SIS TK570 Webbkartografi evenemang

Transkript

1 SIS TK570 Webbkartografi evenemang Organisation

2 Bakgrund Utvecklingen går mot ett tjänstebaserat utbyte av geodata Geodata (kartor) konsumeras direkt från olika tjänste-leverantörer Ett tjänstebaserat utbyte ställer nya krav och tekniken ger nya möjligheter För att nå full effekt krävs att kartografin är anpassad så att kartskikt blir användbara i kombination

3 2014 och framåt SIS-TR SLD stilmallar Olika myndigheters användarfall Rapport kartografi Ev. 0.9 start vägval alternativa kartskikt Rapport 0.5 terminologi arkitektur principer erbjudande ej kartografi SIS-TR alternativa kartskikt 0.8 nu

4 Deltagare och finansiärer är/har varit: Botkyrka kommun Carmenta AB Eskilstuna kommun Försvarets Materielverk FMV/Försvarsmakten HVK GISassistANS AB Lantmäteriet Lunds universitet GIS-centrum Malmö stad Metria AB MSB Sjöfartsverket SGU Stockholms läns landsting SLL Sundsvalls kommun Trafikverket Vectura

5 SIS TK570 webbkartografi Syfte och målgrupp för riktlinjerna Två enkla samverkansmodeller Utgångspunkter för riktlinjer Ex. på problemställningar Erbjud alternativa presentationer för punkter, linjer och ytobjekt (polygoner) Bakgrundskartor Termer och definitioner samt förkortningar SIS TK570 presentation generell version

6 2 Syfte och målgrupp för riktlinjerna Rapporten handlar om hur man bör konstruera en webbkarttjänst så att dess kartskikt blir så användbara som möjligt när de kombineras med kartskikt från andra webbkarttjänster. Det är lätt att inse att alternativt utformade kartskikt inte kan lyckas i varje tänkbart fall, inte ens med ett stort antal alternativ. Utgångspunkten i arbetet har dock varit att förutsättningarna att lyckas kan bli större med riktlinjer än utan Syftet med riktlinjerna är att, utöver vad som fungerar bra idag, kunna erbjuda presentationer som gör karttjänsten användbar i nya sammanhang. Öka kunskapsnivån om webbkartografiska möjligheter hos tjänsteleverantörerna

7 Målet för vårt arbete Sverige erbjuder och specificerar webbkarttjänster med alternativa kartskikt, som underlättar arbetet med att välja och kombinera lämpliga kartskikt så att läsbara och begripliga webbkartor uppstår. Producenter samverkar för att i möjligaste mån undvika att färger, mönster och symboler i webbkarttjänster krockar. Webbkarttjänster erbjuder kartskikt som innehåller få och samhörande objekttyper och som förändras på ett ändamålsenligt och samstämmigt sätt vid zoomning. Termer på området är väl kända och används

8 3 Två enkla samverkansmodeller Applikations- eller tjänstedesigner (se figur 1) kombinerar kartskikt från olika webbkarttjänster utgår från erbjudanden från flera olika tjänsteleverantörer. I nästa steg (se figur 2) skapar vi riktlinjer för den teknik som kallas SLD (Styled Layer Descriptor) som gör det möjligt för den som använder webbkarttjänster att själv styra detaljerna i utformningen av kartskikten. Vi följer utvecklingen av aktuella standarder inom ramen för OGC, ISO och W3C (html5)

9 Kombinerbara kartskikt den approach vi valt riktlinjer om vilka alternativa kartskikt som bör finnas riktlinjer om WMS riktlinjer om beskrivning (figur 1) riktlinjer om hur man väljer bästa alternativen konstruerar producerar erbjuder konsumerar väljer 2 konstruerar erbjuder konstruerar producerar konsumerar väljer 2 använder olika tjänsteleverantörer konstruerar och producerar webbkarttjänster med kombinerbara kartskikt applikationsdesigner som konstruerar applikationer genom att välja och kombinera kartskikt användare av webbkartor

10 Styrbara kartskikt en framtida approach? (figur 2) riktlinjer om geodatalager riktlinjer om WMS riktlinjer om beskrivning riktlinjer om konstruktion med SLD och SE riktlinjer om bra kartografi konstruerar producerar konsumerar SLD erbjuder konstruerar erbjuder konstruerar producerar konsumerar SLD använder olika tjänsteleverantörer konstruerar och producerar webbkarttjänster där den som konsumerar kan ange stilmallen (SLD) applikationsdesigner som konstruerar applikationer genom att styra hur kartskikten ska se ut med hjälp av stilmallar (SLD) användare av webbkartor

11 4 Hur vi arbetat via flera olika användarfall Användarfall från deltagarnas egna organisationer och/eller parallella externa projekt där deltagare är med användas i arbetet. Testbäddar utnyttjas. Användarfall Översiktsplanering (Botkyrka, Eskilstuna, Malmö, Sundsvall) Baninformation (Trafikverket) Översvämning (MSB) Webbkartografi och appar (SGU) Olika plattformar (SLL - PC, padda, smartphones etc.)

12 Ex. på användarfall - Översiktplanering Bilderna är framtagna inom SIS/TK 570. Kartorna är gjorda av Karin Willis (c) Botkyrka kommun och Länsstyrelsen Stockholm.

13 4.2 Utgångspunkter för riktlinjer IT-miljön kring webbkartor kan se mycket skiftande ut Den färdiga applikationen riktar sig till olika, mer eller mindre kända, målgrupper De kartskikt som ska kombineras kan komma både från externa webbkarttjänster och/eller finnas/genereras lokalt. Alla kartskikt, inklusive bakgrundsskikt, kommer från tjänster baserade på WMS eller WMTS Alla tjänster, som den som kombinerar kartskikt har tillgång till, har konstruerats utgående från riktlinjerna.

14 Exempel på problemställningar Tematiskt informationsansvariga samarbetar mot krockar mellan färger, symboler m.m. Separera objekttyper så att ett kartskikt innehåller få och samhörande objekttyper Erbjud alternativa presentationer av kartskikt Ta hänsyn till zoomning vid skalindelning Figur - Objekttyper som med fördel kan fördelas på minst två geodataskikt

15 Tjänsteleverantören erbjuder alt. presentationer Standard Registerkarta Exempel administrativa gränser Lantmäteriets topowebbkarta Mörk bakgrund

16 Bakgrundskartor Bör finnas i en nedtonad variant Bör finnas i en detaljfattig variant Bör ha kompletterande referensskikt med detaljer som ska kunna framhävas

17 Alternativ symbolisering av punktobjekt För en och samma typ av punktobjekt bör det finnas kartskikt med alternativa symboler När två punktobjekt av olika objekttyp ligger på samma plats kan båda synas om det finns alternativa symboler med större och med mindre utsträckning För olika målgrupper och syften är olika symboler lämpliga. Enklare symboler passar i många sammanhang men föreställande symboler kan vara lämpliga när motsvarande objekt särskilt ska framhävas

18 Alternativ symbolisering av linjeobjekt För linjeobjekt bör finnas alternativ som passar både mörk och ljus bakgrund. Förutom att ha alternativen ljus och mörk linje kan man arbeta med tvåskiktade linjer. En tvåskiktad linje uppstår när en tunnare linje läggs på en tjockare linje. Om den ena är ljus och den andra mörk kommer man att få en linje som syns både mot mörk och mot ljus bakgrund.

19 Alternativ symbolisering av ytobjekt 1(3) Fyllning av ytobjekt bör vara sådan att ytorna kan vara överlappande Fyllning med färg är ett uppskattat sätt att presentera ytobjekt. Genom att göra fyllningen transparent kan objekt i bakomliggande kartskikt synas samtidigt Nackdelarna är att nya färger skapas när områden överlappar varandra och det är svårt att utläsa vilken objekttyp som avses och det kan göra kartan svårtydd. På bilden syns en ljusblå yta, som går in över den orangefärgade ytan och övergår till att bli en violett färgnyans.

20 Alternativ symbolisering av ytobjekt 2(3) På grund av risken med färgfyllda ytobjekt är det bra om rastrering med enkla symboler (punkter, ringar, plustecken, etc.) eller skraffering finns som alternativ Andra symboler bör undvikas men kan vara motiverade om symbolen har en begriplig koppling till objekttypen. Den typen av symboler är vanligare internationellt (UK-OS)

21 Alternativ symbolisering av ytobjekt 3(3) Fyllning med rutmönstring har delvis samma goda egenskaper som skraffering men minskar möjligheterna att använda olika typer av skraffering på ytan. I figuren går det inte att avgöra om det är en eller två rastreringar. Genom att alltid undvika rutmönstring kommer ett rutmönster alltid att betyda att flera skrafferingar ligger på varandra. Lämpliga linjetätheter är sådana som inte är för täta men som också gör att två parallella skrafferingar sammanfaller så sällan som möjligt.

22 8.1 Samstämmig zoomning Utmärkande för webbkartor är att man kan zooma in (förstora) och zooma ut. Det är tekniskt möjligt att, beroende på zoomnivå, förändra vad som ska visas och hur det ska visas. Den möjligheten utnyttjas vanligtvis för bakgrundskartor men sällan för andra kartskikt. Det är önskvärt att vad som visas och hur det visas inte förändras annat än vid vissa fördefinierade zoomnivåer, samma för alla inblandade karttjänster. Då kommer webbkartan att uppföra sig mer samstämmigt och förutsägbart.

23 8.2 Skala och zoomnivå Vad skala betyder för papperskartor är tämligen självklart. För webbkartor kommer skalan att bero på storleken på och antal pixlar, samt den fysiska storleken på skärmen. Begreppet zoomnivå används i denna rapport i uttryck som "vid samma zoomnivå" eller "vid alla zoomnivåer" och inte för att kvantifiera skalan. En ändrad zoomnivå kan innebära att detaljeringsgraden ändras. Vid ett anrop till en WMS-tjänst anges i princip hur bred kartbilden ska vara i pixlar och många meter på marken som ska avbildas.

24 8.3 Zoomning av punktobjekt Punktsymboler bör anpassas så att de är läsbara i alla zoomnivåer där de ska kunna särskiljas från andra symboler. Vektorformat bör användas för symboler. Ett exempel på vektorformat är SVG, Scalable Vector Graphics.

25 8.4 Zoomning av linjeobjekt Linjeobjekt som består av korta delar bör inte vara mönstrade. Mönstrade linjer som ser bra ut vid en zoomnivå kan bli svårlästa vid utzoomning om inte mönstringen anpassas eller tas bort. Figuren visar en linje av flera korta sammanhängande linjeobjekt. Samma stilmall kan ge olika resultat vid olika zoomnivå. Den symbolisering som ger en fungerande mönstring (1) får här ett ökande utritningsproblem vid utzoomning (2) (3) (4).

26 8.5 Zoomning av ytobjekt Ytmönstringens täthet och tjocklek bör anpassas till zoomnivån. Figurerna visar ytobjekt som vid zoomning fått alltför gles respektive alltför tät mönstring. Figurerna visar inzoomat ytobjekt med skalanpassad mönstertäthet och kantlinje

27 8.6 Lämpliga zoomnivåer Ett kartskikt kan vara olämpligt vid vissa zoomnivåer Vid utzoomning för att alltför många detaljer kommer att göra webbkartan svårläst Vid inzoomning för att underliggande data är alltför grovt generaliserade. Den som konstruerar och erbjuder kartskikt bör vara tydlig med vid vilken zoomnivå ett kartskikt inte längre bör användas

28 10.2 Kartografiska aspekter på WMS 1(2) Ett GetMap-anrop är en förfrågan om ett gruppskikt. Anropet innehåller parametrar som specificerar. version av WMS (VERSION, obligatoriskt) typ av begäran (REQUEST, obligatoriskt) lista över geodataskikt som ska användas för kartskikt i gruppskiktet (LAYERS, obligatoriskt) lista över stilmallar, alltså specifikation av vilken symbolisering som ska användas (STYLES, obligatoriskt) geodetiskt referenssystem och kartprojektion (CRS, obligatoriskt) utsträckning av kartbilden (BBOX, obligatoriskt) beskrivning av hur kartbilden ska levereras (storlek WIDTH och HEIGHT; filformat FORMAT)

29 10.2 Kartografiska aspekter på WMS 2(2) Följande är viktigt i WMS-standarden: Geodataskiktens ordningsföljd i GetMap-anropet avgör ritordningen hos kartskikten och därigenom vad som kommer att synas i gruppskiktet. Det är en en-till-en-relation mellan geodataskikt (LAYER) och stilmallar (STYLES). Det första geodataskiktet i LAYERS-listan återges med den första stilmallen i STYLES-listan och så vidare. Istället för de fördefinierade stilmallarna (som anges i STYLES) tillåter WMS-standarden att användaren specificerar egna stilmallar. Dessa egendefinierade stilmallar skapas genom att använda symboliseringsspråken Styled Layer Descriptor (SLD) och Symbology Encoding (SE).

30 12 Nya termer och definitioner i TK570 Några exempel: Geodataskikt - geodatamängd som innehåller geodataobjekt för ett urval objekttyper Kartskikt - presentation av geodata som tillhör ett urval av objekttyper Konturlinje, kantlinje - grafisk linje längs en ytas kontur Linjemönstring - regelbundet upprepande av grafiskt element längs en linjes sträckning Skraffering - ytmönstring med parallella grafiska linjer Stilmall - samling av symboliseringsfunktioner Symbolmönstring - ytmönstring med ett grafiskt element Ytsymbolisering - symbolisering av ett ytobjekt Ytmönstring - fyllning med regelbundet upprepande av grafiskt element