Behov av en samordnad kartografi för OGC-tjänster (WMS, WFS mfl)

Transkript

1 Webbkartografi Behov av en samordnad kartografi för OGC-tjänster (WMS, WFS mfl) Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet Gävle Lantmäterigatan geodataprojektet@lm.se

2 Webbkartografi 1 (19) Innehåll 1. Inledning Inledning Bakgrund Syfte och målgrupp 2 2. Sammanfattning Kartografiska aspekter på webbkartografi Problembild 3 4. Förslag till riktlinjer baserat på SLD tekniken Riktlinjer för sampresentation av geodatatjänster Två olika förslag till grundläggande kartografiska principer Riktlinjer för namnsättning av geodatatjänster Named Styles eller egna SLD stilmallar Gemensam lagringsplats för SLD stilmallar och kartsymboler 13 5 Referenser Definitioner Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet Gävle Lantmäterigatan geodataprojektet@lm.se

3 Webbkartografi 2 (19) 1. Inledning 1.1 Bakgrund Utvecklingen i samhället går mot ett tjänstebaserat utbyte av geodata. Tjänsterna tillhandahålls i regel med en kartografi som har till syfte att på ett tydligt sätt visa den egna informationen. När flera tjänster sampresenteras så försämras normalt läsbarheten väsentligt. När mängden geodata ökar som presenteras via denna teknik så kommer problemet att växa. Detta kan reduceras om: en grundläggande samordning och anpassning av principer för webbkartografi genomförs. möjligheter erbjuds där en tjänst kan presenteras med olika kartografi som är anpassat för tillämpningsområdet, ex. krishantering eller översiktsplanering. 1.2 Syfte och målgrupp Rapporten vänder sig främst till producenter av geodatatjänster för att ge en övergripande bild av problematiken och är ett försök att ge insikt i frågan, samt att ge några grundläggande riktlinjer för det fortsatta arbetet och vilka möjligheter som ligger i dagens teknik. För att lättare kunna följa resonemangen i rapporten så bör läsaren ha provat på att koppla upp sig mot flera WMS-tjänster och ändrat på lagerordningen och transparens för olika geodatalager. En viss omvärldsanalys har också genomförts. För den som är intresserad av en utförligare beskrivning så ingår ett antal bildexempel i Bilaga 1 till rapporten. Hänvisning till dessa exempel finns löpande i texten. 2. Sammanfattning Denna rapport ger en översiktlig beskrivning av vissa frågeställningar, avseende kartmanér för WMS-tjänster, som bör diskuteras och bearbetas inom ramen för Geodataprojektet. Utseendet på den kartbild som möter användaren i en WMS-tjänst styrs av en kartmanérfil. Tekniken är standardiserad och för WMS kallas den för SLD (Styled Layer Descriptor). Varje geodatalager i en WMS-tjänst erbjuder en eller i bästa fall flera stilmallar, som omvandlar den geografiska vektorinformationen till en rasterbild som skickas till användaren. Den som önskar förändra utseende på hela eller delar av ett geodatalagers kartmanér kan begära detta genom att lägga till en stilmall i anropet till WMS-tjänsten. I Norge har man arbetat praktiskt med samordnad kartografi under mer än tio år. Systemleverantörer, kommunrepresentanter och statliga myndigheter har deltagit i arbetet. Ett stort antal dokument med riktlinjer och specifikationer finns tillgängliga. Resultatet har blivit ett idag användbart underlag för att underlätta arbetet med kartmanér och tematiska geodatatjänster. Utgående från den problematik som beskrivs i detta dokument bör en handlingsplan utformas för att påbörja arbetet med kartografiska principer för karttjänster på webben i Sverige. Viktiga delar är att utforma gemensamma riktlinjer för kartografin samt att hitta lämpliga regler för lagring och hantering av stilmallar.

4 Webbkartografi 3 (19) 3. Kartografiska aspekter på webbkartografi Via ett tjänstebaserat utbyte kan man effektivisera användningen av geodata. För att nå full effekt så krävs dock att kartografin är anpassad så att tjänsterna blir användbara i kombination med varandra. Dagens WMS-tjänster har skapats innan hänsyn behövde tas till behovet av att kunna tolka en kartbild tillsammans med geodatatjänster från andra leverantörer. Därför erbjuds ett kartmanér som på tydligast möjliga sätt ska framhäva den egna organisationens geodata. Det finns tekniska lösningar för att hantera dessa begränsningar. Rapporten tar upp resonemang kring möjliga lösningar och principer. I många fall skulle Metadata behöva utvidgas för tjänstelagren. Stilmallar specificeras ofta utgående från enskilda objekts attribut. Information om och åtkomst till dessa attribut är en förutsättning för val av önskat kartmanér. Via informationsikonen nås idag ett enskilt objekts ingående attribut (se bild), men mer information krävs. I denna rapport ges exempel på problem som kan uppstå vid sampresentation av WMS-tjänster. I Norge finns en speciell handledning för skärmkartografi: Spesifikasjon for skjermkartografi Problembild Här följer några exempel utifrån WMS-tjänster som finns idag. Enkelt ytlinjemanér Ytmönstring I många geodatatjänster används heldragna, en pixel tjocka linjer som antingen är horisontella, vertikala eller diagonala. Om avståndet mellan linjerna och valet av färg är olämpligt, så försvåras tolkningen avsevärt när flera olika ytor med liknande mönstring överlappar varandra. Risken är också att linjerna ligger precis intill varandra eller i värsta fall överlappar exakt. Då uppkommer nya färgnyanser, som kan ge upphov till feltolkning. Bilden till höger visar sex olika områden (1-6 Riksintressen rennäring) som har samma kartmanér (en ljusbrun, diagonal linje) och som åskådliggör denna problematik. Se Bilaga 1:

5 Webbkartografi 4 (19) Användning av GIS-verktygets standardsymboler Idag används ofta de enklaste symbolerna, som ingår i GIS-leverantörernas eller Open Source alternativens bifogade symbolbibliotek. Dessa och liknande enkla symboler kan lätt misstolkas när de används av flera geodatatjänster. Samtidigt har användaren behov av att utnyttja dessa symboler i sitt arbete, då de är lätt tillgängliga i GIS-verktygen. När det finns tillgång till standardiserade svenska kartsymboler torde detta bli ett mindre problem. Ett förslag till ett svenskt standardiseringsprojekt för kartsymboler och verktygsikoner ligger hos SIS/Stanli och väntar på finansiering. Lantmäteriet erbjuder kart- och turistsymboler för privat bruk 2. Där finns de symboler som används i Lantmäteriets allmänna kartserier 3. Lantmäteriets symbolbibliotek är ett bra underlag för att tillverka egna symboler. Norge digitalt erbjuder flera fontbibliotek med kartsymboler, som kan laddas ner 4 och de används regelbundet i norska geodatatjänster. Ett exempel Font: SKTFSYMBOLTTU1 20 pt : Se Bilaga 1: Kartsymboler som skymmer varandra Symboler bör inte läggas i exakt samma koordinatpunkt. Är detta nödvändigt så måste symbolerna utformas på ett sådant sätt att de inte helt skymmer varandra. Skulle lagerordning vara fel så kan användaren annars helt missa en viktig symbol, som då är skymd. Det här är ett generellt kartografiska problem men sampresentation av tjänster som produceras på olika håll tydliggör problematiken. På bilden ligger tre eller fyra riksintressen järnväg i dessa tre punkter. Se Bilaga 1: Teckenförklaringarna på de tryckta kartorna 4

6 Webbkartografi 5 (19) Teckenförklaring (GetLegendGraphics) Alla geodatatjänster bör ge användaren möjlighet att aktivera en separat, tydlig teckenförklaring, som utgår från de stilmallar som används. Tittskåpets eller GIS-systemets ordinarie legend eller teckenförklaring är ofta svåra att tolka. I flera system (ex Geoserver) kan WMSservern automatiskt generera en legendbild. Ofta är bilden som visar kartmanéret för liten trots att storleken kan anges i anropet. Bilderna till höger, som beskriver kartmanéret för ett lager är för små om ett linje- eller ytmönster ska visas. Här exemplifierat av ett ex. på ett ytmönster för Riksintressen rörligt friluftsliv. Det finns också möjlighet att lägga in en bild på en teckenförklaring i metadata, som då kan vara en mera detaljerad och tydlig. I geodata.se kommer det att vara en rekommendation att varje lager i en tjänst ska ha en teckenförklaring angiven. Frågan betonas ändå i denna rapport då det är mycket angeläget att så sker och att flera geodatalagers teckenförklaringar från olika WMS-tjänster kan presenteras i ett sammanhang. Bilden till höger är från Norge och visar tre olika WMS-tjänster (skyddsområden, översvämningszoner och bakgrundskarta) och deras respektive teckenförklaring. Teknisk information om WMS-tjänsten. Idag erhåller användaren viss information om tjänsten och dess ingående lager. Existerande metadata som beskriver varje enskilt lager i en tjänst kan behöva utvidgas med mer teknisk information. T ex i vilket skalintervall kartinformationen visas och vilka kartmanér som finns tillgängliga.

7 Webbkartografi 6 (19) Kartmanér anpassat till olika skalområden Stilmallar som används i dagens WMS-tjänster anpassar sällan kartmanér till olika skalområden, vilket ofta skulle behövas. När så sker anger stilmallen vid vilken skärmskala som geodata ska börja visas eller när det inte längre ska synas. Dessa begränsningar bör diskuteras, då geodata som tänds först vid ex. skala 1: kan upplevas som förvillande. Andra stilmallar tvingar användaren att arbeta i skalområden mindre än 1: beroende på att geodata har digitaliserats i ex. 1: Ibland finns det behov av att känna till att viktig information existerar, även om dessa geodata inte är lämpade för att visas i en större skala. Vissa bakgrundskartor erbjuder kartmanér anpassat till olika skalområden, ex. Metria Maps, som väljer kartmanér dynamiskt i för användaren valfri skala. Bakgrundskartor med ett fåtal fasta skalområden (WMS Tile cashing) begränsar användaren möjligheter till önskade kartutsnitt. Yt- och linjemanér med heltäckande färg Geodatatjänster som beskriver flera olika egenskaper för samma ytor eller linjesträckningar bör inte ha heltäckande färger. Eftersom geodatalagren normalt visas i ordning uppifrån och ner, enligt teckenförklaringen, så riskerar underliggande lager att skymmas och dessutom blir det svårt att ta del av flera teman samtidigt. Bilderna nedan visar fyra olika egenskaper för sjöar, som representeras av varsitt geodatalager i WMS-tjänsten. Här kan enbart ett lager i taget betraktas, då sjöytorna täcker varandra. Bild 1 och bild 2 har en något mörkare rödnyans (RGB ) än bild 3, som är helt röd (RGB ) vilket gör det svårt att skilja på dessa teman. Status sjö: Bild 1 Bild 2 Bild 3 Risk ekologisk & kemisk status 2015 Övergripande kemisk & ekologisk status Se Bilaga 1: 3.1-5

8 Webbkartografi 7 (19) 4. Förslag till riktlinjer baserat på SLD tekniken Vad är Styled Layer Descriptor (SLD 1.0.0)? SLD är en specifikation utgiven av OGC som definierar ett XML-språk som ger användaren möjlighet att definiera stilmallar (kartmanér) på geodata. SLD standardiserades 2003 och är ett komplement till WMS (2001) som tillåter användarna att definiera utseendet på geodata. Väl fungerande SLD-editorer saknas ännu, så editering får ske direkt i stilmallens XML-fil. Varje Layer, geodatalager eller tema, har en stilmall som kan påverka hela lagret via en Style, stil. Ska enskilda objekt i lagret manérsättas används FeatureTypeStyle (objekttypsstil). Antingen kan hela objektets utseende förändras eller också styrs stilmallen av objektets ingående attribut. En regel (eng. Rule) skrivs i en XML-fil, som definierar vilka objekt som ska påverkas och hur de ska visualiseras när en SLD tillämpas. Reglerna kan använda alla definierade OGC-Filter 5. Filtret gör ett urval baserat på ett attribut eller också kan filtret logiskt kombinera flera egenskaper i ett objekts attribut för att erhålla ett viss urval, ex. enbart byggnader som ägs av X och som är värda mer än Y SEK. Stilmallen påverkar endast kartmanéret för de objekt som passerat filtret och övriga objekt renderas enligt geodataleverantörens stilmall. Saknas Filter påverkas alla objekt i geodatalagret, som fått en ny stilmall. Det finns fem olika typer av symboliseringsfunktioner som definierar manéret på ett objekt: 1. Textsymboliserare byggs upp av geometri, en etikett, en font, en textplacering, en gloria och regler för hur den ska fyllas. 2. En rastersymboliserare består av geometri, transparens, kanalväljare, överlappsbeteende, färgpalett, kontrastförstärkning, skuggning/relief och bildram. 3. Linjesymboliserare påverkar linjeutseendet. 4. Yt- eller polygonsymboliserare. Randlinjen kan påverkas(stroke) på samma sätt som linjesymboliserare ovan. Ytan kan få en färg eller ett mönster(fill). 5. En punktsymboliserare är uppbyggd av en geometri och en grafisk symbol. Se Bilaga1: avsnitt 2 för en längre beskrivning av SLD OGC filter GeoServer filter som kan användas i WFS eller SLD

9 Webbkartografi 8 (19) / Riktlinjer för sampresentation av geodatatjänster Här beskrivs fyra olika principer till hur sampresentation kan förbättras: 1. Geodataleverantörerna tillför själva ytterligare stilmallar (Named Styles) i WMS-tjänsten, som täcker viktiga användarkategoriers behov. Se Geodataleverantörerna tillåter användningen av externt tillhandahållna stilmallar för att påverka utseendet på deras geodatatjänster (i första hand WMS, WFS, WCS) 3. En teknisk lösning tas fram för gemensam lagring och användning av stilmallar och grafiska symboler på Se Ett initiativ tas för att utreda möjligheterna för att skapa kartografiskt tillrättalagda geodatatjänster som uppfyller olika användarkategoriers behov. Ett exempel är en kombination av olika geodatalager från flera geodataleverantörer, som behövs vid utarbetande av kommunala översiktsplaner (ÖP). Se 4.2 och exempel nedan från Norge. Riktlinjer och stilmallar för kombinerade geodatatjänster, för olika samhällsbehov, kan med fördel produceras av sektorsansvariga myndigheter (ex. Boverket för ÖP) eller det privata näringslivet. Ett bra ex. från Norge digital: Temakartor i planerings- och handläggarärenden.6 Tematiska geodata - val och användning i ärenden enligt Plan- och Bygglagen (PBL) Sidan Geoportaler En geoportal erbjuder kombinerad information och tjänster (tematiska geodata) från olika discipliner som passar en användargrupp för att underlätta deras tillgång till geodata för olika handläggningsuppgifter. 6 Länk till detta dokument: g_av_temadata/rapport_temakart_plan-saksbehandling_ pdf

10 Webbkartografi 9 (19) 4.2 Två olika förslag till grundläggande kartografiska principer Myndigheter, kommuner m.fl. har utvecklat egna kartografiska riktlinjer för en rad olika geodata för internt behov och på senare tid också för att presentera sin information till omvärlden. Idag ges möjlighet till nya kombinationer av geodata från flera olika geodataproducenter. En av utmaningarna är att ta fram förslag till kartografi som även fungerar vid sampresentation av geodata från olika producenter. Detta avsnitt pekar på två principiella angreppssätt för att åstadkomma en samordnad kartografi när användarens egen kartinformation ska sampresenteras med flera externa geodatatjänster. När vi använder papperskartor och behöver presentera tematisk information så fanns det tidigare en speciell topografisk karta, planeringsversionen, som var svart-vit och med betydligt mindre information än den vanliga topografiska kartan. (Den gamla planeringskartan motsvaras idag närmast av GSD - Administrativ indelning) Den tematiska informationen kunde då tryckas eller ritas ovanpå bakgrundskartan. Lika lite som det var lämpligt att trycka flera temakartor med avvikande kartmanér ovanpå denna planeringskarta, så är det idag olämpligt att kombinera olika geodatalager från nuvarande WMS-tjänster i ett kartfönster på datorns skärm. De olika kartmanér som använts gör den kombinerade informationen svår att förstå. Ska sampresentation vara möjlig så måste en anpassning av dagens kartmanér ske. A. I Norge satsar man på riktlinjer för kartmanér för kombinerade geodatatjänster baserat på behoven som finns vid olika typer av handläggningsärenden, ex. krishantering och samhällsplanering. B. Ett alternativt tillvägagångssätt är att se om det går att hitta generella kartografiska principer som bygger på att olika kategorier av geodata beskrivs med överenskomna kartmanér. Det skulle i så fall underlätta förståelsen vid sampresentation av geodatatjänster oberoende av vilket syftet är. Även i detta fall skulle ytterligare anpassning av kartmanér kunna göras för olika handläggningsärenden enligt punkt A ovan. Då denna problematik är ny och blev aktuell i samband med enkelt tillgängliga geodatatjänster och dessutom är relativt outforskad, så bör frågan utredas vidare. A. Kartografi anpassad efter tillämpningsområden Norge digitalt har två samarbetsforum, som kan vara goda exempel vid inledande diskussioner om hur vi uppnår en samordnad kartografi i Sverige. I Norge har ett samarbete kring riktlinjer för utbyte av geodata pågått i över 20 år, dvs. redan innan WMS- och WFS-tjänster blev ett sätt att kunna distribuera geodata via Internet. Det har tidigare skett inom AREALIS projektet, som nu avslutats och vars resultat till vis del ingår i Norge digitalt. I AREALIS var alla dataset arrangerade tematisk i ett system med huvudtema, ämne och delämne. Idag fortsätter detta arbete inom bl.a. Temadataforum och Plandataforum. Temadataforum och Plandataforum Temadataforum är ett av de permanenta organen under Norge digitalt och ska vara en mötesplats för producenter och användare av tematiska geodata. Ordförande 2009 kommer från motsvarande svenska MSB och sekreterare från Statens kartverk. Plandataforum hade sitt första möte hösten Forum för planinformation ska vara en mötesplats för parterna i Norge digitalt, där frågor som rör planeringsinformation ska diskuteras.

11 Webbkartografi 10 (19) Fokus kommer att ligga på övergripande styrning och övervakning i samband med olika frågeställningar, såsom standardisering, kvalitetskontroll, planeringstjänster, metadata och rättigheter. I Norge försöker man alltså åstadkomma grundläggande kartografiska principer genom att utarbeta praktiska riktlinjer för olika ärendens behov av kombinerade geodatatjänster och vilket kartmanér som ska användas. Arbetet berör bl.a. behovet av Data Product Specification (DPS), som måste finnas för alla geodata som publiceras i geonorge. Produktspecifikationen (DPS) har också presentationsregler, som innehåller riktlinjer för o Färgdefinitioner (vilka färger som får användas) o Symboldefinitioner o Raster- och mönsterdefinitioner Tillsammans med SOSI standarden 7 så har Norge en gedigen plattform att stå på när riktlinjer för sampresentation av geodatatjänster ska diskuteras. 7

12 Webbkartografi 11 (19) B. Kartografi anpassad till ämneskategorier Ett annat angreppssätt för att komma fram till gemensamma kartografiska principer är att vissa för samhället grundläggande geodata erhåller ett överenskommet kartmanér och att övriga geodata anpassar sitt utseende så att tolkningsproblem undviks. I detta förslag utgår kartografiriktlinjer för sampresentation av t.ex. WMS-tjänster från en gemensam och fastlagd klassificering av ämneskategorier, som kan vara någon av de dessa fem eller en nyframtagen: Huvudkategorier ISO stycken (se tabellen nedan) Inspire 34 stycken Inspire/Sverige 17 stycken + 43 stycken PilotGIS 34 stycken + 7 stycken ÖP (Totalt över 400 stycken delkategorier) 17 stycken (ej Hälsa o Tekniska försörjningssystem) Ett förslag till huvudkategorier för ISO19115 blir totalt 13 stycken och de tilldelas varsin färg som får representera denna kategori av geodata. Det framgår av ett exempel på färgsättning av kategorierna nedan att tolv färger troligen är gränsen för antalet olika grundfärger. ISO Geografisk information 8 1. Areella näringar 2. Biologi och ekologi Administrativa gränser 3. Atmosfär, klimatologi och meterologi Ekonomi Höjddata 4. Miljö 5. Geovetenskap Hälsa Arealtäckande bilder och baskartor 6. Försvar 7. Insjövatten Positionering 8. Kust och Hav 9. Fastigheter och fysisk planering 10. Samhälle och kultur 11. Byggnader och andra konstruktioner 12. Transporter 13. Tekniska försörjningssystem 8

13 Webbkartografi 12 (19) Norge Digitals Temadataforum diskuterar indelningen i olika ämneskategorier för geodata, dvs. begrepp och strukturer. En överenskommen klassificering av geodata är nödvändig för att kunna sammanställa information om ex. färg- och symboldefinitioner: Begrepp och struktur: o o o Fackområdet styr vilka begrepp som används Tre nivåer huvudkategorier underkategorier 3. Fritt antal dataset med självförklarande namn Sorteras i alfabetiska ordning Kartografi anpassad till ämneskategorier har provats av GISassistans enligt PilotGIS kategoriindelning. Här är några färgexempel från PilotGIS ämneskategorier: Riktlinjer för kartmanér för olika ämneskategorier av geodata kan bestå av en kombination av färger, linjemanér, ytmönstring och textsättning samt val av lämpligt antal skalintervall för därtill hörande symbolstorlekar. Alla geodataklasser som berörs av överenskomna grundläggande kartografiska principer bör alltså anpassa sitt kartmanér efter dessa riktlinjer. De grundläggande principerna ska vara enkla så att en kombination av geodatatjänster ska kunna gå att förstå i sina huvuddrag utan att man ska behöva detaljgranska teckenförklaringen. Alla övriga geodata, som inte berörs av dessa överenskomna kartografiska principer, bör ges ett kartmanér som skiljer sig från dessa. Bilden visar att Norge digitalt Plandataforum har gjort en specifikation av kartmanér vars indelning i olika färgteman liknar de tankegångar som redovisas här. Länsstyrelserna har också berört Kartografiska aspekter i en rapport från Se Bilaga Hur går vi vidare i denna fråga? Det är angeläget att ett arbete kring riktlinjer för grundläggande kartografiska principer initieras så fort som möjligt. Frågan aktualiseras inom Geodataprojektet men vi bör hitta former för att jobba vidare med dessa frågor för att fullt ut kunna utnyttja potentialen i ett tjänstebaserat utbyte.

14 Webbkartografi 13 (19) 4.3 Riktlinjer för namnsättning av geodatatjänster I WMS specifikationen står det Names and titles: A number of elements have both a <Name> and a <Title>. The Name is a text string used for machine-to-machine communication while the Title is for the benefit of humans. Title visas normalt i teckenförklaringen och därför används titel i texten nedan. Redan idag kan vi kombinera många olika WMS-tjänster, som tillsammans innehåller hundratals olika geodatalager. Ofta kommer 5 20 externa lager att finnas i teckenförklaringen tillsammans med organisationens egna geodatalager som behövs för en viss arbetsuppgift. För att kunna identifiera varje enskilt lager är det mycket viktigt att titeln är så tydlig som möjligt. Titeln för respektive geodatalager som ingår i en WMS-tjänst bör alltså utformas så att det är lätt att förstå när flera olika geodatatjänster finns med i teckenförklaringen. Ett sätt att göra det tydligare är att lagernamnet inleds med en förkortning för geodataleverantören, ex. SGU_, SMHI_. En indikation på ursprungsskalan hjälper också användaren. Norge digital har en bra lösning där N50Veg står för Statens Kartverk, 1: och Vägar. Detsamma gäller titeln på den stilmall eller de stilmallar som finns tillgängliga. Idag har de flesta stilmallar namnet Default (standardstilmall) och det ger ingen information om hur geodata kommer att presenteras, speciellt inte om alternativa stilmallar finns. 4.4 Named Styles eller egna SLD stilmallar? Behovet av att kunna påverka utseendet på varje geodatalager kommer att öka i framtiden när tjänsterna används i olika sammanhang. Om flera stilmallar finns tillgängliga underlättar det för användaren och behovet av att ta fram egna stilmallar minskar. Named Styles är namngivna stilmallar som erbjuds användaren när ett geodatalager ska aktiveras i en WMS-tjänst. Varje lager i en WMS-tjänst bör alltså på sikt erbjuda flera olika stilmallar. Standardstilmallen är den som geodataleverantören förordar för att tydligt presentera sina egna geodata. Alternativa stilmallar bör göras enligt de riktlinjer som förhoppningsvis tas fram i Sverige 4.5 Gemensam lagringsplats för SLD stilmallar och kartsymboler Framtida behov av önskade kartmanér kommer troligen inte kunna erbjudas enbart via alternativa stilmallar (Named Styles) för respektive geodatatjänstlager. Detta framgår tydligt av hur man resonerar i Norge och utav de möjligheter som erbjuds av MassGIS 9 i Massachusetts, USA. Bilden på nästa sida visar ett 70-tal geodatatjänster (35 st. i den gula rutan i mitten) med kartografi anpassad efter tillämpningsområden. De hämtar information från MassGIS och i många fall ändras kartmanéret i dessa temabaserade geodatatjänster med hjälp av stilmallar. Mängden tematiska geodatatjänster visar hur det kan se ut i Sverige om några år. Jämfört med Sverige så har Massachusetts cirka 7 miljoner innevånare och en ytan motsvarande Jämtland. MassGIS är en geoportal, som också erbjuder egna geodatatjänster, som ungefär motsvarar kraven enligt Inspire. MassGIS hanterade under februari 2010 drygt anrop per dygn vilket ger en indikation på hur stor efterfrågan är på dessa tjänster. Enligt bilden så erbjöds då 881 st. geodatalager och 1309 st. olika SLD stilmallar. Stilmallarna publiceras och är nedladdningsbara. 9 Länk till bilden:

15 Webbkartografi 14 (19) I Sverige har flera leverantörer av WMS-tjänster framfört att det ligger en problematik i att låta användare påverka deras geodatatjänster direkt via externt lagrade SLD stilmallar. Ett av skälen som framförts har varit att XML filen, som måste läsas in för att kunna påverka WMS-tjänsten, kan innehålla skadlig kod. Ett alternativ kan vara att geodata.se lagrar SLD stilmallar på sin server. Denna lösning tillgodoser tre olika behov: 1. Geodataleverantörerna accepterar att SLD stilmallar får användas för att påverka det kartmanér som erbjuds i deras geodatatjänster. Detta sker via behörighetskontroll. 2. Alla får möjlighet att via geodata.se erbjuda SLD stilmallar och kartsymboler.. 3. Dessa SLD-filer kan då också granskas och kvalitetskontrolleras innan de används. En sammanställning av utseendet på olika stilmallar och symboler underlättar arbetet när nya ska tillverkas. Det blir då enklare att undvika att göra stilmallar som liknar redan befintliga kartmanér. En stilmalls- och symbolkatalog, som beskrivs i bilaga 1, bör vara tillgänglig via Se Bilaga 1: 4.5-1

16 Webbkartografi 15 (19) 5 Referenser 1. Referensdokumentation 1. GISassistans vill tacka Metria som välvilligt ställt upp och lånat ut Metria Maps, som varit till stor hjälp som bakgrundskarta när arbetet pågått med WMS-tjänster. Metria Maps är ett utmärkt exempel på hur en kvalificerad WMS-tjänst hanterar kartmanér. 2. Norge digitalt 2009 Årsrapport arsrapport_nd09_utkast_160309_e.pdf ter_i_nd/rssamling_/rsrapport_nd09_utkast_160309_e.pdf 3. Rammeverk og infrastruktur for stedfestet informasjon i Norge_4.0_draft norge_digitalt_rammeverksdokument_v4_ pdf mmeverk/norge_digitalt_rammeverksdokument_v4_ pdf 4. Norge digitalt: SOSI standarden 5. Norge digitalt Temakart i planlegging og saksbehandling - tematiske geodata - utvalg og bruk i prosesser etter PBL pdf oritering_av_temadata/rapport_temakart_plan-saksbehandling_ pdf 6. Spesifikasjon for skjermkartografi 7. Nasjonal produktspesifikasjon for arealplan og digitalt planregister Del 2 Spesifikasjon for tegneregler Spesifikasjon fastsatt 1. juli 2009, med endringer senest pr Produktspesifikasjoner - Eksempler på dagens bruk ved NGU B_4_2_PeRy_ProduktspesifikasjonervedNGU.pdf _Workshop_Hurdalsjoen_9-10_mars_2010/?module=Files;action=File.getFile;ID= Norge digitalt: TrueType-symbolfonter som du kan laste ned for bruk i egne systemer Norge WMS INFRASTRUKTUR BASERT PÅ FRI PROGRAMVARE Pål Kristensen Kristensen- UtviklingavWMSinfrastruktur.pdf _Workshop_Hurdalsjoen_9-10_mars_2010/filestore/Norge_Digitalt_ny/Mtesteder/Teknologiforum/Mte Workshop_Hurdalsjen_/Kristensen- UtviklingavWMSinfrastruktur.pdf 11. Norge Struktur, begrep - ikke kartografi ToreBBildertilbrukiOslo26.september2009.pdf e_digitalt_ny/mtesteder/temadataforum/mte_/torebbildertilbrukioslo26.september2009.pdf 12. Kartdagarna 2010 Presentation Anders Söderman: Svenska WMS-tjänster och SLD (Vänta ca 30 sekunder innan denna video laddas upp i din webbläsare) %20tekniken/Kartdagarna%202010%20OHinspelning%20test_1%20ans100413%200910%20Ljudet%20filtrerat_con troller.swf 13. StyledCat Definition of a SLD Catalogue MERCATOR maldonado.pdf

17 Webbkartografi 16 (19) 2. Examensjobb Kartografi för datorskärmar - hur kartor kan stilsättas på Internet Rasmus Lindberg Distribution, Visualization and Subscription of Geographic Information Christofer Jonsson Implementation av en infrastruktur för geodata Christofer Österberg Internetlänkar Geodataprojektet Teknisk infrastruktur Norge - Statens Kartverk: Webtjenester (WMS mm) geonorge er det nasjonale nettstedet for kartdata og annen geografisk stedfestet informasjon i Norge. Norge digitalt er et bredt samarbeid mellom virksomheter som har ansvar for å fremskaffe stedfestet informasjon og/eller som er store brukere av slik informasjon. Aktuell och intressant information från det arbete som pågår i Norge digitalt: Workshop - Teknologiforum for Norge digitalt gjennomførte en workshop som samlet 110 deltagere 9. og 10. mars _Workshop_Hurdalsjoen_9-10_mars_2010/?module=Articles;action=Article.publicShow;ID=14792; Ett exempel på en webbaserad katalog för kartsymboler och linje-/ytmanér: Australian Antarctic Data Centre» Maps, charts, and geographic information» Symbol Editor And Library (SEAL): A library of symbols used by the AODC and AAD for Australian and Antarctic marine work. The complete library can be viewed and searched by the public, but only symbology custodians can edit or create symbols. Massachusetts har mycket information och exempel kring SLD tekniken: MassGIS is the Commonwealth's Office of Geographic and Environmental Information MassGIS Geospatial Web Services Homepage Powerpoint poster showing MassGIS Web Mapping Services system Här finns flera instruktionsvideos som visar exempel från svenska WMS-tjänster:

18 Webbkartografi 17 (19) 4. Artiklar Kart & Bildteknik, 2009:2 Förändra utseendet på geodata så att det passar dina behov - geodatatjänster och kartsymboler Författare: Christofer Österberg och Anders Söderman Kart & Bildteknik, 2009:2 Kartografiska aspekter av Geodataportalen Författare: Lars Harrie och Hanna Stigmar, GIS-centrum vid Lunds universitet 5. Omvärldsanalys Nationella SDI Europa utom Norden och Schweiz. 11Mb - april 2010 Referensavsnitten 5, 6, 7 och 8 kan laddas ner från geodata.se. Samtliga rubriker nedan har en länk till den plats på Internet där informationen hittats. Ordningen i dessa dokument är i den tidsordning då informationen hittades. Alla bilder har komprimerats till 96 eller 200 dpi. Wiki SDI - Spatial data infrastructure GLOBAL SPATIAL DATA INFRASTRUCTURE ASSOCIATION GSDI 11 World Conference Rotterdam The Netherlands European Commision INSPIRE Geoportal Spatial Data Infrastructure (SDI) Cookbook 2009 Spatial Data Infrastructures Unit - EU Joint Research Centre (JRC) German National Spatial Data Infrastructure Holland NATIONAAL GEOREGISTER.nl Spanish National Spatial Data Infrastructure (IDEE) Spanien Catalonia Spatial Data Infrastructure Spanien Gipuzkoa Spatial Data Infrastructure Spanien Andalusian Spatial Data Infrastructure Portuguese National System for Geographic Information - SNIG Canary Islands Spatial Data Infrastructure (IDECanarias) Spatial Data Infrastructure - approx. 100 Links Links to SDI initiatives from the GSDI Association website eurogeographics.org European Soil Data Center Holland Nederländerna Ravi/NCGI Holland - Spatial Data Infrastructure development in the Netherlands Holland - Googlesökning efter Ravi Dutch NSDI Holland - CAS and NSDI characteristics are presented, examined and compared Will ignorance be the real barrier to interoperability? UK GEMINI (Geo-spatial Metadata Interoperability Initiative) UK Njutbart rapportutseende på metadata för en geodatatjänst European Envirionment Agency - EEA EU Corine Österrike GeoPortal.Bund geoland.at Frankrikes geoportail Frankrikes Geocatalogue: Catalogue TYSKLAND - National GeoPortal.Bund National GeoDataBase - NGDB Deutschland-Online Geodaten Tyskland - Modellprojekt: Gazetteer-Sevice für Hauskoordinaten Tyskland - Modellprojekt: XPlanung ~ PilotGIS Modellprojekt: Einheitliche Geodaten für Deutschland im Maßstab 1 : Tyskland - Interaktive Karten, Dienste und GIS-Daten Tyskland - Sachen Inspire FORUM. Development of procedures and tools for testing GI services Inspire ewater Ett EU-projekt som Inspire kan hämta idéer ifrån.

19 Webbkartografi 18 (19) INSPIRE Data Specification Protected Sites GEOPOL Find & Monitor WMS 6. Omvärldsanalys Nationella SDI för Inspire Finland Norge Danmark. 9Mb - april 2010 Finnish NSDI Sökordsregister för geodatakatalogen Norge Praktisk bruk av WMS, og valg av MapServer som WMS plattform for Statens kartverk Norge Rammeverk og infrastruktur - tillegg til ramme-verket Nasjonal geografisk infrastruktur Norge Introduktion: Norge Digitalt och geonorge Norge Rammeverk og infrastruktur for stedfestet informasjon i Norge Norge Velkommen til geonorge Norge SOSI standarden i Access Norge Temakart i planlegging og saksbehandling Norge Temalag - samlet nytte i kommunal forvaltning Norge Ny WMS-tjeneste fra Statens kartverk Norge Spesifikasjon for skjermkartografi Norge WMS-tjänster Norge WMS-tjenester DK GIS på Internettet har eksisteret i mange år i form af web applikationer DK Styled Layer Descriptor (SLD) DK Ny utgave af Geodata-info.dk DK Eksempler Web Map Service (WMS) + SLD DK Ændring af WMS og WFS i Kortforsyningen 7. Omvärldsanalys Nationella SDI för Inspire Schweiz. 5Mb - april 2010 Schweizer Forum für Geoinformation inkl geowebforum Coordination, Geo-Information and Services (COGIS) The nine pillars of the FSDI in support of the NSDI Web Services and WebGIS-applications "WebGIS-List" contains the applications that the federal offices (FO) made available to the public. Publicly available Web Map Services Public WebGIS-applications CartoWeb Geocat.ch environcat geometa.info geoportal.ch 8. Omvärldsanalys Nationella och delstatliga SDI utanför Europa. 5Mb - april 2010 Chilean Spatial Data Infrastructure Australian Spatial Data Infrastructure Australian Spatial Data Directory, ASDD Canadian Geospatial Data Infrastructure (CGDI) Canada Geospatial Data GeoGratis Links to SDI initiatives from the GSDI Association website Will ignorance be the real barrier to interoperability? USA Portal - geodata.gov USA Georgia Spatial Data Infrastructure (GaSDI) USA NY - Basic Instructions for Loading WMS USA KansasGIS USA Wyoming GeoLibrary USA Wyoming Welcome to WyGISC Data Services Canadian Geographical Names Service (CGNS) GEOPOL Find & Monitor WMS

20 Webbkartografi 19 (19) 6 Definitioner Definitioner på begrepp kommer inom kort att göras åtkomliga via GIS GetMap Geografiskt Informationssystem Anrop från en WMS-tjänst som levererar en rasterkarta GML Geography Markup Language HTTP HTTP-GET Hypertext Transfer Protocol HTTP förfrågan med metoden GET HTTP-POST HTTP-förfrågan med metoden POST INSPIRE ISO OGC SDI SGU SIS Infrastructure for Spatial Information in Europe International Organization for Standardization Open Geospatial Consortium Spatial Data Infrastructure Sveriges geologiska undersökning Swedish Standards Institute SLD Styled Layer Descriptor URL Uniform Resource Locator WCS Web Coverage Service WFS Web Feature Service WMS Web Map Service XML Extensible Markup Language