PROTOKOLL Sida 1 Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum

Transkript

1 PROTOKOLL Sida 1 Plats och tid Oskarshamns Folkhögskola, kl. 18:00-20:15, ajourneringar kl. 18:30-18:35, 19:30-19:50 Beslutande Se närvaroförteckning sidan 2. Övriga deltagare Ekonomichef Eva Svensson, 151 Pär Sturesson, certifierad kommunal revisor, pwc, 151 Klaus Leidecker, ordförande kommunrevisionen, 151 Paragrafer Justeringens plats och tid Forum i Oskarshamn, , kl Underskrifter Sven-Åke Johansson (S) Lisbeth Lindberg (L) Andreas Erlandsson (S) Ordförande Justerare Justerare Per ygren Sekreterare Anslag Det justerade protokollet offentliggörs genom detta anslag. Beslutsinstans: : Anslaget sätts upp: Anslaget tas ned: Förvaringsplats för protokollet: KS:s Kansli Underskrift Per ygren

2 PROTOKOLL Sida 2 Ledamot ärvaro Tjänstgörande ersättare Peter Wretlund (S) Lars Wingerup (S) Yvonne Bergvall (S) Andreas Erlandsson (S) Sven-Åke Johansson (S) Thina Andersson (S) Mathias R Karlsson (S) Lis Lyrbo (S) F Rickard Bäck (S) Anton Sejnehed (S) Mona Tegel (S) Thommy Brännström (S) F Rigmor Eklind (S) Frida Bergvall (S) F Stellan Lindeberg (S) Leine Johansson (S) F Berth Karlsson (S) Catrin Alfredsson (S) Sami Durmishi (S) Cornelia Stamer (S) 145,146 Sara Gunnar (S) F Cornelia Stamer (S) Joakim Rylin (S) Lena Blomander (S) Lena Granath (V) Sylvia Borg (V) F Matti Wahlström (V) Marita Reinholdsson (V) Ingmar Hjalmarsson (V) F --- Tommy Skoog (C) Magnus Larsson (C) Faig Osmanov (MP) Gunnar Westling (MP) , Leif Aelsson (invald på M-mandat) Eva-Marie Hansson (M) Gunilla C Johansson (M) Lennart Hellström (M) Emma Dahlberg (M) Felicia Åström (M) F Lucas Lodge (M) Gudrun Gustafsson (M) Stefan Pettersson (M) Mattias Bäckström Johansson (SD) Britt-Marie Sundqvist (SD) Dan Bengtsson (SD) Jonny Evaldsson (SD) F ils Erik Jonsson (SD) Klas Johnsson (SD) F --- Uno Josefsson (SD) Karl-Erik Gustavsson (L) Mathias J Karlsson (L) Lisbeth Lindberg (L) Lena Tolander (L) Johannes Lindberg (L) Lisbeth Karlsson (L) Ingemar Lennartsson (KD) Per Tingström (KD) Rebecka Englund (KD)

3 PROTOKOLL Sida 3 Innehållsförteckning Sida 145 Parentation över Bengt Christersson och Håkan Lyberg Val av protokolljusterare och plats för justering Fastställande av dagordning Allmänhetens frågestund Svar på medborgarförslag 9/16 - att Oskarshamns kommun bekostar en fast båtbottentvätt Oskarshamns flygplats framtida verksamhet Delårsbokslut augusti Överföring IT-investering från bildningsförvaltningen till kommunkontoret Delårsrapport Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR) Medborgarförslag 12/17 - Varning för djur på väg E Medborgarförslag nr 13/17 - Övergångsställe och eventuellt farthinder på Stengatan Medborgarförslag nr 14/17-50 km/h hastighetsskyltar kring hamnen Medborgarförslag nr 15/17 - Riv gamla förskolan i Påskallavik Medborgarförslag nr 16/17 - Trafiksäkerhet är något som vi alla vill ha Val av ny ledamot och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Interpellation till KSRR kring satsningarna på solceller Anmälningsärenden 27

4 PROTOKOLL Sida Dnr KS 2017/ Parentation över Bengt Christersson och Håkan Lyberg s ordförande Sven-Åke Johansson håller parentation över bortgångne förra kommunalrådet Bengt Christersson och bortgångne ersättaren i tekniska nämnden Håkan Lyberg. Bengt Christersson och Håkan Lyberg hedras med en tyst minut.

5 PROTOKOLL Sida Dnr KS 2017/ Val av protokolljusterare och plats för justering Efter uppropet utser kommunfullmäktige Lisbeth Lindberg (L) och Andreas Erlandsson (S) att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. Justeringen äger rum måndagen den 27 november 2017, klockan i Forum, Oskarshamn.

6 PROTOKOLL Sida Dnr KS 2017/ Fastställande av dagordning s beslut Utskickad dagordning fastställs med följande ändringar: Punkt nr 158 på dagordningen utgår då inga tilläggsärenden föreligger. Punkt nr 161 på dagordningen utgår då inga frågor eller ytterligare interpellationer föreligger.

7 PROTOKOLL Sida Dnr KS 2017/ Allmänhetens frågestund Två skriftliga frågor har inkommit till dagens sammanträde. Dock konstaterar ordföranden att frågeställarna inte är närvarande vid sammanträdet, och därför kan inte svar ges i enlighet med kommunfullmäktiges arbetsordning.

8 PROTOKOLL Sida Dnr KS 2016/ Svar på medborgarförslag 9/16 - att Oskarshamns kommun bekostar en fast båtbottentvätt s beslut enligt kommunstyrelsens förslag Medborgarförslag nr 9/16 besvaras med hänvisning till strategi- och näringslivsenhetens yttrande. Ärendet I ett medborgarförslag nr 9/16 föreslår Åke Stenström att Oskarshamns kommun bekostar/finansierar en fast båttvätt. Yttrande från samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden ( , 79) ställer sig positiv till båtbottentvätt men tar inte ställning till om kommunen ska investera i en sådan. ämnden påminner om att det kan krävas tillstånd i form av bygglov eller strandskyddsdispens för en sådan anläggning. Yttrande från strategi- och näringslivsenheten I tjänsteutlåtanden, , , yttrar strategi och näringslivsenheten följande: Oskarshamns kommun anser inte att det är en kommunal angelägenhet att äga eller driva en båtbottentvätt. Kommunen är däremot positiv till att tillsammans med en privat intressent som är villig att ta på sig ansvaret för finansiering, drift och underhåll, lämna in en gemensam ansökan om LOVA-bidrag till länsstyrelen. Kommunen tar i så fall ett delansvar för marknadsföring och information i syfte att få en stor andel båtägare att bryta gamla beteenden och ersätta bottenmålningen med tvättning. En förutsättning för kommunens engagemang är dock att den privata intressenten kan presentera en marknadsanalys som visar att verksamheten är ekonomiskt hållbar och att vald båtbottentvätt är miljömässig så att den inte förorenar platsen den etableras på. Ärendets behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår , 116, att medborgarförslag nr 9/16 besvaras med hänvisning till strategi- och näringslivsenhetens yttrande. Kommunstyrelsen beslutade , 163, hänskjuta ärendet till kommunstyrelsens sammanträde Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår , 167, att medborgarförslag nr 9/16 besvaras med hänvisning till strategi- och näringslivsenhetens yttrande. Kommunstyrelsen föreslår , 227, beslut enligt arbetsutskottets förslag.

9 PROTOKOLL Sida fortsättning Dagens sammanträde Mathias R Karlsson (S) yrkar för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag - Medborgarförslag nr 9/16. - Samhällsbyggnadsnämnden , Tjänsteutlåtanden, , , strategi och näringslivsenheten. - Kommunstyrelsens arbetsutskott , Kommunstyrelsen , Kommunstyrelsens arbetsutskott , Kommunstyrelsen , 227.

10 PROTOKOLL Sida Dnr KS 2017/ Oskarshamns flygplats framtida verksamhet s beslut Ärendet återremitteras till kommunstyrelsen i enlighet med kommunallagens bestämmelser om minoritetsåterremiss, kap. 5, 36, med motivering enligt Mathias J Karlssons (L), Mattias Bäckström Johanssons (SD), Eva-Marie Hanssons (M) och Ingemar Lennartssons (KD) yrkande. Jäv Gunnar Westling (MP) anmäler jäv och deltar inte i handläggningen av ärendet. Ärendet beslutade , 18, att lämna uppdraget till kommundirektören att Oskarshamns flygplats ska vara en fungerande flygplats utan instrumentflyg, med möjlighet att kombinera olika verksamheter inom fastigheten, inom ramen för den inriktning som presenterades till sammanträdet. Vidare beslutade kommunfullmäktige att verksamheten ska utvärderas efter två år (2017). Bakgrund Kommunstyrelsen lämnade , 324, ett uppdrag till Strategi- och näringslivsenheten att utreda den framtida verksamheten vid Oskarshamns flygplats. Utredningen resulterade i ett beslut av kommunfullmäktige , 87, att all kommersiell flygverksamhet avvecklas och att Oskarshamns flygplats upphör som instrumentflygplats enligt Transportstyrelsens regelverk. Vidare lämnade kommunfullmäktige uppdraget att utreda framtida användning, vilket resulterade i ovanstående uppdrag , 18. Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB), som är ett helägt kommunalt bolag, äger, förvaltar och driver den verksamhet som i dag finns på flygplatsen Denna verksamhet består enligt verksamhetsberättelsen 2016 endast av förvaltning. Flygplan kan landa men på egen risk. Oskarshamns kommun lämnade 2016 ett ägardirektiv till UTAB; - Bolaget ska förvalta Oskarshamns flygfält med tillhörande anläggningar och kunna erbjuda flygtjänster, fram till beslutad utvärdering 2017, i den omfattning som Transportstyrelsens regelverk för inrättade flygplatser som inte kräver godkännande tillåter, - Genomföra en kostnadseffektiv avveckling av flygplatsen. Resultat för bolagets verksamhet och därmed flygplatsen är på årsbasis ett underskott på ca 1 mkr lämnade Oskarshamns kommun ett ägarbidrag på 1,5 mkr, vilket innebar att bolaget för 2016 visade ett positivt resultat på kr. Intäkterna till bolaget, eklusive ägarbidrag och försäljningar av tillgångar är för närvarande tkr/år. Med nuvarande kassaflöde och med redovisade omsättningstillgångar kommer bolaget vara i behov av ytterligare ägarbidrag under andra halvan av Det bör noteras att det i bolaget finns en upparbetad förlust på 63 mkr. En förlust som i framtiden kan kvittas mot eventuella framtida vinster i bolaget. ågot som förutsätter att bolaget har en vinstgivande verksamhet. Vidare har bolaget tillgångar i form av en fastighet på 93 ha och byggnader och andra anläggningstillgångar.

11 PROTOKOLL Sida fortsättning För att begränsa bolagets förluster är det nödvändigt att minska utgifterna. Förslaget är att all flygverksamhet avvecklas omgående. UTAB får uppdraget att se till att avvecklingen sker i överensstämmelse med Trafikstyrelsens regelverk. UTAB fortsätter, med stöd av ägaren, att förvalta fastigheten med byggnader och övriga anläggningar så inte kapitalförstöring uppstår. Ett uppdrag lämnas till kommundirektören att utreda UTAB:s framtida inriktning som bolag och hur bolagets tillgångar ska förvaltas i framtiden. Det bör observeras att det finns ett kommersiellt intresse för annan verksamhet på flygplatsen. Det kan handla om solenergi, väthus mm. Ärendets behandling Strategi- och näringslivsenheten föreslår följande beslut: - All flygverksamhet vid Oskarshamns flygplats avvecklas under Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB), får uppdraget att se till att avvecklingen sker i överensstämmelse med Trafikstyrelsens regelverk. - Kommundirektören får i uppdrag att utreda Oskarshamns Utvecklings AB:s framtida inriktning som bolag och hur bolagets tillgångar ska förvaltas samt hur nuvarande flygplats ska användas i framtiden. Kommunstyrelsen föreslår , 219, beslut enligt strategi- och näringslivsenhetens förslag. Dagens sammanträde Under överläggningen ajourneras sammanträdet kl. 18:30-18:35. Anton Sejnehed (S) yrkar för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet bifall till kommunstyrelsens förslag. Vidare att ärendet ska avgöras idag. Mathias J Karlsson (L), Mattias Bäckström Johansson (SD), Eva-Marie Hansson (M) och Ingemar Lennartsson (KD) yrkar på återremiss av ärendet till kommunstyrelsen som får i uppdrag att, i samarbete med UTAB AB, ta fram ett bättre beslutsunderlag. Följande frågeställningar ska besvaras: 1. Hur har kommunen marknadsfört att den finns, vilka ansträngningar har man gjort för att hitta någon som är intresserad av den? 2. Hur skiljer vi oss från kringliggande kommuner som utvecklar sina flygplatser? 3. Hur rimmar det med vår nya turismstrategi? 4. u när Majoriteten i riksdagen, inte satsar på vår del av Sverige, borde vi då inte bejaka det vi har och behålla flygplatsen? 5. Hur stor skillnad kostnadsmässigt kommer det att bli efter att vi tar bort flygzonen (lagt ner flygplatsen), mot idag? 6. Hur mycket kommer det kosta att återställa marken och ta hand om eventuella förorenade massor/asfalt? 7. Vilka möjligheter/fördelar har man vägt in mot en nerläggning? 8. Hur mycket pengar har vi lagt ner på flygplatsen fram tills idag?

12 PROTOKOLL Sida fortsättning 9. Vad ser vi för pris på marken om den ska säljas som industrimark? 10. Flygplatsen ligger utanför detaljplanerat område. Ändrar vi väsentligt användningen så behövs en detaljplan. Är det ens möjligt, med närheten till Virån? 11. Bör inte detaljplanen vara klar, innan man tar bort tillstånd/gör någon nerläggning? 12. Vilka kostnader skulle det vara, att installera ett alternativt landningssystem som möjliggör landning för ambulansflyg? 13. Har det utretts vilken möjlighet det finns att låta någon annan sköta driften. T.e. flygklubben? 14. Vad skulle det kosta att bygga en ny motsvarande flygplats? 15. Vilka möjligheter finns det att åter få tillstånd för en flygplats, befintlig eller i annan del av kommunen? Efter nerläggning. 16. Hur ser näringslivet på detta? 17. Yttranden från grannkommuner, Försvarsmakten samt de aktörer som idag använder flygplatsen. 18. En värdering av vilka samhällsnyttor som verksamheten bidrar med i nuvarande form. Efter avslutad överläggning konstaterar ordföranden att två förslag till beslut föreligger: kommunstyrelsens förslag samt Mathias J Karlssons (L), med flera, yrkande om återremiss av ärendet till kommunstyrelsen. Ordföranden meddelar att först ska Mathias J Karlssons (L), med flera, yrkande om återremiss prövas och kommunfullmäktige godkänner detta. Ordföranden ställer proposition på Mathias J Karlssons (L), med flera, yrkande om återremiss och finner att kommunfullmäktige beslutar avslå detta, det vill säga att ärendet ska avgöras idag. Omröstning begärs och verkställs. godkänner följande voteringsproposition: Ja-röst för avslag på Mathias J Karlssons (L), med flera, yrkande om återremiss. ej-röst för bifall till Mathias J Karlssons (L), med flera, yrkande om återremiss Med 24 ja-röster och 22 nej-röster beslutar kommunfullmäktige att bifalla Mathias J Karlssons (L), med flera, yrkande om återremiss, i enlighet med kommunallagens bestämmelser om minoritetsåterremiss, kap. 5, 36. Motivering till återremiss enligt Mathias J Karlssons (L), Mattias Bäckström Johanssons (SD), Eva-Marie Hanssons (M) och Ingemar Lennartssons (KD) yrkande. Omröstningsresultatet framgår av sidan 13 i protokollet. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande strategi- och näringslivsenheten, Kommunstyrelsen , 219. Skickas till Kommunstyrelsen/Strategi- och näringslivsenheten

13 PROTOKOLL Sida fortsättning Omröstningsresultat gällande Flygplatsen Ledamot Tjänstgörande ersättare Ja ej Avstår Peter Wretlund (S) Lars Wingerup (S) Yvonne Bergvall (S) Andreas Erlandsson (S) Sven-Åke Johansson (S) Thina Andersson (S) Mathias R Karlsson (S) Lis Lyrbo (S) Rickard Bäck (S) Anton Sejnehed (S) Mona Tegel (S) Thommy Brännström (S) Rigmor Eklind (S) Frida Bergvall (S) Stellan Lindeberg (S) Leine Johansson (S) Berth Karlsson (S) Catrin Alfredsson (S) Sami Durmishi (S) Sara Gunnar (S) Cornelia Stamer (S) Joakim Rylin (S) Lena Blomander (S) Lena Granath (V) Sylvia Borg (V) Matti Wahlström (V) Marita Reinholdsson (V) Ingmar Hjalmarsson (V) Tommy Skoog (C) Magnus Larsson (C) Faig Osmanov (MP) Gunnar Westling (MP) Leif Aelsson (invald på M-mandat) Eva-Marie Hansson (M) Gunilla C Johansson (M) Lennart Hellström (M) Emma Dahlberg (M) Felicia Åström (M) Lucas Lodge (M) Gudrun Gustafsson (M) Stefan Pettersson (M) Mattias Bäckström Johansson (SD) Britt-Marie Sundqvist (SD) Dan Bengtsson (SD) Jonny Evaldsson (SD) ils-erik Jonsson (SD) Klas Johnsson (SD) Uno Josefsson (SD) Karl-Erik Gustavsson (L) Mathias J Karlsson (L) Lisbeth Lindberg (L) Lena Tolander (L) Johannes Lindberg (L) Lisbeth Karlsson (L) Ingemar Lennartsson (KD) Per Tingström (KD) Rebecka Englund (KD) Summa 24 22

14 PROTOKOLL Sida Dnr KS 2017/ Delårsbokslut augusti 2017 s beslut enligt kommunstyrelsens beslut Delårsbokslut per 31 augusti 2017 fastställs. Ärendet Delårsbokslut per 31 augusti 2017 inklusive årsprognos för 2017 har sammanställts. Periodens resultat för den kommunala förvaltningen uppgår till +114,2 mkr med stor påverkan av finansnettot +53,1 mkr och skatteintäkter och generella statsbidrag +8,7 mkr. Periodens resultat för den kommunala koncernen uppgår till +128,2 mkr, där främst Oskarshamns kommuns, Oskarshamn Energi AB:s och Byggebo AB:s positiva resultat bidrar till det positiva resultatet. Årets resultat för den kommunala förvaltningen prognostiseras till +114,2 mkr, en budgetavvikelse med 98,3 mkr. Positiva avvikelser gentemot budget finns inom kommunkontoret med 10,5 mkr, strategi- och näringslivsenheten med 3,5 mkr, räddningstjänsten skattefinansierad verksamhet med 0,2 mkr samt samhällsbyggnadsnämnden med 0,2 mkr. egativa avvikelser jämfört med budget finns inom bildningsnämnden med 6,6 mkr, socialnämnden med 3,1 mkr samt teknisk nämnd skattefinansierad verksamhet med 1,4 mkr. Investeringarna i den kommunala förvaltningen prognostiseras till 305,0 mkr för hela 2017, vilket är 79,4 mkr lägre än budgeterat. Det är investeringar inom främst VA-verksamheten, men även bland annat lönsamma investeringar och IT-investeringar som beräknas bli lägre än budgeterat. Kommande äskanden om överföringar av investeringsmedel till 2017 uppskattas till 78,1 mkr. Det finansiella målet, avseende nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag, uppfylls för perioden januari-augusti 2017 samt för helåret 2017 i den framtagna prognosen. Det finansiella nyckeltalet, som behandlar de skattefinansierade investeringarnas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag, uppnås per 31 augusti men inte i prognosen för helåret Ärendets behandling Kommunstyrelsen föreslår , 220, att delårsbokslut per 31 augusti 2017 fastställs. Dagens sammanträde Efter medgivande av kommunfullmäktige lämnar ekonomichef Eva Svensson sakupplysningar i ärendet. Pär Sturesson, certifierad kommunal revisor, pwc, redogör för granskningsrapporten gällande delårsbokslutet per 31 augusti Klaus Leidecker, ordförande kommunrevisionen, redogör för de bedömningar kommunens revisorer gör i utlåtandet över delårsbokslutet per 31 augusti 2017.

15 PROTOKOLL Sida fortsättning Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag - Delårsbokslut augusti 2017 KS Tjänsteutlåtande, kommunkontoret, Kommunstyrelsen , 220. Skickas till Ekonomiavdelningen, kommunkontoret Kommunens revisorer

16 PROTOKOLL Sida Dnr KS 2017/ Överföring IT-investering från bildningsförvaltningen till kommunkontoret s beslut enligt kommunstyrelsens förslag För att finansiera behovet av AutoCAD flyttas 300 tkr i investeringsmedel från bildningsförvaltningens befintliga investeringsbudget 2017 till kommunkontorets investeringsbudget för IKT 2017, samt att 187 tkr i driftbudget per år i 3 år överförs från bildningsförvaltningen till kommunkontorets IT-avdelning. Ärendet Inom IKT-satsningen förekommer i huvudsak ipads och Chromebooks som elevdatorer. Oscarsgymnasiet har dock påtalat ett behov av AutoCAD i undervisningen med Windows som operativsystem. IT-avdelningen har därför tagit fram ett förslag på en så kallad Citri-lösning som ger möjlighet att köra Windows-applikationer från till eempel Chromebooks. Lösningen bygger på en central servermiljö för upp till 32 samtidiga användare i kombination med en sal där Chromebooks ansluts till eterna skärmar för att få större bild. Denna lösning finns dock inte budgeterad inom kommunkontorets IKT-budget. Därför behöver 300 tkr i investeringsmedel flyttas från bildningsförvaltningens befintliga investeringsbudget till kommunkontorets investeringsbudget för IKT. Utöver flytt av investeringsbudget så behöver även driftsbudget överföras från bildningsförvaltningen till kommunkontorets IT-avdelning om 187 tkr per år i 3 år. Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande från ekonomiavdelningen, kommunkontoret, , föreslås följande: - För att finansiera behovet av AutoCAD flyttas 300 tkr i investeringsmedel från bildningsförvaltningens befintliga investeringsbudget 2017 till kommunkontorets investeringsbudget för IKT 2017, samt att 187 tkr i driftbudget per år i 3 år överförs från bildningsförvaltningen till kommunkontorets IT-avdelning. Kommunstyrelsen föreslår , 222, beslut enligt kommunkontorets förslag. Dagens sammanträde Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande ekonomiavdelningen, kommunkontoret, Kommunstyrelsen , 222. Skickas till Ekonomiavdelningen och IT avdelningen, kommunkontoret Bildningsförvaltningen

17 PROTOKOLL Sida Dnr KS 2017/ Delårsrapport Kalmarsundsregionens renhållare KSRR s beslut enligt kommunstyrelsens förslag Delårsrapport 2017 för Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) godkänns. Ärendet Enligt kommunal redovisningslag kapitel 9 ska medlemskommunerna godkänna delårsrapporten för Delårsrapporten gällande Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) avseende perioden visar ett överskott på 3,2 mkr (förra året -17,8 mkr). Helårsprognosen visar på en balanserad budget om 0 tkr (-18,2 mkr). Viktigaste budgetavvikelserna i övrigt är: Deponiskatt för perioden Produktionskostnadsökningar från förgående år. Etra kostnader i sorteringsanläggning på grund av produktionsstörningar hos etern mottagare. Avsättning för återställande av deponi för förorenade jordar. Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande från strategi- och näringslivsenheten, , föreslås att delårsrapport 2017 för Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) godkänns. Kommunstyrelsen föreslår , 226, beslut enligt strategi- och näringslivsenhetens förslag. Dagens sammanträde Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag - Delårsrapport 2017 KSRR. - Tjänsteutlåtande strategi- och näringslivsenheten, Kommunstyrelsen , 226. Skickas till Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR)

18 PROTOKOLL Sida Dnr KS 2017/ Medborgarförslag 12/17 - Varning för djur på väg E 22 s beslut Medborgarförslag nr 12/17 överlämnas till tekniska nämnden för beslut och besvarande. Ärendet Inkom: Från: Mathias Armbäck Ärendets behandling s presidium föreslår, , att medborgarförslag nr 12/17 överlämnas till tekniska nämnden för beslut och besvarande. Dagens sammanträde Ordföranden ställer proposition på presidiets förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag - Medborgarförslag nr s presidium, Skickas till Tekniska nämnden

19 PROTOKOLL Sida Dnr KS 2017/ Medborgarförslag nr 13/17 - Övergångsställe och eventuellt farthinder på Stengatan s beslut Medborgarförslag nr 13/17 överlämnas till tekniska nämnden för beslut och besvarande. Ärendet Inkom: Från: Mathias Armbäck Ärendets behandling s presidium föreslår, , att medborgarförslag nr 13/17 överlämnas till tekniska nämnden för beslut och besvarande. Dagens sammanträde Ordföranden ställer proposition på presidiets förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag - Medborgarförslag nr 13/17. - s presidium, Skickas till Tekniska nämnden

20 PROTOKOLL Sida Dnr KS 2017/ Medborgarförslag nr 14/17-50 km/h hastighetsskyltar kring hamnen s beslut Medborgarförslag nr 14/17 överlämnas till tekniska nämnden för beslut och besvarande. Ärendet Inkom: Från: Mathias Armbäck Ärendets behandling s presidium föreslår, , att medborgarförslag nr 14/17 överlämnas till tekniska nämnden för beslut och besvarande. Dagens sammanträde Ordföranden ställer proposition på presidiets förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag - Medborgarförslag nr 14/17. - s presidium, Skickas till Tekniska nämnden

21 PROTOKOLL Sida Dnr KS 2017/ Medborgarförslag nr 15/17 - Riv gamla förskolan i Påskallavik s beslut Medborgarförslag nr 15/17 överlämnas till tekniska nämnden för beslut och besvarande. Ärendet Inkom: Från: Fredrik Haraldsson Ärendets behandling s presidium föreslår, , att medborgarförslag nr 15/17 överlämnas till tekniska nämnden för beslut och besvarande. Dagens sammanträde Ordföranden ställer proposition på presidiets förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag - Medborgarförslag nr 15/17. - s presidium, Skickas till Tekniska nämnden

22 PROTOKOLL Sida Dnr KS 2017/ Medborgarförslag nr 16/17 - Trafiksäkerhet är något som vi alla vill ha s beslut Medborgarförslag nr 16/17 överlämnas till tekniska nämnden för beslut och besvarande. Ärendet Inkom: Från: Stefan Karlsson Ärendets behandling s presidium föreslår, , att medborgarförslag nr 16/17 överlämnas till tekniska nämnden för beslut och besvarande. Dagens sammanträde Ordföranden ställer proposition på presidiets förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag - Medborgarförslag nr 16/17. - s presidium, Skickas till Tekniska nämnden

23 PROTOKOLL Sida Dnr KS 2017/ Val av ny ledamot och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden s beslut 1. Mathias R Karlsson (S) beviljas begärda entledigande från uppdraget som ledamot och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden från och med För tiden från och med och fram till och med väljs Peter Wretlund (S), Törnholmsvägen 27, Oskarshamn, till ny ledamot och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden. Ärendet Mathias R Karlsson (S) har avsagt sig uppdraget som ledamot och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden. Socialdemokraterna har nominerat Peter Wretlund (S) till ny ledamot och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden. Ärendets behandling s valberedning föreslår, , att från och med beviljas Mathias R Karlsson (S) begärda entledigande från uppdraget som ledamot och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden. Vidare föreslår valberedningen att, för tiden från och med och fram till och med , väljs Peter Wretlund (S) till ny ledamot och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Dagens sammanträde Ordföranden ställer proposition på valberedningens förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag - Avsägelse av uppdrag Mathias R Karlsson, s valberedning, Skickas till Mathias R Karlsson Peter Wretlund Personalavdelningen Samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsens kansli

24 PROTOKOLL Sida Dnr KS 2017/ Interpellation till KSRR kring satsningarna på solceller Vid kommunfullmäktiges sammanträde medgavs rätt för Mattias Bäckström Johansson (SD) att ställa en interpellation till tekniska nämndens ordförande Yvonne Bergvall (S). I interpellationen framhålls följande: Under våren beslutade förbundsdirektionen för KSRR (Kalmarsunds regionens renhållare) att köpa in sig i en solkraftspark för att kunna producera elkraft som ska säljas till el marknaden. Den anläggning man ska köpa in sig i är förlagd i Kalmar och vars totala investering uppgår till 33 mkr. Denna fråga har nu gått vidare till respektive medlemskommun där även medgivande har skett, vilket krävs enligt gällande förbundsordning. Detta beslut kan ses som sympatiskt då solceller har en liten visuell påverkan på närmiljön och inga utsläpp under själva driftsfasen, vilket även var ett av de skäl som framfördes då beslutet togs. Men ska det vara riktigt ur ett miljöperspektiv måste man se till hela livscykeln och vilken miljöpåverkan som denna kraftproduktion har. Det svenska kraftsystemet är idag med främst vatten- och kärnkraft uteslutande fossilfritt och har redan en obefintlig klimatpåverkan med 19 gram C02e/k Who. Relevant här vore för KSRR att återge vilka utsläpp man förväntar sig utifrån ett livscykelperspektiv från den investering som man avser att göra. Särskilt med tanke på att enligt F:s klimatpanel, IPCC, är utsläppen från solkraft mellan gram C02e/kWh, vilket i sådana fall innebär att man bidrar till en ökad klimatpåverkan från det svenska kraftsystemet genom investeringen. Även ekonomin i detta projekt är mycket svag och innehåller samtidigt flera risker som man inte beaktat eller problematiserat. I den ekonomiska redovisningen i projektet återger man endast ett friserat resultat som investeringen kommer ge, där avskrivningar inte räknats med som en kostnad och där man utgår ifrån att de medel som behövs för investeringen inte kostar något. Istället uppehåller man sig endast kring att man har ett positivt kassaflöde från första början, vilket i sig är helt ovidkommande. Anledningen till det är att solkraft har en låg marginalkostnad och består i praktiken endast av dess kapitalkostnad, vilken man alltså helt bortsett ifrån som en kostnad. Slutligen är även frågan huruvida denna sidoverksamhet är förenlig med den nuvarande förbundsordningen som anger ändamålet för kommunalförbundet och där kraftproduktion inte är upptaget som någon verksamhet som KSRR ska bedriva. Ser man till de offentliga aktörer i länet som redan provat på att leka elproducenter så har den läan blivit en kostsam affär där man alltid underskattat de risker som kommersiella aktörer behöver ta. Med anledning av detta vill jag fråga följande: Sverigedemokraterna delar inte uppfattningen att kraftproduktion är ett av de ändamål som KSRR ska ägna sig åt eller som det finns stöd för i förbundsordningen. Den uppfattningen delas däremot uppenbart inte av en majoritet. Hur stor är uppfattningen av kraftproduktionen får bli och vilka andra energislag kan ni tänka er att investera i? För att kunna hävda, och inte ljuga om, att investeringen kommer resultera i minskade utsläpp av väthusgaser behöver man veta vilken påverkan den aktuella parken kommer att bidra med ur ett livscykelperspektiv. Hur stora utsläpp av väthusgaser bidrar de inköpta solcellerna vid parken med ur ett livscykelperspektiv?

25 PROTOKOLL Sida fortsättning Varför betraktar KSRR inte avskrivningar som en kostnad i sina kalkyler och varför utgår man ifrån att kapital för investeringar inte kostar något? Tekniska nämndens ordförande Yvonne Bergvall (S) meddelade att hon svarar på interpellationen vid kommunfullmäktiges sammanträde. Interpellanten samtyckte till detta. Vid dagens sammanträde svarar Yvonne Bergvall (S) följande på interpellationen: Sverigedemokraterna delar inte uppfattningen att kraftproduktion är ett av de ändamål som KSRR ska ägna sig åt eller som det finns stöd för i förbundsordningen. Den uppfattningen delas däremot uppenbart inte av majoriteten. Hur stor är uppfattningen av kraftproduktionen får bli och vilka andra energislag kan ni tänka er att investera i? I vår förbundsordning i 4 anges att vi ska skapa plattform för att på ett miljö- och kostnadseffektivt sätt bedriva renhållningsverksamhet, inom denna ram är vår bedömning att solcellsproduktion ingår. Det ekonomiska resultatet är prognostiserat över anläggningens livslängd. Kalkylen tar hänsyn till minskat effektuttag över tid, elcertifikat och givetvis avskrivningstiderna, som är lagd på rak avskrivning över anläggningens bokförda livslängd. Elcertifikatens utveckling styrs av många parametrar och följs kontinuerligt genom SKM Svensk Kraftmäkling statistik. Vi fattade beslut i denna fråga i juni i år och redan då framkom att Sverigedemokraterna inte delade majoritetens uppfattning det är dock ett demokratiskt fattat beslut och därför de beslut som gäller för närvarande. För att kunna hävda, och inte ljuga, om att investeringar kommer att resultera i minskade utsläpp av väthusgaser behöver man veta vilken påverkan den aktuella parken kommer att bidra med ur ett livscykelperspektiv. Hur stora utsläpp av väthusgaser bidrar de inköpta solcellerna vid parken med ur ett livscykelperspektiv? Mathias Bäckström Johansson (SD) hänvisar till LCA beräkningar som F:s klimatpanel IPCC publicerade 2014 och som då hävdade att CO2 utsläppen för solel var CO2/kWh. Siffrorna från IPCCs rapport baserar sig i sin tur på vetenskapliga artiklar som är äldre än Detta innebär att hänvisa till IPCCs värden blundar man för den tekniska utvecklingen som skett inom solcellstekniken. Solcellstekniken utvecklas väldigt snabbt och det sker ständigt nya förbättringar både när det gäller verkningsgrad samt material och energiåtgång i de olika tillverkningsprocesserna. Till eempel har materialåtgång kunna sänkas väsentligt. I vanliga kiselmoduler har man kunnat sänka mängden kisel i genomsnitt från 16 g/w till 4 g/w, mängden silver från 0,15 g/w till 0,02 g/w och den totala modulvikten från cirka 100 g/w till cirka 60 g/w under de senaste 10 åren, alltså hela 40% under dessa år. (S. Weckend, A Wade och G Heath End of life management: Solar photovoltaic panels 2016.) Dessa tekniska framsteg ger ju såklart betydligt lägre klimat- och miljöpåverkan i slutänden. En lägre modulvikt per effekt ger lägre utsläpp i alla de tre stegen, materialutvinning, energiåtgång vid produktion och transport. I tämligen nyligen publicerada vetenskapliga artiklar från ature Communications (A Louwen, W van Sark, A Faaij and R Schropp Reassessment of net energy production and greenhouse gas missions avoidance after 40 years of photovoltaics devolpment at. Commun, vol 7, p 13728, 2016) står det att utsläppen för solcellsanläggningar numera är g CO2/kWh baserat på en solinstrålning på 1700 kwh/m2 och år. En modul som står mot syd i 30 graders lutning, i Stockholmsregionen har en solinstrålning på sig motsvarande cirka kwh/h och år. (Mot en horisontell yta är solinstrålningen ungefär kwh/m2).

26 PROTOKOLL Sida fortsättning Eftersom utsläppen är proportionerliga mot elproduktionen, som är hyfsat proportionerlig mot solinstrålningen, ger en förenklad omräkning genomsnittsutsläpp i Sverige på: (1700/1200) * 20 = 28 gram CO2/kWh för multikristallina solceller och (1700/1200) * 25 = 35 gram CO2/kWh för monokristalina. Alltså mellan 28 och 35 gram CO2/kWh. Detta är alltså klimatavtrycket för solel i Sverige då modulerna har tillverkats i Kina. Residualmien för den nordiska kraftproduktionen hade enligt Energimarknadsinspektionen under 2015 ett CO2-avtryck på cirka 336 gco2/kwh (Energimarknadsinspektionen, Residualmien (Online). Available: hppt://ei.se/sv/el/elmarknader- och- elhandel/handel-medel/ursprungsmarkningav-el/ursprungsmarkning-information-framst-forelhandelsforetag/residualmien/. Accessed: 01-Feb- 2016). Ser man på solen inom ett nordiskt perspektiv så är solcellsinstallationer garanterat positivt för klimatet. Ser man bara ur ett enbart svenskt perspektiv så ligger solelens klimatavtryck i paritet med den befintliga kraftproduktionen. Breddas diskussionen, från bara klimatpåverkan till att inkludera även annan miljöpåverkan, så har solceller flera miljömässiga fördelar jämfört med andra produktionsslag. Vid byggnation av solcellsanläggningar sker en minimal påverkan på vår närmiljö, inga älvar behöver dämmas upp, ingen lagring av radioaktivt avfall behöver ombesörjas i år, ingen inverkan på skog, djur och fågelliv behöver ske, och inget buller. Dessutom finns redan idag tekniken att återvinna 96% av en förbrukad kiselmodul (PV Cycle Breakthrough in PV module recycling (Online) Available: Accessed: 13-Oct Så om år kan man tillverka nya solcellsmoduler med högre prestanda från gårdagens moduler. Varför betraktar KSRR inte avskrivningar som en kostnad i sin kalkyl och varför utgår man ifrån kapital för investeringar inte kostar något? Kapitalkostnaden måste ställas mot nyttan, vad som uppnås med investeringen. KSRR anser att nyttan med ett delägarskap är i balans med den ekonomiska risken. Självklart måste och har kapitalkostnaden beaktas i kalkylen då den är en stor del av kalkylen. I dagsläget är etapp 1 om andelar fulltecknad, såväl privata aktörer som offentliga som har tecknat andelar, e ICA Mai, Skanska och Swedbank. ÅVC är en del av KSRR:s miljöeffektiva renhållningsverksamhet och elförbrukningen för Kalmar ÅVC täcks av solcellsproduktionen med våra 500 andelar. KSRR strävar efter att vara fossilbränslefritt. Alla interna transporter går idag med alternativt bränsle, likväl som KSRR:s all upphandlad el är grön el, blir detta ett komplement till regionens strävan att bli fossilbränslefri Mattias Bäckström Johansson (SD) tackar för svaret men framhåller att beslutet inte är förenligt med förbundsordningen för KSRR och att ekonomin i detta projekt är mycket svag och innehåller samtidigt flera risker som man inte beaktat eller problematiserat. Lisbeth Lindberg (L) hävdar att det måste vara så att KSRR tar ut för höga taor, när man har ekonomi och tid att satsa på solkraft. Vore mycket bättre om vi hade lägre taor. Mathias J Karlsson (L) framhåller att det känns fel att satsa skattepengar på det som är så oklart vad gäller ekonomi och den globala miljöpåverkan vid produktionen av solceller.

27 PROTOKOLL Sida Anmälningsärenden s beslut edanstående ärenden noteras som anmälda. Dnr KS 2017/ Dnr KS 2017/ Dnr KS 2017/ Dnr KS 2017/ Dnr KS 2017/ Dnr KS 2017/ Dnr KS 2017/ Motion nr 8/17 från Mathias J Karlsson (L) Trygghetsvärdar för att öka tryggheten. Remitterad till KS. Motion nr 9/17 från Britt-Marie Sundqvist (SD) - Bussförbindelse till boende i Stångehamnsområdet, Oskarshamn. Remitterad till KS. Motion nr 10/17 från Mathias J Karlsson (L) - Sanera och slamsug igenväande vikar. Remitterad till KS, SB och T. Svar från KS på Revisionspromemoria från kommunens revisorer ( , 223) - Granskning av förvaltningen av kommunens stiftelser (donationsfonder). Svar från KS på fråga från kommunens revisorer ( , 224) Angående utdelning av medel ur Gösta och Karin Hedströms donation. Granskningsrapport från kommunens revisorer av kommunstyrelsens och nämndernas hantering av sjukfrånvaron. Beslut av Länsstyrelsen i Kalmar län om ny ledamot i kommunfullmäktige.