Behov av en samordnad kartografi för OGC-tjänster (WMS, WFS mfl)

Transkript

1 Webbkartografi Bilaga 1 med bildexempel Behov av en samordnad kartografi för OGC-tjänster (WMS, WFS mfl) Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet Gävle Lantmäterigatan geodataprojektet@lm.se

2 Webbkartografi 1(24) Innehåll 1 Inledning, syfte och målgrupp. 2 2 Vad är Styled Layer Descriptor (SLD)? 2 3. Kartografiska aspekter på webbkartografi Problembild Ex. 1 Enkelt ytlinjemanér Ytmönstring Ex. 2 Kartsymboler som skymmer varandra Ex. 3 Teckenförklaring (GetLegendGraphics) Ex. 4 Kartmanér anpassat till olika skalområden Ex. 5 Yt- och linjemanér med heltäckande färg Ex. 6 WMS-tjänster med ett lager med flera teman som täcker alla övriga geodata Ex. 7 Samma geodatalager, men i olika WMS-tjänster Ex. 1 - Grundläggande kartografiska principer Ex. 2 - Manual för Kartogis- Kapitel 5. Kartografi Ex. 1 - Gemensam lagringsplats och kartotek för stilmallar och kartsymboler Exempel på geodataportaler som tillåter SLD 24 Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet Gävle Lantmäterigatan geodataprojektet@lm.se

3 Webbkartografi 2(24) 1 Inledning, syfte och målgrupp. Bilaga 1 vänder sig primärt till den/de som ansvarar för utveckling och underhåll av geodatatjänster. Bildexemplen och den mera detaljerade texten ska beskriva de problem som kan åtgärdas med hjälp av stilmallar. Bildexemplen följer den indelning i avsnitt som finns i rapporten: Behov av en samordnad kartografi för OGC-tjänster (WMS, WFS mfl) Kartbilderna i denna bilaga har normalt bakgrundskartan Metria Maps Tätort. 2 Vad är Styled Layer Descriptor (SLD)? De flesta GIS-verktyg som producerar WMS-tjänster använder idag egna kartmanérsfiler. ArcGIS server och GeoMedia WebMap får SLD-stöd i sina kommande versioner. GeoServer, MapServer(4.2- ) och deegree använder redan idag SLD stilmallar. Alla WMS-tjänster som följer WMS standard ska dock kunna förändra sitt kartmanér om en SLD stilmall skickas med eller hänvisas till i GetMap anropet SLD är en specifikation utgiven av OGC som definierar ett XML-språk som ger användaren möjlighet att definiera stilmallar (kartmanér) på sina geodata. Den skrevs (2003- ) för att vara ett komplement till WMS specifikationen genom att tillåta användarna att definiera utseendet på geodata. Väl fungerande SLD-editorer saknas ännu, så editering sker direkt i XML-filen. I tidigare WMS-versioner kunde användaren välja ett namn på en stil (eng. style) och passade inte utseendet användarens behov så var det bara att beklaga. Det fanns alltså ett behov av att låta användaren påverka utseendet och därmed definierades SLD, ett XML-språk för datorer, så att datorerna kunde tolka hur en människa önskar få se sin kartinformation. För varje skikt kan nu användaren exempelvis definiera: Färga alla linjer blå och alla ytor ska ha en grön begränsningslinje och limegrön ytfärg. Det är också möjligt att definiera mer komplexa SLD-regler baserade på attributen för objekten. Specifikationen var ursprungligen tänkt för WMS, men den har visat sig mer användbar än så. Ett exempel är att en bra klient kan ta en SLD-fil och tillämpa den på det WFS-svar 1 (GML) som erhålls. SLD är också användbar för att definiera stilmallar direkt på geodataleverantörens server. Det kallas på OGC-språk named styles i motsats till användardefinierade stilmallar. Är den användardefinierad så skickar du SLD dokumentet direkt till servern, men är det en namned style så behöver du bara ange namnet för att få dess kartmanér. SLD innehåller också PutStyle och GetStyle operationer, som är en option i SLD standarden. PutStyle gör att användare kan exportera sin SLD-fil till en geodataleverantörs server och andra användare får därmed tillgång till stilmallen, det vill säga en sort SLD-service. GetStyle är det omvända, dvs. användaren kan ladda ner en stilmall till sin egen dator. GetStyle förekommer tyvärr sällan i WMS-tjänster. En regel (eng. Rule) definierar vilka objekt som ska påverkas och hur de ska visualiseras när en SLD ska tillämpas. Reglerna kan använda alla definierade OGC-filter 2. Ett filter kan logiskt 1 Beskrivning av WMS, WFS och GML, se Definitioner. 2 OGC filter GeoServer filter som kan användas i WFS eller SLD

4 Webbkartografi 3(24) kombinera flera olika egenskaper i ett objekts attribut för att erhålla en viss delmängd, ex. enbart byggnader som tillhör X och som är värda mer än Y SEK. Användaren kan ange färger baserat på matematiska formler (addera arbetslösa, deltidsarbetande mot sin vilja och tillfälligt anställda och dividera med befolkningsmängden för att få den procentuella delen av inte fullt sysselsatta och definiera graden av transparens baserat på denna kvot). Ett annat filter gör att SLD kan visa olika kartmanér baserat på skalintervall. Det finns fem olika typer av symboliseringsfunktioner som du kan använda för att definiera manéret på ett objekt: 1. Linjesymboliserare påverkar linjeutseendet avseende färg, mönstersymboler, transparens, linjetjocklek, hur linjer möts, mönstrade linjer (exempelvis streck-prickade linjer) och avstånd mellan mönster. 2. Yt- eller polygonsymboliserare. Randlinjen kan påverkas på samma sätt som linjesymboliserare ovan. Ytan kan få en färg eller ett mönster och graden av transparens kan anges. 3. En punktsymboliserare är uppbyggd av en geometri och en grafisk symbol. Symbolen kommer antingen från en extern grafik eller är en geometrisk symbol definierade i stilmallen och har transparens, storlek och rotation. Storleken är ofta den exakta storleken i pixlar och rotation är ofta medurs i grader. En Mark är en symbol med ett känt namn (rektangel, cirkel, stjärna etc.) och en fyllnadsfärg och en stroke. En extern symbol använder en URL för att ange platsen där symbolen kan hämtas. 4. Textsymboliserare byggs upp av geometri, en etikett, en font, en textplacering, en gloria och regler för hur den ska fyllas. 5. En rastersymboliserare består av geometri, transparens, kanalväljare, överlappsbeteende, färgpalett, kontrastförstärkning, skuggning/relief och bildram. Bilden nedan visar hur XML koden i en SLD är uppbyggd. En regel (Rule) innehåller filterfunktioner med vars hjälp användaren definierar vilka objekt som ska påverkas av stilmallen.

5 Webbkartografi 4(24) Principen för hur kommunikationen sker mellan användaren och geodataleverantörens WMS-server visas nedan. 1. GetCapabilities returnerar vilka ingående lager som ingår i WMS-tjänsten. Se bild GetStyles visar vilka olika stilmallar som erbjuds för geodatalagret Begyggelse i detta fall. GetStyles är tyvärr en option i WMS standarden som sällan används. Se bild Stilmallarna listas dock för varje lager i GetCapabilities anropet tillsammans med all annan information om WMS-tjänsten. 3. DescribeLayers visar vilka objekt som ingår i geodatalagret Begyggelse. Svaret är alla objekttyper som ingår i detta geodatalager. Här bl.a. Hus, Väg, POI. 4. DescribeFeatureType visar vilka attribut i Hus, Väg, POI som kan användas för att påverka utseendet i en stilmall. En SLD stilmall kan sedan begära ett användarstyrt kartmanér baserat på ex. Hus-typ (en-/flerfamiljshus etc.) om det är ett attribut. 5. GetSymbolLibrary (ännu ej fastställd standard) anropar ett symbolbibliotek där användaren kan välja en kartsymbol för ett punktobjekt eller en grafisk symbol för att mönstra en linje eller yta (polygon). Bild Bilden är hämtad ur en artikel i Kart & Bildteknik, 2009:2 Förändra utseendet på geodata så att det passar dina behov - geodatatjänster och kartsymboler Författare: Christofer Österberg och Anders Söderman Bilden ovan visar anrop och svar från en WMS-tjänst och den information som krävs för att tillverka en stilmall. Ofta är steg 1 och 3 inbyggt i OGC Viewern eller GIS verktyget, dvs. konsumenten får alla dessa uppgifter när ett visst geodatalager i WMS-tjänsten markeras. Funktionen 2 GetStyles, är tyvärr en option och den saknas normalt. 4 DescribeFeatureType ger information om ett enskilt objekts attribut. Stilmallar använder ofta olika attributvärden för att ändra kartmanéret för ett geodatalager. 5 GetSymbolLibrary är ännu inte en fastställd OGC standard.

6 Webbkartografi 5(24) Svenska geodataleverantörer bedömer idag att ev. säkerhets- ooch prestandaproblem uppstår när en anonym användare enligt bild ska anropa en WMS-server för att begära att den egna stilmallen ska få användas. Stilmallen ligger i form av en XML fil på användarens egen server eller på någon annan server på Internet. Ett tjugotal nationella SDIers GeoPortaler (Spatial Data Infrastructure, ofta kallade NSDI) granskades vid den omvärldsanalys som genomförts i samband med denna rapport. Tyvärr så innehöll ett fåtal GeoPortaler länkar till WMS-tjänster och ingen av dessa kunde testas vad avser möjligheten att använda SLD stilmallar. GeoPortalen MassGIS annonserar att det ska vara möljigt att tillämpa OGC/SLD tekniken på deras geodatatjänster. Syftet var att utvärdera varför andra GeoPortaler tillåter att SLD används och om vi kunde hitta ett enklare sätt att åstadkomma detta i Sverige. Då varken Gaia, udig eller QGIS klarar GetMap anrop med SLD, så testades inte detta. Bild Leverantören av geodatatjänsten bör tillåta att den XML-fil som kommer från stilmallsservern och den symbol som hämtas från det externa grafikbiblioteket får läsas av geodataleverantörens egna WMS-server. Ingen svensk WMS-tjänst tillåter det idag. Sedan augusti 2007 (WMS 1.3) betecknar SLD endast protokollet för kommunikation mellan klientserver och själva stilmallen skapas med hjälp av OGC-standarderna Filter Encoding (FE) och Symbology Encoding (SE). FE används för att välja vilka objekt i datamängden som ska påverkas av symboliseringen medan SE beskriver hur objekten ska symboliseras. Istället för att använda beteckningen SLD så används i denna rapport normalt ordet stilmall för att beteckna vad nuvarande SLD tekniken gör i både WMS och WMS 1.3.

7 Webbkartografi 6(24) 3. Kartografiska aspekter på webbkartografi 3.1 Problembild 3.1 Ex. 1 Enkelt ytlinjemanér Ytmönstring I många geodatatjänster används heldragna, en pixel tjocka linjer som antingen är horisontella, vertikala eller diagonala. Är avståndet mellan linjerna och valet av färg olämpligt, så försvåras tolkningen avsevärt när flera olika ytor med liknande mönstring överlappar varandra. Risken är också att linjerna ligger precis intill varandra eller i värsta fall överlappar exakt. Då uppkommer nya färgnyanser, som kan ge upphov till feltolkning. Orginalmanéret för Riksintressen rennäring, svart rand och brun diagonal, är mycket svårtolkat när flera olika Riksintressen ligger ovanpå varandra. Här visas exempel på hur Riksintressen rennäring ser ut med kartmanéret i Länsstyrelsernas WMS-tjänst. På Bild nedan sammanfaller flera olika Riksintressen inom samma område, dvs. friluftsliv, rörligt friluftsliv, naturvård, kulturmiljövård, 4k2 obrutet fjäll och rennäring. De sex områden som betyder Riksintressen rennäring ser helt olika ut. Område 4 är värst och uppvisar fyra olika kartmanér inom den röda cirkeln och alla ska betyda Riksintressen rennäring Bild Områdena 1-6 är Riksintressen rennäring över Oviksfjällen väster om Östersund.

8 Webbkartografi 7(24) Troligen skulle läsbarheten öka väsentligt om exempelvis friluftsliv rörligt friluftsliv obrutet fjäll och rennäring ytmönstrades med lämpliga symboler för dessa intressen. (Bildexemplen ovan ska bara ge en idé om vad som avses och är inget förslag på utseende av dessa ytmönstringssymboler!) För att förbättra läsbarhetet i bildexemplet ovan tilldelas varje huvudkategori en färg, som får representera ett tema. Här är några exempel: Genom att olika riksintressen ytmönstras med en relevant symbol och randen indikerar vilken ämneskategori som avses, så borde förståelsen av avsett tema öka väsentligt. I bilden ovan har en mönstringssymbol i gråton bättre om den varit i svart-vitt. används. Troligen skulle rensymbolen synas

9 Webbkartografi 8(24) Då rapportens färdigställande har dröjt, så har GISassistans getts möjlighet att på egen bekostnad genomföra en förstudie baserat på de idéer om grundläggande kartografiska principer, som framfördes i mitten på april vid Kartdagarna Förstudien utgår från bildexemplet från föregående sida, dvs. det geografiska området över Oviksfjällen väster om Östersund. Lämpliga ytmönstringssymboler för att exemplifiera Lst Riksintressen över området har valts ut. Beroende på bildens original format så har en bearbetning skett så att bara har en 2 pixel siluett blivit kvar. Färgerna följer PilotGIS ämneskategorier enligt tidigare beskrivning. Text har också lagts in under varje symbol och texten blir läsbar i skalor större än cirka 1: Fjällsymbolen har ändrat proportioner i SLDn, vilket ska undersökas. Det är fem stycken direkt överlappande Riksintressen över Oviksfjällen och där går nog smärtgränsen för antalet geodatalager som man samtidigt ska kunna se. Lst Riksintressen: Naturvård 4k2 Rörligt friluftsliv Friluftsliv Rennäring 4k3 Obrutet fjäll

10 Webbkartografi 9(24) Studeras de båda bilderna noga så framgår det att den med ytsymboler mönstrade nedre bilden kan tolkas inom hela ytan, trots att den innehåller ytterligare ett skikt som saknas i i bilden till höger, dvs. Lst Riksintressen rörligt friluftsliv. Förslaget enligt bilden nedan är långt ifrån tillfredsställande, men kartbilden ger ändå en indikation på att läsbarheten kan förbättras avsevärt. En mera genomarbetad analys bör göras, där också utseendet testas genotemot olika användargruppers önskemål och behov.

11 Webbkartografi 10(24) I denna skärmskala, 1:25 000, borde nog symbolerna vara lite luftigare, dvs. större.

12 Webbkartografi 11(24) I skärmskalan1:5 000 borde nog symbolerna också vara lite luftigare, dvs. större. I denna skala kan tillhörande text läsas, vilket är bra då begränsningslinjerna sällan syns. Att prova olika skalintervall och därtill lämpliga ytmönstringssymboler kräver att genomtänkta tester sker. Hänsyn bör också tas till arealen på respektive polygon, då små polygoner bör ha en egen stilmallsregel med mindre symboler. Om detta är praktiskt genomförbart får testerna utvisa. Skyddade områden mönstras med 1 pixel kvadrater i fyra olika färger, som är mycket svårt att skilja åt i mindre skalor. Detsamma gäller de en pixel breda skrafferingen för Riksintressen. Ytors begränsningslinjer eller rand är för samtliga Riksintressen svarta. Begränsningslinjer kan med fördel användas för att förtydliga vilket tema som avses och de får de gärna vara två eller tre pixlar breda vid större skalor. Ett ytterligare sätt att förtydliga de sju geodatalagren i Riksintressen, som beskrivs med horisontella resp. diagonala heldragna linjer, är att ändra avståndet mellan linjerna, så att avståndet skiljer sig när de ligger ovanpå varandra.

13 Webbkartografi 12(24) Linjetjockleken skulle också kunna vara olika och alla linjer behöver inte vara heldragna. I förslaget till kartmanér så är friluftsliv heldragen och rörligt friluftsliv streckat, med i övrigt exakt samma manér eftersom de är så snarlika. Att istället prova ytmönstrade kartmanér skulle troligen märkbart öka läsbarheten Bilden till höger är ett exempel där SLD stilmallen mönstrar Riksintressen rennäring med en rensymbol som är 38x31 pixlar. Bilden ska också visa att de symboler som används för att ytmönstra bör finnas i flera olika storlekar. Ett problem med SLD sätt att ytmönstra syns också i denna bild. Det område som nästan delar ytan i sydostlig riktning blir också mönstrat i denna skala som var 1: när bilden gjordes. Den här typen av områden är dock mycket sällsynta.

14 Webbkartografi 13(24) 3.1 Ex. 2 Kartsymboler som skymmer varandra Grundläggande, enkla symboler som ingår i GIS-leverantörernas eller Open Source Desktop GIS symbolbibliotek bör inte användas i geodatatjänster. Dessa symboler bör vara tillgängliga för användaren, utan att de ska kunna misstolkas vid sampresentation med externa geodatatjänster. Även om triangel-, cirkel- och punktsymbolerna nedan ser ut att vara gjorda för hand, så liknar de motsvarande symboler som finns i standardsymbolbiblioteken i de flesta GIS-verktyg. För Värtahamen så sammanfaller placeringspunkten för tre av dessa Riksintressen. Här visas symbolerna i 6 ggr förstoring och då framgår det tydligt hur de respektive symbol täcker de andra. Tågbildningspunkt 10x10px Hamn 7x6px Exempel på hamnsymbol Kombi 8x7px Riksintressen Terminaler 4x4px Även om visningsordningen i teckenförklaring är rätt så är det svårt att se att fyra symboler finns i denna punkt (under L i Lidingö), vilket framgår att den starkt förstorade bilden till höger Tre av Riksintressen alla banor har exakt samma linjemanér så när som på färg och täcker därför varandra när samma del av en järnvägslinje innehåller alla tre riksintressena. Med en relativ linjebredd på 1,2 och 3 visade i rätt ordning i teckenförklaringen så skulle det gå att se alla teman på en gång. Se instruktionsvideo 3 : Svenska WMS-tjänster Kommande rapport. Riksintressen alla banor borde också ha en alternativ Named Style med de manér för järnväg som ex. gäller för de allmänna kartornas olika skalintervall och där framgår också om det är dubbel- eller enkelspår. En självklar slutsats av symbolproblematiken är att standardisering av kartsymboler och verktygsikoner snarast bör komma upp på SIS/Stanlis dagordning igen. 3 %20geodata.se%20Intro%20Rapport%20ans100228_del_1o2_v6%20ans100301%200740_controller.swf

15 Webbkartografi 14(24) 3.1 Ex. 3 Teckenförklaring (GetLegendGraphics) I Geoserver så kan storleken anges på den bild som visar kartmanér och 20x20 pixlar, som detta exempel visar är för litet. Är det bara en yttäckande färg, som i ex. till höger så räcker det, men inte om linjen eller polygonen har ett symbolmönster. REQUEST=GetLegendGraphic&VERSION=1.0.0 &FORMAT=image/png&WIDTH=20&HEIGHT=20 &LAYER=FMI:Fornminnen Teckenförklaringen ska helst visas i ett eget fönster som är flyttbart inom kartfönstret, så att det inte skymmer. Det är också bra om den går att minska ner till en verktygsikon och sedan aktiveras vid behov. Riksantikvarieämbetet ger användaren möjlighet att tända en teckenförklaring för fornminneslagret i deras WMS-tjänst SGU föregår med gott exempel i sin WMS-tjänst Jordarter visningstjänst 1: Där visas både ett bildexempel på geodatatjänsten och en teckenförklaring, som vid behov kan klippas ur och klistras in i en karta som innehåller denna jordartsbild eller också så hämtas bildfilen via den länk som finns med.

16 Webbkartografi 15(24) 3.1 Ex. 4 Kartmanér anpassat till olika skalområden En indikation på att informationen finns bör visas också i mindre skalor exempelvis med hjälp av en mindre symbol. Exemplet i detta avsnitt ska förklara detta mera i detalj. I föregående exempel så visades den teckenförklaring som kan fås via Riksantikvarieämbetets (RAÄ) WMS-tjänst. är en 10x15 pixlar stor, genomskinlig kartsymbol för fornminnen som de flesta känner igen. Den skulle kunna ersätta som kartsymbol för fornminnesinformation i skalområdet 1: till 1: Detsamma gäller kartsymbolen för byggnadsregistret. En alternativ stilmall (Named Style) skulle kunna ersätta symbolen för linje- och ytmanéret och gärna göra om ytmanéret till en polygon med enbart en blå färgad rand, dvs. fyllningen är transparent utan färg. Här är både Svenska landskap och Bebyggelseregistret aktiverat i sökfönster. Trots att skalan i detta fall är 1: så syns varken byggnadsregistret eller fornlämningsregistret. Normalt brukar dessa geodatalager tändas vid ungefär 1: För ovana användare så skapar det en stor osäkerhet när inte de geodata som anropats via en WMStjänst inte syns. GeoServer används av både SMHI och RAÄ och inom kort också av SGU. Trots att anropet till WMS-tjänsten görs via OGC WMS standardens &layers= -funktion så erhålls samtliga lager från GeoServer. Detta är ett problem som bör lösas då användaren, i SMHIs fall, varje gång erhåller alla tillgängliga (ca 160 st.) geodatalager när man aktiverar någon av de 14 stycken WMS-tjänster som SMHI erbjuder.

17 Webbkartografi 16(24) 3.1 Ex. 5 Yt- och linjemanér med heltäckande färg Vattenmyndigheterna visar via Länsstyrelserna en WMS-tjänst som heter VISS. Publika klassningar ur VISS, VattenInformations SystemSverige (16 st lager): o Övergripande ekologisk status (vattendrag,sjö,kust), o Övergripande kemisk status (vattendrag,sjö,kust,grundvatten), o Övergripande kvantitativ status (grundvatten), o Risk ekologisk status 2015 (vattendrag,sjö,kust), o Risk kvantitativ status 2015 (grundvatten), o Risk kemisk status 2015 (vattendrag,sjö,kust,grundvatten). Status kust: Risk ekologisk status 2015 Risk kemisk status 2015 Övergripande ekologisk status Av bilderna framgår det tydligt att både kust, vattendrag och sjö teman inte kan utvärderas på samma gång. Kartmanéret borde också särskilja på ekologisk och kemisk status. Status vattendrag: Risk ekologisk status & kemisk status 2015 Övergripande ekologisk & kemisk status Det svagt gula linjemanéret i Övergripande ekologisk status har också en färgton som gör den svår att se ovanpå de flesta bakgrundskartor. Färgsättningen i Metria Maps Tätortskarta liknar många andra bakgrundskartor vilket geodataleverantörerna måste ta hänsyn vid färgvalet i sina geodatatjänster.

18 Webbkartografi 17(24) Status sjö: Risk ekologisk & kemisk status 2015 Övergripande kemisk & ekologisk status Övergripande kemisk status har RGB och Risk ekologisk & kemisk status 2015 har RGB Dessa färger ligger alldeles för nära varandra. 3.1 Ex. 6 WMS-tjänster med ett lager med flera teman som täcker alla övriga geodata. SGU har flera WMS-tjänster som innehåller ett antal olika teman. Här Jordarter med Torv Grovmo, sand, grus Inälvssediment etc. Behov finns ofta att få tillgång till dessa i separata lager istället för som nu i ett enda lager. Det kan ju vara så att endast Torv eller Morän är det som är av intresse för ett visst projekt och då stör övriga jordarter. Troligtvis har SGU detta som betaltjänster, men detta exempel togs med bara för att belysa problematiken. Färgerna i teckenförklaringen från Metadata matchar inte helt de färger som syns på skärmen. När det är så pass stora ytor som i detta fall så skulle en alternativ stilmall kunna skrivas ut temanamnet, ex. Torv, i polygonens mittpunkt för alla ytorna.

19 Webbkartografi 18(24) 3.1 Ex. 7 Samma geodatalager, men i olika WMS-tjänster Här är några bilder från Naturvårdsverkets WMS-tjänst som redovisar Ramsar, Fågeldirektivet, Habitatdirektivet, Riksintressen - Naturvård och Riksintressen - Friluftsliv Det grenliknande området, Naturvård, strax under kartbilden mittpunkt har en färg som vanligtvis används för tätortsområden. Den ljusgrå färgen, (uppe till höger om Naturvård) som används för Friluftsliv, blir diffus när 50% transparens läggs på för att göra bakgrunden synlig. Bilden längst till höger visar Länsstyrelsernas kartmanér för Naturvård och Friluftsliv, som i bilden ligger ovanpå Naturvårdsverket motsvarande yta. Det blir förvillande med två olika manér för samma tema. Här hade en sammanställning av stilmallar på som diskuteras i 4.5 Ex. 1, varit till hjälp för att undvika detta. Här syns också att SKYDDAD_SKOG ev. är Oskyddad skog i geodatalager nummer 3.

20 Webbkartografi 19(24) 4. Förslag till riktlinjer baserat på SLD tekniken 4.2 Ex. 1 - Grundläggande kartografiska principer Det finns ett antal grundläggande frågeställningar som bör diskuteras för att skapa ordning och reda i en framtida hantering av tusentals geodatalager och deras behov av stilmallar och kartsymboler. Många upplever att det är för tidigt att ta sig an och försöka lösa dessa behov av riktlinjer i väntan på ev. standardisering. Tyvärr kommer det i så fall att innebära minskade nyttoeffekter och dyrare införandekostnader, om delar av arbetet måste göras om hos de Inspiremyndigheter som ska börja göra sina första geodatatjänster. Produkten Metria Maps visar tydligt att det går att göra kartmanér som följer olika skalintervall och samtidigt har samma grundmanér. Det tankesättet måste även geodataleverantörena anamma. Situationen underlättas av att det troligen räcker med 3 5 skalintervall. Här visas ett tydligt exempel på behovet av ytterligare en eller två symbolstorlekar vid ytmönstring av Riksintressen rennäring. Denna bild är mönstrad med rensymbol som är 38x31 pixlar. Den ursprungliga skärmbildskalan var 1: Den nedre bilden är mönstrad med rensymbol som är 376x311 pixlar. Exemplet är väldigt överdrivet, men visar ändå behovet av en eller två symbolstorlekar som ligger mellan de använda symbolerna. Tekniken att mönstra polygoner med en symbol som intuitivt beskriver vilket tema som avses att visas bör i många fall ersätta idag förkommande ytmönstringsmanér. I Norge digitalt så erbjuds flera underlag som underlättar tillverkningen av stilmallar:

21 Webbkartografi 20(24) 4.2 Ex. 2 - Manual för Kartogis- Kapitel 5. Kartografi Länsstyrelsen har berört kartografiska aspekter i nedanstående manual. För att kartografin, dvs hur objekten visualiseras i kartan, ska vara så tydlig och begriplig som möjlig, är den indelad efter status och ämnestillhörighet. Med status menas juridisk status, alltså en form av rangordning som visar vilka underlag som är viktigast att ta hänsyn till i de ärendetyper som handläggs på länsstyrelsen. Genom att ge objekten i karttjänstens alla lager olika färg, har man också möjlighet att indela lagren i olika ämnesområden, exempelvis Natur och friluftsliv, Kulturmiljö, Miljöövervakning, Vatten etc. Nedan följer en redovisning av de ämnesgrupper och färger som används i karttjänsten. Natur och friluftsliv Skogsstyrelsen Kulturmiljö Miljöriskobjekt Miljöövervakning Hälsa och Säkerhet Fiske Ämnen och material samt täkter Vatten Befolkning Byggande Landskap & näringsliv Kommunikationer Administrativa gränser Grön Guldgrön Röd Rosa/lila Blå Rosa/lila Blå Brun Blå Orange Violett Gul Brun Svart + vit alt. Svart På samma sätt kan man också urskilja lager som har samma ämnestillhörighet men olika status. Exempelvis så har lagren Regionala intressen Kulturmiljö, Odlingslandskapets bevarandeområden och Fornminnesregistret samma ämnestillhörighet men har alla olika status (se bild nedan).

22 Webbkartografi 21(24) 4.5 Ex. 1 - Gemensam lagringsplats och kartotek för stilmallar och kartsymboler I Sverige har flera leverantörer av WMS-tjänster sagt att man inte avser att låta användare påverka deras geodatatjänster direkt via SLD stilmallar. En lösning vore då om stod för autentisering, dvs. att användarna som är godkända av kan lägga in sina stilmallar och symboler på denna server. När en annan geodatatjänst anropas och stilmallen länkas till så får användaren behörighet att påverka kartmanéret på WMS-tjänstlagret ifråga. Det är angeläget att möjligheterna och begränsningarna med denna teknik snarast utreds i Sverige. Frågor kring svarstider och risker med kraftigt ökad belastning av geodataleverantörernas servrar, samt hur den allt vanligare tekniken med WMS Tile cashe, dvs WMS-tjänster där användaren hänvisas till förutbestämda och fasta skalnivåer bör ingå. Tillverkning och lagring av stilmallar och symboler Det saknas idag verktyg för att tillverka stilmallar och de SLD-editorer som finns har långt kvar tills de är så användarvänliga att de kan rekommenderas. Det enda sättet att göra stilmallar idag är att samla på sig ett stort antal exempel på kartmanér som har producerats. Sedan väljs det exempel som är mest likt det kartmanér som ska tillverkas. Den lämpligaste stilmallen editeras sedan i ex. XML Copy Editor, som är ett Open Source alternativ, och där görs nödvändiga ändringar direkt i XML-filen. För att underlätta detta arbete så finns det behov av att ge användarna tillgång till existerande stilmallar. Bild är ett förslag till ett tillvägagångssätt för att skapa ordning och reda på dessa SLD stilmallar, kartsymboler och mönstringssymboler. Ett SLD bibliotek med åtkomst ex. via ger användarna tillgång till o en bild på stilmallens kartmanér o bilden kan också användas för att göra en egen teckenförklaring, som sällan fås från WMS-servern. o en översikt av använda stilmallar för att unvika att göra en ny stilmall som är alltför lik en existerande stilmall för en liknande ämneskategori eller objekt. SLD biblioteket eller katalogen bör lagras i en databas, så att symboler och SLD-baserade linje-/ytmanér görs sökbara och sorterbara kolumnvis. Dessutom bör dessa funktioner ingå (se exempel på bilden nedan): o När användaren klickar på den lilla bilden så visas en förstorad bild av kartmanéret. o När användaren klickar på SLD öppnas en kopierbar XML-fil i ett eget fönster. o Flera kolumner för ämnesindelning skulle kunna ingå, ex. PilotGIS, Inspire/Sverige och SIS Då kan användaren sortera efter önskad ämneskategorikolumn, så att tillgängliga stilmallar visas i för användaren i ett lämpligt sammanhang. Denna bild finns i ett större format längre ner i Bilaga 1 (bild 4.5.4)

23 Webbkartografi 22(24) Även här visar omvärldsanalysen att Norge tagit fram ett liknande underlag för allmänna kartor, dock utan tillgång till XML koden för stilmallen (SLD). Spesifikasjon for skjermkartografi RGB värden för färger ingår, vilket skalintervall kartmanéret ska visas i, vilka objekttyper som ingår m.m. Det krävs en hel del erfarenhet och lämpliga programvaruverktyg för att tillverka kartsymboler och verktygsikoner, vilket till viss del också gäller SLD stilmallar. En lösning vore därför att privata aktörer får erbjuda stilmallar, kartsymboler och verktygsikoner för nedladdning via

24 Webbkartografi 23(24) Bild Ämneskategorier och förslag till grundläggande färger.

25 Webbkartografi 24(24) 4.6 Exempel på geodataportaler som tillåter SLD MassGIS 4 WMS-tjänster kan erhålla ett nytt kartmanér via instruktioner givna i GetMap-anropet (URL) eller genom att hänvisa till en SLD (Styled Layer Descriptor) XML-fil. MassGIS erbjuder en Default Style för varje lager och ibland även alternativa stilmallar, men trots detta kan inte alla önskemål tillgodoses. Detta pga. att: o o o o En färg i ett lager måste kanske ändras om det uppstår en konflikt med kartmanéret i ett eget kartlager eller i en påkopplad extern geodatatjänst. Användaren kan behöva ändra manér baserat på attribut, dvs. namn, kategori, egenskap(bredd, höjd) etc. Användaren behöver olika kartmanér inom flera skalområden för att tolkning ska kunna ske gentemot egna geodata. Etc. Test av MassGIS har ej skett i samband med denna rapport, då SLD tekniken för WMS anses vara väl beprövad. På MassGIS hemsida så avslutar man sidan med information om SLD med de hurtfriska orden: MassGIS WMS-server levererar plikttroget en användaranpassad karta med önskat utseende utan att ifrågasätta varför! Även Norge digitalt saknar begränsningar för användning av SLD stilmallar. Den här frågan bör därför utredas mera i detalj, vilket inte ryms inom ramarna för denna rapport