Arbetsgrupp trafikkontoret: Beata Löfmarck Eva-Britt Andersen Mats Ander Maria Cavdar Mikael Reidal Mattias Junemo Konsult: Johanna Alto, ÅF Consult

Transkript

1

2 Arbetsgrupp trafikkontoret: Beata Löfmarck Eva-Britt Andersen Mats Ander Maria Cavdar Mikael Reidal Mattias Junemo Konsult: Johanna Alto, ÅF Consult

3 Karta över området runt Tredje Långgatan med den aktuella sträckan inringad i rött. 3

4 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... s Bakgrund... s Ett omdiskuterat förslag... s Utvärdering 4.1 Intervjuer med besökare... s Intervjuer med boende... s Intervjuer med verksamheter... s Kommentarer från övriga intressenter 5.1 Biblioteket... s Göteborgslokaler... s Miljöförvaltningen... s Polisen... s Social resursförvaltning... s Stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné... s Parkeringsmätning... s Flöden... s Slutsats... s. 12 Bilagor... s. 1x Referenser... s. 1x 4

5 1. Sammanfattning Från den 1 maj till den 30 september 2015 gjordes en del av Tredje Långgatan om till gågata. Bakgrunden var att fastighetsägare och näringsidkare i området företrädesvis restauranger framfört önskemål till trafikkontoret om att skapa plats för event och uteserveringar. Eftersom inga konkreta planer fanns för det berörda området, och önskemålet dessutom har stöd i såväl stadens parkeringspolicy som trafikstrategi utreddes frågan om det var möjligt att på försök skapa en tillfällig gågata av Tredje Långgatan. Försöket genomfördes mellan 1 maj och 30 september Undersökningar med besökare och boende i området genomfördes både före och efter försöket. Detta för att kunna jämföra om, och i så fall hur, inställningen till en gågata förändrats. I oktober 2015 genomfördes också undersökningar med de verksamma i området för att få en uppfattning om hur deras verksamheter påverkats. Besökarna var mycket positiva till förändringen före försöket, en uppfattning som hade ökat vid mätningen i september. De boende har blivit både mer positiva och mer negativa. De upplevde att gatan blivit trevligare att umgås på och mer attraktiv. Samtidigt sa de att det blivit skräpigare och mer otryggt på grund av att restaurangerna drar mer folk till gatan. Förutom fler människor sent på kvällen bidrar trafiksituationen till den ökade otryggheten. Den otrygga trafiksituationen beror på att många bilister körde på gatan trots avstängningen. Berörda fastighetsägare, förvaltningar, verksamheter och andra intressenter är generellt positiva till försöket med gågata på Tredje Långgatan. Butiker och restauranger uppger en ökad omsättning och ser gärna en fortsättning av försöket. Inga allvarliga synpunkter har framförts till vare sig miljöförvaltningen eller social resursförvaltning. Försöket med gågata uppmärksammades av såväl lokal som internationell media. Före försöket var lokalmedias fokus främst hur boende och verksamheter skulle påverkas av den tillfälliga gågatan, med färre parkeringar och oro för störningar från besökare. Under och efter försöket lyfte man fram Tredje Långgatan som en tilltalande plats, och intervjuade besökare och verksamheter uttryckte sitt gillande. Under sommaren hyllade både New York Post och The Guardian Göteborg som en stad väl värd att besöka, där gågatan på Tredje Långgatan stod ut som en attraktiv gata med myllrande uteliv. 5

6 2. Bakgrund Under 2013 kontaktades trafikkontoret av en av fastighetsägarna (Auktionsverket, ägt av Avenyfamiljen) på Tredje Långgatan med ett förslag om att göra om den del av Tredje Långgatan som ligger mellan Nordhemsgatan och Linnégatan till en gågata. Syftet var att skapa plats för evenemang och uteserveringar, och en gågata skulle möjliggöra en ökning av gångtrafiken till området. På Tredje Långgatan finns många olika typer av verksamheter; butiker, bibliotek, frisörsalong, kontor, caféer och restauranger, som sannolikt skulle gynnas av en ökad gång- och cykeltrafik i området. På gatan finns också bostäder och ca 25 parkeringsplatser, vilka främst används av de boende för att parkera sina bilar kvälls- och nattetid. Fastighetsägarens ursprungliga önskemål var att skapa ett permanent gångfartsområde eller gågata av Tredje Långgatan, något som trafikkontoret inte ansåg vara möjligt, bland annat med hänsyn till att parkeringsplatser försvinner och att en trafiknätsplan för Linnéområdet kommer att tas fram inom några år. Trafikkontoret såg emellertid möjlighet att skapa en tillfällig gågata då stöd för detta finns i såväl Göteborgs Stads trafikstrategi som parkeringspolicy: Ur trafikstrategin: Gatumiljöer och hastigheter anpassade i första hand utifrån gående och i andra hand utifrån cyklisters behov och villkor skapar förutsättningar för trygga, säkra och levande gatumiljöer utan att stänga ute andra trafikantslag. Parkering ska i första hand ske i parkeringshus eller garage och varudistribution ska i första hand ske på tider då få människor störs. Ur parkeringspolicyn: Policyns inriktning är att innerstaden bör bibehålla ungefär samma antal bilplatser som idag. Dessa platser kan dock behöva omfördelas för att t.ex. ge plats för nya kollektivtrafik- och cykelstråk, förskönade stadsmiljöer eller prioritering av andra slag av parkering. I takt med att kollektivtrafiken byggs ut ges emellertid förutsättningar för att minska antalet bilplatser, speciellt i områden i anslutning till god kollektivtrafik. 6

7 Det förelåg heller inga hinder för en tillfällig gågata i den befintliga detaljplanen eller i det uppmätta trafikflödet, och stadsbyggnadskontoret såg också positiva synergier med detaljplanearbetet för det intilliggande kvarteret Barken. Dessutom skulle Tredje Långgatan som gågata kunna knytas samman med Haga Nygata, och på så sätt bli en naturlig förlängning av gångstråket från Haga. Under våren 2014 gjordes renoveringsarbeten i fastigheter på Tredje Långgatan och under hösten samma år öppnade ett antal nya restauranger, caféer och butiker. Med det ökade antalet verksamheter förväntades också antalet besökare till området öka. För att kunna möta det ökade besöksantalet och bättre anpassa gatan till verksamheternas ändamål var trafikkontorets svar på fastighetsägarnas önskemål att på försök göra om den aktuella delen av Tredje Långgatan till gågata under perioden maj september En arbetsgrupp tog tillsammans med en konsult fram ett förslag. I förslaget ingick en plan över möblering med bänkar, blomurnor, papperskorgar och cykelställ, som bidrog till att skapa en gågatukaraktär. Tanken med att möblera gatan var dels att få den att se stängd ut, dels att göra det tydligt för bilister att det var en gågata. Fordonstrafik som normalt körde via Tredje Långgatan hänvisades under avstängningen till Plantagegatan. Eftersom flera av verksamheterna på gatan var intresserade av att ha uteserveringar gjordes det plats i planen även för detta. Förslaget togs upp i trafikkontorets samordningsgrupp, det s.k. trafiksamrådet med representanter från bland annat polis och räddningstjänst, i februari Förslaget tillstyrktes i samrådet och presenterades i trafiknämnden den 26 mars 2015 (dnr. 2042/14). Trafiknämnden beslutade om en lokal trafikföreskrift den 20 april 2015 (TN 64/15) med ikraftträdande den 29 april Beslutet överklagades men avslogs av Länsstyrelsen. I början av april skickades information ut till boende och verksamheter på Tredje Långgatan om den planerade gågatan, och under april genomfördes också intervjuundersökningar med besökare och boende. Försöket med gågata påbörjades den 1 maj I april 2015 skrevs ett avtal mellan trafikkontoret och Auktionsverkets restauranger, i egenskap av representant för fastighetsägarna på Tredje Långgatan (dnr. 2042/14). Syftet med avtalet var att reglera åtaganden och kostnader som uppkom i samband med skapandet och underhållet av den tillfälliga gågatan. 7

8 3. Ett omdiskuterat förslag I en artikel i Göteborgs-Posten den 4 juni 2014 berättade Avenyfamiljens vd om de planer som fanns på att göra om Tredje Långgatan till gångfartsområde. Han, och ytterligare en fastighetsägare som uttalade sig, menade att gatan är bortglömd och skulle gynnas av folkliv och en gång- och cykeltrafik som ett förlängt stråk från Haga. Från trafikkontoret var man tydlig med att det eventuellt kan bli ett försök med gågata men att det finns delar i förslaget som måste utredas först. Efter publiceringen av artikeln kom synpunkter från en av de boende i området, som uttryckte oro över att parkeringsplatser försvinner, att besökare till barer och restauranger kommer att störa och att företagarnas önskemål väger tyngre än de boendes synpunkter. I början av april 2015 informerade trafikkontoret de boende och verksamma på Tredje Långgatan om att gatan på försök kommer att göras om till gågata från 1 maj till 30 september. Ungefär samtidigt, och under återstoden av försöksperioden, fick trafikkontoret in synpunkter från de boende i området. De handlar till övervägande delen om avsaknaden av parkeringsplatser och störningar och buller från uteserveringar och restauranger. Några pekade också på att det är skräpigt i området och att bilarna inte tar hänsyn till gående och cyklister. I en del påpekanden, i såväl mejl till trafikkontoret som i utvärderingen, upplevs skyltningen vara otydlig och dessutom förekommer både taxitrafik och s.k. smittrafik, dvs. bilar som inte har något ärende till gatan. Media har också synpunkter på den tillfälliga gågatan. Göteborgs-Posten är försiktigt positiva och i en artikelserie publicerad före, under och efter försöket med gågata låter man såväl besökare som boende och näringsidkare komma till tals. I juni 2015 skriver GT en inte fullt lika positiv artikel under rubriken Jodå, det går att köpa sig en gågata i Göteborg med hänvisning till det avtal som skrivits med Avenyfamiljen. Artiklarna speglar relativt väl den komplexitet som ryms i frågan om Tredje Långgatan som gågata; besökare och verksamma är positiva till försöket medan de boende har både positiva och negativa synpunkter. och uppmärksammat I april och augusti 2015 publicerade The Guardian respektive New York Post artiklar om Göteborg som turistmål. The Guardian uppskattade restaurangerna i Tredje Långgatan-området och New York Post lyfte fram Tredje Långgatan som en av de trendigaste platserna i staden. Att Göteborg blev omskrivet i utländsk media uppmärksammades av både GT och Göteborgs-Posten. 8

9 4. Utvärdering I planen med att på försök göra om Tredje Långgatan till gågata ingick att fånga upp de synpunkter som fanns bland boende, besökare och verksamma i området, i syfte att få reda på hur de påverkats av försöket. Utvärderingarna utgör en del av beslutsunderlaget till att eventuellt permanenta sommarreglering av Tredje Långgatan. Intervjuer och enkätundersökningar har genomförts med besökare och boende i två steg; en s.k. nollmätning före projektstart (april) och en mätning i slutet av testperioden (september) för att kunna jämföra eventuella skillnader. Undantaget är boende på adresserna Linnégatan 3 och 5, och som har fönster mot Tredje Långgatan, där intervju/enkätundersökning genomfördes i november De sistnämnda saknar således en s.k. nollmätning men ger ändå en bild av hur de upplever att försöket påverkat dem. Telefon- och på-plats-intervjuer med berörda verksamheter på Tredje Långgatan genomfördes under veckorna Intervjuer med besökare Allmänt intryck I april svarade 33 % av besökarna att de fick ett mycket positivt intryck av gatan, motsvarande siffra i september var 47 %. Bra med Tredje Långgatan April: Restauranger, mysigt, fina gamla hus, blandning, livfull. September: Restauranger, uteserveringar, gågata, bibliotek, saluhall, bilfritt, mysigt. Dåligt med Tredje Långgatan April: Trafiken, mycket bilar, trångt att gå, att det ska bli gågata, stökigt. September: Bilar kör ändå på gatan, stökigt, lastbilar, bara halva gatan är gågata. 4.2 Intervjuer/enkäter med boende Boende på Tredje Långgatan 5 15 Uppfattning om att bo på Tredje Långgatan I april svarade 41 % att det är mycket positivt att bo på gatan, motsvarande siffra i september var 33 %. Buller och störande ljud I april svarade 19 % att man var påverkad av buller från bilar, motsvarande i september var 16 %. I april svarade 41 % att man kände sig påverkad av störande ljud från gatan, i september 40 %. Boende på Linnégatan 3 och 5 (endast mätning i november) Uppfattning om att bo intill Tredje Långgatan 40 % uppgav att det är mycket positivt att bo intill Tredje Långgatan, 7 % att det är mycket negativt. Buller och störande ljud 13 % uppgav att man var påverkad av buller från bilar under sommarmånaderna. 33 % uppgav att man kände sig påverkad av störande ljud från gatan under samma period. 4.3 Intervjuer med verksamheter Hur har er lönsamhet påverkats? Positivt: 61 % (restauranger/caféer/barer/butiker) Oförändrat: 39 % (mestadels kontor) Hur har er verksamhet påverkats totalt sett? Positivt: 84 % Oförändrat: 17 % 9

10 95 % av verksamheterna ställer sig positiva både till att göra försöket permanent under hela året och permanent under sommartid. Lika stor andel är positiva till att Göteborg skapar fler gågator. 5. Kommentarer från övriga intressenter 5.1 Biblioteket Biblioteket såg ingen skillnad i antalet besökare som går att härleda till gågatan. De har fått positiv respons; bra med lugnare och mer befolkad gata och att ha cykelparkering utanför huset. Personalen noterade en markant minskning av biltrafik, men reagerade på att många ändå använt gatan för i- och urlastning. 5.2 Göteborgslokaler Göteborgslokaler har talat med representanter från Poseidon och butikerna, och alla är positivt inställda till försöket. De noterar också att det skapats ett naturligt flöde mellan Haga och Linnégatan/Tredje Långgatan. 5.3 Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen hade under försöksperioden inte fått in några klagomål angående nedskräpning på Tredje Långgatan. Däremot påpekar miljöförvaltningen att Andra Långgatan är mycket nedsliten och nedskräpad. Enheten för hälsoskydd som tar emot klagomål från boende på buller från musik, fläktar, trafik m.m. har bedrivit uppsökande tillsyn i området. Enheten har konstaterat att bullerstörningarna varken ökat eller minskat under försöksperioden och antalet klagomål är oförändrat. Av dessa har merparten gällt Auktionsverket och innergårdarna. Sammanfattningsvis menar miljöförvaltningens enhet för hälsoskydd att det inte finns några hinder för att göra Tredje Långgatan till gågata permanent utifrån ett bullerstörningsperspektiv. 5.4 Polisen Enligt polisens operativa samordnare/inspektör är deras erfarenhet från försöksperioden att det kom in väldigt många klagomål angående bilisters hastighet på den sträckan. Framförallt var det många av de ordningsvakter som jobbade utmed gatan som observerade hur taxi och vanliga fordon framfördes med för hög hastighet, och man upplevde att olyckan var nära flera gånger. Polisens önskemål är att ett beslut om gågata även innefattar någon form av hinder för att sänka hastigheten. 5.5 Social resursförvaltning Social resursförvaltning har inte mottagit några synpunkter, utöver ett fåtal klagomål från boende som är trötta på att folk stör. Klagomål om buller och störningar berör främst miljöförvaltningen och polisen. Serveringarna i området har i dag utskänkningstillstånd på prov, vilket kräver att de måste ansöka om nytt tillstånd om det blir aktuellt med gågata på Tredje Långgatan Utskänkningstillstånden som gäller i dag för serveringarna i området tillåter alkoholservering till kl på vardagar och på helger. Lokalen ska vara tömd senast kl på vardagar och på helger. På uteserveringarna tillåts alkoholservering till kl Miljöförvaltningens och polisens remissvar är en tungt vägande faktor vid nästa tillståndsprövning. 5.6 Stadsdelförvaltningen Majorna Linné Inga formella synpunkter har inkommit till stadsdelen angående Tredje Långgatans gågatuzoon. Inte heller har stadsdelsnämndens politiker har fått in några synpunkter. Uppfattningen från stadsdelen är att testet gett en mycket positiv påverkan, framförallt genom ökad vistelse och social interaktion i gaturummet längs Tredje Långgatan vilket även spillt över på angränsande tvärgator. 10

11 Testet har varit mycket lyckat då den sammantagna satsningen på Tredje Långgatan (med både gågata och innegårdar) fungerar som en förnyelse av området med en ny typ av verksamheter, miljöer och prisklasser som lockar nya målgrupper till platsen. Flera har kommunicerat att de upplever att de "vuxit ur" det sociala sammanhanget på Andra Långgatan och att satsningen på Tredje Långgatan gör att intresset för området och i förlängningen även Göteborg som stad fortsatt attraktivt. I detta är gågatan och gatuzonen en viktig del, både i funktion och genom de identitetsskapande värdena. ( Jag tar cykeln inte bilen eller Det mjuka trafikantslagen går före de hårda ). Önskvärt inför framtiden vore fler icke-kommersiella sittplatser och aktiviteter, samt kanske börja tänka på hur funktionen kan behållas även under den kallare tiden på året. 6. Parkeringsmätning Parkeringsmätningar gjordes före och under försöket med gågata. Dessa visar ingen signifikant ökning av antalet parkerade bilar i de ca 10 kvarteren runt det aktuella stråket. Trafikkontoret gjorde mätningar upp till ca 200 m från den aktuella delen av Tredje Långgatan. Dessa gjordes vid tre olika tillfällen; vardagar dagtid, natt och helg, såväl före som under testet. Före testet undersöktes även att det fanns lediga platser i parkeringsanläggningar på Första Långgatan och Masthamnsgatan, med möjlighet att köpa plats månadsvis. 7. Flöden Fotgängare Fotgängarflöden har mätts manuellt på Andra, Tredje och Fjärde Långgatorna varje månad mellan mars oktober Mätningarna är gjorda under en timme per tillfälle, en vardag respektive en helgdag per månad. De högsta flödena är uppmätta på Andra Långgatan, men man kan se att Tredje Långgatan ökar mer relativt sett, framför allt under helger. Maxtalen uppmättes vid helgmätningen i augusti, då Andra Långgatan har ett flöde på drygt pers/tim och Tredje Långgatan drygt 600 pers/tim. Jämfört med helgvärdet i mars ökade Andra Långgatan med 5 % och Tredje Långgatan med nästan 20 %. Vädret visade sig också ha en viss inverkan på flödena vid mättillfället. Motorfordon Bilflödet minskade inte i den omfattning som var tänkt med införandet av regleringen Gågata. Regleringen Gågata innebär förbud mot trafik med motorfordon med undantaget att motorfordon får föras på gågatan om det handlar om varutransport till eller från butiker, transport av gäster till eller från hotell samt för transport av gods, boende, sjuka eller rörelsehindrade till eller från adress vid gågatan. 11

12 8. Slutsats Om vi ska summera vår bedömning, så har vi uppfattningen att den tillfälliga gågatan har dragit många besökare, varit uppskattad av restauranger och handlare. Boende är både positiva och negativa till gågatan men majoriteten av boende vill se att gatan fortsättningsvis ska vara gågata. När det gäller trafiken har vi märkt att många bilister inte respekterar gågatan vilket kan bero på flera saker bl a att skyltsättningen har varit otydlig. Detta är också en lärdom vi tar med oss. Det är viktigt att framtida lösningar, på Tredje Långgatan och på andra ställen i staden balanserar trafik, de boendes närmiljö och aktiviteter i området på ett bra sätt. Det här försöket har gett oss viktiga insikter för framtida planering. Trafikkontoret anser också att vi följer stadens nyligen antagna Trafikstrategi där det bla står att en strategi för stadsrum är att: Omdisponera gaturummet och skapa mer yta där människor vill vistas och röra sig. Ytan i stadsmiljöer är begränsad. Genom att omfördela yta mellan olika trafikslag och mellan trafik och vistelse skapas förutsättningar för attraktiva, livliga och därmed tryggare stadsrum, parkering ska i första hand ske i parkeringshus eller garage och varudistribution ska i första hand ske på tider då få människor störs. Detta kvarter visades vara en bra plats för ett försök med gågata, eftersom det är en relativt kort sträcka med en blandning av både verksamheter och boende. Den här typen av sommarreglering anser trafikkontoret passar bra för en gata som denna. Det finns flera skäl till detta: 1. Endast sommarreglering ger en flexibel gata över året 2. Behovet av boendeparkering är inte lika stort sommartid 3. Låga kostnader jämfört med att bygga om till permanent gågata eller gångfartsområde 4. Bygger inte bort framtida lösningar Trafikkontoret föreslår att fortsätta med denna tillfälliga reglering varje sommar tills dess permanent ombyggnad av gatan kan ske. 12

13 Bilagor Bilaga 1 Undersökning besökare och boende Tredje Långgatan, april och september HKL Research. Bilaga 2 Undersökning boende Linnégatan, november HKL Research. Bilaga 3 Tredje Långgatan gågata verksamheter 2015, oktober Markör. 13

14 Referenser Stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, Göteborgs Stads Parkerings AB, fastighetskontoret och miljöförvaltningen. Parkeringspolicy för Göteborgs Stad. Antagen av kommunfullmäktige Trafikkontoret. Göteborg Trafikstrategi för en nära storstad. Antagen av trafiknämnden Dnr 0894/11. ISSN Elektroniska referenser Långgata blir gågata [Internet]. Göteborgs-Posten; [uppdaterad ; citerad ] Hämtad från: Tredje Långgatan kan bli gånggata [Internet]. Göteborgs-Posten; [uppdaterad ; citerad ] Hämtad från: Nu invigs Göteborgs senaste gågata [Internet]. Göteborgs-Posten; [uppdaterad ; citerad ] Hämtad från: Göteborg hyllas i New York [Internet]. Göteborgs-Posten; [uppdaterad ; citerad ] Hämtad från: Bakgatan som blev krogstråk [Internet]. Göteborgs-Posten; [uppdaterad ; citerad ] Hämtad från: Jodå, det går att köpa en gågata i Göteborg [Internet]. GT; [uppdaterad ; citerad ] Hämtad från: Göteborg hetare än någonsin New Yorks kärleksförklaring [Internet]. Expressen/Allt om resor; [uppdaterad ; citerad ] Hämtad från: 8 reasons to visit this underrated Scandinavian city [Internet]. New York Post; [uppdaterad ; citerad ] Hämtad från: Gothenburg city guide: what to visit plus the best bars, restaurants and hotels [Internet]. The Guardian; [uppdaterad ; citerad ] Hämtad från: 14