RAPPORT. Dagvattenutredning Gubbängen Sportfält Upprättad av: Tara Roxendal Granskad av: Linda Evjen Godkänd av Agneta Norén

Transkript

1 RAPPORT Dagvattenutredning Gubbängen Upprättad av: Tara Roxendal Granskad av: Linda Evjen Godkänd av Agneta Norén

2 RAPPORT Dagvattenutredning Gubbängen Kund Sonya Stark Fastighetskontoret, Utvecklingsavdelningen Stockholm Stad Hantverkargatan Stockholm Konsult WSP Samhällsbyggnad Box Umeå Besök: Storgatan 59 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Agneta Norén tel: ; epost: agneta.noren@wspgroup.se Tara Roxendal tel: ; epost: tara.roxendal@wspgroup.se 2 (20)

3 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE RIKTLINJER FÖR DAGVATTEN RAMDIREKTIVET OCH MKN STOCKHOLM STAD - DAGVATTENSTRATEGI RIKTVÄRDEN FÖR DAGVATTENUTSLÄPP PLANOMRÅDET OCH DESS FÖRUTSÄTTNINGAR RECIPIENT GEOHYDROLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR BEFINTLIG AVVATTNING OCH VA-LEDNINGAR DELAVRINNINGSOMRÅDEN BEDÖMNING AV PLANFÖRSLAGETS PÅVERKAN PÅ DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖBELASTNING METODIK FÖR BEDÖMNING AV RENINGSBEHOV Beräkningar Jämförelser BERÄKNINGAR Dagvattenflöden före och efter genomförande av plan Föroreningar före och efter genomförande av plan KONFLIKTPUNKTER OCH KONSEKVENSER AV GENOMFÖRANDE AV PLANEN FÖRESLAG TILL DAGVATTENHANTERING VÄSTRA OMRÅDET FOTBOLLSPLANERNA ÖSTRA PARKERINGEN KONSEKVENSER AV FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER BEHOV AV VIDARE UTREDNING REFERENSER (20)

4 1 Bakgrund och syfte En ny detaljplan håller på att tas fram för Gubbängens sportfält inom Stockholm stad innehållande två naturgräsplaner och en konstgräsplan inklusive kringmiljöer med läktare, hårdgjorda gångytor, utegym och parkeringar. WSP har fått i uppdrag att genomföra en dagvattenutredning för detaljplanen. Enligt Miljöförvaltningens önskemål ska följande utredas och redovisas: Hur vatten kommer hanteras inom planområdet utifrån en delvis förändrad markanvändning. Hur planen kan få en hållbar dagvattenhantering utifrån bl.a. gällande MKN för Drevviken Hur klimatförhållanden som kan komma att gälla i framtiden ska beaktas. 2 Riktlinjer för dagvatten 2.1 Ramdirektivet och MKN Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG (Vattendirektivet) trädde i kraft år Direktivets syfte är bland annat att skapa en strategi som ska skydda yt- och grundvattnet mot kemisk förorening. Sverige implementerar EG:s Vattendirektiv med hjälp av miljökvalitetsnormer (MKN). Dessa är juridiskt bindande och fungerar som ett styrmedel för medlemsstater i EU. Målet är att vattenmiljöerna i Sverige ska uppnå både en god ekologisk status och en god kemisk status år Detta mål ska nås med hjälp av åtgärdsprogram vilka till stor del fokuserar på avlopp och omhändertagande av dagvatten. I nuläget finns det dock inga regelverk eller direktiv för hur detta ska tillämpas på en lokal nivå eller hur det ska tillämpas vid konflikt, om en sådan uppstår, med ett annat miljömål eller samhällsintresse. Ett krav som alltid måste finnas i åtanke är direktivets Icke försämringskrav. Detta innebär att en verksamhet eller åtgärd inte får medföra att klassificeringen för en vattenförekomst sänks från en högre statusklass till en lägre. Icke försämringskravet gäller oavsett nivå på klassificeringen. Därför ska föroreningarna i dagvattnet ligga på sådan nivå att dessa mål kan förverkligas. D.v.s. att den ekologiska statusen kan uppnå god status och att den kemiska statusen bibehåller god status år Stockholm stad - dagvattenstrategi Enligt Stockholms stads dagvattenstrategi (Stockholm Stad, 2005) ska dagvatten i första hand tas om hand inom fastigheten. Är det inte möjligt eller lämpligt att infiltrera får dagvatten efter det att det fördröjts avledas från fastigheten och efter samråd och överenskommelse anslutas till VA-huvudmannens ledningsät i detta fall Stockholm Vatten AB. Den som planerar en byggnation får inte genom val av byggnadsmaterial förorena dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter. 4 (20)

5 Enligt strategin innehåller dagvatten från parker och naturmark låga föroreningshalter, vilket normalt inte kräver rening innan det släpps ut till recipient. Enligt strategin innehåller dagvatten från parkeringar måttliga till höga föroreningshalter vilket normalt kräver rening innan det leds ut i recipient. 2.3 Riktvärden för dagvattenutsläpp Riktvärdesgruppen i regionala dagvattennätverket i Stockholms län har publicerat riktvärden för dagvattenutsläpp till allmänna vattendrag, sjöar och hav (Regionplane- och trafikkontoret, Stockholm läns landsting, 2009) (Svenskt vatten, 2010). Se Tabell 1. Publikationens riktvärdessystem är uppbyggt i tre nivåer (1-3) beroende på var utsläppet sker i ett avrinningsområde. Det två första nivåerna har olika riktvärden beroende på vilken sorts recipient dagvattnet avleds till. Riktvärdena för utsläpp till mindre sjöar, vattendrag och havsvikar är striktare än dem för utsläpp till större sjöar och hav. Detta beror på antagandet att t.ex. mindre sjöar har en begränsad vattenomsättning och mindre möjlighet till utspädning av olika föroreningar. Riktvärdena motsvarar inte halt i recipient, utan den föroreningshalt som dagvattnet bör understiga vid utsläppspunkten för att inte påverka recipienten negativt. För Drevviken antas avrinningen från planområdet vara ett indirekt utsläpp till recipienten. Antagandet grundar sig på att dagvattnet leds via diken eller ledningar till recipient. På väg mot recipient blandas vattnet med annat dagvatten. Enligt länsstyrelsens publikation hör Drevviken till recipientsorten sjö. Utifrån detta innebär det att Drevviken klassas som nivå 2M. Riktvärden som måste följas för klassning enligt 2 M visas i tabellen nedan. 5 (20)

6 Tabell 1. Föreslagna riktvärden för dagvattenutsläpp (Regionplane- och trafikkontoret, Stockholm läns landsting, 2009). 3 Planområdet och dess förutsättningar Planområdet ligger i södra Stockholm bara ett stenkast från Gubbängens T-bana station. Planområdet omfattas av Gubbängsfältet och delar av Gubbängens skolgård tillsammans ca 27 ha. I huvudsak utgörs fältet av öppen gräsmark som sköts intensivt genom klippning. Fältet används på många sätt idag bl a för bollspel, evenemang, promenader och picknic. 6 (20)

7 Figur 1. Flygbild över planområdets läge (Bildkälla: Eniro, 2013). 3.1 Recipient Planområdet ligger inom ett delavrinningsområde som avvattnas direkt till Drevviken som ligger sydöst om planområdet (Figur 2). Enligt SMHI:s vattenwebb (hämtat Dec 2013) är delavrinningsområdets area ca 35,74 km 2. 7 (20)

8 Planområdet Drevviken Figur 2. Planområdets placering i delavrinningsområdet (blåa området) för Drevviken (svagt ljusblå färg under det blåa området). (Bildkälla: VISS 2013). Drevviken är i Stockholms stads dagvattenstrategi (Stockholm Stad, 2005) klassad som känslig för påverkan av organiska föroreningar och tungmetaller. Mycket känslig för närsalter samt känslig för förändringar i vattenomsättningen. Vidare finns anmärkningen i strategin att det är en Mycket näringsrik sjö samt är viktig för bad och fiske. Drevviken har enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS, 2013) följande statusklassning: Recipient Drevviken Befintlig status (2009) Måttlig ekologisk status God kemisk status 8 (20) MKN God ekologisk status till 2021 God kemisk status till 2015 Kommentar Övergödning

9 3.2 Geohydrologiska förutsättningar Planområdet ligger lite nedsänkt i förhållande till omgivningen. Markhöjderna varierar mellan ca +27 och +35 m (RH2000). Lågpunkterna för området är ett dike i västra sidan och två olika GC-vägar under Örbyleden. Som även framgår av Figur 3 utgörs jordarten i planområdet huvudsakligen ut av lera men även inslag av berg i dagen/morän samt postglacial avlagring (typ sand) i östra kanten av området. I tidigare geotekniskt underlag från närområdena framkommer att grundvattennivån ligger nära markytan. Grundvattennivåerna varierar med årstid och nederbörd. En utredning för planområdet avseende geoteknik och grundvattenförhållanden ska genomföras i januari Figur 3. Geologisk jordartskarta. (Bildkälla: Stockholm Stad/SGU) 9 (20)

10 3.3 Befintlig avvattning och VA-ledningar Stockholm Vatten har driftansvar för de allmänna ledningarna. Rakt genom planområdet går två parallella ledningar, en dagvattenledning på 1000 mm i betong och en kombinerad ledning på 1800 mm i betong. Ledningarna ligger med en vattengång ca två meter under ytan. Dagvattenledningen mynnar så småningom i Drevviken medan den kombinerade ledningen leds till Henriksdals reningsverk. Planområdet avvattnas idag via dike och ledningar (Figur 4). Större delen av planområdet tros ha ytlig avrinning ner till ett mindre dike (ca 100 m långt) som ligger i västra sidan av området. Den är igenväxt av sly och buskage samt håller vatten under delar av året. Diket ser inte ut att ha något utlopp vilket även ledningsunderlaget visar på. I dikets sydöstligaste kant ligger en brunn som markerar vinkeländringen på den 600mm betongledning som avvattnar Örbyleden. Från planområdet finns en ledning med dimension 150 mm med tre anslutna dagvattenbrunnar som ansluter till 1000-ledningen. Eftersom området är platt ligger 150 mm ledningen i en svag lutning på 1 promille. Detta är den enda ledningen som avleder dagvattnet från området. Enligt Stockholm Vatten är kapaciteten i storleksordningen /s. Således gäller att flödet från planområdet till den allmänna ledningen ej bör överstiga 15 l/s. DIKE Figur 4. Gröna linjer: befintliga dagvattenledningar. Blåa pilar: avrinningsriktning. Röda linjer: detaljplanegränsen. För Stockholm Vatten gäller att huvudledningsnätet ska vara utformat på ett sådant sätt att översvämning hos kunderna inte sker oftare än vart 10:e år, medan det för fastigheter har rekommenderas att dimensionerande flöde ska anges utifrån regn med minst 5 års återkomsttid. Dimensionerande varaktighet bestäms utifrån rinnti- 10 (20)

11 den och tillåtet maxflöde. Enligt P90 (Svenskt Vatten, 2004) kan planområdet klassificeras som ett instängt område utanför citybebyggelse. Dagvattenanläggningarna bör således dimensioneras för minst ett 5 års regn. 3.4 Delavrinningsområden Norr om planområdet finns ett dagvattensystem med ledningar. Det området förmodas, trots att anslutande mark norrut lutar in något mot planområdet, att större delen av dagvattnet från detta område samlas upp i ledningsnäter och att endast små mängder vatten passerar detaljplanegräsen. Planområdet har delats in i avrinningsområden utifrån kända ledningar samt områdets topografi. se Figur 5. ARO 1 avvattnas in mot det befintliga ledningsstråket. ARO 2 rinner lite diffust utåt från planområdet. ARO 3 är mycket flackt men överskottsvattnet tros kunna rinna ut från planområdet via lågpunkten vid Örbyleden. ARO 4 avvattnas österut och rinner troligtvis under Örbyleden alternativt vidare längs med Örbyleden. Figur 5. Avrinningsområden för planområdet. ARO 1 till allmänna dagvattenledningen i blå linje, övriga ARO i lila. 11 (20)

12 4 Bedömning av planförslagets påverkan på dagvattenhantering och miljöbelastning Planförslaget för de nya fotbollsplanerna visas i figuren nedan. Figur 6. Förslag till markanvändning inom planområdet. Bedömningen av planförslagets påverkan på dagvattenhanteringen och miljöbelastning sker utifrån: MKN, strategier och riktvärden, Stockholm Vattens flödesbegränsningskrav i anslutningspunkter. 4.1 Metodik för bedömning av reningsbehov Beräkningar Dimensionerande flöde beräknas från rationella metoden i P90 (Svenskt Vatten, 2004), för en återkomsttid av 5 år med en varaktighet på 10 min. Olika avrinningskoefficienter för varje typ av yta hämtades från P90 och StormTac (2013). Hänsyn till framtida klimatförändringar tas genom att lägga på en klimatfaktor på 1,2 till de beräknade flödena. Baserat på markanvändning har föroreningshalter och föroreningsmängder beräknats utifrån schablonhalter från Stormtac (StormTac, 2013). 12 (20)

13 4.1.2 Jämförelser För att möjliggöra en samlad bedömning av miljöpåverkan på recipienten jämförs de beräknade halterna mot riktlinjerna för dagvatten beskrivna ovan. Hänsyn har tagits till att miljökvalitetsnormerna för Drevviken uppfylls genom jämförelse av resultat för befintliga respektive nya förhållanden. Om t ex framtida belastning eller halter ligger under dagens utgående halter, tyder detta på en icke försämring och att en uppfyllelse av MKN möjliggörs. 4.2 Beräkningar Dagvattenflöden före och efter genomförande av plan De planerade fotbollsplanerna kommer byggas upp i flera lager och vara genomsläppliga för vatten. Den hydrauliska konduktiveten blir högre vilket innebär att vattnet kommer att kunna strömma igenom materialet snabbare än om det vore vanlig gräsmark. Dessutom brukar fotbollsplaner dräneras. Vid stora regn kommer alltså mera dag-/dränvatten skapas som behöver tas hand om än för befintliga förhållanden. De planerade byggnader och parkeringarna kommer också skapa högre flöden än i dagsläget. Beräkningar av dimensionerande dagvattenflöden har gjorts för planområdet. Beräkningarna har gjorts för både nuvarande och planerad markanvändning. Dimensionerande dagvattenflöden beräknas för en återkomsttid av 5 år med en varaktighet på 10 min. Enligt Dahlström (2010) är då regnintensiteten 181 l/s, ha. Avrinningskoefficienter för ytorna är hämtade från StormTac (2013) samt från P90 (Svenskt Vatten, 2004). Totala areor, avrinningskoefficienter och resultaten av flödesberäkningarna redovisas i Tabell 2och Tabell 3. Tabell 2. Beräkningsresultat för befintliga förhållanden, hela detaljplaneområdet. Typ Area Avrinningskoefficient 13 (20) Reducerad Area Dim. Flöde 5- årsregn Med Klimatfaktor (ha) (ha) (l/s) (*1,2) Park Parkering (östra) Väg (västra)

14 TOTALT * *sammanvägd avrinningskoefficient Tabell 3. Beräkningsresultat för planerad markanvändning, hela detaljplaneområdet. Typ Area Avrinningskoefficient Reducerad Area Dim. Flöde 5- årsregn Med Klimatfaktor (ha) (ha) (l/s) (*1,2) Park Fotbollsplan Konstgräsplan Lek/övrigt Nya GC Hårdgjort Parkering Väg(västra) Tak TOTALT * *sammanvägd avrinningskoefficient Beräknade flöden tar inte hänsyn till rinntid och kan därför ses som en överskattning av det dimensionerande flödet eftersom planområdet är stort och fördröjning sker på vägen. Det befintliga dimensionerande flödet för hela planområdet är ca 251 l/s att jämföra mot flödet om planen genomförs vilket innebär att flödet ökar till ca 507 l/s inkluderat klimatfaktorn. Planområdet har olika utlopp enligt uppdelningen i avrinningsområdena ARO 1- ARO 4. Det blir därför lite missvisande att jämföra 251 l/s med kapaciteten i utloppsledningen till det allmänna ledningsnätet belägen i ARO 1på 15 l/s. För enbart ARO 1 blir det befintliga dimensionerande flödet ca 176 l/s. Eftersom det inte är några stora synliga problem med översvämningar i området kan man förmoda att det befintliga diket kan ta en stor del av det flöde som genereras och utjämna detta. Diket bedöms hålla vatten samt att det är möjligt att vatten tas upp av växtligheten i diket, avdunstar och eventuellt kan infiltreras. Om infiltration är möjlig kan en geoteknisk utredning svara på. Delar av diket kommer att försvinna i och med det nya planförslaget vilket innebär att magasinsvolymer måste skapas för att kompensera för den befintliga fördröjningskapaciteten. 14 (20)

15 4.2.2 Föroreningar före och efter genomförande av plan Dagvattnets teoretiska föroreningsinnehåll har beräknats med schablonhalter för olika typer av markanvändning för att jämföra nuvarande med planerade förhållanden inom planområdet. Föroreningsmängderna baseras även på den årliga nederbörden som har antagits vara ca 600 mm/år utifrån SMHI:s medelvärden på årsnederbörden i Stockholm. I beräkningarna har en generalisering gjorts i klassificering av typer av markanvändning. Schablonhalter har används för typerna Park (befintligt) och Idrottsanläggning(planterat). Schablonhalterna för dessa två typer är lika. Därmed är i beräkningarna mängden dagvatten avgörande för mängderna föroreningar. Årsmängderna för olika föroreningar sammanställs i Tabell 4. Tabell 4. Årsmängder föroreningar för befintlig och planerad markanvändning Ämne Enhet Mängd för befintlig markanvändning 15 (20) Mängd för planerad markanvändning % Skillnad P kg/år % N kg/år % Pb kg/år % Cu kg/år % Zn kg/år % Cd g/år % Cr g/år % Ni g/år % Hg g/år % SS kg/år % oil kg/år % Utifrån beräkningar skulle en flödesökning med ca 60% även innebära en att ungefärlig föroreningsökning på 60%. Det är rimligt att föroreningarna ökar något även med tanke på att området troligen får fler besökare och mer trafik. Detta kan jämföras mot SMHI:s sammanställning i vattenwebben som visar på att bidraget från enskilda avlopp till Drevviken är 880 kg/år för kväve och 132 kg/år för fosfor. Gödsling kommer att ske sparsamt av gräsfotbollsplanerna. I Stockholm stad lägger idag i framtagna standardgivor på fotbollsplanerna ca 1000 kg gödsel (kväve, fosfor och) per år. Endast ytor med behov av gödsling behandlas och tidpunkten är beroende av rådande väderförhållandena. Är det tillexempel för vart väder ute är det risk att gräset bränns sönder om man gödslar. Föroreningarna kan även jämföras mot riktvärden enligt kapitel 2.3. Ur markanvändningssynpunkt borde inte halterna öka efter exploateringen (vilket redovisas av Tabell 5) och jämfört med riktvärdena är de beräknade halter mycket lägre.

16 Tabell 5. Jämförelse av beräknade halter mot riktvärdena. Enhet Beräknade halter för befintlig markanvändning Beräknade halter för planerad markanvändning (utan åtgärd) Riktvärden P mg/l N mg/l Pb mg/l Cu mg/l Zn mg/l Cd mg/l Cr mg/l Ni mg/l Hg mg/l SS mg/l oil mg/l PAH16 mg/l BaP mg/l Konfliktpunkter och konsekvenser av genomförande av planen Det nya planförslaget förändrar markanvändningen och innebär konsekvenser som påverkar dagvattenhanteringen. Följande punkter har identifierats nom planområdet: De nya fotbollsplanerna placeras på det befintliga ledningstråket. Det finns befintliga brunnar som kommer att sticka upp i markytan. Att kapa ner brunnarna skulle kunna vara ett alternativ, men detta bör utredas vidare tillsammans med Stockholm Vatten. Stockholm Vattens befintliga ledningar har vattengången ca två meter under markytan, vilket är normal nivå för ledningar. Eftersom ledningarna har stora dimensioner ligger överkant på 1800-ledningen som grundast ca 0,5 meter under markytan vid planerad konstgränsplan och ca 0,7 meter under markytan vid den västligaste gräsplanen. Detta innebär att det kan bli svårt 16 (20)

17 att få plats med dräneringsledningarna under framförallt konstgräsplanen då de i enlighet Svenska fotbollsförbundets riktlinjer placeras på en nivå ca 0,6 meter under planerad markyta. Det befintliga diket har ingen känd utsläppspunkt/anslutning till ledningsnät. Då markytan är platt är det svårt att få till längre ledningssträckor med bra lutning för att ansluta till befintligt ledningsnät. Därför bör ytlig antering innan avlednings sker eftersträvas. I det östligaste området där det planeras parkeringar samt byggnader för bland annat omklädning och service hårdgörs större delen av ytan vilket innebär ett ökat dagvattenflöde. Planerad höjdsättning innebär att lågpunkten är mot fotbollsplanerna. Här finns endast det befintliga diken samt 150 mmledning att fördröja vatten respektive ansluta dagvatten till. Eftersom en stor del av diket kommer att försvinna på grund av den nya markanvändningen kan det bli svårt att bli av med allt vatten. 6 Föreslag till dagvattenhantering Dagvattenhanteringen måste utformas så att de kan uppfylla uppsatta riktlinjer som bland annat MKN. Flödesbegränsningen ut från området måste beaktas samt de konfliktpunkter som har identifierats. I följande delkapitel beskrivs översiktliga förslag på dagvattenhantering. 6.1 Västra området I det västligaste området bör dagvattnet från parkeringsytor renas innan det leds till recipienten. Dagvattnet måste också fördröjas för att klara kapaciteten i befintlig anslutning till Stockholm Vattens ledning. För att begränsa flödesvolymen från området som alstras på grund av de hårdgjorda ytorna är det lämpligt att: att anlägga gröna tak på byggnaderna att ha genomsläppa material så långt det är möjligt på parkeringar och andra hårdgjorda ytor. att använda vattnet till planteringsytor och i skelettjord för träd. Dagvattenmagasin och även oljeavskiljare kan anläggas under parkeringen eller annan hårdgjord yta. Hur ett dagvattenmagasin bör utformas kan bedömas först efter det att grundvattenförhållandena och geotekniken utretts. En anslutning bör om det är möjligt samordnas med vatten- och spillvattenserviser. Okänd grundvattennivå innebär att det i dagläget inte går att rekommendera dagvattenanläggningar som dammar eller fördröjningsmagasin utan att vidare undersökning behövs. Det beror på att det inte går att ha en damm eller magasin för nära grundvattenytan. Ytmässigt finns det dock plats för dagvattenhantering i den nordvästra delen av området och delvis vid befintligt dike som bör fungera med befintliga vattengångar för anslutningspunkten. 17 (20)

18 6.2 Fotbollsplanerna Ett dike kan anläggas längs med den södra kanten på den mittersta gräsplanen för att ytligt hantera och rena dagvatten från den östligaste fotbollsplanen. Ytlig hantering av dagvatten är en fördel då det är svårt att få bra lutning på ledningarna på grund av de platta markförhållandena och nivåer på befintliga anslutningspunkter. Okänd grundvattennivå innebär att det i dagläget inte går att rekommendera dagvattenanläggningar som dammar eller fördröjningsmagasin utan att vidare undersökning behövs. Ytmässigt finns det dock plats för dagvattenhantering söder om fotbollsplanerna där konstgräsplanen och gräsplanen möts. 6.3 Östra parkeringen En lösning som skapar bättre förutsättningar är att anlägga genomsläppiga beläggningar och infiltrationsdiken för parkeringen där oljeavskiljning och rening kan ske, sedan leda en dräneringsledning eller bräddningsledning med överskottsvattnet till Stockholm Vattens nät. På det sättet kan dagvattnet avledas närmare markytan och det blir lättare att koppla på nätet. Till den befintliga östra parkeringen finns det idag ingen dagvatten servis. Oljeavskiljare plus påkoppling till Stockholm Vattens ledningar från planerad parkering är ett tekniskt svårt alternativ. Höjdmässigt blir det svårt att koppla på dagvatten från denna efter genomförande av planen för att det skulle krävas att ledningen korsar den kombinerade ledningen. (I Örbyleden strax söder om parkeringen är vattengångarna +25,69 och +25,8 för kombinerade resp. dagvattenledningen.) 7 Konsekvenser av föreslagna åtgärder. Med hjälp av föreslagna åtgärder kan den fördröjning uppnås som krävs för att inte överbelasta ledningsnätet. Beräkningarna av föroreningsmängder i Tabell 4 visar att det krävs en total reningseffekt motsvarande ca 60 % för att planområdet inte ska ge upphov till ökad belastning i recipienten. Med hjälp av de föreslagna dagvattenåtgärderna kan en viss rening uppnås. I Tabell 6 redovisas schabloner för reduktionskapacitet i procent av olika föroreningar för olika typer av åtgärder. Tabell 6. Medianvärde för reningsgrad i procent för ett infiltrationsdike, en översilningsyta, ett öppet dike med flack släntlutning och en lamelloljeavskiljare (StormTac, 2013). Parameter P-tot N-tot Pb Cu Zn Cd Olja Infiltrationsdike Översilningsyta Öppet dike med flack släntlutning (20)

19 Oljeavskiljare Avser lamelloljeavskiljare. För planområdet är det möjligt att vidta en kombination av åtgärder bestående av dammar, öppna diken och eventuellt infiltrationsstråk och oljeavskiljare. Genom att kombinera åtgärderna bedöms det vara möjligt att åstadkomma en sammanlagd rening som är större än den som presenteras för varje enskilt alternativ i Tabell 6. Med dessa åtgärder bedöms det således vara möjligt att uppnå den rening som krävs för att planområdet inte ska ge upphov till ökad föroreningsbelastning i recipienterna. På så sätt bedöms planområdet inte medföra någon negativ inverkan på möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna i Drevviken. 8 Behov av vidare utredning Fortsatta kontakter med Stockholm Vatten för att stämma av anslutningspunkter, befintliga brunnar samt befintliga ledningar. Geotekniks- och grundvattenutredning för att klargöra möjligheter till infiltration och magasinering av dagvatten. Det är viktigt att man i den fortsatta utredingen kring dagvattnet beaktar de små nivåskillnaderna som finns vid fotbollplanerna så att ledningar inte får en allt för dålig lutning. 19 (20)

20 Referenser SMHI. (hämtat Dec 2013). VattenWebb. Hämtat från Stockholm Stad. (2005). Dagvattenstrategi för Stockholm stad. Stockholm: Antagen av kommunfullmäktige den 7 oktober Svenskt Vatten. (2004). P90. Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Ljungföretagen. Svenskt Vatten. (2011). P105. Hållbar dag-och dränvattenhantering. VISS. (2013). Vatteninformation System Sverige. Hämtat från (20)