Rapport från myndighetssamverkan kring Nationella geodatastrategin

Transkript

1 Rapport från myndighetssamverkan kring Nationella geodatastrategin Nationell baskartetjänst Arbetet lett av Lantmäteriet under

2 Rapport myndighetsgemensam handlingsplan geodatastrategin 2017: aktivitet 4, Baskartetjänst. Arbetsgruppens sammansättning: Kjell Hjorth, Lantmäteriet Kerstin Johansson, SGU Jonas Holmberg SGU Fredrik Persäter, Lantmäteriet Per Syren, Lantmäteriet Mauritz Bomark, Lantmäteriet Johan Jarhede, Sjöfartsverket Jenny Rassmus, Trafikverket Marie Nilsson, Gävle kommun Sara Stefansson, Lantmäteriet Henrik Othén, Lantmäteriet Anna Isaksson Forsgren, MSB 1

3 Innehåll Arbetsgruppens sammansättning:... 1 Förkortningar... 4 Begrepp och definitioner... 5 Sammanfattning Beställare Allmänt kring arbetets utformning Särskilda problemställningar av betydelse för det förväntade slutresultatet Direktiv - Sammanfattning Bakgrund och syfte Vision och krav Problemställning Behov - Nyttor Problemställning och behov Problemställningar att hantera Digitalt Först Användningsfall Blåljus Nordisk utblick Nyttor Baskartetjänstens roll i olika användningar Tekniska frågor Metadata Beständiga identifierare Aktuella maskingränssnitt och format för tillgängliggörande av basdata Sekretess SGSI Kartografiska aspekter Juridisk påverkan Baskartetjänsten Förslag på lösning Generella utgångspunkter Arbetsgruppens definition Konceptuell arkitektur Metadata och Beständiga identifierare Rekommenderade maskin gränssnitt Ställningstagande generell applikation Nationell grundkarta Förslag på grafisk presentation av funktionalitet

4 7.6.1 Anpassning av Geodata.se Anpassningar av Geodataportalen Åtkomst - Kombination av geodatakällor on- och offline Statusregister SLA Organisation Finansiering Sammanfattande slutsatser Tidplan Nästa steg

5 Förkortningar API Applikationsprogrammeringsgränssnitt ATOM Atom Syndication Format DCAT Data Catalog Vocabulary FMV Försvarets Materielverk JSON Javascript Object Notation MSB Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap OGC Open Geospatial Consortium OWS OGC Web Services Context P o C Proof of concept REST Representational State Transfer SGSI Swedish Government Secure Intranet SLA Service Level Agreement (Servicenivåavtal) SOAP Simple Object Access Protocol WCS Web Coverage Service WFS Web Feature Service WMS Web Map Service WMTS 4

6 Web Map Tile Service XML Extensible Markup Language Begrepp och definitioner (Numreringen efter varje definition hänvisar till källdokumenten nedan). Användargränssnitt Gränssnitt som en människa använder för att konsumera en tjänst (1.) Applikationsprogrammeringsgränssnitt (API) (benämns ofta även Applikationsgränssnitt) Programmerbar koppling eller kontaktyta mellan system Basdata Nationella basdata är centrala geodata från grundläggande nationell och kommunal kartläggning som ett stort antal aktörer har behov av och som är viktiga i samhället. I arbetet med Nationella basdata i geodatarådets handlingsplan för 2017 har särskilt fokus lagts på samhällsbyggnadsprocessens behov. Nationella basdata ska ha hög tillgänglighet och det ska finnas kontrollprocesser för att säkerställa kvalitet och aktualitet. Bastjänst IT-baserad tjänst med applikationsgränssnitt (1.) Baskartetjänst IT-baserad geodatatjänst med applikationsgränssnitt Direktåtkomsttjänst Nedladdningstjänst för urval av och åtkomst till data ur en eller flera datamängder (1.) E-tjänst Tjänst med användargränssnitt. (2.) Geodata Data som beskriver företeelser och deras geografiska läge, t.ex. kartor, fastighetsindelning, infrastruktur, geologiska objekt, kulturminnen, naturobjekt. (2.) Geodata i 3D Avser redovisning av läge eller objekt i tre dimensioner, d.v.s. såväl i plan som i höjd. (2.) Geodata i 4D 4D avser redovisning som även inkluderar historiska och framtida data. (2.) Geodatatjänst Bastjänst som tillgängliggör och hanterar geodata (1.) Maskingränssnitt Formellt specificerad och beskriven koppling eller kontaktyta mellan system. (1.) Nedladdningstjänst Bastjänst för att få åtkomst till kopior av hela datamängder eller delar av sådana (1.) 5

7 Offentliga geodataproducenter Alla statliga och kommunala verksamheter som producerar och tillhandahåller data som beskriver företeelser och deras geografiska läge. (2.) Produkt I detta sammanhang geodata som paketerats till bl.a. innehåll, format, distributionssätt, pris (kan vara avgiftsfritt) och användningsvillkor, t ex en kartprodukt distribuerad som en geodatatjänst Svensk geoprocess Samarbete mellan Lantmäteriet, vissa andra geodataproducerande myndigheter och Sveriges kommuner och landsting (SKL) kring enhetliga geodataspecifikationer för utvalda teman samt effektivare arbetsprocesser mellan främst kommunerna och Lantmäteriet. (2.) SGSI-nätet Swedish Government Secure Intranet. Är ett intranät, skiljt från internet, för säker och krypterad kommunikation mellan myndigheter i Sverige och i Europa. Nätet är utformat för att klara höga krav på tillgänglighet och driftsäkerhet. (2.) Visningstjänst Bastjänst för att visualisera data (1.) Öppna geodata Geodata som uppfyller de vanligen uttryckta kriterierna för öppna data, d.v.s. att informationen bl.a. är fri (avgiftsfri och utan restriktioner för vidare användning och spridning) samt tillgänglig för alla i ett öppet format och i maskinläsbar form. (2.) Referenser 1. Vad är en tjänst SIS, Rapport: 323/rapporter/tk-323-n1248-sg_stanli_n1248_vad_ar_en_tjanst_-_begrepp_for_tjanster.pdf 2. Geodatastrategin: 6

8 Figur 1. Förtydliganden av samband mellan olika begrepp. Sammanfattning Arbetet med att ta fram förslag och förutsättningar till en Nationell Baskartetjänst är en del av arbetet i Geodatarådets handlingsplan för 2017 med realiseringen av den svenska geodatastrategin. Som ingångsvärden till arbetet har arbetsgruppen haft krav och önskemål formulerade av beställare och geodatarådet. Arbetet i arbetsgruppen har genomförts med en analysdel och efterföljande förslag på lösningar. I analysen har en mindre omvärldsöversikt gjorts med fokus på norska och danska lösningar. Det har även skett utbyte av information med den arbetsgrupp i rådets handlingsplan som arbetat med att definiera Nationella Basdata och därvid tagit fram förslag på teman och data som förväntas ingå i Baskartetjänsten. Vidare har arbetsgruppen följt arbetet inom Digitalt först och Smart Built Environment. Lösningsförslaget exemplifieras i rapporten genom att beskriva en vidareutveckling av Geodataportalen, därmed inte sagt att det är den slutliga lösningen. Användargränssnittet bör även erbjuda ett detaljerat statusregister för Basdata. Där har den norska modellen varit ledstjärna. Den konceptuella modellen i lösningsförslaget ger även möjlighet till ett gemensamt tillgängliggörande av olika produkter. I rapporten finns t ex förslaget att ta fram en gemensam Nationell grundkarta som baseras på Basdata från de olika Basdataproducenterna. Arbetsgruppens uppfattning är att det i praktiken är svårt att ta fram en applikation som stödjer många olika organisationers behov. En utvecklad Nationell grundkarta som bygger på etablerad standard kan dock användas av de flesta på marknaden förekommande klienter. En utvecklad funktionalitet i Geodataportalen kan till viss del också möta behoven av en gemensam applikation. I grunden förespråkar arbetsgruppen en distribuerad lösning där basdata konsumeras vid källan. Men på grund av mängden källor (idag ca 40 myndigheter och 290 kommuner) samt de krav som ställs med avseende på tillgänglighet (24/7) och framförallt prestanda så kan detta leda till svårigheter. 7

9 Därför förordar vi att ett förmedlingslager byggs upp för vissa geodatatjänster. Det berör främst geodatatjänster där Basdata behöver prepareras för att nå hög prestanda. Med en sådan lösning är det också tillräckligt att uppfylla högsta SLA-nivå på ett ställe. Den information som tillgängliggöras som basdata bör så långt det är möjligt vara öppna data. Men basdata som inte klassas som öppna data måste kunna hanteras i Baskartetjänsten, varför det kommer att finnas behov av ett behörighetssystem. Utifrån den konceptuella lösningen föreslår arbetsgruppen en stegvis utveckling där basdata tillgängliggörs vartefter olika teman blir färdigställda och beskrivna enligt enhetligt definierade krav på Basdata. Inledningsvis genomförs arbetet att ta fram en Nationell Grundkarta där basdata kombineras från olika myndigheter i en gemensam visningstjänst. Vidare bör fortsatt arbete bedrivas med att ta fram en lösning för hur paketering av basdata för olika användningsområden kan utformas. Detta berör även frågor som hur uppdatering och förändringbaserad uppdatering av basdata kan ske hos användaren. För att infrastrukturen som byggs upp omkring Baskartetjänsten ska fungera är det nödvändigt att följa etablerade standarder för såväl maskin-maskin kommunikation (API: er) som för entydiga och uppdaterade kvalitetsbeskrivningar i metadata och specifikationer till användare. Samtliga resurser och deras åtkomstpunkter ska identifieras med unika identifierare för att vara beständiga över tid. För att genomföra etableringen av Baskartetjänsten och omkringliggande infrastruktur anser arbetsgruppen att förutsättningarna måste finnas på plats för att det skall vara möjligt att skapa en fungerande organisation för en Nationell Baskartetjänst där man delar personella och ekonomiska resurser över myndighetsgränserna. Vi tänker då på att politiska beslut/incitament finns som tillser att deltagande myndigheter tilldelar resurser i den omfattning som krävs. Denna rapport skall i sin helhet ses som ett försök att utveckla efterfrågad vision och kravbild på en gemensam nationell Baskartetjänst. 1. Beställare Geodatarådet genom Pär Heden, Lantmäteriet 2. Allmänt kring arbetets utformning. Arbetsgruppen har bedrivit arbetet via webbmöten och fysiska möten, Workshops. Avstämningar har gjorts mot arbetsgrupp 1 (Basdata) bl. a genom att deltagare i arbetsgrupp 4 grupp också medverkar i arbetsgrupp 1. Löpande avstämningar har också skett med beställaren. 3. Särskilda problemställningar av betydelse för det förväntade slutresultatet Uppdraget har uppfattats som komplext och omfattande. Det har därför varit viktigt att ge utrymme för diskussioner för att säkerställa en gemensam bild av målet för arbetet. Eftersom denna process tagit mycket tid i anspråk dröjde det också innan det konkreta arbetet med förslag till 8

10 Baskartetjänstens utformning kunde inledas. Det parallella arbetet som pågått under året inom E- Sam och Digitalt Först har också påverkat arbetet. 4. Direktiv - Sammanfattning 5.1 Bakgrund och syfte Arbetet med den gemensamma nationella Baskartetjänsten ska klarlägga förutsättningarna för offentliga geodataproducenter att erbjuda ett eller ett fåtal gemensamma maskingränssnitt till öppna nationella basdata. Arbetet ska resultera i ett förslag till plan för framtagandet av Baskartetjänsten samt hur arbetet och ansvaret för detta samt driften ska organiseras och finansieras. Arbetet ska resultera i en kravbild på Baskartetjänstens funktionalitet. En preliminär kravbild skall också fastställas på underliggande API: er för att kunna kombinera och integrera dessa i den sammansatta Baskartetjänstentjänsten. Slutligen finns en önskan om att arbetet skall resultera i ett Proof of Concept i form av en prototyp. Syftet är att förenkla åtkomst av öppna och enhetligt beskrivna basdata från geodataleverantörer inom stat och kommun för att effektivisera digitaliseringen av de offentliga processerna i samhället och för att säkerställa enhetliga nationella baskartor för såväl samhällsplanering, miljö- och klimatarbete som blåljusverksamhet. 5.2 Vision och krav Direktivet presenterar inte någon färdig vision men målar upp ett antal krav. Att formulera visionen är en del av arbetet. Enligt direktivet skall visionen tas fram med sin grund i kravbilden för Baskartetjänstens roll och funktion i olika användningar. Fokus skall läggas på de användningar som beskrivs i redovisningen av de samhällsutmaningar som valts som grund för den nationella geodatastrategin, i synnerhet digitaliseringen av processerna inom offentlig förvaltning, samhällsplanering samt blåljusverksamhet. Visionen bör även beskriva vilken vidareutveckling som Baskartetjänsten förväntas motivera eller initiera. I direktivet pekas följande riktlinjer ut för Baskartetjänsten: En eller flera organisationsövergripande Baskartetjänster för nationella basdata Tillhandahållas enligt en enhetlig, öppen licens Basdata ska kunna förvaltas och distribueras på ett effektivt sätt API: er som kan integreras i användarnas egna system Göra nationella basdata tillgängliga via öppen e-tjänst Läsa/hämta geodata från databaser hos olika statliga och kommunala geodataägare med minsta möjliga tidsfördröjning Kravbild skall tas fram för funktionalitet när det gäller t.ex. valbarhet i presentationen av olika ingående geodata, kartografi, behov av kartverktyg som zoomning, panorering, mätning, utskrifter, hantering av tillägg i form av geometri eller text etc. Tydliggöra kraven på standarder och på Baskartetjänstens tillgänglighet och stabilitet, d.v.s. vilka centrala krav behöver ställas i ett tjänste-sla som säkerställer att användarna kan 9

11 förlita sig på lösningen och därigenom vågar avveckla dubbellagring av information och egen tjänsteutveckling för samma informationsmängder för egna geodatalager Åtkomst via SGSI-nätet Hantera 3 och 4 D 5. Problemställning Behov - Nyttor 5.1 Problemställning och behov I detta kapitel behandlas frågor som på olika sätt finns med som grund för det förslag som tagit fram Problemställningar att hantera Målgrupper I direktivet framgår att omständigheter som rör tillgängliggörandet av geodata behöver förenklas för användarna. Användarna är inte på något sätt är en homogen grupp och en stor utmaning i arbetet har varit att klargöra vem den tänkta användaren är. De är individer med olika bakgrund, kunskapsnivå och kompetens som med allra största säkerhet behöver tillgång till geodata, support och information på olika sätt. Vi har i första hand valt att utgå från användare som kan förutsättas ha en god geodatakunskap, t.ex. en GIS-specialist eller systemutvecklare. En konsekvens av detta är att vi inte vet hur problemställningen eller ev. lösning ser ut hos andra målgrupper. Det är dock inget som hindras av det föreslagna konceptet att även E-tjänster eller andra anpassade geodatatjänster riktade mot en bredare användarkrets innefattas i Baskartetjänsten. Öppna Data Uppdragsbeskrivningen antyder att basdata avser öppna geodata (ref. Geodatastrategin). I arbetsgruppen för Nationella basdata föreslås dock att basdata även bör omfatta geodata som idag eller i närliggande framtid inte klassas som öppna geodata. Om Baskartetjänsten ska hantera ej öppna geodata påverkas utformningen av denna. T ex så kommer det finnas ett behov av ett behörighetssystem vilket inte har beaktats i denna rapport. Hitta geodata Signaler från användarsidan visar på att kan det vara svårt att hitta rätt, relevant och tillförlitliga geodata hos rätt geodataproducent. Idag skiljer sig metadatabeskrivningar åt bl. a. när det gäller innehåll, kvalitetsfrågor, åtkomstrestriktioner mm. Komma åt och använda geodata För olika verksamheter så behöver man geodata från olika källor. Idag måste en användare vända sig till många olika producenter för att få det man behöver. Hos producenterna är dessutom åtkomsten inte tillrättalagd ur ett användarperspektiv. Här påverkar förutom tekniska lösningar även SLA-nivåer, support, autentiserings metoder, affärsmodeller etc. Det är många faktorer som gör det svårt att använda och kombinera geodata. Dagens geodatatjänster är utformade på olika sätt när det gäller struktur, aktualitet, kvalitet, funktioner och benämningar. Visningstjänsterna är exempelvis inte alltid utformade så att vi säkerställer att de är kombinerbara. 10

12 Uppdatera geodata Att som konsument hantera uppdateringar av geodata är i många fall en ineffektiv hantering. Möjlighet till förändringsbaserad uppdatering saknas i många fall och ofta är det enda alternativet att ladda hem helt nya hela uppsättningar av geodata för att ersätta de gamla, ofta utan att man alls vet vilka förändringar som skett. Geodatajänster för direktåtkomst av geodata är inte alltid heller väl utvecklade. Detta är dock en komplex fråga, det gäller inte bara tillit (SLA), åtkomst och lättheten i att hitta och använda data som kommer från annan myndighet. Det handlar också om att för att kunna styra mot att hämta vid källan så krävs det att samhällsprocesserna förändras, verksamhetssystem (IT-system) måste göras om Digitalt Först Digitalt först - Samhällsbyggnadsprocessen Behoven av geodata i samhällsbyggnadsprocessen är idag föremål för stort intresse i flera olika sammanhang. Ett viktigt sådant är det regeringsuppdrag som Lantmäteriet fick inför 2016 och som enligt den ursprungliga planen ska bedrivas fram t.o.m Efter ett intensivt arbete med att analysera problemställningarna i processen tillsammans med Boverket, kommunerna och andra involverade aktörer förbereder sig nu Lantmäteriet att slutrapportera uppdraget mer än ett år i förväg. Flera viktiga förslag finns framtagna kopplade till geodataförsörjningen, bl.a. fortsatt grundläggande standardisering och, digitalisering av befintliga planer samt upprättande av ett nationellt planregister. I Lantmäteriets arbete med Digitalt Först pekas också ut behov av en nationell plattform för tillgängliggörande av nationella basdata för att understödja etableringen av en digital samhällsbyggnadsprocess. Denna nationella plattform ska bygga på en organisatorisk samverkan med tydlig ansvarsreglering samt fungera som ett NAV i geodataförsörjningen där API: er och tjänstebaserat datautbyte läggs till grund för att digitalisera arbetsflödet i den viktiga samhällsbyggnadsprocessen, se Figur 2. Förslaget kring Baskartetjänsten möter sannolikt flera av de krav på ett nationellt NAV för geodata som presenteras i Digitalt Först. Figur 2. Samhällsbyggnadsprocessen 11

13 Samhällsbyggnadsprocessen- Smart Built Environment Projektet Smart Built Environment (SBE) handlar också om en utvecklad samhällsbyggnadsprocess, nämligen Smart planering för byggande, Informationsförsörjning för planering, fastighetsbildning och bygglov. Projektet ska bidra till att skapa standardiserade digitala myndighetsprocesser, speciellt för planering, fastighetsbildning och bygglov som idag är till stor del pappersbaserade och har sekventiell karaktär. Projektet kan därför också utgöra ett stöd för Lantmäteriets arbete med regeringsuppdraget kring Digitalt först. Inom fokusområdet Standardisering statade projektet Informationsförsörjning för planering, fastighetsbildning och bygglov under hösten Projektet syftar till att integrera byggbranschens byggnadsmodeller (BIM) med Lantmäteriets och kommunernas geodata för ett enklare och smidigare informationsflöde i samhällsbyggnadsprocessen. Avstämning med projekt 1 inom SBE, som behandlar geodata i 3D, har skett. Deras tankar kring paketering av geodata för olika ändamål (se Figur 3), stämmer väl överens med tankarna i denna rapport. Det känns naturligt att åtkomst sker via Baskartetjänsten. Figur 3. Paketering enligt Smart Built Environment Användningsfall Blåljus Vid avstämning med Geodatarådet kring prioriteringar i arbetet med Baskartetjänsten har rådet framfört önskemål om att fokusera arbetet med Baskartetjänsten till användningsfall inom samhällsbyggnadsprocessen och krishantering/blåljusverksamhet. I detta avsnitt behandlas kopplingarna till sistnämnda verksamheter. En generell beskrivning av en händelse där blåljusaktörer från räddningstjänsten eller sjöräddningen är inblandade har tagits fram under arbetet. Denna beskrivning avses kompletteras till denna rapport som en bilaga först när den hunnit remissbehandlats i Lantmäteriets Användargrupp Blåljus, i slutet på november I detta användningsfall ges en sammanställning av vilka geodata som är aktuella 12

14 för ändamålet. Nedanstående punkter är de preliminära krav som diskuterats av arbetsgruppen för användningsfall: Tjänsten bör vara tillgänglig 24:7 Tjänsten bör ha hög prestanda, man kan inte vänta på att ladda tunga geodatalager i en krissituation. Tjänsten bör paketeras och utformas på ett sätt som gör det möjligt att ta in den i de olika programvaror som idag används av blåljusaktörerna. Baskartan ska vara lättläst och enkel att använda. Det är viktigt att man tar hänsyn till resultat och erfarenheter från tidigare genomförda projekt när man skapar Baskartetjänsten t ex Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering Kartor ska kunna köras både online och offline och det ska vara enkelt att uppdatera de kartor som finns offline. I online läge finns ett behov av att kunna se trafikinformation från Trafikverket t ex avstängda vägar, vägarbeten mm (samma information som idag finns på Trafikverkets hemsida). Det ska vara enkelt att administrera kartskikten. Kartan bör ha en hög uppdateringsgrad vad gäller vägnätet. Kartan bör vara detaljerad i stadsmiljöer ex fastigheter, gatunummer cykelvägar osv. God sökbarhet bör vara möjlig. Det ska vara finnas olika bakgrundskartor t ex gråskala, färgskala, ortofoto. Det finns nationella basdata eller grundkarta definierade så att det går att ställa krav på stöd för det i upphandlingsförfarandet Nordisk utblick Efter att ha sneglat på vår omvärld kan man konstatera att även andra länder funderar i samma banor som vi gör i Sverige. Två lösningar har undersökts lite närmare av arbetsgruppen, den danska lösningen Datafordeleren och den norska Basis kartdata i GeoNorge. Den senare har varit inspiration till förslaget på en grafisk lösning, exemplifierad i Geodataportalen. Datafordeleren Den danska Datafordeleren, vilken man marknadsför som distributionskanalen, som gör grunddata från flera myndigheter tillgänglig på samma webbplats, är absolut en intressant lösning. Inriktningen är, som synes, att möta ungefär samma utmaning som vi har i Sverige. Systemet omfattar dock mer än geodata och ingen grundläggande analys av systemet har därför gjorts i detta skede. I ett fortsatt arbete med Baskartetjänsten bör den danska lösningen undersökas djupare, bl. a i hur man utformat sina informations- och självbetjäningssidor. GeoNorge, Basis kartdata I den norska infrastrukturen för geodata (GeoNorge Basis kartdata, Figur 4) har man tagit fram en lösning i den norska kartkatalogen där man enkelt kan filtrera ut det som klassats som basdata i infrastrukturen. Att filtrera informationen i metadatakatalogen på ett sådant sätt uppfyller, i alla fall till delar, de behov vi har att tydliggöra dels vad som är basdata men också hur man kan koppla upp sig mot dem och använda dem. 13

15 Figur 4. GeoNorges kartkatalog filtrerad på Basis geodata 6.2 Nyttor Baskartetjänstens roll i olika användningar Lösningen som presenteras i rapporten är tänkt att ge användarna åtkomst till definierade basdata via ett enhetligt användargränssnitt (en ingång) samt ge användarna möjlighet att enkelt välja valfria teman av basdata utifrån behov för att stödja verksamhetsområden och samhällsutmaningar. Nyttan man vill uppnå är en ökad användning av myndigheters geodata och därmed ge bättre beslutsunderlag (med rätt kvalitet) anpassade utifrån de prioriterade samhällsutmaningarna. Med en väg in för basdata kan vi korta de steg som användaren idag behöver ta för att nå och konsumera rätt geodata. Andra viktiga nyttor för både producenter och användare är bl. a: Minskad dubbellagring Samlad åtkomst Ökad informationssäkerhet Ensat användargränssnitt Överenskomna standardiserade format Åtkomst till paketerade geodata för olika ändamål 6.3 Tekniska frågor Metadata Metadata utgör en central del i ett fungerande utbyte av information. Med stöd av metadata kan aktörer söka, hitta och utvärdera geodata. Det underlättar för användaren att förstå vilka geodata som är relevanta för ändamålet. Metadata utgör nycklar som kan användas för att konsumera informationen via olika typer av geodatatjänster. I metadata kan även länkar till ytterligare dokumentation av informationsmängden anges som t ex en dataproduktspecifikation med kompletterande kvalitetsinformation, informationsmodeller samt teknisk dokumentation av gränssnitt vid kommunikation med geodatatjänster. 14

16 Ett viktigt arbete är att säkerställa att metadata finns enligt gällande metadataprofil för de geodata som tillhandahålls via Baskartetjänsten. Det är viktigt att alla ingående geodata, geodatatjänster och produkter är korrekta och uppdaterade samt att de överensstämmer med upprättade specifikationer Beständiga identifierare I en väl fungerande infrastruktur för geografisk information är den beskrivande informationen (metadata) för de geodata och geodatatjänster som tillhandahålls av central betydelse. Av liknande betydelse för att infrastrukturen skall fungera långsiktigt är att de resurser som konsumeras finns tillgängliga (manuellt via webgränssnitt eller maskin API: er) och att resurserna samt åtkomstpunkter för dessa är beständiga över tid. Det finns flera typer av identifierare för geodata. För Baskartetjänsten är det främst två typer som är aktuella: Geografiska identifierare, som namn på orter, områden, platser, adresser mm. Dessa hanteras i register (ortnamnsregistret, adressregistret m fl). Katalogpostidentifierare, som används för att referera poster i register för metadata, geodatatjänster, objekttyper, värdemängder, definitioner, specifikationer etc. Katalogpostidentifierare används i Geodataportalens katalog med metadataposter. Ett bekymmer när man skall fastställa modellen för beständiga identifierare är svårigheten att hitta strukturer som med säkerhet är beständiga. Domäner, organisationsnamn, applikationsnamn etc. kan förändras över tid och är därför svåra att ha med i en sådan modell. Inom ramen för det uppdrag Riksarkivet har fått av regeringen pågår initiativ tillsammans med ett antal myndigheter för att ta fram gemensamma riktlinjer och handledningar för hur bland annat beständiga identifierare ska utformas. Det finns ett antal olika varianter på lösningar som var och en har sina för och nackdelar. Målet är att uppnå en beständig identifierare till resurser som är oberoende av organisatorisk tillhörighet och ITinfrastrukturella förändringar så att alltid samma resurs pekas ut med en given identifierare. Detta garanterar interoperabilitet vid informationsutbyte och ökar värdet på geodata. Det ökar tilltron till informationen i en nationell infrastruktur för geodata. Beständiga identifierare tillsammans med register kan användas för att möjliggöra en harmonisering och enhetlighet i den semantik som används vid informationsutbyte mellan aktörer. Register kan nyttjas för att peka på resurser som beskriver t ex gemensamma begrepp och deras definitioner eller listor på giltiga värdemängder som skall användas. Dessa register tillåter kommunikation dels via vanliga webbläsare men även via maskin-till-maskin anpassade gränssnittsformat som XML, JSON m fl Aktuella maskingränssnitt och format för tillgängliggörande av basdata Maskingränssnitt I direktivet sägs att Baskartetjänsten ska klarlägga förutsättningarna för offentliga geodataproducenter att erbjuda ett eller ett fåtal gemensamma gränssnitt för utbyte av basdata 15

17 maskin till maskin. Användandet av etablerade standarder för tillgängliggörande av geodata är också uttalat i den nationella geodatastrategin. De gränssnitt som efterfrågas kommer sannolikt att förändras över tiden. De gränssnitt som idag är frekvent använda i geodatasverige och bygger på etablerade standarder och de facto standarder samt är aktuella för Baskartetjänsten beskrivs nedan. WMS WMTS WMS (Web Map Service) är ett sätt att visualisera kartinformation i rasterformat över internet. Standarden beskriver hur interaktionen med en webbtjänst för kartbildsgenerering ska fungera, dvs hur man begär en kartbild och på vilket sätt webbtjänsten ska svara. WMTS (Web Map Tile Service) används för leverans av rasterbilder av för-renderade kartbilder ("tiles"). Den används på samma sätt som WMS men där prestandakravet är högre. WMTS levererar "tiles", små kartbilder, som fyller ut hela kartans utbredningsområde. Medan WMS svarar på direkt anrop och genererar en kartbild från servern så måste en WMTS rendera bilder i förväg med specifikt referenssystem och skala. WFS WFS (Web Feature Service) är ett standardiserat gränssnitt för att konsumera en tjänst som levererar geografiska företeelser (objekt) över internet. Man skiljer på två typer, WFS Basic och WFS Transactional (WFS-T), där WFS Basic endast tillåter att fråga efter data och läsa data medan WFS-T tillåter skapa, radera och uppdatera data. ATOM ATOM Syndication Format är ett XML-baserat format för publicering av webbresurser i ett nyhetsflöde. Atom formatet togs fram som en standard för att komma runt problemen i det gamla och icke standardiserade flödesformatet RSS. Formatet kan bl. a. användas för att ladda ner geodata. REST/SOAP REST (Representational State Transfer) är ett IT-arkitekturbegrepp som beskriver hur tjänster för maskin-till-maskin-kommunikation kan tillhandahållas via webbteknologi. REST innebär att system inte behöver vara integrerade med starka beroenden. Jämfört med webbtjänster baserade på SOAP är REST-gränssnitt enklare att implementera, förstå och felsöka, och underlättar utvecklande av mobila applikationer med databasaccess. Vector Tiles Vector Tiles kan ses som små paket av georefererade data i motsats till tiles som bilder. Geodata är paketerad i tiles och cachade där syftet är att transportera data över internet med hög prestanda. Fördelarna med Vector Tiles är även snabbhet och möjlighet att manipulera stil och symbolisering dynamiskt på klientsidan. Det finns ingen enskild standard att följa, men företaget MapBox har publicerat sin egen version på en standard som är öppen under Creative Commons Attribution 3.0 US Licens. Värt att notera är att vector Tiles är specifikt framtagna för visualisering och de ska inte jämföras med andra "riktiga" vektor format som t.ex. GML, GeoJson som kan genereras från WFS eller Geopackage för direktnedladdning. 16

18 WCS WCS (Web Coverage service). WCS är en bildtjänst som returnerar bilddata. Skillnaden mot WMS är att WMS endast returnerar data med färgvärden (en dum bild) med klassificerat innehåll. WCS returnerar data så att klienten kan analysera och symbolisera innehållet. OWS OWS (OGC Web Services) används för att kunna överföra en uppsättning konfigurerade informationsresurser mellan applikationer, huvudsakligen som en samling av tjänster. OWS kan användas för t ex. distribution av sökresultat i form av en uppsättning resurser som WFS, WMS, WMTS och WCS. OWS avser att ersätta det tidigare konceptet WMC (Web Map Context) som är begränsat till WMS. Format Gränssnitten ovan kan leverera geodata i olika format. Nedan beskrivs de vanligt förekommande och för oss relevanta formaten. GML GML, Geography Markup Language är ett XML-format för att beskriva geografiska objekt. JSON JSON, Javascript Object Notation är ett textbaserat format för utbyte av data. Formatet bygger på att lagra data som attribut-värde par i objekt. GeoJSON är ett format för att representera geografiska företeelser med icke geografiska attribut som JSON-format. Geopackage Geopackage är ett öppet plattformsoberoende filformat för geodata som använder en SQLLite databas som databärare. Geopackage är en standard framtagen av OGC. Den är framtagen som ett lättviktsformat som gör den lämplig att använda i offline läge. Resonemang angående vektordata i webbkartor Standarderna WMS och WMTS har länge använts i webbkartor i Sverige. Dessa standarder levererar endast bilder som man egentligen inte kan göra så mycket mer med än att använda som referens eller för att presentera hur olika geodata förhåller sig till varandra rent visuellt. För att utveckla webbkartorna så att de blir mer intelligenta bör fler leverantörer erbjuda geodata i vektorformat och inte som bilder. Om vi använder ovan nämnda användningsfall Blåljus som exempel skulle man kunna kombinera vektordata från olika källor och på så sätt möjliggöra mer avancerade analyser. Förutom att visualisera brottsstatistik i en bild levererad från en WMS skulle man genom vektordata kunna ta fram vissa typer av incidenter, antingen för särskilda tillfällen eller samlat över en tidsperiod. Denna information skulle sedan kunna jämföras med positionen för olika företeelser och objekt i vårt samhälle, förutsatt att även dessa tillhandhålls som vektordata. Stödet för slutsatser och beslut skulle avsevärt förbättras. För att skapa detta mervärde i den svenska SDI generellt och för Baskartetjänsten i synnerhet, är det därför viktigt att leverantörerna av basdata tillhanda dessa som vektordata. 17

19 Den standard som pekats ut för hantering av vektordata i de flesta SDI sammanhang är WFS. WFS har mött en del kritik, dels för att man sett vissa säkerhetsrisker i implementationer av standarden, och dels för att standarden kräver som minst att geodata levereras i XML formatet GML. GML är ett komplext format som ger stora möjligheter, men i många (kanske i de flesta) sammanhang önskar man enklare format som ex. JSON. I viss mån handlar det mer om implementationen av standarden än att WFS generellt är undermålig. Implementationen av WFS kan göras i flera nivåer och reglering av åtkomst i WFS-tjänsten ner på enskilda metoder/funktioner. För att bygga säkra WFS er krävs därför generell kunskap i hanteringen av Web Services ur ett säkerhetsperspektiv. WFS som standard ger, utöver GML formatet, även utrymme till att tillhandhålla andra format, såsom t.ex. JSON. För att tydligare synliggöra geodata på webben och också göra det mer lättåtkomligt för fler användare har internet organisationen W3C tillsammans med OGC under senare tid tagit fram rekommendationer som baseras på generella webstandarder ( Sekretess SGSI SGSI är ett krypterat virtuellt nationellt fibernät för myndigheter. MSB samordnar, förvaltar och utvecklar systemet. FMV ansvarar för brandväggar och krypteringslösning och MUST skapar certifikat. Systemet får användas av civila myndigheter för utbyte av sekretessbelagda uppgifter. Vissa geodata eller kombinationer av geodata ska inte vara allmänt tillgängliga. Dock bör Baskartetjänsten stödja de samhällssektorer som hanterar sekretessklassade geodata. Detta kan ske genom att göra vissa geodata åtkomliga endast via SGSI-nätet från Baskartetjänsten. Inom ramen för geodatastrategins handlingsplan pågår en förstudie inom Lantmäteriet som ska belysa användningen av SGSI för distribution. Där ingår i ett första steg adressdata för Polisen. Resultatet av detta arbete öppnar för möjligheten att tillgängliggöra Baskartetjänstens geodatamängder och geodatatjänster via SGSI-nätet där så erfordras Kartografiska aspekter Inom ramen för SIS pågår ett arbete med att utveckla riktlinjer för webbkartografi. Dessa riktlinjer finns beskrivna i Teknisk rapport SIS-TR 30. Dessa riktlinjer bör följas när webbkarttjänster tas fram. Här följer en kort sammanfattning av syftet med riktlinjerna: Webbkarttjänster är ett kostnadseffektivt sätt att kombinera geodata från olika källor. Men när kartbilder läggs samman uppstår risken att läsbarhet, begriplighet och estetik påverkas. Kombinerbarheten ställer därför nya krav på att webbkarttjänsterna måste erbjuda möjligheter att påverka den kartografiska utformningen. Den tekniska rapporten fokuserar på vad leverantörer av webbkarttjänster kan göra för att underlätta för dem som utvecklar webbkartapplikationer så att de kan möta behoven hos målgruppen, alltså hos användarna av webbkartorna och anger riktlinjer kring webbkarttjänster. Syftet med riktlinjerna är att webbkarttjänsterna ska kunna användas i fler sammanhang och att de enkelt ska kunna användas för att utveckla bra webbkartapplikationer. Rapporten redogör för två olika angreppssätt för ökad kombinerbarhet: 18

20 Lösning med alternativ kartografi, där utgångspunkten är att webbkarttjänster erbjuder alternativa sätt att presentera en viss objekttyp. Lösning med kodade stilmallar, där utgångspunkten är att webbkarttjänster erbjuder möjlighet att med kodning påverka hur objekttyper presenteras. Rapporten innehåller vidare riktlinjer avsedda för den som erbjuder webbkarttjänster. I tillägg till detta finns dock ett antal riktlinjer avsedda för dem som utvecklar webbkartapplikationer och som nyttjar tjänsterna. 6.4 Juridisk påverkan Juridik som berör geodata (kartdata) finns endast i begränsad omfattning men det finns begränsningar som berör sekretess, personuppgifter och försvarsintressen, bl.a. i regelverken kring Fastighetsregistret och lagen om skydd för geografisk information. Det kan finnas frågor som behöver utredas i det fortsatta arbetet kring ansvarsfördelning om en samordnande myndighet tillhandahåller geodata/geodatatjänster som en annan myndighet ansvarar för. Frågan tas om hand i det fortsatta arbetet med Juridiskt Ramverk inom Digitalt Först. 7 Baskartetjänsten Förslag på lösning 7.1 Generella utgångspunkter Baskartetjänsten ska vara utbyggbar och flexibel i sitt utförande för att kunna möta framtida behov av förändringar och följa det nationella ramverk som är framtagna inom esam. Den skall i grunden bygga på ett distribuerat system där basdata förvaltas av och hämtas från ursprunglig ansvarig organisation men vid behov kan stöd och support ges åt resurssvaga aktörer via värdskap. Sammansatta produkter, t ex Nationell grundkarta, som erbjuder basdata måste vara på en viss generaliseringsnivå, där alla specifika användningsfall inte alltid kan beaktas. Allt eftersom kraven definieras kan produkterna utformning förändras. Baskartetjänsten ska erbjuda valbarhet i kartografiskt utförande, antingen via av leverantören tillhandahållna alternativa utformningar eller ge användarna möjlighet till egna anpassningar. Det är viktigt att lösningen bygger på etablerade standarder för att skapa interoperabilitet. En insats kan vara nödvändigt för att förtydliga eller skapa nationella riktlinjer för användningen av standarder på nationell nivå. Detta arbete bör utföras inom ramen för standardiseringsarbetet inom SIS. 7.2 Arbetsgruppens definition Sammanfattande definition av Baskartetjänsten: Kan utgöra realiseringen av ett nationellt NAV för geodata Ett sammanhållet webbaserat gränssnitt för tillgängliggörande av basdata. Basdata tillhandahålls direkt åtkomligt online i för användarna relevanta gränssnitt och format (raster/vektor/produkter). Användargränssnittet skall vara användarvänligt, intuitivt och informativt. 19

21 Ingående produkter och paketeringar innehållande basdata bör vara utformade utifrån definierade användningsfall. Baskartetjänsten skall vara utformad så att man stegvis och enkelt kan lägga till nya basdatatjänster, produkter och paketeringar. För att söka, hitta, utvärdera och använda de basdatatjänster, produkter och paketeringar som ingår i Baskartetjänsten bör lösningen baseras på en utvecklad vy av befintligt användargränssnitt i Geodataportalen. 7.3 Konceptuell arkitektur Figur 5. Konceptuell bild av Baskartetjänsten Den röda delen i Figur 5 illustrerar en konceptuell bild för Baskartetjänsten. De format och produkter som anges ska här ses som exempel och kan förändras över tid. I grunden förespråkar vi en distribuerad lösning där geodata konsumeras vid källan. Men om vi vill kunna tillhandahålla cachade Visningstjänster med hög prestanda så är man tvungen att bygga upp ett förmedlingslager med information från de olika geodataproducenterna. Ett förmedlingslager är också en möjlighet för att slippa 24/7 krav och krav på höga prestanda på alla inblandade organisationer. Med denna lösning räcker det att ha högsta SLA nivå på ett ställe. Tidsintervallet för spegling/skördning av basdata till förmedlingslagret anpassas efter uppdateringsfrekvensen. Basdatatjänster, produkter och paketeringar ska vara åtkomliga både via öppna nätet och SGSI. Vissa teman som av sekretesskäl inte ska vara allmänt åtkomliga görs tillgängliga endast via SGSI. 20

22 Den gråa delen i figuren ligger utanför Baskartetjänstens scope men visar på samspel från Basdata till verksamheter (VD = Verksamhetsdata). Verksamhetssystemen konsumerar basdata via maskinläsbara gränssnitt. Det ska även vara möjligt att ladda ner fördefinierade paket av basdata för användning i verksamhetssystemen. Nödvändig bearbetning av basdata sker då bakom kulisserna. Hela processen sker online. Valet ska kunna upprepas via sparade nedladdningsfrågor eller som sparade kartor. Datavärdskap ska kunna erbjudas till mindre organisationer som saknar tillräcklig kompetens eller resurser. I webbsidorna måste finnas det stöd för användarna som t ex Information om Baskartetjänstens utformning och funktion. Information om ingående basdatatjänster, produkter och paketeringar. Ingång till administrativa verktyg för paketering av basdata och produktionsplanering. Verktyg för självbetjäning t.ex. för att hämta paketerade data, annan nedladdning etc. Beskrivningar som underlättar för GIS-administratörens anpassningar av de egna systemen. Information om villkor, SLA och support Metadata och Beständiga identifierare Samtliga informationsmängder vilka definierats som basdata och de geotjänster som tillhandahåller informationen ska beskrivas med metadata som följer gällande Nationella metadataprofilen. I metadata bör även länkar till ytterligare dokumentation av informationsmängden anges som t ex en produktspecifikation med kompletterande kvalitetsinformation, informationsmodeller samt teknisk dokumentation av gränssnitt vid kommunikation. Ett viktigt arbete att genomföra för de datamängder som definieras som basdata är att säkerställa att metadata finns, att de är korrekta och uppdaterade samt att de överensstämmer med motsvarande produktspecifikation. För att infrastrukturen, som ligger till grund för tillhandahållandet via Baskartetjänsten, långsiktigt skall fungera är det viktigt att de resurser som konsumeras finns tillgängliga (manuellt via webgränssnitt eller maskingränssnitt) och att resurserna samt åtkomstpunkter för dessa är beständiga över tid. När denna rapport skrivs pågår ett projekt där Riksarkivet i samarbete med Lantmäteriet bl.a. tittar på beständiga identifierare och register. Detta arbete har stor betydelse också för Baskartetjänsten. För basdata och Baskartetjänsten är vår rekommendation att man implementerar dessa principer Rekommenderade maskin gränssnitt För att uppnå interoperabilitet är det viktigt att vi beslutar om gemensamma gränssnitt och format. Dessa bör bygga på etablerade standarder så långt det är möjligt. I analysdelen ovan beskriver vi gränssnitt och format. Rekommendationen är att följande gränssnitt och format utgör grund för tillgängliggörande av Basdata: WMS och WMTS WFS ATOM 21

23 WCS REST (Vector Tiles o 3D tiles är intressanta gränssnitt som bör undersökas närmare) Vad gäller stöd för vektorformat rekommenderar vi följande: GML JSON GeoPackage 7.4 Ställningstagande generell applikation Frågan om en myndighetsgemensam webbapplikation har diskuterats och även nämnts i direktivet. Zoomning, panorering, mätning, utskrifter, hantering av tillägg i form av geometri eller text är funktionalitet som normalt hanteras i en applikation. Arbetsgruppens uppfattning är att det i praktiken är mycket svårt att ta fram en applikation som stödjer många olika organisationers behov. Däremot bör det i Baskartetjänstens gränssnitt finnas möjlighet att visualisera de geodatamängder, geodatatjänster, produkter som är tillgängliggjorda. Där kan även generella applikationsfunktioner som nämns i direktivet byggas in. Om basdata paketeras i produkter som geodatatjänster (WMS/WMST) med innehåll som riktar sig mot olika sektorer så når man ganska långt. Dessa geodatatjänster kan sedan konsumeras av alla på marknaden förekommande applikationer som stödjer standarderna. Ett exempel på en sådan produkt kan vara Nationell grundkarta, se nedan. 7.5 Nationell grundkarta Lantmäteriets Topwebbkarta är en frekvent använd baskarta för många olika tillämpningar. Om den utvidgas med teman från andra geodataproducenter t ex kustinformation från Sjöfartsverket, geologisk information från SGU etc., helst i några olika utföranden och med valbar kartografisk utformning kan den utgöra en väl fungerande Nationell grundkarta (arbetsnamn) för tillämpningar i många organisationers applikationer. Arbetsgruppens föreslår att man tar fram en sådan Nationell grundkarta, distribuerad som både WMS och WMTS med ett antal olika kartografiska utföranden. Som grund för de cachade produkterna ligger en sammansatt WMS, uppbyggd med lager för alla basdata, hämtade från distribuerade lokala WMS er hos de ansvariga geodataleverantörerna. Antalet manér kan succesivt byggas ut för WMS en och kartografin anpassas speciellt efter nya behov. Den Nationella grundkartan kan användas både för specifika verksamhetsområden och utgöra en bra grund för utvärdering av basdata. Den nationella grundkartan kan också användas i den föreslagna implementationen i Geodataportalen, se avsnitt 7.6. En skiktad WMS ger möjlighet att tända endast de lager som filtrerats ut i sökgränssnittet. Nedan följer ett exempel som bygger på en referenskarta i gråskala, på den aktiveras sedan olika lager från den skiktade WMS-tjänsten beroende på skala, se Figur 6. 22

24 Figur 6. Exempel på användning av skiktad WMS 23

25 7.6 Förslag på grafisk presentation av funktionalitet I Baskartetjänsten skall det vara tydligt och enkelt att hitta igen, utvärdera och använda basdatatjänster, produkter och paketeringar online. Viktiga aspekter är enkelhet och snabbhet. Det skall vara så enkelt som möjligt att hitta igen de basdata som efterfrågas samt använda dessa i olika verksamhetssystem och applikationer. Det gemensamma nationella verktyg som idag finns för att söka efter och utvärdera metadata inom geodataområdet är den nationella Geodataportalen. Geodataportalen ger användarna möjlighet att söka, hitta och utvärdera geodatamängder och geodatatjänster. I geodataportalen finns även en infrastruktur för publicering av metadata, skördning till andra portaler (Inspire, Öppna Data portalen, m fl). Metadata är viktig komponent för Basdata liksom för andra geodatatjänster då där t ex finns grundinformation om hur man ansluter sig för att konsumera t ex. kartbilder och vektordata. Det är således naturligt att titta på hur Geodataportalen skulle kunna anpassas och användas för att tillgängliggöra basdata enkelt och användarvänligt och framförallt med tanke på åtkomst och användande. Nedan följer en idé av hur denna anpassning skulle kunna gå till. Ingen utveckling är dock gjord utan beskrivningen baseras enbart på bilder där grunden hämtats från nuvarande användargränssnitt. Oavsett vilket användargränssnitt man väljer så bör nuvarande metadatakatalog utgöra grunden för den information som behövs Anpassning av Geodata.se Förslaget är att ha en särskild ingång till Basdata i Geodataportalen från Geodata.se. Via ingången kommer man till en sida som hanterar Basdata, se Figur 7. Generellt för hela Baskartetjänsten är det viktigt att ha en egen informationssida på webben vilket skulle kunna vara Geodata.se. Det gör det tydligare och enklare för användarna att förstå vad basdata är men också hur man hittar och använder Baskartetjänsten. Figur 7. Nya ingångar i Geodata.se Anpassningar av Geodataportalen För att kunna filtrera ut och göra basdata sökbart behöver följande göras: 24

26 1) Lägga till ett nytt nyckelord basdata till den nationella metadataprofilen 2) Se till att alla dataset som klassas som basdata förses med detta nyckelord i sina metadata 3) Metadata för alla definierade basdata publiceras till den nationella metadatakatalogen 4) Geodataportalen anpassas så att man enkelt kan filtrera och gruppera basdata på ett för användarna lättillgängligt sätt Om de ovanstående krav på metadata är uppfyllda finns möjligheten att filtrera informationen i Geodataportalen. I dagens gränssnitt finns ett fält med knappar för snabb filtrering, benämnt Visa enbart. I detta fält skulle en knapp kunna läggas till så att man enkelt kan filtrera basdata, se Figur 8. Figur 8. Ny Basdata-knapp under Visa enbart Trycker man på knappen Basdata filtreras alla dataset som klassats som nationella basdata ut och presenteras i resultatlistan. Ett principiellt förslag på utformning av gränssnittet vid denna grova filtrering visas i Figur 9. Den ordinarie bakgrundskarta (Lantmäteriets Topowebkarta) kan med fördel, i samband med filtreringen, bytas ut mot den nationella grundkartan som beskrivits ovan (avsnitt 7.5). Vid ytterligare filtrering på underkategorier (paketering), t.ex. Blåljus, Planprocessen o s v kommer då endast de basdata som definierats som basdata för just den paketeringen med i visualiseringen, se Figur 9. Paketeringar illustreras av bilderna högst upp i användargränssnittet. Sökresultatet skall motsvara vald kategori och man skall tydligt i resultatlistan se vilka lager som är aktiva i kartan. Alla filtrerade resurser behöver dock nödvändigtvis inte vara aktiverade i kartan. Via användandet av standarden OGC Web Services (OWS) Context kan man med automatik anpassa kartan. 25

27 Figur 9. Utformning av Geodataportalens gränssnitt vid paketering Åtkomst - Kombination av geodatakällor on- och offline När utvärderingen är klar bör det finnas en funktion som gör det enkelt för användarna att nyttja eller ladda ner alla de geodatatjänster som man önskar använda i sitt verksamhetssystem/applikation. En paketering av geodata för olika ändamål ger en trygghet för användaren då man kan känna sig säker på att man fått alla relevanta geodata. En användare skall kunna välja bland ett antal paketerade lösningar för basdata (se Figur 8). Detta skulle kunna gå till på följande sätt: Online: För att enkelt kunna lägga till de geodatatjänster man behöver i sitt verksamhetssystem eller applikation, bör man kunna välja ut alla, eller ett antal poster från paketeringen. I figuren har detta illustrerats med en varukorgshantering. Användaren skapar en sammanställd lista med uppkopplingsadresser genom att klicka på varukorgen för de geodataset man önskar lägga in i sitt system. Listan kan sedan visas upp och exporteras genom att användaren klickar på knappen Gå till varukorg överst till höger i Figur 10. Offline: Ytterligare funktionalitet som skulle kunna vara intressant för en del scenarion (t.ex. i blåljusverksamheten) är nedladdning för offline bruk. I dessa fall bör man ur paketeringen kunna välja alla geodataset eller en delmängd, ett geografiskt område (egendefinierat eller fördefinierat), tidsperiod, referenssystem, format, m.m. När man är klar med urvalet kan man initiera nedladdningen och en process startar där eventuell schematransformering, transformering mellan referenssystem o.s.v. sker bakom kulisserna. När paketeringen är klar får användaren ett meddelande och hämtning kan ske på utpekad webbplats. (För mindre datamängder kan nedladdning ske i realtid.) Möjlighet bör också finnas till att upprepa samma beställning. Då bör man kunna erbjuda möjligheten till inkrementell uppdatering (förändringar). Lösningar för detta bör utarbetas för uppdatering av dataset eller på objektnivå 26

28 Figur 10. Varukorg Statusregister För att kunna se vilken kvalité/status varje basdataset/tjänst har man ibland annat Norge utvecklat ett särskilt Statusregister, se Figur 11. Registret ger en fördjupad information om status för varje basdataset/tjänst Förslaget är att ta fram en sådan informationssida inom Baskartetjänsten där man via ikoner kan visa status för olika företeelser som om geodata är öppna, status på metadata, kartografiskstatus, om produktspecifikation finns, mm Figur 11. Statusregister 27

29 Det detaljerade registret kan nog för en vanlig användare kännas svårt eller onödigt men kan vara ett viktigt stöd för ägare och tillhandahållare av basdata. För övriga användare kan det finnas ett värde av en enkel sammanfattande status symbol som anger någon form av vägd status. Denna symbol skulle kunna visas i det grafiska användargränssnittet för varje geodataset eller bastjänst, se Figur 12. För den som önskar mer information skulle man sedan kunna klicka på symbolen för att få en fördjupad statusinformation om den aktuella posten enligt ovan. Figur 12. Sammanvägd symbol, röd markering. Man bör även överväga att implementera ett Öppna data index som visar på framdriften av öppna data enligt Creative Commons. 7.7 SLA Idag har ingen av de organisationer som tillhandahåller basdata uppsatta geodatatjänster som uppfyller 24/7 krav. För att uppfylla 24/7 kraven i direktivet krävs en förändring av driftorganisationen. En distribuerad lösning med 24/7 krav, där geodata/geodatatjänster/produkter konsumeras direkt vid källan via de gränssnitt som sätts upp för användarna, kommer innebära en ganska omfattande förändring av driftorganisationen och stora investeringar. Frågor att ta ställning till är bl. a: Vad avser vi med 24/7? Vad behöver göras för att uppnå 24/7? Är det rimligt att ha 24/7 på alla ingående myndigheter? Ett alternativ är att samla geodatamängder som respektive organisation har ansvar för i ett Förmedlingslager och där skapa de olika geodatatjänster och produkter som ska som utgör basdata. På detta sätt så blir kravet på 24/7 inte lika omfattande för de olika basdataproducerande myndigheterna. Specifika krav på Baskartetjänstens tillgänglighet och prestanda bör fastställas, hur mäter man och hur definieras bra prestanda? Vilka svarstider räknas som bra prestanda? Andra viktiga frågor att ta ställning till är drift och serviceåtagande gentemot användarna, tillgänglighet till support (jour). SLA-krav måste definieras både mellan ansvariga producenter av geodata och ett ev. förmedlingslager som mellan Baskartetjänsten och slutanvändare. En rimlig ansats är att man börjar där man är och erbjuder Baskartetjänsten med den SLA som finns idag och har en tidplan och strategi för hur och med vilken takt den ska utvecklas framöver. 28