viktigare för identitetsskapandet och kulturvanorna har fått en allt närmare koppling till livsstil.

13 Förändringar sedan 1960-talet Stora förändringar på mediemarknaden med ett kraftigt ökat medieutbud, framväxten av stora transnationella mediekoncerner, nya medier, samverkan mellan olika medier, mediekonvergens och stora förändringar i konsumtionsmönstret. Nya distributionsformer till följd av den snabba utvecklingen och utbredningen av internet. Ändrade kommunikationsmönster till följd av den snabba utvecklingen och utbredningen av internet.

14 Kulturvanor sedan 1970-talet helhetsbilden Intresset för att ta del av kultur har ökat. Mediekonsumtionen har ökat kraftigt och därmed också kulturkonsumtionen via medier. Besöksaktiviteterna har ökat och det egna utövandet har minskat. Brist på tid. Enkvällsåtaganden. Skillnaderna mellan åldersgrupperna har minskat. Kvinnor är fortsatt väsentligt mer aktiva än män, och i vissa fall ökar skillnaderna. Utbildningsbakgrunden skiljer mindre - men det finns fortfarande betydande skillnader. Socioekonomiska faktorer skiljer mindre - men det finns fortfarande betydande skillnader.

15 Kulturvanor sedan 1970-talet helhetsbilden Förändringarna är förvånansvärt små och mönstret ändras mycket långsamt. Det leder till frågor som: Är det möjligt att demokratisera kulturen? Vad betyder det för kulturpolitikens legitimitet inom bredare grupper av befolkningen?

16 Hinder för deltagande i kulturlivet (1) Tidsbrist 52 procent (FI 41, DK 40) För dyrt 21 procent (FI 30, DK 25) Ointresse 23 procent (FI 32, DK 30) Begränsat utbud 19 procent (FI 13, DK 12) Brist på information 11 procent (DK 13, FI 8) Brist på kunskap eller kulturell bakgrund 5 procent (DK 12, FI 8) Andra 3 procent Inga 8 procent (DK 15, SE 9) (Källa: Eurobarometer 2007)

17 Hinder för deltagande i kulturlivet (2) Har inte tid procent För dyrt 6 34 procent För dåligt utbud 9 21 procent Svårt ta mig dit/hem 5 13 procent Har ingen att gå med 4 7 procent Annan orsak procent (Källa: SOM-institutet 2007)

18 Harald Swedners fjorton teser om barriären mot finkulturen (1965) Finkulturen är enligt Swedner en beteckning för de kulturaktiviteter, som har sin hemvist i den bildade överklassen. Finkulturen kräver en intellektuellt och emotionellt aktiv mottagare. Att syssla med finkultur kostar pengar. Teaterbesök och annan finkultur ger ökat utbyte åt den som har kunskaper. Vi lever i ett samhälle där ståndscirkulationen är mycket mindre än vi i allmänhet tror.

19 Harald Swedners fjorton teser om barriären mot finkulturen (1965) Reklamen för finkulturen är ofta selektiv, inriktad på just dem som har råd och har högre utbildning. Finkulturen håller till i prestigepalats som i regel ligger väl till, gångvägsmässigt, för personer i socialgrupp 1 och 2. Finkulturen säljs i stark konkurrens med en billigare och mera effektivt distribuerad masskultur. ABF, SLS och hela den långa raden av bildningsorganisationer har tillsammans med fackliga representanter och personalföreningar tjänstgjort som en slags agenter för finkulturen aktivt mitt inne i arbetarmiljön.

20 Harald Swedners fjorton teser om barriären mot finkulturen (1965) Det finns av mycket att döma inom arbetargrupperna i större industristäder som Malmö på många håll fortfarande en stark vi-känsla inom arbetargrupperna. Det finns en hel del som tyder på att det i stora arbetargrupper (och i landsbygdsmiljön) finns en vagt artikulerad men ändå märkbar motvilja mot den publicitet och det insidesprat, som omger finkulturen. Många av dem som ställer sig avvisande till finkulturens yttringar kan säkert också ofta konstatera att mycket finkulturaktivitet är en formell aktivitet, ett passivt upplevande av något som inte engagerar och griper tag i dem som ägnar sig åt dessa aktiviteter.

21 Harald Swedners fjorton teser om barriären mot finkulturen (1965) Vi tror oss veta att kunskaper om och positiva attityder till sådant som upplevs så personligt som konst, teater och musik, lättare sprids genom privata kontakter än genom reklam i massmedia. Det råder väl inte heller något tvivel om att de som skapar finkultur (författare, skådespelare, konstnärer, musiker) lever i ett slags profiterande symbios med medelklassen och överklassen. Till sist, hur stor del av 1900-talets stora, stående teaterrepertoarer handlar om borgarnas problem och hur stor del om arbetarklassens problem?

22 2009 års kulturutredning Fortfarande finns många av dessa barriärer kvar. (Kulturutredningen, Grundanalys s. 287)

23 Kulturvanor - inlämningsuppgift Välj ett kulturområde (bibliotek, bildkonst, böcker, museer, musik eller teater) och beskriv kulturvanorna inom det området med hjälp av ULF-undersökningarna. Dessa finns redovisade i Nya kulturvanor. Svenska kulturvanor i ett 30- årsperspektiv: , som finns som pdf-fil på Kulturrådets hemsida, Beskriv dels hur den typiska besökaren ser ut, dels hur publikstrukturen ser ut när det gäller storlek, ålder, kön, utbildning, social struktur etcetera och hur den har förändrats de senaste decennierna. Uppgiften redovisas på 1 2 A4-sidor, Times Roman 12p, enkelt radavstånd och lämnas in senast den 2 februari. Texten ska ha en rubrik och källor ska anges.