Kvinnors upplevelse av och symtombild vid hjärtinfarkt En litteraturstudie

Transkript

1 Beteckning: Akademin för hälsa och arbetsliv Kvinnors upplevelse av och symtombild vid hjärtinfarkt En litteraturstudie Veronica Larsson & Christer Mörk Mars 2010 Examensarbete, 15 hp, grundnivå Omvårdnadsvetenskap Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Examinator: Ragny Lindqvist Handledare: Benjamin Wasniovski

2 Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka och beskriva hur hjärtinfarktsymtom yttrar sig och upplevs av kvinnor och vilka atypiska symtom sjuksköterskan bör vara uppmärksam på i mötet med kvinnor i sjukvården. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Huvudresultatet visade att central bröstsmärta var ett vanligt rapporterat symtom men att många kvinnor inte hade bröstsmärta som det enda och huvudsakliga symtomet. Kvinnor tenderade mer ofta än män att uppleva besvär från käke, hals och nacke. Rygg och skulderbladsmärta visade sig förekomma i liknande utsträckning som bröstsmärta hos kvinnor med hjärtinfarkt. Extrem trötthet tillsammans med dyspné var två av de mest frekvent rapporterade tidiga teckenen vid hjärtinfarkt, dessa upplevdes ofta lång tid innan hjärtinfarkten men var för kvinnorna svåra att sammankoppla med hjärtinfarkt. Illamående och kräkning var frekvent rapporterande symtom som framför allt visade sig i den akuta fasen av hjärtinfarkt. Svettningar i kombination med andra symtom var också vanligt i den akuta fasen av hjärtinfarkten, kraftig svettning var något som fick kvinnor att reagera på att något var allvarligt fel och det påverkade kvinnors beslut att söka sjukvård. Nyckelord: Hjärtinfarkt, kvinnor, upplevelser, tecken och symtom, könsskillnader.

3 Abstract The aim of this literature study was to explore and describe how the heart attack symptoms manifested and were experienced by women and the atypical symptoms the nurse should be alert to when meeting women in health care. A descriptive literature review was conducted in which scientific papers of qualitative and quantitative characteristics were analyzed. The main results showed that central chest pain was a commonly reported symptom, but that many women did not have it as the only and main symptom. Women tended more often than men to experience symptoms of jaw, neck and throat. Back and shoulder pain were found to occur in a similar extent as chest pain in women with myocardial infarction. Extreme fatigue with dyspnoea' were two frequently reported early signs of heart attack, often felt long before the heart attack but difficult for women to connect with myocardial infarction. Nausea and vomiting were symptoms that mainly appeared in the acute phase of myocardial infarction. Sweating in combination with other symptoms were also common in the acute phase of myocardial infarction, excessive sweating was something that got women to respond to that something was seriously wrong and it affected women's decisions to seek care. Keywords: Myocardial infarction, women, experience, signs and symptoms, sex characteristics.

4 Innehållsförteckning 1 Introduktion 1 1:1 Problemformulering 3 1:2 Syfte 3 1:3 Frågeställningar 3 2 Metod 3 2:1 Design 3 2:2 Urvalsmetod 4 2:3 Inklusionskriterier 5 2:4 Dataanalys 5 2:5 Forskningsetiska överväganden 6 3 Resultat 7 3:1 Resultatöversikt - kvalitetsgranskning 7 3:2 Resultatöversikt - sammanställning av valda artiklars syfte och resultat 9 3:3 Resultat - temaindelning Bröstsmärta Otypiskt lokaliserad smärta eller frånvaro av bröstsmärta Ovanlig trötthet Dyspné Illamående och kräkning Diafores 17 4 Diskussion 18 4:1 Huvudresultat 18 4:2 Resultatdiskussion 18 4:3 Metoddiskussion 21 4:4 Allmändiskussion 23 5 Referenslista 25

5 1 Introduktion År 2007 dog människor i Sverige till följd av ischemisk kranskärlssjukdom och varje år behandlas ca patienter inom slutenvården för denna sjukdom. Den vanligaste dödsorsaken för svenska kvinnor är akut hjärtinfarkt och står för ca 11 % av alla dödsfall hos kvinnor. Ny statistik visar också att mortaliteten (dödligheten) i hjärtinfarkt minskat hos män under de senaste fem åren men är oförändrad för kvinnor (Socialstyrelsen.se). Myokardiet (hjärtmuskulaturen) är i behov av syre för sin funktion, vid ischemisk hjärtsjukdom har syretillförseln till myokardiet begränsats på grund av nedsatt blodflöde i något eller några av kranskärlen (de blodkärl som förser hjärtmuskulaturen med syrerikt blod), den kliniska benämningen för detta tillstånd är myokardischemi. Myokardischemi kan även uppkomma vid behov av extra syre exempelvis till följd av fysisk aktivitet. Hjärtinfarkt, angina pectoris (kärlkramp), hjärtsvikt och arytmier (ojämn hjärtverksamhet) är vanliga symtom på myokardischemi. En vanlig orsak till ischemisk hjärtsjukdom är ateroskleros bildning i kranskärlens intima. Denna process innebär att kranskärlens intima långsamt förtjockas (beläggs med plack inifrån) med följd att kärlets lumen (omkrets) successivt förträngs. Till riskfaktorerna för ateroskleros utveckling tillika ischemisk hjärtsjukdom hör ålder, manligt kön, tidig menopaus och ärftlighet, dessa faktorer räknas till opåverkbara riskfaktorer. Rökning, hypertoni, övervikt, diabetes, inaktiv livsstil, lipidrubbningar samt negativ stress räknas till de riskfaktorer som anses påverkbara (Eriksson & Eriksson, 2008). Hjärtinfarkt uppkommer till följd av att ett aterosklerotiskt plack rupturerar (brister) och bildar en pålagrad blodpropp som till slut täpper till eller hindrar blodflödet i ett kranskärl (Wallentin, 2005). Vid hindrat blodflöde i kranskärlet uppstår akut myokardischemi vilket kan leda till obotlig nekrotisering (celldöd) av hjärtmuskelceller, det vill säga hjärtinfarkt (Eriksson & Eriksson, 2008). Det huvudsakliga, vanligaste och mest rapporterade symtomet vid hjärtinfarkt är central bröstsmärta ofta beskriven som djup, tryckande eller huggande (Zdzienicka, et al., 2007). Central bröstsmärta med smärtutstrålning mot vänster skuldra och arm beskrivs också som det mest klassiska symtomet vid hjärtinfarkt (Halvorsen & Risöe, 2009). Flera studier visar dock att många människor kan uppleva annorlunda och atypiska symtom vid hjärtinfarkt och i denna grupp är kvinnor överrepresenterade (Canto, et al., 2000; Isaksson, Holmgren, Lundblad, Brulin & Eliasson, 2007; Zbierajewski- Eischeid & Loeb, 2009; Zdzienicka, et al., 2007). Tidigare forskning har till stor del genomförts på män, vilket inneburit att mäns upplevelser av symptom blivit generaliserade som mänskliga symtom. Först under 1990-talet började uppmärksamhet ägnas åt kvinnors ibland specifika symtombild och fler kvalitativa studier med kvinnor genomfördes. Dock kan denna könsneutralitet ha lett 1

6 till en försämrad vård för kvinnor jämfört med män (Emsli, 2005). Omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee tar starkt avstånd från generaliseringar, hon menar att det för sjuksköterskan viktigaste att förhålla sig till i mötet med patienten är dennes upplevelse av sin situation och inte vilken diagnos denne har. Travelbee menar att sjuksköterskan har en stor uppgift i att bryta sig loss från förutfattade meningar och se människan som en unik individ (Kristofferson, Nordvedt & Skaug, 2007). Isaksson et al. (2007) presenterar i en studie resultat som visar att äldre kvinnor har en längre prehospital tid och högre representation av atypiska symtom än män. Andra studier har visat att kvinnor kan ha begränsad kännedom om riskfaktorer och om hur man förebygger utvecklingen av kranskärlsjukdom (Oliver-McNeil, Artinian & State, 2002), samt att kännedom om viktiga symtom vid hjärtinfarkt behöver förbättras hos kvinnor (Dillon-Mc Donald, et al., 2006; Walkiewicz, et al., 2008). En studie av Dillon- MacDonald et al. (2006) undersökte kvinnors kunskap om hjärtinfarktsymtom. Kvinnorna ombads att spontant räkna upp vilka symptom de kände till kopplat till hjärtinfarkt, 80, 5 % rapporterade bröstsmärta som förenat med hjärtinfarkt, medan till exempel endast 8 % kopplade nack- och hals smärtor och trötthet som tänkbara symptom. Zbierajewski- Eischeid et al. (2008) skriver att hjärtinfarkt utan bröstsmärta är vanligare hos kvinnor men ofta feldiagnostiseras i sjukvården som muskelvärk, magproblem eller psykiska problem. Miracle (2006) skriver att kvinnor som inte känner igen symtombilden vid hjärtinfarkt söker sjukvård senare. Samma författare skriver att många kvinnor med hjärtinfarkt inte blivit tagna på allvar när de rapporterat symtom som inte omedelbart kopplasts samman med hjärtinfarkt och att de på grund av detta inte sökt vidare hjälp. Sammantaget visar detta att både patienter och sjukvårdspersonal behöver förbättra sin kunskap inom området samt att sjukvårdspersonal behöver ta sig tid till att lyssna på patienten. I en studie gjord av Canto et al. (2000) undersöktes patienter med hjärtinfarkt, av dessa uppvisade 33 % inte de typiska bröstsmärtor som är vanliga vid hjärtinfarkt. Andelen kvinnor var överrepresenterade i denna grupp och i genomsnitt sju år äldre än de som upplevde bröstsmärta. Vidare visade studien att de tog längre tid för dessa patienter att få hjärtinfarkten bekräftad vid kontakt med sjukvården samt att få adekvat behandling. Studien visade även att patienter som upplevde hjärtinfarkt med atypiska symptom löpte >2 ggr så stor risk att avlida, liknande resultat presenteras också i en studie av Zdzienicka at al. (2007). En studie av Kanamasa et al. (2004) visar att dödligheten på sjukhus hos kvinnor inom 30 dagar efter en diagnostiserad hjärtinfarkt var nästan dubbelt så stor hos kvinnor som hos män. 2

7 1:1 Problemformulering Studier visar att kvinnor ibland kan uppleva symtom som inte omedelbart kopplas samman med hjärtinfarkt samt att både sjukvårdspersonal och kvinnor kan ha svårigheter att identifiera dessa symtom (Zbierajewski- Eischeid & Loeb, 2008; Dillon-Mc Donald, et al., 2006; Walkiewicz, et al., 2008; Canto, et al., 2000; Isaksson, Holmgren, Lundblad, Brulin & Eliasson, 2007; Zdzienicka, et al., 2007). Detta kan leda till att kvinnor väntar med att söka sjukvård då symtomen inte uppfattas som allvarliga eller inte motsvarar den förväntade bilden av hjärtinfarkt, det kan också leda till att dessa kvinnor missas av sjukvårdspersonal. Detta sammantaget kan resultera i att prognosen för dessa kvinnor kan vara sämre på grund av fördröjd behandling. Sjuksköterskan arbetar många gånger självständigt exempelvis inom äldreomsorg och är ofta den första länken i vårdkedjan. Vi ser därför ett behov av att skärpa uppmärksamheten hos sjuksköterskan runt dessa symtom för att hon i ett tidigt stadium skall förmå att identifiera symtom av akut hjärtinfarkt hos kvinnor och därigenom minska lidande och förkorta tiden till vård. 1:2 Syfte Att utifrån vetenskaplig litteratur undersöka och beskriva hur hjärtinfarktsymtom kan yttra sig hos och upplevas av kvinnor, samt undersöka vilka atypiska symtom sjuksköterskan bör vara extra uppmärksam på hos kvinnor. 1:3 Frågeställningar 1. Hur kan hjärtinfarktsymtom yttra sig hos och upplevas av kvinnor? 2. Vilka atypiska hjärtinfarktssymtom bör sjuksköterskan vara uppmärksam på hos kvinnor? 2 Metod 2:1 Design Studien är gjord som en beskrivande litteraturstudie (Forsberg & Wengström 2008). 3

8 2:2 Urvalsmetod Studien bygger på litteratur som sökts och hämtats ur databaserna Medline/Pubmed samt CINAHL under perioden december till februari månad I tabell 1 beskrivs resultatet av genomförd artikelsökning i PubMed samt CINAHL. Tabell 1. Sammanställning av genomförd artikelsökning. Databas Sökterm Utfall Valda artiklar PubMed PubMed PubMed PubMed CINAHL Litteratursök med MesH. myocardial infarction AND women Litteratursök med MeSh. myocardial infarction AND sex characteristics Litteratursök med MeSh. myocardial infarction AND sex characteristics AND signs and symptoms MeSh Woman AND MeSh Myocardial infarction AND Experience Frisök. myocardial infarction AND women AND experience CINAHL Frisök Myocardial infarction AND Women AND Symptoms TOTALT

9 Sökord valdes utefter relevans för studiens syfte. Inledningsvis söktes databasen Medline/Pubmed igenom med relevanta sökord utan begränsning, dock resulterade dessa sökningar i en allt för omfattande träfflista i vilken även artiklar som inte var relevanta för studien innefattades. Författarna valde därför att begränsa sin sökning med hjälp av MESHtermer. Valda sökord skrevs in i Medlines/Pubmeds MESH-databas vilket resulterade i ett antal föreslagna MESH-termer samt en förklaring för varje MESH-terms innebörd. Om innebörden av MESH-termen överensstämde med författarnas förväntningar så användes ordet i den slutgiltiga genomsökningen i artikeldatabasen Medline/Pubmed. Sökordet experience hade dock ingen motsvarighet i MESH-databasen varför denna sökterm inkluderades genom frisök i den slutgiltiga genomsökningen. CINAHL databasen genomsöktes genom frisök med samma söktermer som användes i Medline/Pubmed, med undantag för söktermen symptoms som endast användes i CINAHL, samt söktermen sex characteristics som endast användes i databasen Pubmed. Den booleanska söktermen AND har använts i alla genomförda litteratursökningar för att kombinera de olika sökorden med varandra och ytterligare begränsa träfflistan. Vid genomsökningen av databasen CINAHL uppmärksammades snart att de flesta för studien relevanta artiklarna i träfflistan redan hittats i databasen Medline/Pubmed. De olika genomsökningarna i databasen Medline/Pubmed resulterade även de ofta i utfall av samma artiklar. Valda artiklar presenteras endast en gång i tabell 1. 2:3 Inklusionskriterier Författarna har valt att endast inkludera artiklar som publicerats från och med år 2000, som genomförts på människor och varit skrivna på svenska, norska eller engelska. Författarna har läst alla 534 titlar, i de fall en artikels titel verkat intressant mot denna studies syfte har även abstractet lästs. De artiklar vars abstract stämt överrens med denna litteraturstudies frågeställningar och syfte har skrivits ut i sin helhet. Valda artiklars kvalitet har bedömts att vara av låg, medel eller hög kvalitet utifrån Forsberg och Wengströms (2008) granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa artiklar. 2:4 Dataanalys Forsberg och Wengströms (2008) granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa artiklar användes för att bibehålla en struktur och röd tråd i kvalitetsbedömningen. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar bedömdes att vara av hög kvalitet om undersökningsgrupp, design och datainsamlingsmetod varit lämpliga för att svara på syfte och frågeställningar samt varit 5

10 tydligt beskrivna. Om eventuella bortfall har presenterats och om bortfallet i så fall inte varit för stort. Om artiklarnas deltagarantal har varit tillräckligt stort för att vara generaliserbart i de kvantitativa artiklarna och tillräckligt omfattande för att uppnå datamättnad i de kvalitativa. För att tilldömas hög kvalitet krävdes att artiklarnas mätmetod och analys varit lämplig och tydligt beskrivna samt att etisk hänsyn tagits i studien och att godkännande från etisk kommitté funnits. De artiklar som bedömdes vara av medel kvalitet har varit otydligt beskrivna i någon av ovanstående delar, alternativt saknat någon del. Av låg kvalitet bedömdes artiklar med för litet deltagarantal eller stort bortfall, artiklar med metod olämplig för att svara på syfte och frågeställningar samt allt för korta och otydligt beskrivna artiklar. Endast litteratur med medel kvalitet eller hög kvalitet har inkluderats i studien. Artiklar som bedömts vara av låg kvalitet har exkluderats. Författarna har systematiskt bearbetat inkluderad litteratur, genom att flertalet gånger läsa igenom varje artikel i sin helhet. Varje artikel har därefter presenterats i en detaljerad tabell utifrån författare, publicerings år och titel, design, använd datainsamlingsmetod, undersökningsgrupp, dataanalys och kvalitetsbedömning, se tabell 2. De inkluderade artiklarnas syfte och resultat har sedan presenterats separat i tabell 3. Resultaten av inkluderade studier har lästs igenom ett flertal gånger för att identifiera upptäckter av betydelse i resultaten. Sex övergripande teman skapades vilka författarna ansåg alla svarade mot denna litteraturstudies syfte och frågeställningar. Dessa sex olika teman bestod av upplevelser och symptom som återkommande rapporterats av kvinnor i de olika studierna. Symtomen och upplevelserna var bröstsmärta, otypiskt lokaliserad smärta eller frånvaro av bröstsmärta, ovanlig trötthet, dyspné (andnöd), illamående och kräkning, diafores (svettning). Resultatet från kvantitativa respektive kvalitativa artiklar har presenterats utifrån dessa teman i löpande text. 2:5 Forskningsetiska överväganden Vid all forskning som omfattar människor har forskaren ett ansvar för att värna om deltagarnas integritet och värdighet. Forskningsintressena får inte gå före deltagarnas hälsa, liv och privatliv. Vid empiriska studier är forskaren skyldig att inneha ett etiskt tillstånd från en forskningsetisk kommitté samt tillstånd från den institution där forskningsprojektet genomförs (Sykepleiernes samabeide i Norden, 2003). Denna studie är en litteraturstudie och omfattar inte människor personligen, dock har författarna till denna litteraturstudie omsorgsfullt valt och endast inkluderat etiskt granskad litteratur i studien. Författarna har även följt Forsberg och Wengströms (2008) rekommendationer vilka innebär att vikt har lagts 6

11 vid att författarna inte har förvrängt forskningsprocessen genom att framställa data på felaktigt vis samt inte stulit eller plagierat data. Studier granskade av etisk kommitté eller studier där noggranna etiska överväganden gjorts har valts. Samtliga inkluderade artiklar i studien har redovisats. Samtliga studerade resultat har presenterats i studien, inte endast de som stött forskarnas egna åsikter (Forsberg & Wengström, 2008). 3. Resultat Artiklar som inkluderats i resultatet är markerade med asterix* i referenslistan Resultatöversikt - kvalitetsgranskning Tabell 2. Presentation av i resultatet inkluderade artiklars kvalitetsgranskning. Författare Publ.år Albarran, et al Titel It vas not chest pain really, I can t explain it! An exploratory study on the nature of symptoms experienced by woman during their myocardial infarction. Design/ Metod Kvalitativ, explorativ design. Semistrukturerad intervju som genomfördes under sjukhus tiden. Undersöknings- Grupp 12 kvinnor i England med nyligen diagnostiserad hjärtinfarkt. Dataanalys Kvalitativ innehållsanalys. Kvalitets- Bedömning Medel Arlanian- Engoren, et al DeVon, et al Holliday, et al Symptoms of men and women presenting with acute coronary syndromes. Symptoms across the continuum of acute coronary syndromes: Differences between women and men. Women s experience of myocardial infarction. Kvantitativ, komparativ design. Enkät. Kvantitativ, komparativ design. Strukturerad intervju. Enkät. Kvalitativ, explorativ design. Semistrukturerad intervju som genomfördes under sjukhus tiden patienter i Michigan med akut koronart syndrom, (1261 män och 680 kvinnor). 112 kvinnor och 144 män som upplevt någon typ av akut kronorart syndrom minst 12 timmar innan intervjun. 16 Australiensiska kvinnor år med diagnostiserad hjärtinfarkt. Chi2-test. Fisher s exact test. t-test. Binary logistic regression. SPSS version 13. Chi2-test. t-test, Simple linear regression. Logistisk regressions analys. Model selection. NUD*IST 4,0 software program. Lineby- line analysis. Konstant komparativ analys. Medel Medel Medel King, et al Symptom presentation and time to seek care in women and men with acute myocardial infarction. Kvantitativ, beskrivande design. Strukturerad intervju som genomfördes under sjukhus tiden. 30 kvinnor och 30 män som diagnostiserats med akut hjärtinfarkt. Chi2-test. t-test. Logistisk regressions analys. Kaplan- Meier survival analysis. Hög 7

12 (Forts, från föregående sida tabell 2) Författare Publ.år Lövlien, et al MacInnes, Mayer, et al McSweeney & Crane, McSweeney, et al Milner, et al Titel Prehospital delay, contributing aspects and responses to symptoms among Norwegian women and men with first time acute myocardial infarction. The illness perceptions of woman following symptoms of acute myocardial infarction: A self- regulatory approach. Symptoms interpretation in women with diabetes and Myocardial infarction. Challenging the rules: Women s prodromal and acute symptoms of myocardial infarction. Women s early warning symptoms of acute myocardial infarction. Typical symptoms are predictive of acute coronary syndromes in women. Design/ Metod Kvantitaiv. Enkät. Frågeformulär skickades ut inom två veckor från utskrivningen från sjukhus. Kvalitativ, explorativ design. Semistrukturerad intervju som genomfördes i deltagarnas hem. Kvalitativ, beskrivande design. Semistrukturerad intervju som genomfördes under sjukhus tiden. Kvalitativ, beskrivande design. Telefonintervju med öppna frågor samt uppföljande intervju. Kvantitativ, beskrivande design, sambands studie. Telefonintervju med enkätfrågor. Kvantitativ, observationsstudie. Undersöknings- Grupp 149 kvinnor och 384 män i Norge som drabbats av sin första hjärtinfarkt. 10 engelska kvinnor år. Tre månader efter diagnostiserad hjärtinfarkt. 16 kvinnor med diagnostiserad diabetes som drabbats av sin första hjärtinfarkt. 40 Amerikanska kvinnor år, som diagnostiserats för sin första hjärtinfarkt 6 veckor till 13 månader tidigare. 515 kvinnor år som diagnostiserats för hjärtinfarkt 4-6 månader tidigare. Informanterna kom från fem olika städer i Arkansas, North Carolina och Ohio. 246 kvinnor och 276 män som sökte hjälp på en akutmottagning för hjärtinfarktssymtom. Dataanalys SPSS version t-test. Chi 2- test. Logistik regression analys. Innehållsanalys i fem steg. Kvalitativ innehållsanalys. Ethnograph computer program. Manifest och kontent innehållsanalys. Konstant komparativ analys. t- test, multipel regressionsanalys. SPSS. Pearssons correlations test. SAS 8.1 statistical software. Chi2 test. t- test. Logistisk regression analys. Kvalitets- Bedömning Medel Medel Medel Hög Hög Hög Moser, et al Gender differences in reasons patients delay in seeking treatment for acute myocardial infarction symptoms. Kvantitativ, komparativ design. Strukturerad intervju som genomfördes under sjukhus tiden. 194 patienter, 96 kvinnor och 98 män med diagnostiserad hjärtinfarkt. t-test, Chi2-test Factorial ANOVA. Medel 8

13 (Forts, från föregående sida tabell 2) Författare Publ.år Omran, et al Ruston, et al Sjöström- Strand, et al Svedlund, et al Titel Gender differences in signs and symptoms presentation and treatment of Jordanian myocardial infarction patients. Women s interpretation of cardiac symptoms at the time of their cardiac event: The effect of cooccurring illness. Women s descriptions of sympthoms and delay reasons in seeking medical care at the time of a first myocardial infarction: A qvalitative study. Women s narratives during the acute phase of their myocardial infarction. Design/ Metod Kvantitativ, komparativ design. Strukturerad intervju som genomfördes den tredje dagen efter inläggning på sjukhus. Kvalitativ, explorativ design. Semistrukturerad intervju som genomfördes på sjukhus den tredje eller fjärde dagen efter hjärtinfarkten. Kvalitativ, beskrivande och utforskande design. Intervju med öppna frågor som genomfördes på sjukhus under den andra eller tredje dagen efter hjärtinfarkten. Kvalitativ, beskrivande och utforskande design. Intervju med öppna frågor som genomfördes på sjukhus fem till åtta dagar efter hjärtinfarkten. Undersöknings- Grupp 83 jordanska patienter med hjärtinfarkt. 26 kvinnor och 57 män i åldrarna år. 44 engelska kvinnor med hjärtinfarkt. 19 svenska kvinnor år som upplevt sin första hjärtinfarkt. Tio svenska kvinnor 47-57år som diagnostiserats med hjärtinfarkt. Dataanalys Chi2-test. Innehållsanalys i tre steg. Konstant komparativ metod. Latent och manifest content innehållsanalys. Kvalitativ innehållsanalys i tre steg. Kvalitets- Bedömning Medel Hög Hög Medel 3.2 Resultatöversikt - sammanställning av valda artiklars syfte och resultat Tabell 3. Presentation av i resultatet inkluderade artiklars syfte och huvudresultat. Författare/ år Titel Albarran, et al It vas not chest pain really, I can t explain it! An exploratory study on the nature of symptoms experienced by women during their myocardial infarction. Syfte Att undersöka vilka symptom kvinnor upplever före och under en hjärtinfarkt. Resultat Studien visade att kvinnors symtompresentation inte alltid följer de traditionella mönster som ofta förväntas vid hjärtinfarkt, samt att kvinnornas egen uppfattning om sina symtom påverkade dess agerande innan de sökte sjukvård. 9

14 (Forts från föregående sida tabell 3) Författare/år Titel Arslanian-Engoren, et al Symptoms of men and women presenting whit acute coronary syndromes. DeVon, et al Symptoms across the continuum of acute coronary syndromes: differences between woman and men. Holliday, et al Woman s experience of myocardial infarction. King, et al Symptom presentation and time to seek care in women and men with acute myocardial infarction. Lövlien, et al Prehospital delay, contributing aspects and responses to symptom among Norwegian women and men with first time acute myocardial infarction. MacInnes, The illness perception of women following symptoms of acute myocardial infarction: A self regulatory approach. Syfte Att utvärdera skillnader och likheter I symtompresentation hos kvinnor och män med akut koronart syndrom och huruvida skillnaden i symtompresentationen påverkades av patientens kön eller andra faktorer. Att påvisa skillnader mellan kvinnor och mäns symptom vid de tre kliniska kategorierna av akut koronart syndrom (instabil angina, hjärtinfarkt med ST höjning och hjärtinfarkt utan ST höjning) vad gäller typ, lokalisering och kvalitet och huruvida symtombilden påverkas av ålder, diabetes, funktionell status, ångest och depression. Att undersöka vilken bakomliggande process som påverkar kvinnor att söka sjukvård vid upplevelsen av hjärtinfarktsymtom. 1. Att undersöka om kvinnor med hjärtinfarkt rapporterar annorlunda symptom än män. 2. undersöka om kvinnors uppfattning om symptom och hur de skattar sin egen risk för hjärtinfarkt skiljer sig från män. 3. undersöka om kvinnor har längre prehospital tid än män. 4. undersöka om akuta förväntade symtom vid hjärtinfarkt leder till kortare prehospital tid. Att bedöma skillnaderna i prehospital fördröjning mellan norska män och kvinnor vid sin första hjärtinfarkt. Samt generera mer kunskap om aspekter som påverkar denna försening. Att utforska vilka sjukdomsföreställningar kvinnor har efter symtom på akut hjärtinfarkt, med hjälp av the self-regulatory model of illnes behavor. Resultat Män var mer benägna att samtidigt med bröstsmärta uppleva smärta i vänster arm och svettning. Illamående var vanligare hos kvinnor. Dyspné skiljde sig inte mellan grupperna. Patientens kön var en signifikant prediktor när det gällde svettning och illamående men inte när det gällde bröst och arm smärta. Utan hänsyn till diagnosisk kategori rapporterade kvinnor oftare matsmältningsbesvär, hjärtklappning, illamående, domningar i händerna och ovanlig trötthet. Skillnader påvisades relaterat till diagnos vad gäller nyuppkommen hosta, yrsel, och svaghetskänsla. Ingen signifikant skillnad påvisades i rapporterad förekomst av bröstsmärta. Kvinnor sökte sjukvård 6,25 timmar (i genomsnitt) efter symtom debut. Deras beslut att söka sjukvård påverkades av tro på egen mottaglighet för hjärtinfarkt, samt vilken föreställning kvinnorna hade om hur hjärtinfarkt symtom ter sig. Kvinnornas beskrivning av upplevda symtom var olika de symtom som vanligtvis beskrivs i litteratur. Skillnaden I symtompresentationen mellan männen och kvinnorna var liten. Både män och kvinnor uppgav att symtomen var annorlunda än vad de förväntat sig av en hjärtinfarkt. Flera rapporterade lindrigare smärta än förväntat och att lokaliseringen av obehag och smärta var annorlunda än förväntat. Patienter som upplevde symtom som de associerade med hjärtinfarkt sökte sjukvård tidigare. Mer än hälften av patienterna väntade en timme innan de kontaktade sjukvården och mer än hälften väntade över två timmar innan de kontaktade sjukvården. Ingen signifikant skillnad mellan könen upptäcktes i fördröjningen till att söka sjukvård. Insikten i att vara akut sjuk samt beslutet att söka sjukvård påverkades av kvinnornas upplevelse av ovanliga symtom framförallt om dessa uppstått plötsligt, identifiering med andra som drabbats av hjärtinfarkt samt tro på egen mottaglighet för hjärtinfarkt. Studien visade vidare att kvinnor ofta ringer anhöriga för råd i första hand samt att kvinnorna ofta försökte lindra symtomen på egen hand innan sjukvård kontaktades. 10

15 (Forts från föregående sida tabell 3) Författare/år Titel Mayer, et al Symptom s interpretation in women whit diabetes and myocardial infarction: A qualitative study. Mc Sweeney, et al Women s early warning symptoms of acute myocardial infarction. Mc Sweeney, et al Challenging the rules: women s prodromal and acute symptoms of myocardial infarction. Milner, et al Typical symptoms are predictive of acute coronary syndromes in women. Moser, et al Gender differences in reason patients delay in seeking treatment for acute myocardial infarction symptoms. Omran, et al Gender differences in sign and symptoms presentation and treatment of Jordanian myocardial infarction patients. Syfte Att beskriva vilken roll diabetes har för symtom presentationen vid hjärtinfarkt. Att beskriva tidiga och akuta symptom vid hjärtinfarkt. Att identifiera vilka tidiga och akuta symptom kvinnor upplever I samband med hjärtinfarkt. Att för ett framtida syfte utvärdera ett omfattande antal typiska och atypiska symptom som uppges som förutsägare för akut koronart syndrom hos kvinnor och män. Att utforska eventuella könsskillnader i orsaker till att patienter väntar med att söka sjukvård när de upplever hjärtinfarktsymtom. Att undersöka skillnader mellan jordanska kvinnor och män i tecken och symtompresentation av hjärtinfarkt och uppföljande vård. Resultat Kvinnor med diabetes sökte sjukvård senare för symtomen på hjärtinfarkt mot dem som inte har diabetes. Kvinnor med diabetes rapporterade även symtom som hjärtklappning andfåddhet och trötthet men mindre obehag i bröstkorg och käke än kvinnor utan diabetes. De vanligast rapporterade symtomen upplevda mer än en månad före hjärtinfarkten, var ovanlig trötthet, sömnrubbningar, och andnöd. De vanligast rapporterade akuta symtomen var andnöd, svaghet och trötthet. 37 av 40 kvinnor upplevde tidiga symtom vilka debuterat från några veckor upp till två år före hjärtinfarkten. De vanligast rapporterade tidiga symtomen var ovanlig trötthet, obehags känsla i skulderbladen, och bröst förnimmelser. De vanligast rapporterade akuta symtomen var bröst förnimmelser, andnöd och att känna sig het och blossig. Endast 11 kvinnor upplevde bröstsmärtor. Upplevelse av symptom så som bröstsmärta eller obehag i bröstet, andnöd, arm eller skulder smärta hade ett samband med diagnos på akut koronart syndrom hos kvinnor, men inte hos män. Atypiska symptom var inte relaterat till ACS- diagnos hos kvinnor, däremot kopplades symptom som yrsel och svimningsanfall till ACS- diagnos hos män. Slutsats: Typiska hjärtinfarkts symtom är de starkaste varningstecknen för hjärtinfarkt hos både kvinnor och män. Män och kvinnor upplevde liknande symtom, de flesta befann sig i hemmet när symtomen startade, mindre än 10 % ringde ambulans som en första reaktion. Faktorer som påverkade beslutet att söka sjukvård var, tidigare erfarenhet av hjärtinfarkt, att inte oroa sina nära, och tidigare kunskaper om trombolys behandling. Ingen signifikant skillnad upptäcktes mellan könen i tid till att söka sjukvård. Könsskillnader upptäcktes i orsak till försening och i dess sätt att fatta beslut. Bröstsmärta var det vanligaste symtomet hos både kvinnor och män. Fyra andra vanliga tillhörande symtom var allmän svaghet, svettningar, illamående och trötthet. Kvinnorna upplevde mer allmän trötthet och svettningar än männen. Kvinnor var mindre benägna att ta intravenösa läkemedel än män i behandlingen av hjärtinfarkten. Kvinnornas prehospitala tid innan de sökte hjälp var längre än männens. 11

16 (Forts från föregående sida, tabell 3) Författare/år Titel Ruston, et al Women s interpretation of cardiac symptoms at the time of their cardiac event: The effect of co-occurring illness. Sjöström-Strand, et al Women s deskription of symptoms and delay reason in seeking medical care at the time of a first myocardial infarction: A qualitative study. Svedlund, et al Women s narratives during the acute phase of their myocardial infarction. Syfte Att undersöka hur annan samtidig sjukdom, påverkar symtombilden vid hjärtinfarkt hos kvinnor. Att utforska och beskriva kvinnors symtom och orsaker till fördröjd prehospital tid i samband med en första hjärtinfarkt. Att lyfta fram betydelsen av upplevda erfarenheter under en akut hjärtinfarkt. Resultat Kvinnorna försökte genom kunskap och tidigare erfarenheter analysera och hitta förklaringar till sina symtom. De kvinnor som sökt sjukvård inom 12 timmar hade tidigare kunskaper eller erfarenheter av hjärtinfarktsymtom än de som väntade längre som ofta kopplade symtomen till annan samtidig sjukdom. Kvinnorna hade svårigheter att tolka, förstå och koppla symtomen till hjärtinfarkt. Kvinnorna försökte i regel med egenvård innan professionell sjukvård söktes. Inledningsvis såg kvinnorna sig själva som sårbara och beroende av andra de upplevde att de var till besvär. Kvinnorna ville inte inse problemet och upplevde att de befann sig i en overklig situation. Slutligen upplevde kvinnorna att de kommit till insikt och att de upptäckt en ny mening med livet. 3:3 Resultat - temaindelning Bröstsmärta Bröstsmärta visade sig vara ett vanligt rapporterat symtom, 15 av 16 studier belyser detta symtom. Albarran, Clarke och Crawford s (2006) studie visade att ca 45 % av kvinnorna upplevde typiska bröstsmärtor centralt i bröstet samt att detta var den avgörande faktorn till att söka sjukvård, en kvinna beskrev det så här yes, a pain in my chest, in the middle of my chest here, nowhere else, nowhere over there- all in the middle (sid 1296). Lövlien, Schebi och Hole (2007); Omran och Al-Hassan (2006) fann likartade resultat i sin studie, samt att kvinnor som upplevt typiska centrala bröstsmärtor hade mindre fördröjning till sjukvårdskontakt än de med mer atypiska symtom. King och McGuire (2007); McSweeney och Crane (2000); McSweeney et al. (2003); Millner, Funk, Arnold och Vaccarino (2002) visar siffror på mellan 29,7% och 65 % i upplevda centrala bröstsmärtor i det akuta skedet av hjärtinfarkten. DeVon, Ryan, Ochs och Shapiro s (2008) studie presenterade resultat som visade att bröstsmärta var det mest frekvent rapporterade symtomet hos både män och kvinnor 75 % av kvinnorna upplevde centrala bröstsmärtor. Liknande resultat fann Omran och Al- Hassan (2006). Aralanian Engoren et al. (2006); MacInnes (2006) presenterar bröstsmärta som det vanligast rapporterade symtomet hos kvinnor, 82 respektive 70 % upplevde detta symtom men endast 20 % av kvinnorna i McInnes studie angav bröstsmärta som huvudsymtom (det mest framträdande symtomet). Mayer och Rosenfeld (2006) fann att 12

17 kvinnor med diagnostiserad diabetes upplevde centrala bröstsmärtor i 45 % av fallen och vänstersidig bröstsmärta i ca 30 % av fallen. Ruston och Clayton (2007) fann i sin studie att kvinnor med annan samtidig sjukdom hade svårt att associera bröstsmärta till hjärtinfarkt. Sjöström- Strand och Fridlunds (2008) studie visar att kvinnorna ofta upplevde plötslig och akut smärta, smärtan beskrevs också ofta som ett tryck över bröstet, kvinnorna i denna studie försökte själv lindra smärtan innan sjukvård söktes. Holliday, Lowe och Outram (2000) fann däremot i sin studie att vissa kvinnor beskrev bröstsmärtan som successivt ökande och att kvinnor som upplevt akuta starka symtom snabbare sökt sjukvård, även denna studie visade att kvinnorna ofta på olika sätt själva försökte att lindra smärtan. Svedlund, Danielsson och Norberg (2001) fann att kvinnor inte förrän i efterhand förstått varför de haft ont, studien visade också att kvinnorna ofta förnekade sin smärta Otypiskt lokaliserad smärta eller frånvaro av bröstsmärta Resultatet visar att kvinnor ofta upplever olika typer av smärta relaterat till hjärtinfarkt, men som inte presenteras som den typiska centrala bröstsmärta som ofta beskrivs. I 12 av 16 studier beskrivs olika typer av hjärtinfarktorsakad smärta. Albarran, Clarke och Crawford s (2006) studie visar att många av kvinnorna inte upplevde bröstsmärta utan ofta beskrev smärtan lokaliserad till rygg, nacke händer och mage, samt att lokaliseringen av smärtan var mycket individuell hos varje kvinna. En kvinna beskrev det i följande ord I had pains down my back, and in my arms and across my shoulder Well a pain in the arm and the shoulder and also a little bit in my tummy (Sid 1296). Några av kvinnorna upplevde att värken inte var som man förväntat sig vid hjärtinfarkt, en kvinna sökte inte hjälp på grund av hon inte upplevde smärta. Moser, McKinley, Dracup och Chung (2005) fann att ca 35 % av både kvinnliga och manliga hjärtinfarktspatienter hade svårt att koppla sina symtom till hjärtat, mer än 30 % uppfattade sina symtom som magbesvär. Milner, Funk, Arnold och Vaccarino s (2002) studie visade att 28 % av kvinnorna i studien som diagnostiserats med hjärtinfarkt inte upplevt bröstsmärta eller obehagskänsla i bröstet. Samma författare visar att 50 % av kvinnorna upplevt ryggsmärtor och att endast 41 % upplevt centrala bröstsmärtor. Liknande resultat presenteras av MacInnes (2006) där 30 % inte upplevde bröstsmärta vid hjärtinfarkten, samt att 10 % av kvinnorna upplevt ryggsmärtor. McSweeney et al. (2003) presenterar resultat som visade att endast 29,7% upplevde bröstsmärta i samband med diagnostiserad hjärtinfarkt samt att 37 % upplevt ryggsmärtor och att 43 % inte upplevt några bröstsmärtor överhuvudtaget, i studien ingick 515 kvinnor från 3 olika delstater i USA. 13

18 Arslanian- Engoren et al. (2006); DeVon, Ryan, Ochs och Shapiro (2008) fann skillnader i representationen av dessa symtom mellan kvinnor och män, där kvinnor mer ofta upplevde smärtor i käke, nacke och rygg än män. Käk, nack- och rygg smärta rapporterades även av kvinnorna i Holliday Lowe och Outram s (2000) studie. McSweeney och Crane (2000) visade att skulderbladssmärta var det vanligast rapporterade prodromala (tidiga) symtomet vilket visade sig vanligare än bröstsmärta 52.5 respektive 50 %, övriga smärtrelaterade symtom i studien var värk i, hals och nacke, käke och tänder, benvärk samt magsmärtor. Mayer och Rosenfelt (2006) beskriver att 50 % av kvinnorna upplevde rygg och skulderbladssmärtor samt ca 30 % upplevde käk- och tandsmärtor och smärta över epigastriet. Sjöström-Strand och Frilund (2007) beskriver i sin studie smärtor och tryck över epigastriet som förekommande symtom samt att smärtan förflyttade sig upp mot halsen, smärtan var också av varierande intensitet. Samma studie visade att kvinnorna också upplevde skulderbladssmärta, en kvinna beskrev det i följande ord It started when i was out walking with my dog. It was windy and the pain occurred in the middle of the scapulas. It was unpleasant, like a strain, and I felt both stressed and very scared (Sid 1005). King och Mcguire s (2007) studie visade att kvinnor ofta upplevde smärta i höger axel samt att flera kvinnor rapporterade lindrigare smärta än förväntat och att lokaliseringen av obehag och smärta var annorlunda än förväntat. Smärtan i Omran och Al-Hassan s (2005) studie beskrevs av kvinnorna ofta som vag och lindrig, vilket i många fall hade förvånat kvinnorna Ovanlig trötthet I nio av 16 studier anges ovanlig trötthet som ett tidigt tecken på hjärtinfarkt. McSweeney och Crane (2000); McSweeney et al. (2003) skriver att 70,7 % av kvinnorna i studien upplevde okontrollerbar och ovanlig trötthet, ofta mer än en månad innan hjärtinfarkten. 47,8% av kvinnorna upplevde sömnstörningar. Mayer och Rosenfelt s (2006) studie visar att flera kvinnor upplevde extrem trötthet som ett inledande symtom och att tröttheten framförallt var vanlig hos hjärtinfarktspatienter med diabetes, en kvinna beskrev detta i följande ord I felt very tired I started feeling tired all the time I could sleep the whole morming and part of the afternoon and I felt very, very tired. en annan kvinna sade att I slept most of the day on and of I was very, very tired (sid 921). 64 % av kvinnorna i en studie av DeVon, Ryan, Ochs och Shapiro (2008) rapporterade extrem trötthet som ett upplevt symtom före hjärtinfarkt, detta var också ett av de tre vanligast rapporterade symtomen i denna studie och visade sig vanligare hos kvinnor jämfört med män. Liknande resultat presenterar Omran och 14

19 Al-Hassan (2006) i en undersökning vilken visade att 31 % av kvinnorna upplevde extrem trötthet och att trötthet var ett av de fyra mest frekvent rapporterade symtomen. Sömnstörningar rapporterades även i Albarran, Clarke och Crawford`s (2006) studie där kvinnorna känt sig mer utmattade än vanligt, vaknat under nätterna och drömt ovanliga mardrömmar. Sjöström-Strand och Frilund (2008) beskriver extrem trötthet som ett vanligt rapporterat symtom. Kvinnorna i studien rapporterade trötthet som förekommande i veckor och månader före hjärtinfarkten, dock förstod kvinnorna inte att detta kunde vara ett allvarligt tecken på sjukdom. King och Mcguire (2007) jämförde symtombild och upplevelse av hjärtinfarkt mellan kvinnor och män, i denna rapport fann man att kvinnor upplevde trötthetssymtom i samma utsträckning som män. MacInnes (2006) studie omfattade 10 kvinnor med diagnostiserad hjärtinfarkt även här var ovanlig trötthet ett vanligt rapporterat symtom Dyspné I 11 av 16 studier anges dyspné som ett vanligt förekommande symtom hos kvinnor med hjärtinfarkt. King och Mcguire (2007) undersökte 30 kvinnor och 30 män med diagnostiserad hjärtinfarkt denna studie visade att dyspné var vanligare hos kvinnorna än hos männen. McInnes (2006) skriver att andnöd rapporterades i ett fall av tio. McSweeney et al. (2003) anger andnöd som ett av de vanligast rapporterade tidiga symtomet vid hjärtinfarkt vilket rapporterades i 42.1% av fallen. I det akuta skedet av hjärtinfarkten rapporterade 57,9 % andnöd som förekommande symtom. Albarran, Clarke och Crawford s (2006) studie presenterar resultat som visar att kvinnor i undersökningen upplevt andnöd timmar och ibland veckor före hjärtinfarkten. Studien visade att kvinnorna ofta upplevde andnöd i samband med fysisk ansträngning och då associerade detta till nedsatt fysisk kondition. I Sjöström-Strand och Frilund s (2007) undersökning beskrivs andnöd hos kvinnorna som ett vanligt symtom. En kvinna beskrev att dyspnén upplevdes som en allergisk chock där man vaknat mitt i natten och haft svårt att andas och att detta orsakat ångest och rädsla. I Mayer och Rosenfeld s (2006) studie upplevde 5 av 16 kvinnor någon form av andnöd som ett inledande symtom, en kvinna beskrev detta i följande ord All at once I got this breathing difficulty I could not breathe right and it got worse and it got worse and it got worse I did not have chest pains I had this difficulty breathing (Sid 921). Liknande resultat presenteras också i en studie av Holliday, Love och Outram (2000). McSweeney och Crane (2000) undersökte symtombilden hos 40 kvinnor med diagnostiserad hjärtinfarkt, av dessa uppgav 15 kvinnor ovanlig andfåddhet, vilken ofta var 15

20 förknippad med fysisk aktivitet. Arslanian-Engoren et al. (2006) finner ingen signifikant skillnad i representationen av symtomet andnöd mellan könen, andnöd upplevdes av ca 50 % hos både män och kvinnor. I en observationsstudie av Milner, Funk, Arnold och Vaccarino (2002) studerades 246 kvinnor och 276 män som sökte med olika typer av symtom på en akutmottagning, syftet var att fastställa vilka symtom som sedan resulterade i en hjärtinfarkts diagnos. Dyspné var ett av de symtom som var signifikant associerat med hjärtinfarktsdiagnos hos kvinnor men inte hos män. Ruston och Clayton (2007) studie visade att många av de i studien deltagande kvinnorna upplevde andnöd i samband med hjärtinfarkten men hade svårt att relatera detta till hjärtinfarkt, kvinnorna associerade ofta symtomet till någon annan fysisk åkomma Illamående och kräkning I 11 av 16 studier anges illamående och kräkning som ett upplevt symtom hos kvinnorna. Arslanian- Engoren et al. (2006) identifierade skillnader i antalet rapporterade fall med illamående och kräkning i sin studie, kvinnorna var mer benägna än männen att rapportera dessa symtom, detta bekräftas i DeVon, Ryan, Ochs och Shapiro (2008) studie där man fann att illamående var signifikant högre hos kvinnor än män. King och Mcguire s (2007) studie av 30 kvinnor och 30 män visade däremot att män mer ofta rapporterade illamående som symtom än kvinnor. Ohmran och Al- Hassan (2005) rapporterar illamående som ett av fyra mest frekvent rapporterade symtom hos både män och kvinnor, denna studie visade att ca hälften av kvinnorna upplevde detta symtom, kräkning rapporterades i ca 20 % av fallen. Holliday, Lowe och Outram (2000) fann att kvinnorna ofta rapporterade illamående som ett inledande och ihållande symtom vid hjärtinfarkten och att kräkning var vanligare i den akuta fasen av hjärtinfarkten. Detta fenomen bekräftas i McSweeney och Crane s (2000) studie där 2,5 % av kvinnorna upplevde illamående som ett prodromalsymtom och 40 % upplevde illamående samt kräkning i den akuta fasen. I McSweeney et al. s (2003) studie upplevde 35,5 % illamående i den akuta fasen och 19 % upplevde kräkning i den akuta fasen, illamående och kräkning efterfrågades inte i denna studie som ett prodromal symtom. Milner, Funk, Arnold och Vaccarino (2002) fann i en observationsstudie att 39 % av de kvinnor som diagnostiserades med hjärtinfarkt upplevt illamående och kräkning i den akuta fasen av hjärtinfarkten. Albarran, Clarke och Crawford (2006) visade att 10 av 12 kvinnor upplevde illamående och kräkningar i den akuta fasen av hjärtinfarkten men illamåendet kopplades 16

21 oftast inte till hjärtinfarkt, detta beskrivs följande I kept on womiting all the time. I never connected that with a heart attack, but they say some people do (Sid 1297). MacInnes (2006) studie av 10 kvinnor visade att 6 kvinnor upplevde två eller tre symtom i kombination av varandra, två kvinnor upplevde illamående och kräkning. Svedlund, Danielsson och Norberg (2001) fann i en studie att kvinnor som upplevde symtom som inte omedelbart sammankopplas med hjärtinfarkt exempelvis illamående och svettning gav en förvirrande bild för offren, vilka ofta försökte ignorera symtomen Diafores I 10 av 16 artiklar beskrevs onormala svettningar. McSweeney et al. (2003) rapporterade diafores (svettning) som ett av de mest frekvent rapporterade symtomet 39 % upplevde detta symtom i det akuta skedet av hjärtinfarkten. Liknande resultat visas av DeVon, Ryan, Ochs och Shapiro (2008); King och Mcguire (2007); Arslanian- Engoren et al. (2006); MacInnes (2006) där förekomst på mellan 30 och 53.3 % av detta symtom i det akuta skedet av hjärtinfarkten rapporterades. En kvinna i MacInnes (2006) studie uttryckte det så här Then It started, the sweating. Oh, you d thougt I`d just come out of a shower. I was saturated. My hair was soaking wet ( Sid 282). Denna studie visade även att kvinnorna ofta upplevde flera ovanliga symtom i kombination med svettningarna samt att kvinnorna som upplevde svettning i kombination med något annat symtom sökte hjälp tidigare. Albarran Clarke och Crawford (2006) beskriver liknande resultat. Milner, Funk, Arnold och Vaccarino (2002) fann att diafores var den förutom bröstsmärta starkaste prediktorn associerat med akut koronart syndrom hos kvinnor i en observationsstudie som omfattade 246 kvinnor samt att fler kvinnor än män rapporterade detta symtom. Omran och Al-Hassan s (2005) studie visade att diafores var ett av de fyra mest rapporterade symtomen hos både kvinnor och män men att kvinnor var något överrepresenterade. 50 % av kvinnorna i Mayer och Rosenfelts (2006) studie upplevde svettning i samband med hjärtinfarkten men endast en rapporterade detta symtom som ett debutsymtom, denna kvinna associerade svettningarna till sin diabetes. Ruston och Clayton (2007) fann att kvinnor med tidigare erfarenhet av hjärtinfarkt som upplevde svettning som symtom snabbare associerade detta till att något var allvarligt fel, en kvinna beskrev det så här Well I got out of bed, well I felt my self, felt it coming on. I had gone downstairs and sat in a chair and broke out in a cold sweat which is a sure indication that something is really not right cold sweat I always know that that s serious when that happens (Sid 324). 17

22 4 Diskussion 4.1 Huvudresultat Resultatet visar att centrala bröstsmärtor i det akuta skedet av hjärtinfarkten var ett frekvent rapporterat symtom. Dock presenterades bröstsmärta sällan som det enda och huvudsakliga symtomet. Bröstsmärta var ofta den avgörande faktorn till att söka sjukvård. Bröstsmärtan hos kvinnor beskrevs ofta som plötslig, djup, och ibland i termer som ett tryck över bröstet. Flera studier visade att många kvinnor uppfattade smärtan som lindrigare eller på ett annat sätt än förväntat. Kvinnor tenderar mer ofta än män att uppleva besvär från käke, hals, nacke och epigastriet. Resultatet visar också att rygg och skulderbladsmärta förekommer i liknande utsträckning som bröstsmärta hos kvinnor med hjärtinfarkt. Denna studie bekräftar tidigare studiers resultat som visat att ca 30 % av kvinnorna inte upplever bröstsmärta överhuvudtaget. Att inte uppleva bröstsmärta samt att uppleva lindrig bröstsmärta var förvirrande för kvinnorna. Extrem trötthet tillsammans med dyspné var två av de vanligast beskrivna tidiga tecknen vid hjärtinfarkt, dessa symtom upplevs ofta veckor, månader och ibland år innan hjärtinfarkten men var för kvinnorna svåra att koppla till hjärtinfarkt. Illamående och kräkning visade sig vara frekvent rapporterade symtom hos kvinnor med hjärtinfarkt framförallt i den akuta fasen, inte heller detta symtom sammankopplades med hjärtinfarkt utan gav en vilseledande bild för kvinnorna. Svettningar ofta i kombination med andra symtom visade sig frekvent förekommande i den akuta fasen av hjärtinfarkt. Svettningar var något som fick kvinnor att förstå att något var allvarligt fel vilket påverkade kvinnors beslut att snabbare söka sjukvård. 4.2 Resultatdiskussion Denna litteraturstudie visar att kvinnor i stor omfattning upplever bröstsmärta i samband med hjärtinfarkt och att detta är ett vanligt förekommande symtom (Albarran, Clarke & Crawford s, 2006; Lövlien, Schebi & Hole, 2007; Aralanian Engoren, et al., 2006; MacInnes, 2006; King & McGuire, 2007; Mc sweeney & Crane, 2000; Mc sweeney, et al., 2003; Milner, Funk, Arnold & Vaccarino, 2002; DeVon, Ryan, Ochs & Shapiro, 2008; Omran & Al-Hassan, 2006; Mayer & Rosenfeld, 2006; Ruston & Clayton, 2007; Sjöström- Strand & Fridlund, 2008; Svedlund, Danielsson & Norberg, 2001; Holliday, Lowe & Outram, 2000). Dock beskrivs bröstsmärtor som huvudsymtom (det mest framträdande symtomet), alternativt det mest frekvent rapporterade symtomet i endast fem av 16 artiklar (Arslanian- Engoren, et al., 2006; Albarran, et al., 2006; DeVon, et al., 2008; Omran & Al-Hassan, 2006; Lövlien, et al., 2007). Detta resultat är intressant då bröstsmärta ofta beskrivs som ett 18